V I N N O VA R A P P O R T VR 2006:12
OM RÖRLIGHET DYNAMO-programmets seminarium 12 - 13 juni 2006
Titel : Om rörlighet - DYNAMO-programmets seminarium 12 - 13 juni 2006. Serie : VINNOVA Rapport VR 2006:12 ISBN: 91-85084-64-6 ISSN: 1650-3104 Utgiven: November 2006 Utgivare : VINNOVA – Verket för Innovationssystem VINNOVA Diarienr : 2006-03397
Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagna rapporter, delrapporter, kunskapssammanställningar, synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projekt som fått anslag av VINNOVA.
Forskning och innovation för hållbar tillväxt.
I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via www.VINNOVA.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller
[email protected] VINNOVA´s – Swedish Agency for Innovation Systems – publications are published at www.VINNOVA.se
Om rörlighet DYNAMO-programmets seminarium 12 – 13 juni 2006 Radisson SAS Royal Park Hotel
Förord Dynamo-seminariet i Frösundavik ville lyfta fram de resultat som Dynamo hittills genererat. Värd för seminariet var Erling Ribbing, programansvarig för Dynamo. Dynamo är ett VINNOVA-program som syftar till att hitta lösningar för att öka rörligheten på svensk arbetsmarknad och därmed öka produktiviteten och tillväxten. Programmet består av forsknings- och utvecklingsprojekt och har två ben. Det ena benet har koncentration på ökad geografisk rörlighet bland arbetstagare och företag för att säkerställa kompetensförsörjning och tillväxt. Det kan bland annat handla om att utveckla bättre transportsystem inom och mellan regioner, samt att vid behov utvidga och förstora regionerna. Det kan också handla om att forska kring när och under vilka omständigheter den enskilde arbetstagaren finner det värt att öka sitt resande till och från arbetet.
Arbetsgivarringar ett regeringsuppdrag Dynamos andra ben handlar om större rörlighet på arbetsmarknaden genom aktiv samverkan för ökad hälsa, samt att hitta stabila system för omställning som underlättar för människor att i högre utsträckning frivilligt byta jobb. VINNOVA har ett regeringsuppdrag att utveckla nya idéer när det gäller arbetsgivarringar via samarbete mellan arbetsgivare för att underlätta rehabilitering. Vid tidigare Dynamo-konferenser hade frågor om arbetshälsa och omställningsprocesser spelat en framträdande roll. Erling Ribbing såg därför fram emot att nu lyfta fram det som handlar om transportsystem och om människors förflyttning i geografin. Det hindrade inte att några av föredragshållarna berättade om de juridiska systemhinder som försvårade ett effektivt rehabiliteringsarbete. Erling Ribbing meddelade att den första generationen av Dynamo i huvudsak avslutas i slutet av året. Nästa omgång av Dynamo drar i gång i september.
Fokus på sysselsättningssvaga grupper Dynamo ska nu fokusera på en breddad arbetsmarknad, regionförstoring. Den ska ha ett genusperspektiv och fokusera på att få in sysselsättningssvaga grupper i arbetslivet. Erling Ribbing betonade vikten av att lyfta fram sådant som det politiska systemet kan ha som underlag för åtgärder. Föredragen skulle vara 15 minuter långa och följas av stimulerande gruppdiskussioner, så kallade bikupor. Presentatör och värd: Erling Ribbing, VINNOVA
Innehåll Rörlighet i statistisk belysning. Resultat och erfarenheter................................ 7 Värdering av pendlingstid ............................................................................................ 7 Rörlighet i kluster......................................................................................................... 9 Mobil-projektet .......................................................................................................... 11 Regional och lokal utveckling. Innovativ kollektivtrafik, erfarenheter från kommunalt samarbete och genusperspektiv på regionförstoring och regional utveckling. Resultat och erfarenheter ................................................. 13 Regionförstoring ur ett genusperspektiv .................................................................... 13 Kollektivtrafik värd priset? – effekter på regional pendling ...................................... 16 Duospårväg – innovativ kollektivtrafik...................................................................... 18 Går det att effektivisera den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genom att förändra lagstiftningen och få bort ”systemfelen”? ......................................... 21 RAR-projektet i Sörmland ......................................................................................... 21 Rättsliga hinder och möjligheter för arbetsgivarsamverkan vid rehabilitering .......... 24 Forskning om rörlighet och omställningsprocesser......................................... 27 Omställningar i arbetslivet ......................................................................................... 27 Inlåsningseffekter....................................................................................................... 29 Avslutande diskussion......................................................................................... 31 Forskning om rörlighet - var står vi?.......................................................................... 31
6
Rörlighet i statistisk belysning. Resultat och erfarenheter Värdering av pendlingstid Gunnar Isacsson, Väg- och Trafikforskningsinstitutet, VTI Gunnar Isacsson visar med sin modell att vi är beredda att pendla längre om det innebär att vi får tillräckligt mycket mer i lön. Ungefär 5000 mer i plånboken vill den som tjänar cirka 15 000 kronor i månaden efter skatt ha för att pendla en timme extra. Samma tänkta person är beredd att betala 1 500 kronor i månaden för att minska resandet med samma mån. Modellen fungerar dock bäst på män med bil. Hur mycket vill du ha i högre lön för att pendla en timme extra om dagen? Gunnar Isacsson, ekonom och forskare på Väg och trafikforskningsinstitutet, VTI, håller på att utveckla en modell att beräkna pendlingsvärden. Detta görs tillsammans med Jan-Erik Svärdh, VTI. Enligt dem är lön, resekostnad och restid tre inte oväsentliga komponenter för individens pendlingsbenägenhet. Men vilken är individens värdering av pendlingstid? Gunnar Isacsson har utgått från SCBs register över hela befolkningen och länkat ett urval individer, cirka 300 000, till deras arbetsställe och bostad åren 1998, 1993, 1990, 1986 (SAMS). Han har också använt sig av Vägverkets statistik över restid och reslängd i vägnätet. Han har koncentrerat sig på män med bil, som inte tjänar för mycket eller för lite. Att han valt den gruppen förklarar han med att män med bil är förutsägbara. Vi vet inte hur mycket de kör bil, men vi vet att de har bil. Vi vet heller inte hur många dagar i veckan de jobbar. Och med dessa begränsningar är män mest förutsägbara, säger Isacsson. Han konstaterar att en stor del av dessa män med bil är ganska svårrörliga. 45 procent av männen hade 1998 stannat tolv år eller längre på samma arbetsställe. Å andra sidan hade över 30 procent varit kortare tid än fem år på arbetsstället.
Högavlönade pendlar mer Han konstaterar också att pendlingen ökar med högre lön. En förklaring kan vara att högavlönade har större möjligheter att hitta välbetalda jobb som kompenserar pend-
7
lingskostnad och förlorad tid. En lågavlönad städare i Gävle har kanske inte så mycket att vinna på att pendla till ett städjobb i Norrtälje. Isacsson konstaterar också att lång pendlingstid och hög pendlingskostnad tenderar att minska anställningstiden på ett arbetsställe, på samma sätt som hög utbildning, många barn (gäller bara män), och god tillgång på utbildningsrelevanta jobb också det ökar benägenheten att byta jobb. Däremot tenderar hög ålder och hög lön att minska benägenheten till jobbyte. Men hur mycket är då den genomsnittlige mannen i undersökningen beredd att betala för att minska sin pendlingstid med en timme? Svaret är omkring 70 kronor. Detta är obetydligt lägre än den genomsnittliga timlönen efter skatt i stickprovet. Om frågan istället är: Hur stor lönemässig kompensation krävs för att pendla en timme extra per dag, så är svaret 270 kronor för samma tänkta person. Det fortsatta utvecklingsarbetet av modellen är nu inriktat på att hitta en rimlig förklaring till den stora skillnad i pendlingstidsvärdering som antyds av dessa två värden.
Gruppdiskussioner Diskussionerna som följde på presentationen tog upp frågan om vad som händer med kvinnor och icketypiska män som inte jobbar varje dag. De kanske inte är så icketypiska. Gunnar Isacsson underströk att modellen inte fungerar lika bra på kvinnors resande, men att den trots det kan användas för att få fram rimliga pendlingsvärden. Någon ifrågasatte värdet med den typen av beräkningar. Kanske borde man komplettera analysen med en kvalitativ analys, bland annat för att få bättre grepp om olika gruppers benägenhet att resa till och från jobbet. Andra ansåg att resandets villkor skiljer sig så mycket mellan olika regioner att det blir svårt att göra en ekonomisk beräkning på tidsvärden. Man efterlyste en bekvämlighetsvariabel. Det behöver inte vara sämre att åka en kvart till om man kan ägna tiden till något lämpligt. Då blir modellen att beräkna tidsvärden mindre tillämplig.
8
Rörlighet i kluster Bo Wictorin, kulturgeograf verksam vid Uppsala Universitet Högre rörlighet på arbetsmarknaden leder till ökad produktivitet. Men det får inte vara hur hög rörlighet som helst, och det skiljer mellan hög- och lågutbildade. Bo Wictorin deltar i ett projekt som delvis undersöker sambanden mellan storleken på arbetsmarknaden och kvaliteten på densamma. Ökar produktiviteten om arbetsmarknaden är stor och diversifierad och det finns tillgång till många specialister? Enligt Bo Wictorin finns det mycket som tyder på det och han lyfte fram sin forskarkollega John Östs forskning på området. Bo Wictorin berättade att det enligt SCB grovt sett finns 85 lokala arbetsmarknader i Sverige, oaktat kommungränserna. Pendlingen mellan dessa lokala arbetsmarknader sker till största delen vid gränsområdena, vilket gör att pendlingsfrekvensen ser större ut än vad den är. Själv undersöker Bo Wictorin rörligheten i kluster och om detta har något samband med produktiviteten. Han har särskilt tittat närmare på två branscher; datateknikbranschen och maskinindustrin. Att kluster, det vill säga att verksamheter av samma karaktär placerar sig på samma plats, kan föra med sig en rad fördelar är förmodligen teoretiskt riktigt, förklarade han, även om empirin på området borde öka. Klusterbildning skapar utrymme för en gemensam specialiserad arbetsmarknad, företagen kan påverka utbildningsstruktur med mera. Och numera är det mesta rörligt, konstaterade Bo Wictorin: kapital, kunskap - allt utom arbetskraften som fortfarande är relativt trögrörlig. I själva verket flyttar vi inte mer nu än på 1970-talet, enligt Bo Wictorin.
Ökad rörlighet ger ökad flexibilitet Han anser att det vore fördelaktigt med en något större rörlighet bland arbetskraften, om än inte allt för stor. Men med något större rörlighet än idag kan företagen bättre anpassa sig till konjunktursvängningar, och med en större arbetsmarknad blir flexibiliteten större och resursutnyttjandet bättre. Det blir då lättare för den enskilde att hitta ett nytt jobb, om konjunkturen skulle vika för den egna arbetsplatsen. Men idag sker den största rörligheten inom de lokala arbetsmarknaderna, inte mellan dem. I det läget är regionförstoring en viktig fråga. Vi tror också att ökad rörlighet är viktigt för att sprida kunskap mellan företag. Det är bra att flytta runt, och det gäller i synnerhet kunskap som inte är nedskriven, så kallad tyst kunskap. Ska man lära sig spela saxofon måste man spela med andra som spelar, det räcker inte att läsa läroböcker, förklarade Bo Wictorin.
9
Hur det går för företaget beror på två saker: hur företaget är beskaffat och förhållanden på platsen där det ligger. Det torde vara bra att ligga på en specialiserad arbetsmarknad, resonerar Wictorin. Finns det dessutom ganska hög rörlighet är det ännu bättre, och om närmarknaden är stor är detta att föredra.
Kurva förbryllar Bo Wictorin har studerat aggregerade data från dessa två branscher med hög specialistgrad: databranschen och maskinindustrin. Han konstaterar att rörligheten är större i databranschen, vilket torde bero på att efterfrågan av humankapital är större där. Han ser också att produktiviteten påverkas mer av en högre rörlighet i databranschen än i maskinindustrin. Det skulle enligt Wictorin kunna bero på att det är viktigt med humankapital och att nyckelpersoner i databranschen fungerar som kunskapsbärare mellan företag. Maskinindustrin är mer beroende av maskinell utrustning. Men det är lagom rörlighet som är bäst för produktiviteten, anser Wictorin. Byter man jobb varje vecka ökar inte produktiviteten, och inte heller om man byter vart 40 år. Det som däremot förbryllar Wictorin är att i branscher med lågutbildad personal gynnas produktiviteten bäst om personalen antingen har mycket hög eller mycket låg rörlighet. Bo Wictorin avslutade sitt anförande med att visa en u-formad kurva över lågutbildades rörlighet och dess påverkan på produktiviteten. Bo Wictorin har ännu ingen förklaring till kurvan.
Gruppdiskussioner Grupperna konstaterade att lagom hög rörlighet är bra, men hur mycket är lagom? Man undrade också om ökad rörlighet är bra i till exempel vård och omsorg där kontinuitet kan vara att föredra. Diskussionen kom att handla om u-kurvan som förbryllade även grupperna. Hur kommer det sig att antingen mycket hög eller mycket låg rörlighet är bra i enklare jobb? En deltagare resonerade som så att enkla servicejobb ofta utförs av inhyrd personal kombinerat med en kärntrupp som varit där länge. En frågeställare undrade om kluster i alla lägen var bra. Vad händer om en hel bransch går dåligt? Flera resonemang kretsade kring begreppet produktivitet. Effekterna på produktiviteten kanske är dynamiska. Effekter av rörlighet kan också bero på hur tät regionen är.
10
Mobil-projektet Göran Sidebäck, Mälardalens Högskola Vi byter jobb och bostadsort oftare än tidigare och vi försörjer oss i något minskad omfattning på förvärvsarbete. Det visar en jämförelse mellan början och slutet av perioden 1990-2003 som studeras i Mobil-projektet vid Mälardalens Högskola. Mobil-projektet ska med hjälp av data från databasen Datakällan som bland annat innehåller data från SCB:s registerdatabaser ta fram en bred beskrivning av rörlighetens olika dimensioner. Det gäller geografisk rörlighet på arbetsmarknaden, rörlighet mellan studier och arbetsmarknad, mellan arbetsmarknad och olika offentliga försörjningssystem. Projektet genomförs av Göran Sidebäck, Lars Sundbom, Tommy Törnqvist och Tola Jonsson, alla på Mälardalens högskola. Förutom av analyser av registerdata använder man sig också av explorativ, kvalitativ forskningsmetodik. För att utforska rörligheten mellan studier och arbetsmarknad har 15 studenter på c-nivå djupintervjuat 75 före detta studenter vid Mälardalen högskola om olika aspekter kring etableringsprocessen på arbetsmarknaden.
Hur används de offentliga försörjningssystemen? Mobil-projektet vill studera mönster i bruket av offentliga försörjningssystem. Göran Sidebäck presenterade ett så kallat SAFE-mått, där SAFE står för inkomster som härrör från offentliga försörjningssystem relaterade till sjukdom, arbetslöshet, förtidspension eller ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Göran Sidebäck kan se att SAFE står för en något högre del av totalinkomsten för svenskarna idag jämför med 1991, men att ökningen är ganska liten. År 2003 stod SAFE i snitt för knappt 16 procent av svenskarnas totalinkomst. 1994 var SAFE-andelen som allra störst och svarade genomsnittligt för cirka 20 procent av totalinkomsten. Men SAFE inkomsternas sammansättning varierar ganska kraftigt mellan åren. Sett över hela den studerade perioden 1990-2003, är det framför allt den del av SAFEinkomsten som är relaterad till arbetslöshet som ökat över tid.
Äldre kvinnor mest försörjda genom SAFE Göran Sidebäck ser också att SAFE-inkomsternas andel av totalinkomsten är högst i åldern 51-64 år (cirka 20 procent för män och 25 procent för kvinnor år 2003) och lägst bland 16-29 åringar (cirka 10 procent både för män och kvinnor år 2003). Totalt sett har svenskarnas inkomster från arbete gått ner något, men siffrorna är långt ifrån katastrofala, menar Sidebäck. Andelen av totalinkomsten som kommer från förvärvsarbete har minskat från 75 procent till 70 procent mellan 1990 och 2003, medan SAFE-inkomstandelen ökat från 14 procent till knappt 16 procent, samtidigt som
11
andelen som utgörs av studieinkomster och övriga inkomster ökat från ca 11 procent till 15 procent, vilket bl.a. sammanhänger med ett växande antal högskolestuderande. En annan del i mobil-projektet är analyser av hur folk flyttar rent geografiskt mellan olika arbetsmarknader. Göran Sidebäck visade som ett exempel hur flyttandet mellan lokala arbetsmarknader mellan två angränsande år förändrats över tid genom en jämförelse mellan 1990/91 och 2002/03. Mellan 1990/91 bytte 2,4 procent av befolkningen i arbetsför ålder lokal arbetsmarknad gällande bostadskommun och 3,5 procent gjorde det gällande arbetsställekommun. Mellan 2002/2003 var motsvarande andelar 8,8 procent respektive 9 procent. Om detta indikerar en stor förändring över tid lät Sidebäck vara osagt. Slutligen meddelade Göran Sidebäck att Mobil-projektet fortfarande var i sin linda och att resultat var att vänta det närmaste året.
Gruppdiskussioner Några undrade hur relevant det var att jämföra med åren 90/91 då ekonomin störtdök. Man byter kanske inte jobb i ett sådant läge. Och 8,8 procent, är det hög eller låg rörlighet? Kan den ökade rörligheten bero på ändrade anställningsformer? Andelen projektanställningar har ökat vilket skulle kunna påverka rörligheten. Eller kan regeländringar i trygghetssystemen i mitten av 90-talet ha påverkat rörligheten? Grupperna undrade också var i landet rörligheten sker. Finns det skillnad mellan olika kommuner? På den frågan svarade Göran Sidebäck att så var fallet. Och hur pass frivillig är rörligheten? Kan det vara så att personer med korta arbetskontrakt tvingas att byta arbetsmarknad? I det sammanhanget frågade sig grupperna om det alltid var bra med rörlighet. Det kan till exempel vara bra för produktiviteten men inte för samhällsekonomin att folk förflyttar sig över stora områden. Det finns också kostnader i rörlighet. Hur stor är rörligheten mellan systemen i SAFE, löd en annan fråga. Byter folk ett stödsystem mot ett annat? På den punkten kunde Göran Sidebäck svara att rörligheten mellan de olika stödsystemen är förhållandevis låg. En annan fråga som väcktes var det faktum att SAFE försörjningen inte hade ökat nämnvärt. Borde den inte ha ökat när 1,2 miljoner inte går till jobbet varje dag?
12
Regional och lokal utveckling. Innovativ kollektivtrafik, erfarenheter från kommunalt samarbete och genusperspektiv på regionförstoring och regional utveckling. Resultat och erfarenheter Regionförstoring ur ett genusperspektiv Tora Friberg, Linköpings universitet Pendlande handlar inte bara om att resa till och från arbetet, utan är en mycket mer komplex process som inbegriper barnhämtning, matinköp och som ofta är svårare för kvinnor trots att de i kilometer räknat reser mindre än män. Tora Friberg har granskat regionförstoring ur ett genusperspektiv och haft två drivande frågor: 1 I vilken omfattning sätter politiker och tjänstemän i kommunerna sin tilltro till att regionförstoring är lösningen för att skapa en positiv lokal/regional utveckling? 2
Vilka lösningar vidtar enskilda individer/hushåll på de dilemman som de hamnar i på grund av att arbetsresorna tar allt mer tid och kraft?
Tora Friberg vill här diskutera själva diskursen regionförstoring som enligt henne är ett politiskt begrepp, som är starkt positivt värdeladdat bland politiker. Men man tänker inte alltid på de mått av anpassning och flexibilitet som det kräver av invånarna, en flexibilitet som kan vara svår att prestera om man samtidigt har omvårdnadsansvar, reflekterade Friberg. 13
Lockar med bostäder inte med jobb Tora Friberg har intervjuat kommunföreträdare i alla kommuner i Östergötland, den region som idag vill kalla sig det fjärde storstadsalternativet. Hon har fört samtal med 13 kommunledningar. De små kommunerna är medvetna om sin position i regionen, förklarade hon. En liten kommun vet att de inte får någon stor arbetsmarknad, men hoppas kunna behålla de företag som redan finns där. Man profilerar sig inte genom att skapa en arbetsmarknad, utan med att skapa attraktiva bostadsområden. Invånarna kan sedan pendla till och från de större städerna Linköping, Norrköping och Jönköping. Vidare positionerar sig kommunerna i Östergötland enligt stråkanalyser så att de gärna stadsplanerar längs järnvägsspåret och vägnätet. Kommunerna talar inte längre om att man ska få de unga att stanna kvar, man snarast uppmanar dem att flytta bort och studera. Men när de sedan stadgat sig och skaffat barn, då vill man ha dem tillbaka. Men man vill inte alltid ha den befolkning man har, utan den välutbildade eliten som man tror kan lyfta kommunen. Detta skapar problem, menar Tora Friberg, genom att kommunerna blir allt mer ovilliga att ta emot fosterhemsplaceringar och annat. Tora Friberg sade sig vara bekymrad över den tydliga ovilja det fanns i kommunerna att ta hand om dem som inte passar in.
Lång sträcka betyder inte alltid längst tid Men hur fungerar pendlingen ur ett genusperspektiv? Tora Friberg hänvisade till resvaneundersökningar att män reser mer än kvinnor, i genomsnitt 52 minuter om dagen och kvinnor 34 minuter. Män kör oftare bil och reser därmed längre. Män gör fler tjänsteresor. Men kvinnor reser mer kollektivt och gör fler inköpsresor. Det är inte så enkelt att den som har lång sträcka till arbetet använder mest tid, resonerar hon. Här handlar det om hur många ärenden man måste uträtta till och från jobbet och hur kommunikationerna fungerar. De som har nära till tågpendeln i Östergötland har fördel framför den som måste ta bussen eller cykeln till station. Att kryssa på krångliga vägar genom Linköping med dagis som mellanstation kan ta lång tid. Vissa i intervjumaterialet föredrog en lugn och behaglig tågresa framför att stressa genom stan på cykel, med matkassar på styret.
Gruppdiskussioner Någon deltagare undrade om pendlingsdiskursen är ett sätt för lokalsamhället och Sverige att hantera en historisk övergångsfas. Det pågår en gigantisk strukturomvandling i hela Europa. Varför kan detta inte lyftas till en ordentlig politisk diskussion? Är det så klokt att kommunpolitiker sitter separerade i sina egna kommuner och funderar på frågorna? En annan undrade om detta att resa tre till fem mil om dagen i en medelstor stad, för vilka kategorier är ett jätteproblem och för vilka är det i så fall ett problem?
14
Ytterligare en grupp berörde den konkurrens mellan kommuner som nu förekommer och som understryks i en regionförstoring. Och att regionförstoring kan betyda ekonomiska vinster för regionen, men också sociala kostnader för vissa individer, i det här fallet främst för kvinnor. Men, resonerade en grupp, kan det vara så att en regionförstoring genererar välstånd även till dem i regionen som väljer att inte röra på sig mer?
15
Kollektivtrafik värd priset? – effekter på regional pendling Karl Kottenhoff, KTH Med nya snabbare tåg i kombination med snabbare pendeltåg, skulle restiderna i Mälardalen kunna kortas avsevärt och rörligheten öka rejält. Det visar bland annat utvärderingen av Svealandsbanan som trafikerar Eskilstuna-Stockholm. Men för att riktigt få fart på resandet måste det bli billigare att resa över regiongränserna. Karl Kottenhoff och hans projektgrupp har studerat effekter på regional pendling i Mälardalen med hjälp av Vips – en beräkningsmodell som analyserar behovet av trafikförbindelser i och mellan regioner, och dess påverkan på samhällsekonomin. De har också genomfört intervjuer med pendlare för att ta reda på hur pendlare värderar sin pendling i tid/pengar. Gruppens slutsatser är bland annat att med nya snabbare tåg, tåg med bättre komfort och nya taxor går det att öka rörligheten i Mälardalen dramatiskt. Karl Kottenhoff tar som exempel den så kallade Svealandsbanan som kostade cirka tre miljarder kronor att bygga och som ökat resandet längs sträckan med 600 procent.
Snabbtåg når 350 000 arbetsplatser på en timme Oskar Fröidhs beräkningar visar att med snabbare tåg till Eskilstuna (250-350 km/h istället för dagens vanliga tåg 200 km/h) skulle 350.000 arbetsplatser nås på en timmes resa. Om resan blev 100 minuter lång skulle cirka en miljon arbetsplatser nås. Med dagens tåg nås endast 100 000 arbetsplatser på en timme. Karl Kottenhoff förespråkar sålunda starka motorvagnståg. Fördelarna är kortare restid och ökade turtäthet. Han vill också se en produktdifferentiering med tåg med fler stopp som därmed når fler marknader. Därför vill han som komplement se att dagens pendeltåg av dålig kvalitet byts ut mot snabbpendeltåg som kan trafikera samma sträckor som snabbtågen men stanna oftare och kosta mindre för resenären. Han konstaterar att det finns en hög kostnadströskel mellan Stockholm och övriga län i regionen. Inom Stockholm kostar det 600 kronor i månaden att resa obegränsat inom länet, men sträckan mellan Stockholm och Västerås kostar över 3000 kronor för pendlare. Kjell Jansson, gruppens ekonom, föreslår ett annat taxesystem med nya zoner, och med differentierade priser beroende på vilken komfort tågen håller.
Komforten viktig Karl Kottenhoof har i sina intervjusvar sett att komforten är en viktig komponent för pendlare, och något som de är beredda att betala för. 80 procent av tågpendlarna arbetar under resan mellan Stockholm-Uppsala, varav 20 procent dagligen. Denna siffra var
16
avsevärt lägre för pendeltågsresenärerna och bussresenärerna som reser med sämre komfort. Långa arbetsresor upplevs som kortare om man kan arbeta eller hämta kraft under resan, resonerar Kottenhoof och därför är komforten viktig. En timmes resa värderades som en 45 minuters resa om komforten var hög (luftkonditionering, bord, fällbara säten med mera). Kottenhoff uttryckte det som att komforten måste vara hög om man vill få BMW-ägare att ställa bilen. Detta gäller i synnerhet pendeltågen, som enligt Kottenhoff inte är lämpliga att resa med på längre sträckor, exempelvis Gnesta-Stockholm. Karl Kottenhoff och hans medarbetares beräkningar tar sin utgångspunkt i att nuvarande spår ligger kvar. Om dessa byts kan ytterligare förbättringar åstadkommas. Det vore till exempel inget problem att dra ett snabbtåg längs Stockholm-Nyköping, ett tåg med en hastighet om 350 km/h så att resan blev 35 minuter lång.
Gruppdiskussioner En grupp förde in klassperspektivet, att komfort är en fråga om preferenser och plånbok. Detta höll Kottenhoff med om och förklarade att han därför förespråkade prisdifferentierade produkter. Andra grupper menade att även om det vore lämpligt med tätare och snabbare tågförbindelser i Mälardalen så är det politiskt svårt att genomföra, eftersom infrastruktursatsningar är politiskt laddade frågor och ofta handlar om fördelningspolitik mellan regionerna. Besluten tas inte alltid på rationella grunder. En frågeställare undrade vad det finns för alternativa sätt att använda dessa investeringar?
17
Duospårväg – innovativ kollektivtrafik Tomas Svensson, VTI Tomas Svensson har medverkat i ett projekt om Duospårväg i Östergötland, och dess effekt på inomregional rörlighet. Enligt Tomas Svensson kan Duospårvägens flexibla egenskaper öka integrationen i regionen, ge fler resor och användas som verktyg för regional utveckling. Forskningsansatsen är att använda kollektivtrafik och koppla den till arbets- och bostadsmarknad för att få en bättre fungerande region. Duospårväg är en spårvagn som kan utnyttja olika framdrivningsystem, till exempel starkström och svagström. Det gör det möjligt att köra på stambanenät och stadsnät, och resenären kan därmed resa utan byten från periferi in till stadskärnan. Spårvagnen kan även drivas med diesel där elförsörjning saknas. Tvärtemot vad man kanske tror finns det mycket järnvägsspår i Sverige som inte trafikeras så värst mycket, förklarade Tomas Svensson och där kan Duo användas. Vagnarna har spårvagnsprestanda vilket gör att de stannar och accelererar snabbare än andra tåg och kan nå fler stationer.
Ökar rörligheten inom regionen Den grundläggande målsättningen är inte att utvidga regionen utan att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft inom regionen. Fördelarna med Duospårvagnen är enligt Tomas Svensson bland annat att: • befintlig infrastruktur kan användas
• • •
det går att resa in och ut ur stadskärnor utan byte spårbunden kollektivtrafik ger stabilitet spårvagnen kan göra uppehåll på mindre orter
För regionen kan Duo enligt Tomas Svensson generera: • fler resor
• • •
kortare restider genom att färre byten krävs utökat utbyte mellan regionens alla delar vilket ökad ekonomisk tillväxt
Projektet har drivit ett demonstrationsprojekt av Duo på sträckan mellan LinköpingÅtvidaberg och mellan Linköping-Kisa, samt kompletteringstrafik i en till två dagar i Finspång, Västervik, Göteborg, Helsingborg och Lund. Sammantaget har cirka 5000 resenärer rest med duospårvagn. Tomas Svensson berättade att Linköping planerar en kollektivtrafiklinje i centrala delar av staden när nya stadsdelar planeras. I Norrköping byggs den befintliga spårvägen ut, och utbyggnaden kombineras med nya förtätade bostadsområden längs linjen. 18
Deltagare i projektet
• • • • • • •
VTI, Trivector, IHH Vinnova, Banverket ALSTOM, Tågkompaniet Regionförbundet Östsam Östgötatrafiken Länsarbetsnämnden i Östergötland Linköping, Norrköping, Kinda, Finspång, Åtvidaberg
Gruppdiskussioner Vad kostar Duo? Hur utvärderas effekterna? Finns det någon kontrollregion? Är det så bra med en spårvagn långt ute på landet? Detta var frågor som väcktes i grupperna. En annan fråga löd: Vad är fördelen med en duospårvagn jämfört med ett flexibelt bussystem? På den senare frågan svarade Tomas Svensson att en utvärdering just nu håller på att äga rum, men han trodde att spåvagnen förmodligen ökar resandet. Någon lyfte fram problemet med ändhållplatser som tenderar att bli segregerade, genom att det flyttar människor dig som drar upp socialbidragskostnaderna. Ett sådant exempel är ändhållplatserna vid Stockholms södra tunnelbanesystem. En grupp nämnde att Sverige är ungefär lika glest befolkat som Sahara, men att vi trots detta har lägst investeringar i infrastruktur i OECD. Vi flyttar rentav mindre än tidigare och 92 procent av alla 40-åringar bor kvar i samma kvarter som för tio år sedan.
19
20
Går det att effektivisera den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genom att förändra lagstiftningen och få bort ”systemfelen”? RAR-projektet i Sörmland Tor Larsson, Arbetslivsinstitutet Den främsta orsaken till den fördubbling av sjukfrånvaron som skedde under perioden 1996 till 2002 var inte att de sjukskrivna har blivit fler, utan att sjukskrivningsperiodernas längd ökat. Viktiga orsaker är kommunernas försämrade ekonomi och förändrade statliga direktiv till Försäkringskassan. Tor Larssons forskning visar att systemet för att handlägga svårlösta långtidssjukfrånvaroärenden kollapsade i landets kommuner vid mitten av 1990-talet. Härigenom uppkom en rad systemfel. Nu föreslår Arbetslivsinstitutet att regeringen genomför en statlig försöksverksamhet där man prövar hur de svåra rehabiliteringsfallen effektivast kan lösas. Tor Larsson har lett ett projekt som har studerat åtta kommuner och två regionala myndigheter i Sörmland. Uppdraget var att hitta lösningar för att minska ”den galopperande sjukfrånvaron”. Men uppdraget visade sig enligt Tor Larsson vara felaktigt. Den fördubbling av den statistiskt uppmätta sjukfrånvaron som skedde 1996-2002 var, menar Tor Larsson, inte fråga om någon epidemi som man först trodde. Det var inte så värst många fler som sjukskrev sig. Den väsentliga förklaringen var att sjukskrivningsperiodernas längd ökade för dem vars arbetsförmåga sviktade på grund av ohälsa eller förslitning. Tor Larsson framhåller att åtminstone två tredjedelar (63%) av sjukfrånvaroökningen förklaras av att sjukskrivningarnas längd ökat. Huvudorsaken är att ”det kvalificerade rehabiliteringssystemet” i kommunerna kollapsat. De problemlösningar som tidigare möjliggjorde rehabiliteringsavslut i svårlösta långtidssjukfrånvaroärenden är inte längre möjliga att åstadkomma. Konsekvensen blir oavslutade sjukpenninggrundade frånvaroperioder som resulterar i en statistisk ökning av sjukfrånvaron mätt i termer av antalet sjukpenninggrundade frånvarodagar. 21
Tor Larsson gjorde en historisk exposé för att förklara hur systemet att skydda äldre och svagare arbetskraft byggdes upp under 1970- och 1980-talet, och hur det raserades på 1990-talet. Hur företagen vid fusioneringar på 1960- och 1970-talen passade på att göra sig av med de anställda som inte riktigt höll måttet. Samhället och de fackliga organisationerna införde då en sorts slirbroms för att försvåra uppsägningar. Det ansågs bättre för samhällsekonomin om de med restarbetsförmåga befann sig kvar i arbetslivet. Samhället behövde då enbart ansvara för den del av arbetsförmågan som varaktigt gått förlorad. Arbetsgivarna ålades att genomföra arbetsanpassning och arbetsträning för att klargöra omfattningen av arbetsförmågan samt att pröva om arbetsförmågan kunde återvinnas genom att omplacera personen till annat arbete. Först när alla vägar hade prövats fanns saklig grund för uppsägning.
Systemet havererade på 90-talet Detta system kollapsade i mitten av 1990-talet. Kommunernas ekonomiska läge efter 1992 framtvingade personalrationaliseringsåtgärder vilka bland annat resulterade i att olika enklare arbeten, som varit värdefulla i rehabiliteringen av anställda med sviktande arbetsförmåga, drogs in. Likaså försvann de särskilda medel för rehabiliteringsändamål, i många av landets kommuner motsvarande 1 procent av lönebudgeten, som kunde finnas på 1980-talet. Samtidigt fick Försäkringskassan instruktioner att göra strängare bedömningar. Dessa förändringar sammantagna bidrog till att de s k centrala anpassningsgrupperna, som svarat för problemlösningsarbetet i svåra rehabiliteringsärenden, kollapsade vid mitten av 90-talet. Följden blev att ansvaret för att lösa också sådana kvalificerade ärenden hamnade på enhetschefer och personalhandläggare. Och detta var enligt Tor Larsson ett omöjligt uppdrag, eftersom rehabiliteringsansvaret inte åtföljdes av den beslutsrätt och de resurser som krävdes för att lösa de svåra problem uppkomna av att anställda inte längre klarar av arbetskraven i sina befattningar. Härigenom uppkom de systemfel som förklarar att rehabiliteringsarbetet förlorade i verkningsgrad under senare delen av 90-talet vilket resulterade i allt längre perioder av frånvaro som finansierades via sjukförsäkringen. Enligt Tor Larsson inverkar de uppkomna systemfelen främst på handläggningen av tre grupper av långtidssjukskrivna personer: 1. Partiellt arbetsoförmögna som arbetsgivaren vill ha kvar på deltid. Det kan handla om en heltidsanställd undersköterska i hemvården som orkar med fyra hembesök per dag men inte åtta. Arbetsgivaren kan inte betala lön för den arbetsinsats som inte utförs. Genom successiva förändringar i sjukförsäkringslagen har Försäkringskassan inte längre rätt att lösa ut den improduktiva delen av tjänsten via beslut om partiell sjukersättning. Denna typ av rehabiliteringsproblem löstes av anpassningsgrupperna på sätt som inte är möjliga idag. 2.
Inlåsta personer. Personer som bedöms ha mer arbetsförmåga hos en annan arbetsgivare. Här tvekar alla parter att göra personen arbetslös. Alla rehabiliterings22
aktörer känner sig som Kapten Krok som skickar ut honom eller henne på plankan med krokodilerna cirklande där under. Problemet är att de rättsliga förutsättningarna för rehabiliteringsåtgärder utanför anställningsförhållandet idag inte är på plats. 3.
Individer som har behov av lättare arbete, vilka ofta saknas idag. Dessa personer klarar inte av någon befattning i den ordinarie befattningsstrukturen. Här handlar det om ”plusjobb” eller lönebidraganställning, det vill säga att man skapar en extraordinär sysselsättning som inga arbetsgivare idag vill betala för.
Tor Larsson ifrågasatte även den idag vanliga föreställningen att det är omöjligt för en långtidssjuk att återgå till samma arbetsgivare. Han berättade om det så kallade FAROS-projektet, ett regeringsuppdrag där AMS och Försäkringskassemyndigheten försökte coacha svåra rehabiliteringsfall tillbaka till arbete. Man lyckades få cirka 30 procent långtidssjukskrivna åter i arbete. Av dessa lyckade fall återgick emellertid mer än 40 procent till sin gamla arbetsgivare, trots att försöksverksamheten ägnades åt ärenden där återgång till samma arbetsgivare antogs vara omöjlig. Tor Larsson drar här slutsatsen att man bör undvika att skilja en långtidssjuk person från sin anställning eftersom vägen åter till tidigare arbetsgivare därmed stängs. Tor Larsson ser den idag olösta frågan om det rättsliga skyddet för anställda som arbetstränar hos annan arbetsgivare alternativt går in i en omskolning till annat yrke som den springande punkten till huruvida ökad rörlighet på arbetsmarknaden skall kunna uppnås eller inte. Så länge fungerande sådan lagstiftning saknas kommer arbetsgivarringar och liknande förmedlingsaktörer att ha svårt att fungera, menar Tor Larsson. Arbetslivsinstitutet ska i höst uppvakta regeringen och föreslå att en försöksverksamhet genomförs i några regioner i landet, där Länsarbetsnämnden och Försäkringskassan på försök får häva vissa av de regler som tillkom 1991-1997, för att i samråd med länens kommuner, finna lösningar på de systemfel som uppkommit när det gäller de svårlösta rehabiliteringsfallen. Utfallet i försöksregionerna skall enligt förslaget utvärderas genom jämförelse med utfallet i regioner utanför försöksområdet.
Gruppdiskussioner Grupperna var ense om att regelsystemet behöver ändras och välkomnade en process med samverkan mellan myndigheter. Emellertid ifrågasattes om reglerna sätter stopp för arbetsgivarringar på ett så kategoriskt sätt som framställdes. Tor Larsson förklarade att vi sedan 70-talet har ett regelverk där anställda har en laglig relation till en arbetsgivare. För att arbetstagaren ska våga relatera till fler arbetsgivare bör regelverket ändras, ansåg Larsson. Sker detta är det Larssons övertygelse att arbetsgivarringar kan bli en stor succé.
23
Rättsliga hinder och möjligheter för arbetsgivarsamverkan vid rehabilitering Lotta Vahlne Westerhäll, Göteborgs universitet Idag tillämpar domstolar begreppet arbetsoförmåga på ett mer renodlat medicinskt sätt än tidigare. Rättsapparaten tar inte längre samma hänsyn till sociala orsaker. Det är en av flera rättsliga förklaringar till varför människor i arbetslivet inte får den hjälp de skulle behöva. Värst drabbade är de som inte har fast anställning. Försäkringskassornas handläggare får lära sig fatta formellt korrekta beslut när det gäller rehabiliteringsärenden. Beslut som inte leder till att JO anser sig föranledd att erinra. Men de lär sig inte alltid att fatta det goda beslutet, som leder fram till gott resultat. Lotta Vahlne Westerhäll redogjorde för hur tillämpningen av lagarna för arbetsgivarnas och försäkringskassornas rehabiliteringsansvar förändrats de senaste tio-tolv åren. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar finns nedtecknat i två lagstiftningskomplex, förklarade hon. Den ena är Lagen om allmän försäkring 22 kapitlet, och den andra är Arbetsmiljölagen. Dessa lagar kommer ibland på kollision med varandra vilket bland annat försvårar arbetsgivarsamverkan vid rehabilitering. Men det finns också kollisioner inom samma lagstiftning, till exempel i lagen om allmän försäkring. Lotta Vahlne Westerhäll tar det centrala begreppet arbetsoförmåga som exempel. Sedan andra världskriget har detta begrepp rört sig från ett strikt medicinskt innehåll till att även omfatta socialmedicinska faktorer. Målsättningen har varit att inlemma hela personens livssituation. Principer som autonomiprincipen, självbestämmandeprincipen, människorättsprincipen och godhetsprincipen har varit vägledande. Men genom förändringar i lagtillämpningen 1995 och 1997 har begreppet arbetsoförmåga renodlats till att åter bli ett medicinskt begrepp. Faktorer som restider och personens sociala situation som också påverkar arbetsförmågan, bortser lagens tillämpare allt mer ifrån, trots att begreppet arbetsoförmåga enligt viss expertis saknar medicinskt innehåll. Dock är tillämpningen inte helt renodlad, utan på vissa punkter trycker man på arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering.
Försvagat skydd för arbetslösa Resultatet av denna förändring är att skyddet försvagats, i synnerhet för dem som inte har fast anställning. Om exempelvis personerna A och B lider av samma sjukdom och har samma dokumenterade arbetsoförmåga, men där A har en anställning och B inte har det, så blir deras öden olika. I det tänkta faller anses både A och B kunna förvärvsarbeta i ett lättare arbete. Därför anses de egentligen arbetsförmögna i medicinsk bemärkelse och ska sålunda inte ha någon rehabilitering. Men för A undersöks om inte 24
arbetsgivaren har något rehabiliteringsansvar. Det leder till att A:s problem utreds, A får ersättning under utredningen och får komma tillbaka till ett lättare arbete hos arbetsgivaren. B som är arbetslös anses vara arbetsförmögen i ett tänkt lättare arbete. Han får i bästa fall a-kassa, i annat fall socialbidrag. Lotta Vahlne Westerhäll förklarade att det finns tydliga tecken på att utvecklingen ökat trycket på kommunernas budgetar för socialhjälp.
Gruppdiskussioner Grupperna ansåg det vara viktigt att klargöra vad som är individens begränsningar och möjligheter, samt att försäkringskassorna måste utbildas i att fatta goda beslut och inte bara formellt korrekta. Beror förändringen på att ekonomin har försämrats, eller finns det andra förklaringar?
25
26
Forskning om rörlighet och omställningsprocesser Omställningar i arbetslivet Henrik Bäckström, Arbetslivsinstitutet De senaste åren har systemet för omställningar i arbetslivet utvecklats stort. Framväxten av trygghetsråd som ska underlätta omställning omfattar nu halva svenska arbetsstyrkan. Därtill kommer en rad privata och statliga lösningar. Henrik Bäckström talar om en ren guldrusch i omställningsbranschen, och tror att i framtiden så är det inte bara de som tvingas söka nytt jobb som kan anlita en omställningskonsult, utan även de som frivilligt vill lämna en anställning. Henrik Bäckström driver sedan ett år ett projekt på Arbetslivsinstitutet kring temat rörlighet. Han tittar på olika system för att behålla jobb, byta jobb och vara utan jobb. Under sin presentation gjorde han en genomgång av den struktur som sätter ramarna för rörligheten i arbetslivet och den roll som de olika trygghetsråden/-stiftelserna spelar för omställningsprocessen. Han redogjorde för de olika stödformer det finns för övertaliga; utbildningsbidrag, resebidrag, ledighet under uppsägning samt den professionella outplacementhjälp som erbjuds. Han konstaterar att denna omställningsinfrastruktur grundar sig på de omställningsavtal som finns på stora delar av arbetsmarknaden och att de delvis ersätter de höga avgångsvederlag som finns på kontinenten. Här betalar företagen istället in 0,3 procent av lönesumman i ett försäkringssystem. Och när det är dags att dra ner verksamheten eller lägga ner den helt, kan de dra nytta av den hjälp som systemet erbjuder. Det blir heller ingen skillnad mellan små och stora företag; alla får ta del av samma hjälp.
Guldrush i omställningsbranschen Bäckström anser att det är en guldrusch i omställningsbranschen, där en mängd konsulter nu är sysselsatta med så kallad outplacement, matchning från en specifik arbetsgivare till en annan, eller generell omplacering av övertaliga vid en omstrukturering. Bäckström lyfte även fram rena företagslösningar. Vissa företag har egna stora avdelningar som bara sysslar med att göra sig av med övertaliga. Bland annat har Telia en outplacementavdelning. Enligt Bäckström omfattas idag två miljoner anställda av omställningsavtal, och fler är på väg. Bland annat görs försök att träffa avtal för kom-
27
mun- och landstingsanställda. I fjol passerade 50 000 anställda genom något av de trygghetsråd som finns.
Fler grupper får hjälp Han berättade också att kraven sjunker för att få ta del av den hjälp och de professionella råd som trygghetsråden kan ge. Tidigare var det i första hand äldre friska personer som befann sig i arbetslöshet, eller var på väg att bli arbetslösa, som kunde få hjälp. Nu kan även de som är under 40 få hjälp. Och i framtiden tror Henrik Bäckström att även de som frivilligt vill byta jobb ska kunna få omställningshjälp. När man är trött på chefen så ska man kunna gå till sin omställningskonsult. Henrik Bäckström har publicerat en rapport om trygghetsråden som finns på Arbetslivsinstitutets hemsida. Nästa steg blir att titta närmare på bemanningsföretagen och deras strategier för outplacement.
Gruppdiskussioner En gruppdeltagare konstaterade att Sverige har låga avgångsvederlag jämfört med kontinenten, och undrade om omställningsavtalen är en institutionaliserad lösning av avgångsvederlag. Detta bekräftade Bäckström och förklarade att man i Sverige sedan lång tid stödjer strukturomvandlingar, att de verksamheter som inte har framtid ska bort, medan man i andra EU-länder motarbetar omstruktureringar. En fråga som då uppstod var i vilken grad kostnaden för svenska företag som alltså betalar 0,3 procent av lönesumman varje månad kunde jämföras med vad företag på kontinenten betalar. Detta är en fråga som Henrik Bäckström sade sig vara beredd att undersöka.
28
Inlåsningseffekter Mats Essemyr, TCO, SALSA-projektet Rörligheten i svenskt arbetsliv är bättre än sitt rykte. Ett bra år flyttar en fjärdedel av den totala arbetsstyrkan på sig. Men för att möta och dra nytta av globaliseringen måste rörligheten bli ännu bättre, likaså måste de så kallade inlåsningsmekanismerna försvinna. Mats Essemyr är ansvarig för forskningspolitiska frågor på TCO och koordinator för det så kallade Salsa-projektet, ett samarbetsprogram mellan Arbetslivsinstitutet och tre fackliga centralorganisationer, som ska behandla arbetslivsproblem ur en europeisk kontext: Vad är intressant i framtidens arbetsliv på en europeisk och global nivå, och som också berör Sverige? Utgångspunkten är Lissabonprocessen som syftar till att göra Europa tillväxtmässigt jämbördigt med USA. I programmet som pågått sedan 1997 har hittills ett 60-tal projekt satts i gång och fullföljts och en rad andra ska komma till.
En miljon jobbyten på ett år I Lissabonprocessens alla rapporter betonas betydelsen av arbetskraftens rörlighet och sedan något år har SALSA påbörjat ett projekt på området, där man utgår ifrån en debatt som finns i Sverige: frågan om inlåsning. Är man inte rörlig är man förmodligen inlåst. Essemyr berättade att den svenska arbetskraften trots allt är relativt rörlig. År 2003 var 1,1 miljon personer föremål för jobbbyte, eller att de trädde ut eller in i arbetslivet. Det motsvarar 25 procent av arbetskraften. Dock försvinner något fler arbetstillfällen än vad som tillförs, vilket inte är önskvärt. Essemyr kunde heller inte säga vilka som berördes av rörligheten. Om det är samma personer som vandrar ut och in i arbetslivet medan resten sitter inlåst. I princip skulle det kunna vara så, framhöll Essemyr. Här finns menar Essemyr en rad frågor som skulle behöva ett svar: vad betyder till exempel konjunkturen för rörligheten? Vad händer när andelen yngre människor i arbetslivet ökar? På vilket sätt påverkar lagstiftningen?
Globaliseringen en möjlighet för Sverige Mats Essemyr och TCO har ett positivt förhållningssätt till globaliseringen. Vidgade marknader borde, om vi sköter korten rätt, kunna ge ett land som Sverige en rad fördelar. Men det förutsätter en avsevärd flexibilitet i arbetslivet, en låg inlåsning och relativt hög rörlighet. Salsa-projektet vill också försöka ta reda på huruvida inlåsning leder till försämrad hälsa. Man vill även koppla studierna till andra länder för att finna svar på en rad frågor, bland annat den om huruvida Sverige har högre eller lägre inlåsning jämfört med till exempel Finland och Tyskland. 29
Ett annat projekt som ryms inom ramen för SALSA handlar om Flexicurity, det system som finns i Danmark där det är lätt att säga upp folk men också lätt att få anställning.
Gruppdiskussioner Är det relevant att jämföra Sverige med Danmark när det gäller rörlighet? Danmark är ett av Europas mer tättbefolkade länder, där nästan alla kan ta de jobb som finns i landet. Medan Sverige är ett extremt glest befolkat land, och där folk envisas med att inte vilja flytta på sig.
30
Avslutande diskussion Forskning om rörlighet - var står vi? Inledare: Bo Wictorin, Anders Karlström, Lennart Svensson och moderator; Casten von Otter. Bo Wictorin inledde med att säga att tillväxt och rörlighet tycks hänga tätt samman, men att rörlighet också verkar vara sammankopplat med en allt mer heterogen arbetsmarknad. Det räcker inte att allas utbildningsnivå ökar, det måste också till en viss storlek på arbetsmarknaden för att företagen ska kunna dra nytta av allt mer mångfacetterade kompetenser. De riktigt stora utmaningarna ligger därför i geografin, menade Wictorin. Om vi ska kunna skapa stora arbetsmarknader måste vi minska de geografiska avstånden. Det högteknologiska och innovativa sjunger storstädernas lov, sade han. Anders Karlström menade att regionförstoring kanske är bra. Men man räknar kanske för mycket på effekterna. Det måste gå att förbättra kalkylerna, och det kräver samarbete mellan discipliner. Anders Karlström berättade att han vanligtvis sitter på seminarier där man försöker hitta sätt att få ner pendlingen. Och den diskussion som förts i detta rum skulle förmodligen tyckas exotisk i Nederländerna, trodde han. Anders Karlström konstaterar att ord som hållbarhet och miljö inte har nämnts så värst många gånger. Anders Karlström berättade att han sysslar med utvärdering av trängselskatter, och kallade försöket ett naturligt experiment som kostar fyra miljarder kronor. Han fann det föga troligt att liknande experiment skulle komma att göras på andra områden. Kommer vi, frågade han följaktligen, någonsin att kunna se sambanden mellan produktivitet, tillgänglighet, pendling och rörlighet på arbetsmarknaden? Anders Karlström trodde inte att så var fallet. Lennart Svensson spekulerade kring huruvida det är möjligt att kombinera ett konstruktivt perspektiv och ett kritiskt så som görs i Dynamoprojektet. VINNOVA sägs hålla på med excellenceforskning och FAS med eländesforskning, alltså tillväxt kontra ohälsa. Hans svar blev att, ja det är möjligt. Det är alla komplexa, svårbeforskade problem som kräver systemlösningar, det går inte att lösa en pusselbit här och där. Hans nästa fråga var om det då är meningsfullt att ge en summa pengar till arbetsgivarringar som jobbar med lokala problem? Ja, kanske inte som en spridningsmodell, men som ett sätt att lära om förändringsarbete, där man kan se samband och göra analyser. Casten von Otter talade om en övergång från ett industrisamhälle till ett postindustriellt samhälle, eller från en industriellt anpassad arbetsmarknad till en postindustriellt an31
passad arbetsmarknad. Och vilken roll planering kan ha i en sådan process? Vissa har en framsynt hållning, menar von Otter, medan andra planerar för en återgång till ett industriellt samhälle. Vem är aktören, frågade han vidare. Många producerar utmärkta beslutsunderlag för de allra högsta beslutsfattarna, och inget fel i det. De fattar de viktigaste besluten och behöver det bästa underlaget. Men man får inte tänka bort alla andra aktörer. Casten von Otter berörde den institutionella passiviseringsprocess som gjorde att attityden hos vanligt hederligt folk är att de är föremål för åtgärder. Han funderade över Arbetsförmedlingens miljö där förstagångsbesökaren får ta en lapp och sätta sig och vänta. Talar det om för dig att du ska kavla upp ärmarna och att det här är första dagen på ditt nya liv? Eller säger det: Nu är du inordnad i kön, vänta vänta vänta? Vidare undrade von Otter om vi inte är på väg in i ett konsumentstyrt arbetsliv. Många avgörande beslut utgår från konsumtionsmönster, men dessa finns sällan med i pendlingsdiskussionerna. Han frågade också vad som är en region, en stadsdel i Härnösand eller Skandinavien? Likaså kluster: är det Stureplan eller Bergslagen, och varför kan inte kluster vara virtuella? Casten von Otter efterlyste här en större skärpa i begreppen. Bo Wictorin svarade att begreppet region är kopplat till funktionalitet, och när han talar om region talar han om arbetsmarknadsregion. En lokal arbetsmarknad är när pendlingen uppgår till 7,5 procent. Han sade sig vidare vara skeptisk till klusterbegreppet som han anser vara söndertuggat. Det mesta är inte begränsat till geografin, utom arbetskraften och där har inte mycket hänt sedan andra världskriget. Allt är bättre i stora regioner anser Wictorin. Och det som nu sker i Sverige i Mälardalen, Skåne och Västra Götaland är experiment där vi försöker efterlikna täta europeiska regioner med glesare och mer utsmetade varianter. Utfallet av detta vet vi mycket lite om. Vi får världens glesaste storstadsregion i Mälardalen, framhöll Wictorin, men vad betyder tätheten i sig? Erling Ribbing förklarade bakgrunden till arbetsgivarringar. Han hade själv på sin förra arbetsplats vid Stockholms läns landsting, sett vilka fantastiska resultat några av dessa arbetsgivarringar åstadkom och tänkt att om vi skalar upp detta så kan de vara en del av lösningen att få ner ohälsotalet i arbetslivet och i förlängningen också främja kompetensförsörjning och rörlighet. Ribbing meddelade att VINNOVA haft ett regeringsuppdrag att satsa på arbetsgivarringar som en del av Dynamo. Han berättade att de utgått från ett normativt synsätt att rörligheten bör öka, att arbetsgivarringar kan bli intressant om det utvecklas på rätt sätt. Men på vilket sätt, vilken ägandeform, vilken organisationsform? – det återstår att ta reda på. den tredje normen är att regionförstoring är bra, något Erling Ribbing förvisso insåg att somliga ifrågasatte. Ulla Larsson från Kalmar arbetsgivarring efterlyste en systemlösning som länkar arbetsgivarringar till de stora systemen för att stimulera framväxten av dem. Casten von Otter svarade att man visst kunde stimulera arbetsgivarringar med hjälp av ekonomiska incitament, men att det finns risker med att göra så. Det som utmärker 32
dagens arbetsgivarringar, menade von Otter, är att de har mycket engagerade ledningar, och om man institutionaliserar detta kan engagemanget kanske delvis gå förlorat. Men det kanske finns andra aktörer som man behöver göra något åt, menade von Otter, till att börja med föreslog han att på danskt manér slå ihop Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. von Otter undrade vidare varför facket inte skapar opinion och pekar ut företag som inte sköter sin personalpolitik. Mats Essemyr svarade att det beror på den kollektivistiska tradition facket vandrar i. Han övergick att tala om framväxten av omställningsavtal, som tar hand om den vardagliga omställningen på arbetsplatserna, vilket innebär att personalen avstår från löneutrymme för att kunna hantera de personalneddragningar som händer dagligdags i det moderna näringslivet. I framtiden är det omställningstryggheten som är den verkliga tryggheten, inte anställningstryggheten, sade Mats Essemyr. Lennart Svensson berättade om exellencecentret i Linköping om rörlighet, där även facket är med som en viktig aktör och där Sif och Kommunal varit drivande. Det är ett försök att skapa organiserad rörlighet, ansåg Svensson. Casten von Otter frågade: vad är alternativet till regionutvidgning, utflytning eller inflyttning? Tora Friberg framhöll att några får betala priset för regionförstoring, framförallt kvinnor som har mindre ekonomiska resurser, och det kommer kvinnor att ha ett bra tag framöver. Regionförstoring är, menade hon, ingen naturkraft, det är beslut som fattas av människor. Det kan hända saker, miljöförstöring, som gör att vi om 50 år inte kan pendla som vi gör. Men man bygger fast sig när man bygger vägar. Det går emellertid att både ha ett konstruktivt och ett kritiskt perspektiv, ansåg hon. Givet alla problem, så går det kanske ändå att göra saker ganska bra. Karl Kottenhoff instämde och framhöll att regionförstoring inte är det bästa ur miljösynpunkt, men om den ändå ska ske så är det bättre om den sker med kollektivtrafik. Det gäller att få bilisterna ur bilen, särskilt de i dyra bekväma bilar vilka oftast är män. Tora Friberg hänvisade till studier som visar att kvinnor i högre grad än män säger att de skulle kunna avstå från bilkörning för miljöns skull, men att kvinnor trots detta kör de gamla och miljöovänliga bilarna. Erling Ribbing tackade avslutningsvis för en mycket givande konferens. Dokumentation: Thomas Heldmark
33
34
VINNOVAs publikationer
November 2006 För mer info eller för att se tidigare utgivna publikationer se www.VINNOVA.se
VINNOVA Analys VA 2006:
01 End of an era? Governance of Swedish innovation policy. För svensk version se VA 2005:07
02 Forskning och utveckling vid små och medelstora företag. Finns endast som PDF
03 Innovationsinriktad samverkan. Finns endast som PDF 04 Teknikbaserat nyföretagande i Sverige 1990 - 2003. Finns endast som PDF 05 Offentligt stöd till universitetens samverkansuppgift - en internationell kartläggning. Finns endst som PDF
06 Inkubatorer i Sverige - analys av indikatordimensioner och nyttoefektivitet. Finns endast som PDF VA 2005: 01 Wood Manufacture - the innovation system that beats the system. För svensk version se VA 2004:02 02 Nationella och regionala klusterprofiler - Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004
03 Innovation policies in South Korea and Taiwan. Finns endast som PDF
04 Effektanalys av nackskadeforskningen vid Chalmers - Sammanfattning. Kortversion av VA 2004:07, för kortversion på engelska se VA 2005:05
05 Impacts of neck injuries research at Chalmers University of Technology - Summary. Kortversion av VA 2004:07, för kortversion på svenska se VA 2005:04 06 Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige - en ögonblicksbild år 2004
07 En lärande innovationspolitik - samordning och samverkan? För engelsk version se VA 2006:01 08 Svensk trafiksäkerhetsforskning i tätposition - Framträdande forskare och forskningsmiljöer i statligt finansierad trafiksäkerhetsforskning 1949 - 2005 VA 2004: 01 The Swedish National Innovation System 1970-2003 - a quantitative international benchmarking analysis
02 Trämanufaktur - det systembrytande innovationssystemet. För engelsk version se VA
2005:01
03 Impacts of the Swedish Competence Centres Programme 1995-2003. För kortversion på engelska respektive svenska se VA 2004:05 och VA 2004:06 04 Telecom Dynamics - History and State of the Swedish Telecom Sectors and its Innovation System 1970-2003. Final Report. Finns endast som PDF
05 Impacts of the Swedish Competence Centres Programme 1995-2003 - Summary Report. Engelsk kortversion av VA 2004:03, för kortversion på svenska se VA 2004:06 06 Effekter av det svenska kompetenscentrumprogrammet 1995-2003 - Sammanfattande rapport. Kortversion av VA 2004:03, för kortversion på engelska se VA 2004:05 07 Effektanalys av nackskadeforskningen vid Chalmers. För kortversioner på svenska och engelska se VA 2005:04 och VA 2005:05
VINNOVA Forum VFI 2004:
01 Informationssamhället - åter till framtiden (Innovationspolitik i fokus)
02 Svensk innovationskraft - visionen måste vara starkare än motståndet (Innovationspolitik i Fokus)
VINNOVA Information VI 2006:
01 VINNOVAs verksamhet inom Transporter. För engelsk version se VI 2006:07 02 Årsredovisning 2005
03 Paving the Road. For Transport Innovation and Research 04 Drivkraft för tillväxt. VINNOVA 2005. För engelsk version se VI 2006:08
06 VINNVÄXT - Ett program som sätter fart på Sverige! För engelsk version se VI 2006:15 07 VINNOVA´s activities within the Transport Sector. För svensk version se VI 2006:01
08 A driving Force for Growth. VINNOVA 2005. För svensk version se VI 2006:04 09 Komplexa sammansatta produkter Projektkatalog 2006
10 VINNVINN - Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen
11 E-tjänster i offentlig verksamhet. För engelsk version se VI 2006:12
12 E-Services in Public Administration. För svensk version se VI 2006:11 13 VINNOVA´s activities in Biotechnology.
15 VINNVÄXT - A programme to get Sweden moving! För svensk version se VI 2006:06 VI 2005: 02 Årsredovisning 2004
03 VINNOVA - För ett innovativt Sverige! För engelsk version se VI 2005:06
04 DYNAMO -Beskrivningar av de 18 projekt som ingår i programmet 05 Den dubbla vinsten. VINNOVA 2004
06 VINNOVA - For an innovative Sweden! För svensk version se VI 2005:03 08 Swedish research for growth. A VINNOVA magazine 09 Kunskapsbildning och organisering - Ett program för förnyelse och innovation
10 Innovationsprocesser i Norden - Ett program för organisering av utvecklingsarbete med bred medverkan. Finns endast som PDF VI 2004: 01 Årsredovisning 2003
national strategy for security research. För svensk version se VP 2005:01
04 Produktionsteknik & Fordonstelematik. Förslag till FoU-program 05 VINNOVA´s views on the European Commission´s proposal for the Seventh Framework Programme on Research & Technological Development 2007 - 2013. Position paper
VP 2004: 01 Nationell strategi för transportrelaterad FUD
VINNOVA Rapport VR 2006:
01 Det förbisedda jämställdhetsdirektivet. Textoch genusanalys av tre utlysningstexter från VINNOVA 02 VINNOVAs FoU-verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Yrkesverksamma disputerade kvinnor och män i VINNOVAs verksamhetsområde
03 ASCI: Improving the Agricultural Supply Chain - Case Studies in Uppsala Region. Finns endast som PDF 04 Framtidens e-förvaltning. Scenarier 2016. För engelsk version se VR 2006:11
04. VINN EXCELLENCE CENTER. För engelsk version se VI 2004:05
05 Elderly Healthcare, Collaboration and ICT enabling the Benefits of an enabling Technology. Finns endast som PDF
07 Kompetenscentrum i siffror
07 Tillväxt stavas med tre T
05 VINN EXCELLENCE CENTRES. För svensk version se VI 2004:04
06 Framtida handel - utveckling inom e-handel med dagligvaror
08 The Swedish Competence Centres Programme. Third International Evaluation - Group 2-6 (19 Centres) and Overall Impressions and Programme-wide Issues.
08 Vad hände sen? - Långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar under 1980- och 90talen
VINNOVA Policy VP 2006:
01 På spaning efter innovationssystem. För engelsk version se VP 2006:02 02 In search of innovation systems. För svensk version se VP 2006:01
VP 2005: 01 Kunskap för säkerhets skull. Förslag till en nationell strategi för säkerhetsforskning. För engelsk version se VP 2005:03
02 Strategi för tillväxt - Bioteknik, en livsviktig industri i Sverige
03 Knowledge to safeguard security. Proposals for a
09 Optimal System of Subsidization for Local Public Transport. Finns endast som PDF
10 The Development of Growth oriented high Technology Firms in Sweden. Finns endast som PDF 11 The Future of eGovernment - Scenarios 2016. För svensk version se VR 2006:04 12 Om rörlighet - DYNAMO-programmets seminarium 12 - 13 juni 2006
VR 2005: 01 Effektivt arbete i processindustrin Hur man gör. Från strategi till genomförande 02 Teori och metod för val av indikatorer för inkubatorer. Finns endast som PDF
03 Informations- och kommunikationsteknik i USA. En översiktsstudie om satsningar och trender inom politik, forskning och näringsliv.
04 Information and Communications Technology in Japan. A general overview on the current Japanese initiatives and trends in the area of ICT. 05 Information and Communications Technology in China. A general overview of the current Chinese initiatives and trends in the area of ICT. 06 Hälsa & lärande. Frågor för hälso- och sjukvårdssystemet
07 Samhandling för innovationsledd tillväxt
08 Tekniköverföring från landbaserade fordon till mindre fartyg - fas 1. Finns endast som PDF
09 Nya emissionskrav för dieselmotorer - en katalysator för svensk industri? Finns endast som PDF 10 Samarbete mellan KTH och kringliggande industriforskningsinstitut - nuläge och utvecklingsmöjligheter
11 ICT-based Home Healthcare. Finns endast som PDF 12 Kompetensutveckling i små och medelstora företag - SMF. En kvalitativ studie av konferensdeltagares utsagor 13 The KTH Entrepreneurial Faculty Project
14 OLD@HOME Technical Support for Mobile Close Care. Final Report. Finns endast som PDF 15 Värdeskapande innovationsmiljöer
VR 2004: 01 Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror. En framtidsbild och vägen dit. För kortversion se VR 2004:02 02 Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror. Kortversion av VR 2004:01 03 Evaluation of the NUTEK-VINNOVA programme in Complex Technical Systems 1997-2001. Utvärdering av ett FoU-program i Komplexa Tekniska System 1997-2001
04 Förnuft och känsla - en narrativ studie om äldre kvinnors bilkörning. Finns endast som PDF 05 Equipment for Rational Securing of Cargo on Railway Wagons. Utrustning för rationell säkring av last på järnvägsvagnar (jvgRASLA). Finns endast som PDF 06 Innovationspolitik för ITS. En studie av aktörsnätverk kring Intelligenta TransportSystem. Finns endast som PDF
07 Svensk forskning - rik på upplevelser. Finns endast som PDF
08 Fånga Vinden! - en klokbok för tillväxt
09 Utvärdering av det Nationella Flygtekniska Forskningsprogrammet
10 Forskning och Innovation i Småföretag. SBIR - Small Business Innovation Research. Ett amerikanskt program för behovsmotiverad forskning utförd av mindre företag 11 Arbetsgivarringar i Sverige - förekomst, funktion och nytta
12 Evaluation of the Öresund contracts for crossborder R&D cooperation between Denmark and Sweden 13 Det öppna svenska innovationssystemet - en tillgång för Sverige?
Produktion & layout: VINNOVAs Kommunikationsavdelning November 2006
VINNOVA är en statlig myndighet med uppgift att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem
V E R K E T F Ö R I N N O VAT I O N S S Y S T E M
–
S W E D I S H G O V E R N M E N TA L A G E N C Y F O R I N N O VAT I O N S Y S T E M S
VINNOVA, SE-101 58 Stockholm, Sweden Tel: +46 (0)8 473 3000
Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fax: +46 (0)8 473 3005
VINNOVA@ VINNOVA.se
www.VINNOVA.se