Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3606
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter
Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskoleverksamhet
Skolrapporter Grundskolor: Dikanäs, Latikberg, Nästansjö skolor Hembergsskolan Malgovik och Volgsjö skolor Saxnäs skola Gymnasieskola: Malgovik gymnasieskola Vuxenutbildning
Bilaga
Beslut
Vilhelmina Kommun Torget 6 912 81 Vilhelmina
2008-09-09 1 (5) Dnr 53-2007:3606
Genomförd utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Skolverket har genomfört inspektion i Vilhelmina kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 7 april till den 14 maj 2008. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola och verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs senast den 9 december, 2008 ska Vilhelmina kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.
Postadress: 903 27 UMEÅ Besöksadress: Nygatan 18-20 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-5273 3939
[email protected] www.skolverket.se
Beslut 2008-09-09 2 (5) Dnr 53-2007:3606
Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Vilhelmina kommun måste vidta åtgärder för att förbättra skolornas resultat. Kommunen uppvisar lägre resultat än snittet för riket och kommungruppen glesbygdskommuner. Trenden är nedåtgående och Skolverket bedömer att kommunen måste göra ansträngningar för att vända trenden. För att lyckas göra det måste kommunen ha kännedom om verksamheternas resultat. Uppföljningen och utvärderingen av kunskapsresultaten är inte systematisk och görs varken på skol- eller kommunnivå i samtliga ämnen. Följaktligen blir inte sådan information i tillräcklig omfattning föremål för reflektion eller analys. Vilhelmina kommun bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket gör bedömningen att kommunen måste ta ansvar för att det på varje skola och i varje verksamhet finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete i syfte att identifiera förutsättningar, bedöma resultat och måluppfyllelse. Utan sådana underlag kan inte kommunen fatta välgrundade beslut om resursfördelning och vidare planering av verksamheterna. Kommunen måste således se till att det i samtliga verksamheter bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete samt att detta dokumenteras i skriftliga kvalitetsredovisningar i skolor och verksamheter samt även på kommunnivå på ett sätt som gör att de fyller en utvecklande funktion och att kraven i förordningen tillgodoses. Parallellt med uppföljningen och utvärderingen av resultaten bör också kommunen initiera diskussioner om innehåll, arbetssätt och former för utbildningen. I några skolor pågår en diskussion om hur utgångspunkterna för skolans arbete i högre grad kan utgå från kursplanernas och läroplanens mål att sträva mot, vilket är positivt. Hur skolorna arbetar med individanpassning och särskilt stöd är viktiga frågor att lyfta in i diskussionerna om ökad måluppfyllelse. Likaså bör diskussioner föras om hur elevernas engagemang i och inflytande över sin egen utbildning kan öka. Det är också Skolverkets bedömning att kommunen måste ta ansvar för att de nationella styrdokumenten och de nationella målen genomsyrar alla verksamheter. Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skol- och verksamhetsrapporterna visar på bedömer Skolverket att kommunen måste se till att rektorerna tar ett större pedagogiskt ledningsansvar avseende planering, genomförande, uppföljning och utvärdering i samtliga verksamheter och skolor. Exempelvis saknas i de flesta skolor aktuella arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Den garanterade undervisningstiden är inte alltid samordnad mellan skolorna, alla elever får inte undervisning i samtliga ämnen så att de kan uppnå målen för utbildningen. Det är oklart i vilken mån särskolans kursplaner är styrande för undervisningen av elever mottagna i särskolan. Delar av undervisningen för dessa elever och i vissa fall även för elever i behov av särskilt stöd sköts av personal utan adekvat utbildning. Beslut som rör elevers studiegång, såsom beslut om anpassad studiegång och placering i
Beslut 2008-09-09 3 (5) Dnr 53-2007:3606
särskild undervisningsgrupp, tas inte i enlighet med författningarnas krav. Inte heller betygssättning för elever mottagna i särskola sker i enlighet med författningarnas krav. Kunskapen om de styrdokument verksamheterna har att rätta sig efter är avgörande för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till. Därför måste kommunen försäkra sig om att all personal har sådan kunskap och där det bedöms nödvändigt också sätta in lämpliga kompetensutvecklingsinsatser. Inspektionen visar också att förutsättningarna för grundskolans rektorer att hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet i verksamheterna varierar och att ansvarsfördelningen mellan rektorer och mellan rektorer och så kallade platsansvariga lärare är otydlig. En tydligt identifierbar rektor är viktig för att beslut om enskilda elevers utbildning och skolgång ska tas i rätt ordning och att elevärenden inte hamnar mellan stolarna. Skolverket bedömer att kommunen måste se över rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare för samt hålla sig förtrogna med verksamheterna. I kommunens skolor och verksamheter bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten. De flesta skolor erbjuder lugna och trygga lärandemiljöer, men i intervjuer framkommer att det vid några grundskolor förekommer att elever upplever sig vara utsatta för kränkningar. Detta är allvarligt och kommunen och skolorna måste skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra att sådant sker. Kommunen måste också se till att det förebyggande värdegrundsarbetet förstärks på skolorna. Likabehandlingsplaner finns i skolorna och de olika verksamheterna, men det är Skolverkets bedömning att de inte fullt ut motsvarar lagens alla krav. De behöver utvecklas då de flesta i dagsläget saknar kopplingar till den egna verksamhetens behov av åtgärder. I de flesta fall har de tagits fram utan att barn, elever eller studerande varit delaktiga i arbetet. Likabehandlingsplanen ska också följas upp varje år och uppföljningen ska redovisas i skolornas och verksamheternas kvalitetsredovisningar. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen samt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen och 2 kap. 2 § särskoleförordningen). - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen samt 1 kap. 6 § gymnasieförordningen, 1 kap. 7 § gymnasiesärskoleförordningen, 2 kap. 8 § förordningen om kommunal vuxenutbildning, 1 kap. 4 § särvuxförordningen och 5 § förordningen om svenskundervisning för invandrare). - Kommunen har inte sett till att samtliga skolor och verksamheter har upprättat likabehandlingsplaner som motsvarar författningarnas krav (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).
Beslut 2008-09-09 4 (5) Dnr 53-2007:3606
- Kommunen har inte upprättat någon kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunen har inte en aktuell skolplan (2 kap. 8 § skollagen). - Några av gymnasieskolans lokala kurser motsvarar inte författningarnas krav (2 kap. 14 §, 7 kap. 4 § samt 1 kap 6 § gymnasieförordningen). - De studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig omfattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a § skollagen och 1 kap. 5 – 6 samt bilaga till förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). - Kommunen och skolorna informerar inte alla elever och föräldrar om rätten till modersmålsundervisning (2 kap. 9 § grundskoleförordningen och avsnitt 1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet). - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen måste vidta åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten i sin utbildningsverksamhet. - Kommunens kvalitetsarbete bör bli mer systematiskt så att utvärderingar och bedömningar av måluppfyllelsen står i relation till de nationella målen och att utvärderingar ger ett säkrare underlag för beslut om åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen i samtliga skolor och verksamheter. - Kommunen bör förbättra uppföljningen och utvärderingen av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. - Kommunens uppföljning och utvärdering av arbetet med särskilt stöd bör förbättras. - Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av skolornas värdegrundsarbete och säkerställa att alla elever har en trygg studiemiljö. - Kommunen bör verka för att de nationella målen i läroplan och kursplaner blir mer styrande för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. - Kommunen bör förbättra sin uppföljning av elevernas garanterade undervisningstid i grundskolan och särskolan. - Kommunen bör förbättra samverkan mellan och inom de olika skolformerna
Beslut 2008-09-09 5 (5) Dnr 53-2007:3606
- Kommunen bör se över förutsättningarna för rektorerna att vara pedagogiska ledare och hålla sig förtrogna med verksamheterna. - Kommunen bör förbättra arbetet med bedömning och betygssättning. - Kommunen bör förbättra sina insatser för att öka personalens insikter i de författningar som styr verksamheterna. - Kommunen bör försäkra sig om att ha en beredskap och en genomtänkt strategi för att ta emot nyanlända elever på bästa sätt. - Kommunen bör förbättra tillgången till modersmålsundervisning. På Skolverkets vägnar
Elisabeth Ahlgren Enhetschef Agnetha Burström Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråd Jonas Hedström. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.
Bilaga 2008-09-09 1(5) Dnr 53-2007:3606
Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Verksamheter Förskoleverksamheten - Kommunen medverkar inte till att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (avsnitt 1 och 2.2 läroplanen för förskolan). - Delar av förskoleverksamheten genomförs på ett sätt som varken motsvarar förskola eller familjedaghem (2 a kap. 2 § skollagen). - Förskolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3, 3a och 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Skolbarnsomsorgen - Fritidshemmen upprättar inga kvalitetsredovisningar (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Särskoleverksamheten - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Särskoleverksamheten genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i samtliga ämnen och ämnesområden (2 kap. 2 § särskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Särskoleverksamheten har inte upprättat en kvalitetsredovisning (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Alla elever mottagna i särskola och deras vårdnadshavare erbjuds inte utvecklingssamtal varje termin (7 kap. 1 § särskoleförordningen). - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för alla elever mottagna i särskola (7 kap. 1 § särskoleförordningen). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 § särskoleförordningen). - Vid betygssättning i grundsärskolan bedöms inte alltid elevens kunskaper i relation till den kravnivå som anges i kursplanerna (7 kap. 6 § särskoleförordningen).
Bilaga 2 (5)
Vuxenutbildningen - Vuxenutbildningen har inte upprättat en kvalitetsredovisning (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Grundskolor Dikanäs skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurserna 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen). - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1–4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Hembergsskolan - Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Språkvalet genomförs inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Skolan har inte fattat formella beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 § grundskoleförordningen). - Skolan har inte fattat formella beslut avseende anpassad studiegång (5 kap. 10 § grundskoleförordningen). - Eleverna har inte tillgång till särskilt stöd i alla ämnen (5 kap. 1 § grundskoleförordningen). - För eleverna är rektorsfunktionen delad (2 kap. 2 § skollagen). - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Bilaga 3 (5)
Latikbergs skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen). - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1– 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Malgoviks skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans arbetsplan motsvarar inte förordningens krav (2 kap. 23 § grundskoleförordningen). - Skolan har ingen kvalitetsredovisning (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Återrapportering av beslut om anpassad studiegång sker inte till nämnden (5 kap. 10 § grundskoleförordningen och 6 kap. 35 § kommunallagen). Nästansjö skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
Bilaga 4 (5)
- Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen). - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1–4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Saxnäs skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen för årskurs 1–5 (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Teknik genomförs inte på ett sådant sätt att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen). - Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17–18 §§ grundskoleförordningen). - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1–4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Volgsjö skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan har inte en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen). - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1–4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Genomförandet av elevens val uppfyller inte förordningens krav (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen). - Ansvaret för undervisningen läggs i för stor utsträckning på assistenter (2 kap. 3 § skollagen).
Bilaga 5 (5)
- Skolan har inte fattat formella beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 § grundskoleförordningen). - Återrapportering av beslut om anpassad studiegång sker ej till nämnden (5 kap. 10 § grundskoleförordningen och 6 kap. 35 § kommunallagen).
Gymnasieskola Malgomajskolan - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Åtgärdsprogram i enlighet med förordningens krav utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1a § gymnasieförordningen). - Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 § gymnasieförordningen). - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1–4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Dnr 53-2007-3606
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Innehåll Inledning .................................................................................................................... 1 Underlag..................................................................................................................... 1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ........................ 2 Sammanfattande bedömning .................................................................................. 3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat ........................................................... 4 Bedömning av styrning och kvalitetsarbete ........................................................16
Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Vilhelmina kommun. Skolverket sände den 30 november 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 7 april till den 14 maj 2008. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vilhelmina kommun genomfördes intervjuer med representanter för kultur- och utbildningsnämnd och förvaltning. 1
SKOLVERKET
Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten.
Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform
Antal barn/elever/studerande
Förskoleverksamhet
332
Skolbarnsomsorg
98
Förskoleklass
76
Grundskola
720
Obligatorisk särskola
11
Gymnasieskola
424
Gymnasiesärskola
2
Kommunal vuxenutbildning
147
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda
8
Svenskundervisning för invandrare
30
Källa: Vilhelmina kommun
Vilhelmina kommun tillhör kommungruppen glesbygdskommuner i Skolverkets statistik och är den till ytan sjunde största kommunen i Sverige. I kommunen bor 7250 människor, varav cirka 4000 i tätorten Vilhelmina. Elevunderlaget minskar och enligt kommunen måste anpassningar göras framförallt i grundskolan för att möta de konsekvenser som följer av de minskande elevtalen. I dagsläget är arbetsmarknaden gynnsam, vilket också leder till ett större behov av plats i förskoleverksamheten. Kultur- och utbildningsnämnden är styrelse för kommunens offentliga skolväsende, som omfattar förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning liksom även vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenska för invandrare (sfi). Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar också för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola samt i en del andra varianter. Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem och fritidshem integrerat i några förskolor. Inom kommunen finns fyra skolor för elever i förskoleklass upp till årskurs 6. Dessa fyra skolor bildade fram till den organisationsförändring, som trädde i kraft den 1 januari 2008, tillsammans rektorsområde 1. Två skolor, belägna i fjälltrakterna, bedriver verksamhet för elever i förskoleklass upp till årskurs 9 och en skola i tätorten har verksamhet för elever i årskurserna 7–9. Således finns i kommunen tre betygssättande grundskolor, vilka fram till den 1 januari 2008 tillsammans benämndes rektorsområde 2. I tätorten finns också gymnasie-
2
SKOLVERKET
skolan samt Lärcentrum, där vuxenutbildningen bedriver sin verksamhet. Hit kan kommunmedborgarna vända sig för att få vägledning och information om möjliga utbildningsvägar både inom den kommunala vuxenutbildningen och inom den högskoleverksamhet, som Lärcentrum har värdskapet för. I kommunen finns också en fristående skola, Strandskolan. Verksamheten inom förskola, skolbarnsomsorg, särskola och vuxenutbildning bedöms i särskilda verksamhetsrapporter. Den fristående skolan inspekteras inom ramen för kommuninspektionen i särskild ordning och redovisas i egen rapport.
Sammanfattande bedömning Vilhelmina kommun måste vidta åtgärder för att förbättra skolornas resultat. Kommunen uppvisar lägre resultat än snittet för riket och kommungruppen glesbygdskommuner. Trenden är nedåtgående och Skolverket bedömer att kommunen måste göra ansträngningar för att vända trenden. För att lyckas göra det måste kommunen ha kännedom om verksamheternas resultat. Uppföljningen och utvärderingen av kunskapsresultaten är inte systematisk och görs varken på skol- eller kommunnivå i samtliga ämnen. Följaktligen blir inte sådan information i tillräcklig omfattning föremål för reflektion eller analys. Vilhelmina kommun bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket gör bedömningen att kommunen måste ta ansvar för att det på varje skola och i varje verksamhet finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete i syfte att identifiera förutsättningar, bedöma resultat och måluppfyllelse. Utan sådana underlag kan inte kommunen fatta välgrundade beslut om resursfördelning och vidare planering av verksamheterna. Kommunen måste således se till att det i samtliga verksamheter bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete samt att detta dokumenteras i skriftliga kvalitetsredovisningar i skolor och verksamheter samt även på kommunnivå på ett sätt som gör att de fyller en utvecklande funktion och att kraven i förordningen tillgodoses. Parallellt med uppföljningen och utvärderingen av resultaten bör också kommunen initiera diskussioner om innehåll, arbetssätt och former för utbildningen. I några skolor pågår en diskussion om hur utgångspunkterna för skolans arbete i högre grad kan utgå från kursplanernas och läroplanens mål att sträva mot, vilket är positivt. Hur skolorna arbetar med individanpassning och särskilt stöd är viktiga frågor att lyfta in i diskussionerna om ökad måluppfyllelse. Likaså bör diskussioner föras om hur elevernas engagemang i och inflytande över sin egen utbildning kan öka. Det är också Skolverkets bedömning att kommunen måste ta ansvar för att de nationella styrdokumenten och de nationella målen genomsyrar alla verksamheter. Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skol- och verksamhetsrapporterna visar på bedömer Skolverket att kommunen måste se till att rektorerna tar ett större pedagogiskt ledningsansvar avseende planering, genomförande, uppföljning och utvärdering i samtliga verksamheter och skolor. Exempelvis saknas i de flesta skolor aktuella arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Den garanterade undervisningstiden är inte alltid samordnad mellan skolorna, alla elever får inte undervisning i samtliga ämnen så att de kan uppnå målen för utbildningen. Det är oklart i vilken mån särskolans kursplaner är sty-
3
SKOLVERKET
rande för undervisningen av elever mottagna i särskolan. Delar av undervisningen för dessa elever och i vissa fall även för elever i behov av särskilt stöd sköts av personal utan adekvat utbildning. Beslut som rör elevers studiegång, såsom beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp, tas inte i enlighet med författningarnas krav. Inte heller betygssättning för elever mottagna i särskola sker i enlighet med författningarnas krav. Kunskapen om de styrdokument verksamheterna har att rätta sig efter är avgörande för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till. Därför måste kommunen försäkra sig om att all personal har sådan kunskap och där det bedöms nödvändigt också sätta in lämpliga kompetensutvecklingsinsatser. Inspektionen visar också att förutsättningarna för grundskolans rektorer att hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet i verksamheterna varierar och att ansvarsfördelningen mellan rektorer och mellan rektorer och så kallade platsansvariga lärare är otydlig. En tydligt identifierbar rektor är viktig för att beslut om enskilda elevers utbildning och skolgång ska tas i rätt ordning och att elevärenden inte hamnar mellan stolarna. Skolverket bedömer att kommunen måste se över rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare för samt hålla sig förtrogna med verksamheterna. I kommunens skolor och verksamheter bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten. De flesta skolor erbjuder lugna och trygga lärandemiljöer, men i intervjuer framkommer att det vid några grundskolor förekommer att elever upplever sig vara utsatta för kränkningar. Detta är allvarligt och kommunen och skolorna måste skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra att sådant sker. Kommunen måste också se till att det förebyggande värdegrundsarbetet förstärks på skolorna. Likabehandlingsplaner finns i skolorna och de olika verksamheterna, men det är Skolverkets bedömning att de inte fullt ut motsvarar lagens alla krav. De behöver utvecklas då de flesta i dagsläget saknar kopplingar till den egna verksamhetens behov av åtgärder. I de flesta fall har de tagits fram utan att barn, elever eller studerande varit delaktiga i arbetet. Likabehandlingsplanen ska också följas upp varje år och uppföljningen ska redovisas i skolornas och verksamheternas kvalitetsredovisningar. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.
Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs
4
SKOLVERKET
utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kunskaper, utveckling och lärande Resultat
När det gäller kommuners utbildningsverksamhet anger staten bland annat genom läroplanerna de grundläggande värden som ska prägla verksamheterna och de mål och riktlinjer som ska gälla för dem. Inspektionen visar genom dokumentstudier och intervjuer att förskolorna i Vilhelmina kommun överlag erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet. Prioriterade områden är språkutveckling och matematik parallellt med jämställdhet, barns inflytande och miljöarbete. Mer om förskoleverksamheten finns att läsa i särskild verksamhetsrapport. Inom skolbarnsomsorgen framkommer i intervjuer att tyngdpunkten i arbetet alltmer har förskjutits mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska innehållet i verksamheten. I samtliga intervjugrupper uppges skolbarnsomsorgen vara den verksamhet som är minst prioriterad i kommunens utbildningsverksamhet. Inspektionen visar att fritidshemmen endast i varierande grad uppfyller de intentioner som skollag, läroplan och Skolverkets allmänna råd uttrycker om skolbarnsomsorgens funktion som komplement till skolan för att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling. Mer om detta finns att läsa i särskild verksamhetsrapport om skolbarnsomsorgen. Vilhelmina kommun redovisar i sin verksamhetsberättelse för år 2007 måluppfyllelsen för årskurserna 2 och 5 i de skolor, som fram till 1 januari, 2008 ingick i rektorsområde 1 (Volgsjö, Nästansjö, Malgovik och Latikbergs skolor). Redovisningen behandlar endast ämnena svenska och matematik samt för årskurs 5 också engelska. För årskurs 2 redovisas lärares bedömningar av elevernas måluppfyllelse. Den visar att 87 procent av eleverna uppnår kravnivån för svenska, medan endast 69 procent gör det i matematik. För årskurs 5 baseras redovisningen på resultaten av de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska i årskurs 5. Sammanställningen visar att 77 procent av eleverna i årskurs 5 uppnår målen i svenska, 74 procent i matematik och 78 procent i engelska. För övriga ämnen finns inga resultat redovisade. Värt att notera är också att redovisning av måluppfyllelse för årskurs 5 från F–9-skolorna i Dikanäs och Saxnäs, som fram till 1 januari, 2008 ingick i det så kallade Rektorsområde 2, inte finns med i kommunens verksamhetsberättelse. För rektorsområde 2, bestående av Hembergsskolan, Dikanäs och Saxnäs skolor, redovisas i kommunens verksamhetsberättelse för 2007 resultat för årskurs 9. Här redovisas kommunens genomsnittliga meritvärde för åren 2005–2007, liksom även måluppfyllelsen i engelska, matematik och svenska. Övriga ämnen behandlas inte. De uppgifter som här nedan redovisas är hämtade ur Skolverkets officiella statistik.
5
SKOLVERKET
Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 i kommunens skolor jämfört med andra glesbygdskommuner och riket. Andel elever som nått målen i alla ämnen År
Andel elever behöriga till nationellt program
Genomsnittligt meritvärde
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007
Vilhelmina kommuns grundskolor (kommunala)
77
75
67
92
85
86
201,9 195,8 198,6
Glesbygdskommuner
79
78
79
90
90
90
205,4 206,6 205,9
Riket
76
76
76
89
90
89
206,3 206,8 207,3
Källa: Skolverkets statistik
Tabell 1 visar att andelen elever som nått målen i alla ämnen för årskurs 9 i Vilhelminas skolor under de två senaste åren är lägre än motsvarande siffra för både glesbygdskommuner och för riket. Trenden är tydligt nedåtgående och år 2007 hade endast 67 procent av eleverna nått målen i alla ämnen. Andelen elever behöriga till nationellt program är för de två senaste åren också lägre liksom även det genomsnittliga meritvärdet. Tabell 2: Genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar i Vilhelminas skolor jämfört med andra glesbygdskommuner och riket år 2005–2007 Vilhelmina kommun
Glesbygdskommuner
Riket
År
2005
2006
2007
2005
2006
2007
2005
2006
2007
Flickor
211,5 207,7
212,3
218,2
221,9
219,0
217,3
218,3
218,8
Pojkar
191,2 182,6
186,2
193,1
191,9
193,1
195,8
195,7
196,5
Källa: Skolverkets statistik
Vidare kan konstateras att skillnaderna i meritpoäng mellan flickor och pojkar är stora och att skillnaderna ökar i såväl Vilhelmina kommun som i riket. Det kan också noteras att skillnaderna är stora avseende måluppfyllelse i vissa ämnen. År 2007 nådde 26,7 procent av pojkarna inte målen i moderna språk. Motsvarande siffra för flickorna var 5,1 procent. Samma år nådde 18,9 procent av pojkarna och 10,9 procent av flickorna inte målen i biologi. Tabell 3: Andel (%) elever som har uppnått minst kravnivån för godkänt betyg i de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska i år 9 jämfört med riket. Inom parentes anges andel elever som uppnått minst betyget godkänt i sitt slutbetyg åren 2005–2007. Vilhelmina kommuns skolor År
Riket
2005
2006
2007
2005
2006
2007
Engelska
93 (95)
93 (92)
96 (98)
96 (94)
95 (94)
95 (94)
Matematik
92 (96)
85 (90)
75 (89)
88 (93)
88 (93)
84 (93)
Svenska
95 (96)
94 (92)
95 (93)
95 (96)
96 (96)
96 (96)
Källa: Skolverkets statistik
Tabell 3 visar att andelen elever i Vilhelmina kommun som uppnår kravnivån för minst betyget Godkänt vid de nationella ämnesproven i många fall ligger under riksgenomsnittet. Särskilt värt att notera är den sjunkande andelen elever som når godkänt resultat i proven i matematik. Tabellen visar också att det be-
6
SKOLVERKET
tyg som eleverna fick i matematik år 2007 väsentligt avviker från det provbetyg som eleverna fick i de nationella ämnesproven. Tabell 4: Andel elever i år 9, som nått målen (uppnått minst betyget godkänt) i respektive ämne i Vilhelmina kommuns skolor och riket år 2005 – 2007. Vilhelmina kommuns skolor
Riket
År
2005
2006
2007
2005
2006
2007
Bild
97,2
96,7
94,3
96,0
96,1
96,1
Biologi
89,2
85,5
85,1
91,8
91,6
91,8
Engelska
95,3
91,8
91,4
93,9
94,1
93,9
Fysik
86,3
85,5
87,1
89,9
89,9
90,2
Hem- och konsumentkunskap
97,2
96,7
98,1
95,4
95,4
95,5
Idrott och hälsa
94,4
90,2
89,5
92,9
93,0
92,8
Kemi
88,2
87,3
85,1
89,5
89,3
89,7
Matematik
96,3
90,2
89,5
93,2
93,4
93,0
Moderna språk (språkval)
94,0
89,8
85,5
93,2
93,4
93,4
Musik
95,3
92,6
95,2
95,0
95,0
95,1
Slöjd
98,1
97,5
96,2
96,6
96,7
96,6
Samhällsorienterande ämnen (SO)
93,1
92,2
92,9
93,3
93,7
93,3
Svenska
96,2
91,7
93,3
96,1
96,4
96,4
Teknik
96,3
95,9
96,3
93,8
94,0
94,1
Inspektörerna konstaterar att måluppfyllelsen i respektive ämne överlag är lägre i kommunens skolor jämfört med riksgenomsnittet. Tabell 4 visar att i alla ämnen utom tre, hem- och konsumentkunskap, musik och teknik, uppvisar kommunen lägre grad av måluppfyllelse än snittet för riket år 2007. I de allra flesta ämnen märks också en nedåtgående trend under de senaste tre åren. Särskilt tydlig är den i matematik, idrott och hälsa, moderna språk, kemi och biologi. I några enstaka fall, till exempel i fysik, samhällsorienterande ämnen och svenska märks en försiktig höjning för år 2007 jämfört med året före, men i dessa fall är måluppfyllelsen ändå lägre än riksgenomsnittet. När det gäller särskoleverksamheten finns i kommunen inte någon samlad dokumenterad redovisning av särskoleelevernas kunskapsresultat relaterat till läroplan och kursplaner. Mer om Skolverkets bedömning av särskoleverksamheten finns att läsa i särskild verksamhetsrapport. Gymnasieskolans resultat under de senaste tre åren är genomgående lägre än både genomsnittet för riket och för glesbygdskommuner. Det gäller andelen elever med slutbetyg inom fyra år, liksom även andelen av dessa som är behöriga till högskola. Den genomsnittliga betygspoängen är också den lägre än genomsnittet för både riket och glesbygdskommuner. Inspektörerna konstaterar vidare att skillnaderna i resultat mellan män och kvinnor är stora och visar tendens att öka. Exempelvis har de manliga elevernas genomsnittliga betygspoäng sjunkit till 11,0 år 2007, medan de kvinnliga elevernas har ökat till 13,7. Endast 7
SKOLVERKET
61 procent av de män som fått slutbetyg inom fyra år är behöriga till högskolestudier medan 78,7 procent av kvinnorna är det. Tabell 5: Malgomajskolans resultat jämfört med andra glesbygdskommuner och riket åren 2005–2007 Glesbygds kommuner
Malgomajskolan
Riket
2005 2006
2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007
Andel elever som fått slutbetyg inom fyra år (procent)
69,4
70,4
71,7
74
74
72
76
75
75
- % av alla kvinnor
67,6
84,6
74,3
Iu
Iu
Iu
78,9
77,8
78,8
- % av alla män
70,7
58,4
69,5
Iu
Iu
Iu
73,3
72,1
73,7
Andel elever av dessa som är behöriga till högskola (procent)
84,3
74,5
67,7
90
90
90
89
89
89
- % av alla kvinnor
84,6
77,6
78,7
Iu
Iu
Iu
91,3
91,7
91,3
- % av alla män
84,0
71,7
61,0
Iu
Iu
Iu
86,5
86,6
86,4
Andel elever med reducerat program (procent)
2
2
1
8
5
5
5
4
4
Andel elever med utökat program (procent)
84,3
19,6
8,9
32
34
33
23
23
23
Genomsnittlig betygspoäng
13,0
12,3
12,0
14,0
13,9
13,9
14,0
14,1
14,1
- % av alla kvinnor
13,3
13,3
13,7
Iu
Iu
Iu
14,7
14,7
14,7
- % av alla män
12,6
11,4
11,0
Iu
Iu
Iu
13,4
13,4
13,4
Källa: Skolverkets statistik samt Beskrivande data för gymnasieskolan. I u: ingen uppgift
Inspektörerna kan också konstatera att andelen elever med slutbetyg från fordonsprogrammet år 2007 var 46, 2 procent. Året dessförinnan var samma andel endast 30,8 procent. Motsvarande andel för riket var 72,2 procent år 2007 och 71,9 procent år 2006. Andelarna är således anmärkningsvärt låga och bör föranleda kommunen och skolan att närmare analysera orsakerna. Skolans resultat i de flesta kärnämnen sjunker också och trenden är nedåtgående. Mer om detta finns att läsa i Malgomajskolans rapport. Gymnasieskolans resultat på de nationella prov som genomfördes under vårterminen 2007 visar att en förhållandevis hög andel av eleverna inte uppnår godkända resultat i proven i matematik. Hela 42 procent av eleverna klarade inte godkänt i provet för B-kursen i matematik och 26 procent av eleverna uppnådde inte godkänt i provet för A-kursen i samma ämne. Andelen elever på individuella program (IV) ökar i Vilhelmina kommun, vilket också är fallet såväl i glesbygdskommuner som i riket. År 2007 fanns 7,2 procent av kommunens alla elever inom individuella program. Under de senaste tre 8
SKOLVERKET
åren har andelen ökat i kommunen samtidigt som allt färre elever byter från IV till ett nationellt program. Detta är något som kommunen bör vara uppmärksam på. Inom den grundläggande vuxenutbildningen finns idag intresse för undervisning endast i kärnämnet svenska som andraspråk. Andelen studerande som slutfört sina kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen är 87 procent att jämföra med 79 procent för kommungruppen och 75 procent för riket. Mer att läsa om vuxenutbildningen finns i särskild verksamhet för vuxenutbildningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Vilhelmina kommun måste vidta åtgärder för att förbättra resultaten i sin utbildningsverksamhet och vända den negativa trenden. Uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat Enligt läroplanen ska kommunens förskolor erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. Skolbarnsomsorgens uppgift är, enligt skollagen, att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. På kommunnivå finns få sammanställningar av verksamheternas måluppfyllelse inom förskolan och skolbarnsomsorgen redovisas inte alls. Således saknas viktig information för kommunens arbete med att utveckla verksamheterna. Det är inspektörernas bedömning att Vilhelmina kommun måste förbättra sina rutiner för att samla in information och hålla sig underrättad om hur verksamheterna inom förskola och skolbarnsomsorg lyckas i sitt uppdrag. I grundskolorna sker viss uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten framför allt i engelska, matematik och svenska. Någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till kursplanernas krav i övriga ämnen genomförs inte för årskurs 5. För årskurs 9 följs resultaten upp på individuell nivå i och med betygssättning, men resultaten behöver utvärderas och analyseras på ett mer systematiskt sätt på övergripande nivå för att kunna ligga till grund för förbättringar av verksamheten. Inom särskoleverksamheten saknas uppföljning och utvärdering på alla nivåer. Utan en sådan redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten i varje enskilt ämne, på gruppoch skolnivå, kan inte skolorna och kommunen utvärdera verksamheten och vidta relevanta åtgärder för högre måluppfyllelse. Vidare görs ingen utvärdering av exempelvis skillnaderna i resultat mellan ämnen och mellan flickor och pojkar. För att kunna veta vilka förutsättningar som måste skapas och hur resursfördelningen ska se ut, måste kommunen skaffa sig en bild av hur skolorna lyckas i sitt uppdrag att nå de nationella målen. Därför är det av största vikt för kommunen att samla in, följa upp och utvärdera varje skolas resultat. Enligt kommunens verksamhetsberättelse 2007 finns en medvetenhet om att betygsstatistiken uppvisar en nedåtgående trend och särskilt uppmärksammas detta inom de naturvetenskapliga ämnena. I verksamhetsberättelsen omnämns också olika typer av projekt som skolorna har arbetat med i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer ändå att kommunen inte på ett systematiskt sätt följer upp och utvärderar resultaten. Underlaget för att de ansvariga inom kommunen ska kunna fördela resurser och fatta andra beslut saknar därmed en viktig komponent.
9
SKOLVERKET
Även för gymnasieskolan är det kommunens skyldighet att ge varje elev förutsättningar att nå målen för utbildningen. För att kunna skapa dessa förutsättningar och fördela resurser på ett effektivt sätt måste kommunen samla in, följa upp och utvärdera även gymnasieskolans resultat. Även om viss uppföljning och utvärdering sker på kurs- och programnivå konstaterar inspektörerna att kommunen och gymnasieskolan inte har utarbetade rutiner och system för att ta tillvara resultaten och låta dessa ligga till grund för förbättring av måluppfyllelsen. Gymnasieskolans resultat visar också en nedåtgående trend och orsakerna till detta måste analyseras i syfte att vidta åtgärder för högre måluppfyllelse. Inom vuxenutbildningen följer lärarna överlag upp de studerandes kunskaper, men man arbetar inte systematiskt med att följa upp resultaten på verksamhetsnivå. Resultaten synliggörs inte, varken i den egna verksamheten eller för kommunen, på ett tydligt sätt. Kommunen kan således inte följa upp och utvärdera kunskapsresultaten inom vuxenutbildningen på ett systematiskt sätt. Detta är, enligt inspektörerna, en viktig förutsättning för ett effektivt utvecklingsarbete. Mer att läsa om bedömningen av den kommunala vuxenutbildningen finns i särskild verksamhetsrapport. Sammantaget är det nödvändigt att Vilhelmina kommun och skolor förbättrar sin kännedom om elevernas och de studerandes kunskapsutveckling, inte bara på individnivå utan också kunskapsresultaten på grupp-, skol- och kommunnivå. Informationen är en utgångspunkt för att kunna analysera orsakerna till de resultat eleverna når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för elevernas lärande. Detta i syfte att förbättra skolornas måluppfyllelse och vända den nedåtgående trenden. Individanpassning och särskilt stöd
Enligt skollagen ska barn i förskoleverksamheten, som av något skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Inom förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten framkommer i intervjuer olika uppfattningar om huruvida alla barn får det stöd de behöver och om det är relevant stöd som ges. Enligt förskolans läroplan ska också barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Inspektionen visar att medvetenheten om detta uppdrag varierar ute på förskolorna. Kommunen har heller inte rutiner för att informera föräldrar om rätten till modersmålsstöd. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör följa upp och utvärdera om de insatser som görs inom förskola och skolbarnsomsorg för barn som behöver särskilt stöd är relevanta och ligger i linje med målen i styrdokumenten. Likaså måste kommunen ta det övergripande ansvaret för att informera om och se till att alla barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I skolans undervisning ska hänsyn tas till varje elevs förutsättningar, behov och tänkande. Resultaten påverkas av hur undervisningen utformas och arbetssätten och arbetsformerna har stor betydelse för elevers lärande. I kommunens skolor är förutsättningarna för individanpassning gynnsamma på grund av att elevgrupperna genomgående är relativt små och personaltätheten hög. Inspektörerna har sett exempel på undervisningsmiljöer där det finns en uttalad vilja att ge eleverna möjligheter att utvecklas på sina egna villkor. Samtidigt finns också exempel på lärandemiljöer där eleverna inte får samma möjligheter att utvecklas
10
SKOLVERKET
utifrån sina förutsättningar, en iakttagelse som också bekräftas i intervjuer. Graden av individanpassning varierar mellan olika lärare. Inspektörerna bedömer att kommunen måste verka för att skolorna överlag utvecklar undervisningens arbetsformer och metoder så att hänsyn tas till elevernas förutsättningar och behov av utmaningar. De låga resultaten i kommunens skolor indikerar att detta är ett angeläget förbättringsområde. Enligt kommunen är behovet av särskilt stöd stort och stora resurser satsas på att ge elever det stöd de behöver. Rektorn har ansvar för att en elevs behov utreds om det framkommer uppgifter att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. På skolorna finns i allmänhet en organisation för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd, men rutinerna kring utredningen och rektors medverkan i den är, enligt inspektörerna, ibland otydlig. Det kan leda till att elever får vänta onödigt länge på att få sitt stödbehov tillgodosett och att det blir otydligt vem som tar besluten och har ansvar för att åtgärderna följs upp och utvärderas. På några grundskolor, inom särskoleverksamheten och på gymnasieskolan har det också framkommit att elever inte alltid får det stöd som de behöver. Elever med annat modersmål än svenska har också rätt att få tillgång till studiehandledning på sitt modersmål, något som inte erbjuds på någon skola, trots att två av skolorna har förberedelseklasser och således ett stort antal elever med annat modersmål än svenska. Det är rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram utarbetas om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd. Inspektionen visar att det finns elever som får särskilt stöd, men som inte har utarbetade åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram som utarbetats på skolorna håller heller inte alltid god kvalitet. På de flesta skolor gör inspektörerna bedömningen att åtgärdsprogrammens kvalitet bör förbättras. Det framkommer också i intervjuer att de mindre skolorna inte alltid har den tillgång till specialpedagogisk kompetens som de har behov av när det gäller utredning av stödbehov samt utformning och utvärdering av stödinsatser. Det är inspektörernas bedömning att kommunen måste ta ansvar för att utvärdera och följa upp att skolornas arbete med särskilt stöd får de effekter som avses och leder till en högre grad av måluppfyllelse. Kommunen måste också försäkra sig om att skolorna lever upp till förordningarnas krav om att elever med annat modersmål än svenska får det stöd de har rätt till även genom studiehandledning på modersmålet. Principen i skollagstiftningen är att elever i behov av särskilt stöd i första hand ska undervisas i sin ordinarie grupp. Alla elever ska i största möjliga mån undervisas tillsammans så att alla får del av skolan som den sociala och kulturella mötesplats den ska vara. Inspektionen visar att det förekommer att elever undervisas i mindre grupper eller i nivåindelade grupper i vissa ämnen. Det finns en risk att eleverna slentrianmässigt placeras i dessa grupperingar istället för att anpassningar görs i elevens ordinarie undervisningssituation. Det förekommer också att så kallade elevassistenter har stort ansvar för undervisningen i dessa grupper. Nivåindelning efter kunskaps- eller prestationsmässiga förutsättningar kan vara motiverat ur ett pedagogiskt syfte under en begränsad tid om det inte leder till för lågt ställda förväntningar på eleverna. Elevernas resultat ska fortlöpande följas upp varvid organiseringen av undervisningen omprövas. Verksamheten 11
SKOLVERKET
bör bygga på en genomtänkt pedagogisk planering så att varje elev har möjlighet att nå målen för utbildningen och förverkliga sina möjligheter. Inspektörerna bedömer att kommunen bör följa upp och utvärdera verksamheten i dessa grupperingar och även se över i vilken mån anpassningar görs i elevens ordinarie undervisningssituation. Kommunen bör också försäkra sig om att utbildade lärare har ansvar för undervisningen. Elevhälsoteam finns på de skolor, som är belägna i tätorten, Volgsjö skola, Hembergsskolan och Malgomajskolan. Skolorna utanför tätorten får regelbundet besök av skolsköterska. Enligt kommunen har man dock för avsikt att omorganisera elevhälsoteamen så att även de mindre skolorna belägna på långt avstånd från tätorten bättre ska kunna ta del av elevhälsoteamens alla tjänster. Bedömning och betygssättning
En viktig förutsättning för en likvärdig bedömning och betygssättning är att skolledning och personal diskuterar bedömning inom och mellan skolor, samt att resultatuppföljning och utvärdering genomförs. Grundskolorna håller i ett gemensamt utvecklingsarbete på att utarbeta konkretiseringar av de nationella målen i ett antal ämnen. Dessa används överlag i skolorna för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Lärare använder också resultaten av de nationella proven som en del i arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning. I grundskolan är den individuella utvecklingsplanen ett viktigt instrument för att dokumentera en elevs kunskaper, men framförallt för att beskriva åtgärder för en fortsatt kunskapsutveckling. Inspektionen visar att eleverna i Vilhelmina kommuns grundskolor har individuella utvecklingsplaner, men de är inte alltid tydligt framåtsyftande i mål och åtgärder. Ofta saknas beskrivningar av de åtgärder skolan ska vidta och kvaliteten bör förbättras för att utvecklingsplanerna ska bli användbara verktyg i elevernas lärandeprocess och i uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling. Individuella utvecklingsplaner upprättas dock inte för alla elever mottagna i särskola och de planer som upprättas visar stora variationer i kvalitet. I samtliga grundskolor och i särskolan bedömer inspektörerna att de individuella utvecklingsplanernas kvalitet måste förbättras. Skolverket vill också påminna om att skolformsförordningarna är ändrade avseende individuella utvecklingsplaner. Från den 1 juli 2008 gäller att planen även ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Omdömena får vara betygsliknande och det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Inom skolorna diskuteras bedömning och betygssättning men delvis på grund av de långa avstånden mellan skolorna i den vidsträckta kommunen blir tillfällena för diskussioner mellan skolorna och de olika skolformerna alltför få. I intervjuer med lärare framkommer behovet av mer djupgående diskussioner om bedömning och betygssättning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör arbeta för att skapa forum för sådana diskussioner. Inspektionen visar också att betygssättning inom gymnasieskolan och särskolan inte alltid sker enligt författningarnas krav. Kommunen måste således försäkra sig om att betyg inom gymnasieskolan sätts i anslutning till avslutad kurs och att betyg i grundsärskolan utfärdas i samtliga ämnen och i enlighet med författningarnas krav. Mer om betygssättning i gymnasieskolan och särskoleverksamheten finns att läsa i rapporten för gymnasieskolan respektive verksamhetsrapporten för särskolan.
12
SKOLVERKET
Genomförande av utbildningen
I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet respektive det frivilliga skolväsendet formuleras mål att sträva mot vilka anger inriktningen på skolans arbete och därmed önskad kvalitetsutveckling. Exempel på mål att sträva mot är att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Vidare anges att skolan ska sträva mot att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, samt att reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Inspektörerna har sett exempel på skolor där strävan mot dessa mål är tydlig. Det är dock inspektörernas intryck att det varierar mellan skolor och mellan lärare i vilken omfattning verksamheten inriktas mot läroplanernas mål. Inspektörerna menar att läroböckernas planering och innehåll liksom även lärarnas undervisningstradition tenderar att få styra undervisningen mer än läroplan och kursplaner. Exempelvis förekommer fortfarande på vissa skolor begreppet ”OÄ”, en beteckning på ett ämnesblock som försvann när 1994 års läroplan och kursplaner infördes. Även om arbete pågår på skolorna med att förankra de nationella målen är det inspektörernas bedömning att kommunen mer aktivt måste försäkra sig om att målen genomsyrar alla verksamheter och att personalens insikter i de nationella styrdokumenten förbättras. Vidare ska skolan, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Intervjuer och besök i verksamheterna visar att eleverna ofta inte är medvetna om att de ska kunna påverka sin skolsituation. Den enskilde läraren har stor betydelse för elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. Kunskapen om de mål som styr utbildningen är av stor betydelse för att eleverna ska kunna utöva inflytande. Inspektionen visar att i de skolor där elevernas kunskap om målen är god, där har de också en högre grad av inflytande över sin utbildning. Inspektörerna bedömer att kommunen måste verka för att skolorna på ett tydligare sätt ger eleverna möjlighet till inflytande över sitt lärande. För att åstadkomma detta är det också viktigt att öka elevernas kunskaper om de mål som styr utbildningen. De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Klassråd och elevråd finns i allmänhet på skolorna, men det varierar mellan skolor i vilken utsträckning de genomförs. Skolkonferens genomförs på gymnasieskolan enligt förordningen. Intervjuer visar dock att det ofta brister i engagemang när det gäller intresset för de skolgemensamma frågorna. Inspektörerna bedömer därför att kommunen och skolorna i högre utsträckning bör verka för att stimulera elevernas vilja till engagemang i frågor som rör deras utbildning. Enligt läroplanen ska också de som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Samverkan ska ske med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen. Samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas i ett långsiktigt perspektiv och sträva efter samarbete mellan för- och grundskola liksom även mellan grundoch gymnasieskola. I Vilhelmina kommuns skolor genomförs överlämnandekonferenser när elever lämnar en skolform och övergår i en annan. Utöver detta sker så gott som ingen samverkan mellan de olika skolformerna. Gränserna 13
SKOLVERKET
mellan skola och verksamheten inom skolbarnsomsorg och förskoleverksamhet är skarpa, liksom även gränsen mellan grundskola och gymnasieskola. Det är inspektörernas bedömning att kommunen bör arbeta för att skapa en högre grad av samverkan mellan åldersgrupper och mer utbyte inom och mellan skolformerna i syfte att gynna ett livslångt lärande. Vilhelmina kommun har under innevarande läsår tagit emot relativt stora flyktinggrupper, vilket innebär att man inom vuxenutbildningen har inrättat en grupp för studerande som undervisas i svenska för invandrare, sfi. Två förberedelseklasser har inrättats för de yngre eleverna på Volgsjö skola och en förberedelseklass för de äldre eleverna på Hembergsskolan. Verksamheten kom igång först vid vårterminens början och kommunen och skolorna har ännu inte någon tydlig strategi och planering för hur utbildningen för dessa elever ska utformas. Vid inspektionen framkommer dock att det vid Volgsjö skola finns en ambition att så fort det är möjligt integrera de nyanlända eleverna i de ordinarie klasserna, vilket till viss del redan sker. Där har också eleverna en tillhörighet till en ordinarie klass. På Hembergsskolan undervisas förberedelseklassen skild ifrån övrig undervisning och ingår inte i skolans verksamhet. Eleverna från förberedelseklassen är inte placerade i de ordinarie klasserna och integreras inte i den ordinarie undervisningen. I intervjuer framkommer att det är otydligt för skolans personal, elever och föräldrar vem som ansvarar för den utbildning som eleverna i förberedelseklassen får. Enligt rektorerna på skolan ingår förberedelseklassen inte i deras ansvarsområde, utan det är grundskolans samordnande rektor, som har rektorsansvaret för dessa elever. Inspektörerna menar att ledningsorganisationen försvårar möjligheterna att arbeta för en integration av de nyanlända eleverna och en samverkan med skolans ordinarie klasser. Särskilt viktigt är också att verksamheten får en given plats i värdegrundsarbetet, där inkluderingstanken ska vara framträdande. Varken på Volgsjö skola, inom särskoleverksamheten eller på Hembergsskolan erbjuds eleverna i förberedelseklasserna studiehandledning på modersmålet. För dessa elever erbjuds i dagsläget inte modersmålsundervisning och inte heller informeras eleverna eller deras föräldrar om rätten till undervisning i modersmålet. Detta måste kommunen åtgärda. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på Skolverkets nyligen utkomna rapport Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever (2006:2145). Där uttrycks att strävan för elever som nyligen anlänt till Sverige ska vara att eleven ska få ett anpassat stöd som utgår från elevens individuella resurser och behov för att eleven så snabbt som möjligt ska kunna delta i reguljär undervisning. När skolans verksamhet utformas så att nyanlända elever kan inkluderas ökar förutsättningarna för en verksamhet som motverkar diskriminering och intolerans och som utvecklar förmågan att stödja och utmana elever som har olika bakgrund och förutsättningar. Alla elever i skolan gynnas när den nyanlända eleven kan tas emot och ses som en tillgång för skolan och kommunen. Med tanke på att förberedelseklassen inte är rättsligt reglerad är det viktigt att kommunen säkerställer elevens rättssäkerhet och behov av att få tillgång till skolan som en social och kulturell mötesplats. Även om verksamheten i kommunen är nystartad och ännu inte hittat sina former är det inspektörernas bedömning att kommunen måste försäkra sig om att ha en beredskap och en genomtänkt strategi för att ta emot nyanlända elever på bästa sätt.
14
SKOLVERKET
Normer och värden
Inom förskoleverksamheten bedrivs ett aktivt arbete för att förhindra kränkningar och föräldrar uppger att de överlag känner sig trygga med att lämna barnen i förskolan. Vid flera av kommunens förskolor bedrivs ett aktivt jämställdhetsarbete. Även personalen inom skolbarnsomsorgen arbetar aktivt för att förankra de normer och värden som uttrycks i läroplanen hos barnen. Inspektörerna bedömer att kommunens grundskolor och gymnasieskola överlag bedriver ett aktivt värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten. De flesta skolor erbjuder lugna och trygga lärandemiljöer. Vid vissa grundskolor behöver dock värdegrundsarbetet intensifieras så att elevernas respekt och tolerans gentemot varandra ökar. I intervjuer lyfts att det vid några skolor har skett fall av kränkningar mellan elever och det finns också fall där elever har upplevt sig vara utsatta för kränkningar av vuxna på skolan. Detta är allvarligt och kommunen och skolorna måste ha rutiner för att förhindra att sådant sker. Inom särskoleverksamheten beskrivs umgängesklimatet som huvudsakligen gott. Personalen bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, men trots det finns exempel på att andra elevers förhållningssätt gentemot elever från särskolan inte alltid präglas av respekt och tolerans. Inspektionen visar att arbetet med normer och värden inte följs upp och utvärderas. Därför är det angeläget att kommunen och skolorna utvecklar rutiner för att följa upp och analysera resultatet av det värdegrundsarbete som bedrivs i syfte att säkerställa att alla elever har en trygg miljö som ger arbetsro och lust att lära. Inspektionen visar att skolorna i huvudsak arbetar för att motverka alla former av kränkningar, men mot bakgrund av den beskrivna situationen på några skolor bedömer ändå inspektörerna att det förebyggande värdegrundsarbetet måste förstärkas. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. Inspektionen visar att kommunens skolor och verksamheter har likabehandlingsplaner, men att de inte fullt ut motsvarar lagens alla krav. Hur kränkningar mellan elev och vuxen ska hanteras, planens anpassning till respektive verksamhet utifrån en kartläggning samt barns och elevers deltagande utgör exempel på områden som inte uppfylls. Likabehandlingsplanen ska också följas upp varje år och uppföljningen ska redovisas i skolornas och de olika verksamheternas kvalitetsredovisningar. Inspektionen visar dock att det finns skolor och verksamheter som inte har gjort detta. Inspektörerna bedömer att kommunen måste se till att det vid varje verksamhet finns en likabehandlingsplan som motsvarar de krav lagen ställer samt att uppföljningen redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar. Mer att läsa om utformningen av likabehandlingsplaner finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
15
SKOLVERKET
Bedömning av styrning och kvalitetsarbete Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och kvalitetsarbetet i kommunen. Inspektionen tar här även upp tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Styrning och ledning
Som huvudman för skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har Vilhelmina kommun ansvar för att barnens och elevernas utbildning genomförs i enlighet med bestämmelser, mål och riktlinjer i skollag, läroplaner, kursplaner och andra författningar. Kommunen är skyldig att styra, leda och kvalitetssäkra sin verksamhet så att den svarar mot de nationella målen. Kommunen ska i en skolplan uttrycka hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Kommunen ska i övrigt ge rektorer och personal de förutsättningar som behövs för att kunna förverkliga de nationella målen. Vilhelmina kommuns skolplan för åren 2001–2003 har efter beslut i kommunfullmäktige 2004-02-09 prolongerats till att gälla intill dess ny skollagstiftning trätt i kraft. I praktiken innebär det att kommunen inte har en aktuell skolplan som anger kommunens ambitioner avseende utbildningsverksamheten, vilket kommunen också bekräftar i den kvalitetsredovisning som fastställts av kultur- och utbildningsnämnden i september 2007. Där heter det att: ”Vilhelmina kommun i egentlig mening saknar ett aktivt politiskt handlingsprogram som anger inriktningen och målsättningen för skol- och utbildningsverksamheterna.” En kommun har stor frihet när det gäller utformningen av en ledningsorganisation för sin skolverksamhet. I Vilhelmina kommun är kultur- och utbildningsnämnden styrelse för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt för kommunens offentliga skolväsende, bestående av förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola. Ansvaret omfattar även grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenska för invandrare (sfi). Förvaltningsledningen består av en förvaltningschef, en assistent och en förvaltningsekonom. Den pedagogiska ledningen är en viktig faktor för förskolornas såväl som fritidshemmens kvalitet. Kommunens förskoleverksamhet leds av en rektor och varje förskola har en ledare. Ledarna har goda kunskaper om verksamhetens uppdrag och kvalitet och de tar ansvar för verksamhetens utveckling. Rektorn upplevs av personalen vara mer av en administrativ ledare och som ett stöd för de ledare som finns ute i förskolorna. Inspektörernas bedömning är att ledningen på verksamhetsnivå håller god kvalitet. Vid inspektionstillfället håller kommunen på att utreda hur ledningsorganisationen för förskoleverksamheten ska se ut i framtiden. Ansvaret för hela kommunens skolbarnsomsorg ligger på en av grundskolans rektorer. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, betonas vikten av att ledningen har goda kunskaper om verksamhetens mål och uppdrag samt har möjlighet att följa det dagliga arbetet i fritidshemmen. Ett aktivt och nära ledarskap ger förutsättningar för att utveckla verksamheten mot de nationella målen. Som nämnts tidigare i rapporten visar inspektionen att fritidshemmens verksamhet har en undanskymd roll i kommunen. Kommunen har det övergri-
16
SKOLVERKET
pande ansvaret för ledning och styrning av verksamheten och för att verksamheten ges förutsättningar att arbeta i enlighet med målen. Styrning och ledning av skolbarnsomsorgen i Vilhelmina kommun har, enligt flertalet intervjugrupper låg prioritet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste ta ett större ansvar för den övergripande styrningen och ledningen av skolbarnsomsorgen samt se till att det pedagogiska ledarskapet i fritidshemmen förbättras. Mer om bedömningen av skolbarnsomsorgen finns i särskild verksamhetsrapport. Från och med 1 januari, 2008 gäller en ny ledningsstruktur för grundskolan som innebär att den tidigare organisationen med två rektorsområden ska övergå till en sammanhållen organisation för grundskolan. Ansvaret för kommunens sju grundskolor och den obligatoriska särskolan fördelas på sex rektorer. En av dessa rektorer är chef för grundskolan och så kallad rektor med samordningsansvar. I de flesta fall har rektorerna ansvar för två eller tre skolor vardera men i ett par skolor delar två rektorer på ledningsansvaret. Förutom ansvaret för sina respektive skolor har samtliga rektorer också ansvar för vissa funktioner inom hela grundskolan; till exempel ansvarar en rektor för ekonomi och budget, en annan för kvalitetssamordning, skolutveckling och fortbildning, en tredje för särskolan, en fjärde för lokaler, intendentur och fysisk miljö samt en femte för elevhälsan samt kommunens fritidshem och verksamheten i förskoleklasserna på samtliga grundskolor. Den samordnande rektorn ansvarar som chef för grundskolan också för ekonomi och budget men även för organisationsfrågor och övergripande personalplanering, för kanslierna på Volgsjö skola och Hembergsskolan samt för studie- och yrkesvägledning. Alla rektorer arbetar 75–85 procent som rektorer och den återstående tiden som lärare eller med andra typer av uppgifter som förekommer i skolans värld. Gymnasieskolan leds av en rektor, en biträdande rektor och ett antal utbildningsledare med ansvar för ett till tre program vardera. Utbildningsledarna är också lärare på sina respektive program. Den samlade vuxenutbildningen leds av en rektor. Det är inspektörernas bedömning att ledningen av vuxenutbildningen håller god kvalitet. Rektorn är förtrogen med verksamheten, tar ansvar för verksamhetens utveckling och fattar beslut enligt bestämmelserna. Som tidigare nämnts har kommunen stor frihet när det gäller utformningen av en ledningsorganisation för sin skolverksamhet. Staten har dock på vissa punkter beslutat om begränsningar i denna frihet. Enligt skollagen ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och verka för att utbildningen utvecklas. Det som i läroplanen anges vara rektors ansvar får heller inte delegeras. För att en rektor ska ha möjlighet att uppfylla detta ansvar får en rektors ansvarsområde inte göras större än att det finns en reell möjlighet att uppfylla detta ansvar. Vilhelmina kommun är vidsträckt och för några rektorer innebär det långa resor mellan de skolor, förskolor och fritidshem de har ansvar för. Besök i verksamheterna sker vid behov, men vanligtvis endast en dag varannan vecka. Intervjuer bekräftar att detta kan begränsa deras möjlighet att följa det dagliga arbetet i skolor och verksamheter och att sådana uppgifter som rektorn har ansvar för, riskerar att delegeras till så kallade platsansvariga lärare. Det finns således anledning för kommunen att närmare se över förutsättningarna för rektorerna att hålla sig förtrogna med verksamheterna.
17
SKOLVERKET
Uppdelningen av skolor, program och andra funktioner mellan rektorerna och mellan utbildningsledare och andra så kallade platsansvariga lärare, kan i vissa fall bidra till att det råder en otydlighet om hur ansvarsfördelningen ser ut gentemot varje enskild elev. Skollagen föreskriver att det för varje elev tydligt ska framgå vem som är hans eller hennes rektor. Exempelvis har, enligt kommunens organisationsplan, en av rektorerna ansvar för eleverna i särskolan, men i intervjuer framkommer att det råder osäkerhet om vem av rektorerna som har ansvar för de elever mottagna i särskolan som undervisas på Hembergsskolan. Detsamma gäller för eleverna i förberedelseklassen, där det för de inblandade är otydligt vem som egentligen är ansvarig för verksamheten och för elevernas utbildning. På Hembergsskolan är ansvaret för eleverna inte tydligt uppdelat mellan de två rektorerna. En tydligt identifierbar rektor är viktig för att beslut om enskilda elevers utbildning och skolgång ska tas i rätt ordning och att elevärenden inte hamnar mellan stolarna. Intervjuer visar att kommunens delegationsordning inte är aktuell och att rutinerna är bristfälliga på vissa skolor när det gäller beslut om anpassad studiegång och elevs placering i särskild undervisningsgrupp. Detta är viktiga beslut i en elevs studiegång och kräver en tydlighet i hanteringen. Kommunen måste se till att ansvarsfördelningen mellan rektorer är tydlig, att det som enligt läroplanen är rektors uppgifter inte delegeras och att beslut tas enligt författningarnas krav. Som pedagogiska ledare och chefer för lärarna har rektorerna för varje enskild skola det övergripande ansvaret för att verksamheterna som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorerna ansvarar för att det upprättas arbetsplaner på skolorna. I de flesta av Vilhelmina kommuns skolor finns upprättade arbetsplaner, men i intervjuer framkommer att det är oklart i vilken mån de är aktuella och utgör fungerande styrdokument för verksamheterna. Enligt läroplanen har också rektorn ansvar för skolans resultat och att verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, till målen i skolplanen och skolans arbetsplan. Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skol- och verksamhetsrapporterna visar på, bedömer inspektörerna att kommunen måste se till att rektorerna tar ett större pedagogiskt ledningsansvar avseende planering, genomförande, uppföljning och utvärdering i sina verksamheter och skolor. Kvalitetsarbete
Som huvudman för verksamheterna har kommunen ansvar för att följa upp och säkerställa att barn, elever och studerande får den omsorg och utbildning de har rätt till och att den genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollag, läroplaner och andra författningar. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att förbättringar ska bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över tid. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. Inspektionen visar att Vilhelmina kommun inte har ett fungerande kvalitetsarbete. Varken på kommun- eller verksamhetsnivå finns en samlad bild av i vilken grad skolbarnsomsorgen når de nationella målen. Det finns heller ingen analys som försöker problematisera förhållandet mellan verksamhetens förutsättningar
18
SKOLVERKET
och graden av måluppfyllelse. Inom förskoleverksamheten pågår ett kvalitetsarbete, men på huvudmannanivå finns få sammanställningar och analyser av förskolornas måluppfyllelse och förutsättningar. Kvalitetsarbetet inom kommunens särskoleverksamhet är i flera avseenden bristfälligt. Även om viss uppföljning genomförs på individ- och gruppnivå på skolorna bedömer inspektörerna att uppföljningen och utvärderingen av kunskapsresultaten för elever framför allt i de lägre åldrarna behöver förbättras och ske i samtliga ämnen. Även utvärdering och uppföljning av skolornas och kommunens samlade resultat av kunskaper, värdegrundsarbete, insatser när det gäller stödverksamheten och i övrigt utbildningens genomförande måste vara naturliga delar i kommunens och skolornas systematiska kvalitetsarbete. Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete förutsätter att olika delar i utbildningsverksamheten samverkar. En viktig förutsättning för att kommunen ska kunna upprätta en kvalitetsredovisning av god kvalitet är att kommunen efterfrågar resultat och ser till att få ett brett underlag för att kunna fatta beslut om resursfördelning och vidare planering. Eftersom bedömningar av verksamheternas måluppfyllelse inte efterfrågas av nämnden i Vilhelmina, leder det till att nämnden saknar en välgrundad och jämförbar bild av verksamheternas måluppfyllelse i förhållande till flera väsentliga nationella mål och krav. Till exempel saknas det på kommunal nivå tillräcklig kännedom om verksamheternas måluppfyllelse, vilka effekter de särskilda stödinsatserna har och hur verksamheterna arbetar med elevinflytandet. Det saknas också kunskap om kopplingen mellan elevernas resultat och det arbete bedrivs. Ett sådant underlag bör bland annat utgöras av de kvalitetsredovisningar, som varje skola och verksamhet ska upprätta. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Enligt samma förordning ska en skriftlig kvalitetsredovisning innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive förskolan, fritidshemmen eller skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska dessutom verksamhetens förutsättningar och arbetet i verksamheten redovisas. I Vilhelmina kommun har endast förskolorna upprättat egna kvalitetsredovisningar. I övriga verksamheter finns inga sådana framtagna. Inte heller på övergripande nivå har kommunen upprättat någon kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav. Inspektörerna har dock tagit del av ett dokument benämnt kvalitetsredovisning för 2006. Det innehåller en kortfattad lägesbeskrivning och även några åtgärdsförslag för utveckling av kommunens kvalitetsarbete. Dokumentet är fastställt av kultur- och utbildningsnämnden i september 2007. I denna kan läsas kommunens egen bedömning av sitt kvalitetsarbete: ”Vilhelmina kommun har sedan år 2003 inte genomfört någon systematisk sammanställning, uppföljning och utvärdering av de enskilda skolornas kvalitets- och förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningar för åren 2004 och 2005 har ej upprättats och behandlats av huvudmannen för utbildning, Kultur- och utbildningsnämnden, i Vilhelmina kommun. Avsaknaden av en sammantagen redovisning för de nämnda åren har som konsekvens medfört att mål
19
SKOLVERKET
och riktlinjer för det systematiska gransknings- och förbättringsarbetet för skolväsendet år 2006 ej formulerats på huvudmannanivå.” Inspektörerna konstaterar att nämnd och förvaltning är medvetna om det bristande kvalitetsarbetet och uttrycker också i dokumentet en ambition att förbättra kvalitetsarbetet både på lokal och övergripande nivå. Ännu vid inspektionstillfället under våren 2008 fanns dock inte någon utarbetad kvalitetsredovisning framtagen och inte heller någon strategi för kommunens systematiska kvalitetsarbete. För 2007 finns på kommunnivå en verksamhetsberättelse, där vissa resultat och utvecklingsprojekt för verksamheterna redovisas. Dessa sammanställningar kan dock inte sägas motsvara de krav som förordningen ställer på en kvalitetsredovisning och visar också att de ambitioner som fanns uttryckta i tidigare dokument ännu inte fått fäste när det gäller verksamheternas, skolornas och kommunens övergripande kvalitetsarbete. Sammantaget konstaterar inspektörerna att Vilhelmina kommun inte har ett systematiskt kvalitetsarbete i sin utbildningsverksamhet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste se till att det i samtliga skolor och verksamheter bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete samt att det dokumenteras i kvalitetsredovisningar både i skolorna, verksamheterna och på övergripande nivå på ett sätt som gör att de fyller en utvecklande funktion och att kraven i förordningen tillgodoses. Mer att läsa om utformning och innehåll i kvalitetsredovisning finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Resurser och tillgång till likvärdig utbildning
Kommunen erbjuder plats i förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten inom skälig tid. Efterfrågan på plats i förskola i tätorten är betydligt större än tillgången på plats. Det innebär att de yngre barnen i stor utsträckning hänvisas till familjedaghem som bedrivs i olika former. Delar av verksamheten genomförs på ett sätt som varken motsvarar förskola eller familjedaghem, vilket inte är förenligt med skollagen och måste åtgärdas. Mer om bedömningen av detta finns att läsa i den särskilda verksamhetsrapporten för förskoleverksamheten. Utbildningen i varje skolform ska enligt skollagen och läroplanerna vara likvärdig oavsett var den anordnas. En likvärdig utbildning innebär inte att utbildningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Inspektionen visar dock att det finns brister när det gäller elevernas tillgång till likvärdig utbildning. Vid några skolor får inte eleverna undervisning i ämnet teknik i den omfattning som gör att de ges möjlighet att uppnå målen för ämnet i årskurs 5. I några skolor används utrymmet för språkval för att ge särskilt stöd till elever som bedöms vara i behov av det. Elever med svårigheter i ett ämne har rätt till stöd inom ramen för det ämnet. I några skolor används utrymmet för elevens val till annat än det avsedda, exempelvis till stöd. Syftet med elevens val är att elever utifrån eget intresse ska ges möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper inom skolans ämnen. På några skolor är inte syftet med elevens val klargjort för eleverna. Mer att läsa om detta finns i respektive skolrapport. Eleverna i grundskolan är genom den nationella timplanen för grundskolan garanterade en total undervisningstid och en minsta undervisningstid i respektive ämne eller ämnesgrupp under de nio åren i grundskolan. För att kunna garantera detta måste kommunen försäkra sig om att avlämnande och mottagande skolors timplaner är samordnade, så att elever får ut sin garanterade undervis20
SKOLVERKET
ningstid i alla ämnen under sin grundskoletid. I intervjuer framkommer att så inte är fallet i grundskolorna. I intervjuer framkommer också att det är oklart om särskolans elever får den undervisningstid de har rätt till i samtliga ämnen. Då skillnaderna i antal timmar är stora mellan grundskolans och grundsärskolans garanterade undervisningstid, måste kommunen också se till att särskolans elever får den undervisningstid i samtliga ämnen som författningarna anger. Enligt grundskoleförordningen ansvarar kommunen för att modersmålsundervisning erbjuds till elever som har rätt till sådan. För elever med samiska som sitt modersmål erbjuds i kommunen undervisning i modersmålet. För övriga elever med annat modersmål än svenska erbjuds i dagsläget ingen sådan undervisning. Eleverna och deras föräldrar har inte heller informerats om rätten till modersmålsundervisning. Då kommunen nyligen tagit emot ett stort antal asylsökande flyktingar kommer det framgent sannolikt finnas ett stort behov av modersmålsundervisning. Det är inspektörernas bedömning att kommunen måste vidta åtgärder för att bättre möta detta behov och även se till att information om rätten till modersmålsundervisning når berörda föräldrar och elever. För elever med annat modersmål än svenska ska, om det behövs, anordnas undervisning i svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är ett separat ämne med egen kursplan och ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Det är rektorn som ska besluta om undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas för en elev. I dagsläget anordnas svenska som andraspråk inom den grundläggande vuxenutbildningen, men inte i någon av grundskolorna. Inspektörerna vill framhålla vikten av att kommunen har en beredskap även för detta, när behoven sannolikt kommer att öka. Elever i grundskolan har skolplikt vilket innebär en skyldighet för kommunen att ge eleverna utbildning. I Vilhelmina kommun finns ett antal elever med hög frånvaro och som bara sporadiskt finns i skolan. Skolorna har på olika sätt vidtagit åtgärder och har även kontakter med socialtjänsten i de ärenden som berörs, men lyckas ändå inte fullt ut. Inspektörerna vill uppmana kommunen att fortsätta sina ansträngningar för att alla elever ska vara närvarande i skolan. Inspektionen visar att undervisningen för de särskoleelever som integreras i grundskolan inte alltid utgår från särskolans kursplaner. Kommunens strävan mot en inkluderad undervisning tenderar i många fall att förstärka en exkludering från klassrum och klasskamrater. I stället för att individanpassa undervisningen placeras eleven utanför klassen tillsammans med en elevassistent som får ansvara för undervisningen. Dessa elever får, enligt inspektörerna inte den utbildning de har rätt till. Mer om detta kan läsas i verksamhetsrapporten för särskoleverksamheten. I gymnasieskolan har eleverna överlag god tillgång till utbildning. Trots skolans relativa litenhet erbjuds utbildning på nio nationella program och dessutom ett brett urval av valmöjligheter. Skolan erbjuder dock ett antal lokala kurser, framför allt inom de lokala inriktningarna på hotell- och restaurangprogrammet och fordonsprogrammet, vilka inte motsvarar de nationella krav som ställs på dessa kurser. Det är kommunens ansvar att se över de lokalt fastställda kursplanerna så att de överensstämmer med författningarna. Inom gymnasieskolan erbjuds två lokala inriktningar. Skolan har inte tydligt presenterat dessa i form av de mål som gäller för utbildningen utöver dem som gäller för det nationella programmet. Inspektörerna bedömer att kommunen bör se till att informationen om de
21
SKOLVERKET
lokala inriktningarna förbättras så att det tydligt framgår vad som gäller för utbildningen. Vuxenutbildningen i Vilhelmina erbjuder i samarbete med Lapplandsvux ett flexibelt och brett utbud av gymnasiala kurser. Vuxenutbildningen samverkar med arbetsförmedling, socialtjänst, försäkringskassa och det lokala näringslivet i ambitionen att tillmötesgå de behov av utbildning som finns. Andelen vuxenstuderande av kommunens invånare mellan 20 och 64 år är betydligt högre än snittet för riket (6,7 procent jämfört med 3,5). Enligt skollagen ska kommunen aktivt verka för att nå dem som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi. Inom den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds i dagsläget endast svenska som andraspråk. Rekryteringen kommer, enligt uppgift, framför allt att ske från studerande som genomgått sfi, men också via orienteringskurser som erbjuds i samarbete med Hembergsskolan i ett projekt som kallas ”Steget före”. I övrigt bedrivs inget aktivt rekryteringsarbete för att nå målgruppen för grundläggande vuxenutbildning. Vuxenutbildningen har vid inspektionstillfället heller ingen anställd studie- och yrkesvägledare som kan arbeta med rekrytering. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör intensifiera sitt arbete för att nå och motivera målgruppen till grundläggande vuxenutbildning. I timplanerna för särvux finns riktvärden för undervisningens omfattning. Särvuxverksamheten i Vilhelmina omfattar åtta studerande och har cirka två timmar gruppundervisningen i veckan på Lärcentrum. Resten av veckan är några av de studerande på arbetspraktik. Inspektörerna bedömer detta som mycket begränsat och som svårligen kan grundas på en individuell bedömning av hur mycket tid som respektive studerande behöver för att nå målen. Timplanerna, vars riktvärden varierar mellan 50 och 795 timmar för olika kurser, får visserligen överskridas eller underskridas, men med utgångspunkt i hur mycket undervisning som behövs för att nå kunskapsmålen bedömer inspektörerna att undervisningstiden inom särvux inte motsvarar förordningens krav. Enligt Skolverkets statistik har 42 procent av personalen i kommunens förskolor pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande siffra för riket är 52 procent. I fritidshemmen är det, enligt intervjuer, i stor utsträckning förskollärare som tjänstgör och andelen fritidspedagoger är låg. Kommunen bör aktivt verka för att öka andelen högskoleutbildad personal i förskoleverksamheten och även arbeta för att personal med fritidspedagogutbildning ökar vid rekrytering av personal. Kommunens skolor har överlag tillgång till utbildad och erfaren personal och en lärartäthet som överstiger riksgenomsnittet. Vid några skolor förekommer dock att lärare undervisar i ämnen de inte har utbildning för. Det finns också exempel på skolor där undervisningen för vissa elever bedrivs av så kallade elevassistenter. Enligt skollagen är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva och inspektörerna bedömer att kommunen måste ta ansvar för detta. Kommunen ska också, enligt skollagen, se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Inom kommunen har man under ett antal år arbetat med kompetensutveckling inom några övergripande områden, såsom exempelvis resultatuppföljning i grund- och gymnasieskola, betyg och bedömning och i samarbete med Myndigheten för skolutveck22
SKOLVERKET
ling ett projekt kallat ”Aktivt lärande i grundskolan”, där arbetet med individuella studieplaner och innehåll i utvecklingssamtalen betonas. Som nämnts tidigare i rapporten är det inspektörernas bedömning att kommunen bör verka för att personalens insikter i styrdokumenten ökar. Datum
Ort
2008-09-09
Umeå
Agnetha Burström Pär Axelsson Marita Björkman Pererik Hagberg AnnaCarin Nilsson Stefan Persson Ulrika Svedmark
23
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Förskoleverksamheten Dnr 53-2007.3606
Utbildningsinspektion av förskoleverksamheten Familjedaghem Förskola
Inledning Skolverket har granskat förskoleverksamheten i Vilhelmina kommun under perioden 6–8 maj 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästa inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Vilhelmina kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, förskolerektor och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Skolverket 2 (17)
Beskrivning av verksamheten Förskoleverksamheten
Antal barn
Förskola i kommunal regi
215
Förskola i enskild regi
33
Familjedaghem
84
Källa: Vilhelmina kommun Förskoleverksamheten i Vilhelmina kommun bedrivs i nio kommunala förskolor med sammanlagt 14 avdelningar. I kommunen finns även 16 familjedaghem, en öppen förskola samt två enskilda förskolor. Det finns i kommunen en rektor som har ansvar för kommunens förskoleverksamhet. Det finns också en så kallad ledare på varje förskola. De flesta ledarna arbetar delar av sin arbetstid i barngrupp beroende på förskolans storlek. Andelen barn, enligt Skolverkets officiella statistik för år 2007, ett till fem år som är inskrivna i familjedaghem är relativt stor, 16 procent mot genomsnittet i riket som är fem procent. Andelen barn inskrivna i förskolan är 62 procent jämfört med riksgenomsnittet som är 80 procent. Kommunen har ansvar för tillsyn av de enskilda förskolorna. De omfattas inte av Skolverkets utbildningsinspektion.
Helhetsbedömning Inspektionen visar genom dokumentstudier och intervjuer att förskolorna i Vilhelmina kommun överlag erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet som bidrar till att barnen utvecklas allsidigt. Flera av förskolorna arbetar Reggio Emilia-inspirerat med ”lyssnandets pedagogik”, medan andra arbetar mera traditionellt. Personal inom förskolan uppger att de arbetar mycket med språkutveckling och matematik kopplat till barns lek. Andra prioriterade områden är jämställdhet, barns inflytande och miljöarbete. En tydlig inriktning i personalens arbete är att utveckla miljön i förskolan för att bättre kunna ta tillvara barnens intressen och ge dem förutsättningar för inflytande i verksamheten för att stärka barnens självkänsla. Leken och ett lustfyllt lärande beskrivs vara centrala i verksamheterna. Föräldrar som intervjuats är i huvudsak nöjda med den information kring det egna barnet som de får vid utvecklingssamtal och andra kontakter. Några förskolor har utvecklat dokumentationen av den dagliga verksamheten som också ger föräldrarna information om barnens utveckling och en god bild av verksamheten i sin helhet samt möjlighet till inflytande. Föräldrar framför emellertid också synpunkter på att de tycker att kvaliteten på verksamheten i vissa avseenden har försämrats och att de oroas av personalens arbetsbelastning. Medvetenheten om förskolans uppdrag när det gäller att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål varierar mellan förskolorna vilket leder till ojämlika förutsättningar. Inspektörerna har tagit del av information om hur modersmålsstöd ges på ett mycket
Skolverket 3 (17)
bra sätt men också erfarit att förskolor till stor del är omedvetna om läroplanens intentioner om modersmålsstöd. Kommunen måste ta det övergripande ansvaret för att alla barn med annat modersmål får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanerna betonas vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. I Vilhelmina kommun saknas på flera ställen det samarbete och den samsyn som kan möjliggöra ett nära samarbete mellan verksamheterna, även om undantag finns exempelvis i Saxnäs. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver initiera och ta ansvar för att en utveckling av samverkan mellan förskolan och övriga utbildningsverksamheter med syfte att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. I förskolorna pågår utvecklingsarbete för att förbättra verksamheten och förskolorna har rutiner för att följa upp och utvärdera verksamheten. Kvalitetsredovisningar upprättas på varje förskola och rektorn sammanställer en kvalitetsredovisning på verksamhetsnivå. Kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningarna behöver dock utvecklas för att kunna uppfylla förordningens krav. På kommunnivå bedrivs inte kvalitetsarbetet i tillräcklig omfattning. På huvudmannanivå görs få sammanställningar av verksamhetens måluppfyllelse. Det saknas exempelvis analys av hur faktorer som personalens utbildning och barngruppernas storlek påverkar kvaliteten i verksamheten. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver se över sina rutiner för kvalitetsarbete så att uppföljning och utvärdering i högre grad kan ligga till grund för analyser och beslut om förskolans fortsatta utveckling. Bristande kunskap om de författningar och lagar som styr verksamheten leder till övergripande brister som avsaknad av likabehandlingsplaner och kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav samt att kommunen bedriver verksamhet för förskolebarn som inte har stöd i författningarna. Inspektörerna bedömer att kunskapen om såväl de nationella styrdokument som gäller för verksamheten som kännedomen om kvaliteten på verksamheten behöver förbättras på huvudmannanivå. Kommunen erbjuder plats i förskoleverksamheten inom skälig tid enligt skollagens krav. Den verksamhet som erbjuds uppfyller emellertid inte alltid skollagens krav på vad som är förskola respektive familjedaghem. I Vilhelmina kommun är efterfrågan på plats i förskola i tätorten betydligt större än tillgång på plats. Det innebär att de yngre barnen i stor utsträckning hänvisas till familjedaghem som bedrivs i olika former. Inspektörerna bedömer att delar av familjedaghemsverksamheten genomförs på ett sätt som inte är förenlig med skollagen, vilket måste åtgärdas. Vidare konstateras att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är lägre än genomsnittet i riket och inspektörerna förutsätter att kommunen fortsätter att aktivt arbeta för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskoleverksamheten. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Kommunen medverkar inte till att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (avsnitt 1 och 2.2 läroplanen för förskolan).
Skolverket 4 (17)
- Delar av förskoleverksamheten genomförs på ett sätt som varken motsvarar förskola eller familjedaghem (2 a kap. 2 § skollagen) - Förskolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3, 3a och 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kommunen bör följa upp och utvärdera om de insatser som görs för barn som behöver särskilt stöd. - Samverkan mellan förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola bör utvecklas i syfte att nå en helhetssyn i barnens och elevernas långsiktiga lärande. - Kommunen bör öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. - Kommunen bör kontinuerligt utvärdera om barngrupperna i förskolan har lämplig storlek och sammansätting i syfte att erbjuda barnen en verksamhet i enlighet med läroplanen. Vidare bör kommunen även utvärdera om familjedaghemmen har lämplig storlek och sammansättning. - Kommunen bör se över förskolornas förutsättningar för pedagogisk verksamhet avseende lokaler och utemiljöer. - Kommunen behöver se över sina rutiner för kvalitetsarbete så att uppföljning och utvärdering i högre grad kan ligga till grund för analyser och beslut om förskolans fortsatta utveckling, med inriktning mot de nationella målen. - Kommunen bör förbättra tillsynen av de enskilda förskolorna.
Bedömningsområden Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande: 1
Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. UTVECKLING OCH LÄRANDE
Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Inspektörerna granskar också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och åsikter. Vidare granskas vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen.
Skolverket 5 (17)
1.1
Omsorg och lärande
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om kommunens förskolor har en verksamheten som är målinriktad och planerad,
•
om verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen,
•
om verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens intressen, behov och åsikter,
•
om kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar,
•
om kommunens förskolor erbjuder en säker miljö,
•
om kommunens förskolor samarbetar med förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv,
•
om det finns ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna som också ges möjlighet att påverka verksamheten i kommunens förskolor,
•
om kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket.
Bedömning av området Omsorg och lärande: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Enligt läroplanen ska kommunens förskolor erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska vara trygg, målinriktad och planerad. Innehållet ska främja leken, kreativiteten och stimulera till ett lustfyllt lärande. Verksamheten ska tillvarata barnens intressen, behov och åsikter och arbeta systematiskt för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. Inspektionen visar genom dokumentstudier och intervjuer att förskolans läroplan (Lpfö 98) under de senaste åren fått en alltmer styrande effekt på verksamheten i förskolorna. Förskolorna i Vilhelmina kommun erbjuder överlag barnen en god pedagogisk verksamhet som bidrar till att barnen utvecklas allsidigt. Flera av förskolorna arbetar Reggio Emilia-inspirerat med ”lyssnandets pedagogik”, medan andra arbetar mera traditionellt. En tydlig inriktning i personalens arbete är att utveckla miljön i förskolan för att bättre kunna ta tillvara barnens intressen och ge dem förutsättningar för inflytande i verksamheten för att stärka barnens självkänsla. Leken och ett lustfyllt lärande beskrivs också vara centrala i verksamheterna.
Skolverket 6 (17)
Föräldrar som intervjuats är i huvudsak nöjda med den information kring det egna barnet som de får vid utvecklingssamtal och andra kontakter. Några förskolor har utvecklat dokumentationen av den dagliga verksamheten som också ger föräldrarna information om barnens utveckling, en god bild av verksamheten i sin helhet samt ökade möjligheter till inflytande. Kommunens förskolor har överlag ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna. De uttrycker att barnen blir omsorgsfullt omhändertagna och att förskoleverksamheten är lärorik för barnen. Föräldrar framför emellertid också synpunkter på att de tycker att kvaliteten har försämrats och att de oroas av personalens arbetsbelastning. När det gäller familjedaghemmens verksamhet bedrivs den delvis i former som inte är förenligt med skollagen, se vidare under 3.3. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Säker miljö Vid några av förskolorna påtalas brister i utemiljön av både föräldrar och personal. Exempelvis saknas staket på någon förskola. Detta gör att tillsynen av barnen utomhus är svår att klara på ett betryggande sätt enligt personal och föräldrar. Personal och föräldrar uppger vidare att miljön är sliten både inne och ute vilket i vissa fall kan leda till att miljön inte är säker. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver se över säkerheten i vid några förskolor och åtgärda eventuella brister. Samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem I läroplanerna betonas vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utveckling och lärande. En gemensam pedagogisk grundsyn kan förhindra att klyftor uppstår mellan olika verksamhetsformer. Det kan även skapa bättre förutsättningar för kontinuitet och sammanhang i barnens liv. Strävan efter en gemensam grundsyn innebär inte att olika verksamheters egenart ska suddas ut. Det är snarare så att det är just i mötet mellan olika kompetenser som de pedagogiska vinsterna med samarbete finns. Det finns variationer i hur samverkan fungerar vid övergång från förskola till förskoleklass och mellan förskoleklass och årskurs 1 inom och mellan olika enheter. Exempelvis finns ett väl fungerande samarbete mellan de olika verksamheterna i Saxnäs medan samarbetet behöver utvecklas i övriga delar av kommunen. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver initiera en utveckling av samverkan mellan förskolan och övriga utbildningsverksamheter för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Barn med annat modersmål än svenska Enligt förskolans läroplan ska barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Inspektionen visar att medvetenheten om förskolans uppdrag när det gäller att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål är begränsad på kommunnivå och varierar ute på förskolorna. Inspektörerna har tagit del av information om hur modersmåls-
Skolverket 7 (17)
stöd ges på ett mycket bra sätt men också erfarit att flera förskolor till stor del är omedvetna om läroplanens intentioner om modersmålsstöd. Vidare framkommer att kommunen varken har rutiner för att informera föräldrar eller för att säkerställa att alla barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sin kulturella identitet som sin förmåga att kommunicera på svenska och på sitt modersmål. Inspektörerna bedömer att kommunen måste ta det övergripande ansvaret för att se till att alla barn med annat modersmål får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. 1.2
Individanpassning och särskilt stöd
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om barn som behöver särskilt stöd i kommunens förskoleverksamhet får den omsorg som deras speciella behov kräver.
•
om kommunens förskoleverksamhet är till för alla barn och arbetet präglas av ett inkluderande syn- och arbetssätt.
Bedömning av området Individanpassning och särskilt stöd: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Kommunens förskolor strävar efter att barns behov av särskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten. Samtliga förskolor har tillgång till specialpedagog och talpedagog som både handleder personal och föräldrar samt hjälper till att upprätta åtgärdsprogram, där det behövs. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Barnens rätt till stöd Enligt skollagen ska barn som av något skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I läroplanen betonas förskolans ansvar för att barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningarna. Därutöver anger Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2005:10) om kvalitet i förskolan att kommunen bör utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om de insatser som gjorts varit relevanta. I Vilhelmina kommun ges stöd företrädesvis i form av handledning till personalen eller som extra resurs i barngruppen. Vid intervjuer framkommer olika uppfattningar om huruvida alla barn får det stöd de har rätt till och om rätt stöd ges. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör följa upp och utvärdera om de insatser som görs för barn som behöver särskilt stöd är relevanta och ligger i linje med målen i styrdokumenten.
Skolverket 8 (17)
2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. 2.1
Normer och värden i samvaron
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om kommunens förskoleverksamhet erbjuder en miljö där barnen är trygga i barngrupperna,
•
om förskoleverksamheten bygger på en värdegrund som främjar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter,
•
om det i kommunens förskoleverksamhet pågår ett målinriktat arbete mot diskriminering och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta,
•
om kommunens förskolor arbetar för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och att arbetet är integrerat och ingår som en naturlig del i verksamhetens innehåll och arbetsformer,
•
om det i varje förskola och familjedaghem finns en likabehandlingsplan.
Bedömning av området Normer och värden i samvaron: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar respekt och förståelse för alla människors lika värde. Alla som arbetar i förskolan ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter. Inspektionen visar att det i förskoleverksamheten sker ett medvetet arbete för att förhindra kränkningar. Personalen menar att de lyckas i sitt arbete genom att barnen trivs och att föräldrarna uttrycker att de är nöjda med verksamhetens arbete med värdegrundsfrågor. Föräldrarna bekräftar också att personalen arbetar för att barnen ska trivas och vara trygga samt att de överlag känner sig trygga med att lämna barnen i förskolan. Vid flera av kommunens förskolor bedrivs också ett aktivt jämställdhetsarbete. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Likabehandlingsplan Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja lika-
Skolverket 9 (17)
behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen och föräldrarna vid den verksamhet för vilken planen gäller så att den utgör ett konkret redskap för hur varje verksamhet ska arbeta. Utformningen och omfattningen av barnens deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. I Vilhelmina kommun finns det en gemensam likabehandlingsplan framtagen för kommunens olika verksamheter som inte är anpassad till varje förskolas verksamhet. Av intervjuerna framkommer också att barnen och föräldrarna inte givits möjlighet att medverka i framtagandet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste se till att likabehandlingsplaner som uppfyller författningarnas krav upprättas vid kommunens samtliga förskolor. 3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i förskoleverksamheten. 3.1
Personalens utbildning och erfarenhet
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om personalen i kommunens förskoleverksamhet har lämplig utbildning eller erfarenhet,
•
om kommunen erbjuder kompetensutveckling av personalen med utgångspunkt från verksamhetens behov.
Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Många av förskoleverksamhetens personal har lång erfarenhet men andelen högskoleutbildad personal är lägre än genomsnittet i riket. I Vilhelmina kommun görs en inventering av personalens och verksamheternas kompetensutvecklingsbehov vart annat år i nära samarbete med förskolans ledning och personal. Utifrån inventeringen görs en prioritering utifrån behov och önskemål. Flera utvecklingsarbeten pågår i samarbete med Myndigheten för skolutveckling och Umeå universitet. Personalen visar ett tydligt intresse för och en medvetenhet kring betydelsen av kompetensutveckling i syfte att utveckla verksamheten.
Skolverket 10 (17)
Studiecirklar på kvällstid på initiativ av personalen är exempel på hur personalen engagerar sig för att utveckla verksamheten. Dock har de senaste årens kärva ekonomi begränsat personalens möjligheter till kompetensutveckling. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Personalens utbildning och erfarenhet Enligt skollagen ska personalen vid förskolor och familjedaghem ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Officiell statistik från Skolverket för år 2007 visar att 42 procent av personalen som tjänstgör vid kommunens förskolor har pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande siffra för riket är 52 procent. För att kunna arbeta i enlighet med läroplanen måste det finnas goda kunskaper i arbetslaget om barns utveckling och lärande och förmåga att anpassa den pedagogiska miljön till det. En viktig kvalitetsfaktor är att det finns personal som har pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på barn i förskoleåldrarna. I intervjuer framförs att kommunen strävar efter att anställa personal med högskoleutbildning och inspektörerna förutsätter att kommunen aktivt arbetar för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskoleverksamheten. I intervjuer framkommer att de förskollärare som arbetar i verksamheten ibland upplever att de behöver mer stöd för att tydligare kunna utveckla verksamheten utifrån läroplanens intentioner och att det varierar i vilken grad förskolans läroplan genomsyrar de olika förskolornas verksamheter. Mot bakgrund av ovanstående är det inspektörernas bedömning att kommunen bör sträva efter att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. 3.2
Ledningens och huvudmannens ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om verksamhetsledningen har goda kunskaper om förskolepedagogik och om förskolans nationella mål och uppdrag,
•
om verksamhetsledningen är förtrogen med det dagliga arbetet i förskoleverksamheten,
•
om huvudmannen har god kunskap om verksamhetens måluppfyllelse utifrån de nationella målen,
•
om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunens förskoleverksamhet.
Bedömning av området Ledningens/huvudmannens ansvar: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
X
Mycket god kvalitet
Skolverket 11 (17)
Motivering: Kommunen har stor frihet att avgöra hur förskoleverksamheten utformas. Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan bör förskolans chef vara väl förtrogen med det dagliga arbetet. Inspektionen visar att ledningen på verksamhetsnivå för förskolan har lång erfarenhet och goda kunskaper om förskolepedagogik och om förskolans mål och uppdrag. Inspektörerna har intervjuat samtliga så kallade ledare med ansvar för förskoleverksamhet. Av dessa intervjuer framkommer att ledarna har goda kunskaper om verksamhetens uppdrag och kvalitet samt att de tar ansvar för verksamhetens utveckling. De har goda möjligheter att följa det dagliga arbetet på nära håll då de flesta också arbetar i barngrupp. Vid personalintervjuerna framkommer att ledarna uppfattas som pedagogiska ledare medan den person som benämns rektor mer upplevs vara ett stöd för ledarna samt en administrativ ledare. Den rektorn som har det övergripande ansvaret för hela kommunens förskoleverksamhet har svårt att hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan men får information om verksamheterna genom de ledare som finns på varje förskola. Dessa ledare träffar rektorn en gång per månad i syfte att utbyta information och diskutera pedagogiska frågor. Vid inspektionstillfället håller kommunen på att utreda hur ledningsorganisationen i kommunen ska se ut i framtiden. Kommunen genomför registerkontroll innan personal anställs i kommunens förskolverksamhet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Huvudmannens kunskap om verksamheten Vid flertalet intervjuer framkommer att huvudmannens kunskap om förskoleverksamhetens måluppfyllelse utifrån de nationella målen är bristfällig. Se vidare under området kvalitetsarbete. 3.3
Tillgång till plats
Inom detta bedömningsområde har granskats: • om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan), •
om barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka,
•
om kommunen ger tydlig information om rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats,
Bedömning av området Tillgång till plats: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
X
God kvalitet
Mycket god kvalitet
Skolverket 12 (17)
Motivering: Enligt skollagen ska plats i förskoleverksamheten erbjudas utan oskäligt dröjsmål, det vill säga inom tre till fyra månader efter ansökan om plats. Skälig hänsyn ska också tas till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform och lokalisering av platsen. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt. Under året har kommunen kunnat ordna plats inom fyra månader för alla barn som ansökt om detta. I kommunen finns ett verksamhetsmål som anger att plats i förskola ska erbjudas inom 60 dagar från anmälan och behov. I kommunens verksamhetsberättelse beskrivs och konstateras att detta mål inte kunnat uppfyllas på grund av stor efterfrågan. De flesta föräldrar uppges i första hand önska förskola. Detta kan dock i många fall inte erbjudas utan barnen placeras i familjedaghem och föräldrar önskar då omplacering till förskola så fort möjlighet finns. Någon analys av situationen eller åtgärder för att öka måluppfyllelsen finns dock inte angivet. För att kunna tillgodose behoven när efterfrågan stigit på kort tid har kommunen i hög utsträckning anställt fler dagbarnvårdare och nya alternativa lösningar av barnomsorg startats upp, lösningar som ibland strider mot skollagen. En konsekvens av detta är att föräldrar inte alltid erbjuds den omsorgsform de önskar. I flertalet intervjuer framförs att detta förfaringssätt ger brist på kontinuitet för barnen och att kommunen har dålig framförhållning, se vidare nedan. Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds förskolverksamhet som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Inspektörerna bedömer att kommunen uppfyller kravet om att erbjuda plats i förskoleverksamheten inom skälig tid, men bedömer att de alternativ som erbjuds i flera fall inte uppfyller skollagens krav. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Verksamhet som varken är förskola eller familjedaghem? I Vilhelmina kommun är efterfrågan på plats i förskola betydligt större än tillgång på plats. Det innebär att de yngre barnen i stor utsträckning hänvisas till familjedaghem som bedrivs i olika former. Förskoleverksamhet ska enligt skollagen bedrivas i form av förskola, familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola). Det som utmärker familjedaghemmet är att det finns en vuxen huvudansvarig, en ganska liten barngrupp och att verksamheten bedrivs i ett hem. I Vilhelmina kommun finns verksamheter som benämns familjedaghem men som egentligen innebär att flera familjedaghem bedriver verksamhet tillsammans med sina respektive barn, äter tillsammans och vistas i av kommunen hyrda lokaler. I de verksamheterna är det flera vuxna som ansvarar för en barngrupp. Det finns inget i verksamheterna som kan jämställas med familjedaghem varför det inte kan bedömas som ett familjedaghem. Verksamheten har snarare likheter med förskola men saknar ändamålsenliga lokaler, personal med utbildning för verksamheten samt tar inte sin utgångspunkt i läroplanen för förskolan. Vidare är familjedaghemmens personal organiserade i arbetslag. Varje arbetslag har tillgång till en av kommunen hyrd lokal, Slottet, där de träffas ett varierat antal gånger i veckan med sina respektive barn. Barnen äter tillsammans och vistas där under
Skolverket 13 (17)
hela dagen. Ett nytt arbetstidsavtal har medfört att dagbarnvårdarnas schema inte riktigt täcker upp barnens vistelsetid. För att verksamheten ändå ska fungera tar arbetslaget, i den gemensamma lokalen, hand om barnen. I intervjuer och dokumentstudier framkommer att behovet av att nyttja den gemensamma lokalen är för stort för att en acceptabel verksamhet ska vara möjlig. Både personal och föräldrar uppger att de upplever vistelsen på Slottet som stökig. Det finns inget som hindrar att flera familjedaghem träffas i gemensamma lokaler som ett komplement till den ordinarie verksamheten. Det finns heller inget som hindrar att familjedaghemmen samarbetar i en så kallad dagbarnvårdargrupp för att minska sårbarheten vid exempelvis sjukdom eller semester. Ovanstående motiverar dock inte att verksamheten övergår till att i huvudsak bedrivas i en förskoleliknade verksamhet i gemensamma lokaler. Familjedaghemmens verksamhet ska i huvudsak bedrivas i hemmen och verksamhet i gemensamma lokaler kan endast utgöra ett komplement till vistelsen i hemmen. Den gemensamma verksamheten utanför hemmen är i Vilhelmina av sådan omfattning att den inte kan sägas utgöra ett komplement. Inspektörerna bedömer att delar av förskoleverksamheten genomförs på ett sätt som inte är förenlig med skollagen, vilket måste åtgärdas. 3.4
Grupper
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om barngrupperna i kommunens förskoleverksamhet är lämpligt stora,
•
om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalernas ändamålsenlighet,
•
om kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar gruppernas storlek/sammansättning,
•
om kommunen vid behov gör utvärderingar av gruppernas storlek och sammansättning och ser till att det finns förutsättningar att bedriva en verksamhet i enlighet med läroplanen.
Bedömning av området Grupper: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Barngrupperna är inte alltid lämpligt stora och vid sammansättning av grupperna tas ingen hänsyn till exempelvis barnens ålder och behov av särskilt stöd samt lokalerna. Inga konsekvensutredningar genomförs innan beslut fattas som påverkar förskolornas verksamhet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats:
Skolverket 14 (17)
Utvärdering av gruppernas storlek och sammansättning Enligt skollagen ska barngrupperna i förskolan ha en lämplig sammansättning och storlek. Inom förskoleverksamheten finns det enligt Skolverkets statistik för 2007 17 barn per avdelning vilket är jämförbart med riksgenomsnittet. Uppgifter från kommunen visar dock att barngrupperna i kommunens förskolor i snitt har cirka 19 barn. Andelen inskrivna barn per årsarbetare är också högre i Vilhelmina. I familjedaghemmen är antalet inskrivna barn per anställd 5,5, enligt kommunens uppgifter medan den officiella statistiken anger 3,9. Motsvarande siffra för riket är 5. Gruppstorlekarna i såväl förskola som familjedaghem är således något större i Vilhelmina jämfört med riksgenomsnittet. Det bör också tilläggas att i familjedaghemmen är andelen barn under tre år hög. I intervjuer med både föräldrar och personal framförs en oro över att barngruppernas storlek innebär att kvaliteten på verksamheten kan försämras. Enligt de allmänna råden om kvalitet i förskolan bör kommunen återkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till att bedriva en god pedagogisk verksamhet. I kommunens verksamhetsberättelse anges att det ökade antalet barn i barngrupperna inneburit att verksamhetens målsättning att planera och genomföra pedagogiskt arbete utifrån varje barns behov ej kunnat fullföljas i den utsträckning som är önskvärd. Någon analys av situationen eller åtgärder för utveckling finns inte angivna. Inspektörerna kan konstatera att det i Vilhelmina görs få utvärderingar av betydelsen av gruppernas sammansättning och storlek. I intervjuer uppges det vara de ekonomiska ramarna som främst styr gruppernas storlek. Inspektörerna bedömer att kommunen kontinuerligt bör utvärdera om barngrupperna i förskolan har lämplig storlek och sammansätting i syfte att erbjuda barnen en verksamhet i enlighet med läroplanen. Vidare bör kommunen även utvärdera om familjedaghemmen har lämplig storlek och sammansättning. 3.5
Lokaler
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om kommunens förskoleverksamhet bedrivs i ändamålsenliga lokaler.
Bedömning av området Lokaler: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området lokaler är av mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Lokalernas ändamålsenlighet Enligt skollagen ska förskoleverksamhet bedrivas i ändamålsenliga lokaler. Vilhelmina kommun bedriver förskolverksamhet i både egna lokaler och lokaler
Skolverket 15 (17)
som hyrs av privata fastighetsägare. I verksamhetens kvalitetsredovisning kan läsas att de flesta lokalerna är slitna och i stort behov av upprustning samt att de hyrda lokalerna inte kunnat anpassas i tillräcklig omfattning. Vidare konstateras att förskolornas utemiljö också är i behov av upprustning. Också i flertalet intervjuer framför både föräldrar och personal att många av förskolorna behöver rustas upp. Inspektörerna bedömer att kommunen dels behöver se till att lokaler och utemiljöer är trygga och säkra, dels möjliggör en god och varierad pedagogisk verksamhet samt möjliggör för personalen att ha god uppsikt över de barn de ansvarar för. 3.6
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,
•
om varje förskola liksom kommunen dokumenterar det systematiska kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för förskoleverksamheten nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen,
•
om kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna.
Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Enligt läroplanen ska förskolan arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. För att få kännedom om i vilken utsträckning målen uppnåtts behövs uppföljning och utvärdering av verksamheten. Inspektionen visar att det i kommunens förskolor pågår utvecklingsarbete för att förbättra verksamheten. Förskolorna planerar sin verksamhet utifrån läroplanen men följer upp verksamheten, främst i form av att reflektera kring själva genomförandet. Uppföljning, i form av att bedöma verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen och dokumentera detta, sker dock i olika utsträckning i förskolorna. Ledaren vid varje förskola sammanställer en kvalitetsredovisning. Rektorn gör också en gemensam kvalitetsredovisning för kommunens förskolor. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Kvalitetsarbete Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan är det angeläget att kommuner och förskolor har system för uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse och kvalitet för att veta om och hur verksamheten uppfyller de na-
Skolverket 16 (17)
tionella bestämmelserna i skollag och läroplan. Därefter måste en bedömning göras och ställning tas till vilka åtgärder som behövs för att förbättra kvaliteten i förskolan. Det är viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras som ett stöd i arbetet med kvalitetsutvecklingen och för att synliggöra verksamhetens måluppfyllelse samt behov av utveckling. Det kvalitetsarbete som bedrivs i kommunens förskolor är inte i alla avseenden tydligt strukturerat och analys av resultat saknas vilket leder till att det inte ger en samlad bild av vare sig utvecklingsområden eller måluppfyllelse. Inspektionen visar att kvalitetsarbete på huvudmannanivå inte sker i tillräcklig omfattning. På huvudmannanivå finns få sammanställningar av verksamhetens måluppfyllelse. Det saknas analys av hur faktorer som exempelvis personalens utbildning, barngruppernas storlek påverkar kvaliteten i verksamheten. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver se över sina rutiner för kvalitetsarbete så att uppföljning och utvärdering i högre grad kan ligga till grund för beslut om förskolans fortsatta utveckling, med inriktning mot de nationella målen Kvalitetsredovisning Varje förskola, skola och verksamhetsform ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skriftliga kvalitetsredovisningen ska vara ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande kvalitetsarbetet. Redovisningen ska även syfta till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. I Vilhelmina kommun upprättar alla förskolor kvalitetsredovisningar. Vid inspektionstillfället har rektorn, för första gången, gjort en gemensam sammanställning av förskolornas kvalitetsredovisning. Förskolornas ledare och rektorn har i en gemensam mall fastställt vilka områden som ska utvärderas och ingå i kvalitetsredovisningen. I intervjuer framkommer att det nyligen påbörjade utvecklingsarbete som pågår kring kvalitetsredovisning ännu inte upplevs fungera bra. Både ledare, rektor och personal uttrycker att de behöver fortsätta att utveckla både dokumentationen, förbättra sina analyser och att tydligare utvärdera mål. Inspektörerna håller med och ser positivt på det utvecklingsarbete som bedrivs kring kvalitetsarbete. Inspektörerna vill poängtera vikten av att i det fortsatta utvecklingsarbetet utifrån analys av resultat bedöma måluppfyllelse i syfte att kunna vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. De kvalitetsredovisningar inspektörerna tagit del av innehåller mest beskrivningar av olika aktiviteter och det saknas ofta analyser och reflektioner kring måluppfyllelse som kan bli användbara i det fortsatta kvalitetsarbetet. Kommunen behöver utvärdera verksamheten utifrån det övergripande ansvaret att styra och stödja enheternas förbättringsarbete. Av den anledningen är det inte tillräckligt att kommunen lägger samman redovisningar från verksamheterna som sin kvalitetsredovisning. För att uppfylla författningens krav behöver kvalitetsredovisningen innehålla analys av bakomliggande orsaker och samband, resonemang om orsakerna och förslag till åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna ser ändå positivt på förskoleverksamhetens vilja och ambition att utvärdera och utveckla verksamheten. Vidare saknas utvärdering av likabehandlingsplanen i kvalitetsredovisningarna. Det är också angeläget för kommunen att öka föräldrarnas möjligheter att delta i kvali-
Skolverket 17 (17)
tetsarbetet. I arbetet med att utvärdera verksamheten och upprätta en kvalitetsredovisning ges föräldrarna, i flertalet verksamheter, inte möjlighet att delta. Inspektörerna bedömer att förskolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller förordningens krav, vilket måste åtgärdas. Vidare upprättas ingen kvalitetsredovisning på kommunnivå vilket också måste åtgärdas. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Tillsyn av enskild verksamhet Enligt skollagen står förskolor som bedrivs i enskild regi och för vilken kommunen beviljat tillstånd, under kommunens tillsyn. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Vid intervjuer framkommer en otydlighet kring om, hur och i vilken omfattning kommunen utövar tillsyn över de enskilda förskolorna i kommunen. Det är också otydligt vem i kommunen som har ansvar för tillsynen och rektorn uppger i intervju att kontakten med de enskilda förskolorna minskat under ett antal år. Inspektörerna bedömer att kommunen bör förbättra tillsynen av de enskilda förskolorna. 2008-09-09
Umeå
Ulrika Svedmark AnnaCarin Nilsson
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Skolbarnsomsorgen Dnr 53-2007:3606
Utbildningsinspektion av skolbarnsomsorgen Fritidshem
Inledning Skolverket har granskat skolbarnsomsorgen i Vilhelmina kommun under perioden 14 till 15 maj, 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats. (www.skolverket.se/Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerat på annat sätt, har använts. I Vilhelmina kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem samt föräldrar med barn i verksamheterna. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
SKOLVERKET 2 (15)
Beskrivning av verksamheten Antal barn
Skolbarnsomsorgen Fritidshem
87
Skolbarnsomsorg i förskola
25
Källa: Vilhelmina kommun Skolbarnsomsorg bedrivs i Vilhelmina kommun i form av fritidshem och som en integrerad verksamhet i några förskolor. Det finns en rektor med ett övergripande ansvar för kommunens fritidshem. Skolbarnsomsorgens verksamhet bedrivs i eller i nära anslutning till skolorna eller förskolorna. Det finns 4 fritidshemsavdelningar i kommunen. Cirka 42 procent av barnen i åldern 6–9 år är inskrivna i fritidshem och för barn i åldern 10–12 år är en procent inskrivna. Motsvarande siffror för riket är 79 respektive 12 procent. I kommunen finns ett enskilt fritidshem. Kommunen har ansvar för tillsyn av den enskilda verksamheten. Den omfattas inte av Skolverkets utbildningsinspektion.
Helhetsbedömning I Vilhelmina kommun saknas ett systematiskt kvalitetsarbete när det gäller fritidshemmen, både på verksamhets- och kommunnivå. Kunskapen om verksamhetens resultat och behov är på förvaltnings- och politikernivå mycket begränsad. Styrningen av och ansvarstagandet för skolbarnsomsorgen på huvudmannanivå behöver förbättras för att ansvarig nämnd ska kunna ta ansvar och fatta väl underbyggda beslut. För att kunna veta hur kvaliteten är och vilka eventuella förbättringsinsatser som behövs för att nå målen med verksamheten måste kommunen och fritidshemmen följa upp och utvärdera hur väl skollagens krav och läroplanens mål uppfylls. Dessutom måste kommunen se till att det både på verksamhets- och kommunnivå upprättas kvalitetsredovisning som innehåller tydliga mål, analyser och bedömningar av måluppfyllelsen som tydligt kopplas till åtgärder för ökad måluppfyllelse. Resultaten från uppföljning och utvärdering av verksamheten ska kunna användas som ett led i kommunikationen mellan politiker, förvaltningsledning, fritidshemmens ledning och fritidshemmens personal kring verksamhetens mål och resultat. I Vilhelmina kommuns fritidshem saknas ett sådant långsiktigt och målinriktat arbete i syfte att nå de nationella målen. Inspektionen visar att personalen behöver och efterfrågar mer stöd i att utveckla verksamheten samt att personalens förtrogenhet men verksamhetens uppdrag med utgångspunkt i de nationella målen varierar och behöver förbättras. Inspektionen visar också att diskussioner om fritidshemmens mål och uppdrag sällan prioriteras. Inspektörerna vill poängtera vikten av att rektorn tar ett tydligare ansvar för den pedagogiska utvecklingen i fritidshemmen.
SKOLVERKET 3 (15)
I flertalet intervjuer framkommer att fritidshemmens verksamhet är lågt prioriterad på samtliga nivåer i kommunen och att den kan ses som marginaliserad i förhållande till de övriga utbildningsverksamheter som kommunen ansvarar för. Personalen arbetar i förskoleklass på förmiddagarna och i fritidshemmet under eftermiddagarna. Både rektorn och personal uppger vid intervjuer att arbetet i förskoleklassverksamheten har prioritet och högre status i förhållande till fritidshemmets verksamhet och att fritidshemspersonalens fokus har förflyttats från fritidshemmet till förskoleklass. Personalen strävar efter att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Dock framkommer att det varierar i kommunens fritidshem i vilken omfattning fritidshemmen kompletterar skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Vidare varierar det i vilken grad samarbete mellan fritidshem och skola förekommer i syfte att utveckla verksamheterna för att tillsammans kunna stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vid intervjuer framkommer att skolbarnsomsorgen bedriver ett aktivt arbete med normer och värden för att ge barnen en trygg och trivsam miljö. Personalen betonar vikten av att barnen får möjlighet att öka sin självkänsla och utveckla sin sociala kompetens. Kommunen måste dock se till att det upprättas likabehandlingsplaner för fritidshemmen. Skolbarnsomsorg anordnas i Vilhelmina kommun även integrerat i fyra förskolor. I de förskolor som tar emot barn och elever från förskoleklass och skola deltar de äldre barnen i den ordinarie förskoleverksamheten. Vid intervjuer framkommer att personalen försöker anpassa verksamheten för dessa barn men att deras medvetenhet om fritidshemmets mål och riktlinjer varierar och inte är förankrade och styrande. Kommunen måste säkerställa att även den skolbarnsomsorg som bedrivs i förskolan erbjuder en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Fritidshemspersonalens utbildningsnivå i Vilhelmina är likvärdig med nivån i riket som helhet. I intervjuer framkommer dock att det i stor utsträckning är förskollärare som arbetar i fritidshemmen och att andelen fritidspedagoger i verksamheten är låg. En viktig kvalitetsfaktor i fritidshem är att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på barn i åldern 6–12 år. Det är angeläget att andelen personal med inriktning mot den åldersgrupp och den verksamhet som avses, fritidspedagoger, ökar och att det beaktas vid rekrytering av personal. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. -
Fritidshemmen upprättar inga kvalitetsredovisningar (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.)
SKOLVERKET 4 (15)
Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: -
-
-
-
Kommunen bör säkerställa att fritidshemmen erbjuder en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Kommunen bör försäkra sig om att barnens väg mellan skola och fritidshemmet är trygg och säker för alla barn. Fritidshemmens samarbete med förskola, förskoleklassen och skola bör utvecklas för att personalen på ett bättre sätt ska kunna stödja barns allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Föräldrar bör i högre grad informeras om mål, innehåll och arbetssätt i fritidshemmens verksamhet samt om hur deras barn utvecklas. Kommunen bör se över fritidshemmens förutsättningar att ge särskilt stöd för att säkerställa att alla barn erbjuds det stöd de behöver. Kommunen bör vidta åtgärder för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning med inriktning mot fritidshem. Ledningens och personalens kännedom om såväl de nationella styrdokumenten som verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse bör förbättras. Kommunen behöver förbättra sin ledning och styrning av skolbarnsomsorgen. Rektorns pedagogiska ledarskap i fritidshemmen behöver utvecklas. Kommunen bör regelbundet följa upp och analysera barngruppernas sammansättning och storlek, i syfte att säkerställa att barnen erbjuds en verksamhet som utgår från kravet på en kvalitativt god verksamhet. Kommunen bör säkerställa att all fritidshemsverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Tillgången till kompetensutveckling för personalen bör förbättras och i högre grad omfatta fritidshemsverksamheten. Kommunen bör förbättra tillsynen av det enskilda fritidshemmet. Kommunen och fritidshemmen behöver förbättra sitt kvalitetsarbete.
Bedömningsområden Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande: -
Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.
SKOLVERKET 5 (15)
1
UTVECKLING OCH LÄRANDE
Inom detta granskningsområde bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till. 1.1
Omsorg och lärande
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om kommunens skolbarnsomsorg kompletterar skolan tids- och innehållsmässigt
•
om kommunens skolbarnsomsorg erbjuder barnen en meningsfull fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen samt stödjer deras utveckling
•
om personalen i kommunens skolbarnsomsorg arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar,
•
om det i kommunens skolbarnsomsorg finns möjlighet att ha god uppsikt över barnen och om det finns goda rutiner för säkerheten,
•
om samarbete mellan kommunens skolbarnsomsorg, förskola, förskoleklass och skola bidrar till att ge barnen kontinuitet i tillvaron,
•
om det i kommunens skolbarnsomsorg finns ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna.
Bedömning av området Omsorg och lärande: Ej godtagbar Mindre god God kvalitet kvalitet kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inspektionen visar att kommunens skolbarnsomsorg har en verksamhet där barn erbjuds omsorg och möjlighet till aktiviteter, före och efter skolan samt under lov. Innehållsmässigt kompletterar skolbarnsomsorgen skolan genom att ge möjligheter till andra erfarenheter och lärdomar än skolan. Vid de flesta fritidshem prioriteras utevistelse, vilket bland annat innebär att barn och personal regelbundet besöker närliggande skog eller andra naturområden. I intervjuer framkommer att personalen arbetar för att ge barnen möjlighet till ansvar och inflytande. Det finns bland personalen en medvetenhet om att trygghet och säkerhet är ett av de grundläggande uppdragen för fritidshemmet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser.
SKOLVERKET 6 (15)
Verksamhetens innehåll Enligt skollagen är skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inspektionen visar att barnens intresse och behov till viss del är styrande för verksamhetens innehåll samt att planerade aktiviteter för hela gruppen också förekommer. Det varierar dock i vilken grad personalen har möjlighet att planera innehållet i fritidshemmens verksamhet och enligt personalen är en mindre del av verksamheten planerad nu än tidigare. Personalen arbetar i förskoleklass på förmiddagarna och i fritidshemmet under eftermiddagarna. Både rektorn och personal uppger vid intervjuer att arbetet i förskoleklassverksamheten har prioritet och högre status i förhållande till fritidshemmets verksamhet och att fritidshemspersonalens fokus har förflyttats från fritidshemmet till förskoleklass. Det framkommer också att tyngdpunkten på fritidhemmens verksamhet förskjutits mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska arbetet. Vidare har fritidshemmens personal små möjligheter att delta i skolans utvecklingsarbete. Personal och rektor är eniga om att en meningsfull fritid ska utgå, dels från barnens behov, dels från det uppdrag som tecknas i skollag, läroplan och Skolverkets allmänna råd. Inspektionen visar att fritidshemmen i varierande grad uppfyller skollagens ambition om meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör säkerställa att fritidshemmen erbjuder en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Skolbarnsomsorg anordnas i Vilhelmina kommun även integrerat i fyra förskolor. I de förskolor som tar emot barn och elever från förskoleklass och skola deltar dessa barn i den ordinarie förskoleverksamheten. Vid intervjuer framkommer att personalen försöker anpassa verksamheten för dessa barn men att medvetenheten om fritidshemmets mål och riktlinjer inte är förankrade och styrande. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att även den skolbarnsomsorg som bedrivs i förskolan erbjuder en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Uppsikt och säkerhet I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, framhålls betydelsen av att lokaler och utemiljö är trygga, säkra och överblickbara. Föräldrar som inspektörerna träffat är i flera avseenden positivt inställda till skolbarnsomsorgens verksamhet, man känner sig för det mesta trygg när barnen vistas i skolbarnsomsorgen. Dock framförs synpunkter på att uppsikten över barnen under barnens väg mellan skola och fritidshem inte alltid upplevs som säker. Detta har enligt personalen lett till att de försöker möta barnen vid skolan och följa dem till fritidshemmet. Inspektörerna bedömer att kommunen bör försäkra sig om att barnens väg mellan skola och fritidshemmet är trygg och säker för alla barn. Samarbete med förskola, förskoleklass och skola I läroplanerna betonas vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utveckling och lärande. En gemensam pedagogisk grundsyn kan förhindra att klyftor uppstår mellan olika verksamhetsformer. Det kan även skapa bättre förutsättningar för kontinuitet och sammanhang i barnens lärande. Strävan efter en gemensam grundsyn innebär inte att olika verksamheters egenart ska suddas ut. Det är snarare så att det är just i mötet mellan olika kompetenser som
SKOLVERKET 7 (15)
de pedagogiska vinsterna med samarbete finns. Fritidshemmens personal delar, som tidigare nämnts, sin tjänstgöring mellan arbete i förskoleklass och fritidshem. Samarbetet mellan dessa båda verksamheter torde därför vara en naturlig del i arbetet. Inspektionen visar dock både genom dokumentstudier och intervjuer med föräldrar, personal och ledning att samarbetet med både förskola och skola endast sker i begränsad omfattning. Mål för verksamheterna som handlar om barns delaktighet och inflytande, genusarbete och andra värdegrundsfrågor, liksom en gemensam helhetssyn på barns utveckling och lärande och för ett enhetligt bemötande kan vara exempel på områden att samarbeta kring. Inspektörerna bedömer att fritidshemmens samarbete med förskola och skola behöver utvecklas för att personalen på ett bättre sätt ska kunna stödja barns allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samverkan med hemmen Enligt Skolverkets allmänna råd om kvalitet i fritidshem är det viktigt att personalen skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas. Vid samtal med föräldrar framkommer att de i varierande grad är nöjda med verksamheten på fritidshemmen. Det framkommer att föräldrar har svårt att få grepp om verksamhetens innehåll och struktur. Utvecklingssamtal och föräldramöten genomförs, enligt personal och föräldrar, inte regelbundet vilket bland annat leder till att föräldrar saknar information om vad som händer under dagarna och hur det går för deras barn. Inspektörerna bedömer att kommunen bör arbeta för att föräldrar i högre grad informeras om mål, innehåll och arbetssätt i fritidshemmens verksamhet samt om hur deras barn utvecklas. 1.2
Särskilt stöd
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om de barn inom kommunens skolbarnsomsorg som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ges den omsorg som deras speciella behov kräver.
Bedömning av området Särskilt stöd: Ej godtagbar Mindre god kvalitet kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området särskilt stöd är av mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Barnens rätt till stöd Enligt skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt
SKOLVERKET 8 (15)
stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I Skolverkets allmänna råd om kvalitet i fritidshem anges också att kommunen fortlöpande bör utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna fungerar. Av personalintervjuerna framkommer att det i fritidshemmen är ovanligt med stödinsatser för enskilda barn i som bedöms vara i behov av särskilt stöd under skoltid. Särskilda stödinsatser under fritidshemsvistelsen består mest i att personalen omfördelar sina resurser eller anpassar arbetssätt och innehåll i verksamheten. Personalen upplever att den kunskap som finns på fritidshemmen om barn i behov av särskilt stöd inte tas tillvara i skolans och fritidshemments gemensamma ansvar, vilket medför att samverkan mellan skolan och fritidshemmen även för dessa barn är begränsad. Inspektörerna bedömer att kommunen bör se bör se över fritidshemmens förutsättningar att ge särskilt stöd till barn i behov av särskilt stöd i fritidshemmen för att säkerställa att alla barn erbjuds det stöd de behöver. I det arbetet är det viktigt att fritidshemmen och skolan samverkar. 2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. 2.1
Normer och värden i samvaron
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter,
•
om det i kommunens skolbarnsomsorg pågår ett medvetet arbete mot diskriminering och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta,
•
om det inom kommunens skolbarnsomsorg finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet.
Bedömning av området Normer och värden i samvaron: Ej godtagbar Mindre god God kvalitet kvalitet kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: I läroplanen anges de grundläggande demokratiska värderingar som ska ligga till grund för arbetet i skolbarnsomsorgen. I de allmänna råden för kvalitet i fritidshem betonas vikten av att personalen arbetar aktivt för att de normer och värden som
SKOLVERKET 9 (15)
beskrivs i läroplanen ska vara en integrerad del i det vardagliga arbetet. Vid intervjuer framkommer att skolbarnsomsorgen prioriterar arbetet med normer och värden för att ge barnen en trygg och trivsam miljö. Personalen betonar vikten av att barnen får möjlighet att öka sin självkänsla och utveckla sin sociala kompetens. Exempelvis tränas barnens förmåga att framföra egna åsikter såväl som att respektera andras uppfattningar. Inspektörerna bedömer att personalen arbetar aktivt för att förankra de normer och värden som uttrycks i läroplanen hos barnen och att området normer och värden i huvudsak är av god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Likabehandlingsplan Som en följd av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen och föräldrarna vid den verksamhet för vilken planen gäller så att den utgör ett konkret redskap för hur varje verksamhet ska arbeta. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Det finns en gemensam likabehandlingsplan framtagen för kommunens olika verksamheter. Den är inte är anpassad till fritidshemmets verksamhet. Av intervjuerna framkommer också att barnen och föräldrarna inte givits möjlighet att medverka i framtagandet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste se till att likabehandlingsplaner som uppfyller författningarnas krav upprättas vid kommunens samtliga fritidshem. 3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats, verksamheternas ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen. 3.1
Personalens utbildning och erfarenhet
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har utbildning eller erfarenhet som bidrar till en god omsorg och pedagogisk verksamhet,
•
om kommunen erbjuder kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov.
SKOLVERKET 10 (15)
Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet: Ej godtagbar Mindre god God kvalitet kvalitet kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området personalens utbildning och erfarenhet är av mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Personalens utbildning Enligt skollagen ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses i fritidshemmen. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, framhålls betydelsen av högskoleutbildad personal med inriktning mot den åldersgrupp och den verksamhet som avses. I fritidshemmen arbetar förskollärare, fritidspedagoger, fritidsledare och barnskötare. Fritidshemspersonalens utbildningsnivå i Vilhelmina är likvärdig med nivån i riket som helhet. I intervjuer framkommer dock att det i stor utsträckning är förskollärare som arbetar i fritidshemmen och att andelen fritidspedagoger i verksamheten är låg. En viktig kvalitetsfaktor är att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på barn i åldern 6–12 år. Inspektörerna bedömer att det är angeläget att andelen fritidspedagoger, ökar och att det beaktas vid rekrytering av personal. Kompetensutveckling Enligt Skolverkets allmänna råd om kvalitet i fritidshem bör kommunen ge all personal kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. För att tillhandahålla rätt kompetens i förhållande till fritidshemmens specifika verksamhet behöver kommunen fortlöpande kartlägga och analysera kompetensutvecklingsbehovet i nära samarbete med verksamhetens ledning och personal. Personal från fritidshem erbjuds att vara med på skolans kompetensutveckling om det praktiskt går att genomföra. Personalen efterfrågar dock riktade kompetensutvecklingsinsatser. Vid utvecklingssamtal med rektor tas frågor om kompetensutveckling upp men praktiska och ekonomiska skäl uppges försvåra möjligheterna att få kompetensutveckling riktat till fritidshemmens personal. Intervjuerna visar också att det bland personalen finns behov av att mer ingående sätta sig in i skolbarnsomsorgens uppdrag och de mål som gäller för verksamheten. Inspektörerna bedömer att tillgången till kompetensutveckling för personalen bör förbättras och i högre grad omfatta fritidshemsverksamheten. 3.2
Ledningens och huvudmannens ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om verksamhetsledningen i kommunens skolbarnsomsorg är förtrogen med verksamheten,
SKOLVERKET 11 (15)
•
om verksamhetsledningen liksom huvudmannen har god kunskap om skolbarnsomsorgens uppdrag och om kvaliteten i kommunens skolbarnsomsorg,
•
om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunens skolbarnsomsorg.
Bedömning av området Ledningens/huvudmannens ansvar: Ej godtagbar Mindre god God kvalitet kvalitet kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Kommunen genomför registerkontroll innan personal anställs i kommunens skolbarnsomsorg. Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området ledningens/huvudmannens ansvar är av mindre god kvalitet Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Ledningens förtrogenhet och ansvar för verksamhetens utveckling Den pedagogiska ledningen är en viktig faktor för fritidshemmens kvalitet. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, betonas vikten av att ledningen har goda kunskaper om verksamhetens mål och uppdrag samt har möjlighet att följa det dagliga arbetet i fritidshemmen. Rektorn för skolbarnsomsorgen i Vilhelmina uppfattas som engagerad och intresserad av verksamheten men personalen lämnas i alltför stor utsträckning ensamma med sitt uppdrag, det saknas en tydlig pedagogisk ledning för verksamheten. Personalen uppfattar rektorn mer som en informationsbärare än som pedagogisk ledare. Personal uttrycker också att de har behov av mera diskussioner om fritidshemmens mål och uppdrag. I flertalet intervjugrupper framförs en uppfattning om att skolbarnsomsorgen har en undanskymd roll i kommunen Inspektörerna bedömer att rektorn måste ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet i fritidshemmen för att utveckla verksamheten mot nationella mål. Ledningens och huvudmannens kunskap om verksamhetens uppdrag Huvudmannen har det övergripande ansvaret för ledning och styrning av verksamheten, huvudmannen har vidare ansvar för att verksamheten ges förutsättningar att arbeta i enlighet med målen för verksamheten. Som framgår av andra delar i rapporten saknar kommunen ett systematiskt tillvägagångssätt för att få övergripande information om skolbarnsomsorgen. Styrning och ledning av skolbarnsomsorgen i Vilhelmina kommun har, enligt flertalet intervjugrupper låg prioritet. Utifrån de brister som framgår av rapporten och den bristande dokumentationen av kvalitetsarbete bedömer inspektörerna att personalens och ledningens kännedom om såväl de nationella styrdokument som verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse bör förbättras.
SKOLVERKET 12 (15)
3.3
Tillgång till plats
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3–4 månader efter anmälan).
•
om skolbarnsomsorg erbjuds till barn till och med barnet är 12 år, p.g.a. föräldrars arbete, studier eller barnets eget behov,
Bedömning av området Tillgång till plats: Ej godtagbar Mindre god kvalitet kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Enligt skollagen ska plats i skolbarnsomsorg erbjudas utan oskäligt dröjsmål, det vill säga inom tre till fyra månader efter ansökan om plats. Skälig hänsyn ska också tas till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform och lokalisering av platsen. Plats ska erbjudas så nära barnets hem eller skola som möjligt. Det är inspektörernas bedömning att området tillgång till plats är av god kvalitet. Fritidshemmen ligger i anslutning till eller i närheten av kommunens grundskolor. I fyra byar erbjuds skolbarnsomsorg som integrerad verksamhet i förskolan. Skolbarnsomsorg erbjuds till tolv års ålder. Intresset för fritidshemmens verksamhet minskar dock med stigande ålder och de flesta barn slutar efter årskurs 3. Inspektörerna bedömer att kommunen tillhandahåller skolbarnsomsorg i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete, studier eller barnets behov. Vidare erbjuder kommunen plats omgående utan dröjsmål. 3.4
Grupper
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om barngrupperna i kommunens skolbarnsomsorg är lämpligt stora och om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till bl.a. barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalerna,
•
om kommunen utvärderar effekter av gruppsammansättningar.
•
om kommunen gör konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens gruppstorlek och gruppsammansättning samt personaltäthet.
Bedömning av området Grupper: Ej godtagbar Mindre god kvalitet kvalitet
X
God kvalitet
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 13 (15)
Motivering: Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser. Utvärdering av gruppernas storlek och sammansättning Enligt skollagen ska barngrupperna i fritidshem ha en lämplig storlek och sammansättning. I allmänna råd för kvalitet i fritidshem påtalas dessutom att kommunen bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov och säkerhet samt att kommunen bör göra konsekvensutredningar innan beslut som påverkar gruppstorleken med mera fattas. I Vilhelmina kommun ansvarar en rektor för att organisera fritidshemsgrupperna i kommunen och personalen har viss möjlighet att påverka dessa beslut. Personalen uppger dock vid intervjuer att det vid sammansättning av grupper tas liten hänsyn till behov av särskilt stöd och lokalernas utformning. Föräldrar uttrycker i intervju att barngrupperna är lagom stora. Officiell statistik från Skolverket visar att andelen inskrivna barn per årsarbetare i fritidshemmen i Vilhelmina kommun år 2007 var 10,2 jämfört med 18,9 i riket. Antalet inskrivna barn per avdelning visar på cirka 19 barn i Vilhelmina jämfört med cirka 32 i riket. I den officiella statistiken ingår även de barn som får sin skolbarnsomsorg tillgodosedd inom förskolan vilket innebär att statistiken blir missvisande. Kommunens egna uppgifter visar att det på fritidshemmen är cirka 27 barn per avdelning. Andelen barn mellan tio och tolv år med plats i fritidshem är lägre än i de flesta andra kommuner. Någon analys av vad det beror på har inte gjorts. Inspektörerna erfar att utvärderingar av gruppstorleks betydelse för kvaliteten eller konsekvensutredningar inför beslut som påverkar grupperna eller personaltätheten endast görs i begränsad omfattning av rektorn men inte alls av kommunen centralt. Inspektörerna bedömer att kommunen regelbundet bör följa upp och analysera barngruppernas sammansättning och storlek, i syfte att säkerställa att barnen erbjuds en verksamhet som utgår från kravet på en kvalitativt god verksamhet. 3.5
Lokaler
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om kommunens skolbarnsomsorg bedrivs i ändamålsenliga lokaler.
Bedömning av området Lokaler Ej godtagbar Mindre god kvalitet kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser. Lokalernas ändamålsenlighet Skollagen anger att lokaler ska vara ändamålsenliga. I de allmänna råden preciseras hur lokaler och utemiljöer bör vara utformade. Kommunen bör dels se till att loka-
SKOLVERKET 14 (15)
ler och utemiljöer är trygga och säkra, dels möjliggör en god och varierad pedagogisk verksamhet samt möjliggör för personalen att ha god uppsikt över de barn de ansvarar för. Vid inspektionen framkommer att huvuddelen av kommunens fritidshem bedrivs i lokaler som anses ändamålsenliga men intervjuer visar också att kvaliteten på fritidshemslokalerna varierar. Personalen uppger i intervjuer att lokalerna till stor del är slitna och att det finns behov av upprustning. Lokalerna begränsar också i vissa fall personalens möjligheter att erbjuda en varierad pedagogisk verksamhet inomhus. Personalen uppger att det bland annat är därför det är vanligt att en del av aktiviteterna på eftermiddagen sker utomhus. Inspektörerna bedömer att kommunen bör säkerställa att all fritidshemsverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 3.6
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om såväl kommunens fritidshem som kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,
•
om varje fritidshem liksom kommunen dokumenterar det systematiska kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för skolbarnsomsorgen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen,
•
om kommunen utövar tillsyn över enskilda fritidshem.
Bedömning av området Kvalitetsarbete Ej godtagbar Mindre god kvalitet kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området kvalitetsarbete håller en ej godtagbar kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen och läroplanen ska fritidshemmen arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. För att få kännedom om målen uppnåtts fordras uppföljning och utvärdering av verksamheten. Inspektionen visar att ett systematiskt kvalitetsarbete inte bedrivs. I Vilhelmina kommun finns inga system och rutiner för att följa upp och utvärdera hur fritidshemmet arbetar i relation till skollag och läroplan, varken på verksamhets- eller huvudmannanivå. Personalen följer inte systematiskt upp och utvärderar sitt arbete, varken i samverkan med ledning, eller tillsammans med barn och föräldrar i den
SKOLVERKET 15 (15)
omfattningen att de kan få en bred och nyanserad bild av verksamheten. Inspektörerna bedömer att kommunen såväl som fritidshemmen måste stärka kvalitetsarbetet, ge det struktur och former samt förbättra verksamhetens förutsättningar för att bedriva ett kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete. I det arbetet är det angeläget att ledningen för fritidshemmen ser till att det finns system och rutiner för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsredovisning I förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. står det bland annat att varje kommunalt bedrivet fritidshem ska upprätta en kvalitetsredovisning varje år. Kvalitetsredovisningarna ska bidra till att förverkliga de nationella målen samt ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Barn och föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbete med kvalitetsredovisning. I Vilhelmina kommun upprättas inga kvalitetsredovisningar, varken på verksamhets- eller kommunnivå. Konsekvensen av detta blir att det saknas det underlag som krävs för att kontinuerligt utvärdera verksamheten och genomföra insatser för att förbättra och utveckla verksamheten utifrån nationella mål och krav. Inspektörerna bedömer att kommunen måste se till att det i samtliga fritidshem upprättas kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens krav. Tillsyn av enskild verksamhet Enligt skollagen, står fritidshem som bedrivs i enskild regi och för vilken kommunen beviljat tillstånd, under kommunens tillsyn. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Av inspektionen framgår att den tillsyn kommunen bedriver är begränsad till det samtal kommunen har med verksamheten en gång per år med anledning av beslut om tilldelade medel. Enligt förvaltningschefen berörs då till viss del även verksamhetens innehåll i detta samtal. Inspektörerna bedömer att kommunen bör förbättra tillsynen av det enskilda fritidshemmet. 2008-09-09 Umeå
Ulrika Svedmark AnnaCarin Nilsson
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Särskoleverksamhet Dnr 53-2007:3606
Utbildningsinspektion i särskoleverksamheten Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola
Inledning Skolverket har granskat verksamheten i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan och besökt verksamheterna den 7–8 maj 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och särskoleverksamheten, dels den information som samlats in under besöket. Även information från kommunen och verksamheten, i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller publicerad på annat sätt, har använts. I särskoleverksamheten intervjuades representanter för personal, elever och föräldrar samt rektorn. Inspektörerna besökte även lektioner i olika undervisningsgrupper. Även andra iakttagelser i miljön och studier av dokument som finns i verksamheten utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
SKOLVERKET 2 (19)
Beskrivning av verksamheten Särskolan
Antal studerande
Obligatoriska särskolan, träningsskolan
4
Obligatoriska särskolan, grundsärskolan
7
Gymnasiesärskolan, individuellt program
2
Källa: Vilhelmina kommun Särskoleverksamheten i Vilhelmina kommun utgör ett eget verksamhetsområde och omfattar den obligatoriska särskolans träningsskola årskurserna 1–10 och grundsärskola årskurserna 1–10. Verksamheten för eleverna är organiserad i särskoleklasser vid två av kommunens grundskolor. Under ett antal år har kommunen strävat mot ett inkluderat arbetssätt vilket innebär att grundsärskolans äldre elever även får en mindre del av sin undervisning i någon av grundskolans klasser. De yngre eleverna däremot får merparten av sin undervisning i grundskolan. När den undervisningen inte passar eleverna undervisas de individuellt av assistent. Utöver detta får eleverna undervisning i bild, musik och idrott tillsammans med träningsskolans elever i en särskoleklass. En heltidsanställd rektor ansvarar för samtliga elever inom kommunens särskoleverksamhet samt för träningsskolans personal. Personalansvar inom grundsärskolans verksamhet har däremot grundskolerektorerna. Eleverna erbjuds undervisning på gymnasiesärskolans nationella program i Lycksele och Örnsköldsvik. I Vilhelmina kommun erbjuds däremot undervisning på gymnasiesärskolans individuella program.
Helhetsbedömning Det finns i kommunen inte någon samlad dokumenterad redovisning av särskoleelevernas kunskapsresultat relaterat till läroplan och kursplaner. Inspektörerna bedömer att kunskapsuppföljning är ett angeläget utvecklingsområde inom kommunens särskoleverksamhet. Kommunen måste se till att lärare som undervisar elever mottagna i särskola systematiskt följer upp, utvärderar och synliggör elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen och ämnesområden utifrån läroplan och kursplaner. Kännedom om resultaten, inte bara på individnivå utan även för elevgrupper, skolor och kommunen som helhet, är en utgångspunkt för att kunna utvärdera verksamheten och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Inspektörerna gör bedömningen att kvalitetsarbetet inom särskoleverksamheten i Vilhelmina kommun i flera avseenden är bristfälligt och behöver förbättras. Vidare måste Vilhelmina kommun skyndsamt upprätta kvalitetsredovisningar för särskoleverksamheten både på skol- och kommunnivå i enlighet med kraven i förordningen. Det är också inspektörernas bedömning att kommunen måste ta ansvar för att de nationella styrdokumenten i högre grad ska genomsyra särskoleverksamheten. Det finns en tendens att värdegrundsarbetet och elevernas sociala utveckling fokuseras
SKOLVERKET 3 (19)
på bekostnad av kunskapsuppdraget. Det är därför, enligt inspektörerna angeläget att lärare diskuterar särskolans uppdrag utifrån vad läroplan och kursplaner anger. Lärare behöver också diskutera vad deras förväntningar på elever betyder liksom vilka utmaningar skolan ger eleverna. Enligt Vilhelmina kommun strävar man mot en skola för alla, där alla elever ska ha lika rätt till utbildning, delaktighet och inflytande. Emellertid saknas en tydlig strategi kring hur särskolan ska organiseras och hur grundskolan och särskolan ska relatera till varandra. Även om arbetssätt och organisation varierar, har det blivit vanligare att inkludera särskoleelever i kommunens grundskoleklasser. En inkludering som tyvärr tenderar, att i stället förstärka en exkludering från klassrumsundervisning och klasskamrater på grund av att undervisningen inte alltid anpassats till den enskilde särskoleeleven. Många som undervisar elever mottagna i särskolan saknar dessutom utbildning för den undervisning de bedriver. Kommunen har som skolhuvudman ansvar för att alla elever i skolan ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Kommunen måste därför ta ansvar för att lärare som undervisar eleverna får kunskaper om särskolan som skolform och vad utvecklingsstörning innebär för lärandet. Inspektörerna vill i sammanhanget peka på vikten av att kommunen skaffar sig en samlad bild av situationen för de särskoleelever som är inkluderade i grundskoleklasser för att kunna tillgodose dessa elevers behov. För att på ett tydligt sätt kunna verka för att särskoleverksamheten utvecklas, är det enligt inspektörerna, viktigt att rektorns förtrogenhet med särskolans styrdokument, arbetssätt och organisation fördjupas. Inspektörerna bedömer också att rektorn behöver ta ett tydligt pedagogiskt ledningsansvar för särskolans resultatuppföljning, kvalitetsarbete och utveckling samt säkerställa författningarnas krav avseende elevernas garanterade undervisningstid i respektive ämne. Vidare måste kommunen klargöra ansvarsfördelningen mellan olika rektorer och särskolesamordnare i särskoleverksamheten. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen måste skapa möjlighet för såväl skolledning som personal att ta ett gemensamt grepp och fastställa riktlinjer för exempelvis särskoleelevernas långsiktiga lärande, de inkluderade elevernas skolgång, kunskapsuppföljning, bedömning och betygssättning, kvalitetsarbete samt personalens behörighet och kompetensutveckling. Samverkan mellan och inom de olika skolformerna behöver också utvecklas. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. -
Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
-
Särskoleverksamheten genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i samtliga ämnen och ämnesområden (2 kap. 2 § särskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
SKOLVERKET 4 (19)
-
Särskoleverksamheten har inte upprättat en kvalitetsredovisning. (1 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
-
Alla elever mottagna i särskola och deras vårdnadshavare erbjuds inte utvecklingssamtal varje termin (7 kap. 1 § särskoleförordningen).
-
Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för alla elever mottagna i särskola (7 kap. 1 § särskoleförordningen).
-
Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 § särskoleförordningen).
-
Vid betygssättning i grundsärskolan bedöms inte alltid elevens kunskaper i relation till den kravnivå som anges i kursplanerna (7 kap. 6 § särskoleförordningen).
Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: -
Informationen till elever och föräldrar om läroplanens och kursplanernas mål bör förbättras.
-
Utvecklingssamtalen bör utvecklas så att de i högre grad relateras till läroplanens och kursplanernas mål.
-
De individuella utvecklingsplanernas kvalitet bör förbättras.
-
Åtgärdsprogrammens kvalitet bör förbättras.
-
Kommunen måste säkerställa att alla särskoleelever får det stöd de har behov av.
-
Kommunen bör försäkra sig om att alla elever mottagna i särskolan garanteras undervisning enligt särskolans kursplaner och timplaner.
-
Elevers och föräldrars inflytande över utbildningen i särskolan bör förbättras.
-
Samverkan inom och mellan särskolans och grundskolans personal bör utvecklas i syfte att stärka elevernas långsiktiga lärande.
-
Kommunen behöver säkerställa att alla elever har en trygg miljö som ger arbetsro och lust att lära.
-
Kommunen bör öka andelen personal med utbildning för den undervisning de bedriver.
-
Kvalitetsarbetet inom särskoleverksamheten bör utvecklas.
-
Personalens kunskap om särskolans styrdokument bör förbättras.
-
Rektorns pedagogiska ledarskap bör utvecklas och rektorernas ansvarsförhållande bör tydliggöras.
SKOLVERKET 5 (19)
Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande: -
Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.
-
God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.
-
Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.
-
Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.
1
KUNSKAPER
Inom detta granskningsområde behandlas den obligatoriska särskolans och gymnasiesärskolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i skollag, läroplaner och kursplaner samt i programmål för gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1
Kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanernas och kursplanernas mål samt till programmålen för gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program.
Kommentar: Det finns i kommunen inte någon samlad dokumenterad redovisning av särskoleelevernas kunskapsresultat relaterat till läroplan och kursplaner. Inspektörerna vill betona att arbetet med skol- och kommunövergripande sammanställningar och analyser av resultat är en förutsättning för att bedömningar ska kunna göras om verksamheten är utformad på ett sätt som ger eleverna förutsättningar att nå de nationella målen. 1.2
Uppföljning och kommunikation av resultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna fortlöpande följer upp resultaten av verksamheten i särskolan så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,
•
om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp kontinuerligt i samtliga ämnen, kurser eller ämnesområden,
SKOLVERKET 6 (19)
•
om lärarna genom samtal som utgår från en individuell utvecklingsplan eller en individuell studieplan informerar eleven och hemmet om elevens skolsituation samt främjar elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling
Bedömning av området uppföljning och kommunikation av resultat: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området uppföljning och kommunikation av resultat är av mindre god kvalitet. Det finns i Vilhelmina kommun inga rutiner för att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera särskoleelevers kunskapsutveckling i alla ämnen utifrån läroplan och kursplaner. Därmed saknar skolorna och kommunen ett viktigt verktyg för att få en samlad bild av elevernas kunskapsresultat i relation till de nationella målen. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Uppföljning av resultat Läraren ska enligt läroplanen följa och allsidigt utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kraven i kursplanerna samt muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Inspektionen visar att enskilda lärare som undervisar elever mottagna i särskolan följer elevers kunskapsutveckling på olika sätt. Resultaten för den enskilde eleven relateras dock oftast till individuellt satta mål och dokumentationen är i flera fall begränsad. Kunskapsutvecklingen utvärderas heller inte alltid i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål. Vidare framkommer en otydlighet bland lärare och assistenter om vem som har ansvar för elevernas kunskapsutveckling och vad det är som ska följas upp. Inspektörerna bedömer att kunskapsuppföljning relaterad till kursplanerna är ett angeläget utvecklingsområde inom kommunens särskoleverksamhet. Lärare som undervisar elever mottagna i särskola måste systematiskt följa upp, utvärdera och synliggöra elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen och ämnesområden utifrån läroplan och kursplaner. Utvecklingssamtal Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. Inom träningsskolan genomförs utvecklingssamtal minst en gång per termin. Vid dessa samtal tar läraren upp vilka framsteg eleven gjort. Den information som ges om elevens kunskapsutveckling är dock inte alltid relaterad till målen i kursplaner och läroplan. För elever i grundsärskolan genomförs inte utvecklingssamtal för alla elever. I intervjuer framkommer att det finns föräldrar som saknar information om sina barns
SKOLVERKET 7 (19)
kunskapsutveckling och vilka mål de har att arbeta mot. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att alla elever mottagna i särskola och deras vårdnadshavare har utvecklingssamtal varje termin. Vidare bedömer inspektörerna att de utvecklingssamtal som genomförs bör utvecklas så att de i högre grad relateras till de nationella styrdokumentens mål. Skolorna behöver generellt förbättra informationen till elever och föräldrar om målen i läroplanen och särskolans kursplaner. Individuell utvecklingsplan Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. I Vilhelmina kommun upprättas inte individuella utvecklingsplaner för alla elever mottagna i särskolan. Inspektionen visar också att de planer som upprättas inte alltid utgår från styrdokumenten och uppvisar stora variationer avseende kvaliteten. Ofta saknas tydliga mål och en beskrivning av vilka insatser som skolan ska vidta för att eleven ska utvecklas mot målen. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att individuella utvecklingsplaner upprättas för alla särskoleelever. Det är också angeläget att planernas innehåll och kvalitet förbättras. Stöd för hur individuella utvecklingsplaner kan upprättas finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3
Bedömning och betygssättning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om läraren gör avstämning, utvärdering eller bedömning av elevens kunskaper i olika ämnen och ämnesområden i den obligatoriska särskolan med utgångspunkt från elevens individuella förutsättningar och kursplanernas mål,
•
om läraren vid betygssättning i gymnasiesärskolans utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper,
•
om betyg sätts och intyg samt studieomdömen utfärdas enligt författningarnas krav,
•
om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.
Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området bedömning och betygssättning är av mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet
SKOLVERKET 8 (19)
finns behov av följande förbättringsinsats: Betyg, intyg och studieomdömen enligt författningarna För den obligatoriska särskolan gäller enligt särskoleförordningen att betyg ska sättas om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. Betyg ska sättas i grundsärskolans ämnen. Som betyg ska någon av beteckningarna godkänt eller väl godkänt användas. När betyg sätts efter att ett ämne avslutats, ska elevens kunskaper bedömas i relation till den kravnivå som anges i kursplanen. De kursplaner som används i grundsärskolan utgår från elevens egna förutsättningar. Kursplanerna i grundsärskolan bygger på de kursplaner som är framtagna för grundskolan. De är bearbetade och anpassade till utbildningen i särskolan. Kursplanernas mål att uppnå inleds med formuleringen ”Eleven skall efter sina förutsättningar…”. Skolorna i Vilhelmina kommun informerar om rätten till betyg för de elever som är mottagna i särskolan. Enligt intervjuer ges betyget godkänt eller högre till alla elever i grundsärskolan som begär att få betyg. Detta förfarande är enligt inspektörerna inte förenligt med särskoleförordningen. Läraren ska göra en bedömning av respektive elevs kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna. Att målen som eleven ska uppnå för godkänt ska ha sin utgångspunkt i elevens förutsättningar, innebär inte att eleven per automatik får betyget godkänt, oavsett vilka kunskaper eleven har i aktuellt ämne. Läraren måste bedöma elevens förutsättningar och kunskaper i förhållande till målen. Om en elev inte når upp till kraven för betyget godkänt i ett ämne, ska betyg inte sättas. Av de terminsbetyg som inspektörerna tagit del av framgår att betyg enbart sätts i åtta av grundsärskolans tio ämnen. Ämnena musik och bild bedöms inte. En anledning sägs vara att eleverna fått undervisning i dessa ämnen i en grundskoleklass. Enligt uppgifter innehåller dock slutbetyget alla ämnen. Det är inspektörerna bedömning att kommunen och skolorna måste säkerställa att betyg i grundsärskolan utfärdas i samtliga ämnen och enligt författningarnas krav. 1.4
Genomförande av utbildningen
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om mål i läroplanerna och kursplanerna samt, inom gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program, även programmålen anger inriktningen för särskolans utbildning,
•
om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
•
om alla elever ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar,
•
om särskolan stävar mot att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga i den obligatoriska särskolan och sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering i gymnasiesärskolan,
•
om undervisningen är allsidig och saklig,
•
om de som arbetar i särskolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande,
SKOLVERKET 9 (19)
•
om skolan samverkar med elevens vårdnadshavare, arbetslivet och samhället i övrigt,
Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området genomförande av utbildning är av mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Utbildningens inriktning Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot ska ange inriktningen för särskolans utbildning. Undervisningen inom särskoleverksamheten i Vilhelmina kommun genomförs i hög grad utifrån läromedel och tradition. Däremot varierar det i vilken mån undervisningen planeras med utgångspunkt i de nationella målen. Det finns en tendens att omsorg, värdegrundsfrågor och elevernas sociala utveckling fokuseras på bekostnad av kunskapsuppdraget. Denna bild förstärks i intervjuer med elever och föräldrar som efterfrågar mer av utmaningar i undervisningen. Inspektionen visar också att kunskapen om särskolans styrdokument varierar. Det är därför, enligt inspektörernas bedömning angeläget att lärare diskuterar särskolans uppdrag liksom de kunskapskvaliteter som läroplan och kursplaner anger. Vilken effekt lärares förväntningar har på elever och vilka utmaningar skolan ger eleverna bör även vara föremål för diskussioner. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen måste försäkra sig om att planering och utvärdering av särskoleverksamheten utgår från läroplanens och kursplanernas mål och att alla elever mottagna i särskola får undervisning utifrån styrdokumentens krav. Organisation och arbetssätt Organisationen och arbetssättet inom särskoleverksamheten i Vilhelmina varierar och ger utrymme för olika kunskapsformer. Inspektionen visar emellertid att undervisningen i grundskoleklasserna inte alltid anpassas till den enskilde särskoleeleven. I stället placeras eleven utanför klassen tillsammans med assistent som då får ansvara för undervisningen, vilket sker stor del av tiden. I intervjuer beskrivs detta som ”skrubblek”. Kommunens strävan mot en inkluderad undervisning tenderar, enligt inspektörerna att i stället ibland förstärka en exkludering från klassrumsundervisning och klasskamrater. Inspektörerna vill särskilt påpeka att adekvata undervisningsmetoder och lärarkompetens bör vara utgångspunkter för att eleven placeras utanför klassens ram i så stor omfattning. Inspektörerna bedömer att kommunen måste ta ett större ansvar för att alla elever som är mottagna i särskola erbjuds undervisning i en social gemenskap med ett innehåll som stimulerar nyfikenhet och lust att lära.
SKOLVERKET 10 (19)
Det är också angeläget att kommunen följer upp och analyserar hur sättet att organisera undervisningen påverkar måluppfyllelsen för alla elever mottagna i särskola. Inflytande och ansvar Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Vid inspektionen framkommer att kännedom om målen i läroplaner och kursplaner varierar och är bristfällig hos många elever. Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, arbetsformer och innehåll i undervisningen överlag är eftersatt och bör förbättras. Inspektörerna bedömer att skolorna och kommunen behöver förbättra informationen om målen för att ytterligare förbättra elevernas möjligheter till ansvarstagande och inflytande över det egna lärandet. Det är också angeläget att föräldrar informeras om målen för utbildningen för att de ska kunna vara med och påverka och stödja sina barns lärande. Samverkan Läroplanen betonar samverkan som ett verktyg för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. För att nå en kontinuitet i särskoleelevernas kunskapsutveckling krävs samverkan mellan lärare såväl inom som mellan skolformer. Inspektörerna konstaterar att det inom särskolan i Vilhelmina inte finns någon sammanhållen röd tråd mellan årskurserna och att även samverkan mellan grundskolan och särskolan är begränsad. Inspektörerna bedömer att kommunen, som ett led i att stödja elevernas långsiktiga lärande bör stärka samarbetet över arbetslagsgränserna såväl inom som mellan skolformerna. 1.5
Anpassning av verksamheten till elevernas behov
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov,
•
om skolan uppmärksammar och hjälper elever i behov av särskilt stöd,
•
om elever får studiehandledning på modersmålet när det behöver det,
•
om åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav alltid utarbetas vid behov av särskilda stödinsatser.
Bedömning av området Anpassning av verksamheten och särskilt stöd: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
X
God kvalitet
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 11 (19)
Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området anpassning av verksamheten och särskilt stöd är av mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Anpassning till varje elevs förutsättningar och behov Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I särskolan finns en tradition av att i hög grad individanpassa undervisningen. Personalen tar också i stor utsträckning hänsyn till elevernas intressen och önskemål. Som tidigare nämnts anpassas verksamheten inte alltid utifrån elevernas behov för att de ska nå målen i särskolans kursplaner. Inspektörerna bedömer att kommunen i högre utsträckning behöver anpassa verksamheten till varje elevs förutsättningar och behov för att de så långt möjligt ska kunna utvecklas och nå kursplanernas mål. Elever i behov av stöd Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Vid inspektionen framkommer signaler om att elever mottagna i särskola inte alltid får det stöd de behöver. Inspektionen visar också att det finns motsägelsefulla uppgifter om stöd ges i form av anpassad studiegång. Det är inspektörernas bedömning att kommunen måste kartlägga särskoleelevernas stödbehov och tillse att eleverna får det stöd de är i behov av. Vid anpassad studiegång ska beslut alltid fattas. Återrapportering ska också ske till nämnden. Studiehandledning på modersmålet Enligt de förordningar som styr särskoleverksamheten ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Inom särskoleverksamheten i Vilhelmina får ingen elev studiehandledning på sitt modersmål trots att det finns behov. Inspektörerna bedömer därför att kommunen måste ta ansvar för att särskoleelever med annat modersmål än svenska får tillgång till detta. Åtgärdsprogram Enligt särskoleförordningen, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas om det efter utredning visar sig att eleven behöver särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. I särskoleverksamheten i Vilhelmina upprättas vissa åtgärdsprogram. I grundsärskolan fokuserar åtgärdsprogrammen främst på elever som har behov i sin sociala utveckling medan det inte upprättas några åtgärdsprogram avseende elevers kunskapsutveckling. Inspektörerna finner generellt att åtgärdsprogrammens kvalitet bör förbättras. Det är viktigt att skolan utvecklar en gemensam kunskap om hur mål och åtgärder kan beskrivas i åtgärdsprogram. Det är också viktigt att i dessa förtydliga ansvarsfördelningen mellan individ, hem och skola så att det tydligt framgår vilka åtgärder skolan ska vidta för att eleverna ska nå målen. Inspektörerna vill i sammanhanget betona rektorns ansvar i såväl upprättande av åtgärdsprogram som i uppföljning och utvärdering av de stödinsatser som görs. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammens kvalitet bör utvecklas.
SKOLVERKET 12 (19)
2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas särskolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att både omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1
Normer och värden i studiemiljö och samvaro
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,
•
om skolan utgör en trygg miljö,
•
om skolan har ordningsregler enligt förordningarna,
•
om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inspektionen visar att särskoleklasserna lägger stor vikt vid värdegrundsfrågor där trygghet och glädje är grundläggande. Flertalet intervjuade beskriver att arbetsklimatet i huvudsak är gott och att det råder en positiv och trivsam stämning mellan elever och personal. Elever trivs till stora delar mycket bra, vilket bekräftas av föräldrarna. Sammantaget bedömer inspektörerna att området normer och värden är av god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser: Trygg miljö Skolan ska enligt läroplanen utgöra en trygg miljö för eleverna. Även om lärandemiljön i de flesta fall är lugn och upplevs som trygg av särskoleeleverna i Vilhelmina, gäller det inte alla. Trots att personalen bedriver ett aktivt värdegrundsarbete finns exempel på att grundskoleelevernas förhållningssätt gentemot elever från särskolan inte alltid präglas av respekt och tolerans. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver säkerställa att alla elever har en trygg miljö som ger arbetsro och lust att lära. I det arbetet är det angeläget att skolorna och kommunen utvecklar rutiner för att följa upp och analysera resultatet av det värdegrundsarbete som bedrivs. Likabehandling Numera råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier
SKOLVERKET 13 (19)
och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola. Det är viktigt att varje verksamhet utformar en plan utifrån sina behov för att den ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt. De behov skolan har ska vara utgångspunkt för vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planerna ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever med hänsyn till elevernas ålder och mognad. Särskoleverksamheten i Vilhelmina har en likabehandlingsplan som är gemensam för kommunens skolor. Eleverna har inte varit med vid framtagandet av skolornas likabehandlingsplaner. Inspektörerna bedömer att den likabehandlingsplan som tagits fram inte motsvarar lagens krav, vilket kommunen måste åtgärda. I arbetet bör kommunen också fundera över på vilket sätt planerna behöver anpassas för att elever med olika förutsättningar ska kunna ta del av dem. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling. 3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och om kommunen och särskolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för särskolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och särskolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1
Tillgång till utbildning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om särskolan tar emot elever enligt bestämmelserna,
•
om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och om den erbjudna undervisningstiden kan redovisas,
•
om elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs 10,
•
om kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och om antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål,
•
om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter, elevens val i den obligatoriska särskolan samt valbara kurser och individuella val i gymnasiesärskolan, i enlighet med författningarna,
•
om berättigade elever har tillgång till modersmålsundervisning,
•
om eleverna får undervisning i övergripande kunskapsområden som sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger,
SKOLVERKET 14 (19)
•
om eleverna får studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, boende och fritid i vuxenlivet,
•
om eleverna får praktisk arbetslivsorientering respektive arbetsplatsförlagd utbildning,
•
om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,
•
om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.
Bedömning av området Tillgång till utbildning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för mottagande i särskola. Det är förvaltningschefen som på delegation från barn- och utbildningsnämnden beslutar om en elev har rätt att bli mottagen i särskolan. Beslutet grundar sig på en helhetsbedömning och som underlag genomförs såväl pedagogisk, medicinsk, psykologisk som social utredning. Kommunen informerar om rätten till ett tionde skolår för elever i den obligatoriska särskolan men det är mycket få elever som nyttjar denna rättighet. Eleverna väljer istället att påbörja något av gymnasiesärskolans program. Vilhelmina kommun erbjuder undervisning på gymnasiesärskolans individuella program. Däremot får de elever som vill gå på ett av gymnasiesärskolans nationella program åka till Lycksele eller Örnsköldsvik. För övrigt konstaterar inspektörerna att skolornas lokaler är trivsamma, ändamålsenliga och håller god standard. Läromedel och datorer täcker skolans behov liksom övrig IT-utrustning. Vidare noterar inspektörerna att utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för enstaka inslag av minde kostnader. Sammantaget bedömer inspektörerna området tillgång till utbildning vara av god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser: Garanterad undervisningstid Skillnaderna i antal timmar är stora mellan grundskolans och grundsärskolans garanterade undervisningstid, framför allt i ämnena hem- och konsumentkunskap, bild samt idrott och hälsa. Det är svårt att överblicka om särskoleeleverna i Vilhelmina får den undervisningstid som timplanen anger. Undervisning för integrerade grundsärskoleelever utgår inte alltid från den nationella timplanen för särskolan, utan från grundskolans timplaner. Det är heller inte tydligt hur assistenterna använder den tid som de till stor del eller helt ansvarar för. Även om rektorn kan anpassa timantalet efter samråd med elevens vårdnadshavare, är det viktigt att de anpassningar som görs sker i syfte att säkerställa att eleverna får förutsättningar att nå
SKOLVERKET 15 (19)
målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att särskolans elever får den undervisningstid i samtliga ämnen som författningarna anger samt att särskolans kursplaner används så att eleverna får den undervisning de har rätt till. 3.2
Personalens utbildning och kompetensutveckling
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,
•
om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,
•
om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,
•
om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X
Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området personalens utbildning och kompetensutveckling är av mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Lärarnas utbildning Enligt skollagen är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Inom särskoleverksamheten i Vilhelmina kommun saknar ett antal lärare utbildning för den undervisning de bedriver. Särskoleverksamheten har en utbildad specialpedagog med samordningsansvar. I övrigt saknas specialpedagogiskt utbildade lärare i såväl särskoleklasserna som i de grundskoleklasser där särskoleelever får sin undervisning. Även de assistenter som undervisar elever mottagna i särskolan saknar formell behörighet. Inspektörerna vill påpeka vikten av att all personal som arbetar med elever mottagna i särskolan är väl förtrogen med särskolan som skolform, dess styrdokument och undervisningsmetoder. Det är också av stor vikt att personalen har kunskap om elevernas funktionshinder och vilka konsekvenser det kan få för lärandet. Inspektörerna vill i sammanhanget betona vikten av att personalens utbildning ska vara avgörande för det ansvar de har i undervisningen. Inspektörerna bedömer att kommunen bör öka andelen personal med utbildning för den under-
SKOLVERKET 16 (19)
visning de bedriver. Personalens insikter i de föreskrifter som styr Enligt skollagen ska kommunen se till att lärare som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Inom särskoleverksamheten i Vilhelmina varierar kunskapen om särskolans styrdokument bland personalen. Inspektörerna bedömer därför att det finns behov av diskussioner i personalgruppen om läroplanens och kursplanernas mål för att de ska kunna bli mera styrande i undervisningen. Kopplingen till särskolans kunskapsuppdrag bör också bli tydligare. För att få en samsyn kring skolans uppdrag bör arbetslagen ges möjlighet till gemensamma diskussioner. 3.3
Rektors ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan,
•
om rektorn som pedagogisk ledare tar ansvar för verksamhetens utveckling,
•
om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen,
•
om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.
•
om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. (Gäller enbart obligatoriska särskolan)
Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Särskoleverksamheten i Vilhelmina utgör ett eget verksamhetsområde från och med januari 2008. En rektor är ansvarig för särskoleeleverna samt personalen i träningsskolan medan grundskolans rektorer ansvarar för personal som undervisar elever i grundsärskolan. Rektorn har nyligen tillträtt som ansvarig för särskoleverksamheten. Mot bakgrund av att rektorn saknar erfarenhet av verksamheten liksom den otydlighet som finns i ansvarsfördelningen bedömer inspektörerna området rektorns ansvar som mindre god kvalitet. Kommunen följer lagen om registerkontroll vid anställning av personal. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Rektor som pedagogisk ledare Rektorn är enligt läroplanen pedagogisk ledare och chef för skolans personal. För att på ett tydligt sätt kunna verka för att särskoleverksamheten utvecklas, är det
SKOLVERKET 17 (19)
enligt inspektörerna, viktigt att rektorns förtrogenhet med såväl särskolans arbetssätt och organisation som med särskolans styrdokument fördjupas. Vidare bedömer inspektörerna att rektorn behöver ta ett tydligt pedagogiskt ledningsansvar för särskolans resultatuppföljning, kvalitetsarbete och utveckling. Rektorn behöver också säkerställa författningarnas krav avseende elevernas garanterade undervisningstid i respektive ämne. Rektors beslutsfattande Rektorn för särskolan som vid inspektionstillfället har arbetat fyra månader, har till sin hjälp en särskolesamordnare med uppgift att bland annat handleda personal. Inspektionen visar på en otydlighet i ansvar mellan de olika rektorerna främst för de äldre grundsärskoleeleverna. Ansvarsfördelningen är även otydlig mellan särskolesamordnaren och särskolerektorn. Enligt skollagen kan rektorsfunktionen inte delas i förhållande till den enskilde eleven och de beslut som enligt författningarna ska fattas av rektorn får inte delegeras. Verksamheten ska ledas av rektorer med klarlagda ansvarområden och varje elev ska endast ha en rektor som har hela rektorsfunktionen i förhållande till eleven. Bland de intervjuade eleverna fanns en uppfattning att de hade flera rektorer. Inspektörerna utgår från att ansvarförhållandena tydliggörs så att rektorsfunktionen blir tydlig för eleverna. Rektorn har en viktig roll i exempelvis arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En tydlig rektorsfunktion är vikig utifrån elevernas rättsäkerhet. En skola vidtar åtgärder och fattar beslut som ställer krav på en i alla sammanhang identifierbar ansvarig person. Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Det är rektorn som enligt läroplanen har ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Eftersom lärarna inom särskoleverksamheten inte följer upp och dokumenterar elevernas kunskaper i alla ämnen leder det till att det inte finns någon samlad bild av elevernas kunskapsresultat. Mot bakgrund av ovanstående bedömer inspektörerna att rektorn måste ta ansvar för att skolan systematiskt följer upp, utvärderar och analyserar elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen och ämnesområden. 3.4
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om särskolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen,
•
om kvalitetsarbetet dokumenteras i kvalitetsredovisningar som innehåller bedömningar av i vilken mån de nationella målen för respektive utbildning nåtts och redogörelser för vilka åtgärder särskolan avser att vidta för att öka måluppfyllelse,
•
om det, för genomförande av de fastställda målen, finns en arbetsplan som uppfyller författningarnas krav.
SKOLVERKET 18 (19)
Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området kvalitetsarbete är av ej godtagbar kvalitet. Kvalitetsarbetet omfattar inte på ett tydligt sätt uppföljning och analys av kunskapsresultaten och inte heller konkreta åtgärder som behöver vidtas för att förbättra måluppfyllelsen. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Planering, uppföljning och utvärdering Kommunen har som skolhuvudman ansvar för att alla elever i skolan ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. En viktig förutsättning i arbetet med att höja elevernas måluppfyllelse är att skolan och kommunen har kännedom om elevernas kunskapsresultat, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper, skolor och kommunen som helhet. Kännedom om resultaten är en utgångspunkt för att kunna utvärdera verksamheten och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Skolan ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planera, följa upp och utvärdera sin verksamhet samt ta tillvara resultaten och omsätta dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. För att en verksamhet ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Inspektionen visar att kvalitetsarbetet inom särskoleverksamheten i Vilhelmina kommun i flera avseenden är bristfälligt. Avsaknad av resultatuppföljningar och analyser medför att ansvariga förbiser ett nödvändigt led i sin styrning och ledning av verksamheterna. Det är därför angeläget att ansvariga efterfrågar resultatsammanställningar och ger återkoppling till verksamheterna. Det är också angeläget att kommunen och skolorna följer upp och analyserar hur sättet att organisera undervisningen påverkar måluppfyllelsen för alla elever mottagna i särskolan. Sammantaget bedömer inspektörerna att kvalitetsarbetet i kommunens särskoleverksamhet behöver förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med kvalitetsredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på elevers och personals delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningen. Även elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av skolans likabehand-
SKOLVERKET 19 (19)
lingsplan ska redovisas i kvalitetsredovisningen. I Vilhelmina kommun upprättas ingen kvalitetsredovisning för särskoleverksamheten varken på skol- eller kommunnivå vilket kommen måste åtgärda. 2008-09-09 Umeå
AnnaCarin Nilsson Ulrika Svedmark
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Dikanäs skola, Latikberg skola, Nästansjö skola Dnr 53-2007:3606
Utbildningsinspektion i Dikanäs skola, Latikberg skola och Nästansjö skola Förskoleklass Årskurserna 1–9
Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Vilhelmina och besökt Dikanäs skola, Latikbergs skola och Nästansjö skola den 6–8 maj 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Dikanäs skola, Latikbergs skola och Nästansjö skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Dikanäs skola, Latikbergs skola och Nästansjö skola intervjuades rektorn, lärare och elever. Ett slumpmässigt urval av föräldrar till barn vid skolorna besvarade en enkät om förhållandena på deras barns skola. Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns vid skolorna utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
SKOLVERKET 2 (16)
Beskrivning av skolorna Dikanäs skola
Antal elever
Förskoleklass
2
Grundskola
29
Latikberg skola
Antal elever
Förskoleklass
6
Grundskola
23
Nästansjö skola
Antal elever
Förskoleklass
4
Grundskola
20
Källa:Vilhelmina kommun Dikanäs skola ligger i byn med samma namn cirka 10 mil från Vilhelmina tätort. Skolbyggnaden ligger vackert belägen och är ombyggd i omgångar för att bättre anpassas till verksamheten. Lokaler för träslöjd finns i skolan. I en angränsande byggnad finns idrottshall och utrymmen för musik och textilslöjd. Här har även skolsköterskan sitt rum. Skolgården erbjuder möjligheter till lek och spel. Den pedagogiska personalen omfattas av sex lärartjänster. Verksamheten är organiserad i tre årskursblandade klasser, förskoleklass–årskurs 2, årskurs 3–5 samt årskurs 6–9. En av lärarna har ansvar för samordning vid skolan och är rektorns kontaktperson. Ytterligare en lärare har ekonomiansvar vid skolan. I Latikberg, som ligger cirka 2,5 mil från Vilhelmina har skolan en central roll i byn, inte bara geografiskt. Skolbyggnaden erbjuder goda utrymmen för verksamheten med sal för idrott, slöjdsalar och matsal i skolan. Skolgården är anpassad för såväl undervisning som rastaktiviteter. Den pedagogiska personalen omfattas av tre och en halv lärartjänst. Verksamheten är organiserad i en förskoleklass och två årskursblandade klasser, årskurs 1–3 samt årskurs 4–6. En av lärarna har ansvar för samordning och är rektorns kontaktperson. Nästansjö skola ligger i byn Nästansjö cirka 2,5 mil utanför Vilhelmina tätort. Skolgården erbjuder goda möjligheter till rastaktiviteter och inramas av skolbyggnad och idrottshall som ligger i vinkel. Skolans lokaler är anpassade för den verksamhet som bedrivs. Den pedagogiska personalen omfattas av tre lärartjänster. Verksamheten är organiserad i en förskoleklass och två årskursblandade klasser, årskurs 1 tillsammans med årskurs 3 samt årskurs 4–6. En av lärarna har ansvar för samordning och är rektorns kontaktperson.
Helhetsbedömning Inspektörerna bedömer att det råder mestadels en god stämning vid Dikanäs, Nästansjö och Latikberg skolor och de flesta elever och föräldrar är nöjda med verksamheten på sin skola. Inom rektorsområdet finns överlag goda resurser i form av
SKOLVERKET 3 (16)
kompetenta och erfarna lärare, funktionella lokaler och små elevgrupper. De tre skolorna har således goda förutsättningar att genomföra förbättringsinsatser. Inspektörerna bedömer att skolorna måste se till att elevens val och ämnet teknik genomförs enligt förordningen. Även skolornas systematiska kvalitetsarbete och resultatuppföljning i samtliga ämnen är enligt inspektörerna angelägna utvecklingsområden. Undervisningen bör också på ett tydligare sätt kopplas till de nationella målen i läroplan och kursplaner. Inspektionen visar att rektorn behöver bli mer förtrogen med den dagliga verksamheten för att kunna utveckla styrning och ledning. I kvalitetsarbetet ska resultaten i de olika verksamheterna följas upp, sammanställas och redovisas i skolornas årliga kvalitetsredovisningar. Där ska även en analys av resultaten framgå, liksom de åtgärder som man planerar att vidta. Skolorna har inte upprättat egna kvalitetsredovisningar. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. Bristerna gäller alla tre skolor om inget annat anges. -
Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
-
Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
-
Dikanäs skola genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).
-
Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).
-
Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).
-
Skolorna har inte kvalitetsredovisningar som motsvarar förordningens krav (1 – 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden. Förbättringsinsatserna gäller alla tre skolor om inget annat anges: - De individuella utvecklingsplanernas utformning och innehåll bör förbättras.
SKOLVERKET 4 (16)
- Innehållet i undervisningen, arbetssätten och arbetsformerna bör i högre grad motsvara det som uttrycks i läroplanens och kursplanernas mål. - Dikanäs och Nästansjö skolor bör förbättra elevernas möjligheter till delaktighet, inflytande och ansvarstagande för det egna lärandet. - Dikanäs skola bör utveckla samverkan mellan verksamheterna i de lägre och högre årskurserna. - Samverkan mellan skola och förskola bör utvecklas. - Rektorn bör se över rutinerna kring hur behov av särskilt stöd utreds, hur stödet genomförs samt hur åtgärderna följs upp och utvärderas. - Utformningen av åtgärdsprogrammen bör förbättras. - Nästansjö skola bör i högre grad använda informationsteknik som en del i arbetet att nå målen. - Kommunen bör aktivt verka för att all undervisning vid Dikanäs skola bedrivs av lärare med behörighet i ämnet. - Rektorn bör förbättra sin förtrogenhet med den dagliga verksamheten vid skolorna. - Rektorn bör utveckla sin roll som pedagogisk ledare.
Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande: -
Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.
-
God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.
-
Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.
-
Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.
1
KUNSKAPER
Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1
Kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål.
SKOLVERKET 5 (16)
Kommentar: Vid Dikanäs, Latikberg och Nästansjö skolor genomförs de nationella ämnesproven i årskurs 5 och resultaten visar att alla elever når målen för respektive ämne i årskurs 5. För årskurs 2 redovisas lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse i svenska och matematik utifrån kommunala mål. Resultaten visar att alla elever i Latikberg och Nästansjö skolor klarar målen eller är på väg att nå målen. För Dikanäs finns ingen uppgift om resultaten i årskurs 2. Vid Dikanäs skola genomförs de nationella ämnesproven i årskurs 9. Resultaten för de senaste åren visar god måluppfyllelse för alla tre ämnena i årskurs 9. En jämförelse visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 stämmer överens med slutbetyget i samma ämnen. 1.2
Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. I samband med utvecklingssamtalet upprättas för varje elev en individuell utvecklingsplan. Bedömningen är att området uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat håller mindre god kvalitet. Skolorna har få elever och resultatredovisningen ger inget underlag för analyser av resultatutvecklingen på gruppnivå. Däremot är det viktigt att skolorna följer och utvärderar elevernas individuella kunskapsutveckling för att så tidigt som möjligt kunna sätta in rätt stödåtgärder för ökad måluppfyllelse. Det är också viktigt att skolorna följer upp resultaten med hjälp av jämförelser med kommunens övriga skolor och utifrån hur eleverna klarar sig i gymnasieskolan. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser:
SKOLVERKET 6 (16)
Uppföljning av alla ämnen I läroplanen framgår att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. En av förutsättningarna för detta arbete är att elevernas kunskapsutveckling följs upp och utvärderas av lärarna. Lärarna för de yngre eleverna i Dikanäs, Latikberg och Nästansjö skolor följer upp ämnena svenska, engelska och matematik. I samband med utvecklingssamtalen i årskurs 1–5 görs även en viss avstämning av hur eleverna ligger till i övriga ämnen. Någon systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling görs inte. Skolorna gör inte heller en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Vid Dikanäs skola genomförs inte någon systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i årskurs 9. Därmed saknar skolorna ett viktigt verktyg för att få en bild av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen. Detta begränsar möjligheterna att ständigt pröva och utveckla undervisningsmål och metoder. Dessutom saknas ett viktigt underlag för bedömning och utvärdering av stödinsatser. Inspektörerna bedömer därför att skolorna måste förbättra sitt arbete med att följa upp och dokumentera elevernas kunskapsutveckling samt även bättre följa upp och utvärdera de samlade kunskapsresultaten i årskurserna 5 och 9. Individuella utvecklingsplaner Vid utvecklingssamtalen ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen för utbildningen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Individuella utvecklingsplaner finns utarbetade för eleverna vid skolorna. Vid skolorna pågår ett utvecklingsarbete kring utformningen av dessa. Kvaliteten varierar dock både vad gäller utformning och innehåll. De planer som inspektörerna tagit del av innehåller i huvudsak en lägesbeskrivning. Mål att uppnå utgår inte tydligt från strävansmålen i styrdokumenten och är heller inte konkreta. Insatser som skolan ska vidta för att eleven ska utvecklas mot målen bör beskrivas tydligare. Inspektörerna bedömer att skolorna bör utveckla de individuella utvecklingsplanerna så att de blir ett stöd för elevernas kunskapsutveckling. För stöd i utarbetandet av individuella utvecklingsplaner se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10). 1.3
Bedömning och betygssättning
Inom detta bedömningsområde har granskats: om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, om betyg sätts enligt författningarnas krav,
SKOLVERKET 7 (16)
om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Den sammanfattande bedömningen är att området bedömning och betygsättning håller god kvalitet. Lärarna vid skolorna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper och använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling. Ämnesproven utgör även viktigt underlag för betygsättande lärare vid Dikanäs skola. Betyg sätts i enligt författningarnas krav och betygskatalog förs i enlighet med bestämmelserna. 1.4
Genomförande av utbildningen
Inom detta bedömningsområde har granskats: om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
X
God kvalitet
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 8 (16)
Motivering: Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet vid alla tre skolorna i huvudsak planeras och genomförs utifrån läroplanens intentioner och ger eleverna förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Vid skolan i Dikanäs integreras verksamheten i förskoleklass med undervisningen för elever i årskurserna 1–3. Det blir här extra viktigt att aktivt verka för att hitta former för förskoleklassens speciella pedagogik och verksamhet. I de övriga två skolorna bedrivs förskoleklassens verksamhet separat i egen grupp. Undervisningen vid Latikberg skola ger en rad exempel där organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer. Eleverna ges goda möjligheter att utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden i samhället och att se konsekvenser av olika alternativ. Elever får vid Latikberg skola, i takt med stigande ålder och mognad, ett ökat ansvar och inflytande över sin utbildning. Samverkan mellan förskoleklass och skola fungerar väl. Vid Dikanäs skola hålls regelbundna skolråd där såväl elever som föräldrar deltar. Nästansjö skola genomför klassråd och vid Latikberg skola anordnas skolträffar regelbundet och vid speciella händelser. Inspektörerna bedömer att området genomförande av utbildningen i övrigt är av mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Utbildningens inriktning Enligt läroplanen ska mål att sträva mot ange inriktningen på skolans arbete. Vid inspektionen framkommer stor variation i detta avseende mellan lärare och ämnen. Det finns en tendens att läroböckernas planering och innehåll liksom även lärarnas undervisningstradition får styra undervisningen mer än läroplan och kursplaner. På elevernas scheman förekommer begreppet ”OÄ”, en beteckning på ett ämnesblock som försvann när 1994 års läroplan infördes. I nu gällande kursplaner finns mål att uppnå och sträva mot för respektive ämne inom ämnesblocket. Dessa mål ska ange inriktningen på skolans arbete. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätten och arbetsformerna tydligare kopplas till det som uttrycks i läroplanens och kursplanernas mål. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen uttrycks att läraren ska se till att alla elever får ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. För att elever ska kunna ha ett verkligt inflytande i undervisningen krävs att målen blir tydliga och kända för eleverna. Mål att sträva mot används för att ange inriktningen på skolans arbete. Vid Dikanäs skola har lärarna sammanställt ämnesmatriser utifrån mål att sträva mot. Elever och föräldrar har dock liten kännedom om målen. Vid Latikberg skola finns en rad goda exempel på undervisningstillfällen där eleverna i stor utsträckning är delaktiga i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen. Vid Dikanäs och Nästansjö skolor visar dock verksamheten få sådana exempel. Inspektörerna bedömer att Dikanäs och Nästansjö skolor bör förbättra elevernas möjligheter till delaktighet, inflytande och ansvarstagande för det egna lärandet.
SKOLVERKET 9 (16)
Samverkan inom skolan Enligt läroplanen ska lärarna samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Inspektionen visar på liten samverkan mellan lärare i de lägre och högre årskurserna vid Dikanäs skola. Det finns en tydlig uppdelning mellan de lägre årskurserna och årskurserna 6–9, en uppdelning som är väl känd och beskrivs av såväl lärare, elever som av rektorn. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla samverkan mellan verksamheterna i de lägre och högre årskurserna vid skolan. Inspektionen visar att det inte förekommer något samarbete mellan skola och förskola. Läroplanen anger att för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Inspektörerna bedömer att detta samarbete bör utvecklas vid alla tre skolorna. 1.5
Anpassning av verksamheten till elevernas behov
Inom detta bedömningsområde har granskats: om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Små undervisningsgrupper ger skolorna förhållandevis goda förutsättningar att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Inspektörerna bedömer dock att området anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mindre god kvalitet. Åtgärder måste vidtas avseende: Särskilt stöd Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. I grundskoleförordningen föreskrivs att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Vid skolorna ges stöd främst i ämnena svenska, matematik och engelska. Skolorna har ingen specialpedagog och ansvaret för utformning av stödinsatserna vilar i hu-
SKOLVERKET 10 (16)
vudsak på lärarna. Skolorna har dock tillgång till ett specialteam som verkar inom rektorsområdet och som kan medverka i utredning av stödbehov, utformning och utvärdering av stödinsatser. I intervjuer framkommer att det ibland uppstår problem i kontakterna med specialteamet, vilket leder till att kontinuiteten i detta arbete försvåras. Intervjuer visar att lärarna inte alltid får hjälp av skolledning eller specialteam i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Det är inte heller tydligt hur skolorna följer upp och utvärderar arbetet med särskilt stöd. Inspektörerna gör bedömningen att rektorn bör se över rutinerna kring hur behov av särskilt stöd utreds, hur stödet genomförs samt hur åtgärderna följs upp och utvärderas. Åtgärdsprogram I grundskoleförordningen framgår att om utredningen om stödbehov visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Nästansjö skola finns enligt rektorn inga elever i behov av särskilt stöd och således finns inga utarbetade åtgärdsprogram. I de åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av i Latikberg och Dikanäs skolor framgår vilka mål och delmål som satts upp tillsammans med elev och elevens vårdnadshavare, vilka åtgärder som ska genomföras samt när åtgärdsprogrammet ska följas upp. Dock framgår inte vem som ansvarar för respektive åtgärd och inte heller hur åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas. Inspektörerna bedömer att utformningen av åtgärdsprogrammen bör förbättras samt att rektorn bör ta ett tydligare ansvar för arbetet med utredning av särskilt stöd och utformning av åtgärdsprogram. Mer att läsa om arbetet med åtgärdsprogram finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25). 2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1
Normer och värden i studiemiljö och samvaro
Inom detta bedömningsområde har granskats: om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
SKOLVERKET 11 (16)
Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Det är inspektörernas bedömning att skolorna överlag erbjuder elever och personal en trygg och trivsam arbetsmiljö inriktad på lärande. Skolorna har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever. Skolorna är små, eleverna jobbar nära varandra, är kända och sedda av sina lärare. Eleverna har en positiv attityd till skolan och visar gott bemötande. Strategin att agera direkt vid incidenter är tydlig vid alla tre skolorna och den uppfattningen delas av lärare, elever och rektorn. Inspektörerna vill framhålla vikten av att rektorn tar ett tydligt ansvar för arbetet med att uppmärksamma och i samråd med skolpersonalen vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Sammantaget bedömer inspektörerna att området normer i studiemiljö och samvaro är av god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsats: Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska varje skola upprätta en likabehandlingsplan. Skolorna har en likabehandlingsplan som innehåller mål för skolornas förebyggande arbete, definitioner av begrepp, ansvarsområden och rutiner, beskrivning av förebyggande insatser samt en beskrivning av åtgärder vid fall av kränkning och mobbning. Likabehandlingsplanen saknar dock en tydlig anpassning till varje verksamhet vid respektive skola utifrån en kartläggning och analys av de behov respektive skola har. Planen beskriver inte heller de insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året för att sträva mot uppsatta mål och visioner. Hur det kontinuerliga arbetet utifrån likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas framgår inte heller. Inspektörerna vill även uppmärksamma skolan på att planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever. Ett arbetet som ska anpassas till elevernas ålder och mognad. Med avseende på detta bedömer inspektörerna att likabehandlingsplanen vid Dikanäs, Latikberg och Nästansjö skolor inte motsvarar lagens krav. Mer att läsa om utformning och innehåll i likabehandlingsplaner finns i Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2007:07). 3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
SKOLVERKET 12 (16)
3.1
Tillgång till likvärdig utbildning
Inom detta bedömningsområde har granskats: om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Eleverna vid Dikanäs, Latikberg och Nästansjö skolor har överlag god tillgång till utbildning. Eleverna har tillgång till idrottshall och lokaler för slöjd och musik. Vid Dikanäs skola bedrivs undervisning i såväl nord- som sydsamiska. Skolorna tar emot elever enligt bestämmelserna och verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar per vecka. Behov finns av följande förbättringsinsatser: Utrustning och lokaler Enligt grundskoleförordningen ska skolan ha utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Latikberg skola har en mycket god tillgång till datorer och dessa används också som en naturlig del i undervisningen. Vid Nästansjö skola finns datorer men vid inspektionsbesöket framkommer att de används i begränsad omfattning. Inspektörerna bedömer att lärarna vid Nästansjö skola i högre grad bör använda informationsteknik som en del i arbetet att nå målen. Garanterad undervisningstid I grundskolans kursplan anges mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret för ämnet teknik. Eleverna vid skolorna har inte undervisning i ämnet teknik i sådan omfattning att de har möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5. Inspektörerna bedömer att detta måste åtgärdas. Elevernas scheman utgörs till stor del av så kallade arbetspass. Lärarna informerar varje dag, eller veckovis, vad undervisningen ska innehålla och vad eleverna ska göra. Eleverna får också möjlighet att träna på områden utifrån sina egna behov. Inspektörerna vill understryka att sådana arbetssätt kräver en kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och tydlig utvärdering i relation till kursplanernas mål. Det ställer också krav på
SKOLVERKET 13 (16)
en noggrann uppföljning så att eleverna får den undervisningstid de är garanterade under sin grundskoletid. Valmöjligheter I elevens val ska eleverna, enligt grundskoleförordningen, erbjudas ett allsidigt urval av ämnen. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen för att öka elevernas motivation för studier. Dikanäs och Nästansjö skola erbjuder elevens val i ämnena svenska, engelska och matematik i form av stödundervisning och för att elever som ligger efter ska kunna arbeta ikapp. Vid Latikberg skola erbjuds elevens val i form av temaveckor och det är oklart om eleverna verkligen gör ett val och om de erbjuds ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för kursplanerna. Inspektörerna bedömer att skolorna inte genomför elevens val enligt förordningen, vilket måste åtgärdas. 3.2
Personalens utbildning och kompetensutveckling
Inom detta bedömningsområde har granskats: om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Skolornas lärare har pedagogisk utbildning och i huvudsak undervisar lärarna i de ämnen de har utbildning för. Långa avstånd begränsar möjligheten att kunna nyttja den fortbildning som erbjuds. Rektorn, som har arbetat många år som skolledare, har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Inspektörerna bedömer att området personalens utbildning och kompetens är av god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns dock behov av följande förbättringsinsats: Personalens utbildning En kommun är skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Dikanäs skola var en 1–6 skola som successivt utökats till en F–9 skola. Vid skolan
SKOLVERKET 14 (16)
bedrivs stora delar av undervisningen i årskurserna 7–9 av lärare utan utbildning för de ämnen de undervisar i. Detta på grund av att personer med sådan utbildning inte finns tillgänglig. Inspektörerna bedömer att kommunen aktivt bör verka för att all undervisning bedrivs av lärare med behörighet i ämnet. 3.3
Rektors ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats: om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Rektorn för Dikanäs, Latikberg och Nästansjö skolor har sitt kontor i Vilhelmina och är även rektor för särskoleverksamheten i kommunen. Vid respektive skola finns en kontaktperson med ansvar för det praktiska ledningsarbetet vid skolan. Inspektörerna bedömer att området Rektors ansvar är av mindre god kvalitet. Med hänvisning till nedanstående punkter finns behov av följande förbättringsinsatser: Rektors förtrogenhet Enligt skollagen ska det finnas en rektor för ledningen av utbildningen i skolan. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn besöker skolorna i genomsnitt en dag varannan vecka. Rektorns förtrogenhet med det dagliga arbetet vilar till stor del på telefon- och mailkontakter samt via den kontaktperson som finns vid respektive skola. Inspektörerna bedömer att rektorn bör förbättra sin förtrogenhet med den dagliga verksamheten vid skolorna. Rektor som pedagogisk ledare I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn vid Dikanäs, Latikberg och Nästansjö skolor fattar beslut för verksamheten och leder arbetet i till exempel arbetsplatsträffar och elevvårdskonferenser. Dock sker ingen systematisk uppföljning
SKOLVERKET 15 (16)
och utvärdering av resultaten vid skolorna. Detta tillsammans med den begränsade kontakt med den dagliga verksamheten vid skolorna bidrar till att viktiga delar saknas i det underlag som ett pedagogiskt ledarskap vilar på. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter också att rektorn leder och aktivt deltar i diskussioner på den enskilda skolan. Någon arena för pedagogiska diskussioner där all personal på skolorna deltar och som rektorn leder finns inte. Inspektörerna bedömer att rektorn bör utveckla sin roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Rektorn har enligt läroplanen ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Som tidigare nämnts genomförs ingen systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen och det genomförs inte heller någon systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i relation till kursplanernas mål i årskurs 5 och årskurs 9. Vid inspektionen framkommer även att uppföljningen av värdegrundsarbetet endast sker i begränsad omfattning. Inspektörerna bedömer att rektorn måste ta ansvar för att skolorna systematiskt följer upp och utvärderar värdegrundsarbetet och elevernas kunskapsresultat och kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen. 3.4
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats: om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Det övergripande uppföljnings- och utvärderingsarbetet för verksamheten vid Dikanäs, Latikberg och Nästansjö skolor utgår från kommunens prioriterade målområden och redovisas i årsbokslut för respektive rektorsområde. Inspektörerna bedömer att området Kvalitetsarbete ej håller godtagbar kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Systematiskt kvalitetsarbete En skolas verksamhet ska svara mot uppställda mål. Som ett led i rektors resultatansvar och uppdrag att särskilt verka för att utbildningen utvecklas, ansvarar rektor för att skolans resultat följs upp och utvärderas systematiskt i förhållande till de nationella målen. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande pröva sina
SKOLVERKET 16 (16)
undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder samt omsätta dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Skolorna följer och utvärderar elevernas kunskapsutveckling främst i svenska, engelska och matematik. Hur resultaten har påverkat undervisningens organisation, innehåll och arbetssätt är svårt att utläsa. Elever i behov av särskilt stöd följs på individnivå men en systematisk uppföljning och utvärdering för denna grupp elever saknas. Lärarna känner sin verksamhet och sina elever och diskussioner om skolans resultat och utvecklingsarbete pågår i viss utsträckning i personalgrupperna. Dock genomförs ingen sammanställning av skolornas resultat och därmed blir detta underlag inte synligt i kvalitetsarbetet eller i olika resultatredovisningar. En systematisk uppföljning och utvärdering av resultaten på skolnivå och över tid bör utvecklas så att relevanta åtgärder för ökad måluppfyllelse kan vidtas. Inspektörerna bedömer vidare att rektorn bör ta ett större ansvar för detta arbete. Kvalitetsredovisning Den skriftliga kvalitetsredovisningen ska vara ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande kvalitetsarbetet. Redovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje skola och varje verksamhetsform ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Verksamheten i Dikanäs, Latikberg och Nästansjö skolor redovisas i ett årsbokslut för respektive rektorsområde, en redovisning som inte uppfyller de krav som förordningen ställer på en kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att rektorn måste ta ansvar för att skolorna upprättar egna kvalitetsredovisningar. Mer att läsa om utformning och innehåll i kvalitetsredovisningar finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 2008-09-09 Umeå
Pär Axelsson Pererik Hagberg
Utbildningsinspektion i Vilhelminakommun Hembergsskolan Dnr 53-2007:3606
Utbildningsinspektion i Hembergsskolan Grundskola årskurserna 7–9
Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Vilhelmina kommun och besökt Hembergsskolan den 13–14 april, 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Hembergsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Hembergsskolan intervjuades rektorer, personal, föräldrar och elever i årskurs 9. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan Hembergsskolan Grundskola
Källa: Vilhelmina kommun
Antal elever 243
SKOLVERKET 2 (19)
Hembergsskolan ligger i centralorten Vilhelmina. Utbildningen omfattar årskurserna 7–9 samt särskolans årskurser 7–9. Särskolan har en egen rektor och omfattas inte av denna rapport. För särskolans verksamhet finns en verksamhetsrapport. Vid skolan finns också en så kallad förberedelseklass för nyanlända elever. För dessa elever ansvarar kommunens samordnande rektor och verksamheten beskrivs och bedöms i kommunrapporten. Skolan leds av två rektorer varav den ene också ansvarar för skolan i Saxnäs samt har ett övergripande ansvar för ekonomi och budget för samtliga grundskolor i kommunen. För Saxnäs skola finns en egen rapport. Den andra rektorn har bland annat ansvar för att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet som pågår i skolan och är också ansvarig för kompetensutveckling i kommunens samtliga skolor. Till Hembergsskolan kommer elever i årskurs 7 från Volgsjö skola, Malgoviks skola, Nästansjö skola och Latikbergs skola.
Helhetsbedömning Hembergsskolan har lägre genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 än genomsnittet i både Vilhelmina kommun och riket. Andelen elever behöriga till gymnasieskolans nationella program samt andelen elever behöriga i samtliga ämnen är, och har under ett antal år varit, lägre än genomsnittet i riket. För att öka måluppfyllelsen bör rektorerna och lärarna intensifiera arbetet med att analysera skolans resultat och diskutera vilken påverkan resultaten bör få på undervisningens organisation, innehåll och arbetssätt. Resultaten bör också kopplas till skolans sätt att ge och organisera stödinsatser för elever som är i behov av särskilt stöd. Stöd ges företrädesvis i ämnena svenska, engelska och matematik. Skolan bör följa upp vad detta leder till. Det finns hos rektorerna en medvetenhet om skolans utvecklingsområden och de tar i stor utsträckning ansvar för den pedagogiska utvecklingen. Skolan har engagerad personal som deltar i utvecklingsarbeten och vill utveckla skolan. Inspektörerna ser positivt på de utvecklingsarbeten som pågår för att öka personalens kunskaper om de författningar som styr skolans verksamhet samt kring utveckling av dokumentation av kunskapsutveckling, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner samt betyg och bedömning. På skolan pågår bland annat ett arbete med lokala bearbetningar av kursplanerna. Detta arbete bör ge en god grund för att förbättra arbetet med att informera och förklara målen för undervisningen för eleverna. Likaså bör det ge en god grund för att utveckla kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna så att de i högre utsträckning har koppling till målen i läroplan och kursplaner. Elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll bör förbättras på skolan och för att detta ska kunna ske bör eleverna bland annat ha en bättre kännedom om målen för undervisningen. Enligt personalen har antalet elever i behov av särskilt stöd ökat de senaste åren och allt fler elever uppges tappa lusten att lära. Skolan behöver fortsätta utveckla sina stödinsatser så att samtliga elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver och att det arbetet bedrivs utifrån ett inkluderande synsätt. Vidare måste åtgärdsprogrammens kvalitet förbättras. Inspektionen visar att skolan har påbörjat ett resonemang kring stöd som skolan behöver fortsätta genom att analysera och ut-
SKOLVERKET 3 (19)
värdera sättet att organisera och bedriva stödundervisning. Det är i det sammanhanget, enligt inspektörernas bedömning, angeläget att skolan följer upp på vilket sätt stödresurser används samt vilka effekter det får för att det på bästa sätt ska komma alla elever tillgodo. Inspektörerna vill poängtera att arbetet med skolövergripande sammanställningar och analyser av resultat är en förutsättning för att bedömningar skall kunna göras om verksamheten är utformad på ett sätt som ger alla elever förutsättningar att nå de nationella målen. Inspektörerna bedömer att skolan på olika sätt bedriver ett medvetet och aktivt värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten. Detta har bidragit till en i huvudsak trygg arbetsmiljö för elever och personal. Skolan präglades vid besöket av en lugn och trivsam miljö och inspektörerna fick samstämmiga uppgifter om att stämningen är god på skolan. Skolan har engagerad personal som direkt tar tag i konfliktsituationer när sådana uppstår. Elevernas lärandemiljö varierar dock och det finns klasser där lärandemiljön behöver förbättras. För att ytterligare öka tryggheten i elevernas studiemiljö bör skolan vidareutveckla det förebyggande värdegrundsarbetet. Ett visst arbete har påbörjats och planer om vad det ska innehålla finns. Det är dock av stor vikt att samtliga lärare tar ansvar för det förebyggande arbetet. De behov av förbättringsinsatser som finns inom skolan pekar på att kvalitetsarbetets systematik och struktur bör förbättras samt tydligare omfatta de nationella målen. Skolan måste också upprätta en kvalitetsredovisning och där redovisa, bedöma och analysera måluppfyllelsen utifrån läroplan och kursplaner. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. -
Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
-
Språkvalet genomförs inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen).
-
Skolan har inte fattat formella beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 § grundskoleförordningen).
-
Skolan har inte fattat formella beslut avseende anpassad studiegång (5 kap. 10 § grundskoleförordningen).
-
Eleverna har inte tillgång till särskilt stöd i alla ämnen (5 kap. 1 och 4 §§)
-
För eleverna är rektorsfunktionen delad (2 kap. 2 § skollagen)
-
Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
SKOLVERKET 4 (19)
Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: -
Skolans uppföljning och utvärdering av stödinsatser bör förbättras.
-
Skolan bör följa upp och utvärdera arbetet med individanpassning.
-
Elevernas möjligheter till inflytande över sitt lärande bör förbättras.
-
Skolan bör förbättra arbetet med att informera samt förklara målen för undervisningen för eleverna.
-
Utvecklingssamtalen bör utvecklas så att de i högre grad relateras till läroplanens och kursplanernas mål.
-
De individuella utvecklingsplanernas kvalitet bör utvecklas.
-
Åtgärdsprogrammens kvalitet bör utvecklas
-
Skolans arbete med bedömning och betygssättning bör förbättras. Skolan bör utveckla och systematisera kvalitetsarbetet för att kunna vidta relevanta åtgärder för ökad måluppfyllelse.
-
Personalens kännedom om gällande föreskrifter bör förbättras.
-
Läroplan och kursplaner bör bli mer styrande i undervisningen.
-
Elevernas kunskapsresultat bör förbättras.
-
Skolan måste säkerställa att de elever som undervisas i grupper utanför klassens ram får den utbildning de har rätt till i samtliga ämnen utifrån kursplanernas mål.
Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande: -
Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.
-
God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.
-
Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.
-
Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.
1
KUNSKAPER
Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.
SKOLVERKET 5 (19)
1.1
Kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål.
Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9, år 2005-2007. Hembergsskolan 2005
2006
Riket
2007
2006
2007
206,3
206,8
207,3
Meritvärde
197,4
194,5
- Flickor
206,9
207
209,7
217,3
218,3
218,8
- Pojkar
186,7
180,7
183,6
195,8
195,7
196,5
Andel (i procent) behöriga till nationellt program
91,7
86,6
86.3
89,2
89,5
89,1
- Flickor
90,2
83,6
88,9
90,7
90,7
90,4
93,3
89,8
84
87,7
88,3
87,9
75
75
63,5
75,5
76
76,1
- Pojkar Andel elever som nått målen i alla ämnen.
195,8
2005
Källa: Skolverkets statistik Tabell 2: Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetygen i samma ämnen år 2007. Siffran inom parentes visar antal elever med provbetyg. Skolan har år 2007 95 Andel elever som uppnått Andel elever som uppnått elever i årskurs 9 målen i de nationella ämmålen i slutbetyget nesproven
Svenska (86)
87,2
92,6
Engelska (88)
100
91,5
Matematik (85)
75,3
89,4
Källa: Skolverkets statistik
Kommentar: Det genomsnittliga meritvärdet för Hembergsskolan år 2007 var 195,8 vilket är lägre än det genomsnittliga meritvärdet för riket. Andelen elever behöriga till gymnasieskolan och andelen elever behöriga i alla ämnen är också lägre vid Hembergsskolan än i riket. Inspektörerna kan vidare konstatera att skolans kunskapsresultat också över tid ligger lägre än snittet i riket samt att trenden är neråtgående (se tabell1). Tabellen visar också att endast 67 procent av eleverna nått målen i alla ämnen. Vida-
SKOLVERKET 6 (19)
re är skillnaderna mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärden stor. När det gäller andelen elever som klarat de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska visar tabell 2 att samtliga elever med provbetyg uppnår godkänt resultat i engelska men att 91,5 procent uppnått godkänt slutbetyg. När det gäller resultaten i matematik uppnår 75,3 procent av eleverna godkänt resultat på ämnesproven samtidigt som 89,4 procent uppnår godkänt slutbetyg. Inspektörerna noterar vidare att skolans resultat sedan år 2000 respektive 2001 avseende meritvärde och andel elever med betyg i alla ämnen inte når upp till de förväntade värden som Skolverkets beräkningsmodell SALSA anger. Skolan bör analysera måluppfyllelsen i de olika ämnena, skillnaden i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar och deltagandet i de obligatoriska nationella ämnesproven samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. 1.2
Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,
•
om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,
•
om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,
•
om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas,
•
om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen.
Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Elevernas kunskapsutveckling följs regelbundet upp i samtliga ämnen av ämneslärare. Lärare från hela skolan har bearbetat kursplanerna i samtliga ämnen. Till detta arbete har lärarna också kopplat kunskapsuppföljning i ett digitalt dokument som de kallar ”PODB”. Dessa omdömen används som underlag för utvecklingssamtal och framtagande av individuella utvecklingsplaner, IUP. Inspektörerna bedömer att skolans utvecklingsarbete kring kunskapsuppföljning, utvecklingssamtal och IUP är positivt och att skolan är på väg att utveckla ett redskap för att kunna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling. Det varierar dock mellan olika lärare hur långt de kommit, men som ett resultat av detta arbete finns en ambition hos flera lärare att tydligare fokusera på kursplanernas mål att sträva mot. Skolan bör dock fortsätta att utveckla sina metoder att beskriva och följa upp mål samt även se till att arbetet
SKOLVERKET 7 (19)
förankras hos alla lärare. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Utvecklingssamtal I de nationella kursplanerna finns mål för vad eleverna ska lära sig i samtliga ämnen och enligt läroplanen ska måluppfyllelsen kontinuerligt följas upp och utvärderas. Minst en gång per termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid ett utvecklingssamtal samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Vid Hembergsskolan varierar det mellan olika lärare hur tydligt informationen om elevernas kunskapsutveckling är kopplad till de nationella målen. Intervjuade elever och föräldrar uppger att målen ibland är otydliga och att samtalen ofta handlar mer om elevens beteende och betygsnivå än om hur eleven ska kunna utvecklas i riktning mot målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att den information som ges vid utvecklingssamtal i alla ämnen på ett tydligare sätt bör grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i såväl kursplaner som läroplan. Individuell utvecklingsplan Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplan och kursplaner. Vid Hembergsskolan upprättas individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Med hjälp av denna plan kan läraren tillsammans med eleven och vårdnadshavaren komma överens om mål och insatser, så att eleven utvecklas i riktning mot de mål att sträva mot som är formulerade i läroplanen och kursplanerna. Inspektionen visar att de planer som upprättas vid skolan inte alltid utgår från dessa mål och de uppvisar stora variationer i kvalitet. Stöd för hur individuella utvecklingsplaner kan upprättas finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. Inspektörerna bedömer vidare att skolan måste tydliggöra de individuella planernas syfte och innehåll för både elever och föräldrar. 1.3
Bedömning och betygssättning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,
•
om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,
•
om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna,
•
om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,
•
om betyg sätts enligt författningarnas krav,
•
om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.
SKOLVERKET 8 (19)
Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Vid Hembergsskolan pågår, som tidigare nämnts, ett utvecklingsarbete kring betyg och bedömning kopplat till kursplaner, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Personal har regelbundna ämnesträffar där diskussioner avseende bedömning och betygssättning inom respektive ämne sker. Betygskatalog förs enligt bestämmelserna Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. I intervjuer och dokumentstudier framkommer synpunkter på att betyg i en del ämnen sätts i för stor utsträckning utifrån resultat på skriftliga prov. Intervjuer visar att det inte alltid är tydligt för eleverna vad lärarnas bedömningar i övrigt grundar sig på. Med hänsyn till den betydelse betyg och bedömning har för den enskilde eleven, bedömer inspektörerna att skolan behöver fortsätta diskutera de kunskapskvaliteter som läroplan och kursplaner tar upp och säkerställa att alla lärare sätter betyg i överensstämmelse med de nationella betygskriterierna. Användande av nationella ämnesprov De nationella ämnesproven ska användas som ett led i att bedöma elevers kunskapsutveckling och som ett stöd för betygssättning. Avsikten är att proven ska bidra till så enhetliga bedömningsgrunder som möjligt. Inspektörerna konstaterar att andelen elever med minst godkänt betyg i slutbetyget är högre än andelen elever som uppnått godkänt resultat på de nationella proven i matematik. Att differens finns mellan betyg och resultat på ämnesproven behöver inte betyda att betygen är satta på fel grund, men stora avvikelser är ett skäl att utvärdera orsakerna. Vidare är det viktigt att skolans resultat inte enbart används för åtgärder på individ- och gruppnivå, utan också utgör ett underlag för diskussioner på skolnivå om hur undervisningen kan utvecklas. 1.4
Genomförande av utbildningen
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning,
•
om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
•
om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,
SKOLVERKET 9 (19)
•
om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
•
om undervisningen är allsidig och saklig,
•
om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande,
•
om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,
Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Av intervjuer med såväl lärare som rektorerna framkommer att diskussioner om skolans uppdrag, som handlar om kunskap och lärande utifrån mål att sträva mot, är och har varit ett prioriterat utvecklingsområde under ett antal år vid Hembergsskolan. Personalen samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skolans organisation och arbetssätt ger överlag utrymme för olika kunskapsformer. Hembergsskolans elever ges möjlighet till inflytande över skolgemensamma frågor, främst genom klassråd och elevråd. Eleverna får därigenom kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Utbildningens inriktning Enligt läroplanen ska mål att sträva mot ange inriktningen på skolans arbete. I Hembergsskolan har strävansmålen fått ett tydligare fokus i och med det utvecklingsarbete som pågår. Vid inspektionen framkommer dock att det varierar mellan lärare och ämnen i hur hög grad målen genomsyrar undervisningen. Det finns exempel på undervisning där målen har fått tydligt genomslag, men det finns också exempel på verksamheter där man måste fördjupa sitt arbete mot de nationella målen så att de tydligt får genomsyra undervisningen i alla ämnen. Det finns annars en risk för att till exempel lärobokens planering och struktur får styra undervisningen mer än läroplan och kursplaner. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar det som uttrycks i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot oavsett årskurs, lärare och ämne. Inflytande och ansvarstagande för det egna lärandet Elever ska i takt med stigande ålder och mognad ha ett ökat inflytande över sin utbildning och delaktighet i det inre arbetet i skolan. För att elever ska kunna ha ett inflytande i undervisningen förutsätter det att de har kunskap om skolans mål. Informationen om skolans mål sker i olika stor omfattning i de olika klasserna. Det förekommer att elever och lärare diskuterar hur arbetet kan genomföras och där
SKOLVERKET 10 (19)
elevers initiativ tas tillvara. Det finns också en medveten strategi från skolledningens sida om att utveckla elevernas inflytande över undervisningen. Vid inspektionstillfället varierar det dock mellan olika lärare och ämnen i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande. Intervjuade elever uppger att de till viss del inom vissa ämnen kan påverka arbetssätt och arbetsformer, men att det är läraren som planerar och bestämmer aktuella arbetsområden. Intervjuad personal bekräftar att eleverna till viss del kan påverka arbetssätt och redovisningsformer samt ibland innehållet inom större arbetsområden. Lärarna ger också uttryck för elevernas bristande förmåga att ta ansvar för sitt lärande samt elevernas omedvetenhet om vad de faktiskt har inflytande över. Det är skolans ansvar att se till att eleverna stimuleras att engagera sig i sin egen utbildning. Genom att i högre grad uppmuntra eleverna att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen kan de utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Inspektörerna bedömer att arbetet med att ge eleverna inflytande över det egna lärandet bör förbättras då det varierar inom skolan. Vidare bör arbetet med att informera samt förklara målen för undervisningen för eleverna förbättras. 1.5
Anpassning av verksamheten till elevernas behov
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
•
om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,
•
om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.
Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X
Motivering: Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Individanpassad undervisning Läroplanen anger att undervisningen i grundskolan ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Inspektionen visar att det varierar i hur stor utsträckning undervisningen individanpassas avseende innehåll, arbetssätt och redovisningsformer beroende på den enskilde lärarens intresse och förmåga. Enligt läroplanen ska också nyfikenhet och lust att lära utgöra en grund för undervisningen. Det är därför viktigt att undervisningen anpassas utifrån de enskilda elevernas behov och särskilda förutsättningar samt innehåller utmaningar för alla elever. Inspektionen visar genom intervjuer och dokumentstudier att Hembergsskolan har ett ökande problem med att motivera och stimulera eleverna. En allt större
SKOLVERKET 11 (19)
grupp elever uppges ha tappat lusten att lära och är svåra att motivera i skolarbetet. En ovanligt stor grupp elever vid skolan har anpassad studiegång. Inspektörerna bedömer att rektorerna och personalen bör analysera arbetssätt och arbetsformer som ett led i att kunna individanpassa undervisningen och arbeta för att elevernas lust att lära bibehålls och stimuleras ytterligare i samtliga årskurser. Särskilt stöd Inspektionen visar att skolan har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd i framför allt svenska, engelska och matematik. Elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd i dessa ämnen erbjuds undervisning i mindre grupper. Det specialpedagogiska stödet ges i huvudsak i dessa ämnen. Enligt skollag och grundskoleförordning är elevens rätt till särskilt stöd inte begränsat till vissa ämnen utan gäller alla ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan måste vidta åtgärder så att alla elever får det särskilda stöd de behöver i samtliga ämnen. I det sammanhanget vill inspektörerna särskilt poängtera vikten av att analysera behovet av stöd i de naturorienterande ämnena med anledning av den stora andelen elever med anpassad studiegång i dessa ämnen. Vidare är det angeläget att rektorerna och lärarna följer upp och utvärderar resultat av de stödinsatser som genomförs i syfte att ta reda på om rätt stöd ges. Detta är särskilt angeläget då kunskapsresultaten överlag behöver förbättras. Enligt grundskoleförordningen ska specialpedagogiska insatser så långt det är möjligt ges inom klassens ram. Vid intervjuer framkommer att det finns en kultur och ett synsätt kring särskilt stöd vid Hembergsskolan som innebär att stöd huvudsakligen ges utanför klassens ram, individuellt och/eller i små grupper. Rektorerna arbetar dock för att öka personalens acceptans för ett mer inkluderat arbetssätt kring frågor om stöd. Som ett led i det arbetet har skolledningen beslutat att lägga ner den särskilda undervisningsgruppen, Bryggan, som under ett antal år funnits vid skolan. Stöd ska, enligt rektorerna, från och med höstterminen 2008, i så stor utsträckning det är möjligt, ges individuellt inom klassens ram. Inspektörerna ser positivt på skolans beslut och bedömer att skolan i sitt fortsatta arbete behöver fördjupa diskussionen om inkludering och exkludering, om hur de kan ge stöd till eleverna inom klassens ram för att ytterligare utveckla de särskilda stödinsatserna. För att stödja elever i behov av särskilt stöd har skolan också valt att inrätta vad man kallar ”lilla gruppen” eller ”studiegården” för elever mottagna i särskolan eller med andra funktionshinder. Undervisningen bedrivs individuellt eller i mindre grupp av lärare och resurspersoner. Intervjuer med personal visar att det är otydligt utifrån vilka kursplaner eleverna får sin undervisning och på vilka grunder eleverna bedöms och betygssätts. Det är också otydligt om dessa elever får undervisning i alla ämnen och i den omfattning som styrdokumenten föreskriver. Därför bedömer inspektörerna att skolan måste säkerställa att dessa elever får den utbildning de har rätt till. Mer att läsa om särskolan finns i en särskild verksamhetsrapport. Skolan kan, om det finns särskilda skäl, inrätta en särskild undervisningsgrupp i stället för att sätta in det särskilda stödet i den ordinarie gruppen. Efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare ska beslut fattas av styrelsen eller, som i Vilhelmina kommun, på delegation av rektorn. Beslutet ska alltid åtföljas av en hänvisning om hur man överklagar beslutet (fullföljdshänvisning). Några sådana beslut
SKOLVERKET 12 (19)
har inte inspektörerna kunnat ta del av. Inspektörerna bedömer att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp inte sker i enlighet med grundskolförordningens krav, vilket måste åtgärdas. Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Stöd ges också i form av anpassad studiegång vid Hembergsskolan, vilket vid tidpunkten för inspektionsbesöket var aktuellt för 17 elever. Beslut om anpassad studiegång kan enligt kommunens delegationsordning fattas av rektorn. Inspektionen visar att det finns elever som har anpassning av studiegången utan att formellt beslut fattats och att återrapportering inte har skett till nämnden. Inspektörerna bedömer att beslut om anpassad studiegång inte sker i enlighet med grundskolförordningens krav, vilket måste åtgärdas. Åtgärdsprogram I skolformsförordningarna tydliggörs rektorns ansvar att se till att en utredning inleds om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om det efter utredning konstateras att en elev har behov av särskilt stöd är skolan skyldig att se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet. Åtgärdsprogrammet ska vara ett redskap och hjälpmedel för skolans personal att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten kring den enskilde eleven. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inspektionen visar genom intervjuer med rektorer och personal samt dokumentstudier att det råder en otydlighet kring när åtgärdsprogram ska upprättas och vad de bör innehålla. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del är av skiftande kvalitet och har mer karaktären av protokoll från elevvårdskonferens än ett redskap för elev och personal i deras arbete att uppnå målen. Inspektörerna bedömer att kvaliteten på skolans åtgärdsprogram bör förbättras för att ge eleverna större möjlighet till ökad måluppfyllelse och bättre kunskapsresultat. Stöd för hur åtgärdsprogram kan upprättas finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25). 2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1
Normer och värden i studiemiljö och samvaro
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan utgör en trygg miljö,
•
om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper,
•
om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,
SKOLVERKET 13 (19)
•
om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,
•
om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Hembergskolan erbjuder i huvudsak elever och personal en trygg arbetsmiljö. Relationerna mellan elever och mellan elever och lärare upplevs också som huvudsakligen god. Inspektörernas intryck är att det generellt råder en god stämning i klassrum och korridorer liksom arbetsro i klassrummen. Dock finns exempel på klassrumssituationer som kännetecknas av bristande arbetsro. Både elever och personal framhåller att det sällan förekommer kränkningar. Elev- och föräldrarepresentanter uttrycker i intervjuer att de känner sig trygga med att vuxna tar tag i situationer som uppstår. Det finns utarbetade ordningsregler vid skolan som uppges fungera. Inom bedömningsområdet finns dock behov av följande förbättringsinsatser: Värdegrundsarbete Vid intervjuer framkommer att varje pedagog arbetar med värdegrundsfrågor utifrån behov och intresse i elevgrupperna. Det framkommer dock att det finns ett tydligt behov i personalgruppen att konkretisera det värdegrundsarbete som diskuterats i skolan och omsätta idéer i praktiskt förebyggande värdegrundsarbete med eleverna. Detta med anledning av att det har varit oroligt både i klassrum och på raster bland elever framför allt i årskurs 7. Speciellt framförs att det finns behov av att utveckla det förebyggande arbetet med de nya klasser som börjar vid skolan i årskurs 7, vilket också är ett arbete som det nystartade elevhälsoteamet planerar att påbörja. Inspektörerna ser positivt på detta initiativ och bedömer att hela personalgruppen bör föra diskussioner om hur värdegrundsarbetet i praktiken ska utformas utifrån läroplanen. Skolans synsätt och värdegrundsarbete måste vara väl förankrat hos såväl personal som elever. Likabehandling Hembergsskolan har en likabehandlingsplan som är framtagen i samverkan med elev och personalrepresentanter. I planerna framgår bland annat hur personalen skall agera vid akuta situationer av kränkande behandling. Planen beskriver i allmänna ordalag insatser för det förebyggande arbetet vid kränkande behandling. I planen framgår även hur personalen skall agera vid akuta situationer av kränkande behandling. Planen saknar dock uppgifter om vilka insatser som avses att påbörjas och genomföras under det kommande året utifrån en kartläggning av verksamhetens behov. Vidare saknas en beskrivning av hur akuta insatser och uppföljning av insatser ska dokumenteras och vem som ansvarar för dokumentationen. Planen
SKOLVERKET 14 (19)
saknar också en planering för personalens kompetensutveckling för att öka deras medvetenheten om förekomsten av och kunskap om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Mot bakgrund av ovanstående bedömer inspektörerna att skolan måste fortsätta arbetet med att omarbeta sin likabehandlingsplan så att den till alla delar uppfyller förordningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling. Se också Barn och elev ombudets, BEOs, handledning för arbetet med likabehandlingsplan, Förebygga diskriminering främja likabehandling . 3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1
Tillgång till likvärdig utbildning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,
•
om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,
•
om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,
•
om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,
•
om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,
•
om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad,
•
om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.
Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inspektörerna bedömer att området tillgång till utbildning är av god kvalitet. I huvudsak erbjuds eleverna de valmöjligheter som de har rätt till. Skolan erbjuder också eleverna studie- och yrkesorientering i en omfattning som möjliggör att de kan göra sina gymnasieval. För övrigt konstaterar inspektörerna att skolans lokaler är rymliga och ändamålsenliga. Eleverna har överlag tillgång till nödvändig utrustning även om kommunens inköpsstopp innebär begränsningar. Utbildningen är avgifts-
SKOLVERKET 15 (19)
fri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad. Inom bedömningsområdet finns dock behov av följande förbättringsinsatser. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska skolan erbjuda minst två av språken tyska, franska och spanska som språkval. Som alternativ ska eleven kunna erbjudas bland annat svenska eller engelska om eleven och dennes vårdnadshavare önskar det. På Hembergsskolan har eleverna möjlighet att välja mellan spanska, franska eller tyska samt svenska och engelska, ”sven”. Eleverna kan dock inte välja bara det ena språket av engelska eller svenska. Detta är inte i enlighet med grundskoleförordningen och måste åtgärdas. I intervjuer med elever och föräldrar framkommer också en otydlighet kring om alla eleverna erbjuds att läsa svenska/engelska eller om det alternativet endast erbjuds de elever som har svårt att nå målen i dessa ämnen. För eleverna och föräldrar är det också otydligt vilka regler som gäller om elever vill byta språk. Detta trots att rektorerna uppger att de informerat både föräldrar och elever om att alla elever får byta språk och kan välja svenska och engelska. Inspektörerna vill tydliggöra att rätten att välja svenska eller engelska enligt grundskoleförordningen ska omfatta alla elever oberoende av elevens kunskaper i ämnet. Inspektörerna bedömer att skolan inte anordnar språkval i enlighet med förordningens krav, vilket skolan måste åtgärda. Inspektörerna bedömer vidare att skolan på ett än tydligare sätt bör informera elever och föräldrar om vilka regler som gäller angående språkval. 3.2
Personalens utbildning och kompetensutveckling
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,
•
om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,
•
om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,
•
om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
X
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 16 (19)
Motivering: Inspektörerna bedömer att området personalens utbildning och kompetens sammantaget är av god kvalitet. Hembergsskolan har överlag god tillgång på högskoleutbildad personal. Många av lärarna har dessutom lång erfarenhet inom skolan. Det pågår flera kompetensutvecklingsprojekt inom angelägna utvecklingsområden så som exempelvis utveckling av undervisningen i de naturorienterande ämnena, bemötande av elever samt betyg och bedömning. Båda rektorerna har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Personalens insikter i de författningar som styr Enligt skollagen ska kommunen se till att rektorer och lärare som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Skolledningen driver ett utvecklingsarbete för att öka personalens kunskaper om de författningar som styr skolans verksamhet. Inspektionen visar dock att förståelsen av styrdokumentens roll varierar bland personalen på Hembergsskolan. Det är därför angeläget att det påbörjade utvecklingsarbetet fortsätter. Mot bakgrund av de utvecklingsområden som inspektionen visar på avseende exempelvis skolans utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram, bedömer inspektörerna att personalens kännedom om gällande föreskrifter bör förbättras. 3.3
Rektors ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,
•
om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,
•
om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen,
•
om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.
•
om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.
Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
X
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 17 (19)
Motivering: Rektorerna håller sig förtrogna med verksamheten och är kända bland elever och föräldrar. En allmän uppfattning bland personalen är att rektorerna fungerar som ett team och att de tydligt driver skolans pedagogiska utveckling. Inspektörerna bedömer att det hos rektorerna finns en medvetenhet om skolans utvecklingsområden och att de i stor utsträckning tar ansvar för den pedagogiska utvecklingen. Registerkontroll genomförs vid anställning av ny personal. Inom bedömningsområdet finns dock behov av följande förbättringsinsatser. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Det är rektorns ansvar att se till att uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt och systematiskt så att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationellt fastställda målen. Vid Hembergsskolan följer rektorerna årligen upp skolans betygsresultat. Betygsresultaten och resultaten på de nationella proven har diskuterats i personalgruppen. Någon systematisk analys och utvärdering av skolans kunskapsresultat i syfte att utvärdera och utveckla undervisningen görs dock endast i liten omfattning. Skolledningen följer också upp skolans resultat av arbetet med normer och värden med bland annat enkäter. Vid inspektionen framkommer dock att uppföljningen av både kunskapsresultat och resultat av värdegrundsarbetet endast i liten omfattning systematiskt analyseras och dokumenteras. Detta leder till att resultaten inte alltid är kända i verksamheten och på ett tydligt sätt kan bidra till utveckling av verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektorerna måste ta ett större ansvar och för uppföljning och utvärdering av skolans resultat. Rektors beslutsfattande För att kunna ta ansvar och fatta beslut i enlighet med skolans styrdokument är det viktigt att rektorn har insikt i de författningar som styr verksamheten. Enligt skollagen kan inte rektorsfunktionen delas i förhållande till den enskilde eleven. Att varje elev har en identifierbar rektor är viktig utifrån elevernas rättsäkerhet. Vid Hembergsskolan delar rektorerna på rektorsansvaret och det är inte tydligt vem som ansvarar för varje enskild elev. På så sätt riskerar ansvaret för enskilda elever att falla mellan stolarna, vilket inte är acceptabelt och måste åtgärdas. Inspektionen visar vidare att beslut i enlighet med förordningens krav saknas för elever vid Hembergsskolan gällande placering i särskild undervisningsgrupp och beslut om anpassad studiegångerbjudande, vilket måste åtgärdas. Mer om detta finns att läsa under avsnittet 1.5. Inspektörerna bedömer vidare att skolan måste se till att ansvarsfördelningen inom skolledningen tydliggörs. Verksamheten ska ledas av rektorer med klarlagda ansvarsområden och varje elev ska endast ha en rektor, vilket inte eleverna vid Hembergsskolan har.
SKOLVERKET 18 (19)
3.4
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,
•
om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.
Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser. Systematiskt kvalitetsarbete I läroplanen slås fast att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att leda verksamheten i en mål- och resultatstyrd skola krävs en tydlig ansvarsfördelning, synliga beslutsvägar och en effektiv uppföljning av de resultat som uppnåtts. Kvalitetsarbete innebär att bedöma resultat och måluppfyllelse, att analysera dessa resultat för att utifrån analysen vidta lämpliga åtgärder samt utvärdera vidtagna åtgärder. För att förbättringar ska bli varaktiga och för att kvaliteten ska höjas är det angeläget att utvecklingen följs över tid. Rektorerna har i ett antal dokument redogjort för skolans utvecklingsområden och det finns en medvetenhet om skolans utvecklingsbehov. Det kvalitetsarbete som bedrivs är dock inte tydligt strukturerat, vilket leder till att det inte ger en samlad bild av vare sig utvecklingsområden eller måluppfyllelse. Vidare saknas kontinuitet och systematisk utvärdering utifrån de nationella målen vilket medför svårigheter att följa utvecklingen över tid. Medvetenheten om Hembergsskolans resultat varierar bland skolans lärare och inspektörerna bedömer att skolan behöver diskutera hur resultaten överlag har utvecklats över tid och vilken påverkan resultaten bör få på undervisningens organisation, innehåll och arbetssätt. Resultaten bör också kopplas till skolans sätt att ge och organisera stödinsatser för elever som är i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att skolan behöver se över sina rutiner för kvalitetsarbete så att uppföljning och utvärdering kan ligga till grund för analyser och beslut om skolans fortsatta utveckling, med inriktning mot de nationella målen. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Den ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Arbetet med kvalitetsre-
SKOLVERKET 19 (19)
dovisningen ska främja kvalitetsarbetet och den skriftliga kvalitetsredovisningen ska vara ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande kvalitetsarbetet. Vid Hembergsskolan upprättas inte någon kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att skolan måste ta fram en kvalitetsredovisning. Stöd för hur kvalitetsredovisningar kan upprättas finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 2008-09-09
Umeå
Ulrika Svedmark Agnetha Burstöm
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Malgoviks skola och Volgsjö skola Dnr53-2007:3606
Utbildningsinspektion i Malgoviks och Volgsjö skolor Förskoleklass Grundskola årskurserna 1–6
Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Vilhelmina kommun och besökt Malgoviks skola den 6 maj och Volgsjö skola den 7–8 maj 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och de inspekterade skolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Malgoviks skola och Volgsjö skola intervjuades skolledningen samt ett urval av personalen, eleverna och föräldrarna. Inspektörerna besökte även lektioner i förskoleklassen och i grundskolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolorna utgör underlag för bedömningen. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolorna Malgoviks skola
Antal barn och elever
Förskoleklass
13
Grundskola
87
Volgsjö skola
Antal barn och elever
Förskoleklass
46
Grundskola
275
Obligatorisk särskola
9
Källa: Vilhelmina kommun Malgoviks skola ligger i byn Malgovik drygt två mil väster om Vilhelmina tätort. Skolan omfattar tre byggnader samt en sporthall. I huvudbyggnaden finns klassrum för årskurserna 3–6 samt lektionssal för trä- och metallslöjd. I en annan byggnad finns matsal med kök samt på övervåningen lektionssalar för textilslöjd. En tredje byggnaden inrymmer lokaler för fritidsverksamhet, förskoleklass och grundskolans årskurser 1–2. Volgsjö skola ligger centralt i Vilhelmina tätort. Skolan som ursprungligen är från början av förra seklet består av en huvudbyggnad samt en paviljong. Huvudbyggnaden består av en äldre och en nyare del. I källarvåningen bedrivs verksamhet i förberedelseklasser för elever som är nyanlända till Sverige i två grupper. I övrigt består lokalerna av lektionssalar för förskoleklass och grundskolans årskurser 1–6, samt lokaler för idrott och hälsa och slöjd. I Volgsjö skola undervisas även elever mottagna i särskolan. Integrerad samisk undervisning bedrivs för elever med samiskt ursprung vid Volgsjö skola i samhällsorienterande ämnen, slöjd och samiska. Skolledningen består av tre rektorer placerade på Volgsjö skola. Den första rektorn har ansvar för grundskolans årskurser 1–3 samt den samlade verksamheten i förskoleklass och fritidshem i kommunen och i Malgovik samt kultur och NTAprojekt inom grundskolan. Den andra rektorn har ansvar för grundskolans årskurser 4–6, grundskolans verksamhet i Malgovik samt lokaler, intendentur och fysisk miljö vid samtliga grundskolor. En tredje rektor har ansvar för musikskola, specialteam, skolbibliotek och särskoleverksamheten samt för skolorna i Latikberg, Nästansjö och Dikanäs.
Helhetsbedömning Inspektörerna bedömer att undervisningen vid Malgoviks skola och Volgsjö skola i huvudsak ger eleverna förutsättningar att genomföra sin fortsatta utbildning. Personalen har genomgående pedagogisk högskoleutbildning. Båda skolorna har också god personaltäthet vilket gör det möjligt att bedriva undervisningen i små undervisningsgrupper och ger eleverna goda möjligheter till stöd då tillgången till specialpedagogisk kompetens är hög. Resultaten speglar dock inte de i huvudsak goda förutsättningar som finns på skolorna. Det är relativt många elever som inte når målen i ämnena svenska, matematik och engelska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5. Inspektörerna bedömer att
SKOLVERKET 3 (18)
skolan måste arbeta för att utveckla undervisningen så att den i högre grad stimulerar elevernas lust att lära. Inspektörerna bedömer att uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen måste bli bättre som en grund för skolornas förbättringsarbete. Kvalitetsarbetet som helhet är bristfälligt på skolorna och måste förbättras. Dokumentation som arbetsplaner och kvalitetsredovisningar saknas. Det är otydligt på skolorna vilka mål som i praktiken styr verksamheten. Den begränsade kunskapen om målen hos eleverna innebär också hinder för eleverna att utveckla ett tydligt elevinflytande i verksamheten. Särskilt gäller detta verksamheten vid Malgoviks skola. Inspektörerna bedömer att styrningen och ledningen av verksamheten är svag. Styrningen från kommunnivån är begränsad liksom styrningen från skolledningen på båda skolorna. Inspektörerna upplever ansvarsfördelningen mellan rektorerna i kommunen som svårarbetad vilket inte heller underlättar styrning och ledning på skolnivå. Kunskapen om de författningar som styr verksamheten är i vissa delar bristfällig hos skolledning och personal. Medan lokalerna i huvudsak är fräscha och utan klotter och förstörelse på Volgsjö skola är delar av lokalbeståndet vid Malgoviks skola med tvekan anpassat till dagens pedagogik och ger ett äldre och mer slitet intryck. Personal, elever och föräldrar upplever också skolan i Malgovik som trångbodd. Utrustningen i övrigt inklusive läromedel bedöms dock av inspektörerna vara av god kvalitet på båda skolorna. Eleverna uppger sig överlag vara trygga på skolorna och trivs. Det finns dock på båda skolorna situationer där elever utsätts för kränkande behandling. Därför bedömer inspektörerna det som mycket viktigt att arbetet med normer och värden ytterligare intensifieras på båda skolorna, särskilt det förebyggande arbetet mot alla former av kränkande behandling. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleklassen bedrivs med utgångspunkt i styrdokumenten för förskoleklassen. Personalen är välutbildad och bedriver en verksamhet som med leken som tydligt inslag ger barnen god förberedelse för verksamheten i skolan. Undervisningen för elever mottagna i särskolan har goda personalresurser men det är ibland oklart efter vilka kursplaner och timplaner utbildningen bedrivs. Bedömningen av verksamheten för elever mottagna i särskolan finns att läsa i en särskild verksamhetsrapport. Tillgången till specialpedagogisk kompetens är god på båda skolorna och inspektörerna bedömer att genomförandet av särskilt stöd sker med god kvalitet. Volgsjö skola använder sig dock i stor utsträckning av assistenter för att ge stöd till elever med olika behov av stödåtgärder. Det ansvar för undervisningen som läggs på assistenterna bedöms dock av inspektörerna vara för stort. Undervisningen av nyanlända barn i förberedelseklasser har nyligen startat på Volgsjö skola. Undervisningen bedrivs i två grupper bland annat i skolans källarvåning. Målsättningen är att eleverna så snart som möjligt ska föras över till sina hemklasser. Regelverket kring elevernas rättigheter följs dock dåligt. Exempel på detta är
SKOLVERKET 4 (18)
tillgång till studiehandledning på modersmålet och beslut om anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp. Beslut om placering av elever i särskild undervisningsgrupp saknas också för andra elever där stödåtgärderna till stora delar genomförs utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. -
Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
-
Skolorna genomför inte systematiska utvärderingar av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen ( 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
-
Arbetsplan saknas vid Volgsjö skola och uppfyller inte författningarnas krav vid Malgoviks skola (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
-
Skolorna har inte kvalitetsredovisningar som motsvarar förordningens krav (1 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
-
Genomförandet av elevens val uppfyller inte förordningens krav på Volgsjö skola (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).
-
Ansvaret för undervisningen läggs i för stor utsträckning på assistenterna vid Volgsjö skola. (2 kap. 3 § skollagen)
-
Volgsjö skola har inte fattat formella beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 § grundskoleförordningen).
-
Återrapportering av beslut om anpassad studiegång sker ej till nämnden (5 kap. 10 § grundskoleförordningen och 6 kap. 35 § kommunellagen).
Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: -
Skolornas kvalitetsarbete bör förbättras.
-
Målstyrningen av verksamheten bör bli tydligare.
-
Rektorernas styrning, ledning och pedagogiska ledarskap bör utvecklas.
-
Fortbildning av personalen i utbildningens författningar bör genomföras.
-
De individuella utvecklingsplanerna på skolorna bör utvecklas.
-
Skolorna bör säkerställa att alla elever med stödåtgärder har utarbetade åtgärdsprogram samt skapa rutiner för arbetet med åtgärdsprogram.
SKOLVERKET 5 (18)
-
Genomförandet av undervisning genom nivågruppering bör ses över vid Volgsjö skola för att säkerställa att den står i överensstämmelse med författningarnas bestämmelser om sammanhållen undervisning.
-
Det ämnesövergripande arbetet och samarbetet mellan årskurser och klasser bör utvecklas.
-
Skolornas förebyggande arbete mot kränkande behandling bör förbättras.
-
Elevernas inflytande bör utvecklas.
Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande: -
Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.
-
God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.
-
Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.
-
Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.
1
KUNSKAPER
Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1
Kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål.
Kommentar: Kunskapsresultaten redovisas inte separat för de båda skolorna. Resultaten redovisas gemensamt för det tidigare rektorsområde 1 i områdets verksamhetsberättelse. Redovisningen omfattar ämnena svenska, matematik och engelska. Kunskapsutveckling och resultat i andra ämnen än svenska engelska och matematik är enligt inspektörerna svåra att få en uppfattning om eftersom skolan saknar dokumentation i dessa ämnen. Av redovisningen framgår att lärarna bedömer att 87 procent av eleverna når de lokala målen för årskurs 2 i svenska och 69 procent av eleverna i matematik vårterminen 2007. Det är alltså betydligt fler elever som inte når målen i matematik. Skolorna bedömer dock att många av eleverna som inte når målen är på god väg att nå målen. Resultaten har försämrats mellan åren 2004–2006 medan 2007 års resultat
SKOLVERKET 6 (18)
trots allt innebär en förbättring jämfört med föregående år. I årskurs 5 redovisas resultat från de nationella proven för 2007. Resultaten varierar i liten utsträckning mellan ämnena svenska, matematik och engelska. Mellan 74 och 78 procent av eleverna når målen i respektive ämne. Även här är det matematik som har den lägsta andelen elever som når målen. Variationen mellan åren är inte lika tydlig som i årskurs 2. I verksamhetsberättelsen redovisas även resultaten för de elever som började årskurs 6 läsåret 2007/08. Resultaten redovisas för dessa elever när de gick i årskurserna 2 och 5. Resultatredovisningen visar på en försämring i måluppfyllelse för eleverna mellan årskurs 2 och 5 i ämnena svenska och matematik enligt lärarnas bedömning. 1.2
Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,
•
om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,
•
om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,
•
om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas,
•
om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen.
Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X
Motivering: Lärarna följer i huvudsak upp elevernas kunskapsutveckling på individnivå inom ämnena matematik, svenska och engelska samt i viss mån elevernas sociala utveckling. På skolorna utarbetas individuella utvecklingsplaner för eleverna i samband med utvecklingssamtal som genomförs varje termin. Innehåll och utformning av dessa varierar dock mellan olika klasser. På Volgsjö skola sker bedömningen av elevernas kunskapsutveckling i något större omfattning tillsammans med eleverna genom användningen av MMM – Mot Mina Mål. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Uppföljning av alla ämnen Enligt läroplanen ska lärarna följa upp kunskapsresultaten i alla ämnen. Inspektionen visar att uppföljningen av elevernas samlade kunskapsutveckling mot de nationella målen i huvudsak inte genomförs i andra ämnen än matematik, svenska och
SKOLVERKET 7 (18)
engelska. Inspektörerna bedömer därför att skolorna måste förbättra arbetet med att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera kunskapsutveckling i alla ämnen och låta detta arbete utgöra grunden för uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten på skolnivån. Individuella utvecklingsplaner Vid utvecklingssamtalen ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen för utbildningen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Individuella utvecklingsplaner finns utarbetade för eleverna vid de båda skolorna. Dessa utarbetas i samband med utvecklingssamtalen med deltagande av elever och föräldrar. Kvaliteten varierar dock både vad gäller utformning och innehåll. Innehållet bör utvecklas till att omfatta den samlade utbildningssituationen. Inspektörerna bedömer därför att skolorna behöver se över de individuella utvecklingsplanerna så att utformningen blir ett verkligt stöd för elevernas samlade kunskapsutveckling. För stöd i utarbetandet av individuella utvecklingsplaner se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10). 1.3
Bedömning och betygssättning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,
•
om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,
•
om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna,
•
om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,
•
om betyg sätts enligt författningarnas krav,
•
om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.
Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
X
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 8 (18)
Motivering: Enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt i alla ämnen och redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Inspektionen visar att lärarnas bedömning av elevernas kunskapsutveckling sker allsidigt. Bedömningen utgår ifrån de nationella målen för årskurs 5 men behandlar i första hand ämnena matematik, svenska och engelska. Det är därför viktigt att bedömningarna utvecklas till att i större utsträckning omfatta alla ämnen. Som stöd för bedömningen används de nationella ämnesproven för årskurs 5 tillsammans med olika former av diagnosverktyg. 1.4
Genomförande av utbildningen
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning,
•
om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
•
om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,
•
om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
•
om undervisningen är allsidig och saklig,
•
om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande,
•
om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,
•
om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.
Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Skolornas organisation av verksamheten och arbetssätt ger till stora delar utrymme för olika kunskapsformer. Det är även inspektörernas uppfattning att undervisningen genomgående är allsidig och saklig. Lärarna är engagerade i sitt arbete och i barnen och eleverna. Verksamheten i förskoleklassen är som helhet av god kvalitet och ger barnen goda förutsättningar för den fortsatta skolgången. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser:
SKOLVERKET 9 (18)
Utbildningens inriktning Utbildningen i grundskolan ska vara målstyrd. De nationella målen för utbildningen ska utgöra grunden för utbildningen. Det är därför viktigt att skolan planerar och genomför undervisningen i enlighet med målen i läroplanen och kursplanerna. Om så inte sker riskerar eleverna att få en utbildning som inte är likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Under de nationella målen ska finnas en kommunal skolplan som anger hur kommunen skolverksamhet ska organiseras och utvecklas för att de nationella målen skall uppnås samt en arbetsplan på respektive skola där den egna verksamhetens mål och utveckling beskrivs. Inspektionen visar att skolornas utbildning i alltför begränsad omfattning styrs av de nationella styrdokumenten, läroplan och kursplaner, kommunens skolplan samt skolans egen arbetsplan. Vid Malgoviks skola och Volgsjö skola var det vid inspektionstillfället oklart om det finns någon gällande kommunal skolplan som styrdokument för verksamheten. Det var vidare oklart om de mål som finns för det tidigare Rektorsområde 1 ska användas som styrdokument i verksamheten. Arbetsplan saknas vid Volgsjö skola och är vid Malgoviks skola för bristfällig för att fungera effektivt som styrdokument. Inspektörerna bedömer att bristen på fungerande styrdokument gör att verksamheten vid de båda skolorna endast i begränsad omfattning kan beskrivas som målstyrd. Åtgärder måste därför vidtas så att verksamheten i större utsträckning utgår ifrån de nationella styrdokumenten. Skolorna måste vidare utarbeta lokala styrdokument och göra dessa kända och kommunen behöver tydliggöra vilka styrdokument som ska gälla från den kommunala nivån. Elever mottagna i särskolan ska undervisas efter särskolans kursplaner och timplan. Det är oklart efter vilken kursplan och timplan elever mottagna i särskolan och integrerade i grundskolan vid Volgsjö skola undervisas. Verksamheten för elever mottagna i särskolan bedöms i en särskild verksamhetsrapport. Inflytande och ansvarstagande för det egna lärandet Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter enligt läroplanen att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Eleverna har ett visst inflytande över undervisningen och har klassråd i varierande grad. Elevråd finns också vid båda skolorna som forum för inflytande i skolgemensamma frågor. Inspektionen visar dock att elevernas möjligheter till reellt inflytande är för begränsade. Av intervjuerna framgår att inflytandet i för stor utsträckning är koncentrerat till mer triviala frågor. Möjligheterna till inflytande ökar inte heller på ett tydligt sätt med stigande ålder. Inspektörerna bedömer därför att elevernas inflytande över undervisningen bör utvecklas ytterligare och att elevernas möjlighet till inflytande på ett tydligt sätt bör öka med stigande ålder. För att uppnå detta bör skolans information till eleverna om målen för utbildningen i samtliga ämnen förbättras ytterligare. Samverkan och arbetssätt inom skolan Enligt läroplanen ska läraren se till att eleverna får möjlighet till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Lärarna ska även samarbeta med andra lärare för att nå utbildningens mål. Organisation av
SKOLVERKET 10 (18)
verksamheten och de arbetssätt som används ska ge utrymme för olika kunskapsformer. Inspektionen visar att samverkan mellan olika klasser och åldrar sker i begränsad omfattning, särskilt vid Malgoviks skola. Arbetssätt som teman används också i mindre omfattning vid de båda skolorna. För att utveckla elevernas förmåga att arbeta efter olika arbetssätt och i olika grupperingar bedömer därför inspektörerna att samordning av ämnesområden bör användas i större utsträckning så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden i ett helhetsperspektiv. Det är också inspektörernas bedömning att skolorna bör arbeta för en större variation i undervisningen och en ökad samverkan mellan klasser och årskurser för att ge eleverna en ökad lust att lära. Verksamheten i grundskolan ska organiseras så att eleverna i huvudsak har en sammanhållen och gemensam studiegång. Undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och förutsättningar. Nivåindelning i grupper efter kunskaps- eller prestationsmässiga förutsättningar i ett ämne under en begränsad tid kan vara motiverat utifrån ett pedagogiskt syfte om det inte leder till för lågt ställda förväntningar på eleverna. Elevernas resultat ska fortlöpande följas upp varvid organiseringen av undervisningen omprövas. Verksamheten bör bygga på en genomtänkt pedagogisk planering så att varje elev har möjlighet att nå målen för utbildningen och förverkliga sina möjligheter. Utbildningen vid Volgsjö skola genomförs i stor utsträckning i form av undervisningsgrupper indelade efter kunskapsnivå i ett antal ämnen. Organisationen av undervisningen på detta sätt kräver en noggrann och kontinuerlig uppföljning på individ- och gruppnivå. Inspektörerna bedömer att utvärderingen av detta arbetssätt för eleverna inte är tillräcklig. Volgsjö skola bör därför se över sitt arbetssätt med undervisning i grupper efter kunskapsnivå för att säkerställa att den uppfyller ovanstående krav. 1.5
Anpassning av verksamheten till elevernas behov
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
•
om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,
•
om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.
Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
X
God kvalitet
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 11 (18)
Motivering: Skolorna har till stora delar en väl fungerande individanpassning av undervisningen, något som underlättas av den goda personaltätheten. Det är dock relativt många elever som ej når målen i årskurs 2 och årskurs 5 vilket innebär att det är många elever som är i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att elever som är i behov av särskilt stöd som helhet får ett stöd av god kvalitet. Tillgången till specialpedagogisk kompetens är god på skolorna. Inom bedömningsområdet finns dock behov av följande förbättringsinsatser: Åtgärdsprogram Enligt författningarna ska rektor om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Vid inspektionen var det oklart om rektor fattade beslut om utredning och åtgärdsprogram för alla elever med behov av särskilt stöd. Detta leder till att det saknas en överblick över om alla elever som ska ha åtgärdsprogram har detta. Inspektörerna bedömer därför att rutiner för arbetet med åtgärdsprogram behöver tas fram för att säkerställa att alla elever som ska ha åtgärdsprogram också har detta. Se vidare Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). Studiehandledning på modersmålet En elev ska enligt grundskoleförordningen få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det. Studiehandledning på modersmålet erbjuds dock inte elever som behöver det vid Volgsjö skola, särskilt gäller detta elever i förberedelseklasserna. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste införa rutiner för att identifiera elever i behov av studiehandledning på modersmålet och erbjuda sådant stöd. 2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1
Normer och värden i studiemiljö och samvaro
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan utgör en trygg miljö,
•
om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper,
•
om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,
•
om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,
SKOLVERKET 12 (18)
•
om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Intervjuade elever och föräldrar på skolorna upplever skolmiljön i huvudsak som trygg, även om det i intervjuerna framkommer att det förekommer händelser på båda skolorna som innebär att elever utsätts för kränkningar. Skolorna har en gemensam utarbetad likabehandlingsplan som skolorna arbetar efter vid fall av kränkande behandling. Personalen ingriper också och tar tag i händelser som inträffar på skolorna. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Värdegrundsarbete och likabehandlingsplan I lagstiftningen från 2006 uttrycks ett absolut förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Huvudmannen för verksamheten ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de mål som anges i lagen. Huvudmannen ska vidare se till att det finns en utarbetad likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska årligen följas upp och ses över. Inspektionen visar att det på båda skolorna förekommer situationer där elever utsätts för kränkande behandling. Även om inspektörernas intryck är att skolans personal i huvudsak arbetar aktivt mot alla former av kränkande behandling så sker alltså återkommande fall av kränkningar på skolorna. Inspektörerna bedömer därför att skolorna måste ta krafttag mot alla former av kränkande behandling. Särskilt måste det förebyggande arbetet utvecklas ytterligare. Skolorna har en gemensam likabehandlingsplan. Denna utgår inte från en nulägesbeskrivning och kartläggning av situationen på respektive skola. Inte heller innehåller den en tydlig beskrivning av hur skolan ska agera vid situationer där vuxna kränker barn. Likabehandlingsplanen är inte heller daterad. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplaner måste tas fram för respektive skola som uppfyller lagens krav. Se närmare Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2007:7). 3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
SKOLVERKET 13 (18)
3.1
Tillgång till likvärdig utbildning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,
•
om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,
•
om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,
•
om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,
•
om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,
•
om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad,
•
om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.
Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Eleverna i grundskolan är genom den nationella timplanen för grundskolan garanterade en total undervisningstid och en minsta undervisningstid i respektive ämne under de nio åren i grundskolan. För att kunna garantera detta måste F-6 skolornas timplaner samordnas med timplanen för mottagande 7–9 skolor. Enligt rektorerna sker ingen sådan samordning av timplaner mellan Malgoviks skola och Volgsjö skola samt mottagande 7–9 skola Hembergsskolan. Skollokalerna är genomgående ändamålsenligt utformade vid Volgsjö skola och skolans utrustning och läromedel håller god kvalitet. Vid Malgoviks skola däremot är delar av lokalerna gamla och slitna och inte fullt anpassade till dagens pedagogik. Förskoleklassens verksamhet bedrivs till omfattning och innehåll i enlighet med författningarnas krav. Inom bedömningsområdet finns behov av följande åtgärder: Valmöjligheter I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Inspektionen visar att elevens val inte genomförs på ett tydligt sätt för eleverna vid Volgsjö skola. Eleverna är inte medvetna om att de har elevens val. Personalen uppger vid intervju också att Volgsjö skola inte har någon verksamhet som kallas elevens val även om det finns aktiviteter där eleverna har möjlighet till val. Inspektörerna bedömer att verksamheten inom elevens val på Volgsjö skola måste förändras så att eleverna är medvetna om att de har elevens val och så att det även i övrigt uppfyller kraven i skollagstiftningen.
SKOLVERKET 14 (18)
Modersmålsundervisning Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om eleven har grundläggande kunskaper i språket och eleven önskar få sådan undervisning. Undervisningen kan anordnas som språkval, elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid. Elever med annat modersmål än svenska finns i stort antal vid Volgsjö skola eftersom skolan även är mottagare av elever till förberedelseklasser i årskurserna 1-6. Vid inspektionen framkommer att elever med annat modersmål än svenska inte informeras om rätten till modersmålsundervisning och därmed inte heller erbjuds modersmålsundervisning. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste förbättra informationen till föräldrarna om rätten till modersmålsundervisning och erbjuda detta i enlighet med författningarna. 3.2
Personalens utbildning och kompetensutveckling
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,
•
om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,
•
om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,
•
om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Personalens utbildning och kompetens är god vid båda skolorna. Lärarna har med något undantag utbildning för den verksamhet de i huvudsak bedriver. Även rektorerna har pedagogisk insikt och utbildning för sitt ansvarsområde. Rektorerna har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Kommuner och landsting ska enligt skollagen se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Med tanke på de förbättringsinsatser som påtalats ovan och de önskemål om förbättrade möjligheter till kompetensutveckling som framförs av personalen vid inspektionstillfället bedömer inspektörerna det som viktigt att kompetensutveckling av personalen blir ett viktigt verktyg vid kommande förbättringsarbete vid skolorna. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser:
SKOLVERKET 15 (18)
Personalens utbildning och kompetens Enligt skollagen är kommuner och landsting skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den utbildning de i huvudsak ska bedriva. På Volgsjö skola används assistenter för att ge stöd till elever i behov av olika stödinsatser. Inspektionen visar dock att assistenterna har ett för stort ansvar för planering och genomförande av dessa elevers utbildning. Ansvaret för elevernas utbildning måste ligga på lärare med utbildning för den verksamhet som bedrivs. Inspektörerna bedömer därför att lärarna i de klasser där det finns assistenter måste ta ett tydligare ansvar för dessa elevers utbildning. Personalens insikt i skolans föreskrifter Kommuner och landsting ska enligt skollagen se till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Inspektionen visar att personalen inte har tillräcklig insikt i de föreskrifter som styr verksamheten och verksamheten utgår inte som tidigare påtalats på ett tydligt sätt från de nationella målen. Inspektörerna bedömer därför att personalens insikt i de föreskrifter som styr skolans verksamhet bör förbättras, och målen därmed få en tydligare koppling till verksamheten. 3.3
Rektors ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,
•
om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,
•
om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen,
•
om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.
•
om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.
Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
X
God kvalitet
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 16 (18)
Motivering: Rektorernas förtrogenhet med den dagliga verksamheten varierar mellan olika delar av deras ansvarsområden. I och med att rektorerna är placerade på Volgsjö skola blir det naturligt att de är mer förtrogna med verksamheten där. Båda rektorerna har även ansvar för delar av verksamheten vid Malgoviks skola. De besöker Malgovik en gång i veckan eller var fjortonde dag. De blir därmed inte lika väl förtrogna med denna verksamhet. Rektorerna ansvarar för att registerkontroll genomförs inom respektive rektors ansvarsområde. Inspektionen visar att så även sker vid nyanställningar. Inom bedömningsområdet finns dock behov av följande förbättringsinsatser: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och arbetsplanen. Arbetsplan saknas på Volgsjö skola och det dokument omfattande en knapp sida som kallas arbetsplan fyller inte funktionen som arbetsplan på Malgoviks skola. Dokumentet fungerar inte heller som måldokument att följa upp och utvärdera verksamheten mot. Som tidigare påtalats genomförs uppföljningen av elevernas kunskaper i huvudsak i ämnena matematik, svenska och engelska. Därmed saknas även ett underlag för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat mot de nationella målen i övriga ämnen. Inspektörerna bedömer därför att rektorerna måste ta ett tydligare ansvar för att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling genomförs i alla ämnen och även av resultaten på skolnivå. Rektor har även ansvaret för att följa upp och utvärdera resultaten inom området normer och värden. Denna uppföljning och utvärdering ska sedan redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Att en sådan uppföljning och utvärdering genomförs blir särskilt viktigt på Malgoviks skola och Volgsjö skola eftersom det förekommer fall av kränkningar på båda skolorna. Sådan uppföljning och utvärdering genomförs inte på skolorna. Rektors beslutsfattande Beslut om anpassad studiegång ska enligt grundskoleförordningen fattas av styrelsen. Ett sådant beslut kan dock delegeras av styrelsen. Rektorerna kände vid inspektionen inte till att beslut om anpassad studiegång enligt skolförfattningarna ska fattas av styrelsen. Inte heller kände rektorerna till om detta beslut var delegerat från styrelsen till rektor vilket visat sig vara fallet. Beslut om anpassad studiegång fattas dock av rektorerna. Inspektionen visar på en bristfällig kunskap om beslutsordning för anpassad studiegång, kommunens delegationsordning och vilken ordning som gäller för återrapportering av delegationsbeslut. Därmed återrapporteras inte heller beslut fattade på delegation till nämnden. Även beslut om placering i särskild undervisningsgrupp ska enligt grundskoleför-
SKOLVERKET 17 (18)
ordningen fattas av styrelsen. Att ett sådant beslut fattas är särskilt viktigt i detta fall eftersom sådant beslut ska kunna överklagas till Skolväsendets Överklagandenämnd. Vid inspektionen fanns dock elever som undervisades av särskild personal utanför sin ordinarie undervisningsgrupp under större delen av undervisningstiden. Rektorerna var inte medvetna om att detta är att betrakta som placering i särskild undervisningsgrupp och något sådant beslut hade därför inte fattats. Inspektörerna bedömer därför att rektorerna måste se över beslutsordningen så att den i dessa fall uppfyller författningarnas krav. Rektor som pedagogisk ledare Rektorn är enligt läroplanen pedagogisk ledare för verksamheten. Som pedagogisk ledare och chef för personalen ansvarar rektorn bland annat för att en arbetsplan upprättas samt att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Vid inspektionen framkommer en bild av att rektorerna inte är tydliga pedagogiska ledare för verksamheterna, särskilt gäller det verksamheterna i Malgovik. Varken rektorerna själva eller deras personal ser dem som pedagogiska ledare för verksamheterna. Rektorerna blir därmed mer av administrativa chefer än pedagogiska ledare. Inspektörerna bedömer därför att rektorerna bör ta ett tydligare ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet och en aktivare del i detta. 3.4
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,
•
om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.
Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Båda skolorna saknar ett systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljning, utvärdering och analys av utbildningen genomförs i alltför begränsad omfattning och omfattar inte hela verksamheten. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet som helhet innehåller så stora brister att det inte kan ligga till grund för ett effektivt förbättringsarbete av skolornas verksamhet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser:
SKOLVERKET 18 (18)
Systematiskt kvalitetsarbete Skolorna har ett begränsat systematiskt kvalitetsarbete. Underlaget för kvalitetsarbetet i form av uppföljningar och utvärderingar av verksamheten saknas i stor utsträckning. Måldokument att utvärdera mot saknas eller är oklara för inblandad personal. Inspektörerna bedömer därför att skolorna snarast måste utarbeta system för ett löpande uppföljnings- och utvärderingsarbete som grund för det förbättringsarbete som behöver genomföras samt även dokumentera arbetet. I detta arbete är det viktigt att området normer och värden ingår. Kvalitetsredovisning Sedan 1997 gäller förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Av förordningen framgår att varje kommun, varje skola årligen ska upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen eller skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Varken kommunen eller skolorna har upprättat några kvalitetsredovisningar i enlighet med förordningens krav. Rektorsområde 1, som efter omorganisationen den 1 januari 2008 har upphört, har en upprättad verksamhetsberättelse som dock inte uppfyller förordningens krav om kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer därför att skolorna snarast måste upprätta kvalitetsredovisningar som innehåller bedömningar av måluppfyllelse och åtgärder för ökad måluppfyllelse. För närmare stöd i utformandet av kvalitetsredovisningar se Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning (SKOLFS 2006:18). 2008-09-09 Umeå
Stefan Persson Marita Björkman
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Saxnäs skola Dnr 53-2007:3606
Utbildningsinspektion i Saxnäs skola Förskoleklass Grundskola årskurserna 1–9
Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Vilhelmina och besökt Saxnäs skola den 15–16 april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Saxnäs skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Saxnäs skola intervjuades rektorn, lärare, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan Saxnäs skola
Antal elever
Förskoleklass
6
Grundskola
Källa: Vilhelmina kommun
57
SKOLVERKET 2 (14)
Helhetsbedömning Saxnäs skola erbjuder eleverna en trygg och trivsam studiemiljö med goda förutsättningar för lärande och utveckling. Fall av kränkande behandling förefaller ovanliga och vid skolan pågår ett aktivt värdegrundsarbete som involverar såväl elever som personal. I skolans dokumentation finns goda exempel på uppföljning och analys av verksamheten. Dock finns för skolan ingen utarbetad kvalitetsredovisning som underlag för avstämning av hur långt verksamheten kommit i det löpande kvalitetsarbetet. Skolan har en likabehandlingsplan, men den behöver utvecklas för att svara mot lagens krav. De nationella ämnesproven i årskurs 5 visar på låg måluppfyllelse i engelska, matematik och svenska. Kunskapsresultat i övriga ämnen finns inte redovisade och skolan gör heller ingen systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5. Betygen i årskurs 9 visar att alla elever når lägst betyget godkänt i samtliga ämnen, även om de nationella proven i matematik visar på låga resultat. Det är viktigt att lärarna följer och utvärderar elevernas individuella kunskapsutveckling för att så tidigt som möjligt sätta in eventuella stödinsatser. Det övergripande ansvaret för detta vilar på rektorn. Ett viktigt verktyg i detta arbete är elevernas individuella utvecklingsplaner. Det är viktigt att dessa utformas och används som ett reellt verktyg i elevernas lärande process. Verksamheten vid Saxnäs skola innehåller många exempel på hur de lokala förutsättningarna tillvaratas. Undervisningen är varierad och ger utrymme för olika kunskapsformer. Lärarna tar väl tillvara personalgruppens olika kompetenser och eleverna har goda möjligheter till delaktighet i planering och genomförande av undervisningen. Skolan nyttjar sina möjligheter att anpassa verksamheten efter elevernas behov. Stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Elevernas åtgärdsprogram bör dock utvecklas för att bättre fungera som verktyg för uppföljning och utvärdering av stödinsatserna. Lärarna har pedagogisk utbildning och undervisar huvudsakligen i de ämnen de har utbildning för. Undervisning i några ämnen bedrivs emellertid av lärare som inte har utbildning i ämnet. Kommunen bör aktivt verka för att all undervisning bedrivs av lärare med behörighet i ämnet. Vid skolan finns en platsansvarig som är väl förtrogen med den dagliga verksamheten. Platsansvarig sköter det dagliga praktiska ledningsarbetet och har en betydande roll i arbetet med ledning, resultatuppföljning, kvalitets- och utvecklingsarbete. Rektorns kontakt med skolan sker huvudsakligen via platsansvarig. Rektorns förtrogenhet med den dagliga verksamheten bör fördjupas och rektorn bör ta ett större ansvar för skolans resultatuppföljning och utveckla sin roll som pedagogisk ledare för verksamheten.
SKOLVERKET 3 (14)
Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen för årskurs 1–5 (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet). - Teknik genomförs inte på ett sådant sätt att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen). - Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17 – 18 §§ grundskoleförordningen). - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (1 – 4 §§ Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - De individuella utvecklingsplanernas utformning och innehåll bör förbättras. - Utformningen av åtgärdsprogrammen bör förbättras. - Kommunen bör aktivt verka för att all undervisning bedrivs av lärare med behörighet i ämnet. - Rektorn bör förbättra sin förtrogenhet med den dagliga verksamheten vid skolan. - Rektorn bör utveckla sin roll som pedagogisk ledare.
Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande: Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1
KUNSKAPER
Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1
Kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål.
Kommentar: Skolan genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5 och resultaten visar på en låg måluppfyllelse för svenska, matematik och engelska. Inspektörerna konstaterar att meritvärdet för eleverna i årskurs 9 har varierat under de senaste åren. 2003 var meritvärdet 180 och har sedan höjts för att 2007 vara 266. För 2007 hade samtliga elever i årskurs 9 minst godkänt i alla ämnen. Någon jämförelse mellan pojkar och flickor låter sig inte göras med tanke på det låga elevantalet. En jämförelse mellan resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetyget i samma ämnen visar på ett betygsresultat som överstiger resultaten för de nationella proven. Någon närmare förklaring till detta ges inte av skolan. 1.2
Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,
•
om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,
•
om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,
•
om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas,
•
om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen.
SKOLVERKET 5 (14)
Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Saxnäs skola är liten sett till elevantal, vilket innebär att det är svårt att dra långtgående slutsatser av en resultatredovisning på gruppnivå. Däremot är det viktigt att skolan följer och utvärderar elevernas individuella kunskapsutveckling för att exempelvis kunna sätta in eventuella stödåtgärder för ökad måluppfyllelse. Det är också viktigt att skolan följer upp resultaten med hjälp av jämförelser med kommunens övriga skolor och utifrån hur eleverna klarar sig i gymnasieskolan. Bedömningen är att området uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat håller mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Uppföljning av alla ämnen I läroplanen framgår att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. En av förutsättningarna för detta arbete är att elevernas kunskapsresultat följs upp och utvärderas av lärarna. Lärarna vid Saxnäs skola följer regelbundet upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen för de senare årskurserna, men endast i svenska, matematik, engelska och idrott för de tidiga årskurserna. Skolan gör inte heller en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 för samtliga ämnen. Detta begränsar möjligheterna att ständigt pröva och utveckla undervisningsmål och metoder samt att en viktigt del i underlaget för bedömning och utvärdering av stödinsatser saknas. Inspektörerna bedömer därför att skolorna måste förbättra sitt arbete med att följa upp och dokumentera elevernas kunskapsutveckling samt även bättre följa upp och utvärdera de samlade kunskapsresultaten i årskurserna 5 och 9. Individuell utvecklingsplan Vid utvecklingssamtalen ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Vid Saxnäs skola upprättas individuella utvecklingsplaner för alla elever. De planer som inspektörerna tagit del av innehåller i huvudsak en lägesbeskrivning. Målen att uppnå är inte konkreta och utgår inte tydligt från strävansmålen i styrdokumenten. Planerna beskriver inte heller vilka insatser som skolan ska vidta för att eleven ska utvecklas mot målen. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanernas innehåll och kvalitet bör förbättras samt att skolan bör tydliggöra syftet med planerna för att de ska bli ett reellt verktyg i elevernas lärandeprocess. För stöd i utarbetandet av individuella utvecklingsplaner se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10).
SKOLVERKET 6 (14)
1.3
Bedömning och betygssättning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,
•
om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,
•
om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna,
•
om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,
•
om betyg sätts enligt författningarnas krav,
•
om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.
Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Området Bedömning och betygsättning håller god kvalitet. Lärarna har i huvudsak goda rutiner och verktyg för att göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper utifrån de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Lärarna vid Saxnäs skola använder nationella betygskriterier för sin betygssättning i samtliga ämnen. Lärarna har i ett gemensamt utvecklingsarbete i kommunen deltagit i diskussioner om bedömning och betygsättning. Inom arbetslagen och över ämnesgränserna diskuteras också ofta bedömningsfrågor. För att säkerställa likvärdigheten i sin bedömning bör också fortsättningsvis lärarna ges möjlighet att delta i kommunövergripande diskussioner om betyg och bedömning i sina respektive ämnen. 1.4
Genomförande av utbildningen
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning,
•
om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
•
om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,
•
om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
•
om undervisningen är allsidig och saklig,
SKOLVERKET 7 (14)
•
om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande,
•
om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,
•
om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.
Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Personalen vid Saxnäs skola arbetar aktivt för att bibehålla och utveckla verksamhetens kvalitet och göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skolans arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, undervisningen är varierad och tar tillvara de lokala förutsättningarna. Samarbete med närsamhället är centralt i skolans verksamhet. Inspektionen visar att lärarna samarbetar på en rad olika sätt för att nyttja varandras kompetenser och hitta flexibla lösningar. Överlag är eleverna nöjda med sina lärare och med skolans arbetssätt. Eleverna ges också goda möjligheter att utveckla kunskaper om demokratins principer i såväl elev- och klassråd som i planering och genomförande av undervisningen. Även eleverna i förskoleklassen har goda förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Verksamheten tar avstamp i leken för att stimulera barnens möjligheter till utveckling och lärande för fortsatt skolgång. Samverkan är god mellan förskoleklass, skola och förskola. Skolans temaarbeten och fjällveckor är goda exempel på verksamhet över årskursgränserna. Sammantaget bedömer inspektörerna att området genomförande av utbildning är av god kvalitet.
SKOLVERKET 8 (14)
1.5
Anpassning av verksamheten till elevernas behov
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
•
om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,
•
om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.
Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inspektörerna bedömer att området anpassning av verksamheten till elevernas behov är av god kvalitet. Skolan har goda förutsättningar att anpassa undervisningen till varje elevs behov. Saxnäs skola har specialpedagogkompetens i lärargruppen. Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet, huvudsakligen i ämnena svenska, matematik och engelska men exempel finns på stödinsatser även i andra ämnen. Inspektörerna vill påpeka vikten av uppföljning och utvärdering av stödinsatser. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsats: Åtgärdsprogram Om utredningen om behov av särskilt stöd visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av innehåller ofta endast en lägesbeskrivning. De mål som presenteras är av övergripande, sammanfattande karaktär och beskriver snarare vad eleven ska göra än att redovisa konkreta utvärderingsbara mål. I den mån åtgärder presenteras är de mestadels av karaktären: arbeta vidare med, få mer hjälp, sköta läxor noga. Vem som ansvarar för åtgärderna är knapphändigt beskrivet. Inspektörerna bedömer att utformningen av åtgärdsprogrammen bör förbättras samt att rektorn bör ta ett tydligt ansvar för detta. Mer att läsa om arbetet med åtgärdsprogram finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25). 2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling.
SKOLVERKET 9 (14)
2.1
Normer och värden i studiemiljö och samvaro
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan utgör en trygg miljö,
•
om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper,
•
om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,
•
om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,
•
om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Det är inspektörernas bedömning att Saxnäs skola erbjuder elever och personal en trygg och trivsam studie- och arbetsmiljö. Ett aktivt värdegrundsarbete pågår i den dagliga verksamheten och fall av kränkningar förefaller vara ovanliga. Skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever. Sammantaget bedömer inspektörerna att området normer i studiemiljö och samvaro är av god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsats: Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska varje skola upprätta en likabehandlingsplan. Saxnäs skola har en likabehandlingsplan som innehåller mål och visioner för likabehandlingsarbetet, definitioner av begrepp, ansvarsområden och rutiner, exempel på förebyggande insatser samt en beskrivning av åtgärder vid fall av kränkning och mobbning. Likabehanslingsplanen saknar dock en tydlig koppling till en kartläggning och analys av de behov varje verksamhet vid skolan har. Planen beskriver inte heller de insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året för att sträva mot uppsatta mål och visioner. Hur det kontinuerliga arbetet utifrån likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas framgår inte heller. Inspektörerna vill även uppmärksamma skolan på att planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever. Ett arbetet som ska anpassas till elevernas ålder och mognad. Med avseende på detta bedömer inspektörerna att likabehandlingsplanen vid Saxnäs skola inte motsvarar lagens krav. Mer att läsa om utformning och innehåll i likabehandlingsplaner finns i Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2007:07).
SKOLVERKET 10 (14)
3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1
Tillgång till likvärdig utbildning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,
•
om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,
•
om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,
•
om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,
•
om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,
•
om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad,
•
om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.
Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X
Motivering: Inspektörerna bedömer att området tillgång till likvärdig utbildning håller god kvalitet. Eleverna erbjuds de valmöjligheter som de har rätt till. Undervisning i både nord- och sydsamiska erbjuds som modersmål och den samiska kulturen avspeglar sig på en rad olika sätt i undervisningen, t ex i slöjd, hem- och konsumentkunskap och samhällsorienterande ämnen. På scheman för elever upp till årskurs 5 finns begreppet ”OÄ”. Inspektörerna vill poängtera att det är en beteckning på ett ämnesblock som försvann när 1994 års läroplan infördes. I nu gällande kursplaner finns mål att uppnå och sträva mot för respektive ämne inom ämnesblocket. Dessa mål ska ange inriktningen på skolans arbete. Innehållet i undervisningen, arbetssätten och arbetsformerna ska utformas utifrån dessa mål. Inom bedömningsområdet finns behov av följande åtgärder: Garanterad undervisningstid I grundskolans kursplan anges mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret för ämnet teknik. På scheman och i timplanen vid Saxnäs skola finns inte
SKOLVERKET 11 (14)
teknik med för elever upp till och med årskurs 5. Elever och föräldrar kan inte exemplifiera eller redogöra för när eller hur utbildning genomförs i ämnet teknik och inte heller vilka mål som finns i ämnet. Enligt skolan är teknik en integrerad del av de naturorienterande ämnena som i sin tur ingår i det ämnesblock som betecknas ”OÄ”. Med avseende på den otydlighet som gäller kring undervisningen i teknik, i de lägre årskurserna, gör inspektörerna bedömningen att eleverna inte ges förutsättningar att nå målen för ämnet i årskurs 5. Valmöjligheter I timplanen anges ett visst antal timmar för språkval. Som språkval ska bland annat erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska samt svenska och engelska. Saxnäs skola erbjuder franska, tyska samt svenska/engelska som alternativ i språkval. Eleverna kan dock inte välja bara det ena språket av engelska eller svenska. Enligt intervjuer med elever, lärare och föräldrar framgår att svenska/engelska i första hand är avsett för elever som har svårigheter i dessa ämnen. Skolan måste åtgärda detta. Rätten att välja svenska eller engelska som språkval ska enligt grundskoleförordningen omfatta alla elever oberoende av förkunskaper. Språkval är fastställt i timplanen och ska erbjudas och utformas som språkvalsalternativ för alla elever och inte som åtgärd för elever i behov av stöd. Elever med svårigheter i något ämne har rätt till stöd inom ramen för det ämne de behöver stöd i. 3.2
Personalens utbildning och kompetensutveckling
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,
•
om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,
•
om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,
•
om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
X
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 12 (14)
Motivering: Inspektörerna bedömer att området personalens utveckling och kompetens är av god kvalitet. Skolans lärare har pedagogisk högskoleutbildning och i huvudsak undervisar lärarna i de ämnen de har utbildning för. Skolan är liten och lärarna får dock även undervisa i andra ämnen. Vid skolan finns lärare med fortbildning inom områdena, barn i behov av särskilt stöd och IT. Långa avstånd begränsar möjligheten att kunna nyttja den fortbildning som erbjuds. Rektorn, som genomgått den statliga rektorsutbildningen har arbetat många år som skolledare. Inom bedömningsområdet finns dock behov av följande förbättringsinsats: Personalens utbildning Kommunen är skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid Saxnäs skola bedrivs undervisning i idrott och hälsa, slöjd och hem- och konsumentkunskap av lärare som inte har behörighet. Detta på grund av att personer med sådan utbildning inte finns tillgänglig. Personalen uttrycker en vilja att tillägna sig den behörighet som krävs för undervisningen i dessa ämnen. Inspektörerna bedömer att kommunen aktivt bör verka för att all undervisning bedrivs av lärare med behörighet i ämnet. 3.3
Rektors ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,
•
om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,
•
om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen,
•
om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.
•
om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.
Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
X
God kvalitet
Mycket god kvalitet
SKOLVERKET 13 (14)
Motivering: Vid Saxnäs skola finns en platsansvarig utan tydlig arbetsbeskrivning som sköter det vardagliga praktiska ledningsarbetet vid skolan. Platsansvarig är väl förtrogen med den dagliga verksamheten och har stort förtroende hos personal, elever, föräldrar och rektor samt utgör en länk mellan verksamhet och rektor. Med hänvisning till vad som redovisas nedan och det ansvar som rektorn har enligt läroplanen, är det inspektörernas bedömning att området rektors ansvar är av mindre god kvalitet. Inom området finns behov av följande förbättringsinsatser: Rektors förtrogenhet Enligt skollagen ska rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Rektorn har sitt kontor på Hembergsskolan i Vilhelmina tätort. Besök i Saxnäs skola sker, enligt rektorn, en gång varannan vecka. Rektorns förtrogenhet med verksamheten vilar till stor del på telefon- och mailkontakter med platsansvarig vid skolan. Detta begränsar rektorns möjligheter att hålla sig förtrogen med den dagliga verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektorns förtrogenhet bör förbättras. Rektor som pedagogisk ledare I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Det som i läroplanen anges vara rektors ansvar får heller inte delegeras. Rektorn vid Saxnäs skola fattar beslut för verksamheten och leder arbetet i till exempel arbetsplatsträffar och elevvårdskonferenser. Platsansvarig vid skolan har en betydande roll i den dagliga ledningen av skolan och i arbetet med resultatuppföljning, kvalitetsarbete, utvecklings- och personalfrågor. Inspektörerna bedömer att rektorn bör utveckla sin roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Skolan genomför inte någon tydlig systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer att rektorn måste ta ansvar för att skolans resultat systematiskt följs upp och utvärderas utifrån läroplan och kursplaner. 3.4
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,
SKOLVERKET 14 (14)
•
om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.
Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Kommunen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Vid Saxnäs skola finns underlag för detta i form av dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen för de högre årskurserna men endast i ämnena svenska, matematik, engelska och idrott för de lägre årskurserna. Lärarna känner sin verksamhet och sina elever väl och diskussioner om skolans resultat och utvecklingsarbete pågår inom personalgruppen. I skolans dokumentation finns goda exempel på uppföljning och analys av t ex temaarbeten, värdegrundsarbete och fjällveckor. Dock finns ingen sammanställning av detta material som underlag för avstämning av verksamheten. Därför bedömer inspektörerna att skolan inom bedömningsområdet håller mindre god kvalitet. Åtgärder måste vidtas avseende: Kvalitetsredovisning Varje skola och varje verksamhetsform ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skriftliga kvalitetsredovisningen ska vara ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande kvalitetsarbetet. Redovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Verksamheten i Saxnäs skola redovisas i ett årsbokslut för respektive rektorsområde men skolan har ingen kvalitetsredovisning utifrån de krav som förordningen ställer. Detta måste skolan åtgärda. Mer att läsa om utformning och innehåll i kvalitetsredovisningar finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 2008-09-09 Umeå
Pär Axelsson Ulrika Svedmark
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Malgomajskolan Dnr 53-2007:3606
Utbildningsinspektion i Malgomajskolan Gymnasieskola
Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Malgomajskolan den 9–11 april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Malgomajskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Malgomajskolan intervjuades rektorn och biträdande rektorn, utbildningsledare, lärare, skolkuratorer, specialpedagog, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner på ett urval av program. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan Malgomajskolan Gymnasieskola
Antal elever 450
Källa: Vilhelmina kommun
Vilhelmina kommun har cirka 8 000 invånare och av dessa bor cirka 4 000 i tätorten. Kommunen är en glesbygdskommun som präglas av långa avstånd. Malgo-
SKOLVERKET 2 (19)
majskolan är kommunens enda gymnasieskola och erbjuder utbildning på nio nationella program; elprogrammet (EC), estetiska programmet (ES), fordonsprogrammet (FP), hotell- och restaurangprogrammet (HR), naturbruksprogrammet (NP), naturvetenskapsprogrammet (NV), omvårdnadsprogrammet (OP), samhällsvetenskapsprogrammet (SP), teknikprogrammet (TE) samt även individuella program (IV). Malgomajskolan ligger centralt i Vilhelmina tätort och verksamheten bedrivs i fem olika byggnader. I huvudbyggnaden bedrivs undervisning för de studieförberedande programmen, liksom även undervisning i kärnämnen för övriga program. I de andra byggnaderna, som ligger alltifrån cirka 50 meter till ett par kilometer från huvudbyggnaden, finns verksamheten för de yrkesförberedande programmen. HR har huvuddelen av sin verksamhet i Folkets Hus, där skolan hyr en restauranglokal. Malgomajskolan leds av en rektor. Skolan har också en biträdande rektor med ansvar för ekonomi och lokaler. I övrigt ingår i ledningsgruppen fem utbildningsledare med ansvar för de olika programmen. Lärarna bildar arbetslag knutna till programmen.
Helhetsbedömning Malgomajskolan uppnår resultat som ligger lågt i jämförelse med snittet för riket och andra glesbygdskommuner. Skolan har en lärartäthet som överstiger rikssnittet, men andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning är lägre än genomsnittet för riket. Den samlade bilden är ändå att skolan bedriver en bra verksamhet för sina elever. Det råder en positiv anda vid skolan och stämningen beskrivs som god såväl mellan elever som mellan elever och personal. I intervjuer framhålls ofta personalens engagemang för uppdraget. Det är dock inspektörernas bedömning att skolan måste arbeta för att systematiskt följa upp och analysera sina resultat för att kunna förbättra sin verksamhet och nå högre måluppfyllelse. Skolans kvalitetsarbete måste förbättras och årligen dokumenteras i en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav. Inspektörerna bedömer vidare att skolan bör arbeta för att stimulera elevernas vilja att engagera sig i sin egen utbildning och i skolgemensamma frågor. Vid skolan måste finnas fungerande rutiner för elevinflytande. Eleverna bör också ges större möjligheter att vara delaktiga i och ha inflytande över utbildningens innehåll och utformning. Likaså bör skolan i högre utsträckning verka för ämnesintegration och samverkan för att skapa en helhet i elevernas utbildning. Även om skolan har en organisation för att kunna hjälpa elever i behov av stöd, råder det en osäkerhet huruvida alla elever i behov av särskilt stöd får det. Utredningar drar ibland ut på tiden, vilket får till följd att elever kan få vänta länge på att få sitt behov tillgodosett. Det är inte heller klarlagt att alla elever som efter utredning bedöms vara i behov av särskilt stöd får ett utarbetat åtgärdsprogram. Möjligen kan skolans ledningsorganisation, med rektor, biträdande rektor och utbildningsledare för de olika programmen, bidra till att det råder en otydlighet bland annat i rutinerna avseende frågor om elevers behov av särskilt stöd. Den dagliga kontakten med verksamheterna sköts av utbildningsledarna som tillsammans med
SKOLVERKET 3 (19)
rektorn och den biträdande rektorn utgör skolans ledningsgrupp. Enligt personalen tar rektorn de beslut som enligt författningarna åligger rektorn, men inspektörerna menar att det kan finnas en risk för att skolans ledningsorganisation bidrar till att det råder en otydlighet för elever och föräldrar om vem som fattar beslut om elevens utbildning. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: -
Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna).
-
Åtgärdsprogram i enlighet med förordningens krav utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1a § gymnasieförordningen).
-
Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 § gymnasieförordningen).
-
Skolan har ingen kvalitetsredovisning (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: -
Skolan måste försäkra sig om att alla lärare, på ett mer systematiskt sätt, följer upp sin verksamhet för att kunna utveckla sina metoder och undervisningsmål i förhållande till styrdokumentens krav och på så sätt också bidra till att skolan ständigt arbetar för att förbättra sin verksamhet.
-
Skolan bör förbättra kvaliteten på utvecklingssamtalen, se till att de genomförs med den individuella studieplanen som grund samt att vårdnadshavare till omyndiga elever delges informationen.
-
Skolan måste säkerställa att elever skyndsamt får särskilt stöd utifrån de behov som konstaterats.
-
Skolan bör verka för att skapa ett större engagemang bland elever att vara delaktiga i och ha inflytande över sin egen utbildning och i skolgemensamma frågor.
-
Skolan och kommunen bör se till att informationen om de lokala inriktningarna blir tydligare.
-
Skolan bör arbeta för att alla elever får likvärdiga möjligheter att tillgodose sina behov av datorer och andra tekniska hjälpmedel.
-
Skolan och kommunen bör arbeta för att stimulera personalen till allmänt kompetenshöjande insatser.
SKOLVERKET 4 (19)
-
Skolan bör i högre utsträckning verka för ämnesintegration och samverkan för att skapa en helhet i elevernas utbildning och bättre planering av elevernas arbetsbelastning.
Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande: -
Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.
-
God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.
-
Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.
-
Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.
1
KUNSKAPER
Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1
Kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål.
SKOLVERKET 5 (19)
Tabell 1: Malgomajskolans resultat jämfört med andra glesbygdskommuner och riket åren 2005–2007 Malgomajskolan
Skolan 2005 2006 2007
Glesbygds kommuner 2005 2006 2007
2005
Riket 2006 2007
Andel elever som fått slutbetyg inom fyra år (procent)
69,4
70,4
71,7
74
74
72
76
75
75
- % av alla kvinnor
67,6
84,6
74,3
Iu
Iu
Iu
78,9
77,8
78,8
- % av alla män
70,7
58,4
69,5
Iu
Iu
Iu
73,3
72,1
73,7
Andel elever av dessa som är behöriga till högskola (procent)
84,3
74,5
67,7
90
90
90
89
89
89
- % av alla kvinnor
84,6
77,6
78,7
Iu
Iu
Iu
91,3
91,7
91,3
- % av alla män
84,0
71,7
61,0
Iu
Iu
Iu
86,5
86,6
86,4
Andel elever med reducerat program (procent)
2
2
1
8
5
5
5
4
4
Andel elever med utökat program (procent)
84,3
19,6
8,9
32
34
33
23
23
23
Genomsnittlig betygspoäng
13,0
12,3
12,0
14,0
13,9
13,9
14,0
14,1
14,1
- % av alla kvinnor
13,3
13,3
13,7
Iu
Iu
Iu
14,7
14,7
14,7
- % av alla män
12,6
11,4
11,0
Iu
Iu
Iu
13,4
13,4
13,4
Källa: Skolverkets statistik samt Beskrivande data för gymnasieskolan. I u: ingen uppgift
SKOLVERKET 6 (19)
Tabell 2: Genomsnittligt betygspoäng för respektive program i Malgomajskolan, jämfört med riket år 2005–2007 Skolan Riket Program/År 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Elprogrammet .. .. .. 12,3 12,3 12,4 Estetiska programmet
..
..
..
14,8
15,0
14,9
Fordonsprogrammet
11,8
..
10,5
11,5
11,6
11,6
Hotell- och restaurangprogrammet
11,1
10,7
11,5
12,8
12,9
12,8
Naturbruksprogrammet
Iu
Iu
Iu
13,3
13,5
13,6
Naturvetenskapsprogrammet
14,9
15,2
..
16,1
16,1
16,2
Omvårdnadsprogrammet
14,4
13,8
..
13,1
13,2
13,2
Samhällsvetenskapsprogrammet
13,6
12,9
13,0
14,7
14,7
14,7
..
..
15,4
13,8
14,0
14,0
Teknikprogrammet
Källa: Skolverkets statistik, I u: Ingen uppgift, .. : Antalet elever är lägre än 10. Tabell 3: Resultat nationella prov vårterminen 2007, Malgomajskolans resultat jämfört med rikets resultat baserat på ett representativt urval av 90–100 skolor i landet. Kurs/Betyg
Icke godkänd Skolan Riket
Godkänd Skolan Riket
Väl godkänd Skolan Riket
Mycket väl godkänd Skolan Riket
Svenska B
17 %
6%
48 %
48 %
26 %
36 %
8%
10%
Engelska A
7%
5%
50 %
39 %
38 %
44 %
6%
12 %
Engelska B
2%
4%
35 %
37 %
49 %
44 %
14 %
16 %
Matematik A
26 %
18 %
54 %
48 %
18 %
27 %
1%
7%
Matematik B
42 %
27 %
45 %
38 %
12 %
24 %
2%
11 %
Matematik D
21 %
14 %
63 %
40 %
16 %
25 %
0%
21 %
Källa: Skolverkets statistik
SKOLVERKET 7 (19)
Tabell 4: Andel elever med minst G i kärnämneskurser 2005–2007 Kärnämneskurs 2005 2006 Engelska A 91,1 93,1
2007 92,7
Estetisk verksamhet
96,0
98,0
95,1
Idrott och hälsa A
92,1
79,4
78,7
Matematik A
90,2
92,0
87,8
Naturkunskap A
92,1
88,8
89,2
Religion A
89,1
83,8
82,4
Samhällskunskap A
93,1
88,1
80,3
Svenska A
99,0
99,0
95,2
Svenska B
91,2
82,0
74,4
Källa: Skolverkets statistik
Kommentar: Enligt tabell 1 uppnår Malgomajskolans elever resultat som under de senaste tre åren genomgående är lägre än både genomsnittet för riket och för andra glesbygdskommuner. Det gäller andelen elever med slutbetyg inom fyra år, liksom även andelen av dessa som är behöriga till högskola. Den genomsnittliga betygspoängen är också den lägre än genomsnittet för både riket och andra glesbygdskommuner. Inspektörerna konstaterar vidare att skillnaderna i resultat mellan män och kvinnor är stora och visar tendens att öka. Exempelvis har de manliga elevernas genomsnittliga betygspoäng sjunkit till 11,0 år 2007, medan de kvinnliga elevernas har ökat till 13,7. Endast 61 procent av de män som fått slutbetyg inom 4 år är behöriga till högskolestudier medan 78,7 procent av kvinnorna är det. Tabell 2 visar de genomsnittliga betygspoängen för Malgomajskolans olika program. Vid analysen av siffrorna bör hänsyn tas till att elevantalet på vissa program är så lågt att siffrorna inte redovisas i Skolverkets statistik. Av tabellen framgår att teknikprogrammet år 2007 uppnått den högsta genomsnittliga betygspoängen på 15,4, medan fordonsprogrammet har den lägsta på 10,5. Både teknikprogrammet och omvårdnadsprogrammet uppvisar högre genomsnittliga betygspoäng än riksgenomsnittet. Övriga program har under de senaste tre åren lägre genomsnittliga betygspoäng än riket. Av skolans program har fordonsprogrammet år 2007 det största antalet avgångselever och uppvisar, som tidigare nämnts, den lägsta genomsnittliga betygspoängen. Inspektörerna kan också konstatera att andelen elever med slutbetyg från fordonsprogrammet år 2007 var 46, 2 procent. Året dessförinnan var samma andel endast 30,8 procent. Motsvarande andel för riket för riket var 72,2 procent år 2007 och 71,9 procent år 2006. Andelarna är anmärkningsvärt låga och bör föranleda skolan att närmare analysera orsakerna. Tabell 3 visar skolans resultat på de nationella prov som genomfördes vid skolan under vårterminen 2007. Här kan konstateras att en förhållandevis hög andel av
SKOLVERKET 8 (19)
eleverna inte uppnår godkända resultat i proven i matematik. Hela 42 procent av eleverna klarade inte godkänt i provet för B-kursen i matematik och 26 procent av eleverna uppnådde inte godkänt i provet för A-kursen i samma ämne. Även här menar inspektörerna att skolan närmare måste analysera resultaten och vidta åtgärder för högre måluppfyllelse. Tabell 4 visar också att skolans resultat i de flesta kärnämnen sjunker. Trenden är nedåtgående och orsakerna till detta bör analyseras i syfte att vidta åtgärder för högre måluppfyllelse. 1.2
Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,
•
om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp fortlöpande i samtliga ämnen,
•
om lärarna informerar eleven fortlöpande om både utvecklingsbehov och framgångar i studierna,
•
om varje elev, minst en gång per termin ges ett utvecklingssamtal som utgår från en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser som eleven gjort,
Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Det är inspektörernas bedömning att Malgomajskolan bör förbättra sin verksamhet när det gäller uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat. Uppföljning av resultaten och elevernas kunskapsutveckling Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Inspektionen visar att vissa lärare följer upp resultaten i syfte att förbättra verksamheten. I intervjuer framkommer dock att det varierar från lärare till lärare i vilken utsträckning uppföljning sker. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste försäkra sig om att alla lärare, på ett mer systematiskt sätt, följer upp resultaten för att kunna utveckla sina metoder och undervisningsmål i förhållande till styrdokumentens krav och på så sätt också bidra till att skolan ständigt arbetar för att förbättra sin verksamhet.
SKOLVERKET 9 (19)
Information och utvecklingssamtal Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om sina utvecklingsbehov och framgångar i studierna och minst en gång per termin ska eleven ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation i ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet ska genomföras med den individuella studieplanen som grund. För omyndiga elever ska också den informationen delges vårdnadshavarna. På Malgomajskolan erbjuds eleverna ett utvecklingssamtal varje termin, men intervjuer visar att kvaliteten på samtalen varierar. Det framgår att inte alla elever får tydlig information om sina utvecklingsbehov och det är inte heller alltid som utvecklingssamtalet genomförs med den individuella studieplanen som grund. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra kvaliteten på utvecklingssamtalen, se till att de genomförs med den individuella studieplanen som grund samt att vårdnadshavare till omyndiga elever delges informationen. 1.3
Bedömning och betygssättning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna gör en allsidig bedömning av elevens kunskaper och därvid beaktar hela kursen,
•
om lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,
•
om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna,
•
om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,
•
om betyg sätts enligt författningarnas krav,
•
om betygskatalog förs enligt bestämmelserna
Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X
Motivering: Det är inspektörernas bedömning att Malgomajskolan håller god kvalitet när det gäller området Bedömning och betygssättning. Lärarna gör överlag en allsidig bedömning av elevens kunskaper och använder fastställda betygskriterier för sin betygssättning. Nationella prov används för att bedömningsgrunderna ska bli så likvärdiga som möjligt. Betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Insatser krävs dock avseende:
SKOLVERKET 10 (19)
Betygssättning enligt författningarnas krav Enligt gymnasieförordningen ska betyg sättas efter avslutad kurs. Inspektionen visar att det på Malgomajskolan förekommer att betyg inte alltid sätts i anslutning till avslutad kurs, det vill säga när undervisningen upphört. Kurser hålls ibland öppna för vissa elever, efter det att undervisningen avslutats, för att ge dem möjligheter att komplettera och nå även högre betygssteg än Godkänt. Ibland används också förlängd kurstid som en särskild stödåtgärd. Inspektörerna bedömer att skolan måste se till att betyg sätts efter avslutad kurs. 1.4
Genomförande av utbildningen
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning,
•
om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
•
om alla elever har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar,
•
om skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande,
•
om undervisningen är saklig och allsidig,
•
om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande,
•
om samverkan sker mellan skolan och det omgivande samhället.,
•
om varje elev har en individuell studieplan,
Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inspektörernas bedömning är att skolan genomför utbildningen med god kvalitet. De nationella målen anger inriktningen, även om det på vissa program fokuseras mer på kursmål och mindre på programmål. Alla elever har en individuell studieplan. Skolan arbetar för att ge utrymme för olika kunskapsformer och att varje elev ska utveckla en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Intervjuer visar att eleverna är nöjda med sina lärare. Arbetsplatsförlagd utbildning erbjuds till viss del på de yrkesförberedande programmen, men enligt skolledning och personal är det svårt att hitta lämpliga praktikplatser, vilket innebär att den delen av utbildningen ofta får arrangeras inom skolan. På några program har dock eleverna möjlighet att göra sin arbetsplatsförlagda del av utbildningen på an-
SKOLVERKET 11 (19)
nan ort eller till och med i annat land. Samarbete har också inletts med ett universitet i St Petersburg. Inom området finns dock behov av förbättringsinsatser avseende: Demokratiska arbetsformer och elevinflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Inspektionen visar att det på Malgomajskolan varierar i vilken utsträckning elever ges möjlighet att påverka och ha inflytande över utbildningens innehåll och utformning samt i skolgemensamma frågor. Klassråd hålls ibland vid behov. Någon fast tid för detta finns inte alltid tydligt angiven på elevernas scheman. Det framgår av intervjuer att det varierar stort mellan grupper hur ofta och hur regelbundet klassråd hålls. I vissa klasser saknar också eleverna tillfällen att få dryfta gemensamma frågor, eftersom de sällan har gemensamma lektioner, utan är uppdelade i olika inriktningar. Skolan arbetar för att få igång det elevråd som tidigare funnits vid skolan, men som under innevarande läsår ännu inte kommit igång. Det finns, enligt både skolledning och elever, uppenbara svårigheter att få elever att engagera sig i skolgemensamma frågor. Enligt skolledningen hålls skolkonferens ett par gånger varje termin med en sammansättning av ledamöter som överensstämmer med gymnasieförordningens krav. För de elever som inspektörerna kom i kontakt med, är det dock okänt vad som behandlas där. Inspektörerna bedömer att skolan bör verka för att elever blir mer delaktiga i och får inflytande över sin egen utbildning och i skolgemensamma frågor. Samverkan inom skolan Enligt läroplanen ska skolan ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang, vilket fordrar särskild uppmärksamhet i en kursutformad skola. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Alla som arbetar i skolan ska också samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande och lärare ska samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen. På Malgomajskolan sker viss samverkan mellan lärare och kärnämneskurser infärgas i viss mån av karaktärsämneskurser. Det är dock inspektörernas bedömning att skolan i högre utsträckning bör verka för ämnesintegration och samverkan för att skapa en helhet i elevernas utbildning och bättre planering av elevernas arbetsbelastning. 1.5
Anpassning av verksamheten till elevernas behov
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
•
om särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet,
•
om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav,
SKOLVERKET 12 (19)
•
om skolans individuella program först och främst förbereder eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program.
Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Skolans olika grupperingar är relativt små, vilket ger goda förutsättningar att anpassa undervisningen till elevernas behov. Det finns en organisation för att tillgodose elevernas behov av stöd och särskilt stöd. Inför övergången från grundskola till gymnasieskolan genomförs överlämnandekonferenser för att skolan ska få information om redan kända behov av särskilt stöd. I årskurs 1 genomgår alla elever diagnostiska prov i svenska och matematik. Eleverna på individuella program är indelade i olika grupper. Den största gruppen består av elever som måste bli godkända i något eller några av de behörighetsgivande ämnena, svenska, engelska eller matematik. I övriga grupperingar återfinns elever som är i praktik eller kombinerar praktik och gymnasiestudier inom vissa kurser. Det förekommer också att några elever går över till att studera på programinriktat individuellt program (PRIV). Enligt de intervjuade lärarna blir de allra flesta behöriga till ett nationellt program under det första året på IV. Inom området bedömer inspektörerna att det finns behov av förbättringsinsatser avseende: Särskilt stöd Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som har behov av särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. På Malgomajskolan finns en organisation för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. På skolan finns en specialpedagog som är den person som gör alla utredningar, men även bistår lärare med råd och stöd om exempelvis undervisningsmaterial och metoder för att lärare ska kunna anpassa sin undervisning och hjälpa elever inom klassens ram. Specialpedagogen har individuella samtal med alla elever i årskurs 1 och utifrån behoven erbjuds elever stöd i olika former efter principen ”störst behov först”. I intervjuer framkommer att utredningar kan dra ut på tiden och att det finns elever som får vänta på att få sitt behov tillgodosett. Inspektörerna bedömer att skolan måste se till att skyndsamt säkerställa att elever får det särskilda stöd de behöver. Åtgärdsprogram Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska, enligt gymnasieförordningen, rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och
SKOLVERKET 13 (19)
elever eller vårdnadshavare erbjuds möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammen ska framgå vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Vid inspektionen framkommer att åtgärdsprogram inte alltid upprättas för elever i behov av särskilt stöd. När åtgärdsprogram skrivs har det inte heller alltid föregåtts av en utredning och skolan har inte tydliga rutiner för hur utredningarna i förekommande fall dokumenteras. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste se till att elevers behov av särskilt stöd utreds och dokumenteras samt att åtgärdsprogram upprättas för de elever, som enligt utredningen, har bedömts vara i behov av särskilt stöd. 2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1
Normer och värden i studiemiljö och samvaro
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan utgör en trygg miljö
•
om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper,
•
om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete
•
om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever,
•
om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inom området bedömer inspektörerna att Malgomajskolan håller god kvalitet. I intervjuer framkommer att skolan utgör en trivsam miljö för både elever och personal. Skolan bedriver ett förebyggande värdegrundsarbete i form av olika projekt inom bland annat livskunskaps- och genusfrågor. Skolan har ordningsregler som är utarbetade tillsammans med eleverna och en likabehandlingsplan som är framtagen i samarbete med elever och personal. Insatser bör dock vidtas avseende: Likabehandlingsplan Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande be-
SKOLVERKET 14 (19)
handling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolans huvudman, kommunen, ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten. På Malgomajskolan agerar man snabbt vid fall av kränkningar och elever säger i enkäter att de vet vart de ska vända sig om de av någon anledning känner sig kränkta. Skolan har utarbetat en likabehandlingsplan i samarbete med elever och personal, men den motsvarar inte fullt ut lagens krav, som säger att den ska utgå ifrån en kartläggning av den egna verksamheten och utvärderas, följas upp och revideras varje år. Uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen ska också redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen måste utvecklas så att den motsvarar lagens krav. 3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1
Tillgång till likvärdig utbildning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,
•
om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas,
•
om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,
•
om skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav,
•
om skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav,
•
om skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav,
SKOLVERKET 15 (19)
•
om skolan erbjuder studie- och yrkesorientering,
•
om de läromedel som används håller god kvalitet,
•
om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.
Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inspektörerna bedömer att skolan inom området Tillgång till likvärdig utbildning håller god kvalitet. Verksamheten planeras och organiseras så att eleverna får sin garanterade undervisningstid och eleverna erbjuds ett brett urval av valmöjligheter trots att skolan är relativt liten. I intervjuer framkommer att skolan är duktig på att hitta lösningar för att tillmötesgå elevernas önskemål och behov. Inom området bör dock förbättringsinsatser vidtas avseende: Lokala kurser Enligt gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att inrätta lokala kurser. Dessa kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen som inte tillgodoses i nationellt fastställda kursplaner. Lokala kurser kan förekomma på nationella, specialutformade och individuella program, men får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Styrelsen för utbildningen fastställer det antal gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar och även de betygskriterier som gäller för lokala kurser. Malgomajskolan har under den senaste femårsperioden successivt avvecklat de lokala kurser som erbjudits. Några finns dock kvar inom skolans lokala inriktningar på HR och FP. Inspektörerna finner att några av dessa kurser inte fullt ut motsvarar de krav som förordningen ställer, bland annat därför att de inte anger betygskriterier för betyget Mycket väl godkänt. Inspektörerna bedömer därför att skolan och kommunen måste vidta de åtgärder som gör att de lokala kurserna motsvarar förordningens krav. Lokala inriktningar Styrelsen för utbildningen ska för en lokal inriktning fastställa ytterligare mål för utbildningen utöver dem som gäller för det nationella programmet. Av beslutet om att anordna en lokal inriktning ska det framgå dels målen för utbildningen, dels de kunskaper eleverna ska ha uppnått vid fullföljd utbildning. Vidare ska det av beslutet framgå dels vilka kurser som inriktningen innehåller utöver kärnämnena och för programmet gemensamma karaktärsämneskurser, dels vilka kursplaner som ska tillämpas. Före beslut om att anordna en lokal inriktning bör styrelsen för utbildningen i förekommande fall samråda med berörd yrkesnämnd eller motsvarande
SKOLVERKET 16 (19)
samarbetsorgan. På Malgomajskolan finns två lokala inriktningar; Turisthotell inom HR och Småmaskiner inom FP. Skolan har inte tydligt presenterat dessa i form av de mål som gäller för utbildningen utöver dem som gäller för det nationella programmet. Inspektörerna bedömer därför att skolan och kommunen bör se till att informationen om de lokala inriktningarna blir tydligare. Läromedel Rektor har ett särskilt ansvar för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bland annat bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. I intervjuer framkommer synpunkter på att alla elever inte har lika stor tillgång till datorer. På vissa program utrustas eleverna med egna bärbara datorer, medan elever på andra program, med lika stort behov av datorer, inte har samma tillgång. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att alla elever får likvärdiga möjligheter att tillgodose sina behov av datorer och andra tekniska hjälpmedel. 3.2
Personalens utbildning och kompetensutveckling
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,
•
om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,
•
om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,
•
om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Skolverkets statistik visar att drygt 66 procent av skolans lärare år 2007 har pedagogisk högskoleexamen. Enligt rektorn stämmer inte denna siffra, utan borde vara högre. Motsvarande andel för kommunala skolor i riket är knappt 78 och för andra glesbygdskommuner 68 procent. Skolan har dock under de senaste fem åren utbildat ett antal lärare inom olika fortbildningsprojekt och, enligt rektorn, satsat på lärarnas fortbildning. Skolans rektor har genom utbildning och erfarenhet skaffat sig pedagogisk insikt och har också genomgått den statliga rektorsutbildningen. Skolans biträdande rektor har inte pedagogisk utbildning, men har skaffat sig erfarenhet av
SKOLVERKET 17 (19)
pedagogiskt arbete och även erfarenhet av arbetsledande positioner i andra branscher. I övrigt bedömer inspektörerna att skolans personal överlag har insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, men att insatser bör vidtas avseende: Personalens kompetensutveckling Personalen uttrycker ett önskemål om ytterligare resurser för mer individuellt utformad kompetensutveckling. I dagsläget råder ett kommunalt köpstopp, vilket, enligt uppgift, får konsekvenser också för möjligheterna till kompetensutveckling. Mot bakgrund av de uppgifter som den officiella statistiken visar avseende den relativt låga andelen personal med pedagogisk högskoleexamen, bedömer inspektörerna att skolan och kommunen bör förbättra möjligheterna till allmänt kompetenshöjande insatser för personalen. 3.3
Rektors ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,
•
om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,
•
om rektor tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen,
•
om rektor fattar beslut enligt bestämmelserna.
Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Enligt skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger också rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. På Malgomajskolan är ledningen organiserad så att det finns en rektor, en biträdande rektor och därutöver ett antal studieledare med ansvar för ett till tre program vardera. Studieledarna är också lärare på sina respektive program. Den dagliga kontakten med verksamheten sköts i stor utsträckning av studieledarna, men både rektorn och den biträdande rektorn håller sig förtrogna med verksamheterna, ibland i samband med inhopp i undervisningen, men för det mesta på ett mer övergripande plan vid regelbundna träffar med skolans ledningsgrupp. Inspektörerna bedömer att rektorn fattar beslut i enlighet med bestämmelserna. Intervjuer visar dock att skolans organisation med rektor, biträdande rektor och utbildningsledare kan innebära en otydlighet gentemot elever och föräldrar om vem som tar beslut om en elevs utbildning. Insatser bör vidtas avseende:
SKOLVERKET 18 (19)
Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Som pedagogisk ledare och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn har ansvar för skolans resultat. För att rektorn ska kunna följa upp och utvärdera skolans resultat är det nödvändigt att lärarna följer upp och utvärderar elevernas resultat. Som tidigare nämnts är detta ett område som måste förbättras på Malgomajskolan. Inspektörerna bedömer således att rektorn måste ta ett större ansvar för att utbildningsresultaten följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt. 3.4
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen,
•
om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen,
Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X
Motivering: Inspektörerna bedömer att skolan inom området Kvalitetsarbete inte uppnår godtagbar kvalitet. Åtgärder måste vidtas avseende: Systematiskt kvalitetsarbete Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Även om viss uppföljning och utvärdering sker på kurs- och programnivå på Malgomajskolan, måste inspektörerna konstatera att skolan inte har utarbetade rutiner och system för att ta tillvara resultaten och låta dessa ligga till grund för förbättring av måluppfyllelsen. Det är inspektörernas bedömning att skolan måste utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisning Varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolans kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvali-
SKOLVERKET 19 (19)
tetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Skolan ska också sträva efter att göra kvalitetsredovisningen känd och enkelt åtkomlig för var och en. Malgomajskolan har ingen utarbetad kvalitetsredovisning, vilket måste åtgärdas. Om utformningen av kvalitetsredovisning finns att läsa i Skolverkets Allmänna råd för kvalitetsredovisning (SKOLFS 2006:18).
2008-09-09 Umeå
Agnetha Burström Pererik Hagberg
Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Malgomajskolan Dnr 53-2007:3606
Utbildningsinspektion i Malgomajskolan Gymnasieskola
Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Malgomajskolan den 9–11 april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Malgomajskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Malgomajskolan intervjuades rektorn och biträdande rektorn, utbildningsledare, lärare, skolkuratorer, specialpedagog, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner på ett urval av program. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan Malgomajskolan Gymnasieskola
Antal elever 450
Källa: Vilhelmina kommun
Vilhelmina kommun har cirka 8 000 invånare och av dessa bor cirka 4 000 i tätorten. Kommunen är en glesbygdskommun som präglas av långa avstånd. Malgo-
SKOLVERKET 2 (19)
majskolan är kommunens enda gymnasieskola och erbjuder utbildning på nio nationella program; elprogrammet (EC), estetiska programmet (ES), fordonsprogrammet (FP), hotell- och restaurangprogrammet (HR), naturbruksprogrammet (NP), naturvetenskapsprogrammet (NV), omvårdnadsprogrammet (OP), samhällsvetenskapsprogrammet (SP), teknikprogrammet (TE) samt även individuella program (IV). Malgomajskolan ligger centralt i Vilhelmina tätort och verksamheten bedrivs i fem olika byggnader. I huvudbyggnaden bedrivs undervisning för de studieförberedande programmen, liksom även undervisning i kärnämnen för övriga program. I de andra byggnaderna, som ligger alltifrån cirka 50 meter till ett par kilometer från huvudbyggnaden, finns verksamheten för de yrkesförberedande programmen. HR har huvuddelen av sin verksamhet i Folkets Hus, där skolan hyr en restauranglokal. Malgomajskolan leds av en rektor. Skolan har också en biträdande rektor med ansvar för ekonomi och lokaler. I övrigt ingår i ledningsgruppen fem utbildningsledare med ansvar för de olika programmen. Lärarna bildar arbetslag knutna till programmen.
Helhetsbedömning Malgomajskolan uppnår resultat som ligger lågt i jämförelse med snittet för riket och andra glesbygdskommuner. Skolan har en lärartäthet som överstiger rikssnittet, men andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning är lägre än genomsnittet för riket. Den samlade bilden är ändå att skolan bedriver en bra verksamhet för sina elever. Det råder en positiv anda vid skolan och stämningen beskrivs som god såväl mellan elever som mellan elever och personal. I intervjuer framhålls ofta personalens engagemang för uppdraget. Det är dock inspektörernas bedömning att skolan måste arbeta för att systematiskt följa upp och analysera sina resultat för att kunna förbättra sin verksamhet och nå högre måluppfyllelse. Skolans kvalitetsarbete måste förbättras och årligen dokumenteras i en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav. Inspektörerna bedömer vidare att skolan bör arbeta för att stimulera elevernas vilja att engagera sig i sin egen utbildning och i skolgemensamma frågor. Vid skolan måste finnas fungerande rutiner för elevinflytande. Eleverna bör också ges större möjligheter att vara delaktiga i och ha inflytande över utbildningens innehåll och utformning. Likaså bör skolan i högre utsträckning verka för ämnesintegration och samverkan för att skapa en helhet i elevernas utbildning. Även om skolan har en organisation för att kunna hjälpa elever i behov av stöd, råder det en osäkerhet huruvida alla elever i behov av särskilt stöd får det. Utredningar drar ibland ut på tiden, vilket får till följd att elever kan få vänta länge på att få sitt behov tillgodosett. Det är inte heller klarlagt att alla elever som efter utredning bedöms vara i behov av särskilt stöd får ett utarbetat åtgärdsprogram. Möjligen kan skolans ledningsorganisation, med rektor, biträdande rektor och utbildningsledare för de olika programmen, bidra till att det råder en otydlighet bland annat i rutinerna avseende frågor om elevers behov av särskilt stöd. Den dagliga kontakten med verksamheterna sköts av utbildningsledarna som tillsammans med
SKOLVERKET 3 (19)
rektorn och den biträdande rektorn utgör skolans ledningsgrupp. Enligt personalen tar rektorn de beslut som enligt författningarna åligger rektorn, men inspektörerna menar att det kan finnas en risk för att skolans ledningsorganisation bidrar till att det råder en otydlighet för elever och föräldrar om vem som fattar beslut om elevens utbildning. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: -
Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna).
-
Åtgärdsprogram i enlighet med förordningens krav utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1a § gymnasieförordningen).
-
Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 § gymnasieförordningen).
-
Skolan har ingen kvalitetsredovisning (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: -
Skolan måste försäkra sig om att alla lärare, på ett mer systematiskt sätt, följer upp sin verksamhet för att kunna utveckla sina metoder och undervisningsmål i förhållande till styrdokumentens krav och på så sätt också bidra till att skolan ständigt arbetar för att förbättra sin verksamhet.
-
Skolan bör förbättra kvaliteten på utvecklingssamtalen, se till att de genomförs med den individuella studieplanen som grund samt att vårdnadshavare till omyndiga elever delges informationen.
-
Skolan måste säkerställa att elever skyndsamt får särskilt stöd utifrån de behov som konstaterats.
-
Skolan bör verka för att skapa ett större engagemang bland elever att vara delaktiga i och ha inflytande över sin egen utbildning och i skolgemensamma frågor.
-
Skolan och kommunen bör se till att informationen om de lokala inriktningarna blir tydligare.
-
Skolan bör arbeta för att alla elever får likvärdiga möjligheter att tillgodose sina behov av datorer och andra tekniska hjälpmedel.
-
Skolan och kommunen bör arbeta för att stimulera personalen till allmänt kompetenshöjande insatser.
SKOLVERKET 4 (19)
-
Skolan bör i högre utsträckning verka för ämnesintegration och samverkan för att skapa en helhet i elevernas utbildning och bättre planering av elevernas arbetsbelastning.
Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande: -
Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.
-
God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.
-
Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.
-
Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.
1
KUNSKAPER
Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1
Kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål.
SKOLVERKET 5 (19)
Tabell 1: Malgomajskolans resultat jämfört med andra glesbygdskommuner och riket åren 2005–2007 Malgomajskolan
Skolan 2005 2006 2007
Glesbygds kommuner 2005 2006 2007
2005
Riket 2006 2007
Andel elever som fått slutbetyg inom fyra år (procent)
69,4
70,4
71,7
74
74
72
76
75
75
- % av alla kvinnor
67,6
84,6
74,3
Iu
Iu
Iu
78,9
77,8
78,8
- % av alla män
70,7
58,4
69,5
Iu
Iu
Iu
73,3
72,1
73,7
Andel elever av dessa som är behöriga till högskola (procent)
84,3
74,5
67,7
90
90
90
89
89
89
- % av alla kvinnor
84,6
77,6
78,7
Iu
Iu
Iu
91,3
91,7
91,3
- % av alla män
84,0
71,7
61,0
Iu
Iu
Iu
86,5
86,6
86,4
Andel elever med reducerat program (procent)
2
2
1
8
5
5
5
4
4
Andel elever med utökat program (procent)
84,3
19,6
8,9
32
34
33
23
23
23
Genomsnittlig betygspoäng
13,0
12,3
12,0
14,0
13,9
13,9
14,0
14,1
14,1
- % av alla kvinnor
13,3
13,3
13,7
Iu
Iu
Iu
14,7
14,7
14,7
- % av alla män
12,6
11,4
11,0
Iu
Iu
Iu
13,4
13,4
13,4
Källa: Skolverkets statistik samt Beskrivande data för gymnasieskolan. I u: ingen uppgift
SKOLVERKET 6 (19)
Tabell 2: Genomsnittligt betygspoäng för respektive program i Malgomajskolan, jämfört med riket år 2005–2007 Skolan Riket Program/År 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Elprogrammet .. .. .. 12,3 12,3 12,4 Estetiska programmet
..
..
..
14,8
15,0
14,9
Fordonsprogrammet
11,8
..
10,5
11,5
11,6
11,6
Hotell- och restaurangprogrammet
11,1
10,7
11,5
12,8
12,9
12,8
Naturbruksprogrammet
Iu
Iu
Iu
13,3
13,5
13,6
Naturvetenskapsprogrammet
14,9
15,2
..
16,1
16,1
16,2
Omvårdnadsprogrammet
14,4
13,8
..
13,1
13,2
13,2
Samhällsvetenskapsprogrammet
13,6
12,9
13,0
14,7
14,7
14,7
..
..
15,4
13,8
14,0
14,0
Teknikprogrammet
Källa: Skolverkets statistik, I u: Ingen uppgift, .. : Antalet elever är lägre än 10. Tabell 3: Resultat nationella prov vårterminen 2007, Malgomajskolans resultat jämfört med rikets resultat baserat på ett representativt urval av 90–100 skolor i landet. Kurs/Betyg
Icke godkänd Skolan Riket
Godkänd Skolan Riket
Väl godkänd Skolan Riket
Mycket väl godkänd Skolan Riket
Svenska B
17 %
6%
48 %
48 %
26 %
36 %
8%
10%
Engelska A
7%
5%
50 %
39 %
38 %
44 %
6%
12 %
Engelska B
2%
4%
35 %
37 %
49 %
44 %
14 %
16 %
Matematik A
26 %
18 %
54 %
48 %
18 %
27 %
1%
7%
Matematik B
42 %
27 %
45 %
38 %
12 %
24 %
2%
11 %
Matematik D
21 %
14 %
63 %
40 %
16 %
25 %
0%
21 %
Källa: Skolverkets statistik
SKOLVERKET 7 (19)
Tabell 4: Andel elever med minst G i kärnämneskurser 2005–2007 Kärnämneskurs 2005 2006 Engelska A 91,1 93,1
2007 92,7
Estetisk verksamhet
96,0
98,0
95,1
Idrott och hälsa A
92,1
79,4
78,7
Matematik A
90,2
92,0
87,8
Naturkunskap A
92,1
88,8
89,2
Religion A
89,1
83,8
82,4
Samhällskunskap A
93,1
88,1
80,3
Svenska A
99,0
99,0
95,2
Svenska B
91,2
82,0
74,4
Källa: Skolverkets statistik
Kommentar: Enligt tabell 1 uppnår Malgomajskolans elever resultat som under de senaste tre åren genomgående är lägre än både genomsnittet för riket och för andra glesbygdskommuner. Det gäller andelen elever med slutbetyg inom fyra år, liksom även andelen av dessa som är behöriga till högskola. Den genomsnittliga betygspoängen är också den lägre än genomsnittet för både riket och andra glesbygdskommuner. Inspektörerna konstaterar vidare att skillnaderna i resultat mellan män och kvinnor är stora och visar tendens att öka. Exempelvis har de manliga elevernas genomsnittliga betygspoäng sjunkit till 11,0 år 2007, medan de kvinnliga elevernas har ökat till 13,7. Endast 61 procent av de män som fått slutbetyg inom 4 år är behöriga till högskolestudier medan 78,7 procent av kvinnorna är det. Tabell 2 visar de genomsnittliga betygspoängen för Malgomajskolans olika program. Vid analysen av siffrorna bör hänsyn tas till att elevantalet på vissa program är så lågt att siffrorna inte redovisas i Skolverkets statistik. Av tabellen framgår att teknikprogrammet år 2007 uppnått den högsta genomsnittliga betygspoängen på 15,4, medan fordonsprogrammet har den lägsta på 10,5. Både teknikprogrammet och omvårdnadsprogrammet uppvisar högre genomsnittliga betygspoäng än riksgenomsnittet. Övriga program har under de senaste tre åren lägre genomsnittliga betygspoäng än riket. Av skolans program har fordonsprogrammet år 2007 det största antalet avgångselever och uppvisar, som tidigare nämnts, den lägsta genomsnittliga betygspoängen. Inspektörerna kan också konstatera att andelen elever med slutbetyg från fordonsprogrammet år 2007 var 46, 2 procent. Året dessförinnan var samma andel endast 30,8 procent. Motsvarande andel för riket för riket var 72,2 procent år 2007 och 71,9 procent år 2006. Andelarna är anmärkningsvärt låga och bör föranleda skolan att närmare analysera orsakerna. Tabell 3 visar skolans resultat på de nationella prov som genomfördes vid skolan under vårterminen 2007. Här kan konstateras att en förhållandevis hög andel av
SKOLVERKET 8 (19)
eleverna inte uppnår godkända resultat i proven i matematik. Hela 42 procent av eleverna klarade inte godkänt i provet för B-kursen i matematik och 26 procent av eleverna uppnådde inte godkänt i provet för A-kursen i samma ämne. Även här menar inspektörerna att skolan närmare måste analysera resultaten och vidta åtgärder för högre måluppfyllelse. Tabell 4 visar också att skolans resultat i de flesta kärnämnen sjunker. Trenden är nedåtgående och orsakerna till detta bör analyseras i syfte att vidta åtgärder för högre måluppfyllelse. 1.2
Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,
•
om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp fortlöpande i samtliga ämnen,
•
om lärarna informerar eleven fortlöpande om både utvecklingsbehov och framgångar i studierna,
•
om varje elev, minst en gång per termin ges ett utvecklingssamtal som utgår från en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser som eleven gjort,
Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Det är inspektörernas bedömning att Malgomajskolan bör förbättra sin verksamhet när det gäller uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat. Uppföljning av resultaten och elevernas kunskapsutveckling Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Inspektionen visar att vissa lärare följer upp resultaten i syfte att förbättra verksamheten. I intervjuer framkommer dock att det varierar från lärare till lärare i vilken utsträckning uppföljning sker. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste försäkra sig om att alla lärare, på ett mer systematiskt sätt, följer upp resultaten för att kunna utveckla sina metoder och undervisningsmål i förhållande till styrdokumentens krav och på så sätt också bidra till att skolan ständigt arbetar för att förbättra sin verksamhet.
SKOLVERKET 9 (19)
Information och utvecklingssamtal Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om sina utvecklingsbehov och framgångar i studierna och minst en gång per termin ska eleven ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation i ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet ska genomföras med den individuella studieplanen som grund. För omyndiga elever ska också den informationen delges vårdnadshavarna. På Malgomajskolan erbjuds eleverna ett utvecklingssamtal varje termin, men intervjuer visar att kvaliteten på samtalen varierar. Det framgår att inte alla elever får tydlig information om sina utvecklingsbehov och det är inte heller alltid som utvecklingssamtalet genomförs med den individuella studieplanen som grund. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra kvaliteten på utvecklingssamtalen, se till att de genomförs med den individuella studieplanen som grund samt att vårdnadshavare till omyndiga elever delges informationen. 1.3
Bedömning och betygssättning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om lärarna gör en allsidig bedömning av elevens kunskaper och därvid beaktar hela kursen,
•
om lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,
•
om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna,
•
om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,
•
om betyg sätts enligt författningarnas krav,
•
om betygskatalog förs enligt bestämmelserna
Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X
Motivering: Det är inspektörernas bedömning att Malgomajskolan håller god kvalitet när det gäller området Bedömning och betygssättning. Lärarna gör överlag en allsidig bedömning av elevens kunskaper och använder fastställda betygskriterier för sin betygssättning. Nationella prov används för att bedömningsgrunderna ska bli så likvärdiga som möjligt. Betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Insatser krävs dock avseende:
SKOLVERKET 10 (19)
Betygssättning enligt författningarnas krav Enligt gymnasieförordningen ska betyg sättas efter avslutad kurs. Inspektionen visar att det på Malgomajskolan förekommer att betyg inte alltid sätts i anslutning till avslutad kurs, det vill säga när undervisningen upphört. Kurser hålls ibland öppna för vissa elever, efter det att undervisningen avslutats, för att ge dem möjligheter att komplettera och nå även högre betygssteg än Godkänt. Ibland används också förlängd kurstid som en särskild stödåtgärd. Inspektörerna bedömer att skolan måste se till att betyg sätts efter avslutad kurs. 1.4
Genomförande av utbildningen
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning,
•
om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
•
om alla elever har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar,
•
om skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande,
•
om undervisningen är saklig och allsidig,
•
om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande,
•
om samverkan sker mellan skolan och det omgivande samhället.,
•
om varje elev har en individuell studieplan,
Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inspektörernas bedömning är att skolan genomför utbildningen med god kvalitet. De nationella målen anger inriktningen, även om det på vissa program fokuseras mer på kursmål och mindre på programmål. Alla elever har en individuell studieplan. Skolan arbetar för att ge utrymme för olika kunskapsformer och att varje elev ska utveckla en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Intervjuer visar att eleverna är nöjda med sina lärare. Arbetsplatsförlagd utbildning erbjuds till viss del på de yrkesförberedande programmen, men enligt skolledning och personal är det svårt att hitta lämpliga praktikplatser, vilket innebär att den delen av utbildningen ofta får arrangeras inom skolan. På några program har dock eleverna möjlighet att göra sin arbetsplatsförlagda del av utbildningen på an-
SKOLVERKET 11 (19)
nan ort eller till och med i annat land. Samarbete har också inletts med ett universitet i St Petersburg. Inom området finns dock behov av förbättringsinsatser avseende: Demokratiska arbetsformer och elevinflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Inspektionen visar att det på Malgomajskolan varierar i vilken utsträckning elever ges möjlighet att påverka och ha inflytande över utbildningens innehåll och utformning samt i skolgemensamma frågor. Klassråd hålls ibland vid behov. Någon fast tid för detta finns inte alltid tydligt angiven på elevernas scheman. Det framgår av intervjuer att det varierar stort mellan grupper hur ofta och hur regelbundet klassråd hålls. I vissa klasser saknar också eleverna tillfällen att få dryfta gemensamma frågor, eftersom de sällan har gemensamma lektioner, utan är uppdelade i olika inriktningar. Skolan arbetar för att få igång det elevråd som tidigare funnits vid skolan, men som under innevarande läsår ännu inte kommit igång. Det finns, enligt både skolledning och elever, uppenbara svårigheter att få elever att engagera sig i skolgemensamma frågor. Enligt skolledningen hålls skolkonferens ett par gånger varje termin med en sammansättning av ledamöter som överensstämmer med gymnasieförordningens krav. För de elever som inspektörerna kom i kontakt med, är det dock okänt vad som behandlas där. Inspektörerna bedömer att skolan bör verka för att elever blir mer delaktiga i och får inflytande över sin egen utbildning och i skolgemensamma frågor. Samverkan inom skolan Enligt läroplanen ska skolan ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang, vilket fordrar särskild uppmärksamhet i en kursutformad skola. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Alla som arbetar i skolan ska också samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande och lärare ska samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen. På Malgomajskolan sker viss samverkan mellan lärare och kärnämneskurser infärgas i viss mån av karaktärsämneskurser. Det är dock inspektörernas bedömning att skolan i högre utsträckning bör verka för ämnesintegration och samverkan för att skapa en helhet i elevernas utbildning och bättre planering av elevernas arbetsbelastning. 1.5
Anpassning av verksamheten till elevernas behov
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
•
om särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet,
•
om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav,
SKOLVERKET 12 (19)
•
om skolans individuella program först och främst förbereder eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program.
Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Skolans olika grupperingar är relativt små, vilket ger goda förutsättningar att anpassa undervisningen till elevernas behov. Det finns en organisation för att tillgodose elevernas behov av stöd och särskilt stöd. Inför övergången från grundskola till gymnasieskolan genomförs överlämnandekonferenser för att skolan ska få information om redan kända behov av särskilt stöd. I årskurs 1 genomgår alla elever diagnostiska prov i svenska och matematik. Eleverna på individuella program är indelade i olika grupper. Den största gruppen består av elever som måste bli godkända i något eller några av de behörighetsgivande ämnena, svenska, engelska eller matematik. I övriga grupperingar återfinns elever som är i praktik eller kombinerar praktik och gymnasiestudier inom vissa kurser. Det förekommer också att några elever går över till att studera på programinriktat individuellt program (PRIV). Enligt de intervjuade lärarna blir de allra flesta behöriga till ett nationellt program under det första året på IV. Inom området bedömer inspektörerna att det finns behov av förbättringsinsatser avseende: Särskilt stöd Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som har behov av särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. På Malgomajskolan finns en organisation för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. På skolan finns en specialpedagog som är den person som gör alla utredningar, men även bistår lärare med råd och stöd om exempelvis undervisningsmaterial och metoder för att lärare ska kunna anpassa sin undervisning och hjälpa elever inom klassens ram. Specialpedagogen har individuella samtal med alla elever i årskurs 1 och utifrån behoven erbjuds elever stöd i olika former efter principen ”störst behov först”. I intervjuer framkommer att utredningar kan dra ut på tiden och att det finns elever som får vänta på att få sitt behov tillgodosett. Inspektörerna bedömer att skolan måste se till att skyndsamt säkerställa att elever får det särskilda stöd de behöver. Åtgärdsprogram Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska, enligt gymnasieförordningen, rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och
SKOLVERKET 13 (19)
elever eller vårdnadshavare erbjuds möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammen ska framgå vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Vid inspektionen framkommer att åtgärdsprogram inte alltid upprättas för elever i behov av särskilt stöd. När åtgärdsprogram skrivs har det inte heller alltid föregåtts av en utredning och skolan har inte tydliga rutiner för hur utredningarna i förekommande fall dokumenteras. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste se till att elevers behov av särskilt stöd utreds och dokumenteras samt att åtgärdsprogram upprättas för de elever, som enligt utredningen, har bedömts vara i behov av särskilt stöd. 2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1
Normer och värden i studiemiljö och samvaro
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan utgör en trygg miljö
•
om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper,
•
om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete
•
om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever,
•
om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inom området bedömer inspektörerna att Malgomajskolan håller god kvalitet. I intervjuer framkommer att skolan utgör en trivsam miljö för både elever och personal. Skolan bedriver ett förebyggande värdegrundsarbete i form av olika projekt inom bland annat livskunskaps- och genusfrågor. Skolan har ordningsregler som är utarbetade tillsammans med eleverna och en likabehandlingsplan som är framtagen i samarbete med elever och personal. Insatser bör dock vidtas avseende: Likabehandlingsplan Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande be-
SKOLVERKET 14 (19)
handling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolans huvudman, kommunen, ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten. På Malgomajskolan agerar man snabbt vid fall av kränkningar och elever säger i enkäter att de vet vart de ska vända sig om de av någon anledning känner sig kränkta. Skolan har utarbetat en likabehandlingsplan i samarbete med elever och personal, men den motsvarar inte fullt ut lagens krav, som säger att den ska utgå ifrån en kartläggning av den egna verksamheten och utvärderas, följas upp och revideras varje år. Uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen ska också redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen måste utvecklas så att den motsvarar lagens krav. 3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1
Tillgång till likvärdig utbildning
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,
•
om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas,
•
om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,
•
om skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav,
•
om skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav,
•
om skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav,
SKOLVERKET 15 (19)
•
om skolan erbjuder studie- och yrkesorientering,
•
om de läromedel som används håller god kvalitet,
•
om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.
Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Inspektörerna bedömer att skolan inom området Tillgång till likvärdig utbildning håller god kvalitet. Verksamheten planeras och organiseras så att eleverna får sin garanterade undervisningstid och eleverna erbjuds ett brett urval av valmöjligheter trots att skolan är relativt liten. I intervjuer framkommer att skolan är duktig på att hitta lösningar för att tillmötesgå elevernas önskemål och behov. Inom området bör dock förbättringsinsatser vidtas avseende: Lokala kurser Enligt gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att inrätta lokala kurser. Dessa kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen som inte tillgodoses i nationellt fastställda kursplaner. Lokala kurser kan förekomma på nationella, specialutformade och individuella program, men får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Styrelsen för utbildningen fastställer det antal gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar och även de betygskriterier som gäller för lokala kurser. Malgomajskolan har under den senaste femårsperioden successivt avvecklat de lokala kurser som erbjudits. Några finns dock kvar inom skolans lokala inriktningar på HR och FP. Inspektörerna finner att några av dessa kurser inte fullt ut motsvarar de krav som förordningen ställer, bland annat därför att de inte anger betygskriterier för betyget Mycket väl godkänt. Inspektörerna bedömer därför att skolan och kommunen måste vidta de åtgärder som gör att de lokala kurserna motsvarar förordningens krav. Lokala inriktningar Styrelsen för utbildningen ska för en lokal inriktning fastställa ytterligare mål för utbildningen utöver dem som gäller för det nationella programmet. Av beslutet om att anordna en lokal inriktning ska det framgå dels målen för utbildningen, dels de kunskaper eleverna ska ha uppnått vid fullföljd utbildning. Vidare ska det av beslutet framgå dels vilka kurser som inriktningen innehåller utöver kärnämnena och för programmet gemensamma karaktärsämneskurser, dels vilka kursplaner som ska tillämpas. Före beslut om att anordna en lokal inriktning bör styrelsen för utbildningen i förekommande fall samråda med berörd yrkesnämnd eller motsvarande
SKOLVERKET 16 (19)
samarbetsorgan. På Malgomajskolan finns två lokala inriktningar; Turisthotell inom HR och Småmaskiner inom FP. Skolan har inte tydligt presenterat dessa i form av de mål som gäller för utbildningen utöver dem som gäller för det nationella programmet. Inspektörerna bedömer därför att skolan och kommunen bör se till att informationen om de lokala inriktningarna blir tydligare. Läromedel Rektor har ett särskilt ansvar för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bland annat bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. I intervjuer framkommer synpunkter på att alla elever inte har lika stor tillgång till datorer. På vissa program utrustas eleverna med egna bärbara datorer, medan elever på andra program, med lika stort behov av datorer, inte har samma tillgång. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att alla elever får likvärdiga möjligheter att tillgodose sina behov av datorer och andra tekniska hjälpmedel. 3.2
Personalens utbildning och kompetensutveckling
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,
•
om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,
•
om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,
•
om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Skolverkets statistik visar att drygt 66 procent av skolans lärare år 2007 har pedagogisk högskoleexamen. Enligt rektorn stämmer inte denna siffra, utan borde vara högre. Motsvarande andel för kommunala skolor i riket är knappt 78 och för andra glesbygdskommuner 68 procent. Skolan har dock under de senaste fem åren utbildat ett antal lärare inom olika fortbildningsprojekt och, enligt rektorn, satsat på lärarnas fortbildning. Skolans rektor har genom utbildning och erfarenhet skaffat sig pedagogisk insikt och har också genomgått den statliga rektorsutbildningen. Skolans biträdande rektor har inte pedagogisk utbildning, men har skaffat sig erfarenhet av
SKOLVERKET 17 (19)
pedagogiskt arbete och även erfarenhet av arbetsledande positioner i andra branscher. I övrigt bedömer inspektörerna att skolans personal överlag har insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, men att insatser bör vidtas avseende: Personalens kompetensutveckling Personalen uttrycker ett önskemål om ytterligare resurser för mer individuellt utformad kompetensutveckling. I dagsläget råder ett kommunalt köpstopp, vilket, enligt uppgift, får konsekvenser också för möjligheterna till kompetensutveckling. Mot bakgrund av de uppgifter som den officiella statistiken visar avseende den relativt låga andelen personal med pedagogisk högskoleexamen, bedömer inspektörerna att skolan och kommunen bör förbättra möjligheterna till allmänt kompetenshöjande insatser för personalen. 3.3
Rektors ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,
•
om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,
•
om rektor tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen,
•
om rektor fattar beslut enligt bestämmelserna.
Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X Motivering: Enligt skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger också rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. På Malgomajskolan är ledningen organiserad så att det finns en rektor, en biträdande rektor och därutöver ett antal utbildningsledare med ansvar för ett till tre program vardera. Utbildningsledarna är också lärare på sina respektive program. Den dagliga kontakten med verksamheten sköts i stor utsträckning av utbildningsledarna, men både rektorn och den biträdande rektorn håller sig förtrogna med verksamheterna, ibland i samband med inhopp i undervisningen, men för det mesta på ett mer övergripande plan vid regelbundna träffar med skolans ledningsgrupp. Inspektörerna bedömer att rektorn fattar beslut i enlighet med bestämmelserna. Intervjuer visar dock att skolans organisation med rektor, biträdande rektor och utbildningsledare kan innebära en otydlighet gentemot elever och föräldrar om vem som tar beslut om en elevs utbildning. Insatser bör vidtas avseende:
SKOLVERKET 18 (19)
Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Som pedagogisk ledare och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn har ansvar för skolans resultat. För att rektorn ska kunna följa upp och utvärdera skolans resultat är det nödvändigt att lärarna följer upp och utvärderar elevernas resultat. Som tidigare nämnts är detta ett område som måste förbättras på Malgomajskolan. Inspektörerna bedömer således att rektorn måste ta ett större ansvar för att utbildningsresultaten följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt. 3.4
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats: •
om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen,
•
om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen,
Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet
Mycket god kvalitet
X
Motivering: Inspektörerna bedömer att skolan inom området Kvalitetsarbete inte uppnår godtagbar kvalitet. Åtgärder måste vidtas avseende: Systematiskt kvalitetsarbete Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Även om viss uppföljning och utvärdering sker på kurs- och programnivå på Malgomajskolan, måste inspektörerna konstatera att skolan inte har utarbetade rutiner och system för att ta tillvara resultaten och låta dessa ligga till grund för förbättring av måluppfyllelsen. Det är inspektörernas bedömning att skolan måste utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisning Varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja skolans kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvali-
SKOLVERKET 19 (19)
tetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Skolan ska också sträva efter att göra kvalitetsredovisningen känd och enkelt åtkomlig för var och en. Malgomajskolan har ingen utarbetad kvalitetsredovisning, vilket måste åtgärdas. Om utformningen av kvalitetsredovisning finns att läsa i Skolverkets Allmänna råd för kvalitetsredovisning (SKOLFS 2006:18).
2008-09-09 Umeå
Agnetha Burström Pererik Hagberg
Skollagen (1985:1100) Läroplan för förskola, Lpfö 98 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Grundskoleförordningen (1994:1194) Särskoleförordningen (1995:206) Förordning (1996:1206) om fristående skolor Gymnasieförordningen (1992:394) Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Förordning (2006:1083) om barn och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan