Utredning om regional bildkonstverksamhet i Uppsala län
– MAN SER DET MAN VET
Pia Sörås Staflin 2006
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Innehåll 1. INLEDNING......................................................................................................................................................................................4
1.1 Syfte ................................................................................................................................................ 4 1.2 Metod.............................................................................................................................................. 4 1.3 Upplägg .......................................................................................................................................... 4 1.4 Begrepp........................................................................................................................................... 5 1.5 Sammanfattning av Landstingets kulturpolitiska mål och strategier......................................... 5 2. REGIONALA AKTÖRER ...................................................................................................................................................................8
2.1 Landstinget i Uppsala län ............................................................................................................. 8 2.2 Konstnärsorganisationer................................................................................................................ 9 2.3 AF Kultur/Länsarbetsnämnden..................................................................................................11 2.4 Främjandeorganisationer.............................................................................................................12 2.5 Konstföreningar............................................................................................................................14 2.6 Folkbildning.................................................................................................................................15 3. AKTÖRER PÅ RIKSNIVÅ................................................................................................................................................................17
3.1 Statliga aktörer .............................................................................................................................17 3.2 Andra aktörer ...............................................................................................................................20 4. LÄNETS KOMMUNER OCH BILDKONSTEN................................................................................................................................22
4.1 Presentation av kommunerna......................................................................................................22 4.2 Professionella konstnärer verksamma i länet ............................................................................25 4.3 Skapande verksamhet på amatörnivå.........................................................................................25 4.4 Föreningsliv och organisationer..................................................................................................27 4.5 Konstpedagogisk verksamhet i förskola/skola...........................................................................28 4.5 Konstpedagogisk fritidsverksamhet för barn .............................................................................30 4.6 Fritidsverksamhet för ungdomar på konstområdet....................................................................31 4.7 Övrig konstpedagogisk verksamhet............................................................................................32 4.8 Konstförmedling på arbetsplatser...............................................................................................33 4.9 Publiken på utställningar............................................................................................................34 4.10 Konst-/kulturbevakning............................................................................................................36 4.11 Konsthallar och museer.............................................................................................................37 4.12 Konstnärshem ............................................................................................................................38 4.13 Konstsamlingar ..........................................................................................................................38 4.14 Gallerier, privata och föreningsdrivna......................................................................................38 4.15 Nätgallerier.................................................................................................................................40 4.16 Konsthändelser..........................................................................................................................40
2
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
4.17 Konst i det offentliga rummet ...................................................................................................41 4.18 Utställningslokaler för professionell konst ..............................................................................43 4.19 Utställningsmöjligheter för amatörer........................................................................................45 4.20 Tillgång till ateljéer och gästateljéer........................................................................................46 4.21 Stöd till utbyten och utställningar utomlands..........................................................................46 4.22 Konsten och näringslivet...........................................................................................................47 4.23 Konstturism................................................................................................................................47 4.24 Samarbeten i länet.....................................................................................................................48 5. MÖJLIGHETER TILL KONSTUTBILDNING I LÄNET ....................................................................................................................50
5.1 Gymnasieskola, estetiska program .............................................................................................50 5.2 KomVux........................................................................................................................................51 5.3 Förberedande konstskola ............................................................................................................51 5.4 Folkhögskola ................................................................................................................................51 5.5 Högskola/Universitet...................................................................................................................51 5.6 Studieförbund...............................................................................................................................51 6. EKONOMISKT STÖD TILL BILDKONSTEN I UPPSALA LÄN........................................................................................................52
6.1 Regionalt stöd ..............................................................................................................................52 6.2 Statliga bidrag ..............................................................................................................................53 6.3 Kommunala bidrag.......................................................................................................................54 7. UTBLICKAR ...................................................................................................................................................................................58
7.1 Konstpolitiskt perspektiv............................................................................................................58 7.2 Kulturpolitiskt perspektiv...........................................................................................................59 7.3 Kulturplanering............................................................................................................................59 7.4 Samtliga perspektiv .....................................................................................................................60 8. ANALYS..........................................................................................................................................................................................61
8.1 Situationen på bildkonstområdet i länet utifrån de kulturpolitiska strategierna....................61 9. FÖRSLAG.......................................................................................................................................................................................64
9.1 Konstkonsulent / Strateg med ansvar för konstfrågor................................................................64 9.2 Samarbetsråd för konstfrågor ......................................................................................................65 9.3 Rådgivning ...................................................................................................................................65 9.4 Konstnät........................................................................................................................................65 9.5 Konstcenter/Mötesplats för konst ...............................................................................................65 9.6 Utveckling ....................................................................................................................................66 10. BAKGRUNDSMATERIAL.............................................................................................................................................................67
10.1 Publikationer .............................................................................................................................67 10.2 Webbplatser...............................................................................................................................67 10.3 Intervjuer....................................................................................................................................68 11. BILAGOR......................................................................................................................................................................................69
Medlemmar i Uppsala konstnärsklubb 2006...................................................................................69 Utredningens förslag lagda mot de kulturpolitiska strategierna.....................................................71 3
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
1. Inledning Utgångspunkten för denna utredning är att ge en översikt av bildkonstområdet och dess aktörer i Uppsala län utifrån Landstinget i Uppsala läns perspektiv. Utredningen har pågått mellan april och november 2006 under sammanlagt tre och en halv arbetsmånad. Tanken är att utredningen ska kunna fungera som underlag för att ta fram en regional handlingsplan för bildkonst.
1.1 Syfte Syftet med utredningen är att utifrån landstingets nya kulturpolitiska mål och strategier - kartlägga befintlig bildkonstverksamhet i länet och ringa in de brister som finns. - ta fram förslag på hur regional bildkonstverksamhet kan utvecklas och bedrivas i Uppsala län.
1.2 Metod Underlag för utredningen har tagits fram genom samtal med centrala aktörer på bildkonstområdet. Utförliga intervjuer har gjorts med företrädare för: Kulturförvaltning eller motsvarande i länets alla kommuner KRO, Konstnärernas Riksorganisation UKK, Uppsala konstnärsklubb Gallerier Museer/konsthallar Konstföreningar Konstfrämjandet Skådebanan Wiks folkhögskola Arbetsförmedlingen Kultur Kulturrådet
Vidare har utredaren tagit del av utredningar, rapporter, handlingsplaner och dylikt med anknytning till bildkonstens område.
1.3 Upplägg Utredningen inleds med en presentation av de regionala aktörerna på bildkonstens område och deras verksamhet. Sedan följer en genomgång av aktörer och verksamhet på riksnivå. I avsnittet Länets kommuner och bildkonsten redovisas den genomgång som gjorts av förekommande verksamhet på bildkonstområdet i respektive kommun. Innehållet baseras huvudsakligen på kommunernas egna uppgifter. Genomgången är tänkt att ge en uppfattning om bildkonstens ställning i respektive kommun och vilken verksamhet som bedrivs men
4
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
gör inga anspråk på att vara fullständig. Avsnittet Utbildningsmöjligheter i länet redogör för befintliga utbildningar på konstområdet. Under rubriken Stöd till bildkonsten i Uppsala län redovisas Landstingets och Kulturrådets ekonomiska stöd på området idag samt kommunernas olika bidrag. Sedan följer avsnittet Utblickar där ett urval av intressanta projekt på konstområdet som pågår i andra län presenteras. I Lägesbedömning redogörs sammanfattningsvis för de tillgångar och behov som finns på bildkonstens område utifrån Landstingets perspektiv. Avslutningsvis presenteras utredarens förslag på hur den regionala konstverksamheten kan bedrivas och utvecklas.
1.4 Begrepp BILDKONST
Tidigare var det ganska enkelt, åtminstone deskriptivt, att definiera vad bildkonst var: måleri, skulptur, arbeten på papper och kanske några videoverk. Det handlade i första hand om saker man såg. Bildkonst var inte svårare att förklara än vad musik, teater eller litteratur är. Under de senaste decennierna har dock konstbegreppet expanderat. Idag kan bildkonsten mycket väl innefatta vad man vanligtvis kallar litteratur, musik, teater eller dans. Men utövaren eller upphovsmannen har en bakgrund som bildkonstnär och väljer konstscenen som kontext för sitt verk. Bildkonsten har gått från att vara en kulturell kategori, främst knuten till synsinnet, till att vara en zon i samhället där företeelser, aktioner, designprojekt, texter och liknande kan föras in för att undersökas ur andra synvinklar och för att skapa nya betydelser. Tekniker som video- och ljudinstallationer, datorbaserad konst och musik blandas med de traditionella. Bildkonsten vänder sig också i allt högre grad ut mot det gemensamma, offentliga rummet. Betraktaren involveras i verket på ett tydligare sätt än tidigare. Konsten kräver ett större engagemang från betraktaren som förväntas ta en aktiv del i konstverket. Men ej att förglömma utgör dock visualiteten och ”måleri, skulptur och arbeten på papper” fortfarande konstens grundstomme för många konstnärer och en stor del av publiken. KONST/BILDKONST
I utredningen används begreppen konst och bildkonst synonymt om inget annat framgår. I kartläggningen av kommunernas konstverksamhet har i begreppet bildkonst även räknats in de närliggande områdena foto och konsthantverk samt i viss mån form och design. SAMTIDSKONST
Fokus har i utredningen legat på samtidskonsten, i betydelse den konst som produceras nu. Ingen åtskillnad har gjorts mellan den experimentella, utforskande konsten och den mer traditionella.
1.5 Sammanfattning av Landstingets kulturpolitiska mål och strategier I november 2005 antog landstingsfullmäktige dokumentet Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering. Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser. Dokumentet gäller från den 1 januari 2006, och är en vidareutveckling och förnyelse av kulturstrategierna från 1998. De övergripande målen och strategierna har formulerats utifrån ett analysverktyg där den samlade kulturpolitiken ses som en cirkel, indelad i tre delar, vilka står för olika perspektiv och utgångspunkter.
5
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
I det konstpolitiska perspektivet står den professionella konsten i centrum och är utgångspunkt för politiska beslut. I det kulturpolitiska perspektivet, här i en mer avgränsad betydelse, står människan och hennes delaktighet i kulturlivet i centrum. På kulturplaneringens område är regionen, både centrum och periferi samt bland annat förbindelserna där emellan, utgångspunkten. Målen och strategierna är i korthet dessa: Länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet (konstpolitik) För att nå målet ska landstinget •
Underlätta för professionella konstnärer att verka i länet.
•
Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv.
•
Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer.
•
Främja gränsöverskridande möten.
Länets invånare är kulturellt delaktiga (kulturpolitik) För att nå målet ska landstinget •
Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva.
•
Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser.
•
Underlätta för människors möten.
•
Stödja länsinvånarnas kunskapssökande.
Regionen erbjuder en attraktiv livsmiljö (kulturplanering) För att nå målet ska landstinget •
Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet.
•
Integrera konst och kultur i det offentliga rummet.
•
Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor.
•
Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil.
Att skilja de olika perspektiven åt ska underlätta analys och ge förutsättningar för en mer nyanserad debatt, samt synliggöra andra politiska områdens beröringspunkter med den samlade kulturpolitikens. Samtidigt är de olika perspektiven delar av en helhet som sam6
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
verkar och påverkar varandra. Insatser inom konstpolitiken ger återverkningar inom kulturpolitiken och vice versa. Insatser för kulturplanering kan bidra till positiva effekter inom både konstpolitiken och kulturpolitiken och så vidare. Delarna och helheten måste ses och förstås i ljuset av varandra. I Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering beskrivs även landstingets roll på kulturområdet. Det framhålls att landstingets insatser ska vara till nytta för hela länet. Vidare ska den regionala nivån av kulturpolitiken kommunicera med, samarbeta med och förmedla mellan de lokala, nationella och internationella nivåerna. Landstinget har en stödjande, samordnande och kompletterande funktion gentemot det lokala kulturarbetet, men ska inte ersätta det kommunala ansvaret. Den egna regionala kulturverksamheten och de konsultativa, kompetensutvecklande och nätverksbyggande insatserna är viktiga verktyg i arbetet för att uppnå de övergripande målen – ett län med en attraktiv livsmiljö, präglat av ett rikt konstliv och av kulturellt delaktiga invånare.
7
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
2. Regionala aktörer Uppsala län är ett av Sveriges snabbast växande län. Tillsammans med Stockholm och Mälardalen utgör länet landets största arbetsmarknad med en tredjedel av den svenska befolkningen. Uppsala län är, till befolkningen sett, Sveriges sjunde största län och har 304 367 invånare (2005). Andelen invånare upp till och med 17 år är 22 % och andelen invånare över 65 år är 14,6 %. Andelen invånare med utländsk bakgrund är 15,1 %. Två tredjedelar av länets totala befolkning bor i Uppsala kommun. Uppsala stad är landets fjärde största stad med ca 135 000 invånare. Länet har ca 160 tätorter varav 22 stycken har fler än 1000 invånare.
2.1 Landstinget i Uppsala län Landstinget arbetar med länsövergripande kultur- och folkbildningsfrågor. Det innebär stöd till olika länsinstitutioner och andra organisationer som verkar i hela länet, men också till enskilda konstnärer eller kulturarbetare i form av stipendier. Landstinget är huvudman för Musik i Uppland och Upplandsmuseet. Landstingets kulturförvaltning, Kultur i länet, består av fyra enheter: Kulturenheten, där också Dans i Uppland och Film i Uppland ingår Länsbibliotek Uppsala Wiks folkhögskola Wiks slott
Arbetet styrs av Landstingets kulturnämnd. Idag har länet konsulterande verksamhet inom områdena film, dans, musik, teater, litteratur, kulturhistoria och slöjd. KULTUR I LÄNETS KONSTVERKSAMHET IDAG
Det finns tre heltidsanställda kultursekreterare på Kultur i länet med fyra externa konstkonsulter knutna till sig. Den huvudsakliga verksamheten är att köpa in och beställa konst till alla landstingets byggnader och verksamheter. 1 %-regeln gäller och innebär att så stor del av bygg- eller ombyggnadskostnaden avsätts till den konstnärliga gestaltningen. Konsten beställs ofta direkt från konstnärer för att idé- och formmässigt skapa verk som passar till platsen, rummet och verksamheten. Konst köps även in på utställningar. Konstinköp görs så att så många konstnärer och uttryck som möjligt ska finnas representerade. Det finns ingen geografisk begränsning för inköpen. Den årliga budgeten är ungefär 3 miljoner kronor. Fler än 18 000 konstverk finns i samlingarna.
8
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Konstpedagogisk verksamhet såsom visningar och föredrag kring landstingets konst bedrivs i mån av tid och efterfrågan. Inom verksamheten Kultur i vården erbjuds konstvisningar för patienter. Det pågår också samarbeten med andra konstområden och län, till exempel deltar man tillsammans med Film i Uppland i ett videokonstprojekt som drivs i samarbete med Landstinget Gävleborg och Landstinget Dalarna. Kultur i länet fördelar olika former av ekonomiskt stöd på bildkonstområdet. Se vidare kapitel 6. Ekonomiskt stöd till bildkonsten i Uppsala län, s. 52. Kultur i länet bedriver också rådgivning och konsultationsverksamhet gentemot kommunerna kring offentlig utsmyckning. UPPLANDSMUSEET
Upplandsmuseet är ett kulturhistoriskt länsmuseum som samlar, vårdar och visar miljö, arbete och traditioner i Uppland. Museet anordnar utställningar, program och fortbildningar för olika målgrupper och bedriver även verksamhet i länet. Länsmuseet saknar konstsamlingar. Fram till 1993 hade man ett samarbete med dåvarande Upplands konstmuseum som hade ett regionalt ansvar för konstpedagogik, samlingar och vandringsutställningar. Konstmuseet drevs med kommunala bidrag och landstingsbidrag. När Uppsala kommun tog över ansvaret för konstmuseet uppstod vattentäta skott museerna emellan och den regionala verksamheten blev hängande i luften. 1994 beviljade landstinget och staten speciella medel till Upplandsmuseet för att fortsätta att utveckla den regionala konstbildningen. Medlen möjliggjorde anställning på 50 % av en antikvarie med ansvar för konstpedagogik. 1996 avvecklades tjänsten av Stiftelsen Upplandsmuseet i besparingssyfte och museet har sedan dess inte bedrivit någon konstverksamhet. Ur Strategisk museiplan 2004-2008 för Upplandsmuseet: Huvudmannen landstinget i Uppsala län delar Upplandsmuseets uppfattning att länsmuseet inte skall bygga upp en regional konstverksamhet. I samband med landstingets översyn av kulturstrategierna avser Kultur i länet att utreda och föreslå andra former för konstverksamheten i länet. I detta skede kommer ett utvecklat samarbete mellan Konstmuseet, Kultur i länet och Upplandsmuseet att diskuteras. I vissa avseenden tangerar Upplandsmuseet konstområdet i nuvarande verksamhet, till exempel inom ämnesområdena fotografi, folkkonst och arkitektur. Ett annat område där länsmuseet kan vara en regional resurs för länets konstverksamhet är frågor som rör magasinering och vård.
2.2 Konstnärsorganisationer KONSTNÄRERNAS RIKSORGANISATION, KRO
KRO är de svenska bildkonstnärernas fackliga företrädare. KRO ansluter konstnärer med högskoleutbildning eller minst fem års yrkeserfarenhet. KRO representerar konstnärer gentemot regering, riksdag, kommuner, landsting, myndigheter och offentliga institutioner som Konstnärsnämnden, Statens kulturråd och AF Kultur. KRO sluter avtal för konstnärernas räkning med staten och med föreningslivets olika aktörer, t.ex. Folkrörelsernas Konstfrämjande och Sveriges Konstföreningar. Genom BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, är KRO också med och sluter avtal om upphovsrättsligt nyttjande när högskolor och andra utbildningsinstitutioner kopierar i undervisningssyfte.
9
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Centrala frågor för KRO är: –
ökad efterfrågan på konstnärliga tjänster och bättre tillvaratagande av konstnärernas kunskap
–
rimliga ersättningsnivåer
–
likvärdig social trygghet för konstnärer som för andra grupper i samhället
–
enklare skatteregler och enhetlig moms
–
bättre kunskap hos uppdragsgivare/arrangörer
–
en starkare förhandlingsposition för konstnärer och ett ökat inflytande för konstnärer i konstlivet
–
ökad tillgång till ateljéer
Uppsala län distrikt 16 Uppsala län distrikt 16 är KRO:s distriktsavdelning i länet och har 77 medlemmar. Avdelningens verksamhetsplan för 2006 ser ut så som följer: –
Styrelsen ska fortsätta arbetet med att verka för arbete åt konstnärer.
–
Styrelsen ska verka för ateljéstöd.
–
Styrelsen ska verka för en konsthall i Uppsala.
–
Styrelsen ska hedra konstförening eller någon som utmärkt sig för ett bra arbete för konstnärerna och hedra denna med diplom.
–
Styrelsen ska se över kommunernas utställningsersättning.
UPPSALA KONSTNÄRSKLUBB, UKK
Uppsala konstnärsklubb, UKK, har 115 medlemmar. Klubben driver Galleri 1 för utställningar av de egna medlemmarnas konstverk samt en grafikverkstad. Cirka 80 % av konstnärerna har dubbelt medlemskap i KRO och UKK. De yngre väljer UKK, de äldre KRO. Några är även medlemmar i KIF och Svenska tecknare. FÖRENINGEN SVERIGES KONSTHANTVERKARE OCH INDUSTRIFORMGIVARE, KIF
KIF organiserar konstnärer och konsthantverkare som arbetar med tillämpad konst, det vill säga tillämpar sina konstnärliga kunskaper i specifika material. Föreningens medlemmar arbetar till största delen i egna verkstäder och ateljéer. De traditionella materialen är glas, keramik, metall, textil och trä. Med konsthantverket som bas varierar arbetet från bruksgods till unika verk i offentlig miljö. En del medlemmar arbetar därutöver som formgivare inom industrin, som anställda eller på frilansbasis. KIF vill förbättra den ekonomiska och sociala situationen för sina medlemmar. KIF är remissinstans i kulturpolitiska, skattetekniska och arbetsmarknadspolitiska frågor. KIF är även avtalspart i frågor som rör de olika formerna av utställningsersättning och har rätt att föreslå ledamöter till Bildkonstnärsfondens styrelse. KIF vill också sprida kunskap om gott svenskt konsthantverk och god formgivning, bland annat genom att påverka riksdag, kommun, landsting och massmedia. KIF har ett nära samarbete med KRO och förbunden delar kansli och verkställande ledning. KC ÖST
Konstnärscentrum Öst, KC Öst, ingår som en region i den rikstäckande föreningen Konstnärscentrum. KC Öst innefattar Stockholm, Uppsala län och Gotlands län. KC Öst, är en ideell konstnärsdriven förening för yrkesverksamma konstnärer. KC Öst arbetar för att främja konstnärers intressen inom konstens och kulturens arbetsmarknad. KC Öst verkar som förmedlare, råd- och idégivare vid olika typer av konstnärliga uppdrag och projekt. KC 10
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Öst arbetar för att skapa arbetstillfällen, utveckla konstnärers arbetsområden, tillvarata de yrkesverksamma konstnärernas arbetsmarknadsintressen samt för att konstnärers kompetens nyttjas i ett brett spektrum. Genom KC Öst kan organisationer, myndigheter, företag eller privatpersoner söka professionella konstnärer som arbetar i skilda tekniker och genrer. Konstnärer kan via medlemskap i KC Öst presentera sig och sin verksamhet och få information om arbetstillfällen och projekt. KC Öst har i dag ingen framträdande roll i Uppsala län. IKK, INSTITUTET FÖR KONSTNÄRER OCH KONSTFÖRMEDLARE
IKK är en nybildad organisation på riksnivå som organiserar konstnärer och konstförmedlare. Föreningen är grundad i Malmö men har även en avdelning i Stockholm. IKK arbetar bland annat för att fånga upp de konstnärer och konstförmedlare som arbetar i projektform och/eller med nya media och att vidga synen på konstnärernas och konstförmedlarnas roller. IKK har i dagsläget ingen direkt verksamhet i Uppsala län.
2.3 AF Kultur/Länsarbetsnämnden Arbetsförmedlingen Kultur är en rikstäckande specialförmedling inom kulturområdet och lyder under Arbetsmarknadsverket. AF Kultur bildades i början på 2000-talet. Sedan dess gäller bland annat följande allmänna kriterier för att bli inskriven vid förmedlingen: Den sökande ska ha fullgjort en för yrket lämplig högre konstnärlig eller motsvarande utbildning. Med lämplig utbildning avses akademisk konstnärlig utbildning vid högskola/universitet eller övrig utbildning enligt arbetsförmedlarens bedömning. Utländska utbildningar bedöms individuellt. Utbildningar inom gymnasieskolan eller motsvarande räknas inte som konstnärlig högre utbildning, ej heller administrativa, pedagogiska eller teoretiska utbildningar inom kulturområdet vid högskola eller universitet.
Saknar den sökande bildkonstnären konstnärlig utbildning eller om mer än fem år förflutit sedan den sökande avslutat sin utbildning gäller särskilda kriterier för området Bild och form. Den sökande ska under tre av de senaste fem åren ha uppfyllt ett flertal av nedanstående kriterier: –
erhållit statligt, kommunalt, landstingskommunalt, eller annat enskilt konstnärsstipendium eller
–
erhållit uppdrag om offentlig utsmyckning eller
–
deltagit i utställning på konstmuseum, konsthall, etablerat galleri eller inköpts av offentligt museum, Statens konstråd, annan offentlig institution eller
–
på annat sätt påvisat att den sökande är etablerad på den konstnärliga kulturarbetsmarknaden.
AF KULTUR I UPPSALA LÄN
I juni 2006 var 27 konstnärer anmälda till AF Kultur i Uppsala län. Tre personer var helt arbetslösa. Åtta personer arbetade deltid/timmar. Tre personer arbetade heltid/drev eget företag men var ändå inskrivna för att få tillgång till utbildningar. Tolv personer gick en utbildning eller deltog i annan stödåtgärd som praktik. En övrig. Även en grafiker var anmäld. I dagsläget finns inga planer på att arrangera några utbildningar eller driva några projekt i Uppsala län. Anmälda konstnärer från länet har dock tillgång till utbildningar och projekt i hela landet.
11
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
EXEMPEL PÅ KURSER SOM BEDRIVS AV AF KULTUR PÅ ANDRA ORTER: •
Att göra en hemsida för egen marknadsföring, Stockholm
•
Kulturentreprenörsutbildning, Stockholm
•
Starta eget företag – kultur, Göteborg
•
Mentorstöd i arbets- och uppdragssökande, Göteborg
•
Frilansutbildning för kulturarbetare, Örebro
•
Karriärplanering, Örebro
•
Yrkesorientering, Stockholm
EXEMPEL PÅ PROJEKT SOM DRIVS AV ARBETSFÖRMEDLINGEN KULTUR OCH PROJEKT DÄR MAN ÄR SAMARBETSPARTNER: •
Kulturplus i skolan – inför Ungkulturåret 2007, Stockholm
•
Konst som resurs/Byggsektorn, Västernorrland
•
DIRECT - samtidskonst, affärer och aktivism. Ett konstprojekt kring stad, identitet och företagande. I projektet utvecklas kompetenser och marknader i gränszonen mellan konst, affärer och social aktivism, Stockholm.
•
SKISS - Samtidskonstnärer i Samtids Samhället. Ett samarbetsprojekt mellan Folkrörelsernas Konstfrämjande, Arbetsförmedlingen Kultur Östra regionen och KRO, Stockholm.
2.4 Främjandeorganisationer SKÅDEBANAN
Ur verksamhetsberättelsen: Målsättning Skådebanan i Uppsala län är en publik- och folkbildningsorganisation, en folkrörelse utan partipolitiska och religiösa bindningar som med medlemsavgifter och egna intäkter samt bidrag från stat, landsting och kommuner verkar för kulturen i länet. Alla ska ges möjlighet att delta i det offentliga samtal som kulturlivet är en del av. Målet är att överbrygga klyftor och stärka demokratin. Skådebanan i Uppsala län ser som sin uppgift att sprida intresset för kultur till människor som inte tidigare kommit i kontakt med kulturlivet och vidmakthålla intresset hos dem som redan är aktiva. All verksamhet ska genomsyras av mångfald i alla dimensioner.
Skådebanans verksamhet består av ombudsträffar/information till ombuden och guidade resor, främst teaterresor. 2001 slutade man med biljettförsäljning i och med att Stadsteatern förändrade rutinerna för sin försäljning. Man har 1 135 ombud på 97 platser. Dessa utgörs av ca 900 personer på arbetsplatser (80 % är över 45 år) och 221 ungdomsombud som finns i gymnasieskolorna. Återväxten är problematisk. Sedan tre år tillbaka får ungdomsombudsverksamheten inte längre något ekonomiskt stöd från gymnasieskolorna. De huvudansvariga svensklärarna på gymnasierna är kontaktpersoner när det gäller att värva nya ungdomsombud. Ombuden finns samlade i en databas och utskick görs via e-post. De flesta ombuden finns i Uppsala, några i Enköping (Allaktivitetshuset) och Gimo (Bruksgymnasiet). Aktiviteter för ungdomsombuden på bildkonstområdet har bland annat varit en kreativ animationsverkstad med Erik Hedman och ett besök på Uppsala konstmuseum Skådebanan och Folkrörelsernas Konstfrämjande i Uppsala län samarbetar kring konstpedagogisk verksamhet. De båda organisationerna erhåller gemensamt medel från landsting12
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
et. Skådebanans arbetsplatsombud erhåller samtliga erbjudanden som rör den konstpedagogiska delen. Ytterligare 420 personer får i tio utskick ovanstående erbjudanden. Dessa personer utgörs av medlemmar i konstklubbar, konstföreningar, styrelse, medlemsorganisationer mm. Det är svårt att få deltagare till konstarrangemangen. Man har haft ombudsträff på Konstmuseet och Bror Hjorths Hus men deltagarantalet var lågt. Fem av sex planerade konstresor under 2005 fick ställas in på grund av för få anmälningar. Skådebanan har två heltidsanställda. Vid årsskiftet 2006/2007 har man en pensionsavgång och planerar då att anställa en kommunikatör/marknadsförare som utvecklar arbetet mot företag och ungdomar. En översyn och modernisering av utbudet behöver göras. Bland annat vill man skräddarsy kulturprogram för företag. Ett försöksprojekt är på gång med konstnären Stina Wollter och kommunen. Skådebanan ingår i Kilen-gruppen. Man skulle tycka det var bra att få stöd av Kultur i länet med omvärldsanalyser av vad som är nytt inom kulturområdet. Skådebanan fick 2005 ekonomiska bidrag från: Kulturrådet, Riksskådebanan
420 000 kr
Kommuner
200 000 kr
Uppsala läns landsting
250 000 kr + 120 000 kr i gemensamt bidrag med Konstfrämjandet
FOLKRÖRELSERNAS KONSTFRÄMJANDE
Konstfrämjandet arbetar med konstbildning och att föra ut konst till människor i deras vardag. Konstfrämjandet samarbetar även med andra konstförmedlare, konsthallar och museer. Målet med verksamheten är att se till att konsten blir tillgänglig för alla. Konstfrämjandet har tre anställda: 1 distriktsombudsman 50 % 1 administrativ personal 50 % 1 administrativ personal 100 % lönebidrag
Verksamheten omfattar länets kommuner. Man arbetar huvudsakligen med de kommuner som ger bidrag. I utställningslokalen är målet att presentera så många olika tekniker som möjligt. Konstfrämjandet ställer ut länets konstnärer och har utbyte med de andra 13 distrikten, KRO med flera. Konstfrämjandet samarbetar också med UKK. Totalt anordnas 17 utställningar/år. Sedan 1997 får förbundet ett särskilt statligt bidrag för att ekonomiskt ersätta konstnärer som medverkat i distriktens utställningsverksamhet, så kallad utställningsersättning. Konstfrämjandet samarbetar med flera konstföreningar. En del konstföreningar köper all sin konst hos Konstfrämjandet. Provision från försäljningen behövs för att driva verksamheten men här går man en balansgång. Konstfrämjandet får enligt verksamhetsinriktningen ej bli för kommersiella utan den huvudsakliga uppgiften är att vara konstbildande. Publiken består uppskattningsvis av 30 % mycket konstvana besökare och 70 % ”genomsnittliga”. Konstfrämjandet strävar efter att öka konstbildningen i LO-gruppen genom att visa vad man anser vara lättillgänglig konst. Det är svårt att nå den unga publiken. Det är också problematiskt att ställa ut verk av unga konstnärer eftersom det är svårt att få en sådan utställning ekonomiskt bärbar. Det finns konstombud på arbetsplatser runt om i länet men graden av aktivitet varierar. Tidigare fick konstombuden ledigt för att besöka Konstfrämjandet och välja ut grafikutställningar till arbetsplatsen men så icke längre. Det är svårt att värva nya ombud.
13
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Utskick går till 460 adresser. Man har 13 medlemsorganisationer framförallt från fackförbunden men antalet minskar. Tidigare var bland annat HSB, Riksbyggen och Hyresgästföreningen medlemmar. Konstfrämjandet driver flera intressanta projekt i andra distrikt, till exempel SKISS, Samtidskonstnärer i Samtidssamhället, i Stockholm. I Uppsala räcker personalresurserna inte till för att utveckla ett sådant projekt. Projektet Kultur i kvarteret har tidigare drivits med stöd av Uppsala kommun. Konstfrämjandet fick 2005 ekonomiska bidrag från: Uppsala kommun
40 000 kr
Enköpings kommun
20 000 kr
Håbo kommun
6 000 kr
Älvkarleby kommun
3 600 kr
Tierps kommun Landstinget i Uppsala län
5000 kr 120 000 kr + 120 000 kr i gemensamt bidrag m. Skådebanan
Medlemsorganisationerna betalar 4 000 kr/år.
2.5 Konstföreningar SVERIGES KONSTFÖRENINGAR
På riksnivå finns Sveriges konstföreningar som bildades 1973 för att tillvarata konstföreningarnas intressen i kulturlivet. Konstbildning är en av huvuduppgifterna. Förbundet är uppdelat i 25 regionala distrikt och har ungefär 1 200 medlemsföreningar. Runt 350 av medlemsföreningarna är allmänna medan övriga är arbetsplatsföreningar. Tillsammans omfattar alla anslutna konstföreningarna cirka 425 000 enskilda personer. Sveriges konstföreningar arbetar för att konstföreningarna även i framtiden ska vara en viktig del av det svenska kulturlivet. Det gör man genom att fortbilda konstföreningsledare, producera utställningar och utbildningsmaterial, ge stöd och hjälp i det dagliga föreningslivet och verka kulturpolitiskt på riksnivå för att konstföreningarna ska få bättre förutsättningar för sin verksamhet. SVERIGES KONSTFÖRENINGAR, DISTRIKT UPPSALA LÄN
I distriktet finns 29 konstföreningar varav 19 var anslutna till Sveriges konstföreningar år 2005. Av dessa 29 var 4 allmänna och 25 var arbetsplatsföreningar varav 15 anslutna. Medlemsantalet för samtliga föreningar i distriktet beräknas uppgå till 4 411, antalet utställningar till 56, föreläsningar 32, kurser och studiecirklar 4, studiebesök och resor 66 och övriga kulturprogram 9. Allmänna konstföreningar finns i Enköping, Tierp, Uppsala och Östhammar. Styrelsen i Sveriges Konstföreningar i Uppsala läns distrikt täcker upp länet geografiskt. Man ordnar 3-4 arrangemang/år som till exempel helgkurs för styrelsemedlemmarna förlagd till Wiks folkhögskola i de konstnärliga teknikerna i teori och praktik. Kultur i länet har stött verksamheten genom att anslå regionala utvecklingsmedel under flera år. 2006 var summan 15 000 kr. Det blir svårare att få deltagare till distriktsstämmorna. Orsaker kan vara tidsbrist bland yngre människor. Verksamheten bygger på en mycket stor ideell insats och dagens unga upplevs mindre föreningsbenägna än tidigare generationer. Återväxten finns i ålderskategorin 40 år och över.
14
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Sveriges Konstföreningar i Uppsala län upplever att man har en bra organisation och god överblick över konstlivet i länet. Se vidare under avsnittet 4. Länets kommuner och bildkonsten: 4.4 Föreningsliv och organisationer, s 27.
2.6 Folkbildning STUDIEFÖRBUND
Det finns nio samhällsstödda studieförbund som var och en har sin särskilda profil. År 2003 arrangerade studieförbunden 3 578 studiecirklar med estetisk inriktning i Uppsala län med 31 513 deltagare. Studieförbunden är Sveriges största kulturarrangör. År 2003 arrangerades 7 506 kulturprogram med runt 473 519 deltagare i Uppsala län. Studiecirklar som erhållit stöd på bildkonstområdet, exklusive konsthantverk, 2005 (källa SCB): Bild- och formkonstnärlig utbildning, 8 studiecirklar, 81 deltagare varav 60 kvinnor. Konstvetenskap och konsthistoria, 29 studiecirklar, 335 deltagare varav 276 kvinnor. Teckning, 45 studiecirklar, 396 deltagare varav 296 kvinnor. Måleri, 165 studiecirklar, 1361 deltagare, varav 1117 kvinnor. Skulptur, 2 studiecirklar, 15 deltagare varav 10 kvinnor. Grafisk konst 6 studiecirklar, 45 deltagare varav 25 kvinnor. Film och fototeknik 34 studiecirklar, 277 deltagare varav 157 kvinnor. Annan utbildning inom bild- och formkonst 24 studiecirklar, 153 deltagare varav 126 kvinnor. Totalt 313 studiecirklar, 2 663 deltagare varav 2 057 kvinnor.
Se vidare under avsnittet 4. Länets kommuner och bildkonsten: 4.3 Skapande verksamhet på amatör nivå, s 25 samt 5. Möjligheter till konstutbildning i länet: 5.6 Studieförbund, s 51. FOLKHÖGSKOLOR
I Uppsala län finns Nordens folkhögskola Biskops-Arnö och Wiks folkhögskola. Båda skolorna har internat och anordnar såväl längre som kortare utbildningar. Wik har även en filial, Uppsala folkhögskola. Wiks folkhögskola 1-årig konstlinje, även helg- och sommarkurser. Fortbildningskurser för bildlärare. 1-åriga musik-, skriv- och teaterkurser. 32 elever/år antas till Konstlinjen. Intagningen är kvoterad köns- och åldersmässigt. Flest kvinnor söker och därför antas också fler kvinnor än män. Man tittar även på bakgrund. Upptagningsområdet är hela Sverige. Även utländska studenter är välkomna. Ungefär hälften kommer från Uppsala. 35-40 % pendlar, övriga bor på internat. Målet med utbildningen är att den ska hålla hög kvalitet och vara seriös och rolig. Skolan driver ingen särskild konstnärlig stil, eleverna ska få hitta sin egen. Klimatet är omvittnat bra – lite konkurrens och mycket samarbete. Korsbefruktningar sker mellan bild-, musik-, teater- och skrivarlinje. Till Konstlinjen bjuds även gästlärare in, företrädesvis
15
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
verksamma konstnärer i länet, som komplement till de ordinarie lärarnas kompetenser. Efter nedskärningar har detta minskat. Konstlinjen har kortats och är numera ettårig på grund av nya studiemedelsregler som endast tillåter två års förberedande studier. Efter ett år på Wik vill många gå ett år på en skola med specialinriktning. Kvaliteten på utbildningen har också höjts så att fler elever kommer in på Konsthögskolorna redan efter första året. En orsak är att fler elever har haft möjlighet att gå estetiskt program på gymnasiet eftersom dessa utökats. Äldre elevers målsättning är ofta att prova på eller öppna eget. De yngre har ofta målet att komma in på högre konstutbildningar. Undervisningen strävar efter att vara individuell för att var och en ska nå sina personliga mål. I utbildningen ingår olika konstnärliga tekniker som måleri, skulptur, olika trycktekniker, bilddata, konsthistorisk orientering, galleri- och museibesök samt en resa utomlands för att studera internationell konst. Eleverna går ofta vidare och utbildar sig till formgivare, designer eller konstnär. Även scenografer. Söker till Konstfack eller andra konsthögskolor. Biskops Arnö Kvalificerad yrkesutbildning (KY) i bildjournalistik med inriktning på dokumentär- och reportagefotografi. Utbildning i dokumentärfilm.
16
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
3. Aktörer på riksnivå 3.1 Statliga aktörer KULTURRÅDET
Kulturrådet har regeringens uppdrag att arbeta med form- och bildkonst och får till detta cirka 29 miljoner kronor om året. Målet är att sprida konsten i hela landet. Ett sätt att nå detta är genom de bidrag man ger till verksamheter och institutioner som stödjer och utvecklar konst och konstupplevelser, särskilt den samtida konsten. Yrkesverksamma konstnärer och formgivare är en av grundstenarna i ett levande konstliv. Kulturrådet ger bidrag till deras yrkesorganisationer, till exempel Konstnärscentrum, Centrum för fotografi, Konsthantverkscentrum och Illustratörscentrum. Utställningsanordnare kan även få utställningsersättning från Kulturrådet. Kulturrådet ger stöd till organisationer, institutioner och grupper. Mötesplatser för konst som Skulpturens Hus, Färgfabriken, Röda Sten, Form/Designcenter och Tensta Konsthall får bidrag. En referensgrupp med representanter för olika delar av konstlivet ger förslag till Kulturrådet hur bidragen till utställningsverksamhet kan fördelas. Konstfrämjandet, Sveriges konstföreningar, länsmuseerna, konsthantverkskooperativ och konstnärsägda gallerier får också bidrag, men enskilda konstnärer eller formgivare kan inte få stöd från Kulturrådet. Riksutställningar, Moderna Museet och Konstnärsnämnden är myndigheter som Kulturrådet samarbetar med inom konstområdet. För att utveckla konstlivet och göra det möjligt för fler människor att möta konst finns det konstkonsulenter på regional nivå. Konstkonsulenter finns i följande län: Dalarnas län, 1 konsulent Gotlands län, 1 konsulent Gävleborgs län, 1 konsulent Göteborgs stad, 1 konsulent Hallands län, 1 konsulent Jämtlands län, 1 konsulent Kalmar län, 1 konsulent Norrbottens län, 1 konsulent Södermanland, 1 konsulent Värmlands län, 1 konsulent Västerbottens län, 1 konsulent Västernorrland, 2 konsulenter Västmanland, 1 konsulent
17
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Västra Götalands län, 2 konsulenter Örebro län, 1 konsulent Östergötland, 2 konsulenter
Uppsala län är ett av de få län som inte har en konstkonsulent. I Stockholms län, Jönköpings län, Blekinge län, Kronobergs län, Region Skåne och Norrbotten finns inte heller någon konstkonsulentverksamhet i dag. Jönköpings län, Stockholms län och Region Skåne kommer troligtvis att ansöka om bidrag från Kulturrådet under 2006. Region Skåne har redan påbörjat rekrytering av en konstkonsulent eftersom man beslutat att inrätta en sådan tjänst oavsett om man får statliga bidrag eller ej. Västmanland kommer att dra in sin konstkonsulenttjänst under 2007 av besparingsskäl. Kulturrådets beskrivning av konstkonsulenternas arbete: De regionala konstkonsulenterna har en nyckelroll när det gäller att främja människors möjlighet att möta konst. I regeringens uppdrag till konstkonsulenterna uttrycks tydligt vikten av en helhetssyn på konsten och dess relation till det övriga samhället. Konsulenterna arbetar för att barn och ungdomar ska få möta det professionella konstlivet, såväl institutioner som fria utövare. Barn och ungdomar ska även få tillgång till den specifika kunskap som finns i konsten för att kunna utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Konstkonsulenterna arbetar dessutom med att skapa bättre förutsättningar för konstnärer att verka i regionen genom kompetensutveckling, projekt och nationella såväl som internationella samarbeten. Arbetet innefattar att också amatörorganisationer och föreningsliv kan få hjälp att utveckla sin kompetens och därmed höja kvaliteten på sin verksamhet. Skillnaderna mellan regionerna skapar olika ramverk för konsulenterna i deras arbete som nätverksbyggare mellan konstliv, utbildningsväsende och amatörorganisationer. I vissa regioner finns det konstinstitutioner, föreningar, fria utövare och högskolor att samverka med, i andra får konsulenten bygga upp den regionala strukturen för konst från början. En stor del av konsulenternas tid går till att informera och hitta vägar för konsten in i förskola, skola och högskola. Det är också viktigt att stärka konstnärer som söker sig till skolans område och lärare som söker sig till konsten genom att synliggöra deras arbete samt att anordna kompetensutveckling för såväl konstnärer som lärare.
Kulturrådet är initiativtagare till utvecklandet av den regionala konstkonsulentverksamheten. Förutom ekonomiskt bidrag vill man också ge konsulenterna kontinuerligt stöd med möjlighet till erfarenhetsutbyte och fortbildning. Kulturrådet samlar också in erfarenheter från regionernas konsulentverksamhet för att sprida till regioner som ännu inte har några konstkonsulenter. Kulturrådet bidrar med finansiering och erfarenhetsutbyte, men är inte konstkonsulenternas arbetsgivare. Landstinget är huvudman och beslutar om var tjänsten ska placeras, om tjänsten ska delas mellan flera personer och vad som ska ingå i uppdraget. Landstinget ska själv stå för minst 50 % av kostnaden för tjänsten. Bidragsnivån till konstkonsulenttjänster ligger år 2006 på 225 000 kr. För 2007 väntas en viss sänkning. Bidraget till konsulenttjänsterna inom dans och konst har till och med år 2006 varit kopplat till specifika tjänster. I Kulturrådets nya inriktning för bidrag till denna länskonsulentverksamhet kommer medlen framöver inte vara bundna till tjänster utan till att verksamheten är förenlig med syftet i förordningen. Kulturrådet säger dock att man prioriterar bidrag till konsulenttjänst i stället för verksamhetsmedel även efter den nya inriktningen. Man ser också att i de län verksamheten har fungerat bäst är där konsulenten har en fri placering och huvudsakligen ägnat sig åt nätverksbyggande. Placering på museum har haft en tendens att minska den fria rollen. Skolverksamheten är prioriterad. STATENS KONSTRÅD
Statens konstråd beskriver sin verksamhet på följande sätt: 18
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Statens konstråds övergripande mål är att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön. Statens konstråd arbetar för att samtidskonstens alla yttringar ska ges möjlighet att avspegla sig i samhällsmiljön. Detta gör Konstrådet genom att förvärva samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. När det bedöms som kulturpolitiskt angeläget kan Konstrådet även medverka till att konst tillförs andra gemensamma miljöer än statliga. Statens konstråd verkar också för att konsten ska vara en integrerad del i ny- och ombyggnationer inom det statliga området. Genom verksamhetsgrenen Information, pedagogik och utveckling ska Statens konstråd även sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö och driva utvecklingen inom området. Statens konstråd har som vision ett ökat intresse för och en utveckling av samtidskonsten i det offentliga rummet. Inom de närmsta åren ska den konstpedagogiska insatsen stärkas inom hela verksamhetsområdet så att möten mellan samtidskonsten och allmänheten – såsom samarbetspartner och brukare – kan främjas. Statens konstråd prioriterar barn- och ungdomsrelaterade projekt samt verkar för en större spridning av konstinköpen i hela landet.
Statens konstråd har ett årligt anslag på cirka 36,2 miljoner kronor (2006) samt ett administrativt driftanslag på cirka 7,4 miljoner (2006). Statens konstråd har bidragit mycket till utsmyckningen i Uppsala kommun i och med att det där finns många statliga verk och institutioner. När utsmyckningsprojekten är avslutade övergår ansvaret för konsten till respektive fastighetsägare. KONSTNÄRSNÄMNDEN
Konstnärsnämndens uppgift är att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja internationellt konstnärsutbyte. Nämnden ska också hålla sig informerad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag förbättra konstnärernas villkor. Under 2005 betalade Konstnärsnämnden ut cirka 93 miljoner kronor i stipendier och bidrag till 1757 personer. Cirka 90% av medlen gick till Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalands län. År 2005 fick sex bildkonstnärer från Uppsala län arbetsstipendier på vardera 110 000 kr. En bildkonstnär fick 24 000 kr i bidrag för utställning i utlandet. En fotograf fick 10 000 kr i bidrag till arbets- eller studievistelse. RIKSUTSTÄLLNINGAR
Riksutställningar arbetar med vandringsutställningar samt utvecklar utställningsmediet konstnärligt, pedagogiskt och tekniskt. Riksutställningar startade 1965 som försöksverksamhet och blev statlig myndighet 1998. Riksutställningar turnerar årligen med 25 – 30 utställningar till ett 130-tal platser över hela landet och även utomlands. Utställningarna varierar i storlek från 1 m2 till 1000 m2. Utställningarna visas i samarbete med lokala arrangörer på bibliotek, konsthallar, museer, skolor och även ute på gator och torg. Man turnerar även med mobila utställningsrum. Riksutställningar hade ett jämförelsevis litet antal visningsdagar i Uppsala län under 2005. En orsak var beskedet om RU:s omlokalisering till Gotland vilket medförde att vissa utställningsproduktioner planerade för 2005 fick skjutas på framtiden. En annan orsak är bristen på lämpliga utställningslokaler i länet. I Utbildnings- och Kulturdepartementets regleringsbrev för 2006 står att mål ett för vandringsutställningar är att prioritera dels barn och ungdom dels den samtida konsten.
19
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
MODERNA MUSEET
Moderna museet är ansvarsmuseum för den samtida konsten i Sverige. I Utbildnings- och Kulturdepartementets regleringsbrev för 2006 står det att mål fem är att öka samlingarnas rörlighet i hela landet, bland annat i samarbete med Riksutställningar och regionala kulturinstitutioner.
3.2 Andra aktörer FOLKETS HUS OCH PARKER
Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, FHP, har en landsomfattande konstverksamhet och sprider konst till hela landet genom vandringsutställningar och konstnärliga utsmyckningar i 700 Folkets Hus och 150 folkparker. FHP producerar 13 egna utställningar under 2006 som går på turné och omfattar konst för barn, samtida videokonst, porträtt från mellanöstern, skivomslag och folkparksaffischer. FHP:s konstverksamhet är ett centralt inslag i verksamheten. Genom årliga statliga anslag från Statens kulturråd har man möjlighet att genomföra allt från utsmyckningar av lokaler till konstturnéer och föredrag av olika konstnärer. När det gäller monumental konst som skulpturer, ridåer och andra konstverk kan man bidra med upp till halva kostnaden. KONST ÅT ALLA
Konst åt alla startade 1977 och drivs till gagn för besökarna i landets allmänna samlingslokaler och för de yrkesverksamma konstnärerna. I dessa lokaler; bygdegårdar, folkets hus och ordenshus deponeras de inköpta verken. I snitt deponeras 75 verk i bygdegårdar varje år. Över 500 bygdegårdsföreningar har konst deponerad. Antalet verk per bygdegård är cirka fem stycken. Bygdegårdarnas Riksförbund äger cirka 4 000 konstverk. Inköpsutställningarna Konst åt alla är ett samarrangemang mellan Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar. Ett gemensamt och årligt konstanslag från Statens kulturråd gör det möjligt att på detta sätt stödja landets yrkesverksamma konstnärer. Cirka 10 utställningar anordnas varje år i organisationernas egna lokaler. Till inköpsutställningarna, som äger rum runt om i landet, bjuds yrkeskonstnärer in. Efter det att riksorganisationerna gjort sina inköp är utställningarna öppna för allmänheten. Den inköpta konsten deponeras sedan i olika delar av landet och det är inte ovanligt att en konstnär får sitt verk placerat långt ifrån hemorten. Inga arrangemang i Uppsala län 2005/2006. BYGDEGÅRDAR
I Uppsala län är 76 bygdegårdar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund. Ur Uppsalas bygdegårdsdistrikts verksamhetsinriktning för 2006: Kulturverksamhet Bygdegården är mötesplatsen, kulturhuset -– möjligheternas hus. Utbildning och information sker så att bygdegården kan stärka sin roll som både lokalhållare och kulturarrangör. Fler kulturarrangemang i våra hus, och fler föreningar som arrangerar. Vi vill arbeta för ett levande lokalt kulturliv i alla delar av länet och göra ett kulturliv möjligt med mångfald, god kvalité och plats för både amatörers skapande och professionella kulturarbetares medverkan. Genom bland annat ut-
20
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
budsdagar, turnéverksamhet och samverkan med olika aktörer på kulturområdet kan fler kulturarrangemang genomföras i våra hus och fler föreningar bli arrangörer. Ökad samverkan med kulturorganisationer/institutioner är också önskvärt.
21
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
4. Länets kommuner och bildkonsten 4.1 Presentation av kommunerna Enköping Enköping är en av Sveriges snabbast växande kommuner. I dag bor drygt 38 000 människor i kommunen varav 20 000 i staden Enköping. Stockholm, Uppsala och Västerås ligger inom pendlingsavstånd. Näringslivet domineras av handel och små till medelstora företag inom verkstadsindustrin. Enköping har målsättningen att bli Årets kulturkommun 2010. Kulturförvaltningen äskar offensivt ökade anslag till verksamheten. Fritidsförvaltningen arbetar för att Enköping ska bli årets ungdomskommun 2009. Kommunen har en kulturförvaltning med kulturchef, museichef, bibliotekschef och två kultursekreterare varav en med inriktning på barn och ungdom. Musikskolan ligger också under kulturförvaltningen. Enköpings konstförening får ett verksamhetsbidrag på 20 000 kr/år samt 2 000 kr i utställningsersättning till konstnärerna från Kulturnämnden. Kommunen står även för de fasta kostnaderna för driften av Konsthallen. Totalt blir det 64 000 kr. 70 000 kr/år är anslaget till stipendier för alla konstarter. Det finns arbetsstipendier, hedersstipendier och kulturstipendier. Håbo Håbo har drygt 18 000 invånare. Kommunen har nära till Stockholm, både fysiskt och mentalt. Håbo upplevs ibland nästan som en förort till huvudstaden. Uppsala känns som det ligger längre bort. Håbo är en expansiv kommun. Det finns en vilja att få mindre industri att etablera sig. Många tjänstemän pendlar till Stockholm, Uppsala, Västerås. Många lärare från Uppsala och Stockholm pendlar till Håbo. Det finns ett starkt intresse för hembygden i kommunen. Invånarna söker gärna sina rötter och kulturminnen är intressanta. Någon kulturförvaltning finns ej utan kulturverksamheten ryms under bildningsförvaltningen som även har hand om för-, grund- och gymnasieskola, kommunala musikskolan samt biblioteks- och fritidsverksamhet. Kulturkonsulenten är ansvarig för allmänna kulturfrågor. Gymnasiechefen för Bildningscenter Jan Fridegård ansvarar för frågor som rör barnoch ungdomskultur. Under bildningsförvaltningen finns en samlad pott kulturpengar som delas ut till skolorna för föreställningar, kulturprojekt och liknande.
22
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Kulturstipendium på 20 000 kr delas ut vartannat år till kulturutövare. Fridegårdsstipendie på 100 000 kr (nyinstiftat). Vartannat år belönas en författare/konstnär/artist som arbetar i Fridegårds anda. Kulturpolitisk strategi saknas. Knivsta Knivsta med drygt 13 000 invånare är en mycket expansiv kommun med kraftiga investeringsbehov. Satsning på kultur är inte prioriterat. Knivsta är en ung kommun på flera sätt och medelåldern är 36 år. Antalet barn och unga är högre än riksgenomsnittet. Någon kulturförvaltning finns ej. Det finns en förvaltningschef med ansvar för kultur- och skolfrågor, en kombinerad chefstjänst för bibliotek och kultur och en kultursekreterare vars tjänst är på 10 %. Kommunen har inga föreningsbidrag eller stipendier. Till evenemangsbidrag finns 20 000 kr. Anslagen till kulturverksamhet i skolan är 40 000 kr. De låga anslagen till kulturen placerar Knivsta sist, eller möjligtvis näst sist, bland landets kommuner. En kartläggning av kulturen i Knivsta kommun har gjorts och en plan för allmänkultur 2007-2008, framtagen av skol-, kultur- och socialnämnden, finns. Tierp Tierps kommun har cirka 20 000 invånare. Läget mitt emellan Gävle och Uppsala gör att både in- och utpendling är stor. Nya E4:an och Upptågets förlängning till Gävle och Upplands Väsby har ökat kommunens attraktivitet. Pendlingen inom kommunen till såväl skolor som arbetsplatser är också hög. Tierp rymmer nio gamla bruksmiljöer och dessa har satt stor prägel på kommunen. Den folkliga kulturtraditionen är stark och levande, framförallt inom folkmusikens område. Kulturintresserade invånare åker till såväl Uppsala som Gävle för att kunna ta del av det större utbud som finns där. Kommunen har en enhet för kultur- och fritidsfrågor där det bland annat finns en kulturoch fritidschef samt två kultursekreterare varav den ena har konstansvar och den andra är inriktad på barn och ungdom. Kommunen ger 15 000 kr/år i bidrag till Tierps konstförening. Arrangemangsstöd finns och består av mindre summor. Konstrundan Konst på väg finansieras av kommunen. Det finns ett kulturstipendium på 15 000 kr som delas ut årligen. Kultur- och fritidspolitiska mål finns. Uppsala Drygt 182 000 personer, det vill säga två tredjedelar av länets totala befolkning, bor i Uppsala kommun. Konstintresset är stort i nuvarande kulturnämnd och det finns en uttalad vilja att satsa på bildkonsten. I Uppsala kommun finns en stark framtidstro och man vill profilera sig. Här kan konsten komma att spela en viktig roll. Till exempel har Sienapriset inspirerat. Priset delas ut av Sveriges arkitekter för att främja god utemiljö och gick år 2005 till Östra Ågatan i Uppsala. Miljön har utformats av arkitekten Mattias Nordström och konstnären Kajsa Mattas i samarbete med Kulturkontoret. Kommunen har en kulturförvaltning
23
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Kultur för barn och unga är ett uppdrag till UVB/Kultur. 2005 omfattade bidraget 366 tkr. Uppdraget utförs genom barnkulturkonsulentens arbete. Målgruppen är de barn och ungdomar i kommunen som nås genom förskola/skola. Barnkulturkonsulenten saknar dock i stort verksamhetsmedel. 2006 får Konstmuseet inklusive Biologiska museet (verksamheten neddragen under 2006) en årsersättning på 10 364 tkr. Stödet till det fria kulturlivet 2005, i form av kulturbidrag och stipendier, var 24 343 tkr varav 10 988 tkr gick till studieförbunden och 13 355 tkr gick till övriga kulturutövare. Verksamhetsbidrag till konst och fotografi 2006: Bror Hjorths hus 3 709 tkr Föreningen KonstJord 90 tkr Kaleido Konsthantverk 20 tkr Konstfrämjandet Uppsala län 50 tkr Uppsala Konstnärsklubb 210 tkr Uppsala Fotografiska sällskap 25 tkr.
Bidragen går i högre grad än tidigare till bildkonstområdet. Även bidragen till internationellt utbyte. Förhållandevis få konstföreningar söker bidrag. Fotokonsten börjar göra sig bemärkt. Jämförelse kan göras med verksamhetsbidraget till dans som var 271 tkr, teater 4 018 tkr (varav 3 200 tkr i bidrag till Gottsunda Dans & Teater), filmkonst 455 tkr, kulturmiljö 107 tkr, musik 310 kr och allmänkultur 14 730 tkr där evenemangsanslag till Konstsommar även ingår. Kulturstipendier delas varje år ut till en summa av 400 tkr. Antal stipendiater 2005 var 18 stycken och antal sökande var 112 personer. Det finns två stipendier till kulturarbetare på 100 000 kr och tio om 15 000 kr. Ett hedersstipendium delas ut till förtjänta personer bestående av ett konstverk till ett värde av 15 000 kr. I Uppdragsplan 2006 står att en kartläggning av förutsättningarna för ett kulturhus för utställningsverksamhet, ateljéer och repetitionslokaler med unga som tydlig målgrupp ska planeras. Kulturpolitiskt program finns sedan 2005. Älvkarleby Älvkarleby kommun är ungefär 2x3 mil stor och har drygt 9 000 invånare. Anses vara Sveriges ”rödaste” kommun. Skutskärs Bruk/Stora Enso är kommunens största arbetsplats. Även Vattenfalls anläggningar sysselsätter många. Kommunens förutsättningar för pendling kommer kraftigt att förbättras i och med färdigdragningen av E4:an och att det nu går regionaltåg till Skutskär. Invånarna åker i första hand till Gävle för att ta del av kulturevenemang utanför kommunen. Kommunen har en Kultur- och fritidsförvaltning där de ansvariga för kulturfrågor är kulturoch bibliotekschefen och kulturassistenten. Totalt avsätter kommunen 6-700 000 kr/år till kultur inklusive lokalhyra och tjänster. Satsningen på kultur har varit liten de senaste åren. Nu syns en ljusning för satsningar på biblioteket men ej för allmänkulturen. Kulturarbetare upplever att kulturen måste placeras in i ett sammanhang som folkhälsa eller som tillväxtfaktor för att få gehör i kommunen. Att hävda att kulturen har ett egenvärde räcker inte. Kommunen har avsatt 20 000 kr till inköp av lös konst och utställningsverksamhet.
24
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Kommunen har inga kulturstipendier. Det finns ett Kulturpris på 5 000 kr som går till en kulturpersonlighet och ett Ungdomspris på 3000 kr, som från början var tänkt som ett pris för en kulturprestation, men som har utökats till att även gälla idrottsprestationer eftersom urvalet annars blev för litet. I dagsläget finns ingen kulturpolitisk strategi men det finns en förhoppning om att en sådan snart ska komma till stånd. Den är nödvändig för argumentationen kring behoven av kultursatsningar. Östhammar Östhammar är en till ytan stor kommun med knappt 22 000 invånare. Det är en arbetarkommun där idrottsrörelsen är stark. Kommunen har kulturnämnd och kulturkontor. På kulturkontoret finns en kulturchefstjänst samt två kultursekreterartjänster varav den ena ansvarar bland annat för konstfrågor. Det finns ett stipendium på 15 000 kr som delas ut till en konstnär som väljs från alla konstarter. Kommunanställda får efter lång och trogen tjänst välja på guldklocka eller ett verk av en lokal konstnär. Det pågår en utredning om ett nytt biblioteks- och kulturhus. På förslag finns att det ska finnas utställningsutrymmen för både lokal konst och konst utifrån, att musikskolan ska omvandlas till kulturskola och inrymmas i lokalerna, att utrymme ska finnas för ungdomsverksamhet och för studieförbundens skapande verksamhet. Eventuellt ska det även finnas ateljéer. Ett kulturpolitiskt program från 2003 finns som ska revideras under 2007.
4.2 Professionella konstnärer verksamma i länet Någon samlad förteckning över professionellt verksamma konstnärer i länet och i kommunerna finns inte idag. De flesta uppskattas ändå vara medlemmar i KRO eller UKK. KRO har 77 medlemmar i länet och Uppsala konstnärsklubb, UKK, har 115 medlemmar (se bilaga 1). Cirka 80 % av konstnärerna har dubbelt medlemskap i KRO och UKK.
4.3 Skapande verksamhet på amatörnivå Enköping Konsthallen ordnar kurser i kroki och konstnärsledd verkstad för barn med föräldrar. Tidigare har man drivit eftermiddagskursen Onsdagsmålarna. Konsthallen brukar ha ett fruktsamt samarbete med NBV som har lokalkontor i Enköping. Hösten 2006 erbjuds följande öppna studiecirklar i konst/konsthantverk: ABF: Akvarell, teckning, keramik, silversmide Medborgarskolan: Nordiskt landskapsmåleri (konsthistoria)
Vuxenskolan, NBV och Studiefrämjandet har inga cirklar på området under hösten. Håbo Hösten 2006 erbjuds följande öppna studiecirklar i konst/konsthantverk: ABF: teckning, akvarell Medborgarskolan: keramik, glasfusing
25
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Vuxenskolan, NBV och Studiefrämjandet har inga cirklar på området under hösten. Undersökningen Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar ger följande placering och utfall för skapande aktiviteter på bildkonstområdet under rubriken Kulturaktiviteter som utförts någon gång per år eller oftare: 15. Utövat konstnärligt hantverk, målat, vävt, 21 %. 24. Fotograferat som konstform, 10 %. 35. Filmat som konstform, 4 %.
Undersökningen omfattar personer mellan 13 och 74 år i Håbo kommun och placeringen anger rangordning i förhållande till andra kulturaktiviteter. Knivsta Inga öppna studiecirklar finns. Föreningslivets önskemål styr studieförbunden. Eventuellt kommer detta att förändras framöver. Tierp Hösten 2006 erbjuds följande öppna studiecirklar i konst/konsthantverk: ABF: akvarell, teckning, keramik Medborgarskolan: teckning, silversmide Vuxenskolan: olja/akvarellmålning
NBV och Studiefrämjandet har inga cirklar på området under hösten. Uppsala Hösten 2006 erbjuds följande öppna studiecirklar i konst/konsthantverk: ABF: akvarell, teckning, keramik, silversmide Medborgarskolan: måleri, skulptur, film/foto, konsthantverk, konsthistoria Vuxenskolan: akrylmålning, akvarellmålning, oljemålning, porträttmåleri NBV: ikonmåleri, konstskola (måleri), olika grupper för barn, ungdomar, vuxna, keramik, betong Studiefrämjandet: akvarell, collage, teckning, konstateljékurser för barn och ungdomar Folkuniversitetet: teckning, kroki, akvarellmåleri, måleri, prova på kurs i konst, konstskola för barn
Älvkarleby Det finns ett stort amatörintresse för kreativ verksamhet av olika slag. Till exempel är böcker om akvarellmålning några av de mest utlånade på biblioteket. Skapargillet är en hobbygrupp i gränslandet mellan amatörer och proffs. Fotointresset är starkt i kommunen. Främst naturfoto. Hösten 2006 erbjuder inga av studieförbunden öppna studiecirklar i konst/konsthantverk. Undersökningen Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar ger följande placering och utfall för skapande aktiviteter på bildkonstområdet under rubriken Kulturaktiviteter som utförts någon gång per år eller oftare: 14. Utövat konstnärligt hantverk, målat, vävt, 21 %. 25. Fotograferat som konstform, 7 %. 35. Filmat som konstform, 3 %.
Undersökningen omfattar personer mellan 13 och 74 år i Älvkarleby kommun och placeringen anger rangordning i förhållande till andra kulturaktiviteter.
26
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Östhammar Järnboden i Harg har tidigare ordnat konstkurser i samarbete med studieförbund. Har till exempel bjudit in konstpedagog från Nationalmuseum. Kurs i konst och filosofi för ungdomar lockade 17 deltagare. Tyvärr ingen uppföljning på grund av att det var för arbetskrävande i förhållande till resurserna som fanns att tillgå. Hösten 2006 erbjuder inga av studieförbunden öppna studiecirklar i konst/konsthantverk. Undersökningen Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar ger följande placering och utfall för skapande aktiviteter på bildkonstområdet under rubriken Kulturaktiviteter som utförts någon gång per år eller oftare: 12. Utövat konstnärligt hantverk, målat, vävt, 22 %. 29. Fotograferat som konstform, 8 %. 36. Filmat som konstform, 4 %.
Undersökningen omfattar personer mellan 13 och 74 år i Östhammars kommun och placeringen anger rangordning i förhållande till andra kulturaktiviteter. Mer om studieförbundens verksamhet se under avsnitt 2. Regionala aktörer: 2.6 Folkbildning, s. 15 samt 5. Möjligheter till konstutbildning i länet: 5.6 Studieförbund, s. 51.
4.4 Föreningsliv och organisationer ALLMÄNNA KONSTFÖRENINGAR
Enköpings konstförening Konstföreningen har 330 medlemmar. Föreningen driver Enköpings konsthall på ideell basis och anordnar åtta utställningar/år med professionella konstnärer. Föreningen anordnar föredrag i samband med utställningarna, konstresor och medlemslotteri. Tierps konstförening Föreningen anordnar varje sommar en amatörkonstutställning i bibliotekets utställningslokal. Konstföreningen arrangerar dessutom 3-4 utställningar under vinterhalvåret med inbjudna konstnärer. Man anordnar även studieresor och konstlotteri. Föreningens arbete syftar också till att stödja aktiva konstnärer i närområdet med sin verksamhet. Uplands konstförening Uplands Konstförening bildades 1933 och grundlade en konstsamling genom att köpa in konst och ta emot donationer. Målet var att få till stånd ett konstmuseum. 1982 bildade landstinget, kommunen och konstföreningen Stiftelsen Upplands Konstmuseum. Stiftelsen övertog dels föreningens utställningsverksamhet i Gamla Gillet och dels föreningens konstsamling. När Uppsala kommun 1993 blev ensam huvudman ändrades museets namn till Uppsala konstmuseum. 1995 flyttade museet till Slottet. Konstföreningen bedriver nu en ren föreningsverksamhet med bland annat inköp av konst för utlottning bland medlemmarna, konstresor, föreläsningar, konstvisningar och kurser samt vartannat år en salong för uppländska konstnärer. Föreningen är också en stödförening för Uppsala Konstmuseum. Från 1989 delar konstföreningen varje år ut stipendier på drygt 100 000 kronor till unga begåvade kvinnliga konstnärer under deras utbildning ur fonden Anna-Lisa Thomson Till Minne.
27
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Östhammars konstförening Föreningen organiserar konstutställning varje sommar i Rådhussalen, Öregrund. Föreningen arrangerar studieresor, informerar om aktuella konstevenemang och anordnar studiecirklar i konst samt konstföreläsningar. Föreningen ordnar även konstlotteri. KONSTFÖRENINGAR PÅ ARBETSPLATSER
Det finns cirka 25 konstföreningar på arbetsplatser runt om i länet. Se vidare under rubriken 4. Länets kommuner och bildkonsten: 4.8 Konstförmedling på arbetsplatser, s. 33.
ÖVRIG KONSTBILDNING
Konstvetenskapliga Institutionens Vänner I Uppsala finns Konstvetenskapliga Institutionens Vänner, KIV, som bjuder in olika föreläsare och ordnar resor.
4.5 Konstpedagogisk verksamhet i förskola/skola Enköping Det finns 13 kommunala grundskolor och fyra fristående skolor i Enköpings kommun. Skolorna har 40 kr/elev och läsår i bidrag för kulturverksamhet. Kulturförvaltningen kan bidra med lika mycket till. Förskolorna har 400 kr/avdelning och år. Även där kan Kulturförvaltningen bidra med lika mycket till. Många skolor besöker Konsthallen någorlunda regelbundet.1 Behov finns av att utveckla det konstpedagogiska arbetet i förskola/skola samt fortbildning av lärare inom området. Barn och ungdom är en prioriterad målgrupp i kommunen. Håbo Inom Håbo kommun finns det fem kommunala och en fristående grundskola med sammanlagt cirka 2 700 elever. Projektet Barn ser på konst har drivits tillsammans med Konstfrämjandet. Kommunens förskolor deltog i projektet. Barnen fick först ta del av en utställning av professionella konstnärer och sedan med utgångspunkt från utställningen skapa själva. Alla förskoleklasser i Håbo har under våren 2006 fått ett guidat besök på Åbergs museum. Besöket följdes upp med att sexåringarna fick göra egna teckningar med inspiration från seriens värld. Elevernas verk ställdes sedan ut på Åbergs Museum under en vecka. Knivsta Det finns sju kommunala och en fristående grundskola i Knivsta. Anslaget till kulturverksamhet i skolorna är 40 000 kr. Kulturombudsverksamhet ska byggas upp i skolorna.
1
Intervju med Ulf Sundqvist 060511
28
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Kulturbussarna upplevs som mycket positivt och förhoppningen är att det ska innebära förändringar för vilket kulturutbud eleverna får ta del av. Tierp I kommunen finns 11 grundskolor på 10 orter. Bra fungerande kulturombudsverksamhet finns på skolorna. Skolorna efterfrågar pedagoger för olika kulturyttringar som kommer ut och arbetar i skolorna. Anslaget för kulturverksamhet i skolan är 35 kr/elev. Det finns även 45 kr/elev att tillgå efter överenskommelse mellan kulturombud och kultursekreteraren för barn och ungdom om arrangemang som ska bokas in. Även här ses mycket positivt på försöket med kulturbussar och vilka förändringar de kan leda till vid val av kulturverksamhet. Uppsala I Uppsala kommun finns 70 kommunala grundskolor och ett tiotal fristående. Ansvaret för kultur i skola och förskola ligger hos barn- och ungdomsnämnden. Kulturnämnden ger uppdrag om bland annat barnkulturkonsulentens verksamhet och pedagogiska insatser hos kulturinstitutionerna. Kulturombud finns på förskolor/skolor som får information av kommunens barnkulturkonsulent. Rutinerna för informationsspridning håller på att effektiviseras. Kulturutbudet för barn i förskola och skola presenteras på kommunens webbplats, www.uppsala.se/barnkultur. I kommunens Uppdragsplan för 2006 står bland annat att: Kulturpedagogiskt arbete gentemot skola och förskola bör rikta sig till skolors och förskolors ledning, inte bara till kulturombuden, i syfte att skapa en hög kunskapsnivå hos mottagarna om kulturlivets utbud. Att informera om, och stimulera skolorna att uppnå, målet om att alla skolelever i Uppsala ska få uppleva en teater- eller dansföreställning per år är också en viktig uppgift. Liksom att delta i arbetet med att stimulera skolorna att anta motsvarande mätbara mål även för musik och andra konstformer.
Bror Hjorths hus bedriver en väl utvecklad barnpedagogisk verksamhet ledd av museipedagoger där visningar kombineras med verkstadsarbete för förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasium och särskola. Till alla elever som deltar i verksamheten, delas en fribiljett ut, giltig för en familj, för att på så sätt nå en bredare vuxen målgrupp. I skolverksamheten till och med gymnasienivå deltog 2 452 personer i visningar med verkstad och 101 personer i enbart visningar. Då inkluderar siffran även eftergymnasial utbildning. Konstskolan som är en fritidsverksamhet hade 1 071 deltagare. Uppsala konstmuseum Skolverksamheten vänder sig till alla barn inom förskola, grundskola och gymnasium. Ett skolbesök på Uppsala konstmuseum inklusive visning ledd av en konstpedagog och uppföljning med praktiskt arbete i verkstaden är avgiftsfritt för skolklasser i Uppsala kommun. Länets övriga kommuner är välkomna att ta del av skolverksamheten men får då betala en avgift för besöket. Entrén till museet är fri för barn och ungdomar upp till 19 år. Besöken från skola och förskola har fördubblats mellan 2004 och 2005 på Konstmuseet. År 2005 deltog 2 666 besökare i visningar för förskola/skola. 1 690 av dessa besökare kom från högstadium, gymnasium och folkhögskola. Besökare från grundskolan väljer oftast att se de historiska utställningarna medan gymnasieklasserna riktar in sig på samtidskonsten. 29
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Diskussioner pågår i kulturnämnden om möjligheten att utöka antalet museipedagoger. I dagsläget har museet en pedagogtjänst vilket inte räcker till för den efterfrågan som finns från skolorna inom kommunen. En jämförelse: Scenkonst för skolungdom. Antal elevbesök på teater- eller dansföreställningar i kommunen var 2005 19 846 stycken. Älvkarleby Antalet elever i grundskolan är drygt 900 fördelade på fyra skolor. I barnomsorgen finns cirka 550 barn, varav 80 går i förskoleklass och cirka 200 deltar i fritidshemverksamhet. Friskolans elever tillkommer. Kulturskolan erbjuder dans och drama inom ordinarie undervisning i förskola och skola. I övrigt bedriver man musikundervisning. Kulturombud finns ej. Skolassistenterna fungerar bra som kontaktpersoner. Kulturförvaltningen beställer teaterföreställningar, musikarrangemang med mera till skolorna. Skolorna har inga egna anslag till kultur utan hela potten finns hos kulturförvaltningen. Totalt finns det 180 000 kr i arrangemangspengar för alla åldrar. Målformuleringen om vad eleverna ska få ta del av i kulturväg har tagits bort. Det är billigare att ta kulturell programverksamhet från Gävle än Uppsala på grund av resekostnader. Bodaskolan har regelbundet arbetat med att använda sig av konstnärer i undervisningen. Satsningen har lagts upp så att alla elever ska få ta del av undervisningen någon gång under skoltiden. Kommunen har intrycket av att man arbetar ganska mycket med bild inom skolan/förskolan och att pedagogerna är duktiga. Avståndet är en viktig faktor vid till exempel fortbildning av lärare. Resan till Uppsala kostar för mycket. Gävle är möjligt att åka till. Östhammar I kommunen finns det 14 grundskolor med 2 808 elever. Det finns 13 kommunala förskolor. Det finns kulturombud på skolorna men oftast har de inga mandat att ta ekonomiska beslut. Det finns inga anslag för kultur i skolan utan alla pengar ligger i en läromedelspott. I och med portfoliosystemet finns det idag möjligheter att följa elevens skoltid och vilka kulturyttringar denne har fått ta del av. Man anser att behov finns av konstpedagogisk verksamheten, framförallt i förskolan/skolan.
4.5 Konstpedagogisk fritidsverksamhet för barn Enköping På förslag är att Musik- och Dansskolan ska omvandlas till Kulturskola och utökas med ämnena bild och form. Samarbete ska då ske med gymnasieskolans estetiska program med inriktning på musik och bild. Beslut kommer att fattas under hösten 2006. Ett eventuellt genomförande kommer i så fall att ske hösten 2007. Konsthallen ordnar konstnärsledd verkstad för barn med föräldrar. Knivsta I bibliotekets uppdrag ligger att barn ska få prova på olika uttrycksformer.
30
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Utbudet av skollovsaktiviteter är mycket litet. Det är svårt att nå fram med information till eleverna. Tierp Utbudet av fritidsaktiviteter inom kulturområdet är litet och får sökas inom studieförbunden och musikskolan. Försök med pedagogisk verksamhet har gjorts under Konst på väg med varierande resultat beroende på val av ort. Uppsala Bror Hjorths hus bedriver konstskola i samarbete med Studiefrämjandet för barn, ungdomar och vuxna under terminerna och på sommarlovet. Första söndagen i varje månad ordnas familjevisning följt av verksamhet i verkstaden. Konstmuseet arrangerar familjesöndagar för barn från 4 år med föräldrar. Arrangerar även skollovsaktiviteter. Konstjord, Gottsunda, anordnar Kulturlovsaktiviteter för barn 7–12 år med stöd av Kulturnämnden. Älvkarleby Idrott dominerar när det gäller fritidsaktiviteter. Kulturskolan erbjuder musikundervisning. På bildområdet finns det mycket lite aktiviteter för barn. Keramikkurser finns. Biblioteket har anordnat barnkulturveckor.
4.6 Fritidsverksamhet för ungdomar på konstområdet Enköping Om Musik- och Dansskolan omvandlas till Kulturskola ökar utbudet av fritidsverksamhet på konstområdet. Knivsta Biblioteket har anordnat en kurs i Manga med en lärare från Serietecknarskolan i Hofors för ungdomar 11–14 år som blev mycket uppskattad. Utbudet av skollovsaktiviteter är mycket litet. Det är svårt att nå fram med information till de unga. Kupolen är kommunens fritidsgård med verksamhet utifrån ungdomarnas önskemål. Tierp Utbudet av fritidsaktiviteter inom kulturområdet får sökas inom studieförbunden och musikskolan. För att öka kunskapen och intresset för olika fritidsaktiviteter som finns inom kommunen anordnas en Ungdom/Fritid/Aktivitetsdag för år 7. Dagen är ett samarbete mellan kultur och fritid, studieförbund och olika föreningar. Planer finns på att uppföra ett allaktivitetshus eller ungdomshus. Uppsala Bror Hjorths hus bedriver konstskola i samarbete med Studiefrämjandet, för ungdomar under terminerna och på sommarlovet.
31
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Konstmuseet arrangerar skollovsaktiviteter. På Ungdomens Hus i Uppsala finns en rad grupper som sysslar med olika verksamheter. De flesta grupperna har ett eget rum i byggnaden och samtliga har en gruppansvarig. Grupperna är öppna för alla, det enda som krävs är medlemskap. Exempel på grupper är foto, konst, film, spel, teater och konsert. Grand är en mötesplats för ungdomar i alla åldrar i Uppsala. Exempel på verksamheter är discon, konserter och konstutställningar. Älvkarleby Idrott dominerar när det gäller fritidsaktiviteter. På bildområdet finns det mycket lite aktiviteter för ungdomar. Keramikkurser finns. Östhammar I den pågående utredningen om ett nytt biblioteks- och kulturhus finns på förslag att utrymme ska finnas för ungdomsverksamhet och för studieförbundens skapande verksamhet.
4.7 Övrig konstpedagogisk verksamhet Enköping Konstföreningen anordnar möten med konstnärer som i samband med sina utställningar på Konsthallen håller föredrag. Skrift om den offentliga konsten i Enköping finns. Håbo Kommunen anordnar vernissage i samband med alla utställningar. Knivsta Biblioteket, föreningslivet och kyrkan utgör basen för kulturella aktiviteter. Lagga Hembygds- och fornminnesförening och Husby-Långhundra hembygdsförening är exempel på aktiva hembygdsföreningar men ingen av dem bedriver någon uttalad konstverksamhet. Tierp Konstföreningen anordnar aktiviteter för medlemmar. Uppsala Konstmuseet erbjuder allmänna visningar i museet. År 2005 genomfördes 39 stycken visningar som lockade 287 deltagare. Bror Hjorths hus har allmänna visningar och babyvisningar (visningar för föräldralediga). Kulturkontoret arbetar med en presentation av Uppsalas offentliga skulpturer i form av en bok som beräknas bli färdig under 2006. Älvkarleby Kommunen har planer på att i samarbete med Konstfrämjandet ordna föredrag om konstnärer.
32
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Östhammar Konstföreningen anordnar aktiviteter för medlemmar.
4.8 Konstförmedling på arbetsplatser KONSTFÖRENINGAR
I Uppsala län finns det ca 25 konstföreningar på arbetsplatser. Några av dem är: Akademiska sjukhusets konstförening, Uppsala Föreningen har 1 189 medlemmar och arrangerar besök på utställningar, museer och hos konstnärer i deras ateljéer. Man har tillgång till centralt placerade, låsta anslagstavlor på sjukhuset där man visar verk av inbjudna, oftast lokala, konstnärer. Konstlotteri anordnar föreningen vid två tillfällen per år. Den inköpta konsten ställs ut i samband med utlottningarna. Styrelsen gör inköp på gallerier eller direkt av konstnären. Policyn är att alla verk skall vara av i Sverige verksamma, nu levande personer och av hög kvalitet. Föreningen deltog 2004 i Sveriges Konstföreningars pilotprojekt ”Samtidskonst på jobbet”. Konstnären Anders Kappel från Malmö utformade i samarbete med konstföreningen ett konstverk som ställdes ut i Blå Korsets entré. Erfarenheterna från projektet ska ligga till grund för Sveriges Konstföreningars fortsatta satsning på utbildning kring och "marknadsföring" av samtidskonsten. Läkekonst, Läkemedelsverket, Uppsala Läkekonst, konstföreningen på Läkemedelsverket, har 75 % av de anställda som medlemmar.2. Konstföreningen deltar aktivt i utsmyckningen av lokalerna. När Läkemedelsverket flyttade till nya lokaler 2003 deltog styrelsen, tillsammans med Statens Konstråd och de konstnärer som fått uppdraget, i processen kring den konstnärliga utsmyckningen. Företagets ledning är mycket konstintresserad och företaget ger ett ekonomiskt bidrag till föreningen där hälften ska gå till inköp eller hyra av konst till lokalerna och andra hälften kan användas till vinstinköp, utflykter etc. Föreningen disponerar väggarna i matsalen och två skåp i entrén för tillfälliga utställningar. Vart tredje år har man en utställning av konst/konsthantverk som de anställda själva gjort. Föreningen ordnar regelbundet utställningar på arbetsplatsen, visningar på museer och ateljébesök. Man anordnar även pysselkvällar för medlemmarna och deras barn. Föreningen har goda erfarenheter av att hyra in konstverk i perioder om tre månader. Konceptet ger möjlighet att visa stora och dyra verk man inte skulle kunna visa annars. Verken kan även vara mer kontroversiella eftersom alla vet att de är placerade där under en begränsad tid. Föreningen blev utsedd till Årets konstförening 2004 av KRO distrikt 16 (Uppland). Motiveringen löd "För sitt förtjänstfulla och professionella sätt att arbeta för konstnärernas bästa". Älvkarleby kommuns konstförening De kommunanställda har en konstförening. Konstlotteriet är den huvudskaliga verksamheten. 2 Intervju med Arne Victor 060517
33
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Östhammars kommuns konstförening De kommunanställda har en konstförening. KONSTFRÄMJANDET
I Konstfrämjandet är följande fackliga organisationer i länet medlemmar och tar därmed del av verksamheten: Handelsanställdas förbund avd 36 Hotell- och Restauranganställdas förbund Uppsalaavdelningen Kommunal Uppsala län LO-distriktet i Uppsala län LO-facken, Enköping Lärarförbundets lokalavdelning, Uppsala Metall avd 50, Uppsala Metall avd 53, Enköping Riksbyggen SO Uppland Svenska Byggnadsarbetareförbundet Uppsala län avd 25
4.9 Publiken på utställningar Enligt Kulturrådets undersökning går kvinnor på konstmuseum eller på konstutställning i större utsträckning än vad män gör. Störst andel besökare finns bland kvinnor i åldrarna 45– 64 år, tjänstemän, personer med eftergymnasial utbildning och bland dem som bor i Stockholm med omnejd. Ju större stad personen bor i närheten av, desto större är sannolikheten att hon eller han har besökt en konstutställning. Kvinnor deltar också i studiecirklar på bildkonstområdet i väsentligt högre grad än män. Se vidare 2. Regionala aktörer: 2.6 Folkbildning, s. 15. Enköping Konsthallens publik kommer från Enköping, Uppsala, Västerås, Strängnäs och Eskilstuna. Vernissagerna brukar locka ca 25– 40 personer. Majoriteten av besökarna är kvinnor i åldern 50+ men ett generationsskifte börjar anas. Fler par i 40-årsåldern börjar komma. Skolorna kommer ganska regelbundet på besök. Även grupper med vuxna som har intellektuellt funktionshinder. Håbo Kommunen ordnar vernissage i samband med alla utställningar. Utställningspubliken består huvudsakligen av medelålders kvinnor. Information om kommunens vernissager läggs ut på kommunens hemsida och sprids via affischering och annonsering i Bålstabrobladet och Enköpingsposten. Undersökningen Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar ger följande placering och utfall för besök på konstutställningar under rubriken Kulturaktiviteter som utförts någon gång per år eller oftare: 14. Gått på konstutställning i min egen kommun, 22 %. 16. Gått på konstutställning i annan kommun, 21 %. 40. Besökt Uppsala konstmuseum, 2 %.
34
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Undersökningen omfattar personer mellan 13 och 74 år i Håbo kommun och placeringen anger rangordning i förhållande till andra kulturaktiviteter. Knivsta Publiken som besöker kommunens kulturevenemang är uppskattningsvis i åldern 55 och över. Knivsta kulturkrets är en ideell paraplyorganisation för kommunens kulturföreningar (kultur i vid bemärkelse). Bland annat publicerar man en evenemangskalender på Internet. Tierp Utställningar med amatörkonstnärer lockar större publik än de med professionella konstnärer. En orsak kan vara att amatörkonstnären har större lokal förankring. Konstnären är någon man känner. Konst på väg, som återkommit varje påsk sedan 1996, har sammanlagt ca 20 000 besök hos de deltagande konstnärerna. Många av besökarna går inte på utställningar och gallerier i vanliga fall. Även konstnärerna har uppskattat mötet med en ny publik. Uppsala Uppsala konstmuseum Antal utställningar 2005 var 14 stycken. Antal besökare 2005 var 26 773 personer. Av dessa var 2 666 besökare som deltog i visningar för förskola/skola. 1 690 besökare som deltog i visningar kom från högstadium, gymnasium och folkhögskola. Bror Hjorths hus Antal utställningar 2005 var åtta stycken. Antal besökare 2005 var 16 373 personer, 2004 var siffran 21 943. En av anledningarna till nedgången 2005 var omfattande gatuarbeten som blockerat ingången till museet en stor del av året. I skolverksamheten till och med gymnasienivå deltog 2 452 personer i visningar med verkstad och 101 personer i enbart visningar. Då inkluderar siffran även eftergymnasial utbildning. Konstskolan, som är en fritidsverksamhet, hade 1 071 deltagare. Älvkarleby Bibliotekets utställningar, framförallt de lokalhistoriska, är välbesökta. Drar publik som har anknytning till utställningen. Kulturförvaltningen gör ett evenemangsblad som publiceras på nätet och sprids i pappersform. Kommunen har en spalt i Annonsbladet, en tidning som i princip når alla invånare. Stora Enso i Skutskär domineras av arbetare och intresset för kultur, i alla fall så kallad finkultur, är svagt. Traditionellt sett ses kultur i allmänhet som något negativt i den mansdominerade brukskulturen. Det historiskt rotade synsättet att kultur är något som överklassen sysslar med lever kvar. Verksamhet som kommer från folkbildningshåll, till exempel biblioteket, ses inte som kultur på samma sätt och når därför större acceptans. Vattenfall i Älvkarleby domineras av akademiker och tjänstemän och där är kulturintresset starkare. Undersökningen Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar ger följande placering och utfall för besök på konstutställningar under rubriken Kulturaktiviteter som utförts någon gång per år eller oftare: 17. Gått på konstutställning i min egen kommun, 18 %. 20. Gått på konstutställning i annan kommun, 16 %. 40. Besökt Uppsala konstmuseum, 2 %.
35
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Undersökningen omfattar personer mellan 13 och 74 år i Älvkarleby kommun och placeringen anger rangordning i förhållande till andra kulturaktiviteter. Östhammar Östhammar är en arbetarkommun där idrottsrörelsen är stark. I Östhammar/Öregrund har invånarna högre utbildning och är mer kulturvana. Undersökningen Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar ger följande placering och utfall för besök på konstutställningar under rubriken Kulturaktiviteter som utförts någon gång per år eller oftare: 10. Gått på konstutställning i min egen kommun, 28 %. 16. Gått på konstutställning i annan kommun, 21 %. 33. Besökt Uppsala konstmuseum, 7 %.
Undersökningen omfattar personer mellan 13 och 74 år i Östhammars kommun och placeringen anger rangordning i förhållande till andra kulturaktiviteter.
4.10 Konst-/kulturbevakning Enköping Enköpings Posten bevakar utställningar men recenserar ej. UNT brukar inte bevaka Konsthallens utställningar. Håbo Bålstabrobladet och Enköpingsposten skriver ibland om kommunens konstutställningar. Information om kommunens vernissager läggs ut på kommunens hemsida och sprids via affischering och annonsering i Bålstabrobladet och Enköpingsposten. Knivsta Sigtunabygden, Knivsta-editionen, uppmärksammar lokala händelser och kulturmiljöfrågor. UNT har en Knivstareporter. Knivsta kulturkrets har ett kalendarium på Internet över kulturhändelser. Knivsta-Nytt är ett annonsblad med stor läsekrets där kommunens kalendarium publiceras. Tierp Arbetarbladet och UNT, företrädesvis i den lokala upplagan, skriver om kulturhändelser. Kommunens kalendarium publiceras i Annonsbladet som når hela kommunen och har en mycket stor läsekrets. Kalendariet publiceras även på kommunens hemsida. Uppsala UNT bevakar konstlivet på alla nivåer. Publicerar kalendarium. Älvkarleby UNT skriver ytterst sällan om Älvkarleby överhuvudtaget. Arbetarbladet har en lokalredaktion och bevakar kulturhändelser. Gävle Dagblad skriver ibland. Upplands nyheter utkommer en gång/vecka och har en bra kulturbevakning.
36
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Gävle/Dala TV har bevakat bland annat en bonadsutställning och en fotoutställning. Lokalradion gör reportage om kulturhändelser. Östhammar Östhammars tidning och UNT:s lokalredaktion skriver om kulturhändelser. Även Östhammars nyheter kan skriva om kultur. I Annonsbladet publiceras information om kulturhändelser eftersom läsekretsen är stor. Turistbyråns kalendarium fungerar bra.
4.11 Konsthallar och museer Enköpings konsthall Enköpings konsthall drivs av Enköpings konstförening med ekonomiskt stöd av kommunen. Konsthallen har ingen anställd utan drivs på ideell basis. Anordnar åtta utställningar/år. Utställningarna är försäljningsutställningar och man ställer endast ut konst av professionella konstnärer. Man vill inte visa utställningar med konst av amatörer för då upplever man att konsthallen förlorar sitt goda rykte bland professionella konstnärer och att det blir svårare att dra kända namn. I utställningarna strävar man efter en så stor spännvidd som möjligt vad gäller olika tekniker. Bland annat skulptur, måleri, installationer, video, textil och keramik. Utställningsurvalet görs bland konstnärer i hela Sverige. Inga konstnärer med invandrarbakgrund har tagit kontakt med Konsthallen eller vice versa. Detta är ett område man vill utveckla. Enköpings museum har ibland utställningar av äldre konstnärer med enköpingsanknytning. Utställningarna har mer kulturhistoriskt intresse än konsthistoriskt. Åbergs museum Åbergs museum är ett privat museum i Håbo kommun. Det innehåller bland annat en konsthall med en permanent utställning av serieoriginal och serieinfluerad konst som Picasso, Keith Haring med flera. Museet anordnar också tillfälliga utställningar. Våren 2006 visade man utställningarna Claes Oldenburg och Chair och galen med stolar av Bohlin, Starck med flera. Skokloster slott Barockslottets konstsamling innehåller ca 1 000 verk, från 1400-talet till 1961. Museets tillfälliga utställningar är oftast kulturhistoriskt inriktade. Uppsala konstmuseum Uppsala konstmuseum är ett kommunalt museum beläget i Uppsala slott. Museet visar utställningar med verk ur museets konstsamling. Tillfälliga utställningar med svensk och internationell samtida konst och en permanent utställning av Uppsala universitets konststudiesamling visas också. Museet arrangerar visningar och konstpedagogiska projekt. I Uppsala kommuns uppdragsplan för 2007 står att ”Konstutställningar och pedagogisk verksamhet ska tillgänglig- och synliggöra konst- och kulturhistoria, i främsta hand den regionala. Samtidens strömningar inom konstområdet ska också belysas i utställningar. Barn och unga ska prioriteras.” Beslut om konstutställningar och inköp av konst ska fattas utifrån kännedom om lokalsamhället och förtrogenhet med de lokala konstnärernas skapande. Alla yrkesverksamma konstnärer är välkomna att skicka in egna utställningsförslag till Uppsala konstmuseum. Alla utställningsförslag behandlas i en utställningsgrupp på konst37
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
museet vid ett par tillfällen under innevarande år. Konstmuseets chef är ytterst ansvarig. Framförhållningen i utställningsplaneringen är ca 1,5 år. UKF bidrar till Konstmuseets verksamhet med föreläsningar och får då bidrag av studieförbunden. Bror Hjorths hus Bror Hjorths Hus är ett konstnärsmuseum som också bedriver tillfällig utställningsverksamhet och konstpedagogisk verksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Museet drivs av en stiftelse och verksamheten finansieras huvudsakligen genom bidrag från Kulturnämnden. Föredrag, konserter, familjedagar och verkstäder genomförs i samarbete med Studiefrämjandet. I den konstpedagogiska verksamheten kombineras visningar med verkstadsarbete.
4.12 Konstnärshem Uppsala Bror Hjorths hus. Östhammar Bruno Liljefors ateljé på Österbybruks herrgård.
4.13 Konstsamlingar Uppsala universitets konstsamling är en av de största i landet i statlig ägo och anses vara världsunik. Verk ur samlingarna visas på Konstmuseet för närvarande men en diskussion pågår om att de ska flyttas därifrån av främst ekonomiska skäl. Om de ska visas någon annanstans i stället är oklart. Ansvarig för Uppsala Universitets konstsamlingar är universitetsantikvarien på Museum Gustavianum. Statens konstråds utsmyckning av universitetets lokaler innebär att man även har en omfattande samling samtidskonst. Uppsala konstmuseums samling omfattar i dagsläget ca 8 000 verk. Samlingen utökas genom donationer och inköp med kommunala anslag. De senaste åren har inköp av några större centrala, samtida konstverk gjorts. Samlingens tyngdpunkt utgörs av grafik från 1500-talet fram till idag. Museet har även verk från svenskt 1960- och 70-tal, regionalt måleri med bland andra Bruno Liljefors och kretsen kring honom samt affischer från de forna öststaterna. Keramiksamlingen från Upsala-Ekeby innehåller över 1 600 pjäser. Det finns också konstsamlingar på slott och herresäten runt om i länet som är privata.
4.14 Gallerier, privata och föreningsdrivna Denna uppräkning av gallerier baseras på tillgängliga uppgifter i kalendarier, från Uppsala Turistbyrå och från Eniro. Den gör inga anspråk på att vara fullständig. Ingen uppdelning har gjorts mellan gallerier som visar konst eller konsthantverk. En del av gallerierna har endast sommaröppet. Enköping Lundellska Galleriet, Fjärdhundra Alsta Trädgårdar
38
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Håbo Inga gallerier finns. Knivsta Galleri 13
Tierp Fredrics Galleri, Månkarbo Galleri Lewis, Söderfors Hantverkets hus, Lövstabruk Stora Magasinet, Lövstabruk (sommartid)
Uppsala Amandas Keramik Ateljé Olsson Ateljé Ragnar Johansson, Vänge Ekeby Qvarn Art Space Ekocaféet Filurarverkstan Galleri 1 Galleri 67 Galleri Konstskaparna, Björklinge Galleri Linné Galleri London Galleri Ramverket Galleri Strömbom Gamla Uppsala keramik Godsmagasinet Kaleido Kiva Konstfrämjandet Konst och Motiv Mollbrinks konsthandel Stefan Lundström Svensk Konsthandel/Galleri S Teatergalleriet Uppsala fotografisällskap Uppsala Handkraft Uppsala Konst&Ram Vasa Konst Vårdsätra sätesgård Walmstedska gårdens studiokeramik Öster om ån
Älvkarleby Galleri Luckan, Laxön, drivs av Älvkarleby Konst- och Hantverksgille.
39
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Överboda prästgård, privat galleri.
Östhammar Ånghammaren, Österby bruk Galleri Öst Järnboden i Harg, har konstutställningar under sommaren.
4.15 Nätgallerier Konstvision, www.konstvision.se och Multibello, www.multibello.com, är exempel på nätgallerier där bland andra uppsalakonstnärer presenterar sig själva och sin konst som är till försäljning.
4.16 Konsthändelser Enköping Vår konst är en konstrunda som arrangeras under påsken med ett 50-tal utställare, både amatörer och professionella. Kommunen är medarrangör. Konstrundan avslutas med en utställning på Enköpings museum. Utställningen besöktes av 1 500 personer 2006. Sommaren 2007 är en skulpturutställning i Hårsbäcksdalen planerad i samarbete med Heby kommun. Håbo Konst på bygden är en konstrunda som arrangeras i slutet på augusti sedan tio år tillbaka. Konstrundan är föreningsdriven och konstnärerna betalar för att delta. Kommunen hjälper till med att ta fram en folder och rundan avslutas med utställning i kommunhuset. Knivsta Under den nationella Skräpplockardagen som arrangeras årligen av Håll Sverige Rent hölls tävlingen Skräp blir till konst för grundskolan våren 2006. Vinnarna korades av en jury bestående av tre Knivstakonstnärer. Tierp Arrangemanget Konst på väg med öppet hus hos konstnärer och konsthantverkare i Tierps kommun lockar varje påsk till drygt 20 000 besök. Konstrundan bygger på att så många som möjligt av konstnärerna som bor i kommunen deltar, annars blir underlaget för litet. Gästutställare bjuds också in att delta i arrangemanget för att göra det mer dynamiskt och variationsrikt. Uppsala KulturNatten är Uppsalas största årliga kulturevenemang med ca 100 000 besökare och mer än 200 arrangörer. Cirka 10 % av programpunkterna år 2006 har bildkonstinriktning. Under sommaren 2006 arrangerades bland annat: Friktioner, en internationell performance-festival, av Uppsala konstmuseum med stöd av Uppsala kommun, Statens kulturråd, Kultur i länet och NordScen. Medarrangörer var Uppsala universitet och Tekniska museet i Stockholm.
40
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Japan möter Linné. På initiativ av tre medlemmar i Uppsala konstnärsklubb, Ragnhild Brodow, Kajsa Haglund och Gudrun Westerlund bjöd man in tio japanska konstnärer för att utföra konstverk på temat "Japan möter Linné" i Botaniska Trädgården och Bror Hjorths hus trädgård som en upptakt till Linnéjubileet 2007. Skulpturpark med juryuttagna bidrag arrangerades av Uppsala konstnärsklubb på Vårdsätra Sätesgård. Östhammar Konstsommar på Gräsö är ett ideellt arrangemang och drivs i privat regi tillsammans med NBV. Deltar gör lokala och inbjudna konstnärer och hantverkare. Målsättningen är att konsten ska vara tillgänglig för alla och man försöker därför hålla en opretentiös men enhetlig stil Konstfärd har tidigare arrangerats under påsken, men ej 2006. Inga direkta konstarrangemang görs under Östhammars musikvecka men bildkonsten kommer in ibland ändå i gränsöverskridande projekt.
4.17 Konst i det offentliga rummet Enköping 1 %-regeln tillämpas. Den årliga summan varierar efter antal byggnationsprojekt. De senaste åren har summan varierat mellan 30 000 kr och 400 000 kr/år. Mycket nybyggnation görs i och med att det är en tillväxtkommun. Vid offentlig utsmyckning anlitar man ofta konstnärer som konsulter/projektledare. Cirka 10 % av den årliga summan till offentlig utsmyckning går till arvode för konstkonsult. 60 000 kr är anslaget till inköp av lös konst, oftast av lokala konstnärer. Man följer Konsthallens utställningar men oftast är priserna för höga för att inköp ska vara möjliga. 160 000 kr är avsatt till underhåll av den offentliga konsten. Används till klottersanering, inventering och underhåll. Konstbeståndet är digitaliserat. Konst mitt ibland oss – skrift om den offentliga konsten i kommunen utgiven av kulturnämnden. Ansvaret för den offentliga utsmyckningen ligger på Enköpingsmuseets chef. Inget samarbete med Statens konstråd. Håbo 1 %-regeln tillämpas inte. Kommunens policy är att det ska avsättas pengar till utsmyckning vid nybyggnation. Dock är ingen summa angiven. Kulturkonsulenten strävar efter att ha en rådgivande funktion angående utsmyckning vid nybyggnation och planering av yttre miljö. Kulturkonsulenten ansvarar för inköp av så kallad löskonst. Löskonsten har ingen egen budget. Inköpssumman ligger mellan 10 000– 5 000/år. All kommunens konst finns registrerad i en databas. Svårigheter finns med att hålla den aktuell. Problematiskt hur BUS regler ska tolkas vid bildanvändning i databasen.
41
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Knivsta Beslut har tagits av kommunen om att 1 % av byggkostnader ska gå till offentlig utsmyckning. Knivsta kommun har haft kontakt med Kultur i länet för att få stöd i arbetet med att utveckla former och ansvar för användande av 1 %-regeln. Det finns en förteckning över den offentliga konsten i Excel. Den offentliga konst i Uppsalas samling som fanns i Knivsta vid kommundelningen tillföll Knivsta. Tidigare fanns ett artotek i Knivsta men det har fördelats ut. Oklart vart verken tagit vägen men på Thunmanskolan finns en del. Något anslag till löskonst finns ej. Renovering av Thunmanskolan pågår och Kil har konsulterats inför denna. Utsmyckningen av lokalerna ska göras i samarbete med Statens konstråd. Tierp 0,5 % är sedan 1985 avsatt till offentlig utsmyckning vid ny-, till- och ombyggnad. 50 000 kr/år är avsatt till inköp av löskonst. Kultur- och fritidsenheten har ansvar för kommunens konstinnehav samt utsmyckningsärenden vid kommunens om-, till- och nybyggnationer. Det finns inga restriktioner kring hur valet av konst ska göras. Registrering av kommunens konstsamlig pågår. Tierp har nästan ingen offentlig utsmyckning utomhus. En skulptur ska placeras vid infarten från E 4:an till Tierp. Till projektet har kommunstyrelsen anslagit 700 000 kr. Kultur i länet har haft en konsultativ roll. Uppsala Nytt beslut har tagits att 1 %-regeln ska beräknas på alla investeringar i stadsrummet och på institutionerna vilket enligt uppgift ger en budget på 4,2 miljoner 2007 och 5 miljoner 2008. Beslutet innebär också att Kulturkontoret kommer att delta i den övergripande stadsplaneringen framöver. Det finns ingen bestämd summa för inköp av lös konst utan medel tas från 1 % medlen, det vill säga konstanslaget. Kulturnämnden ger uppdrag avseende inköp av konstverk till museet och offentlig miljö. Kulturkontoret föreslår Kulturnämnden, som beslutar, konstinköp för utomhusplacering i den gemensamma offentliga miljön. En av de tre kulturstrategerna på Kulturkontoret är ansvarig för konst, konstnärlig gestaltning och museer. Konstmuseet eller Kulturkontoret köper in verk för inomhusmiljön men om värdet överstiger 200 000 kr måste beslut fattas i Kulturnämnden. Policyn för val av verk är att beslut ska tas mot en bakgrund av kännedom om det lokala konstlivet. Diskussioner pågår om Konstmuseet ska stå för alla inköp. På Konstmuseet finns nu två projektanställda personer, en vikarierande intendent för verksamheten Offentlig konst med ansvar för 1 %-projekt och artotek samt en projektledare med ansvar för inventering och registrering av offentlig konst. Ur Konstmuseets presentation av målen för verksamheten Offentlig konst: Offentlig konst vill i ett brett perspektiv spegla aktuell samtidskonst. Konsten skall tillföra den fysiska miljön estetiska värden. Konsten skall väcka och stimulera förståelse för bildkonst. En viktig målgrupp är barn och unga där den offentliga konsten verkar för att stimulera barns och ungas kreativa och analytiska förmåga. Offentlig konst vill erbjuda yrkesverksamma konstnärer goda arbetsvillkor.
Offentlig konst har följande ansvarsområden:
42
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
•
inköp av konst till kommunens konstsamling, lös konst och 1 % projekt
•
placering av konst på kommunala arbetsplatser
•
artotek, vilket är en utlåningsverksamhet för anställda inom kommunen
•
konstregistret
Ett aktuellt exempel på kommunens offentliga utsmyckning är Musikens Hus. Där har konstnären Katarina Löfström, Stockholm, fått i uppdrag att utföra ett verk som till stor del bygger på ljuseffekter vilka kommer att kopplas direkt till ljudet från musiken i konsertsalarna. Verket kommer att kunna upplevas både inifrån huset men även utifrån. Kommunen har anslagit en miljon till detta och Statens konstråd lika mycket. Älvkarleby 1 %-regel finns för offentlig utsmyckning. Uppdraget ligger inte på Kulturförvaltningen. Oklarhet råder om vem som har ansvaret. Valen av konstverk är traditionella. Kommunen har avsatt 20 000 kr till inköp av lös konst och utställningsverksamhet. Kulturoch bibliotekschefen ansvarar för inköpen som består av konst och konsthantverk producerade i kommunen. Löskonsten finns registrerad i text, ej i bild. Östhammar Kommunen har 1 000 registrerade verk i sin konstsamling. Många är från 1970-talet och i dåligt skick så gallring pågår. Registret fungerar bra men mycket konst byter plats eller försvinner vid flytt och ombyggnad. I Alunda pågår en stor ombyggnad av skolan som beräknas vara färdig 2008. Kommunen samarbetar med Statens konstråd kring utsmyckningen. Bruksgymnasiet är ett bra exempel på den offentliga utsmyckningens betydelse. Miljön är attraktiv och det förekommer inget klotter eller någon skadegörelse. Till kulturnämnden hör en konstkommitté bestående av politiker, en representant från KRO och en representant från kulturförvaltningen. Anslaget till inköp av lös konst är 50 000 kr. Vid renoveringar, nybygge eller ombygge söker man extra pengar. Ingen %-regel finns. Fullmäktige beslutar om alla utsmyckningar. Ett handlingsprogram för konsten är påbörjat men ligger på is på grund av tidsbrist. Samverkansregler har införts. Förvaltningar som ska bygga om underrättar Kulturförvaltningen. Kommunen har tidigare köpt in mycket lokal konst men inriktar sig nu på nationell och i viss mån internationell samtidskonst. Kultur i länet och Statens konstråd Utöver den offentliga utsmyckning kommunerna ansvarar för har Kultur i länet i uppdrag att utsmycka de landstingsägda lokalerna i kommunerna. Motsvarande uppdrag har Statens konstråd när det gäller de statliga verksamhetslokalerna.
4.18 Utställningslokaler för professionell konst Möjliga lokaler för konstutställningar utöver museer, konsthallar och gallerier.
43
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Enköping Diskussion pågår om att bygga ut Medborgarhuset Joar Blå med hörsal som också kan fungera som utställningshall. Funderingar finns även på en konsthall med taktil konst för både seende och personer med synnedsättning. Det finns dåligt med utställningslokaler där det går att ta emot vandringsutställningar från till exempel Riksutställningar. Konstfrämjandet har ställt ut på Folkets Hus. Håbo I Kommunhusets vinterträdgård pågår utställningar hela året. Man håller öppet dagtid på vardagar. Lokalen är ej anpassad för konstutställningar. I Bildningscenter Jan Fridegård finns också utställningsmöjligheter men lokalerna är ej anpassade för konstutställningar och oskyddade. Angående säkerhet vill kommunen inte ta egna försäkringar. Konstnären ska ha en egen. Kommunen går in och betalar självrisken om något händer. Knivsta Biblioteket har en sal som tidigare använts för utställningar men nu behövs lokalen för andra ändamål. Tierp Kommunen har en utställningslokal på biblioteket som är anpassad för konstutställningar. Används till utställningar av konstföreningen, studieförbunden och skolor. Lokalen kan även bokas av enskilda utställare. Andra icke-kommunala utställningslokaler är Värdshusverkstan i Söderfors, Stora Magasinet och Hantverkets hus i Lövsta bruk samt de lokaler som används under Konst på väg. Uppsala Kommunen konstaterar i Uppdragsplanen för 2006 att det råder brist på utställningslokaler. Den planerade konstutställningsverksamheten i Biologiska museet kommer inte att bli av enligt Konstmuseets chef bland annat på grund av svårigheter med säkerheten. Uppsala Konsert & Kongress kommer inte heller att ha utrymme för konstutställningar. Gottsunda bibliotek har en utställningslokal. Domkyrkan har konstutställningsverksamhet . Älvkarleby På biblioteket finns en utställningsyta. Där kan man till exempel ta emot Riksutställningars mindre vandringsutställningar. Gammelgården, Älvkarleby. Utställningslokal sommartid som drivs av hembygdsföreningen. Östhammar I dag finns inga kommunala utställningsytor. Studiefrämjandet har ställt ut i Öregrunds bibliotek.
44
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Tillgängliga utställningslokaler finns i Österbybruk, Forsmarks bruk, kvarnen i Gimo och Öregrunds rådhus. Här visas utställningar företrädesvis under sommaren. Järnboden i Harg har målsättningen att visa samtida konst av hög kvalitet. Sommaren 2006 ställde man ut unga, nyligen debuterade konstnärer tillsammans med redan kända och etablerade konstnärer som alla använder sig av skiftande tekniker. Bruksgården i Harg och Galleri Öst i Östhammar drivs av Östhammars Konstnärsförening. Även gästutställare inbjuds.
4.19 Utställningsmöjligheter för amatörer Enköping Eleverna på estetprogrammet på Westerlundska gymnasiet har en jurybedömd utställning. I Enköping UKM-festival finns möjlighet att delta med konstutställningar. UKM, Ung Kultur Möts, är öppen för alla mellan 13 och 20 år. Håbo I Kommunhusets vinterträdgård visas ibland amatörutställningar. Man håller öppet dagtid på vardagar. Lokalen är ej anpassad för konstutställningar. I Bildningscenter Jan Fridegård finns också utställningsmöjligheter för amatörer men lokalerna är oskyddade. Knivsta Amatörutställningar brukar visas på Thunmanskolan. Tierp Kommunen har en utställningslokal på biblioteket som är anpassad för konstutställningar. Används bland annat till utställningar av studieförbunden och skolor. Även Tierps konstförening arrangerar en utställning där under sommaren. Den är öppen för amatörer bosatta i Tierps kommun. Uppsala I Gottsunda bibliotek finns en utställningslokal. Likaså på Uppsala stadsbibliotek. Grand och Ungdomens Hus är möjliga lokaler för ungdomar att ställa ut i. I Uppsala UKM-festival finns möjlighet att delta med konstutställningar. Konstfrämjandet har under 2005 visat utställningen Ung Tjej 2000-talet som var resultatet av ett projektarbete i gymnasiets årskurs tre på Katedralskolan. Man har också visat en samlingsutställning med elever från Konstlinjen på Wiks Folkhögskola. Älvkarleby Bibliotekets utställningar syftar huvudsakligen till att lyfta fram den lokala kreativiteten. Vårsalongen är en konstutställning som ej är jurybedömd och öppen för alla. Biblioteket producerar egna utställningar i mån av tid. Östhammar På biblioteken görs utställningar med amatörer på initiativ av bibliotekarien.
45
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Lärarna på gymnasiets estetiska program är duktiga och ordnar många tillfällen för eleverna att visa upp sin verksamhet.
4.20 Tillgång till ateljéer och gästateljéer Enköping Inga kommunala ateljéer finns. Verksamma konstnärer har tillgång till egna ateljéer. Kommunen upplever ingen efterfrågan på ateljéer. Håbo Inga kommunala ateljéer finns. Verksamma konstnärer har tillgång till egna ateljéer. Knivsta Inga kommunala ateljéer finns. Verksamma konstnärer har tillgång till egna ateljéer. Tierp Inga kommunala ateljéer finns. I Söderfors bruk har flera konstnärer ateljéer. Uppsala Det råder idag brist på ateljéer. Det saknas även gästateljéer för att kunna ha ett utbyte av konstnärer. I dag är det svårt att återgälda det som länets konstnärer erbjuds i andra länder. Älvkarleby Inga kommunala ateljéer finns. På Laxön, Älvkarleby, har flera konstnärer och konsthantverkare ateljéer. Östhammar Idag finns inga kommunala ateljéer. Vill kunna erbjuda ateljéstöd.
4.21 Stöd till utbyten och utställningar utomlands Konstnärsnämnden gav 2005 en bildkonstnär i länet 24 000 kr i bidrag för utställning i utlandet. 2006 har man beviljat två konstnärer i länet bidrag på 27 000 kr respektive 15 000 kr för utställningar i Argentina och Schweiz. Uppsala kommun har ett bidrag för internationellt kulturutbyte. Den totala summan för 2006 är 40 000 kr. De utbyten på konstområdet som fick bidrag 2005 var: Sommaren 2005 hade Uppsala konstnärsklubb utbyte av konstnärer och deras verk mellan Wismar och Uppsala. Konstnären Andreas Brännlund ställde ut på universitetet i Pella, USA. Termos kulturförening ställde ut tre uppsalafotografers arbete i Kaunas, Litauen. Konstnären Gudrun Westerlund deltog i ett konstsamarbete i FOLK-05, Lista Fyr, Norge.
Kulturkontoret i Uppsala besökte konstbiennalen i Venedig.
46
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
4.22 Konsten och näringslivet Enköping Kulturintresset hos Enköpings företag upplevs som svagt. Konstföreningen ska göra ett försök att engagera företag genom ett sponsorerbjudande. Håbo Åbergs museum erbjuder företagsaktiviteter där man får en visning av museet av Lasse Åberg samt att teckna eller måla under ledning av en professionell serietecknare. Knivsta Lions och Rotary sponsrar kulturhändelser. Lions anordnar konstutställning varje år kring allhelgonahelgen. Ställer ut konstnärer från hela landet. Tierp Några företag har sponsrat Konst på väg med mindre summor genom åren. Varierande intresse för att köpa annonsplats i katalogen. Gott samarbete med lokalt tryckeri för att ta fram katalogen. Uppsala Pharmacia, Q-med och Pfizer hör till de större företag som köper konst. De satsar framförallt på säker, etablerad konst. HAKA är en konstnärsgrupp som marknadsför sig mot näringslivet och erbjuder bland annat konferensaktiviteter på temat bildkonst. Älvkarleby Vattenfall har anställt en koordinatör för att lyfta verksamheten på Laxön. Bland annat satsar man på kulturturism. I dagsläget finns där ett galleri, en verksam bildkonstnär som håller målarkurser, verksamma keramiker och en konsthantverksbutik. Östhammar Forsmark satsar mycket på kultur för att få goodwill. Sponsrar Musikveckan tillsammans med Sandvik. Arrangemang måste ha en viss storlek för att de ska fungera som representation.
4.23 Konstturism Länets turistfrågor hanteras av Regionförbundet. I Regionalt tillväxtprogram 2004–2007 utgivet av Regionförbundet Uppsala län står det: Upplevelsenäringen. I det inledande arbetet med RTP 2004–2007 har också identifierats att det finns stora möjligheter att förstärka utvecklingen av upplevelsebaserade näringar inom exempelvis musik, konst, teater, friluftsliv, sport, mat m. m. Länet har redan en stor besöksnäring kopplad till utbildningsanordnare, konferens- och kursgårdar samt stora tillgångar i utbudet av kultur, friluftsliv och historiska miljöer.
47
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Närheten till stora befolkningscentra i Stockholm – Mälardalen, Arlanda flygplats, hamnar i Kapellskär och i Stockholm samt en ökad turism från de forna öststaterna kring Östersjön utgör en stor potential för utveckling av upplevelsenäringar.
Enköping Besöksmål av konstintresse är bland annat Härkeberga kyrka från 1300-talet med Albertus Pictors välbevarade kalkmålningar och Grönsöö Slott, byggt 1611, som har årliga temautställningar ur slottets samlingar och konstutställningar. Konsthallen besöks av turister men håller av ekonomiska skäl stängt under sommaren då turisterna är flest. Håbo Håbo marknadsför vad de kallar Norr Mälarstrand tillsammans med Enköpings kommun. Sevärdheter med konstinriktning man flaggar för är Skoklosters slott och Åbergs museum. Tierp Vallonbruken, Vendelbygden och Örbyhus slott är mål för kulturturism. Lövsta bruk lockar konstintresserade turister. Det finns även många kyrkor med medeltida målningar i kommunen. Uppsala Bror Hjorths Hus, Linnés Hammarby, Museum Gustavianum, Universitetshuset, Uppsala Konstmuseum, Uppsala slott, Ekeby kvarn, Almunge kyrka och Domkyrkan är några av de konstturismmål Uppsala Turistbyrå rekommenderar. Älvkarleby Älvkarleby har många sommarstugor. Sportfisket lockar många turister. Laxön är ett turistmål med både natur- och kulturturism. Det finns ingen samordning mellan kultur och turism i kommunen. Östhammar Östhammar samarbetar med övriga kommuner i Roslagen kring marknadsföring av skärgården. Kommunen är en utpräglad turismkommun och har 3 800 fritidshushåll. De välbevarade miljöerna på vallonbruken lockar förutom svenska turister även norrmännen.
4.24 Samarbeten i länet I den så kallade KILEN-gruppen träffas på landstingets kulturförvaltnings initiativ regelbundet kulturinstitutioner som erhåller landstingsbidrag, Uppsala konstmuseum och Uppsala stadsteater samt kommunernas kulturchefer. Denna grupp utgör en knutpunkt för frågor som rör länets kulturfrågor och lägger grunden för samarbete i olika former. En gång per år deltar också politiker från respektive deltagande institution/kommun i KILEN. Konstgruppen består av företrädare för Kultur i länet och de konstansvariga i kommunerna. Kil anordnar träffar två gånger/år. Inga arrangerade träffar sker kommunerna emellan på konstområdet idag utöver de som Kultur i länet ordnar. Kultur i länet deltar i främst nationella men också internationella konferenser.
48
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Projektet Textil i Uppland som genomfördes under Designåret 2005 är ett bra exempel på regionalt samarbete. I projektet, som samordnades av Uplands konstförening, deltog 24 arrangörer i länet. Projektet fick stöd från bland andra Kultur i länet. Enköping Deltar i Upplandsmuseets kulturarvskollegium som anordnas två gånger/år. Tycker att det vore önskvärt med motsvarande kollegium på konstområdet. Deltar i träffar anordnade av Kultur i länet. Håbo Deltar i träffar anordnade av Kultur i länet. Knivsta Deltar i träffar anordnade av Kultur i länet. Tierp Samarbetar med Östhammar kring Kultur i vården. Samarbetar med Kultur i länet och deltar i träffar som anordnas. Uppsala ARTEMIS och Linnéjubileet är exempel på projekt som sker och skett i samarbete med Uppsala universitet. Utvecklandet av varumärket Uppsala kommer att öka samarbetet med universitetet ytterligare. Signs of the Time är ett internationellt nätverk för konstnärer som grundats av uppsalakonstnären Kajsa Haglund med inriktning på att fånga och uttrycka samtidens tecken. UKK har ett etablerat samarbete med Japan, Tyskland, Polen och Estland. Älvkarleby Nätverken på kulturområdet är svagare än på biblioteksområdet. Deltar i träffar anordnade av Kultur i länet. Östhammar Samarbetar med Tierp kring Kultur i vården. Deltar i träffar anordnade av Kultur i länet.
49
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
5. Möjligheter till konstutbildning i länet 5.1 Gymnasieskola, estetiska program Enköping Westerlundska gymnasiet, estetiskt program, inriktning bild och formgivning. Håbo Bildningscenter Jan Fridegård, estetiskt program, inriktning bild. Knivsta Ingen gymnasieutbildning. Eleverna reser till Uppsala eller Sigtuna. Tierp Högbergsskolan har estetiskt program med inriktning på bild och formgivning från och med ht-06 men utbildningen kommer ej att starta under hösten på grund av för få anmälningar. Eleverna kan välja Uppsala eller Gävle i stället. Gymnasiesärskolan på Högbergsskolan har estetisk inriktning och driver många projekt på bildområdet. Uppsala Bolandsskolan, estetiskt program, inriktning bild och formgivning. Grafiskt utbildningscenter, GUC, utbildning i design, fotografisk bild, multimedia. Livets Ords Kristna Gymnasium, Samhällsvetenskapsprogrammet med estetisk inriktning. Uppsala Waldorfgymnasium, undervisning i bild och skulptur (stenhuggning). Undervisningen leds av konstnärer. Älvkarleby Ingen gymnasieutbildning. Eleverna reser till Gävle eller Tierp. Östhammar Bruksgymnasiet Gimo Utbildningscenter, samhällsvetenskapligt/estetiskt program, inriktning konst – musik – teater. 50
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
5.2 KomVux Ingen utbildning med inriktning på bildkonst i Uppsala län.
5.3 Förberedande konstskola Wiks folkhögskola, 1-årig konstlinje. Falkenbergs konstskola, utbildning via internet, www.falkenbergskonstskola.se
5.4 Folkhögskola Wik 1-årig konstlinje, även helg- och sommarkurser Biskops Arnö Utbildning i bildjournalistik
5.5 Högskola/Universitet Konstvetenskap Hösten 2006 ges, förutom grundutbildning och forskarutbildning i konstvetenskap, kursen Konsten efter 1950, 10 p, Designvetenskap 10 p och Visuell argumentation, 10 p. Under våren 2006 har kursen Att förmedla konst i samtiden, 10 p, getts i samarbete med Uppsala konstmuseum. Som jämförelse kan nämnas att Högskolan i Gävle har ett betydligt bredare utbud, speciellt på det konstpedagogiska området. Hösten 2006 ges till exempel följande kurser: Ateljerista - pedagogik för förskola och skola A 20 poäng Bild, Musik, Drama, Rörelse och tematisk produktion A 20 poäng Bildpedagogik A-C, 20 poäng Den kulturella mångfaldens idé i praktik och teori A 20 poäng Design i digital kultur A 5 poäng Konstnärlig utveckling A-B, 20 poäng Konstpedagogik för förskola och skola A 20 poäng
Vid Stockholms universitet ges bland annat en Internationell curatorsutbildning om 60 poäng.
5.6 Studieförbund Konstskolan/ Folkuniversitetet i Uppsala ger Stora dagkursen i konst, undervisning en dag /vecka i 12 veckor, och Kurs i illustration, undervisning en dag /vecka i 12 veckor.
51
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
6. Ekonomiskt stöd till bildkonsten i Uppsala län
KÄLLA: KULTURINSATSER I REGIONALT PERSPEKTIV 2005, KULTURRÅDET
6.1 Regionalt stöd REGIONAL BIDRAGSGIVNING 2006 TILL KONST/KONSTHANTVERK
Konstfrämjandet 125 000 kr. Konstfrämjandet och Skådebanan 105 000 kr. LANDSTINGET I UPPSALA LÄNS KULTURBIDRAG FÖR REGIONALA PROJEKT
2003 totalt 191 000 kr varav konstprojekt 20 000 kr. 2004 totalt 90 000 kr varav konstprojekt 0 kr. 2005 totalt 96 000 kr varav konstprojekt 0 kr. KULTUR I LÄNETS REGIONALA UTVECKLINGSMEDEL
2003 totalt 487 000 kr varav konstprojekt 40 000 kr. 2004 totalt 525 175 kr varav konstprojekt 70 000 kr. 2005 totalt 643 821 kr varav konstprojekt 55 000 kr.
52
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
LANDSTINGET I UPPSALA LÄNS KULTURSTIPENDIER
2003 totalt 125 000 kr varav bildkonst 40 000 kr. 2004 totalt 125 000 kr varav bildkonst 40 000 kr och konsthantverk 20 000 kr. 2005 totalt 125 000 kr varav bildkonst 40 000 kr. LANDSTINGET I UPPSALA LÄNS KONSTNÄRLIGA UTVECKLINGSSTÖD
Ett flerårigt stöd för att ge professionella kulturutövare möjlighet till utveckling och förnyelse. Stödet ska i första hand täcka utvecklingskostnader som inte kan finansieras på annat sätt och det riktar sig främst till små kulturgrupper eller enskilda utövare. Mottagaren får upp till 100 000 kr per år under en period av högst tre år. Stödet delas ut en gång per år och kan alltså uppbäras av tre personer eller grupper samtidigt. Konstnären Anders Rönnlund har mottagit utvecklingsstödet 2003–2005 och konstnären Katarina Sundkvist Zohari 2006–2008. LANDSTINGET I UPPSALA LÄNS OFFENTLIGA UTSMYCKNING
Landstingets medel till offentlig utsmyckning utgör cirka tre miljoner kronor/år.
6.2 Statliga bidrag KULTURRÅDETS BIDRAG
Kulturrådets bidrag på bild- och formkonstområdet omfattar bildkonst, foto, konsthantverk, form och design. Kulturrådet ger bidrag till konstnärers och formgivares yrkesorganisationer, samt andra konstorganisationer, institutioner och grupper. Bidrag ges även till Sveriges konstföreningar, Folkrörelsernas konstfrämjande, regionala museer, konsthantverkskooperativ och konstnärsdrivna gallerier. Utställningsanordnare kan få utställningsersättning. Kulturrådets fördelning av bidrag till Uppsala län efter konstområde år 2005 (tkr) Teater
17 581
Musik
15 134
Museer och utställningar
4 450
Litteratur
1 083
Bibliotek
1 080
Dans
246
Konstområdesövergripande
200
Bildkonst och form
170
Kulturtidskrifter Totalt
0 39 945
Kulturrådets fördelning av bidrag till bildkonst och form efter län 2005 (kronor per invånare) Kalmar län
13,53
Västernorrlands län
2,56
Jämtlands län
2,50
53
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Södermanlands län
2,20
Västra Götalands län
2,17
Skåne län
2,11
Gotlands län
1,74
Stockholms län
1,43
Gävleborgs län
0,89
Uppsala län
0,56
Värmlands län
0,40
Örebro län
0,33
Kronobergs län
0,20
Jönköpings län
0,11
Västmanlands län
0,11
Västerbottens län
0,04
Östergötlands län
-
Blekinge län
-
Hallands län
-
Dalarnas län
-
Norrbottens län
-
Totalt regionalt
1,55
6.3 Kommunala bidrag ENKÖPING
Enköpings konsthall 64 000 kr (per år) varav •
verksamhetsbidrag 20 000 kr
•
utställningsersättning till konstnärer 2 000 kr
•
driftskostnader 42 000 kr
Kulturverksamhet i förskola/skola Förskolan, sammanlagt 800 kr/avdelning och år. Skolan, sammanlagt 80 kr/elev och läsår. Stipendier Alla konstarter 70 000 kr (per år). Offentlig konst 1 %-regeln tillämpas. Den årliga summan varierar efter antal byggnationsprojekt. De senaste åren har summan varierat mellan 30 000 kr och 400 000 kr/år. Cirka 10 % av den årliga summan går till arvode för konstkonsult. Lös konst 60 000 kr. Underhåll av offentlig konst 160 000 kr.
54
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
HÅBO
Kulturverksamhet i förskola/skola Kulturpengar finns som delas ut till skolor för föreställningar, kulturprojekt och liknande. Stipendier Kulturstipendium, 20 000 kr, delas ut vartannat år till kulturutövare. Fridegårdsstipendie, 100 000 kr, delas ut vartannat år till författare/bildkonstnär/artist. Offentlig konst 1 %-regeln tillämpas inte. Kommunens policy är att det ska avsättas pengar till utsmyckning vid nybyggnation. Dock är ingen summa angiven. Löskonsten har ingen egen budget. Inköpssumman ligger mellan 10 000 – 15 000/år. KNIVSTA
Evenemangsbidrag 20 000 kr. Kulturverksamhet i förskola/skola Anslag till kulturverksamhet i skolan 40 000 kr. Stipendier Kommunen har inga föreningsbidrag eller stipendier. Offentlig konst Beslut har tagits av kommunen om att 1 % av byggkostnader ska gå till offentlig utsmyckning. Något anslag till löskonst finns ej. TIERP
Tierps konstförening 15 000 kr/år. Arrangemangsstöd finns och består av mindre summor. Kulturverksamhet i förskola/skola Totalt 80 kr/elev och läsår. Stipendier Kulturstipendium 15 000 kr/år Offentlig konst 0,5 % är avsatt till offentlig utsmyckning vid ny-, till- och ombyggnad. Löskonst 50 000 kr/år.
55
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
UPPSALA
2006 får Konstmuseet inklusive Biologiska museet (verksamheten neddragen under 2006) en årsersättning på 10 364 tkr. Stöd till det fria kulturlivet 2005, i form av kulturbidrag och stipendier, var 24 343 tkr varav •
Studieförbunden 10 988 tkr
•
Övriga kulturutövare 13 355 tkr
Verksamhetsbidrag till konst och fotografi 2006 •
Bror Hjorths hus 3 709 tkr
•
Föreningen KonstJord 90 tkr
•
Kaleido Konsthantverk 20 tkr
•
Konstfrämjandet Uppsala län 50 tkr
•
Uppsala Konstnärsklubb 210 tkr
•
Uppsala Fotografiska sällskap 25 tkr
Kulturverksamhet i förskola/skola Bidrag till kultur för barn och unga i förskola/skola 366 tkr (2005). Stipendier Kulturstipendier totalt 400 tkr/år. Offentlig konst 1 %-regeln ska beräknas på alla investeringar i stadsrummet och på institutionerna från och med 2007 vilket enligt uppgift ger en budget på 4,2 miljoner 2007 och 5 miljoner 2008. Anslag till löskonst ingår i 1 %-medlen. ÄLVKARLEBY
Kulturverksamhet i förskola/skola Totalt finns det 180 000 kr i arrangemangspengar för kultur för alla åldrar. Stipendier Kulturpris på 5000 kr/år till kulturpersonlighet. Ungdomspris på 3000 kr för kulturprestation/idrottsprestationer. Offentlig konst 1 %-regel finns för offentlig utsmyckning. Inköp av lös konst och utställningsverksamhet 20 000 kr.
56
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
ÖSTHAMMAR
Kulturverksamhet i förskola/skola Det finns inga anslag för kultur i skolan utan alla pengar ligger i en läromedelspott. Stipendier Kulturstipendium 15 000 kr. Offentlig konst Ingen %-regel finns. Vid renoveringar, nybygge eller ombygge söker man extra pengar. Anslaget till inköp av lös konst 50 000 kr. KOMMUNAL NETTODRIFTSKOSTNAD 2002 FÖR ALLMÄN KULTURVERKSAMHET I KRONOR /INVÅNARE. ( KÄLLA SCB) Uppsala läns kommuner totalt
173 kr
Enköping
241 kr
Håbo
40 kr
Tierp
37 kr
Uppsala*
195 kr
Älvkarleby
66 kr
Östhammar
138 kr
*2002 ingick Knivsta i Uppsala kommun
KOMMUNAL NETTODRIFTSKOSTNAD 2002 FÖR ALLMÄN KULTURVERKSAMHET TOTALT I KRONOR (KÄLLA SCB) Uppsala läns kommuner totalt
51 574 000
Uppsala
37 456 000
Enköping
9 075 000
Östhammar
3 003 000
Tierp
738 000
Håbo
708 000
Älvkarleby
594 000
DEN TOTALA KULTURVERKSAMHETEN I % AV KOMMUNERNAS TOTALA NETTODRIFTKOSTNAD (KÄLLA SCB) Uppsala läns kommuner totalt
2,2
Enköping
2,6
Uppsala
2,2
Älvkarleby
2,2
Tierp
2,0
Östhammar
1,9
Håbo
1,8
57
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
7. Utblickar Västra Götaland är och har varit en mycket aktiv region när det gäller konstfrågor under en längre tid. Gävleborgs län har också ett välutvecklat konstliv och har arbetat mycket med bland annat ungdomar och konst. Region Skåne har under våren 2006 presenterat en regional handlingsplan för bildkonsten som det kan vara intressant att följa utvecklingen av. Bland annat presenteras ett förslag på att skapa en projektfond med medel för bildkonst som skulle kunna sökas av konstnärer och konstförmedlare inklusive utställningsrum och curators. På sikt tänker man sig att regionens kommuner kan medfinansiera fonden. Tidsramarna för denna utredning har tyvärr inte medgett någon närmare fördjupning i dessa regioners verksamhet men nedan presenteras några projekt som kan vara intressanta att studera vidare. Projektpresentationerna är hämtade från respektive projektägares webbsajter. Urvalet exemplifierar de olika perspektiven i Landstingets nya kulturstrategier.
7.1 Konstpolitiskt perspektiv ARCIV - ARTIST RESURS CENTRUM I VÄSTERBOTTEN
Vill hjälpa kulturutövare att marknadsföra sig, skaffa kontakter, skapa produkter eller tjänster utifrån sin yrkeskompetens och vidga marknaden för konstnärlig kompetens inom nya sektorer i samhället. Ett landstingsägt EU-mål 1 projekt. ORIGO
ORIGO bildar skärningspunkt för diskussioner, träffar, projekt kring konstnärernas möjligheter i Västra Götaland. Syftet är att ge perspektiv på konstnärens arbetsmarknadssituation och att synliggöra resurser och samverkansmöjligheter. I Västra Götaland finns en rik mångfald av fria verksamheter som på olika sätt representerar kreativa resurser och möjligheter. Många arbetar dock parallellt med likartade idéer kring hur arbetsmarknaden kan stärkas för bild- och formkonstnärerna/medlemmarna och med små resurser. Ambitionen är att undersöka; •
Hur kreativa resurser tydligare kan riktas mot näringsliv, skola, offentlig verksamhet.
•
Hur konstnärer och deras organisationer gemensamt kan möta förändrade behov och strukturer på arbetsmarknaden.
•
Definiera vilka insatser som behövs för att stärka strukturerna för konsten i Västra Götaland.
ORIGO är ett initiativ från Konstkonsulenterna och sker i samverkan med Konstnärscentrum Väst, Arbetsförmedlingen Kultur Västra Regionen samt Nätverkstan Kultur i Väst, Röda Sten, Trappan, Skådebanan Kultur och arbetsliv, Göteborgs Stad och Kultursekretariatet.
58
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
TRANSIT STUDIOS
Ett starthus inom konst, konsthantverk och design, sprunget ur ett initiativ taget av Konstfack och SSES (Stockholm School of Entrepreneurship) 2004. Transit Studios riktar sig mot projekt eller nystartade företag inom konst, konsthantverk och design för att skapa möjligheter kring kommersialisering. Fokus ligger på analys av förutsättningar för kommersialisering, planering och utveckling av affärsverksamhet.
Transit Studios vänder sig till studenter och alumni från Konstfack och övriga konst- & designhögskolor och vill verka genom att stödja och inspirera innovativa idéer och initiativ. 7.2 Kulturpolitiskt perspektiv SOS – SKOLAN OCH SAMTIDSKONSTEN
Projektet SOS – Skolan och Samtidskonsten vill stödja och inspirera lärare i Västra Götaland i so-ämnen, svenska och bild att använda samtidskonst som en resurs i lärandet genom att erbjuda inspiration och fortbildning, undervisningsmaterial och utställningar samt deltagande i olika konstprojekt. Utgångspunkten är uppfattningen att samtidskonst speglar sin tids samhälle och att vår tids konst har mycket att säga oss om vår tid. Projektet SOS strävar efter att genom kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte öka tilliten till konstens möjligheter och därmed vidga skolan som arbetsmarknad för konstnärer. Inom skolvärlden behövs mer kunskap om hur konst och ett konstnärligt förhållningssätt kan användas i undervisningen. Bättre kunskap krävs också inom konstnärskåren för att möjliggöra ökade samarbeten mellan skolvärlden och konstnärer. Projektet, som omfattade ca 16 av Västra Götalandsregionens 49 kommuner 2003–2004, har bemötts mycket positivt. Utvärderingen visar att alla som deltagit hoppas på en fortsättning. Målet år 2005 är att förankra och sprida projektet i befintlig form till fler skolor.
7.3 Kulturplanering KONSTENS KRAFT -– DALSLAND 2002–2004
För att skapa en långsiktig och hållbar utveckling för framförallt små kommuner, ökar kraven på nya strategier i kampen om företagsetableringar och skatteintäkter. Men det handlar också om att skapa det goda samhället och att få både helårsboende och tillfälliga besökare att känna trivsel och trygghet. Projektet Konstens kraft inleddes i Dalsland 2002 och hade ambitionen att sätta konstnären i centrum för stadsförnyelse. Konstnärer, kommunpolitiker, landskapsarkitekter, kommunala handläggare, pedagoger m. fl. samlades för att diskutera en vidgad syn på konstnärligt arbete i och kring den gemensamma miljön. Man ville också etablera och stärka kontaktytorna mellan konstnärer och samhällsföreträdare och integrera konstnärerna i gestaltandet av den gemensamma miljön. Med stöd av Västra Götalandsregionen, kommunalförbundet Dalsland, Statens konstråd och sex deltagande kommuner, har projektet Konstens Kraft genererat en samverkan inom kommuner och samtal mellan kommuner kring konstnärlig gestaltning, arkitektur och platsers betydelse. Projektet, som haft karaktären av idédiskussioner, platsanalyser, föredrag, seminarier och konstnärligt utvecklingsarbete, har haft som mål att tjäna som modell för andra kommuners och regioners arbete med ett brett perspektiv i synen på konstnärlig gestaltning och på förnyelsearbete i den offentliga miljön. 59
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
En dokumentation finns kring projektet "Konstens Kraft – en modell för tätortsförnyelse". Skriften fungerar också som "handbok" för de som vill driva liknande projekt i en eller flera kommuner. Skriften är framtagen av Konstkonsulenterna i samarbete med Statens konstråd.
7.4 Samtliga perspektiv AIRIS - ARTISTS IN RESIDENCE
Vad kan en konstnär tillföra förändrings- och utvecklingsarbetet på en arbetsplats? Idag diskuteras aktivt hur man på svenska arbetsplatser ska sänka ohälsotalen, samtidigt som entydig forskning visar att kultur ökar personligt välbefinnande, kreativitet och motverkar stressymtom. Projektet AIRIS utgår från att hälsa + kultur = sant, och vill i samarbete med företag och arbetsplatser utveckla metoder för kultur- och näringslivssamverkan. Målsättningen med AIRIS är •
Att skapa nya gränssnitt mellan kulturlivet och arbetsplatser inom privat och offentlig sektor/hitta vägar för att låta kultur genomsyra arbetsplatsen.
•
Att utveckla arbetsplatsens kreativa potential och därmed stärka dess konkurrenskraft
•
Att bredda konstnärers arbetsmarknad
AIRIS, som drivs av Skådebanan Västra Götaland, är ett regionalt forsknings- och utvecklingsprojekt där konstnärer befinner sig på ett företag eller organisation under en längre period. Fokus ligger på de processer som startar när en professionell konstnär möter livet på en arbetsplats. Det finns inga krav på mätbara resultat, det väsentliga är att det uppstår ett klimat som skapar ny kunskap och nya perspektiv i båda riktningarna. Projekten kan leda fram till konkreta konstnärliga produkter (musikstycken, körverk, utsmyckningar, film med mera) men kan också utgöras av en kreativ process där resultatet mäts i välbefinnande, upptäckter och ny kunskap. Det väsentliga är att det uppstår ett klimat där både personal och deltagande konstnär ökar sin kreativitet och utvecklar samarbeten med arbetsplatsen som utgångspunkt. Intresset från företagen har dock varit klent vilket kan förklaras med att man generellt sett är ovan vid den här typen av processer.
60
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
8. Analys I de kulturpolitiska strategierna slås fast att Landstinget ska arbeta med konst, det vill säga alla konstarter, ur ett demokratiskt perspektiv och ur ett folkhälsoperspektiv. Våra kulturvanor har förändrats och vi lever idag i ett samhälle där vi ständigt översköljs av bilder att tolka och förhålla oss till. Bildkonstens primära funktion är inte längre att avbilda verkligheten utan att undersöka och ifrågasätta den. Att låta den samtida bildkonsten få ökat utrymme i verksamheten är ett sätt att bidra till att utveckla länsinvånarnas kompetens att orientera sig i samhällets mångfald och informationsflöde. Har vi verktyg för att tolka omvärlden och flera sätt att uttrycka oss på mår vi bättre och kan ta aktivare del i det offentliga livet. Konst är också ett till stora delar universellt språk som gör det lättare att mötas över gränser. Och oavsett nytta – konst är roligt! Både att skapa och att uppleva. Bildkonstbegreppets utvidgning innebär också att tidigare konstområdesuppdelning håller på att lösas upp. Den alltmer gränsöverskridande bildkonsten har nära beröringspunkter med bland annat film, dans och musik. Detta får också återverkningar på bidragsområdet. Det begränsade ekonomiska utrymmet hos bland andra institutioner och kommuner ökar behovet av samverkan och gemensamma satsningar för att mer effektivt utnyttja befintliga resurser.
8.1 Situationen på bildkonstområdet i länet utifrån de kulturpolitiska strategierna Uppsala län har många tillgångar inom bildkonstens område som i dag inte utnyttjas till fullo. Det finns en stor samling samtida offentlig konst, både landstingsägd och i statens ägo. Uppsala konstmuseum, Bror Hjorths hus, Enköpings konsthall och det privata Åbergs museum visar alla olika former av samtidskonst. De årligen återkommande konstrundor som arrangeras i flera kommuner är uppskattade av en bred publik. Det finns konstföreningar på flera platser i länet som bedriver en livfull konstverksamhet. Kultur i länet har stor kompetens när det gäller offentlig utsmyckning. Konstutbildningarna på Wiks folkhögskola håller hög kvalitet och lockar elever från hela landet. Konstvetenskapliga institutionens studenter utgör en potentiell resurs. Länsinvånarna har också Stockholms konstutbud och Gävles väl utvecklade konstliv inom räckhåll. Det finns ett behov och en vilja att samverka hos många av bildkonstens aktörer i länet. Samarbetstraditionen är dock väldigt outvecklad och aktörerna har svårt att hitta varandra. Det finns idag ingen aktör som har en samordnande funktion. Det finns heller inget museum som har ett regionalt konstansvar. På bildkonstområdet saknas motsvarighet till den regionala konsulentverksamhet som finns inom film, dans, teater, musik och kulturhistoria. Detta gör att verksamheten på området blir kraftigt eftersatt. Detta får också konsekvenser vad gäller olika former av samarbete. Till exempel finns det ingen part på bildkonstområdet i Regionala barn- och ungdomskulturgruppen. FOKUS PÅ KONSTEN/KONSTPOLITIK
Länets konstliv upplevs som ganska anonymt av många aktörer och en allmänt utbredd uppfattning är att det idag råder stiltje i konstlivet. Konstnärerna har hittills varit en ganska osynlig yrkesgrupp men här pågår ett generationsskifte och de yngre konstnärerna tenderar att förändra denna bild. Länet upplevs dock inte som speciellt attraktivt att verka i för 61
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
konstnärer och många konstnärer flyttar, speciellt de yngre. Många konstnärer vill idag utveckla bredden på sin verksamhet och söker hitta former för att öka antalet arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter inom yrkesområdet. AF Kultur driver idag inga utbildningar eller projekt på bildkonstområdet i länet. Det saknas ateljéer, främst i Uppsala. Det saknas också utställningslokaler, speciellt för den gränsöverskridande samtidskonsten och unga utställare. Det är svårt att återgälda det länets konstnärer erbjudits vid utbyte i andra länder eftersom det även är brist på gästateljéer och utställningslokaler för internationellt utbyte. Blivande konstnärer kan utbilda sig i länet till och med förberedande konstskolenivå. Länets konstnärer saknar idag en samordningsfunktion för konsten dit man kan vända sig med idéer och få råd om stöd etc. Att länet är attraktivt för konstnärer att verka i är av stor vikt eftersom aktiva konstnärer är en av hörnstenarna i konstlivet. Konstnärernas arbetssituation är i första hand en arbetsmarknadspolitisk fråga men för att driva utbildningar och projekt behöver AF Kultur samarbetspartners på bildkonstområdet. Erfarenhet från andra områden, till exempel dans, visar att en samlad och fokuserad satsning på ett konstområde ganska snart resulterar i ökat publikintresse och bättre arbetsförhållanden för utövarna. Av vikt är också att länet är lockande att verka i för unga konstnärer för att nå bredd, mångfald och en kreativ utveckling av bildkonsten. Det behövs en arena där nya talanger möter etablerade och där olika konstformer kan mötas och gränsöverskridande projekt skapas. Yngre konstnärer skapar också konst som talar till en yngre publik. Förmedlingsrollen blir allt viktigare i och med att bildkonsten tar sig många nya uttryck. Både för att skapa kontakt mellan konstnär och publik/köpare som för att vägleda publiken i mötet med konsten. Här uppstår nya arbetstillfällen och nya sätt att arbeta, många på frilansbasis. FOKUS PÅ MÄNNISKAN/KULTURPOLITIK
I dagsläget har bildkonsten en ganska marginaliserad roll på kommunal nivå både vad gäller invånarnas möjligheter till eget skapande som utbudet av konstupplevelser med undantag för Uppsala kommun. Studieförbunden, konstföreningarna, Skådebanan och Konstfrämjandet bedriver en konstbildande verksamhet som i olika hög grad når ut till länsinvånarna. Det råder stor brist på verksamhet för barn och unga på området, både vad gäller förskola/skola och fritid. Barns rätt till kultur är fastslagen i FN:s barnkonvention och skolan är det enda forum där man når alla barn och ungdomar. Men skolan behöver stöd i sitt arbete med bildkonst om alla elever ska få möjlighet till eget skapande och att få ta del av professionellt skapad konst. Lärarna har behov av fortbildning eftersom samtidskonsten ofta upplevs som svår och man saknar kunskap om möjligheter att använda sig av konsten som integrerat kunskapsområde i undervisningen. Majoriteten av länets kommuner har mycket positiva erfarenheter av konsulentverksamheten på andra konstområden och skulle vilja ha tillgång till liknande verksamhet på bildkonstområdet. Kulturrådet genomför en omvärldsanalys där man tittar på det regionala utfallet av konsulentverksamheten. Den beräknas vara klar i slutet av 2006. Länens kulturchefer är intervjuade och de flesta framhåller dans- och konstkonsulenterna som en verksamhet som ger mycket god utdelning i förhållande till använda medel. I dag finns det inget regionalt konstmuseum men Uppsala konstmuseum är intresserade av att vidga den konstpedagogiska verksamheten för att möjliggöra besök från förskolor och skolor i hela länet men behöver då ytterligare resurser. FOKUS PÅ REGIONEN/KULTURPLANERING
I Regionförbundets regionala utvecklingsprogram Uppländsk drivkraft understryks kulturens roll för utveckling och ekonomisk tillväxt i Uppsala län:
62
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Ett livaktigt kulturliv präglat av mångfald, hög kvalitet och bredd har en allt större roll att spela. Avgörande för människors val av bostadsort är alltmer livsstilsrelaterade bedömningar. För en positiv utveckling i Uppsala län är det av mycket stor vikt att regionen upplevs som attraktiv. Kulturens roll här kan inte överskattas. Hela Uppsala län har mycket goda förutsättningar att ge kulturen en framträdande plats i den regionala utvecklingen. Dess roll i synliggörandet av regionen bör tas tillvara.
Kreativa miljöer drar till sig kreativa människor. Ett levande konstliv är en pusselbit som bidrar till ett attraktivt län, också när det gäller turism. Flera av de samarbetsprojekt som tidigare drivits i länet har haft goda effekter men för att kunna göra nya satsningar behövs regional samordning och ekonomiskt samarbete. Till exempel gemensam planering av bidragsgivning. Det behövs också sätt att tydliggöra och marknadsföra de aktörer och resurser som finns på konstområdet i länet. I dag finns inget gemensamt kalendarium för konsthändelser i länet. Det finns heller ingen gemensam marknadsföring av länets utbud på bildkonstområdet. Införandet av systemet med kulturbussar har ökat möjligheterna för förskole- och skolelever att ta del av det befintliga konstutbudet i länet. På kommunal nivå efterlyser man inspiration och stöd i konstfrågor såsom omvärldsbevakning och rådgivning kring den offentliga utsmyckningen. Ofta är det ett ganska ensamt arbete att handlägga konstfrågor och tiden räcker inte till att skaffa sig den kunskap/överblick som behövs. Fler möten med kollegor med konstansvar i andra kommuner är önskvärt för att samla och dela erfarenheter i hela länet. För att kunna utveckla och bedriva en bra konstverksamhet på området inom Kultur i vården på kommunal nivå ser man också ett behov av ökat stöd från Kultur i länet. KOMMENTAR
Efter den kartläggning som gjorts i utredningen är bedömningen att läget för satsningar på bildkonstområdet på många sätt är gynnsamt. Framförallt satsningar på samordning och samarbete för att bättre utnyttja befintliga resurser. En satsning från Landstinget på bildkonstens område kan också förväntas få positiva synergieffekter i form av inspiration, framtidstro och ny energi till satsningar hos andra aktörer. För att nå effekten av ”vitamininjektion” måste dock satsningen vara väl förankrad och kommuniceras tydligt utåt.
63
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
9. Förslag Ett första steg för att utveckla den regionala bildkonstverksamheten är att skapa en struktur där Landstinget har en central, samordnande roll i länets konstliv. Ett resurscentrum för bildkonsten. I detta skulle nedanstående funktioner kunna ingå:
9.1 Konstkonsulent/Strateg med ansvar för konstfrågor De huvudsakliga arbetsuppgifterna för en konstkonsulent är: Att arbeta för att barn och ungdomar ska få möta det professionella konstlivet, såväl institutioner som fria utövare. Att barn och ungdomar ska få tillgång till den specifika kunskap som finns i konsten för att kunna utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Att skapa bättre förutsättningar för konstnärer att verka i regionen. Att initiera projekt och samarbeten med kommuner, institutioner, universitet, näringsliv, turism. Att hjälpa amatörorganisationer och föreningsliv att utveckla sin kompetens och därmed höja kvaliteten på sin verksamhet.
Som synes ett mycket brett arbetsfält, speciellt med tanke på länets storlek, som kan vinna på att delas upp på två funktioner, en operativ och en strategisk. En konstkonsulent som arbetar med projekt och pedagogiskt arbete riktat mot barn och unga, fortbildning för lärare, samarbete med konstnärer, bidrags- och förmedlingsverksamhet. En strateg med ansvar för konstfrågor. Skulle kunna initiera projekt och samarbeten med institutioner, universitet, näringsliv, turism samt samarbeten med övriga konstformer. Tänkbart att det i en strategisk funktion kan ingå även ansvar för fler konstområden. Gemensamma arbetsuppgifter för konstkonsulent och konststrateg: –
Anordna kunskapsseminarier, debatter, dialoger
–
Omvärldsanalys
–
Rådgivare och coachroll för kommuner
–
Samverka med andra regioner
Verksamheten måste ha en struktur som möjliggör ett nära samarbete och ett aktivt informationsutbyte. Arbetsfördelningen mellan konststrateg och konstkonsulent undersöks närmare och utvärderas kontinuerligt. En konstkonsulent/strateg bör vara placerad på Kultur i länet för att dra nytta av den samlade kompetensen inom Kil både vad gäller bildkonstområdet och de för samtidskonsten närliggande områdena dans och film. Likaså för att bildkonsten lättare ska kunna ingå i de övergripande arbetsområdena barn/ungdom, mångfald/integration och Kultur i vården.
64
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
9.2 Samarbetsråd för konstfrågor Inrätta ett samarbetsråd med representanter från de centrala aktörerna på bildkonstområdet – konstnärer, konstinstitutioner, konstnärliga utbildningar, konstförmedlare, gallerier och kommunala kultursekreterare eller motsvarande. Konststrategen sammankallar och driver arbetet. Målsättningen för samarbetsrådet skulle bland annat vara att öka samarbetet kring konstsatsningar i länet för att bättre ta tillvara de begränsade ekonomiska resurserna på bildkonstområdet.
9.3 Rådgivning Att mer systematiskt utnyttja den höga kompetens som redan finns hos Kultur i länet som resurs för bland andra kommunerna när det gäller rådgivning och utbildning kring offentlig utsmyckning.
9.4 Konstnät Konstnätet ska vara en gemensam plats på Internet där aktörerna på bildkonstens område kan presentera sin verksamhet. Det ska vara lätt att få en överblick över konstlivets struktur i länet för att bland annat underlätta samarbete och öka tillgängligheten genom att samla den information som efterfrågas av de olika aktörerna. Konstnätet synliggör det nätverk som byggs upp där Kultur i länet utgör navet. Konstnätet kan till exempel: –
Fungera som en kanal mellan konstnärer, som vill bredda sin verksamhet, och till exempel skola /turism/näringsliv.
–
Ge samlad information om bidrag, stipendier och pågående projekt för att underlätta för konstnärer verksamma i länet.
–
Vara en kunskapsbank med samlade erfarenheter från tidigare samarbeten och projekt.
–
Ge information, utbildningar, fortbildning, seminarier, BUS-regler.
–
Fungera som ett kalendarium över konsthändelser i länet
Kultur i länet fungerar som ansvarig för övergripande uppbyggnad och underhåll av Konstnätet medan de enskilda aktörerna ansvarar för aktualiteten i den information man bidrar med. Ska en sådan här satsning få den förväntade effekten är det viktigt att det avsätts tillräckligt med tid och resurser, inte bara för uppbyggnad utan även för underhåll.
9.5 Konstcenter/Mötesplats för konst De idag till stor del oanvända lokaler som finns på Wik skulle kunna användas till ateljéer, gästateljéer och utställningar. Ett konstcenter kunde utvecklas liknande de så kallade artist spaces som finns i bland annat San Fransisco där man sammanför olika konstnärliga genrer och kompetenser i en kreativ miljö. Embryot finns redan i de olika utbildningarna. Likaså kunde de högklassiga undervisningslokalerna utnyttjas kostnadseffektivare även under de tider folkhögskolan inte bedriver undervisning.
65
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
9.6 Utveckling Utifrån ovanstående struktur kan man sedan gå vidare och utveckla - det nationella/internationella samarbetet - samverkan med turism/näringsliv - länets profil på området kultur – hälsa
66
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
10. Bakgrundsmaterial 10.1 Publikationer Handlingsplan för bildkonst, Region Skåne 2006 Kartläggning av kulturen i Knivsta kommun, Underlag för en kulturpolitisk diskussion, SKS-2003/188 Konstfrämjandet i Uppsala län, Verksamhetsberättelse 2004 Konstfrämjandet i Uppsala län, Verksamhetsberättelse 2005 Kulturpolitiskt program för Uppsala kommun, antaget 2005-06-13 Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar, Kultur i länet, Gunnar Matti 2005 Landstingskonst, En studie av landstingets verksamhet med konstnärlig utsmyckning, Eva Silver-Granhall 2003 Regionalt museiprogram för Uppsala län, Upplandsmuseet 2003 Skall det vara någon konst? Att utveckla konstbildningen i Uppsala län, Svanhild Stigum 1994 Skol-, kultur- och socialnämndens plan för allmänkultur 2007–2008, Förslag, Knivsta kommun Skådebanan i Uppsala län, Verksamhetsberättelse 2005 Strategisk museiplan 2004–2008, Upplandsmuseet 2003 Tierps kommuns kultur- och fritidspolitiska mål Tänka framåt, men göra nu, Så stärker vi barnkulturen, Betänkande av kommittén Aktionsgruppen för barnkultur, SOU 2006:45 Uppdragsplan 2006 och planering för 2007–2009, Kulturnämnden, Uppsala kommun, antagen 2005-06-16 Uppländsk drivkraft, Regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län, Regionförbundet i Uppsala län Utvärdering av regionala konsulenter inom dans- och konstområdet, Philip Johnsson, Cecilia Dahlbäck, 2003 Verksamhetsrapport, Kulturnämnden, Uppsala kommun, 2005 Visioner om konstens framtid, Handlingsprogram för bildkonstområdet i Västernorrland, Landstinget i Västernorrland 2005
10.2 Webbplatser Volym, Konst i Västernorrland, www.volym.info Artnet, www.artnet.se Statens konstråd, www.statenskonstrad.se Arbetsförmedlingen, www.ams.se KRO, www.kro.se Konstkonsulenterna, Region Västra Götaland, www.konstkonsulent.net Uppsala Tourism, www.uppsalatourism.se Sveriges Konstföreningar ,www.sverigeskonstforeningar.nu Arciv, www.arciv.se Statens kulturråd, www.kulturradet.se Projekt SOS – Samtidskonst i skolan, www.konstkonsulent.net/sos Samtidskonstnärer i samtidssamhället, www.skiss.se
67
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
10.3 Intervjuer Curt Barv, lärare, Konstlinjen, Wiks folkhögskola, konstnär Jan Bohman, kulturchef, Enköping Pia-Marit Ekström, kultursekreterare barn- och ungdom, Tierp Tommy Eriksson, lärare, Konstlinjen, Wiks folkhögskola, konstnär Elisabeth Fagerstedt, chef konst- och museienheten, Uppsala konstmuseum Ann-Christine Fogelberg, intendent, ansvar för museets konstsamling, Uppsala konstmuseum Christina Forsberg, verksamhetsansvarig, Skådebanan Johan Fremling, konstnär, medlem i Konstjord Elias Fries, kulturkonsulent, Håbo Bodil Gellermark, ordf. UKK, konstnär, medlem i Konstjord Kajsa Gustafsson, konstnär, medlem i Konstjord Pär Gustafsson, Teatergalleriet Eva Hedberg, konstnär, medlem i Konstjord Lisen Hessner, kulturstrateg, Uppsala kommun Gunilla Hultsjö, kultur- och bibliotekschef, Älvkarleby Karin Häll, lärare, Konstlinjen, Wiks folkhögskola, konstnär Jin Jiang, konstnär, medlem i Konstjord Helen Karlsson, museilektor, ansvar för pedagogik och program, Uppsala konstmuseum Håkan Liby, museichef, Upplandsmuseet Inga Lindén, Teatergalleriet Johanna Lundin, vik. intendent offentlig konst, ansvar för 1 %- projekt, artotek, Uppsala Konstmuseum Maivor Malm, Teatergalleriet Agneta Månsson, kultur- och bibliotekschef , Knivsta Hanne Natt och Dag, informationschef, kultursekreterare, Knivsta Ola Olsson, handläggare bild och form, mångkultur, Kulturrådet Carin Palmquist Isaksson, kultur- och fritidschef, Tierp Siw Persson, distriktsombudsman, Konstfrämjandet Hanna Rystedt, kultursekreterare, Enköping Susanna Segerholm, kultursekreterare inriktning barn, ungdom, konst och kulturmiljöfrågor, Östhammar Britt-Marie Strand, ordf. hembygdsföreningen, vik. kulturassistent, Kultur- och fritidsförvaltningen, Älvkarleby Katarina Sundkvist Zohari, konstnär, ordförande KRO distrikt 16 Ulf Sundqvist, ordf. Enköpings konstförening, ordf. Sveriges Konstföreningar i Uppsala läns distrikt, ledamot i Förbundsstyrelsen för Sveriges Konstföreningar Bengt Svensson, chef för Enköpings museum, ansvarig för offentlig konst Arne Victor, ordf. Uplands konstförening, ledamot Sveriges Konstföreningar i Uppsala läns distrikt, f ordf. i Läkemedelsverkets konstklubb Anna-Lena Åberg, tf rektor, Wiks folkhögskola Birgitta Österdahl, Skådebanan
68
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
11. Bilagor BILAGA 1
Medlemmar i Uppsala konstnärsklubb 2006 Abusabib Mohamed
Hedberg Eva
Persson Katarina
Ali Kamal
Hedman Erik
Philipsson Margareta
Alm Maria
Hellberg Sara
Von Platen Birgit
Alvholm Thord
Hellström Lotta
Pott Olle
Andersson Marja Gräset
Hellström Olof
Rehbinder Kari
Atterberg Ingrid
Hermodsson Elisabeth
Roberts Petal Joan
Ax Carin
Hesse Ann Sofie
Rosell Joaquin
Beckeld Eric
Hesslow Eva
Rosenlöf Christina
Bengtsdotter Erika
Holm Lars
Maya Rygaard
Björkman Ceginskas Eva
Holm Sven
Ryn-Johannissen Eva
Holmer-Eding Eva
Rönnlund Anders
Honcoop Adrian
Segerberg Anette
Högberg Eva
Sihm Sanne
Hörnfeldt Michele
Sirén Carita
Janis -Brieditis
Sosnowski Juliusz
Jansson Gisela
Staffans Ingvar
Jansson Kristina
Staland Gunnar
Jansson Roine
Stéen Denis
Jiang Jin
Stille Ingvil
Karlsson Silja
Sundqvist-Zohari rina
Bonnevie Mikael Boode Anna Karin Brodow Ragnhild Brännlund Andreas Carlsson Christer Curling Barbro Dahlin Isa Dahnberg Natalia Danielsson-Almén nica
An-
Eriksson Agneta
Karnfält Barbro
Eriksson Jill
Kriström Lena
Eriksson Tommy
Källander Eva
Eskhult Nils Enar
Larsson Per-Olof
Fagerlind Fredrike
Lindqvist Ylva
Flensburg Katriina
Loelv Katrina
Fremling Johan
Lundin Johanna
Von Freyman Paula
Lundqvist Jan
Fries Ulla
Lustig Hans
Gatte Marita
Lyttkens Sonja
Gedin Ann
Löwdin Anna
Gellermark Bodil
Mabrouk Regina
Grandien Marianne
Inger Meyer
Gärtner Ingegerd
Nyberg Mats
Haglund Kajsa
Paetau-Sjöberg Gunilla
Kata-
Sundqvist Mari Louise Svensson Anna Karin Sångberg Per Theodorou Vasilis Tollertz Ulla Torstenson Carl Gustav Triller Maria Ulfendahl Pia Ullman Kajsa Wahlström Mait Varga Istvan Vega Nito Westerlund Gudrun Westin Monia Wiberg Ralf
69
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
Widengård Krisztina
Woltze Hillevi
Åberg Harri
Wikforss Helen
Wrete Marianne
Maj-Siri Österling
Wixner Anette
Zarré Teymor
Staffan Östlund
Wollter Stina
Zethraeus Sylvia Vivan
70
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
BILAGA 2
Utredningens förslag lagda mot de kulturpolitiska strategierna KONSTPOLITIKENS MÅL:
Länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet För att nå målet ska landstinget: Underlätta för professionella konstnärer att verka i länet Ingår i en konstkonsulents uppdrag. Länet kan också verka för att kommunerna ser över möjligheterna till ateljéstöd och identifierar lämpliga ateljélokaler och att regionens konstarrangörer betalar utställningsersättning.
Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv Samarbete mellan aktörerna som underlättas av samarbetsorgan. Satsning på ett resurscentrum ökar möjligheterna att arbeta med dessa frågor på bildkonstens område. Stöd till nationellt och internationellt utbyte/kontakter. Se över möjligheterna att ta emot gästkonstnärer i regionen, eventuellt i samarbete med IASPIS.
Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer Fortbildning, översikt av bidragssystem för att anpassa det till ”det vidgade konstbegreppet”, verka för fler utställningsrum för experimentell samtidskonst.
Främja gränsöverskridande möten Samarbete med övriga konsulenter, stödja utvecklingen av ett konstcenter.
KULTURPOLITIKENS MÅL:
Länets invånare är kulturellt delaktiga För att nå målet ska landstinget: Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. Inrättandet av en konsulenttjänst innebär en ökad satsning på den skapande verksamheten för barn och ungdomar inom förskola och skola samt för fritidsverksamheten. En tydligare regional struktur kan bidra till ett större fokus på bildkonstområdet och dess aktörer. Landstinget kan lyfta fram konstförmedlare som konstföreningar och Konstfrämjandet. Likaså verka för att studieförbunden utökar och professionaliserar sitt utbud av konstkurser.
Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. Kulturbussarna har mottagits positivt i kommunerna där man har förhoppningen att fler skolor ska besöka befintliga konstmuseer och konsthall. Önskvärt att Uppsala konstmuseum här fick ökade pedagogiska resurser för att kunna ta emot skolor och förskolor från hela länet. Ett utökat pedagogiskt arbete kring den offentliga konsten ökar tillgängligheten.
Underlätta för människor att mötas. I konstkonsulentens uppdrag ingår att underlätta kontakter mellan människor kring konst. Ett Konstnät bidrar till identifieringen av olika aktörer och deras verksamhet och underlättar kontakter.
Stödja länsinvånarnas kunskapssökande. Att tillhandahålla samlad information på webben ger en bra ingång till att hitta till exempel konstföreningar eller andra konstbildande aktörer.
MÅL FÖR KULTURPLANERINGEN:
Länet erbjuder en attraktiv livsmiljö
71
UTREDNING OM REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET I UPPSALA LÄN
För att nå målet ska landstinget: Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet. Utveckla den uppsökande verksamheten. Verka för ökad tillgång till utställningslokaler.
Integrera konst och kultur i det offentliga rummet. Om den planerade satsningen på nybyggnation inom Uppsala Akademiska Sjukhus blir av borde det innebära ett gynnsamt läge för länet att profilera sig vad gäller kultur och hälsa. Den redan nu omfattande offentliga utsmyckningen blir än mer omfattande och kan öppna för ytterligare utforskande av samband mellan konst och hälsa, här kan även en koppling till barns och ungdomars hälsa göras.
Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor. Strategiskt arbete.
Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil. Profilera regionen genom den offentliga konsten och sambandet kultur – hälsa.
Undersök möjligheterna till nyskapande projekt i samband med utbyggnaden av UAS. Samarbeta med Uppsala kommun som residensstad.
72
