Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden)
Tips 1: Repetera ordläxorna innan du läser det här, då blir det lättare att läsa. Tips 2: Det du måste kunna är markerat. Du kan säkert det mesta redan. Tips 3: Det övriga är sådant som vi har pratat om men det är för mycket att lära sig nu. Läs det om du hinner när du känner dig säker på det andra (ordläxorna och det gula). ☐ Vilka de tre stora abrahamitiska religionerna är: judendom, kristendom och islam ☐ De abrahamitiska religionerna är monoteistiska (= att man bara tror på en enda Gud). De kallas abrahamitiska för att Abraham anses ha startat dem. ☐ Viktigaste gemensamma sakerna i de tre stora abrahamitiska religionerna: -‐ Monoteism = det finns bara en Gud (och det är samma Gud) -‐ Alla människor är lika mycket värda (slaveri är till exempel inte bra) -‐ Man ska hjälpa fattiga och sjuka ☐ Vanligare i kristendom och islam: -‐ Den som levt ett dåligt (syndigt liv) straffas efter döden genom att hamna i helvetet -‐ Den som levt ett osyndigare liv och som ångrar sina synder kommer till Himmelen (Paradiset) efter döden ☐ Regler om mat är kända för islam och judendom, mest känt är -‐ det är förbjudet att äta kött av gris -‐ djur ska slaktas på särskilt vis -‐ tillåten mat för judar kallas kosher (men ordet kosher gäller egentligen inte bara mat) -‐ tillåten mat för muslimer kallas halal (men ordet halal gäller egentligen inte bara mat) ☐Om judendomen: -‐ Äldst av de tre -‐ Den heliga boken heter Tora eller Tanakh (Tora är en del av Tanakh, Tanakh = de kristnas GT) -‐ Man samlas för att be i en synagoga -‐ Lördagen är vilodag -‐ Den judiska påsken firas för att minnas hur judarna räddades från slaveriet i Egypten -‐ Under medeltiden förföljdes judar i Europa av kristna, de beskylldes för att ha dödat Jesus ☐Om kristendomen: -‐ Startades för att ”uppgradera” judendomen (ansåg de kristna) -‐ Kristna tror att Jesus är Messias=Kristus (och det är därför det heter kristendom) -‐ Kristna tror också att Jesus egentligen är Gud själv som levde bland människorna ett tag -‐ Jesus korsfästes av romare i Jerusalem när han skulle fira den judiska påsken -‐ Den kristna påsken firas för att minnas att Jesus återuppstod några dagar senare
-‐ Kristna tror att man kommer att leva igen efter döden -‐ Kristna hoppas komma till himmelen (himlen) (Paradiset) -‐ Korset är kristendomens mest kända symbol -‐ Kors med Jesus på kallas för krucifix -‐ Jerusalem var de kristnas heligaste stad under medeltiden -‐ De första kristna var judar, men sedan spreds kristendomen bland andra folk i Romarriket -‐ De romerska kejsarna förföljde först de kristna, men blev sedan själva kristna -‐ Påven i Rom är ledare för den romersk-‐katolska kristendomen (som är den största kristendomen) -‐ I östra Europa är den ortodoxa kristendomen vanlig och den lyder inte under påven -‐ I norra Europa (som Sverige) är den protestantiska kristendomen vanlig (den heter protestantisk för att man protesterade mot påven -‐ Sverige blev protestantiskt när Gustav Vasa var kung (förste kungen efter medeltiden) -‐ Det var vikingakungar som på allvar började försöka göra människorna i Norden kristna (exempel: Harald Blåtand, Olav Tryggvasson, Olav den helige) -‐ Dessa kungar ville ha kristna kungariken där de själva var storkungar som hade hjälp av den katolska kyrkan att styra och sköta riket (så som kungarna nere i Europa hade det) -‐ Man kan säga att medeltiden i Norden börjar när Norden blivit kristet -‐ Medeltiden i Europa nedanför Norden börjar när Romarriket blivit kristet (om man avrundar lite) -‐ Söndagen är vilodag -‐ Förr måste alla kristna gå i kyrkan på söndagen -‐ Den heliga boken heter Bibeln och består av Gamla Testamentet (GT) = judiska Tanakh) och Nya Testamentet (NT) som handlar om Jesus -‐ Den katolska kyrkan var otroligt rik och mäktig under medeltiden -‐ Förr var många rädda för att hamna i helvetet, eller i ett sorts tillfälligt helvete som kallades skärselden -‐ På medeltiden vara alla mycket rädda för djävulen (Satan) som man trodde försökte lura människor att göra dåliga saker (synda) -‐ På medeltiden var många mycket rädda för de onda makterna (djävulen, smådjävlar, onda andar, spöken, troll, gamla asagudar, Näcken, Skogsrået) som man trodde jobbade för djävulen -‐ Präster och munkar sa att man kunde få kortare tid i skärselden om man gav gåvor till kyrkan -‐ Många gav mark och bondgårdar till kyrkan -‐ Alla var tvungna att ge tionde till kyrkan -‐ Katoliker kan be till helgon som Sankta Lucia, Sankt Nikolaus, Sankt Lars, den heliga Birgitta -‐ Biskoparna hjälpte kungarna i Sverige att styra riket -‐ Chefsbiskopen kallas för ärkebiskop -‐ Påven i Rom var högste chef över alla biskopar och präster i Sverige på medeltiden -‐ Biskoparna kom oftast från de finaste stormannafamiljerna -‐ Kyrkan var sträng. -‐ Den som inte lydde kyrkan eller sa något som kyrkan inte gillade kunde bli kallad för kättare och riskera dödsstraff. -‐ Kloster fungerade som skolor och sjukhus. -‐ En munk kallades ”broder” (som i Broder Jakob) och en nunna för ”syster”.
-‐ Präster kallades för ”fader”, han var som en far för alla de andra i församlingen (församling är de människor som går till samma kyrka, kyrkhus alltså) -‐ Munkar och nunnor läste, skrev och forskade (i början av medeltiden var det nästan bara de som gjorde det) -‐ De läste och skrev på latin, som var det romerska språket -‐ Präster, munkar och nunnor fick inte gifta sig (inte biskopar och påvar heller) -‐ Den heliga Birgitta var en storkvinna från en av de mäktigaste släkterna i Sverige, hon påstod att hon pratade med Gud och därför vågade hon också klaga på både kungen och påven, blev helgon efter sin död -‐ När Sverige blev protestantiskt så förbjöds katolsk kristendom här (munkar, nunnor och helgon förbjöds också) -‐ Ungefär när medeltiden började i Norden så startade påven krig mot muslimska kalifatet (ungefär som ett muslimskt kejsarrike) -‐ De som bestämde över kalifatet då hade gjort det svårare för kristna pilgrimer att resa till Jerusalem, som var de kristnas heligaste stad eftersom Jesus hade korsfästs och uppstått där -‐ Påvens krig kallas för korståg -‐ Kungar och riddare kunde skickas ut på korståg mot andra än muslimer också -‐ Svenska kungar åkte på korståg till Finland för att göra de som bodde där kristna (en del var det redan, men de var fel sorts kristna enligt påven (de var ortodoxt kristna) ☐ Om islam -‐ Startades för ”uppgradera” judendomen och kristendomen, anser muslimerna (Jesus hade försökt uppgradera judendomen men de kristna hade missförstått honom, enligt islam) -‐ Muhammed är islams sista och största profet -‐ De judiska profeterna är kvar i islam (men uttalas annorlunda: Abraham=Ibrahim, Mose=Musa) -‐ Jesus (= Isa) är en profet i islam (de kristna tror att han egentligen är Gud själv) -‐ Berättelserna om profeterna i Tanakh och Bibeln kan vara lite annorlunda inom islam (tänk på berättelsen om när Abraham skulle offra en av sina söner) -‐ De som har islam som sin religion kallas för muslimer -‐ Islams heliga bok kallas Koranen -‐ Muslimer samlas i en moské för att be -‐ Muslimernas vilodag är fredagen -‐ En månad varje år är fastemånad för muslimer = Ramadan -‐ Mekka är en helig stad för muslimer och är man muslim ska man helst resa dit en gång i sitt liv -‐ I Mekka finns Kaba, som enligt islam är byggt av Abraham och hans son Ismael (det är Kaba som gör Mekka heligt) -‐ Muhammed kom också från Mekka -‐ Mekka ligger i nuvarande Saudiarabien -‐ De första muslimerna var araber och arabiska är fortfarande ett viktigt språk för muslimer -‐ De muslimska araberna erövrade stora områden som förr hade varit romerska -‐ De ville att alla skulle bli muslimer, men det var OK att vara kristen eller jude -‐ Så småningom gick de flesta över till att bli muslimer i de nya muslimska kungarikena och kalifatet -‐ Under medeltiden var stora delar av Spanien och Portugal muslimska
-‐ Muslimska vetenskapsmän tog hand om många böcker som var skrivna innan Romarriket blev kristet, det var tur eftersom en del kristna hade velat förstöra dem för att de inte var kristna böcker -‐ Andra kristna ville gärna lära sig av muslimerna vad som stod i de där böckerna -‐ Det finns olika sorters islam, de två största är sunni och shia -‐ Under medeltiden startade påven krig mot muslimer (och andra som inte var katoliker), krigen kallas korståg -‐ Under medeltiden krigade turkiska muslimer mot kristna och tog över det som nu är Turkiet från det som var kvar av Östrom (Östroms huvudstad Konstantinopel döptes om till Istanbul)
Resten av medeltiden
(En hel del från det som står ovan kommer tillbaka här även om jag skrivit ”resten”. Jag ville ge dig ännu en chans att repetera. Och vi har inte sagt så mycket om slutet av medeltiden, det tänkte jag spara till nästa termin.) ☐ När var medeltiden? -‐ I Norden ca 1100-‐1500 -‐ I Europa nedanför Norden ca 500-‐1500 ☐ Varför heter det medeltiden? -‐ Medeltiden betyder mellantiden och med det menades från början tiden mellan antiken (grekernas och romarnas tid) och den nya tiden (när det började bli mer likt antiken igen). Man trodde att vetenskap, handel, konst, läskunnighet, städer och lagar hade varit mer utvecklade under antiken och att allt sedan blev sämre under en lång tid. Ibland sa man ”den mörka medeltiden” och menade då att allt var mer fattigt, våldsamt och dumt. Egentligen var allt inte bra under antiken och allt inte så dåligt under medeltiden. Människorna på medeltiden kallade förstås inte sin egen tid för medeltid, det ordet hittades på senare. (Undrar vad man kommer att kalla vår tid om några hundra år?) ☐ Typiskt för medeltiden: -‐ Norden hade blivit kristet och det byggdes kyrkor överallt -‐ Alla var mycket religiösa -‐ Kungamakten blev starkare -‐ Det blev mer ordning i samhället än under vikingatiden eftersom kyrkan lärde alla hur de borde leva och eftersom kungarna blev mäktigare och lättare kunde straffa dem som inte lydde lagen. -‐ Men det var ändå fortfarande mycket bråk om makten -‐ De allra mäktigaste stormannasläkterna slogs om vem som skulle vara kung -‐ Andra stormän, storkvinnor och kyrkan kämpade också om makten i kungarikena -‐ Det var bråk inom kungasläkterna också -‐ Kyrkan var mycket mäktig och lydde påven -‐ Kyrkans högsta chefer kallades biskopar och de hade egentligen påven som sin chef -‐ Biskoparna kom oftast från stormannasläkterna
-‐ Kungarna samarbetade med kyrkan men ibland blev det bråk i stället -‐ Männen skulle bestämma för sina fruar -‐ Detta gällde kungar och drottningar också -‐ En del kvinnor kunde bestämma mycket, särskilt om de blivit änkor (=om mannen dött) -‐ Kvinnor kunde inte bli präster eller biskopar -‐ Föräldrar bestämde vem barnen skulle gifta sig med -‐ Vanliga bönder försökte gifta om sig fort om den de var gift med dog för annars var det svårt att klara av bondgården och barnen själva -‐ Folk dog MYCKET lättare på medeltiden än nu, många barn blev aldrig vuxna -‐ Sjukvården och hygienen var dålig och många vanliga sjukdomar var därför livfarliga -‐ Många trodde att sjukdomar berodde på trolldom, onda andar eller att Gud var arg -‐ Stormännen slapp betala skatt om de hjälpte kungen när det var krig (de var frälsta=befriade från skatten och kallades därför frälse) -‐ Stormännen började sedan kallas för adel -‐ Stormännen (=adelsmännen) kunde bli riddare också -‐ Adeln, kyrkan och kungen ägde mycket mark och många bondgårdar -‐ I slutet av medeltiden ägde kyrkan en tredjedel av alla åkrar i Europa -‐ På vissa ställen i Sverige ägde kyrkan hälften av åkermarken -‐ Bönderna som bodde på bondgårdarna betalade hyra till ägaren och det var den hyran som gjorde att ägarna kunde bygga borgar, hålla sig med krigare och leva finare än vanliga bönder eller driva kloster och kyrkor. -‐ Det fanns många bönder som ägde sina egna gårdar också, de betalade skatt till kungen i stället för hyra till någon. -‐ Bönderna bodde ofta i byar och samarbetade med varandra eftersom deras åkrar låg blandade i remsor (tegar) runt byn (nuförtiden ligger bondgårdarna för sig själva med bara den gårdens åkrar runt sig). -‐ Det växte fram städer (växa fram = allt fler människor började bo på platser som man förr mest haft marknader på. -‐ Köpmännen och hantverkarna bestämde i städerna. De valde ut ett råd som styrde staden. -‐ Många tyska köpmän invandrade till Sverige (de köpte saker härifrån för att sälja till övriga Europa och de sålde saker här från övriga Europa). -‐ Köpmän som sålde ovanliga saker från platser som låg långt bort (till exempel Indien) kunde bli mycket rika. -‐ Kungarna kom på att det var bra med städer och köpmän: dels kunde de kräva skatt av dem, dels kunde de låna pengar av dem. Därför samarbetade kungarna ofta med städerna. -‐ Skatt på köpmännens varor kallas för tull. -‐ Det fanns en förening för tyska köpmän som kallades för Hansan. Hela städer kunde vara med i Hansan. Visby på Gotland var en sådan hansastad. -‐ Mest kända hansastaden var Lübeck i Tyskland. -‐ Svenskan fick många tyska ord under medeltiden. Man slutade till exempel säga vindöga och sa i stället fönster. -‐ Sverige påverkades av de tyska köpmännen på andra sätt också, till exempel hur det skulle vara i städerna. -‐ Genom katolska kyrkan påverkades Sverige av resten av Europa. -‐ Många utländska munkar (och kanske nunnor?) flyttade hit.
-‐ Klostren hade hela tiden kontakt med kloster i övriga Europa och såg till att nya uppfinningar och annat som man redan kunde i södra Europa också kom hit. -‐ Först var det nästan bara munkar, nunnor och präster som kunde läsa och skriva (och som läste och skrev mycket, det fanns ju fortfarande människor som kunde läsa och skriva runor) -‐ Munkarna, nunnorna och prästerna skrev på latin, det gamla romerska språket -‐ För dem var latinet som engelskan är för oss idag, en nunna i Sverige kunde därför skriva till en nunna i Frankrike eller Polen även om hon varken kunde franska eller polska. -‐ Köpmännen behövde också kunna läsa och de rikaste satte sina söner i klosterskolor där munkar eller nunnor var lärare. -‐ Adeln och kungarna ville också kunna läsa och skriva. Kungen och den rikaste adeln skaffade hellre privatlärare till sina barn än satte dem i klosterskolor. Även flickorna fick lära sig då! -‐ Det var oftast adelns barn som blev munkar och nunnor, ”riktiga” munkar och nunnor. De som ”bara” hade bönder eller köpmän som föräldrar blev ofta lekbröder eller leksystrar. -‐ Kungen ville gärna ha sina egna släktingar som biskopar, till exempel någon bror eller son. Påven i Rom ville gärna ha någon annan som hellre lydde honom än kungen. -‐ Om påven blev riktigt arg på en kung så kunde han säga att kungen var en kättare. Då var egentligen stormännen och bönderna tvungna att göra uppror mot kungen. Grannländerna skulle starta krig mot kättarkungen också. -‐ Köpmännens förening Hansan blev så mäktig att den kunde hyra soldater och starta krig mot kungarikena. -‐ Hansan kunde hjälpa ett kungarike att kriga mot ett annat. På så sätt kunde de hindra att ett kungarike blev så starkt att det kunde tvinga köpmännen att betala mer skatt (=tull). -‐ Drottning Margareta ville att Sverige, Norge och Danmark skulle gå ihop för att kunna stå emot Hansan bättre och tvinga köpmännen att betala mer skatt. -‐ Margareta hade lyckats bli drottning i alla tre kungarikena och fick stormännen i de olika rikena att gå med på att bilda en union. -‐ Detta bestämdes i Kalmar och därför kallas unionen för Kalmarunionen. -‐ Kalmarunionen styrdes sedan av danska kungar och det gillade inte alla stormän och bönder i Sverige (men det ska vi prata mer om nästa termin). -‐ Finland blev svenskt under medeltiden efter att svenska kungar åkt dit på korståg för att kristna Finland (även om det redan fanns många kristna i Finland). -‐ Svenska korståg mot Finland, Estland och Ryssland berodde på två andra saker också: 1) att man ville stoppa sjörövare som brukade plundra och fånga slavar i Sverige (som vikingarna hade gjort alltså) 2) att man ville ta kontroll över handeln över havet (kungarna kunde ju också tjäna på den, hade de kommit på) ☐ Kända personer: Birger jarl -‐ Mäktig storman som styrde Sverige fast inte var kung utan bara jarl (näst finast efter kungen). -‐ Krigade mot andra stormän.
-‐ Stiftade lagar för att skydda bland annat kvinnor och kyrkor -‐ Krigade i Finland och Ryssland -‐ Sägs ha grundat Stockholm -‐ Fick en son vald till kung medan sonen bara var ett barn. -‐ Hans släkt blev sedan den nya kungasläkten i Sverige (även om kungarna egentligen skulle väljas=godkännas av stormännen blev oftast äldsta sonen kung efter sin far) -‐ Alla de som kom efter honom bråkade med varandra om kungamakten, trots att de kom från samma familj Magnus Ladulås -‐ Son till Birger jarl -‐ Gjorde uppror mot sin bror (han som Birger jarl gjort till kung när han var liten) och gjorde sig själv till kung -‐ Stiftade lagar som förbjöd stormännen att bara ta vad de ville av bönderna utan att betala för sig -‐ Kom överens med kyrkan och stormännen att de inte behövde betala skatt om de hjälpte kungen Den heliga Birgitta -‐ Storkvinna, både hennes far och hennes man hade hjälpt sina kungar att styra Sverige -‐ Hon blev bortgift av sin far medan hon själv var barn (13 år) -‐ Hennes man gifte bort deras egen dotter (när hon var ett barn) med en storman som krigat mot Sverige (så att det inte skulle bli fler krig med den stormannen) -‐ Sa att hon brukade prata med Jesus (=den heliga Birgittas uppenbarelser) och att Jesus berättade för henne vad han tyckte att kungen (och även påven) borde göra -‐ Bråkade mycket med kung Magnus Eriksson och sa att Jesus var arg på honom -‐ Skyllde digerdöden på kungen (Guds straff för att kungen hade syndat) -‐ Spred många andra elakheter och beskyllningar om kungen och drottningen (och sa att det var Jesus som berättat dem för henne) -‐ Hennes vänner bland stormännen gjorde senare uppror mot kung Magnus -‐ Reste till både Rom och Jerusalem -‐ Bad påven om lov att bygga ett kloster i Sverige (Vadstena kloster) -‐ Blev utnämnd till helgon efter sin död. -‐ Klostret i Vadstena byggdes efter hennes död av hennes dotter Katarina -‐ Det finns fler Birgittakloster i hela världen, till exempel i Mexiko och USA -‐ Vadstenaklostret stängdes efter medeltiden när katolska kristendomen förbjöds i Sverige men är igång nu igen (startades upp igen 1963) Magnus Eriksson -‐ Blev vald till kung när han var tre år -‐ Hans far var en av bröderna som dog efter Nyköpings gästabud -‐ Hans mor Ingeborg styrde Sverige när han var liten, men andra stormän lyckades få bort henne. (De påstod att hon struntade i att lyssna på dem och bestämde saker själv som hon inte hade rätt till. Hon ville till exempel köpa Skåne så att det skulle bli svenskt. -‐ Magnus köpte Skåne av tyska adelsmän medan Danmark inte hade någon stark kungamakt och till stora delar ägdes av tyskar. Sedan kom det en ny kung i Danmark som blev bra på att kriga och han tog Skåne från Sverige. Inte så kul för Magnus Eriksson eller de svenska bönder som betalat genom sina skatter till Magnus.
-‐ Som alla kungar hade Magnus problem med stormän som var emot honom och ibland gjorde uppror. -‐ Värsta stormannaproblemet var Birgitta (som inte blivit helig än eftersom hon fortfarande levde). Se ovan om Birgitta. -‐ Dessutom kom digerdöden medan Magnus var kung. En tredjedel av alla dog och det ledde ju förstås till stora problem för en kung (många som skulle betalat skatt dog och det blev oroligare och krångligare med allt möjligt i Sverige). -‐ Stormän som var emot Magnus gjorde uppror och tvingade honom att fly till sin son som var kung i Norge. Hans tyska kusin Albrekt av Mecklenburg valdes till ny kung. -‐ Magnus stiftade lagar och bestämde att lagarna i Sverige skulle skrivas ner också. Förr hade en del stormän ur de finaste familjerna haft i uppdrag att kunna lagarna utantill. -‐ Magnus Eriksson stiftade bland annat lagar mot slaveri, att man inte skulle kunna äga trälar alltså. Drottning Margareta -‐ Dotter till danska kungen som tog Skåne från Magnus Eriksson. -‐ Bortgift som barn (10 år gammal) med Magnus Erikssons son Håkan (23 år gammal), som var kung i Norge. -‐ När hennes far dog blev hennes son Olof(5-‐6 år gammal) kung i Danmark. När hennes man dog blev Olof kung i Norge också (10 år gammal). Margareta styrde både Danmark och Norge eftersom Olof bara var ett barn. -‐ Margareta och Olof flyttade från Norge till Skåne (slottet Lindholmen). -‐ När Olof dog (17 år gammal) blev Margareta drottning av Norge och Danmark. -‐ Stormännen i Sverige var trötta på sin nya tyska kung Albrekt och bad Margareta om hjälp att ta bort honom. -‐ Albrekt skrattade åt hela idén och kallade Margareta för Kung Byxlös. -‐ Margareta vann ett krig mot Albrekt och spärrade in honom på sitt slott Lindholmen. -‐ De svenska stormännen valde henne till drottning i Sverige också. -‐ Margerata fick stormännen och biskoparna i alla de tre kungarikena att gå med på att de skulle styras gemensamt även efter att Margareta var död. Danmark, Norge och Sverige gick ihop i en union. Detta bestämdes på ett möte i Kalmar och därför kallas unionen för Kalmarunionen. -‐ Margareta tänkte att de tre rikena var starkare tillsammans. De skulle till exempel lättare kunna stå emot den tyska Hansan, som var mycket rik och mäktig. -‐ Efter Margareta var det danska kungar som styrde unionen och det var inte populärt bland en del svenska stormän (men det berättar vi mer om nästa termin). Kända händelser Nyköpings gästabud -‐ Kung Birger hade bjudit sina bröder Erik och Valdemar på gästabud (=fest) på borgen i Nyköping. Alla är söner till Magnus Ladulås. -‐ På natten griper Birger och hans män Erik och Valdemar och låser in dem i borgens fängelsetorn. -‐ Birger vill ge igen för att hans bröder tio år tidigare tvingat honom att dela kungariket med dem. -‐ Det påstås att Birger sedan kastade nyckeln till fängelsetornet i vallgraven och lät sina bröder svälta ihjäl. -‐ Brödernas vänner bland stormännen gjorde uppror och tvingade Birger att fly till Danmark.
-‐ Efteråt valde stormännen Eriks lille son Magnus till kung (tre år gammal). Digerdöden -‐ När sjukdomen pest spreds över stora delar av Asien och Europa runt år 1350 och på kort tid dödade väldigt många människor. -‐ En del historieboksförfattare säger att en tredjedel av alla i Sverige dog, andra att det var en fjärdedel. Forskarna är inte säkra på hur många det var eftersom de måste gissa, men om det ”bara” var en tredjedel så är det väldigt mycket. -‐ Digerdöden betyder stora döden. -‐ Sjukdomen spreds av en bakterie som fanns i loppor som i sin tur levde på råttor. -‐ Med råttorna spred sig pesten på handelsvägarna, till exempel på handelskepp som kom med varor till städerna. -‐ Man blev smittad om man blev biten av en smittad loppa. -‐ Men pesten smittade direkt mellan människor också. -‐ Det fanns tre olika sätt som pesten kunde drabba en människa 1)böldpest med stora knutor 2) lungpest och 3)blodpest. Böldpest går att överleva, men de andra formerna är dödliga om man inte får modern läkarvård. -‐ I en del andra länder kallas pesten för Svarta döden (kroppsdelar blir svarta om man får blodpest) -‐ Pesten kom tillbaka flera gånger under medeltiden och även senare, men digerdöden var när pesten dödade väldigt många i en omgång under bara ett par år. När den kom tillbaka så slog den inte lika hårt. -‐ Att så många människor dog på kort tid påverkade förstås allting i de överlevandes liv: -‐ Många bondgårdar fick överges. -‐ Kungarna fick in mindre skatt eftersom det fanns färre bönder som kunde betala skatt. -‐ Adeln, kyrkorna och klostren fick in mindre hyra av samma anledning. -‐ Det blev ofta bråk mellan stora markägare och bönderna som hyrde av dem. Markägarna ville ibland att bönderna som var kvar skulle betala mer hyra eller jobba extra för markägaren. Bönderna ville betala mindre förstås. I vissa länder slutade bråken med att det blev bättre för bönderna, i andra att det blev sämre. I vissa länder blev bönderna som adelns slavar. I Sverige var bönderna friare än i andra länder redan innan digerdöden och det fortsatte de att vara. (Vi kommer att prata mer om det när vi jobbar med slutet av medeltiden).
