Översiktsplan Arboga kommun

Översiktsplan Arboga kommun Antagandehandling, 2009-10-26

www.arboga.se/oversiktsplan

2

Att bygga Arbogas framtid mitt i en spännande historia är en utmaning Arboga kommun är en plats med en rik och intressant historia och en lika spännande framtid. Detta ställer utmanade krav på hur vår fysiska miljö ska utformas, både i tätort och på landsbygd. Vi ska utnyttja våra fördelar och styrkor men samtidigt värna om och bevara vår särart och våra starka kulturella och historiska värden. Denna översiktsplan är en plan för Arboga kommuns utveckling, en brygga mellan vad som byggts i det förflutna och vad som kan komma att bli av i framtiden. Översiktsplanen är ett verktyg i det dagliga arbetet och är vägledande i utvecklingen av vår framtid. Arbetet med översiktsplanen har involverat och engagerat många invånare, organisationer och intressenter. Detta engagemang borgar för delaktighet och förankring bland oss som lever och verkar i Arboga kommun. I vår snabbt föränderliga värld pekar vi med detta ut en färdriktning där vi försöker hantera alla de initiativ, idéer, möjligheter, problem och risker som påverkar oss. Översiktsplanen hjälper oss att behålla inriktningen, att planera och bygga en långsiktig och hållbar kommun där vi kan inspireras av det förflutna, av nuet och av våra framtidsmöjligheter. Det här är ett arbete som berör Arboga från förr, i dag och i framtiden! Olle Ytterberg Kommunstyrelsens ordförande, Arboga kommun

3

Innehållsförteckning Inledning Planeringsförutsättningar Mellankommunala frågor Riksintressen Allmänna intressen Befolkning Bebyggelse Kommunikation och infrastruktur Offentlig service Näringsliv och besökare Kultur, fritid och rekreation Natur och areella näringar Sjöar och vattendrag Kulturmiljö och kulturarv Teknisk försörjning Miljö- och riskfaktorer Mark- och vattenanvändning Ordlista, källor, underlagsmaterial

5 8 12 13 16 17 20 23 28 30 34 38 41 44 49 52 56 66

Miljökonsekvensbeskrivning Barnkonsekvensbeskrivning Granskningsyttrande från Länsstyrelsen

Bilaga Bilaga Bilaga

Översiktsplan Arboga kommun Projektledare: Rebecka Andersson, samhällsplanerare, och Anna Lina Nordquist, planarkitekt Projektgrupp: representanter från respektive förvaltning Styrgrupp: kommunledningsgruppen Ledningsgrupp: kommunstyrelsens arbetsutskott och tekniska förvaltningens arbetsutskott Foto: Arboga kommun Arboga kommun Smedjegatan 5 732 21 Arboga 0589-870 00 www.arboga.se/oversiktsplan

4

Inledning Arbetet har också drivits i mindre grupper på respektive förvaltning.

Översiktsplanen är kommunens långsiktiga vision för hur mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen behandlar frågor som var vi ska bygga, hur miljö- och riskfaktorer ska beaktas och hur stad och landsbygd ska utvecklas på lång sikt. Översiktsplanen ska främja en långsiktigt hållbar hushållning med resurser samt goda miljöförhållanden. Planeringen ska tillgodose en god livsmiljö.

Planprocessen Planarbetet inleddes med att ta fram ett program för översiktsplanen som under oktobernovember år 2007 skickades ut på samråd. Under översiktsplanens olika samrådsskeden har bland annat regionala och statliga myndigheter, grannkommuner, politiska partier, föreningar och kommuninvånare fått möjlighet att lämna synpunkter.

Översiktsplan Arboga kommun syftar till att skapa ett långsiktigt helhetsperspektiv på kommunens utveckling. Den ska fungera som en vision och ett handlingsprogram. Översiktsplanen ska finnas tillgänglig för kommuninvånarna. Det är också viktigt att översiktsplanen blir ett användbart material för politiker och tjänstemän i det dagliga arbetet. Arboga kommuns översiktsplan sträcker sig till år 2020.

Översiktsplan i varje kommun Enligt Plan- och bygglagen ska varje kommun ha en kommuntäckande översiktsplan. Kommunfullmäktige ska minst en gång under varje mandatperiod ta ställning till översiktplanens aktualitet. Till exempel kan nya regler och ändrade förutsättningar i kommunen innebära att mål och strategier behöver formuleras om och nya avvägningar behöver göras, vilket kan vara skäl till att omarbeta översiktsplanen.

Program för Översiktsplan Arboga kommun

Efter programskedet fortsatte arbetet med att ta fram ett samrådsförslag till översiktsplanen med tillhörande kartor. Under juli - september år 2008 var samrådsförslag till Översiktsplan Arboga kommun föremål för samråd. 56 yttranden kom in. Efter samrådet har yttrandena bemötts och sammanställts i en samrådsredogörelse.

Arboga kommuns senast gällande översiktsplan var från år 1990. Kommunfullmäktige beslutade i slutet av år 2004 att en ny kommunomfattande översiktsplan skulle arbetas fram och ersätta den gamla.

Organisation Projektorganisationen i arbetet med Översiktsplan Arboga kommun har bestått av en politisk ledningsgrupp, en styrgrupp och en projektgrupp. Ledningsgruppen har utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott tillsammans med tekniska nämndens arbetsutskott, vilka har svarat för den politiska förankringen i arbetet. Styrgruppen har utgjorts av kommunledningsgruppen. Det praktiska arbetet har letts av två projektledare och skett i en projektgrupp bestående av en representant från varje förvaltning.

Under hösten år 2008 bearbetades samrådsförslaget och ett slutgiltigt planförslag färdigställdes. Utställningshandling Översiktsplan Arboga kommun ställdes ut under mars - april år 2009. Inkomna synpunkter sammanställdes och kommenterades i ett utlåtande och ett fåtal revideringar i översiktsplanen gjordes efter utställningen. I Miljöbalken finns krav på miljöbedömningar, vilka omfattar översiktsplaner. Frågor som kan innebära risk för betydande miljöpåverkan ska

5

besökta än ”ÖP-stugan” men gav möjlighet till en mer fördjupad dialog kring kommunens utveckling i respektive ort. Såväl kommunens styrkor och svagheter som dess möjligheter och hot diskuterades.

redovisas i en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I Översiktsplan Arboga kommun redovisas MKB i en särskild bilaga.

Medborgarinflytande Den fysiska miljön spelar stor roll för hur människor lever sina liv. Därför är det viktigt att de som vill får vara med och påverka sin närmiljö och tycka till om kommunens framtid. Kommuninvånarnas synpunkter och den kunskap de besitter om sin omgivning är till god hjälp i kommunens planering.

Under samrådstiden hösten 2008 fortsatte dialogen med kommuninvånarna i form av möten i Arboga stad, Medåker och Götlunda samt ett par dagar med ”ÖP-stugan” i Arboga centrum. Kungliga Tekniska Högskolan har drivit ett forskningsprojekt under åren 2006-2008 med stöd av Riksantikvarieämbetet, där Arboga kommun har varit pilotkommun. Projektets syfte har varit att diskutera användbara metoder i den kommunala planeringen för att dra nytta av kommuninvånarnas syn på kulturmiljöns värde. Under hösten år 2006 skickades en enkät ut till 1 000 kommuninvånare med frågor om vad de tycker om sin stad/kommun. Enkätresultatet har använts som underlagsmaterial till översiktsplanen.

I arbetet med Översiktsplan Arboga kommun har det arbetats med olika former av medborgarinflytande. Under en vecka i oktober år 2007 fanns politiker och tjänstemän från kommunen på plats i en ”ÖP-stuga” i Arbogas centrum för att informera om översiktsplanarbetet, men framförallt för att ta del av invånarnas förslag till och synpunkter på kommunens utveckling. Cirka 400 synpunkter och förslag mottogs under denna vecka och aktiviteten var uppskattad både av kommuninvånarna och av kommunens tjänstemän och politiker. Inkomna synpunkter har varit ett viktigt underlagsmaterial till översiktsplanen.

Resultat från KTH-enkäten

Under planarbetets gång har även referensgrupper i form av intresseorganisationer och föreningar varit rådgivande. Arboga kommun har bland annat tolv kommunala råd som varit remissinstanser.

Fördjupad översiktsplan-tematiskt tillägg En översiktsplan ska gälla under en lång tid framöver och bör därför inte vara alltför detaljerad. Mer detaljerade redovisningar kan göras i en fördjupning av översiktsplanen eller i andra särskilda utredningar. En fördjupad översiktsplan innebär en mer detaljerad redovisning av ställningstaganden inom ett visst

Medborgardialog vid ”ÖP-stugan”

Under hösten år 2007 anordnades också tre medborgarmöten i Arboga stad, Medåker och Götlunda i syfte att skapa en dialog med kommuninvånarna. Mötena var något mindre väl-

6

befolkning till miljö- och riskfaktorer. Respektive avsnitt inleds med en kort och allmän beskrivning av nuläget. Därefter anges översiktsplanens mål, som ska läsas som om det är år 2020. En beskrivning följer med eventuella rekommendationer och förslag för avsnittet. Slutligen anges övergripande strategier som är framtagna för att uppnå avsnittets mål.

avgränsat område, till exempel tätorter, stadsdelar eller verksamhetsområden. Planeringsfrågor som inte tidigare har tagits upp i översiktsplanen kan behandlas som tematiska tillägg. Genom tematiska tillägg kan man belysa en specifik fråga över hela kommunens yta, till exempel vindkraft och översvämningsområden. Genom att arbeta med tillägg till översiktsplanen kan planen hållas aktuell i väntan på en omarbetning. En fördjupad översiktsplan eller ett tematiskt tillägg fungerar som ett komplement till den kommunomfattande översiktsplanen.

Mark- och vattenanvändning redovisar olika kartor. Ordlista, källor och underlagsmaterial beskriver termer och vilka källor och underlagsmaterial som har använts i översiktsplanarbetet.

Översiktsplan-detaljplan

Miljökonsekvensbeskrivning ger en samlad bedömning av de miljökonsekvenser som Översiktsplan Arboga kommun kan ge upphov till. I Översiktsplan Arboga kommun redovisas miljökonsekvensbeskrivningen i en särskild bilaga.

En översiktsplan är inte juridiskt bindande för enskilda personer eller myndigheter. Planen uttrycker kommunens viljeinriktning gällande mark- och vattenanvändning samt hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Den är vägledande för efterföljande beslut. Planen är också en överenskommelse med staten om hur kommunens riksintressen ska beaktas.

Barnkonsekvensbeskrivningen har gjorts under arbetet med Översiktsplan Arboga kommun för att säkra att hänsyn tas till barns behov. Barnkonsekvensbeskrivningen redovisas i en särskild bilaga.

En mer specifik reglering av markens användning görs i detaljplaner. En detaljplan ger rätt att nyttja mark och vatten i enlighet med planbestämmelserna och den är juridiskt bindande för enskilda personer och myndigheter.

Granskningsyttrandet från Länsstyrelsen redovisas i en särskild bilaga.

Läsanvisningar Översiktsplan Arboga kommun består av flera avsnitt: Inledning beskriver översiktsplanens syfte och hur planprocessen går till. Planeringsförutsättningar redogör kort om Arboga kommuns historia och de nationella, regionala samt kommunala visioner och mål som ligger till grund för planeringen. Mellankommunala frågor beskriver några mellankommunala samarbeten. Riksintressen redogör vad ett riksintresse är, vilka som finns i kommunen och kommunens ställningstagande. Allmänna intressen beskriver vad ett allmänt intresse är. Därefter följer elva avsnitt, alltifrån

7

Planeringsförutsättningar och med tillkomsten av järnvägen. Arboga stad blev, när järnvägslinjen till Örebro invigdes år 1857, den första staden i länet med järnvägsförbindelse.

Att Arboga kommun ser ut som den gör idag grundar sig på stadens historiska utveckling. Arboga stad är en av Sveriges äldsta städer. Stadens strategiska läge och handel gjorde tidigt staden betydande både politiskt, kyrkligt och ekonomiskt. Under medeltiden intog staden en framträdande plats i Sverige och här ägde flera viktiga politiska och kyrkliga möten rum. Mest känt är det riksmöte från år 1435 som av äldre forskning benämns som Sveriges första riksdag. Utanför Heliga Trefaldighetskyrkan vid Järntorget står Engelbrektstatyn och tillsammans med Sten Stures obelisk i Stureparken påminner de om Arboga stads storhetstid under medeltiden.

Den egentliga tillväxten i kommunen kom inte igång igen förrän vid industrialiseringen i slutet av 1800-talet då flera små och medelstora industrier kopplade till hantverk, livsmedel och annan handel etablerades. Efter en tid av ekonomisk kris på 1920-talet kom beslutet år 1942 att anlägga Kungliga flygförvaltningens verkstad i Arboga stad. Det blev början på en mer tekniskt avancerad produktion som sedan har utvecklats vidare till flera högteknologiska företag. Under denna period skedde en kraftig befolkningsökning i staden och i mitten på 1950-talet hade befolkningen nästan fördubblats från 5 300 till 9 600 invånare.

Arboga stads tillväxt förklaras av rollen som handels– och omlastningsplats för järn som upprätthållits från medeltiden och fram till nyare tid. Arbogaån, som rinner genom staden, var en mycket betydande transportled och gjorde staden till en viktig utskeppningshamn. Fram till nuvarande Kapellbron var så långt västerut man kunde segla från Mälaren. Arbogaån gör här en krök och därav namnet Arboga som härstammar från ordet Åbåge. Här skulle senare huvudvägen genom Västmanland passera, men viktigare än den var säkerligen närheten till Bergslagen. Arboga stad blev den naturliga utskeppningshamnen för det eftertraktade järnet från Nora och Lindesberg. Stadens betydelse avtog dock på 1600-talet i och med uppkomsten av nya städer och handelsplatser i Bergslagen.

Fram till år 1990 var befolkningsutvecklingen svagt positiv i kommunen. Stora arbetsplatsnedläggningar i slutet av 1990-talet fick till följd att antalet invånare minskade. Idag har Arboga kommun cirka 13 300 invånare.

Arboga kommun, regionen och omvärlden Arboga kommun ligger i mitten av triangeln mellan de tre större städerna Örebro, Eskilstuna och Västerås. Kommunen ingår i Västmanlands län och gränsar i väster till Örebro län och i sydost till Södermanlands län. I nordost gränsar kommunen till Köpings och Kungsörs kommuner och i södra delen till Hjälmaren. Avståndet till de större städerna är 40 km till Örebro, 44 km till Eskilstuna, 52 km till Västerås och 155 km till Stockholm. Arboga stad förlades där vatten- och landkommunikationerna möttes och kommunens fortsatta utvecklingspotential utgår i det strategiska läget mitt i västra Mälarregionen. Kommunikationerna har förbättrats sedan 1990-talet vilket möjliggjort en ökad pendling till närliggande arbetsmarknader. Motorväg har byggts mellan Örebro och Köping och förbättringar har gjorts på järnvägarna Mälarbanan och Svealandsbanan. Tillsammans med Europavägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. De förbätt-

Konstverket Järnvågen vid Arbogaån

Även Hjälmare kanal, som förbinder Arbogaån med Hjälmaren, bidrog till att Arboga stad förlorade sin viktiga roll som handelsplats. Kring 1800-talets mitt stärktes stadens ställning igen i

8

och byggande. PBL innehåller bland annat bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner och bygglov. Regeringen har ett antal gånger sett över lagen och de senaste lagändringarna trädde i kraft 1 januari år 2008. Bland annat har förtydligande gjorts att en översiktsplan kan ändras både genom fördjupningar och tillägg vilket innebär att det blir enklare att förändra delar av en aktuell översiktsplan. Med ett tillägg kan planeringsfrågor som inte tidigare har tagits upp i översiktsplanen behandlas över hela kommunens yta.

rade pendlingsmöjligheterna möjliggör en fortsatt regionförstoring. Idag tenderar människor alltmer att bosätta sig, arbeta, handla eller utföra aktiviteter utan att någon hänsyn tas till kommungränser. I Stockholm–Mälarregionen förväntas befolkningen öka med 600 000 – 800 000 invånare till år 2030. För att Arboga kommun ska kunna ta del av befolkningstillväxten måste kommunen erbjuda goda boendemiljöer och kommunikationer samt en bra samhällsservice.

Miljöbalken Den 1 januari år 1999 trädde Miljöbalken i kraft. Lagen utgör en samordnad, bred och skärpt miljölagstiftning för en hållbar utveckling, med syfte att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att: • Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan • Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas • Den biologiska mångfalden bevaras • Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas • Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås

Kartbild över Arboga kommun i regionen

Det går inte att förutspå hur framtiden kommer att se ut. Desto viktigare är det att planera för en flexibel och långsiktig samhällsutveckling som kan anpassas efter morgondagens behov och efterfrågan. Utvecklingen i kommunen påverkas inte bara av vad som beslutas på lokal nivå utan också av vad som händer i övriga landet och omvärlden. Regionfrågor kring Stockholm–Mälarregionen är högst aktuella liksom frågor på global nivå gällande klimatförändringar, lågkonjunkturer och strukturomvandlingar inom näringslivet.

Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 nationella mål för miljökvaliteten vilka i huvudsak ska vara uppnådda till år 2020. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för landets miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Målet för det miljöpolitiska arbetet är att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Miljökvalitetsmålen är: • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft • Bara naturlig försurning • Giftfri miljö • Skyddande ozonskikt

Lagstiftning samt nationella, regionala och kommunala mål Den lagstiftning som styr den översiktliga planeringen är Plan– och bygglagen och Miljöbalken. Nedan beskrivs de lagar, mål och visioner som har varit vägledande i arbetet med Översiktsplan Arboga kommun.

Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft år 1987 och reglerar planläggningen av mark, vatten

9

• • • • • • • • • • •

Säker strålningsmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

Transportpolitiska mål De nationella transportpolitiska målen består av ett övergripande mål samt sex delmål. Det övergripande nationella målet är: •

Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet Delmålen är:

Våren år 2005 beslutade länsstyrelsen i Västmanlands län om regionala miljömål. Miljömålen för länet är desamma som för riket, förutom hav i balans, levande kust och skärgård samt storslagen fjällmiljö som utgår av förklarliga skäl. Under år 2008 gjordes en uppföljning av länets miljömål. Länsstyrelsens samlade bedömning är att ytterligare kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att nå länets miljömål.

•

Ett lättillgängligt transportsystem

•

Hög transportkvalitet, säker trafik

•

God miljö

•

Positiv regional utveckling

•

Ett jämställt vägtransportsystem

Vägverket, Banverket och länsstyrelsen har upprättat långsiktiga planer för bland annat nationell respektive regional transportinfrastruktur för perioden 2004–2015. Regeringen har samtidigt gett Vägverket och Banverket i uppdrag att ta fram en gemensam trafikslagsövergripande plan för perioden 2010-2021.

Nationella folkhälsomål År 2003 antog riksdagen nationella mål för folkhälsan. Under år 2008 förnyades den nationella folkhälsopolitiken varvid formuleringarna av målområdena ändrades något. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsomålen är: • Delaktighet och inflytande i samhället • Ekonomiska och sociala förutsättningar • Barns och ungas uppväxtvillkor • Hälsa i arbetslivet • Miljöer och produkter • Hälsofrämjande hälso- och sjukvård • Skydd mot smittspridning • Sexualitet och reproduktiv hälsa • Fysisk aktivitet • Matvanor och livsmedel • Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Handikappolitiska mål År 2000 antogs regeringens proposition: Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Den nationella handlingsplanen spänner över alla samhällsområden och visar att handikappolitiken är ett sektorsövergripande politikområde. De handikappolitiska målen är mångfald, delaktighet och jämlikhet. Arboga kommun har tagit fram Handikappolitiskt program för Arboga kommun–En kommun för alla, från år 2004. I programmet anger kommunen att åtgärder för funktionshindrade ska integreras i samhällsplaneringen, vilket innebär att dessa frågor ska vägas in redan från början vid all kommunal planering. Ambitionen är att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning och att göra Arboga till en kommun för alla.

Arboga kommun arbetar på flera sätt med att

Barnkonventionen

åstadkomma en god och jämlik hälsa för alla invånare. Varje år tas ett lokalt välfärdsbokslut fram som bygger på de fem första nationella målen och som beskriver det allmänna hälsotillståndet hos kommuninvånarna.

FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling år 1989. Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer:

10

• • • •

2007-02-22 fyra övergripande visioner (se ruta nedan). Kommunfullmäktige antog samtidigt sju strategiska målområden som är viktiga för kommunens verksamheter att utvecklas inom och som ska genomsyra arbetet med översiktsplanen. Områdena är: boende, livsmiljö, service och tillgänglighet, näringsliv, besökare, utbildning samt kommunikationer.

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne

Kommunens dokument Visioner, strategiska områden, övergripande mål och ekonomisk plan sträcker sig över en treårsperiod men uppdateras årligen och är det mest styrande dokumentet. Översiktsplan Arboga kommun bygger på de politiskt antagna visionerna och målen för hur kommunen ska utvecklas.

Arboga kommun har genom konventionen om barns rättigheter ansvar för att se till att alla barn och unga får sina rättigheter tillgodosedda. Barnperspektivet ska lyftas fram vid tyngre beslut som berör barn eller deras livsmiljö. Genom att integrera en barnkonsekvensbeskrivning i arbetet säkras att hänsyn tas till barns behov. En barnkonsekvensbeskrivning har gjorts på Översiktsplan Arboga kommun.

Inom kommunen finns ett flertal olika planeringsdokument som anger mål och riktlinjer för olika verksamheter. I de flesta fall behandlar dessa dokument bara en sektor medan översiktsplanen behandlar helheten.

Regionalt utvecklingsprogram Ett regionalt utvecklingsprogram för Västmanlands län 2007–2020 har tagits fram i samverkan med länets kommuner, landsting, Västmanlands kommuner och landsting samt andra myndigheter och organisationer. Programmet visar vilka insatser som ska prioriteras för att stärka länets tillväxt och skapa förutsättningar för en hållbar regional utveckling. Sex insatsområden har valts ut: • En god vardag • Livslångt lärande • Företagande och arbete • Ett effektivt transportsystem • Energi för framtiden • Regional identitet

I arbetet med översiktsplanen har aktuellt underlagsmaterial i form av till exempel planer och utredningar legat till grund och styrt planförslagets utformning. I vissa fall hänvisas det till detta material i Översiktsplan Arboga kommun i respektive avsnitt. Längst bak i dokumentet redovisas underlagsmaterial och källor som har använts i arbetet med Översiktsplan Arboga kommun. Arboga kommuns varumärke lyder: Arboga plats för inspiration! Varumärket symboliserar att Arboga både är en fysisk och mental plats för inspiration. Inspirationen genomsyrar mycket och har löpt som en röd tråd i Arboga, historiskt sett och fram till idag. I arbetet med Översiktsplan Arboga kommun är det viktigt att bevara och utveckla den inspirerande miljön i linje med varumärket.

Arboga kommuns övergripande visioner och mål För att förtydliga viljan med planeringen för Arboga kommun antog kommunfullmäktige • • • •

Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig Arbogabon är trygg med stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden Arbogas företag kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. För företagaren finns här en kreativ miljö och mycket god service byggd på nära samverkan mellan företag och samhälle Kommunen har en lugn tillväxt med över 14 000 invånare år 2020 där jämlikhet och jämställdhet stärks under planperioden

11

Mellankommunala frågor Kommunen är med i partnerskapet Stockholm Business Alliance (SBA). SBA har som syfte att fördjupa och utveckla det näringspolitiska arbetet i Stockholmsregionen och målet är att bli norra Europas ledande tillväxtregion år 2010.

Arboga kommun är beroende av sin region och detta kräver ett samarbete över gränserna. Delar av kommunens angränsande län Örebro och Södermanland tillhör den regionala arbetsmarknaden och det är kommunens vilja att ytterligare utveckla det regionala samarbetet. Kommunens geografiska läge med närhet till större städer och ett väl fungerande transportsystem är därmed mycket viktiga för kommunens fortsatta utveckling.

Arboga kommun medverkar i Mälardalsrådet som är en ideell intresseorganisation för kommuner och landsting i Stockholm–Mälarregionen. Mälardalsrådet ska främja utvecklingen av Stockholm–Mälarregionen som en attraktiv region i Europa.

Kartbild över Arboga kommun

Kommunen önskar fortsätta utveckla samarbeten med andra kommuner när det gäller mellankommunala frågor, till exempel frågor kring kommunikation och infrastruktur. Andra områden där samarbeten över kommungränser är viktiga är till exempel turism och lokalisering av vindkraft. Ett fortsatt samarbete är också viktigt med de kommuner som ingår i Hjälmaren och Arbogaåns av- och tillrinningsområden. Många frågor inom offentlig verksamhet är ofta av kommunöverskridande karaktär. Samverkan med andra kommuner finns inom flera verksamhetsområden, till exempel ingår kommunen i Västra Mälardalens kommunalförbund tillsammans med kommunerna Köping och Kungsör. Förbundet ansvarar bland annat för kommunernas räddningstjänst och behov av beredskap vid kriser och större olyckor samt för Arboga kommuns renhållning och avfallshanteringen.

12

Riksintressen talet och det medeltida kulturlagret är också av riksintresse.

Riksintressen skyddas enligt Miljöbalken kap 3 och 4. Riksintressen är områden som bedöms vara betydelsefulla ur ett nationellt perspektiv och där staten har inflytande över besluten. Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är skyddsvärd och att det utpekade värdet inte får skadas av annan verksamhet. Ett riksintresse väger alltid tyngre än eventuella motstående lokala allmänintressen. Om det finns motstridiga riksintressen ska länsstyrelsen göra en avvägning och prioritera det riksintresse som bäst främjar en långsiktig hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Länsstyrelsen ansvarar för att bevaka att riksintressena redovisas och beaktas i den fysiska planeringen.

Hjälmare kanal Hjälmare kanal är en hel kanalmiljö med landets äldsta kanal, som stod färdig år 1639. Kanalens äldre sträckning från 1600-talet har stort kommunikationshistoriskt intresse. Nuvarande kanaldragning från år 1819-29 ligger öster om den gamla.

Järnäs Järnäs är ett odlingslandskap med medeltida anor och många bevarade och ålderdomliga strukturer kring Järnäs gårdar vilket är unikt för länet. Området har spår från bronsålder och här finns bland annat gravfält med rösen, resta stenar och treuddar. I området ingår även stora delar torrlagd mark sedan Hjälmaresänkningen åren 1878-1882. Läs mer om kulturmiljövård i avsnitt Kulturmiljö och kulturarv.

Översiktsplanen ska enligt Plan- och bygglagen redovisa områden som är av riksintresse och ange hur kommunen avser att tillgodose riksintressena enligt Miljöbalken. Om kommunen har en annan uppfattning än staten ska det framgå i översiktsplanen. I Arboga kommun finns riksintressen för kulturmiljövård, naturvård, friluftsliv, yrkesfiske och kommunikation. Enligt Miljöbalkens bestämmelser ska dessa områden skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar deras värden.

Kommunens ställningstagande Arboga stadskärna, Hjälmare kanal och Järnäs är områden som bedömts ha så höga kulturvärden att de är viktiga för hela landet. Riksintresseområdena återspeglar den historiska utvecklingen och har stor betydelse för Arboga kommuns identitet. Kommunen betraktar områdena som stora tillgångar och mycket värdefulla. Arboga stadskärna ska skyddas och bevaras i samspel med utvecklingen av handel, turism och näringsliv. Bebyggelsen ska vårdas och underhållas samt ny bebyggelse ska anpassas till befintlig miljö. Vid prövning av bygglov ska särskild hänsyn tas till de kulturhistoriska värdena. En byggnadsordning för stadskärnan finns och är det dokument genom vilket alla förändringar i stadskärnan bedöms och som syftar till att de offentliga rummens karaktärer vårdas och stärks.

I Sverige är Natura 2000-områden skyddade med stöd av Miljöbalken och är klassade som riksintressen. Det krävs tillstånd för att bedriva verksamhet inom ett Natura 2000-område eller för att vidta åtgärder som på ett betydligt sätt kan påverka dess miljö. Riksintresseområdena har stor betydelse för Arboga kommuns identitet och utveckling, därför är det av stor vikt att områdena bevaras och skyddas för framtiden.

Riksintresse för kulturmiljövård Arboga stadskärna

Hjälmare kanal och Järnäs ska skyddas och bevaras i samspel med utvecklingen av turism och friluftsliv. Det är viktigt att odlingslandskapet inte växer igen och att ny bebyggelse anpassas till befintliga miljöer. Landskapsförändrade åtgärder bör inte medges i områdena.

Arboga stadskärna är en småstadsmiljö vars uttryck för riksintresset är den ovanligt regelbundna medeltida stadsplanen, klosterkyrkan och de ovanligt många bevarade medeltida stenbyggnaderna och stenkällarna. Tomtstrukturen och de bebyggda åstränderna, de välbevarade borgargårdarna från 1700- och 1800-

13

Vid förändringar inom riksintresseområdena för kulturmiljövård ska det kulturhistoriska värdet prövas genom upprättande av detaljplaner eller områdesbestämmelser.

Kommunens ställningstagande Hjälmaren har ett stort attraktionsvärde för kommunen. Det är viktigt att upprätthålla Hjälmarens vattenkvalitet för att främja yrkesfisket. Eventuella åtgärder som muddring, grävning, fyllning eller liknande ska ske med stort hänsynstagande till områdets betydelse för fisket. Mark- och vattenområden som har stor betydelse för yrkesfisket eller vattenbruk ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försämra näringarnas bedrivande.

Riksintresse för naturvård Södra Hammaren, skärgårdslandskapet Valenområdet, Kalkugnsberget och Åsen från Lungers udde och söderut, är av riksintresse för naturvård. Läs mer om naturvård i avsnitt Natur och areella näringar.

Kommunens ställningstagande

Riksintresse för kommunikation

Områdena visar på landskapets utveckling och naturens mångfald ur ett nationellt perspektiv. Riksintresseområdena bedöms vara en stor resurs för kommuninvånarnas möjlighet till friluftsliv, naturupplevelser och rekreation. Turism och friluftsliv tillåts utvecklas men mark- och vattenanvändningen bör förbli densamma. Kommunen ska i sin planering skydda områden med höga naturvärden och bevara orörda miljöer. Åtgärder som kan försämra naturmiljön ska undvikas. I skogsbruket ska avverkningar anpassas till topografi och landskapsbild. Särskild hänsyn ska tas till friluftsoch naturvårdsintressen. Några av områdena är formellt skyddade som naturreservat och Natura 2000-område.

Järnvägarna Mälarbanan och Svealandsbanan samt europavägarna E18 och E20 är av riksintresse för kommunikation. Läs mer om kommunikation i avsnitt Kommunikation och infrastruktur.

Kommunens ställningstagande Europavägarna och järnvägarna är av nationell betydelse för transportsektorn. Tillgången till kommunikationsstråken är av stor betydelse för kommunens utveckling och möjligheten att bo och verka i kommunen. Arboga kommun vill fortsätta verka för en fortsatt utbyggnad av Europavägarna och utbyggnad av järnvägsnätet för att öka tågkapaciteten och punktligheten. Ny bebyggelse eller verksamheter bör inte tillkomma i nära anslutning till Europavägarna eller järnvägen på ett sätt som kan äventyra trafiksäkerheten eller människors hälsa. Kommunens samhällsplanering får inte försvåra infrastrukturens möjligheter att utvecklas.

Riksintresse för friluftsliv Hjälmaren och Arbogaån är av riksintresse för friluftsliv, bland annat för fritidsfiske, båtsport, kanoting och natur– och kulturstudier.

Natura 2000-områden Natura 2000-områden är områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv och som har utpekats som särskilda skydds- och bevarandeområden. Syftet med Natura 2000 är att bevara vissa naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om och som är av gemensamt intresse. I Sverige är områdena klassade som riksintressen. I Arboga kommun finns fyra Natura 2000-områden; Najfallet, södra Hammaren, Kalkugnsberget och Nyby. För alla åtgärder inom Natura 2000-områden krävs tillstånd från länsstyrelsen.

Kommunens ställningstagande Arbogaån och Hjälmaren har höga naturkvaliteter och stora attraktions- och upplevelsevärden för kommuninvånare och besökare. Riksintresseområdena är resurser för bland annat turism, friluftsliv och invånarnas rekreationsmöjligheter samt en tillgång för kommunens egen utveckling. Särskild hänsyn ska tas till detta när bedömning av exploatering eller andra ingrepp i denna miljö görs.

Riksintresse för yrkesfiske Hjälmaren är klassad som riksintresse för yrkesfisket.

Kommunens ställningstagande Natura 2000-områdena är av stor betydelse för kommunen. För varje område finns en beva-

14

randeplan. Inom områdena är det förbjudet att utan tillstånd bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka dess utpekade värde. Det är viktigt att påpeka att tillståndsplikt även kan gälla för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför området, då betydelse inte är var verksamheten är lokaliserad utan den effekt den har på Natura 2000-området.

15

Allmänna intressen Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de allmänna intressena. Allmänna intressen är intressen som gör anspråk på mark och vatten och är gemensamma för många kommuninvånare. Avsnitten om allmänna intressen är de mest omfattande i Översiktsplan Arboga kommun och berör elva olika områden. Det gemensamma för avsnitten är hur en positiv utveckling i kommunen ska främjas och hur ett långsiktigt hållbart samhälle ska skapas. Det är ofta nödvändigt att göra avvägningar och att väga olika intressen mot varandra för att uppnå kommunens viljeinriktning. När det gäller avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen görs det oftast i samband med att en ny detaljplan upprättas eller vid en bygglovsansökan i enlighet med Plan- och bygglagen, eller vid ett beslut enligt annan lagstiftning. Om ett riksintresse står i konflikt med ett allmänt intresse ges alltid riksintresset företräde.

16

Befolkning Kommuninvånarnas ålderssammansättning kommer fram till år 2020 att förändras då andelen äldre ökar väsentligt. Kommunens strategiska läge i Mälarregionen tillsammans med bättre kommunikationsmöjligheter förväntas medföra en ökad inflyttning. För att fler ska vilja bo och leva i kommunen behövs attraktiva boendemiljöer, tillgång till arbete och bra kommunikationer samt bra service och en god livsmiljö. En god livsmiljö är viktig för att människor ska känna stolthet över den plats de bor på, det bidrar också till att människor är beredda att ta ett större ansvar för sin omgivning.

neringen av kommunens olika verksamheter. Prognosen omfattar kommunen som helhet men även delområdesprognoser för olika delar i kommunen. 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000

Översiktsplanens mål

0-19 45-64

Demografi

20-24 65-79

20 20

20 17

20 14

20 11

20 08

20 05

20 02

19 99

19 96

19 93

0

Befolkningen i Arboga kommun upplever en god livsmiljö och har ökat till 14 000 invånare år 2020

19 90

•

500

25-44 80-

Målprognos 14 000 invånare år 2020

I Arboga kommun bor cirka 13 300 invånare. Befolkningen är starkt koncentrerad till Arboga stad där cirka 10 550 invånare bor. I de två tätorterna Götlunda och Medåker bor cirka 280 respektive 230 invånare. Resterande cirka 2 240 personer är bosatta på den omgivande landsbygden.*

Arboga kommuns vision om en befolkning på 14 000 invånare år 2020 förutsätter en ökning med cirka 50 personer varje år. För att förverkliga visionen krävs en nettoinflyttning mellan 75-100 personer per år, för att motverka födelsenettot.

Folkhälsa

Sedan år 2005 beror minskningen av antalet invånare till stor del på att födelsenettot är negativt, vilket i sin tur beror på att befolkningen i familjebildande ålder har minskat.

Under det senaste decenniet har fokuseringen på hälsofrågor ökat i takt med att de så kallade ohälsotalen i samhället har ökat. I Arboga kommun finns ett brett synsätt på folkhälsoarbetet. Kommunen arbetar för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för alla invånare och skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. En trygg och säker livsmiljö är ett område som prioriteras.

Andelen barn och ungdomar under 19 år är idag 23 procent av kommuninvånarna. Unga vuxna i åldern 20-24 år utgör endast 5 procent. 22 procent av invånarna är i familjebildande ålder, 25-44 år, och gruppen 45-64 år utgör 27 procent. Andelen äldre som uppnått pensionsåldern är idag 22 procent av invånarna. Under de kommande åren väntas åldersgruppen 65-79 år öka kraftigt. Årligen tas statistik fram för befolkning, sysselsättning och pendling uppdelad på kvinnor och män.

Varje år tas ett lokalt välfärdsbokslut fram i kommunen. Välfärdsbokslutet är en beskrivning av det allmänna hälsotillståndet hos kommuninvånarna och bygger på de för kommunen fem prioriterade målområdena inom folkhälsa (se sidan 10). Välfärdsbokslutet ger en bild av samhällsutvecklingens riktning i kommunen och är ett viktigt underlag för politiska beslut och ekonomiska prioriteringar.

Varje år upprättas en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen visar befolkningens utveckling i olika åldrar och är ett stöd för pla* Avser 2008-12-31

17

bygglagen att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i byggnader dit allmänheten har tillträde samt på allmänna platser. Kravet gäller dels kommunen som fastighetsägare av offentliga lokaler och allmänna platser som torg och gator, dels privata ägare till exempelvis restauranger och affärslokaler. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren eller näringsidkaren. Senast utgången av år 2010 ska alla enkelt avhjälpta hinder vara undanröjda.

Sociala förhållanden Utbildningsnivå Tillgång till högre utbildning och en meningsfull sysselsättning är viktiga faktorer för att människor ska kunna utvecklas och må bra. Utbildningsnivån bland kommuninvånarna är något lägre än i riket. Cirka 25 procent av kommuninvånarna i åldern 25-64 år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 35 procent för riket. Andelen högutbildade är något högre bland kvinnor än bland män.

Arbetssökande I början av år 2009 var 3,6 procent av befolkningen i åldern 16-64 år öppet arbetssökande. I riket som helhet var antalet vid samma tidpunkt 3,7 procent.

Arboga kommun har inventerat allmänna platser och offentliga lokaler i Arboga stad. Ett åtgärdsprogram kommer att tas fram för att prioritera åtgärderna. Med tanke på den kulturhistoriskt känsliga stadsmiljön krävs varsamma åtgärder.

Integration I Arboga kommun är drygt åtta procent av invånarna utrikesfödda. Män och kvinnor med utländsk bakgrund tillför nya kompetenser och möjligheter som är viktiga för kommunens utveckling. I den fysiska planeringen är det viktigt att motverka segregation. Det kan bland annat göras genom att bostadsområden rymmer olika boendeformer och lägenhetsstorlekar så att människor i olika åldrar och familjesammansättningar blandas.

Jämställdhet och jämlikhet Gångbro i Arboga stad

Jämställdhet är en fråga om rättvisa mellan kvinnor och män och jämlikhet är en fråga om rättvisa mellan olika grupper i samhället. I den fysiska planeringen kan det handla om tillgången till mötesplatser och kommunikationer samt utformningen av bebyggelsemiljöer.

Trygghet Att känna trygghet i sin vardag är av stor betydelse för hur man rör sig i det offentliga rummet. En enkätundersökning som genomfördes i samband med en kartläggning av brottssituationen i Arboga kommun våren år 2005 visade att majoriteten av kommuninvånarna känner sig trygga, dock kunde stadskärnan upplevas otrygg kvällstid.

Tillgänglighet Tillgänglighet är viktig för alla människor i samhället, kanske särskilt för funktionshindrade, äldre och barn. Arboga är en stad med gamla byggnader och miljöer som skapades i en tid då man inte planerade för människor med funktionshinder. Idag har förhållningssättet till tillgänglighet förändrats vilket ställer nya krav på samhället. Lagkraven har också successivt skärpts. Från den 1 juli år 2001 kräver Plan- och

I dialogen med kommuninvånarna under översiktsplanarbetet har det framförts synpunkter på att stadskärnan upplevs som ödslig och otrygg kvällstid. När rädslan och känslan av otrygghet gör att människor avstår från aktiviteter blir det ett problem. Ett led i att förbättra

18

känslan av trygghet är att skapa en levande stadskärna med fler människor i rörelse. För att tydligare lyfta fram det brottsförebyggande arbetet har Arboga kommun skapat ett lokalt brottsförebyggande råd med syfte att förebygga brott och därmed öka tryggheten för invånarna i Arboga kommun.

Strategier för Befolkning •

• • • •

Möjliggöra ökad inflyttning så att andelen yngre och barnfamiljer är högre år 2020 än idag Befrämja aktiviteter som stimulerar folkhälsan för alla kommuninvånare Beakta jämställdhets- och integrationsperspektivet i den fysiska planeringen Verka för att öka tillgängligheten till allmänna platser och lokaler Utforma miljöer så att människor känner trygghet att röra sig ute alla tider på dygnet

19

Bebyggelse Arboga kommun har många unika bebyggelsemiljöer såväl i staden som på landsbygden. I Arboga stad syns tydliga årsringar i bebyggelseutvecklingen, alltifrån en välbevarad medeltida stadskärna till dagens villor och industriområden i stadens utkant. Tillsammans med det strategiska läget i Mälardalen och närheten till Hjälmaren ger detta goda förutsättningar för kommunen att utvecklas i en positiv riktning.

och karaktär. Läs mer om bebyggelse i Kulturmiljö och kulturarv.

God boendemiljö Det är av stor vikt att skapa goda boendemiljöer eftersom de direkt påverkar människors trivsel och hälsa. Med tanke på kommunens förväntade befolkningsutveckling, 14 000 invånare år 2020, är goda boendemiljöer i såväl nya bostadsområden som befintliga av betydelse. Hög boendekvalitet, god tillgänglighet, närhet till natur och kultur samt till social och kommersiell service är bidragande faktorer till en god boendemiljö.

Översiktsplanens mål •

Arboga kommun erbjuder en inspirerande mångfald av attraktiva och trygga boendemiljöer

Mindre tätorter Bebyggelsen i kommunen är starkt koncentrerad till staden Arboga och de två mindre tätorterna Götlunda och Medåker.

God gestaltning God gestaltning är av grundläggande betydelse för upplevelsen av den byggda miljön. Kommunen har ett rikt kulturlandskap med gammal bebyggelse och många välbevarade kulturmiljöer. Den gamla bebyggelsen är ofta utformad i nära samspel med landskapet och naturen. I dessa miljöer är det betydelsefullt att ny bebyggelse placeras på samma sätt som den befintliga för att bevara områdets ursprungskaraktär. På landsbygden ska ny bebyggelse utformas och lokaliseras så att den harmonierar med landskapet och den befintliga bebyggelsen. Det bör även beaktas vid nybyggnation av lantbrukets ekonomibyggnader.

Götlunda ligger cirka tolv kilometer väster om Arboga stad och i tätorten bor idag cirka 280 personer. Befolkningen har varit relativt konstant de senaste tio åren. Andelen medelålders och äldre har ökat. I tätorten finns förskola, skola, biblioteksfilial, bensinstation, bilhandel samt ett äldreboende. Bostadsbeståndet består till stor del av småhus. Från Götlunda finns bussförbindelser till Arboga stad och Örebro. Medåker är beläget cirka tio kilometer nordväst om Arboga stad och i tätorten bor idag cirka 230 personer. Befolkningen minskade under en period men under de senaste åren har antalet barnfamiljer ökat. I Medåker finns förskola, skola och ett ideellt drivet bibliotek. En idrottsförening driver en sportanläggning med elljusspår och fotbollsplan. Bostadsbeståndet utgörs till största delen av småhus och gårdar. Från Medåker finns bussförbindelse till Arboga stad. En fortsatt utveckling av boende och verksamheter i de mindre tätorterna är betydelsefull för kommunens utveckling. Det är också angeläget att förstärka befolkningsunderlaget för att kunna upprätthålla befintlig service, därför måste bra boendemiljöer erbjudas både till äldre som vill bo kvar i sin invanda närmiljö och till barnfamiljer.

Bebyggelse vid Älholmen

I kulturmiljöer ska nya byggnader inpassas med stor hänsyn till befintlig vegetation och terräng. Byggnaderna ska noggrant utformas med avseende på form, färg och material. Det är viktigt att beakta platsens historiska identitet

20

ska en fördjupning av översiktsplanen arbetas fram. Den ska ange riktlinjer för hur den centrala staden ska växa och blir mer detaljerad än den kommuntäckande översiktsplanen. Förtätningar och kompletteringar i Arboga stad ska utformas enligt de riktlinjer som tas fram i den fördjupade översiktsplanen.

Tre utredningsområden för ny bebyggelse i Götlunda och fyra utredningsområden i Medåker finns utpekat, se kartorna Götlunda tätort respektive Medåker tätort. Utredningsområdena redovisar områden där ny bebyggelse är tilltänkt. Områdena måste utredas mer i detalj där avvägningar mellan olika intressen som till exempel kultur- och naturmiljöer och bebyggelsens placering tas i beaktande. Detaljplaner upprättas i ett senare skede för att bestämma omfattningen av exploateringen. Planlagd mark för nya bostäder finns i Götlunda och Medåker och befintliga tomter för bebyggelse finns redovisade i Boendeplanen som uppdateras årligen.

Arboga kommuns attraktivitet hänger nära samman med Arbogas stadskärna som är en miljö som berör. Miljön är inte bara betydelsefull för de boende i staden utan även för övriga kommuninvånare. Stadskärnan är en av landets äldsta och mest välbevarade. Den medeltida stadsplanen och det stora inslaget av bevarad trähusbebyggelse är av betydelse för det europeiska kulturarvet. På nationell nivå är stadskärnan klassad som riksintresse för kulturmiljövård.

Landsbygd Den äldre bebyggelsen på landsbygden är ofta koncentrerad till små byar i anslutning till jordbrukslandskapet. Kommunen är positiv till att boendet på landsbygden ökar. Landsbygden, med dess invånare och företag, är en tillgång för hela kommunen och erbjuder attraktiva boendemiljöer.

Fritidshusområden I flera av kommunens fritidshusområden har en omvandling till ökat permanentboende skett under de senaste åren. En fortsatt ökning förväntas ske och ställer krav på bland annat nya vatten- och avloppslösningar, bättre tillfartsvägar till och inom områdena och ökad service. Permanentboende förutsätter oftast större byggrätter vilket innebär att nya detaljplaner måste tas fram. Kommunen ställer sig positiv till omvandling av fritidshus till åretruntbostäder under förutsättning att de olika intressefrågorna går att lösa. Följande större fritidshusområden finns i kommunen: Hällarna, Furuskallen, Sjölunda, Björkudden, Nannberga, Hästnäs, Lunger och Högsjön.

Vy över Arbogaån i Arboga stad

Arboga kommun har tagit fram en Byggnadsordning för stadskärnan. Byggnadsordningen är en bebyggelsehistorisk inventering som syftar till att ange ett förhållningssätt till karaktärsdragen i den bebyggelse och miljö som speglar olika epoker i stadskärnan. Byggnadsordningen är det dokument genom vilket alla förändringar i stadskärnan bedöms och som syftar till att de offentliga rummens karaktärer vårdas och stärks.

Arboga stad En förutsättning för ett levande stadsliv är att det finns platser och områden i staden som är tillgängliga för allmänheten, till exempel gator, torg och parker. Den offentliga miljön ska vara tillgänglig för människor med funktionshinder och planeras utifrån ett trygghetsperspektiv. För att säkra en god utveckling och en långsiktigt hållbar utbyggnadsstrategi för staden,

Bostadsbyggande I kommunen finns cirka 7 100 bostäder varav ungefär hälften är småhus. I Arboga stad finns en blandad bebyggelse med småhus och flerbostadshus nära till både service och natur. Endast ett fåtal nya bostäder har tillkommit under

21

de senaste åren men idag märks ett ökat intresse för nybyggnation. Bostadsbyggandet måste öka de närmaste åren för att målet 14 000 invånare år 2020 ska kunna nås.

starka respektive svaga sidor. Den systematiserar kunskap för att förstå ortens historia, aktuella situation, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter.

Kommunen har ambitionen att tillhandahålla olika boendeformer i varierande miljöer, bland annat genom att fler småhustomter upprättas och att bygga bostäder med hög kvalité i attraktiva miljöer. Huvuddelen av dessa bostäder kommer att byggas inom Arboga stad. En Boendeplan har tagits fram som ett underlag för fortsatt boendeplanering, där bland annat kommunens bostadssituation har inventerats och analyserats. Boendeplanen uppdateras årligen.

Djurhållning Med hänsyn till allergirisker och luktolägenheter är avståndet mellan bebyggelse och djurhållning beroende av till exempel vindriktning, topografi, buller och vegetation på platsen. Vad som kan betraktas som ett rimligt avstånd måste bedömas i varje enskilt fall. Kommunen ställer sig positiv till hästar i tätortsnära områden. Vid handläggning av plan- och bygglovärenden där hästar är involverade används för närvarande rapporten ”Hästar och bebyggelse” utgiven av länsstyrelsen i Skåne län, som vägledning.

Strategier för Bebyggelse •

• Örtagården i Arboga stad

Översiktsplan Arboga kommun redovisar flera utredningsområden för bebyggelse, både i Arboga stad och i Götlunda och Medåker. Större områden som ska utredas för bebyggelse i Arboga stad är: Södra Brattberget, Norra Skogen, Grindberga, Silverlingska hagarna, Herrängen, Prästgärdet och Östra Brattberget, se karta Arboga stad. Utredningsområdena redovisar endast områden där ny bebyggelse är tilltänkt. Detaljplaner upprättas i ett senare skede för att bestämma omfattningen av exploateringen och där olika intressen och värden som kultur- och naturmiljö samt risk- och sårbarhet ska beaktas. I övrigt kommer staden förtätas i anslutning till befintlig infrastruktur. Detaljerade riktlinjer för staden kommer att anges i den fördjupade översiktsplanen som ska tas fram. Mer information om befintliga tomter finns att läsa i Boendeplanen.

•

• • •

En Ortsanalys för Arboga kommun, från år 2007, har använts som underlagsmaterial i översiktsplanarbetet. Ortsanalysen lyfter fram Arbogas

22

Placera och utforma ny bebyggelse på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden, natur- och kulturvärden och till platsens historiska identitet All byggnation i stadskärnan ska ta hänsyn till stadens historiska identitet för ett bevarande och en utveckling av stadskärnans värdefulla miljöer Utforma hållbara boendemiljöer med avseende på energihushållning, trygghet, hälsa och tillgänglighet Skapa möjligheter för ökad nybyggnation i kommunens mindre tätorter Erbjuda ett varierat utbud av bostäder som passar olika typer av hushåll Förtäta staden i anslutning till befintlig infrastruktur

Kommunikation och infrastruktur Arboga kommun har ett bra kommunikationsläge då Europavägarna E18 och E20 samt järnvägarna Mälarbanan och Svealandsbanan passerar genom kommunen. Kommunens geografiska läge i Mälarregionen innebär närhet till flera större städer vilket ger kommuninvånarna tillgång till en större arbetsmarknad samt ett bredare utbud av service, kultur och handel. Ett väl fungerande transportsystem samt god tillgång till bredband med hög överföringskapacitet är en förutsättning för kommunens utveckling och konkurrenskraft i regionen.

an E18/E20 istället för länsväg 572, se avsnitt Miljö- och riskfaktorer. En fortsatt utveckling av E18, mellan Arboga– Köping–Västerås–Enköping, är nödvändig då dess brist på kapacitet påverkar person- och varutransporttiderna negativt. På vissa delar av sträckan har en ombyggnad av vägnätet redan påbörjats och det är viktigt att hela sträckan blir utbyggd till motorväg. Västmanland är ett växande utpendlingslän och för att utveckla Arboga kommun som bostadsort, men även för verksamheter, är det viktigt att garantera framkomligheten och säkerheten på dessa sträckor. För en säker biltrafik krävs det att vägnätet håller hög standard och är av rätt dimension.

Översiktsplanens mål •

Kommunikationssystemet är långsiktigt hållbart för människor, varor och information. Arboga kommun har befäst positionen som knutpunkt för väg, järnväg och kollektivtrafik

Riksväg 249 är en viktig kommunikationsled som förbinder kommunen med Lindesberg och övriga Bergslagen. Utöver E18, E20 och riksväg 249 finns ett antal länsvägar av varierad standard som fungerar som viktiga tillfartsvägar till bland annat Medåker, Götlunda och Lunger.

Vägnät på riksnivå I kommunen strålar Europavägarna E18 och E20 samman. E18 förbinder Stockholm med Oslo och E20 Stockholm med Göteborg. Både E18 och E20 är klassade som riksintresse för kommunikation.

Länsväg 572 fungerar som infartsväg till Arboga. Idag används vägen till viss del som genomfartsled för trafik som passerar Arboga stad från/till Eskilstuna via Kungsör. Många transporter med farligt gods trafikerar vägen och ett färdigställande av ny sträckning på E20 mellan Gräsnäs och Reutersberg skulle innebära en minskning av den tunga trafiken genom staden.

E20 är en av de viktigaste vägarna för godstransporter och är en förutsättning för fortsatt utveckling av Mälarregionen. Därför är det av stor vikt att utvecklingen av E20 mot Göteborg fortsätter. För att behålla företag i alla delar av länet och i regionen är ett välutvecklat och fungerande transportnät en avgörande förutsättning. Vägverket har tagit ställning till den vägutredning som gjorts för E20 mellan Gräsnäs trafikplats (E18/E20) och Kungsör (väg 560 östra infarten till Kungsör). I ”Alternativ Reutersberg” föreslås E20 får en helt ny sträckning mellan Gräsnäs och Reutersberg. Själva ombyggnaden inryms inte i den nationella plan för vägtransportsystem som sträcker sig fram till år 2015. Därmed har inte heller vägtyp eller korsningsalternativ med Mälarbanan och Arbogaån lagts fast. Kommunen bedömer ”Alternativ Reutersberg” som ett bra alternativ, bland annat för att uppnå de regionala målen för transport. Kommunen kommer att fortsätta verka för att de tyngre transporterna väljer vägsträck-

Tung trafik på väg 572

För att till exempel uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller göra åtgärder som kan inverka på trafiksäkerheten gäller utökad tillståndsplikt inom 50 meter längs E18 och E20.

23

Idag varierar underhåll och standard på dessa vägar.

Farligt gods Rekommenderade vägar i kommunen för transporter med farligt gods är primärt Europavägarna E18 och E20 samt riksväg 249. Läs mer i avsnitt Miljö- och riskfaktorer.

Trafiksäkerhet Arboga kommun arbetar ständigt med trafiksäkerhetsfrågor där det långsiktiga målet är att uppnå nollvisionen. Det handlar om att förebygga olyckor och skador samt skapa en trygg och säker trafikmiljö, framförallt för de oskyddade trafikanterna som fotgängare och cyklister.

Vägnät på kommunal nivå Den lokala trafiken i kommunen planeras med stöd av Trafiknätsanalys för Arboga kommun, från år 2008. Trafiknätsanalysens syfte är att funktionsindela trafiknäten och visa vilka anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet som trafikslagen har inom olika delar av näten. Analysen visar var i gatunäten det finns motstridiga villkor och föreslår nätåtgärder som begränsar dessa konflikter. Den föreslår också hasighetsklassificering som innebär önskad prioritering av trafikslags anspråk samt ger förutsättningar för delaktighet och medinflytande för berörda. Redovisade förslag till trafiksäkerhetsåtgärder bör genomföras för att förbättra trafiksäkerheten. För att kommunikationsmöjligheterna ska utvecklas krävs också att förhållandet mellan olika målpunkter lokaliseras och resan däremellan görs så säker som möjligt med minsta möjliga belastning på miljön.

Gång- och cykelnät Kommunens gång- och cykelnät är idag relativt väl utbyggt med goda anslutningar till befintliga bostads- och serviceområden. Fortsatt utbyggnad kommer att ske till ett mer sammanhängande och övergripande gång- och cykelnät med tydliga start- och målpunkter. Förslag till ett övergripande cykelnät finns att ta del av i Trafiknätsanalys för Arboga kommun, från år 2008.

Vid ny bostadsbebyggelse och nyetableringar av verksamheter är det viktigt att ta hänsyn till trafiksäkerhet, miljöstörningar samt till vägens standard, drift och nyttjande.

Gång- och cykelväg längs Skandiagatan

Runt om i kommunen finns ett antal cykelleder som går mellan Arboga stad, tätorterna och olika besöksmål. Arboga kommun gav år 2006 ut en kommunövergripande cykelkarta där rekommenderade cykelturer finns utmärkta.

Grusväg på landsbygd

Under sommarperioden besöker många människor fritidshusområdena kring Hjälmaren. Kommunen ser en ökad utveckling av permanentbostäder i dessa områden vilket ger ett ökat behov av säkra och framkomliga vägar.

Stadstrafik och miljö I Arboga stad finns ett gammalt rätvinkligt gatunät som anlades under sen medeltid. Idag samsas dessa gator med moderna trafikleder

24

nätet, för att öka tågkapaciteten och punktligheten, är mycket viktig för kommunens framtida utveckling.

som leder in och ut från staden. Kommunen diskuterar olika sätt att göra stadens gaturum mer trafiksäkra, miljövänliga och samtidigt mer trivsamma ur ett estetiskt perspektiv. Vid ombyggnader används i så stor utsträckning som möjligt gamla beprövade material som smågatsten av granit och kullersten. Gatubelysning anpassas efter miljön och behovet av trygghet. Med stadstrafik menas här Arbogas innerstad som avgränsas av ringleden Centrumleden– Västerleden–Österled och Herrgårdsgatan. Centrumleden har en uppmätt trafikmängd på cirka 5000 fordon per dygn och utgör en viktig trafikled genom Arboga stad.

Parkering Parkeringsmöjligheterna är mycket goda inom Arboga stad. I staden finns cirka 650 allmänna parkeringsplatser som nås inom fem-sju minuters gångtid från Nytorget. Av dessa är cirka tio platser reserverade för rörelsehindrade och en särskild yta är avsedd för motorcyklar. Vid norra sidan om Arboga station finns en långtidsparkering. Att parkera i kommunen är gratis. Kommunen avser att anordna parkeringsplatser för bil med husvagn i Arboga stad, för att öka tillgängligheten för besökare.

Järnvägsspår i Arboga stad

Kommunen förordar att dubbelspår byggs ut på Mälarbanan mellan Arboga och Ökna i syfte att främja persontrafiken. På grund av att utrymme fordras vid eventuella räddningsinsatser bör avståndet mellan järnväg och bebyggelse normalt vara 30 meter, mindre undantag kan ske inom staden.

Kollektivtrafik Arboga station Vid Arboga station angör både tåg och bussar. Stationen ligger nära stadskärnan och är en viktig mötesplats i kommunen. För närvarande finns turistbyrån här med kommuninformation till besökare. I anslutning till stationen finns cykelparkeringar och en långtidsparkering för bilar. Kommunen kommer att verka för att området runt stationen blir tryggare, att taxi kan etablera sig vid stationen för att få alla kommunikationsslag samlade och för att skapa en mer levande station med bredare service till resenärerna.

Långtidsparkeringen vid Arboga station

Järnväg Genom kommunen löper Mälarbanan och Svealandsbanan vilka båda är klassade som riksintresse för kommunikation och trafikeras av person- och godstrafik. Tillgången till järnväg och tågtrafik är av stor betydelse för utvecklingen av kommunen. Kvalitetsbrister i infrastrukturen medför svårigheter att tillgodose den kapacitet och punktlighet som idag är nödvändig. En fortsatt utbyggnad av järnvägs-

Tågtrafik SJ trafikerar tågtrafiken på Mälarbanan och Svealandsbanan. Kommunen önskar förbättra utbudet av tågtrafiken med tätare turer mot Västerås, Örebro och Eskilstuna under framför-

25

heterna till de stora arbetsplatsområdena behöva ses över. Arboga kommun anser att det är viktigt med satsningar på busstrafik över länsgränser, framförallt mellan Arboga och Örebro samt mellan Arboga och Lindesberg.

allt arbetspendlings- och sena kvällstider. Möjligheterna att påverka utbudet är dock små då SJ drivs på kommersiella villkor. Idag är länsgränsen ett mått för kollektivtrafikens utbud och taxor vilket är ett problem i Mälarregionen där det dagligen sker arbets– och studieresor över länsgränser.

Mälarbanan/Svealandsbanan

Busstrafik Kollektivtrafiken i kommunen planeras och samordnas av Västmanlands lokaltrafik AB som ägs gemensamt av landstinget och kommunerna i Västmanland. Sedan år 2008 finns ett avtal mellan ägarna där kommunen svarar för den lokala busstrafiken inom kommunen och landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommuners huvudorter.

Arboga station

Närheten till större flygplatser är god. Flygplatserna i Örebro och Västerås ligger inom en timmes restid och Skavsta, Bromma samt Stockholm–Arlanda ligger samtliga inom två timmars restid.

Flygplats

Den lokala busstrafiken syftar främst till att möjliggöra arbets- och studiependling från kommunens mindre tätorter till Arboga stad, med vidare anknytning till tågtrafiken. Från Götlunda och Medåker erbjuds även anropsstyrd trafik mitt på dagen till Arboga stad för serviceärenden. För övriga boende på landsbygden utanför busslinjesträckningen finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till och från Arboga stad.

Arboga kommuns flygplats anlades år 1943 i samband med etableringen av Centrala Flygverkstaden. Flygplatsen ägs idag av SAAB och utgörs av ett mindre flygfält som främst används för segelflygplan och som mätplats för försvarsindustrin.

Hamn I kommunen finns ett antal småbåtshamnar. Den närmaste internationella hamnen är belägen i Köping.

I Arboga stad finns anropsstyrd tätortstrafik som trafikeras av taxi inom en radie av fyra kilometer från centrum. Det finns också möjlighet att med kollektivtrafik ta sig till Åsby industriområde. Med bland annat Försvarets etablering vid Marieborg kan kollektivtrafikmöjlig-

Tele- och datakommunikation Telekommunikation Sveriges befolkning ska ha tillgång till ett fungerande 3G-nät enligt riksdagsbeslut. Det innebär att ett stort antal basstationer med master ska uppföras. Under gynnsamma förhållanden

26

kan en basstation för 3G ha en räckvidd av sju kilometer på landsbygden. I områden med många människor blir det betydligt kortare avstånd mellan basstationerna. Vid bygglovsprövning ska hänsyn tas till eventuella strålningsrisker.

Strategier för Kommunikation och infrastruktur • • •

Datakommunikation •

I Arboga kommun finns inget fiberbaserat stadsnät förutom ett mindre nät som kommunens interna verksamheter använder. Några större företag i kommunen har anslutit sig med fiber direkt från leverantören.

•

Kraven på befintliga nät för datakommunikation med hög överföringshastighet ökar hela tiden. Både befintliga företag och företag som vill etablera sig i kommunen önskar datakommunikation med hög överföringshastighet. Även hushållen ställer allt högre krav på datakommunikation när nya tjänster såsom TV, telefoni, distansstudier och olika e-tjänster blir tillgängliga. Idag är bredbandsnätet med ADSL-teknik väl utbyggt i kommunen och omfattar 99 procent av hushållen. ADSL har dock stora begränsningar och kommer på sikt att behöva ersättas med fiber. Möjligheten att erbjuda ett fiberbaserat nät i Arboga stad kommer att utredas.

27

Förbättra trafiksäkerheten på vägnätet Skapa ett sammanhängande och övergripande gång– och cykelnät Verka för järnvägsutbyggnader som möjliggör ökad tågkapacitet Utveckla kollektivtrafiken så att den svarar mot invånarnas behov avseende arbete, utbildning och fritid Utreda möjligheten att erbjuda ett öppet stadsnät som byggs ut efter behov till företag och kommuninvånare

Offentlig service Samhällsservicen i Arboga kommun är främst koncentrerad till Arboga stad. Att upprätthålla en väl utvecklad offentlig service är betydelsefullt för kommuninvånarna. Med offentlig service menas här främst den service som kommunen har huvudansvar för: förskola, skola samt vård och omsorg. Kommunen tillhandahåller även service som bibliotek, fritidsgårdar och motionsspår. Övrig service som finns i kommunen är till exempel apotek, polis, vårdcentral och folktandvård.

Närliggande grönområden kring förskolor och skolor är betydelsefulla för både lek och undervisning. Skolornas idrottsplatser kan vara lämpliga utrymmen för spontanidrott och till viss del reservmark för framtida utbyggnader. Behov finns av parkeringsplatser intill förskolor och skolor.

Gymnasium och vuxenutbildning I Arboga kommun finns två gymnasieskolor, Vasagymnasiet samt ett frigymnasium med inriktning mot praktiska utbildningar. Under hösten 2009 startar ett tekniskt gymnasieprogram i samverkan med Saab, Saab Tekniska Gymnasium. Ett aktivt arbete pågår med att utveckla Vasagymnasiet.

Översiktsplanens mål •

Arboga kommun är en trygg och säker kommun att leva i med en väl utvecklad offentlig service

Andelen elever i gymnasieålder beräknas minska från dagens cirka 580 till 450 år 2020, motsvarande cirka 20 procent. Vasagymnasiet är ett relativt litet gymnasium. De kommande årens vikande elevunderlag, förändringar i elevers val av program och elevernas rätt att välja valfri gymnasieskola i landet är faktorer som kommer att påverka Vasagymnasiet.

Förskola och skola I Arboga kommun finns idag tretton förskolor varav elva i Arboga stad, en i Götlunda och en i Medåker. En av förskolorna i Arboga stad drivs i egen regi i form av ett föräldrakooperativ. Antalet barn i förskolan kommer under de närmaste åren att minska, för att åter vara på dagens nivå år 2020. En ökad inflyttning av barnfamiljer kommer att innebära ett ökat behov av barnomsorg.

Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser.

I kommunen finns idag sju grundskolor varav fem i Arboga stad, en i Götlunda och en i Medåker. Förskoleklasser och fritidshem finns på alla grundskolor utom Stureskolan som är en 6–9–skola. Eleverna i förskoleklass och i grundskola beräknas minska med 17 procent till år 2020. I dagsläget finns det outnyttjad kapacitet på Brattbergsskolan och Götlunda skola. På Gäddgårdsskolan finns en särskola som omfattar grundsärskola, träningsskola och fritidshem. Verksamheten är under utbyggnad för att år 2010 omfatta hela skolgången från 1–9 samt ett frivilligt 10:e år.

Högskolecentrum

Äldreomsorg

Miljön kring förskolor och skolor

De särskilda boenden som finns i Arboga stad är Strandgården, Strömsborgs demenscentrum, Hällbackens äldrecenter och Trädgården. I Götlunda finns Götgården. Förutom de särskilda boendena finns tillfälliga korttidsplatser och trygghetsplatser. Totalt finns idag 230 särskilda

Trafikmiljön på och intill flera av kommunens förskolor och skolor är i behov av förbättringar. Närmiljön kring skolområdena behöver bland annat ses över. Riktlinjer för arbetet med att förbättra trafikmiljön har tagits fram.

28

Alla gruppbostäder inom enheten för funktionshinder är belägna inom Arboga stad. I eget boende bor idag cirka 40–45 personer från 0–60 år. Inom enheten finns dessutom fem gruppbostäder och ett servicehus, totalt 30 platser. Ytterligare behov finns av cirka fem platser i hus med god tillgänglighet, hiss och gemensamhetsutrymme.

boendeplatser för äldre där personal finns tillgänglig dygnet runt.

Sjukvård och familjecentral Arboga kommun tillhör Västmanlands landsting. Hälso- och sjukvårdsverksamheten i kommunen består idag av privatiserade familjeläkarenheter med bland annat distriktsläkare, distriktssköterskor och barn- och mödravård. Hälso- och sjukvårdsverksamheten är koncentrerade till Grindberga familjeläkarenhet och Åbågens nya vårdcentral. I Arboga stad finns också en familjecentral belägen i Trefaldighetsgården som bedrivs i samverkan mellan landstinget, kommunen och Svenska kyrkan. En ungdomsmottagning bedrivs i samverkan mellan landstinget och kommunen. Specialistvård erbjuds vid närakutmottagning på Köpings lasarett, Västerås Centrallasarett och vid regionsjukhuset Uppsala Akademiska sjukhus.

Strandgården

De kommande åren kommer andelen äldre att öka i kommunen. I kommunen gäller den så kallade kvarboendeprincipen som innebär att service och insatser från socialförvaltningen ges för att underlätta i den dagliga livsföringen och för att göra det möjligt att bo kvar i det egna hemmet. Det ställer ökade krav på trygghet och tillgänglighet i boendemiljön i form av bostadsanpassning.

Från och med år 2008 erbjuds vårdval Västmanland vilket innebär att det står kommuninvånarna fritt att välja vilken vårdcentral i länet man vill tillhöra.

Strategier för Offentlig service • •

Strömsborgs demenscentrum

•

Funktionshinder Kommunen har ett ansvar att underlätta för personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Ett funktionshinder definieras till stor del av vilka möjligheter den enskilde har att klara vardagen och delta i samhällslivet. Handikappolitiskt program för Arboga kommun–En kommun för alla, från år 2004, ska genomsyra berörda kommunala verksamheter, vilket innebär fysiska anpassningar och anpassning av information så den passar alla.

29

Öka tryggheten och tillgängligheten till/från och i skolmiljön Öka tryggheten och tillgängligheten i boendemiljön Utveckla den offentliga servicen utifrån kommuninvånarnas behov

Näringsliv och besökare Arboga kommun har ett strategiskt läge i Mälarregionen och tillsammans med de goda kommunikationerna samt den genuina miljö och historia som råder, finns goda förutsättningar för utveckling och nyetablering av ett varierat näringsliv. Andelen besökare i kommunen ökar för varje år. Genom strategisk marknadsföring och olika utvecklingsprojekt kan fler besökare lockas till Arboga kommun där ett nära samarbete mellan kommunen och besöksnäringen pågår.

rismen på landsbygden är en näring som är på ytterligare tillväxt med goda förutsättningar att växa. Arboga kommun planerar att ingå i ett projekt med syfte att utveckla sysselsättningen på landsbygden.

Översiktsplanens mål •

Arboga kommun har fler arbetstillfällen, utökad handel och utvecklat turism- och besöksnäringen Vy över verksamhetsområdet längs Norra Ågatan

Näringsliv I Arboga kommun bor nästan 6 000 personer som förvärvsarbetar. Antalet sysselsatta har varit relativt konstant sedan mitten av 1990talet, trots att antalet arbetstillfällen i kommunen kraftigt har minskat.

Pendling Antalet personer som pendlar till andra kommuner för att arbeta har under de senaste åren ökat, vilket till viss del kan förklaras av det minskade antalet arbetstillfällen i kommunen. Idag har kommunen en nettoutpendling av arbetskraft. Över 2 300 personer pendlar till andra kommuner för att arbeta, vilket motsvarar närmare 40 procent av antalet sysselsatta i kommunen. Störst är pendlingen till Köping och Örebro. Cirka 1 600 personer pendlar till Arboga kommun för att arbeta.*

Kommuninvånarnas tillgång till arbetstillfällen är av betydelse. Inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med cirka 190 000 arbetstillfällen och inom 60 minuter nås närmare 290 000 arbetstillfällen. Näringslivet i kommunen kännetecknas av hög kompetens och domineras av kvalificerad verkstadsindustri och av tjänstesektorn. Flertalet av de nya företag som etablerar sig i kommunen tillhör tjänstesektorn, det gäller speciellt konsultation inom industriell IT, logistiklösningar, underhåll, utveckling av system och metoder för flyg– och markbunden teknik men även för civil säkerhet. Arboga kommun rankas idag som det tredje bästa logistikläget i landet.

Industrihistoria I Arboga kommun finns en gammal industrihistoria. Stora delar av de industriella anläggningarna finns inte kvar idag, men av dem som är bevarade är det ett flertal äldre områden som nyttjas. Områden som fortfarande har verksamheter är området längs Norra Ågatan i anslutning till gamla hamnområdet och bangården, området mellan järnvägen och Jädersvägen och Höjen med gamla Arboga Mekaniska Verkstad.

I kommunen finns cirka 880 företag varav de flesta är små. Sex företag har mer än 50 anställda och det största har över 700 anställda. Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen. Näringslivet på landsbygden kännetecknas av småföretagare inom jord- och skogsbruk. Det finns också flera sysselsatta inom kultursektorn, till exempel konstnärer och författare. Tu-

*Avser 2007-12-31

30

Verksamhets- och industriområden

Mindre verksamhets- och industriområden

Efterfrågan på lager- och industrilokaler i kommunen ökar allt mer och idag är det en bristsituation med endast ett fåtal lediga industrifastigheter för uthyrning. Tillgången på industrimark i kommunen är god och ett antal områden är under uppbyggnad. Huvuddelen av industrimarken ligger i och omkring Arboga stad. Kommunens större verksamhets- och industriområden är Sätra, Marieborg och Åsby, därutöver finns några mindre.

Lindersdalsvägen–Bensingatan är ett industrioch handelsområde. Området kan utredas för vidare expansion österut. För vidare etableringar är en utfartsväg från Lindersdalsområdet direkt på väg 572 av betydelse. Se karta Arboga stad.

Större verksamhets- och industriområden På följande platser finns etablerad verksamhet: Sätra är ett handels-, industri- och logistikområde. Den etablerade delen innehåller serviceverksamhet till bilister och yrkestrafik. Området är viktigt ur tillgänglighetssynpunkt och har ett utmärkt reklamläge då det ligger i anslutning till Europavägarna E18 och E20.

Verksamheter längs Bensingatan

Området kring Köpingsvägen–Strängen är ett industri- och handelsområde. Området kan utredas för vidare expansion norr om Köpingsvägen. Se karta Arboga stad. Norra Ågatan–Glasbruksgatan–Ångbåtsgatan är ett av stadens äldre industriområden. Området innehåller verksamheter för industri, logistik och handel. Delar av den gamla industrin längs Norra Ågatan bör omlokaliseras för att frigöra attraktiv mark för bostadsbebyggelse. Se karta Arboga stad.

Sätra verksamhets- och industriområde

Området kring Jädersvägen är ett handels- och industriområde som begränsas av järnväg och trafikleder.

Marieborg är ett industri- och logistikområde med stickspår intill och anslutning till Europavägarna E18 och E20. Under år 2009 kommer Försvarets nya centrallager att stå färdigt i området.

Området kring Vinbäcksleden är ett industriområde. Stadskärnan har en blandning av handel, service, företag och bostäder.

Åsby är ett handels- och industriområde som etablerades under 1940-talet. Området uppfyller höga krav på säkerhet och har bergrum och ett flygfält. Flera små och medelstora företag finns etablerade. En stor arbetsgivare inom tjänstesektorn är SAAB som har flera verksamheter med inriktning på tillverkning, underhåll och systemutveckling.

Framtida verksamhets- och industriområden Framtida verksamheter bör i första hand lokaliseras till de befintliga verksamhets- och industriområdena. Större verksamheter och industrier, till exempel lagerlokaler och industribyggnader, är lämpliga att placera vid Sätra eller Marieborg. Mindre verksamheter, som

31

inte kräver tunga transporter eller ger stora störningar, kan etableras i området vid Lindersdalsvägen. Kommersiell service eller mindre företagsetableringar som passar bra att blanda med bebyggelse kan med fördel etablera sig i Arboga stad. Utredningsområde för verksamhet/industri förslås norr om Köpingsvägen och öster om Lindersdalsområdet. Se karta Arboga stad.

Runt staden finns det gott om sällanköpshandel som lockar besökare från närregionen. Arboga kommun har ett sällanköpsindex som är näst bäst i Västmanlands län.

Utveckling av kommunikationer För företag såväl i staden som på landsbygden

Turism- och besöksnäring

Etablering av storskalig handel utanför staden ska avvägas mot befintlig handel. Den nya etableringen ska i första hand vara ett komplement till handeln i stadskärnan.

Besöksnäringen är en av Sveriges snabbaste växande näringar och Arboga kommun har de senaste åren ökat sin omsättning mer än riksgenomsnittet. Tyngdpunkten i kommunens attraktion ligger inom kultur och historia, områden som inspirerar människor och bidrar till den lokala identiteten.

är tillgången till bra kommunikationer viktig både vad gäller IT, vägförbindelser och kollektivtrafik. Att ha tillgång till bredband är en nödvändighet för många företag idag. Kommunen ska verka för att skapa bättre förutsättningar vad gäller bredband och andra funktioner både för etablerade och kommande företag.

Besöksnäringen har i högsta grad en lokal förankring. Det lokala näringslivet, kommunen, föreningar och människor med engagemang och idéer för staden är alla involverade. Samtidigt är det viktigt att se Arboga kommun som en del i något större för att kunna utveckla kommunen som besöksmål. Turisten ser inte till kommungränsen och det är därför betydelsefullt att skapa goda samarbeten med hela regionen. Det är också viktigt att bevaka och möta trender och att välja områden som ökar kommunens attraktionskraft.

Handel Handel och service är viktiga delar i ett fungerande samhälle. En attraktiv stadskärna är viktig för hela kommunen. Den kommersiella servicen är i första hand koncentrerad till Arboga stad. Dagligvarubutiker finns, förutom i stadskärnan, på Brattberget, i Vilsta och på Ladubacksområdet. På landsbygden finns dagligvaror tillgängliga i Lunger och Götlunda.

Stadskärnemiljön Människor söker sig till attraktiva miljöer både för upplevelser och för att bo och verka. Av dessa anledningar är det viktigt att evenemang, kulturaktiviteter, kreativa processer och entreprenörskap ges förutsättningar att utvecklas samt att Arbogas medeltida stadsmiljö bevaras. Ett helhetsgrepp måste tas om stadskärnan med utformning av stråk, miljöer, skyltar och mötesplatser. Det behövs en arena för evenemang av olika slag i närheten av stadskärnan. Området vid Bryggeritomten kan i framtiden få en annan användning. Se karta Arboga stad.

Butiker i Arboga stadskärna

Arbogas styrka vad gäller handeln är tillgången till ett flertal mindre specialiserade butiker i stadskärnan. För att förstärka handeln i stadskärnan är det viktigt att skapa förutsättningar för nya etableringar inom företrädesvis fackoch besöksnäringsrelaterad handel. I Arboga stad finns en småskalig torghandel.

Sevärdheter De mest välbesökta platserna i Arboga kommun är stadskärnan och Hjälmare kanal. Båda är klassade som riksintressen.

32

Stadskärnan, en av Sveriges äldsta och mest välbevarade, är något av kommunens signum. Den lockar många besökare och ger inspiration åt evenemang och aktiviteter. Ett bevarande och varsam utveckling av denna miljö är nödvändig för att fortsätta att attrahera besökare. Till exempel finns det behov av att synliggöra intressanta byggnader och andra sevärdheter bättre. Många olika intressen och aspekter måste beaktas, varför ett övergripande planeringsgrepp bör tas om stadskärnan. Jädersbruk, Sveriges första vapenmanufaktur från 1550-talet med vackra miljöer och fina strövområden, har naturliga förutsättningar att öka antalet besökare. Tillsammans med Ramstigen och Jädersvägen bildas ett välfrekventerat och historiskt intressant gång- och cykelstråk som binder ihop området med stadskärnan. Möjligheten att utveckla gång- och cykelstråket bör ses över, likaså tillgängligheten till området och parkeringsmöjligheterna.

Åttans sluss vid Hjälmare kanal

Strategier för Näringsliv och besökare •

Hjälmaren och dess strandområden är stora tillgångar för kommunen. Områdena kan vidareutvecklas, speciellt inom den växande naturoch ekoturismen. Badplatser, bryggor, stigar och vägar ska underhållas och skyltas på ett bra sätt.

• • •

Hjälmare kanal och docka, landets äldsta kanal invigd år 1639, har under de senaste åren varit föremål för ett EU-projekt. Områdena runt dockan, slussarna och vandringslederna har rustats upp. Magasinet i dockan har renoverats och blivit ett besökscentrum, med tillhörande café och en vattenlek för barn har skapats.

33

Ha en god planberedskap och lokaler för etablering av nya verksamheter Medverka till att förstärka affärslivet och den unika miljön i stadskärnan Utveckla kommunens besöksmål Samarbeta med andra aktörer kring turism och evenemang

Kultur, fritid och rekreation I Arboga kommun finns det gott om aktiviteter och ett stort och aktivt föreningsliv som årligen anordnar en mängd olika evenemang. Det största arrangemanget är Medeltidsdagarna som arrangeras av Arboga Medeltidsförening och som varje år förvandlar Arboga till en myllrande medeltida stad. I kommunen är det nära till naturen. Inspirerande naturupplevelser är något som efterfrågas alltmer och därför är det viktigt att vårda och utveckla kommunens gröna värden. Närheten till parker, grönområden och tätortsnära natur är viktig för kommuninvånarnas hälsa och rekreationsmöjligheter.

Musik- och dansskola I kommunen finns en musik- och dansskola som erbjuder instrumentundervisning från 7-19 år och dansundervisning från 2 år till vuxen ålder. Kommunens ambition är att musik- och dansskolan ska utvecklas till en kulturskola där musik, dans och konst ingår.

Museer Ett antal museer finns i kommunen. Hembygdsföreningen Arboga Minne driver Arboga museum och Bryggerimuseet. Arbogas Robotmuseum visar bland annat ett stort antal av försvarets robotar från andra världskriget till nutid. Det nyinrättade besökscentret vid Hjälmare docka visar en permanent utställning om Hjälmare kanal och dockan.

Översiktsplanens mål •

Arboga kommun har ett varierat utbud av mötesplatser och aktiviteter inom kultur, fritid och rekreation

Offentlig konst

Kultur

Flera kända konstnärer bor och verkar i Arboga kommun. Årligen anordnas en konstrunda där det ges möjlighet att besöka de yrkesverksamma konstnärerna. I Arboga stad finns också ett stort utbud av offentlig konst, till exempel den fyra meter höga bronsstatyn Den lyckliga Arbogafilosofen och Tidsmärken® som är nio olika konstverk som vill berätta och påminna om stadens långa historia.

Kultur, fritid och föreningsliv framstår som allt viktigare faktorer för att skapa attraktivitet vid val av boende och livsmiljö och därmed också allt viktigare för tillväxten i kommunen.

Bibliotek I Arboga kommun finns två kommunala bibliotek, huvudbiblioteket i Arboga stad och filialen i Götlunda. Utlåningen per invånare är bland den högsta i landet. Kommunen arbetar för att biblioteket ska ha fortsatt hög utlåning och bra biblioteksverksamhet men även att dess sociala roll som mötesplats ska betonas. Någon utökning av antalet biblioteksenheter är inte aktuell.

Tidsmärket ”Langen går-ge järnet”

Fritid och rekreation Ishall En spolad isbana för skridskoåkning finns i ishallen i Arboga stad. Vissa ombyggnationer krävs för att ishallen ska vara godkänd för hockeyspel i de högre divisionerna.

Biblioteket i Arboga stad

34

Idrottshallar

Bad

År 2008 invigdes kommunens nya idrottshall Vasahallen. Andra idrottshallar är Sturehallen och idrottshallarna i anslutning till skolorna runt om i kommunen.

Ekbacksbadet är kommunens badanläggning som både har ett inomhusbad och ett tempererat utomhusbad. Det finns också flera utomhusbadplatser i kommunen, läs mer i avsnitt Sjöar och vattendrag. Ambitionen är att de kommunala badplatserna ska ha parkeringsplatser och sommartid även toaletter.

Vasahallen

Sturevallen Sturevallen är en friidrottsanläggning mitt i centrala staden. Anläggningen är i behov av upprustning.

Ekbacksbadet

Motionsspår

Ett flertal fotbollsplaner finns runt om i kommunen. En diskussion förs om att förse någon av grusplanerna vid Ekbackens IP, Sturevallen eller Gäddgårdsskolan med konstgräs. En utredning får visa var de bästa förutsättningarna finns.

Idag finns två motionsspår i Arboga stad som drivs av kommunen; elljusspåret vid Ekbacksbadet samt spåret vid Norra Skogen. Ambitionen är att få elljus till spåret vid Norra Skogen samt att iordningställa det spår som tidigare fanns med start bakom Kallstensgården. I Götlunda och Medåker finns elljusspår som drivs av respektive idrottsförening.

Golf

Leder

I kommunen finns en golfbana som är belägen strax väster om Arboga stad.

I kommunen finns ett antal motionsleder varav flertalet sköts ideellt. Vandringslederna Säterboleden och Tjurlången är tretton respektive tio kilometer långa. Andra vandringsleder/spår finns vid Maxelmossen och vid Södra Skogen.

Fotboll

Skidbacke Skidbacken i Arboga stad har två pister och en ankarlift. Backen är 350 meter lång med en fallhöjd på 60 meter.

Det finns flera cykelleder i kommunen och Arboga kommun gav år 2006 ut en cykelkarta med rekommenderade cykelturer utmärkta.

Spontanidrott Önskemål finns om att anlägga en spontanidrottsanläggning i staden, helst i anslutning till någon skola så att den kan nyttjas av barn och ungdomar såväl dag- som kvällstid. Önskemål finns från ungdomar om en skateboardanläggning. En sådan anläggning skulle eventuellt kunna byggas i anslutning till spontanidrottsanläggningen.

En utpekad ridled saknas i kommunen. Intresset för denna typ av ridning har ökat under de senaste åren och kommunen bör se över var sådana skulle kunna skapas. Ett förslag finns om att göra en ny vandringsled efter den gamla Eriksgatans sträckning. Leden, som gick genom Arboga, var ursprungligen en ridled och skulle därmed kunna kompletteras med en sådan.

35

ningar skulle kunna vara en lösning. Det finns också behov av att förbättra skyltning och information vid till exempel leder.

I kommunen finns goda möjligheter att ta sig fram med kanot, både längs Arbogaån och Hjälmare kanal. Det finns mycket att utveckla, till exempel bra angöringsplatser med toaletter och duschmöjligheter samt information om kommunens evenemang och sevärdheter. Nedanför Carl Bergmans park bör en angöringsbar brygga finnas.

Mötesplatser Mötesplatser bidrar till att hålla staden levande. Människor behöver mötas och umgås på ett kravlöst sätt. För barn och ungdomar finns fritidsgården Gluggen belägen i den gamla kyrkskolan och aktivitetshuset Bransta beläget i gamla brandstationen.

Ridskola Ridning är en stor sport i Arboga kommun. Ridskolan vid Adolfsberg är i stort behov av upprustning, alternativt ska en omlokalisering av lokalerna ske. Ett helhetsgrepp måste tas om såväl trygg resväg till ridskola som ändamålsenliga lokaler.

Arboga kommun har ett ungdomsfullmäktige. Ungdomsfullmäktige syftar till att ge ungdomarna en kanal för att föra fram sina frågor samt vara en remissinstans för nämnder och andra organisationer. Det är viktigt att ungdomar får vara med och ha synpunkter i planeringsfrågor och ambitionen är att utveckla det engagemanget.

Fiske Kommunen har med Arbogaån, Hjälmare kanal, Hjälmaren och flera mindre sjöar mycket bra fiskemöjligheter. Fiskekort behövs till samtliga fiskevatten utom Hjälmaren. Behov finns av att handikappanpassa några fiskeplatser och förbättra tillgängligheten till dem.

Utvecklingsområde för anläggningar I kommunen finns en skjutbana belägen på Brattberget, därtill finns ett flertal jaktskyttebanor. Skjutbanor omfattas av begreppet miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, främst på grund av de bullerstörningar som uppstår. Skjutbanan på Brattberget ligger i direkt anslutning till bebyggelse och kommunen är intresserad av att skapa nya villatomter i området.

Nytorget

Andra exempel på mötesplatser i kommunen är Medborgarhuset, Olof Ahllöfs park, Nytorget, Stora torget och Arboga station. Strandgården är en mötesplats för pensionärer, där det finns möjlighet till olika aktiviteter.

I Torpstång finns en motorbana belägen. Tillsammans med motorcykelföreningen driver en allians av skytteföreningar en lösning med ett kombinerat aktivitetscenter i Torpstång för både skytte och motorsport.

Parker Arboga stads parker är av varierande karaktär och ålder. Parkernas skiftande storlek och innehåll gör dem till viktiga områden att bevara och utveckla. Stureparken och Olof Ahllöfs park härstammar från mitten av 1800-talet. Olof Ahllöfs park är en traditionell stadspark med både ytor för avkoppling, samvaro och lek.

Skötsel Det är viktigt att anläggningar samt badplatser i kommunen sköts på ett bra sätt. För att klara skötseln av natur–, kultur– och friluftsanläggningar på ett tillfredsställande sätt kan det finnas behov av att se över skötselfrågan och ta fram förslag till lösningar. Ett lokalt engagemang från till exempel markägare och före-

36

Den tätortsnära naturen används för till exempel promenader och fritidsaktiviteter. Genom att underhålla, skylta och upprusta befintliga stigar och leder kan användandet av den tätortsnära naturen öka. Årummet är en resurs som kan utvecklas. Arboga kommun har tagit fram en Grönstrukturplan för hela kommunen och med särskilda parkprogram för Arboga stad respektive Götlunda och Medåker, från år 2009. Syftet är att beskriva och identifiera värden inom grönstrukturen och ange mål och riktlinjer för kommunens gröna struktur. Grönstrukturplanen lyfter fram attraktioner och värden i grönstrukturen liksom hot och behov av skydd och åtgärder samt är vägledande vid planering av grönytornas utveckling och skötsel.

Olof Ahllöfs park

Carl Bergmans park har sedan 1970-talets början åtskiljts från Stureparken, genom Stureleden. Carl Bergmans park innehåller en lekplats och stora gräsytor. Parken har potential att utvecklas och göras mer attraktiv för såväl gammal som ung. Visuella avskärmningar bör anordnas med trädplanteringar som inramar parken. Kommunen ansvarar för de offentliga lekparkerna.

Träd i staden Träd är av betydelse på flera sätt i stadsmiljön, bland annat för livskvalitet, biologisk mångfald och stadens karaktär. Arboga stads trädbestånd ska utvecklas och bör alltid beaktas vid utbyggnad av vägar, bostads- och verksamhetsområden. År 2001 gjordes en Trädplan för Arbogas centrala delar, som bland annat innehåller mål och riktlinjer för utvecklingen av stadens planteringar. Trädplanen syftar till att visa på möjligheter att använda träd för att åtgärda brister i stadsbilden och vilka åtgärder som krävs för att vidmakthålla och utveckla kvaliteterna i stadsmiljön.

Lekplats i Carl Bergmans park

Strategier för Kultur, fritid och rekreation

Kolonilotter •

Att odla på kolonilotter är ett fritidsintresse med gamla anor. Kolonilotter är en form av närrekreation och skapar möjlighet till socialt umgänge. Fyra kilometer norr om Arboga stad ligger Högsta koloniområde.

•

• Tätortsnära natur Tätortsnära strövskog är skog som ligger nära tätorten. Skogen är viktig för rekreation och friluftsliv men också för djur och växter. Skogen ska skötas på sådant sätt att mångfalden bevaras och rekreationsvärden beaktas. Vid all form av etablering ska hänsyn tas till den tätortsnära skogen.

37

Samarbeta med andra aktörer för att utveckla utbudet av aktiviteter inom fritid, kultur och rekreation Öka nyttjandet av, samt bibehålla den tätortsnära naturen Utnyttja grönskan i tätorterna för att skapa trivsamma miljöer

Natur och areella näringar Arboga kommun har en rik och omväxlande naturmiljö med många höga naturvärden. Det finns alltifrån ädellövskogar till produktionsskog. Kommunen ligger i gränsen mellan jordbruksbygden runt Mälardalen och Hjälmaren och skogsbygden i Bergslagen. Väst–östligt genom kommunen löper en förkastning som delar landskapet i två delar. Norr om förkastningen utbreder sig en flack lerslätt och söder om ett skogigt moränlandskap. Genom kommunen löper också flera rullstensåsar.

närmaste naturskogsartad med mycket gamla döda träd, något som även bävern bidragit till. Vissa delar är mer öppna och har använts långt in på 1900-talet för slåtter och bete. Gökriksuddens naturreservat är kommunens senaste och inrättades år 2009. Säbybergens naturreservat bildades år 2007 och ligger på en höjd öster om Arboga stad. Området består av hällmarksskog och lövrik barrskog. Ett flertal rödlistade arter finns i reservatet, bland annat laxticka och mindre hackspett. I anslutning till reservatet kommer länsstyrelsen att anordna parkeringsplatser och informationstavlor. För att underlätta tillgängligheten för allmänheten kommer strövstigar att markeras.

Översiktsplanens mål •

Arboga kommun har en bevarad och värdefull naturmiljö med stor biologisk mångfald samt goda förhållanden för de areella näringarna

Kalkugnsberget ligger några kilometer väster om Arboga stad. Naturreservatet bildades år 1993 i syfte att skydda den kalkpräglade floran i området. Kalkugnsberget är ett av fastlandets främsta exempel på en sällsynt och hotad vegetationstyp kallad ”tallskog av kalkörttyp”. Bland annat växer den rödlistade hällebräckan och flera olika orkidéer i reservatet.

Natur I Arboga kommun finns flertalet värdefulla naturmiljöer. Flera skyddade områden finns utpekade i form av naturreservat, Natura 2000områden och biotopskyddsområden. Naturvärden och viktiga areella näringar finns också utpekade i bland annat länsstyrelsens Naturvårdsplan, Ängs- och hagmarksinventering, Ängs- och betesmarksinventering samt Odlingslandskapets bevarandeprogram, se karta Mark- och vattenanvändning. Dessutom syftar Grönstrukturplan Arboga kommun att beskriva och identifiera värden inom grönstrukturen och ange mål och riktlinjer för kommunens gröna struktur. Det är av stor vikt att värdefulla naturmiljöer vårdas och bevaras, dels för egenvärdet, dels för den biologiska mångfalden. Det är också viktigt att tillgodose behovet av områden för friluftsliv och rekreation.

Notholmens och Hengrundets naturreservat bildades år 1971 och är två små öar i Hjälmaren. Öarna bildades på 1880-talet då Hjälmaren sänktes. Det är inte tillåtet att landstiga på öarna då syftet med reservaten är att bevara dem i så orört skick som möjligt. Reservaten ska stå till förfogande för forskning och bidra till kännedom om landets natur. Södra hammarens naturreservat är en moränholme i Järnäs, vid Hjälmarens inlopp till Frösshammarsviken. Reservatet är Västmanlands läns äldsta och området fridlystes redan år 1920. Lövskog dominerar området men inslag finns av större granar.

Naturreservat I Arboga kommun finns sex naturreservat som sammanlagt omfattar en yta av cirka 240 hektar. Reservaten är: Gökriksudden, Säbybergen, Kalkugnsberget, Notholmen, Hengrundet samt Södra Hammaren.

Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Nyckelbiotoper har inventerats sedan år 1990. Under inventeringen har även andra objekt registrerats som har naturvärden, utan att nå

Gökriksuddens naturreservat är belägen vid Hjälmarens strand, väster om Lungers udde. Naturreservatet består av strandskogar på gamla sjösänkningsmarker. Skogen består till huvudsak av ädellövskog men med inslag av tätare blandskog. På vissa ställen är skogen i det

38

upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till rådgivning och planering av insatser för naturvården.

som sedermera blev jordbruksmark. Idag består kommunen till 25 procent av jordbruksmark i form av odlad mark och bete. Cirka 150 djurhållande jordbruk finns varav hälften är gårdar med hästhållning. Närmare 350 hästar finns och trenden ser ut som i övriga landet, att antalet hästar i kommunen kommer att öka och antalet nötkreatur att minska. Detta riskerar att leda till att biologiska värden går förlorade. De gårdar i kommunen där mjölkproduktion fortfarande sker är små och medelstora.

Biotopskyddsområde Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. I Arboga kommun finns ett tjugotal biotopskyddsområden, alla initierade av Skogsstyrelsen.

Djur och växter Fridlysning av växter och djur innebär att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Naturvårdsverket beslutar om vilka arter som ska fridlysas i hela landet medan länsstyrelsen beslutar om de arter som behöver fridlysas regionalt. Ett 20-tal djur är fridlysta i Västmanland och cirka 25 växter.

Areella näringar Näringar som jord- och skogsbruk är viktiga för att upprätthålla en levande landsbygd. Redovisade utredningsområden för bebyggelse kan innebära förändringar i markanvändning. Innan obebyggd mark i tätortsnära områden tas i anspråk för ny bebyggelse ska alltid bevarandevärden vägas in, till exempel natur– kulturoch friluftsvärden. I viss utsträckning kan det vara nödvändigt att ta jordbruksmark i anspråk för utbyggnad av Arboga stad.

Höensilage

Djur i tätortsnära områden Hobbyverksamhet med hästar ökar i kommunen och i hela landet. En ökad djurhållning är positivt för landsbygdens utveckling och kan innebära bättre ekonomisk bärkraft för landsbygden. Djurhållning nära boende och arbete kan dock skapa luktproblem och ge upphov till allergibesvär. För att hålla lantbruksdjur i tätortsnära områden krävs dispens från kommunen.

Skogsbruk Skogsbruk är av nationell betydelse. Enligt Miljöbalken ska skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skyddas mot åtgärder eller ingrepp som påtagligt kan försvåra rationellt skogsbruk. I Arboga kommun täcks cirka 62 procent av landarealen av skogsmark. Skogarna utgörs till största delen av barrskogar med större eller mindre inslag av lövträd.

Jordbrukslandskap

Jordbruk Arboga kommun har ett bördigt jordbrukslandskap som tillkom vid landhöjningen. När Hjälmaren sänktes torrlades betydande områden

39

I Västmanland finns endast 2,8 procent skog som är äldre än 120 år. Motsvarande siffra för hela landet är 11,5 procent. Många växt- och djurarter är beroende av gammal skog som inte är påverkad av skogsbruk, därför är det viktigt att opåverkade skogsmiljöer lokaliseras och bevaras samt beaktas i naturvårdsarbetet.

Opåverkade områden Det är viktigt att inför framtiden bevara större områden som är relativt opåverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, till exempel större vägar och järnvägar, kraftledningar, industriverksamhet, fritidshusbebyggelse, deponier och tätorter. Länsstyrelsen har låtit kartlägga större och mindre områden i kommunen som bedöms vara relativt opåverkade från sådana ingrepp, se karta Mark- och vattenanvändning. De opåverkade områdena är viktiga både för människors möjlighet till rekreation och fritid, jord- och skogsbruket och för landskapsbilden. Det ger också en handlingsfrihet i framtida markutnyttjande. Tyngden av ett utpekat område i förhållande till andra allmänna och enskilda intressen avgörs av kommunen i till exempel en detaljplan, ett bygglov eller ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet.

Skogslandskap

En stor del av skogen är fuktig eller blöt skog, så kallad sumpskog. Dessa är inventerade av Skogsstyrelsen och har stor betydelse för naturvården och skogsproduktionen och bör därför bibehållas.

Strategier för Natur och areella näringar •

Naturvårdsverket har angett två skogsområden i Arboga kommun, Amerika och Säbybergen, som särskilt skyddsvärda ur ett statligt perspektiv. Amerika, beläget cirka fem kilometer sydväst om Arboga stad, är ett skogsområde med mycket höga naturvärden och med ett rikt växt- och djurliv. Området har lämnats orört under en lång tid och har erhållit naturskogsdrag med stora mängder död ved. Den skyddsvärda skogen ingår även i området Järnäs som är av riksintresse för kulturmiljövård.

• •

Säbybergen är en höjd som reser sig vid sidan av E20, cirka fem kilometer öster om Arboga stad. Området har ett högt skyddsvärde genom sitt sydliga läge och en mycket stora sammanhängande värdekärna. Skogsbruk bör undantas i området om arterna ska kunna överleva och förstärkas på lång sikt. Säbybergen har stor betydelse för friluftslivet genom sin närhet till Arboga stad och Hjälmare kanal. Området lämpar sig väl för besökare och skulle med hjälp av parkeringsplatser och skyltning kunna locka kommuninvånare och besökare ut i området, se karta Natur- och kulturmiljö.

40

Förbättra tillgängligheten till samt vårda och bevara de värdefulla naturmiljöerna Verka för ett rikt djur- och växtliv och bevarande av hotade arter Beakta bevarandet av det öppna jordbrukslandskapet i planeringen

Sjöar och vattendrag Vattentillgångarna i naturen är viktiga resurser för vattenförsörjningen. Sjöar och vattendrag är också viktiga för det rörliga friluftslivet och innehåller många gånger höga naturvärden. Arboga kommun är rikt på vatten. I kommunen finns ett femtontal sjöar och vattendrag varav de största är Hjälmaren, Hjälmare kanal, Arbogaån, Tjurlången–SirsjönSundsjön och Högsjön.

svann från sjöar och vattendrag i södra Skandinavien. Störst problem i landet var i de sydvästra delarna. Idag har det sura nedfallet minskat och antalet försurade sjöar och vattendrag har blivit färre. I kommunen har sjöarna bra status och inga sjöar eller vattendrag är drabbade av försurning.

Övergödning Översiktsplanens mål •

I sötvattensjöar orsakas övergödning nästan uteslutande av fosfater, eftersom det oftast är fosfor som begränsar den biologiska produktionen i vattnet. På land och i havet är det däremot kvävet som är begränsande. Nedfallet av kväve från till exempel utsläpp från industrier bidrar till gödning av naturen. I måttliga doser innebär tillförseln att trädens tillväxt ökar. Samtidigt gynnas vissa växter på bekostnad av andra, vilket på lång sikt medför en utarmning av ekosystemet. Övergödning är ett problem i flera av kommunens sjöar och vattendrag, inte minst i Hjälmaren.

Arboga kommun har levande sjöar och vattendrag

Vattenkvalitet Vattenkvaliteten i Hjälmaren och Arbogaån påverkas av all den verksamhet som pågår i vattendragens avrinningsområden. Det är därför viktigt, både ur miljösynpunkt och för att kunna producera ett dricksvatten som uppfyller de kvalitets- och säkerhetskrav som ställs, att råvattnet håller så hög kvalitet som möjligt. VA-verket ska därför uppmuntra till samarbete mellan de kommuner som ingår i Hjälmarens och Arbogaåns avrinningsområden i syfte att verka för att markanvändningen planeras så att negativ påverkan på vattnet minimeras.

Hjälmaren Hjälmaren är Sveriges fjärde största sjö, 484 km². Till skillnad från de tre största sjöarna i landet är Hjälmaren inte statligt vatten utan kommunalt vatten. En stor del av Hjälmaren tillhör Arboga kommun och omfattar många små öar och skär. På ön Valen finns bofast befolkning.

Arboga kommun ingår i Arbogaåns vattenförbund vars verksamhet består av recepientkontroll, vattenreglering, rensning och underhåll. Vattenmyndigheten arbetar med att ta fram miljökvalitetsnormer för vatten. Förslag gällande Arboga kommun innebär att Hjälmaren, Hjälmare kanal, Tjurlången och Högsjön har fått miljökvalitetsnormen ”god ekologisk status med tidsfrist 2021”. Arbogaån har föreslagits som ”kraftigt modifierat vatten” och ska uppnå miljökvalitetsnormen ”god ekologisk potential med tidsfrist 2021”. Samtliga vatten ska dessutom uppnå miljökvalitetsnomen ”god kemisk status”. I samband med nästkommande aktualitetsprövning av Översiktsplan Arboga kommun så kommer förslagsvis översiktsplanen att kompletteras med miljökvalitetsnormer för vatten.

Försurning

Hjälmaren

Redan på 1950-talet upptäcktes att fisken för-

41

Hjälmaren är en näringsrik grund slättsjö med ett största djup på 22 meter men ett medeldjup på endast sex meter. Under 1880-talet sänktes Hjälmaren med 1,8 meter och stora ytor torrlades som numera är bördig jordbruksmark. Detta har bidragit till att sjön idag är övergödd. Hjälmaren förbinds med Mälaren genom Hjälmare kanal som är Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg, byggd år 1639. Kanalen har en fallhöjd om 22 meter, är cirka 13 km lång och har nio handdrivna slussar fördelade på fem ställen: Gravudden, Säby, Hällby, Åttans sluss och Notholmen.

mycket uppskattad att fiska i. Både Hjälmaren och Arbogaån är utpekade som riksintresse för friluftsliv.

Hjälmare kanal

Tjurlången-Sirsjön-Sundsjön

Den näckrosliknande vattenväxten sjögull planterades under 1930-talet in i sjön Väringen, och har idag spridit sig till Arbogaån och vidare ut i Mälaren. Från att ha varit en exotisk prydnadsväxt med vackra blommor är den idag en olägenhet som sprider sig lätt och massutvecklas samt orsakar problem för motorbåtar och igenväxning av Arbogaån. Försök med olika typer av bekämpning av sjögull pågår.

Tjurlången är den största av de tre sammanhängande sjöarna Tjurlången-Sirsjön-Sundsjön. Sjöarna har en liten påverkan från odlingsmark och utsläpp av avloppsvatten, men ligger inom riskområde för påverkan från golfbanan och kommunens gamla soptipp. Årligen sker utsättning av regnbåge i Sundsjön, tidigare år har även utsättning av gös gjorts i Tjurlången med lyckat resultat. Vattengenomföringen i sjöarna är låg och endast ett visst utbyte av småfisk sker mellan sjöarna. Sirsjön försörjs med vatten genom en kallkälla.

Från Hjälmaren till Arbogaån passerar kanalen en mindre sjö, Kvarnsjön. Vegetationen i och vid Hjälmare kanal och Kvarnsjön har inventerats och innehåller flera ovanliga arter, bland annat bågsäv som förekommer på ett fåtal platser i Mellansverige. Hjälmare kanal är idag ett riksintresse för kulturmiljövård.

Arbogaån Arbogaån är 45 kilometer lång och rinner från sjön Väringen vid Frövi för att slutligen mynna i Mälaren i Kungsör. Ån har ett stort tillrinningsområde och påverkas av faktorer långt utanför kommungränsen. Arbogaåns vattenförbund kontrollerar årligen vattenkvalitén i ån och därutöver utförs regelbundet undersökningar av växt- och djurlivet. Aktuella resultat från provtagningar går att läsa mer om på hemsidan för Arbogaåns vattenförbund.

Högsjön Högsjön är en djup och måttligt näringsrik skogssjö som ligger sju kilometer väster om Arboga stad. Högsjön var för 4000 år sedan en del av Hjälmaren men har genom landhöjningen blivit en egen sjö. Idag är Högsjön i det närmaste en källsjö och endast ett fåtal diken och bäckar tillför sjön vatten. Runt sjön finns fritidshusbebyggelse som expanderar. I Högsjön kontrolleras vattenkvalitén kontinuerligt enligt provtagningsschema. Provtagningarna startade i och med bygget av E18 år 2000 och sedan dess har provtagningar fortsatt för att se hur sjön utvecklas på lång sikt. Inga förändringar som inte kan förklaras med naturliga variationer har kunnat urskiljas. Högsjön har potential att användas som dricksvattentäkt.

Arbogaån

Övriga sjöar

Arbogaån och dess omgivningar är viktiga för djur- och fågellivet i kommunen. Ån är lekplats för gös, lake och nors och utsättning av regnbåge och öring har gjorts. Arbogaån är idag

Det finns ett antal mindre sjöar i kommunen med ett rikt natur- och fågelliv. Sjömosjön är en grund och näringsrik utbuktning av Arbogaån

42

med ett mycket rikt fågelliv. Sjön är en viktig rastplats för flyttfåglar på våren då islossningen sker tidigt.

hälsorisker. Strandbaden är: Hällarna, Högsjön och Kvarnsjön. Övrigt bad i kommunen är Villagatsbadet i Arbogaån.

Sjölundamaden-Frösshammarsviken är ett översvämmat område med rast- och häckningsplats för sjöfåglar omgivet av ek-, al- och asplövskogar samt tall- och granskog. Sjön ligger cirka en mil söder om Arboga stad.

Strandskydd Strandskydd finns för att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och för att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Vid hav, sjöar och vattendrag råder generellt strandskydd och omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. I Arboga kommun gäller dessutom vid vissa mindre vattendrag eller större diken ett strandskydd på 25 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd.

Gålsjön är en igenväxt sjö med stort vasshav där vide, al och björk växer ut i sjökanten. Sjön är omgiven av gammelskog och kalkhälltallskog. Området har ett intressant fågelliv med flera hotade arter.

Inom strandskyddsområdet är det förbjudet att: • Uppföra nya byggnader • Ändra byggnader så de kan tillgodose ett väsentligen annat ändamål än de tidigare har använts till • Utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för bebyggelse som avses i ovanstående punkter • Utföra andra anläggningar eller anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten att beträda ett område där allemansrätten gäller, eller som väsentligen försämrar livsvillkoren för växt- och djurarter • Utföra andra åtgärder som väsentligen försämrar livsvillkoren för växt- och djurlivet

Sjö i Arboga kommun

Våtmarker Värdefulla våtmarksobjekt har inventerats. I Västmanlands centrala och norra delar finns betydande arealer våtmark. Trots sänkningen av Hjälmaren och dikning finns det i Arboga kommun 47 arealmässigt ganska små våtmarksobjekt. 13 av dessa är klassade som våtmarksobjekt med särskilt höga eller höga naturvärden, se karta Vatten.

För närvarande ser Miljödepartementet över strandskyddet och enligt de ändringar som är framtagna innebär det att översiktsplanen ska redovisa områden i strandnära lägen för landsbygdsutveckling. Arboga kommun avser att göra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen om strandskydd, där områden i strandnära lägen för landsbygdsutveckling pekas ut.

Våtmarker är inte bara bra för djur och växter, de kan även reducera översvämningar och de fungerar som reningsverk och bidrar till att minska övergödningen. Tungmetaller, bekämpningsmedel och partiklar binds av våtmarkernas vegetation och sediment i stället för att spridas med vattnet.

Strategier för Sjöar och vattendrag • •

Badplatser I Arboga kommun finns ett flertal kommunala badplatser där kommunen har tillsyns- och kontrollansvar. Strandbad kontrolleras regelbundet under badsäsongen för att förebygga

•

43

Verka för en god status på vattenkvaliteten i kommunen Verka för ett rikt växt- och djurliv i sjöar och vattendrag Beakta problematiken med övergödning av kommunens sjöar och vattendrag

Kulturmiljö och kulturarv Kulturmiljön i Arboga kommun ger en tydlig bild av hur kommunen historiskt har vuxit fram. Den byggda kulturmiljön är det mest påtagliga uttrycket för mänsklig verksamhet och oersättlig för kommunens identitet. Kulturarvet berättar om människors liv under flera århundraden och ger Arboga en unik identitet som är en viktig resurs för kommunens framtida utveckling.

Skydd för kulturmiljön Riksintresse Ett område av riksintresse har ett generellt skydd enligt Miljöbalkens kapitel 3 och 4. Att ett område utpekats som riksintresse för kulturmiljövården innebär inte ett förbud mot förändringar inom området, men riksintressets värde får inte hotas eller utsättas för påtaglig skada. Större förändringar inom riksintresseområden ska prövas genom detaljplan. Det är särskilt viktigt med varsam placering och utformning av nya byggnader samt att om- och tillbyggnader görs med hänsyn till den befintliga bebyggelsemiljön. Särskilda krav på utformning, färg och materialval kan ställas med stöd av Plan– och bygglagens bestämmelser.

Översiktsplanens mål •

Arboga kommuns kulturhistoriskt värdefulla miljöer skyddas och bevaras. De kulturhistoriska värdena beaktas i all planering

Kulturmiljö

Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljövården inom Arboga kommun; Arboga stadskärna, Hjälmare kanal och Järnäs. Läs mer i avsnitt Riksintressen.

Kulturmiljön är inte bara den historiska bebyggelsen utan också den miljö som har uppstått till följd av samspelet mellan människan och naturen. Det kan vara allt från en enskild plats till ett helt landskap med vägar, bebyggelse och odlad mark. Kulturarvet är ett vidare begrepp än kulturmiljön och omfattar inte bara föremål utan även immateriella värden som berättelser eller traditioner som vi övertar från tidigare generationer.

Kulturminneslagen Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda våra kulturmiljöer och ansvaret delas av alla, såväl myndigheter som enskilda. I Lagen om kulturminnen finns bland annat bestämmelser om fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Länsstyrelsen har tillsyn av kulturminnesvården i länet medan riksantikvarieämbetet har tillsyn över kulturminnesvården i landet.

Fornminnen Fornlämningar är varaktigt övergivna spår av mänsklig verksamhet från forna tider. De kan utgöras av till exempel gravar, boplatser, fornborgar, runstenar, kulturlager i medeltida städer, ruiner eller milstenar. Varje fast fornlämning har ett fornlämningsområde som omfattas av bestämmelserna i Lagen om kulturminnen. Utan tillstånd är det förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Under större delen av Arboga stadskärna finns äldre kulturlager som klassats som fast fornlämning, därför krävs i de flesta fall arkeologiska undersökningar i samband med markarbeten inne i staden. Grävtillstånd söks hos länsstyrelsen och omfattar såväl byggnationer som planteringar

Husgavel

Kulturminnesvårdens tidigare inriktning på enskilda objekt har utvecklats mot en helhetssyn som uppmärksammar hela bebyggelsemiljöer och sambanden mellan olika delar i kulturmiljön. Förändringar måste ske utifrån varje områdes egna förutsättningar och karaktär för att inte de kulturhistoriska värdena ska riskeras. Detta gäller såväl den enskilda byggnadens behandling som hela bebyggelsemiljöer och landskapsbilden.

44

och grävningar för installationer och infrastrukturer.

linjer för byggnadsminnesförklaringar i Västmanlands län.

Fornminnesvård innebär att förvalta och förmedla kunskapen om platsens historia. Länsstyrelsen har utpekat fem fornlämningar som kommunen i första hand bör vårda. Dessa är: Fornborg i Halvardsborg, bytomt i Hamre, kapellruin Helge Sven i Arboga, bruksmiljö vid Jädersbruk och kulturlandskap i Järnäs. Uppgifter om övriga fornlämningar i Arboga kommun finns hos riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och länsmuseet. I Arboga kommun finns cirka 570 fornlämningar registrerade.

I Arboga kommun finns av länsstyrelsen fyra utpekade byggnadsminnen; Crugska gården, Götlunda före detta kyrkoherdebostad, kvarteret Kungsgården och Mannerstråhleska gården. Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. Crugska gården utgör en viktig del av den gamla stadsmiljön söder om Arbogaån och är sannolikt återuppförd strax efter branden år 1750. Gården ägdes vid mitten av 1600-talet av Per Brahe d.y. Efter återuppbyggnaden rymde gården färgerier fram till början av 1900-talet. Den siste färgaren hette Carl Wilhelm Crug och har gett namn åt gården. Huvudbyggnaden har välbevarade interiörer med ursprunglig rumsindelning och fasta inredningsdetaljer.

Vägvisare till Halvardsborg Crugska gården

Byggnadsminnen

Götlunda före detta kyrkoherdebostad är troligen från 1600-talets senare del. Den ingår som en omistlig del av den välbevarade kyrkbyn. Byggnaden besitter stora kultur- och byggnadshistoriska värden genom sin höga ålder, ursprunglighet och unicitet. Den är en av länets äldsta kyrkoherdebostäder i trä.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan skyddas på flera sätt. Det bästa skyddet är ofta att kulturmiljön används. Länsstyrelsen kan med stöd av Lagen om kulturminnen ange grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturmiljön och har möjlighet att byggnadsminnesförklara en byggnad eller bebyggelse som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. Byggnadsminnet är därmed rättsligt skyddat och länsstyrelsen anger hur det ska vårdas och underhållas och i vilket avseende det inte får ändras. För närvarande arbetar länsstyrelsen med att ta fram rikt-

Kvarteret Kungsgården har fått sitt namn efter den kungsgård som anlades i Arboga vid 1500talets mitt. År 1643 hade hela kvarteret överlåtits till Arboga stad och utgjorde då ett trädgårdsområde. Genom ett kungligt beslut överfördes området i enskild ägo och sedan 1600-

45

träd och murar. Oftast ligger även prästgården i anslutning till kyrkan. Vanligen växte kyrkbyarna vidare och blev till mindre samhällen.

talet har fastigheterna tillhört olika näringsidkare i staden. Den samlade bebyggelsen med gårdsmiljön utgör en viktig, representativ och berättande del av den gamla stadsmiljön vid Arbogaån. Byggnaderna utgör ett värdefullt exempel på såväl den stadshistoriska som den arkitektoniska utvecklingen i Arboga stad och bevarar egenarten hos gamla tiders byggnadsskick.

Kyrkbyn i Götlunda ligger på den nordsydligt gående Lungeråsen omgiven av ett öppet odlingslandskap. En äldre landsväg går på åskrönet och passerar förbi kyrkan genom byn. Kyrkomiljön är välbevarad och omfattar kyrka, sockenmagasin, sockenstuga, två prästgårdar samt ett löneboställe. Kyrkobyggnaden är från 1700-talet men är uppbyggd runt en medeltida stenkyrka, troligen på 1400-talet.

Mannerstråhleska huset är uppkallat efter ätten Mannerstråhle som på 1700-talet bebodde huset. Byggnaderna används som stadsmuseum och avspeglar en del av bebyggelseutvecklingen i Arboga stad från medeltiden fram till 1800-talet.

Kyrkbyn i Medåker utgör samhällets centrum. Kyrkan med den höga och smala tornspiran är ett dominerande inslag i det öppna slättlandskapet. Nära kyrkan finns en del välbevarad bebyggelse. Kyrkobyggnaden är daterad till 1200-talets mitt.

Kyrkliga kulturminnen Invändiga och utvändiga förändringar på kyrkobyggnader och kyrkotomter som uppförts före 1939 får inte ske utan tillstånd från länsstyrelsen.

Säterbo kyrka är, tillsammans med S:t Nicolaikyrkan, en av Arbogas äldsta och mest välbevarade medeltida kyrka, troligen uppförd kring 1100-talet.

I Arboga stad finns två stadskyrkor; S:t Nicolai kyrka uppförd under 1100-talet och Heliga Trefaldighets kyrka byggd i slutet av 1200-talet som klosterkyrka till franciskanerklostret.

Kulturminnesvårdsprogram Länsstyrelsen och länsmuseet har pekat ut 27 olika kulturmiljöer i kommunen som är värda att bevara och som bör få ett uttalat skydd. Dessa finns upptagna i det Kulturminnesvårdsprogram som antogs i kommunfullmäktige 1987. En del av de då utpekade miljöerna är idag försvunna och kulturminnesvårdsprogrammet bör därför uppdateras och omarbetas.

Byggnadsordning för Arboga För Arboga stadskärna finns en Byggnadsordning, från år 2000, som är ett förhållningssätt till karaktärsdragen i bebyggelse och miljöer som speglar olika epoker i stadskärnans historia. Byggnadsordningen är det dokument genom vilket alla förändringar i stadskärnan bedöms och som syftar till att de offentliga rummens karaktärer vårdas och stärks. S:t Nicolai kyrka

På landsbygden utgör sockenkyrkan en central punkt. Själva kyrkplatsen bildar ofta en sammanhållen miljö med kyrka, sockenstuga och kyrkogårdens gravar, gamla stenkors, stora

46

bevarats. Arboga kommun arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för hur byggande på landsbygden bör ske för att underlätta en praxis vid bygglovgivning. Ängslador finns endast belägna i ett större sammanhang på ett fåtal platser i länet. Ett av dessa områden är Ängslund i före detta Medåkers socken. Här finns ett större avsnitt av ett särpräglat kulturlandskap med välbevarade ängslador och visar på ett äldre brukningssätt. Den här typen av kulturmiljöer bör hållas öppna genom jordbruk och att ängsladorna bevaras.

Arbogaån

Landsbygdens kulturmiljöer och kulturlandskapet

Ängs- och hagmarker växer på många håll i kommunen igen på grund av bristen på brukare och betande djur. En omarbetning av kulturminnesvårdsprogrammet bör peka ut särskilt bevarandevärda områden där kommunen kan försöka få till stånd brukaravtal med djurhållande lantbrukare.

Den största delen av kommunen kännetecknas av jordbruksbygd omväxlande med minde skogspartier. Här finns herrgårdar med torp, medelstora gårdar samlade i byar eller på enstaka platser. Området närmast Hjälmaren kännetecknas av mindre gårdar och torp i ett småskaligt odlingslandskap. Många åkrar och hagar, liksom vägarna, inramas av stenmurar. Vid Furuskallen finns ett mycket stort bestånd av stenmurar som ger området sin speciella karaktär. Odlingsrösen förekommer också både på åkrar och i hagar.

Det industriella kulturarvet Det industriella kulturarvet är en betydelsefull del av kommunens historia. Industrialiseringen har satt sina avtryck på såväl landskap och bebyggelse som arbetsmiljöer och bostadsbyggande. Det är viktigt att människor idag och i framtiden ges möjlighet att förstå och tolka de förändringar som industrialiseringen gav upphov till. Länsstyrelsen och Västmanlands läns museum lät göra en inventering av den industriella utvecklingens avtryck i länet 1998-1999.

Byarna har olika karaktärer. Radbyarna kan som i Smedby ha bebyggelsen tätt ihop utmed bygatan eller som i Viby där gårdarna ligger mera glest placerade med gamla alléer upp mot huvudbyggnaderna. Byn Tveta, som delvis ligger inne i Köpings kommun. är ett bra exempel på en klungby.

Jädersbruk är en bruksmiljö som Gustav Vasa anlade för inhemsk vapen- och rustningstillverkning omkring år 1550. Bruket byggdes ut och förändrades under sekler tills det slutligen lades ner helt i början av 1900-talet. I Jädersbruk finns den gamla bruksgatan kvar. Kraftstationen, kvarnbyggnad, damm och broar är nyrestaurerade.

Bebyggelsens utformning är likartad i hela kommunen med främst timrade faluröda byggnader med tegeltak. Boningshusen, i en eller två våningar, är ofta panelklädda målade i rött eller gult. Herrgårdarna och de större gårdarnas boningshus är ofta putsade. Ny- och ombyggnader i äldre miljöer av kulturhistoriskt intresse bör anpassas till den befintliga strukturen i området. Byggnaders placering i byar bör ske i anslutning till befintlig bebyggelse. Läget på tomten är lika viktigt som proportionerna, material- och färgval och detaljutformning. Det kulturhistoriska värdet är beroende av om den tidstypiska karaktären

Arboga Mekaniska Verkstad är den första stora industrin i Arboga stad, etablerad år 1856. Många av de ursprungliga byggnaderna står kvar och vittnar om hur en industrimiljö var uppbyggd.

47

Hjälmare Kanal är en rik kulturmiljö där både den gamla och den nya kanalen med dockan samt tillhörande tekniska installationer och byggnader vittnar om kanalens drift och underhåll genom tiderna. Andra betydelsefulla industribyggnader i Arboga stad är Myrstedt & Stern Möbelverkstäder (senare Rappsons konfektion), Arboga kraftstation vid Herrgårdsbron och Arbogas gamla järnvägsstation med tillhörande bebyggelse och miljö.

Arboga stads moderna kulturarv Arbogas moderna historia i form av till exempel flerfamiljshus, industrier och fotbollsplaner är också ett kulturarv på samma sätt som fornminnen och kyrkor. Det finns ett behov av att i den fortsatta planeringen diskutera och peka ut intressanta områden av mer modern karaktär att bevara för framtiden. Det är det som formar historien. För en långsiktigt hållbar utveckling av kulturmiljön och kulturarvet är det viktigt att invånare, som bor och verkar i Arboga stad och som lever mitt i kulturmiljön, i nära samarbete med andra samhällssektorer ges möjlighet att påverka utvecklingsarbetet.

Strategier för Kulturmiljö och kulturarv •

•

Informera om och skapa ett intresse för kulturmiljö och kulturmiljövård hos kommuninvånarna Stärka Arboga kommuns identitet och öka attraktionskraften genom att förvalta, vårda och levandegöra kommunens kulturmiljövärden

48

Teknisk försörjning Det är av stor vikt att tillförsäkra kommuninvånarna en god, säker och pålitlig teknisk försörjning. I det här avsnittet avser teknisk försörjning bland annat vatten, avlopp, avfall och återvinning, energi och vindkraft. Försörjningssystemen ska vara uthålliga i den mening att de inte tär på jordens ändliga resurser och investeringar ska anpassas för miljön på ett riktigt sätt.

skyddsområde för vattentäkten upprättas. Högsjön har potential att stötta med infiltration i norra delen av Lungeråsen. Norra delen av Lungeråsen var tidigare huvudvattentäkt för Götlunda men utgör idag reservvattentäkt för Götlunda och Lunger. Ett skyddsområde finns inrättat för vattentäkten. Se karta Vatten. Hästnäs fritidsområde försörjs genom en egen grundvattentäkt och ett eget vattenverk ägt av Hästnäs tomtägareförening. Skyddsområde saknas för vattentäkten.

Översiktsplanens mål •

Arboga kommun har en trygg vattenförsörjning och tar ett aktivt ansvar för en bra miljö och en långsiktigt hållbar utveckling

Ett skyddsområde för vattentäkt finns även inrättat i Medåker. Idag har vattentäkten ingen funktion då kvalitén inte är tillräckligt god och mängden vatten inte heller tillräckligt stor.

Vattentäkter Ytvatten

Ett antal mindre grundvattentäkter försörjer andra områden av kommunen med vatten. Kvaliteten på grundvattnet påverkas av direkta utsläpp samt naturliga förekomster av till exempel fluorid och radon. Bostäder och verksamheter som tippar, täkter och jordbruk kan också påverka grundvattnet.

Hjälmaren är kommunens viktigaste vattentäkt. Arboga stad och Medåker samt Valskog i Kungsörs kommun försörjs med vatten från Hjälmaren. Vattentillgången i Hjälmaren är god och vattnet är av bra kvalitet. I dagsläget pågår framtagande av skyddsområde med föreskrifter för Hjälmaren. Råvattnet hämtas i den del av Hjälmaren som kallas Stor-Hjälmaren och därifrån pumpas det till Arbogas vattenverk för beredning. Kapaciteten på Arboga vattenverk räcker för att försörja dubbla folkmängden med vatten mot vad som idag försörjs via verket.

Kommuninvånare bosatta utanför tätorterna har löst vattenförsörjningen i form av gemensamma eller enskilda brunnar. Markområden kring grundvattentillgångar som nyttjas eller kan antas nyttjas som vattentäkt ges av miljöbalken rätt att förklaras som vattenskyddsområden.

Arbogaån används som reservvattentäkt till Hjälmaren. Vattenkvaliteten i ån är likartad med vattenkvaliteten i Hjälmaren. Vattenintaget från Arbogaån är beläget uppströms stadens centrum. Åvattnet pumpas till Arboga vattenverk för beredning vid de tillfällen reservvattentäkten nyttjas.

I händelse av kris då ordinarie vattenförsörjning är utslagen finns en nödvattenplan från år 1998 att tillämpa. Nödvattenplanen ska ses över och revideras.

Utbyggnadsområde för vatten och avlopp

Grundvatten

Hällarnas fritidsområde på Frösshammarsön försörjs med enskilda vattenbrunnar samt en kommunal vattentäkt med ett antal tappställen utplacerade i området. Vattnet är övervägande av bra kvalitet men med vissa brister som förhöjda nitrathalter och bakteriologiska störningar. Ett skyddsområde finns inrättat för vattentäkten. Beslut har tagits om att inrätta ett kommunalt VA-verksamhetsområde för fritidshusområdet vilket innebär att kommunalt vatten

Lungeråsen sträcker sig mellan Arbogaån och Lungers udde och utgör en betydande vattentillgång. Åsdelen söder om Nyckelby är huvudvattentäkt för Götlunda och Lunger och försörjer cirka 500 personer. Ett skyddsområde finns för denna vattentäkt. Vattnet från den här delen av åsen har något förhöjda fluorid- och nitrathalter. I dagsläget pågår framtagandet av ett nytt uttagsställe av råvatten. Om det föreslagna uttagsstället permanentas ska ett nytt

49

meter från verken och för pumpstationerna gäller en radie av 50 meter. Anledningen är att undvika luktolägenheter för de boende.

och avlopp kommer att finnas i området senast år 2011. Om läget för vattenuttaget förändras kan skyddsområdet för täkten behöva ses över och eventuellt revideras.

I Arbogas största avloppsverk hanteras avloppsvattnet från Arboga stad och Medåker. Verket betjänar idag cirka 11 000 personer men kan klara 16 000 personekvivalenter. Avloppsvattnet släpps efter genomgången rening ut i Arbogaån. Arboga avloppsverk är upptaget på listan över anläggningar som ska uppfylla EU:s kvävereningskrav, vilket kan komma att innebära omfattande ombyggnationer av verket. Avloppsvattnet från Götlunda omhändertas i Götlunda reningsverk och släpps ut i Lungerån. Avloppsvatten från Lunger samt fritidsområdena Furuskallen, Sjölunda och Björkudden renas i Lungers reningsverk och släpps därefter ut i Hjälmaren via en 2,2 km lång sjöledning. Runt Lunger och Götlunda reningsverk ska mark reserveras för iordningställande av framtida vassbädd för avloppsrening, se karta Götlunda tätort.

Ålhammars udde

Dagvatten Dagvatten från regn- och smältvatten kan förorena yt- och grundvatten och måste därför ledas bort och renas på ett miljöriktigt och energisnålt sätt. Dagvattnet från Arboga stad släpps till största delen ut i Arbogaån utan att genomgå någon rening. Vid Sätra och Marieborgs industriområden omhändertas dagvattnet lokalt. En mindre del av dagvattnet avleds tillsammans med avloppsvattnet till reningsverket. Processerna i reningsverket är dock inte så effektiva mot den typ av föroreningar som finns i dagvattnet. Dagvattnet i de mindre tätorterna avges direkt till befintliga diken.

Enskilda avlopp I Arboga kommun finns cirka 1 500 enskilda avlopp och många av dessa är bristfälliga. I takt med att allt fler väljer att bosätta sig i fritidshusområden ökar kraven på bekvämlighet som vattentoalett, tvätt- och diskmaskin och dusch. I tätbebyggda fritidsområden blir detta ofta ett problem då det är svårt att hålla skyddsavstånden till dricksvattentäkter och sjöar. Det finns ett behov av att inventera bristfälliga enskilda avlopp för att ställa krav på fastighetsägarna att vidta åtgärder så att de uppfyller dagens krav.

När nya områden exploateras för olika typer av ändamål är det viktigt att dagvattenfrågan integreras i processen på ett tidigt stadium så att det avsätts utrymme och ekonomiska resurser för dagvattenrening. Vid redan befintliga områden i kommunen är det viktigt att överväga dagvattenrenande åtgärder på de mest föroreningsbelastade platserna. En kartläggning har visat att det troligtvis är Arboga centrum och olika industriområden som ska prioriteras i första hand.

Avlopp I Arboga kommun finns tre kommunala avloppsreningsverk med tillhörande pumpstationer, ett i Arboga stad, ett i Götlunda och ett i Lunger. För respektive reningsverk gäller att bostäder inte ska placeras inom en radie av 500

Markbädd för infiltration

50

Ledningsnät

Vindkraft

Ledningsnätet för vatten-, avloppsvatten- och dagvatten i kommunen är cirka 30 mil. Det är viktigt att både ur en ekonomisk och miljömässig synpunkt undvika driftstörningar och besvär för abonnenterna och omgivningen samt att kontinuerligt förnya ledningsnätet och hålla det i ett gott skick.

Riksdagens mål för vindkraften i landet är att år 2015 ska det vara möjligt att producera tio TWh el per år från vindkraft. Det motsvarar sju procent av landets elanvändning. Vindkraft är det energislag som expanderar mest då det är en ren och förnybar energikälla. Sedan år 2004 finns i landet mark- och vattenområden som är angivna som riksintressen för vindbruk. Efter en översyn anger Energimyndigheten år 2008 fler och större områden, sammanlagt 423 områden i 20 län, men inga områden i Västmanlands län. Detta medför att vindkraft troligen endast kommer att förekomma som enskilda småskaliga projekt i Arboga kommun.

Avfall och återvinning Från och med 1 januari år 2008 ansvarar Västra Mälardalens kommunalförbund (VMKF) för Arboga kommuns avfallshantering. Under år 2009 kommer ansvaret för tömning av enskilda brunnar att övertas av VMKF. Insamlandet av hushållsavfall sköts av det inom Västmanland kommunalt ägda VafabMiljö. VafabMiljö tar även hand om allt farligt avfall från kommunens hushåll. Grovsopor insamlas på återvinningscentralen Återbruket vid Norra Ågatan. I framtiden förväntas fastighetsägaren ta ett större ansvar för återvinning av förpackningar, tidningar och glas.

Ett områdes lämplighet för vindkraft kommer att prövas vid respektive ansökningstillfälle. Bedöms det med tiden att ett behov finns av en vidare analys kan översiktsplanen kompletteras med ett tematiskt tillägg för vindkraft.

Vattenkraft

Energi

Inom Arboga kommun utvinner Mälarenergi vattenkraft i Arbogaån vid kraftstationerna Jäder och Grindberga. Därtill finns tre mindre kraftstationer i Hjälmare kanal där Säterbo kraft utvinner vattenkraft.

Ett fungerande samhälle är beroende av tillgången till energi. För att minska utsläpp av växthusgaser satsade Arboga kommun tidigt på att använda biobränsle till värmeproduktionen. Värmeverket i Arboga stad försörjer staden med fjärrvärme och antalet anslutna hushåll är idag cirka 4 000. Produktion sker idag till 95 procent med biobränsle och fem procent med olja.

Gasledning I kommunens översiktsplan från år 1990 fanns mark reserverad för en nationell gasledning. Den planerade gasledningens sträckning gick tvärs igenom kommunens norra del, mellan Arboga stad och Medåker. Idag har projektet lagts på is och inga aktuella tidsplaner på att återuppta arbetet finns, därav redovisas inte någon eventuell sträckning för gasledning i Översiktsplan Arboga kommun.

Utbyggnad av fjärrvärme planeras att ske genom förtätning i befintliga småhusområden. Anslutning av nya bostads- och industriområden sker om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Ambitionen är att minska andelen fossilbränsle i produktionen. Under kommande år ska också en gemensam energi- och klimatstrategi utarbetas för Arboga kommun och där ska kommunens ambitioner att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser redovisas.

Strategier för Teknisk försörjning • •

•

51

Förbättra skyddet för vattentäkter Verka för att minska utsläppen från enskilda avlopp Verka för att minska andelen fossila bränslen

Miljö- och riskfaktorer Alla kommuninvånare har utifrån lokala förhållanden rätt till ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Riskbegreppet är ett vidgat begrepp som tar hänsyn till flera faktorer i den fysiska planeringen. Vissa olyckor drabbar plötsligt och oväntat, till exempel utsläpp av giftiga gaser eller en brand, andra byggs långsamt upp och upptäcks först efter en längre tid, till exempel försurningar eller förorenade markområden. Samhället måste genom förebyggande arbete verka för att förhindra alla typer av olyckor.

som finns i kommunen och som kan komma att kräva räddningsinsatser. Det kommande handlingsprogrammet ska beaktas i en revidering av översiktsplanen. VMKF ansvarar för det kommunala handlingsprogrammet som kräver räddningstjänstinsatser. Arboga kommun har ett internt skydd där säkerhetssamordningsgruppen Säksam ser till att ett förebyggande arbete mot risker och skador i den kommunala verksamheten åtgärdas.

Översiktsplanens mål •

Arboga kommun är en trygg och säker kommun att leva i där ett aktivt ansvar tas för en bra miljö och en hållbar utveckling

Transport av farligt gods Som farligt gods betecknas ämnen som om de sprids kan vara skadliga för människors hälsa eller miljön. Det kan vara ämnen som kan orsaka förgiftning, brand eller explosion eller som kan förorena grund- eller ytvatten eller skada miljön på annat sätt. Det är därför viktigt med rutiner om en olycka inträffar. Vägverket gjorde år 2006 en kartläggning över transporter av farligt gods i landet. Vägsträckan mellan Västerås och Örebro, via Arboga, är den vägsträcka som det transporteras mest farligt gods på i hela landet, cirka 150 000 ton per år. Vägverket har information om rekommenderade respektive förbjudna vägar för transport av farligt gods. Den principiella inställningen är att transporter med farligt gods i största möjliga utsträckning ska ske på de nationella och regionala vägarna. Dessa vägar har i regel en bättre utformning och en bättre driftstandard än andra vägar.

Risk och beredskap I Västra Mälardalens Kommunalförbund (VMKF) ingår räddningstjänsten och beredskapssamordnaren som har till uppgift att övergripande driva och samordna krisberedskapsfrågorna i Arboga kommun. Enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ska kommuner som helhet kunna hantera en större svår händelse. Enligt lagen ska kommunerna även genomföra risk – och sårbarhetsanalyser på all samhällsviktig kommunal verksamhet, som måste fungera i kris. Kommunerna ska även ha god kunskap om vilka risker som finns inom det geografiska området.

Genom Arboga kommun ska transporter av farligt gods välja E18 och inte väg 572, genom Arboga stad.

I Arboga kommun finns en riskanalys från år 1993. Arbetet med att revidera och komplettera riskanalysen pågår. De risker och sårbarheter inom det geografiska området och inom de samhällsviktiga verksamheterna som framkommer i risk- och sårbarhetsanalyserna ska beaktas i en kommande revidering av översiktsplanen.

Även på järnvägssträckan genom kommunen transporteras det mycket farligt gods, cirka 25 000 ton per år. Sannolikheten för olyckor på järnvägen är mycket små, men konsekvenserna av en olycka med farligt gods kan bli mycket stora. Därför bör olycksriskerna undersökas och minimeras. På grund av att utrymme fordras vid eventuella räddningsinsatser bör avståndet mellan järnväg och bebyggelse normalt vara 30 meter, mindre undantag kan ske i Arboga stad.

Enligt lagen om skydd mot olyckor som trädde i kraft år 2004 ska varje kommun ta fram ett handlingsprogram som ska innehålla kommunens målsättning för förebyggande åtgärder men också behandla risker för olyckshändelser

52

skredbenägna lerlager intill Arbogaån. Faktorer som kan bidra till skredens utlösning är vattnets erosion och ökad belastning till följd av nederbörd eller ny bebyggelse. En stabilitetskartering från 1983 visar att det främst är området utmed Arbogaån genom västra delen av Arboga som är ras- och skredbenägen. Innan områden längs Arbogaån bebyggs måste markförhållandena utredas noga för att förhindra risken för ras och skred.

Översvämning, ras och skred Kraftiga översvämningar drabbade Arboga stad år 1977 och 2000. År 1977 flödade vattnet i Arbogaån tre meter högre än normalt. Statens räddningsverk har låtit SMHI ta fram en översiktlig översvämningskartering längs Arbogaån för att identifiera kritiska områden där man behöver överväga särskilda åtgärder för att möta översvämningsrisken. På norra sidan av Arbogaån är ågårdarna främst inom riskzonen och på södra sidan är en stor del av bebyggelsen inom zonen för höga vattenflöden. Kartläggningen är endast översiktlig och behöver kompletteras med mer detaljerade studier för de lokala förhållandena. Ett flertal geotekniska undersökningar har gjorts längs med Arbogaån. Bland annat har kommunen gjort en fördjupad stabilitetsutredning med förslag till åtgärder mellan Herrgårdsbron och Strömsnäsbron.

Arbogaån i centrala Arboga stad

Brand Arbogas stadskärna är klassad som riksintresse och är kulturhistoriskt värdefull. Stadskärnan är en småstadsmiljö med många bevarade medeltida stenbyggnader, stenkällare, borgargårdar, ågårdar och byggnader som huvudsakligen är uppförda i trä och som står mycket tätt. En brand skulle innebära mycket stor risk för spridning och flera byggnader eller kvarter skulle kunna drabbas. Dessutom är det svårigheter för räddningstjänstens fordon att nå fram i de trånga gränderna.

Arbogaån

Risken för översvämning kan minska om utsatta nyckelpunkter inventeras och lämpliga åtgärder för att förstärka dessa kan sättas in. I samband med ny bebyggelse eller verksamheter i områden med översvämningsrisk är det viktigt att frågan beaktas. Till exempel bör inte verksamheter lokaliseras till sådana områden där en översvämning skulle medföra stora problem eller skador för verksamheten eller människors hälsa.

Arboga kommun har deltagit i ett pilotprojekt där en metod för att på ett strukturerat sätt kartlägga brandspridningsrisker i kulturbyggnadsområden har testats på två kvarter med kommunens egna kulturbyggnader. En kartläggning av brandspridningsriskerna för byggnaderna i projektet inklusive förslag till åtgärder för att förbättra brandskyddet har tagits fram. Kommunen har beviljats projektmedel för att genomföra brandinventering i hela stadskärnan och det arbetet pågår.

Vid Herrgårdsbron pågår utredningsarbete för att bättre reglera vattennivån uppströms.

Andra stora risker vid brand är europavägarna E18 och E20 samt Åsby industriområde. I kommunen finns också en av länsstyrelsen

Höga vattenflöden medför också risk för ras. Stora delar av Arboga stad är uppbyggd på

53

Radonhalten kan variera kraftigt inom ett geografiskt område och inga säkra slutsatser kan dras om ett större område vid enstaka mätpunkter. Radonfrågan bör beaktas i samband med geotekniska undersökningar inför planläggning och byggande.

klassad ”farlig anläggning”, Arboga Hårdcrom AB, med i första hand miljörisker.

För att kartlägga dagens radonsituation pågår en radonkampanj i landet som Arboga kommun deltar i.

Buller Samhällsbuller berör ett stort antal människor och påverkar vår livskvalitet. Buller är ett icke önskvärt ljud och graden av buller som upplevs som störande upplevs olika från person till person. Källor till buller kan till exempel vara vägar, järnvägar och industrier. Buller kan leda till stress och sömnstörningar och utgör en risk för olägenhet för människors hälsa. För att begränsa buller finns riktvärden som ska tillämpas. Vid nybyggnation ska riktvärdena för buller från bland annat väg och järnväg beaktas.

Vattugränd

Luftföroreningar De luftföroreningar som förekommer i kommunen beror främst på vägtrafik och småskalig vedeldning. Luftföroreningar har betydelse för människors hälsa och påskyndar också nedbrytning av byggnader och orsakar skador på naturen. Varje kommun ansvarar för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. En mätning av Arbogas stadsluft genomfördes under vintern 2006/ sommaren 2007. Resultatet visar att luftkvalitetsnormerna är godkända och att något medelvärde inte överskrids vad gäller kvävedioxid, bensen och partiklar PM10. Kommunens ambition är att delta i den regionala planeringen av luftkontroll och att i samverkan med länsstyrelsen, andra kommuner och Luftvårdsförbundet fortsätta undersöka luftkvaliteten i Arboga stad.

Utredningar som beskriver bullersituationen i Arboga kommun finns redovisade i flera rapporter som upprättats i samband med detaljplaner och nya trafikplatser.

Miljöfarlig verksamhet och förorenade områden Med begreppet miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som medför utsläpp till mark, luft och vatten eller annan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljö. Vid omvandling eller förtätning i redan byggda miljöer är markföroreningar ofta förkommande. Tidigare verksamheter kan ha orsakat utsläpp av farliga ämnen som ligger i marken och frigörs vid ett eventuellt byggande.

Radon Radon är en lukt– och färglös gas som finns i marken i mer eller mindre koncentrationer. Radon kan även förekomma i byggnadsmaterialet blåbetong och i dricksvatten. Ett av miljökvalitetsmålens delmål är att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft och att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft .

I kommunen finns cirka 150 anläggningar, till exempel bensinstationer och industrier, som klassas som miljöfarlig verksamhet. Inom arbetsområdet miljöfarliga verksamheter pågår ett arbete där tillsynsbehovet ska grundas på risk. Det betyder att ju större risken är för miljön och hälsan desto större prioritet får tillsynen.

En kartläggning av blåbetongsituationen genom gammastrålningsmätning genomfördes i Arboga i början av 1980-talet samt en markradonundersökning under senare delen av 1980talet.

54

I Arboga kommun finns, enligt den inventering som är utförd enligt MIFO-modellen (Metodik för Inventering av Förorenade Områden), cirka 200 identifierade markområden som kan vara förorenade. Riskklassning har gjorts av några områden i en skala från 1 till 4, där klass 1områden är de med störst risk för miljön eller människors hälsa. Av de inventerade områdena i Arboga kommun tillhör ett område högsta klass, riskklass 1, och åtta områden riskklass 2. Dessa markområden är gamla deponier, mark förorenad av industriell verksamhet som är nedlagd eller ersatt av annan verksamhet samt pågående verksamheter, se karta Miljö- och riskfaktorer.

Strategi för Miljö- och riskfaktorer • • •

• •

Arboga kommun arbetar med att utreda och vid behov även åtgärda de förorenade områden som bedöms vara potentiellt miljö- eller hälsopåverkande.

• •

Deponier I Arboga kommun finns tolv nedlagda avfallsdeponier varav en deponi, Kallstenstippen, fortfarande används för massor. Ingen av dessa nedlagda deponier är vad man brukar kalla avslutade med tät täckning eller kontrollprogram. Det sker i dagsläget ingen bevakning av hur dessa påverkar närliggande mark eller miljö. De nedlagda deponierna är inventerade och risk-klassade, se karta miljö- och riskfaktorer.

55

Kommunen ska verka för att transporter med farligt gods väljer primärvägarna E18/E20 Kommunen ska i den fysiska planeringen beakta den översiktliga översvämningskarteringen Vid detaljplanering längs ras-, skredoch översvämningsdrabbade områden ska de geotekniska förutsättningarna beaktas Verka för förebyggande åtgärder mot brand Radonfrågan bör beaktas i samband med geotekniska undersökningar inför planläggning och byggande Vid nybyggnation ska riktvärden för buller beaktas Verka för att utreda och vid behov åtgärda förorenade områden

Mark- och vattenanvändning

56

57

58

59

60

61

62

63

64

Teckenförklaring Pla nerad väg Mälarbanan dubbelspår Utredningsområde avloppsrening & M

Grustäkt Utredningsområde verksamhet Utredningsområde för bebyggels Pla nlagd mark verksamhet/indus Bygg nadsminnen Riksintresse för kulturmiljövård Våtmarker Skyd dsvärda vattentäkter Naturreservat Natura 2000 Riksintresse för naturvård Kulturminnesvårdsprogram 1987 Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för fiske Ängs- och betesinv. Ängs- och hagmarksinv. Naturvårdsprogram Bevarande av odlingslandskapet Tätortsnära strövskog Skyd dsvärda skogar Skyd dszon Små opåverkade områden Sto ra opåverkade områden

65

Farligt gods, omfattar till exempel alla brandfarliga, oxiderande, giftiga, smittförande, radioaktiva och frätande ämnen. Farligt gods kan transporteras både på väg, järnväg och sjö Folkhälsa, hälsotillståndet hos hela befolkningen. Flera faktorer påverkar hälsan, till exempel var vi lever, hur vi bor, miljön, uppväxttid, utbildning, sociala nätverk och levnadsvanor Fördjupad översiktsplan, upprättas för mindre geografiska områden för att mer i detalj studera ett område, till exempel en tätort. En fördjupning kan också upprättas som ett tematiskt tillägg till hela översiktsplanen, för till exempel vindkraft Grundvatten, vatten som fyller hålrum i jord och berg och vars portryck är högre eller lika högt som atmosfärstrycket Grönstruktur, ett samlat begrepp för alla gröna områden av olika karaktär och funktion. Grönstrukturen brukar delas in i ekologiska, kulturella och sociala funktioner Hagmark, naturliga gräsmarker som huvudsakligen används för bete Hållbar utveckling, en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers framtid Infiltration, betyder vattnets inträngande i jord och berg. Genom infiltration kan vattnets föroreningar mekaniskt filtreras bort eller brytas ned biologiskt Infrastruktur, de grundläggande tekniska systemen som krävs för dagens teknologiska samhälle, till exemepl väg och järnväg för transporter av varor och människor. Infrastruktur kan också vara kommunikationsnätverk, vattenoch avloppssystem eller utbildning Juridiskt bindande, översiktsplanen är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda, men däremot vägledande för efterföljande beslut. Detta innebär att planen inte får några direkta rättsverkningar Kulturminneslagen (KLM), anger grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Här anges att länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet och att Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i landet Lagen om skydd mot olyckor, bygger på förebyggande åtgärder, räddningstjänst och efter-

Ordlista, källor och underlagsmaterial Ordlista Allmänt intresse, något som berör allmänheten, till exempel växter och djur, kulturlämningar, naturreservat och allmänna badplatser Arboga kommun, avser hela kommunen som geografisk yta Arboga stad, avser endast tätorten Arboga som geografisk yta Avrinningsområde, en geografisk yta som leder nederbörd mot större vattendrag Biologisk mångfald, ett samlat begrepp för allt levande. Biologisk mångfald omfattar tre nivåer av mångfald, dels på ekosystem och biotopnivå, dels på artnivå och dels på genetisk nivå Biotopskyddsområde, mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda Bygglov, krävs för att bygga nytt, bygga till eller för att göra vissa ändringar. Bygglov krävs även för att sätta upp plank, bygga mur, måla om byggnaden, byta fasadbeklädnad eller sätta upp skyltar eller master Byggnadsminne, en byggnad eller anläggning som anses vara "synnerligen märklig" med avseende på sina arkitektoniska och kulturhistoriska kvaliteter. Till vardags talar man om kmärkta byggnader, när man oftast menar byggnadsminnen Dagvatten, regn- och smältvatten som kommer från till exempel hustak, dränering, gator och parkeringar. Dagvattnet leds via dagvattennätet till närmaste vattendrag, sjö eller hav, utan att det passerar ett reningsverk Detaljplan, upprättas inför större förändringar av mark- och vattenanvändningen eller för att reglera utformningen av bebyggelsemiljön Enskilda intressen, något som berör enskilda, till exempel närliggande fastigheter eller närboende. Enskilda intressen beaktas inte i översiktsplanen Extraordinär händelse, avses i lagen som en sådan händelse som avviker från det normala. Innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting

66

Ängsmark, naturliga ängsmarker där det bedrivs slåtterbruk för tillvaratagande av vinterfoder Översiktsplan, plan som visar den översiktliga mark- och vattenanvändningen inom en kommun. Ska enligt lag finnas i varje kommun och ska aktualitetsprövas minst en gång under varje mandatperiod. Översiktsplanen är i regel utgångspunkt för detaljplaneringen inom kommunen, men den är inte juridiskt bindande.

följande åtgärder, samt ansvar för den enskilde, för kommunen och för staten Miljöbalken (MB), innehåller bland annat regleringen om riksintressen Natura 2000, naturområde som är en del i det europeiska nätverket Natura 2000 och som inte får skadas vare sig direkt eller indirekt. Utpekade Natura 2000-områden är sedan den 1 juli 2001 riksintressen Naturreservat, ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla natur- eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat Odlingslandskap, ett samlingsbegrepp för olika landskapstyper som präglats av jordbruket under flera år. I miljön ingår produktionsmarker, bebyggelse- och vägmiljöer Områdesbestämmelser, kan antas för begränsade områden som inte omfattas av detaljplan för att säkerställa att syftet med översiktsplanen eller att ett riksintresse uppnås Plan- och bygglagen (PBL), är den mest centrala lagen i bygglovsärenden Radon, en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Mängden radioaktiva ämnen i marken varierar beroende på bergart och mineral Recipient, mottagare av restprodukt som släpps ut, kan till exempel vara hav, sjö, vattendrag eller atmosfären Riksintresse, intressen som särskilt pekats ut för vissa områden för sitt nationella intresse Spillvatten, är det smutsiga vattnet från till exempel toalett, dusch och disk. Spillvattnet leds via spillvattennätet till ett avloppsreningsverk för rening Strandskydd, är ett förbud att genomföra en rad åtgärder inom den strandskyddade zonen. Den sträcker sig vanligtvis 100 meter från såväl land- som vattensidan av strandkanten vid kuster, sjöar och vattendrag, men kan vara utvidgat till 300 meter Vattentäkt, brunn eller brunnsområde för uttag av grundvatten eller uttag av ytvatten från sjö eller vattendrag

Källor och underlagsmaterial Arboga kommun Befolkning, sysselsättning och pendling, 2007 Befolkningsprognos, totalprognos och delområdesprognos, 2007 Boendeplanering 2008-2010, 2007 Byggnadsordning-Arboga stadskärna, 2000 Cykelkarta, 2006 Elevutveckling fram till år 2012, 2004 Ett tillgängligt Arboga-åtgärder på gångstråk, 2005 Fördjupad översiktsplan Norra skogen, 1998 Förslag till kulturminnesvårdsprogram, 1987 Grönstrukturplan Arboga kommun, 2009 Handikappolitiska programmet, 2004 IT-infrastrukturprogram för Arboga kommun, 2002 Kartläggning av brott och brottsförebyggande arbete i Arboga kommun, 2005 Krishanteringsplan, 2005 Ortsanalys för Arboga kommun, 2007 Parkeringsutredning, 2002 Trafiknätsanalys för Arboga kommun, 2008 Trädplan för Arbogas centrala delar, 2001 Visioner, övergripande mål, strategiska områden och ekonomisk plan, 2007 Verksamhetsplan, Brottsförebyggande rådet, 2007 Välfärdsbokslut, 2007 Översiktsplan för Arboga kommun, 1990 Övrigt Alla tiders Arboga, Hans Almgren 1991 Arboga innerstad- en studie av bebyggelsen, Suzanne Lindhagen och Peter Thagaard, 1976 Arboga Minnes årsböcker, Hembygdsföreningen Arboga Minne Arboga stads historia del I. Sven Ljung och Bengt Söderberg, 1949

67

Arboga stads historia del II. Sven Ljung och CarlFredrik Corin, 1978 Bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen- framtida behov och förväntat byggande. Nr 3:2004 Fördel Stockholm-Mälarregionen Ekologiskt känsliga områden med mera i Arboga kommun 1989:1, Lars Löfgren Naturskyddsföreningen 1989 Inventering av förorenade områden i Västmanlands län 2004:26, Länsstyrelsen i Västmanland 2004 Inventering i Västmanlands län 1998-1999, industriinventering i Arboga kommun, Jean-Paul Darphin (Länsstyrelsen i Västmanlands län) 1999 Jämna steg-checklista för jämställdhet i fysisk planering, Boverket 2007 Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingeninriktningsunderlag 2010-2019, Banverket 2007 Landskapsbild-friluftsliv i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västmanland 1985 Medborgare, kulturmiljö och planering- ett kvantitivt angreppsätt på medborgardeltagande, Krister Olsson och Elin Berglund KTH 2008 Miljömål för Västmanlands län, Rapport 2004:11, Länsstyrelsen i Västmanland Naturvårdsplan för Västmanlands län 1985 nr 19, Länsstyrelsen i Västmanland 1985 Når vi miljömålen? Lägesrapport från Länsstyrelsen i Västmanlands län 2008, Länsstyrelsen i Västmanland 2008 Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden 1991 nr 5, Länsstyrelsen i Västmanland 1991 Riskhantering i översiktsplaner, Räddningsverket, 2004 Regionalt underlagsmaterial, Länsstyrelsen i Västmanland, 2008 Regionalt utvecklingsprogram Västmanlands län 2007-2020, Länsstyrelsen i Västmanland, 2007 Stora opåverkade områden i Västmanlands län, rapport 2005:16, Länsstyrelsen i Västmanland, 2005. Underlag till infrastrukturplaneringen 20102019 - vägtransportsektorn. Vägverket 2007 Ängs- och hagmarker i Arboga kommun nr 5:2, Länsstyrelsen i Västmanland 1992 Översiktlig översvämningskartering längs Arbogaån, Statens räddningsverk, 1999

68

69

Box 45 • 732 21 Arboga Telefon växel 0589-870 00 www.arboga.se

70