Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

1 (2)

Kommunstyrelsen

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med

Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum

Onsdag den 24 augusti 2011

Plats och tid

Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 12:00

Sekreterare

Linda Svahn

KS § 292 Dnr 2011/39-KS-360 Bildande av kollektivtrafikmyndighet och skatteväxling Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. att landstinget utgör kollektivtrafikmyndighet från och med 2012-01-01 2. att bildandet av kollektivtrafikmyndighet sker i enlighet med redovisat alternativ 4 i VKLs ”Sammanfattande underlag inför principbeslut om kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län” samt ”Förslag om bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län” 3. att genomföra en skatteväxling avseende överföring av ansvaret för övriga kostnader utifrån nedanstående beskrivning motsvarande 4 öre från kommunerna i Västmanlands län till Landstinget i Västmanland. Växlingen förutsätter att skattesats och länsvis skattesats justeras för kommunerna och landstinget 4. att uppdra till kommunstyrelsen att teckna erforderliga avtal med landstinget 5. att i samverkan med övriga primärkommuner i länet inför 2013 se över underlag för kostnadsutjämningen avseende delmodell kollektivtrafik 6. att konsekvenser av skatteväxlingen i budget 2012 ska åtgärdas i samband med budgetavstämningen. Ärendebeskrivning Den 1 januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag ikraft som innebär att det skall finnas en kollektivtrafikansvarig myndighet i varje län. Enligt en rekommendation från Västmanlands kommuner och landsting föreslås att Landstinget Västmanland blir kollektivtrafikmyndighet och att en begränsad skatteväxling sker för gemensamma kostnader, se ”Sammanfattande underlag inför principbeslut om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland” samt ”Förslag om bildande av

kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län” från Västmanlands kommuner och landsting. Landstingsfullmäktige behandlade förslaget vid sitt sammanträde den 21 juni och beslutade, § 52, att Landstinget Västmanland utgör kollektivtrafikmyndighet från och med den 2012-01-01. För att bli giltigt förutsätter det likartade beslut i länets samtliga kommuner. Förslaget behandlas under augusti och september i kommunerna. En skatteväxling sker avseende gemensamma kostnader 2012. Med gemensamma kostnader avses samtliga kostnader exklusive trafikkostnader. Utgångspunkt är nuvarande konsortialavtal mellan VL: s ägare. Landstinget finansierar stomtrafik på stomnätet. Stomtrafik kan finnas på väg eller järnväg och utgör relationer mellan huvudorter inom länet och huvudorter i angränsade län. Kommunerna finansierar stadstrafik, landsbygdstrafik samt kompletteringstrafik. Avtal skall tecknas mellan landstinget och kommunerna för denna trafik. Vid bildandet och organiseringen av den nya kollektivtrafikmyndigheten är det viktigt att frågor avseende konkurrensneutralitet beaktas. Exempelvis vid upphandling av trafik måste ägarstyrningen av VL:s åkeri vara fristående från kollektivtrafikmyndighetens ansvar att hantera upphandlingen.

Rätt utdraget intygar Linda Svahn

TJÄNSTES SKRIVELSSE Stadslednningskontoreet Thomas E Energård Telefon: 021-3924444 E-post: [email protected]

2011-08-16 6

1 (8)

D Dnr: 2011/39 9-KS

Kommunsty yrelsen

Delges

Bild dande av k kollektivttrafikmyn ndighet i V Västmanllands län

Försslag till besllut Kom mmunstyrelssen föreslår kommunfullmäktige bbesluta att laandstinget uutgör kollek ktivtrafikmy yndighet från ån och med 2012-01-01 2 1 att bildandet b avv kollektivtraafikmyndig ghet sker i ennlighet med d redovisat altern nativ 4 i VK KLs ”Samm manfattande underlag innför principb beslut om kolleektivtrafikm myndighet i Västmanlan V nds län” sam mt ”Förslag om bildandde av kolleektivtrafikm myndighet i Västmanlan V nds län” att genomföra g een skatteväx xling avseen nde överföriing av ansvaaret för övriiga kostn nader utifrånn nedanståeende beskriv vning motssvarande 4 öre ö från komm munerna i V Västmanlan nds län till Landstinget L i Västmanlaand. Växlinngen föruttsätter att skkattesats och h länsvis skattesats justteras för kom mmunerna och landsstinget att uppdra u till koommunstyrrelsen att tecckna erfordeerliga avtal med landsttinget att i samverkan med övrigaa primärkom mmuner i län änet inför 20 013 se över undeerlag för kosstnadsutjäm mningen avseeende delm modell kollek ktivtrafik k er av skattev växlingen i budget 201 2 ska åtgärd das i sambaand att konsekvense med budgetavstäämningen.

Kom mpletterin ng av matterial – biildande avv kollektivtrafiikmyndig ghet i Västmanland ds län Bakg grund/inled dning Den 1 januari 20012 träder en e ny kollek ktivtrafiklagg ikraft som innebär attt det skall finnas en kkollektivtraffikansvarig myndighet i varje län. Enligt en rekom mmendationn från Västm manlands kommuner ooch landsting föreslås att a

ID: beslutsskrivelse aug 2011 kollektivvtrafik

VÄSTERÅS STAD

TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-16

2 (8)

Dnr: 2011/39-KS

Landstinget Västmanland blir kollektivtrafikmyndighet och att en begränsad skatteväxling sker för gemensamma kostnader, se ”Sammanfattande underlag inför principbeslut om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland” samt ”Förslag om bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län” från Västmanlands kommuner och landsting. Landstingsfullmäktige behandlade förslaget vid sitt sammanträde den 21 juni och beslutade, § 52, att Landstinget Västmanland utgör kollektivtrafikmyndighet från och med den 2012-01-01. För att bli giltigt förutsätter det likartade beslut i länets samtliga kommuner. Förslaget behandlas under augusti och september i kommunerna. Ett skatteväxling sker avseende gemensamma kostnader 2012. Med gemensamma kostnader avses samtliga kostnader exklusive trafikkostnader. Utgångspunkt är nuvarande konsortialavtal mellan VL: s ägare. Landstinget finansierar stomtrafik på stomnätet. Stomtrafik kan finnas på väg eller järnväg och utgör relationer mellan mellan huvudorter inom länet och huvudorter i angränsade län. Kommunerna finansierar stadstrafik, landsbygdstrafik samt kompletteringstrafik. Avtal skall tecknas mellan landstinget och kommunerna för denna trafik. Vid bildandet och organiseringen av den nya kollektivtrafikmyndigheten är det viktigt att frågor avseende konkurrensneutralitet beaktas. Exempelvis vid upphandling av trafik måste ägarstyrningen av VL:s åkeri vara fristående från kollektivtrafikmyndighetens ansvar att hantera upphandlingen. Tidigare utsänt material behöver kompletteras, bl a vad avser nivån och innehåll på skatteväxlingen, vilket sker i denna skrivelse. Förslag på komplettering av kollektivtrafiklagen, Ds 2011:19 Enligt Departementsskrivelse, Ds 2011:9, Komplettering av kollektivtrafiklag, tydliggörs att Kollektivtrafiklagen bör medge medge att det finns utrymme för flexibla lösningar vid finansiering av den regionala kollektivtrafikmyndighetens ansvar. Regeringens förslag är att det införs en ny paragraf i 2 kap. Kollektivtrafiklagen. I paragrafen anges att om ett landsting ensamt ska bära ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i länet, får en kommun inom länet träffa avtal med den regionala kollektivtrafikmyndigheten om kostnadsansvar för bättre regional kollektivtrafik än vad myndigheten annars skulle tillhandahålla. Kollektivtrafiklagen bör därför medge att det finns utrymme för flexibla lösningar vid finansieringen av den regionala kollektivtrafiken inom ramen för den regionala kollektivtrafikmyndighetens ansvar. Om en kommun inom länet har en högre ambitionsnivå än den regionala kollektivtrafikmyndigheten, bör det finnas en möjlighet för myndigheten och

VÄSTERÅS STAD

TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-16

3 (8)

Dnr: 2011/39-KS

kommunerna att komma överens om kommunal finansiering som ett tillägg till den ordinarie finansieringen. Ovanstående förslag stödjer det sätt Västmanland valt att organisera sin myndighet och möjliggör flexibla lösningar för varje enskild kommun att själv avgöra ambitionsnivån för kollektivtrafiken. Avtal mellan landstinget och primärkommunerna När landstinget blir kollektivtrafikmyndighet skrivs avtal mellan landstinget och kommunerna som ersätter nu gällande konsortialavtal avseende Västmanlands Lokaltrafik AB. Det nya avtalet skall innehålla samma huvudprinciper som nu gällande avtal, d.v.s. : • •

Landstinget ansvarar för planering och kostnader för kommunhuvudortsammanbindande trafik med tåg och/eller buss. Kommunerna beställer stadstrafik, lokal landsbygdstrafik, kompletteringstrafik och båttrafik.

Det som framförallt skiljer jämfört med konsortialavtalet är att landstinget efter genomförd skatteväxling fullt ut ansvarar för den verksamhet och kostnader som inte är direkt knutet till trafikuppdrag. Ett förslag till avtal finns framtaget, men är ännu ej juridiskt granskat eller diskuterat mellan landstinget och kommunerna. Utformning av avtal kommer att presenteras för VKL:s styrelse. För verksamheten 2012 utgör den av ägarna till Västmanlands Lokaltrafik AB godkända rambudgeten, med bakomliggande planering av utbud, kommunernas beställning av trafik. Dock skall justering av rambudgeten för skatteväxlade medel avseende övriga kostnader ske.

Ägar- och bolagsfrågor Inriktningen när det gäller bolagsstruktur utgår från ”Sammanfattande underlag inför principbeslut om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland” från VKL. Hur genomförande skall ske samt skattekonsekvenser behöver utredas ytterligare. Västmanlands Lokaltrafik AB Bolagets framtida verksamhet behöver utredas. Särskilt behöver beaktas bolagets kopplingen till tecknande avtal (Citybanan samt Transitio) AB Västerås Lokaltrafik AB Västerås Lokaltrafik ägs av Landstinget för att kontrollkriteriet skall vara uppfyllt. Detta möjliggör fortsatt tilldelning av trafik. Värdering genomförs av bolaget.

VÄSTERÅS STAD

TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-16

4 (8)

Dnr: 2011/39-KS

Westmannatrafik AB Westmannatrafik AB ägs gemensamt mellan Landstinget och kommunerna, med samma fördelning som idag gällande Västmanlands Lokaltrafik AB. Depåerna i Fagersta, Köping och Sala överförs från Västmanlands Lokaltrafik AB till Westmannatrafik AB. Bolaget blir därigenom ett fastighetsbolag med uppdrag att hyra ut lokaler till i första hand AB Västerås Lokaltrafik. . Nedanstående bolag/verksamheter skall för Västmanlands del ägas av Landstinget Västmanland: • • • • • • • •

Länstrafiken Mälardalen AB MÄLAB Tåg i Bergslagen Transitio BIMS AB BIMS KB Samtrafiken Svensk Kollektivtrafik

Skatteväxling för ”övriga kostnader” (nettoomkostnader) Förslaget avseende kollektivtrafikmyndigheten innebär att en begränsad skatteväxling sker för ”övriga kostnader” som inte fördelas per linje. I tidigare material har storleken på dessa kostnader uppskattats till mellan 3-5 öre. När uppdelning sker för vilka kostnader som skall skatteväxlas är det viktigt att tydlighet uppnås så att de går att hantera i det fortsatta arbetet, utan att diskussioner uppstår var vilka kostnader skall föras. För att det skall vara hanterbart har tjänstemän på VL medverkat i framtagandet i de principer som föreslås. Föreslås att skatteväxling sker för samtliga kostnader exklusive trafikkostnader. Specifikation av trafikkostnader, se bilaga X De ”övriga kostnader” som föreslås skatteväxlas är kostnader som inte på ett naturligt sätt kan fördelas som trafikintäkt eller trafikkostnad på trafikslag eller linjer och som kvarstår hos trafikmyndigheten vid en eventuell upphandling av trafiken. Föreslås att skatteväxling sker på ”övriga kostnader” utifrån rambudget 2012, se tabell nedan

VÄSTERÅS STAD

5 (8)

TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-16

Dnr: 2011/39-KS

Skatteväxling övriga kostnader och intäkter Trafikupplysning Biljett/betalsystem, färdbeviskontroll Kostnader för väderskydd (ovan jord) och hållplatser Lokaler och fastigheter Reklam och PR, försäljningskostnader Kanslikostnader Avskrivningar och räntenetto Reklamintäkter Hyresintäkter depåer Köping, Sala och Fagersta Övriga intäkter som ej går att fördela

-3 559 680 -7 200 000 -3 946 930 -3 582 340 -5 901 060 -17 544 737 -4 560 103 3 596 760 1 761 300 773 800 -40 162 990

Övriga kostnader uppgår till 40 162 tkr 2012, varav halva kostnaden ska skatteväxlas. Detta motsvarar 4 skatteören Kostnadsutjämning Nuvarande kostnadsutjämning för kollektivtrafiken har sin grund i trafikhuvudmännens trafikkostnader för 2000 och 2001. Detta innebär att underlagen är missvisande och att kostnadsutjämningen inte speglar kommunernas nuvarande kostnader. En översyn av kostnadsutjämningen har gjorts inom ramen för utjämningskommitténs översyn (SOU 211:39). Utjämningskommittén har uppdaterat kostnadsfördelningen utifrån trafikhuvudmannens redovisade kostnader från 2009. Den uppdaterade kostnadsfördelningen ska gälla från 2013 och förslaget är nu föremål för remissbehandling. Trots uppdateringen finns det brister i utjämningskommitténs förslag. De kostnader som trafikhuvudmännen redovisat innehåller inte samtliga kostnader för kommunernas kollektivtrafik. Länets kommuner bör därför göra ett gemensamt förslag till uppdatering, vilken ska gälla from och med 2013. Ett sådant förslag bör föregås av en närmare analys och behandlas i VKL´s styrelse. Den skatteväxling som föreslås inför 2012 har en marginell påverkan av kostnadsfördelningen mellan kommunerna. Begäran om uppdaterad kostnadsutjämning bör därför göras i samband med den förändrade kostnadsutjämningen inför 2013.

Inrättande av kollektivtrafiknämnd och beredning För att åstadkomma maximal nytta och effekt av de resurser som satsas på kollektivtrafiken i ett samlat regionalt perspektiv krävs att landstinget, kommunerna och andra aktörer strävar i samma riktning och samverkar för att åstadkomma bra lösningar.

VÄSTERÅS STAD

TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-16

6 (8)

Dnr: 2011/39-KS

Kollektivtrafiknämnd Som regional kollektivtrafikmyndighet har landstinget ansvaret för kollektivtrafikens utveckling gentemot medborgarna i Västmanland. Inom landstinget inrättas därför en kollektivtrafiknämnd som utgör kollektivtrafikmyndigheten i länet. Nämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare. Landstingsfullmäktiges ledamöter och ersättare är valbara till nämnden. Till kollektivtrafiknämnden kommer möjligheter finnas att adjungera en ledamot per länsdel från kollektivtrafikberedningen. Kollektivtrafikberedning En regional trafikberedning bildas, sammansatt av förtroendevalda representanter från kommunerna och landstinget. Under en övergångsperiod adjungeras VL:s presidium till beredningen. Beredningen har en till två representanter för respektive kommun i länet, landstingets representanter utgörs av nämndens presidium. Samtliga representanter i beredningen ges samma status. En jämn könsfördelning eftersträvas. Kollektivtrafikberedningen är beredande organ till nämnden och har till uppgift att säkerställa ett länsgemensamt ansvarstagande för kollektivttrafikens utformning och utveckling. I uppdraget ingår även att tillgodose den kommunala förankringen av förslag till beslut gällande den strategiska inriktningen i Trafikförsörjningsprogrammet, inriktningen för den årliga trafikplanen och i andra övergripande strategiska frågor inom kollektivtrafiken. Landstinget är sammankallande till möten i beredningen. Mötesintervall styrs främst av processen för trafikförsörjningsprogrammet och de årliga trafikplanerna. Det utgår ingen förtroendemannaersättning från landstinget till kommunernas representanter. Trafikförsörjningsprogrammet Den nya kollektivtrafiklagen innebär att myndigheten regelbundet, i ett trafikförsörjningsprogram ska fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken (inkluderar lokal trafik). Trafikförsörjningsprogrammet blir det viktigaste styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling i länet. Dokumentet kommer att ha ett mer långsiktigt perspektiv än dagens Trafikförsörjningsplan. Trafikförsörjningsprogrammet uppdateras vart fjärde år. Utöver att ange mål, har Trafikförsörjningsprogrammet som syfte att ange vilken trafik som skall beläggas med trafikplikt och därigenom tilldelas eller upphandlas, samt bedöma vilken trafik som skall utföras på kommersiell grund (§10). Programmet kan ses som två delar – en strategisk del som anger mål och inriktning och en del (Trafikplikt och bedömning av kommersiell trafik) som grundas på den strategiska delen. Myndigheten skall enligt lagen fatta beslut om båda.

VÄSTERÅS STAD

TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-16

7 (8)

Dnr: 2011/39-KS

Inför uppdatering eller antagande av nytt Trafikförsörjningsprogram ges kommunerna och andra aktörer möjlighet att lämna formella yttranden genom remiss på förslagen. Förslaget skickas till kommunerna och läggs ut på landstingets hemsida så att övriga aktörer kan ta del av det och lämna synpunkter. Årliga trafikplaner De årliga trafikplanerna beskriver det stegvisa genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet. De anger bl.a. vilka objekt som skall genomföras och förändringar i tidtabeller. Stadstrafiken i Västerås – särskild samverkansgrupp Stadstrafiken i Västerås är ett nav för länets kollektivtrafik, där flest delresor sker, samt flertalet regionala resor slutar eller börjar. Västerås planerar för genomförande av en stor satsning och omläggning av sin stadstrafik inom ramen för projektet ”Smartkoll”. Projektets genomförande är i dagsläget inte beslutat, men planeringen är långt gången och beslut finns om genomförande av infrastrukturåtgärder för Smartkoll. Västerås stads möjligheter att påverka framtida beslut om stadstrafiken i staden är mycket viktigt. För att säkerställa Västerås inflytande föreslås att en särskild samverkansgrupp bildas med tjänstemän från Västerås stad, myndigheten och den organisation som utför trafiken (Västerås Lokaltafik AB). Detta är en lösning som motsvarar hur Skånetrafiken arbetar i Helsingborg. Länsdelsträffar Regionala forum bildas för att skapa möten mellan kommunpolitiker, kommunala tjänstemän och myndigheten. Här ges utrymme att ta upp frågor som avser specifika stråk och länsdelar. Möten hålls ca 2 gånger per år. Ärenden är aktuella trafikfrågor, objektslistan, ekonomi (landstingets ramar 1-3 år) m.m. Deltagare är ledande politiker och tjänstemän i kommunerna och från myndigheten nämndordföranden/ vice ordförande och tjänstemän. Till dessa möten bjuds även tjänstemän från länsstyrelsen mfl. för att belysa och diskutera infrastrukturfrågor. Förslag till indelning i länsdelar: • • • •

Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg Arboga, Kungsör och Köping Västerås och Sala Hallstahammar och Surahammar

Vardagskontakter Redan idag arbetar VL med kontinuerliga tjänstemannakontakter med kommunerna. Det är viktigt att detta arbetssätt fortsätter och när den nya modellen införs kommer kanalerna för denna typ av kontakter att förtydligas. Kommunvisa planeringsträffar

VÄSTERÅS STAD

TJÄNSTESKRIVELSE 2011-08-16

• • •

8 (8)

Dnr: 2011/39-KS

Kollektivtrafikmyndigheten besöker respektive kommun minst en gång per år Kontinuerliga kontakter sker per telefon och e-post etc.. Ärenden är uppkommande frågor i trafiken, planeringsprocessen etc.

Kontaktpersonträffar • Kollektivtrafikmyndigheten samlar kommunernas kontaktpersoner 2-3 gånger per år Deltagare är de av kommunerna utsedda tjänstemän som har i uppdrag från sin kommun att vara fortlöpande kanal in till myndigheten. Övrig samverkan En kommun kan alltid ta direktkontakt med landstinget genom en skrivelse eller muntligen. Vid behov kan särskilda beredningsgrupper tillsättas för enskilda frågor, (t.ex. stråkstudier), där även kommunpolitiker kan ingå. Kommuner har också möjlighet att initiera och genomföra utredningar som inspel till ansvarig nämnd inom landstinget. Det kan också finnas andra frågor än de som nämnts ovan som kan vara relevanta för landstinget att remittera eller ha samråd med kommunerna kring. Ovanstående begränsar inte den möjligheten. Revidering av samverkansformerna En ny ansvarsfördelning och kollektivtrafiklagstiftning innebär osäkerheter. Successiva anpassningar av samverkansformerna kan komma att krävas. Landstinget ansvarar för att samverkansformerna kontinuerligt utvecklas tillsammans med kommunerna. Förändringar i samverkansformerna följer samma besluts- och förankringsprocess som för trafikförsörjningsprogrammet. Senast tre år efter införandet av samverkansformerna, d.v.s. senast 2015, skall en utvärdering av samverkansformerna ske. Landstinget samordnar denna utvärdering.

Monica Eriksson Stadsdirektör

Thomas Energård Ekonomidirektör

Bilagor: 1) Protokoll från VKLs styrelse 31 maj 2011 2) Sammanfattande underlag inför principbeslut om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland 3) Förslag om bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län

Förslag om bildande av kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län

1 (7)

Innehåll 1.

Bakgrund ................................................................................................... 2

2.

Länets utmaningar..................................................................................... 2

3.

Myndighetens uppgifter ............................................................................ 3

4.

Krav på myndigheten................................................................................. 3

5.

Alternativ 4, Landstinget Västmanland som myndighet – skatteväxling genomförs på gemensamma övriga kostnader inom VL och kostnadsfördelning för trafik enligt gällande konsortialavtal .................... 3

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10

6.

Landstinget som myndighet ........................................................................................................ 3 Organisation ................................................................................................................................... 4 Skatteväxling och mellankommunal utjämning ....................................................................... 4 Kommunalekonomiska konsekvenser ...................................................................................... 4 Avtalets giltighet ............................................................................................................................ 4 Bolagsfrågor ................................................................................................................................... 5 Upphandling av tågfordon – borgensåtaganden ..................................................................... 5 Stadstrafiken i Västerås - SmartKoll .......................................................................................... 5 Skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor ........................................................................................ 6 Riskbedömning .............................................................................................................................. 6

Beslutsunderlag ......................................................................................... 6

Bilaga 1.1 Utjämningskommitténs förslag till uppdatering av kollektivtrafikfaktorn ........................................................................................... 7 Bilaga 1.2 Utjämningskommitténs förslag - justerat ........................................... 7

2 (7)

1.

Bakgrund

Detta dokument kompletterar rapporten ”Sammanfattande underlag inför principbeslut om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland”, vilken presenterades för VKL:s styrelse den 13 maj. Kompletteringen är gjord mot bakgrund av delvis nya förutsättningar genom att SKL efter ovanstående styrelsemöte signalerat ändrad syn på möjligheterna för kommunerna att göra tillköp när ett landsting är kollektivtrafikmyndighet. Bedömningen är att det är möjligt att organisera myndigheten inom landstinget med genomförande av en begränsad skatteväxling och att trafikkostnader även fortsättningsvis fördelas enligt nu gällande konsortialavtal. Nedan beskrivs ett genomförande av detta alternativ.

2.

Länets utmaningar

En väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning för positiv ekonomisk och befolkningsmässig utveckling i länet. Befolkningen i Stockholm – Mälardalen växer snabbt. Det krävs betydande satsningar på bättre infrastruktur och kollektivtrafik för att Västmanland ska kunna ta del av denna tillväxt. Västmanland har liten andel av den stora befolkningsökningen i Stockholm – Mälarregionen under perioden 2000-2010. Ju fler tillgängliga arbetstillfällen – desto högre inkomstnivåer för länets medborgare. Sambandet mellan en arbetsmarknadsregions storlek, medborgarnas löner och sysselsättningsgrad är starkt. Inriktningen bör vara att alla kommuner i länet ska kunna ingå i en större arbetsmarknadsregion. Det är viktigt att utveckla tillgängligheten i starka stråk över länsgränser och öka takten i att integrera länets alla delar i ett storregionalt perspektiv. Det finns en stor tillväxtpotential för ökat kollektivtrafikresande, inte minst inom och mellan de stora städerna i Stockholm – Mälardalen. Möjligheter till studiependling behöver förbättras. Pågående arbete med Länsplan för Västmanland pekar enhälligt mot en kommande regionförstoring. Realt ökade bränslepriser kommer att leda till ökad efterfrågan på kollektivtrafik. Fördubblingsvisionen till 2020 bedöms vara ett troligt scenario om den nya myndigheten kan skapa ett attraktivt utbud. Nya lösningar, framför allt på landsbygden, bör skapas som är attraktiva för resenärerna och ekonomiskt effektiva genom att samordna linjelagd kollektivtrafik, skolskjutsverksamhet, sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. Om den nya kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland tillsammans med myndigheterna i grannlänen ska upphandla ett nytt regionaltågsystem kommer det att innebära stora borgensåtaganden och ökade driftskostnader.

3 (7)

3.

Myndighetens uppgifter

Den nya kollektivtrafikmyndigheten ska: möta de utmaningar länet står inför utveckla den strategiska och långsiktiga trafikplaneringen ta fram och fastställa trafikförsörjningsprogram besluta om trafikplikt före upphandling eller tilldelning av trafik ta över VL:s nuvarande uppgifter alt. överlåta vissa uppgifter till bolaget svara för ägande och ägarstyrningen av bolagen i VL-koncernen.

4.

Krav på myndigheten

Kollektivtrafik är inget mål i sig utan ett medel för att nå övergripande regionala och kommunala samhällsmål. Det är viktigt att: Skapa en kompetent och handlingskraftig myndighet som kan  utveckla kollektivtrafiken med utgångspunkt från länets mål och utmaningar  tillvarata länets intressen då det storregionala samarbetet nu intensifieras. Skapa en myndighet som är rustad för att möta alla de utmaningar som länet står inför med krav på ökade satsningar på  Tågtrafik  Länstrafik  Stadstrafiken i Västerås med SmartKoll m.m. Skapa en myndighet som kan utveckla kollektivtrafiken under de kommande åren så att länet står väl rustat inför en eventuellt kommande sammanläggning av landsting till en ny regionkommun.

5.

Alternativ 4, Landstinget Västmanland som myndighet – skatteväxling genomförs på gemensamma övriga kostnader inom VL och kostnadsfördelning för trafik enligt gällande konsortialavtal

5.1

Landstinget som myndighet

Alternativet innebär att landstinget är myndigheten och ansvarar för planeringen av trafiken. Trafikkostnader fördelas mellan landstinget och kommunerna enligt grundprinciperna i nu gällande konsortialavtal. Överlåtelsen av ansvar, skatteväxling, organisation, inflytandefrågor m.m. regleras i det avtal som landstinget och kommunerna tecknar. Sammanfattningsvis innebär det att respektive kommun åtar sig att medfinansiera kollektivtrafikkostnaderna avseende stadsoch landsbygdstrafik i enlighet med beställning avseende den egna kommunen.

4 (7)

Även med landstinget som myndighet innebär detta alternativ att kollektivtrafiken fortsatt kommer att vara en i hög grad kommunal fråga. Landstinget kan bli en stark samarbetspart med grannlänen och mot staten och en kraftfull myndighet för hantering av storregionala tågfrågor.

5.2

Organisation

Inom landstinget bildas en regional nämnd och en regional trafikberedning. Den regionala trafikberedningen är parternas gemensamma samråds- och beredningsorgan och ska bestå av förtroendevalda från samtliga kommuner och landstinget. Den har till uppgift att säkerställa den kommunala förankringen av förslag till beslut gällande trafikförsörjningsprogrammet, den årliga trafikplanen, andra övergripande strategiska eller principiella frågor inom kollektivtrafiken samt resursfrågor. Samtliga kommuner ska genom beredningen få möjlighet att direkt påverka de beslut som fattas av trafikmyndigheten. Samtliga ledamöter i beredningen ska ges samma status. Alternativet innebär ett mycket nära samarbete mellan landstinget och kommunerna i planeringen och genomförandet av kollektivtrafiken i länet.

5.3

Skatteväxling och mellankommunal utjämning

Skatteväxlingen görs 2012 utifrån VL:s rambudget 2012 för ”övriga kostnader” som inte fördelats per linje. Om regionkommun bildas genomförs ny skatteväxling som då också inkluderar trafikkostnaderna. Någon fullständig beräkning av skatteväxling är i nuläget inte färdigställd. En kvalificerad bedömning är att skatteväxlingens storlek blir på 3-5 öre. Analys av vad som ingår i de övriga kostnader som redovisas inom VL och vad av detta som är lämpligt att ingå i en skatteväxling pågår.

5.4

Kommunalekonomiska konsekvenser

Även om nu gällande fördelningsmodell för kollektivtrafikens finansiering huvudsakligen består uppkommer betydande kommunalekonomiska konsekvenser för enskilda kommuner vid uppdatering av kollektivtrafikfaktorn i skatteutjämningssystemet. Utjämningskommittén har lämnat sitt betänkande till regeringen. I bilaga 1.1 redovisas konsekvenserna av uppdateringen för kommunerna i länet. Uppdateringen beräknas utifrån 2009 års kostnader. I beräkningen har kommittén utgått ifrån de uppgifter som redovisats hos trafikhuvudmannen, vilket medfört att kostnader som endast redovisats hos kommunerna inte medtagits, exempelvis Brukslinjen. Hur det slutgiltiga förslaget om framtida utjämningssystem de facto blir kommer att framgå av kommande proposition från regeringen. En rimlig utgångspunkt är att också kostnaderna för t.ex. Brukslinjen bör ingå i beräkningsunderlaget vid en uppdatering. I bilaga 1.2 redovisas hur nettokostnaden för 2011 fördelas när samtliga kostnader inräknats. Den tabellen motsvarar de beräkningar som vår utredning tidigare redovisat vid jämförelser med skatteväxlingsalternativet.

5.5

Avtalets giltighet

Överlåtelsen av kommunernas ansvar för kollektivtrafiken till landstinget är avtalsbundet. I avtalsförslaget föreslås att avtalet gäller tills vidare med 18 månaders uppsägningstid. I avtalet

5 (7)

mellan landstinget och kommunerna skall regleras vad som sker vid eventuell överprövning. I händelse av överprövning skall ny förhandling mellan landstinget och kommunerna genomföras. Då möjliga alternativ är att genomföra skatteväxling även för kommunernas trafikkostnader, alternativt att kommunalförbund bildas.

5.6

Bolagsfrågor

Myndigheten ansvarar i förvaltningsform för övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor som delvis sker i samarbete med angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter. Dagens områdeskontor i Västerås inom Länstrafiken i Mälardalen flyttas in i myndigheten. Myndigheten ska äga VL och ska direkt, eller via VL, äga AB Västerås Lokaltrafik (åkeriet) för att möjliggöra direkttilldelning vad gäller busstrafik till åkeriet.1 Intressebolag inom VL-koncernen (MÄLAB, Tåg i Bergslagen, Transitio, BIMS och Länstrafiken Mälardalen) ska också ägas direkt av myndigheten för att följa gällande regelverk för offentlig upphandling2 och minska avståndet mellan politiska beslut, planering och genomförande av verksamheten. Detta ger en mer ändamålsenlig ägarstyrning av bolagen och dess verksamhet. Den eller de som ska betala måste också ha ett avgörande inflytande över viktiga beslut som fattas i bolagen. Politisk styrning och finansiering blir därigenom enklare. Kommunerna och landstinget måste under innevarande år träffa ett avtal om framtida ägande av bolagen i VL-koncernen. Intressebolagens framtid utreds i särskild ordning i samarbete med berörda intressenter. Om landstinget blir myndighet och ska förvärva kommunernas aktier uppkommer frågan om köpeskilling. I nu gällande konsortialavtal och bolagsordning finns regler om hembudsskyldighet. Om dessa regler ska tillämpas ska landstinget förvärva aktierna till nominellt belopp.3

5.7

Upphandling av tågfordon – borgensåtaganden

MÄLAB arbetar med framtagande av underlag för trafikförsörjningsprogram för den regionala länsöverskridande tågtrafiken. Med stor sannolikhet kommer genomförandet av programmet att innebära att ett gemensamt koncept för den regionala tågtrafiken etableras i Stockholm Mälardalen. Upphandling av tågfordon kommer att kräva stora borgensåtaganden. Frågan om borgen kan komma att aktualiseras år 2012 eller 2013. Om landstinget blir myndighet kommer landstinget att ansvara för dessa eventuella borgensåtaganden.

5.8

Stadstrafiken i Västerås - SmartKoll

Om nu gällande finansieringsmodell består ska Västerås stad bekosta genomförandet av SmartKoll, d.v.s. stadens planerade utbyggnad av trafiken. I rapporten "Ny kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län" redovisas de legala förutsättningarna för att tilldela trafik till åkeriet. 2 Se den särskilda rättsliga analys som Hannes Snellman advokatbyrå AB gjort om ägandet i Transitio. 3 Kvoten mellan ett aktiebolags aktiekapital och antalet utestående aktier kallas numera för kvotvärde. Tidigare benämndes kvoten nominellt belopp. 1

6 (7)

5.9

Skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor

Skolskjutsar är ett primärkommunalt ansvar. För att förbättra trafikförsörjningen på landsbygden bör skolskjutsar så långt möjligt linjeläggas. Linjetrafik är myndighetens ansvar även om linjetrafiken i huvudsak betjänar skolbarn. Kommun kan överlåta sina uppgifter beträffande färdtjänst och riksfärdtjänst till den nya myndigheten. Kommunerna och landstinget kan uppdra åt den nya myndigheten att planera och upphandla skolskjutsar, färdtjänst, sjukresor m.m. Man bör kunna skapa en attraktivare trafik för resenärerna till en lägre kostnad för samhället om ett och samma organ ansvarar för planering och upphandling av all trafik, oavsett kategori av resenärer. Skäl talar för att inordna Samtrafik:s nuvarande verksamhet i den nya myndigheten och utvidga den till att omfatta hela länet. Detta behöver utredas i särskild ordning när myndigheten är etablerad.

5.10

Riskbedömning

Den viktigaste risken med alternativet är om lagtolkning innebär att delat finansiellt ansvar inte bedöms tillåtet med landstinget som myndighet. SKL har tidigare kommunicerat att lagstiftningen behöver kompletteras för att undanröja eventuella hinder för begränsade tillköp. På senare tid uttrycker juridisk kompetens inom SKL att om tillköp är tillåtet finns ingen begränsning i möjlig omfattning. Om länets kommuner och landsting väljer detta alternativ och det visar sig olämpligt med delat finansieringsansvar mellan landstinget och kommunerna måste ansvaret omförhandlas. I SKL:s skrift Ny kollektivtrafikmyndighet sägs följande: "Om landstinget är ensamt ansvarigt för kollektivtrafiken och överlämnar befogenhet att ingå avtal om allmän trafik till en kommun ska den av kommunen upphandlade trafiken finansieras av landstinget. Om både landstinget och kommunerna ska ha finansieringsansvar för kollektivtrafiken måste kollektivtrafikmyndigheten organiseras som ett kommunalförbund eller gemensam nämnd. Fördelningen av kostnadsansvaret ska regleras i förbundsordningen eller i överenskommelsen om gemensam nämnd."

6.

Beslutsunderlag

Det föreligger ett omfattande beslutsunderlag på VKL:s webbplats: SKL:s rapport Ny kollektivtrafikmyndighet, daterad 2011-01-03. Rapporten "Ny kollektivtrafikmyndighet i Västmanlands län", daterad 2011-03-10. "Utredning om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland – Kommunalförbundsalternativet", daterad 2011-03-10, med ett utkast till förbundsordning. "Utredning om kollektivtrafikmyndighet i Västmanland – Landstingsalternativet", daterad 2011-03-10, med utkast till avtal. Avtalsdokumenten är ännu inte kompletta. SKL:s utredning "Skatteväxling vid ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Västmanland", daterad 2011-01-24. PM om huvudmannaskap, ansvar och finansiering av kollektivtrafik, daterad 2011-03-22

7 (7)

Bilaga 1.1 Utjämningskommitténs förslag till uppdatering av kollektivtrafikfaktorn Standardkostnad 2002

Nettokostnad 2009 Differens

Differens Tkr

Skinnskatteberg

2,21%

2,09%

-0,13%

-205

Surahammar

2,46%

0,63%

-1,83%

-2 934

Kungsör

2,67%

0,89%

-1,78%

-2 859

Hallstahammar

3,61%

0,84%

-2,77%

-4 451

Norberg

2,52%

1,24%

-1,28%

-2 051

Västerås

53,77%

72,23%

18,46%

29 596

Sala

11,17%

9,34%

-1,83%

-2 925

5,38%

4,01%

-1,37%

-2 194

Köping

10,64%

5,52%

-5,12%

-8 215

Arboga

5,57% 100,00%

3,22% 100,01%

-2,35% 0,00%

-3 762 0

Fagersta

(Kostnader för Brukslinjen och Norbergar´n ingår inte i ovanstående förslag)

Bilaga 1.2 Utjämningskommitténs förslag - justerat Standardkostnad 2002

Nettokostnad 2011

Differens

Differens Tkr

Skinnskatteberg

2,2%

1,4%

-0,8%

-1 327

Surahammar

2,5%

6,6%

4,1%

6 640

Kungsör

2,7%

0,9%

-1,8%

-2 874

Hallstahammar

3,6%

7,2%

3,6%

5 800

Norberg

2,5%

1,5%

-1,0%

-1 570

Västerås

53,8%

65,6%

11,8%

18 973

Sala

11,2%

7,1%

-4,1%

-6 469

5,4%

3,0%

-2,4%

-3 888

Köping

10,6%

3,8%

-6,8%

-10 955

Arboga

5,6% 100,0%

2,9% 100,0%

-2,7% 0,0%

-4 330 0

Fagersta

(Kostnader för Brukslinjen och Norbergar´n ingår)