Upplevelser av att leva med tarmstomi - En litteraturstudie
Jennie Larsson
Caroline Prütz
Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur/Högskolan Väst Vårterminen 2015
Abstract ___________________________________________________________________________ Examensarbetets titel: Upplevelser av att leva med tarmstomi. Experiences of living with an intestinal stoma. Författare
Jennie Larsson och Caroline Prütz
Handledare
Susanne Forsgren
Examinator
Azar Hedemalm
Institution
Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Arbetets art
Examensarbete i omvårdnad 15 hp
Program/kurs
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Termin/år
VT/2015
Antal sidor
16 (exklusive titelblad, innehåll, referenser och bilagor)
___________________________________________________________________________ Background: Intestinal diseases that can cause a person to receive a stoma may include colorectal cancer, Crohn's disease and Ulcerative colitis. Aim: The aim of the study was to describe experiences of living with intestinal stoma. Method: A qualitative literature study in which eleven scientific articles have been analyzed according to Fribergs (2006a) analysis model. Result: The result was based on two categories which are experiences of altered body image, and experienced changes in social life. The result showed that patients with stoma felt that their body image changed and it was hard to accept the altered body image and thereby self image. Difficulties in controlling emissions, odor and leakage contributed to the experience of loss of control with limited social life as a result. The stoma also resulted in a change in everyday life which required careful planning. The sexual activity was affected due to altered body image. Despite the constraints of everyday life support, a functioning self care and acceptance contributed to a better quality of life. Conclusion: It can be concluded it’s clear from the result that it is important for the patient to receive accurate information both before and after ostomy to get an adequate picture of what it means to live with a stoma. By supporting the patient and customizing information and creating a patient-centered care quality of life can significantly improve. Keywords: Body image, experiences, ostomy, support, self care.
Innehåll Inledning..................................................................................................................................... 1 Bakgrund .................................................................................................................................... 1 Orsaker till stomi .................................................................................................................... 1 Stomibandagering................................................................................................................... 2 Kroppsuppfattning och självbild ............................................................................................ 2 Stomi och omvårdnad............................................................................................................. 3 Problemformulering ................................................................................................................... 4 Syfte ........................................................................................................................................... 4 Metod ......................................................................................................................................... 4 Litteratursökning .................................................................................................................... 4 Urval ....................................................................................................................................... 5 Analys ..................................................................................................................................... 6 Resultat ....................................................................................................................................... 7 Upplevelser av förändrad kroppsbild ..................................................................................... 7 Svårigheter att anpassa sig ................................................................................................. 7 Att känna acceptans ............................................................................................................ 8 Upplevelser av förändrat socialt liv ....................................................................................... 9 Upplevda begränsningar i vardagen ................................................................................... 9 Att känna behov av stöd ................................................................................................... 10 Diskussion ................................................................................................................................ 11 Metoddiskussion................................................................................................................... 11 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 13 Slutsats ..................................................................................................................................... 16 Praktiska implikationer ............................................................................................................ 16 Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde ................. 16 Referenser................................................................................................................................. 17 Bilaga I- Sökhistorik Bilaga II- Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod Bilaga III-Översikt av analyserad litteratur
Inledning I Sverige lever idag 20000-25000 personer med olika typer av stomier. Att få en stomi förändrar kroppens naturliga funktioner vilket kan leda till att både den psykiska och fysiska integriteten påverkas. Samhällets normer och utseendefixering om vad som anses normalt kan påverka patientens kroppsuppfattning och självbild negativt. Gränserna för vad patienten kan utföra sätts vanligtvis av psykiska skäl snarare än av fysiska. Trots det kan de flesta patienter med rätt stöd och uppmuntran leva ett normalt liv efter en stomi (Nilsen, 2011). Sjuksköterskan kommer att möta patienter med stomi oavsett arbetsplats i vården. Det är en betydelsefull kunskap att kunna hjälpa patienten med sin stomi och att hantera sin nyuppkomna kroppsliga förändring. Utifrån patientens individuella möjlighet och behov kan sjuksköterskan hjälpa patienten att utveckla och hantera färdigheter i egenvård. Studien har antagit ett patientperspektiv för att kunna beskriva individers upplevelser av att leva med tarmstomi. Patient syftar till en människa som är i behov av omvårdnad på grund av ett sjukdomstillstånd eller en sjukdom. Med patient avses i denna uppsats en individ med tarmstomi som både kan vara inskriven eller utskriven från sjukhus. Patientperspektivet grundar sig på ett vårdande som beaktar människors självbestämmande, värdighet, integritet och sårbarhet. Den humanistiska grundsynen på människan som aktiv och skapande av sitt liv med förmåga att göra val och ta ansvar, är grundläggande (Dahlberg & Segesten, 2010).
Bakgrund Orsaker till stomi Ordet stomi kommer från det grekiska stoma och betyder ”öppning” eller ”mun”. När begreppet används inom medicinsk terminologi avses en kirurgisk anlagd öppning på kroppen, antingen mellan två hålorgan eller från ett hålorgan och ut på huden (Persson, 2008b). En stomi kan vara tillfällig om det är en läkande skada analt eller permanent om den naturliga funktionen i mag-tarmkanalen inte kan eller bör återställas. En stomi kan bestå av vilken del av mag-tarmkanalen som helst och uppkallas efter den tarmdel som framläggs på buken (Järhult & Offenbartl, 2013). En stomi saknar nerver vilket medför att den är okänslig för tryck, beröring och smärta. Avsaknaden av nerver gör att signaler som möjliggör en kontrollerad tarmelimination inte kan sändas, vilket medför att stomin är inkontinent. Därför måste bäraren lära känna sina nya tarmvanor avseende tömningsfrekvens och avföringens konsistens (Persson, 2008b). De vanligaste tarmsjukdomarna som orsakar en stomi är kolorektal cancer och de inflammatoriska tarmsjukdomarna Morbus Crohn och Ulcerös kolit (Lundstam, 2008). Kolorektal cancer hör till de vanligaste cancerformerna i Sverige (Socialstyrelsen, 2013) och orsaken är oklar (Lundstam, 2008). Kolorektal cancer är tjock- och/eller ändtarmscancer. Det är tumörens storlek och lokalisation som avgör hur stor del av tarmen som avlägsnas. Ibland är det tillräckligt att anlägga en avlastande, tillfällig stomi i ungefär 6 månader. När ändtarm samt tjocktarmens nedre del har avlägsnats, anläggs en permanent kolostomi på buken (Järhult & Offenbartl, 2013).
1
Morbus Crohn drabbar vanligtvis den nedre delen av tunntarmen men hela mag-tarmkanalen, som sträcker sig från munhåla till ändtarm kan engageras. Sjukdomen debuterar ofta i ung ålder och ger symtom som buksmärtor, diarré och viktminskning.Vid svårt inflammerad tjock- och ändtarm anläggs oftast en stomi för att avhjälpa problemet permanent (Järhult & Offenbartl, 2013). Ulcerös kolit är en kronisk sjukdom som engagerar tjock- och ändtarmen. Sjukdomen uppträder i skov, som kan uppkomma någon enstaka gång i livet till att vara återkommande. Ett kirurgiskt ingrepp med en stomi kan vara nödvändigt om sjukdomen upplevs svår och skoven är frekventa (Lundstam, 2008).
Stomibandagering Avföringens konsistens har betydelse för valet av stomibandage (Persson, 2008b). Före 1950talet kunde stomiförbanden bestå av det materiel som fanns tillgängligt och stomivården var nästintill obefintlig (Berndtsson, 2008). Carlsson, Berndtsson och Persson (2008) skriver att utvecklingen av både materiel och stomivård har gått framåt och idag används vanligen eneller tvådelsbandage. Endels- och tvådelsbandage finns med både slutna och tömbara påsar och i olika storlekar och modeller. Ett tvådelsbandage består av en hudskyddande platta som fästs i huden och en påse som trycks, knäpps eller klistras på plattan. Vid användning av tvådelsbandage byts plattan efter tre-fem dagar medan påsen byts oftare. Flertalet stomipåsar är försedda med ett filter med aktivt kol som ska förhindra lukt. Patienten upplever ofta obehag av lukt i samband byte av stomipåse. Antiodörmedel kan då droppas i påsen för att neutralisera lukt och bakterieutveckling. En del stomibandage kan kompletteras med ett bälte som extra förstärkning och säkerhet. Det finns en strävan om urval av stomimaterial som fungerar optimalt för varje enskild patient. En del patienter klarar dock inte på egen hand att byta ut plattan och kan då få hjälp från hemsjukvården (Carlsson et al., 2008). En stomi på tunntarmen benämns ileostomi som kan vara temporär, en så kallad loopileostomi, eller permanent. Den bandageras med ett tömbart endels- eller tvådelsbandage. Endelsbandaget byts varje till var tredje dag och måste ske när påsen fyllts till en tredjedel. Då kolon är bortkopplad eller borttagen blir avföringen lös och riklig och en normal mängd är 600-800 milliliter per dygn (Carlsson et al., 2008). Tarminnehållets lukt skiljer sig från vanlig avföring då den har en speciell frän eller syrlig lukt (Nilsen, 2011). En stomi på tjocktarmen benämns kolostomi och kan vara temporär eller permanent. Kolostomin bandageras med ett slutet endels-eller tvådelsbandage som vanligtvis byts två gånger dagligen. Påsen byts när den är fylld till en tredjedel. För att minimera lukt kan ett filter med aktivt kol användas. En nackdel med kolostomin är att det finns svårigheter med att få ner avföringen i påsen, då den ibland lägger sig över stomin (Carlsson et al., 2008).
Kroppsuppfattning och självbild De som fått en stomi behöver bearbeta de känslor som den kroppsliga förändringen innebär. Processen att acceptera sitt nya utseende är individuell och påverkas av känslor och erfarenheter av den egna kroppen (Nichols & Riemer, 2011). Det kan ta lång tid och kräva mycket av både patient och närstående (Nilsen, 2011). 2
Begreppet body image, kroppsuppfattning, definieras i Prices (1995) teori som bilden av kroppen som vi upplever den i vårt medvetande, eller hur kroppen framträder inför oss själva. Kroppsuppfattningen utvecklas vid födseln och förändras under livets gång (Borwell, 2009) och berör både den synliga och osynliga kroppen, medan kroppsbilden endast innefattar den synliga kroppen. Individens tankar, känslor och hur denne vill framstå inför andra påverkar kroppsbilden, men även personliga och kulturella normer påverkar kroppsuppfattningen (Persson, 2008a). Den påverkas också av andra människors uppfattningar av idealkroppens utseende och funktion (Nilsen, 2011). Kroppsbilden är en del av individens självbild och innefattar en individs uppfattning av sig själv och sin kropp (Ang, Chen, Siah, He & KlaininYobas, 2013). Kroppsbilden ligger till grund för självbilden för att individen ska kunna ha en sund relation till sin kropp (Dahlberg & Segesten, 2010). Självbilden speglar patientens sätt att se på sig själv både psykiskt och fysisk. I samband med stomi är det vanligt förekommande att självbilden förändras negativt, vilket medför en försämrad livskvalitet (Nilsen, 2011). Livskvalitet definieras som tillfredsställelse med livet eller upplevelsen av lycka inom områden som är betydelsefulla för patienten. Livskvalitet präglas av den miljö vi lever i, våra personliga upplevelser och de erfarenheter vi har (Anderson & Burckhardt, 1999). För den som bär en stomi innebär det stora förändringar i både kroppsuppfattning, självbild och kroppsbild, vilket inverkar på livskvaliteten (Nilsen, 2011).
Stomi och omvårdnad Med egenvård menas att patienten efter bedömning av hälso- sjukvårdspersonal själv eller med hjälp av annan utför en hälso- sjukvårdsåtgärd. Egenvården ska enligt Patientlagen (SFS 2014:821) utformas i samråd mellan patient och vårdgivare. Ny forskning påvisar att genom att själv behärska vissa vårdmoment kan patienten uppleva en större tillfredsställelse som bidrar till att stärka patientens autonomi, självkänsla och livskvalitet (Buckle, 2014). För att uppnå ett gott vårdresultat är det viktigt att patienten involveras och blir delaktig i sin omvårdnad (Vårdanalys, 2013; Ang, et al., 2013). Det är av stor vikt att sjuksköterskan använder sig av ett patientcentrerat arbetssätt som uppmuntrar till egenvård (Buckle, 2014). Orem (2001) beskriver i sin egenvårdsteori att sjuksköterskan ska uppmuntra och finnas där som en motivator för att utveckla patientens förmåga till egenvård. Patienten har den viktigaste rollen i sin omvårdnad och sjuksköterskan ska endast stötta upp i det som patienten inte klarar av på egen hand. I teorin om egenvård utförs vanor och handlingar på eget initiativ för att främja normal funktion, hälsa, utveckling och välbefinnande, hos sig själv eller anhöriga. Sjuksköterskan måste ha ett holistiskt synsätt för att kunna utföra omvårdnad ur ett patientperspektiv (Burch, 2011; Nilsen, 2011) och värdegrunden ska utgå från en humanistisk människosyn (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskan ska avsätta tillräckligt med tid till att tydligt informera och lyssna på patienten (Nilsen, 2011). Den tid sjuksköterskan avsätter för patienten har positiv inverkan på patientens välbefinnande (Thorpe, McArthur & Richardson, 2014). Genom att lära patienten ett nytt handlingsmönster som fungerar i det dagliga livet kan patienten återfå trygghet och kontroll. Sjuksköterskans grundläggande kunskap om stomivård, bandagering och olika förband, är betydelsefullt för att kunna hjälpa patienten att utveckla praktiska färdigheter i egenvården (Nilsen, 2011). Hänsyn måste alltid tas till patientens personlighet och livssituation vilket innebär att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl psykiska som fysiska, men även sociala, kulturella och andliga aspekter (Socialstyrelsen, 2005). Den sociala gruppen och den kultur personen lever i är betydelsefull för lärandet i egenvårdssammanhang (Orem, 2001). Sjuksköterskan ska på ett professionellt 3
sätt uppvisa värden som lyhördhet, respektfullhet, medkänsla och trovärdighet (International Council of Nurses, ICN, 2014). Genom förståelse och kunskap om att kroppsuppfattningen och självbilden förändras hos den som fått en stomi kan sjuksköterskan uppfattas som professionell. Det är av betydelse att sjuksköterskan har förmåga att försöka förstå patientens livsvärld för att kunna ge en god omvårdnad. Begreppet livsvärld syftar på den ”värld” patienten upplever sin hälsa eller sjukdom ur sitt eget perspektiv. Livsvärlden är världen så som den levs och uppfattas och består bland annat av förväntningar om framtid, minnen och vår oreflekterade vardag. Det behövs en djupare förståelse av patientens livsvärld för att kunna tillämpa ett patientperspektiv (Dahlberg & Segesten, 2010). Nyare forskning påpekar att sjuksköterskan ska vägleda patienten att utveckla strategier för att enklare anpassa sig till livet med stomi (Ang et al., 2013). Genom att patienten uppmuntras till att utveckla praktiska färdigheter i egenvård ökar möjligheten till att patienten känner sig tryggare med sin nya kropp (Thorpe et al., 2014). Undervisning om stomin och bandagering kan bidra till att patientens kroppsuppfattning och självbild förbättras vilket kan medföra ökad livskvalitet. Tillsammans kan sjuksköterska och patient även behandla frågor kring familj, socialt stöd, sysselsättning och sexualitet (Nilsen, 2011).
Problemformulering En stomi förändrar kroppens naturliga funktioner och varje patient upplever det på ett individuellt och unikt sätt utifrån sin livsvärld. Det är vanligt att kroppsuppfattning, självbild och livskvalitet förändras i samband med den förändringen. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad utifrån ett patientperspektiv är det betydelsefullt att ha förståelse för att förändringen påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Genom ökad förståelse för patientens upplevelser ökar även förutsättningarna att tillgodose patientgruppens behov av stöd på flera plan än endast den praktiska skötseln av stomin.
Syfte Syftet var att belysa upplevelser av att leva med tarmstomi.
Metod En litteraturstudie genomfördes med syftet att undersöka kvalitativa artiklar från tidigare forskning gällande upplevelser av att leva med tarmstomi. Fribergs (2006a) metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning följdes. Denna metod är lämplig vid sammanställning av tidigare forskning till en ny helhet och vid ökad förståelse av ett fenomen (Friberg, 2006a).
Litteratursökning Sökningarna av vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL with Full Text med inriktning mot omvårdnad och i PubMed med inriktning mot vård och medicin. Databaserna användes eftersom de har stor bredd och täcker både medicin- och omvårdnadsforskning och för att undvika publiceringsbias (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Inledningsvis genomfördes en osystematisk litteratursökning, för att få en överblick över valt forskningsområde, lämpliga sökord och sökteknik (Östlundh, 2006). Då sökorden 4
var fastställda genomfördes den egentliga systematiska litteratursökningen. Enligt Östlundh (2006) är systematiska sökningar mer precisa och målinriktade. Informationssökningarna genomfördes under två veckor och tillvägagångssättet dokumenterades under hela sökprocessen. De svenska orden som sökningarna baserades på var stomi, livskvalitet, upplevelser, kroppsuppfattning, psykosociala faktorer och livserfarenheter. Motsvarade ämnesord översattes till de engelska sökorden “ostomy”, “quality of life”, “experience”, “body image”, “psychosocial factors” och “living experiences”. Medical Subject Headings och Cinahl Headings användes inledningsvis i alla sökningar för att inkludera underkategorierna i sökningarna men tillsammans med den boolska operatören AND gav sökningarna inga träffar som matchade studiens syfte. Relevanta sökkommandon markerades istället med trunkering, vilket innebar att ordet förseddes med en asterisk (*) så att ändelsen på ordet togs bort men att stammen kvarstod för att inte missa ändelser på sökord. Dessa olika sökkombinationer görs för att göra sökningen mer specifik och öka träffsäkerheten (Willman et al., 2011). Begränsningar var artiklar publicerade mellan år 2005-2015, originalartiklar, akademiskt publicerade, peer reviewed och studier skrivna på engelska. I PubMed gick begränsningen peer reviewed inte att genomföra. Främst eftersöktes kvalitativa studier men det angavs inte som en begränsning då studier som innehöll mixad metoddesign inte ville försummas. Fördelen med mixed method är att sannolikheten ökar för att få ett mer heltäckande svar på forskningsfrågan (Borglin, 2012). Efter varje ny sökning lästes artiklarnas titlar gemensamt och de med relevans valdes ut varpå abstracten lästes för att få en sammanfattning av dokumentens innehåll (Östlundh, 2006). Artiklar med relevanta abstracts som överensstämde med denna studies syfte lästes i sin helhet. Artiklarna lästes både på engelska och svenska. Totalt påträffades 21 artiklar som matchade studiens syfte. Sju artiklar exkluderades då de inte svarade mot syftet. De artiklar som matchade studiens syfte, men som inte fanns tillgängliga i fulltext på nätet, beställdes via Högskolan Västs bibliotek. Tre artiklar beställdes, varav två återfinns i resultatet. För att kontrollera om allt relevant material funnits genomfördes manuella ostrukturerade sökningar i referens- och litteraturlistor i redan utvalda artiklar och böcker för att hitta nya källor. Informationssökningarna avslutades när samma artiklar återkom i Cinahl och PubMed upprepade gånger. Sökstrategi och urval presenteras enligt Bilaga I.
Urval Inklusion- och exklusionskriterier styrs av problemformulering och syfte (Friberg, 2006b). Inklusionskriterier var att artiklarnas resultat skulle belysa upplevelser hos kvinnor och män över 18 år med en temporär eller permanent ileostomi eller kolostomi. Sjukdomsorsak till deras stomi var kolorektal cancer eller kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Artiklar från alla länder inkluderades, dock skulle de vara skrivna på engelska. Urvalet innefattade endast kvalitativa vetenskapliga artiklar. Exklusionskriterier var studier med kvantitativ ansats och studier som beskrev ämnet från ett anhörigperspektiv, sjuksköterskeperspektiv eller ett medicinskt/kirurgiskt perspektiv. Studier som inte belyste tarmstomier exkluderades. Individer under 18 år exkluderades med hänsyn till att de inte var myndiga.
5
Till stöd för bedömning av artiklarnas vetenskapliga kvalitet, granskades 14 vetenskapliga studier med hjälp av Högskolan Väst mall för granskning av kvalitativa metoder (Se Bilaga II). Första artikeln kvalitetsgranskades tillsammans för att se om bedömningen var likvärdig (Wallengren & Henricson, 2012). Kvaliteten bedömdes hög, medel eller låg. Åtta artiklar bedömdes uppnå kraven för hög kvalitet och tre artiklar bedömdes inneha medelkvalitet. Tre av artiklarna uppnådde låg kvalitet och exkluderades på grund av brister i oklart syfte och vetenskapligt upplägg. Samtliga elva artiklar i litteraturstudien var etiskt granskade och godkända. För att öka det vetenskapliga värdet skulle endast artiklar som gjort noggranna etiska överväganden eller fått tillstånd från etisk kommitté inkluderas (Forsberg & Wengström, 2008). Översikt av analyserade artiklar framgår i Bilaga III.
Analys Innehållsanalysen genomfördes med grund i Fribergs metod (2006a) för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Analysprocessen kan beskrivas som en rörelse från helhet, till delar för att åter sedan återskapas till en ny helhet. I denna modell utgörs helheten av de valda studierna. Delarna uppkommer när studiernas resultat sönderdelats med avsikt att finna betydande bärande aspekter för syftet. Av den beskrivande sammanfogningen av de bärande aspekterna skapas åter en ny helhet (Friberg, 2006a). Litteraturstudien hade kvalitativ ansats i syfte att belysa patientens upplevelser av att leva med tarmstomi. Det första steget i analysarbetet innebar att samtliga artiklar lästes individuellt och tillsammans flertalet gånger, för att få en känsla och en helhet över det material som skulle analyseras. Fokus låg sedan på studiernas resultat. Alla beskrivna upplevelser som svarade mot syftet identifierades och markerades i texten. För att få ytterligare överblick över materialet som skulle analyseras gjordes en sammanställning, en schematisk översikt (Friberg, 2006a). Det innebar att efter varje läst resultat diskuterades gemensamt vilka upplevelser som var mest förekommande. De övergripande upplevelserna noterades med olika färger, en färg för respektive upplevelse, på ett separat papper. På så vis framkom en övergripande bild över de mest dominanta upplevelserna och det resulterade i mycket breda grupper. Därefter lästes varje resultat igen och gemensamt sorterades varje nyckelfynd in i respektive grupp. Analysprocessen genomfördes tillsammans och vid oklarheter vilken grupp en meningshet bäst tillhörde, diskuterades tills konsensus uppnåtts. Alla nyckelfynd dokumenterades i ett Worddokument för att sedan analyseras utifrån likheter och skillnader (Friberg, 2006a). Det resulterade i två nya huvudkategorier med fyra stycken tillhörande underkategorier.
Kategorier
Underkategorier
Upplevelser av förändrad
•
Svårigheter att anpassa sig
kroppsbild
•
Att känna acceptans
Upplevelser av förändrat socialt liv
•
Upplevd oro och begränsningar i vardagen
•
Att känna behov av stöd
6
Resultat Upplevelser av förändrad kroppsbild Resultatet visade att stomin medförde emotionella reaktioner. Förändringar av kroppsuppfattning, kropps- och självbild inverkade på intimiteten. När acceptans infunnit sig förbättrades självkänslan och därmed livskvaliteten. Svårigheter att anpassa sig Att få en stomi innebar en stor förändring av kroppen och upplevdes som chockerande och svårt att anpassa sig till (Danielsen, Soerensen, Burcharth & Rosenberg, 2013b; Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006; Savard & Woodgate, 2009; Sinclair, 2009). Första gången de såg och vidrörde sin stomi framkallade starka känslor av kroppslig förändring och alienation vilket påverkade kvinnorna mer än männen (Danielsen et al., 2013b; Sinclair, 2009). Många upplevde att de kände sig annorlunda men att de ansåg att det var viktigt att inte bli sedd annorlunda på grund av stomin (Danielsen et al., 2013b; Savard & Woodgate, 2009). Kvinnorna upplevde sig mindre värda och upplevde svårighet att anpassa sig för att kroppsformen förändrades när stomipåsen fylldes med gas eller avföring (Grant, McMullen, Altschuler, Mohler, Hornbrook, Herrinton, & Krouse, 2011; Honkala & Berterö, 2009; Notter & Burnard, 2006; Savard & Woodgate, 2009; Sinclair, 2009). Den förändrade kroppsbilden ledde till att kvinnorna skämdes över sin kropp (Savard & Woodgate, 2009) och kände sig minde attraktiva och som sämre mödrar (Honkala & Berterö, 2009; Notter & Burnard, 2006). Skammen blev särskilt påtaglig i intima situationer (Savard & Woodgate, 2009) och för en liten grupp kvinnor blev problemet så stort att de nedvärderade sig från människor till djur (Notter & Burnard, 2006). Ett antal deltagare upplevde viktuppgång som en biverkan av läkemedel och att det var mycket jobbigt att anpassa sig till (Savard & Woodgate, 2009). Både män och kvinnor associerade sin förändrade kroppsbild med depression (Grant et al., 2011; Manderson, 2005). Endast ett fåtal kvinnor var bekväma med att bli sedda nakna oavsett om det var med eller utan påse (Manderson, 2005) och många utvecklade personliga strategier för att underlätta anpassningen, som till exempel att släcka lampan eller använda sig av speciella underkläder och nattlinnen för att dölja sina kroppar (Notter & Burnard, 2006). Ytterligare svårigheter att anpassa sig visade sig i frågan om deltagarna ångrade sin stomi eller inte. Svaren varierade från att deltagare uttryckte att de slutligen inte ångrade sin stomioperation (Savard & Woodgate, 2009) till ett beskrivet hat mot stomin och en önskan om att aldrig ha fått den (Grant et al., 2011; Sinclair, 2009). En kvinnlig deltagare beskrev det som att gå igenom en fem år lång sorgeperiod, hon ville inte veta av stomin och hatade sig själv. Frågor som ”varför just jag” och om det var självförvållat förekom (Manderson, 2005). Att objektifiera stomin och inte vilja kännas vid den som en del av kroppen var mycket vanligt (Notter & Burnard, 2006; Sinclair; 2009). Hälften av studierna redovisade att deltagarna fick anpassa klädvalet efter stomin då den påverkade självbilden. Oftast valdes mindre åtsittande klädesplagg för att stomin inte skulle synas genom tyget eller för att kläderna inte skulle trycka på stomin (Grant et al., 2011; Manderson, 2005). En ung kvinna uttryckte att hon föredrog vintern då det var lättare att dölja kroppen med mer kläder (Savard & Woodgate, 2009) medan en annan yngre kvinna kände sig lycklig över att hon kunde bära sommarkläder för förstå gången på många år då hon tidigare varit inkontinent (Sinclair, 2009). En tredje kvinna upplevde att hon kände sig äldre än hennes verkliga ålder då hon på grund av sin förändrade kroppsbild inte ville bära bikini längre 7
(Danielsen et al., 2013b). En stor del upplevde det utmanande att anpassa dieten till sin nya livssituation (Grant et al., 2011; Honkala & Berterö, 2009). Då deltagarna upplevde att gas hade negativ inverkan på deras fysiska välbefinnande undveks feta, kryddiga och gasbildande livsmedel (Grant et al., 2011).
Det var svårt att anpassa sig till sexlivet eftersom kroppen förändrats efter att de fått stomin (Ramirez, McMullen, Grant, Altschuler, Hornbrook & Krouse, 2009). Ett flertal deltagare vittnade om långa perioder av sexuell inaktivitet relaterat till depression, vilket gjorde att de tillslut ifrågasatte sin sexuella förmåga (Manderson, 2005). Smärta eller rädsla för att smärta skulle uppkomma i samband med samlag var en bidragande orsak till att deltagarna upplevde minskad sexlust (Manderson, 2005; Ramirez et al., 2009). Oförmågan att ha samlag skapade för vissa kvinnor stor oro medan andra upplevde det mindre problematiskt (Ramirez et al., 2009). Partnerlösa deltagare undvek att träffa en partner för att minimera risken att påbörja ett förhållande på grund av den förändrade kroppsbilden (Manderson, 2005; Sinclair, 2009). Ett större antal deltagare uttryckte oro över stomirelaterade olyckor i intima situationer (Manderson, 2005; Ramirez et al., 2009) och att det var betydelsefullt att ha en ny påse eller en som nyss tömts på avföring (Ramirez et al., 2009). Rädslan för att påsen skulle lossna gjorde det svårt att slappna av men att använda sig av ett skydd över magen mot läckage och buller bidrog till att deltagarna kände sig mer bekväma och säkrare i intima stunder (Manderson, 2005). En annan studie presenterade att det var viktigt att täcka påsen med exempelvis handdukar eller nattlinnen så att den inte skulle synas. Det tjänade två syften, dels hölls påsen stabil och för det andra hölls den dold. Kvinnorna ville inte att varken de själva eller deras partners skulle se påsen under sexuell aktivitet (Ramirez et al., 2009). Till skillnad från andra studier visade Grant et al., (2011) och Manderson (2005) att stomin hade liten eller ingen påverkan på sexlivet för en del äldre kvinnor och män som inte längre var sexuellt aktiva. Flera deltagare beskrev att den sexuella aktiviteten hade återupptagits genom värdefullt stöd från partnern (Manderson, 2005; Ramirez et al., 2009; Sinclair, 2009). Att känna acceptans Efter anläggandet av stomin försökte deltagarna acceptera stomin och den nya kroppsbilden genom att så långt som möjligt leva sitt liv som tidigare (Barnabé & Dell´Acqua, 2008). När acceptansen infunnit sig resulterade det i en försoning till förändrat liv. Ett stort antal deltagare accepterade stomin för att det var enda möjligheten till ett bättre liv eller överlevnad (Barnabé & Dell´Acqua, 2008; Honkala & Berterö, 2009). En del beskrev det som en befrielse och menade att livet blev bättre än tidigare eftersom stomin gav en större frihet att göra saker som inte varit möjligt (Grant et al., 2011; Honkala & Berterö, 2009; Savard & Woodgate, 2009; Sinclair, 2009). Några med tillfällig stomi upplevde att de blev öppnare mot andra och mer bekväma med sig själva när de accepterat stomin (Savard & Woodgate, 2009). Flera upplevde då att de fick tillbaka sin gamla identitet och kunde hålla kontakten med sina vänner (Danielsen et al., 2013b). Då acceptansen av stomin bidrog till en förnyad och förbättrad självkänsla kände deltagarna att de hade mycket att leva för och att de kände sig starkare och friskare än på länge (Honkala & Berterö, 2009; Manderson, 2005; Ramirez et al., 2009; Savard & Woodgate, 2009; Sinclair, 2009). Till skillnad från de med permanent stomi upplevde många med tillfällig stomi en större acceptans och uttryckte hopp om en stomifri framtid och en normal kroppsbild igen. Datumen 8
då stomin skulle stängas hade en enorm inverkan på de som kände till när det skulle ske. Däremot såg de som ännu inte visste tidpunkten för stängning fram emot beskedet med både ångest och förväntan (Danielsen et al., 2013a). Flera kvinnliga deltagare beskrev att de accepterat stomin men att acceptans inte infunnit sig hos deras partner vilket lett till att stomin väckt avsky med avståndstagande från båda parter som följd (Grant et al., 2011; Notter & Burnard, 2006).
Upplevelser av förändrat socialt liv Resultatet visade förlust av kontroll. Ständig oro för stomirelaterade problem begränsade deras sociala liv och vardagen krävde mycket planering. Många deltagare upplevde bristande stöd i egenvården samt från omgivningen vilket påverkade dem negativt. Upplevda begränsningar i vardagen En central del i vardagen var att sköta om stomin (Barnabé & Dell´Acqua, 2008; Danielsen et al., 2013b) vilket medförde upplevelser av begränsningar i vardagen (Danielsen et al., 2013b; Savard & Woodgate, 2009). Flera deltagare upplevde att livet var styrt av rutiner som påverkade deras relationer. Läckage från stomin sågs som ett hinder för att kunna fortsätta arbeta ordinarie arbetstid och bidrog till ett ökat antal sjukskrivningar (Honkala & Berterö, 2009). Ett stort antal upplevde det psykiskt påfrestande att leva med rädslan att stomipåsen skulle lossna och orsaka läckage och odör (Honkala & Berterö, 2009; Notter & Burnard, 2006; Sinclair, 2009). En kvinna var arg för att läckaget orsakade samma skamkänslor hos henne som när hon var inkontinent (Sinclair, 2009). Vidare beskrev en man att han kände sig som ett barn när han var tvungen att bära med sig påsar, reservkläder, våtservetter, krämer och deodoranter (Manderson, 2005). Att ständigt behöva ha vetskap om var toaletter och omklädningsrum var belägna, upplevdes av ett stort antal som begränsande (Manderson, 2005; Savbard & Woodgate, 2009). För kvinnor med tömbara påsar var det dessutom viktigt att toaletterna var rena då de behövde knäböja för att tömma påsen (Notter & Burnard, 2006). Lukten från påsen medförde begränsningar i att umgås med vänner (Honkala & Berterö, 2009). En del kvinnor upplevde att de kände sig oroliga för stomirelaterade problem i sociala sammanhang vilket medförde att de blev mindre sociala (Manderson, 2005; Ramirez et al., 2009). En kvinna i 40-årsåldern beskrev att oron medfört att hon dragit sig tillbaka från det sociala livet i 10 år (Manderson, 2005). I studien av Savard & Woodgate (2009) hade deltagarna kommit på att det istället var lättare att bjuda hem vänner för att undvika oro för stomirelaterade problem. Till skillnad från de med permanent stomi hade ingen av deltagarna med tillfällig stomi reflekterat över potentiella tarmrelaterade symtom efter stängning eller övervägt möjligheten att inte kunna leva som tidigare (Danielsen et al., 2013a). Semesterresor krävde noggrann planering av hur mycket material och extra ombyten som skulle tas med (Grant et al., 2011; Honkala & Berterö, 2009; Manderson, 2005). En kvinna beskrev att hon på grund av stomin hellre skulle bo på hotell än hemma hos en vän eller släkting, medan en annan kvinna upplevde begränsningar i att resa i grupp, speciellt med en främling som rumskompis. Oron för lukt och läckage medförde att många kände sig hindrade att delta i sociala aktiviteter som till exempel att gå på bio, teater eller shoppa (Honkala & Berterö, 2009). Till skillnad från de andra studierna uppvisade Barnabé & Dell´Acqua (2008) ett exempel på strategiutveckling för att klara vardagen. En man som tidigare undvikit kyrkan på grund av rädsla för ljud från stomin satte sig nära orgeln och kören för att dölja eventuella ljud som kunde tänkas uppkomma. 9
Ständig oro för komplikationer gjorde att en del kvinnor upplevde extrem trötthet som föranledde brist på energi att ta hand om sitt hem eller delta i sociala aktiviteter med barnen (Honkala & Berterö, 2009). Många kvinnor upplevde sig begränsade att utföra olika aktiviteter som att stretcha och göra övningar på mage och prioriterade därför bort träning (Grant et al., 2011; Honkala & Berterö, 2009). Likaså valdes bad och simning bort på grund av oviljan att visa kroppen i badkläder till följd av den förändrade kroppsbilden (Honkala & Berterö, 2009; Savard & Woodgate, 2009). Det som framkom i studien av Grant et al., (2011) skilde sig dock från övriga studier då deras resultat visade att trots de begränsningar och den planering stomin medförde, hade många räknat ut ett sätt att få en tillfredsställande vardag och hur de skulle övervinna sin oro. Flera deltagare hade även återupptagit aktiviteter som till exempel simning. Det var vanligt med hänvisning till förlust av fysisk renlighet vilket späddes på ytterligare av vår tids rådande kultur (Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006) och gav upphov till funderingar över livskvalitén både nu och i framtiden (Sinclair, 2009). Personer med permanent stomi upplevde en stark önskan om att återta kontrollen då förlust av kontroll över avföringstömningen ledde till känslor av frustration, osäkerhet och obehag som bidrog till minskad livskvalitet (Danielsen et al., 2013a; Grant et al., 2011; Manderson, 2005). Att känna behov av stöd Resultatet visade stora variationer i stödet patienterna upplevde att de fick samt behövde efter att de fått stomi. Många deltagare fann familj och vänner stödjande (Barnabé & Dell´Acqua, 2008; Manderson, 2005) och vittnade om att stöd från make/maka och vänner bidrog till ett ökat välbefinnande som underlättade anpassningen till stomin och ett socialt liv (Grant et al., 2011; Sinclair, 2009). Gifta kvinnor upplevde både känslomässigt och handgripligt stöd i större utsträckning än ogifta. Det psykosociala stödet ansågs mest betydelsefullt (Altschuler, Ramirez, Grant, Wendel, Hornbrook, Herrinton & Krouse, 2009). Kvinnorna kände stort stöd när männens ord och handlingar uttryckte att stomin inte hade ändrat deras känslor för dem (Altschuler et al., 2009; Manderson, 2005) och när de hjälpte till att byta lakan eller tvätta kläder vid läckage. Även om flera studier visade att många deltagare upplevde ett stort stöd från vänner och anhöriga fanns det också de som beskrev motsatsen. I Altschuler et al., (2009) studie beskrev vissa kvinnor som levde i ett samboförhållande att de upplevde bristande stöd från partnern och att de kände sig som en börda. Kvinnorna upplevde att de varken fick handgripligt eller psykosocialt stöd efter att de fått stomin. En kvinna blev lämnad av sin partner då hon inte uppfyllde hans sexuella önskemål. Dessutom trodde hon att hon förtjänade att bli lämnad. Många kvinnor kände ett visst stöd men inte så pass mycket att det var tillfredsställande. En kvinna sade att hon genomgått stomioperationen tidigare, om hon inte varit tillsammans med sin konservativa man. En annan kvinna som varit gift med sin make i 26 år kände sporadiskt stöd och upplevde brist på uppmärksamhet men stannade i äktenskapet av bekvämlighetsskäl (ibid). Av resultatet framgick att det i början var svårt att vänja sig vid stomin och klara av sin egenvård. Det var vanligt att först vara rädd att sköta stomin och känslan höll i sig länge efter utskrivning (Barnabé & Dell´Acqua, 2008; Notter & Burnard, 2006; Sinclair, 2009). En 10
deltagare beskrev att hon upplevde att ileostomin var äcklig och avskyvärd första gångerna hon bytte påse. Många rapporterade ett bra stöd från sjuksköterskorna och att de fick hjälp att lära sig byta påsen (Barnabé & Dell´Acqua, 2008). Däremot upplevde ett fåtal deltagare att det var lättare och mindre stressande när de fick stöttning med stomivården av en närstående istället för sjukvårdspersonal (Sinclair, 2009). I studien av Notter & Burnard (2006) visades dock motsatsen, att deltagarna behövde mer stöd än vad som erbjöds, då de upplevde att själva hanteringen av stomin var svår. Flera studier beskrev upplevda svårigheter att göra sig av med avfallet i samband med stomiskötseln (Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006). En kvinna kände sig förödmjukad och menade att avfallet berövat henne privatlivet och offentliggjort arten av hennes sjukdom. Hon upplevde att kvarteret inte stöttade och såg annorlunda på henne (Notter & Burnard, 2006). Även om deltagarna initialt tyckte att den postoperativa omvårdnaden de fått varit bra, var det uppenbart att det fanns stora brister. Deltagarna var frustrerade över bristen på skriftlig information, både pre- och postoperativt. Att sjuksköterskan inte hade tid att besvara deras frågor och inte stöttade vid handräckning i egenvården upplevdes av flera som en besvikelse. Detta fick till följd att ett stort antal upplevde att de fick eftersöka relevant information på egen hand (Sinclair, 2009). Frustrationen som vissa deltagare upplevde i samband med undervisning grundade sig i att de var upprörda över att de fått stomi och inte var redo att ta ansvar för den (Savard & Woodgate, 2009). Deltagarna upplevde att timing och förmågan att ta emot kunskap sågs som kritiska moment i en lyckad egenvård och klargjorde att utbildningen de fick på sjukhuset inte helt matchade deras behov när de kommit hem (Danielsen et al., 2013a).
Diskussion Metoddiskussion För att finna studier som svarade mot syftet genomfördes informationssökningar i databaserna Cinahl och PubMed för att samla data till studien. Enligt Willman et al., (2011) är databasen Cinahl inriktad mot omvårdnad, därför genomfördes informationssökningen främst i Cinahl och för att det var den databas som vi hade mest kunskap att söka i. Det kan eventuellt medfört att studier missats. Enligt Östlundh (2006) delas sökningen in i två faser en systematisk och osystematisk. Den inledande osystematiska sökningen hjälpte oss att välja lämpliga sökord som representerade syftet och fick oss att bekanta oss med litteraturen vilket även stöds av Karlsson (2012). Därefter genomfördes den systematiska litteratursökningen under två veckor. Genom att utföra en inledande och en systematisk litteratursökning stärks innehållsvaliditeten (Wallengren & Henricson, 2012). Sökningarna i databasen PubMed gav endast en ny artikel utöver de artiklar som tidigare framkommit i Cinahl. Efter kvalitetsbedömning av den funna artikeln, fick den dock uteslutas då den hade brister i vetenskapligt upplägg (Wallengren & Henricson, 2012). Övriga artiklar som återfanns i PubMed hade antingen kvantitativ design, eller var belyst utifrån ett medicinskt/kirurgiskt perspektiv, anhörigperspektiv eller ur sjuksköterskans perspektiv. Dessa perspektiv exkluderades eftersom vår studies fokus hade ett patientperspektiv, där patientens upplevelser av att leva med tarmstomi var i fokus. Under informationssökningarna framkom samma artiklar fler gånger och då avslutades sökningarna. Det kan vara en styrka att artiklar som inte 11
fanns tillgängliga beställdes via Högskolan Västs bibliotek för att inte utesluta relevant material. Studien var begränsad att utföras inom en 10 veckors period. Tidsbegränsningen kan ha bidragit till att informationssökningarna inte gjordes så omfattande som de skulle kunna gjorts om mer tid förfogats. Om studien varat under en längre tidsperiod hade mer tid avsatts för att ge en djupare kunskap i informationssökningarna, framförallt i databasen PubMed och som därmed kunnat generera ett större antal artiklar. Vid sökningar med kombinerade ämnesord, MeSH termer och Cinahl Headings framkom inte några artiklar som motsvarade vårt syfte. Därför genomfördes flertalet av våra sökningar endast med sökord i olika kombinationer. Detta kan möjligen bidragit till minskad mängd av artiklar. Det som emellertid kan bidragit till ökad trovärdighet är att våra artiklar gemensamt söktes fram i databaserna. Anledningen till att göra en litteraturbaserad studie med hjälp endast kvalitativa artiklar var för att dessa vanligtvis baseras på material från fokusgrupper eller på enskilda intervjuer där upplevelsen av något sätts i fokus, vilket var syftet med studien. Med hjälp av kvalitativa studier fördjupas förståelsen för patientens upplevelser, behov eller förväntningar (Segesten, 2006). Upplevelser var ett av nyckelorden i syftet. Vid informationssökningarna framkom ett större utbud av kvantitativa studier och ett begränsat utbud av kvalitativa studier. Med det begränsade utbudet av artiklar i åtanke valde vi därför att inkludera två studier utförda av Danielsen et al., (2013a; 2013b), vilket kan ha medfört ensidig syn på ämnet. Samtidigt menar vi att det även kan vara en fördel när samma forskare medverkat i flera undersökningar då de har goda kunskaper om ämnet och är vana vid att göra empiriska studier. Artiklar som användes i resultatet kommer från olika länder och världsdelar, vilket kan vara en styrka då studien får ett bredare perspektiv. Däremot bidrar det till att överförbarheten begränsas då det är svårt att frambringa resultatet till ett specifikt land. Detta beror på att vi anser att olika länder har olika levnadssätt och kulturer som ligger bakom de studier som sammanställts i resultatet. Vårt val att utesluta kvantitativa artiklar kan ha bidragit till att mycket material som svarade mot syftet sorterades bort. I efterhand inses att det vore en fördel att använda både kvalitativa och kvantitativa studier då ämnet blivit belyst från utifrån olika synsätt. Vi anser att det skulle medfört en ökad tillförlitlighet om en litteraturöversikt gjorts istället, där även kvantitativa studier inkluderats och ett större antal personer tillfrågats. Om möjligheten fanns att göra om studien hade en litteraturöversikt med grund i både kvalitativa och kvantitativa artiklar genomförts, för att kunnat bidra till ett mer omfattande resultat och samtidigt stärkt trovärdigheten (Polit & Beck, 2012). De vetenskapliga kvalitativa studier som analyserats, belyste dock upplevelser som liknade varandra vilket kan stödja resultatet. För att bedöma studiernas överförbarhet och trovärdighet kvalitetsbedömdes varje artikel enligt en granskningsmall för kvalitativa metoder från Högskolan Väst (Bilaga II). En artikel kvalitetsgranskades gemensamt. Innehållsvaliditeten stärks när artiklarna bedöms på likartat sätt (Wallengren & Henricson, 2012). Artikeln bedömdes inneha hög kvalitet om syftet och problemet var tydligt formulerat, metod och undersökningspersoner var välbeskrivna, om resultatet svarade mot syftet och om artikelförfattarna fört en kritisk metoddiskussion. Om något av dessa kriterier var kortfattat eller otydligt beskrivet bedömdes kvaliteten vara medel. Avsaknaden av något av dessa kriterier gav låg kvalitet. Artiklar med låg vetenskaplig kvalitet bör exkluderas från sammanställningen (Willman et al., 2011). Kvalitetsgranskningen av 12
studierna resulterade i tre artiklar med medel kvalitet. Dessa studier inkluderades, då de inte bedömdes ha sådana brister som påverkade studiernas trovärdighet. Övriga åtta studier hade hög kvalitet vilket visar på en genomgående hög kvalitet av det materiel som granskats vilket stärker resultatets trovärdighet och överförbarhet (Wallengren & Henricson, 2012). Under studiens gång har vår förförståelse och ambition varit att försöka bortse från detta vilket Wallengren och Henricson (2012) menar är betydelsefullt för att stärka pålitligheten. Genom att tillämpa ett neutralt förhållningssätt i analysprocessen kunde förförståelsen åsidosättas. God validitet/trovärdighet kräver kontinuerligt arbete med förförståelsen (Polit & Beck, 2012). Nyckelfynden i resultaten togs fram tillsammans och allt materiel som ansågs ge svar på syftet inkluderades. Diskussioner fördes fram och tillbaka och när oenighet uppstod om vilken grupp en meningsbärande enhet bäst tillhörde diskuterades det tills konsensus nåddes. När två personer analyserar och tolkar datamaterialet tillsammans minskar risken att resultatet färgas av enskild persons förförståelse, vilket ökar tillförlitligheten (Willman et al., 2011). Trots systematisk bearbetning av datamaterialet enligt Fribergs (2006a) rekommendationer, var det var svårt att gruppera materialet eftersom nyckelfynden kunde passa i flera kategorier utifrån likheter och skillnader. Det som underlättade arbetet var att varje artikels resultat färgkodats i Worddokumentet för att lättare kategorisera och gruppera materialet i rätt huvudkategori och underkategori. För att minska risken för att meningsenheterna hamnade i fel kategori, valdes att bilda två huvudkategorier och fyra underkategorier. Med hänsyn till etik framkommer att om forskningspersonen inte fyllt 18 år krävs målsmans samtycke enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Då länderna följer olika forskningsetiska riktlinjer kan vi inte säkerställa att länderna följt svensk motsvarighet. Alla artiklar som ingått i studiernas resultat har granskats av etisk kommitté eller gjort noggranna etiska överväganden och på så vis ökade det vetenskapliga värdet (Forsberg & Wengström, 2008).
Resultatdiskussion Många blev chockerade och upplevde svårigheter att anpassa sig till den stora förändring av kroppen som stomin medförde (Danielsen et al., 2013b; Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006; Savard & Woodgate, 2009; Sinclair, 2009). Den frambringade upplevelser av skam, oro och stigmatisering vilket påverkade deltagarnas kropps- och självbild negativt (Notter & Burnard, 2006; Savard & Woodgate, 2009). I sex av elva resultat framkom att kvinnorna upplevde en förändrad kropps- och självbild. I tidigare forskning av Nichols och Riemer (2011) belystes att synsättet på kroppsbilden varierade med åldern och att både män och kvinnor upplevde en negativ kroppsbild. I de granskade studierna redovisades inte männens upplevelser av kroppsbilden i samma omfattning som kvinnornas, vilket författarna förundras över. Av resultatet framgick att kvinnors självbild påverkades mer än männens, vilket kan vara betydelsefull kunskap för sjuksköterskan när patienten undervisas i egenvård. Många upplevde att de kände sig annorlunda jämfört med andra och kände sig mindre värda för att kroppsformen förändrades (Grant et al., 2011; Honkala & Berterö, 2009; Notter & Burnard, 2006; Savard & Woodgate, 2009; Sinclair, 2009) och den förändrade kroppsbilden gjorde att de kände sig mindre attraktiva (Honkala & Berterö, 2009; Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006). Flertalet kvinnor upplevde att skammen blev påtaglig framför allt i intima 13
situationer (Savard & Woodgate, 2009) och flera deltagare hade inte lyckats återuppta sexlivet efter att de fått stomin (Ramirez et al., 2009). I likhet med denna litteraturstudies resultat redovisades sexuella problem även i forskning från Andersson, Engström & Söderberg (2010). Resultatet visade att det finns många frågor kring sexualitet och reproduktion, kanske framför allt hos kvinnor och att det är ett ämne som behöver lyftas och reflekteras kring. Att känna sig fin och attraktiv kan öka livskvaliteten avsevärt. För att hjälpa patienten att anpassa sig till den nya kroppen framhåller författarna till denna studie att det är viktigt att sjuksköterskan tar initiativ och vågar beröra frågor om intimitet och sexualitet. Sjuksköterskan måste se till att varje patients problem och funderingar är i fokus och bjuda in till samtal. För att underlätta samtal om intimitet och sexualitet kan PLISSIT-modellen användas som verktyg (Ayaz & Kubilay, 2009). Att inte längre kunna kontrollera sin tarmtömning ledde till känslor av frustration, oro, osäkerhet och obehag vilket gav upphov till funderingar över livskvalitén (Danielsen et al., 2013a; Grant et al., 2011; Manderson, 2005; Sinclair, 2009). Oro över läckage och lukt medförde förlust av fysisk renlighet och fick många deltagare att begränsa sig i vardagen (Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006). De undvek att resa, träffa vänner och delta i sociala aktiviteter (Honkala & Berterö, 2009). Författarna anser att när sjuksköterskan hjälper patienten att utveckla kunskaper inom egenvård, kan en trygghet skapas som ger mindre begränsningar i vardagen och patienten ges möjlighet att återta kontrollen över sin situation med förbättrad livskvalitet. Av resultatet framgick att det i början var svårt att vänja sig vid stomin och klara av sin egenvård. Det var många som upplevde långvarig rädsla att sköta om stomin (Barnabé & Dell´Acqua, 2008; Notter & Burnard, 2006; Sinclair, 2009). Sjuksköterskans roll är viktigast de fem första veckorna efter operationen då allt är nytt och ovant (Davenport, 2014). Det är av yttersta vikt att vara medveten om sina egna reaktioner, då negativa sådana påverkar patientens förtroende för sjuksköterskan (Thorpe et al., 2014). När en handling upplevs svår måste patienten göras mer delaktig i sin omvårdnad (Buckle, 2014) och det blir då sjuksköterskans uppgift att stötta patienten i att våga sköta sin stomi samt förbereda denne för den nya livssituationen (Davenport, 2014). Det finns en strävan om att välja stomimaterial som fungerar optimalt för varje enskild patient och det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan innehar grundläggande kunskaper om stomi, material och bandagering (Carlsson et al., 2008). Orem (2001) menar att egenvårdstänkandet passar väl in i det moderna samhällets förväntningar på att patienten ska vara självständig och ta ansvar för sitt eget liv. Det bör vara ett mål att tillfredsställa egenvådsbehoven som därför måste vara identifierade och medvetandegjorda innan de kan fungera som mål för en patients egenvårdshandlingar (Orem, 2001). För att kunna hjälpa patienten med egenvården anser författarna att det är viktigt att förstå patientens livsvärld. Varje patientsituation är unik och sjuksköterskan måste arbeta på ett patientcentrerat arbetssätt som uppmuntrar till egenvård (Buckle, 2014). För att arbeta patientcentrerat bör kunskap inhämtas om patientens insikt i sin situation och hur denne upplever sjukdomstecken och symtom. Patientens uppfattning om sin förmåga att medverka i egenvård och samarbeta med personalen är också betydande (Orem, 2001). Författarna vill belysa att det är viktigt att påminnas om att ett patientcentrerat arbetssätt ska tillämpas oavsett antal år inom sjukvården, vilket styrks i Patientlagen (SFS 2014:821). Författarna anser att en lyckad egenvård kan förbättra livskvaliteten genom återupptagandet av socialt liv och aktiviteter. Likheter återfinns i resultatet då flera lyckats få en tillfredställande vardag och såg möjligheter istället för begränsningar (Barnabé & Dell´Acqua, 2008; Grant et al., 2011; Savard & Woodgate, 2009). 14
Resultatet visade stora variationer i stödet deltagarna upplevde att de fick både från sjuksköterskan och närstående (Altschuler et al., 2009; Barnabé & Dell´Acqua, 2008; Grant et al., 2011; Manderson, 2005; Sinclair, 2009). Författarna menar att det är olyckligt att deltagarna upplevde bristande stöd då det i sjuksköterskans kompetensbeskrivning framgår att sjuksköterskan ska tillgodose både patientens basala och specifika omvårdnadsbehov (Socialstyrelsen, 2005). I ny forskning från Davenport (2014) framgick att det kan ta upp till ett år att återgå till socialt liv och därför anser författarna att sjuksköterskan har en betydande roll att stötta patienten genom hela vårdkedjan. Vårt resultat visade att många deltagare upplevde att det var lättare och mindre stressande när de fick stöttning i stomivården av en närstående istället för sjukvårdpersonal (Sinclair, 2009) och därför menar författarna att de anhöriga ska ses som en tillgång. Forskning visar att det är betydelsefullt att närstående involveras och blir sedda som en tillgång i vården då det kan bidra till att patienten känner sig tryggare i sig själv och sin nya livssituation (Ekman et al., 2011). I forskning från Andersson et al., (2010) framkom att kvinnor tyckte att det var viktigt att ta med en vän till informationsmöten för att bättre komma ihåg vad som sagts. Utifrån detta menar författarna att det är tydligt att närstående bör bjudas in och göras delaktiga i omvårdnaden då alla parter gynnas. Författarna menar att det finns olika sätt att stötta patienten på. Exempelvis anser vi att fundamentet för ett gott välbefinnande grundar sig på god information. I resultatet framkom att många deltagare upplevde brist på skriftlig information både före och efter stomin (Sinclair, 2009). I samma studie rapporterades dessutom att många upplevde besvikelse över att sjuksköterskan inte hade tid att besvara deras frågor om stomin och att deltagarna fick eftersöka relevant information på egen hand då sjuksköterskans information var bristfällig. I en studie som Buckle (2014) genomfört framkommer att sjuksköterskan endast ska fungera som ett komplement till annan information och uppmuntra patienten att söka information utanför sjukvården. Orem (2001) beskriver att det både finns inåtriktade och utåtriktade egenvårdshandlingar, varav informationssökning på egen hand är ett exempel på utåtriktad egenvårdhandling. Enligt författarna finns det två sidor att se på detta. Det är både en fördel att eftersöka information på egen hand och ta ansvar över sig själv men samtidigt finns det risk för att information patienten erhåller inte är vetenskapligt granskad. Det vore önskvärt att det fanns evidensbaserad information i olika format så som filmer, ljudinspelningar och pedagogiska bilderböcker, så att alla oavsett ålder, etnicitet och hälsostatus kan tillgodose sitt informationsbehov. Samtidigt vill vi poängtera att informationen inte ska ersätta sjuksköterskans uppgift att tydligt informera och lyssna på patienten, som kan känna oro för sin stomi vilket stöds av Nilsen (2011). Forskning visar att den tid sjuksköterskan avsätter för patienten har positiv inverkan på patientens välbefinnande (Thorpe et al., 2014). Författarna i denna litteraturstudie anser att det är olyckligt att deltagarna i studierna upplevde att informationen var undermålig eftersom sjuksköterskan ska tillhandahålla den information, som varje individ är i behov av vilket styrks i både Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) och Patientlagen (SFS 2014:821). Vi anser att oavsett vilka länder studierna genomförts i, borde det rimligen finnas liknande riktlinjer för hur sjuksköterskans arbete ska bedrivas. I Danielsens et al., (2013a) studie upplevde många deltagare att tajming och förmågan att ta till sig kunskap var kritiska moment i en lyckad egenvård och informationen de fick matchade inte deras behov när de kom hem från sjukhuset. Enligt författarna är det uppseendeväckande att uppföljningen av patienterna skedde i så liten omfattning. Vi menar att med tanke på upplevelserna som framkom i resultaten borde uppföljningen vara mer frekvent och 15
individanpassad för att täcka patientens behov. Nyare forskning framhåller att patienterna upplevde trygghet när sjuksköterskan följde upp genom telefonsamtal (Davenport, 2014). Hos patienter som fått kolostomi och upplevde svårigheter och problem, kunde de flesta funderingar hanteras effektivt via telefonuppföljning. Patienterna blev mer nöjda när deras behov av information tillgodosetts, vilket resulterade i att de lättare anpassade sig till den permanenta stomin (Zhang, Wong, You & Zheng, 2012). För att öka patientens möjlighet att möta andra i liknande situation kan sjuksköterskan hänvisa till olika patientföreningar och organisationer där patienter kan utbyta information och erfarenheter (Andersson et al., 2010).
Slutsats I studien framkom att flertalet som fått en tarmstomi upplevde en förändrad kropps- och självbild samt känslor av osäkerhet vilket begränsade deras aktiviteter och sociala liv. Många deltagare upplevde även brist på stöd och information från omgivningen före-, under och efter att de fått stomin. Trots begränsningar och brist på stöd i vardagen bidrog acceptans till en ökad livskvalitet. Resultatet visade att det är betydelsefullt för patienten att få korrekt information för att bilda sig en sanningsenlig bild av vad ett liv med stomi innebär. Genom patientcentrerad vård och individanpassad information kan goda förutsättningar för egenvård skapas och livskvaliteten förbättras.
Praktiska implikationer Det är först när sjuksköterskan har insikt om hur patienter med tarmstomi upplever vardagen som omvårdnaden kan utvecklas. Det är sjuksköterskans eget ansvar att hålla sig uppdaterad med den senaste evidensbaserade forskningen. Rimligtvis borde en dialog föras mellan sjuksköterska och arbetsgivare om hur kunskapsutvecklingen gällande stomivård kan förbättras ytterligare på arbetsplatsen. När allmänsjuksköterskan har grundläggande kunskaper om stomivård kan patienten uppleva ett professionellt bemötande oavsett vårdenhet. Patient och sjuksköterska kan tillsammans göra ett gediget arbete postoperativt för att bidra till tids- och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. För att tillgodose patientgruppens omvårdnadsbehov borde allmänna riktlinjer uppdateras så att god kvalitet kan säkerställas.
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde För att öka kunskapen inom området behövs fler kvalitativa studier som belyser patientens upplevelser av att leva med en tarmstomi. Vidare bör det göras fler studier hos personer i yngre medelåldern, då många studier inriktar sig på äldre personer med tarmstomi. Ytterligare forskningsområden som är intressanta att belysa är de närståendes roll i omvårdnaden till en anhörig med stomi. Anhöriga spelar en viktig roll i patientens återhämtning och även deras upplevelser och behov bör studeras. Då resultatet visade att kropps- och självbilden påverkade mest kvinnor är det önskvärt med mer forskning om hur männen uppfattar kroppsliga förändringar hos sig själva. Det skulle också vara intressant att studera hur personer från olika världsdelar utifrån religion, rådande kultur samt ideal upplever det att leva med stomi. 16
Referenser *= Artiklar som återfinns i resultatet. *Altschuler, A., Ramirez, M., Grant, M., Wendel, C., Hornbrook, M., Herrinton, L., & Krouse, R. (2009). The influence of husbands' or male partners' support on women's psychosocial adjustment to having an ostomy resulting from colorectal cancer. Journal Of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 36(3), 299-305. doi:10.1097/WON.0b013e3181a1a1dc Andersson, G., Engström, &., & Söderberg, S. (2010). A chance to live: Women's experiences of living with a colostomy after rectal cancer surgery. International Journal Of Nursing Practice, 16(6), 603-608. doi:10.1111/j.1440-172X.2010.01887.x Anderson, K., & Burckhardt, C. (1999). Conceptualization and measurement of quality of life as an outcome variable for health care intervention and research. Journal Of Advanced Nursing, 29(2), 298-306. doi:10.1046/j.1365-2648.1999.00889.x Ang, S. M., Chen, H., Siah, R. C., He, H., & Klainin-Yobas, P. (2013). Stressors Relating to Patient Psychological Health Following Stoma Surgery: An Integrated Literature Review. Oncology Nursing Forum, 40(6), 587-594. doi:10.1188/13.ONF.587-594 Ayaz, S., & Kubilay, G. (2009). Effectiveness of the PLISSIT model for solving the sexual problems of patients with stoma. Journal Of Clinical Nursing, 18(1), 89-98. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02282.x *Barnabé, N. C. & Dell’Acqua, M. C. Q. (2008). Coping strategies of ostomized individuals. Revista Latino-Americana de Enfermagem, vol. 16:4, ss. 712-719. Berndtsson, I. (2008). Stomiteknik- och terapi i ett historiskt perspektiv. I E. Persson. I Berndtsson & E. Carlsson (Red.), Stomi- och tarmopererad: ett helhetsperspektiv (ss. 17-22). Lund: Studentlitteratur. Borglin, G. (2012). Mixad metod- en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination (ss. 269-287). Lund: Studentlitteratur. Borwell, B. (2009). Rehabilitation and stoma care: addressing the psychological needs. British Journal Of Nursing, 18(4), S20-5. Buckle, N. (2014). Evolving the role of the stoma care nurse to support the expert patient. Gastrointestinal Nursing, 12(1), 44-49.
17
Burch, J. (2011). Resuming a normal life: holistic care of the person with an ostomy. British Journal Of Community Nursing, 16(8), 366-376. Carlsson, E., Berndtsson, I. & Persson, E. (2008). Stomibandagering. I E. Persson. I. Berndtsson & E. Carlsson (Red.), Stomi- och tarmopererad: ett helhetsperspektiv (ss. 69-81). Lund: Studentlitteratur. Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur. *Danielsen, A. K., Soerensen, E. E., Burcharth, K., & Rosenberg, J. (2013a). Impact of a temporary stoma on patients' everyday lives: feelings of uncertainty while waiting for closure of the stoma. Journal Of Clinical Nursing, 22(9/10), 1343-1352. doi:10.1111/jocn.12011 *Danielsen, A. K., Soerensen, E. E., Burcharth, K., & Rosenberg, J. (2013b). Learning to Live With a Permanent Intestinal Ostomy: Impact on Everyday Life and Educational Needs. Journal Of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 40(4), 407-412. doi:10.1097/WON.0b013e3182987e0e Davenport, R. (2014). A proven pathway for stoma care: the value of stoma care services. British Journal Of Nursing, 23(22), 1174-1180. doi:10.12968/bjon.2014.23.22.1174 Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & ... Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Friberg, F. (2006a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss. 105-114). Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. (2006b). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss. 27-36). Lund: Studentlitteratur. *Grant, M., McMullen, C. K., Altschuler, A., Mohler, M. J., Hornbrook, M. C., Herrinton, L. J., & ... Krouse, R. S. (2011). Gender Differences in Quality of Life Among Long-Term Colorectal Cancer Survivors With Ostomies. Oncology Nursing Forum, 38(5), 587-596. doi:10.1188/11.ONF.587-596 *Honkala, S., & Berterö, C. (2009). Living with an ostomy: women's long term experiences. Nordic Journal Of Nursing Research & Clinical Studies / Vård I Norden, 29(2), 19-22.
18
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2015-05-11 från, http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/ Järhult, J., & Offenbartl, K. (2013). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar (5. uppl.). Stockholm: Liber. Karlsson, E-K. (2012). Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé och examination inom omvårdnad (ss.95-113). Lund: Studentlitteratur. Lundstam, U. (2008). Anatomi i magtarmkanalen. I E. Persson. I. Berndtsson & E. Carlsson (Red.), Stomi- och tarmopererad: ett helhetsperspektiv (ss. 23-48). Lund: Studentlitteratur. *Manderson, L. (2005). Boundary breaches: the body, sex and sexuality after stoma surgery. Social Science & Medicine, 61(2), 405-415. doi:10.1016/j.socscimed.2004.11.051 Nichols, T., & Riemer, M. (2011). Body image perception, the stoma peristomal skin condition. Gastrointestinal Nursing, 9(1), 22-26. Nilsen, C. (2011). Omvårdnad vid stomi. I H. Almås. D-G. Stubberud & R. Grönseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (2. uppl., ss.103-132). Stockholm: Liber. *Notter, J., & Burnard, P. (2006). Preparing for loop ileostomy surgery: women's accounts from a qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 43(2), 147-159. doi:10.1016/j.ijnurstu.2005.02.006 Orem, D.E. (2001). Nursing: concepts of practice. (6. ed.) St. Louis, Mo.: Mosby. Persson, E. (2008a). Psykosociala aspekter på en förändrad livssituation. I E. Persson. I. Berndtsson & E. Carlsson (Red.), Stomi- och tarmopererad-ett helhetsperspektiv (ss. 175185). Lund: Studentlitteratur. Persson, E. (2008b). Stomier. I E. Persson. I. Berndtsson & E. Carlsson (Red.), Stomi- och tarmopererad-ett helhetsperspektiv (ss. 59-68). Lund: Studentlitteratur. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Price, B. (1995). Assessing altered body image. Journal Of Psychiatric & Mental Health Nursing, 2(3), 169-175. doi:10.1111/j.1365-2850.1995.tb00052.x *Ramirez, M., McMullen, C., Grant, M., Altschuler, A., Hornbrook, M., & Krouse, R. (2009). Figuring out sex in a reconfigured body: experiences of female colorectal cancer survivors with ostomies. Women & Health, 49(8), 608-624. doi:10.1080/03630240903496093 19
*Savard, J., & Woodgate, R. (2009). Young peoples' experience of living with ulcerative colitis and an ostomy. Gastroenterology Nursing, 32(1), 33-41. doi:10.1097/SGA.0b013e3181965d40 Segesten, K. (2006). Att välja modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss. 85-88). Lund: Studentlitteratur. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. *Sinclair, L. (2009). Young adults with permanent ileostomies: experiences during the first 4 years after surgery. Journal Of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 36(3), 306-316. doi:10.1097/WON.0b013e3181a1a1c5 Socialstyrelsen. (2013). Cancerincidens i Sverige 2013. Hämtat 2015-05-11 från, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19613/2014-12-10.pdf Thorpe, G., McArthur, M., & Richardson, B. (2014). Healthcare experiences of patients following faecal output stoma-forming surgery: A qualitative exploration. International Journal Of Nursing Studies, 51(3), 379-389. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.06.014 Vårdanalys. (2013). Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård - en extern utvärdering och sex rekommendationer för förbättring. Hämtad 2015-04-16, från http://www.vardanalys.se/Rapporter/2013/Patientcentrering-i-svensk-halso--och-sjukvard--en-extern-utvardering-/ Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (ss. 481-496). Lund: Studentlitteratur. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Zhang, J., Wong, F. K., You, L. M., & Zheng, M. C. (2012). A qualitative study exploring the nurse telephone follow-up of patients returning home with a colostomy. Journal Of Clinical Nursing, 21(9/10), 1407-1415. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03824.x Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss. 45-70). Lund: Studentlitteratur.
20
Bilaga I
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Söktabeller Databas/datum
Sökord
Träffar
Lästa titlar Lästa abstract
Lästa artiklar
Valda artiklar
#1
ostomy
4072
#2
Experienc*
#3
Psychosocial factors #1 AND #2 AND #3 Publikationsår: 2005-2015, Peer-reviewed, Språk: engelska
40
40
18
6
4
Sökord
Träffar
Lästa titlar
Lästa abstract
Lästa artiklar
Valda artiklar
#1
Experienc*
176220
#2
Ostom*
4109
#3
#1 AND #2
266
Begränsningar
Publikationsår: 2005-2015, Peer-reviewed, Språk: engelska
175
175
32
5
2
Databas/datum Cinahl 25/3 2015
Sökord
Träffar
Lästa titlar
Lästa Lästa abstract artiklar
Valda artiklar
#1
Ostom*
4109
#2
Living experience* #1 AND#2
11418 45 35
8
2
Cinahl 25/3 2015
#4 Begränsningar
Databas/datum
169495 201067 77
Cinahl 23/3 2015
#3 Begränsningar
Publikationsår: 2005-2015, Peer-reviewed, Språk: engelska
35
3
Bilaga I
Databas/datum Cinahl 25/3 2015
Sökord
Träffar
#1
Body image
7020
#2
Psychosocial factors ostomy
201067 4072
#3 #4
Lästa titlar
Lästa Lästa abstract artiklar
Valda artiklar
2
#1 AND #2 AND #3 Publikationsår: 2005-2015, Peer-reviewed, Språk: engelska
111 34
34
5
Sökord
Träffar
Lästa titlar
Lästa Lästa abstract artiklar
Valda artiklar
#1
ostomy
4072
#2
Quality of life
69425
#3
Patients experiences #1 AND #2 AND #3 Publikationsår: 2005-2015, Peer-reviewed, Språk: engelska
13229
14
7
1
Begränsningar
Databas/datum Cinahl 25/3 2015
#4 Begränsningar
2
14 14
4
Bilaga II
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod hämtad från Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Smärre förändringar har gjorts. Beskrivning av studien Finns det ett tydligt syfte?
Ja
Nej
Vet ej
Patient- (informant-) karaktäristika
Antal ………………………………………. Ålder ………………………………………. Man/kvinna ……………………………….
Är kontexten presenterad?
Ja
Nej
Vet ej
Finns etiskt resonemang?
Ja
Nej
Vet ej
- Relevant?
Ja
Nej
Vet ej
- Strategiskt?
Ja
Nej
Vet ej
- Är urvalsförfarandet tydligt beskriven?
Ja
Nej
Vet ej
- Är datainsamling tydligt beskriven?
Ja
Nej
Vet ej
- Är analys tydligt beskriven?
Ja
Nej
Vet ej
Ja
Nej
Vet ej
- Är resultatet logiskt och begripligt?
Ja
Nej
Vet ej
- Råder datamättnad?
Ja
Nej
Vet ej
- Råder analysmättnad?
Ja
Nej
Vet ej
Ja
Nej
Vet ej
Ja
Nej
Vet ej
Urval
Metod för
Giltighet
Kommunicerbarhet - Är resultatet klart och tydligt?
Bilaga II - Redovisas resultatet i förhållande till teoretisk referensram?
Ja
Nej
Vet ej
- Genereras teori?
Ja
Nej
Vet ej
Huvudfynd Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat? ………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………… Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög
Medel
Låg
Kommentarer ………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………… ………..………………………………………………………………………………. Granskare (sign.)………………………………………
Bilaga III Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Översikt av analyserad litteratur Författare, Årtal, Land
Artikelns namn
Problem och syfte
Ansats och metod
Urval och studiegrupp
Huvudsakligt resultat
Kvalitetsgranskning
Altschuler, A., Ramirez, M., Grant, M., Wendel, C., Hornbrook, M., Herrinton, L., & Krouse, R.
The influence of husbands’ or male partners’ support on womens psychosocial adjustment to having an ostomy resulting from colorectal cancer.
Att se hur stödet från partners till kvinnor med stomi relaterat till kolorektalcancer påverkade kvinnornas psykosociala anpassning.
Kvalitativ design.
30 kvinnor som överlevt kolorektalcancer med stomi äldre än fem år.
Tre teman identifierades.
Hög
Coping strategies of ostomized individuals.
Att förstå upplevelsen av enskilda personer med tarmstomi när det gäller att hantera sina nya livsvillkor och anpassa sig till sin nya stomi.
2009 USA
Barnabé, N. C. & Dell’Acqua, M. C. Q. 2008 Brasilien
Intervjuer.
1. Positivt stöd från makar. 2. Brist på stöd från makar eller partners. 3. Blandat stöd från makar eller partners.
Kvalitativ design. Halvstrukturerade intervjuer.
11 personer, sju kvinnor och fyra män mellan 30-69 år med temporäreller permanent stomi.
Tre huvudkategorier identifierades.
Hög
1. Jag valde den inte. 2. Jag var tvungen att acceptera den. 3. Jag måste leva med stomi.
Danielsen, A. K., Soerensen, E. E., Burcharth, K., & Rosenberg, J. 2013 Danmark
Impact of a temporary stoma on patients’ everyday lives: feelings of uncertainly while waiting for closure of the stoma.
Undersöka patienternas upplevelser och erfarenheter av effekterna en tillfällig stomi har på vardagslivet.
Kvalitativ design med hermeneutisk fenomenologisk ansats.
Fokusgruppsintervjuer med 7 deltagare med tillfällig stomi.
Två teman identifierades. 1. Kontroll och osäkerhet. 2. Att inte känna sig förmögen att genomföra aktiviteter som tidigare.
Hög
Bilaga III
Danielsen, A. K., Soerensen, E. E., Burcharth, K., & Rosenberg, J. 2013 Danmark
Grant, M., McMullen, C. K., Altschuler, A., Mohler, M. J., Hornbrook, M. C., Herrinton, L. J., & Krouse, R. S. 2011
Learning to Live With a Permanent Intestinal Ostomy: Impact on Everyday Life and Educational Needs.
Att undersöka hur stor påverkan en stomi har på vardagslivet samt att skapa ytterligare kunskap om dessa patienters utbildningsbehov.
Kvalitativ design med fenomenologisk hermeneutisk ansats.
Gender Differences in Quality of Life Among Long-Term Colorectal Cancer Survivors With Ostomies.
Att beskriva hur kvinnor och män med långvarig kolorektalcancer och stomi anpassar sig.
Kvalitativ design.
Fokusgruppsintervjuer med 15 personer som hade en permanentstomi.
Urvalet gjordes från en tidigare kvantitativ studie där stomipatienternas livskvalitet hade undersökts. 33 patienter delades in i åtta fokusgrupper.
2009
Living with an ostomy – Women’s long term experiences.
Sverige
Manderson, L. 2005 Australien
Boundary breaches: the body, sex and sexuality after stoma surgery.
Medel
1. Att vara annorlunda. 2. Träning till att leva ett liv med stomi.
USA
Honkala, S. & Berterö, C.
Två teman identifierades.
Att öka kunskapen och förståelsen om vad det betyder för en kvinna att leva med stomi samt hur det påverkar hennes liv och livssituation.
Kvalitativ, tolkande fenomenologisk ansats.
Beskriva kvinnor och mäns upplevelser av att anpassa sig till sin stomi.
Kvalitativ design. Ostrukturerade intervjuer.
17 kvinnor mellan 33-80 år som haft en stomi i minst två år.
Fyra teman identifierades.
Medel
1. Fysiskt välmående. 2. Spirituellt välmående. 3. Psykologiskt välmående. 4. Socialt välmående.
Tre teman identifierades.
Hög
1. Kroppsliga hinder. 2. Jag som kvinna. 3. Anpassning till det dagliga livet.
21 kvinnor och 11 män mellan 24- 82 år.
Tre huvudteman identifierades. 1. Anpassning till förändring. 2. Sex och sexighet. 3. Dölja och obehag.
Hög
Bilaga III
Notter, J., & Burnard, P. 2006 England
Preparing for loop ileostomy surgery: women's accounts from a qualitative study.
Utforska och beskriva de upplevelser och erfarenheter hos kvinnor som genomgår reparativ proktokolektomi.
Kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer.
50 kvinnor. Studien var en del av en annan studie som mätte livskvalitet efter reparativ proktokolekto -mi.
Fyra teman identifierades.
Hög
1. Smärta och chock. 2. Kroppsuppfattning och sexualitet. 3. Loop-ileostomi. 4. Roller om de allmänna- och specialiserade sjuksköterskorna.
Ramirez, M., McMullen, C., Grant, M., Altschuler, A., Hornbrook, M., & Krouse, R. 2009 USA
Figuring out sex in a reconfigured body: experiences of female colorectal cancer survivors with ostomies.
Undersöka upplevelser och erfarenheter hos kvinnor som överlevt kolorektalcancer och som bär stomi. Belyser sexuella utmaningar i relation till operation, cancer och behandling.
Kvalitativ design. Semistrukturerade och öppna intervjufrågor.
30 stycken kvinnor med stomi som överlevt tjockeller ändtarmscancer med minst 5 år efter avslutad diagnos.
Fyra grupper i resultatet.
Medel
1. Inga långsiktiga sexuella svårigheter. 2. Långsiktiga sexuella svårigheter. 3. Livscykelnåldersrelaterade förändring i sexualitet. 4. Ingen sexuell erfarenhet efter operation.
Savard, J., & Woodgate, R. 2009 Canada
Young people’s experience of living with ulcerative colitis and an ostomy.
Att uppnå förståelse för unga människors upplevelser av att leva med ulcerös kolit och stomi.
Kvalitativ hermeneutisk fenomenologisk ansats.
6 personer, 5 kvinnor och en man i ålder 18-24 valdes ut. Stomin skulle vara mellan 1-8 år.
Tre teman identifierades. 1. Jobbiga känslor. 2. Svårigheter. 3. Förnyad självbild.
Hög
Bilaga III
Sinclair, LG. 2009 Canada
Young Adults With Permanent Ileostomies: During The First 4 years After Surgery.
Att beskriva personers upplevelser av att leva med permanent ileostomi.
Kvalitativ design. Ostrukturerade intervjuer.
Fyra kvinnor och tre män i åldrarna 24-40 år med en stomi yngre än fyra år.
Fem teman identifierades. 1. Postoperativ smärta. 2. Omvårdnad. 3. Stomirelaterade problem. 4. Kroppsbild. 5. Behovet av information och utbildning.
Hög
Högskolan Väst Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur 461 86 Trollhättan Tel 0520-22 30 00 Fax 0520-22 30 99 www.hv.se
