Översikt av ekologiskt lantbruk och miljövänlig livsmedelsproduktion

02/*%#40!24 &).!.#%$ "94(%%52/0%!.5.)/. "32).4%22%')))"

Översikt av ekologiskt lantbruk och miljövänlig livsmedelsproduktion SVERIGE (SKÅNE), TYSKLAND (MECKLENBURG-VORPOMMERN, BERLIN OCH BRANDENBURG), POLEN (WESTPOMMERN)

Kapitel 1: Inledning

6

1.1. Det ekologiska lantbruket i Europa 1.2. Ett rättsligt regelverk 1.3. Rättsliga normer 1.4. Namnskyddad identitet 1.5. Kontroll och certiﬁering 1.6. Miljöersättningar 1.7. Information och utsikter 1.8. Länkar och referenser

6 6 6 6 6 7 7 7

Kapitel 2: Marknaden

8

2.1. Inledning 2.2. Marknaden 2.3. Priser 2.4. Försäljningskanaler 2.5. Länkar och referenser

8 8 8 8 9

Kapitel 3 Omläggning till ekologisk produktion

10

3.1. Inledning 3.2. Lantbrukarens motiv och mål 3.3. Lämplighet och förutsättningar 3.4 Omläggning till ekologisk produktion 3.4.1. Ekologisk växtodling 3.4.2. Ekologisk animalieproduktion 3.5. Företagande 3.6. Utmaningar vid försäljningen 3.7. Länkar och referenser

10 10 10 10 10 11 11 11 12

Kapitel 4 Ekologisk växtodling

15

4.1. EUs regelverk för ekologisk produktion 4.2. Produktionstekniska grundprinciper 4.3. Ekonomiska grundprinciper

15 15 16

Producerad 2005. Form: Christian Andersson. Text/Foto: Agro-Öko-Consult Berlin GmbH, Tyskland, Trendmarketing GmbH, Neubrandenburg, Tyskland och projektet BALTIC +. Författarna ansvarar själva för innehållet i denna översikt. Tryck: Allkopiering / AM-Tryck och Reklam.

2

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

4.4. Framtida utveckling av ekologisk växtodling 4.5. Exempel på odling av olika grödor 4.5.1 Vallodling 4.5.2 Spannmålsproduktion 4.5.3 Oljeväxtodling 4.5.4 Baljväxtodling till tröskning 4.6 Länkar och referenser

16 16 16 17 18 18 18

Kapitel 5. Ekologisk animalieproduktion

20

5.1. Inledning och allmänna grundprinciper 5.2. Lagstadgade grundprinciper 5.3. Produktionstekniska grundprinciper 5.4. Ekonomiska principer 5.5. Ekologisk animalieproduktion 5.5.1 Mjölkproduktion 5.5.2 Nötköttsproduktion 5.5.3 Lammproduktion 5.5.4 Svinuppfödning 5.5.5 Ägg- och fjäderfäuppfödning 5.6 Länkar och referenser

20 20 20 20 20 20 21 22 22 23 24

Kapitel 6. Ekologisk grönsaksodling

29

6.1. Inledning och almänna principer 6.2. Lagstadgade grundprinciper 6.3. Allmänna produktionsprinciper 6.4. Ekonomiska grundprinciper 6.5. Specialiteter inom trädgårdsodling 6.6. Framtida utveckling 6.7. Produktionsråd för fältmässig köksväxtodling 6.7.1. Potatis 6.7.2. Morötter 6.7.3. Ekologisk äppelodling 6.7.4. Ekologisk Jordgubbsodling 6.8. Länkar och referenser

29 29 29 29 29 30 30 30 31 32 32 33

Kapitel 7. Förädling av ekologiska livsmedel

37

7.1. Inledning 7.2. Normgivande krav 7.3. Företagsmässiga utmaningar, distrubition och logistik 7.4. Koncept för främjande av ekologiska livsmedel 7.5. Sammanfattning 7.6. Länkar och referenser

37 37 37 38 39 40

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

3

Bästa läsare Välkommen att ta del av denna översikt om ekologiskt jordbruk och småskalig livsmedelsproduktion samt en översikt om hållbart skogsbruk. Denna översikt är ett resultat av det transnationella samarbetet i projektet BALTIC+.

Transnationellt samarbetsprojekt BALTIC+ är ett transnationellt samarbetsprojekt som inleddes år 2003 i regionerna Västpommern i Polen, Skåne i Sverige, Mecklenburg -Vorpommern och Berlin/Brandenburg i Tyskland. Projektet vill medverka till tillväxt, ökad tillgänglighet och rörlighet mellan de tre regionerna i södra Östersjöområdet. För mer information om projektet se, www.balticplus.se

Arbetspaket med temabaserade aktiviteter BALTIC+ är indelat i fem olika arbetspaket med olika arbetsområden och aktiviteter. Arbetspaket 2, med inriktning på jord- och skogsbruk, har under projektets tre år arbetat med olika tematiska transnationella aktiviteter, exempelvis, studieresor, seminarier, workshops och nu slutligen en översikt om ekologiskt lantbruk och en översikt om hållbart skogsbruk. Syftet med de olika gemensamma transnationella aktiviteterna har varit att deltagare från de tre regionerna skulle lära sig mer om ekologiskt lantbruk, hållbart skogsbruk och småskaligt företagande på landsbygden genom olika träﬀar i de tre regionerna.

Starkt engagemang i Arbetspaket 2 Det har varit ett stort engagemang från de olika deltagarna i arbetspaketet för jord- och skogsproduktion. Erfarenheter av landsbygdens småskaliga företagande inom jord- och skogsbruk samt kvinnligt företagande i de tre regionerna har skapat ökad förståelse för det historiska natur- och kulturarvet och dagens situation på landsbygden samt EU:s jordbruksreform. Det har också skapats framtida personliga nätverk i arbetsgruppen.

Aktörer Många organisationer i de deltagande regionerna har engagerats under projektets gång. Lead Partner i projektet har varit Region Skåne, i Sverige. Vi i arbetsgruppen hoppas att ni, bästa läsare, i denna skrift ﬁnner både kunskap och inspiration för att utveckla vetande samt företagande inom ekologiskt lantbruk, småskalig livsmedelsproduktion och hållbart skogsbruk. Med vänliga hälsningar

Transnationella arbetsgruppen, BALTIC+

4

Sverige

Tyskland

Polen

Kerstin Rietz, ledare för Arbetspaket Charlotte Norrman-Oredsson Andreas Catoni Nils-Gunnar Cato Per Håkansson

Walter Knolle Kai Heuschen Eveline Vogel

Andrzej Czerwinski Agnieszka Kolodziej

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

BALTIC+ Denna översikt av jord- och skogsbruk är en av de många gemensamma aktiviteterna inom projektet BALTIC+, Arbetspaket 2. Översikten behandlar omfattande ämnesområden inom ekologsikt jordbruk, småskalig livsmedelsförädling och hållbart skogsbruk. Den ena delen av översikten vill informera, inspirera och visa goda exempel på hur man lägger om till ekologisk produktion eller bedriver ekologiskt lantbruk samt ger exempel på småskalig livsmedelsproduktion. Den andra delen av översikten handlar om skogsproduktion och skogens utnyttjande, som vill visa aspekter på hållbart skogsbruk i Polen, Tyskland och Sverige. Innehållet är bestämt av den gemensamma transnationella arbetsgruppen för Arbetspaket 2, i samarbete med experter i de olika regionerna. Presentationerna ger en kortfattad översikt av de olika produktionsområdena inom jord- och skogsbruk. Den som vill fördjupa sig vidare inom ett område kan söka mer information via de olika webbadresser som ges i varje avsnitt. Den del av översikten som behandlar ekologiskt jordbruk och småskalig livsmedelsförädling är författad av konsultﬁrman ”AgroÖko-Consult Berlin GmbH”, Tyskland. Den andra delen av översikten som behandlar hållbart skogsbruk är författad av konsultﬁrman ”TrendMarketing GmbH”, Neubrandenburg, Tyskland. Texterna är ursprungligen skrivna på tyska och därefter översatta till polska och svenska. Vi vill påpeka att texterna har tillkommit i samarbete mellan intressenterna i Arbetspaket 2 från Polen, Tyskland och Sverige. Detta kan göra att regler, synsätt och metoder kan skilja sig från svenskt synsätt inom jord- och skogsbruk. EUs regelverk och svensk lagstiftning gäller i den händelse texten kan uppfatts på annat sätt. Texterna ﬁnns också att hämta som pdf-ﬁl på www.balticplus.se Vi hoppas att denna översikt ger er en ny inblick och kunskap om hållbart skogsbruk och ekologisk produktion samt även vikten av att samarbeta över gränserna genom olika aktiviteter och projekt. Kanske kan översikten också stimulera till en ny utveckling av landsbygden genom att exempelvis lägga om till ekologisk produktion, starta med småskalig livsmedelsproduktion eller vidareutveckla skogsbruket. Med vänliga hälsningar

Charlotte Norrman-Oredsson

Nils-Gunnar Cato

Redaktör för den ekologiska översikten

Redaktör för den skogliga översikten

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

5

Kapitel 1. Inledning 1.1. Det ekologiska lantbruket i Europa. Ekologiskt lantbruk är en miljö- och resursbevarnde form av lantbruk. Grundtanken för ekologiskt lantbruk är att odlingen ska ske i samklang med naturen. Ekologisk produktion är mer än ett odlings- eller uppfödningssystem. Det är ett helhetskoncept med respekt för de naturliga förutsättningarna som ﬁnns lokalt. Sedan början av 90-talet upplever man ett uppsving för det ekologiska jordbrukets produktion av högvärdiga livsmedel som tilltalar konsumenten allt mer.

Kännetecken för ekologiskt lantbruk: • Skapa ett uthålligt och resurssnålt kretslopp. • Upprätthålla markens långsiktiga bördighet. • Ej användning av kemiska bekämpningsmedel, handelsgödsel. eller GMO-produkter. • Djurhållning anpassad efter djurslag och där djuren får utlopp för sina naturliga beteende. Ekologiskt odlad areal inom den Europeiska unionen motsvarar 5,7 miljoner hektar fördelat på ungefär 143 000 företag. Detta motsvarar 3,4 % av totala lantbruksarealen i Europa och 2.0 % av alla lantbruksföretag. Naturligtvis ﬁnns det fortfarande stora skillnader i utvecklingen av ekologiska lantbruk i jämförelse mellan de olika medlemsstaterna. Ekologisk areal i % av totala jordbruksarealen av totala jordbruksarealen Tyskland Brandenburg Mecklenburg-Vorpommern

4,3 8,7 7,7

Polen Zachodniopomorskie

0,3 0,8

Sverige Skåne Europa 25

6,8 2,8 3,4

Ekologisk produktion har möjlighet att få ersättningar/ekonomiska stöd genom olika åtgärder/program från den Europeiska unionen. Miljö- och djurskydd har fått ett högre värde genom reformpaketet från EU, juni 2003, för utveckling av landsbygden. Dessutom har kommissionen oﬀentliggjort en handlingsplan för vidareutvecklingen av ekologiskt lantbruk i juni 2004.

1.2. Ett rättsligt regelverk År 1991 antog den Europeiska gemenskapen ett beslut om ”förordning (EEG) 2092/91 för det ekologiska lantbruket. Motsvarande riktlinjer antogs för framställning, förädling, märkning och marknadsföring av livsmedel från ekologisk produktion. Dessa EU-riktlinjer är minimiregler för odling,

6

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

uppfödning, förädling och handel med ekologiska lantbruksprodukter samt kontroll av dem. Vidare namnskyddar förordningen användning av orden ”biologisk” och ”ekologisk”. Förordningen reglerar dessutom införseln av ekologiska produkter från tredje land.

1.3. Rättsliga normer Första grundreglerna för ekologisk produktion har fastställts i riktlinje med olika organisationer, som producenterna har anslutit sig till på avtalsenlig basis. De ﬂesta organisationer i Europa är ackrediterade enligt IFOAM’s (International Fedreartion of Organic Agriculture Movements) regelverk. IFOAM bildades 1972 och är de ekologiska lantbrukarnas paraplyorganisation. Kontroll- och odlarorganisationer Tyskland: Bioland, Demeter, Naturland, EcoVin, Biokreis, Biopark, Gäa Polen: EKOLAND; LUB-EKO, BIOGLEBA (Przmy) Sverige: Ekologiska Lantbrukarna, KRAV, SMAK Betydelsen av organisationer inom den ekologiska produktionen och försäljningen är stor efter att EUs eko-förordning trädde i kraft. De olika ekoorganisationer erbjuder ett brett informationsutbud till lantbrukare, förädlare och konsumenter. De står också för värdefullt lobbyarbete och hjälper producenter vid etablering av nya marknader.

1.4. Namnskyddad identitet Namnet ekologisk, biologisk m ﬂ är namnskyddade och får bara användas på produkter, som uppfyller EUs regelverk för ekologisk produktion.Ett annat viktigt id-märke på ekologiskt framställda produkter är produktens beteckning med kodnummer eller med namnet på behörig kontrollplats, som t.ex. ”DE-099-Eko-kontrollställe”. I mars 2000 antog den europeiska kommissionen en gemensam logga för ekologiska produkter inom EU med texten ”Ekologiskt lantbruk – EG konstrollsystem”, som producenterna på frivillig basis kan använda om de uppfyller kraven för ekologisk produktion. I Tyskland ﬁnns det sedan september 2001 en gemensam ekologisk märkning, bio-sigill, som kan användas frivilligt, såvida kraven från EUs förordning uppfylls. Polen och Sverige har hittills inte infört någon statligt kontrollmärkning. I Sverige ﬁnns för närvarande två statligt godkända kontrollorganisationer, KRAV och SMAK, som utför kontroll av ekologiska produkter, med egna kontrollmärken. Utöver dessa ﬁnns det inom EUs medlemsstater en mångfald av eko-märken och varubeteckningar, som tydligt är kännetecken för ekologiska produkter med de respektive odlarförbundens märkning. Det innebär också att EUs regelverk är minimiregler och olika förbund/organisationer kan ha hårdare regelverk än EUs förordning för ekologisk produktion.

1.5. Kontroll och certifiering Varje medlemsstat är enligt förordning för ekologisk produktion (EEG) nr 2092/91 förpliktigad att skapa ett kontrollförfarande, som genom myndighet eller privat företag utför kontroller i de tre länderna Polen, Tyskland och Sverige.

1.6. Miljöersättningar Sedan 1994 kan alla länder i den Europeiska gemenskapen såväl som vissa grannländer få ekonomiska ersättningar för omställning till ekologisk produktion eller för fortsatt ekologisk produktion efter gällande regelverk för ekologisk produktion i respektive land. Vidare ﬁnns det olika nationella målsättningar och program i de enskilda länderna, som t.ex. stöd för certiﬁering eller andra åtagande.

1.7. Information och utsikter För en ökad andel ekologisk produktion inom jordbruket, så krävs informations- utbildnings- och forskningsåtgärder. Många webbsidor från myndigheter, eko-organisationer och övriga organisationer, erbjuder ett mycket brett utbud av information om ekologisk produktion. Forskningsaktiviteter för ekologiskt lantbruk har tagits i beaktande i EUs sjätte ramprogram för forskning och teknisk utveckling, exempelvis i de statliga forskningsprogrammen. Koordineringsprojektet CORE Organic följer upp målet från de senaste forskningspublikationerna för ekologiskt lantbruk inom Europa och förbättrar därmed informationen och tillgången av forskningsresultat.

1.8. Länkar och referenser • Handelsrapporter och forskningsresultat från området ekoindustri: www.organicmonitor.com • Coordination of European Transnational Research in Organic Food and Farming: www.coreorganic.org • Europeisk handlingsplan för ekologiskt lantbruk och ekologiskt producerade livsmedel: http://europa.eu.int/comm/research/fp6/index_en.cfm?p=0 • Oﬀentligt tillgängligt arkiv för vetenskapliga oﬀentliga handlingar om ekologiskt lantbruk: www.orgprints.org • Europeiska registreringssystem för data till ekologiskt lantbruk (OFIS): http://europa.eu.int/comm/agriculture/qual/organic/data/index_en.htm • Centrum för uthålligt lantbruk: www.cul.slu.se

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

7

Kapitel 2. Marknaden 2.1. Inledning Det ekologiska lantbruket i Europa har under de två sista årtionden upplevt ett enormt uppsving. Runt 90 % av dagens eko-gårdar har ställt om efter 1992. Även konsumtionen av ekologiska livsmedel visar under tiden i de ﬂesta europeiska länderna en årlig tillväxt på tvåsiﬀriga tal. Dock är andelen ekologiskt framställda produkter på marknaden lägre, än i förhållande till vad man kan förvänta sig från de arealer som brukas ekologiskt. Anledningen till detta kan i första hand bero på statliga ersättningar till ekologiska extensiva arealer som inte producerat några avsalugrödor. De framställda produkterna har inte saluförts som ekologiska produkter, eftersom avsättningsmöjligheter har saknats. En annan anledning är att det saknas företag som förädlar ekologiska råvaror i vissa länder, där speciellt produktgrupperna mjölk- och köttprodukter har avsättningsproblem.

2.2. Marknaden Efterfrågan av ekologiska livsmedel når inte alltid upp till utbudet av vad som produceras i de olika regionerna inom EU. Olika länder har också olika mål för ekologisk produktion och konsumtion. Det ﬁnns i regel en tydliga nationella målsättning för ökad försäljning av ekologiska produkter i jämförelse med försäljning av konventionella varor.

Handelns omsättning av Eko-produkter och procent av livsmedelsmarknad, 2003 (källa: international Trade Centre, 2003) Tyskland Polen Sverige Europa Världen

omsättning i miljarder €

% av total marknad

2,8 – 3,1 Ej tillgänglig data 0,4 – 0,6 10,0 – 11,0 23,0 – 25,0

1,7 – 2,2 1,5 – 2,0

försäljningen. Mjölken är en av de få ekologiska produkter som når ut på marknaden i bred skala och står för 33,5% av det totala försäljningsvärdet i grossistled av mejerivaror. I samband med den inre marknaden i Europa, kan man i första hand se en ström av eko-produkter från söder till mellan- och Nordeuropa. Särskilt i syd- och östeuropeiska länder är det många gårdar som ställer om till ekologisk produktion p.g.a. goda exportmöjligheter av frukt och grönsaker.

2.3. Priser Priserna av ekologiska varor är i jämförelse med konventionella produkter och efter varugrupper samt förädlingsgrad högre. Allt ﬂer konsumenter ser fördelarna med ekologisk odling och uppfattar det som en miljövänlig och resursskonande produktion. Även andra aspekter som kvalitet, hälsa och njutningsvärdet gör att konsumenter är beredda att betala ett högre pris för dessa produkter. I Sverige räcker det inte längre med miljöargument för att sälja ekologiska produkter. Man måste tillföra ﬂera mervärden som renhet, nyttigt, god smak mm. Med stigande förädlingsgrad av ekologiska livsmedel stiger också prisdiﬀerensen i jämförelse med konventionella produkter. Ett lägre konsumentpris kan därför bara nås genom en eﬀektivare ekologisk produktion och högre avkastning.

Merpris för utvalda bio-produkter (EUR/enhet) med Tyskland som exempel (ZMP 2003/2004) Mjölk (l) Griskött (kg) Potatis (kg) Vete resp.mjöl (kg)

Producentpris konventionell/eko

Konsumentpris konventionell/eko

0,28 1,22 0,11 0,10

0,67 6,75 0,77 0,62

+0,05 +1,02 +0,18 +0,18

+0,27 +10,05 +0,45 +0,68

2.4. Försäljningskanaler I Tyskland står importöverskottet av eko-frukt för mer än 50 % och eko-grönsaker för 20 -50 %. Ekomjölk importeras och har en marknadsandel på ca 20 %. Däremot exporteras spannmål och det råder balans för potatis. Sedan Polens inträde i EU har det skett en intensiv tillväxt inom området för ekologisk produktion men den inhemska marknaden för ekologiska produkter har inte utvecklats i samma takt. Den största andelen av produkter som exporteras är främst spannmål och frukt, men även produkter som senap och bovete. En stor del av de ekologiska frukterna och grönsakerna som säljs i Sverige är importerade. Under 2003 stod importen för ca 45% av den totala försäljningen av ekologiska grönsaker och svamp. Import av frukt och bär stod för 89% av totala

8

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

På grund av sina speciella produktionsegenskaper och kvaliteter kräver ekologiskt producerade livsmedel i regel särskilda försäljningskanaler, för att nå ut med sina mervärden på marknaden.

Kännetecken för olika försäljningsformer: Gårdsbutiker - Färska produkter, god marknadsöverblick, fördelaktiga priser. - Kräver engagemang och god kommunikationsförmåga. - Kräver närhet till städer/bostadsområden. Torghandel/marknader - Färska produkter, god marknadsöverblick. - Bättre priser, tidskrävande, väderberoende.

Prenumerationslådor - Kräver god organisationsförmåga och tillförlitlighet. - Tidskrävande förpackning och transporter. - Kräver hög kundtäthet ca 100 st. Producent- och säljorganisationer - Säker avsättning för lantbrukaren, ofta fasta priser och krav på medlemskap/insatser. Förädling - Säker avsättning för lantbrukaren, gynnar lokal- och regional produktion. Ekobutiker - Kräver stort underlag av stamkunder. - Personal med eko- kunskap, ökad information till kunder. - Kan ta ut högre konsumentpriser. Direktförsäljning - I regel fördelaktiga priser, liten och anonym kundkontakt. I Polen säljs eko-livsmedel i första hand direkt från gård till konsument och på veckomarknader i städerna eller vid olika festligheter, som på Jordens dag, eller skördefest. Det ﬁnns idag ca 300 eko-butiker i Polen och mindre eko-sortiment på vissa stormarknader. I Sverige säljs ca 90% av den ekologiska maten genom dagligvaruhandeln och resten säljs direkt från bonden till olika kundgrupper. Olika butikskedjor i Sverige har egna ekologiska varumärken och försäljningsmål för sina koncept. I Tyskland säljs ca 50 % av det ekologiska sortimentet genom ”Naturkostbutiker” respektive ”Reformhus” motsvarande våra hälsokostbutiker. Runt 25 % av produktionen distribueras genom livsmedelshandeln, med egna varumärken. Knappt 20 % av de ekologiskt producerade varorna säljs direkt av producenten. Resten avsätts över andra vägar, t.ex. bagerier eller charkuterier.

2.5. Länkar och referenser • Ekologiska lantbrukets internationella paraplyorganisation: www.ifoam.org • Bilder på märkningar och loggor: http://ecc-kiel.de/food/oekolabel.html • Internationellt centrum för ekologiska lantbrukare i mellanoch Östeuropa e.V: www.ekoconnect.org • Europeiskt informationssystem över marknaden av ekologiska produkter: www.eisfom.org • Rapport om ekologiskt lantbruk i Europa: www.organic-europe.org • Handelsrapporter och forskningsresultat inom Eko-industri området: www.organicmonitor.com • Ekologiska Lantbrukarna www.ekolantbruk.se • Ekologiskt marknadscentrum: www.ekologisktmarknadscentrum.se

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

9

Kapitel 3. Omläggning till ekologisk produktion 3.1. Inledning Med ökad efterfrågan av ekoprodukter på marknaden och med olika miljöstöd för ekologisk produktion inom EU så är ﬂer och ﬂer lantbrukare intresserade av att lägga om till ekologisk produktion. Regler för omställningsfasen från konventionellt till ekologiskt lantbruk, ﬁnns i EUs förordning nr 2092/91 för ekologiskt lantbruk. Detta regelverk utgör minimiregler för ekologisk produktion inom EU och innebär att ett land eller kontrollorganisation kan ha hårdare regler för ekologisk produktion än EUs.

3.2. Lantbrukarens motiv och mål Att lägga om till ekologisk produktion görs ofta av företagsekonomiska skäl för att förbättra ekonomin på gården. Att lägga om till ekologisk produktion kräver en helhetssyn och en noggrann omläggningsplan med fokus på växtföljden. För att polska lantbrukare ska lägga om till ekologiskt, så spelar de goda exportmöjligheterna en viktig roll. Intressanta produkter för export, är grönsker och frukt, speciellt päron. För många lantbrukare känns det positivt att odla ekologiskt, då konsumenterna efterfrågar dessa produkter sker det även en ökad marknadsorientering hos lantbrukarna. Motiv för omställning till ekologiskt lantbruk: - Ekonomiska aspekter: Högre avräknings- och marknadspriser för ekologiska produkter. - Stort konsumentintresse för ekologiska produkter och ökad global efterfråga. - Miljövänligt odlingssätt utan användning av bekämpningsmedel, handelsgödsel och GMO. - Bättre balans mellan utbud och efterfrågan av ekoprodukter på marknaden.

3.3. Lämplighet och förutsättningar För att ett företag ska lägga om till ekologisk produktion krävs en del förutsättningar. Förutsättningar för en lyckad omställning till ekologiskt produktion: - Starta en mental process hos lantbrukaren och dess familj. - Företaget bör ha god ekonomi. - Djurhållningen måste anpassas till gällande regelverk för ekoproduktion och gällande normer för foder och ytor med mera. - Att ev byggnadskostnader för animalieproduktion/tekniksystem el växtodling hålls inom rimliga gränser. - Ibland kan det krävas mer arbetskraft till ex grönsaksproduktion. - Strategiplan för avsättning av eko-produkter. - Beredd att hitta nya och egna försäljningskanaler.

10

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

För att få sälja ekologiska produkter och använda ordet ekologiskt så krävs det att produktionen följer gällande regelverk inom EU och är certiﬁerad. Ofta kan det vara fördelaktigt med ett medlemskap i en odlarförening/säljorganisation för att få tillgång till nya försäljningskanaler eller fördelar med en gemensam märkning och ett större utbud. Även för att få bättre kunskap, marknadsinformation eller som en plattform för informellt utbyte av erfarenheter med kollegor och andra fackmänniskor. Mental process Att lägga om till ekologisk produktion kan ta tid och ska få ta tid, då det är mental process som kräver en noggrann planering av hela lantbruksföretagets möjligheter och omställning. Vägen till omläggning - Kontakt med ekologisk rådgivare och/eller intresseorganisation. - Upprättande av omläggningsplan innehållande växtföljd och ogrässtaretgi. - Sätt dig in i de olika stöd som ges till ekologisk produktion exempelvis, miljöstöd. - Anmälan till statligt godkänd kontrollorganisation. - Deltagande på fältvandringar, studiebesök och kurser.

3.4 Omläggning till ekologisk produktion 3.4.1 Ekologisk växtodling Innna växtodlingen får kallas för ekologisk och bli certiﬁerad så måste anmälan ske till statligt godkänd kontrollorganisation. Därefter följer en karenstid sk omläggningsperiod. Det är tiden från anmäld kontroll till sista behandlingstillfälle av produktionen. Efter godkännande får produkterna kallas ekologiska och blir då certiﬁerade. OBS Kan förekomma skillnader i respektive land. Karenstid för omställning till ekologisk certiﬁerad växtodling i EU: - 24 månader innan sådd eller plantering vid en eller ﬂeråriga kulturer. - 24 månader för vall före skörd till eko-fodermedel. - 36 månader innan skörd av ﬂeråriga kulturer förutom vall. Startdatum för omställningsfasen gäller från och med det datum, som producenten har anmält sig till en kontrollorganisation och produktionen följer dess regelverk. Ett retroaktivt godkännande kan i vissa fall vara möjlig. Redan i omställningsfasen kan växtodlingsproduktion förses med hänvisning till ekologiskt lantbruk. Då är följande att beakta:

Märkningsbestämmelser för produkter under karenstid i Tyskland: - Regler för ekologisk produktion måste ha tillämpats i minst 12 månader på den aktuella odlingsmarken. - Som hänvisning till omställning gäller följande regel ”Producerat inom ramen för omställning till ekologiskt odling” eller ”Producerat inom ramen för omställning till ekologiskt lantbruk”. - Eget karensfoder kan få användas under de två första åren av omläggningsperioden. Under omställningsfasen har valet av grödor en viktig betydelse för företagets planering. Exempelvis så kan spannmål och baljväxter under andra skörden användas som ”omställningsfodermedel” i egen produktion, eller till försäljning, men då som konventionella produkter. Exempel från Tyskland: Odling av råg som är en stor gröda i vissa regioner, är under omställningsfasen inte meningsfull, därför att den i motsats till vete eller rågvete knappast efterfrågas som fodermedel. Råg i form av helsäd eller mjöl har i regel en mycket liten avsättning till vidareförädling som ex ingediens till ekobageriprodukter, då den inte är tillåten under karenstiden. I motsats till detta kan man sälja potatis och grönsaker i gårdsbutik eller i handeln med omställningsmärkning. OBS Olika regler i olika länder.

3.4.2 Ekologisk animalieproduktion Vid omställning till ekologisk animalieproduktion måste all foderareal brukas enligt gällande regelverk för ekologisk produktion. En viss procentsats av egna karenssgrödor kan årligen tillåtas som fodermedel till egna djur. Innan produkter från djuren får säljas med eko-märkning måste det gå en minimitid, dvs karenstid, under vilken djuren måste skötas efter gällande regelverk för ekologisk produktion. Möjlighet ﬁnns också att lägga om hela gårdens animalieproduktion på en gång, omfattande, djur, betesmarker, foderareal och då få en omställningstid på 24 månader. I övrigt gäller tilläggsregel 1, VO(EWG)2092/91 krav för hållning av djur i förhållande till djurart. Försäljning av animalieprodukter under omställningsperioden som ekologiska är inte möjlig.

3.5. Företagande Framgången med omställning till ekologiskt lantbruk hänger slutligen på den personliga inställningen och företagets möjligheter och status. Med god planering, rätt omläggningsstrategi, balanserad växtföljd anpassad modern teknik och foderoptimering, så behöver det ekonomiska avbräcket under omläggningen med icke ekologiska ev avsaluprodukter bli kännbart ekonomiskt, ifall bra skördenivåer bibehålls.

Exempel på ekonomiska skillnader för omställning i växtodling Besparing/merintäkt Merkostnad/insats - Ingen handelsgödsel - Inga kemiska bekämpningsmedel - I regel högre marknadspris - Ekonomiska stöd - Inga maskinkostnader för kemiskt växtskydd eller handelsgödselspridning

- Dyrare utsäde - Skördesänkning (30-40 %) - Klövervall i växtföljden - Fruktsodling - Maskinkostnader för mekaniskt och termiskt ogräsbekämpning - Ev. investeringar för lager, förädling - Skördemaskiner - Certiﬁeringskostnad

Exempel på ekonomiska skillnader för omställning av grisproduktion Besparing/merintäkt Merkostnad/insats - Bättre slaktpriser

- Högre produktionskostnader - Högre merintäkt för eko-smågrisar -Högre foderkostnader - Ev. stöd för eko-djur - Högre smågrispriser vid inköp - Ev. erhållande av inv.stöd - Ev. investeringskostnader för ombyggnad av stall

3.6. Utmaningar vid försäljningen Före omställningen bör lantbrukaren skapa sig en noggrann bild av den ekologiska marknaden och ta upp ev kontakter med möjliga försäljningspartners. Under omställningstiden med lägre intäkter pga uteblivet merpris för ekologisk vara, kan ev ”omtällningspremier” erhållas i vissa länder. Valet av att välja eko-produkter och avsättningskanaler, hänger delvis ihop med produktens efterfråga på marknaden och på företagets egna förutsättningar för denna produkt. Produkter som spannmål, mjölk och kött går mycket bra att sälja genom de vanliga bransch/producentorganisationerna. Däremot kan produkter som färska grönsaker, potatis, rotfrukter och frukt lämpa sig bättre för direktförsäljning. Kriterier för val av avsättningsvägar • Producentens förmåga och benägenhet till kundkontakt. • Lokal efterfrågepotential. • Förekomst av tillgänglig arbetskapacitet och lokala förädlingsmöjligheter. Fördelar med avsättning via producentorganisationer är ökad säkerhet för avsättning produkterna och litet behov av egen

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

11

marknadsföringsinsats. I regel ﬁnns det en leveransplikt, som inte lämnar mycket utrymme för någon prisförhandling. Däremot möjliggör t.ex. egen direktförsäljning, ett högre pris, en större insyn och nära kundkontakt med en högre uppskattning av mervärdet samt ett merarbete med försäljningen. Visserligen måste efterfrågan och konkurrenssituationen noggrant analyseras.

3.7 Länkar och referenser • EU-förordningen över det ekologiska lantbruket: http://europa. eu.int./eurolex/de/consleg/pdf/1991/de_1991R2092_do_001.pdf • Lista över godkända kontrollorganisationer: www.lacon-institut. com/downloads/1079709626.pdf • Information om CAP-reformen: http://europa.eu.int/comm/agriculture/capreform/index_de.htm • www.organic-europe.net • Olika ekonomiska stöd http://orgprints.org/860/ • Stöd för eko-lantbruk i Tyskland: www.bundesprogramm-oekolandbau.de • Riktlinjer för omställning till ekologiskt lantburk: www.gruenewerkstatt.de/leitfaden/seiten/1028.htm • Departement för näring och utveckling på landsbygden i Polen: www.minrol.gov.pl/ • Statens jordbruksverk www.sjv.se • Ekologiska lantbrukarna i Sverige: www.ekolantbruk.se/ • KRAV, kontrollföreningen för ekologisk produktion, www.krav.se/regler • SMAK, kontrollföreningen för ekologisk produktion, www.smak.se/regler

12

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

Gården Långaröd Ekologisk mjölk, robot och lyxkrogar Familjen Larsson på gården Långaröd utanför Eslöv i Skåne, satsade på ny teknik och direktförsäljning av gårdens kött. Med mjölken som bas har gården vidareutvecklats både gällande ny teknik och köttförsäljning. Fakta- Långaröd Brukare: Curt, Ann-Kristin och sonen Henrik Larsson Areal: 100 ha varav 70 ha är eget och resten arrende. 70 mjölkkor, 100 ungdjur Produktion: Mjölk, kött vall, spannmål, rybs och majs. Försäljning: Ekomjölk till mejeri, kött till lyxkrogar, maskinstationsverksamhet för gödselkörning och huggning, pressning och plastning av vallskörd. Att odla ekologiskt: Är en utmaning som innebär att hela tiden ligga steget före. Gården Långaröd är Skånes första ekologiska mjölkgård med mjölkningsrobot. Curt och Ann-Kristin började att lägga

Danuta och Marek Szczepankiewicz Brzózki 23 72-022 Nowe Warpno Tel. / Fax: 0048 91 312 82 50 Fakta Brukare: Danuta och Marek Szczepankiewicz Arial: 68 ha varav 55,6 är eget, resten är arrende. Produktion: Lamm och agroturism

om gården till ekologisk produktion 1989. Det gjordes av nyﬁkenhet för att bedriva lantbruk på ett nytt sätt. Att odla ekologiskt skedde med viss skepsis i början, men fungerade så bra att hela gården lades om. Det odlas 70 ha vall inkl betesmark och på resten av arealen odlas det majs, raps eller rybs, ärter, rågvete, korn och havre. Växtföljden är ﬂexibel som på många andra ekologiska gårdar och anpassas efter årsmån, behov och marknaden. Majs är en intressant energigröda för ekologiska mjölkbönder, men kräver kontroll av fåglar som gärna drar upp plantorna. De 70 mjölkkorna får idag ett 100% ekologiskt foder som består av rågvete, havre, korn, raps, åkerböna, ärter och majs anpassat efter avkastning. Under 2005 installerades det en mjölkningsrobot för att få bort ett tungt fysiskt arbete och att låta korna få en individuell mjölkning efter kornas behov. Utöver mjölk- och vallproduktion har man även maskinstationsverksamhet för gödselkörning, huggning av vall samt pressning och plastning med en nyinköpt Kombipac. Då marknaden för ekologiska produkter inte har fungerat pga ljumt intresse från böndernas egna branschorganisationer så startade familjen Larsson med direktförsäljning av gårdens kött till Skånes bästa krogar. Att både planera och sälja direkt kräver mer arbete, men ger en bra kommunikation med kunden. Detta har lärt familjen Larsson att vara ﬂexibel och lyhörd samt att kunna ta betalt för sina produkter med fokus på kvalitet med ekologiska mervärden.

Lantbruk under omställning Vi köpte gården den 25 februari 1985. Huvudinriktningen var då uppfödning av mjölk- och köttkor. Från 1999 ägnar vi oss åt agroturism. Omställningen till ekologiska metoder påbörjade vi 2004. Idag inriktar vi oss på uppfödning och avel av fårrasen Ovis Brachyra Borealis. Vi äger 55,6 ha och arrenderar 12,4 ha mark. Parallellt med omställningsarbetet till ekologisk produktion utvecklar vi även eko-agroturism. På gården arbetar jag tillsammans med min fru, två döttrar och svärsonen. Vi får pengar i form av direkta arealbidrag och bidrag för ekologiskt lantbruk ur EU:s miljö- och landsbygdsprogram. Vi har nytta av olika kurser inom jordbruket, men uppfattar den växande byråkratin som störande i lantbruket. Vi planerar en vidare utveckling av gården med ökad fårproduktion och utökning av tjänsterna inom agroturism.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

13

Gårdsnamn: v.S Gut Schmerwitz GmbH & Co.KG OT Schmerwitz Nr. 8 14827 Wiesenburg / Mark Telefon: 033849/9080 Telefax: 033849/90829 e-mail: [email protected] Internet: www.gut-schmerwitz.de Ägare: Gerrit van Schoonhoven Företagsläge: Förbundsland Brandenburg Län Potsdam-Mittelmark ca. 10 km från länsstaden Belzig 80 km sydväst från Berlin Företagsstorlek: 1 450 ha egendomsmark därav 1000 ha i eget bruk. Odling av spannmål, baljväxter, vall, fruktträdssängar, frilandsodling av grönsaker, 26 km häckar som anlades 1993. Ekologisk märkning: Ekologiskt EU-godkänd Ekologiskt företag med DEMETER –märkning DE-037-Öko-kontrollstelle Markförhållanden: Lerblandad sandjord, Åkervärdetal 33 Klimat: Genomsnittlig årsnederbörd 585 mm Genomsnittlig årstemperatur 9,9 ºC Personal: 1 Driftsledare 14 anställda 7 säsongsanställda

14

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

Övrig produktion: 6000 höns, 1000 Suggor, 1000 tackor Försäljning: I egen gårdsbutik på godset och till eko-butiker i regionen. Även till bageri ”Märkisch Landbrot” i Berlin såväl till stora livsmedelsbutiker och till detaljhandeln. Till våra kunder räknar vi bl.a. ”Märkische Landbrot” Demeterföreningen-Fullkornsbageriet Weichardt, Bio-Slakteriet Feindura, Volkern Bageri Apitz såväl som Terra Naturkost Färsktjänst och Kormoran Naturvaror. Godset Schmerwitz: v.S Godset Schmerwitz GmbH räknar sig i dagens läge, med en brukningsareal på ca 1000 ha, till de största jordbruksföretagen i Tyskland. På fälten växer råg, vete, dinkel, rågvete, havre, lupiner, och lucernklövergräs till foder- bröd- och utsädesföreningar, naturligtvis utan handelsgödsel- och bekämpningsmedel. Genom omfångsrika häck- och ströfruktträdssplanteringar har fältfloran fått en mer levande utformning, skapat vindskydd för kulturerna och en hemvist för nyttiga djur, som delvis var utrotningshotade. Två egna jaktområden som har en storlek av 800 hektar erbjuder gästjägare intressanta jaktmöjligheter av vildsvin, dovhjort och rådjur. Växtodling och djurhållning är väl anpassat till varandra på godset. På godsets marker betar ca 1000 tackor av köttras. I det nykonstruerade svinstallet hålls 1000 suggor. En anläggning för frigående höns byggdes 2005 för 6000 värphöns. Alla djuren hålls på sådant sätt att alla deras artspecifika behov ska kunna uppfyllas och försörjs uteslutande med egenproducerat foder från gården. Varför ekologisk produktion? Ekologiskt lantbrukär ett bra alternativ till konventionellt lantbruk och i vår region är det en utmaning, säger fru Rita Neumann.

Kapitel 4. Ekologisk växtodling 4.1. EUs regelverk för ekologisk produktion Grundprinciperna för ekologisk växtodling i regionen Pomerania är sedan 1991 baserad på EUs förordning för ekologisk produktion (EEG)2092/91. Dessa bestämmelser ligger som grund och det ﬁnns även nationella regler. Viktigt: Som tidigare nämnts gäller att alla lantbrukare, trädgårdsmästare, vinodlare m ﬂ måste följa EUs regelverk för ekologisk växtodling. Dessa framställs i artikel 6 i EU-VO 2090/91EWG såväl som i tillägget I A (Grundregler för ekologiska lantbruk för lantbruksföretag – växter och växtodlingsprodukter) II A (Lista över tillåtna gödselmedel och jordförbättringsmedel) och II B (Lista över tillåtna bekämpningsmedel för skadedjur)

4.2. Produktionstekniska grundprinciper Det ekologiska lantbruket har tillgång till samma jord, klimat, teknik, växtarter, sorter som det konventionella lantbruket. Den avgörande skillnaden i det ekologiska lantbruket är att man inte får använda kemiska bekämpningsmedel, handelsgödsel, GMO eller konventionell betning. Följande grundregler bör beaktas i den ekologiskaväxtodlingen: Jord Jordens faktorer som sammansättning, struktur, humushalt, pH-värde, biologisk aktivitet, rotgenomtränglighet etc. är mer avgörande och viktig för den ekologiska växtodlingen samt för

hög avkastning. Dessa faktorer hänger i ännu högre grad ihop, än i konventionell odling, eftersom man inte får använder handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Viktigt: I ekologiskt lantbruk står jorden som medelpunkt. Alla odlingsåtgärder måste fokuseras på att bibehålla och öka jordens bördighet. Växtföljd Växtföljden har en stor betydelse då det gäller ogräsbekämpning, humus- och näringsförsörjning, markstruktur samt växternas hälsotillstånd. Avkastningen påverkas mycket av en varierad växtföljd med goda förfruksgrödor. Växtföljdens utformande, radavstånd, omväxlande höstsådd/vårsådd etc. har starkt inﬂytande på framgång och misslyckande i den ekologiska växtodlingen. Växtskyddsåtgärder I ekologiskt lantbruk är det förebyggande växtskyddet viktigast. Sjukdomar, skadedjur och ogräs bör särskilt regleras genom följande förebyggande åtgärder: - Val av lämpliga regionalt anpassade grödor och sorter. - Stabil- och balanserad växtföljd. - Välplanerad ogrässtrategi. - Nyttodjursskydd och stöd t.ex. genom häckar, häckningsplatser, målinriktad nyttodjursinsats. - Termiska åtgärder t.ex. ﬂamning och ångning.

KLIMAT OCH JORDVÄRDE FRÅN DE TRE REGIONERNA

Klimat Årstemperatur Nederbörd

Jordarter

Region Skåne Kust/öar (Visby) 7,0Cº maritim 519 mm Inland/Jönköping 5,9 Cº & 620 mm

Region Zachodniopomorskie Mätstation Szczecin 9,2 Cº, maritim 525 mm

Region Nordtyskland Kust/Rostock 8,4 Cº, maritim 592 mm Inland Berlin-Dahlem 9,2 Cº & 578 mm

Från Baltisk morän med varierande ler- och kalkhalter, med god vattenhållande förmåga, till torra näringsfattiga sandjordar.

Företagsstruktur 14 767 ha dvs 2,8 % av odlingsarealen, därav 25 % spannmål 25 % vall 3,2 % potatis och sockerbetor 2 % oljeväxter 1,2 % köksväxter

6876 ha fördelat på 85 lantbruksföretag ingen tillgänglig data

227 803 ha dvs 8,8 % av odlingsarealen, därav 49 % spannmål 49 % vall 12 % baljväxter 0,5 % rotfrukter 1,6 % oljeväxter 0,4 % fruktodling

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

15

Användningen av biologiska medel i enlighet med tillägg II del B av EU VO 2092/91 tillåtna växtskydds- och bekämpningsmedel för skadedjur, är endast tillåtet ifall en omedelbar hotbild uppstår i kulturen. EXEMPEL PÅ EKOLOGISK VÄXTFÖLJD I TYSKLAND År

3 4

Lantbrukare Muller Växtodling Höstträda (klöver-gräsblandning, som träda) Höstvete / Potatis (Mellangröda: t.ex. blandning av oljerättika-sommarvicker) Rågvete, därefter mellangröda Ärter/Åkerbönor

5

Höstvete

6

Höstråg / Havre / vårkorn (Insådd eller grön träda)

1 2

Lantbrukare Maier Animalieproduktion Klövervall till foder Klövervall till foder Höstvete/Silomajs Höstvete/Silomajs Rågvete, går att använda som grönmassa till ensilage, kopplat till mellangröda Vårkorn, havre, ev. insådd av klöver Klövervall till foder

4.3. Ekonomiska grundprinciper Oavsett om olika lantbruksföretag har valt olika driftsinriktningar som ren växtodling, djurproduktion eller annat specialområde så gäller följande: Viktigt: Då karenstiden, dvs omläggningstiden, tar ca 24-36 månader från det att produktionen är anmäld till kontrollorganisation och blir godkänd som ekologisk, gäller det att så tidigt som möjligt komma i kontakt med en rådgivare och kontrollorganisation. Detta för att på bästa sätt kunna planera för en omställning i fält, och för att säkerställa dokumentering och godkännande av omställningstiden. Också för att omställningsprodukterna prismässigt hamnar mellan konventionella och eko-produkter vid försäljning. Många gårdar använder därför sina omställningsprodukter som eget foder eller säljer det som foderråvara till andra ekogårdar (obs ej tillåtet i alla länder). Följande försäljningskanaler ﬁnns till förfogande för växtodlingsprodukter: - Försäljning inom egna företaget som fodermedel - Försäljning från gården som fodermedel - Försäljning genom spannmålshandel eller genom producentföreningar, för erhållande av högsta pris

4.4. Framtida utveckling av ekologisk växtodling Det diﬀerentierade utgångsläget för ekologisk växtodling i Pomerania-området gör det inte möjligt att förutsäga utvecklingen av ekologiska produkter. I den polska regionen Zachodniopomorskie är 0,8 % av arealen ekologisk. Prognosen är en 66 % ökning av ekologiska lantbruk per år. Huvudsakligen kommer detta att ske inom området för fältmässig grönsaksodling och bärproduktion. Marknadspotentialen ligger här i exporten, växande turism i landsbygdsregioner och med en långsamt växande marknad i större städer. I Skåne utgör den ekologiskt odlade arealen endast 2,8 % av totala jordbruksa-

16

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

realen. Trots den låga andelen ekologisk areal i Skåne, så ﬁnns här stora certiﬁerade ekologiska arealer av oljeväxter, sockerbetor, specialgrödor som konservärter, morötter, lök, rödbetor, grönsaker, kryddor och äpplen. I Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg sker det en kontinuerlig ökning av antalet ekologiska gårdar, både gårdar med växtodling och djurproduktion. Avsättningen av ekoprodukter i detta område kan vara svår, speciellt för kött- och spannmålprodukter. En eventuell odling av oljeväxter skulle lätta upp för ökad avsättningen av eko-produkter i regionen. I framtiden kan regionerna få en ny typ av problem, odling av GMO-grödor, som kan hota avsättningen av eko-produkter. Om GMO-grödor tillåts att odlas fältmässigt så kan kanske eko-odling av ex oljeväxter bli kontaminerade och ej säljas som ekologiska.

4.5. Exempel på odling av olika grödor 4.5.1 Vallodling En lyckad odling av vall med baljväxter och gräs är den ekologiska gårdens grund. På en gård, med kreatur eller växtodling bör 20 - 45 % av odlingsarealen utgöras av baljväxter. Den baljväxtrika vallen ger jorden naturligt med näringsämnen och ökar jordens bördighet. Den klöverika vallens goda foderegenskaper utgör också basen för djurfoder på gården. Baljväxter spelar också en viktig och förebyggande roll mot växtföljdssjukdomar, skadedjur och ogräs. Vallfodret odlas i regel i blandning, eftersom odlingssäkerheten och avkastningsnivån långsiktigt då blir högre. Gräsets rotmassa har en viktig uppgift som kvävesamlare och för uppbyggnad av humus. Med en blandning av klöver och gräs så minskar risken för klövertrötthet, som annars kan uppstå vid odling av renbestånd av ex klöver. En klöverrik vall har ett stort förfruktsvärde och kan ﬁxera upp till 200-300 kg kväve per hektar de två första åren. Vallens förfruktsvärde beror på andelen baljväxter och de olika arterna som odlas. Odlingsråd Klöver: Det ﬁnns olika klöversorter med olika egenskaper, så att varje gård kan anpassa sina val. Den viktigaste arten är rödklöver, som är den mest odlingskrävande klöversorten. Vitklöver är en idealisk betes- och foderväxt, även så den anspråkslösa gul- och alsikeklövern. Näringsbehov: Rödklöver behöver näringsämnen som P, Mg och K. De andra sorterna behöver lite vatten för de unga plantornas utveckling, men är i övrigt anspråkslösa när det gäller klimat och jordart. Växtskydd: För att förhindra klövertrötthet och andra sjukdomar bör man göra ett uppehåll av klöverodling på 3-6 år. Odlingsteknik: Antingen som insådd i höstspannmål, havre eller vårkorn; i så fall grund sådd i slutet av mars/mitten av april, med 20-25 kg utsäde/ha allt efter sort. Även möjligt med direktsådd, eller som inblandning i vallutsädet. Användning: Flerårig, skörde- och betesanvändning, till fodergröda som ex

grönfoder, ensilage, och bete (särskilt röd/vitklöver), gröngödsling och kväveﬁxering i jorden. Lusern: är en viktig fodergröda för mjölkkor. Näringsbehov: För ett bra lusernbestånd behöver man kontinentalt klimat med kalkrika och väldränerade jordar. Jorden måste ha ett bra näringsinnehåll, speciellt av fosfor och behöver årlig tilläggsgödsling. Växtskydd: Om växtföljden innehåller ett odlingsuppehåll på 5-6 år, uppstår inga problem med sjukdomar och skadedjur. Lusern är en mycket fördelaktig förfruktsgröda till potatis och havre. Odlingsteknik: På våren som blandsådd, eller som insådd med klövern, 20-35 kg utsäde/ha på 1-2 cm sådjup. Utvecklingen av det unga beståndet går långsamt, därför behöver den i blandsådd en ren såbädd. Det är enklare att få ett renbestånd av lusern att etablera sig, än i en blandning i lågavkastande områden. Användning: Till foderväxt, såväl färskt som hö. Under andra året kan man förvänta sig den högsta avkastningen ca 3 000-5 000 ton/grönfoder ha och tre skördar per år, under en odlingsperiod av 3-4 år. Vallfröblandning: Allt efter jordart bör varje gård blanda sin egen vallfröblandning. Blandningar kan vara ﬂeråriga eller bara användas som mellangröda för gröngödsling eller till färskfoder. En användbar blandning för fuktiga och kyliga lägen med kall och tung jord t.ex. alsikeklöver, bockklöver, ängssvingel och ängsgröe. Det optimala fodervärdet av baljväxter och gräs, ligger runt 30:70, som man kan få ut under odlingsperioden. Näringsbehov: Beroende på antalet skördar och avkastning bör man gödsla årligen med stallgödsel såväl som med en komplettering av P och K. Växtskydd: Växtföljden måste tas i beaktande för att förebygga klövertrötthet. Odlingsteknik: De klassiska varianterna av sådd är starkt präglade av regionala och lokala förhållanden. Man kan dock se en viss tendens av förskjutning mot insådd. Insådd vid vårsådden ger tids- och kostnadsfördelar, liksom försprånget av tillväxten som är viktiga argument. Insådd måste absolut ske med såmaskin, eftersom de små fröna – speciellt gräsens – är mycket vindkänsliga vid spridning och randigt eller åtminstone luckigt bestånd nödvändigtvis blir följden. I skuggan av täckgrödan växer inblandningen för det mesta bra till sig, den får inte sås för djupt, ca. 1 cm, och inte för sent. För lyckad etablering krävs en ﬁn, ogräsfri såbädd. Användning: Passar bra som gröngödsel och som foder. Viktigt: En välskött klöver/baljväxtgröda säkrar såväl den ekologiska som den ekonomiska hållbarheten på gården.

4.5.2 Spannmålsproduktion Den ekologiska spannmålsodlingen är för de ﬂesta ekogårdar den viktigaste odlingsgrenen. I Nordösttyskland odlas spannmål på 49 %, i Sverige på 25 % och i Polen på ca 40 % av all ekologisk areal.

Allmänna odlingsråd De olika spannmålssorternas anspråk på växtplats, jordart, klimat etc. skiljer sig inte mycket åt mellan ekologisk och konventionell odling. Genom uteslutande av mineral gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel i det ekologiska lantbruket, så ställs det större krav på odlingen. Skillnader mellan odlingsplatser, speciellt i hänseende till jordarten gör att ex högavkastande veteodling kan bytas ut mot exempel Dinkel eller andra sorter anpassade till ekologisk produktion. Då tillväxten under ekologiska betingelser är starkt beroende av lämplig jordart, är kraven på jordbearbetning och sådd generellt högre. Vid odling av ex ekologisk spannmål måste man beräkna att det kan gå åt mer tid i början av växtodlingsäsongen för ex orgäsharvning eller radhackning. Generellt bör en något högre utsädesmängd (ca 10 %) och en något tidigare sådd vid höstsådden planeras. Ogräsbekämpning sker mestadels med ogräsharv. I regel utförs det två till tre gånger per säsong vid spannmålsodling. För skörd av ekologisk spannmål används vanliga moderna skördetröskor. Allmänt om försäljning: Eko-spannmålen används antingen som fodermedel i den egna produktionen eller säljs genom föreningar som foder- eller brödspannmål. Även priset på ekologisk spannmål pressas ibland hårt pga ökad yttre konkurrens. Under skördeåret 2003/04 låg skördarna i Östersjöområdet på 20 dt/ha till ett inlösenpris på 19 €/dt. Dinkel: kallas även för spelt eller speltvete. De ekologiska odlingarna av Dinkel uppgår t.ex. i Tyskland till 9500 ha, och har en tendens till ökning. Näringssbehov: Föredrar goda djupbearbetade jordar och växer i såväl fuktiga som torra områden. Den kan emellertid ge relativt god avkastning även på växtplatser med lättare jordar. Kvävetillförsel kommer i regel från förfruktsgrödan. Gödslingsåtgärder (kalium, fosfor, kalcium) är för det mesta inte nödvändiga, och bör inte göras utan provtagning av jordens näringsinnehåll. Växtföljd: Liksom vete gör sig bäst efter baljväxter eller icke spannmålsgrödor, t.ex. potatis, sockerbetor, fältmässig grönsaksodling. Att odla dinkel efter vete eller andra spannmålsgrödor är inte att rekommendera pga det förhöjda svamptrycket och andra stråbassjukdomar. Odlingsteknik: Tidpunkten för sådd varierar i olika regioner, men generellt kan man säga att den ligger en vecka före höstvete. Utsädesmängden bör ligga på 250 till 400 frön per kvadratmeter. Ogräsbekämpning: De framtagna sorterna har god konkurrenskraft mot ogräs, så att det vanligtvis är tillräckligt med två ogräsharvningar. Den första körningen med ogräsharv kan man göra i trebladsstadiet tidigt på våren, den andra omgången tre till fyra veckor senare. Växtsjukdomar: Äkta mjöldagg uppträder endast vid övergödsling. För att förhindra speltbränna, bör man välja sorter som har god resistens i förhållande till växtplatsen. Brunrost uppstår i hotade områden, resp. vid motsvarande väderleksförhållanden. Stråbassjukdomar, t.ex. stråbrytning, svartstråsjuka, Rhizoctonia, kan vara problem i spannmålsrika växtföljder och med milda vintrar. I Dinkelodling ﬁnns hittills inga kända skadeinsektsproblem.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

17

Försäljning: I vissa regioner är Dinkel ingen stor gröda och räknas därmed som en relativt liten nischprodukt som prismässigt utsätts för starka svängningar. Det används huvudsakligen i bakningssyfte, där det liksom av vete krävs hög proteinhalt och kvalitet. Andra viktiga användningsområden är till pasta- och ﬂingproduktion eller förädling till grönkärna. Dinkel börjar bli populärt bland hälsomedvetna konsumenter. Avkastningsstarka sorter och korsningar med vete kan också användas som inblandning i djurfoder.

4.5.3 Oljeväxtodling Oljeväxtodling för avsalu är hittills inom ekologisk odling en ganska liten nischproduktion. I vissa regioner fungerar ekologisk rapsodling väl och i vissa mindre bra. Man kan däremot se att under de tre senaste åren har odlingsarealen vuxit. Till oljeväxterna räknas raps, rybs, senap, solrosor, oljelin, oljepumpa och vallmo. Odlingen av oljeväxter som avsalugröda är bara att rekommendera vid säker avsättning. Annars odlas oljeväxter som senap, solrosor, eller rybs till gröngödsling, mellangröda, eller grönfoder. Speciellt senap och rybs är anspråkslösa vad jord och klimat beträﬀar och erbjuder en god förfrukt till spannmål, eftersom pålrotsystemet luckrar jorden och håller emot ogräs.

4.5.4 Baljväxtodling till tröskning Baljväxtodling till tröskning, exempelvis åkerböna, ärtor, lupiner, är p.g.a. sina egenskaper som kväveﬁxerare genom rotknölbakterier en viktig del i den ekologiska växtföljden. Baljväxter ställer inga särskilda krav på förfrukt, framställer en netto-kväve-input och kan i motsats till träda nå ett gott ekonomiskt resultat. Avgörande skillnad till klövervallodlingen är ogräsförloppet, ex. konkurrerar åkerbönor inte så bra mot ogräs. I ärter och lupiner kan man ibland se en tydlig ökning av ogräs ifall inte rätt ogrässtartegi vidtages. Odlingsteknik: Genom sin specialitet som kvävesamlare är inte baljväxterna beroende av någon särskild förfrukt. Ibland kan ympning av utsädet behövas. Dock bör man tänka på att olika sjukdomar kan uppstå vid återkommande odling, ex. ärtoröta som då kräver ett odlingsuppehåll på 5-6 år. För det mesta återkommer baljväxterna efter två-tre år spannmålsgrödor och/eller efter rotfruktsgröda och för det mesta i mitten av växtodlingsföljden. Krav på växtplats: Åkerböna vill ha tunga jordar med god och säker vattenförsörjning. Ärter vill ha lättare jordar utan risk för översvämning. Lupiner är känsliga för höga pH-värden och odlingsmöjligheterna begränsas efter dessa krav. Sådd, Skötsel, Skörd: På grund av den högre ogräsförekomsten bör åtgärder för ogräsbekämpning planeras väl. Blindharvning är särskilt viktig i baljväxterna. Radhackning är standard i vissa regioner vid lupinodling. Hos åkerbönor är radhackning ganska vanligt, och i ärtor ser man det sällan. För skörden ställs inte några speciella krav. Försäljning: Försäljning av baljväxter sker huvudsakligen som inblandning

18

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

till färdigfoder. Ofta säljs baljväxterna genom producentföreningar/säljorganisationer och prissättningen sker efter aktuella prislista baserad på efterfråga och utbud för säsongen.

4.6. Länkar/referenser • Polen: Regel Nr. 38, Pos. 452 i författning från 2003, • Tyskland Ekolantbruksregel: www.verbraucherministerium.de • Jordbruksverket:www.sjv.se • Ekologiska Lantbrukarna: www.ekolantbruk.se • KRAV: www.krav.se • SMAK: www.smak.se • Föreningen Allkorn: www.allkorn.se

”Gospodarstwo Magdy/Magdas Gård”, Magdalena Goc, utanför Dobra i Polen. Ägare: Magdalena Goc Arial: 24 ha Produktion: Spannmål, spannmål och ägg Försäljning: Direkt på gården Lantbruksföretaget som ligger vid randen av Stettin grundades 1970. Sedan 2002 brukas gården ekologiskt. På ca 24 ha odlas huvudsakligen foderspannmål, potatis och grönsaker.

Hagavik Ekologisk växtodling och biogasproduktion Ägare: Krister Andersson Areal: 141 ha varav 93 ha är arrenderat Produktion: sockerbetor, utsädesodling av vitklöver konservärtor och råg samt brödspannmål Säljer till: olika spannmålsföretag Om att odla ekologiskt: Nytt och intressant sätt att bedriva växtodling på. Krister Andersson på Hagavik gård började att odla ekologsikt 1998. Att lägga om till ekologisk produktion gjordes av nyﬁkenhet och för att pröva ett nytt odlingssätt. Gården består av 141 ha åker. Det odlas 32 ha sockerbetor, 74 ha spannmål, 11 ha vitklöver,11 ha konservärter och resten utgörs av

Man har även 1000 höns för äggproduktion. Gårdens huvudprodukt är ägg. Försäljningen kompletteras med grönsaker och potatis som odlas på en yta av ca 2 ha. Försäljning av produkterna sker direkt från gården. Ekonomiska stöd har gjort att man kan köpa in redskap för odling, installation av bevattningsanläggning och investering för start av agroturism. På företaget arbetar två fast anställda personer, ägarna och tidvis har man säsongsanställd personal. Man anser att största hindret för gårdens utveckling i Polen, är en svagt utvecklad marknad för produktionsmedel för ekologisk produktion, även en avsaknad att kunna locka till sig kunder och en uppbyggnad av en ekologisk säljorganisation. Under de kommande åren planerar man att utöka gårdens produktion av frukt och bär (jordgubbar och hallon) samt satsning på agroturism.

gröngödsling. Jordarten är lättlera. Växtföljden på Hagavik är vitklöver/träda sedan sockerbetor, vårvete och råg med insådd. Den ekologiska sockerbetsodlingen är den bäranden stommen i företaget. Avkastningen brukar ligga på ca 9 ton socker per ha. Sockerbetorna radhackas 3-4 gånger med en 12 radig frontmonterad radhacka. och handhackas en gång. År 2003 byggde Krister en biogasanläggning på gården. I rötgastanken omvandlas gårdens 10 ha gröngödsling, betblast, halm mm till högvärdigt gödselmedel och biogas. Gödseln gör det möjligt att optimera kvävegivorna vid rätt tillfälle och på så sätt höja både avkastning och kvalitet i växtodlingen. Gasen som motsvarar 52 m3 olja per år används till både energi och värme. Egen gårdsbaserad energi är ett måste för framtidens jordbruk. I framtiden kommer det bli lönsamt att sälja både rötrester och energi.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

19

Kapitel 5 Ekologisk animalieproduktion 5.1. Inledning och allmänna grundprinciper I Ekologiskt lantbruk är animalieproduktion en viktigt del av gårdens kretslopp. Djurhållning och växtodling skapar en bra balans på gården ur många synpunkter som självförsörjning, hushållning av näringsämnen, egen foderproduktion och konsumtion.

5.2. Lagstadgade grundprinciper Antalet djur på en gård som drivs ekologiskt är arealbundet, maximalt två djursenheter per hektar är tillåtet, enligt EUs regelverk för ekologisk produktion, (EEG) 2092/91 och den kompletterande förordningen för djurhållning 1804/1999. I Tyskland ﬁnns undantag och kontrollregleringar av föreskrifter i ”Ekolantbrukslagen”. I Polen stiftades 2001 en självständig lag, i vilken 203 av djurförordningarna integrerades. För svenska regler se: www.sjv.se, www.krav.se och www.smak.se.

5.3. Produktionstekniska grundprinciper Djurhållningen i det ekologiska lantbruket präglas av människans aktning och respekt för de levande djuren. I den ekologiska djurhållningen ska djuren få utlopp för sina artspeciﬁka behov. Grundregler för ekologisk djurhållning: • Djurarterna och raserna ska vara anpassade för områdets förutsättningar och vara vitala och motståndskraftiga. Djuren bör komma från egen uppfödning eller från andra ekologiska gårdar. Bara i undantagsfall får djur från konventionella besättningar köpas in. • Djuren ska ha möjlighet att vistas utomhus, allt efter djurart och regelverk samt ha tillgång till betesmark. Att ha djur uppbundna i stall under hela året är förbjudet. Tidsbegränsad uppbindning är i undantagsfall tillåtet fram till 2010. • Djurens miljö måste vara rätt utformad i hänseende till djurens artspeciﬁka behov gällande ljus, ventilation, plats, komfort och möjlighet till ett naturligt socialt beteende. Helt spaltgolv är inte tillåtet. Smågrisar och höns får inte hållas i burar. • Fodret måste ha ekologiskt ursprung, och i möjligaste mån vara producerad på det egna företaget. Hos idisslare får 5% , hos grisar och höns 15 %, vara konventionellt inköpt foder av den årliga totala mängden torrsubstans fram till 31.12. 2009. Därefter gäller 100% ekologiskt foder. • Det är inte tillåtet att ge hormoner, produktionshöjande medel eller antibiotika i förebyggande eller tillväxtbefrämjande syfte. • Fortplantningen bör ske genom naturlig parning, artiﬁciell seminering är dock tillåtet. • Ingrepp på djuret som tandklippning, svanskupering, näbbklippning etc. får inte ske systematiskt. Avhorning av nöt är av säkerhetsskäl tillåtet. OBS se svenska regler!

20

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

Omställning: Omställning från konventionell till ekologisk animalieproduktion kan studeras ur olika synvinklar beroende på vilka djurslag som är aktuella. Allmänt gäller att uppfödningssystemet ska vara anpassat till djurslag. En produktionsinriktning som är ganska enkel att ställa om, är från beﬁntlig mjölkproduktion till ekologisk extensiv köttdjursuppfödning. Uppfödning av grisar, särskilt slaktsvin och av tjurar samt höns, är svårare att ställa om på grund av högre krav på stall och foder samt större tekniska och ﬁnansiella insatser. Innan produkter från djur får säljas med ekologisk märkning, måste produktionen genomgå en viss omställningstid. Under denna tid ska djuren skötas enligt regler i EUs eko-förordning. Omläggning till ekologisk produktion kan beroende på företagets förutsättningar ske på två olika sätt: • Samtidig omläggning av hela lantbruket: Dvs. företagets totala djurhållning, samt betesmarker och åkrar för foderproduktion. Då gäller en omställningsperiod på 24 månader för både djur och arealer. Därefter kan animalieprodukter märkas och marknadsföras som ekologiska. Förutsättningen för detta är att djuren har utfodrats i huvudsak med mer än 50% hemmaproducerat foder. Även foder som kommer från åkrar som bara odlats ekologiskt under ett år kan till viss del (60 %) användas som ”omställningsfoder” i företaget. • Delvis omläggning av lantbruket: I det här fallet fastställs de olika omläggningstiderna i förhållande till de olika djurarterna och produktionsinriktningarna. Under den här omställningstidsperioden måste man följa riktlinjerna som anges i EUs förordning för ekologisk produktion.

5. 4. Ekonomiska principer För att få en bra ekonomi och stabila priser gäller det att säkra försäljningen av gårdens animaliska produkter. I vissa regioner kan utbudet av nötkött vara större än efterfrågan, vilket gör att en större andel måste säljas som konventionellt kött. Det samma gäller för ekologiskt lammkött, där marknaden är mycket liten i vissa regioner. Produktionen av ekomjölk kan vara ekonomiskt intressant, om ett mejeri betalar ett ekomjölkstillägg på 4–10 cent/kg. I annat fall kan mjölken säljas som färskmjölk eller förädlas till ost, vilket går bra att sälja vid direktförsäljning i gårdsbutik. Växande avsättningsmöjligheter ﬁnns fortfarande inom området för fjäderfäproduktion, såväl för ägg som för kött.

5. 5. Ekologisk animalieproduktion 5. 5.1 Mjölkproduktion Mjölkproduktionen tillsammans med nötköttsproduktion är de största produktionsområdena inom ekologisk animalieproduktion. För ekomjölkproduktion måste det ﬁnnas mjölkkvot till förfogande. Försäljning av mjölk som ekomjölk kan starta redan efter 6 månader av omläggningen av djurhållningen

och foderomställningen enligt EUs förordning för ekologisk produktion. Viktigt: Foderkvalitet, skötselförutsättningar och följande råd spelar en avgörande roll för det ekonomiska resultatet i mjölkproduktion. Skötsel: Djuren måste ha tillräcklig yta i stallet för att få utlopp för sina artspeciﬁka behov. För mjölkkor ﬁnns ett föreskrivet mått om minst 6 m2 stallyta per ko. Rastplatsyta måste, om inte bete ﬁnns tillgängligt, vara minst 4,5 m2 per mjölkko. Golvytan i stall får till max 50 % bestå av perforerat golv t.ex. spaltgolv. Övrig golvyta måste vara fast och jämn samt inte vara hal. Varje djur måste ha tillgång till en liggplats med strö, och ha fri tillgång till grovfoder samt vatten. För att nå upp till kraven för ekologisk mjölkproduktion rekommenderas lösdriftsstallar med liggbås, eller lösdriftsstallar med djupströbädd. Att ha mjölkdjur ständigt uppbundna är förbjudet, undantag kan ges för små besättningar i vissa länder. Tidsbegränsad uppbindning är i undantagsfall tillåtet fram till 2010. Utfodring: Utfodringsprincip är huvudsakligen egenproducerat grov- och kraftfoder. Vissa bestämda fodermedel , som inte ﬁnns tillgängliga i ekologisk produktion, kan få köpas in från konventionell produktion. Det kan t.ex. vara drank, fruktrester eller lin- och rapskaka. De får maximalt uppgå till 10 % torrsubstans per år för nötdjur. Tillägg II C i EUs förordning, innehåller en lista för alla konventionella fodermedels ursprung, som är tillåtna i undantagstillstånden. Mineralfoder är tillåtna enligt EUs förordning. Till det viktigaste grovfodret räknas bete, ensilage och hö. Dagsransonen för en mjölkko måste bestå av minst 60 % ts grovfoder. Helsädsensilage av säd eller baljväxt kan vara ett vettigt komplement och ett reservfoder. Majsensilage är en viktig komponent för högavkastande kor. Foderanalys är grundläggande för att få en balanserad foderstat, eftersom det årligen föreligger svängningar av näringsvärdet i fodret. Egenodlad spannmål, (vete, havre, rågvete) och baljväxter, som t.ex. åkerbönor och ärter är viktiga ingredienser i kraftfoderblandningen. Denna blandning kan behöva kompletteras med olika kvaliteter av gårdens ensilage. I en ekologisk mjölkproduktion är foderstyrning ett måste för att få god ekonomi, då kraftfoder är mycket dyrt i ekologisk djurhållning. För att utforma fodergivan rätt till idisslare måste kraftfodergivan anpassas och optimeras så att en hög mjölkavkastning erhålls genom grovfodret. Djurhälsa: Generellt får djur endast behandlas mot uppkomna sjukdomar eller efter diagnos som ställts av veterinär, och aldrig behandlas profylaktiskt. Om djur trots allt blir sjuka eller skadade måste veterinär för eventuell behandling. Örtpreparat eller homeopatiska medel kan ibland ersätta traditionella läkemedel med goda resultat. Enligt EUs förordning får djur endast behandlas med traditionella mediciner 3 gånger. Överskrids det här måttet får djuren inte längre saluföras som

ekologiska. Alla behandlingar måste dokumenteras i djurjournalboken. Karenstiderna ska generellt fördubblas. De vanligaste problemen i ekologisk animalieproduktion uppstår inom området för juverhälsa, fruktbarhet och hältor. Vanligaste sjukdomen är mastit. Man bör söka efter möjliga anledningar till försvagat hälsoläge hos kon: 1. Fodergivan måste vara anpassad till idisslare och rätt laktationsstadium, 2. Stallmiljö måste vara stressfri och god hygienisk kvalitet och 3. Skötseln av djuren.

5.5.2 Nötköttsproduktion Nötkött produceras på ekologiska gårdar antingen som en uppfödning i anslutning till mjölkproduktion eller som am/dikor med kalvar eller inköpta eko-kalvar för vidare uppfödning. Olika företagsformer kan således kombineras med köttproduktion. Växtodlingsgårdar har på så sätt möjlighet att utnyttja vallen som foder, samtidigt som det produceras gödsel. På gårdar med sämre jordar kan dikoproduktion ersätta mjölkproduktion. På rena vallgårdar i ex Tyskland ser man ofta dikor på ”gränsavkastningsmarker” i mycket kuperade områden och på översvämningsbenägna betesmarker intill vattendrag. Här har dikohållningen en ökande betydelse för det landskapsvårdande syftet. Omställningen resp. första steget till ekologisk produktion förutsätter en god planering, där man måste ta reda på avsättningsmöjligheter för produkterna i regionen, eftersom utbudet av nötkött ibland överskrider efterfrågan. Saluförande av animalieprodukter som ”ekologisk produkt” får inte ske förrän den totala djurhållningen inklusive foder produceras enligt EUs förordning för ekologisk produktion. Från den tidpunkten gäller omställningstiden för slaktdjur 12 månader, se respektive lands regelverk. Raser: I ekologisk köttdjursuppfödning används framförallt mellantunga till tunga köttraser som Charolais, Simmental, Aberdeen Angus och Limousin. Dessa raser används huvudsakligen till köttuppfödning men även till avelsdjursproduktion. Rasen Angus bär på den genetiska egenskapen hornlöshet, och har tidig mognad som möjliggör inkalvning vid 24 månaders ålder. Limousin har en särskilt bra köttkvalitet men kräver en mer balanserad foderstat jämfört med ex Hereford. De mer tåliga raserna, Galloway och Higland Cattle, passar huvudsakligen i områden med extensiv produktion, där de både tjänstgör som landskapsvårdare och producerar gourmetkött. Avel: Om man bygger upp en avelsbesättning, bör man vara särskilt noga med de första avelsdjuren. De har ett stort inﬂytande över det fortsatta avelsresultatet i besättningen. Därmed är urvalet av föräldradjur särskilt viktigt. De senare moderdjuren bör ha mycket lugn karaktär, vara fredliga, lätthanterliga samt ha lätta kalvningar och besitta goda modersegenskaper. Skötsel: Under betesperioden måste djuren kontrolleras så att det ﬁnns tillräckligt med foder, bete och vatten, och att stängslet är intakt. Speciell uppmärksamhet gällande hälsotillståndet i gruppen är att kontrollera dräktiga djur, tillståndet hos kalvar och ev. klövproblem. Saltstenar är viktiga för mineralförsörj-

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

21

ningen, men även skydd för väder och vind, t.ex. träd, häckar eller ett skjul för vindskydd. Uppfödning utomhus året runt kan egentligen bara rekommenderas för de robusta raserna. En öppen lada skyddar vinterfodret och fungerar som ett väderskydd. Olika regler ﬁnns i olika regioner för denna typ av uppfödning. Som vinterstall kan en lada med öppen front mot sydost fylla sin funktion antingen med djupströbädd, eller med fastgödselsystem. EUs-Eko förordning kräver en yta på 6 m2 per ko, och 1,5 m2 per kalv. Stallutrymme för rekryteringskvigor måste också ﬁnnas med i beräkningarna. Vidare måste det ﬁnnas utrymme för en kalvningplats/box med måtten ca 3x3 m per tio kor. I allmänhet ska en kalvgömma ﬁnnas tillgängligt, med rörliga grindar, som inte ska vara tillgängligt för korna. I kalvgömman ska kalvarna erbjudas ﬁnstråigt hö av hög kvalitet och kraftfoder. Om korna ska betäckas på stall, ska det ﬁnnas en särskild betäckningsavdelning där tjuren kan gå med korna. Rekryteringskvigorna bör vara separat uppstallade. Utfodring: Det är mycket viktigt att sommarbetet är av hög kvalitet för korna, så att mjölkproduktionen blir tillräcklig för de diande kalvarna och att kalvarna får en bra start och snabb tillväxt. Sommarbete av god kvalitet räcker i regel till som foder för ekologiska halvtunga raserna. Det rekommenderas även fri tillgång på hö till de unga djuren för att få en strukturutjämning i fodret. Avtar tillväxten på betet i slutet av sommaren måste man stödutfodra. Ungdjursutfodring: Ungdjur kan ges en extra fodergiva på 1-2 kg per dag och djur för att skapa bästa möjliga tillväxtpotential. Vinterutfodring: Skulle grovfodret vara av sämre kvalitet under digivningsperioden eller vara av högre andel hö, kan det behövs en tilläggsgiva av kraftfoder på 1-2 kg. Kraftfodret bör förutom spannmål bestå av proteingrödor. Principiellt bör det ﬁnnas tillgång till saltsten för djuren. Viktigt är att göra en anpassad och balanserad foderstat åt all djuren på gården samt analysera fodret. Djurhälsovård: Parasitproblem kan förebyggas med hjälp av en välplanerad betesdrift och inte för hög beläggning. Äldre kor har mindre problem med parasiter p.g.a. resistens. På beten som inte har betats av ungdjur under det senaste året, t.ex. vallar som skördats, föreligger en mycket liten risk för parasitangrepp för kalvar som kommer på sitt första bete. Vallarna bör inte betas ner för hårt, eftersom den huvudsakliga andelen parasiter mest håller sig i området nära jorden. Medicinsk behandling får endast ske efter träckprov. Enligt gällande smittskyddsprogram för olika djurslag måste besättningarna vara fria från smittsam kastning, Leukos, IBR resp. IBV. Försäljning: Om köttet säljs som ekologiskt kött, ligger priset på ca 40 cent, eller ca. 16-20% över den aktuella konventionella noteringen per kg slaktvikt i Tyskland. För detta krävs dock en hög köttkvalitet och en slaktvikt runt 300 kg. Då det idag inte ﬁnns någon uppbyggd marknad förekologisk kött, måste slaktkor och tjurkalvar, särskilt i Nordtyskland, säljas som konventionella. På grund av marknadens svängningar

22

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

bör långsiktiga leveranser etableras. Med ett medlemskap i en producent- eller säljorganisation så kan försäjlningsriskerna minimeras. En annan försäljningskanal är direktförsäljning, som är attraktivare för mindre kvantiteter, men kräver en stabil och köpstark kundkrets. Denna kanal kan ge det bästa priset, men kräver ett attraktivt läge och merarbete av hela försäljningen. I Tyskland är det för det mesta 10 månaders betesgödkalvar som säljs i 10-kilos köttlådor. Andra produkter är försäljning av avelsdjur som kan vara ekonomiskt lönsamt. Gällande EUs-Eko förordning måste inköp av livdjur, förutom avelstjurar, ske från ekologiska besättningar. Många gånger ser man på gårdarna en kombination av avels- och bruksdjur.

5.5.3 Lammproduktion Får lämpar sig särskilt bra för landskapsvård. De ställer relativt små anspråk på stall och utfodring samt tillgodogör sig foder alldeles utmärkt i jämförelse med nöt. Skötsel: Den ekologiska kött/mjölkfåruppfödningen bedrivs i regel i betes- eller stallsystem eller kombinerad form. I känsliga geograﬁska naturskyddsområden förekommer även ”herdehållning”. Denna typ av vandringshjordar med herde är inte vanligt, men förekommer ibland. Tackorna kan i regel helt problemfritt hållas på bete. Vid produktion av ”påsklamm” är man dock hänvisad till stall. Lammen föds sent på hösten och uppfödningen sker också inomhus fram till våren/påsken. Detsamma gäller för mjölkfårsbesättningar där mjölkande tackorna behöver tillgång till varmt stall. Utfodring: Fåren ska ha ett ekologiskt foder, där den konventionella andelen foder inte får överstiga 10 % ts av den totala årliga fodermängden. Som idisslare måste fåren få minst 60 % torrsubstans från grovfoder. Från och med början av maj till minst i mitten av oktober ska djuren gå på bete. Övrig utfodring beror på vilken typ av produktion det är (kött eller mjölk). Rasval: Det ﬁnns många olika raser för lammköttsproduktion. Urvalet av lämpliga raser resp. korsningar rättar sig efter produktionsgren och företagets förutsättningar. För mjölkproduktion används egentligen bara de ostfrisiska mjölkfåren, i enstaka fall används det svarta mjölkfåret. Försäljning: Ekologiskt producerad fårmjölk förädlas framförallt till ost. Den ekologiska fårostproduktionen är en nischmarknad. Men konsumtionen har ökat och ökar hela tiden. För det mesta har fårosten sin avsättning genom direktförsäljning. För lantbruksföretaget är det viktigt ekonomiskt att hitta de rätta försäljningskanalerna. Intressant försäljningskanal är direktförsäljning och även till ”Naturkosthandel”. Vid försäljning av lammen är en slaktvikt på ca 20 kg att föredra. Det kan också vara intressant att sälja garvade lammskinn.

5.5.4 Svinuppfödning Ekologisk grisuppfödning i Tyskland har tidigare spelat en underordnad roll, nu har marknaden växt starkt för ekologiskt griskött. Genom ett växande intresse för eko-grisproduktion

kan man förvänta sig att utbud och efterfrågan kommer att komma i balans inom en snar framtid. Smågrisuppfödning: I smågrisproduktionen anses avvänjningen vara den svåraste fasen i produktionen. Eftersom smågrisen efter avvänjningen kommer i en mycket starkt stressad situation utan sugga och med ändring av fodergivan, så är det mycket viktigt att balansera fodergivan, utfodringsintervall, hygien och tillgång till vatten av god kvalitet. Förlusterna i den här fasen kan bli mycket höga liksom att djurens hälsa kan bli lidande. Diarré förorsakad av infektion, felaktig utfodring, brist på hygien är ofta huvudorsakerna. Avvänjningsgrisar stannar vanligtvis i avvänjningsstallar tills de når försäljningsvikt på 25 – 30 kg, vilket tar ca. 80 dagar. Ekologiskt uppfödda smågrisar med en levandevikt på 25 kg, betingar ett pris på 71 till 80 Euro per djur i Tyskland. Slaktsvin: Allmänt präglas den ekologiska gödsvinsproduktionen av väldigt olika produktionsresultat. Uppfödningstiden kan variera mellan 125 – 230 dagar beroende på uppfödningssystem. En längre uppfödningstid fungerar bäst för produktion av tyngre djur till direktförsäljning. Eko-grisar når en slaktvikt på ca 95 kg efter ca 140 dagar. Den dagliga tillväxten varierar mellan 600 - 730 gram beroende på ras resp. korsningar och fodrets samansättning. Man sätter in 1,6 – 2,8 omgångar per år. Marknaden för griskött går upp och ner sedan mitten av år 2002. För tillfället är det bara vid direktförsäljning eller leverans till regionala slakterier som ett merpris kan erhållas i Tyskland. Medlemskap i en producent/försäljningsorganisation är att rekommendera. Skötsel: Tillräckligt med dagsljus, naturlig ventilation och möjlighet att vistas utomhus hör till grundreglerna i den ekologiska djurhållningen. Maximalt 50 % av golvet får vara spaltgolv eller galler. Liggplatsen måste strös och får inte vara av spalt. Sinsuggor och suggor bör i starten av dräktighetsperioden hållas i grupper. Att ha smågrisar i burar eller s.k. ”Flatdecks” eller att klippa tänderna och kupera svansarna är inte tillåtet. I EUs Ekoförordning föreskrivs en diperiod för smågrisarna på minst 40 dagar. Detta innebär en längre diperiod, färre antal omgångar per år och högre andel suggor för samma antal slaktsvin, jämfört med konventionell produktion, där diperioden vanligtvis är 21-28 dagar. Utfodring: Grisar i ekologisk produktion måste ha grundfoder av god struktur. Bete är ett ypperligt grundfoder och som ex kan erbjudas vid vallbrott. Är endast uppfödning i stall möjlig, krävs en hög arbetsinsats för foderframtagande och för utfodring. Dräktiga suggor bör utöver grovfoder få ca 0,5 – 2,5 kg mald spannmål och mineraler. De digivande suggorna får bara lite spannmål och baljväxter, ex ärter, åkerbönor, lupiner, vicker mm. Eventuellt potatis, betor, och mjölkspulver kan tillsättas. Tillsatsen av konventionella fodermedel har förlängts från EU. Fram till och med 2007 får 15 % av den årliga torrsubstansen av foder bestå av konventionellt producerat foder. OBS för svenska regler se www.krav.se, www.smak.se

Djurhälsovård: Förebyggande användning av ex läkemedel (t.ex. antibiotika) är inte tillåten. Foderantibiotika får inte användas i tillväxtbefrämjande syfte. Rengöring och desinﬁcering får endast göras med medel som är tillåtna enligt EUs eko-förodning.

5.5.5 Ägg- och fjäderfäuppfödning Den ekologiska äggproduktionen har under de senaste åren nått en stark utbredning. Trots den långvariga och öppna diskussionen om värphönshållningen i Tyskland, så har detta inte varit den bidragande orsaken till ökat intresse för ekologisk äggproduktion. Efterfrågan av ekologiska ägg har hela tiden varit större än tillgången och så är det fortfarande. Genom denna positiva utveckling av eko-ägg så ﬁnns det goda avsättningsmöjligheter för lantbrukare som vill satsa på denna produktionsform.

Ekologisk äggproduktion • För att undvika miljöbelastning får man ha maximalt 230 värphöns per hektar åkermark. • Det är förbjudet att ha ekologiska fjäderfä i bur. • Stallstorlek är maximalt begränsad till 3000 hönor per stallenhet. Minst en kvadratmeter nettostallyta måste alltid ﬁnnas till förfogande per 6 djur. Minst en tredjedel av stallytan måste täckas av strö. • Djuren måste ha sittpinnar; för varje höna måste 18 cm sittpinneplats ﬁnnas till förfogande. I värpredet måste varje djur kunna förfoga över minst 120 cm2 • Alla djuren måste, så långt utomhusförhållanden tillåter, ha möjlighet att vistas ute (4 m2/djur). • Djuren måste ha tillgång till sandbad. • Djuren måste ha tillgång till dagsljus. En belysningsfri vilopaus på minst 8 timmar ﬁnns föreskrivet. • Systematisk näbbtrimning är inte tillåten. För ekologisk äggproduktion passar både golvhönshållning och mobila hönshus med inhägnad rastfålla typ ”voljärsystem” bra. Moderna inhysningssystem med en våning eller ﬂervåningssystem och tillgång till utevistelse ska låta djuren få utlopp till ett normalt socialt beteende och ﬂockliv. Med utomhusklimat uppfyller man djurens behov och tillåter djuren att lämna stallet även under perioden med dåligt väder, då inte tillgång på gräs kan erbjudas. Utfodring: Fjäderfä ställer höga anspråk på proteinets biologiska värde. I ekologisk hönshållning ökar näringsbehovet ytterligare pga högre aktivitet, utesvistelse mm. Det krävs ett välbalanserat och smakligt. Foder: Vatten av god kvalitet och med rätt pH-värde är ett måste. I fodret ingår i regel spannmål, proteingrödor, raps, majsgluten, potatisprotein, solrosprodukter, ev mjölkprodukter, musslor, och ﬁskmjöl samt mineraler och speciellt kalcium. Även grön- och grovfoder som ensilage eller grönmjöl är lämpligt att komplettera med.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

23

Givetvis så måste fodret ha rätt struktur och näringsinnehåll samt ges i anpassade givor till hönsen. Rasval: På grund av att ekoäggproduktionen än så länge inte är en stor produktionsform inom lantbruket, så ﬁnns det ännu ingen direkt ekologisk ras. Det blir då i regel en vanlig värp- eller kötthybrid. Dessa båda är inte alltid lämpliga för ekologisk produktion. Därför har man ökat ansträngningarna inom det ekologiska lantbruket för att avla fram raser som passar bättre i ekologisk produktion. Avelsmässiga ansträngningar går framför allt i riktning mot kombinerade raser, för att på så vis kunna undvika avlivandet av alla tuppkycklingar inom äggproduktionen. Fjäderfäuppfödning. Den ekologiska uppfödningen av ekologisk fågel har ökat som nämnts tidigare. BSE-kris och andra livsmedelsskandaler har gjort att efterfrågan av ekologisk mat har ökat. Då det gäller ekologisk fågel så råder det underskott av dessa produkter på marknaden. Denna produktionsgren kan ge goda inkomstmöjligheter för ekologiskt inriktade lantbrukare. Uppfödning av gäss och ankor i frigående utomhusuppfödning bedrivs sedan länge med gott resultat för såväl direktförsäljning som för partiförsäljning. Det ﬁnns inte många eko-producenter som bedriver ekologisk kycklinguppfödning, då det ställer stora krav på fodrets sammanställning. Krav för ekologisk fjäderfäuppfödning. • Man får maximalt ha 580 gödkycklingar per hektar, för att undvika miljöbelastning. Eventuellt samarbete med andra lantbrukare är möjligt för eﬀektivare uppfödning. • Burhållning är förbjuden. • Varje stallenhet får maximalt innehålla 4 800 kycklingar eller 2 500 gäss respektive broiler. • Minst 1 m2 stallyta per 10 djur med en levandevikt på 21 kg. • Minst en tredjedel av golvytan måste vara hårdgjord och vara beströdd med halm eller dylikt. • Alla djur måste ha möjlighet till frigående utomhusvistelse • Vid utomhusvistelse ska en gödkyckling ha tillgång till 4 m2 yta, anka 3,5 m2 och gås 15 m2. • Sandbad måste ﬁnnas och vattenfåglar ska ha tillgång till damm. • Man måste välja långsamt växande fjäderfäraser och en lägsta slaktålder gäller för respektive fågelras. Djurhälsåvård: Hygienen är speciellt viktig för frigående utomhusuppfödning. Ströbädden ska hållas torr och luftig hela tiden. Ströbädd som är fuktig, gödselbemängd och smutsig på djurens stallyta kan leda till många sjukdomar. Man måste skapa en målinriktad uppbyggnad av djurens immunförsvar mot sjukdomar som ex virus, men även bakterieinfektioner. Det ﬁnns vacciner till förfogande, men de ersätter inte god hygien

24

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

och desinﬁceringsåtgärder, eftersom det ﬁnns många sjukdomar som man inte kan vaccinera mot. Vilka vaccineringar som genomförs hänger ihop med förekomsten av fågelpest och salmonella, som är lagstadgade vaccineringar, men även besättningens situation, djurens ursprung, såväl som den aktuella situationen i miljön och området där företaget är beläget. För mer information se resp. lands regelverk. Viktigt: Med hänsyn till fågelinﬂuensan gäller nya regler i respektive land för utevistelse av fjäderfä.

5.6. Länkar/referenser: - Management-handbok för ekologiskt lantbruk – tillvägagångssätt, kostnadsberäkningar, byggnadslösningar 2004 av Hubertus Redelberger - Statens jordbruksverk: www.sjv.se - KRAV: www.krav.se - SMAK: www.smak.se - Ekokött: www.ekokott.org - www.minrol.gov.pl - Ekoland: www.ekoland.org.pl - SOEL: www.soel.de/publikationen/oek_s.html

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

25

Bosarpskyckling AB www.bosarpkyckling.se Clas och Birgitta Alwén på Bosarps Gård i Skåne, bedriver ekologisk kycklingproduktion med fokus på god djuromsorg, kvalitet och egen försäljning. Ägare: Birgitta och Clas Alwén Areal: 100 ha Produktion: 50 000 kycklingar om året. Försäljning: Egen försäljning till restauranger och butiker i hela Sverige. Att odla ekologiskt: Ett tuﬀt arbete som gett resultat för god ekologisk kvalitet. Bosarpkyckling AB är den enda ekologiskt certiﬁerade (KRAV) kycklingproducent i Sverige. Clas och Birgitta Alwén började med ekologisk kycklingproduktion 1999 och anses som pionjärer inom detta område. Det var tuﬀt i början att

Lantbruksföretag Dr. Götz Schendel Ägare/Arrendator: Dr. Götz Schendel Företagsstorlek: 568 ha odlad mark 243 ha åkermark, 325 ha vall Markförhållanden: Genomsnittligt åkervärde 17 (lättaste sand) genomsnittligt vallvärde 33 (sand till mossjord). Klimat: genomsnittlig årsnederbörd 530 mm genomsnittlig årstemperatur 8,8 ºC. Personal: 1 Driftsledare, 3 djurskötare, 3 traktorförare 1 mekaniker, 2 lärlingar, under utbildning från Ueckermünde arbetsmarknadscentrum med lantbruksverksamhet som mål. Produktion: 140 mjölkkor, 7000 kg/ko och år, 10 amkor, 280 kalvar, ungdjur, gödstutar, 100 utesuggor och 600 slaktsvinsplatser. Säljer produkterna till: Ekomjölk till Prenzlau Mejeri, eko-grisar, eko-kvigor och eko-stutar till Eko-park Marknad GmbH Malchin.

26

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

båda vara producent och sälja själv. Nu går det så bra att man vill utöka produktionen. Gärna genom att få ﬂer lantbrukare att starta upp med uppfödning av ekologisk kyckling och för leverans till Bosarpkyckling AB. Gården består av 100 ha varav 50 ha arrenderas ut och resten används som rastfållor till kycklingarna. Årligen föds det upp 50 000 kycklingar av raserna Cobb och Ross. Kycklingarna kommer dagsgamla till gårdens uppvärmda ”babystall”. Efter 3-5 veckor har de befjädring och sätts ut i mobila kycklinghus som är placerade på fält. Det tar ca tre veckor för kycklingarna att bli färdiga till slakt. Kycklingarna äter 3,3 kg foder per kg tillväxt. De får ett balanserat vegetabiliskt ekologiskt lågproteinfoder. Då de startade med ekologisk kycklinguppfödning fanns det bara en certiﬁeringsorganisation, KRAV som uppfyllde deras kriterier för god djuromsorg och kvalitet. Kycklingarna säljer de själva till utvalda butiker i hela Sverige, restauranger och på Bondens egen Marknad i Malmö. Målgruppen är kvalitetsmedvetna konsumenter. Nyligen ﬁck paret Alwén ett stipendie för god djuromsorg av den ideella organisation ”Djurskyddet i Sverige”.

Varför ekologisk produktion? Det är en lägesanpassad produktion i en erkänd rekreationsort, lantbrukaren är även landskapsformare/-vårdare säger Dr. Götz Schendel. Lantbruksföretag Dr. Schendel – Demonstrationsjordbruk för ekologisk odling. Sedan 1992 har lantbruksföretag i området runt Ueckermünde odlat hög andel ekologisk vall på de lätta sandjordarna som är karakteristiska inom odlingsområdet. Under resans gång har det visat sig att hållbarhet i lantbruket bara kan nås genom en jämn näringsbalans och en avvägd förädlingsverksamhet. Genom modellverksamheten, som genomförts med hjälp av BMVEL bidragsprogrammet ”Aktiv Region – Formar framtidens land” ska lantbruksföretaget Schendel utvecklas till ett försöks- och demonstrationsföretag för ekologiskt lantbruk. Här ska möjligheter skapas, förfaringssätt för lantbruket i Mecklenburg-Vorpommern ska provas ut, utvärderas och publiceras för allmänheten.

Haffwiesenhof Ägare: Eike Schön-Petersen och Susanne-Petersen Företagsstorlek: 690 ha odlad mark därav 450 ha vall Markförhållanden: Mycket lätta sandjordar och vall på låglänta mossjordar. Produktion: Ekologisk, Djur: 300 dikor, 100 suggor, 100 tackor, avel av ponny med två hingstar och 6 ston. Säljer produkterna till: Till producentföreningen, Biopark Marknad GmbH. Varför ekologisk produktion? För att ekologisk produktion speciellt sker i samklang med naturen. Genom Eko-certiﬁering har jag chansen att förvandla det här produktionssättet till en marknadsfördel. Läget bestämmer produktionen. Den lätta jorden behöver humus och lantbruksgödsel, vallen behöver djuren som tar tillvara gräset. Växtodling på torra sandmarker lönar sig inte, men i kombi-

nationen med vallodling och djurhållning kan däremot skapa goda utvecklingsmöjligheter. Fördelen med det torra klimatet när nötboskapen går ute året runt, väger till en del upp nackdelen för växtodlingen. Att odla ekologiskt innebär att anpassa produktionen efter gårdens förutsättningar så att det sker på ett optimalt och naturligt sätt. Vi lägger ner mycket arbete och planering i det intensiva avelsarbetet. Därigenom når vi en bättre anpassning av djuren till vår ekologiska produktion. Senast genom den första BSE-krisen har det visat sig, att stabilitet och mångsidighet är en viktig faktor för vårt företag. Att använda de beﬁntliga byggnaderna på ett vettigt sätt och skapa en bra arbetsplats ligger oss varmt om hjärtat, i en by som tidigare levde av LPG’n, statlig lantbrukskooperativ med många arbetstillfällen. Den inre övertygelsen, av att ekologisk produktion är viktigare än ekonomiskt stödmaximering i lantbruksföretaget, ställs ofta på prov i verkligheten. Men den ekologiska inriktningen har emellertid hittills bestämt företagets avgörande beslut.

Gårdens totala areal är på 343,6 ha. Det bedrivs också extensiv köttdjursuppfödning av rasen Limousin och uppfödning av Pommersk fårras.

Maria Janas Czarnocin 4 72-112 Stepnica Ägare: Maria Janas Areal: 343,6 ha Produktion: Certiﬁerad nötkötts- och lammproduktion samt vallproduktion.

Lantbruksföretaget startades 1996 och gick över till ekologisk produktion år 2000. Gården ligger vid den kustnära zonen nära Stettins strandsjö och området vid Nowogard. Alla åkrar ligger inom området Natura 2000 ”Ängar vid Skoszew”

Maria Janas driver företaget tillsammans med sin 26 årige son, men ansvarar för företagsledningen. Lantbruksföretaget har erhållit olika ekonomiska stöd inom EUs Miljöersättningar som ingår i ”Miljö- och landsbygdsprogrammet”, exempelvis för ekologiska produktionsformer, bevarande av betesmarker och slåtterängar m ﬂ. Det bästa på min gård är att vi har stor andel betesmarker och att allt är certiﬁerat enligt EUs regelverk. Hinder är acceptansen för det ekologiska företagande. Tack vare en kontinuitet av olika miljöåtgärder på företaget, ex Natura 2000, planerar vi att ha ﬂera olika djurarter på gården och att använda företagets potential för utbildningsmässiga syften inom ramen för programmet s.k. ”Gröna skolor”.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

27

Fruehagens ägg Ägare: Kerstin Lindkvist och Ann-Kristin Svensson Areal: 40 ha Produktion: Ägg, spannmål Säljer till: Livsmedelskedjorna i Skåne. Om ekologisk äggproduktion: Närheten och kontakten till hönsen, samt att djuren har det bra och får gå utomhus. Fruehagens gård utanför Tyringe i nordvästra Skåne har satsat på ekologisk äggproduktion med fokus på god djuromsorg. Ann-Kristin Svensson och Kerstin Lindkvist startade med ekologisk äggproduktion 1998, för att småskalig äggproduktion kändes rätt etiskt. Idag ﬁnns det 3 600 hönor av raserna Lohmann brown och Lohmann silver på Fruehagen. Hönorna får ett ekologiskt

Gården Åsadal – Ekologisk Lammproduktion Ägare: Lena och Markus Lydén Areal: 95 ha Produktion: 700 lamm till slakt per år Säljer till: Swedish Meat och privat grossit. Om ekologisk produktion: Rätt miljömässigt, men tuﬀt att både behöva föda upp lammen och sälja själv. På gården Åsadal utanför Tomelilla i sydöstra Skåne bedriver Lena och Markus Lydén ekologisk lammproduktion. De har 350 korsningstackor av raserna, Texel, Pälsfår och Suﬀolk. Tackorna lammar under två perioder om året för att kunna ge jämn tillförsel av kött. Första lammningsperioden

28

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

foder baserat på vete, havre, ärter, korn, potatisstärkelse och rapsfrö mm. Det går åt ca 120 gram foder per dag. En höna producerar årligen ca 18 kg ägg. Att bedriva ekologisk uppfödning innebär att man måste följa KRAVs regelverk som baserats på EU:s förordningar. I ekologisk äggproduktion måste hönorna få utlopp för sina speciﬁka behov och beteendemönster. De måste bl a ha tillgång till betes- och rastfållor året runt, sandbad, sittpinnar mm. De säljer och levererar sina ägg till de stora livsmedelskedjorna i Skåne. - Detta är mycket stimulerande att träﬀa kunderna i butikerna då man packar upp äggen, säger Kerstin och Ann-Kristin. Det är även en stor glädje att se hönsen få gå ute i friheten och framför allt närheten till dem. Att producera ekologiska ägg på Fruehagen har lyckats väl både uppfödningsmässigt och ekonomiskt. Den ekologiska äggproduktionen utgör idag ca 4 % av totala äggproduktionen i Sverige.

infaller under februari-mars och den andra lamningen sker under maj-juni. Fodret utgörs av bete och ensilage. Lammen säljs huvudsakligen till de stora livsmedelskedjorna i Malmö och Göteborg. Lena och Markus har fått ny kunskap inom lammproduktion genom olika aktiviteter som erbjuds inom det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet, ex, studieresor, kurser och rådgivning. Att sälja ekologiskt lammkött har varit tuﬀt och krävt mycket eget arbete för att hitta rätta försäljningskanaler, men nu känns det bättre. Lena och Markus tror på ekologisk produktion, men är oroliga för den ökade konkurrensen genom billiga importvaror och den nya jordbruksreform inom EU som kan göra det tuﬀare ekonomiskt.

Kapitel 6 Ekologisk grönsaksodling Både ekologisk grönsaksodling och fruktodling är två arbetsintensiva produktionsinriktningar inom det ekologiska lantbruket. Speciellt ekologisk fruktodling är kostnadskrävande vid nyetablering, men ger däremot bland det högsta prispåslaget. Produktgruppen ”grönsaker” är en av de mest betydande och mest omsatta varorna på den ekologiska marknaden med stark attraktionskraft, även om antalet företag och areal bara utgör en liten del av det totala ekologiska lantbruket. I Skåne utgör den ekologiska grönsaksarealen 1,2% och på friland 2,5% av den totala jordbruksarealen. Däremot sjunker arealen för fruktodling i Nordtyskland kontinuerligt och är för närvarande nere på 0,4 %. Grönsaker på friland ökar med en årlig tillväxt på ca 10 %. För Polen ﬁnns ännu ingen speciﬁcerad data tillgänglig.

Arbetsbehov och tekniska inriktningar: Företagsstrukturen är beroende av hur gårdens arbetskraft står till förfogande av fast eller säsongsanställd personal. Grönsaksodling, på friland eller i växthus, kräver hög arbetsinsats, under vissa perioder av året. En ny anläggning av ekologisk kärn- eller stenfruktsodling är en stor investering, som spänner över en tidsymd av 15 år. Den höga arbetsinsatsen är koncentrerad till olika perioder under året. Samma gäller för en bärodling, vilken är en snabbväxande kultur som kräver en ﬂexibel arbetsorganisation. De ﬂesta maskiner och redskap som krävs i den ekologiska grönsaksodlingen är de samma som i det konventionella lantbruket. Dock krävs mer specialmaskiner för t ex ogräsrensning, mindre odlingsytor och växthus. Byggnadsmässigt bör det ﬁnnas maskinhallar, sorterings- och förpackningsutrymmen, samt lokaler för lagring.

6.2. LAGSTADGADE GRUNDPRINCIPER

6.4. EKONOMISKA GRUNDPRINCIPER

De lagstadgade grundprinciperna regleras genom EUs Ekoförordning 2092/91, särskilt i tillägg II Del A (Gödselmedel och jordförbättringsmedel) och under del B: (bekämpningsmedel för skadegörare) som är relevant för företag som bedriver grönsaksodling. Inom ramen för förordningen ﬁnns även bestämmelser för ”bibehållande av undantagsregler för användning av bestämda arter av utsäde och vegetativt uppförökningsmaterial” fastställda genom förordningen (EG) Nr. 1452/2003 framställd av kommissionen den 14 augusti 2003.

Fältmässig grönsaksodling inom ekologiskt lantbruk spelar en ekonomisk viktig roll. Den ekologiska fruktodlingen i regionen Pomerania är på grund av hög investeringsrisk, lång amorteringstid och genom klimatförutsättningarna mindre förekommande. I kapitel 4 beskrivs det när produkter kan börja att säljas som certiﬁerade ekologiska. Försäljning av varan som omställningsvara är speciellt vid direktförsäljningen oproblematisk. Företagets geograﬁska läge avgör hur försäljningsvägarna formas: • Direktförsäljning på gården: Är arbets- och tidskrävande, ger bästa pris, krav på brett utbud av grönsaker och frukt, kundkrets måste ﬁnnas, det måste vara enkelt för kunderna att ta sig till gården. • Torghandel och marknader: Tidskrävande, bra priser, bra kundkontakter, nödvändigt med försäljningstillstånd, utbud och efterfrågan styr priset, konkurrensen är högre. • Dagligvaruhandeln: Leverans från gården - lastbrygga stormarknad, liten försäljningsinsats, nödvändigt med stora volymer av samma sort (t.ex. äpplen), betalning efter kvalitetsklassiﬁcering och sortering. • Kontrakt med producent- eller branschorganisation: Produktionsöverenskommelse, oftast sker sortering och förädling hos organisationen. • Avsättning till industri, speciellt bär: Kontraktsodling – säker avsättning, låga priser, avtalade riktlinjer, uppsamlingsställe eller industri i närheten är en förutsättning.

6.1. INLEDNING OCH ALLMÄNNA PRINCIPER

6.3. ALLMÄNNA PRODUKTIONSPRINCIPER Den ekologiska grönsaksodlingen delas in i a) Fältmässig grönsaksodling och b) Växthusodling. Den ekologiska fruktodlingen omfattar kärnfrukter, stenfrukter och bär. Följande allmänna produktionstekniska grundprinciper gäller för båda produktionsinriktningarna. Klimatförutsättningar: Tempererat, jämnt klimat med en årsmedeltemperatur på 8˚C och en årsnederbörd över 600 mm per år är fördelaktigt. Ligger nederbördsmängden därunder måste man ha möjlighet till bevattning. Man bör räkna med ett behov av 100 l/m2 per vegetationsmånad. Antal vegetationsdagar, d.v.s. dagar med en medeltemperatur över +4˚C, bör ligga över 200. Av dem får maxtemperaturen dock inte överstiga +25˚C under alltför många dagar, eftersom det då är risk för att brännskador ska uppstå hos vissa sorter. Möjlighet till bevattning måste ﬁnnas tillänglig för grönsaksodlande företag. Läge: Om möjligheten ﬁnns, bör sena frostfria marker i södereller österläge användas. Som vindskydd är det fördelaktigt med häckar eller murar från norr och öster. Jordar: Djupgående, humusjordar (2-5 % humus), sandig lerbotten (25-30 % lera) eller leriga sandjordar (20 % lera) är de som lämpar sig bäst. Tunga lerjordar lämpar sig sämre för grönsaksodling på friland på grund av att de är fuktiga, kalla och svåra att bearbeta. Översilningsmark och mossmark lämpar sig mycket bra för grönsaksodling.

6.5. SPECIALITETER INOM TRÄDGÅRDSODLING Rationell grönsaksodling räknas till de mest intensiva formerna av lantbrukets verksamheter. Den stora insatsen av arbetskraft och kapital tvingar odlaren till att uppnå en motsvarande hög ekonomisk avkastning per enhet. Detta leder till en intensiv användning av jorden, och i regel även till en specialisering i grönsaksodlingen. Med starkt fokus på trädgårdsodlingen är det svårt att kombinera djuruppfödning med denna gren. Utan egen stallgödsel på gården måste inköp ske av gödsel eller liknande.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

29

Jordbearbetning i centrum För att i så hög grad som möjligt nå en samklang mellan intensiv grönsaksodling och idealisk ekologisk odling, produceras det mindre intensivt i ett ekologiskt företag, än i ett konventionellt. Med intresse för att uppnå en mer hållbar fruktbarhet i jorden, skördar den ekologiske odlaren istället för två till tre kulturer per säsong, genomsnittligt inte mer än 1,5 kultur per säsong. För att sådan användning av jorden ska vara hållbar måste skötseln av jorden särskilt tas i beaktande. En central betydelse i grönsaksodling är en väl genomtänkt växtföljd som kan förebygga sjukdomar och även bygga upp ett näringsförråd. Därtill hör ofta att ekologiska grönsaksodlare använder baljväxter som tillfällig gröngödsling eller minst en ettårig klöverik vall som standard. De här blandningarna åstadkommer genom kväveﬁxeringen ett viktigt bidrag till egen produktionsförsörjning av kväve, och man kan på så vis starkt minimera näringstillförseln utifrån. Exempel på växtföljd År 1 Klövergräs År 2 Kålväxter År 3 Morötter, selleri, rödbetor (ev 1 år med grönsgödsling/spannmål) År 4 Salladssorter, fältsallad, spenat År 5 Lök, purjolök Viktigt! Ha en varierad växtföljd i produktionen, så att lika arter eller familjer av växter återkommer tidigast efter fyra år i produktionen. Härigenom undviker man bland annat växtsjukdomar. Ogräsbekämpning och växtskydd: I ekologisk grönsaksodling är det förbjudet att använda kemiska bekämpningsmedel. Detta innebär en stor utmaning för grönsaksodlaren att arbeta med förebyggande åtgärder. Då det ekologiska lantbruket inte använder kemiska bekämpningsmedel gäller det att ha en väl genomtänkt ogrässtrategi. Odlas en mellangröda efter skörden och före jordbearbetningen eller en konkurrenskraftig gröngödsling, så har man reducerat antalet groningsdugliga ogräsfrön. För växtskydd spelar å ena sidan växtföljden en avgörande roll för att förhindra växtföljdssjukdomar, och å andra sidan främjar den nyttodjur som tvestjärtar, humlor, ﬂorsländor, blomﬂugor, nyckelpigor, bärﬁsar, rovkvalster, spindlar, rovgallmyggor och fåglar.

6.6. FRAMTIDA UTVECKLING. Pomerania-området är inte något utpräglat frukt- och grönsaksodlingsområde. Vidare ska man beakta att i Nordosttyskland och Zachodniopomorski har man en genomsnittstemperatur på 8-9˚C. Det är bättre klimatförutsättningar än i Skåne. Växtplatser med sandiga lerbottnar kan däremot komma ifråga för ekologisk odling av grönsaker, om möjlighet till bevattning ﬁnns. Bara enstaka bärbusk- kärn- och stenfrukts-

30

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

odlingar anläggs. Odlingsarealen för långtidsodlingar sjunker därför kontinuerligt, samtidigt som fältmässig grönsaksodling ökar alltmer, vilket kan ge goda avsättningsmöjligheter. Det gäller särskilt för odling av potatis, morötter och sallad. En annan viktig faktor för ekologisk trädgårdsodling är tillgången av ekologiskt producerat utsäde och plantor. I ettåriga kulturer, måste utsädet vara ekologiskt. För produktion av utsäde för ﬂeråriga kulturer är två växtperioder föreskrivna i den ekologiska odlingen. Finns inte ekologiskt utsäde till förfogande, får konventionellt obetat utsäde än så länge användas. I så fall måste man med hjälp av den oﬃciella Eko-utsädesbanken kontrollera och påvisa att eko-utsäde inte ﬁnns tillgängligt.

6.7 PRODUKTIONSRÅD FÖR FÄLTMÄSSIG KÖKSVÄXTODLING. 6.7.1. POTATIS Potatis spelar en större roll i ekologisk odling än i konventionell. Under de senaste åren odlade ekologiska lantbrukare i Tyskland potatis på nästan 5% av sina åkrar, i motsats till konventionella som bara odlade 1,6 %. Till grund för det ligger de goda möjligheterna till direktförsäljning av potatisen på gården med ett bra pris, och god avkastning. Produktionen av potatis kräver ny kunskap, förhållandevis lite specialteknik och är praktiskt taget möjlig på alla sorters jordar, förutom mycket leriga områden. Odlingsteknik: Lättare, väl genomluftade jordar med låg andel lera är speciellt lämpliga för potatisodling. En del odlare har lyckats med att odla potatis på tunga jordar med ﬁngertoppskänsla och anpassad teknik. Hur mycket skötsel som behövs i potatisodlingen är beroende av jordarten och tillståndet i jorden, väderleksförhållanden samt ogräsförekomst. Ogräsharv och kupare men även fräs kommer väl till användning. För en lyckad potatisodling krävs en ﬁnt formad kupa, ﬁn mylla i jorden och reglering av ogräsförekomsten. Sortvalet har med kundernas önskemål att göra (fast eller mjölig), smak, näringsinnehåll och lagringsduglighet. Lantbrukaren tittar även på egenskaper som resistens och avkastningspotential. Generellt bör man vara noggrann med att använda sig av friskt utsäde. Förgroddad potatis är viktigt i det ekologiska lantbruket för att få en tidigare uppkomst som gör att ex bladmögelangreppet blir lägre. Denna ökade tillväxt kan öka avkastningen upp till 20 %. För god näringsförsörjning måste man särskilt se till ämnen som kväve, kalium, fosfor och magnesium. Kvävet har betydelse för blastens tillväxt vilket är en förutsättning för riklig knölsättning. Växtföljd: Kvävebrist uppträder oftast hos potatis som inte odlas direkt efter en baljväxtkultur i växtföljden, utan först under andra året. Jordprover som tas innan sättning, ger information om det aktuella näringsinnehållet i marken. Flerårig klövervall och vallbrott ska undvikas pga risk för knäpparlarver som förfrukt. Ettårig vall innehåller mindre knäpparlarver.

Sommarklövervall och andra sommargrödor som trindsäd är mindre problematiska med tanke på sjukdomstrycket av olika skadegörare. Sjukdomar: Potatisbladmögel som kan leda till brunröta är några av de avgörande odlingsproblemen som kan uppstå i ekologisk potatisodling. Svampen Phytohthora övervintrar i knölen som mycel. På våren sprider den sig via primärinfektioner till sättpotatisen genom sporbildning och därefter vidare ut i beståndet. Vid varm och fuktig väderlek sprider sig svampen snabbt. För att förhindra angrepp av bladmögel är det viktigt att förgro potatisen, använda friskt utsäde och lämpliga sorter med motståndskraft. Eventuell behandling med kopparpreparat måste ske tidigt under växtsäsongen och vara godkänd av kontrollorganisation. Kopparmedel har en skyddande eﬀekt, men det ligger bara som en hinna på bladen, som tvättas av vid nederbörd. Enligt EUs-Eko förordningen kan man sprida upp till 6 kg per hektar. Behandlingen bör delas upp i ﬂera givor. OBS gäller ej Sverige. Skörden: Sker när tillräcklig skalfasthet uppnåtts, eftersom det endast går att lagra potatis under någon längre tid, som har fast skal. Ungefär tre till sex veckor efter att blasten vissnat ner är tidpunkten inne. Temperaturen i marken bör ligga på 10 -12 ˚C vid skörden, så att potatisen skadas så lite som möjligt av upptagaren. Under upptagningen bör potatisen så långt som möjligt ﬂöda genom maskinen i en skyddande jordström. Det uppnår man genom rätt inställningar på potatisupptagaren. Det bästa är ett system i två faser: Till att börja med tas potatisen upp och får ligga ovanpå jorden och torka, sedan kommer uppsamlaren och plockar upp potatisen och bunkrar den i uppsamlingstank. Försäljningen av potatis kan ske genom gårdsbutik, eller genom producentförening med leveranskontrakt. Båda alternativen är ekonomiskt attraktiva för lantbrukaren. Direktförsäljning på gården innebär högre priser av mindre volymer, jämfört med leverans till producentförening som ger lägre avräkningspriser men som kan ta emot stora volymer.

6.7.2. MORÖTTER Morötter är en intressant gröda bland ekologiska grönsaker. Från maj till oktober månad skördas morötterna. De säljs först som nyskördade buntmorötter, tvättade eller otvättade till olika kundgrupper. Därefter lagras morötterna i lager under vintern och säljs i regel som tvättade morötter. På lätta jordar kan morötterna sås grunt, medan det på medeltunga och kalkhaltiga jordar det rekommenderas odling i kupor. Ekologisk morotsodling kan ge en mycket god lönsamhet under förutsättning att man har en god ogrässtrategi. Odlingsteknik/Växtföljd: Ett odlingsuppehåll på minst fyra år rekommenderas vid odling av ﬂockblomstriga växter. Därigenom kan framför allt angrepp av nematoder och svampsjukdomar som Alternaria och Chalara förhindras. Morötter kan odlas efter en näringskrävande gröda eftersom näringsbehovet räknas som måttligt. Avkastningen kan höjas

betydligt ifall förfrukten är en gröngödslingsröda med kväveﬁxerande grödor. Viktigt att tänka på är att moroten kräver en lucker struktur vilket kan erhållas genom en förfrukt med djupt och stort rotsystem. Äldre klövervallar rekommenderas inte som förfrukt, då risken för angrepp av trådmask är högre, och kvävemängden inte kan utnyttjas på ett optimalt sätt av morötterna. Sortval och utsäde: Det är viktigt att välja sorter anpassade till ekologisk odling som är resistenta mot sjukdomar t ex Alternaria, tål att lagras och har god smak. Det gäller att ha en jämn storlek på fröna, ett jämnt sådjup, så att uppkomsten blir jämn. Man ska inte så för sent eller för tidigt. Det är viktigt att få en lång och kall period efter uppkomst, då pålroten och morotens längd utvecklas. Viktiga kriterier för en lyckad morotsodling är, anpassad utsädesmängd, kalibrering av förstorlek, tidig- eller sen såtidpunkt och användingsområde exempelvis till, bunt- tvätt- eller industirmorötter. Sådden bör ske grunt på två till tre centimeters djup och med en pneumatisk enkornssåmaskin som sår ca 30-60 plantor/löpmeter. Näringsbehov: Moroten har en lång växtsäsong och ringa tidigt näringsbehov vilket gör den idealisk för ekologisk odling. I välbalanserade jordar med bra förfruktsgröda, exempelvis baljväxt- gröngödsling behövs ingen extra näringstillförsel. På lättare jordar i slutet av en växtföljd och utan en föregående gröngödsling kan en kvävegiva på 60 kg i form av organiskt gödsel vara av värde. Ogräsreglering: En avgörande faktor för morotsodling är förutom det kvalitativa utbytet, är mängden insatt handarbete vid ogräsbekämpning. Redan vid föregående gröda och jordbearbetning är det viktigt att redan då tänka på ogräsbekämpning och såbäddsberedning. Efter sådden gör man en förebyggande ﬂamning och nästa i anslutning till uppkomst. När plantorna har fått två till fyra blad sker den första maskinella radhackningen. Därefter sker en handhackning. Under senare del av säsongen bör jord kupas upp i samband med radhackningen. Växtskydd: Olika former av svampsjukdomar angriper morötter. För att undvika detta bör man inte odla morötter, eller andra ﬂockblomstriga växter, mer än vart 4-6 år. Resistenta sorter, friskt utsäde, rätt odlingsteknik, odling på öppna och blåsiga platser är viktiga förebyggande faktorer vid ekologisk morotsodling. Mot morotsﬂuga hjälper bara förebyggande åtgärder som planerad växtföljd och odling på blåsiga öppna platser. Tänk på att även andra korsblomstriga växter, som dill, persilja, palsternacka och vilda växter som kirskål, kummin mm tillhör denna ﬂockblomstriga familj. Andra viktiga åtgärder mot morotsﬂugan är, senaste möjliga sådatum för morötter som ska lagras, övervakning av morotsﬂugans inﬂygning med gula klistersskivor i fält och skörd av morötterna innan morotsﬂugelarverna hinnit angripa. Täcka över grödan fram till ca fyra veckor innan skörden med insektsnät (maskvidd <1,4 mm) Skörd: Morötter är känsligare än man tror! Tryckskador och skador på moroten är inkörsportar för mögelsvampar och bakterier. För ett gott utbyte vid lagringen

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

31

är därför skörden av största betydelse. Skonsam skörd, i största möjliga mån utan mekanisk belastning på morötterna, t.ex. väl inställd skördemaskin, ringa fallhöjd, och att skörden utförs vid torr väderlek är goda rekommendationer som alltid betalar sig. Försäljningen av morötter följer samma mönster som potatis, antingen direktförsäljning i gårdsbutik, eller till producentföreningar med kontrakt. Båda försäljningssätten är ekonomiskt attraktiva, varvid direktförsäljningen står för den mindre volymen och producentföreningen för den större volymen.

6.7.3 EKOLOGISK ÄPPELODLING Av ekologisk frukt är äpplen den största produkten, både volymmässigt och ekonomiskt. Försäljningen i Tyskland, sker framför allt genom ”Naturkostkedjor och endast i ringa omfattning genom gårdsbutiker eller annan direktförsäljning. Försäljning genom livsmedelshandeln är klart intressant inför framtiden. Det kommer då att krävas en annan struktur av försäljning ex kooperativa föreningar eller producentföreningar för att kunna garantera kundgrupperna säkra leveranser och volymer. Odlingsteknik: Det är viktigt att använda resistenta och härdiga grundstammar med djupa rotsystem. Grundstammen bör väljas efter svagväxande växtkraft så man får lagom små plockvänliga träd (M9, MM 106). Radernas plantering bör helst ske i nord-sydlig riktning eller längs med en sluttning. Lämpligt avstånd kan vara 3-4 m mellan raderna, men avståndet måste anpassas efter maskinparken, sorter, plockningstiden, pollineringsförmåga hos de olika sorterna mm. Det ﬁnns olika sätt att hålla ogräsfritt i och mellan trädraderna. Exempel på renhållning är mekanisk, med hjälp av djur, täckgröda, jordtäckning mm. Näringsbehov: Näringsbortförsel genom frukten är för kärn- och stenfrukt i jämförelse med lantbruksgrödor relativt låg. Vid en avkastning på 25 ton per hektar försvinner ca 20 kg kväve, fem kg fosfor och 50 kg kalium genom frukten. Det viktigare att trädet får näring under rätt fas under vegetationsperioden än totala mängden näring som ges. Exempel så är största behovet av näring efter blomningen i maj och juni, när celldelningsfasen i fruktkarten är i full gång samt när blominduktionen och blomdiﬀerentieringen sätter igång i trädet. Det viktigaste näringsämnet är kväve. Fosfor och kalium ﬁnns i regel i tillräckligt mängd i de ﬂesta jordar som används till fruktodling. Särskild betydelse hos kärnfrukt är förekomsten av kalcium, eftersom den är helt avgörande för fruktens kvalitet och lagringsduglighet. För upptagning av kalcium och dess inlagring i frukten är kalciuminnehållet i jorden. Av mindre betydelse än förhållandet mellan kalium/kalcium. Under frukternas mognadsfas avtar näringsbehovet allmänt. Ändå måste näringsupptagningen tillgodoses under den här tidsperioden, för att trädet ska ha tillräcklig näringsreserv inlagrad för den kommande våren. För gödsling ﬁnns ﬂertalet organiska gödselmedel till förfogande. Frånsett näring i ekologisk äppelodling

32

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

spelar jordens försörjning av organisk material en mycket viktig roll. Här kommer t.ex. kompost av stallgödsel och grönmassa rätt till användning. Sortval: De vanliga standardsorterna i Tyskland är fortfarande Elstar och Jonagold med sina olika mutanter. Andra viktiga sorter är Idared, Boskoop och den tidiga sorten Piros. Kommande viktiga sorter av betydelse är skorvresistenta sorter som t ex Topaz, med anledning av sina goda odlingsegenskaper och att den är omtyckt av konsumenten, har den här sorten nått en betydelsefull utbredning. Intressant är den mindre kända skorvfria tidiga sorten, Nela och lagringssorten Goldrush. Sortvalet påverkas väsentligt av försäljningsvägen. I gårdsbutiker är det möjligt att saluföra en mångfald av sorter. Men vid försäljning till stormarknader går det bara att sälja de mest vanliga sorterna konsumenterna är vana vid. Växtskydd: Till de viktigaste förebyggande åtgärderna av växtskydd hör valet av resistenta sorter och rätt beskärning av träden. Skorv kan vara det värsta hindret för ekologisk odling av äpplen. Äppelskorven övervintrar på nedfallna blad. Dessa måste vara nedbrutna innan knoppbrytningen på våren. Rena svavelpreparat kan användas mot skorv. Även Koppar på hösten verkar mot skorv. Päronpest, som orsakas av bakterien Erwinia amylovora, kan vara problem i nederbördsrika områden. Det ﬁnns olika skadegörare i ekologisk äppelodling exempel är, mjölig äppelbladlus, äppelvecklare och rönnbärsmal som förorsaka betydande skador. Det ﬁnns inga medel mot Blodlus eller liten fruktvecklare. Ett bra sätt att bekämpa larver på är att ta hjälp av insektätande småfåglar. Detta gör man genom att sätta upp fågelholkar. OBS se svenska regler.

6.7.4 EKOLOGISK JORDGUBBSODLING På grund av de stora produktionsriskerna och den höga arbetsinsatsen är produktionskostnaderna för ekologiska jordgubbar jämförelsevis hög. Ekologiska jordgubbar kan dock säljas till ett relativt högt pris. Eftersom en mycket hög arbetstopp uppstår under skördetiden gäller det att noggrant planera nyplanteringar. Vid nystart av ekologisk jordgubbsodling är det viktigt att planera väl. Välja lämplig jord, rätt läge, rätt val av sorter mm. Odlingsteknik: För ekologisk odling ﬁnns framför allt gröna plantor, sticklingar och kylplantor. De senare är unga jordgubbsplantor som har skördats först i november eller december, inte i augusti, som brukligt är, och därefter kyllagras i 1,5 ˚C fram till planteringstidpunkten. En fördel med kylplantor är att man kan hantera planteringstidpunkten på ett mer ﬂexibelt sätt. Gröna plantor är i jämförelse med kylplantor dyra, men i gengäld mer motståndskraftiga mot angrepp av skadeorganismer. Jordgubbar bör planteras på svagt sluttande mark, aldrig i svackor så att kall luft kan ”rinna ner” och samlas. Det kan åstadkomma frostskador under blomningen. Näringsbehov: Näringsbehov i jordgubbsodling är i jämförelse med lantbruksgrödor ringa. I motsats till andra bärarter

har jordgubbar ett högre kaliumbehov. Växtföljd: Inom ekologisk jordgubbsodling är både ettårig och tvåårig odling lika utbredd. Ettåriga kulturer uppvisar i motsats till tvååriga följande fördelar: - Mindre problem med sjukdomar. - Större frukter och därmed högre plockningsresultat. - Lägre arbetsinsats för ogräsbekämpning. - Tidigare skördestart. Tvååriga kulturer har sina fördelar : - Sorter med svagare blombildning och därmed stora frukter. - Lämplig till självplock. - Fördröjning i kulturen genom täckning. Växtskydd: Jordgubbar utsätts för en mängd olika skadegörare. De vanligaste och allvarligaste svampsjukdomarna är gråmögel och mjöldagg. Därför är det viktigt att välja motståndskraftiga sorter, undvika allt för lätta jordar och ha en välplanerad växtföljd. Ogräsbekämpning: Föregående grödor i växtföljden har stor betydelse i jordgubbsodlingen när det gäller ogräsförekomsten. Ogräset avlägsnas så tidigt som möjligt genom radhackning, ﬂamning mellan raderna eller handhackning. Under själva arbetsmomentet hackar man även bort utlöparna. Plasttäckning är en metod att hålla ogräset borta. Bar mark/Täckt mark: Efter plantering är bevattning absolut nödvändigt i jordgubbsodling. Jordgubbar behöver vatten i samband med planteringen och som skydd vid frost under blomningen. Även bevattning före blomning och fram till skörd samt efter skörd påverkar plant- och bärutvecklingen positivt. Ett tunt halmskikt, som sprids över folien innan skörd, skyddar frukterna från brännskador. Avlägsnande av utlöpare kräver i jämförelse med bar mark större arbetsinsats, eftersom de även kan bre ut sig under folien, och inte alltid följer med vid hackning. I regnrika områden med tunga jordar leder de här systemen med slättodling ofta till fuktskador på marken. Försäljning: Direktförsäljning och självplockning är bland det bästa sättet att sälja jordgubbar på. För leverans till stormarknad är det avgörande att man tidigt skapar kontakt med potentiella kunder. Ekonomiskt sett är direktförsäljningen det mest luckrativa sättet att sälja de ekologiska jordgubbarna.

6.8. Länkar/Referenser - Statistisk rapport: Ekologisk odling i Mecklenburg-Vorpommern - Statistisk rapport: Ekologisk odling i Brandenburg - Jordbruksstatistisk årsbok 2005: www.scb.se - Ekologisk Trädgårdsodling: www.sjv.se - www.organicXseed.com - Broschyrer om ekologisk grönsaks- och fruktodling: www.bioland.de/verlag/buecher - www.gartenbauzentrum.de - Rådgivningstjänst ekologisk fruktodling registrerad förening: www.oekoobstbau.de - Centrum för uthålligt lantbruk: www.cul.slu.se - KRAV: www.krav.se - SMAK: www.smak.se - Ekologiska lantbrukarna: www.ekolantbruk.se - www.minrol.gov.pl

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

33

34

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

Marianne´s Farm AB www.mariannesmorotter.se Huvudägare: Marianne Härning Nilsson Delägare: Jörgen Persson och Goran Miklja Areal: 230 ha morötter, varav 160 ha är på kontraktsodling och ca 50 ha är ekologiskt odlade morötter. Anställda: ca 50 st Omsättning: 90 miljoner Säljer till: Ica, Ever Fresh, Dolé m. ﬂ. Att odla ekologiskt: En utmaning som kräver idérikedom och mängder av tid. Marianne´s Farm ligger utanför Strövelstorp i nördvästra Skåne. Marianne Härning-Nilsson är tredje generationen på gården Dalsgård som odlar morötter. Mariannes far Kjell startade Sveriges första packeri för plastförpackade morötter 1957. Han konstruerade även världens

Florahof, utanför Postdam www.ﬂorahof.de Ägare/arrendator: Familjen Hartmut och Edelgard Schüler. Företagsstorlek: 50 ha, därav 0,86 ha ägd areal. Markförhållanden: Relativt goda markförhållanden för ”Brandenburg förhållanden”, åkervärde upp till 55. Personal: 1 Driftsledare, 1 anställd, 1 praktikant och 3-4 säsongsanställda. Produktion: 20 ha spannmål, 22 ha klövervall, 2 ha potatis, 4 ha frilandsodling av grönsaker, 2 ha frilandsgrönsaker t.ex. sallad m.m, frukt och blommor. Säljer produkterna till: Huvudsakligen direktförsäljning hela året genom marknadsförsäljning i Berlin, och prenumerationslådor i Postdam samt gårdsförsäljning.

första självgående och dubbelradiga morotsupptagare. Idag är företaget helt specialiserat på odling och förädling av morötter i olika former. Man började med ekologiska morötter 1993 och idag utgör det ca 1/5 av produktionen. Kontraktsodlingar, modern produktionsteknik och ultramoderna produktionslinjer gör Marianne´s Farm AB till det största och modernaste förtaget för morötter i Sverige. Senaste investeringen är en produktionslinje för ”babymorötter”. Det är morötter som kapas och slipas för att få den lilla och tilltalande formen. Babymorötter är höjning av kvalitet och form med fokus på nya målgrupper som är kostmedvetna. Stommen i företaget är fortfarande de traditionella morötterna både ekologiska och konventionella. Årligen odlar de morötter för 40 miljoner kronor på totalt 230 ha varav 160 ha utgör kontraktsodlingar. Marianne Härning-Nilsson är fascinerad av morötter och har som mål att fördubbla morotskonsumtionen i Sverige.

Hartmut och Edelgard Schüler, brukar ca 50 ha lantbruksmark på biodynamiskt odlingssätt. Floragården är ett blandat lantbruksföretag, där tyngdpunkten ligger på odling av ekologisk frukt och grönsaker. Det odlas ett brett utbud av olika grönsaker från regionen, både specialiteter som sockemajs och fänkål, men även gamla och nästan bortglömda grönsaker som palsternacka och mangold. Jordgubbar och körsbär startar säsongen, därefter går det vidare med vinbär och hallon, säsongen avslutas med äpple, päron och plommon. Försäljningen sker hela året på marknad i Berlin och genom prenumerationslådor i Potsdam samt gårdsförsäljning. På gården ﬁnns det även dikor av rasen Highland Cattle och får av rasen Schwarzkopf samt några getter, hästar och höns. Foder till djuren kommer från gårdens produktion av klövervall, vete och havre.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

35

Krzysztof Gajór i Polen Ägare: Krysztof Gajór Arial: 520 ha Aställda: 1 heltid och säsongsanställda Produktion: Bär, frukt, grönsaker, spannmål och får. Krzysztof Gajór arrenderar sedan år 2000 ett lantbruksföretag i orten Gawroniec som ligger i kommunen Polczyn Zdrój. Företagets areal består av 520 ha. Den ekologiska produktionen startade år 2001 och består av 90 ha där det bedrivs trädgårdsodling. varav det bedrivs ekologisk trädgårdsodling på 90 ha. På den ekologiska arealen

36

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

odlas det blåbärsbuskar, röda och svarta vinbärsbuskar, hallon, jordgubbar, aronia, krusbär, mullbär, såväl som lök. Spannmålsodlingen omfattar grödor som råg, havre, senap såväl som växter för gröngödsling. Man föder även upp får av den pommerska rasen. Gården styrs av en förvaltare, som är den ende fast anställda personen och övrigt arbete utförs av säsongsanställd personal. Hittills har inga EU-bidrag, eller krediter, förutom direktstöd och ekologiska stödmedel, tagits i anspråk. För företagets ledning är den problemlösa avsättningen av produkterna såväl som priser på en bra nivå viktiga faktorer. Det ﬁnns däremot tyvärr en hel rad av andra hinder. Häribland kan nämnas dyra produktionsmedel, drivmedel, brist på arbetskraft och byråkrati m.m. Framtidsplanerna omfattar etablering av bärbuskplantering över gårdens totala areal.

Kapitel 7 Förädling av ekologiska livsmedel 7.1. INLEDNING Den globala ekologiska marknaden har vuxit snabbt de senaste åren. Högsta tillväxten sker på den nordamerikanska marknaden. Tyskland står för ca en tredjedel av den totala försäljningen på den Europeiska marknaden. Idag ﬁnns det inte bara mål för ekologisk produktion, utan även för ekologisk konsumtion i olika länder. Den ekologiska produktionens målsättning gäller inte bara lantbruk, utan i alla led från produktion, förädling och till distribution samt att visa omsorg för djurens naturliga beteenden. Vid förädling av ekologiska lantbruksprodukter gäller också speciella regelverk för denna process. Idag är det många mervärden tillsammans, som konsumenten värderar vid sitt beslut om att köpa varan eller ej. Det räcker inte bara med mervärden som, sensoriska, hygieniska, näringsfysiologiska eller kvalitetskriterier, utan idag så kräver konsumenten ﬂer värden som miljövänligt, socialt, etiskt och rättvisemärkt. Kriterier för ekologisk livsmedelsförädling: - Användning av ekologiska och godkända råvaror. - Användning av godkända livsmedelstillsatser. - Förädling med utvalda naturliga processer. - Hög eﬀektivitet i förhållande till energi och resurser. - Miljövänliga förpackningar.

7.2. NORMGIVANDE KRAV Vid förädling av ekologiska produkter gäller också EUs regelverk och märkning motsvarande det som ﬁnns inom det ekologiska lantbruket. I regelverket ﬁnns noggrant reglerat vilka kriterier som gäller för förädling, exempelvis vilka ämnen som får lov att användas vid förädlingen. Ingenting, som inte uttryckligen är tillåtet, får användas. Varje företag som producerar enligt förordningen, bereder eller importerar från ett tredje land, måste underställa sig detta kontrollförfarande. Under begreppet bearbetning gäller även förpackning och olika sätt för ökad hållbarhet av lantbruksprodukter. Utöver EUs regelverk för bearbetning av ekologiska livsmedel, så har varje odlaroch kontrollföreningar sina egna kriterier i respektive land. I Sverige har KRAV’s riktlinjer en utomordentlig betydelse på marknaden. De innehåller exempelvis tilläggsbestämmelser för bl a förädling, slakt och för försäljning av ekologiska livsmedel. Bestämmelser för livsmedelsbearbetning enligt VO (EWG) 2092/91 Artikel 4 Begreppsbestämmelse ”bearbetning”. Artikel 5 Märkningsföreskrifter av förädlade. livsmedel; regler för användning av konventionella tillsatser; uteslutande be stämt teknologiskt förfaringssätt. Tillägg III Företagens minimikontrollkrav och dokumentationsplikt. Tillägg VI Lista av tillstånd för livsmedelsförädling: - ingredienser med ursprung från lantbruket - hjälptillsatsämnen i förädling, t ex konsistensgivare etc.

- ingredienser med ursprung i lantbruksprodukter från konventionell produktion. Regler för tilldelning av undantagstillstånd för ingredienser som inte ﬁnns att tillgå i ekologisk form. Företag som sysslar med livsmedelsförädling åtar sig att årligen genomföra den lagstadgade kontroll som krävs av oberoende kontrollorganisation. Antal årliga besök för kontrollen, är beroende av företagets storlek, omfattning av ekologisk produktion och sortiment. Genom en god förberedelse av besöket kan förtaget reducera tidsåtgången och på sätt i regel sänka kostnaden för kontrollbesöket. Följande underlag ska ﬁnnas i beredskap: - Veriﬁkationer för varors in- och utﬂöden - Sortimentlista - Recept - Lista för användning av råvaror, tillsats- och hjälpämnen - Försäljnings och artikelstatistik - Kund- och leverantörslistor - Produktionsjournaler - Lagerböcker - Dokument, som förs inom ramen för kvalitetssäkring, som t.ex. varujournaler, besvärsförteckning. Sedan EUs regelverk för ekologisk produktion trädde i kraft, så är orden ”bio” och ”eko” men även i olika sammansättningar namnskyddat genom lagstiftning. Det betyder, att de endast får användas i fall där kraven uppfylls fullständigt enligt förordningen. På en Ekoprodukts etikett måste följande uppgifter ﬁnnas: - Producentens eller distributörens namn och adress. - Produktens beteckning och mängd. - Hänvisning av ursprung från exempel odling t ex Eko-vete. - Kontrollorganisationens kodnummer (t.ex: DE-099-EkoKontrollorg, SE-Ekol1) Beroende på produktens sammansättning möjliggör förordningen olika märkningsvarianter. Produkter som oinskränkt uppfyller förordningens krav för en viss märkning, kan inom Tyskland ytterliggare märkas med Bio-sigill. Polen och Sverige har hittills inte infört någon statlig märkning. Den Europeiska standardiseringsmärkningen kan användas såvida 95 % av ingredienserna ursprungligen kommer från EU-länder.

7.3. FÖRETAGSMÄSSIGA UTMANINGAR, DISTRIBUTION OCH LOGISTIK Produktion och försäljning av ekologiska livsmedel ställer särskilda krav på företagens organisation och processer. Utgångspunkter för företagskrav: - EUs Eko-förordning med lagstadgade grundprinciper.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

37

- Ev tillägg från respektive lands kontrollorganisationers regelverk - Identiﬁkation med grundprinciperna för ekologisk produktion Företag ska tydligt framföra sina egna målsättningar för ekologisk produktion genom företagets policy. På detta sätt så förmedlar företaget en högre trovärdighet gentemot kunden. Genom bestämmelserna i EUs-Eko-förordning är det möjligt med en parallell produktion av ekologisk och konventionell produktion inom samma företag. Detta ställer emellertid noggrannare krav på inköp, lagring, och försäljning, för att inte äventyra de ekologiska produkternas säkerhet och status. Företag har i regel bättre genomslagskraft på marknaden om de helt inriktar sig på ekologisk produktion. Förutom de lagstadgade bestämmelserna accepterar inte vissa privata förbund/ organistationer, att parallellproduktion får förekomma. Exempel på ekologisk förädlingspraxis och checklista hos företag: Lagstadgade krav • Beslut om ansvarstaganden och uppgifter inom företaget • Delaktighet i kontrollverksamheten • Detaljerad beskrivning av processer • Företagets bokföring • Krav för råvaror och tillsatser • Märkningsföreskrifter • Lagringsförutsättningar • Bekämpning av skadegörare • Transportvillkor Rekommendationer • Formulering av företagets miljömål • Utbildning av anställda • Genomförande av leverantörsvärdering • Ta temat ”rättvisemärkt” i beaktande • Användning av ekologiska rengörings- och desinfektionsmedel • Välja miljövänliga förpackningar, återanvändning, återvinning • Miljöcertiﬁeringsprogram Då det gäller ekologis livsmedelproduktion/förädling kan detta bli en extra kostnad i företaget av ekologiska råvaror pga särhantering från början till slut av processen in förärdlingsföreta-

get. Trots detta så ökar konsumtionen av ekologiska produkter i hela världen. Idag är konsumenter beredda att betala mer för ekologiska produkter. Det är en växande ekologisk trend laddat med många viktiga mervärden som nämnts tidigare. Allt från hälsa, milövänligt, renhet, etiskt djurhållning, GMO-fritt och till social rättvisa. Varför högre kostnader för ekoprodukter? • Hårdare kontrollkrav på alla nivåer längs värdekedjan: egna kontroller såväl som obligatoriska kontroller genom oberoende kontrollorganisationer • Högre råvarupriser och uteslutande förutbestämda hjälp- och tillsatsämnen. • Tillgänglighet av råvaru-, hjälp- och tillsatsämnen. • Mindre varusortiment, ringa produktionsmängder. • Högre krav på utbildning och kännedom hos producenten beträﬀande bearbetningsteknik. • Ökning av nya försäljningskanaler. • Förhöjda krav för kvalitetssäkringssystem, för att säkerställa produktkvalitetens trovärdighet.

7.4. KONCEPT FÖR FRÄMJANDE AV EKOLOGISKA LIVSMEDEL En högre identitet av ekologiska livsmedel eftersträvas genom koncept som riktar sig mot produktutveckling och kvalitet. Slow food Slow food rörelsen är idag världsomfattande med runt 70 000 aktiva medlemmar. De strävar mot mål som regional mångfald av livsmedel, att få en oförfalskad och naturlig ekologisk produktion. Gårdsbutiker/Direktförsäljning Konceptet för direktförsäljning gör det möjligt för konsumenten att handla direkt av producenten med full spårbarhet. Detta koncept ger lägre förpackningar och eventuellt kortare transportavstånd av varorna. Culinary Heritage – Bibehållande av regional matkultur ”Culinary Heritage” är ett nätverk som ﬁnns över hela Europa.

Ingredienser från Ekologiskt lantbruk

Tillåtna ingredienser Från konventionellt lantbruk*

Ej tillåtna ingredienser Märkningsmöjligheter från konventionellt lantbruk**

100% Min 95 % Min 70 % < 70 %

Max 5 % Max 30 %

0% 0%

95 %

-

5%

* Ingredienser som är listade i tillägg VI del C, eller har speciella tillstånd från myndighet, för användning ** Ingredienser som inte är listade i tillägg VI del C, och som inte har något tillstånd från myndighet

38

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

”bio”/”eko” i distributionsmärkning ”bio”/”eko” i distributionsmärkning Speciella märkningsföreskrifter Ingen ”bio”/”eko” märkning, undantag möjligt Ingen ”bio”/”eko” märkning, undantag möjligt

Man arbetar efter idén att bevara det och gynna det ”kulinariska arvet” i regionerna. Aktuellt är att mer än 21 regioner är representerade inom det här projektet. I nätverket deltar livsmedelsproducerande- och förädlande företag, som aktivt identiﬁerar sig med ekologiska målet, och som vill bibehålla specialiteter inom sin region och kunna erbjuda dem åt så många gäster som möjligt. Culinary Tourism Denna internationella kulinariska turistförbindelse (ICTA) är en allmännyttig sammanslutning, som erbjuder utbildning till livsmedelsproducenter och distributörer samt förmedling av kulinariska specialiteter. Speciellt värde läggs vid traditionella lantbruksprodukter som inte tillhör den gastronomiska världen.

7.5. SAMMANFATTNING Det växande intresset hos konsumenten rörande frågor om livsmedelssäkerhet och miljöskydd har under de senaste åren bidragit till ökad efterfråga av ekologiska produkter. Detta innebär också ett ökat behov av förädlade ekologiska produkter. Livsmedelsindustrin kommer också att ställas inför nya utmaningar. Det är exempelvis inte tillåtet med syntetsiska tillsatsämnen, smak- eller färgämnen i de förädlade ekologiska produkterna. Önskemål från vissa konsumentgrupper är att ekologisk mat inte borde kosta mera än konventionell mat. Beträﬀande produktion- och förädlingsprocess är grundläggande bestämmelser i EUs Eko-förordning visserligen reglerade men det fattas fortfarande information inom vissa områden. Detta gör att den ekologiska förädlingsindustrin beﬁnner sig i början av en utvecklingsfas, men kommer garanterat att växa snabbt. Olika kontrollorganisationer i olika länder har utöver EUs minimiregler egna tilläggsregler för ekologisk produktion och förädling. Detta innebär att olika länder kan ha hårdare regler än EUs regelverk eller andra kontrollorganisationer i andra länder. IFOAM, global paraplyorganisation, för olika producentföreningar har egna rekommendationer för ekologisk produktion i världen. Ekologisk livsmedelsproduktion sker ofta i mindre och i medelstora företag genom en hantverksmässig hantering. Detta erbjuder ofta små och medelstora företag i olika länder en möjlighet att överleva med en ny nischprodukt, som ekologiska förädlade produkter. Med hänsyn till det ekologiska lantbrukets ﬁlosoﬁ, kan detta kännas rätt för en del producenter och konsumenter att gynna en småskalig ekologisk livsmedelsproduktion med full spårbarhet och andra mervärden.

7. 6. LÄNKAR OCH REFERENSER • Stiftung Ökologie & Landbau: www.soel.de • Ekoland: www.ekoland.pl • IFOAM: www.ifoam.org • KRAV: www.krav.se • Slowfood: www.slowfood.de • Bevarande av regional matkultur: www.culinary-heritage. com ; www.regionale-esskultur.de • Kulinarisk turism: www.culinarytourism.org • Beskrivning av god ekologisk produktionspraxis: www.boelw. de/uploads/media/gfp_check_verarbeitung.rtf • Bondens egen Marknad: www.bondensegen.com • Svensk Lantmat: www.lantmat.se • Regional Matkultur i Skåne: www.mat.skane.org/skane • LivsmedelsSverige: www.livsmedelsverige.org • Regional Matkultur Europa: www.cilinaryeurope.org • Kulinariskt Skåne: www.culinaryskane.com • LRF-Skåne: www.lrf.se • MatTorget: www.mattorget.se • Livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

39

Den Biodynamiska stiftelsen St Karlowski Juchowo 54a; 78-446 Silnowo Tel. + 48 94 37 575 80, +48 94 37 538 20, Fax + 48 94 37 538 22; E-mail: [email protected] Ägare: Stiftelsen St. Karlowski Areal: 1858 ha Produktion: mjölk, kött, spannmål, grönsaker och frukt I Juchowo, Radacz, Kadzielnia med omgivning har det etablerats ett stort biodynamiskt och ekologiskt lantbrukscentrum av den polska stiftelsens St. Karlowski. (Karlowski, 1879-1939 var pionjär för det biodynamiska lantbruket i Polen) har sitt säte i Juchowo, i närheten av Szczecinek. Verksamhetsområde Stifelsen St. Karlowski äger 1850 ha mark, byggnader, levande och fasta inventarier. Målet för stiftelsen är återuppbyggnad av den lokala lantbrukskulturen med koppling till det biodynamiska lantbruket. Företagen i Juchowo erbjuder även andra verksamheter inom projekt som utbildning, pedagogik, socioterapi eller företagsmässiga åtgärder. Utveckling i olika faser Den 1100 ha stora gården i Juchowo övertogs 2001 av St. Karlowski stiftelsen. År 2004 köptes en annan gård på 750 ha i Radacz. På arealen odlas det bl a ca 500 ha odlas spannmål, och 500 ha fodergrödor. Fodergrödorna ges till gårdens

40

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

170 mjölkkor och ungdjur. På 1,5 ha sker odling av grönsaker och kryddväxter. År 2004 kompletterades verksamheten med en äppelodling på 4 ha. De första träden kommer att bära frukt 2006. Lantbruket drivs av fem delägare Lantbrukssällskapet Juchowo mbH, Lantbrukssällskapet Cegielna mbH, Lantbruks- och fruktodlingssällskapet mbH, vilka har ett nära samarbet med varandra, för att kunna bygga upp ett slutet ekologiskt produktionskretslopp, i enlighet med förordningen EUs regelverk för ekologisk produktion nr. 2092/91 och i enlighet med god lantmannased. På ﬁrman Goldtau, som ﬁnns inom företagets område, produceras lokala ekologiska exilir med olika smaker, som har hälsosam och stärkande eﬀekt. Förutom torkning av kryddor bedriver man handel med diverse ekologiska produkter.För tillfället sysselsätter lantbruksföretaget ca 40 medarbetare. Framtidsplaner För de närmast kommande åren planerar vi följande investeringar: Stallbygge, utvidgning av mjölkproduktionen, Halm och ensilagelager, förbättra maskinparken, mötesplats för ungdomar, modernisering och utveckling av trädgårdsinvesteringar, översyn av stängsel och inhägnader runt betesmarker, bostadsbyggande för medarbetare, decentralisering av reningsverk och pumpstation för byn Juchowo under medverkan av kommunen, utveckling av investeringen i fruktodlingen, byggnad av ett bageri, mjölkförädling och köttförädling.

Bjärhus www.bjarhus.se Ägare: Elisabteh och Lars Hansson Areal: 35 ha Produktion: Grönsaker, kött, catering, stuguthyrning mm. Säljer till: Direkt till konsumenter. Om att odla ekologiskt: En spännande utmaning där vi som odlare har en mycket god kontakt med konsumenterna. Positiv stämning och utvecklande för hela företaget. Bjärhus gård utanför Klippan i Skåne är den lilla gården med de stora möjlighteterna. Här ﬁnns ekologisk grönsaksodling, växthus, gårdsbutik, köttbutik, catering och stuguthyrning. Senaste tillskottet är en nybyggd samlingslokal för konferenser, utbildningar och andra aktiviteter. Gården består av 35 ha, där

Havängsprodukter www.havangsprodukter.se Ägare: Eva Norrsell Produktion: Sylt, marmelad, kött, lammskinn, konsultuppdrag. Antal anställda: 2 heltid och ﬂera timanställda. Säljer till: Restauranger, butiker i hela Sverige, konsumenter. Om livsmedelstilverkning: Ett hantverk med många utmaningar och krav på kvalitets- och miljötänkande. På gården Nickebo utanför byn Sillaröd i östra Skåne driver Eva Norrsell sitt företag Havängsprodukter. Företaget som startade för 15 år sedan har idag många olika verksamheter/inriktningar. Det ﬁnns ett småskaligt kokeri, gårdsbutik, internethandel och lammproduktion. Eva har också tillsammans med en kollega startat föreningen, ”En smak av Österlen”, som är

det odlas vall, grönsaker och potatis. På sommarhalvåret odlas det gurka, tomat och paprika i det 240m2 stora växthuset. På vintern används växthuset som ligghall till fåren. För att få jämn tillförsel av lammkött till butiken, lammar tackorna vid tre tillfällen per år. I köttbutiken, som drivs ihop med ett annat lantbrukarpar, ﬁnns det en manuell charkdisk med kött- och charkprodukter av nöt, gris och lamm. Det ﬁnns även möjlighet att röka kött. I en annan avdelning kan besökare köpa gårdens nyskördade grönsaker, rotfrukter och potatis efter säsong. På Bjärhus kan konsumenter beställa mat i olika former och smaker, som sommarbuﬀé, grillådor, delikatessbrickor med kött eller vilt, som ﬁnns att avnjutas på gården eller för avhämtning. Att handla småskaligt producerade livsmedel direkt av bonden skapar mervärden och en levande landsbygd.

till för mikroföretag inom livsmedelförädling med fokus på lokala råvaror. I kokeriet för sylter, marmelader, senap, geléer, chutneys mm använder Eva i så stor utsträckning som möjligt lokala och ekologiska råvaror. Som livsmedelstillverkare krävs det hela tiden kontroller, fortlöpande utbildningar och aktivt miljötänkande för att garantera kunden säkra varor. Att låta fåren beta bidrar till att markerna hålls öppna, vilket är en viktig del av landskapsbilden. Det egna köttet, lammskinnen och sylterna säljs i gårdsbutiken. En annan produkt som Eva arbetar med är äkta japansk pepparrot,Wasabi, som på försök odlats av en kollega i trakten. Wasabi är en nyttig exklusivitet inom det Japanska köket, känd för sina hälsosamma egenskaper och som smakförhöjare. – Småskalig livsmedelsproduktion ligger helt rätt i tiden med alla sina mervärden som lokal sysselsättning, korta transportavstånd, spårbarhet och närhet till konsumenten, menar Eva.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

41

42

EKOLOGISK ÖVERSIKT AV JORDBRUK

02/*%#40!24 &).!.#%$ "94(%%52/0%!.5.)/. "32).4%22%')))"

Översikt av begreppet hållbart skogsbruk och inkomstmöjligheter härigenom. TYSKLAND (MECKLENBURG-VORPOMMERN, BERLIN OCH BRANDENBURG), SVERIGE (SKÅNE), POLEN (WESTPOMMERN)

Kapitel 1 Skogens betydelse - Skogens värde och betydelse i regionen - Regionala förhållanden i Sverige: Region Skåne, i Tyskland: Mecklenburg-Vorpommern, i Polen: Västpommern - Vidare information - länkar

Kapitel 2 Skogsbruk och inkomstmöjligheter - Vikten av hållbart skogsbruk - Kännetecken för hållbart skogsbruk - Mål och principer för hållbart skogsbruk - Fördelar med naturlig föryngring - Förbättring av skogens struktur - Klimatförändring och dess betydelse för skogen - Certiﬁering - sigill för skogen - Regionala förhållanden i Sverige: Region Skåne, i Tyskland: Mecklenburg-Vorpommern, i Polen: Västpommern - Skogsprodukter - Skogsteknik - Vidare information – länkar

Kapitel 3 Andra inkomstmöjligheter från skogen - Skogens Skaﬀeri (svamp, bär, honung) - Julgran - Jakt - Regionala förhållanden i Sverige: Region Skåne, i Tyskland: Mecklenburg-Vorpommern, i Polen: Västpommern - Jakttroféer - Skogsbrukaren som virkesförädlare - Vidare information – länkar

Kapitel 4 Stödmöjligheter för hållbart skogsbruk - EU-stödpolitik - Regionala förhållanden i Sverige: Region Skåne, i Tyskland: Mecklenburg-Vorpommern, i Polen: Västpommern - Vidare information - länkar

Kapitel 5 Skogen – upplevelseplats och klassrum - Miljö- och skogspedagogik - Regionala förhållanden i Sverige: Region Skåne, i Tyskland: Mecklenburg-Vorpommern, i Polen: Västpommern - Skogsturism - Vidare information – länkar

5 5

6

7 7 7 7 7 7 7 8 9 9 11 12

13 14 14 14 15 15 16 16

17 17 17 19

20 20 20 22 23

Producerat 2005. Grafisk form: Christian Andersson. Text: Trendmarketing GmbH, Neubrandenburg, Deutschland. Foto: M. Schröder. Tryck: Allkopiering / AM-Tryck och Reklam, Sverige

2

Bästa läsare Välkommen att ta del av denna översikt om ekologiskt jordbruk och småskalig livsmedelsproduktion samt en översikt om hållbart skogsbruk. Denna översikt är ett resultat av det transnationella samarbetet i projektet BALTIC+.

Transnationellt samarbetsprojekt BALTIC+ är ett transnationellt samarbetsprojekt som inleddes år 2003 i regionerna Västpommern i Polen, Skåne i Sverige, Mecklenburg -Vorpommern och Berlin/Brandenburg i Tyskland. Projektet vill medverka till tillväxt, ökad tillgänglighet och rörlighet mellan de tre regionerna i södra Östersjöområdet. För mer information om projektet se, www.balticplus.se

Arbetspaket med temabaserade aktiviteter BALTIC+ är indelat i fem olika arbetspaket med olika arbetsområden och aktiviteter. Arbetspaket 2 , med inriktning på jord- och skogsbruk, har under projektets tre år arbetat med olika tematiska transnationella aktiviteter, exempelvis, studieresor, seminarier, workshops och nu slutligen en översikt om ekologiskt lantbruk och en översikt om hållbart skogsbruk. Syftet med de olika gemensamma transnationella aktiviteterna har varit att deltagare från de tre regionerna skulle lära sig mer om ekologiskt lantbruk, hållbart skogsbruk och småskaligt företagande på landsbygden genom olika träﬀar i de tre regionerna.

Starkt engagemang i Arbetspaket 2 Det har varit ett stort engagemang från de olika deltagarna i arbetspaketet för jord- och skogsproduktion. Erfarenheter av landsbygdens småskaliga företagande inom jord- och skogsbruk samt kvinnligt företagande i de tre regionerna har skapat ökad förståelse för det historiska natur- och kulturarvet och dagens situation på landsbygden samt EU:s jordbruksreform. Det har också skapats framtida personliga nätverk i arbetsgruppen.

Aktörer Många organisationer i de deltagande regionerna har engagerats under projektets gång. Lead Partner i projektet har varit Region Skåne, i Sverige. Vi i arbetsgruppen hoppas att ni, bästa läsare, i denna skrift ﬁnner både kunskap och inspiration för att utveckla vetande samt företagande inom ekologiskt lantbruk, småskalig livsmedelsproduktion och hållbart skogsbruk. Med vänliga hälsningar

Transnationella arbetsgruppen, BALTIC+ Sverige

Tyskland

Polen

Kerstin Rietz, ledare för Arbetspaket Charlotte Norrman-Oredsson Andreas Catoni Nils-Gunnar Cato Per Håkansson

Walter Knolle Kai Heuschen Eveline Vogel

Andrzej Czerwinski Agnieszka Kolodziej

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

3

BALTIC+ Denna översikt av jord- och skogsbruk är en av de många gemensamma aktiviteterna inom projektet BALTIC+, Arbetspaket 2. Översikten behandlar omfattande ämnesområden inom ekologsikt jordbruk, småskalig livsmedelsförädling och hållbart skogsbruk. Den ena delen av översikten vill informera, inspirera och visa goda exempel på hur man lägger om till ekologisk produktion eller bedriver ekologiskt lantbruk samt ger exempel på småskalig livsmedelsproduktion. Den andra delen av översikten handlar om skogsproduktion och skogens utnyttjande, som vill visa aspekter på hållbart skogsbruk i Polen, Tyskland och Sverige. Innehållet är bestämt av den gemensamma transnationella arbetsgruppen för Arbetspaket 2, i samarbete med experter i de olika regionerna. Presentationerna ger en kortfattad översikt av de olika produktionsområdena inom jord- och skogsbruk. Den som vill fördjupa sig vidare inom ett område kan söka mer information via de olika webbadresser som ges i varje avsnitt. Den del av översikten som behandlar ekologiskt jordbruk och småskalig livsmedelsförädling är författad av konsultﬁrman ”AgroÖko-Consult Berlin GmbH”, Tyskland. Den andra delen av översikten som behandlar hållbart skogsbruk är författad av konsultﬁrman ”TrendMarketing GmbH”, Neubrandenburg, Tyskland. Texterna är ursprungligen skrivna på tyska och därefter översatta till polska och svenska. Vi vill påpeka att texterna har tillkommit i samarbete mellan intressenterna i Arbetspaket 2 från Polen, Tyskland och Sverige skrivna. Detta kan göra att regler, synsätt och metoder kan skilja sig från svenskt synsätt inom jord- och skogsbruk. EUs regelverk och svensk lagstiftning gäller i den händelse texten kan uppfatts på annat sätt. Texterna ﬁnns också att hämta som pdf-ﬁl på www.balticplus.se Vi hoppas att denna översikt ger er en ny inblick och kunskap om hållbart skogsbruk och ekologisk produktion samt även vikten av att samarbeta över gränserna genom olika aktiviteter och projekt. Kanske kan översikten också stimulera till en ny utveckling av landsbygden genom att exempelvis lägga om till ekologisk produktion, starta med småskalig livsmedelsproduktion eller vidareutveckla skogsbruket. Med vänliga hälsningar

4

Charlotte Norrman-Oredsson

Nils-Gunnar Cato

Redaktör för den ekologiska översikten

Redaktör för den skogliga översikten

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

Skogens betydelse Kapitel 1 Mångfalden i Europeiska Unionens länder ser man i variationsrikedomen både i naturen och i de geograﬁska förhållandena. Så kännetecknas även det aktuella skogsbruket i projektets regioner i Tyskland, Sverige och Polen genom olika skogstyper, organisationsformer, ägande och brukningsförhållanden. Företagsmässiga, omvärldspolitiska och sociala förebilder siktar över de aktuella region- landskaps och statsgränserna mot uppgifter och funktioner där man kan se hur olika skogsmarkerna används i skogsbrukets hänseende. Skogar är värdefulla ur landskapsperspektiv, i kulturmiljöhänseende, skogarna reglerar andra miljöfunktioner, innehåller stor biologisk mångfald, skyddar vatten och mark och erbjuder rekreation. Samtidigt levererar skogen råvaror och resurser som måste brukas på ett hållbart sätt Här följer en presentation av skogen i Skåne (Sverige), Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg (Tyskland), och Västpommern (Polen)

SVERIGE Region Skåne

Kännetecknande för svensk skog är trädslagen tall, gran och björk, som används till sågvirke, energi och papper. I den skånska regionen ser man förutom de här typiska arterna en karakteristiskt hög andel bok. Arealen skog uppgår till 350 000 ha, 31,7 % av den totala landarealen. I Skåne ﬁnns även 1 964 ha nationalpark, 16 254 ha naturskyddsområden, och 5 743 ha nyckelbiotoper. Ungefär en tredjedel av Skåne är skogsbeväxt. Skogen är övervägande privatägd (79,4%) och brukas av små till medelstora företag. De privata ägarnas antal uppgår till 16 500. Av dessa är 61 % män och 39 % kvinnor. Skogsägarna bor ofta på annan ort än där egendomen ﬁnns. Studier har visat att mindre än en tiondel av ägarna har tillräcklig utkomst från skogsbruket för att kunna försörja sig. Skogsägarna kombinerar vanligen sitt skogsbrukande med verksamhet från annat företagande, t.ex. lantbruk och som anställda yrkesarbetande. Många skogsägare får även andra inkomster från skogen än de från virkesförsäljning, t.ex. utarrendering av jakt. Genom lång tradition av skogsbruk inom regionen ﬁnns väl fungerande strukturer och samarbetsformer, som framöver bör inriktas på att utvecklas på lämpligt sätt. Nätverk som knyter samma skogsnäringen över nationsgränserna är att rekommendera. Skogsägarna kan då få större möjligheter att ﬁnna köpare av virke. I Skåne ﬁnns det ungefär 170 personer som är skogsentreprenörer, anställda skogsarbetare och maskinförare eller anställda i plantskolor. Efter en uppskattning har framkommit att på de privatägda skogsegendomarna (16 500) eller genom upp-

drag till grannar, arbetas ungefär 4,8 miljoner sammanlagt i skogen under ett år, främst plantering och ungskogsröjning och förvaltning av egen fastighet Ungefär 2000 personer är sysselsatta inom virkesnäringen (sågverk, massa- och pappersindustri) Såväl som på regional nivå som övergripande i det samlade EU-skogsbruket erfar man i skogsbruket en tilltagande teknisk utveckling och rationalisering. Den här utvecklingen främjar starkt ett minskande behov av arbetskraft såväl som att utmaningarna och kvaliﬁkationskraven ökar för den kvarvarande arbetskraften.

TYSKLAND Region Mecklenburg- Vorpommern

Regionen i projekt Baltic + sträcker sig på den tyska sidan över delstaterna Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg. Mecklenburg-Vorpommerns oregelbundet fördelade skogsområden (503 000 ha) omfattar 21,7 % av delstatens areal. En mycket viktig betydelse av skogen i Mecklenburg-Vorpommern är att en stor del är skyddsområden. Den höga andelen av skogsmark, 12 %, (riksgenomsnitt 6 %) som utgör skyddsområden, består av 40 000 ha helt skyddade reservat och skyddade biotoper. Den sammanlagda skogsarealen i delstaten domineras av barrträd (59 %) med övervägande andel tallskog (44 %). Särskilt kan nämnas Mecklenburg-Vorpommerns stora andel av lövskog (41 %) som vida övergår genomsnittet för hela Tyskland, vilken ligger på 34 %. Om man jämför med de andra förbundsländerna har Mecklenburg-Vorpommerns skogar en bra struktur. Skogen är till 43 % blandskog. Förutom tall i de sydliga delarna återﬁnns bok (11 % ), de inhemska ekarterna (stjälkek och druvek 19 % ) och klibbal (7 % ) på växtplatser med grundvatteninverkan, liksom lövträden gråal, björk, poppel (9 % av arealen). Staten äger 44,8 % av skogen, privata 38 %, försvarets 8,9 % och övriga 8,3 %. Inom området skogs- och försvarsförvaltning för delstaten och förbundslandet, privatskog, skogens serviceanställda, skogsplantskolor, besiktningsmän och bemanningsbolag ﬁnns ca 4000 registrerade arbetsplatser. Ekonomisk koppling till skog har anslutande branscher som träförädlingsindustri och hantverk, trävaruhandel och transport, förnödenhetsindustri och fackhandel. Skogs- och träföretag är viktiga företagsfaktorer i Mecklenburg-Vorpommern Vid sidan av den klassiska skogssysselsättningen etablerar sig tilltagande service för att ta hand om skogbesökare (Byggen och underhåll av besöksanläggningar, visningar, upplevelseverksamhet.)

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

5

TYSKLAND Region Brandenburg

Det tyska förbundslandet Brandenburg är till 36,5 % täckt med skog, och förfogar härigenom över den tredje största skogsarealen i Förbundsrepubliken Tyskland. Förutsättningar på växtplatserna och historisk utveckling av markernas utnyttjande är mycket varierande. Prignitz, Uckermark, Oberspreewald-Lausitz har låg andel av landarealen skogbeväxt. Skogen står för större andel av landarealen i Barnim och Spree-Neisse. Andelen skogsareal varierar mellan Brandenburgs olika delar från 22 % till över 45 %. Ägareförhållandena av skogsarealerna liknar Mecklenburg-Vorpommerns förhållanden. 41 % av skogsarealen ﬁnns i privat ägo, och fördelas för närvarande på runt 97 000 ägare, av vilka 75 000 brukar individuella företag. 22 000 av skogsägarna förfogar över i genomsnitt 6,2 ha var och arbetar på gemensam basis i 417 skogsbruksföreningar. I Brandenburgsregionen dominerar barrträd med 83 %, speciellt gran, som tar 79 % av skogsarealen i anspråk. Lövträden använder sig av ca 17 %, stjälkek och druvek 4% och bok 2,5 % av skogsarealen. Företag och arbetsmarknad som är knuten till trä och råvaruhanteringen skapar 18 500 arbetstillfällen i regionen. Sågverksindustrin består av 10 stora och 42 små sågverk, där i hög grad investeringar och moderniseringar bestäms av det företagsmässiga läget.

Skydd Miljöministern har förklarat 50 % av de statliga skogsområdena för skyddsskog, med vilket avses skydd av mark, vatten som är viktiga delar av den inhemska naturen p.g.a. vetenskaplig betydelse, som skyddszon till storstäder, till förbättring av skogsbruk enligt ekologiska principer. Produktion Den här typen av skog är inriktad på virkesproduktion, men även jakt och turism. Sysselsättning 10 s.k. skogsstödsområden inrättas med särskild betydelse för ekologi, bildning och företagsskapande. Man gör detta för att återskapa arbetstillfällen som försvann då de statliga skogsföretagen omorganiserade och reducerade antalet anställda med 50%. Länkar

Tyskland www.wald.de www.wald-mv.de www.mluv.braandenburg www.stiftung-naturschutz.de

POLEN Region Västpommern Sverige www.svo.se www.naturvardsverket.se

Västpommern är präglat av den 185 km långa kustremsan mot Östersjön, hundratals pittoreska sjöar och ﬂoder, liksom vidsträckta skogsområden med talrika naturparker och naturskyddsområden. Inbäddade i vidsträckta skogsområden beﬁnner sig som centrum i regionen, Szczecin. I nordväst breder Eckerbergerskogen ut sig, Park Lésny Arkónski och Park Lésny Glebokie. Den övergår sedan i Ueckermündeheden, Puszcza Wkrazanska. I söder ligger bokheden, Szczecinski Park Krajobrazowy Bukowa och längre österut ﬁnns Gollnowerheden, Puszcza Goleniowska. I söder från Schwedt/Oder, öster om Oder ﬁnns landskapsparken Zehden, Cedynski Park Krajobrazowy. Vidare österut vid Drawno ligger DrageNationalparken Drawienski Park Narodowy. Skogen är delvis ursprunglig, som längs den farbara ﬂoden Drawa, där skogen täcker 33,6 % av landskapet. Det dominerande trädslaget på grund av klimat, och växtplatsförhållanden i Västpommern och hela Polen är tall och vid tillräcklig vattenförsörjning bok. Polen är bland de nya medlemsländerna i EU-landet med de största skogsområdena. Under de senaste årtionden har skogsarealen kontinuerligt ökat i Västpommern, som ett resultat av ansträngningar att etablera mer skog. Barrträden dominerar med 63 % (tall, lärk och gran) och lövträd med 37 % (Ek, bok, ask, alm, lind, björk, avenbok) i Polens skogar. Den polska skogen har följande huvudsakliga funktioner: 6

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

Polen www.skogssverige.se www.lp.gov.pl www.puszczanotecka.l asy.gov.pl www.szczecin.lasy.gov.pl www.nadlesnictwo-kliniska.pl

Skogsbruk och inkomstmöjligheter Kapitel 2 Vikten av hållbart skogsbruk Skogens resurser fyller en mångfald av uppgifter och funktioner. Skogen är råvaruresurs, betyder rekreationsvärden, har natur- och kulturvärde. Genom skapande av art- och strukturrika skogar ska deras vitalitet, stabilitet och eﬀektivitet under tillvaratagande av alla funktionerna förbättras. För att nå målet, är till exempel aktsamhet om markens produktionsförmåga en av de viktigaste förutsättningarna för ett friskt skogsbestånd.

Kännetecken för hållbart skogsbruk Hållbart skogsbruk syftar till att skapa och vidmakthålla skogen med hög stabilitet och mångfald. Karakteristiskt härvid är t.ex. val av rätt trädslag vid plantering. Resultatet av det arbetet är höjning av produktionsförmågan och förbättringen av den biologiska mångfalden. Hållbart skogsbruk skapar ett brett sortiment mångsidigt användbart virke samt bidrar med förbättring av luft- vatten- och markkvalitet. Hållbart skogsbruk befrämjar utöver virkesproduktionen naturrikedomen i skogarna, rekreation för människor och är berikande för landskapsbilden.

Mål och principer för hållbart skogsbruk • Ökning av andelen växtplatsriktiga trädslag • Ökning av blandade och ﬂerskiktade bestånd • Minskning av bestånd med främmande trädslag • Utformning och skötsel av skogsbryn • Utnyttjande av lämpliga möjligheter till naturlig föryngring • Förbättring av skogsstrukturen • Ökning av andelen gammal skog och skapandet av död ved. • Skydd av växt och djurarter • Inrättning och skötsel av naturskogsreservat • Skapande av skog med skydds- och rekreationsfunktioner • Tillse att betande vilt inte äventyrar skogens hållbara utveckling • Motverka uppkomst av insektsangrepp genom eﬀektiva biologiska åtgärder • Användning av miljövänliga maskiner och utrustning.

Fördelar med naturlig föryngring Naturlig föryngring av ett skogsbestånd, sparar naturligtvis på värdefulla resurser i jämförelse med plantering. Naturligtvis förutsätter naturlig föryngring givetvis att lämpliga moderträd ﬁnns. Vid naturlig föryngring syftande till virkesproduktion, gäller naturligtvis ekonomiska krav. Det betyder att stora och värdefulla virkesförråd måste fås inom rimlig tid. Alternativet till naturlig föryngring är främst beståndsanläggning genom plantering. Då måste bl.a. beslut tas ifråga om arealen som ska planteras, om restvirke och ris m.m. ska lämnas kvar. Plantering innebär stora initiala kostnader för skogsbeståndet. Ofta måste man beakta att sly och gräs växer mycket snabbare än de små skogsplantorna och stjäler på så sätt mycket av ljus, vatten och näringsämnen. För att åtgärda detta står en mängd olika redskap såsom busksaxar, röjsågar etc. att tillgå. Målet är att under några år hålla nere eller åt-

minstone starkt begränsa ogrästrycket till förmån för de unga skogsplantorna, så att växtplatsens potential står så optimalt som möjligt till förfogande för plantbeståndets utveckling. Torka, frost och skadedjur kan orsaka luckor i plantbeståndet. Det är därför vanligt och ofta nödvändigt att man måste förbättra sådd eller plantering efterhand.

Förbättring av skogens struktur Ett blandat skogsbestånd erbjuder stor mångfald av arter och är i stånd att reagera på ett dynamiskt sätt mot störningar, och är därmed långsiktigt stabilt och användbart. Några exempel: • Traditionella kalhyggen i mening utan hänsyn till natur och växtplats måste principiellt undvikas. (Det strider mot svenska skogsvårdslagen att göra så.) På utsatta växtplatser, t.ex. vid risk för erosion och på vattensjuk mark, bör man låta bli att kalhugga. • I stormskadad skog måste man göra vad som går för undvika att kortsiktigt utöka den kala arealen. • Anläggning av kantzon för att befrämja den yttre delen av beståndets utveckling. • Svårbrukbara arealer bör överlämnas åt sig själva, för att därigenom berika en vidare strukturmångfald i skogen. Ökning av andelen gammal skog, dess sammansättning och skapande av andelen död ved: Följande allmänna punkter förtydligar fördelarna med inslag av gammal skog. • Ökning av skogsstrukturens tålighet mot störningar • Ökning av andelen tåliga trädlag, t.ex. ek • Minskning av arealer som behöver föryngras genom plantering för skogsförnyelse och kostnader • Gynnar mångfald av arter • Höjning av skogens rekreationsvärde För att uppnå ett bestånd med starkt högvärdigt virke bör t.ex. tall och bok bli minst 100 år. Hållbart skogsbruk ser till den speciella betydelsen som andelen död ved har för många organismer som deras livsrum. Stående döda träd har ett speciellt ekologiskt värde.

Klimatförändring och dess betydelse för skogen Ett viktigt ämne i den nuvarande miljöpolitiken är beredskapen för följderna av drivhuseﬀekten och därmed klimatförändringen. Man kan konstatera att medeltemperaturen har stigit 0,3 – 0,6? C under de senaste 100 åren. Under samma tidsperiod har havsytan stigit ca 10 – 25 cm. Forskarnas uppfattning är att den trenden kommer att fortsätta. Direkt avhängigt av växtplatsens förhållanden, speciellt de faktorer som påverkar klimatet, är förekomsten såväl som utbredningen av olika trädarter och därmed sammansättningen av skogen. Enstaka klimatfaktorer påverkar skogen direkt. Effekterna begränsar sig därför inte endast till minskad rörelse i luften, utjämning av extrema temperaturer och områdets

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

7

vattenhushållning, utan även av följande aspekter: • Koldioxid som tas från atmosfären och ﬁxeras i virkets tillväxt. • Genom hållbart bruk av virket och användningen av virket i produkter med lång livslängd binds kolet under lång tid. • Vid användning av virke till energi får man en neutral koldioxidbalans i motsats till fossilt bränsle, som bidrar till att koldioxidmängden höjs i atmosfären. Skog som sköts på ett långsiktigt hållbart sätt kan p.g.a. sin höga ﬂexibilitet reagera bättre på externt inﬂytande och på så vis fylla sin viktiga uppgift som klimatskydd.

Certifiering – sigill för skogen Införandet av certiﬁering utvecklades för att motverka den globala okontrollerade förstöringen av skogsbestånd. Certiﬁeringssystem möjliggör företagens transparens gentemot konsument ifråga om att kunna visa på det hållbara skogsbrukets bedrivande. Certiﬁering grundlägger trovärdighet och bevis för hållbar produktion av skog. Kontrollen utförs av besiktningsmän som är underställda certiﬁeringsorganisation. På grundval av, mellan virkesköpare och säljare, gemensamma kriterier, görs besiktning och kontroll på såväl skogsbruk som övriga produktionskedjor. Med hjälp av produktcertiﬁering är det möjligt att ge god insyn i förädlingsleden från virkesråvaran till slutprodukt för marknad och konsument. Globalt ﬁnns det ca 50 certiﬁeringssystem, som är utformade enligt olika standard. Inom projekt Baltic+ område förekommer certiﬁeringssystemet PEFC, Programme for the Endorsment of Forest Certiﬁcation Schemes och FSC, Forest Stewardship Council.

PEFC-Certifiering Kriterierna för det här certiﬁeringssystemet härleds och har utarbetats utifrån beslut som togs under Rio-konferensen 1992 och Helsingforsmötet 1993. PEFC har bildats på europeisk grund inom ramen för internationellt erkännande av certiﬁeringssystem och initiativ. Det ställs minimikrav för certiﬁering, som måste uppfyllas på både nationell såväl som regional grund. Dessa motiverar anpassning till allmänna nationella bestämmelser till landsspeciﬁka strukturer för olika förutsättningar. Hållbart skogsbruk orienterar sig till ministerkonferensen i Helsingfors 1993 där beslut om kriterier för skydd av Europas skogar togs: • Bibehållande och lämpliga förbättringar av skogens resurser och bidrag till globala kolkretslopp • Bibehållande av hälsa och vitalitet i skogens ekosystem • Bibehållande och främjande av skogarnas produktionsfunktion, dvs. virke, mark, vatten m.m. • Bevarande och lämpliga förbättringar av den biologiska mångfalden i skogens ekosystem • Bibehållande och lämpliga förbättringar av skyddsfunktionen i skogsbruk, framförallt mark och vatten • Bibehållande av övriga socio-ekonomiska funktioner och förutsättningar. Omsättningen av certiﬁeringen och förankringen av motsvarande kriterier i Baltic+ regionen och andra europeiska stater skiljer sig åt i enstaka fall, beroende på regionala ramvillkor, olikartade klimatväxtplatser och tillämpning för plats.

8

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

FSC Certifiering ”Forest Stewardship Council” grundades 1993, alltså ett år efter Riokonferensen ”Miljö och utveckling”. Målet är att omsätta de antagna kraven för skog som antogs i Rio ifråga om ”Hållbar Utveckling”. Särskild betydelse inom ramen för kraven från Rio har likvärdigt hänsyn till sociala, ekologiska och företagsmässiga aspekter vid bruk av naturrikedomar. FSC är en internationell oberoende och allmännyttig organisation som har sitt säte i Bonn, men med nationella arbetsgrupper i 76 länder. Den stöds av såväl miljöorganisationer (WWF, Greenpeace, NABU, Robin Wood m.ﬂ.), fackföreningar såväl som av många företag. FSC siktar på att bibehålla skogarna. För att nå målet vill organisationen inte endast ha en understödjande ställning, utan framför allt befrämja ett ansvarsfullt skogsbruk.. Stränga kriterier, utformade för skogens skötsel och förvaltning, ska förhindra okontrollerad avverkning, inkräktande på mänskliga rättigheter och miljöbelastning. FSC har fastställt tio allmängiltiga principer och kriterier för Hållbart Skogsbruk: Princip 1: Efterföljande av lagar och FSC principer Skogsbruket ska respektera landets alla relevanta lagar såväl som internationella fördrag och konventioner, som landet har undertecknat och uppfylla FSC’s kriterier. Princip 2: Ägaranspråk, brukningsrätt och ansvarighet Långfristiga ägaranspråk, brukningsrättigheter på mark och skogsresurser skall vara tydligt deﬁnierade, dokumenterade och juridiskt förankrade. Princip 3: Rättigheter för inhemsk befolkning Lagstiftade och invanda rättigheter för infödda grupper ifråga om ägande, nyttjande och brukande av mark, territorier och resurser måste beaktas och respekteras. Princip 4: Förhållande till lokal befolkning och arbetstagarrättigheter. Skogsbruksföretagen ska långsiktigt bibehålla och utveckla det sociala välståndet för dem som är verksamma i skogen och den lokala befolkningen. Princip 5: Nytta av skogen Skogsbruk främjar eﬀektivt nyttjande av en mångfald av skogens produkter och insatser, så att den blir långsiktigt och driftsmässigt avkastande och ett brett utbud av ekologiska och sociala fördelar kan värdesättas. Princip 6: Miljöpåverkan Skogsbruket ska bibehålla den biologiska mångfalden och de tillhörande fasta värdena, vattenresurser, marker såväl som egenartade och känsliga ekosystem och landskap, och därigenom säkerställa skogens ekologiska funktion intakt. Princip 7: Skogsbruksplan En plan som är anpassad för skogsbrukets driftsstorlek och driftsintensitet bör upprättas, användas och aktualiseras.. Den beskriver tydligt de långsiktiga driftsmålen och verktygen för att nå dem. Princip 8: Kontroll och värdering En dokumentation och värdering som är anpassad till företagsstrukturen ska fastställa skogsbeståndet, avkastningen av skördade skogsprodukter, handels- och förädlingskedjor, skötselåtgärder såväl som de sociala och ekologiska eﬀekterna. Princip 9 Plantering Plantering överensstämmer med principerna och kriterierna 1-9 och princip 10 och kriteriet ifråga om skötsel. Även om plantering leder till och kan bidra till en rad sociala och ekonomiska fördelar, för att tillfredsställa den globala skogspro-

duktionen, bör den dock vara kompletterande till skötseln av naturskog, reducera trycket på denna, och gynna bevarandet och reproduktionen. I länder med FSC-arbetsgrupper anpassas regler till nationella förhållanden, som t.ex. klimatbundna och geograﬁska rambetingelser, eller nationella lagar. Sedan grundandet har redan 51 miljoner hektar världen över certiﬁerats enligt FSCreglerna. Var dessa skogar ligger kan man se på Internetadressen www. certiﬁed-forests.org För att kontrollera att FSC-principerna efterföljs, tar man stickprov på utlottade FSC- skogsbruk, varvid kontrollen utförs av en oberoende certiﬁeringsorganisation. Sköts skogen enligt regelverket och blir godkänt, utfärdas ett certiﬁkat till skogsägaren. Virke från FSC-skogar kan sedan märkas och marknadsföras med FSC-sigill. Med hjälp av de här produktcertiﬁeringarna har konsumenten direkt möjlighet att genom att köpa FSC-produkter bidra till att åstadkomma förbättringar för skogen. Följande FSC-märken ﬁnns: * FSC Pure: Produkt av 100 % FSC virke * FSC Mix: Produkter från FSC producent som även har virke från andra kontrollerade källor, och även använder återvinningsmaterial. Virke med illegalt ursprung, från svartbyggen eller med okänt ursprung är uteslutet ur sortimentet. * FSC Recycling: Produkter med FSC Recycling-märket står för andelen återanvändningsmaterial. Användning av återanvändningsmaterial avlastar skogarna och åstadkommer härmed ett viktigt bidrag till förnuftig användning av trä. Principiellt gäller följande steg för skogscertiﬁeringen: 1. Upprättande av kontakt med en certiﬁeringsorganisation. 2. Första besök/förhandssyn 3. Formell ansökning 4. Konsultation av intresseparter 5. Företagsprövning/certiﬁeringssyn 6. Sammanställning av certiﬁeringsrapport 7. Expertbesiktning 8. Certiferingsutdelning

SVERIGE Region Skåne

TYSKLAND Region Mecklenburg-Vorpommern Region Brandenburg

I motsats till Sverige är den övergägande delen av skogsbeståndet certiﬁerat enligt PEFC normen i Tyskland. Ca 2/3 av Tysklands skogsareal (ca 7 milj ha) är certiﬁerad enligt nationell europeisk norm. I Baltic+ områdena MecklenburgVorpommern och Brandenburg ﬁnns ungefär 512 000 ha PEFC klassiﬁcerad skog. Likaledes används FSC normen för certiﬁering. Inom Brandenburg området ﬁnns det hittills 26 607 ha certiﬁerade enligt FSC kriterierna och i MecklenburgVorpommern 33 673 ha.

POLEN Region Zachodniopomorskie

Certiﬁeringssystemet ”PEFC Polen” består av en frivillig medlemsorganisation. Hittills existerar för Polens vidkommande inget oﬃciellt allmängiltigt certiﬁeringsssystem respektive enhetlig EU-standard för klassiﬁcering och kännetecken av skogen. Det ﬁnns möjlighet att vända sig till en kontaktperson angående konsultering i de här frågorna: Herr Jaroslaw Oktaba C/o SITLiD Ul. Czackiego 3/5 00-043 Warszawa Tel. +48 22 828 27 24 Fax. +48 22 828 27 24 e-post [email protected] SITLiD (Stowarzyszenie in?enierów i techników le?nictwa i drzewnictwa) är en förening för skogs och träteknologer (Association of Foresters and Wood Technologists) som genomför certiﬁering av polska skogar enligt PEFC kriteriernas principer. I slutet av kapitlet ﬁnns länkar som leder till hemsidor där man kan få information över de olika certiﬁeringssystemen och kontaktpersoner i de speciﬁka regionerna i det aktuella Baltic+ området.

Den övervägande delen av Sveriges skog är certiﬁerade enligt FSC-kriterierna. Den sammanlagda skogsarealen som är FSC certiﬁerad i Sverige uppgår till ca 10 miljoner ha, därav ca 82 000 ha i Skåne regionen. Jämsides med areal som brukas enligt FSC kriterierna, följer av PEFC systemet. Areal som brukas enligt PEFC kriterierna omfattas av ca 4 miljoner ha för hela Sverige, och för Skåne ca 120 000 ha. På grund av den ständiga utvidgningen av certiﬁerad skogs höjs dessa data hela tiden.

Skogsprodukter Skogsprodukter deﬁnieras bl.a. efter kvalitet och del av den enskilda trädstammen. Det ﬁnns t.ex. sågtimmer, långtimmer och korttimmer. Sågtimmer Under beteckningen sågtimmer räknas virke som är minst 3 m långt och vanligen minst 14 cm i klena änden.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

9

Långtimmer Hit räknas stolpar och pålar av hög kvalitet, vars volym mäts styckevis och anges i fast kubikmeter, m3f. Korttimmer Beteckning för timmer som vanligen används för tillverkning av emballage.

TYSKLAND Region Mecklenburg-Vorpommern Region Brandenburg

• tall 22,50 – 25,50 €/m3 • bok 25,50 – 28,50 €/m3 • björk 15,00 – 17,00 €/m3 • poppel 11,00 – 13,00 €/m3 • ek 13,00 – 15,00 €/m3 Priset för sågat timmer och massaved i den polska Baltic+ regionen ligger för närvarande under de genomsnittliga priserna som skogsbruksförvaltningen i Brandenburg och Mecklenburg-Vorpommern ligger på.

SCHWEDEN Region Skåne I Tyskland är furu mängdmässigt det trädslag som entydigt är marknadsledande. Andelen gran är minimal. Den allmänna trenden är att man går ifrån hantering av långa stamdelar till kortare. Så har t.ex. mängden försålda långa längder av tall från förbundslandets skogsförvaltning reducerats med mer än 50 000 fastkubikmeter sedan 2000, detta motsvarar en tillbakagång på ca 75 %. För att fortsättningsvis kunna vara konkurrenskraftiga, ställer sågverken om sin produktion till att kunna såga och hantera timmer av kortare längder. Avsättningen av timmer från lövträd inskränker sig i stort sett till trädslagen ek och bok. Priserna har legat på en stabil nivå de senaste åren. Priset på ek har haft en liten tendens att stiga sedan 2000 då priset på bok sjönk något. För tall meddelar skogsförvaltningen i Brandenburg och Mecklenburg-Vorpommern följande aktuella priser: • Diameterklass 20-24 cm till 35 cm, enhetspris 37,00 – 38,50 € /m3 • Diameter från 35 cm, enhetspris 51,00 – 56,00 € /m3 Uttryck för den stadigt sjunkande avsättningsmängden av långa stamdelar är KLAUSNER-gruppens senaste investeringar i det nya sågverket vid Kodersdorf, Sachsen, med en årlig snittkapacitet på 1,2 milj. fastkubikmeter, m_f. För kontinuerlig leverans till sågverket kommer även södra Brandenburg att ha viss betydelse. Här kommer även att ges nya avsättningsmöjligheter för privat skog. Efterfrågan på sågtimmer kommer i framtiden att öka. Det gäller inte bara barrträdsvirke utan även lövträ. Efter stimuleringen av marknaden för massaved 2004 då massafabriken i Stendal, Sachsen-Anhalt, sattes igång, har marknaden under innevarande år genom ett oväntat högt utbud på marknaden satts under hårt tryck. Som följd därav har man delvis fått ett prisbrott, vilket speciellt märks på priset på tallmassaved, eftersom den står för huvudndelen av all massaved.

10

Timmer är i Sverige vanligtvis inte längre än 7 m. Den kortaste längden är vanligen ca 2 m. Den klenaste diametern är 5 cm. Några av de vanligaste sortimenten och deras priser / m3: • Sågtimmer av tall och gran, 500 – 600 SEK • Massaved av gran, 280 SEK • Massaved av tall, 240 SEK • Massaved av björk, 240 SEK • Massaved av bok, 270 SEK • Sågtimmer av ek, upp till 1000 SEK • Sågtimmer av bok, upp till 700 SEK för tillfället dåligt marknadsläge) I Sverige domineras marknaden av köpare som Sydved, Södra och regionala sågverk. Små virkesförädlare har ofta problem att hitta passande sortiment, eftersom det är svårare att hantera små mängder i den svenska handels- och transportstrukturen. Detta är en utmaning för den kommande utvecklingen inom skogssektorn. Om det lyckas, kommer det att öppna sig större möjligheter för mera specialiserad virkesproduktion, och därmed bättre priser för sortimenten. I Skåne har ett projekt startats för eﬀektivare transporter av små mängder högvärdiga sortiment till förädlarna, särskilt för ek och bok. Ett intressant sortiment, samtidigt gammalt och nytt, är sedan några år brännved. Kunden är oftast privat husägare, eller mindre förbrukare/distributör. Skogsägare kan på så vis få ut ett högre lokalt pris för björk- och bokved, istället för att sälja veden som massaved. Alla virkessortiment utom sågtimmer av bok, har idag, i Skåne 2005, en acceptabel prisnivå. I slutet av kapitlet ﬁnns länkar som leder till hemsidor där man kan få information om leverantörer, köpare och priser för rundtimmer, fanertimmer, sågtimmer, barrvirke och pallvirke i de olika regionerna i det aktuella Baltic+ området

Virke som hittills betecknats som ”problemsortiment”, som ved av ek, har länge ratats av råvaruindustrin, tas nu tacksamt emot av industrisektorn. Värdefullt och glädjande är även att efterfrågan på massaved av bok håller i sig.

Försäljningsstrategier

Vid försäljning genom skogsförvaltningen i Brandenburg och Mecklenburg-Vorpommern gäller följande genomsnittspriser vid försäljning av massavedssortimente:

Skogsägare säljer vanligen sitt virke genom virkesköpande organisationer. I Tyskland ﬁnns en internationell virkesbörs som genom en ﬂerspråkig virtuell plattform erbjuder t.ex. marknadsinformation över virkesprodukter, och en bred

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

kund- och leverantörskrets både inom- och utomlands. Alltid lika omtyckta i Tyskland är virkesauktioner som ett sätt att sälja virkesprodukter. Träindustrins internationella nätverk FORDAQ erbjuder virkesleverantörer - och köpare, möjligheten att ta för sig av ett brett spektrum av information och erbjudanden. Dessa avsättningsmöjligheterna utnyttjas olika mycket av de olika Baltic+ regionerna. Polen som ny EU-medlem företräds redan med sina 528 skogsbruksföretag, från små och mellanstora företagare upp till stora handlare, skogsägare, snickerier. Från svenska sidan deltar endast 28 skogsföretag i den här avsättningsmarknaden. Tyskland i enlighet med Polen företräds av 512 företag, därav 10 trävaruhandlare, mellanstora upp till stora företag från regionen Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg. Utöver detta erbjuder internationella och nationella mässsor utbytesmöjligheter och möjligheter att skapa kontakter över aktuella teman som produktion, avsättning och teknik. En kalender över virkesindustrins internationella mässor kan man hitta på FORDAQ’s hemsidor. Företagsmässig globalisering och intensiﬁering av informationsorganisationen ställer många områden av tillvaron för företagande, kultur och ekonomi inför nya utmaningar. Utvecklingen kommer att få positiva verkningar för arbetsmarknaden inom skogsbruk, förädling och försäljning. Som vidare instrument till försäljning fungerar de organiserade branschforum, som t.ex. branschforum för innovation, möten, partnerskap den 19-21 oktober 2005 i Rhein-Mainhallen i Wiesbaden. Programmet för arrangemanget har fokus på: • FengShui i trävaruhandeln • Reklam på sökmotorer • Modern kommunikation mellan handel och industri för att öka konkurrensmöjligheter. för att visa på aktuella utvecklingstendenser inom virkesindustrins område och tillgänglighet till nya marknader och nischprodukter för små och mellanstora företagare. Skogsteknik

Skogsteknik: Mekanisering och miljöhänsyn Sedan mitten av 1900-talet pågår ständig teknisk utveckling i skogsbruket. Den tilltagande mekaniseringen samtidigt med krav på ökad hänsyn till miljön kännetecknar dagens skogsbruk. Resultat är ständigt växande erbjudanden av skogsteknik, för att tillgodose behovet av anpassad skogsteknik för olika krav. Insatsen av teknik kräver noggranna ekonomiska överväganden. Här följer några exempel på maskiner i skogsbruket:

Skördare och skotare Insatsen av de kostnadsintensiva maskinerna skördare och skotare kräver en mycket noggrann och rationell planering. De har en mycket hög prestation och kan inte sättas in med lönsamhet om arbetsobjekten är mycket små. Vid okvaliﬁcerat handhavande får man inte underskatta skador som kan uppstå både i skogsbeståndet och på markstrukturen. (Skördare började användas i Sverige i början av 1980-talet och skotare under senare delen av 1960-talet. Mer än 90% av avverkningen i Sverige utföres av skördare och skotare. Vanligen är maskinerna ägda av entreprenörer.)

I Tyskland togs de här maskinerna första gången i bruk i större omfattning för upparbetning av den annars inte hanterbara stormfällda skogen efter orkanen ”Vivian”, 26 februari 1990 och ”Wiebeke”, 1 mars 1990. Sedan dess ökar andelen avverkningsvolym med skördare stadigt. Vid det här laget avverkas 30 % - 40 % av timret i Tyskland med skördare. I vissa förbundsländer där man redan tidigt har satsat på mekaniseringen ligger andelen idag på 50 %. Den traditionella skogsarbetaren med motorsåg är inte längre vanlig. Vid virkestransporten från skogen ut till bilväg, där man lastar virket på en timmerbil, som transporterar timret till förädlaren, använder man en skotare. Privata skogsägare i Sverige avverkar numera inte så stora mängder virke. I den mån de avverkar används vanligen jordbrukstraktor med skogsutrustning för uttransport av virket. Några tusen skogsägare använder sig av traktorer som är speciellt utrustade för småskalig avverkning, t.ex. vedhuggning. Några arbetar även med hästar. I hela Sverige ﬁnns det ca 50 professionella skogshästentreprenörer. Några av dem ﬁnns i Skåne. Det största problemen som är kopplade till insatsen av stora maskiner är skador på marker och vattendrag. Vid provtagning har man t.ex. hittat kvicksilver i vattendrag. Det kan inte nog poängteras att dessa maskiner bör göras så miljövänliga som möjligt. Det är en fråga om politik och lagstiftning, där man hittills inte har tagit problemet på tillräckligt stort allvar.

Vinschkran Den här tekniken lämpar sig särskilt bra för avverkning i branta stup och fuktiga resp. känsliga växtplatser på slättland. Systemet består av en tippbar arm, en linvinda och en motor för drivning. Vinschkrananläggningen kan kombineras med annan skogsteknik. Arbete med vinschkran är speciellt skonsamt mot beståndet och marken.

Avverkning i speciella skogsbestånd I speciella skogsbestånd krävs det anpassade avverkningsmetoder. Det kan gälla då skogsägaren bedriver sitt skogsbruk mera specialiserat och miljöanpassat. Här kombineras högmekaniserat avverkningsförfarande och manuell motorsågsavverkning. Skogsmaskinens höga vikt får inte underskattas ifråga om markskador, t.ex. packning.

Timmerkörning med häst Det troligtvis mest ekologiskt optimala sättet att köra timmer är med häst. Det är dock mera sällan det är ett verkligt hållbart alternativ till modern teknik.

Woodmax Spännapparat Fler och ﬂer vedproducenter och egenförbrukare i Europa satsar på de nya vedpalls- och buntningssystemen, som gör det enklare att bunta större mängder ved, och därmed spara tid och kostnader. I Polen ﬁnns det redan en importör för dessa packningssystem. I Sverige är packningssystemet ännu obekant.

Vem kan hjälpa till? Bortsett från statliga och regionala skogsvårdsorganisationer i Baltic+ regionerna, som kan lämna de principiella uppgifterna om skogsbestånd, ﬁnns möjlighet att få information hos forskningsinstitutioner och teknikcentra om nationella och A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

11

internationella kooperativa nätverk och forskningsprojekt inom området skogsbruk och teknik för timmer. De nedan uppräknade internetsidorna är omfångsrika databanker för övergripanden teman: * Certiﬁering * Skogsprodukter, säljare, köpare, priser, försäljningsmöjligheter * Skogsbruksteknik

Links:

Tyskland www.bfwc.at/050/1530.html www.waldwissen.net www.infoholz.de www.werleferholz.de www.fore.reile.net www.fsc-deutschland.de www.saegeindustrie.de

Sverige www.fsc-sweden.org www.pefc.se www.skogsindustrierna.se www.forestindustries.se www.sodra.com www.trariket.se www.sydved.se www.skogforsk.se

Polen www.lasy.com.pl/lzd www.drema.pl/pl www.ibles.waw.pl/sitlid www.lp.gov.pl/drewsnos/rynek

Skogsområde i Tyskland, Mecklenburg-Vorpommern Foto M.Schröder

12

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

Andra inkomstmöjligheter från skogen Kapitel 3 Skogens ”skafferi”

Svampar

De lagliga föreskrifterna för beträdande och användning av skogsområden kan betraktas som likvärdiga i länderna Sverige, Tyskland och Polen. ”Inte störa och inte förstöra” – så lyder grundregeln för allemansrätten, de svenska rättigheterna för att vistas i naturen. I alla Sveriges nationalparker liksom i andra områden som står under lagstadgat naturskydd, är allemansrätten inskränkt, och för det mesta angivet bl.a. på informationstavlor för besökaren.

Bland de förekommande svamparterna i Mellaneuropa ﬁnns det många omtyckta matsvampar och ofta görs speciella delikatesser av dem. Ätbara sorter eller för användning som kryddsvamp, kan man plocka året om, såvida man kan skilja de olika sorterna åt och känner till deras växtplatser. I Mellaneuropa räknar man med en medelavkastning av svamp på ungefär 100 kg per ha skog.

För bestämda utomhusaktiviteter gäller mått av stränga krav enligt svensk miljölagstiftning. Beträﬀande skogens frukter är det förbjudet att bryta och plocka kvistar, grenar, löv, bark eller kåda från levande träd, eller t.ex. ta med sig växter. Det samma gäller ifråga om att fälla levande träd eller buskar. Det är däremot tillåtet att plocka vilda blommor, bär och svamp. Plockas dessa med tanke på ekonomiska intressen, måste skogsägaren tillfrågas och ge sitt samtycke.

Yrkesmässigt plockande av svamp är inte direkt utbrett i Sverige. Många medelstora skogsföretag i Polen och Tyskland säljer däremot torkade skogssvampblandningar till livsmedelskedjor. De vanligaste svamparna är olika soppar, champinjoner, ostronmussling, Karl-Johans svamp, kantareller, och strävsopp.

Detta gäller även för användning av mark, sjöar, ﬂoder och vattenvägar för turist ändamål. Förbjuden skogsmark att beträda är i Sverige områden med ungskog upp till en höjd på 1,3 m, liksom för bevuxen åkermark. Den svenska allemansrätten grundar sig inte på någon lag, den känns mer igen som en traditionellt invand regel, men ändå bindande.

Svampen bör tas om hand och beredas tämligen fort, särskilt om det är svampar som har mjuk och genomfuktig textur. Är det inte möjligt att omedelbart ta hand om svampen, bör den bredas ut i torra och svala utrymmen, helst på trägaller eller på pappersunderlag. Rengöring av svampen sker med hjälp av kniv. Går hattens skinn att dra av sparar det mycket rengöringsarbete. Svamp ska inte tvättas. De drar då genom sin uppsugningsförmåga till sig för mycket vatten. Det vanligaste konserveringssättet av svamp är torkning. Svampen skärs då i tunna skivor, som sedan utsätts för cirkulerande luft. Torkar man svampen i ugnen bör värmen vara låg, och det är viktigt att luften cirkulerar tillräckligt.

I Tyskland regleras beträdande av skog och plockande av skogsfrukter av förbundsskogslagen. Här gäller att det är tilllåtet att vistas i skogen för rekreation. Det är inte tillåtet att beträda skogsodlingar och ungskog upp till en höjd av 4 m, liksom andra skogsbruksföretag, jaktmarker, ﬁskodlingsområde, eller andra av skogsmyndigheter spärrade skogsområden, eller skogsvägar. Dessa tillträdesinskränkningar gäller även i de polska skogsområdena. Plockning av skogsprodukter är tillåten, så länge det är tillåtet genom naturskyddsrättigheter. Man får plocka ringa mängd av bär, kryddväxter och örter, nötter och svamp. Det samma gäller för plockning av blombukett, ormbunke, gräs och kvistar för eget behov. Organiserad yrkesmässig plockning av skogsplantor och skogsfrukter kräver tillstånd från myndighet, och godkännande av skogsägaren.

Beroende på den mykologiska fackkunskapen har ﬁrmagrundaren Helmut Wagner (Green Forest – Wagner Svamp) sedan början av 80-talet genomfört organiserad svampplockning i olika förbundsländer. För att kunna erbjuda kunderna en god kvalitet av de torkade svampblandningarna har plockarna skolats och tränats i sina respektive förbundsländer. Principiellt måste man under temat tillvaratagande av svamp, egen konsumtion eller försäljning, vara på det klara med att färsk svamp är en lättfördärvad vara. Problemområden vid försäljning för dessa skogens frukter är ofta lång transport, såväl som fel lagring under transporten resp. innan transporten. Ätbara svampar kan genom yttre omständigheter eller påverkan, som t.ex. felaktig lagring, utlösa förgiftning, vilka går under den allmängiltiga beteckningen ”falsk svampförgiftning” Det är ett problem som inte får underskattas.

Ved får plockas i statlig skog för eget bruk, om den ligger på marken, är torr eller murken och under 10 cm i diameter, såvida skogsodling inte riskerar att ta någon skada. Bortförande av plockved ur privat- eller organisationsägd skog kräver tillåtelse från ägaren. De polska skogsrättigheterna skiljer sig inte mycket från de tyska eller den svenska allemansrätten, här gäller även principen ”Inte störa och inte förstöra”.

Provtagning på marknader och i livsmedelskedjor visade att 30-100 % av svamputbudet inte var försäljningsdugligt. Spektret för anmärkningarna räckte från mögliga, ruttna till helt förstörda, mosade. Eftersom det inte endast handlar om ett regionalt problem, bör man alltså både vid inköp och försäljning av färsk svamp i Baltic+ regionen titta på transport tider, transportförutsättningar och lagring.

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

13

Bär Från skogen får man en mängd olika bär som ställer olika krav på klimat, markförhållanden och omgivande vegetation. En inte obetydlig del av dessa frukter är njutbara och berikar den dagliga matsedeln på ett hälsosamt sätt. Eftersom det handlar om en ren naturprodukt, är erbjudandet säsongsberoende och kvantiteten är svårkalkylerad. De vanligaste bärsorterna inom Baltic+ regionen är lingon, blåbär, tranbär, björnbär, smultron, vinbär och hallon. Principiellt är det viktigt att bären sköljs ordentligt. Vissa av sorterna växer i skogens markvegetation, och man kan inte utesluta att bären då kan komma i kontakt med vissa sjukdomssmittor, som till viss del kan vara livsfarliga för människor, t.ex. rävbinnikemask. Det ﬁnns ﬂera alternativ för användning av skogsbär: färska direkt på bordet, djupfrysta, som ingrediens i bakverk, glass, cocktails, eller förädling till marmelader, gelé och torkad frukt. I norra delarna av Sverige är plockning av lingon och blåbär starkt utbredd och engagerar talrika företag och plockare. Man säljer nyplockade bär på marknader och i aﬀärer i hela Sverige. Ett annat väl utbyggt aﬀärsområde är marmelad- och syltproduktion.

Honung Skogshonung består inte, som man felaktigt tror, av blomsternektar, utan av utsöndring från vissa bladlusarter. Dessa suger saft från gran, tall eller andra trädarter, smälter den ofullständigt och utsöndrar de söta resterna. De här resterna betecknar man som honungsdagg, som består av kolhydratrik utsöndring från växtsugande insekter (bladlöss, bladloppor och cikador). De vanligaste leverantörerna av honungsdagg vid optimala förhållanden är tall, gran, lönn, lind och ek. Så uppstår t.ex. granhonung med en kådig och kärv smak och skogshonung med sin krydd-kärva smak. Det övade ögat ser under goda skogshonungsår väl synliga honungsdaggdroppar på barren. Bin samlar in honungsdaggen och den förädlas i biodlingen. På grund av ursprunget från växtsaft har skogshonung sin speciella mörka färg och sin maltaktiga arom. Framförallt används den gärna vid luftrörsbesvär, men allergiker bör testa den med försiktighet hur de tål den. Vid sidan av de ”skogsfrukter” som beskrivits här och deras mångfaldiga användningsmöjligheter, öppnar sig vidare användningsområden för skogen. Exempelvis kan man se detta hos företag i Mecklenburg som ”Ätbara landskap” GmbH, där man tillvaratar vilda växter och förädlar dem. Ett annat användningsområde för skog är odling och försäljning av julgran, pyntegrönt, och kransbindningsmaterial.

Julgranar I Tyskland säljs mellan 20 och 26 milj. julgranar. Den tyska virkesindustrin uppskattar försäljningsvärdet till 40 milj. Euro. Mest omtyckt är numera Nordmannagranen (kungagran) i norra Tyskland och rödgran i södra Tyskland. På samma gång hänger en ständigt växande marknad ihop med julgransförsäljning. För privata skogsägare öppnar sig fortlöpande nya aﬀärsmöjligheter sammankopplade med upplevelse och försäljning med kringarrangemang. Här efterfrågas aktiviteter som handlar om julgranen och familjära aktiviteter från t.ex. reseföretag, banker och bilhandel och andra företag som riktar sig till familjer som själv vill åka ut

14

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

och hugga sin gran. Skogsägaren kan erbjuda aktivitetsprogram i samband härmed (lägereld, glögg, barnaktiviteter). På så vis öppnar sig nya marknadsmöjligheter, där skogsägaren har chansen att erbjuda upplevelser och på så vis knyta till sig potentiella kunder för marknadsföring även av andra produkter. Importen av julgran har ökat under de senaste åren. En anledning till ökningen av den tyska importen ser man i trenden att ha en ”andra gran”. Under adventstiden sätter man upp en gran i trädgården eller på balkongen med belysning i och till själva julhelgen ställer man en andra gran i vardagsrummet. 80 % av de importerade granarna är Nordmannagran, som genom sin långa hållbarhet klarar transport relativt bra. Det viktigaste importlandet är Danmark (92 %) före Polen och Nederländerna. De stora julmarknaderna i Tyskland som sätter igång i samband med första advent, t.ex. i Rostock, Hamburg, Berlin, Dresden och Nürnberg, är mycket populära i de stora städerna. I Polen har det först under de senaste 5 åren etablerat sig julmarknader i de större köpcentren alldeles innan julhelgen. Julen är familjens helg och ﬁras visserligen på olika sätt i de olika EU länderna, ändå ﬁnns det vissa gemensamma nämnare som julgranen, ris, adventsstjärna och adventskransar med stearinljus i. I Sverige är julen den viktigaste och längsta helgen. Julgranen som ursprungligen kommer från Tyskland (1800-talet) står för det centrala av julﬁrandet i hemmen. Dagen innan julafton – lille julafton – är ofta förberedelsernas dag då granen kärleksfullt smyckas med glitter och annat jordiskt pynt. På toppen sätts en stjärna, och under granen läggs alla inslagna julklappar. Julgranar omnämndes första gången i Sydtyskland under reformationstiden som ett tecken på det eviga livet och evangeliet. Jesusbarnet och utdelningen av gåvor, den s.k. julklappsutdelningen hör till julen. Sedan 1600-talet ﬁnns den här seden. När julklapparna blev ﬂer lade man dem på ”gåvobordet”. Som medelpunkt på gåvobordet står numera en julgran med tända ljus, ljusslingor och färgade kulor. Ingen annan tysk sed har fått sådan utbredning runt om i världen. På julaftonen besöker man gudstjänst, som tidigare ﬁrades med större eftertanke. Den egentliga helgdagen ﬁras med dignande bord på juldagen (25.12). Julafton (Wigilia) är den viktigaste familjehögtiden i Polen. För den festliga atmosfären är den gemensamma smyckningen av granen avgörande. De första julgranarna i Polen fanns under 1800-talet huvudsakligen i städerna, i lägenheter hos tyskar och protestanter med tyskt ursprung.

Jakt I vår tid fyller jakten en viktig uppgift i skogs- och viltvårdssammanhang. En av de främsta uppgifterna är att hålla högviltet på en acceptabel nivå för skogen, för att reducera betesskador och på så vis värna om skogens föryngring. Därutöver erbjuder jakten en mångfald av aktiviteter för aﬀärsmöjligheter (försäljning av byte, utformning av aktiv jaktturism, försäljning av viltprodukter). Under tiden har olika typer av jakt utvecklats, då man inriktar sig på bestämda djurarter: * enmansjakt (sök, passning, pyrsch dvs. smygjakt) * sällskapsjakt (drevjakt, tryckjakt, rörelsejakt) * fångstjakt, falkjakt (med gripfåglar)

I Tyskland och Sverige är hetsjakt förbjuden. Vissa motståndare argumenterar mot viltutfodring och vilthägn och menar att det är allvarligt ingrepp i ekosystemet som gynnar en onaturlig tillväxt i viltpopulationen. Jägare opponerar sig däremot och menar att naturen ändå inte är orörd, eftersom den ständigt underkastas mänskliga ingrepp. Därför måste människan göra reglerande ingrepp, för att kunna erhålla en naturlig jämvikt i naturen. Enligt statistik från tyska jaktskyddsförbundet ﬁnns det ca 300 000 jägare i Sverige, 340 000 i Tyskland och 100 000 i Polen

SVERIGE Region Skåne

Jakträtten i Sverige ligger hos markägaren. Markägandet i Sverige är uppdelat i ganska lika delar mellan staten och andra oﬀentliga innehavare, skogsindustriella bolag och privatpersoner. Utländska jägare kan vanligen delta som inbjudna (utbytesjakt) eller som betalande gästjägare. För att få jaga måste man sedan mitten av 80-talet ha avlagt en jägarexamen. Alla människor som vill jaga i Sverige måste varje år erlägga en jakträttsavgift till staten. Att ha ett avtal om ansvarförsäkring rekommenderas. Deltagare i älgjakt bör innan jakten ha avlagt ett skytteprov på älgskyttebana. Många fastighetsägare och jaktsällskap erbjuder såväl svenska som utländska jägare möjligheter, att som betalande gäster delta i jakter. På grund av den stora delen av privata ägare av de svenska skogarna, är det en stor andel skogsmark som medvetet inte används för kommersiell jakt. I enlighet med traditionen är det många privata skogsägare som själva eller bara med nära vänner utövar jakt på sin egendom. Jägaren har ofta en speciellt tränad jakthund. Jaktsäsongen i Sverige omfattar stor del av hösten och vintern, vanligen augusti-februari. Start och varaktighet av jaktsäsong för olika vilt, kan variera för olika delar av landet. Älgjakten i södra Sverige startar i början av oktober och varar i ca två månader. Varje år skjuts ca 100 000 älgar, 30 000 rådjur och ca 300 000 harar i Sverige. De företagare som erbjuder jaktmöjligheter i Sverige annonserar också i utländska tidskrifter. Erbjudande om organiserad jakt och andra naturupplevelser är ett område med brett utbud med stor variationsrikedom.

TYSKLAND Region Mecklenburg-Vorpommern Region Brandenburg

Den som vill utöva jakt i Tyskland måste vara innehavare av en jaktlicens. Jaktlicensen får man genom att gå en

organiserad utbildning där man avlägger jaktprov i privata jägarskolor eller på regionala skogsmyndigheter. Jakträtten är den uteslutande befogenheten, som gör att man kan bedriva viltvård, eller utöva jakt och tillägna sig fällt vilt, inom ett visst område på de vilda djur som jakträtten gäller. Genom jakträtten är man som jägare skyldig att sköta viltvården inom sina jaktmarker. Jakträtten hör till fastighetsägaren på hans mark och tomt. Utövande av jakt i sin helhet kan arrenderas ut. Jaktarrendekontraktet ska vara en skriftlig överenskommelse. Varaktigheten på arrendet bör löpa över minst nio år. Arrendator får endast den vara som har varit innehavare av jaktlicens i minst tre år. I området, där man är berättigad att utöva jakt, eller har giltigt tillstånd att utöva jakträtt, är den jaktberättigade skyldig att lämna in jaktlicens till berörd myndighet. I Tyskland existerar olika seder och bruk som hör ihop med jakt, som t.ex. att man vårdar ett speciellt jägarspråk. Ett berömt jaktområde är Shorfheide i Brandenburg.

POLEN Region Västpomern

Polen räknas sedan mer än 30 år till de mest älskade jaktländerna av europeiska jägare. Sedan 1996 jagar man efter en ny jaktlag. Professionella jaktorganisationer och gott viltbestånd är en av anledningarna till att Polen är jaktland nr 1 i Europa. Många polska reseföretag har specialiserat sig på aktiv jaktturism och erbjuder utländska jägare attraktivt boende och organiserad jakter. Den enda nationella jaktorganisationen, Polski Ziwazek Lowiecki, organiserar hela landets jägare. Inkomster till jaktföreningarna kommer från medlemsavgifter, försäljning av viltkött, organiserad jakt för utländska besökare och export av levande vilt, särskilt hare. Förutsättning för att får jakttillstånd i Polen är ettårig praktik hos en jägarförening och ett godkänt jaktprov. Utländska jägare kan och måste, om de har för avsikt att jaga i Polen, vara innehavare av ett ”dagskort”, bli medlemmar i ett polskt jägarförbund och få ett jakttillstånd från reseföretaget.

Jakttroféer Skogs- och jaktgårdar, framförallt slott har en gammal tradition där man smyckar väggarna med hornkronor av hjort, annat högvilt och övriga jaktbyten. Visserligen har inställningen till jakttroféer ändrat sig väsentligt under de två senaste århundraden. Idag har jakttroféer en viktig viltbiologisk funktion, eftersom de ger besked om hur hälsotillstånd och näringssituation för viltbeståndet ser ut. Vid införsel av jakttroféer gäller EU:s riktlinjer enligt följande: Trofén måste åtföljas av ett veterinärintyg. Ben, horn, hovar, klövar, hornkronor och tänder måste antingen vara avkokade, desinﬁcerade och/eller behandlade med vätesuperoxid, hudar och pälsar torkade eller åtminstone vara insaltade 14 dagar innan införandet. Jakttroféer måste vara förpackade en och en i genomskinliga tätförslutna förpackningar, original veterinärintyg måste medfölja förpackningen. Icke överensstämmande sändningar med motsvarande underskrifter strykes. Intygsförfarandet ingår i varje förbundslands myndighetsför-

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

15

farande, och utfärdas och kontrolleras där gränskontrollen görs. Är inte detta möjligt behöver man få en av myndigheten gjord översättning av originalintyget utfärdad av gränsveterinär. Planerad utförsel av sändning över gräns måste anmälas till gränsveterinär med ett veterinärdokument, med tanke på gränskontrollen, en arbetsdag innan man planerar överförsel.

Skogsbrukaren som virkesförädlare En stor del av allt trä blir förädlat inom sågverksindustrin. Vidare i förädlingsledet följer industriell träförädling såväl som snickeri och timmermanshantverk. Viktiga användningsområden är möbelindustri, byggindustri, spån-, ﬁber- och massivträskiveproduktion, såväl som sportartikelindustrin. Sedan några år har en trend utvecklats, att privata skogsägare såväl som skogsförvaltningar levererar produkter direkt till hushållen, t.ex. i form av • specialdesignade dörrar • carportar • staket • rustika mellanväggar Därutöver levereras rund- och sågtimmer i olika kvalitetssorteringar till städer och kommuner. I parkanläggningar, biosfärreservat och vid vandringsleder ser man skyltar och vägvisare, jakttorn, vindskydd och rastplatser för cyklister som är byggda av trä. Djurparker och zoologiska trädgårdar använder trä till hägn, staket, miljövänliga pedagogiska modeller, och barnvänliga lekredskap. Dessa nytto- användningsmöjligheter av skogens resurser öppnar sig genom kooperation och kommunikation mellan skogsägare, skogsförvaltningar, och potentiella intressenter. Visioner och önskemål från potentiella köpare av träprodukter låter sig omsättas till kundnytta och samtidigt öppnar sig nischmarknader och behov som t.ex. • utkast och produktion av rustik gastronomiutrustning både för inom- och utomhusbruk • Individuellt utformade brevlådor • individuellt utformade trädgårdsmöbler, sittbänkar, blomlådor • framställning av läromedel för pedagogisk inriktning • modellbyggen för skogspedagogisk inriktning t.ex. skogsförskola, skogslägerskolor skogsfortbildningscentra, etc.

Links:

Tyskland www.jagd-online.de www.wald-mv.de www.mdje.brandenburg.de www.uni-duisburg.de www.dgfm-ev.de

Sverige www.naturvardsverket.se

Polen www.pot.gov.pl

Foto: M. Schröder

16

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

Stödmöjligheter för hållbart skogsbruk EU-stödpolitik Kapitel 4 Europeiska Unionen och dess medlemsländer har förbundit sig att följa bestämmelserna från internationella överenskommelser, beslut och protokoll (Ramöverenskommelsen från Förenade Nationerna över klimatförändringar (UNFCC och Kyoto-protokollet) överenskommelsen om biologisk mångfald (CBD) Förenta Nationernas överenskommelse om bekämpning av ökenutbredning (UNCCD), Internationella organisationen för tropiskt trä (ITTO), överenskommelsen för internationell handel med hotade arter (CITES)). Viktigt inﬂytande i skogspolitiken i de olika medlemsstaterna ﬁck man genom besluten i det sjätte miljöaktionsprogrammet från EG 2002 och från GAP-reformen 2003 där man ser till landsbygdens förbättringar. På gemensam europeisk nivå koordinerar medlemskonferensen för skydd av Europas skogar, övergripande riktlinjer och internationellt samarbete. För att kunna omsätta de eftersträvade globala målen har man utarbetat ett motsvarande nationellt skogsprogram (NFP). NFP fokuserar på följande teman: * Skogens produktionsfunktion * Lönsamhet i hållbart skogsbruk * Utvecklingsbidrag till landsbygden * Skydd och ökning av biodiversiﬁering i skogen * Minskning av klimatförändringen * Skogens skyddsfunktion * Sociala, rekreations- och kulturella aspekter Genom ”Forest-Focus-förordningen” från 2003 har ett omfattande intergrerat skogsövervakningssystem varit under uppbyggnad, så att regionala, nationella och internationella anläggningar kan användas. På subsidiaritetsprincipens uppbyggnad följer omsättningsoch gemensamma mål med olika prägel inom varje medlemsland. Speciellt inom de nya medlemsländerna i EU drar man nytta av de europeiska ﬁnansieringsmöjligheterna, med tyngdpunkt på miljöpolitik, lantbruk och landsbygdsutveckling. Här är man anvisad att hålla sig till relevanta EU-program som stöder landsbygdsutveckling, vilkas förutsättningar principiellt består av transnationella samarbeten: * SCADPlus – EU’s verskamhetsområde för stöd till landsbygdsutveckling * ISPA – traﬁk- och miljöprojekt * LIFE III – Utveckling och implementering av europeisk miljöpolitik * SAPARD – lantbruks- och landsbygdsutveckling * INTERREG III – Gemensamhetsinitiativ för regional utveckling (EFRE) för gränsöverskridande projektaktiviteter Utöver dessa ﬁnns det EU’s gemensamhetsinitiativ och varje nationell förbunds- och lands departement för miljö, lantbruk, skog och näring, som har sina olika stödmöjligheter att ställa upp med: * LEADER+ * ”Aktiva regioner – landsbygden formar framtiden” med 18 modellregioner i Tyskland.

Det ökade värdet av skogen genom investeringar gör privata skogsägare, kommuner och förbund som äger skog mer innovativa och ﬂer hållbara idéer omsätts och gynnas. Utöver detta kan åtgärder understödjas som fokuserar på försäljning av skogsprodukter, utveckling av nya försäljningsmöjligheter, grundande av nya skogsägarföreningar, transnationella nätverk och utbildning. På den nationella EU- lands resp. regionalnivån i Baltic+ regionen existerar statliga stödverktyg för hållbart skogsbruk.

SVERIGE Region Skåne

De svenska stödmöjligheterna inom skogsbruket skiljer sig grundläggande från de tyska och polska. I motsats till resten av Baltic+ regionen existerar inga jämförbara landsomfattande stödprogram. I samband med de stora stormskadorna som uppstod i januari 2005, då det under endast tre timmar knäcktes mer än 100 milj. träd, motsvarande ett helt års avverkning i hela Sverige, skapades nya bidragsformer för skogsägare. Principiellt ﬁnns det ﬁnansiell katastrofhjälp att tillgå för skogsägare som blivit drabbade av så omfattande stormskador som var fallet i januari 2005. Utöver detta ﬁnns det statliga stödmedel för områden med ädla lövträd som ek, bok, lind, ask, alm, lönn, avenbok och fågelbär. Vidare kommer ﬁnansiellt stöd att kunna erhållas för återbeskogning efter stormskadorna och för restaurering av vägar som skadats vid borttransporten av virket från stormskogen. Bidrag ﬁnns även för att främja natur- och kulturmiljö. Stödmedel fördelas av de regionala skogsmyndigheterna. Finansiellt stöd (för skogsbruket) från EU använder Sverige huvudsakligen till att investera i utbildnings- och fortbildningsprogram inom skogsbruket. Ett exempel på hur dessa medel har använts är ett program som har pågått mellan 1999 och 2001 – ”Grönare Skog” där mer än 100 000 människor, främst skogsägare lärde sig vad hållbart skogsbruk innebär.

TYSKLAND Region Mecklenburg-Vorpommern

I de tyska regionerna i Baltic+ ﬁnns det skillnader i förbundsländernas program och bidragsverktyg för Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg. I Mecklenburg-Vorpommern ﬁnns det inom ramen för främjande medel riktlinjer för skogsmässiga åtgärder ett brett utbud av ﬁnansiella medel till privata skogsägare som priori-

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

17

teras inom områdena: • Skogsstrukturförbättring • Skogsbrynsvård • Insats av draghästar •Åtgärder för att höja skogens ekologiska stabilitet • Förebyggande åtgärder mot skogsbränder • Beskogning resp. naturlig nyskogsbildning såväl som skötsel och förbättringar • Premie för plantering på tidigare åker • Ungskogsvård • Omplantering av instabila monokulturer och skadade blandbestånd

DEUTSCHLAND Region Brandenburg

Ministeriet för lantbruk, miljö och konsumentskydd i förbundslandet Brandenburg har dragit upp riktlinjer som omfattar garantier och beviljande av ﬁnansiella medel som ska gynna skogsbruksåtgärder med tyngdpunkt på: • Skogsbrandskydd • Livsrumsförbättringar i skogen (analys, besiktning, biotopskötsel, artskydd, vård av historiska skogsbruksformer, som i Niederwald) • Bevarande av död ved • Bevarande av ur- och biotopträd • Beskogning, inklusive premie för plantering på tidigare åkermark • Omställning till hållbart skogsbruk (föryngring, omplantering av bestånd) I slutet av kapitlet ﬁnns länkar som leder till hemsidor där man kan få mer information (ansökningar, bidragsnivåer, bidragsförutsättningar, ansökningsförfarande etc.) över temat. För speciella fackmässiga frågor och förehavanden får man kontakta regionala resp. lokala skogsmyndigheter eller föreningar på sin egen ort. Den tilltagande mekaniseringen av skogsarbetet, speciellt vad som gäller avverkning kräver kvaliﬁcerad personal. Eftersom den aspekten har haft en underordnad roll tidigare i gängse utbildning för skogsbrukare, är en permanent fortbildning mycket viktig. Med den bakgrunden grundades 2001 en kvaliﬁceringsfond för skogsbruk i Tyskland med medlemmar från olika bildningsförbund och från privatföretagare i Tyskland. Målet för förbundet är att anställda i skogsföretagen och hos entreprenörer ska få kvaliﬁcerad utbildning, och kunna möta de ständigt ökande kraven att på rätt sätt arbeta med moderna skogsmaskiner och miljövänliga arbetsförfaranden. Ett exempel är projektet ”Ergo Wood” som löper på europeisk nivå, med utveckling av ergonomiska riktlinjer för skogsmaskiner. Manövrering, skötselvänlighet, , säkerhet och eﬀektivitet sett från tillverkare, köpare och användare är de tyngdpunkter som undersöks i projektet. Samtidigt måste

18

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

impulser för vidare utveckling antas, som kan leda till ökad attraktion för yrket, särskilt bland unga. Förbundsdepartementet för konsumentskydd, näring och lantbruk hänvisar här till pilotprojekt ”Aktiv region – landsbygd skapar framtid” som föddes 2001 och omsätts i 18 modellregioner i Tyskland fram till slutet av 2005. Målet är att hitta nya vägar för utveckling på landsbygden och lägga större vikt vid kraven från lantbruksbefolkningen än man hittills gjort. Kärnområden för pilotprojektet är: • Stärka landsbygden och skapa tilläggsinkomstkällor framför allt genom utbildningsåtgärder, utvidgning av turism i lantbruk och skogsbruk med tålig natur. • Natur- och miljövänlig markanvändning, framför allt inom skogsbruket. • Målinriktad konsumentorientering. Som exempel på ”bästa praktik” kan här nämnas det löpande projektet ”Termoved ur inhemsk ved – ett ekologiskt alternativ” som drivs av Warnke Holzmanufaktur GmbH & Co, under benämningen KG. Projektet lyfter anspråk, som man kommit fram till genom undersökningar av omsättning och införandet av termovedsproduktion i Tyskland i regionen Wendland/Elbetal som har möjliggjorts av de kommunala myndigheterna i Neuhaus. Projektet initierar värdekedjan från inhemsk lövved som bok, al, ask, och poppel över ett förädlingssteg med en mångfald av bearbetningssteg fram till konsumenten. Ett annat exempel görs möjligt genom stödprogrammet LEADER+ omsatt i projekt i Uecker-Randow i region (M-V) med fokus på återskapande av natur. För att kunna höja det vackra i kulturlandskapet och kringområden vid bostadsområden, återskapas naturen på fält som är svårbrukade ur jordbrukssynpunkt och diversiﬁeras för möjlighet till andra inkomstkällor inom nya verksamhetsområden. Lantbruksföretag får förslag till naturåterskapande koncept, och förverkligandet stöds av strukturutvecklingsförbundet i Ueckermünde. Man har startat ett samarbete med Gut Borken GmbH inom ramen för ett projekt för plantering av lövträdskulturer på svårbrukbara jordbruksmarker. Med hjälp av dessa förehavanden formas ett långfristigt perspektiv för användning av jordbruksområden som klassas som problemmarker, och en bakåtkoppling till den växande råvaran trä. Vidare har lantbrukare ställt artrika branter till förfogande där man kan studera synergi processer mellan lantbruk och skogsbruk.

POLEN Region Zachodniopomorskie

I Polen gynnas lån, krediter, subventioner och bidrag för räntekostnader vid förmånliga krediter genom ﬁnansiering

av nationalfonden. I enlighet med syftet från naturvårdslagen som beslutades 27 april 2001, anvisas med tyngdpunkt mot nationella fonden som deﬁnierar sig till ändamålet ”nationell miljöpolitik”. Bidrag kan garanteras för: • Miljöutbildning • Pilotprojekt • Övervakning • Naturskydd • Skydd och skötsel av skogen • Förebyggande och undanröjning vid ovanligt stora naturkatastrofer. Motsvarande den övervägande statligt ägda skogen etablerar sig privata ägare genom beskogningspremien övervägande med hjälp av europeiska utformningsprogram. Övervägande forceras projekt i Polen, som har fokus på utbildning inom miljö och förebyggande åtgärder inom lantbruk och skogsbruk. Intressemotsättningar mellan lantbruk och ekologi uppstår inför utvidgningen och utvecklingspotentialen av polskt kulturlandskap och den tilltagande etableringen av erbjudanden för turismen. De nu beﬁntliga europeiska förebilderna, nationella riktlinjer och befrämjande verktygen, möjliggör exploateringen av nya arenor till medveten produktion av synergieﬀekter inom spännvidden mellan räntabilitet och hållbar företagsamhet. Exempelvis kan här nämnas genomförandet av den internationella miljöutbildningskonferensen ”Hållbar utveckling – en chans för mänskligheten” den 5-9 september 2005 i Szczecin. Den organiseras av universitetet i Szczecin i samarbete med den statliga skogens regionala centrum för miljöutbildning och Wojewodschaft fonderna för miljöskydd, som står för erfarenhetsutbyte inom områden för miljöutbildning och miljöskydd som de viktigaste förutsättningarna för hållbar utveckling som medelpunkt för aktiviteten. Program och annan information återﬁnns på www.szc.pl Det europeiska projektet ”Greenway – Nordens kedja” verkar för turismens utveckling i landsbygdskommuner i Westpommern och därmed förknippade användningsmöjligheter i hållbart lant- och skogsbruk. I följande kapitel kommer Polens förstärkta roll inom området för turism och miljöutbildning i förhållande till skogen att presenteras utförligare.

Links:

Tyskland www.mluv.brandenburg.de www.mlur.brandenburg.de www.wald-mv.de www.regiokom.de www.modellregionen.de www.pomerania.net www.agenda21-oder.de www.leaderplus.de

Sverige www.skogssverige.se www.internat.environ.se www.spm.slu/ergowood/index.htm www.leaderplus.se

Polen www.polanow.pl www.szc.pl www.wfos.szczecin.pl www.lp.gov.pl www.nfosigw.pl www.mos.gov.pl www.bip.um-zachodniopomorskie.pl www.pomerania.org.pl

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

19

Skogen – upplevelseplats och klassrum Kapitel 5 En paradox i vår tid är den tilltagande miljömedvetenheten, i motsats till den avtagande naturkännedomen. För att motverka denna diskrepans, stärka aktivt miljöansvar hos den enskilde och förmedla ökad kännedom, har en miljöpedagogik, och en deldiciplin ur den - skogspedagogiken, utvecklats. ”Lära om skogen i skogen” karakteriserar skogpedagogikens handledande motto och motiv. Det här kravet omsätts direkt på plats i skogen genom omedelbar upplevelse och egna upptäckter. Kontakt med naturen är en viktig förutsättning för sund utveckling av den mentala hälsan hos ungdomen. En naturlig omgivning ger människan, och speciellt barn en känsla av lugn och harmoni. För många stadsbor står samtidigt de organiserade formerna av möten med naturen många gånger för den enda intensivt nära kontakten med natur. Grundprinciperna för skogspedagogik är: - Inspirera förhållandet människa-skog och förbättra det - Förmedla kunskap om ﬂora och fauna resp. ekologiska sammanhang - Förmedla kunskap om ekologiska och ekonomiska förhållanden i skogen - Beskriva vikten av hållbart skogsbruk - Möjliggöra lärande på ett lekfullt sätt - Presentera jakt som viltvårdsåtgärd - Beskriva timmer som ekologiskt byggmaterial och energileverantör - Påskynda ansvarsfull hantering av naturen - Ta del av, förstå och identiﬁera regionala egenheter - Bygga upp kontakter mellan besökare, jägmästare, privata skogsägare och skogsbrukare. I Baltic+ regionen ﬁnns det en mångfald av pedagogiska inriktningar, som förmedlar fostran, bildning och kunskap efter skogspedagogikens principer. Följande exempel förtydligar skillnader på ansats och möjligheter i skogspedagogikens arbete.

TYSKLAND Region Mecklenburg-Vorpommern Region Brandenburg

Skogsförskola Skogsförskola gör det möjligt för barn mellan 3 och 6 år att självständigt få lära känna, uppleva och upptäcka skogen. I skogsförskolan tillbringar barnen varje dag i en naturligt uppkommen miljö och lägger grunden till intensiv kontakt med naturen i barndomen. Genom lekfullt lärande lär barnen känna skogen och får värdefulla erfarenheter om sammanhangen i naturen. Vistelsen i skogen vid olika årstider befäster förståelsen för skogen som

20

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

livsrum. En annan fördel med skogsförskola är den naturliga mångfalden av aktivitetsmöjligheter: lek, pyssel och knåp, studera plantor och djur, skogen under luppen, årstidernas växling i skogen och mycket annat. Samtidigt visar undersökningar att barnen som övervägande vistas utomhus har bättre hälsa och ett starkare immunförsvar. Såväl i Tyskland som i Sverige ﬁnns det skogsförskolor.

Skogsungdomshem Sedan ca 30 år tillbaka ﬁnns de s.k. skogsungdomshemmen, som bygger på lärande och praktisk erfarenhet utanför skolan inom såväl miljöområdet som socialpedagogiska ämnen. Som målgrupp tänker man sig ungdomar i skolåldern. Vistelsen bör inte underskrida två veckor, om det är möjligt, eftersom det är den kortaste tiden man behöver för att ungdomarna ska hinna få någon djupare förståelse för skogen, skogsregler, biologisk mångfald, företagsmässiga och sociala funktioner. Dessutom fördjupas och kompletteras den sociala kompetensen genom förstärkta gruppupplevelser både genom vardagen i skolan, och genom en tidig insyn i hur arbetslivet kan se ut på ett skogsbruk.. Exkursioner, arbete med trä, och skogsbetonade fritidssysselsättningar bidrar till att man får en positiv förståelse och syn på naturen. I centrum står teman som livsgemenskap med skog och skogsvegetation, skogens eﬀekter och funktioner, skogsbruk och naturskydd, faror för skogen, skogsskydd, skogens vilt och jakt. Ett växande antal skogspedagogiska erbjudanden i den tyska delen av Baltic+ regionen tar emot barn och ungdomar som även kommer från närbelägna trakter. Speciellt stor betydelse har aktiviteter som är tysk-polska (skogsinsatser för ungdomar, skogsskoldagar eller skogsdagar för ungdomar) som t.ex. på det brandenburgska skogsungdomshemmet ”Müllrose”, på skogsskolan ”Am Rogge-Busch” och på skogsskolan ”Kleinsee” Sedan ca 5 år har ungdomar mellan 18 och 27 år möjlighet att engagera sig i skogspedagogiska aktiviteter genom det frivilliga ekologiska året (FÖJ). Samtidigt ﬁnns t.ex. i Brandenburg 17 FÖJ insatsställen med skogspedagogiskt arbetsinnehåll. Nämnvärt är att man på det här stället gör verklighet av ett projekt inom ramen för ut- och fortbildningsåtgärder för ”Natur- och miljövägledare” på folkhögskolan i Uecker –Randow kretsen. Finansiella bidrag säkerställer kommunförbundet POMERANIA e.V. Under sommaren 2004 kunde man erbjuda turistaktiviteter i den här regionen med hjälp av det här projektet då man utvidgade med 23 guidade vandringsmöjligheter för besökare eller bofasta. Inom ramen för programmet för ”lärande regioner – stöd från nätverk” stöder förbundsdepartementet för bildning och forskning och har kvaliﬁcerat ”Arbete för Östpommern e. V.” i kooperation med förbundslandets utbildningsplats för naturskydd i Mecklenburg-Vorpommern sedan 2004 i ett pilotprojekt, Natur- och landskapsvägledare för Naturpark”

på ön Usedom. Kvaliﬁcering, examen och certiﬁering följer förbundsenhetliga regler. Vidare möjligheter för skogspedagogiska aktiviteter, som använder skogen som aktivitetsplats och som huvudsakligen har sin utbredning i tyska Baltic+ området, är ungdoms- och familjaktiviteter i skogen. Dessa spel ska locka barnen och deras familjer från vardagen ut till skogen, så att de på ett lekfullt sätt kan lära bli bättre på att vistas i skogen på ett ansvarsfullt sätt. Kärnan i den här aktiviteten är en lekfull tävling antingen mellan de enskilda familjemedlemmarna, eller mellan olika familjegrupper i form av kunskapsfrågor, och idrottsliga övningar. Vinnaren får attraktiva priser (t.ex. böcker, träprodukter) På samma sätt ﬁnns det både på den tyska, polska och svenska sidan utbredda och kända skogspedagogiska användningsmöjligheter.

Skolskogar I regel menar man skogar som ligger nära en skola och som används av elever med sakkunnig ledare som ett ”grönt klassrum”. Elever i alla åldrar använder sig av möjligheten på anvisat område, att sysselsätta sig med eget arbete antingen med mål som är sport och äventyrsinriktat eller forsknings och vetenskapligt inriktat.

Utbildningsstigar En utbildningsstig är en vandringsled som har byggts ut med naturvetenskapliga eller anmärkningsvärda objekt på stationer längs med stigen genom skogen. För bättre åskådliggörande och upplysning av objekten och fakta om dem, ﬁnns det, beroende på temat, inrättningar som informationstavlor, hänvisnings- och upplysningsskyltar, bildframställningar, kartor, planer, tittskåp, modeller, dia- ljud- eller multimediaåtergivningsapparater, inrättningar för att utföra experiment. Utbildningsstigar som har ett starkt avgränsat innehåll, blir beroende av regionalt eller landsövergripande språkbruk, och kallas ofta för ”tema-väg” eller ”tema-stig” Meningen med en utbildningsstig är kunskapsförmedling. Turer på utbildningsstigar åtföljs av kunnig personal, men kan också organiseras och genomföras självständigt.

Trappercamps Trappercamps erbjuder en annan skogspedagogisk användningsmöjlighet. Den förmedlar information om ”Överlevnad” i skogen till deltagarna (övervägande vuxna). I centrum står följande innehåll: - bygg ett vattentätt skydd - göra upp eld och brandskydd - leta upp och laga till mat av skogens frukter - orientering i skogen. Nya möjligheter som har öppnats erbjuder framför allt den sistnämnda av skogens användningsmöjligheter. Speciellt mot bakgrunden av den tilltagande urbaniseringen men också omvandlingen av kontakten mellan människor och efterfrågan efter nya sätt för organisations- och arrangemangsformer. Erkända inom den här stigande strukturen av upplevelseerbjudanden är området för ”survivorcamps” eller träningscam-

per med tyngdpunkt på ”socialkompetens”, som övervägande bokas av företag. Samtidigt öppnar sig nya marknader för den snabba utvecklingen inom Outdoor och extremsporter, som skogsbruket också kan proﬁtera på.

POLEN Region Västpommern

I Västpommern ligger centrum för Natur och skogsutbildning inbäddat i förvaltningsskogen Kliniska. Där kan man delta i ekologiska verkstäder, seminarier och föreläsningar, och man kan förvärva informationsmaterial och skogsprodukter Utöver det kan man utnyttja utbildningsstigar, vandrings- cykel- och vattenvägar i ett rikt ekologiskt bildningssystem. Som en central punkt för skogsturism, och skogspedagogiska specialiteter bör den Dendrologiska parken i Przelewice nämnas. Under 1700-talet uppstod i den lilla byn Przelewice ett palats med en stiliserad engelsk park. Under århundraden har parken skötts och utvidgats, och idag är den dendrologiska trädgården en sevärdhet i landskapet Pyrzyce, som inte bara förtrollar sina besökare med fält av regionens ljung, gläntor och källsprång, utan vinner även besökare genom sitt rika utbud av skogsekologiska seminarier för alla åldersgrupper. Utöver det genomför man sommartältläger för ungdomar, workshops för lärare, facklektioner och tematiska utställningar.

TYSKLAND Region Skåne

Svenska studier visar på de positiva eﬀekter som sportaktiviteter som utövas i skogen har på folkhälsan. Det är även bevisat att enbart att titta på ett träd har en positiv inverkan på välbeﬁnnandet. I Sverige ﬁnns det ungefär 1000 skolskogar. I de här skolskogarna erbjuds barn i skolåldern innehållsrika teman på skog, skogsbruk, och den svenska skogssektorn. Tyvärr ﬁnns de ﬂesta skolskogarna i de delar av Sverige som har minst invånare. I Baltic+regionen i Skåne ﬁnns det bara några få skolskogar. Samarbetet mellan skogens intressenter och utbildningssektorn har under tiden genomgått vissa förändringar. Intressant nog tycker man att samarbetet var bättre för några år sedan. Detta grundar sig i andra prioriteringar hos skogsföretagen. Utbildning och fostran styrs kommunalpolitiskt. Samtidigt har den aktuella politiska situationen inﬂytande över den ﬁnansiella tilldelningen av medel och bidrag, även inom området ”skogspedagogik”. Värderingar och inställning ändrar sig hos de unga såväl som hos de äldre eleverna, nedskärningar av medel och minskade personella resurser har på samma sätt inverkan på uppskattning och betydelse för skogsbruk och skogsindustri. Utbildningsvärlden genomgår här en omvandling. Betydelsen av skogspedagogik

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

21

för barn och ungdomar i skolarbetet är dock obestridbar. Ett exempel på en form av skogspedagogik i Skåne, som är bra organiserad och praktiserad är Naturskolan i Malmö, som grundades 1989. Där lär sig barn, ungdomar och lärare inom ramen för workshops, som mestadels genomförs utomhus i fria naturen, allt om skogen och skogens kretslopp. Naturskolans arbete genomförs helt utan ﬁnansiellt stöd från skogssektorn. På samma sätt organiserar man årligen i Skåne genom samarbete mellan ett antal organisationer upp till 20 skogsupplevelesedagar där ungefär 3000 elever i 11-12-års åldern med sina lärare deltar. Ansvarig för organisering och genomförande av upplevelsedagarna är region Skåne (fd, Landstinget).

Skog och turism En annan viktig funktion som skogen har är förnyelse- och rekreationsfunktionen och skogens attraktionskraft och användning inom turistnäringen. En stor del av besökscentra ligger i direkt anslutning till stora skogsområden. På så sätt förfogar skyddsområden och skogsområden som är lättillgängliga för turism över en speciellt stor del av dragningskraften. I skogarna inom Baltic+ regionerna ﬁnns det förutom alla sevärdheter (t.ex. slottet i Przelewice), rara växter och djur, mångfald av biotoper, och vackra landskapsvyer som står till förfogande för hållbara turistkoncept. I Nordtyskland har under de senaste åren skogar valts ut där vandrings- cykel- och ridvägar har byggts ut, informationsmöjligheter i skogen har förbättrats, utﬂyktsmål med sevärdheter har gjorts tillgängliga och man erbjuder möjlighet till organiserade skogsvandringar med skolade ledare. De grundläggande riktlinjerna för turistisk användning av skogsområdena i Baltic+ regionen är: - utbyggnad av skogsturistiska erbjudanden vid semesterorter och storstadsområden - Visa på karakteristiska skogsområden som kan användas till rekreationsskog - Skapa enskilda erbjudanden (lyfta fram lokala specialiteter) på landsbygden, för att stödja utveckling inom lantbruket. - Integrera historiska och övriga sevärdheter i vägnätet. - Bygga ut infrastrukturen i turistaktuella skogsområden (t.ex. parkeringsmöjligheter, gastronomiska och sanitära faciliteter) Vid utbyggnaden av infrastrukturen för turistområden i skogen måste man ta hänsyn till naturskydd, landskaps- och regionalplanering, kommunala och företagsmässiga och andra skogspolitiska aspekter. Den huvudsakliga uppmärksamheten för utbyggnad av ökad skogsturism är den skonsamma utvidgningen av turisterbjudanden. Med den här målsättningen är massturism inte förenbar. Snarare tvärtom genom besökskontakter, är information och skogspedagogiska erbjudanden grundförutsättningarna för en del av hållbarhetskriterierna som motsvarar passande användning av skogen.. Det oﬀentliga arbetet inom skogsområdet har således som huvuduppgift, att förmedla kunskap om skogens komplexa betydelse för social, ekonomisk och ekologisk medvetenhet för människan.

22

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

Skogsturism i Sverige Intressant är att temat ”Skog som arrangemangsplats eller klassrum” i sammanhang med skogsturism ännu är relativt dåligt utvecklat i hela Sverige. Från regionala jägmästare och privata skogsägares sida märker man ändå en stor potential. I Skåne ﬁnns det skogsägare, som deltar i utvecklingsprogram som är kopplade till företagande, och som framförallt marknadsför jakt och ﬁske. Utöver detta ﬁnns det organiserade vandringsledsystemet Skåneleden, vilken till stor del sträcker sig över privatägda marker. Huvudansvaret för Skåneleden åligger stiftelsen för Fritidsområden i Skåne. Region Skåne har speciellt intresse i att kunna erbjuda befolkningen hög livskvalitet och hälsosamma aktiviteter utomhus i naturen. Skogsturism i Skåne är i grunden förbunden med nationalparkerna Söderåse och Stenshuvud. Nationalparken Söderåsen har en yta på 1625 ha och grundades år 2001. Vid sidan om omväxlande natur med tät lövskog, raviner, små vattenfall, kan man se en särskilt stor mångfald av olika insekter som lever i trä, ormbunkar, mossor, lavar och svampar. I den sydliga delen av nationalparken ligger Villa Söderåsen, som är en turistinformationsplats, med ständigt växlande utställningar om natur, geologi, och kulturhistoria från nationalparken. För familjer och skolklasser kan man boka guidade visningar, som kan avrundas med ett besök i Skäralids naturrums restaurang eller café. Anmärkningsvärt är att både informationscentret och Skäralids naturrum är handikappanpassat. Speciellt utrustade grillplatser och s.k. vandrarrastkojor för övernattning, ﬁnns utmed Skåneleden. Nationalparken Stenshuvud ligger vid den skånska östkusten. Urberget, som höjer sig knappa 100 m. över havet, är ett sjömärke sedan urminnes tider. Även den här nationalparken präglas av lövskog (avenbok) med påfallande många orkidéarter och talrika arter av fåglar (näktergal dominerar). Den här nationalparken har också ett handikappanpassat besökscentrum med utställningar och vandringsleder.

Skogsturism i Polen I Polen har skogsmyndigheten och jägarna under de senaste åren lagt särskilt stor vikt vid utbildning av lokala reseledare och lättnader av hanteringen som hänger ihop med jaktturismen. Med hänsyn till den tilltagande jaktturismen och därmed förbundna inkomstkällor, och tilläggsinkomster för skogsbruket, kommer man att påskynda verksamhetens utveckling inom dessa områden. Jakten i regionen Drawska, Wkrzanska, i urskogarna eller den nedre Oderdalen levererar utomordentliga upplevelser till bofasta och utländska jägare, och transnationella kopplingar genom organiserade jakter och arrangemang som t.ex. lägereld med traditionella rätter som t.ex. polska jägarbigos.

Links

Tyskland: www.wald-mv.de www.waldkinder.de www.ribnitz-damgarten.de www.wald-mv.de/jugendwaldheim/loppin www.deutschewildtierstiftung.de www.landesforst.schleswig-holstein.de

Sverige: www.fee-international.org www.sveaskog.se www.skaneleden.see www.strovomraden.se www.nationalpark-soderasen.lst.se www.stenshuvud.se www.batur.pedc.se www.naturskola.se www.skogeniskolan.se www.jagareforbundet.se

Polen www.pl.gov.pl www.szczecin.lasy.gov.pl www.ogroddendrologiczny.szczecin.pl www.eko.liban.com.pl www.wolinpn.pl www.drawsko.pl www.zrot.pl

Foto: M. Schröder

A STRATEGIC CO-OPERATION AREA

23

24

EKOLOGISK SKOGSBRUKSMANUAL

Översikt av ekologiskt lantbruk och miljövänlig livsmedelsproduktion

Recommend Documents