INSTITUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO-OCH VÅRDVETENSKAP VÅRDVETENSKAP Sjuksköterskeprogrammet
UTDRAG UR STUDIEHANDLEDNING, 2013-2014 EXAMENSARBETE I VÅRDVETENSKAP PÅ GRUNDNIVÅ, 15 HP Fokus på utformning av projektplan- Variant för kurs i vetenskaplig metodik, 4,5 hp
Reviderad 131220/UP i samråd med lektorskollegiet Reviderad för vetenskaplig metodik 14-01-13/UP
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA 1. UTFORMNING AV PROJEKTPLAN INFÖR EXAMENSARBETE .......................... 3 BILAGA 2. DISPOSITION AV EXAMENSARBETET ................................................................... 7 Vad är en vetenskaplig rapport? ...................................................................................................... 7 Rapportens omfattning och balans ................................................................................................... 7 Beskrivning av rapportens ingående delar ....................................................................................... 8 BILAGA 3. TITELSIDA ................................................................................................................... 14 BILAGA 4. SPRÅK OCH STIL ....................................................................................................... 15 Textflyt och stil .............................................................................................................................. 15 Stavning och ord ............................................................................................................................ 15 BILAGA 5. RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR GRANSKNING .................................................... 17 BILAGA 6. ANSÖKAN OM ATT GENOMFÖRA EN STUDIE (EJ PV)...................................... 21 BILAGA 7a & 7B. ANSÖKAN OM ATT GENOMFÖRA EN JOURNALGRANSKNINGstudie ..................................................................................................... 22 Ansökan om tillstånd för journalgranskning, tillvägagångssätt ..................................................... 22 BILAGA 8. EXAMINATION AV PROJEKTPLAN – används i denna uppgift också ................... 23 BILAGA 10. EXAMINATION AV RESPONDENT- OCH OPPONENTSKAP – används i denna uppgift också (Bilaga 9 utgår- examination av examensarbete) ............................................. 24 Ansökan om att genomföra en studie inom primärvården (PV), se http://www.lul.se/pvansokanstudie
2
BILAGA 1. UTFORMNING AV PROJEKTPLAN INFÖR EXAMENSARBETE INSTITUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO-OCH VÅRDVETENSKAP VÅRDVETENSKAP
UTFORMNING AV PROJEKTPLAN INFÖR EXAMENSARBETE Projektplanen skrivs i PM-form och består av följande delar: Nyckelord, BAKGRUND, METOD, PROJEKTETS BETYDELSE, ETISKA ÖVERVÄGANDEN, TIDSPLAN, REFERENSER. Dessutom tillkommer titelsidan (se Bilaga 3, skriv Projektplan ovanför titeln; finns även som separat e-dokument) och eventuella bilagor. Rubrikerna (rubriknivå 1) skrivs i Times 14, feta versaler. Underrubriker skrivs med: Times 12, feta gemener (initial versal; rubriknivå 2); Times 12, kursiva gemener (initial versal; rubriknivå 3); Times 12, understrukna gemener (initial versal; rubriknivå 4). Texten i dokumentet skrivs i Times 12, med 1.5 radavstånd. Dokumentet sidnumreras utan att numret visas på titelsida. Nyckelord: Tre till fem nyckelord skall anges. Dessa anges i normal text ovanför rubriken INTRODUKTION eller BAKGRUND. Nyckelorden avspeglar innehållet i arbetet och bör vara mer generella än de ord som finns i titeln. Nyckelorden skall vara vedertagna sökord som används i litteraturdatabaser. Det är med dessa ord som en artikel indexeras och som sedan används i nya litteratursökningar. Korrekta sökord kan du bl.a. finna i speciella sökordsregister på bibliotek. Beträffande sättet att skriva bör studenten sträva efter att använda ett strikt vetenskapligt språk genom hela arbetet. Detta innebär att vardagsspråk och yrkesjargong bör undvikas. Tvetydiga begrepp skall definieras och beskrivas. Ord som ”man” och ”författarna” och ”jag” och ”vi” och skall undvikas och fullständiga meningar utan syftningsfel och stavfel skall formuleras. Använd rättstavningsprogram. För ytterligare information, se Språk och stil (Bilaga 4). I litteraturgenomgången, liksom i texten i övrigt, skall klart framgå vad som kommer från referenser och vad som är författarnas egna ord och åsikter. Varje nytt påstående bör åtföljas av en referens. Om ingen referens anges innebär det oftast att stycket innehåller författarens egna kommentarer. Referenser utgörs oftast av litteraturreferenser och mer sällan av personlig kommunikation med experter inom olika områden. Litteraturreferenser ska anges och skrivas i enlighet med ett vedertaget system, se vidare under rubriken Referenser.
BAKGRUND Detta avsnitt skall sammanfatta bakgrunden till ämnesvalet och ge en introduktion till det valda forskningsområdet. Enbart de mest centrala referenserna från relevant teori och/eller tidigare forskning skall inkluderas och refereras mycket kort. Beskriv kortfattat det valda ämnets plats i vårdvetenskapens kontext, använd begreppen människa, miljö, hälsa och/eller omvårdnadshandlingar eller motsvarade utökade metaparadigm/konsensusbegrepp, se förslagsvis Hall (2012, s 21-23) för kort introduktion (repetition) av begreppen. Hall, E.O.C. (2012). Omvårdnadsteori - utveckling, begrepp och användning. I B. Bidstrup Jörgensen, & V.Ö. Steenfeldt (red.). Omvårdnadsteori som referensram: i forskning och utveckling. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
3
Syftet med bakgrunden är att visa examinator att du satt dig in i och har kunskaper inom ämnesområdet, samt att ämnesvalet skett med hänsyn till tidigare forskning och litteratur. I slutet av denna del anges problemformuleringen, det (de) övergripande syfte (–n) som den aktuella studien/projektet avser att ge svar på. För att besvara syftet kan det underlätta att använda frågeställningar. Frågeställningarna är till för att bryta ner syftet i konkreta frågor. Formulera dina frågor så att de är möjliga att besvara (operationalisering). Detta gäller såväl empiriska undersökningar som litteratur- och teoretiska studier. Vid kvalitativa studier behövs oftast endast ett syfte pga. av designens explorativa karaktär. Vid kvantitativ forskning är ett alternativ till frågeställningar hypoteser, vilket är ett sätt att omvandla frågorna till påståenden, som ska bekräftas eller förkastas. Vid kvalitativ forskning är det inte alltid nödvändigt att ha frågeställningar. Omfattningen av introduktionen/bakgrunden bör inte vara mer än 500 ord.
Avvikande för uppgift i Vetenskaplig metodik: Omfattningen av bakgrunden bör inte vara mer än 250 ord. Viktigt att omvårdnadsperspektivet framkommer, dock kondenserat.
Förslag på hjälpmedel för att skapa en tydlig frågeställning är PICO-modellen (Population – Intervention – Control – Outcome – /Time/). Information om denna hittar ni t.ex. i följande referenser: Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2009). Vetenskap och praxis: ställ tydligare frågor så får du bättre svar. Stockholm: SBU. Hämtad 12 oktober, 2012, från http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-ochpraxis/Stall-tydligare-fragor-sa-far-du-battre-svar/. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Stillwell SB., Fineout-Overholt E., Melnyk MB. & Williamson MK. (2010). Evidence-based practice, step by step: asking the clinical question: a key step in evidence-based practice. The American Journal of Nursing 110(3):58-61.
METOD Här preciseras, och motiveras, den planerade studiens metodupplägg. Styrk era metodval (design, datainsamling och analys) genom att referera till passande metodlitteratur. I fråga om empiriska studier beskrivs undersökningens Design; Urval av personer/patienter/ material som studeras, inklusive planerat antal samt inklusions- och exklusionskriterier; Datainsamlingsmetod/-er (dvs. vilken data som ska samlas in = beskrivning av eventuella mätinstrument, studievariabler; komplettera den löpande texten med hänvisning till ev. studieprotokoll/enkät som Bilaga); Tillvägagångssätt, dvs. hur eventuella personer/patienter skall rekryteras och informeras (komplettera den löpande texten med hänvisning till informationsbrev som Bilaga) och hur datainsamlingen sker/eventuellt har skett: hur utskick av enkäter ska gå till, inklusive eventuella påminnelser, var intervjuer eller materialinsamling ska genomföras inklusive tidsåtgång; Bearbetning och analys, dvs. metoder för bearbetning och analys av erhållna data. Om en interventionsstudie planeras beskrivs Interventionen under en egen rubrik, exempelvis efter avsnittet om Design eller Urval. 4
Gällande litteraturstudier och teoretiska arbeten preciseras planerad metodik för urval av litteratur eller annat material samt metoder för sammanställning och analys av texter etc. Ovanstående underrubriker kan användas, alternativt följande: Design; Sökstrategi, vilket inkluderar följande steg: Urval av databaser, sökord, typ av litteratur, inklusive inklusions- och exklusionskriterier. Ett preliminärt sökresultat med hjälp av planerade sökord presenteras med fördel i tabellform (använd Word som tabellverktyg). Under Bearbetning och analys av data beskrivs både planerad kvalitetsanalys av granskade studier samt planerad resultatanalys. De fetmarkerade orden (Times 12, fet) ovan används som underrubriker i metodavsnittet (i den ordning de är presenterade), ev. tredje rubrik skrivs i Times 12, kursiv. Beskrivningen skall vara så detaljerad att examinator skall ha möjlighet att bedöma dess relevans för de uppsatta frågeställningarna, dess genomförbarhet och arbetsinsatsens omfattning i relation till examensarbetets poängkrav. Metodval ska motiveras, vilket innebär att hänvisning ska ske till relevant metodlitteratur. Omfattningen av metodavsnittet kan vara 1,5-2 A4-sida. Se Bilaga 2 angående en mer detaljerad metodbeskrivning.
Avvikande för uppgift i Vetenskaplig metodik: Bilagor som beskrivs ovan behöver inte bifogas, men hänvisa dock till planerade sådana på tänkta platser.
PROJEKTETS BETYDELSE Här beskrivs vilken betydelse som projektet kan ha för ämnet vårdvetenskap/omvårdnad respektive för kliniskt arbete inom omvårdnad/vård, samt vad du förväntar dig av resultatet, max. 50 ord.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN Student och handledare är ansvariga för att studien följer etiska regler. För aktuell information om dessa regler, se http://www.epn.se/start/startsida.aspx (t.ex. Bakgrund/bestämmelser) och/eller http://www.codex.uu.se/ (t.ex. Forskarens etik: Forskningsetiska principer i humanistisksamhällsvetenskaplig forskning). På dessa webbsidor hittar du även information om vad som ska finnas med i eventuellt informationsbrev (se Forskningspersonsinformation under Ansökan respektive Informerat samtycke under Information om forskningsetisk prövning). Beskriv de etiska överväganden du gjort i samband med planeringen av studien i relation till regelverket. Styrk era överväganden genom att ange referens. Praxis är att examensarbeten på grundnivå inte granskas av etisk kommitté, men empiriska studier skall vara godkända av ansvariga inom de verksamheter där de genomförs innan datainsamling kan ske (se Bilaga 6). Ett preliminärt godkännande av verksamhetschef (eller klinikchef/motsvarande) inhämtas innan projektplanen är examinerad, varefter definitivt godkännande inhämtas när projektplanen är godkänd av examinator. Hänvisa till etikprövningsnämndens diarienummer (Dnr) om arbetet ska utföras i projekt som är etikprövat. För litteraturstudier ska också etiska överväganden göras, läs förslagsvis kapitel 5 i boken ”Att göra systematiska litteraturstudier” (Forsberg & Wengström, 2008).
TIDSPLAN Ange de tidpunkter när du anser att du måste vara färdig med litteraturgenomgång, datainsamling, dataanalys och utkast av examensarbetet. Ange också när du beräknar att en slutversion av 5
examensarbetet är klar. Rapportskrivningen brukar alltid ta mycket längre tid än vad som har beräknats från början. Därför rekommenderas att så fort som projektplanen är godkänd av examinator påbörjas arbetet med att formulera t.ex. examensarbetets bakgrund och metod.
REFERENSER Referera korrekt i löpande text och i referenslista, enligt APA, se även Bilaga 2.
Vetenskaplig metodik varför Bilaga 2 finns med bland dokumenten: Gällande metodavsnittet finns ytterligare uppgifter att inhämta i denna för att bättre förstå vad som ska skrivas i metoden i en projektplan. En projektplan är ett arbetsredskap för en kvalitets- eller forskningsstudie, i ert fall det kommande examensarbetet och behöver sedan endast ändras till att beskriva vad som utförts istället för planerats. I de fall som denna projektplan ligger till grund för examensarbete kan alltså det mesta återanvändas i framskrivandet av examensarbetet.
6
BILAGA 2. DISPOSITION AV EXAMENSARBETET INSTITUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO-OCH VÅRDVETENSKAP VÅRDVETENSKAP
DISPOSITION AV EXAMENSARBETET Examensarbetet skrivs i form av en vetenskaplig rapport och består av följande delar: SAMMANFATTNING/ABSTRACT, BAKGRUND, METOD, RESULTAT, DISKUSSION samt REFERENSER. Rubrikerna (rubriknivå 1) skrivs i Times 14, feta versaler. Underrubriker skrivs med: Times 12, feta gemener (initial versal; rubriknivå 2); Times 12, kursiva gemener (initial versal; rubriknivå 3); Times 12, understrukna gemener (initial versal; rubriknivå 4). Dessutom tillkommer titelsidan (se Bilaga 3, finns även som separat e-dokument – måste följas), innehållsförteckningen och eventuella bilagor. Texten i dokumentet skrivs i Times 12, med 1.5 radavstånd. Dokumentet sidnumreras utan att numret visas på titelsida eller på sidorna för sammanfattning och innehållsförteckning. Vad är en vetenskaplig rapport? Generellt sett ska rapporten vara mer omfattande än en vetenskaplig artikel och det skall finnas en balans i omfattning av rapportens olika delar. Bakgrunden skall ge en mer utförlig redovisning av forskning inom ämnesområdet än vad en artikel vanligtvis ger. Ofta redovisar man här sina teoretiska utgångspunkter, och diskuterar dessa i relation till sitt ämnesval. Metoddelen skall vara så utförlig att man utifrån beskrivningen skall kunna genomföra (replikera) arbetet igen. För en utförligare diskussion hänvisas till kursboken av Polit och Beck (senaste upplagan). Läs även avsnittet om ”Examensarbete” i studiehandledningen. Beträffande sättet att skriva bör studenten sträva efter att använda ett strikt vetenskapligt språk genom hela arbetet. Detta innebär att vardagsspråk och yrkesjargong bör undvikas. Tvetydiga begrepp skall definieras och beskrivas. Ord som ”man” och ”författarna” och ”jag” och ”vi” och skall undvikas och fullständiga meningar utan syftningsfel och stavfel skall formuleras. Använd rättstavningsprogram. För ytterligare information, se Språk och stil (Bilaga 4). I litteraturgenomgången, liksom i texten i övrigt, skall klart framgå vad som kommer från referenser och vad som är författarnas egna ord och åsikter. Varje nytt påstående bör åtföljas av en referens. Om ingen referens anges innebär det oftast att stycket innehåller författarens egna kommentarer. Referenser utgörs oftast av litteraturreferenser och mer sällan av personlig kommunikation med experter inom olika områden. Litteraturreferenser ska anges och skrivas i enlighet med ett vedertaget system, se vidare under rubriken Referenser. Rapportens omfattning och balans Exakta och explicita kriterier för omfattningen av ett examensarbete är svårt att ge. Generellt omfattar ett examensarbete mer text än en vetenskaplig artikel. Det skall finnas en balans i omfattning av de olika delarna i arbetet. Bakgrund + metodbeskrivning bör utgöra ca 50 % av examensarbetet och resultat + diskussion övriga 50 % (ungefär: bakgrund 25 %, metod + resultat 50 % + diskussion 25 %).
7
En rekommendation är att examensarbeten på grundnivå om 15 hp omfattar 20-25 sidor, exklusive referenser och eventuella bilagor. Referenserna ska vara från vetenskapliga källor. Läroböcker och rapporter som inte är av vetenskaplig karaktär får användas, men sparsamt. Antalet vetenskapligt bedömda referenser (huvuddelen bestående av vetenskapliga artiklar) i bakgrund och diskussion bör omfatta ca 15-30 i ett 15 hp examensarbete på grundnivå, beroende på studiens design och ämne. För exempelvis kvalitativa studier där forskningsområdet inte är så välstuderat kan färre referenser finnas i bakgrunden, men fler läggas till i diskussionen. Examinatorn är härvidlag den suveräne bedömaren. Beskrivning av rapportens ingående delar
SAMMANFATTNING/ABSTRACT Sammanfattningen är en kort version av hela examensarbetet (max 250 ord) och skall innehålla en kort bakgrund (någon mening), syftet, en kort metodbeskrivning, arbetets huvudresultat och en slutsats. Denna skall lämnas i svensk och engelsk version (abstract). Sammanfattningen (abstract) placeras på en egen sida efter försättsbladet, före innehållsförteckningen. Tre till fem nyckelord (keywords) skall anges på svenska respektive engelska, på samma sida som sammanfattningen (abstract). Dessa avspeglar innehållet i arbetet och bör vara vedertagna sökord och mer generella än de ord som finns i titeln, se t.ex. MeSH-termer eller andra ämnesordlistor.
BAKGRUND Detta avsnitt av examensarbetet ska ge en bakgrund och introducera läsaren till det område/problem ni valt att studera. Bakgrunden ska visa att ni satt er in i ämnet och att ni har kunskaper inom det valda forskningsområdet och om lämpligt relatera till adekvat teori, modell eller teoretiskt ramverk. Beskriv noggrant det valda ämnets plats i vårdvetenskapens kontext utgående från något eller flera av omvårdnadens metaparadigm/konsensusbegrepp (se Bilaga 1). Bakgrunden ska ge en översiktlig redogörelse av kunskapsområdet och visa en fördjupad förståelse om arbetets mest centrala begrepp. Börja med att beskriva området ur ett större perspektiv för att sedan fokusera på det område ni valt att studera. Bakgrunden avslutas med en problemformulering som med fördel kan skrivas med en egen rubrik. Problemformuleringen avslutas med att lyfta fram varför just denna studie bör göras med utgångspunkt från tidigare refererad litteratur. Problemformuleringen ska motivera till att studien görs, genom att visa på behov av kunskap inom området. Problemformuleringen övergår sedan i en presentation av syftet som ska vara så entydigt formulerat som möjligt. För att besvara syftet kan det underlätta att använda frågeställningar. Frågeställningarna är till för att bryta ner syftet i konkreta frågor. Formulera dina frågor så att de är möjliga att besvara (operationalisering). Vid kvantitativ forskning är ett alternativ till frågeställningar hypoteser, vilket är ett sätt att omvandla frågorna till påståenden, som ska bekräftas eller förkastas. Vid kvalitativ forskning är det inte alltid nödvändigt att ha frågeställningar. Se även Bilaga 1. Litteraturöversikter och andra teoretiska arbeten Se ovan. Viktigt att tänka på i arbeten med denna design är att bakgrunden ska ge en översiktlig redogörelse av kunskapsområdet utan att i förväg besvara examensarbetets syfte. Innehållet i bakgrunden ska istället referera till t.ex. närliggande aspekter, studier utanför egen studies tidsram, studier av annan metodologisk ansats. Tidigare litteraturstudier i ämnet kan ge en bra översikt - om
8
sådana finns bör examensarbetet inkludera studier av senare publikationsdatum eller på annat sätt bidrar med ny kunskap.
METOD Metodavsnittet kommer att se olika ut bl.a. beroende på vilken design och datainsamlingsmetod som valts. Metodbeskrivningen skall dock alltid innehålla sex moment: beskrivning av design, urval, datainsamlingsmetod, tillvägagångssätt, forskningsetiska överväganden samt dataanalys, se även Bilaga 1. Metodavsnittet ska vara så pass noggrant beskriven att studien kan replikeras. Metodval ska styrkas med referenshänvisningar, från design till dataanalys. Design Beskriv studiens design. Empiriska studier Urval Beskriv när, var och hur urvalet gjordes, använd vetenskaplig terminologi (exempelvis konsekutivt, strategiskt). Ange inklusions- och exklusionskriterier. Presentera urvalet med avseende på relevanta bakgrundsvariabler. Redovisa bortfall. Urvalet ska vara tillräckligt stort för att uppnå syftet/besvara frågeställningarna och genomföra de planerade analyserna. Kontext eller Rutiner I vissa fall är det viktigt att beskriva miljön eller rådande rutiner där studien genomförs. Detta skrivs under en egen rubrik: Kontext eller Rutiner beroende på innehåll och placeras förslagsvis efter urval. Intervention Vid interventionsstudier ska interventionen samt förutsättningarna för jämförelsegruppen beskrivas. Detta skrivs under en egen rubrik: Intervention och placeras förslagsvis efter urval. Datainsamlingsmetod Datainsamlingsmetoden skall vara utförligt beskriven. Om exempelvis metoden är frågeformulär/intervju ska antal frågor, frågornas huvudsakliga innehåll och svarsalternativ presenteras. Används ett redan befintligt mätinstrument ska referens till originalet anges och instrumentets reliabilitet och validitet beskrivas. Om ett validerat frågeformulär inte finns tillgängligt för att besvara projektets frågeställning kan ett studiespecifikt frågeformulär användas. Det studiespecifika frågeformuläret ska finnas med som bilaga. Tillvägagångssätt Denna del skall vara så utförligt presenterad att läsaren i princip skall kunna göra om studien. Beskriv vilka steg du vidtagit för att genomföra studien, inklusive eventuell tillståndsansökan från verksamhetsföreträdare. Hänvisa till etikprövningsnämndens diarienummer (Dnr) om arbetet skrivs i projekt som är etikprövat. Om datainsamlingsmetoden exempelvis var frågeformulär skall det framgå hur utskicket gick till, om och hur urvalet kodades, om påminnelse utgick etc. Om intervjuer genomfördes ska det framgå hur dessa gick till, om de spelades in, var de genomfördes och hur lång tid de tog osv.
9
Forskningsetiska överväganden Etiska överväganden som gjorts under projektplaneringen och/eller genomförandet av studien beskrivs med referens till forskningsetiska riktlinjer. Bearbetning och analys I detta avsnitt beskrivs vilka metoder som använts för att analysera data. Vid kvantitativa metoder används deskriptiv statistik för att beskriva urval och resultat. Deskriptiv statistik samt bivariata statistiska analysmetoder används för att undersöka samband och skillnader. Statistisk analysmetod anges för respektive frågeställning. Vald signifikansnivå anges. Som kvalitativ analysmetod bör innehållsanalys eller annan tematisk textanalys användas. Analysstegen ska vara tydligt beskrivna. Litteraturöversikter och andra teoretiska arbeten Gällande litteraturöversikter och teoretiska arbeten preciseras metodik för urval av litteratur eller annat material samt metoder för sammanställning och analys av texter etc. Sökstrategi Under denna rubrik inkluderas information om urval och tillvägagångssätt. Urvalet inkluderar följande: databaser, sökord, inklusions- och exklusionskriterier. Tillvägagångssättet inkluderar processen för urvalet av artiklar. Utfallet av sökningen presenteras med fördel i tabell. Bearbetning och analys Vid litteraturöversikter ska fokus i analysen vara artiklarnas resultat, där huvudfynden som svarar mot litteraturöversiktens syfte/frågeställningar ska identifieras och sammanställas. Bearbetning och analys av data sker i två steg: kvalitetsanalys utifrån en vedertagen kvalitetsgranskningsmall samt analys av de olika studiernas resultat. Resultatanalysen resulterar vanligen i kategorier, teman eller områden.
RESULTAT I resultatet besvaras endast syftet/frågeställningarna. Resultatet bör struktureras i samma ordning som det förekommer i syfte/frågeställningar och skrivs i imperfekt. Använd gärna frågeställningar (i påståendeform), teman eller kategorier som underrubriker. Resultatet redovisas sakligt och objektivt i löpande text samt eventuellt med hänvisning till tabeller/figurer. Löpande text skrivs med fullständiga meningar. Presentera varje resultat en gång, antingen i löpande text eller i tabell/figur. I den löpande texten ska inte hela tabellers/figurers innehåll presenteras i detalj, låt istället den löpande texten framhäva det viktigaste i tabeller/figurer. Tabeller och figurer ska däremot kunna läsas oberoende av den löpande texten, de måste därför förses med tydlig tabell-/figurrubrik och vid behov förklarande text. Tabellrubrik skrivs över tabellen, figurrubrik skrivs under figuren. I den löpande texten ska finnas hänvisning till tabeller och figurer. Exempel på tabelltext, se Tabell 1. Tabell 1. Självskattad smärtnivå, bedömd på en 10 cm visuell analog skala, vid frukost postoperativt dag 2 och dagen för utskrivning efter planerad höftledsoperation
10
n
M
SD
Min-Max
Dag 2 postoperativt
60
4,58
2,04
2-10
Utskrivningsdagen1
59
3,10
1,42
1-6
1
en patient blev utskriven kvällen innan planerat mättillfälle 2.
Kvantitativ studie Resultatet presenteras på ett tydligt och utrymmesbesparande sätt. Antalet tabeller/figurer bör begränsas, flera resultat kan presenteras i en och samma tabell. En rekommendation är ca en tabell eller figur per frågeställning. Tabeller och figurer utformas i en layout och med ett språk som överensstämmer med resten av examensarbetet. De kopieras exempelvis inte in direkt från statistikprogrammet utan redigering. Resultat av statistiska analyser presenteras med deskriptiva data som exempelvis medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd samt statistiska data som frihetsgrader, testvariabler (ex t-, f- eller z-värde) samt p-värde. Eventuellt internt bortfall presenteras i resultatavsnittet. Kom ihåg att det enbart är när p-värdet är under vald signifikansnivå som man kan uttala sig om att det finns skillnader mellan grupper eller samband mellan variabler. Exempel på presentation av statistiskt resultat: Patienternas smärtnivåer skattad vid tidpunkten för frukost dag 2 samt dagen för utskrivning presenteras i Tabell 1. Smärtnivån var lägre vid frukost utskrivningsdagen jämfört med samma tidpunkt postoperativt dag 2 (t [58] 4,2, p=,0001). Inom klammer står frihetsgrader, dvs df (degree of freedom), förenkling av ovanstående parentes blir (df =58; t=4,2; p=,0001). Dessa värden kan istället väljas att beskrivas i hänvisad tabell. Kvalitativ studie Inledningsvis presenteras med fördel teman/kategorier och eventuella underkategorier i en tabell eller en figur med tillhörande löpande text. Resultattexten beskriver innehållet i framkomna teman/kategorier och eventuella underkategorier. Citat används för att belägga resultaten. Kvantitativa ord som många, fler osv bör användas sparsamt. Kvalitativa studier vill öka förståelsen för fenomen, därför är vanligen antalet personer som uttrycker något inte betydelsefullt. Litteraturöversikt Inledningsvis kan en sammanfattning av studierna presenteras utifrån vad som bedöms vara mest utmärkande för dessa, till exempel ingående studiers undersökningsgrupper, kontext och metod. Denna beskrivning gör att läsaren snabbt får inblick i vilka förhållanden och/eller typ av studier som resultatet speglar. Hänvisa till metodavsnittets översiktstabell i den löpande texten för detaljer. Presentera sedan resultatet i löpande text under passande underrubriker. Exempelvis kan frågeställningarna omvandlas till påståenden och/eller så kan namn på framkomna teman användas. I resultatet presenteras de ingående studiernas resultat som framkommit i resultatanalysen. Likheter och skillnader i resultaten ska framgå. Kom ihåg att det är analysens sammanställning som ska presenteras, inte varje enskild studie för sig. Ange studiernas referenser vid respektive beskrivningar. Den löpande texten kan kompletteras med figur eller tabell.
11
DISKUSSION Diskussionen inleds med en objektiv sammanfattning av de viktigaste resultaten. Denna text kan även användas i examensarbetets Sammanfattning/Abstract. Diskussionen ska sedan bestå av Resultatdiskussion, Metoddiskussion och Slutsats. Resultatdiskussion Diskutera och kritiskt värdera studiens resultat i relation till syftet/frågeställningar och den litteratur som finns i bakgrunden. Utgå från era egna resultat. Följ gärna samma ordning som frågeställningarna. Nya referenser, som inte använts i bakgrunden, får tillkomma när ni diskuterar era resultat. I kvalitativa studier är det lämpligt att presentera diskussionen i relation till de teman/kategorier som framkommit i resultatet. Metoddiskussion I metoddiskussion ska studiens styrkor och svagheter diskuteras, se begrepp för respektive studiedesign. Även forskningsetiska överväganden och kliniska implikationer ska kommenteras. Beskriv eventuellt behov av vidare forskning inom området. Reflektera om klinisk relevans av resultatet utifrån egen profession, eventuellt även utifrån ett större perspektiv (vård- och/eller samhällsperspektiv). I studier med kvantitativ metodik ska mätinstrumentets reliabilitet och validitet kommenteras. Den interna och externa validiteten i resultaten ska kommenteras. Var det rätt metod som användes? Fungerade vald metod? I kvalitativa studier ska resultatens trovärdighet (trustworthiness) kommenteras, det vill säga resultatens tillförlitlighet (dependability), giltighet (credibility) och överförbarhet (transferability). Författarnas eventuella förförståelse ska diskuteras. Som referenstips för beskrivning av dessa begrepp på svenska är Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Lundman B. & Hällgren Graneheim U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (red.) (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
För litteraturöversikter gäller att inklusions- och exklusionskriterier av valda artiklar ska diskuteras. Dessutom ska kvalitetsbedömningen av resultatets studier diskuteras. Avsluta diskussionen med en slutsats utifrån studiens huvudresultat.
REFERENSER Referenser ska anges i löpande text i både bakgrundsavsnittet, i metodavsnittet samt i diskussionsavsnittet. När metoden för examensarbetet är litteraturstudie ska självfallet referenser anges även i resultatavsnittet. Det system som rekommenderas är APA-systemet. Vill studenten använda ett annat referenssystem, kom överens med examinator då projektplanen examineras. Var konsekvent med referenshanteringen och ange vilket referenssystem som valts till handledare, examinator och opponent. Använd gärna ett automatiskt referenshanteringsprogram, t.ex. Zotero eller EndNote. Lita dock inte blint på dessa program utan se över referenshanteringen både i löpande text och i referenslistan då det kan bli fel även med dessa system.
12
APA Sjuksköterskeprogrammen vid Uppsala universitet har skapat en egen lathund för APA-systemet. Den finns tillgänglig i pingpong-aktiviteten ”Vetenskaplig metod för sjuksköterskeprogrammen”. Aktuell information/litteratur om referenshantering finns även att tillgå via våra bibliotek http://www.ub.uu.se/sv/Service/Referenshantering/. Exempel på övriga skrifter där APA-systemet beskrivs är: American Psychological Association (2010). Publication manual of the American Psychological Association. (6. ed.) Washington, D.C.: American Psychological Association” samt på Internet, t.ex. www.psychwww.com/resource/apacrib.htm;http://methods.fullerton.edu/appa.html ; http://www.rkh.se/sv/bibliotek/vardera-referera/; http://www.apastyle.org/apa-style-help.aspx.
13
BILAGA 3. TITELSIDA
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Rubrik skrivs i Times 24 Mycket långa rubriker skrivs i Times 18 Eventuell underrubrik skrivs i Times 14
Författare Förnamn Efternamn (Times 14)
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp År då arbetet godkänns (ex. 2012) 14
Handledare Förnamn Efternamn (Times 14) Examinator Förnamn Efternamn (Times 14)
BILAGA 4. SPRÅK OCH STIL Uppsala universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
SPRÅK OCH STIL Alla människor har en förbättringspotential när det gäller hur de skriver. För att du ska bli en bättre skribent är det viktigt att du bli medveten om vad du kan behöva förbättra. Nedan finns en checklista som kan hjälpa dig till förbättringar av din vetenskapliga text. All text skrivs för läsaren. Skapa dig en tänkt läsare så att du kan anpassa texten till den du skriver för. Försök leva dig in i läsarens situation och gör läsbarheten så god som möjligt. Textflyt och stil Använd Svenska skrivregler (Språkrådet, 2012) som stöd i ditt skrivande. Rubriken är viktig. En rubrik ska gärna mana till vidare läsning och samtidigt vara relevant för innehållet. En röd tråd är viktig, annars brister sammanhanget. Oklar röd tråd kan bero på att du hoppar över tankeled eller att innehållet kommer i en ologisk ordning. Texten blir då oklar och luddig. Försök tänka dig in i läsarens situation då du skriver, läs det du skrivit många gånger (minst tio gånger) och gör förbättringar. Om du har svårt att förstå vad det står vid en genomläsning kommer någon annan läsare att ha mycket svårt. Styckindelningen är viktig för den röda tråden. Kom ihåg att nytt stycke ska markeras. Det räcker inte med ny rad. Man använder konsekvent ett av följande två sätt att dela in stycken: indrag vid ny rad eller blankrad utan indrag. Välj ett sätt. Styckena ska vara lagom långa. Undvik småstycken på t.ex. tre till fyra rader. Ordvalet är viktigt. Alla discipliner har sina facktermer och begrepp som det är viktigt att man känner till för att texten ska bli trovärdig. Välj hellre enkla ord än svåra, detta är särskilt viktigt om du är en ovan skribent. Använd de begrepp du valt konsekvent. Ordföljden är viktig eftersom syftningsfel lätt kan uppstå. Läs gärna texten högt för att lättare upptäcka fel. Låt någon annan läsa igenom texten. Långa meningar gör texten tungläst. För en ovan skribent är det oftast bättre att skriva korta meningar. Var noga med att varje mening har subjekt och predikat. Ibland är citat befogade, men tänk på att citat används ytterst sparsamt i vetenskaplig litteratur. Använd inte orden man eller författaren och helst inte heller jag, vi. Stavning och ord Stavfel ska inte förekomma. Använd alltid rättstavningsprogram.
15
Förkortningar ska vara korrekt skrivna. Det brukar vara punkt efter varje bokstav som betecknar ett ord; t.ex. m.fl. Ibland används stora bokstäver; ADHD och ibland små; o.s.v. Första gången en medicinsk förkortning förekommer i en text skrivs alla orden ut med förkorningen inom parentes, t.ex. small for gestational age (SGA). Om ordet bara förekommer en gång används inte förkortningen. Talspråk letar sig lätt in i texten. Exempel på talspråk är: våran (det heter: vår), eran (er), medans (medan), dom (de eller dem). Använd inte uttrycket stycken när du menar antal. Tempus är noga. En regel som ofta gäller angående tempus i vetenskaplig litteratur är: bakgrund: presens, syfte: imperfekt (=preterium), metod: imperfekt, resultat: imperfekt, diskussion: presens och imperfekt (metod och resultat för den genomförda studien brukar beskrivas i imperfekt och tidigare forskningsresultat i presens). Tänk på att vara konsekvent. Sammansättningar skrivs lätt isär, t.ex. mörk hårig sjuk sköterska istället för mörkhårig sjuksköterska. Titta noga efter detta. Siffror skrivs ofta efter följande regel: ett till tio med bokstäver och från 11 och uppåt med siffror. Undvik siffror i början av en mening.
16
BILAGA 5. RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR GRANSKNING Uppsala universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR GRANSKNING INFÖR EXAMINATIONSSEMINARIUM Syftet med ett examinationsseminarium är inte i första hand att avslöja fel och brister i en vetenskaplig rapport, utan att på ett seriöst sätt tränga in i dess innehåll. Examensarbetet är ofta redovisningar av ett mödosamt forsknings-, utvärderings- eller utvecklingsarbete och ska bedömas enligt de kriterier som gäller för vetenskapligt arbete i allmänhet. Examinationsseminariet är ofta det enda tillfälle då vetenskapliga aspekter på arbetet avhandlas. Respondenten har därför rätt att kräva att arbetet granskas seriöst och kritiskt. Se även undervisningsfilm ”Att opponera och försvara ett examensarbete”: http://media.medfarm.uu.se/flvplayer/opponexamen Programmet vid detta seminarium ser ut på följande sätt: 1. Respondenten rättar Respondenten (författaren) ges först möjlighet att rätta till de eventuella felaktigheter som finns i arbetet. Det kan röra sig om något som fallit bort vid utskriften, att figurerna är omkastade etc. Respondenten behöver inte rätta till alla detaljer som kan vara felaktiga, utan bara sådana fel som gör att meningar fått felaktig innebörd eller att sammanhanget i de förda resonemangen ändrats. Redaktionella aspekter (stavfel, skrivfel etc.) skall inte rättas om de inte är så allvarliga att de försvårar förståelsen av det skrivna. 2. Respondenten sammanfattar Respondenten/erna gör en muntlig sammanfattning av huvuddragen i arbetet, med stöd av en dataprojekterad poster/presentation. Sammanfattningen skall koncentreras till det centrala i arbetet. I de flesta arbeten (oavsett om det rör sig om ett empiriskt arbete eller en litteraturöversikt) bör tonvikten läggas vid: a) Vilka är de syften och eventuella frågeställningar som författaren avsett att besvara? b) Vilken metodik har använts för att besvara syftet/frågeställningarna? c) Vilket resultat har genererats? d) Vilka slutsatser har författaren dragit av resultatet? Det skall således inte vara en noggrann genomgång av alla delar av arbetet eller ett referat, sida upp och sida ner. Sammanfattningen är inte den viktigaste delen av ett ventileringsseminarium och bör inte ta mer än ca 15% av den totalt anslagna tiden (max. 15 min vid ett tvåtimmars seminarium, 9 minuter vid 60 minuters ventilering och 7 minuter vid 45 minuters ventilering). 3. Opponenten leder diskussionen Vid denna tidpunkt i examinationsseminariet återstår den viktigaste delen nämligen opponentens och respondentens diskussion om arbetet. Det centrala är att opponenten får till stånd en vetenskaplig diskussion. Diskussionen bör alltså koncentreras på "stora frågor" som gäller syftet/frågeställningarna, metodiken, resultatet och slutsatserna, samt relationerna mellan dessa. Granskningen ska vara konstruktiv. Synpunkterna och kritiken ska inriktas på arbetets innehåll. 17
Eventuella "redaktionella aspekter" kan avhandlas kortfattat i slutet av seminariet, då synpunkter på layout, rubriksättning, referenslistans utseende och skrivsättet kan diskuteras. Hur går oppositionen till? Oppositionen består av ett samtal mellan opponent och respondent. Det är opponenten som ansvarar för att de frågor hon/han anser vara viktiga att diskutera tas upp inom tidsramen för seminariet. Opponenten ska ha ett problematiserande förhållningssätt. Detta förhållningssätt innebär att opponenten startar diskussioner genom att ställa frågor till respondenten om dennes arbete, t.ex. ”Hur resonerade du när du valde metod för arbetet?”, eller genom att be om att få veta mer om vissa delar i arbetet, t.ex. ”Berätta vilka ställningstaganden du gjorde när du konstruerade din enkät…”. Under oppositionen måste respondenten få utrymme att svara på opponentens frågor alternativt få möjlighet att bemöta opponentens kritik genom att motivera sitt tillvägagångssätt eller sina slutsatser, dvs. försvara sitt arbete. Opponenterna lämnar 5-10 minuter av seminariet för examinatorns slutord (bestäm tid i samråd med examinatorn). Opponenten bör prioritera sådana frågor som belyser arbetets förtjänster och brister. Dessutom ska opponenten följ upp respondentens tankegångar med följdfrågor så att han/hon kan komplettera sina svar. Vidare ska opponenten lyssna ordentligt på respondenten så att han/hon inte missar att respondenten egentligen inte svarat på frågan. Strävan ska vara att skapa en dialog. Ibland undviker respondenten den ställda frågan och börjar prata om något annat, då ska frågan ställas igen om det behövs. Nedan följer ett utförligare förslag till innehåll i opponentens kritiska granskning. Förslag på vetenskaplig diskussion av arbetet inklusive förslag till ämnen att ta upp vid oppositionen Gå inte igenom samtliga punkter under seminariet utan välj ut de aspekter som är relevanta och intressanta med avseende på det arbete ni granskar. Stimulera författaren till att förklara, motivera, argumentera och kritiskt diskutera sitt eget arbete. Lämna gärna era synpunkter skriftligt till författarna. Kursiverade meningar är förslag på frågor att ställa till författaren.
18
•
Bedöm om alla väsentliga avsnitt finns med i arbetet, om det är en bra balans mellan arbetets olika delar. Ge förslag till förbättringar.
•
Bakgrundens innehåll i förhållande till arbetets syfte och frågeställningar - bedöm om det finns referenser till den information som presenteras - bedöm om bakgrunden täcker den aktuella litteraturen (om viktiga forskningsprojekt/studier som är genomförda inom området finns med) - bedöm om väsentliga begrepp har förklarats på ett bra sätt - be författaren förtydliga och förklara delar av bakgrunden som är svåra att förstå - bedöm om bakgrunden och problemformuleringen leder fram till syfte och frågeställningar på ett logiskt och tydligt sätt - be författaren specificera och förklara problemet som motiverar examensarbetets syfte - ge förslag på förtydliganden och förbättringar
•
Syfte och frågeställningar - bedöm om syftet är tydligt formulerat och om det täcker samtliga frågeställningar - bedöm om frågeställningarna är entydigt formulerade - be författaren förtydliga eventuella oklarheter i syfte och frågeställningar - ge förslag till förtydliganden och förbättringar
•
Metod
-
19
bedöm om metoden är lämplig för att kunna besvara arbetets(syfte) frågeställningar be respondenten beskriva sina argument för den valda metoden bedöm om urvalet är tillräckligt väl beskrivet med avseende på hur det gjordes och avseende på relevanta bakgrundsfakta bedöm om datainsamlingen omfattar den information som behövs för att kunna besvara (syftet) frågeställningarna bedöm om utformningen av exempelvis frågeformulär/intervjufrågor (metoden som använts för datainsamling) är tillräckligt väl beskrivna och formulerade. bedöm om de valda analyserna är korrekta med avseende på frågeställningarna be respondenten motivera sina val och beslut och att berätta vad som har fungerat bra och mindre bra bedöm om det går att replikera arbetet med utgångspunkt från den information som finns presenterad i metoddelen be respondenten förklara och förtydliga det som inte är tillräckligt väl beskrivet för att man ska kunna göra om arbetet ge förslag till förtydliganden och förbättringar
•
Resultat - bedöm om resultatet besvarar alla (syften) frågeställningar och om det finns svar på frågeställningar som inte är specificerade - bedöm om det saknas viktiga uppgifter eller om det finns felaktigheter i resultatet - be respondenten redogöra för resultat som saknas och att motivera presentation av data som inte omfattas av frågeställningarna - bedöm om författaren gör egna tolkningar i resultatdelen - bedöm avvägningen mellan tabeller, figurer och löpande text - bedöm om presentationen av resultaten är tydlig och lätt att förstå - be respondenten n förklara och förtydliga resultat som är svåra att förstå - ge förslag till förtydliganden och förbättringar
•
Diskussion - bedöm om huvudresultatet lyfts fram och diskuterats på ett bra sätt - be respondenten klargöra huvudresultatet - bedöm om det finns överflödig text, t.ex. upprepningar av resultat som inte diskuteras, och om det presenteras nya resultat i diskussionen - bedöm om resultatet diskuteras i förhållande till resultat från andra studier, i tillräckligt hög utsträckning - be respondenten resonera kring resultatet och dess relation till litteraturen - bedöm diskussionen om resultatets giltighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet - bedöm om författarens egna åsikter har stöd i resultat eller i andra studier - bedöm om författaren har diskuterat metoden på ett kritiskt och konstruktivt sätt - be respondenten diskutera för- och nackdelar med metoden, resultatens giltighet och tillförlitlighet och hur studien skulle kunna göras bättre - bedöm diskussionen om etiska aspekter, arbetets betydelse och förslag till vidare studier - be respondenten förtydliga och klargöra etiska aspekter på arbetet och att diskutera arbetets betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården - bedöm slutsatser i förhållande till metod och resultat - ge förslag till förändringar och förbättringar
•
Avslutande synpunkter - bedöm om sammanfattning (abstract) ger en korrekt uppfattning av arbetet som helhet - bedöm om referenslistan är korrekt - bedöm och ge synpunkter på språket, arbetets layout, rubriknivåer etc.
-
ge förslag till förändringar
Några allmänna kommentarer Ovanstående punkter täcker inte alla tänkbara aspekter som kan vara relevanta för en vetenskaplig rapport. De bör uppfattas som en ram för det centrala i opponentens uppgift. Vid examinationsseminariets slut brukar även åhörarna ges tillfälle att ställa frågor. Dessutom brukar examinator ge några avslutande kommentarer (ca 5-10 minuter). Tänk på det när du planerar din opposition. Det skall framhållas att examinationsseminariet är opponentens ansvarsuppgift i den meningen att det är opponenten som står för huvuddelen av programmet. Opponenten bör därför förbereda sig noggrant för sin uppgift – alltid göra en disposition över sina synpunkter och ha en struktur i skriven form till underlag för seminariet ("stolpar"). Dessa stolpar ska inte presenteras ordagrant för respondenten utan ska användas som underlag för dina frågor/diskussionspunkter vid seminariet. Använd gärna OH-bilder (.ppt på usb-minne) för att förenkla och förtydliga. Opponenten anger i hög grad tonen och stämningen vid ett examinationsseminarium genom sitt sätt att opponera. Han/hon bör därför sträva efter att skapa en positiv stämning. Opponenten ska ta upp examensarbetets förtjänster, utan att för den delen undvika att ta upp problem i det diskuterade arbetet. Vad opponentskap innebär och tips för genomförande av en opposition finns även beskrivet i boken ” Att vara opponent ” av Trost, J. (2002). Examinationsseminarier har, förutom en examinerande funktion, också en pedagogisk sådan. Att delta i examinationsseminarier som åhörare är ofta lärorikt. Man lär sig hur en opposition kan organiseras och genomföras, samt vilka synpunkter som är centrala att lägga på vetenskapliga rapporter.
20
BILAGA 6. ANSÖKAN OM ATT GENOMFÖRA EN STUDIE (EJ PV)
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR ATT GENOMFÖRA EN STUDIE INOM RAMEN FÖR EXAMENSARBETE
Preliminär titel: Studiens design: se bifogad projektplan Namn:
Tidpunkt för datainsamling:
Program / Kurs:
Termin:
Gatuadress: Postnummer:
Ort:
Telefon:
Ort:
Telefon:
Handledare: Gatuadress: Postnummer:
Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas härmed och studien bedöms utgöra en del av det kvalitetsutvecklingsarbete som bedrivs inom kliniken och anses därför ej behöva granskas av Medicinska fakultetens forskningsetikkommitté Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas härmed men studien bör granskas av Medicinska fakultetens forskningsetikkommitté Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas ej Datum:
Ort:
Namnteckning ansvarig klinikchef/överläkare/vårdcentralschef/verksamhetschef: Namnförtydligande: Klinik (motsv.): 21
BILAGA 7A & 7B. ANSÖKAN JOURNALGRANSKNINGSTUDIE
OM
ATT
GENOMFÖRA
EN
Akademiska sjukhuset har infört en ny rutin avseende tillstånd att få genomföra journalgranskning. Denna rutin gäller för sk. pre-screening av journalhandlingar inför planerad forskningsstudie inom Akademiska sjukhuset. Tillsvidare följer vi dessa rutiner även för studentarbeten. Bilaga 6 används då tillsammans med Bilaga 7A, vilken finns som fristående bilaga (ej inkluderad i Studiehandledningen). Beskrivning av regelverket runt ansökan finns i Bilaga 7B, även den återfinns endast som fristående dokument, se Studentportalen. Dessa rutiner kan komma att ändras, vilket i så fall annonseras i Studentportalen. Ansökan om tillstånd för journalgranskning, tillvägagångssätt Fyll i blanketten ”Ansökan om att genomföra en studie” i studiehandledningen (Bilaga 6). Fyll även i blanketten ” Ansökan om pre-screening av journalhandlingar” från Akademiska sjukhuset (Bilaga 7A). I ansökan fyller man i studentens namn, program och termin. I ansökan skall man även ange användarid vid inloggning i Cosmic. Under rubriken ”Skäl till varför prescreening bedöms nödvändig” anger man titel på projektet, problemformulering, syfte och frågeställningar. Under rubriken ”Kriterier för urval av journalhandlingar som omfattas av pre-screening” skall man ange vilka variabler som skall journalgranskas och om möjligt var i journalen som man skall ta dessa uppgifter ifrån. Under rubriken ”Tidsintervall när prescreening kommer att utföras” anger man tiden då studenterna har avsatt tid för uppsatsarbete (grupp 1 eller 2). Blanketten ”Ansökan om att genomföra en studie” och ” Ansökan om pre-screening av journalhandlingar” skall skrivas på av verksamhetschefen. Blanketten ”Ansökan om pre-screening av journalhandlingar” skall sedan lämnas till Sune Larsson, FoU-direktör, Akademiska sjukhuset, ing 60, plan 7. Sune Larsson skriver sedan på blanketten ”Ansökan om pre-screening av journalhandlingar” och lämnar den vidare till registrator på Akademiska sjukhuset (om tillstånd accepteras). Blanketten ”Ansökan om att genomföra en studie” skall studenten ha och den skall sedan visas vid examination samt arkiveras i pappersform (lämnas påskriven till kursadministratör för kursen).
22
BILAGA 8. EXAMINATION AV PROJEKTPLAN Uppsala universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Student:
Personnr:
Kurs: Vetenskaplig metodik 4,5 hp (3SJ516)
Huvudämne: Vårdvetenskap
Leder till yrkesexamen: Utbildningsnivå:
nej ja:
sjuksköterska
grundnivå
Innehåll för respektive punkt, se Bilaga 1 1
Relevans för huvudämne
2
Relevans för eventuell yrkesexamen
3
Kort, relevant introduktion till det valda forskningsområdet
4
Arbetets centrala begrepp presenterade
5
Problemformulering som motiverar studiens genomförande
6
Syfte i relation till problemformuleringen
7
Frågeställningar i relation till studiens syfte
8
Metod i relation till studiens syfte/frågeställningar
9
Beskrivning av studiens betydelse
10
Beskrivning av forskningsetiska aspekter
11
Design
Godkänd
Kompletteras*
Fråga 12-13 gäller metod i litteraturstudier: 12
Beskrivning av sökstrategi, resultat av preliminär sökning
13
Dataanalys Fråga 14 - 17 gäller metod i empiriska studier:
14
Urval
15
Datainsamling
16
Tillvägagångssätt
17
Dataanalys
18
Fråga 18 - 23 gäller alla projektplaner: Referenshantering i text
19
Referenslista
20
Titel
21
Nyckelord
22
Formell struktur
23
Språkbehandling och läsbarhet
*Examinators synpunkter beskrivs i separat dokument. Om underkänd arkiveras det tillsammans med denna bilaga.
Sammanvägd bedömning av studentens projektplan:
Godkänd
Datum 23
Kompletteras
Examinator, namnförtydligande
Underkänd
Bilaga 8 ska arkiveras
BILAGA 10. EXAMINATION AV RESPONDENT- OCH OPPONENTSKAP Uppsala universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Student:
Personnummer:
Kurs:
Grundnivå Respondentskap
Avancerad nivå Ja
1
Presentationens nivå var anpassad till målgruppen
2
Studenten hade god kontakt med auditoriet
3
Presentationens disposition var klar och tydlig
4
Presentationens sakinnehåll var relevant och korrekt
6
Pedagogiska hjälpmedel användes på ett ändamålsenligt sätt
7
Studenten visade förmåga att försvara sitt arbete
Delvis
Nej
Sammanvägd bedömning av studentens respondentskap:
Godkänd
Datum
Kompletteras
Underkänd
Examinator, namnförtydligande
Opponentskap: Studenten
Ja
1
granskade uppsatsens syfte/frågeställning
2
initierade en diskussion av bakgrundens relevans
3
initierade en diskussion om den använda metodens relevans
4
granskade relationen mellan syfte och resultat
6
initierade en diskussion av resultatet, diskussionen och slutsatsen
7
gjorde en bedömning av källornas relevans och kvalitet
8
uppvisade en god förmåga att skapa dialog med respondenten
9
uppvisade god förmåga att framföra relevanta, kritiska synpunkter
10
uppvisade en god förmåga att skapa ett positivt klimat
Delvis
Nej
Sammanvägd bedömning av studentens respondentskap:
Godkänd
Datum
24
Kompletteras
Examinator, namnförtydligande
Underkänd
Bilaga 10 ska arkiveras
