Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs bränsle. Bränslet består av den mat vi äter och omvandlas i kroppen till energi. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. Socker i blodet kallas blodsocker. När man äter producerar bukspottkörteln insulin. Insulinet har som uppgift att balansera sockerhalten i blodet. När sockret strömmar fram med blodet är det insulinet som släpper in sockret i cellerna. Det socker som blir kvar i blodet lagras i lever eller muskler och kan användas som energi senare. För människor med sjukdomen diabetes är det bukspottkörteln som har slutat fungera normalt. Kroppen producerar inte tillräcklig mängd insulin för att förse cellerna med socker/energi. Följden blir att blodsockret blir för högt. Symptom Du kan ha för högt blodsocker under flera år utan att märka någonting. Besvären kommer långsamt och kan vara:
ökad trötthet ökad törst stora urinmängder viktnedgång yrsel
Undersökningar Ett enkelt blodprov på fastande mage mäter blodsockerhalten. Om två faste prov visar ett värde som är större än 6,0 millimol per liter, ger det misstanke om diabetes och skall utredas vidare.
Behandling Syftet med behandlingen av diabetes är att hålla blodsockervärdena på en acceptabel och jämn nivå så att du slipper följdsjukdomar. Du får: lära dig att äta rätt och motionera regelbundet ta blodsockerkontroller ta blodsockersänkande läkemedel ta dagliga sprutor med insulin.
MAS information Utbildningsmaterial diabetes.doc Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 1 av 8
Kost Bra kost är basen för all diabetesbehandling. Dagens diabeteskost skiljer sig inte från den kost som är bra för alla. Måltidsordning och näringssammansättning skall följa de allmänna näringsrekommendationerna.
Måltidsordning- Måltiderna bör fördelas så jämnt som möjligt under dagen, tre huvudmål och några mellanmål
Frukost 08.00-09.00
Mellanmål Middag 10.00-10.30 12.00-14.00
Mellanmål 14.00-16.00
Kvällsmat 17.00-18.30
Mellanmål 20.00-21.00
Näringssammansättning o Släck törsten med vatten o Undvik kaffebröd, sötsaker, söta kex och snacks, socker och salt o Var sparsam med fett o Energiintaget skall anpassas individuellt beroende på ålder, kön, fysisk aktivitet, vikt och längd (BMI). Hos överviktiga patienter är viktreduktion ofta en förutsättning
Läkemedel Om kost och motion inte hjälper får man ta blodsockersänkande tabletter eller insulininjektioner. Medicinen skräddarsys. Motionerar man eller rör på sig litet mer än vanligt eller blir liggande sjuk några dagar kanske insulindosen måste justeras. Kontroll av blodsockret görs med en blodsockermätare.
Regelbunden fotvård Det är viktigt att dagligen inspekterar fötterna eftersom man med tiden kan få sämre känsel där. Det blir svårare att upptäcka små sår som kan vara ingångsport för en infektion. Om man har försämrad cirkulation i stora eller små pulsådror kan detta i värsta fall leda till kallbrand och man kan bli tvingad att få en tå, fot eller ett ben amputerat. Tillräckligt rymliga skor kan förebygga att det uppkommer sår. Regelbundna besök hos en fotterapeut är värdefullt om man inte kan sköta sina fötter själv.
MAS information Utbildningsmaterial diabetes.doc Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 2 av 8
Olika typer av insulin Allt insulin sänker blodsockerhalten genom att insulinet hjälper blodsockret att gå in i cellen. Insulinbehandling delas in i olika grupper beroende på hur tidigt insulinet börjar verka, när insulinet har bäst verkan och hur länge insulinet verkar:
Direktverkande insulin Direktverkande insulin tas upp snabbt av kroppen. Insulinet ger en snabb effekt, men har en kortare verkningstid. Insulinet kan tas omdelbart före en måltid och anses bättre likna den normala insulinutsöndringen efter måltider. Direktverkande insulin ger effekt 15 minuter efter injektion, når sin högsta koncentration inom en timme och fortsätter att ha effekt i mellan 2 4 timmar. Medelångverkande insulin Medellångverkande insulin fördröjer kroppens upptag av insulinet. Medellångverkande insulin tas vanligtvis 2 till 6 timmar innan det börjar ge effekt. Det har störst effekt mellan 4 till 14 timmar efter injektionen och efter ungefär 20 timmar har kroppen tagit upp hela dosen. Långverkande insulin Långverkande insulin når blodet 6 till 14 timmar efter injektion och har effekt ungefär 20 till 24 timmar. Blandinsulin Blandinsulin är en kombination av insulintyper som förblandats. De vanligaste blandinsulinen består av 70% långverkande eller medel-långverkande insulin och 30% vanligt eller direktverkande insulin.
MAS information Utbildningsmaterial diabetes.doc Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 3 av 8
Så här injicerar du insulin! Lämpliga områden för injektion Insulin ska injiceras i fettlagret som finns under huden i underhudsfettet. Olika områden på kroppen suger upp insulinet olika fort. Snabbast är uppsugningen från magen. Därför bör måltidsinsulin injiceras i magen för att insulinet ska få snabbast möjliga effekt. Medellångverkande insulin kan med fördel injiceras i övre, yttre delen av skinkan eller i låret. Uppsugningen sker långsammare härifrån och basinsulinets effekt blir då mer utdragen. Injektionen i låret kan ibland vara olämpligt eftersom fettlagrett är alltför tunt här, särskilt hos män.
Injektion i magen ska ske runt naveln. (Lägg din knytnäve på naveln och injicera utanför)
Skinkans övre, yttre del har ett tjockt fettlager där injektion av insulin kan ske
Lårens ovansida går att injicera i om inte fettlagret är alltför tunt
Injektionsnålar Utvecklingen av injektionsnålar har medfört tunnare, finare och kortare nålar. Därför har injektionerna blivit mindre smärtsamma. En kort nål skall användasför att undvika att injektionen sker i muskelvävnad. Därför är 6 mm och 8 mm de nålar som de allra flesta använder. Nålarna ska bara användas en gång. Om nålarna används flera gånger finns risk att huden skadas eller att nålen täpps till. Efter injektion ska nålen tas av. Förvaring av penna ska ske utan nålar för att förhindra läckage.
Använda injektionsnålar slängs i riskavfall MAS information Utbildningsmaterial diabetes.doc Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 4 av 8
Injektionspennor De allra flesta som har diabetes idag och behöver insulin använder insulinpenna. Det finns i princip två olika grupper av insulinpennor: Pennan som redan är fylld med insulin när Du hämtar den på apoteket. När insulinet är slut kastas hela pennan. Pennan som laddas med en glasampull innehållande insulin. Denna penna kan Du använda flera gånger eftersom Du byter ampullen när den är slut. Oöppnad insulinpenna skall förvaras i kylskåp Påbörjad insulinpenna kan förvaras i rumstemperatur
Så här sker injektionen 1. Lyft upp ett hudveck som bilden visar. 2. Stick in nålen i hudvecket och injicera. 3. Släpp hudvecket och låt nålen vara kvar under huden i 10 sekunder och dra ut nålen. Detta minskar risken för läckage från nålspetsen och från stickkanalen.
Byt injektionsställe Om injektion sker på precis samma ställe varje gång finns risk att det bildas fettknölar under huden. Flytta därför injektionsstället några cm varje gång. Att helt byta injektionsställe dvs. byta från mage till lår eller skinka bör bara ske om man är medveten om att uppsugningen av insulin förändras och därmed effekten. Injektionsteknik vid injektion i olika områden
Magen Lyft ett hudveck och injicera
Skinkas övre yttre del Här behövs inget hudveck eftersom fett vävnaden är tjock ändå.
MAS information Utbildningsmaterial diabetes.doc Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 5 av 8
Låret Här är fettvävnaden tunnare och ett ordentligt hudveck måste lyftas upp för att förhindra att injektionen hamnar i muskulaturen
Hypoglykemi eller Lågt blodsocker Hypoglykemi innebär att blodsockernivån i blodet är för lågt. Ibland talar man om insulinkänning. Orsaken till att blodsockernivån kan bli för låg är: Uteblivet födointag efter insulin injektionen För stor dos insulin Insulindos på fel tid Fel sorts insulin Insulininjektionen är given på ett ställe med snabbare absorbtion Insulininjektionen är given intramuskulärt i stället för subcutant Kräkningar Diaréer Motion Symptomen är: Blek och kallsvettig Huvudvärk Hjärtklappning Oro Förvirring Aggressivitet Långsam tankeförmåga Krånglig Slö Okontaktbar ? ? Vad gör jag??? ?
Ta ett P-glucos Om värdet visar mindre än 3,5 mmol/l skall du: Bjud på mjölk och smörgås Om patienten är vaken Lägg honung innanför kinden Om patienten är medvetande sänkt och inte kan svälja
MAS information Utbildningsmaterial diabetes.doc Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 6 av 8
Ring sjuksköterskan
Hyperglykemi eller Högt blodsocker När blodsockret är för högt handlar det normalt om värden över 15 mmol/l. Orsaker till att blodsockret blir för högt är: Glömd insulininjektion För låg dos insulin Infektion i kroppen Feber Stress Symptomen är: Dåsighet Ökad törst Stora urinmängder Uttorkning
Vad gör jag???
?
Ta ett P-glucos Ta temp
Ring sjuksköterskan
MAS information Utbildningsmaterial diabetes.doc Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 7 av 8
?
Vad gör jag???
?
Om jag har glömt att ge en insulindos Om patienten mår illa och inte vill ha sin frukost efter det att jag givit insulinet Om jag har givit fel dos insuli Om jag har givit fel sort insulin vid fel tillfälle
Ta ett P-glucos
Ring sjuksköterskan
MAS information Utbildningsmaterial diabetes.doc Skapat den 2006-09-05 10.55
