Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom
Delrapport
Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26
Södertälje den 26 oktober 2009
Södertälje den 26 oktober 2009
_________________________ Monica Sonde, projektansvarig
_________________________ Jan Jönsson, projektledare
Innehållsförteckning
1. Projektbeskrivning
3
2. Effektmål
3
3. Projektmål
4
4. Avgränsning
4
5. Verksamheten i siffror under perioden fram till den 1 oktober 2009.
5
6. Viktiga händelser under rapporteringsperioden
5
7. Viktiga händelser under kommande period
6
8. Utvecklingsområden
6
9. Måluppfyllelse
6
10. Bilder av verksamheten
9
11. Samarbetsformer
9
Sid 3 (10) 1. Projektbeskrivning Södertälje Skolakut är ett samverkansprojekt mellan Utbildningskontoret och Social- och omsorgskontoret i Södertälje kommun. Utbildningsnämnden finansierar projektet utifrån beslut av kommunfullmäktige. Projektet bygger på synsättet att skolan är viktig för en ung människas liv och utveckling liksom att en välfungerande skolgång har stor förebyggande betydelse för att undvika att barn och ungdomar riskerar en negativ utveckling. En central utgångspunkt är också alla myndigheters särskilda och nödvändiga skyldighet att samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Målgruppen för Södertälje skolakuts arbete är skolpliktiga ungdomar i skolår 6 till 9 med antingen ett asocialt beteende som blivit akut ohanterliga för skolpersonalen på grund av hot, våld eller andra kriminella handlingar, eller ungdomar som har hög skolfrånvaro. I den nya tillfälliga skolsituationen ska det bedrivas så mycket skolarbete som är möjligt och läroplanen ska följas. Skolans betydelse för den enskildes livsmöjligheter ska framhållas och förväntningarna på skolprestationer vara lika höga som i en normal skolsituation. Under placeringstiden ska ett förstärkt utredningsarbete pågå inom socialtjänsten och en planering för kommande insatser ska utformas. En pedagogisk kartläggning ska göras av elevens behov och förutsättningar och en långsiktig skollösning tas fram. Modellen ska ge tid att förbereda en bra lösning, utan att ungdomen ska hinna misslyckas ytterligare eller att andra ungdomar och personal blir oroliga. Södertälje skolakuts team består av en speciallärare/teamledare, en specialpedagog, en socialsekreterare och en familjebehandlare.
2. Effektmål -
-
-
Långsiktigt hållbara sociala och pedagogiska insatser kring den aktuella eleven ska utformas utifrån hans eller hennes behov. Socialtjänstens utredning ska ske skyndsamt och den pedagogiska kartläggningen fördjupas. Det ska bli lugnt på skolan efter en akut händelse, både för pedagoger och för elever. Färre elever ska följa efter i ett asocialt beteende. Eleven ska se sig själv som en lärande individ. Elever med hög skolfrånvaro ska återgå till en fungerande skolsituation med en giltig närvaro om minst fyra av fem dagar per vecka Elever som varit föremål för Skolakutens insatser ska nå målen i så många ämnen som möjligt samt bli behöriga att söka nationellt program på gymnasiet
Sid 4 (10) 3. Projektmål -
-
-
-
-
Att snabbt kunna agera när en elev begår kriminell handling som skapar oro på skolan, kunna hantera berörd elev och tillsammans med socialtjänsten arbeta fram en mer långsiktig lösning Att utveckla bra metoder för att i samarbete med socialtjänsten effektivt få elever med hög skolfrånvaro tillbaka till en fungerande skolsituation. Skolledningen ska kunna få stöd och hjälp när elev begår hot- eller våldshandling som skapar stor oro på skolan. Efter beslut om akut placering i Skolakuten ska eleven kunna tas emot och få undervisning inom 48 h. Pedagogisk kartläggning görs av placerad elev och eventuella insatser planeras. Placerad ungdoms behov av insatser till skydd och/eller stöd ska utredas av socialtjänsten under placeringstiden och eventuella insatser planeras. För akut placerad elev gäller att pedagogisk kartläggning och socialtjänstens utredning och insatser ska vara klara inom 6 veckor. Placerad elev ska uppleva att Skolakuten arbetar i nära samverkan med berörd skola och socialdistrikt, för att de insatser som påbörjats ska kunna fullföljas när placeringen i Skolakuten avslutats. Erbjuda elever i skolår 9 som har haft kontakt med Skolakuten stödundervisning under höstlov, sportlov, påsklov samt delar av sommarlovet.
4. Avgränsning Elever i grundskolans skolår 6 till 9 kan komma ifråga för Skolakutens insatser. Skolakuten är en tillfällig placering och kan inte användas som permanent lösning för elever vars behov redan är utredda, men vars stödbehov inte har kunnat tillgodoses. Barn och ungdomar som blir föremål för omedelbart omhändertagande enligt LVU eller har sådana skydds- och stödbehov att socialtjänsten måste göra en akut placering kan inte komma ifråga för Skolakutens insatser. Undervisning i elevens hem ska ske endast i yttersta nödfall i nära samförstånd med vårdnadshavarna. Skolakuten kan inte arbeta med arbetsmiljön på skolorna. Det ansvarar varje rektor för. Skolakuten kan inte arbeta förebyggande, i syfte att förhindra nyrekrytering av asociala ungdomar och inte heller motverka skolfrånvaro generellt i kommunen. Detta arbetar bland andra skolpersonal, socialsekreterare, fältassistenter, fritidsgårdspersonal och polis kontinuerligt med.
Sid 5 (10)
Skolakuten omfattar inte elever med exempelvis svår psykiatrisk problematik, där andra insatser är nödvändiga i första hand.
5. Verksamheten i siffror under perioden fram till den 1 oktober 2009. Inkomna anmälningar: 91 stycken (varav 14 elever anmälda flera gånger). 15 anmälningar har inkommit från socialtjänsten. 11 skolor har anmält elevärenden. Anmälda flickor: 37 Anmälda pojkar: 49 Klassärenden: 5 Alla anmälningar har samlats i en ärendebank. 15 elevfall har i samband med förnyad kontakt med skolan avförts från ärendebanken efter anmälan, då oron på skolan minskat och man funnit egna lösningar. Inskrivna i verksamheten: Totalt: 17 elever, 1 klass samt 1 konsultation. Flickor: 7 elever Pojkar: 11 elever Skolår: 6: 1 ärende 7: 3 ärenden 8: 9 ärenden (varav 1 konsultation) 9: 6 ärenden (varav 1 klass) Huvudsakligen intagen av frånvaroskäl: 9 elever Huvudsakligen intagen av akuta skäl: 7 elever (samtliga pojkar) Huvudsakligen intagen i väntan på annan skolplacering: 1 elev Klasskonsultation: 1 ärende Konsultation insatser: 1 ärende Skolor som haft elever placerade: 8 skolor Avslutade ärenden t.o.m. 2009-10-01: 14 ärenden Genomsnittlig placeringstid, skolveckor (av de som avslutats): 8½ veckor En placering har avbrutits i och med socialtjänstens placering (ej medräknad i genomsnittlig placeringstid).
6. Viktiga händelser under rapporteringsperioden -
Projektledare anställd och på plats i augusti 2008. Rekryteringsprocess och anställning av resterande team klart i oktober
Sid 6 (10) -
-
Bildande av tre referensgrupper tillsammans med socialtjänsten, elevhälsan respektive skolledare. Information vid lednings- och nätverksmöten på Utbildningskontoret och Social- och omsorgskontoret. Insamling av elevärenden genom besök på skolornas elevvårdsteam. Beslut om lokal och iordningställande av lokalen. Projektplanen fastställd av styrgruppen 21 oktober. Planeringsfasen därmed avslutad. Samtliga teammedlemmar på plats 3 november. Första elev intagen 6 november. De första eleverna avslutar sin placering i början av februari. Besked i april om att två av teamets medlemmar kommer att lämna projektet efter sommaren. Socialsekreteraren går till annan tjänst i kommunen och specialpedagogen kommer att bli mamma under hösten. Utvärderingsmodell fastställd av styrgruppen i maj och utvärderingsenkäter utsända till berörda parter. Rekryteringsprocess och anställning av en vikarierande specialpedagog samt en socialsekreterare klart i juni 2009.
7. Viktiga händelser under kommande period -
Introduktion av nya medarbetare i teamet augusti 2009. Familjebehandlaren kommer att utbildas till gruppledare i Komet för föräldrar till ungdomar 12-18 år under läsåret 09/10. Föräldrar till elever i skolakuten kommer att erbjudas att Kometutbildning. Slutrapport färdigställs till 2010-08-30.
8. Utvecklingsområden -
Elevurval och intagningsrutiner. Handledning till elevernas arbetslag. Stöd till föräldrarna, med inriktning mot att bli fungerande skolföräldrar. Återslussningen från skolakuten till en fungerande skolsituation.
9. Måluppfyllelse Det går inte att i denna delrapport göra en fullödig utvärdering av projektets måluppfyllelse, då verksamheten endast varit igång med elever sedan i november 2008. Vi kan dock redan nu identifiera några målsättningar som ser ut att infrias och andra som tydliga utvecklingsområden. I samtliga fall som Södertälje Skolakut tagit sig an, utom ett där placeringen fick avbrytas, har elevernas närvaro och studieinsatser ökat radikalt under placeringstiden. I flera fall har en hundraprocentig frånvaro på flera läsår
Sid 7 (10) brutits och vänts till nästan full närvaro. Elever som inte haft godkänt betyg i något ämne har läst in hela terminskurser och fått godkänt betyg. Det står klart att det tydliga fokus på studier som råder i verksamheten bidrar till att eleverna ser sig själva som lärande individer efter en tid i skolakuten. En förklaring till att det råder studiefokus i Södertälje skolakuts verksamhet kan vara teamets redan från början högt ställda förväntningar på vad eleverna ska kunna åstadkomma. Skolakuten har utarbetat en aktionsplan för hur elever som uteblir på morgonen eller försvinner under skoldagen ska kontaktas och följas upp. Den går huvudsakligen ut på att snabbt och regelbundet ringa till både elev och vårdnadshavare och motivera eleven att komma till skolan. Personalen ringer oavbrutet hela dagen om så behövs och gör efter någon dags ogiltig frånvaro hembesök. Detta har visat sig vara en framgångsrik modell och hembesök har sällan krävts. Genom det kartläggningsarbete som bedrivs under placeringen i skolakuten får skolan och socialtjänsten en tydligare uppfattning om elevens förutsättningar och behov. En framgångsfaktor för att det ska fungera i skolan tycks vara när skolan har möjlighet att erbjuda en lösning med gedigna stödinsatser för eleven på skolan, med tydligt identifierade personer som engagerar sig i eleven och som eleven kan knyta an till, utifrån det kartläggningsarbete som skolakuten genomfört. Återslussning till klass via studiegård eller mindre grupp på skolan har visat sig mer hållbart än omedelbar återgång till stor klass. En viktig faktor är skolledningens och arbetslagets engagemang för att redan när placeringstiden startar, börja diskutera lösningar så att eleven kan komma tillbaka på ett bra sätt. Det förutsätter en insikt om att eleverna inte ”repareras” under placeringen i skolakuten. Den ger istället skolan tid att hitta bra lösningar. Även om eleverna generellt har ökat sin närvaro i skolan liksom sina studieinsatser under placeringen, har det inte alltid fungerat när eleven sedan kommit tillbaka till skolan igen. Efter några positiva veckor faller en del elever successivt tillbaka i sina gamla negativa beteendemönster. I något fall har situationen till och med förvärrats en tid efter placeringen jämfört med hur det var före placeringen. Flera elever har önskat få gå kvar i skolakuten för en längre tid. Återslussningen till skolan efter placeringstiden i Södertälje Skolakut är det viktigaste utvecklingsområdet för kommande period. Eleverna har tagits in utifrån de anmälningar som inkommit från skolor och socialtjänst. Verksamheterna har snabbt förstått vad det är för elevkategorier skolakuten tar emot. De flesta elever som anmälts har haft stora behov av skolakutens insatser, men i en del fall har problematiken löst sig efter rådgivning vid anmälningstillfället. Prioritering av eleverna har varit nödvändigt. I och med det stora antalet anmälningar som inkom redan under hösten har många elevfall fått prioriteras bort.
Sid 8 (10)
När det gäller akuta elevärenden har skolakuten kunnat bereda dessa elever plats efter en kortare väntetid. Efter beslut om intag har skolakuten alltid varit beredd att ta emot eleven redan nästa dag, men i flera fall har det varit nödvändigt att förbereda placeringen på skolan under någon dag. Prioriteringar av ärenden har gjorts utifrån följande kriterier: - Om anmälan har inkommit från både skola och socialtjänst. - Endast en akutelev åt gången (även om det vanligtvis har varit två). - Någorlunda jämn fördelning av tjejer och killar i elevgruppen. - Spridning av ärenden mellan skolor och skolår. - Elever med tillsynes olika problematik, för att pröva olika arbetssätt. Det har visat sig svårt att bedöma vilken dignitet ett ärende har enbart utifrån skolans beskrivning och det som socialtjänsten kommit fram till i tidigare utredningar. Mycket har uppenbarats under placeringstiden, i synnerhet vad gäller elever med hög frånvaro. Under kommande period behöver vi utveckla effektivare rutiner för elevintaget, så att platserna utnyttjas fullt ut. Socialtjänstens utredningar av placerade elever har bedrivits skyndsamt och är av hög kvalitet. Mycket i familjernas livssituation har uppdagats som tidigare utredningar inte kommit fram till. Därmed har också adekvata insatser kunnat sättas in i högre grad än tidigare. De pedagogiska kartläggningarna har bidragit till att förtydliga både elevernas styrkor, utvecklings- och behovsområden. I flertalet elevärenden har det saknats tydlig dokumentation från skolgången, i vissa fall helt och hållet. I och med de uppföljningsmöten som hållits kontinuerligt mellan familjen, skolan och socialtjänsten under placeringstiden och den pedagogiska kartläggningen har dokumentationen i ärendena förbättrats. Skolornas och socialtjänstens samverkan kring ärendena har stärkts genom regelbundna uppföljningsmöten i skolakutens regi kring elever under och efter placeringstiden. Det har också blivit tydligt för både elever och vårdnadshavare att skola och socialtjänst jobbar nära varandra för barnets bästa. Föräldrarna till skolakutens elever har ofta stora stödbehov, både vad gäller omsorg och struktur. Familjebehandlarens roll kommer att utvecklas under hösten, då föräldrarna kommer att erbjudas att delta i Kometutbildning. Projektmålet om att ge konsultativt stöd till skolledningar vid skolakuta händelser har inte efterfrågats, men det har inte heller marknadsförts i någon större utsträckning. Diskussioner förs kring att ta fram en handlingsplan för Södertäljes skolor i händelse av grovt våld på skolan.
Sid 9 (10) 10. Bilder av verksamheten En del i utvärderingen av projektet Södertälje Skolakut är en enkät riktad till elev, vårdnadshavare, skolledning och elevvårdsteam, lärarlag och socialhandläggare. Enkäten skickas ut c:a en månad efter avslutad placeringsperiod. Eftersom det än så länge är ganska få elever som passerat genom skolakuten är antalet enkätsvar få. Sammanställningen kan dock ge bilder av hur verksamheten fungerar. Eleverna tycker generellt att det varit bra att gå på skolakuten. En del anser att det fungerar bättre nu på skolan, men för andra fungerar det fortfarande dåligt. Flera av eleverna tar upp som positivt att de kunnat få mer hjälp, att det givit dem lugn och ro och att personalen kunnat möta ungdomarna på ett bra sätt. De flesta eleverna upplever att stödet på skolan är dåligt eller obefintligt efter placeringstiden. Föräldrarna är i stort sett nöjda med den hjälp som deras barn fått på skolakuten. De upplever dock inte att deras barn fått något stöd i skolan efter tiden i skolakuten och inte heller att barnets intresse för skolan ökat. Skolledningarnas bild av elevernas situation efter placeringstiden är att det fortsätter att gå dåligt i skolan. Däremot upplever man att samarbetet mellan skola och socialtjänst påverkats i positiv riktning. Placeringen har för många skolor skapat andrum vid en rörig situation och förståelsen och kunskapen om elevernas behov har ökat. Skolakuten skulle behöva bli bättre på att överföra studieresultaten vid placeringens slut och hela lärarlaget behöver engageras i återslussningsplanen. Samtidigt menar några skolledningar att samarbetet med skolakuten tar för mycket av lärarlagens tid. Lärarlagen har svarat i mycket liten utsträckning, men önskar längre placeringstid och att klyftan mellan skolakutens lilla grupp och helklassen i skolan minskas vid utslussningen. Socialtjänsten anser generellt att skolakuten bidragit till att underlätta bedömningen, påskynda utredningen och att det varit positivt för samverkan mellan socialtjänst och skola. Socialtjänsten upplever att den täta kontakten skapat bättre insyn i ungdomarnas liv. Förbättringsområden är hur utslussningen och uppföljningen sker. Det skulle behövas en mellanform i skolan innan eleven börjar gå utan stöd i helklass.
11. Samarbetsformer Teamet har suttit samlat i lokaler i anknytning till Teknikgymnasiet i Södertälje. Detta har bidragit till effektivt arbete med snabbt informationsutbyte och bra samarbetsklimat. En viktig del i teamarbetet är att varje vecka stämma av hur ärendena utvecklar sig och att diskutera vad som ska bli nästa steg, samt att teammedlemmarna samordnar sig kring de olika möten och aktiviteter som ska ske under arbetsveckan.
Sid 10 (10) Regelbundna planeringsdagar har ägt rum när eleverna är på lov och dessa har varit mycket värdefulla, då teamet fått tid att reflektera över verksamheten och hur den ska utvecklas vidare. Det har visat sig finnas ett stort behov i teamet av att resonera med någon som står utanför den dagliga verksamheten då den är så intensiv och ibland konfliktfylld att det kan vara svårt att lyfta blicken. Både arbetsledningens placering utanför verksamheten, liksom regelbundna konsultationer med psykolog, fyller därför en viktig funktion. Tre referensgrupper bildades redan vid projektets uppstart i augusti 2008, med socialdistriktens gruppchefer, Elevhälsan (numera Resurscentrum) respektive skolledare. Mötena med dem har varit mycket värdefulla för att ta del av samarbetspartnernas tankar kring verksamheten. Projektledningen har kunnat testa av nya idéer. I referensgrupperna har också eventuella missförstånd kunnat redas ut i ett tidigt skede.
