Inspektionsrapport från Skolverket 2004:9
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter
1 (3)
BESLUT 2004-02-11
Dnr 53-2003:1826
Knivsta kommun 741 75 Knivsta
Genomförd utbildningsinspektion i Knivsta kommun
Skolverket har genomfört en inspektion i Knivsta kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt barn- och ungdomsutbildningen. Inspektionen aviserades i brev 2003-06-13 och besök gjordes i verksamheten under perioden 2003-09-15–2003-11-05. Av bilagda rapporter framgår vilka skolor som inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Utredningen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskoleoch utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar på det som avvikande, bra eller dåligt. Övergripande kriterier vid bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för barnomsorg, skola och vuxenutbildning, dels rapporter om varje kommunal skola. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen
Måluppfyllelsen är god i flertalet skolor och verksamheter. Knivsta kommun uppfyller till största del, inom de områden som granskats, också de krav som ställs i författningarna. Det finns dock brister som måste åtgärdas, enligt följande -
beslut saknas för elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp,
-
erbjudandet av förskoleplats utan oskäligt dröjsmål,
Postadress 106 20 Stockholm Sverige Besöksadress Alströmergatan 12 Telefon +46 (0)8-527 332 00 vx Telefax +46 (0)8-24 44 20 Epost
[email protected] www.skolverket.se
SKOLVERKET
BESLUT 2004-02-11 Dnr 53-2003:1826
-
delegationsordningen angående de arbetsuppgifter som gäller gymnasial utbildning och alla former av vuxenutbildning,
-
förutsättningarna saknas att bedriva en godtagbar pedagogisk verksamhet på en av fritidshemsavdelningarna på Ängbyskolans fritidshem.
Ovanstående brister skall snarast åtgärdas. Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden. Områden som behöver utvecklas enligt Skolverkets bedömning är följande -
ge eleverna kännedom om läroplanens och kursplanernas mål samt betygskriterier,
-
mäta, analysera och värdera resultatet av arbetet med normer och värden,
-
öka elevernas inflytande över det egna lärandet,
-
analysera resultaten av de nationella proven i årskurs 5 och 9 för att kunna vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse,
-
främja den påbörjade utvecklingen av system för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling,
-
åtgärda avsaknaden av musikundervisningen för vissa elever i Lagga skola,
-
beakta personalen på förskoleverksamheternas oro för stress p.g.a. barngruppernas sammansättning och storlek,
-
förstärka det pedagogiska ledarskapet på för- och grundskolor,
-
förstärka Lagga fritidshems styrning och ledning,
-
undersöka behovet av skolbarnsomsorg för åldrarna 9–12 år.
Knivsta kommun har påbörjat ett arbete med skolplan och kvalitetsredovisning vilket Skolverket har för avsikt att följa upp under september månad 2004. I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer vad gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete.
SKOLVERKET
BESLUT 2004-02-11 Dnr 53-2003:1826
Skolverket avser följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år.
På Skolverkets vägnar
Leif Davidsson
Pia-Lotta Fellke
Överdirektör
Ansvarigt undervisningsgråd
I ärendets slutliga handläggning har också enhetschef Marie-Hélène Ahnborg deltagit.
Kopia till: Enligt fastställd sändlista.
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget. Knivsta kommun bildades 1 januari 2003. Kommunen var tidigare en del av Uppsala kommun. Då kommunen vid utbildningsinspektionen befann sig i ett inledningsskede bör detta beaktas.
1
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Skolform
Antal elever/barn Skolform
Förskoleverksamhet:
487 Skolbarnsomsorg:
Förskoleklass:
158
Grundskola:
Antal elever/barn
1 649 Särskola:
545
8
Genomförandet av inspektionen i Knivsta kommun Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunen har bestått av undervisningsråden Pia-Lotta Fellke och Elisabeth Ritchey samt experten Hans-Olof Hanselid. Besöken i verksamheterna inleddes den 15 september 2003 och avslutades den 5 november 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dokument från kommunen och dokument samt besök vid ett urval av dess förskolor, Fikonet och Tallbacken, fritidshemmen på Gredelby och Lagga skola samt Gredelby särskola. Besök har även genomförts på fritidshemmet på Ängby skola. Underlaget består utöver detta av dokument från grundskolorna, samt den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem etc.
Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot.
2
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
I Knivsta kommun pågår ett regelbundet och bra arbete med normer och värden. De flesta elever känner sig trygga och det finns alltid vuxna att vända sig till. Arbetet med värdegrunden visar sig på olika sätt i de olika grundskolorna. På flertalet grundskolor pågår ett målmedvetet arbete med värdegrunden i den dagliga verksamheten, vilket beskrivs under rubriken Arbetsmiljö och delaktighet. Ett resultatexempel, som inspektörerna iakttagit, är från Segerstaskolan där personalen, efter diskussion om hur eleverna skall känna sig tryggare på rasterna, använder rastvaktsjacka i en lysande färg för att eleven lättare ska hitta en vuxen då de behöver hjälp. Eleverna upplever det nu som tryggare. Det är ett viktigt resultat, men belyser även vikten av att värdegrundsfrågan ständigt diskuteras och att skolorna aktivt arbetar med att finna möjliga vägar att förbättra resultaten. I Knivsta kommun saknar dessvärre grundskolorna genomgående redskap för att mäta, analysera och värdera resultatet av arbetet med värdegrundsoch demokratifrågor. För elever som deltar i skolbarnsomsorgen bildar skoldagen och fritidshemsverksamheten en helhet, varför det är angeläget att värdegrundsarbetet pågår i båda verksamheterna. Vid inspektionstillfället konstaterades att vissa fritidshem inte är involverade i skolans diskussioner kring värdegrunden. Enligt utbildningsinspektörerna råder ett gott samarbetsklimat på Gredelby särskola, där personalen bemöter eleverna med stor respekt och inkännande förmåga. På samtliga grundskolor utövas det formella elevinflytandet med bl.a. elevråd och klassråd enligt demokratiska principer på ett bra sätt. Det informella elevinflytandet varierar på de olika grundskolorna, från relativt stort inflytande över det egna lärandet till begränsade möjligheter att vara delaktig i läroprocessen. Avsaknaden av tydliga mål att arbeta utifrån är en bidragande orsak till varför inflytandet och även ansvaret begränsas. Sammanfattningsvis pågår ett bra och regelbundet arbete med värdegrunden i Knivsta grundskolor samt särskolan. Fritidshemmen bör dock involveras i arbetet. Resultatet av arbetet med normer och värden bör fortsättningsvis mätas, analyseras och värderas för att ständigt utvecklas och förbättras. Det formella elevinflytandet fungerar bra, men det informella elevinflytandet bör utvecklas. En förutsättning för detta är att eleverna känner till de mål som läroplanen föreskriver. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
I Knivsta kommun genomför samtliga grundskolor, i årskurs 5 och 9, de nationella proven vilket ger möjlighet att analysera vilka eventuella åtgärder kommunen behöver vidta för att förbättra resultaten. Någon analys av resultaten har dock varken skolorna eller kommunen genomfört. De flesta grundskolor har goda resultat på de nationella proven i svenska, matematik och engelska. Segersta-
3
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
och Thunmanskolan har dock anmärkningsvärt låga resultat på de nationella proven för årskurs 5. Förutom de nationella proven har en del grundskolor i Knivsta kommun andra tillvägagångssätt att följa upp elevernas kunskapsutveckling, framför allt i vissa moment i svenska såsom läsning och skrivning. På vissa grundskolor saknas en samlad dokumentation över elevernas kunskapsutveckling. Trots att särskolan upprättar individuella utvecklingsplaner för varje elev, upplever föräldrarna att de inte har fått tydlig information om vilka kunskapsmål eleverna förväntas uppnå. På förskolorna har man påbörjat ett arbete med att tydliggöra barnens lärande genom portfolio dvs. samla barnens olika arbeten och pedagogernas dokumentation för att senare, tillsammans med barnet och föräldrarna vid utvecklingssamtal, reflektera över barnets utveckling. En oro finns dock bland personalen över att inte hinna med att samla arbeten och kommentera iakttagelser. Även i några av grundskolorna har man påbörjat ett arbete med portfolio. Det har dock inte än blivit ett verktyg för eleverna att reflektera över och kritiskt värdera sitt eget lärande. Sammanfattningsvis genomför Knivsta kommun de nationella proven i årskurs 5 och 9, vilket möjliggör en analys av resultatet. Någon sådan analys har dock inte genomförts. Ett utvecklingsområde för kommunen är att via skolornas kvalitetsredovisningar, där måluppfyllelsen redovisas, analysera resultaten och sedan vidta åtgärder för att förbättra resultaten. Kommunen bör särskilt uppmärksamma resultaten i årskurs 5 i Thunmanskolan och Segerstaskolan. Enligt inspektörerna bör det påbörjade arbetet med utvecklingen av system för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling främjas. För särskolan bör informationen till föräldrar om den enskilde elevens kunskapsmål tydliggöras. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
Flera av grundskolorna har olika metoder att arbeta med grundläggande demokratiska värderingar så att eleverna skall bli medvetna om sitt eget och andras beteende. På t.ex. Ängby, Vassunda, Alsike, Gredelby, Lagga och Långhundra skola har eleverna och personalen enats kring vissa nyckelbegrepp (ansvar, trygghet, gemenskap och respekt) att arbeta utifrån. Fritidshemsverksamheten i Lagga skola involveras dock inte i detta arbete med värdegrunden. På Thunmanskolan
4
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
har man inte fört en gemensam diskussion om värdegrunden gällande hela skolan. På vissa skolor diskuteras även hur man kan förbättra arbetsmiljön med ett förebyggande arbete. Samtliga skolor i Knivsta kommun har ett handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling. På t.ex. Thunmanskolan och Långhundraskolan fanns vid inspektionstillfället kamratstödjare som eleverna kan vända sig till. Kamratstödjarna får utbildning och träffas kontinuerligt tillsammans med personal på skolan. På de flesta skolor saknas dock en kontinuitet i att utvärdera och revidera programmet samt att i detta arbete involvera både föräldrar och elever. Värdegrundsarbetet behöver ständigt vara i fokus och kan alltid utvecklas och förbättras. Under inspektionen har diskussionen om risken för mobbning i samband med elevernas resor till och från skolan samt elevernas språkbruk nämnts som exempel på delar som kan utvecklas. Då vissa problem har kunnat konstateras är det av stor vikt att diskussionen hålls levande och att åtgärder vidtas med positiva resultat i verksamheten som följd. Det genomförs ett gott värdegrundsarbete i särskolan och värdegrundsfrågor diskuteras ofta på föräldramöten. I den förskoleverksamhet som inspekterats har, betonas både i dokumentation och i intervjuer av personalen, lekens betydelse för barnens sociala utveckling. I den dagliga verksamheten ingår t.ex. moment som att lära sig vänta på sin tur, hjälpa andra, hjälpas åt, trösta den som är ledsen samt ta hand om den som är mindre. Svårigheten är, enligt personalen, att hinna med varje barn i den utsträckning som man skulle vilja, se vidare under rubriken Pedagogisk verksamhet och undervisning. Sammanfattningsvis pågår ett bra arbete för en god miljö och för att förebygga kränkningar i Knivsta. För att få en kontinuitet och utveckling av värdegrundsarbetet från förskolan till gymnasieskolan bör verksamheterna följa upp arbetet samt analysera vad som kan förbättras. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov.
På flera av skolorna i Knivsta kommun finns en ambition att utveckla arbetssätten för att nå högre måluppfyllelse och den pedagogiska verksamheten och undervisningen är god. Det finns arbetssätt som är inspirerade av Maria Montessoris pedagogik, Bifrostskolan i Danmark eller Cooperative Learning med samarbetsövningar som utgångspunkt. Långhundraskolan och Segerstaskolan är med i försöksverksamheten ”utan timplan i grundskolan”. Långhundraskolan har en hög grad av individanpassning. Det finns också arbetssätt där läraren 5
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
föreläser och där läroboken är utgångspunkten. Gemensamt för samtliga grundskolor är att de flesta eleverna inte har kännedom om kursplanernas mål och betygskriterier. Eleverna vet vad de ska göra, producera, och har i vissa skolor egna planeringar för detta, men de vet oftast inte vad de ska lära sig och varför. Detta får till följd att inflytandet och ansvaret över det egna lärandet begränsas då en av förutsättningarna för ett reellt inflytande är information om mål och betygskriterier. Elevvårdsarbetet på grundskolorna har hög prioritet och uppfattas som bra av föräldrar, lärare och rektorer. För vissa elever som är i behov av särskilt stöd och som är placerade i särskild undervisningsgrupp saknas beslut om denna placering. Vid utbildningsinspektionstillfället diskuterades på kommunnivå och med rektorerna, hur resurserna för elever i behov av särskilt stöd skall fördelas i kommunen som helhet. Eftersom elevvårdsarbetet på skolorna fungerar bra gäller det att bibehålla en god kvalitet samtidigt som stödet för eleverna måste sättas in i tid. Därför är en analys av de resultat skolorna visar av yttersta vikt. I Knivsta kommun är fritidshemmen lokalmässigt integrerade i skolorna. På några av fritidshemmen fungerar verksamheten väl och är fullt integrerad i skolans övriga verksamhet samtidigt som det finns utrymme för egen planerad verksamhet. På andra fritidshem är verksamheten i hög grad skild från skolans övriga verksamhet. På Ängbyskolans fritidshem saknas, på en av avdelningarna, förutsättningar att fullt ut bedriva en godtagbar pedagogisk verksamhet. Framför allt saknas där målmedvetenhet och struktur för verksamheten. Antalet pedagoger, med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och pedagogisk verksamhet kan tillgodoses, är mycket lågt i förhållande till antalet barn. Särskolan på Gredelby skola har en bra pedagogisk verksamhet och det finns ett nära samarbete mellan träningsskolan och grundsärskolan samt delvis även med grundskolan. Undervisningen präglas av individualisering, men kunskapsmålen behöver förtydligas och kopplas till de individuella utvecklingsplanerna. I båda de förskolor som inspekterats är personalen förtrogen med läroplanen för förskolan och arbetar från den. Leken, både inom- och utomhus, är central för lärandet. På Tallbackens förskola förekom arbete utifrån temat Sagans värld. Vid inspektionstillfället befann sig en grupp 1–2-åringar i ”sagorummet” och med hjälp av tittskåp språktränade barnen. Inom förskoleverksamheten upplever personalen en försämring av kvaliteten då barngruppernas storlek ökat. Man hinner inte med varje enskilt barn i den utsträckning som man skulle önska, enligt personalen. Några utvärderingar efter förändringen av barngruppernas storlek är inte genomförda. Personalen på Tallbackens förskola påtalade risken för sjukskrivning bland personalen då sammansättningen av barngrupperna, framför allt antalet små barn i grupperna, gör att man inte hinner med och upplever stress. Personalen på de förskolor som fått besök av utbildningsinspektionen består till största delen av barnskötare. Sammanfattningsvis bedriver Knivsta förskolor, grundskolor och särskolan en god pedagogisk verksamhet och undervisning. Eleverna saknar dock kännedom om kursplanernas mål och betygskriterier, vilket är en förutsättning för ett reellt inflytande i en målrelaterad skola. Eleverna vet vad de ska arbeta med, men har inte kännedom om vad de ska lära sig och varför.
6
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Elevvårdsarbetet fungerar bra. Det fortsatta elevvårdsarbetet bör utgå från den goda kvalitet kommunen vid utbildningsinspektionstillfället hade, men föregås av en analys av skolornas resultat så att stödet kommer de elever tillgodo som har behov av det. Avsaknad av beslut för elever som är placerade i särskilda undervisningsgrupper är inte förenligt med gällande bestämmelser. På en av Ängbyskolans fritidshemsavdelningar saknas förutsättningar att bedriva en godtagbar pedagogisk verksamhet. Där saknas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngruppens storlek gör också att verksamheten inte har förutsättningar att komplettera skolan och ge en meningsfull fritid. Inspektörerna noterar att förskoleverksamhetens personal påtalar stress p.g.a. barngruppernas sammansättning och storlek vilket kan påverka den pedagogiska verksamheten. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Kommunens SKS-nämnd (Skol-, Kultur- och Socialnämnd) inbjöd, via sin hemsida, i juni 2003 alla berörda till samråd om skolutvecklingen i kommunen. Kommunen hade hösten 2002 engagerat Framtidens skola för att ta fram ett underlag för en kommunal utvecklingsplan, som kommuninvånarna inbjöds att ha synpunkter på, före den 9 september 2003. Vid utbildningsinspektionstillfället hade inte Knivsta kommun någon egen utarbetad skolplan. Den 11 november 2002 beslutades att Uppsala kommuns då gällande skolplan, vilket innefattade såväl förskolan, grundskolan som särskolan, skulle gälla tills en ny skolplan för Knivsta kommun skulle kunna antas i kommunfullmäktige. Vid inspektionstillfället saknade de flesta skolor en strategi för utvärdering och uppföljning av verksamheten. I flera av de lokala bearbetningarna av de nationella kursplanerna som grundskolorna har arbetat fram, saknas en konkretisering av målen. Några av fritidshemmen hade varken egna dokument eller var medtagna i skolornas lokala arbetsplaner. Den produktionsuppföljning som flera av skolorna redovisat är daterad 2002 då Knivsta kommun var en del av Uppsala kommun. Skolorna har inte producerat en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Knivsta kommun har en handlingsplan för utarbetandet av en kvalitetsredovisning. Man har valt att i ett första steg låta grundskolorna redovisa ”två målom-
7
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
råden i kvalitetsredovisningen 2003. Valet av målområden har gjorts i samråd med verksamhetsansvariga och är följande -
kunskap, språkutveckling,
-
övergång och samverkan mellan skolans olika verksamheter.
Det är dock oklart vilka målen är inom dessa målområden. En redovisning från varje grundskola kommer att inhämtas till februari 2004. Inspektionsteamet upplever brister i skolledarfunktionen på flera av skolorna. Det saknas en tydlig målstyrning. Rektorerna har ett övergripande ansvar för att verksamheterna som helhet inriktas på att nå de nationella målen samt ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas. På flera av skolorna saknas det pedagogiska ledarskapet. Detta bekräftas av personalen, och i viss mån föräldrarna. Personalen beklagar detta, men har samtidigt förståelse för rektorernas stora arbetsbörda. Förskolecheferna har, enligt personal och föräldrar, en stor arbetsbörda. Detta bekräftas av förskolecheferna. De har ett övergripande ansvar för flera enheter och tycker att de ger personalen ett allt större eget ansvar. På flera skolor (Lagga-Långhundra, Ängby-Vassunda och Alsike-Gredelby) är rektorsfunktionen delad mellan två skolor vilket medfört att en av skolorna inte har det ledarskap man skulle behöva. Särskilt för Lagga fritidshem bedömer inspektionsteamet att det finns brister i styrning och ledning med avseende på avsaknad av planeringsmässiga förutsättningar för personalen att bedriva god pedagogisk verksamhet som ska kunna komplettera skolan och ge en meningsfull fritid. Ansvarsfördelningen mellan Resursteamet i Uppsala och Gredelby skola beträffande särskolan är inte tydlig för föräldrar och personal. Sammanfattningsvis har Knivsta kommun påbörjat ett arbete med skolplan och kvalitetsredovisning. Frånvaron av skolplan samt kvalitetsredovisning och därmed en analys av resultaten i kommunen strider mot bestämmelserna. Då arbetet med ovannämnda är påbörjat och kommunen nybildad avser Skolverket följa upp detta under september månad 2004. Avsaknaden av ett fullgott pedagogiskt ledarskap på flera av Knivsta grundskolor kan vara orsaken till att de lokala arbetsplanernas mål inte är bearbetade samt att en kontinuitet av utvärdering och uppföljning av arbetet saknas. Det pedagogiska ledarskapet bör förstärkas på för- och grundskolor. På Lagga fritidshem måste styrning och ledning förbättras. Resursteamet och Gredelby särskola bör tydliggöras. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas.
8
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
På flera av grundskolorna saknas möjligheterna att undervisa i t.ex. slöjd, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap samt språkval. Detta medför att eleverna skolskjutsas mellan skolorna för att få undervisning i dessa ämnen, se vidare under rubriken Arbetsmiljö och delaktighet. Skolverksamheten är utformad så att förutsättningar ges för elever med funktionshinder att nå grundskolans mål. I Lagga skola har musikundervisningen för vissa elever under innevarande läsår uteblivit. I stort sätt samtliga barn inom skolbarnsomsorgen är i åldern 6–9 år. Två barn i åldern 10–12 år har skolbarnsomsorg. Produktionsuppföljning år 2002 för skolbarnsomsorg och skolväsendet för barn och ungdom anges som Knivsta kommundelsnämnds beställarmål för 2002 att ”tillhandahålla eftermiddagsverksamhet för barn mellan 10 och 12 år”. I handlingsplanen uppges att ”barn som så önskar placeras in i befintlig fritidsverksamhet på den skola där barnet har sin skolundervisning. Någon större efterfrågan finns f.n. inte”. Utbildningsinspektionen har konstaterat att det finns en viss efterfrågan på skolbarnsomsorg i åldrarna 9–12 år. Kommunen anordnar undervisning i särskola i årskurserna 1–6 på Gredelby skola. Av de nio elever som finns i gruppen är fem inskrivna i träningsskolan, tre i grundsärskolan och en elev i s.k. omvänd integrering, dvs. inskriven i grundskolan men går i särskolan. I kommunen finns tre särskolelever som är integrerade i övriga skolor. Särskolan, årskurserna 7–10 och i gymnasieskolan, finns i Uppsala kommun. Totalt finns idag 14 elever inskrivna i gymnasiesärskolan, varav 12 går i Uppsala och två i andra kommuner. I särvux finns två elever som är placerade i andra kommuner. Vid utbildningsinspektionstillfället hade Knivsta kommun ett 20-tal barn som inte fått plats i förskoleverksamheten inom 3–4 månader. Knivsta kommun har valt att fullgöra sina skyldigheter vad gäller gymnasial utbildning och vuxenutbildning genom ett samverkansavtal med Uppsala kommun. Syftet med samverkansavtalet är att säkerställa utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola samt i alla former av vuxenutbildning. Syftet är vidare att ge berörda ungdomar och vuxna ”ett så brett utbildningsutbud som möjligt”. De beslut beträffande intagning som tillämpas i Uppsala skall även gälla för sökande från Knivsta. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Uppsala fungerar som intagningsnämnd. Avtalet gäller från den 1 januari 2003 till och med den 30 juni 2005 och med automatisk förlängning i tre år om inte skriftlig uppsägning skett minst sex månader innan avtalsperiodens utgång. Under rubriken ”Samverkansområden” i avtalet (§3) anges utbudet av gymnasieprogram i Uppsala. Det kan noteras att Knivstas elever har möjlighet att i Uppsala söka till gymnasieskolans samtliga nationella program. Därtill kommer tio specialutformade program, det Individuella programmet samt International Baccalaureate. Av Knivsta kommuns ca 600 elever i gymnasieskolan har ca 540 elever valt utbildningar i Uppsala kommun (90 %). Övriga går i fristående gymnasieskolor (5 %) respektive andra kommuners gymnasieskolor (5 %). När det gäller bevil9
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
jandet att gå i annan kommun utanför samverkansområdet är inställningen från Knivsta kommun generös. Antalet årselevplatser för gymnasial vuxenutbildning beräknas till totalt 74 för år 2003. I jämförelse med det första halvåret har volymen för andra halvåret ökat med drygt 30 procent. Ett åtagande på 36 platser för sfi finansieras inom ramen för de kommunala medlen. En särskild handläggare på konsultbasis, motsvarande ca 25 procent av en tjänst, har i uppdrag att för SKS-nämnden bereda och föredra ärenden vad gäller gymnasiala utbildningen, vuxenutbildningen samt sfi. I uppdraget ingår även att bereda och föredra ärenden vad gäller fristående gymnasieskolor. Enligt en särskild delegationsordning redovisas fem ärendeområden för de frivilliga skolformerna med koppling till skollagen och lagen om rekryteringsbidrag för vuxna. För samtliga områden är utbildningschefen delegat. Någon vidaredelegation finns inte. Det innebär att den handläggare som fattar beslut i ärenden som berör gymnasial utbildning och alla former av vuxenutbildning saknar behörighet. Sammanfattningsvis är tillgången till grund- och särskola god i Knivsta kommun. Kommunen erbjuder skolbarnsomsorg för åldern 6–9, men saknar skolbarnsomsorg för barn i åldern 9–12. Kommunerna har skyldighet att erbjuda skolbarnsomsorg för barn upp t.o.m. 12 års ålder. Utbildningsinspektionen har konstaterat att det finns en viss efterfrågan på skolbarnsomsorg i åldrarna 9–12 år, varför kommunen bör undersöka hur behovet ser ut. Avsaknaden av musikundervisning för vissa elever i Lagga skola bör åtgärdas så att eleverna får de antal musiktimmar som är reglerade enligt timplanen. Beträffande förskoleverksamheten skall kommunen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål, enligt gällande bestämmelser. Kommunen saknar delegationsordning angående de arbetsuppgifter som gäller gymnasial utbildning och alla former av vuxenutbildning, vilket inte är i enlighet med gällande bestämmelser. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
I Knivsta kommun har närmare 100 procent av lärarna pedagogisk utbildning. För lärarna på Långhundra och Segersta skola har en uppskattad satsning från skolans sida genomförts beträffande kompetensutveckling av personalen. Lärartätheten på grundskolorna i Knivsta kommun varierar från 5,8 lärare per 100 elever till 8,2, genomsnittet i kommunen är 7,5. Detta kan jämföras med 2002 års riksgenomsnitt som var 7,9. Alsike, Gredelby samt Ängbyskola är de skolor där lärartätheten är låg.
10
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Sammanfattningsvis har de tjänstgörande lärarna i Knivsta kommun i högre grad än riksgenomsnittet pedagogisk högskoleutbildning, vilket är bra. Lärartätheten varierar mellan de olika skolorna. Tre av kommunens åtta skolor överstiger riksgenomsnittet med minst 1,5 lärartjänst per 100 elever. Sammanfattande bedömning Verksamheterna i Knivsta kommun bedriver ett bra och regelbundet arbete med normer och värden. Knivstas för-, och grundskolor, särskolan samt vissa fritidshem bedriver en god pedagogisk verksamhet och undervisning. Skolverkets inspektörer anser dock att det finns områden som behöver utvecklas verksamheten genom att -
ge eleverna kännedom om läroplanens och kursplanernas mål samt betygskriterier,
-
mäta, analysera och värdera resultatet av arbetet med normer och värden,
-
öka elevernas inflytande över det egna lärandet,
-
analysera resultaten av de nationella proven i årskurs 5 och 9 för att kunna vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse,
-
främja den påbörjade utvecklingen av system för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling,
-
åtgärda avsaknaden av musikundervisning för vissa elever i Lagga skola,
-
beakta personalen på förskoleverksamheternas oro för stress pga. barngruppernas sammansättning och storlek,
-
förstärka det pedagogiska ledarskapet på för- och grundskolor,
-
förstärka Lagga fritidshems styrning och ledning,
-
undersöka behovet av skolbarnsomsorg för åldrarna 9–12 år.
Inspektionen i Knivsta kommun visar att kommunen inte uppfyller gällande bestämmelser vad gäller -
beslut saknas för elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp,
-
förutsättningarna saknas att bedriva en godtagbar pedagogisk verksamhet på en av fritidshemsavdelningarna på Ängbyskolans fritidshem,
-
erbjudandet av förskoleplats utan oskäligt dröjsmål,
-
delegationsordningen angående de arbetsuppgifter som gäller gymnasial utbildning och alla former av vuxenutbildning.
11
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Dnr 53-2003:1826
Knivsta kommun har påbörjat ett arbete med skolplan och kvalitetsredovisning vilket Skolverket har för avsikt att följa upp under september månad 2004.
Datum
Ort
2004-02-11
Stockholm
Pia-Lotta Fellke Elisabeth Ritchey Hans-Olof Hanselid
12
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Utbildningsinspektion i Alsike–Gredelby rektorsområde UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.
1
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Beskrivning av skolan/rektorsområdet Alsike skola: Skolform
Gredelby skola: Antal elever/barn Skolform
Antal elever/barn
Förskoleklass:
25 Förskoleklass:
Grundskola: 1–3
69 Grundskola: 1–4
124
Skolbarnsomsorg:
74 Skolbarnsomsorg:
108
Obligatorisk särskola:
27
9
I Alsike skola är den pedagogiska personalen organiserad i två arbetslag – förskoleklassen och årskurs 1 respektive årskurs 2–3. En elev är integrerad i särskolan. När det gäller särskoleverksamheten beskrivs och granskas denna i Skolverkets kommunrapport avseende Knivsta kommun. Flertalet elever bor i närområdet som är ett nytt villaområde i en del av kommunen som kännetecknas av mycket stor inflyttning. Skolans huvudbyggnad togs i bruk 1999 men är redan alltför liten för nuvarande elevunderlag. Personalutrymmen har fått tas i anspråk för undervisning. Två stora klassrum i skolan är däremot utmärkta undervisningslokaler med ljus och rymd. Eleverna bussas till andra skolor i kommunen för att få undervisning i ämnena Idrott och hälsa samt Slöjd och Musik. Under nästa år kommer en ny skola att tas i bruk. Gredelby skolas elever och pedagogiska personal arbetar i sex arbetslag – ett för vardera årskursen 1–4 samt för förskoleklassen och särskolan. Flertalet elever bor i närområdet. Gredelby skola utgörs av fyra skolhus, varav tre kan betecknas som ”traditionella folkskolor” – rödmålade hus i två plan. Dessa tre är samlade kring en skolgård och disponeras av eleverna i respektive årskurs 3, 4 och förskoleklassen. Miljön i två av dessa hus är inte handikappanpassade. Ca 200 m därifrån ligger en nyare skolbyggnad i ett plan med årskurserna 1–2. Såväl elever som föräldrar värnar om den gamla skolmiljön och ser den som en mycket positiv faktor för elevernas trivsel. Skolans profil är samarbete i enlighet med principerna för Cooperative Learning, som innebär träning i samarbete. Gredelby fritidshem har fyra avdelningar, en för varje årskurs med undantag av årskurs 4. Gredelby särskola ligger i den nyare skolbyggnaden och har två klassrum – ett för eleverna i träningsskolan och ett för eleverna i grundsärskolan. Fem elever tillhör träningsskolan, fyra grundsärskolan, varav en elev är inskriven i grundskolan, men integrerad i särskolan. Särskoleeleverna delar skolgård med övriga elever från årskurserna 1–2 och äter lunch i den gemensamma matsalen. Särskolan har ett eget fritidshem. Rektor för Gredelby skola är också ansvarig för fritidshemmet och för särskolan. 2
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Genomförandet av inspektionen i Alsike–Gredelby rektorsområde Skolverket sände den 13 juni månad 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Alsike skola och Gredelby skola inklusive fritidshem och särskola har bestått av undervisningsrådet Elisabeth Ritchey och experten Hans-Olof Hanselid. Besöket i Alsike skola ägde rum den 17 september 2003 och i Gredelby skola den 16–17 oktober 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Alsike–Gredelby rektorsområde, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Alsike skola genomfördes intervjuer med rektor, skolans lärare, skolsköterska och två elevgrupper. Samtal fördes med förskollärare. Lektionsbesök gjordes i förskoleklassen och årskurserna 1–3. Under besöket gjordes också intervjuer med ett antal föräldrar. I Gredelby skola gjordes lektionsbesök i årskurserna 1–4, i förskoleklassen samt på fritidshemmet och i särskolan. Intervjuer gjordes med rektor och lärarna samt med två elevgrupper. Även elever och personal vid särskolan och på fritidshemmet intervjuades. Vidare intervjuades två föräldragrupper, varav den ena var knuten till särskolan.
Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot.
3
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
I Alsike skola visar eleverna hänsyn till varandra, lyssnar aktivt och respekterar varandras åsikter på lektionerna. Trots trångboddhet präglas studiemiljön av trivsamhet och arbetsro. Frågor om hur man umgås med varandra på rasterna och hur man uppträder i allmänhet m.m. behandlas ofta på lektionerna. All personal tycks vara medveten om värdegrundens betydelse för en god arbetsmiljö och för elevernas sociala utveckling. Detta är resultatet av ett medvetet arbete från såväl rektors som personalens sida. Elevernas inflytande över sin egen lärandeprocess sker genom den s.k. solboken, som är underlag för elevens planering och utvärdering. Den utgör även utvärderingsinstrumentet vid elev- och föräldrasamtal. Intrycket från gjorda lektionsbesök är att läraren i hög grad bestämmer om innehåll och arbetsformer. Då den s.k. Alsikemodellen – en variant av Bifrostmetodik – tillämpas i undervisningen får dock eleverna möjlighet att påverka arbetsformer och sin egen inlärning. Gredelby skola präglas av ett gott samarbetsklimat såväl inom personalen som mellan eleverna. Klassrummen i de olika skolhusen är möblerade så att samarbetet mellan eleverna skall underlättas. I undervisningssituationen följs vissa regler i diskussionerna, t.ex. att man lyssnar aktivt på den som har ordet och respekterar lärarens ”tystsignal”. Inom klasserna finns inga fasta grupperingar. Samarbetsövningar genomförs i klasserna enligt principerna för Cooperative Learning – samarbetsinlärning – ”Genom att systematiskt träna samarbetet vill vi skapa ett positivt inlärningsklimat så att våra elever känner sig trygga, vågar ta ansvar och känner motivation och glädje i arbetet”. (Verksamhetsplan 2003.) När det gäller elevernas ansvar och inflytande kommer det främst till uttryck inom ramen för elevens val, som kan omfatta projekt och teman under en längre period. I övrigt är elevinflytandet och ansvaret för elevens lärande begränsat. På Gredelby fritidshem är verksamheten helt integrerad med skolans övriga verksamhet och det samarbetsklimat som kännetecknar skolan i övrigt råder även på fritidshemmet. Vid inspektionstillfället var barnen glada och positiva och personalen bemötte dem med intresse och engagemang. Även Gredelby särskola arbetar till vissa delar enligt principen för Cooperative Learning och tar enligt personalen dagligen upp värdegrundsfrågor om samarbete, respekt, trygghet, m.m. Vid inspektionstillfället kunde ett gott samarbetsklimat noteras på så sätt att personalen bemötte eleverna med stor respekt och inkännande förmåga och aktivt uppmanade dem till att lyssna på varandras åsikter. Sammanfattningsvis görs en påtaglig och mycket målmedveten insats från samtliga i Alsike skola när det gäller att bearbeta skolans värdegrund, att utveckla egna principer samt tillämpa dem i det dagliga arbetet. I Gredelby skola är normer och värden ständigt aktuella i undervisningssituationen och personalen samt eleverna är medvetna om betydelsen av samarbete. Detta gäller även Gredelby fritidshem och särskola. Ytterligare insatser för att öka elevernas delaktighet i lärandeprocessen genom bl.a. ansvar för planering och kontinuerlig utvärdering av lärandet skulle i båda skolorna ge förutsättningar för bättre måluppfyllelse i enlighet med läroplanens intentioner i detta avseende.
4
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
Enligt föräldrarna i Alsike skola får de besked om hur deras barn klarar sig i klassen men får ingen yttre referens till sina barns kunskapsutveckling. Vid besökstillfället saknades en samlad dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, då bl.a. det diagnostiska provet för årskurs 2 inte hade genomförts under 2003. Enligt rektor är det regel att båda skolorna genomför det diagnostiska provet men på grund av sjukdom hade detta inte kunnat genomföras under 2003. Elevernas läsutveckling följs enligt den s.k. LUS-metoden – ett schema för läsutveckling. I Gredelby skola har en bedömning gjorts vad gäller måluppfyllelsen i Svenska och Matematik i årskurs 3 våren 2003. Bedömningen utgår från skolans tolkning av kursplanen för årskurserna 1–3, mål att uppnå, i de båda ämnena. Bedömningen visar i Matematik att två moment av totalt 16 inte har behandlats (volym- och längdmått). Arbetsprestationen bedöms dock som mycket god för ca 95 procent av eleverna. I Svenska uppnår inte drygt 30 procent av eleverna ett (vokaler och konsonanter) av 14 uppställda mål. Arbetsprestationen bedöms även i detta ämne som mycket god för ca 95 procent av eleverna. Varje elevs resultat har redovisats och kommenterats vid utvecklingssamtalen. I Gredelby särskola dokumenteras och följs elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling framför allt genom individuella utvecklingsplaner som upprättas två gånger per år för varje elev. Deras läsförmåga dokumenteras kontinuerligt i ett s.k. LUS-schema – ett schema som utifrån ett antal fasta kriterier beskriver elevernas läsutveckling. Föräldrarna till särskoleeleverna upplever dock att de inte får tillräckligt med information om vilka kunskapsmål som barnen arbetar utifrån och vilka kunskaper deras barn tillägnar sig. Sammanfattningsvis bör betonas att elevernas lärande även i de lägre årskurserna kontinuerligt skall relateras till de nationella målen för grundskolan. Det diagnostiska provet för årskurs 2 är en av flera möjligheter att bedöma elevernas kunskaper. Det ger föräldrarna information om elevens utveckling i relation till de fastställda målen för grundskolans undervisning. För särskolan saknas tillräckligt tydlig information till föräldrarna om vilka kunskapsmål eleverna förväntas uppnå.
5
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
Kränkande behandling förekommer i mycket liten grad i båda skolorna. I Alsike skola har personalen arbetat med ett mobbningsfall. Detta är uppmärksammat av alla och stämningen har blivit mycket bättre. De incidenter som förekommit i Gredelby skola har lärarna och elevvårdsteamet hanterat på ett bra sätt enligt föräldrarna. De litar på skolans personal. Dock anser man att lärarna reagerade alltför sent när det gällde vissa trakasserier mellan grupper av elever under föregående läsår. I båda skolorna finns ett likalydande handlingsprogram mot kränkande behandling. Programmet är mycket kortfattat och redovisar i sju punkter hur processen i ett mobbningsfall ser ut och hur den slutförs. I programmet anges att föräldrakontakter skall tas. Programmet upptar explicit ingen information om förebyggande arbete mot kränkande behandling. Inte heller uppmärksammas kränkande behandling i ett vuxen – elevperspektiv. När det gäller det förebyggande arbetet har dock båda skolorna en klar strategi för arbetet med värdegrunden i stort, vilket också kommer till uttryck i den dagliga verksamheten. I Alsike skola har dokumentet Värdegrunden diskuterats fram och utarbetats under studiedagar av skolledning och personal. Det har vidare behandlats på föräldramöten och föräldrarna skall skriva under att de tagit del av principerna i värdegrunden. Eleverna har i början av läsåret bearbetat de grundläggande principerna genom att illustrera begreppen med teckningar, som satts upp på klassrummets väggar. Temat Värdegrunden tas upp varje dag i början av läsåret. Vidare utnyttjas material ur Lions Quest – värderingsövningar från organisationen Lions – och projektet Charlie – ett utbildningsprogram för att stärka barns självförtroende. Materialet används regelbundet och särskilt då incidenter inträffar. I Gredelby skola gäller en s.k. Vänskapsplan för det vanliga umgänget mellan elever och personal. Den finns uppsatt i skolans lokaler och är skriven så att alla skall förstå. Planen är bl.a. ett resultat av skolans arbete kring samverkan – Cooperative Learning. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling, liksom den s.k. Vänskapsplanen, gäller enligt personalen även för Gredelby fritidshem. Personalen på fritidshemmet uppger att de har ett nära samarbete med lärarna när bråk eller konflikter uppstår mellan elever. I särskolan uppger föräldrarna att personalen är mycket duktig på att lösa konflikter mellan barnen och att de upplever att barnen känner sig trygga. Värdegrundsfrågor diskuteras ofta på föräldramöten.
6
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Sammanfattningsvis är arbetsmiljön i de båda skolorna mycket god och präglas av trygghet och trivsel. Detsamma gäller Gredelby fritidshem och särskola. Såväl skolledning som personal arbetar på ett medvetet sätt med skolans värdegrund. Kränkande behandling i skolan i allmänhet är en angelägen fråga för föräldrar, elever och personal. Mot denna bakgrund bör diskussionen om handlingsprogrammet mot kränkande behandling vara en självklar punkt på skolrådets dagordning. Handlingsprogrammet bör förbättras och involvera förebyggande arbete mot kränkande behandling samt innefatta ett vuxen – elevperspektiv. Handlingsprogrammet bör vara ett levande, aktuellt dokument som följs upp och utvärderas. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov.
I Alsike skola gäller det att dagligen hitta praktiska lösningar på såväl lokalmässiga som pedagogiska problem. Tack vare ett gott samarbetsklimat och ansvarstagande från alla personalgrupper fungerar verksamheten på ett bra sätt. Man försöker utveckla en undervisningsmodell – Alsikemodellen – med tema och ”verkstad” (skrivning/läsning, musik/drama, ateljé) motsvarande Bifrostskolans arbetssätt. Bifrostskolan är en fristående skola i Danmark, där all undervisning inspireras av kultur. Barnens engagemang ses som en förutsättning för inlärningen och man arbetar dels med ämnen dels i teman. När ett tema skall presenteras ges en upplevelse. Därefter sker ”brainstorming”, då eleverna själva skall komma fram till innehåll och arbetssätt, välja ut underteman m.m. för fortsatt bearbetning. På så sätt tränas eleverna att ta eget ansvar. Teoretiskt svaga elever kan få möjlighet att visa upp sina styrkor i olika sammanhang. I Gredelby skola är verksamheten uppdelad på fyra skolhus. Det är anmärkningsvärt att skolhuset för förskoleklassen ligger längst från årskurs 1 – enligt rektor är en temporär lösning. Trots lokalsplittringen anser inte personalen att samarbetet försvåras. Projekt och temaarbeten kring vilka alla elever i skolan kan samlas förekommer dock sällan. Å andra sidan präglas undervisningen inom klassens ram av samarbete i enlighet med Cooperative Learning. I Matematik (årskurs 3) kan eleverna i Gredelby skola välja mellan ett flertal alternativa studieformer och material – bl.a. ett fingerat konditori med köp och försäljning. Eleverna väljer själva vad de vill arbeta med och på vilken nivå. De tar vidare ansvar för planering och utvärdering genom ett särskilt ”protokoll”. Därigenom får eleverna en i hög grad individualiserad undervisning i Matematik, där även de teoretiska kunskaperna tillämpas i realistiska och praktiska situationer.
7
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Verksamheten på Gredelby fritidshem är integrerad med skolans övriga verksamhet på så sätt att fritidshemspersonalen ingår i arbetslagen och arbetar under förmiddagarna i klasserna 1–3. På arbetslagsträffarna upplever fritidshemspersonalen att de får gehör för sina frågeställningar, och förutom den gemensamma planeringstiden i arbetslagen finns även tid för planering i s.k. yrkesträffar där fritidspedagoger och förskollärare deltar. Verksamheten bedöms vara pedagogiskt väl strukturerad. Det förekommer såväl fri lek som planerade aktiviteter, bl.a. drama, målning och utflykter. Ofta följer man på eftermiddagarna upp de teman som barnen arbetat med under skoltid. Gredelby särskola har sin verksamhet i två skilda klassrum, ett för träningsskolan och ett för grundsärskolan. Två förmiddagar i veckan har de gemensamma aktiviteter. Viss samverkan finns även med övriga skolan, bl.a. erbjuds elever från årskurs 2 att en dag i veckan komma in till särskolan och lära sig teckenspråk samt ha musik tillsammans med särskolebarnen. För grundsärskolan och träningsskolan finns aktuella timplaner. För träningsskolan finns utarbetade kursplaner. I grundsärskolan uppger personalen att de arbetar utifrån varje enskild elevs individuella behov och förutsättningar och att kursplanerna för grundsärskolan inte är ett levande dokument utan finns i bakgrunden. Arbetssättet präglas av en mycket hög grad av individualisering och eleverna ges stora möjligheter till inflytande över undervisningens innehåll. Däremot saknas tydliga kunskapsmål och en koppling till de individuella utvecklingsplanerna. Elevvården för särskolan sorterar under Resursteamet i Uppsala kommun. Elevvårdsteamet som bl.a. består av kurator, psykolog och skolsköterska besöker särskolan ca en gång i månaden, och vid behov får personalen enskild handledning av psykologen. En gång i veckan kommer en teckenkonsulent till särskolan. Personalen uppger att de elever som behöver särskilt stöd får det, och att de som personal också får stöd och handledning. Sammanfattningsvis är lokalförutsättningarna för de båda skolorna helt olika. Trångboddheten i Alsike skola har det goda med sig att den har förstärkt viljan till samarbete över årskursgränserna. Den pedagogiska verksamheten är mycket god. Engagemanget kring en egen pedagogisk modell är ett gott uttryck för ett medvetet utvecklingsarbete på sikt. I Gredelby skola med lokaluppdelning försvåras den pedagogiska samverkan över årskurserna. Å andra sidan kompenseras detta av skolans profil – Cooperative Learning – som kommer till uttryck på andra områden i undervisningen. Den pedagogiska verksamheten på fritidshemmen bedöms som meningsfull och som ett bra komplement till skolan. Verksamheten är integrerad i skolans övriga verksamhet men det finns även stort utrymme för egen planerad verksamhet. Särskolan bedöms ha en bra pedagogisk verksamhet. Det finns ett nära och bra samarbete mellan träningsskolan och grundsärskolan och delvis även med grundskolan. Inspektörerna bedömer det som positivt att personalen har uttryckt intresse och vilja att utöka samarbetet med övriga skolan vilket rektor bör ta fasta på. Undervisningen i grundsärskolan präglas av en mycket hög grad av individualisering, men kunskapsmålen behöver förtydligas och kopplas till de
8
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
individuella utvecklingsplanerna. Undervisningen skall utgå från grundsärskolans kursplaner. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
I rektorstjänsten för rektorsområdet ingår ansvar för två skolor – Alsike skola och Gredelby skola – samt för kommunens särskola. Ca 25 procent av rektors arbetstid beräknas ligga på särskolan. Med hänsyn till att en nybyggnation för närvarande äger rum i Alsike måste rektor lägga ner mycket tid på detta projekt. Detta får konsekvenser för det pedagogiska ledarskapet som såväl lärare som föräldrar beklagar men som de har förståelse för. En viss avlastning ges för vissa arbetsuppgifter som lagts ut på olika lärare. Rektor har sitt tjänsterum och sin huvudsakliga arbetsplats i Gredelby skola. Hon har således inte en daglig kontakt med respektive skola men är ändå förtrogen med det löpande arbetet. Personalen arbetar under stort eget ansvar i båda skolorna och särskilt i Alsike skola. De lokala arbetsplanerna är likalydande och – eventuellt av detta skäl – inte levande dokument för lärarna. Eftersom Knivsta kommun ännu inte har utarbetat en egen skolplan, är arbetsplanernas mål delvis ett arv efter Uppsala kommuns skolplan och Knivsta kommundels mål. Till varje mål är kopplat en kortfattad handlingsplan. Några utvärderingar av enskilda mål har inte redovisats för innevarande år. Däremot har en s.k. produktionsuppföljning (verksamhetsberättelse) för år 2002 gjorts, baserad på Uppsala kommuns styrdokument. I Gredelby skola har en mindre elevenkät genomförts (juni 2003 – ännu ingen sammanställning), en utvärdering av idrottsundervisningen (maj 2003) och – på initiativ av skolrådet – en enkät till föräldrar och lärare ang. samarbetet. Gredelby fritidshem nämns inte i arbetsplanen. Fritidshemmen har inte heller några egna mål eller styrdokument. Personalen uppger dock att rektor är förtrogen med verksamheten och att de känner stöd från rektorn. Inte heller särskolan nämns i den lokala arbetsplanen. Rektorn deltar ibland i möten med personalen, t.ex. på arbetslagsträffarna. Personalen uppfattar att rektorn är förtrogen med verksamheten bl.a. för att hon är väl insatt i de enskilda elevernas behov, men att det lämnas till dem att ansvara för den dagliga verksamheten. Särskoleföräldrarna uppfattar styrningen och ledningen av särskolan som otydlig och att särskolan nedprioriteras till förmån för grundskolan. Det råder viss osäkerhet kring styrningen av särskolan. Rektorn på Gredelby är chef för personalen och ansvarig för barnen. Samtidigt sorterar elevvården under Resursteamet i Uppsala kommun varifrån skolan köper de elevvårdande
9
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
kompetenser som behövs (psykolog, kurator, synkonsulent). Formellt är det förvaltningschefen som fattar beslut om placeringar av barn i särskolan. Detta känner personal och föräldrar inte till. Enligt intervju med förvaltningschefen kommer hela ansvaret för särskolan framöver att läggas på rektorn för Gredelby skola. Föräldrarna uttrycker en osäkerhet över vem som fattar de formella besluten över särskolan – t.ex. vem som beslutar om placering av barn i särskolan och vilket stöd de har rätt till. Detta bekräftas delvis av personalen. Sammanfattningsvis råder ett vakuum i målstyrningen i de båda skolorna, då kommunen saknar en skolplan och då det pedagogiska ledarskapet för tillfället är svagt. De lokala arbetsplanerna för de båda skolorna synes inte vara levande dokument för personalen. Även om målstyrningen är svag finns det dock ansatser att i den dagliga verksamheten försöka arbeta i enlighet med överenskomna handlingsplaner. Det saknas en strategi för utvecklings- och förbättringsarbetet i båda skolorna. Större vikt bör läggas på utvärderingsarbetet både vad gäller skolornas arbete i stort och för eleverna. Då det råder viss begreppsförvirring när det gäller de lokala styrdokumenten – skolans arbetsplan kallas för verksamhetsplan/produktionsplan/handlingsplan – finns det anledning att använda terminologin i de statliga styrdokumenten. Det som sägs ovan för de båda skolorna gäller även för fritidshemmet och särskolan. I samband med att ansvaret för särskolan ses över bör ansvarsfördelningen mellan rektorn på Gredelby skola och Resursteamet i Uppsala förtydligas för föräldrar och personal. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas.
I båda skolorna saknas speciallokaler för vissa ämnen. Slöjd samt Idrott och hälsa (även Musik för eleverna i Alsike skola) läses i Thunmanskolan respektive Ängbyskolan i Knivsta centralort. Till lektionerna i dessa ämnen ”bussas” eleverna. Vad gäller eleverna i Gredelby skola innebär detta inga större problem. Men för eleverna i Alsike skola tar transporterna tid – ibland även från lektionerna enligt lärarna. Föräldrarna anser att transporterna till dessa skolor inte fungerar tillfredsställande. Personalen vid de mottagande skolorna har inte fått tillräcklig information om tider för elevernas ankomst m.m. De yngsta eleverna har fått klara sig på egen hand. Enligt lärarna är det risk för att vissa elever utsätts för kränkande behandling under busstransporter utan tillsyn. Vissa insatser har dock gjorts för att komma till rätta med problemen. I dagsläget är det oklart om den nya skolan i Alsike kommer att utrustas med de här aktuella speciallokalerna. Det allmänna intrycket efter intervjuer med föräldrar och personal i de båda skolorna är att det råder ett gott samarbete mellan skola och föräldrar. Skolorna är belägna i anslutning till bostadsområdena och det är inga problem för föräld10
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
rarna att besöka skolan, vilket också sker. Skolorna inbjuder föräldrarna att delta i skolans verksamhet. Genomförda enkäter i samverkan med skolråden visar att föräldrarna är mycket positiva till skolans kontakter med dem. Gredelby skola har i samarbete med föräldrarna tagit fram en informationsfolder ”Den lilla skolan med mycket samarbete”. På Gredelby fritidshem – liksom på övriga fritidshem i kommunen – saknas verksamhet för barn i skolår 4–6. Rektorn uppger att hon inför varje läsår går ut med en förfrågan till föräldrar om behov av plats för elever i årskurs 4. Detta läsår fanns inget sådant behov. Eftersom elevvården för särskolan sorterar under Resursteamet i Uppsala finns beslut om mottagande i särskolan och det mesta av utredningsmaterialet där. Vid inspektionen har det därför inte varit möjligt att granska dem. Visst beslutsunderlag som t.ex. delar av utredningar, kopior av beslutsprotokoll m.m. förvaras i pärm hos rektorn på Gredelby skola. Av dessa framgår att beslutsprotokoll finns för sju av åtta särskoleelever men när det gäller vilka utredningar som har gjorts är informationen knapphändig. De föräldrar till särskoleelever som deltog i inspektionens intervju uppgav att deras barn genomgått psykologisk och medicinsk utredning men däremot inte pedagogisk eller social utredning. Några föräldrar uppgav att de inte känt sig delaktiga i utredningsprocessen och några att de fått bristfällig eller ingen information om konsekvenserna av att barnet tas emot i särskolan. En förälder påpekade att man saknat information om andra alternativ. Ingen förälder känner till att det finns en möjlighet att ta emot elever på försök i särskolan under sex månader. Sammanfattningsvis är i båda skolorna kontakten med föräldrarna god – på en formell nivå genom skolrådet och i praktiken genom föräldrarnas besök på skolorna och deras inställning till föräldramöten m.m. ”Bussningen” av eleverna till andra skolor för lektioner i vissa ämnen innebär problem. Risk finns för att elever utsätts för kränkande behandling då ingen vuxen följer elevgrupperna. Planeringen av transporterna skall självfallet göras, så att de inte inskränker på elevernas undervisningstid. Skolverkets inspektörer vill påpeka att barn har rätt till skolbarnsomsorg till och med 12 års ålder. Kommunen bör därför undersöka hur behovet ser ut för barn i årskurserna 4–6. När det gäller särskolan är det viktigt att föräldrar görs delaktiga i beslutsprocessen och får en klar bild av vad en särskoleplacering innebär för barnet, inte minst på lång sikt. Föräldrar skall också informeras om deras rätt att tacka nej till placering i särskola och om att det finns möjlighet att låta barnet gå i särskola på prov under högst sex månader. Inspektionen har inte kunnat fastslå om pedagogiska utredningar har genomförts eller inte, men inspektörerna vill påpeka vikten av att sådana utredningar genomförs för att kunna bedöma om elevernas förutsättningar att nå målen.
11
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
I såväl Alsike skola som Gredelby skola är andelen lärare med pedagogisk utbildning hög – närmare 100 procent. Lärartätheten kan betecknas som låg – 5,8 lärartjänster på 100 elever för hela rektorsområdet, vilket är drygt 2 tjänster under genomsnittet för hela riket, som är 7,9 tjänster. I Gredelby skola har två enskilda elever tilldelats var sin assistent. Under vissa förhållanden kan dessa assistenter utföra även andra uppgifter, som kommer hela skolan till del. Speciallärarnas arbete (en halv tjänst i Alsike skola och en hel tjänst i Gredelby skola) kännetecknas av undervisning enskilt eller i mindre grupp för elever i behov av särskilt stöd i Svenska och Matematik. Enligt föräldrarna kan man alltid diskutera stödbehovet för enskilda elever med rektor eller speciallärare och i regel finns det resurser att sätta in. På Gredelby fritidshem arbetar såväl fritidspedagoger, förskollärare som barnskötare. Personalen har deltagit i samma kompetensutveckling som övrig personal på skolan, bl.a. i Cooperative Learning. I särskolan arbetar fem personer, varav en är utbildad lågstadielärare, en är förskollärare, två är barnskötare och en saknar formell kompetens. Tre har genomgått vidareutbildning som specialpedagoger. Sammanfattningsvis bedöms lärarnas pedagogiska utbildning i båda skolorna som mycket god, medan lärartätheten är relativt låg. För Gredelby fritidshem och särskola bedöms den som god. Resurserna för elever i behov av särskilt stöd bedöms som goda. En ny modell för resursfördelningen är dock angelägen och bör bli resultatet av pågående diskussioner inom rektorsgruppen. Specialpedagogisk kompetens med ett övergripande ansvar och ett helhetsperspektiv bör ge förutsättningar för en rättvis fördelning av centrala stödresurser. Mot den bakgrunden bör rektor tillsammans med speciallärarna och övriga lärare diskutera hur tillgängliga resurser skall användas på ett optimalt sätt. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolornas verksamhet fungerar bra och tillgodoser en utbildning väl i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan och särskolan. I både Alsike skola och Gredelby skola görs mycket målmedvetna insatser när det gäller att bearbeta skolans värdegrund, att utveckla egna principer samt tillämpa dem i det dagliga arbetet. Ett gott samarbetsklimat råder mellan skolorna och föräldrarna både på det formella planet och i den dagliga, praktiska verksamheten. Fritidshemmet i Gredelby skola är väl integrerat med skolans övriga verksamhet och genomsyras av en pedagogiskt väl strukturerad verksamhet. Undervisningen i särskolan präglas av en bra pedagogisk verksamhet och en mycket hög grad av individualisering. 12
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike–Gredelby rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Mot bakgrund av inspektionens slutsatser finns det anledning för båda skolorna att genomföra ett utvecklingsarbete på följande områden -
elevernas delaktighet i lärandeprocessen genom ett ökat ansvar för planering och utvärdering,
-
strategier för utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i relation till såväl lokala som nationella mål,
-
komplettering av skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling med bl.a. förebyggande arbete,
-
strategier för skolornas utvecklings- och förbättringsarbete inom ramen för en målstyrd undervisning.
För särskolan i Gredelby skola finns det skäl att utveckla verksamheten inom följande områden -
förtydligande av kunskapsmålen och information om dessa till särskolans föräldrar,
-
förtydligande av ansvarsfördelningen mellan rektorn på Gredelby skola och Resursteamet i Uppsala,
-
komplettering av informationen till föräldrar i samband med placering av barn i särskolan.
Varje skola skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolan. Kvalitetsredovisningen kan därmed bli ett värdefullt hjälpmedel för att utveckla och förbättra flera av ovannämnda utvecklingsområden.
Datum
Ort
2003-02-11
Stockholm
Hans-Olof Hanselid Elisabeth Ritchey
13
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Utbildningsinspektion i Lagga och Långhundra rektorsområde UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.
1
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Beskrivning av skolan/rektorsområdet Lagga skola: Skolform:
Långhundra skola: Antal elever/barn Skolform:
Förskoleklass:
17 Förskoleklass:
Grundskola:
94 Grundskola:
Skolbarnsomsorg:
48
Antal elever/barn
12 112
Utbildningen vid Lagga och Långhundra skolor omfattar förskoleklass, grundskola med årskurserna 1–6 och en fritidshemsavdelning i direkt anslutning till respektive skola. Flertalet elever har lång skolväg och åker skolskjuts till skolan. Inspektion har genomförts på respektive skola samt på Lagga fritidshem. Lagga skola är belägen på landsbygden och på kort promenadavstånd från skolan finns en hembygdsgård som även används som matsal. Inför terminsstarten detta läsår har vissa delar av skolan byggts om och en åldersintegrerad organisation sjösatts. Lagga fritidshem ligger i direkt anslutning till skolan och delar lokaler med förskoleklassen. Sedan terminsstarten är fritidshemmets lokaler hopbyggda med övriga skolan. Långhundra skola är beläget i ett litet samhälle på landsbygden. I anslutning till skolan finns en f.d. prästbostad som används som matsal. Skolan deltar i försöksverksamheten ”Utan timplan i grundskolan” och arbetar utifrån en åldersintegrerad organisation. Skolorna leds av en rektor med ca 50 procent tjänstgöring på respektive skola.
Genomförandet av inspektionen i Lagga och Långhundra rektorsområde Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Lagga och Långhundra skolor samt Lagga fritidshem har bestått av undervisningsråd Elisabeth Ritchey och experten Hans-Olof Hanselid. Besök i Lagga skola och fritidshem genomfördes den 13–14 oktober 2003. Besök i Långhundra skola genomfördes den 25 september 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering till huvudmannen av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.
2
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Lagga och Långhundra skolor samt Lagga fritidshem, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Lagga och Långhundra skolor genomfördes intervjuer med elever, lärare, specialpedagog, skolsköterska, föräldrar samt vikarierande rektor. I Lagga intervjuades även barn och personal från fritidshemmet. Under besöket fördes också samtal med barn och personal från förskoleklassen och från fritidshemmet i Långhundra. Lektionsbesök samt besök i förskoleklassen och på fritidshemmet genomfördes.
Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot.
I Lagga skola är resultatet av skolans arbete med normer och värden godtagbart men bör förbättras inom vissa områden. Eleverna uppger att de trivs men att det ibland är oroligt på lektionerna. Detta bekräftas av personalen samt genom några av de observationer som genomförts. Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sitt eget lärande framstår som begränsade. De flesta lektioner styrs och planeras av lärarna och eleverna uppger att de relativt sällan är delaktiga i planering av undervisningen. På Lagga fritidshem finns det många barn som ska samsas på en liten lokalyta och barnen uppger att det ofta är högljutt och stökigt. Detta bekräftas delvis genom intervjuer med personal och föräldrar samt genom gjorda observationer. I Långhundra skola framstår resultatet av skolans arbete med normer och värden som bra. Eleverna uppger att de känner sig trygga, att de trivs bra och att det sällan eller aldrig förekommer bråk eller konflikter. Skulle något hända skulle de antingen själva hjälpa till eller gå till någon vuxen. Detta bekräftas av såväl personal som föräldrar. Eleverna uppvisade vid inspektionsbesöket ett genomgående stort intresse för och engagemang i sitt eget lärande. De var fokuserade på sina arbetsuppgifter
3
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
och deltog med stor lust i diskussioner med lärare och kamrater om olika sätt att lösa aktuella arbetsuppgifter. Observationer och intervjuer tyder på att eleverna tar ett stort ansvar för sitt eget lärande. Eleverna själva anser att de genom att använda planerings- och loggböcker har goda möjligheter till inflytande och att de tar ett stort ansvar för planering och utvärdering av sitt eget lärande. Sammanfattningsvis är resultatet av värdegrundsarbetet i Lagga skola godtagbart men bör förbättras. Elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande behöver förstärkas t.ex. genom att de i högre grad kan göras delaktiga i planeringen av sitt eget lärande. På Lagga fritidshem behöver arbetsmiljön förbättras med avseende på möjligheter till lugn och ro. I Långhundra skola bedöms resultatet av skolans arbete med normer och värden som bra. Eleverna har goda möjligheter till inflytande och tar ett stort ansvar för sitt eget lärande. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
I Lagga och Långhundra skolor finns ett väl utvecklat system för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling med hjälp av olika utvärderingsinstrument, t.ex. bedömning av elevernas läsutveckling i ett s.k. läsutvecklingsschema (LUS), skrivutveckling (SUS) och matematisk utveckling (MUS). I Långhundra används dessutom motsvarande utvärderingsinstrument för engelska samt nationella diagnosprov i matematik för årskurs 2. I Långhundra skola finns lokala bearbetningar av nationella kursplaner utarbetade för samtliga ämnen. I Lagga skola har arbetet med att ta fram lokala bearbetningar nyligen påbörjats. Enligt kommunens sammanställning av de nationella provens resultat 2003 för årskurs 5 har 100 procent av eleverna i Lagga skola nått målen i svenska. I matematik har 90 procent av eleverna nått målen och i engelska 95 procent. Resultatet av de nationella provens resultat i Långhundra skola visar att 100 procent av eleverna har nått målen i svenska. I matematik har 91 procent nått målen och i engelska 91 procent. Sammanfattningsvis finns ett väl utvecklat system för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Resultaten av de nationella proven i årskurs 5 visar att eleverna i mycket hög grad har nått kunskapsmålen i svenska. En analys bör dock göras av resultaten i matematik och i engelska för att om möjligt höja resultaten i dessa ämnen. Detta gäller för båda skolorna.
4
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
I Lagga och Långhundra skolor pågår ett regelbundet och bra arbete med värdegrundsfrågor. Diskussioner kring skolans fyra nyckelbegrepp trygghet, respekt, ansvar och gemenskap sker ofta. Eleverna uppger att om det blir konflikter finns det oftast någon vuxen att vända sig till och att de också använder sig av den möjligheten. I båda skolorna finns ett väl utvecklat system med kamratstödjare, som består av en eller två elever från varje klass och en eller två vuxna som handledare. Kamratstödjarna har till uppgift att hjälpa sina kamrater om något händer. Eleverna tycker det är bra att det finns kamratstödjare, ”man känner sig tryggare och det finns alltid någon man kan gå till”. I Lagga skola har man under detta läsår inte valt ut några kamratstödjare än. För båda skolorna finns ett gemensamt handlingsprogram mot kränkande behandling som i detalj beskriver hur personalen ska arbeta med att förebygga, upptäcka samt vidta åtgärder vid mobbning eller kränkande behandling. Personalen på Lagga skola uppger dock att man oftast löser konflikter utan att använda sig av handlingsprogrammet, och personalen på Långhundra skola uppger att handlingsprogrammet inte känns helt aktuellt eftersom det enligt dem inte förekommer någon mobbning eller kränkande behandling. På ingen av skolorna har handlingsprogrammet utvärderats eller reviderats under det senaste året. På Lagga fritidshem förekommer enligt personalen inte något planerat värdegrundsarbete, men om något händer pratar man om det med barnen. Genomgående saknas samarbete mellan skolan och fritidshemmet, vilket bl.a. uttrycker sig i att fritidshemmet inte är delaktigt i skolans värdegrundsarbete. Sammanfattningsvis ett regelbundet och bra värdegrundsarbete pågår på båda skolorna. I Långhundra skola finns ett väl utvecklat system med kamratstödjare. För närvarande fungerar inte detta i Lagga skola. Det gemensamma handlingsprogrammet mot kränkande behandling är detaljerat och bra men behöver kontinuerligt utvärderas och aktualiseras. För att det förebyggande arbetet ska kunna fungera krävs att handlingsprogrammet är ett aktuellt och levande dokument. Värdegrundsarbetet på Lagga fritidshem bör förbättras och knytas samman med skolans övriga värdegrundsarbete.
5
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov.
I Lagga skola genomfördes inför innevarande läsår en omorganisering av undervisningen som nu bedrivs i åldersintegrerade grupper. Lärarna uppger dock att de känner sig tveksamma över det åldersintegrerade arbetssättet och vid inspektionsbesöket genomfördes huvuddelen av undervisningen i åldershomogena grupper. I intervjuer och samtal med elever och lärare framkommer att de flesta lektioner styrs och planeras av lärarna och att någon utarbetad modell för elevplanering eller elevutvärdering inte finns. Detta bekräftas genom lektionsbesök. I viss utsträckning har ett utvärderingsarbete påbörjats i några av klasserna genom den s.k. Portfolioprincipen, som innebär att eleverna under en längre tid samlar sina arbeten och tränas i att sätta mål, reflektera över och utvärdera sin egen kunskapsutveckling. Man är dock fortfarande i ett initialskede och i stället för självreflekterande utvärdering handlar det mer om att spara elevernas arbeten i en pärm för att sedan visa upp dem för föräldrarna i samband med utvecklingssamtalen. Musikundervisningen i Lagga skola fungerar inte tillfredsställande. Förra läsåret åkte eleverna buss till Thunmanskolan för musikundervisning. Detta läsår har i stället varje enskild klasslärare ansvar för klassens musikundervisning, men flera elever berättar att i vissa klasser har man inte haft någon musikundervisning alls. Detta bekräftas av vissa lärare. I både Lagga och Långhundra skolor har elevvårdsarbetet mycket hög prioritet. Ett elevvårdsteam bestående av rektor, skolsköterska och specialpedagog finns på respektive skola och träffas en gång i veckan. De flesta barn som är i behov av stöd får enligt personalen det stöd de behöver. Stödet ges i första hand av specialpedagog i form av enskild undervisning eller undervisning i smågrupper. För de elever som får stöd under en längre period skrivs åtgärdsprogram. I Lagga skola träffar specialpedagogen samtliga barn i förskoleklassen och bedömer deras läs- och skrivförmåga. De elever i årskurs 1 som ännu inte lärt sig att läsa får lästräning av specialpedagogen. I Lagga skola finns en ”liten klass” för elever i årskurs 4–6 som är i behov av särskilt stöd. I formell mening är denna klass att betrakta som en särskild undervisningsgrupp och beslut om att eleverna är placerade i en särskild undervisningsgrupp skall finnas. Sådana beslut saknas idag. På Lagga fritidshem är verksamheten i hög grad skild från skolans övriga verksamhet och personalen ingår inte heller i skolans arbetslag. Personalen uppger
6
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
att det saknas förutsättningar och struktur för en pedagogiskt planerad verksamhet och att den inte fullt ut kan anses som meningsfull för barnen. Barnen får mestadels själva välja vad de vill göra på fritidshemmet. Många tycker just nu det är roligt att vara ute och cykla på gården. Andra tycker om att rita och pyssla. Mer sällan erbjuds en pedagogiskt planerad verksamhet för barnen. Långhundra skola ingår i försöket ”Utan timplan i grundskolan” och har arbetat fram en väl fungerande modell för planering och utvärdering av undervisningen. Undervisningen organiseras dels som ”eget arbete” då eleverna arbetar utifrån sina individuella planeringar, dels som schemalagda ämnespass. De individuella planeringarna sträcker sig över tvåveckorsperioder och omfattar ämnena svenska, matematik och, för årskurserna 4–6, även engelska. I slutet av perioden utvärderas elevernas kunskapsutveckling och arbetssätt av läraren och eleven gemensamt. Denna utvärdering ligger sedan till grund för planeringen av nästa tvåveckorsperiod. Merparten av undervisningen sker i åldersintegrerade grupper och arbetssättet präglas av hög grad av individanpassning. En av lärarna uttrycker det som att ”arbetssättet gör att vi kan möta varje enskild elev där den befinner sig just nu”. Trots att det råder en stor enighet bland personalen kring arbetssättet på skolan, saknas dokumentation kring detta i t.ex. den lokala arbetsplanen. Vid utvecklingssamtalen får föräldrarna noggrann information om elevernas kunskapsutveckling och lärandeprocess och föräldrarna uppger att de är mycket nöjda med utvecklingssamtalen. Vid behov skrivs individuella utvecklingsplaner som anger hur och med vad eleverna ska arbeta för att nå uppställda mål. Sammanfattningsvis bedöms den pedagogiska verksamheten i Lagga skola som i stort sett tillfredsställande, men bör förbättras inom vissa områden. Arbetssätten och arbetsformerna behöver diskuteras och ett system för elevplanering eller elevutvärdering bör utarbetas. Brister beträffande musikundervisningen bör åtgärdas. Beslut om placering av barn i särskild undervisningsgrupp – och med anvisningar om hur man överklagar – skall finnas för samtliga elever som är inskrivna i den ”lilla klassen”. Den pedagogiska verksamheten på Lagga fritidshem behöver förbättras. Det saknas enligt inspektionsteamets bedömning en pedagogisk målmedvetenhet och planerad struktur för verksamheten. Pedagogiska diskussioner behöver föras och knytas samman med övrig pedagogisk verksamhet på skolan. I Långhundra skola bedöms den pedagogiska verksamheten som god. Arbetssättet med individuell planering ger arbetsro och hög grad av individanpassning. Arbetssättet har dock inte dokumenterats, vilket är viktigt för att kunna ligga till grund för utvärdering och utveckling. Utvecklingssamtalen uppfattas av föräldrarna som mycket informativa och bra. Båda skolorna har genomgående ett gott elevvårdsarbete men inspektörerna vill påpeka att åtgärdsprogram – i samverkan med föräldrarna – skall tas fram för de barn som är i behov av stöd.
7
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Rektorsfunktionen är på papperet delad mellan Lagga och Långhundra skolor med 50 procent tjänstgöring i respektive skola. Vanligtvis tillbringar dock rektorn mer tid i Långhundra skola – där hon är ca tre dagar i veckan – än i Lagga skola – där hon är ca två dagar. Vid inspektionsbesöken var rektorn sjukskriven och en lärare från Långhundra skola vikarierade som rektor. Den ordinarie rektorn uppfattas av personal och föräldrar som förtrogen med den dagliga verksamheten, även om de också uppfattar att administrativa göromål tar alltför mycket tid på bekostnad av det pedagogiska ledarskapet. Personal och föräldrar uppger samstämmigt att de tycker att rektorn förefaller ha en alltför stor arbetsbörda. Ledningsgrupp eller arbetslagsledare saknas på båda skolorna. På respektive skola finns dokument som benämns lokala arbetsplaner. Dessa fungerar dock enligt personalen inte som levande dokument och har inte heller utvärderats under det senaste läsåret. För Långhundra skola ger arbetsplanen inte en rättvisande bild av skolans arbetssätt. På Lagga fritidshem saknas målbeskrivningar för verksamheten. Personalen tillämpar inte läroplanen eller använder sig av Skolverkets allmänna råd vid planering och genomförande av verksamheten. Sällan eller aldrig diskuteras fritidshemsverksamheten vid exempelvis personalkonferenser eller arbetsplatsträffar. Rektorn är dock utbildad fritidspedagog och personalen upplever därför att hon delvis är förtrogen med verksamheten även om hon sällan har tid att besöka den. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att styrningen och ledningen för de båda skolorna inte är fullt tillfredsställande och behöver förbättras. Att rektorsfunktionen är splittrad på två skolor och att ledningsgrupper saknas förstärker otydligheten i det pedagogiska ledarskapet. Framför allt behöver den pedagogiska styrningen och ledningen på Lagga skola och fritidshem stärkas. När det gäller styrningen och ledningen av fritidshemmet bedömer inspektionsteamet att rektorn inte skapat planeringsmässiga och praktiska förutsättningar för personalen att bedriva en god pedagogisk verksamhet som ska kunna komplettera skolan och ge en meningsfull fritid. De lokala arbetsplanerna på båda skolorna är inte målrelaterade vilket bidrar till otydlighet i styrning och kontroll.
8
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas.
Undervisning i slöjd, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa sker på skolor i centralorten och eleverna åker buss till och från dessa. Bussresorna bryter enligt personalen upp verksamheten under dagen och i Långhundra skola har man också svårt att få ett system som fungerar när det gäller att följa barnen till bussen. På Lagga skola är föräldrarna mycket kritiska till hur ”bussningen” fungerar. Enligt dem är det stökigt på bussarna och systemet med olika busslinjer kombinerat med taxi fungerar periodvis mycket dåligt med resultat att vissa bussar kör tomma och att andra inte har fått korrekt information om färdväg. På Lagga fritidshem – liksom på flertalet fritidshem i Knivsta kommun – erbjuds placering för barn till och med årskurs 3. Föräldrarna i Långhundra skola uttrycker att det egentligen finns ett behov av tillsyn även för barnen i årskurs 4. Sammanfattningsvis bedöms tillgången till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning som tillfredsställande. Rutinerna vid ”bussningen” behöver dock ses över. Skolverkets inspektörer vill också påpeka att barn har rätt till skolbarnsomsorg till och med 12 års ålder. Kommunen bör därför undersöka hur behovet av skolbarnsomsorg ser ut för barn i skolåren 4–6. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
I Lagga och Långhundra skolor kan lärartätheten betraktas som relativt god – i Lagga skola är den 8,0 lärartjänster per 100 elever och i Långhundra skola 7,1 per 100 elever. Genomsnittet för hela riket är 7,9. I båda skolorna har lärarna i hög grad pedagogisk utbildning – till 97 procent i Lagga och 93 procent i Långhundra. Vid sjukdom anlitas ett bemanningsföretag som erbjuder vikarier med lärarutbildning. För båda skolorna har kompetensutvecklingsplaner tagits fram för personalen. I Långhundra skola har personalen genomfört en kompetensutvecklingsresa till Bifrostskolan i Danmark vilket var mycket uppskattat. I Långhundra skola förs pedagogiska diskussioner i flera olika diskussionsforum, bl.a. i arbetslagsträffar, på personalkonferenser och i yrkessammansatta arbetsmöten. I Lagga skola har personalen inte genomgått någon motsvarande kompetensutveckling. De blev 9
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
erbjudna samma resa till Danmark men avstod eftersom de hellre ville använda tiden till att förbereda sig inför den nya åldersintegrerade organisationen. I båda skolorna fungerar lokalerna ändamålsenligt, men i Långhundra skola finns lokalmässiga kollisioner mellan förskoleklassen och familjedaghemmens verksamhet. Tre dagar i veckan har fem dagbarnvårdare med drygt 20 barn verksamhet i samma lokaler som förskoleklassen. Detta innebär att verksamheten måste anpassas så att t.ex. förskoleklassbarnen går iväg och äter lunch när dagbarnvårdarna börjar laga lunch till förskolebarnen. Även när förskolebarnen ska sova efter lunch måste verksamheten anpassas till detta och förskoleklassbarnen vara utomhus. Personalen i förskoleklassen upplever dock samarbetet som stimulerande trots att kraven på de lokalmässiga anpassningarna är stora. Lagga skola står för närvarande i begrepp att genomföra samma system två dagar i veckan. På Lagga fritidshem finns en förskollärare som är pedagogiskt ansvarig för verksamheten men som bara arbetar en dag i veckan på fritidshemmet. Övrig personal på fritidshemmet saknar pedagogisk högskoleutbildning. Fritidshemmets personal har enligt uppgift inte erbjudits någon kompetensutveckling. Sammanfattningsvis bedömer utbildningsinspektionen att personalens utbildningsnivå på båda skolorna är mycket bra med undantag av Lagga fritidshem. Samma bedömning görs beträffande personalens möjligheter till kompetensutveckling. Inspektörerna anser att det är olyckligt att den enda högskoleutbildade personalen på fritidshemmet, och som tillika är pedagogiskt ansvarig för verksamheten, endast arbetar en dag i veckan på fritidshemmet. Detta kan bidra till att hämma den pedagogiska utvecklingen på fritidshemmet. Likaså anser Skolverkets inspektörer att när fritidshemspersonalen inte erbjuds samma kompetensutveckling som övrig personal på skolan, kan detta försvåra samarbetet mellan de båda verksamheterna. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolornas verksamhet till stora delar fungerar bra och tillgodoser en utbildning i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Inspektionen finner att arbetssättet på Långhundra skola med hög grad av individanpassning är särskilt bra. Detsamma gäller elevvårdsarbetet på Lagga skola. Mot bakgrund av inspektionens slutsatser finns det anledning att utveckla verksamheten inom följande områden. För båda skolorna gäller detta följande -
styrning och ledning med avseende på det pedagogiska ledarskapet,
-
förtydligande av målen i de lokala arbetsplanerna.
För Lagga skola gäller det även -
strategier för att öka elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande,
-
vidareutveckling av arbetssätt och arbetsformer,
10
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Lagga och Långhundra rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
-
avsaknad av musikundervisning i vissa klasser.
För Lagga fritidshem gäller det -
arbetsmiljön för barnen med avseende på möjligheter till lugn och ro,
-
förbättring av värdegrundsarbetet vilket bör knytas samman med skolans övriga värdegrundsarbete,
-
strategier för att förbättra den pedagogiska verksamheten med avseende på pedagogisk målmedvetenhet och struktur för verksamheten,
-
personalens utbildningsnivå,
-
personalens kompetensutveckling,
-
styrning och ledning med avseende på avsaknad av planeringsmässiga förutsättningar för personalen att bedriva en god pedagogisk verksamhet på fritidshemmet.
För Långhundra skola gäller det även -
dokumentation och utvärdering av arbetssättet.
Varje skola skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolan. Kvalitetsredovisningen kan därmed bli ett värdefullt hjälpmedel för att utveckla och förbättra flera av ovannämnda utvecklingsområden. I ett avseende lever Lagga skola inte upp till författningarnas krav. På denna punkt skall åtgärder vidtagas -
beslut om placering av barn i särskild undervisningsgrupp.
Datum
Ort
2003-02-11
Stockholm
Elisabeth Ritchey Hans-Olof Hanselid
11
Utbildningsinspektion i Knivsta Segerstaskolan Dnr 53-2003:1826
Utbildningsinspektion i Segerstaskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.
1
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta Segerstaskolan Dnr 53-2003:1826
Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform
Förskoleklass: Grundskola:
Antal elever/barn
37 215
Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass t.o.m. årskurs 6 samt integrerad fritidshemsverksamhet. En elev är integrerad grundsärskoleelev. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag, ett är Montessoriinspirerat (Maja), enligt Maria Montessoris pedagogik och ett är Bifrostinspirerat (Vintergatan). Bifrostskolan är en fristående skola i Danmark, där all undervisning inspireras av kultur. Barnens engagemang ses som en förutsättning för inlärningen och man arbetar dels med ämnen, dels i teman. Skolan är inrymd mellan bostäder och ett sjukhem och har tidigare varit sjukhem. Lokalerna är utformade i ett plan med gemensam korridor och därifrån skilda ingångar till Maja respektive Vintergatan. I Segerstaskolan går elever med olika social och etnisk bakgrund.
Genomförandet av inspektionen i Segerstaskolan Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Segerstaskolan har bestått av undervisningsråden Pia-Lotta Fellke och Elisabeth Ritchey. Besök i Segerstaskolan inleddes den 6 oktober 2003 och avslutades den 7 oktober 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering till huvudmannen av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Segerstaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Segerstaskolan genomfördes intervjuer med elever från årskurs 2, 3, 4 och 5; lärare, elevvårdsteam, föräldrar samt rektor. Lektionsbesök på Maja och Vintergatan genomfördes.
2
Utbildningsinspektion i Knivsta Segerstaskolan Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot.
Vid inspektionstillfället kunde utbildningsinspektörerna uppfatta goda resultat av värdegrundsarbetet i vissa klasser och i andra klasser hade arbetet nyligen påbörjats varför något entydigt resultat inte gick att överblicka. De flesta elever uppfattar skolan som trygg och om det händer något finns det vuxna att säga till. Vanligtvis pratar man om det som hänt i klassen. Eleverna har olika bakgrunder, såväl etniskt som social. Tidigare har elever från Maja befunnit sig på en del av skolgården och elever från Vintergatan på en annan del och då förekom det bråk mellan eleverna. Numera är det inte lika uppdelat, enligt eleverna. Enligt rektorn och lärarna är detta ett pågående arbete, att arbeta med skolan som en helhet. Ett resultat av att förbättra tillgängligheten för eleverna av vuxna på rasterna är bl.a. att rastvakterna har jackor i lysande gulgrön färg, så att det syns var de vuxna befinner sig på skolgården. Eleverna har varierade möjligheter att delta i planeringen av lärandet. En del elever har s.k. ”egen planering” då det finns möjlighet att välja mellan olika aktiviteter och utifrån dessa valmöjligheter får eleverna en del inflytande och ansvar över sitt eget lärande. Sammanfattningsvis är resultatet av värdegrundsarbetet på Segerstaskolan gott och man är väl medveten om att detta arbete ständigt behöver utvecklas. Med tanke på elevernas olika bakgrund kräver detta arbete ständig utveckling, vilket skolan arbetar med. Arbetet gäller både enskilda elever, men också att se skolan som en gemensam skola och inte två enheter. Arbetet kring elevernas möjligheter att delta i planeringen av lärandet är tillfredställande. För att eleverna skall nå ett reellt inflytande och ansvar över sitt eget lärande måste de få förutsättningar att förhålla sig till vad man kan ha inflytande över, d.v.s. få kännedom om de mål som läroplanen föreskriver. På Segerstaskolan har eleverna, som en del av inflytandeprocessen, möjlighet att välja aktivitet inom ramen för den egna planeringen, men utan att ha fått tydliga mål att arbeta utifrån.
3
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta Segerstaskolan Dnr 53-2003:1826
Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
Enligt kommunens sammanställning av de nationella provens resultat 2003 för årskurs 5 har 50 procent av eleverna på Segerstaskolan uppnått målen i svenska. 42 procent har inte uppnått målen i 1–2 moment och åtta procent har inte uppnått målen i tre eller fler moment. De nationella proven i matematik visar på något bättre resultat, 65 procent har uppnått målen, dvs. klarat samtliga moment. I engelska har 72 procent uppnått målen. Det finns ett stort antal elever på skolan som är i behov av särskilt stöd på olika sätt, både kunskapsmässigt och socialt. Sammanfattningsvis visar inspektionen att en alltför stor andel av eleverna inte når målen för årskurs 5. En analys av varför 50 procent av eleverna inte har nått målen i svenska (och även resultaten i matematik samt engelska) bör därför ligga till grund för en diskussion om resursfördelningen inom kommunen. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
Segerstaskolan arbetar på flera sätt med värdegrunden. Man arbetar, enligt lärarna, ständigt med värdegrundsfrågor för att eleverna skall känna sig trygga. En av lärarna beskrev arbetet med värdegrunden såhär: ”Vi har en stor uppgift i ett tungt upptagningsområde.” I juni 2003 arbetade man fram en elevvårdsplan, där grunden är att alla vuxna ansvarar för alla barn och med hjälp av en åtgärdstrappa tydliggörs arbetsgången vid elevvårdsärenden. Klassläraren har ansvaret för det grundläggande elevvårdsarbetet i sin klass. Både elever och lärare berättar att om det händer något tar man upp det i klassen och beroende på vad det handlar om kan både. tjejoch killsnack förekomma. Skolan och fritidshemsverksamheten arbetar integrerat med värdegrunden. Arbete utifrån Lions Quest, värderingsövningar, förekommer. Några av klasserna arbetar med EQ-övningar, dvs. arbeta med den emotionella intelligensen för att bli medveten om sitt eget och andras beteende. Enligt lärarna och rektor är det nödvändigt att de båda arbetslagen arbetar tillsammans för att skapa en gemensam värdegrund för hela skolan. Värdegrundsarbetet sker parallellt med kunskapsinhämtning, men värdegrundsarbetet är förutsättningen, enligt flera lärare, för att arbeta vidare framför allt med 4
Utbildningsinspektion i Knivsta Segerstaskolan Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
elever i behov av särskilt stöd. En lärare uttryckte sig på följande sätt: ”Har man inte ro i själen kan man inte lära sig.” Även föräldrarna känner till värdegrundsarbetet och är positiva till att rektorn finns med bland barnen och kan barnens namn, vilket inger en trygghetskänsla hos eleverna. Elevernas möjligheter att välja mellan olika aktiviteter är en del i inflytandeprocessen över det egna lärandet, som successivt ska öka med stigande ålder och mognad, enligt Lpo-94. Diskussionen kring lärandet och vilka mål man arbetar mot saknas. Sammanfattningsvis är värdegrundsarbetet på Segerstaskolan ett ständigt pågående och bra arbete som behöver uppmuntras. I arbetet med den enskilde eleven är den sociala utvecklingen lika viktig som den kunskapsmässiga, varför båda delarna behöver stimuleras i det fortsatta arbetet. Att tillsammans med eleverna föra diskussioner om vilka mål som styr lärandet bör ständigt förekomma. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov.
I Segerstaskolan är man i arbetet inspirerad av Bifrostsskolan och Maria Montessori. En av lärarna beskriver skolans olika arbetssätt som att ”vägen till de nationella målen är olika, men målen är givetvis gemensamma.” Maja och Vintergatan har olika arbetsplaner som utmärker vilket arbetssätt man arbetar efter och båda hänvisar till målen i läroplanen och kursplanerna. För eleverna är inte målen tydliga utan de pratar om vad man ska göra, inte vad man ska lära sig. På skolan diskuterar man pedagogiska frågor i arbetslagen och t.ex. vid s.k. grundskollärarmöten. Man har även diskuterat Knivsta kommuns remiss angående en framtida skola. Den pedagogiska diskussionen inom arbetslagen varierar i intensitet. Vintergatan genomsyras inte vid inspektionstillfället av en Bifrostinspirerad verksamhet, men en ambition finns bland lärarna att utveckla arbetssättet mot mer Bifrostinspirerat. Även föräldrarna hade svårt att uppfatta Bifrostmodellen i barnens arbete. På Segerstaskolan finns ett 50-tal barn som är i behov av särskilt stöd och som enligt dokumentationen ”ställer större krav på verksamheten”. Bland dessa barn är hälften i behov av stöd i språkutvecklingen och de övriga behöver hjälp med t.ex. den sociala utvecklingen.
5
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta Segerstaskolan Dnr 53-2003:1826
Behovet av stöd är stort hos elevgrupperna på båda enheterna och stödet varierar beträffande karaktär och omfång. Vid tidpunkten för inspektionen pågick ett arbete att ta fram en plan för hur skolan bäst ska informera nyinflyttade familjer, då antalet familjer från andra länder ökat. Innevarande läsår har skolan en halvtidstjänst i svenska som andraspråk. Elevvårdsteamet, som består av speciallärare, skolsköterska, skolpsykolog och rektor träffas varannan måndag två timmar. Skolan arbetar efter elevvårdsplanen där läraren, efter att ha diskuterat med föräldrar och arbetslag, vänder sig till specialläraren för konsultation eller handledning varpå nästa steg är att vända sig till elevvårdsteamet. Specialläraren arbetar dels med handledning av lärare, dels med eleverna, främst med läsutveckling. Sammanfattningsvis fungerar den pedagogiska verksamheten och undervisningen tillfredställande på Segerstaskolan. De olika arbetssätten är mer eller mindre tydliga i verksamheten. Spår av gemensamma teman, enligt Bifrostmodellen, finns på Vintergatan, men dessa genomsyrar inte verksamheten. På Maja är Montessoriinspirationen tydligare i de lägre åldrarna, men avtar med stigande ålder. Mycket energi och tid går åt till att lösa problem med elever i behov av särskilt stöd. För elever och föräldrar behöver målen för verksamheten tydliggöras. Elevvårdsteamets arbete fungerar bra. En analys av antal timmar i svenska som andraspråk och barn i behov av extra stöd i sin språkutveckling, i relation till resultaten av de nationella proven i svenska bör göras för att på bästa sätt tillgodose varje elevs rätt till stöd. Då det finns en stor andel elever som är i behov av stöd i sin språkliga och sociala utveckling, vill inspektörerna påpeka att skolan och huvudmannen särskilt bör uppmärksamma dessa elevers rätt till stöd. Personalen gör ett gott arbete men behöver få större möjligheter till ytterligare stimulans att hitta alternativ till lösningar för eleverna i behov av särskilt stöd. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Segerstaskola har två arbetsplaner, en för Maja och en för Vintergatan. Utvärdering och uppföljning av det resultat man når i arbetet finns inte redovisat. Kvalitetsredovisning saknas, se kommunrapporten. Pedagogiska diskussionen initieras ibland av lärarna, ibland av rektor. Det finns ett önskemål och en vilja från lärarna att få mer tid att diskutera olika pedagogiska frågor och även tid att utbyta erfarenheter med varandra.
6
Utbildningsinspektion i Knivsta Segerstaskolan Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Sammanfattningsvis måste kvalitetsarbetet förbättras på skolan, omfattande utvärdering av verksamheten mot tydliga mål, analysering av resultaten samt uppföljning. Pedagogiska diskussionen förekommer på Segerstaskolan, vilket är bra. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas.
Enligt föräldrarna på Segerstaskolan är informationen om de olika arbetssätten som skolan har inte tydlig. Även informationen om var eleverna blir placerade (skola/klass) inför kommande läsår har enligt föräldrarna inte kommit i god tid. Sammanfattningsvis bör informationen till föräldrarna förbättras beträffande eventuella omstruktureringar i klasser/skolor inför ett nytt läsår. Även informationen om hur man arbetar och valet av arbetssätt bör tydliggöras. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
Lärarna har i hög grad pedagogisk utbildning. Enligt kommunens statistik har Segerstaskolan ett genomsnitt på 88 procent pedagogiskt utbildad personal. Flera av personalen har nyss gått eller går vidareutbildning t.ex. förskollärare till grundskollärare eller lärare med Montessoriinriktning. Under innevarande läsår pågår kompetensutveckling i form av handledning för lärarna var fjortonde dag med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Lärartätheten per 100 elever är 7,4 enligt kommunens statistik, vilket kan jämföras med riket i övrigt där antal lärare mer 100 elever är 7,9 på grundskolan. Skolans lokaler i ett plan med två enheter samt skolgårdens utformning och storlek är uppskattade av elever, lärare och föräldrar. Sammanfattningsvis har Segerstaskolan en kompetent personal som har en vilja och ett engagemang att utveckla skolan, vilket bör tas tillvara. För att kunna vidareutveckla det arbete som fortgår behöver personalen fler strategier att möta elevers olika bakgrund.
7
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta Segerstaskolan Dnr 53-2003:1826
Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis visar inspektionen att Segerstaskolans verksamhet till stora delar fungerar bra och tillgodoser en utbildning i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Värdegrundsarbetet är ett pågående och bra arbete, där personalen är väl medveten om att detta arbete ständigt behöver utvecklas. Mot bakgrund av inspektionens slutsatser finns det anledning att utveckla verksamheten inom följande områden -
analys av resultaten av de nationella proven skolår 5 framför allt kopplat till elever i behov av stöd i sin språkutveckling,
-
tydliggörande av målen för eleverna, för att eleverna skall nå ett reellt inflytande och ansvar över sitt eget lärande,
-
utvärdering och uppföljning av den pedagogiska verksamheten,
-
vidareutveckla det arbete som pågår med att möta elever med olika bakgrund,
-
informationen till föräldrar bör förbättras, främst angående mål, arbetssätt och eventuella omstruktureringar i klasser/skolor inför ett nytt läsår.
Varje skola skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolan. Kvalitetsredovisningen kan därmed bli ett värdefullt hjälpmedel för att utveckla och förbättra flera av ovannämnda utvecklingsområden.
Datum
Ort
2003-02-11
Stockholm
Pia-Lotta Fellke Elisabeth Ritchey
8
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
Utbildningsinspektion i Thunmanskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.
1
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform
Grundskola årskurs 5–9:
Antal elever/barn
709
Thunmanskolan är belägen i Knivsta centralort och är kommunens enda skola med de senare åren i grundskolan (årskurs 5–9). Detta innebär skolskjuts för en stor del av skolans elever. Thunmanskolan tar även emot elever från tidigare årskurser i grundskolan när det gäller undervisning i praktisk-estetiska ämnen (Slöjd, Musik Bild samt Hem- och konsumentkunskap) och svarar även för språkvalet för elever i årskurs 6 i andra skolor. Skolan ligger i ett område med villa och hyreshusbebyggelse. I närheten av skolområdet ligger Hälsans hus med idrottshall och simhall, där eleverna undervisas i ämnet idrott och hälsa. Thunmanskolan har haft stort elevunderlag tidigare – drygt 1000 elever läsåret 1998/99. Elevsituationen då – med bl.a. anonymitet och risk för mobbning – resulterade i en uppdelning av skolan. Därmed skapades ett antal arbetsenheter som i dag är mer eller mindre självständiga och kan betecknas som skolor i skolan. Under denna tid har ledningssituationen varit turbulent. Inte mindre än fyra rektorer har tjänstgjort på skolan under de senaste fem åren. Skolans nuvarande rektor anställdes i januari 2003. När det gäller Thunmanskolans organisation omfattar den vid besökstillfället fem arbetsenheter (ae) – en för årskurserna 5–6, tre för årskurs 7–9 (vertikalt organiserade årsvis) och en för Häradsvägen – ett för kommunen gemensamt skoldaghem ca 1 km från Thunmansskolan. Två arbetsenheter är delade i två arbetslag vardera. De övriga två enheterna är inte delade. Skolan utgörs av flera byggnader. Elevernas undervisning är koncentrerad och lokaliserad till vissa delar av skolan i syfte att eleverna skall få en egen hemvist med egna uppehållsrum och skåp. I ett närliggande huskomplex – det s.k. Kulturhuset – disponeras speciallokaler för Teknik, Slöjd, Bild, Musik samt Hemoch konsumentkunskap. Här inryms även en cafeteria och en scen.
Genomförandet av inspektionen i Thunmanskolan Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Thunmanskolan har bestått av undervisningsrådet Pia-Lotta Fellke och experten Hans-Olof Hanselid. Besök i Thunmanskolan inleddes den 1 oktober och avslutades den 3 oktober 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering till huvudmannen av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter
2
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Thunmansskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Thunmansskolan genomfördes intervjuer med rektor, speciallärare, elevvårdsteam, tre lärargrupper och tre elevgrupper samt företrädare för föräldrar. Lektioner besöktes i samtliga årskurser med undantag av årskurs 9, eftersom eleverna var ute på PRAO. Besök gjordes även vid Häradsvägen.
Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot.
Efter överläggningar i Thunmansrådet – skolans elevråd – görs vissa överenskommelser med elevföreträdarna vad gäller det dagliga arbetet i skolan – t.ex. arbetet mot klotter, ytterkläder i klassrummen, användningen av datasalen m.m. Ordningsreglerna är framtagna i varje arbetsenhet, diskuterade med och förankrade hos eleverna. Eleverna tränas i att arbeta i demokratiska arbetsformer på olika nivåer. Den formella demokratin fungerar bra och eleverna ser resultatet av sitt inflytande. I enkäter uppger en mycket stor del av eleverna att de har möjlighet att påverka skolans verksamhet. Klassråd är organiserade i varje klass där man väljer ordförande och sekreterare. Två representanter från varje klass väljs till arbetsenhetens/arbetslagets elevråd/lagråd. De förtroendevalda är slutligen samlade i Thunmansrådet med en elev som ordförande. Rådet sammanträder en gång i månaden. I övrigt har inga för skolan gemensamma resultat vad gäller arbetet med skolan värdegrund kunnat påvisas. Sammanfattningsvis utövas elevinflytandet i enlighet med formella demokratiska principer på ett bra sätt såväl i skolan som helhet som i de enskilda arbets-
3
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
enheterna. Skolan som helhet har inte dokumenterat resultat beträffande värdegrundsarbetet. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
Intern statistik för de nationella proven i årskurs 5 från år 2003 visar att drygt en tredjedel av eleverna inte når målen i svenska (1–2 moment) och att en försämring skett i jämförelse med föregående år. I såväl matematik som engelska är situationen något bättre. Ungefär en fjärdedel av eleverna når inte målen (1–2 moment) i dessa ämnen. I jämförelse med föregående år är tendensen positiv. Thunmanskolans resultat ligger under genomsnittet för hela kommunen. Betygsstatistik från årskurs 8 vårterminen 2003 visar att endast 1,8 procent av eleverna inte når upp till målen för betyget Godkänd i basämnena svenska, engelska och matematik. För eleverna i årskurs 9 är motsvarande värde 4,8 procent. Utfallet är sämst i Engelska (8,3 %) och bäst i Matematik (1,7 %). Statistik för årskurs 9 visar att Thunmanskolan hävdar sig väl i jämförelse med de sex samarbetskommunerna. Det genomsnittliga meritvärdet år 2002 (211 poäng) är ca 4 poäng över genomsnittet för hela kommungruppen och ca 6 poäng över genomsnittet för samtliga kommuner i landet. Andelen som inte nått målen i ett ämne är 13 procent (kommungruppen 8,8 procent) och i ett eller flera ämnen 26,3 procent (kommungruppen 25,4 procent). I Knivsta är behörighetsgraden till gymnasieskolan något högre (91 %) än i kommungruppen (89,5 %). Sammanfattningsvis visar aktuell statistik över elevernas prestationer att resultatet är gott vad gäller eleverna i grundskolans högre årskurser. Jämförelsen med de sex likvärdiga kommunerna utfaller i stort sett positivt för Knivsta kommun. Den interna statistiken avseende de nationella proven i årskurs 5 ger däremot anledning för skolan att analysera de svaga resultaten i såväl absoluta termer som i jämförelse med övriga skolor i kommunen. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
4
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Få mobbningsfall har skett i Thunmanskolan under de senaste åren. Skolans ”Handlingsplan vid kränkande särbehandling av elever” är daterad 2003-09-30. Den hänvisar först till vissa lagrum och ger en definition och beskrivning av begreppet mobbning. Skolans antimobbningsteam utgörs av en skolledare, kurator, skolsköterska och en lärare från varje arbetsenhet. Huvudansvarig och sammankallande är kurator. Två elever i varje klass fungerar som kamratstödjare och får särskild utbildning enligt den s.k. Friends-idén (Friends är en internationell organisation med arbete bl.a. mot mobbning i skolan). Lärarna i teamet och kamratstödjarna träffas kontinuerligt och rapporterar till antimobbningsteamet. I handlingsprogrammet beskrivs hur ett mobbningsfall utreds och åtgärdas. Här ingår att kontakt alltid skall tas med föräldrarna. Kränkande behandling av annat slag än mobbning tas inte upp i planen, inte heller diskuteras mobbning i ett elev- och vuxenperspektiv. Handlingsprogrammet tar inte upp några aktiviteter vad gäller det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Enligt lärarna är riskerna störst för mobbning i samband med elevernas resor till och från skolan. Då normalt inga vuxna övervakar skolskjutsarna är det svårt att förebygga mobbningen i detta sammanhang. Alla vuxna i skolan tar seriöst och allvarligt på tendenser till kränkande behandling. Lärarna upplever att de i stort sett under varje lektion måste kommentera elevernas språkbruk. Det fula språket har dock stävjats och språkbruket mellan eleverna har blivit allt bättre. Dock förekommer kränkande behandling på olika sätt i det dagliga umgänget. Enligt eleverna vet de var gränsen går för att en kamrat inte skall bli sårad. Det finns ingen gemensam värdegrund för hela skolan. Däremot har varje arbetsenhet/arbetslag utarbetat sina egna mål kring begreppen Trygghet samt Inflytande och delaktighet – två av tre mål i Uppsalas skolplan som ligger till grund för skolans arbetsplaner för år 2003. Begrepp som frihet under ansvar, trivsel, arbetsglädje m.m. förekommer i beskrivningar av såväl mål som medel. Målformuleringarna är dock i flera fall otydliga. Sammanfattningsvis är arbetet mot kränkande behandling och mobbning ett väsentligt inslag i Thunmanskolan och det genomförs på ett bra sätt. Handlingsprogrammet är väl disponerat men bör kompletteras med inslag om kränkande behandling i allmänhet och relationerna i detta avseende mellan lärare och elev. Målformuleringarna i arbetsplanerna bör ses över och tydliggöras. Hur man anger konkreta och mätbara mål i en målstyrd verksamhet och vad som kan betecknas som medel kan lämpligen tas upp i skolans kompetensutveckling för hela personalen. Det är en brist att skolan inte har gemensamma mål eller visioner som utgångspunkt för arbetet med bl.a. skolans värdegrund.
5
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov.
Thunmanskolans lokala arbetsplan för år 2003 utarbetades under höstterminen 2002. Någon fungerande arbetsplan, ”som var framtagen i stor enighet” (Kvalitetsredovisning 2002) hade inte funnits tidigare. Trots bristen på enighet tidigare fick varje arbetsenhet i uppdrag av dåvarande rektor att utarbeta sin egen arbetsplan med utgångspunkt i Uppsala kommuns tre prioriterade utvecklingsområden – Trygghet, Inflytande och delaktighet samt Lärande i ett livslångt perspektiv. Rektor har framhållit att elever och föräldrar ”inte haft någon särskilt stor insyn i arbetet”. Thunmanskolans arbetsplan utgörs av sex separata arbetsplaner – en av arbetsenheterna har planer för resp. arbetslag. De har samma disposition. Under de tre prioriterade områdena lyder rubrikerna – ”Vägen till målet” och ”Mål 2003”. I en av planerna är ett mål följande: ”Alla elever känner sig trygga i skolan” och ett av medlen (”Vägen till målet”) är följande: ”bedriva antimobbningsarbete. Vi har en aktiv och fungerande Friends-organisation med kamratstödjare”. Detta är exempel på ett bra samband mellan konkreta, mätbara mål och medel – beskrivna med exempel från det dagliga arbetet. I andra exempel formuleras mål som snarast är att beteckna som medel och vice versa. I resp. arbetsplan ges i regel exempel på hur undervisningen skall bedrivas. Här anges bl.a. att undervisningen skall -
göras varierad och tillgodose olika undervisningsstilar (ae 1),
-
individualiseras (ae 2 Nordan och ae 3),
-
ha ett varierande arbetssätt (ae 2 Östan),
-
väcka lust och intresse (ae 4).
Vid de lektionsbesök som gjordes dominerade dock lärarinsatsen – läraren som leder undervisningen och med frågor och förklaringar försöker föra ämnet framåt. Klassrummet är möblerat med bord och stolar i riktning mot tavla och kateder. Eleverna följer undervisningen med hjälp av lärobok och studiehandledning. Enligt eleverna läggs liten tid på att informera om kursplanernas mål och betygskriterier. Inga grupparbeten, temastudier eller enskilda studier redovisades. I åtminstone en arbetsenhet beskrivs dock en strategi för temastudier med olika inriktningar, bl.a. ”gymnasieförberedande” kurser. ”Temastudierna är en väg att öka elevernas valfrihet och skapa möjligheter för eleverna att själva aktivt påverka sin studieprofil.” framhålls i arbetsenhetens informationsmaterial.
6
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Under innevarande läsår har temastudiet i denna arbetsenhet och i ytterligare en begränsats till en gång per vecka med ca 60–70 min. undervisningstid. I slutet av vårterminen 2003 har samtliga arbetsenheter gjort en utvärdering av sin arbetsplan, bl.a. baserad på enkäter från elever och föräldrar. Samtliga har lämnat en skriftlig sammanställning. En genomgång av dessa sammanställningar visar att resp. arbetsenhet mycket systematiskt gått igenom mål och medel i sin arbetsplan och på ett konkret och enkelt sätt redovisat vad som genomförts, vad som saknas och vad som kan förbättras. Några exempel: …”Vad gäller baskunskaperna har vi nått långt, men ej uppnått målet. Med mer resurser har vi nått längre… ”89 procent av eleverna känner sig trygga i Nordan (ett arbetslag). Ingen känner sig otrygg enligt vår enkät.”… ”Ett föräldraråd har bildats. Rådet har haft tre möten, som bland annat har utmynnat i en obligatorisk kvällsföreläsning…”. Elevernas inflytande över sitt eget lärande och undervisningen i klassrummet är begränsat. Enligt eleverna (år 5–7) styr läroboken i hög grad undervisningens planering och genomförande. Eleverna är obekanta med kunskapsmålen. Vid besökstillfället var eleverna i årskurs 9 på PRAO. Detta kunde vara en orsak till att lektionsbesöken inte visade på andra arbetsformer än en i hög grad lärarstyrd undervisning. Sammanfattningsvis finns det i Thunmanskolan en god grund för och ansats till en målstyrd undervisning. Man har visat en vilja till systematisering och utvärdering av undervisningsprocessen. Problemet är fortfarande splittringen inom skolan. Innehållet i arbetsplanerna pekar dock på att det råder ganska stor enighet kring vissa väsentliga principer i undervisningsprocessen. En övergripande bearbetning av arbetsplanerna med företrädare för de olika arbetsenheterna skulle kunna ge ett bättre underlag för ett gemensamt måldokument, som bestämmelserna i de statliga styrdokumenten syftar till. Det är väsentligt att eleverna på ett så konkret sätt som möjligt informeras om kursplanernas mål och betygskriterierna. Intrycket från lektionsbesöken är att undervisningen – även i de lägre årskurserna – baseras på lärobokens disposition och att litet utrymme ges för ett lärande med utgångspunkt i varje elevs förutsättningar, där elevens kunskapsutveckling följs och värderas av såväl läraren som – främst – eleven själv. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
7
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
I Thunmansskolan har personalen fått uppleva ett flertal rektorsbyten under de senaste åren. Enligt lärarna har bristen på kontinuitet i ledarskapet lett till ad hoc-lösningar på olika områden, vilket inte skapat långsiktighet i det gemensamma, pedagogiska arbetet. Till detta kan läggas att en av skolans arbetsenheter baserar sin verksamhet på en idé, som innebär stor frihet i organisatoriskt, pedagogiskt och ekonomiskt avseende för varje arbetsenhet – en idé som man även försöker marknadsföra. Skolans rektor är medveten om detta och har ambitionen att på sikt skapa en gemensam plattform för skolans hela verksamhet, där det även skall finnas utrymme för alternativa vägar att nå gemensamma mål. Ett första steg har redan tagits. Under hösten har två studiedagar – av anslagna fyra – använts för att personalen med stöd av en extern konsult skall komma fram till en vision för skolans verksamhet och på sikt en gemensam arbetsplan. Intrycket från dessa studiedagar anses gott. Efter att har arbetat i tvärgrupper, dvs. inte i arbetslagen, anser såväl skolledning som lärare att man på flera väsentliga områden i skolans verksamhet har likartade uppfattningar. Ledningsfunktionen i Thunmanskolan utgörs av rektor och två biträdande rektorer samt arbetslagsledare, dvs. en ledningsgrupp på elva personer. För samtliga befattningshavare finns en skriftlig instruktion. De biträdande rektorerna är operativt ansvariga för var sina arbetsenheter och har därutöver vissa övergripande funktioner (elevvårdsteam, kvalitetsredovisning m.m.). Arbetslagsledarna ansvarar för utvecklingen inom arbetslaget och är länken mellan lärarna och rektor. Rektor har det övergripande ansvaret för bl.a. skolutveckling, personal, budget och resursfördelning. Ledningsorganisationen är relativt ny. Enligt lärarna är det nära samarbetet med biträdande rektorerna positivt i förhållande till tidigare organisation. Såväl elever som lärare saknar dock rektor i det dagliga arbetet. Hur rektorsfunktionen kommer att se ut i framtiden är enligt rektor beroende av hela kommunens skolorganisation. Kommunen har ingen uttalad policy för rektorernas funktion. Sammanfattningsvis bör ytterligare insatser göras från skolledningens sida för att fortsätta skapa en gemensam vision och grund för det pedagogiska arbetet. Alla elever bör ha likvärdiga förutsättningar – oberoende inom vilket arbetslag/arbetsenhet de hamnar – i sina studier. Det är väsentligt att kommunen så snabbt som möjligt beslutar om skolorganisationen i stort i kommunen, så att såväl rektor som övrig skolledning vid Thunmanskolan får tydliga förutsättningar för den interna organisationen och för sina roller och funktioner. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas.
8
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
I Thunmanskolan finns de ämnes- och lokalmässiga förutsättningarna för att uppfylla läroplanens och kursplanernas krav. Lärarna har i mycket hög grad pedagogisk utbildning – till 100 procent i årskurserna 5–6 och till 93 procent i årskurserna 7–9. Antalet lärare (heltid) per 100 elever för hela skolan ligger under riksgenomsnittet – 7,7 resp. 7,9 tjänster. Besparingar i budget för 2003 har medfört en ytterligare minskning av lärartätheten. Fyra elever med vissa funktionshinder går i Thunmanskolan. Förutsättningarna för att de skall få en likvärdig utbildning är goda. Praktiska arrangemang har gjorts i vissa klassrum och undervisande lärare har genomgått särskild utbildning vid Tomteboda (numera Resurscentrum syn i Stockholm). Sammanfattningsvis är andelen lärare vid Thunmanskolan med pedagogisk utbildning mycket god. Skolans förutsättningar för att elever med funktionshinder skall kunna nå grundskolans mål är goda. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
I Thunmansskolans organisation ingår ett par arrangemang som påverkar skolans resursfördelning när det gäller elever i behov av särskilt stöd. I en av arbetsenheterna har den s.k. lilla klassen sin hemvist. Den har existerat sedan läsåret 2000/2001. I dialog med elever och föräldrar har vissa elever i behov av stöd valt att gå i den lilla klassen, som skall ge möjlighet för eleven att utvecklas i en trygg grupp, få ett långsammare arbetstempo, mera stöd och arbetsro, dvs. få en i hög grad individualiserad undervisning. Vid besökstillfället bestod gruppen av nio elever – två från årskurs 7 och sju från årskurs 9. Med undantag av ämnena Idrott och hälsa, Slöjd och Bild samt NO undervisas eleverna tillsammans och följer ett gemensamt schema. Eleverna är inte permanent placerade i gruppen utan kan återgå till sin ursprungliga klass. Flertalet elever har inlärningssvårigheter och är i behov av särskilt stöd. En lärare med specialpedagogisk utbildning och en assistent svarar för undervisningen. Resultatet är hittills positivt. Flertalet elever kommer att få betyget Godkänd i basämnena med undantag av Engelska. På skoldaghemmet vid Häradsvägen går åtta elever från årskurserna 3–9. Upptagningsområdet utgörs av hela kommunen men rektor vid Thunmanskolan är ansvarig för utbildningen. Resurserna för skoldaghemmet anvisas centralt och ingår i Thunmanskolans budget. Enligt rektor har undervisningen vid Häradsvägen ännu inte hittat sina arbetsformer. Personalen vid Häradsvägen anser dock att verksamheten fungerar tillfredsställand mot bakgrund av elevsituationen och de stora behov av stöd som eleverna har. Med hänsyn till de två stödarrangemangen och övriga resurser för stöd anses Thunmanskolan vara väl tillgodosedd i detta avseende enligt såväl skolledning som lärare. Vissa lärare ställer sig tveksamma till skoldaghemmet, medan den 9
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
lilla klassen anses vara en bra lösning. Med hänvisning till resultatet från de nationella proven i årskurs 5 och speciallärarnas arbetsfördelning är uppfattningen att stödet sätts in för sent. Enligt vissa lärare är även resurserna alltför koncentrerade till vissa arbetsenheter. Det framkom vidare vid besöket att det är vanligt att speciallärarna undervisar eleverna individuellt eller i mindre grupp och sällan i anslutning till klassens undervisning. Hur resurserna för elever i behov av särskilt stöd skall fördelas i kommunen som helhet är för närvarande föremål för diskussion inom rektorsgruppen och förvaltningen. Resultatet därav kommer enligt rektor att ligga till grund för eventuellt andra lösning av stödet inom Thunmanskolans organisation. Sammanfattningsvis bedöms stödresurserna som tillfredställande för Thunmanskolan. De två specialarrangemangen inom Thunmanskolans organisation innebär stora insatser och är kostnadskrävande. Det ena arrangemanget påverkar resursfördelningen i hela kommunen och det andra fördelningen av stödinsatserna inom Thunmanskolan. Principerna och formerna för resursfördelningen bör i högre grad än hittills bygga på en övergripande professionell bedömning av stödbehovet i kommunen som helhet. Därefter finns det anledning för Thunmanskolans ledning att ingående diskutera och ta ställning till när och i vilka former samt inte minst med vilka metoder stödet skall ges i framtiden. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis visar inspektionen att Thunmanskolans verksamhet till stora delar fungerar bra och tillgodoser en utbildning i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Elevinflytandet utövas i enlighet med formella demokratiska principer på ett bra sätt såväl i skolan som helhet som i de enskilda arbetsenheterna. Aktuell statistik över elevernas prestationer visar att resultatet är gott vad gäller eleverna i grundskolans högre årskurser. Mot bakgrund av inspektionens slutsatser finns det anledning att utveckla verksamheten inom följande områden -
styrning och ledning i syfte att skapa en gemensam vision och grund för det pedagogiska arbetet i en för skolan gemensam arbetsplan,
-
utvärdering och dokumentation av hela skolans arbete med värdegrunden,
-
analys av och diskussion om den totala stödresursens fördelning bl.a. mot bakgrund av utfallet av de nationella proven i årskurs 5,
-
komplettering av handlingsprogrammet mot kränkande behandling med inslag om kränkande behandling i allmänhet och relationerna i detta avseende mellan personal och elever,
-
tydliggörande av målformuleringarna i skolans styrdokument,
-
elevinflytande och delaktighet i lärandeprocessen.
Varje skola skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolan. Kvalitetsredovisningen kan därmed bli ett värdefullt hjälpmedel för att utveckla och förbättra flera av ovannämnda utvecklingsområden. 10
Utbildningsinspektion i Knivsta Thunmanskolan Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Datum
Ort
2003-02-11
Stockholm
Hans-Olof Hanselid Pia-Lotta Fellke
11
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Utbildningsinspektion i Ängby och Vassunda rektorsområde UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.
1
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Beskrivning av rektorsområdet Ängby skola: Skolform:
Förskoleklass: Grundskola:
Vassunda skola: Antal elever/barn Skolform:
Antal elever/barn
36 Förskoleklass: 313 Grundskola:
7 63
Utbildningen vid Ängby skola omfattar förskoleklass, grundskola med årskurserna 1–6 och två fritidshemsavdelningar. Undervisningen i grundskolan är organiserad i 12 åldershomogena klasser. Klasstorleken varierar från 17 till 33 elever. En elev är funktionshindrad. Ängby skola ligger i centralorten Knivsta. I en annan del av skolhuset finns en förskoleavdelning, Fikonet. Ytterligare en förskoleavdelning ska öppnas inom kort. Utbildningen vid Vassunda skola omfattar förskoleklass, grundskola med årskurserna 1–5 och en fritidshemsavdelning. Undervisningen i grundskolan är organiserad i fyra klasser: F-1, 2–3, 4 och 5. Klasserna består av 15–18 barn. En elev går i en annan skolform. Vassunda skola byggdes i slutet av 1800-talet och är belägen på landsbygden. På kort promenadavstånd från skolan finns gamla Vassunda småskola som idag fungerar som matsal. Flertalet elever har skolskjuts. Det finns en gemensam rektor med 20 procent tjänstgöring på Vassunda och 80 procent på Ängby.
Genomförandet av inspektionen i Ängby och Vassunda rektorsområde Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Ängby och Vassunda skolor har bestått av undervisningsråden Elisabeth Ritchey och Pia-Lotta Fellke. Besök i Ängbyskolan genomfördes den 22–23 september 2003. Besök i Vassundaskolan genomfördes den 18 september 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering till kommunen av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Ängby och Vassunda skolor, dels den information som samlats in vid observa2
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
tioner, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Ängby och Vassunda skolor genomfördes intervjuer med elever i årskurserna 2, 4 och 5, lärare, skolsköterska, föräldrar samt rektor. Under besöket fördes också samtal med barn och personal från förskoleklasserna och från fritidshemmen. Lektionsbesök samt besök i förskoleklasserna och på fritidshemmen genomfördes.
Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot.
I Ängbyskolan råder vid tillfället för utbildningsinspektionen ett trivsamt lärandeklimat. Eleverna är engagerade och fokuserade på sina arbetsuppgifter. De uppger att det är roligt i skolan och att de trivs. Ibland förekommer dock bråk på rasterna, framför allt i skogen, dit rastvakterna inte går. I intervjuer och observationer i Ängbyskolan framkommer att eleverna har ett visst inflytande över arbetssätt och arbetsformer. De får t.ex. arbeta med eget valt arbete efter att föreskrivna arbetsuppgifter är avklarade och de får ofta välja om de vill arbeta enskilt eller i grupp. Deras möjligheter att påverka innehållet i undervisningen framstår dock inte som särskilt stora. Elevernas möjligheter till inflytande via formella beslutsorgan som klassråd, elevråd, matråd och miljöråd bedöms som mycket goda i Ängbyskolan. Lokala arbetsplaner finns som reglerar denna form av elevinflytande och eleverna uppger samstämmigt att de får vara med och fatta beslut om t.ex. reglerna på skolan, lekmaterial på skolgården, maten, m.m. I Vassunda skola uppger eleverna att de trivs på skolan, vilket också bekräftas av föräldrarna. Ibland förekommer dock bråk och osämja och förra läsåret hade man problem med kränkningar i en elevgrupp, vilket resulterade i att en av eleverna bytte skola. Problemen är ännu inte lösta helt och hållet, men man arbetar aktivt med svårigheterna och såväl eleverna som föräldrarna är involverade. Elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande framstår som relativt små i Vassunda skola. Enligt intervjuer och observationer är det oftast läraren som bestämmer vad eleverna ska arbeta med och hur arbetet ska gå till. Sällan är eleverna delaktiga i beslut rörande undervisningens innehåll och uppläggning. 3
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Sammanfattningsvis kan arbetet med normer, värden och förhållningssätt på båda skolorna förbättras. Framför allt i Vassundaskolan bör elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande utökas för att svara mot kraven i läroplanen. I Ängbyskolan bör rastvaktssystemet ses över så att det omfattar alla delar av utomhusmiljön. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.
I Ängby och Vassunda skolor kontrolleras och dokumenteras elevernas kunskapsutveckling fortlöpande. Olika läsprojekt, bl.a. Läslotsen, pågår, och i årskurserna 1 och 2 sker en uppföljning av elevernas läs- och skrivförmåga. I Ängbyskolan genomförs även ytterligare läs- och skrivprov. På båda skolorna kontrolleras elevernas kunskaper i matematik i årskurserna 1 och 2. Det finns ett uttalat intresse från lärarhåll att komma igång med att fortlöpande dokumentera och utvärdera elevernas kunskapsutveckling enligt den s.k. Portfolioprincipen, som innebär att eleverna under en längre tid samlar sina arbeten och tränas i att sätta mål, reflektera över och utvärdera sin egen kunskapsutveckling. Lokala bearbetningar av kursplanerna har utarbetats i båda skolorna, men kunskapsmålen för de olika ämnena är inte självklart kända av elever och föräldrar. Enligt kommunens sammanställning av de nationella provens resultat 2003 för årskurs 5 har 87 procent av eleverna i Ängbyskolan ”tillräckliga kunskaper” i svenska. I matematik har 85 procent av eleverna ”tillräckliga kunskaper”, och i engelska har 89 procent ”tillräckliga kunskaper”. Skolverkets inspektörer tolkar resultatet som att ”tillräckliga kunskaper” innebär att eleverna har nått målen. Vassunda skola hade förra läsåret inga elever från årskurs 5. Sammanfattningsvis finns det ett väl utvecklat system för kontroll och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, framför allt i läsning och skrivning. Resultatet av de nationella proven i årskurs 5 visar att 85–90 procent av eleverna når målen. Skolverkets inspektörer vill dock påpeka att det är viktigt att resultatet analyseras för att läggas till grund för åtgärder mot ökad måluppfyllelse. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.
4
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
I både Ängby och Vassunda skolor pågår ett fortlöpande arbete med värdegrundsfrågor med utgångspunkt från skolans fyra nyckelbegrepp respekt, ansvar, gemenskap och trygghet. Det förekommer ständiga diskussioner och gruppövningar i klasserna som handlar om förhållningssätt, trygghet, kamratskap, etc. På båda skolorna finns en kursplan i social och emotionell utveckling som lärarna uppger att de arbetar utifrån. Eleverna berättar att det ibland blir bråk mellan elever och att de då brukar säga till någon vuxen som alltid hjälper till. Det finns ett gemensamt handlingsprogram – som skolorna kallar för lokal arbetsplan – mot kränkande behandling. I detta är målet att alla barn ska känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet och att alla har rätt till kamratskap och gemenskap. Handlingsprogrammet innehåller förebyggande åtgärder, redogörelse för hur man upptäcker kränkande behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas. Den tar dock inte upp någonting om relationen vuxna – elever. I Ängbyskolan används handlingsprogrammet regelbundet av lärarna och är väl känt av föräldrarna. I Vassunda uppger lärarna att de inte själva använder sig av handlingsprogrammet utan att detta i första hand är ett verktyg för mobbningsgruppen. I båda skolorna finns s.k. mobbningsgrupper, som har till uppgift att vara till hjälp och stöd i konkreta mobbningssituationer samt att arbeta förebyggande och med kartläggning av mobbning. Sammanfattningsvis pågår det i båda skolorna regelbundet arbete för att skapa en bra skolmiljö. I båda skolorna är det dock angeläget med fortsatt värdegrundsarbete eftersom det förekommer kränkande behandling elever emellan. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling är detaljerat och bra, men inspektörerna vill påpeka vikten av att programmet är väl känt och aktivt används av alla i skolan. Handlingsprogrammet bör också involvera kränkningar mellan vuxna och elever. Likaså bör det arbete som utförs i de s.k. mobbningsgrupperna inte enbart innefatta mobbning utan alla former av kränkande behandling. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov.
I Ängby och Vassunda skolor är undervisningen organiserad med en ansvarig klasslärare som står för mer eller mindre all undervisning i sin klass. Ett undantag finns för eleverna i årskurs 5 i Ängbyskolan där en lärare undervisar båda klasserna i engelska och en annan i matematik.
5
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
I Ängbyskolan sker all undervisning i åldershomogena klasser, och arbetslagen, de s.k. teamen, är organiserade så att årskurserna 1, 2 och 3 bildar ett team och 4, 5 och 6 ett annat. Förskoleklassen och fritidshemmet bildar ett tredje team, och rektorn är inte helt nöjd med denna lösning med tanke på att fritidshemsoch förskoleklasspersonalen arbetar skilt från övriga skolan. I Vassunda är förskoleklassen och årskurserna 1–3 organiserade i åldersintegrerade klasser, medan undervisningen i årskurserna 4 och 5 sker åldershomogent. I Ängbyskolan arbetar eleverna varierat gruppvis eller enskilt och uppvisar relativt stor självständighet i arbetssättet. Vid de lektioner som inspektörerna besökte visade eleverna ett stort engagemang och koncentration på arbetsuppgifterna. Vissa möjligheter finns för eleverna att påverka arbetssätt och arbetsformer, t.ex. genom att de får välja arbetsuppgifter när de har klarat av det som redan är bestämt. Lärarna anger dock ramarna och villkoren för elevernas möjligheter till ansvar och inflytande. Lärarna bekräftar att de flesta lektioner planeras och styrs av dem. Även i Vassundaskolan är de flesta lektioner styrda och planerade av lärarna och någon tydlig modell för elevplanering eller elevutvärdering finns inte. I enstaka klasser använder sig eleverna av planeringsböcker där de tillsammans med läraren skriver in vad de ska arbeta med under den kommande veckan i ett visst ämne. Eleverna uppger i intervjuer att de ibland får välja arbetsform, t.ex. grupparbete, om de ber om det, men för det mesta är det läraren som avgör såväl arbetsform som arbetssätt. Detta bekräftas av observationer. Utvecklingssamtalen fungerar enligt föräldrarna mycket bra. De uppfattar att de får god information om vad barnen lär sig, vilka mål de arbetar mot och om barnens sociala utveckling. Målen är dock snarare utformade som att eleverna ska producera (”hinna med”) ett visst antal sidor ur läroboken än som kunskapsmål. I respektive skola finns ett elevvårdsteam som består av rektor, specialpedagoger och skolsköterska. Teamet träffas ca en gång i månaden för att prata om situationen i klasserna. Ibland deltar lärare som vill diskutera enskilda elever. De elever som är i behov av stöd får också det enligt lärare och föräldrar. Detta gäller såväl Ängby som Vassunda. Stödet är vanligtvis organiserat så att en specialpedagog arbetar med eleverna enskilt eller i grupp. För några elever finns elevassistenter. På den ena fritidshemsavdelningen på Ängbyskolan finns 69 barn från årskurserna 2 och 3. Enligt föräldrar och personal är verksamheten mycket begränsad på grund av trångboddhet i kombination med många barn och lite personal. Det är ofta högljutt och bråkigt och barnen har svårt att hitta lugn och ro. Enligt föräldrarna berättar barnen hemma att de inte trivs och att det inte finns något att göra. Enligt dem handlar det mest om förvaring av barnen och inte om en pedagogiskt planerad verksamhet. Många av barnen i årskurs 3 uppges sluta i förtid, redan vid sportlovet, för att de inte trivs. Detta bekräftas av personalen som också uppger att de inte har möjlighet att bedriva en pedagogiskt planerad verksamhet fullt ut. Sammanfattningsvis präglas den pedagogiska verksamheten i Ängbyskolan av ett varierat och självständigt arbetssätt. Inspektörerna bedömer dock att det
6
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
finns goda förutsättningar för förbättringar av elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över det egna lärandet. Fritidshemsverksamheten på Ängbyskolan bedöms sakna planeringsmässiga förutsättningar för att bedriva en godtagbar pedagogisk verksamhet. Det saknas en pedagogisk målmedvetenhet och planerad struktur för verksamheten, vilket måste åtgärdas. I Vassundaskolan är elevernas möjligheter till inflytande relativt begränsat. Diskussion bör därför föras på skolan om arbetssätt och arbetsformer och om hur eleverna kan ges ökat inflytande och mer ansvar över sitt eget lärande. I båda skolorna bör kunskapsmålen tydliggöras. Båda skolorna har ett genomgående bra elevvårdsarbete och utvecklingssamtalen uppfattas av föräldrarna som mycket bra. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Rektorsfunktionen är delad mellan de båda skolorna med 80 procent tjänstgöring i Ängbyskolan och 20 procent i Vassundaskolan. Ca två gånger i veckan kommer rektorn till Vassundaskolan och håller bl.a. i ett informationsmöte för personalen. Personalen i Vassunda uppger att de mycket sällan har möjligheter att prata med rektorn och att hon sällan eller aldrig deltar i den dagliga verksamheten. Vid sjukdom eller praktiska problem vänder sig personalen till skolans administratör, som visserligen är placerad på Ängbyskolan men som alltid finns tillgänglig på telefon. Båda skolorna uppger att de saknar ett pedagogiskt ledarskap i rektorn. Trots detta uppfattar personalen på båda skolorna att rektorn är förtrogen med verksamheten bl.a. för att hon är engagerad i elevvårdsarbetet och har god kännedom om de elever som är i behov av särskilt stöd. Det finns en gemensam samverksansgrupp med facklig representation av personal från båda skolorna. Samverkansgruppen utgör enligt rektorn ett viktigt styrorgan och alla viktiga beslut fattas i den. Rektorn beskriver samverkansgruppen som hennes ”fönster mot undervisningen”, och genom den får hon insyn och kännedom om verksamheten. Det finns ett skolråd för respektive skola med såväl föräldra- som personalrepresentanter. Skolråden fungerar bra på så sätt att många föräldrar är engagerade och driver frågor om t.ex. trafikmiljön, lekmaterial till skolgårdarna, etc. Frågor rörande budget och neddragningar har också engagerat föräldrarna, särskilt i Vassunda skola. Medan föräldrarna på Ängbyskolan är positiva till den information de får från rektorn, är Vassundaföräldrarna i stället kritiska. Sammanfattningsvis är styrningen och ledningen av Ängbyskolan tillfredställande men det pedagogiska ledarskapet bör förbättras. Splittringen av rektors-
7
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
funktionen mellan två skolor innebär att Vassundaskolan brister i styrning och pedagogisk ledning, vilket bör förbättras. Skolråden fungerar bra. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas.
Ängbyskolan är en av de två skolor i kommunen som tar emot elever från övriga skolor för undervisning i slöjd, musik och idrott och hälsa. Eleverna från Vassundaskolan åker till Ängbyskolan för idrottsundervisning. Föräldrarna från Vassunda uttrycker dock önskemål om att eleverna borde få utnyttja den nyöppnade idrottshallen som ligger på gångavstånd från skolan i stället för att åka buss. De elever i Ängbyskolan som har språkval (tyska, franska, spanska) åker buss till Thunmanskolan. Detsamma gäller för elever som har undervisning i hem- och konsumentkunskap. Enligt personal, föräldrar och elever från Vassunda skola finns det svårigheter i samband med skolskjutsarna, framför allt när eleverna slutar skolan. De många olika turerna splittrar eftermiddagsverksamheten för fritidshemmen. En förälder tog inför utbildningsinspektionen kontakt med en av inspektörerna och meddelade att bråk och kränkningar förekommer på bussresorna. Verksamheten för den elev i Ängbyskolan som är funktionshindrad fungerar i stort sett bra med undantag från vissa begränsade möjligheter till aktiviteter i utomhusmiljön. Sammanfattningsvis är tillgången till pedagogisk verksamhet och utbildning tillfredsställande. Rutinerna vid skolskjutsarna bör ses över och utomhusmiljön i Ängbyskolan behöver uppmärksammas med avseende på funktionshindrade elevers behov. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
I Ängbyskolan är man mycket trångbodd och ventilationen uppges vara otillfredsställande. Grupprum saknas och musikundervisningen sker i en stor hall. Musikläraren tycker inte detta begränsar möjligheterna till en bra musikundervisning. Detta bekräftas av observationerna. Idrottssalen uppges vara underdimensionerad.
8
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Rektor uppger att under det senaste året ålades Ängbyskolan ett besparingskrav på två miljoner kronor, vilket bl.a. resulterade i kännbara nedskärningar på fritidshemmet. Inför innevarande läsår fick skolan dessutom ta emot många nya barn, bl.a. en hel klass från Alsikeskolan. Så gott som alla lärare på Ängbyskolan – ca 97 procent – har pedagogisk utbildning. Även i förskoleklassen arbetar högskoleutbildad personal. Fyra lärare arbetar som specialpedagoger, varav två med specialpedagogutbildning, vilket motsvarar 2,75 procent tjänster. Lärartätheten för skolan kan betecknas som låg – ca 6,4 lärartjänster per 100 elever, vilket är drygt 1,5 tjänst under genomsnittet för hela riket som är 7,9. På Ängbyskolans ena fritidshemsavdelning arbetar en barnskötare på 80 procent, som enligt uppgift kommer att gå på föräldraledighet under hösten 2003 och inte ersättas av någon vikarie. Därutöver finns på avdelningen den elevassistent som ansvarar för den funktionshindrade eleven samt en lokalvårdare som arbetar 2 tim/eftermiddag. Lokalerna i Vassunda har fått styra organisationen av klasser. De är mycket ojämna i storlek och vissa klassrum sväljer inte mer än ett begränsat antal elever. Föräldrarna tycker dock att lokalerna är charmiga. Under flera år har skolan varit nedläggningshotad på grund av minskat elevunderlag. I våras tog nämnden ett beslut att skolan skulle få vara kvar ytterligare ett läsår. Med ett sparbeting på en miljon kronor, drogs tjänster in, bl.a. en elevassistent samt personal på fritidshemmet. Personalen i Vassunda skola bildar ett gemensamt team med 10 anställda. Lärartätheten för skolan kan betecknas som relativt hög – ca 8,2 lärartjänster per 100 elever, vilket är något mer än genomsnittet för hela riket som är 7,9. De upplever dock en hög arbetsbelastning med alltför lite stöd av rektorn. Personalen saknar egna arbetsrum och är hänvisade till klassrummen, där de flesta datorer uppges fungera dåligt – t.ex. fungerar inte Internetuppkopplingen och skrivaren är trasig. I Vassunda skola har 56 procent av lärarna i årskurserna 1–3 pedagogisk utbildning och 96 procent i årskurserna 4–5. På skolan finns en speciallärare. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att lokalerna behöver ses över såväl ur arbetsmiljösynpunkt som i förhållande till antalet elever och elevgruppernas storlek. I Ängbyskolan finns det många elever på liten lokalyta, och i Vassundaskolan saknar lärarna tillfredsställande arbetsplatser. I Ängbyskolan är personalens utbildning hög utom på en av fritidshemmets avdelningar. På den avdelningen finns det enligt Skolverkets inspektörer risk för att antalet vuxna inte räcker till för att ge barnen en tillfredsställande tillsyn och en pedagogiskt meningsfull fritid. Detta skall åtgärdas. I Vassundaskolan behöver utbildningsnivån för personalen i förskoleklassen och i årskurs 1 förbättras. Skolverkets inspektörer vill också påpeka att det mer eller mindre renodlade klasslärarsystemet innebär dels att lärare som är utbildade enligt den nu aktuella lärarutbildningen inte har behörighet att undervisa i flera ämnen, dels att möjligheterna till pedagogiskt samarbete inom de s.k. teamen är begränsade. Detta gäller för båda skolorna.
9
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolornas verksamhet till stora delar fungerar bra och tillgodoser en utbildning i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Både Ängbyskolan och Vassundaskolan har ett genomgående bra elevvårdsarbete och utvecklingssamtalen uppfattas av föräldrarna som mycket bra. I båda skolorna finns ett väl utvecklat system för kontroll och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Mot bakgrund av inspektionens slutsatser finns det anledning att utveckla verksamheten inom följande områden: För båda skolorna gäller detta följande -
förtydligande av kunskapsmålen för eleverna.
För Ängbyskolan gäller det även -
styrning och ledning med avseende på det pedagogiska ledarskapet,
-
fördjupat värdegrundsarbete bl.a. med inriktning på ökad trygghet i utomhusmiljön,
-
översyn av lokalerna med avseende på antalet elever och elevgruppernas storlek.
För Vassundaskolan gäller det även -
styrning och ledning av den pedagogiska verksamheten,
-
strategier för att öka elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande,
-
personalens utbildningsnivå i vissa klasser.
Skolverkets inspektörer vill också påpeka att det mer eller mindre renodlade klasslärarsystemet innebär dels att lärare som är utbildade enligt den nu aktuella lärarutbildningen inte har behörighet att undervisa i flera ämnen, dels att möjligheterna till pedagogiskt samarbete inom de s.k. teamen är begränsade. Detta gäller för båda skolorna. Varje skola skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolan. Kvalitetsredovisningen kan därmed bli ett värdefullt hjälpmedel för att utveckla och förbättra flera av ovannämnda utvecklingsområden. I ett avseende lever Ängbyskolan inte upp till författningarnas krav. På denna punkt skall åtgärder vidtagas. Det gäller en av avdelningarna på Ängbyskolans fritidshem -
förutsättningar för den pedagogiska verksamheten med avseende på pedagogisk målmedvetenhet och struktur för verksamheten, personalens utbildning samt antalet vuxna.
10
Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Ängby och Vassunda rektorsområde Dnr 53-2003:1826
SKOLVERKET
Datum
Ort
2003-02-11
Stockholm
Elisabeth Ritchey Pia-Lotta Fellke
11
