Typ 1 : s e t e b a i dr familjer och vänner Fö
Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går fel med diabetes. Detta beror vanligtvis på att de flesta inte förstår hur svårt det kan vara att hantera diabetes. Lägg inte skulden på de med diabetes: försök att förstå istället. De här sidorna försöker förklara lite om typ 1- diabetes och hur det påverkar unga människor.
Vad är typ 1- diabetes? Typ 1- diabetes kallas ibland för ”insulinberoende” diabetes eftersom unga personer med sjukdomen inte kan producera insulin från bukspottkörteln. Det finns inga tabletter eller läkemedel som innehåller insulin, så det livräddande insulinet ges istället via injektioner.
Vad orsakar typ 1- diabetes? Diabetes orsakas inte av för mycket socker, övervikt eller något som personen eller föräldrarna har gjort. Organet i kroppen som normalt sett producerar insulin (bukspottkörteln) utvecklar en typ av immunsjukdom som innebär att den slutar att producera insulin. Ingen vet vad som orsakar detta. När vi äter mat som innehåller kolhydrater (som pasta, ris, potatis och bröd) bryts de under matsmältningen ner till glukos (socker) som ger oss energi. Sockret i blodomloppet transporteras sedan in i alla våra kroppsceller av det naturliga hormonet insulin, för att ge energi. Vid typ 1- diabetes producerar kroppen inte nog med insulin för att blodsockret ska kunna tas in i cellerna och stannar kvar i blodbanan. Blodsockernivån stiger, framför allt i samband med måltiderna, och socker utsöndras i urinen. Om blodsockret fortsätter att stiga kan situationen bli livshotande och den drabbade kan hamna i diabetskoma.
IVid typ 1- diabetes injiceras insulin för att transportera blodsockret från blodomloppet in i cellerna. För lågt blodsocker kan också vara farligt, så mängden insulin som injiceras måste balanseras genom att man äter socker och andra kolhydrater.
Behandling av typ 1- diabetes Olika sorters insulin För att hjälpa till med att kontrollera blodsockret finns det olika sorters syntetiskt (medicinskt) insulin, samt olika sätt att ge insulininjektioner på. Vissa insulinsorter verkar snabbt (snabbverkande insulin) och vissa verkar långsamt och varar länge (långverkande insulin). Insulin kan injiceras med hjälp av en insulinpenna. Vissa personer använder en pump för att injicera insulin kontinuerligt genom en nål eller via en sk kateter (tunn plastslang) i underhudsfettet. Barn, ungdomar och vuxna som lever med typ 1- diabetes injicerar olika sorters insulin, i olika mängder, vid olika tider och med olika metoder. Diabetesteamet (läkarna, sjuksköterskorna, dietisterna) samarbetar med personen för att hitta det bästa insulinet och injektionssättet för honom eller henne.
Blodsocker Blodsockret måste mätas flera gånger om dagen Blodsockret mäts genom ett litet stick i fingret och sedan placeras en droppe blod på en plastremsa som är kopplad till en elektronisk mätare. Unga personer med typ- 1 diabetes instrueras att mäta sitt blodsocker flera gånger om dagen för att hålla koll på blodsockret. För personer som inte har diabetes håller sig blodsockret inom 4 till 7 mmol/l. Insulin som injiceras under huden fungerar inte lika bra som naturligt insulin, så därför är det mycket svårare att hålla blodsockret under god kontroll vid typ 1-diabetes. Personer med typ 1- diabetes bör försöka hålla blodsockret före måltider kring 5 till 7 mmol/l och efter måltider under 10 eller 11 mmol/l. Det kan vara svårt att hålla blodsockret så här pass stadigt eftersom man från dag till dag äter olika sorters mat och ägnar sig åt olika sorters motion eller aktiviteter. Detta innebär att man måste ta olika mängder insulin varje dag, vilket kan vara svårt att räkna ut. Stress, känslor, sjukdomar och tillväxthastigheten kan också påverka blodsockret. Typ 1- diabetes är därför en väldigt svår sjukdom att hålla efter dygnet runt 365 dagar om året.
Hypoglykemi innebär att blodsockret är för lågt – lägre än 4 mmol/l. Hypoglykemi, eller insulinkänning (känning), gör att man känner sig väldigt konstig och svag. Hyperglykemi innebär att blodsockret är för högt – över 11 mmol/l. Om man har hyperglykemi kissar man ofta och känner sig törstig.
Balans Det är viktigt att balansera insulin, mat och motion Kroppen bryter ner kolhydrater (till exempel socker, spannmål, bröd, ris, pasta och potatis) och gör om dem till blodsocker. Insulin transporterar in blodsockret i cellerna för att ge oss energi. Vi behöver cellenergi för att kunna vara aktiva, speciellt fysiskt men också mentalt (tänka och känna). Diabetes innebär en noggrann balans mellan tre saker: • INSULIN - mängden som krävs för att hålla ett stabilt blodsocker • MAT – hur mycket man äter (speciellt kolhydrater) • MOTION - mängden och intensiteten Diabetesteamet kan hjälpa till få balans mellan de tre; insulin, mat och motion. Insulin: Råd om hur många insulininjektioner som ska tas per dag och när – till exempel tre injektioner av snabbverkande insulin före huvudmåltider och en injektion av långverkande insulin före läggdags. Mat: Råd om hur man beräknar mängden mat på en tallrik, speciellt kolhydrater. Kolhydraträkning är ett bra sätt att räkna ut hur många kolhydrater man äter och balansera dem mot mängden insulin man tar. Motion: Råd om hur mycket och vilken sorts kolhydrater som krävs för att prestera så bra som möjligt vid olika sorters motion och aktiviteter. Till exempel vilka sorters mat som passar bäst för kortdistanslöpning eller ett maraton – och hur mycket insulin som krävs. Ibland kan blodsockret vara instabilt. Detta kan bero på att man inte ätit tillräckligt med, eller för mycket, kolhydrater. Man kanske motionerade oväntat mycket eller så verkade inte insulininjektionen lika snabbt som vanligt. En förkylning eller annan infektion, upprördhet eller andra händelser kan orsaka stress och kan leda till att blodsockret blir instabilt. Men ofta är det omöjligt att förklara varför blodsockret är för högt eller lågt.
Hypoglykemi: under 4 mmol/l För lite blodsocker: känningar När blodsockret är lågt (mindre än 4 mmol/l) får hjärnan inte nog med energi. En känning är obehaglig och får en att känna sig svag, konstig, darrig och förvirrad. Känningar kan ibland starta ganska plötsligt och utan någon direkt varning. Ibland kan man få en förvarning (som darrningar) och då går det att behandla snabbt nog för att undvika vidare problem. Det är inte alltid lätt att förklara varför en känning inträffar, men det måste bero på en obalans mellan för mycket insulin, för lite mat och/eller för mycket motion. Ingen ska klandras för en känning – men se till att du håller ögonen öppna för varningstecknen och lär dig hur man behandlar det snabbt. Symptoms Det finns mång möjliga symptom på hypoglykemi. Olika barn uppvisar olika kombinationer och de kan ändra sig med tiden. Men de innehåller: HYPOGLYKEMI Svettningar
Gråtmildhet Blekhet och glansiga ögon
Yrsel
Synrubbning
Huvudvärk
Stickande läppar
HYPERGLYKEMI
Trötthet Irritabilitet
Hjärtklappning
Darrningar
Ängslan Irritabilitet och förvirring Koncentrationsproblem Sluddrigt tal Känner sig konstig Trötthet och sömnighet
Kissar mycket och ofta även på natten
Mycket törstig
Varje gång något av de här symtomen visar sig bör blodsockret kontrolleras. Det är absolut nödvändigt att hypoglykemi behandlas omgående Om du misstänker att en person med diabetes har hypoglykemi eftersom han/hon uppvisar några av symptomen, försöker du hjälpa personen att förstå att han/hon måste ta en paus. Sitt ned med personen och hjälp till att kontrollera blodsockernivån, även om symptomen är ett falskt alarm. Du kan behöva vara ganska bestämd om personen inte kan uppföra sig som vanligt. Blodsocker på 4 mmol/l och under klassas som en känning och bör behandlas omedelbart. Om personen med diabetes uppfattar symptomen bör han/hon få hjälp att hantera det omedelbart. Om personen kan dricka bör han/hon ta lite snabbverkande kolhydrater, till exempel tre druvsockertabletter, ett glas energidryck, fruktjuice eller en sötad läsk. Det är viktigt att inte ge för mycket socker eftersom blodsockret kan stiga för kraftigt. Den exakta mängden varierar från person till person, så diabetesteamet kommer att ge råd om hur mycket som behövs. De snabbverkande kolhydraterna måste sedan följas upp med långsammare kolhydrater som bröd, kex, müslikakor, osv. för att hindra blodsockret från att gå ner. Kontrollera blodsockret före och efter känningar för att säkerställa att behandlingen fungerat och att blodsockret är på en säker nivå. Om blodsockret faller för snabbt för att personen ska hinna hantera det själv måste han/hon få hjälp. Om diabetikern inte uppfattar symptomen är det viktigt att familjer, vänner och lärare kan känna igen en känning och hjälpa till. För säker behandling måste personen med känning kunna svälja en sockerhaltig dryck eller tugga på druvsockertablett. Efter att något sådant har druckits eller ätits måste personen vänta i fem till tio minuter. Om ingen förbättring sker upprepar man glukosbehandlingen. När symptomen väl blir bättre kan personen ta in lite mer kolhydrater och mäta blodsockret för att kontrollera att en faktisk förbättring har skett. Om en känning inte behandlas kan den bli mycket allvarligare och kan leda till medvetslöshet. Allvarlig hypoglykemi kan leda till medvetslöshet. Detta är en nödsituation. Om väldigt lågt blodsocker orsakar medvetslöshet kommer personen inte att kunna svälja sockerhaltig mat eller dryck. Föräldrar, partners och andra vårdare måste veta hur man använder en annan sorts injektion för att vända en allvarlig känning.
Injektionen är glukagon, som höjer blodsockret. Personen med diabetes bör återhämta sig 15 till 20 minuter efter den allvarliga känningen. Mät blodsockret och se till att han/hon äter och dricker mer kolhydrater för att få upp blodsockret till en säker nivå. Om det inte finns något glukagon tillgängligt och personen är medvetslös måste man omedelbart ringa efter en ambulans.
Skolresor med övernattning En känning kan ske under natten, så det är viktig att ha det i åtanke vid skolresor. Om en känning sker under natten kan en ung person vakna svettig, darrig eller ur en mardröm. För att minimera risken för en känning under natten bör blodsockret ligga över 6 eller 7 mmol/l före läggdags. Strax efter att man får diagnosen diabetes kan det vara bra att kontrollera blodsockret mitt på natten och diabetesteamet kommer att informera om hur ofta man bör göra detta. Känningen ska behandlas på vanligt sätt (som ovan). Vid en allvarligare känning kan personen med diabetes ha konstiga ljud i sömnen eller till och med trilla ur sängen. Behandlingen i sådana fall är samma som angavs ovan för en allvarlig känning.
Hyperglykemi: över 11 mmol/l För mycket socker: hyperglykemi (hyper) När blodsockret är för högt, speciellt om det går över 15 mmol/l ett tag, kan det orsaka törstighet, trötthet, lättretlighet och att man kissar för mycket. Detta beror vanligtvis på att balansen mellan insulin, mat och aktivitet inte är riktigt rätt. Det kan bero på en missad insulindos, att man tagit för lite insulin, ätit mer kolhydrater än vanligt (socker- eller stärkelserik mat), överbehandling av hypoglykemi, mindre motion än vanligt, stress eller att man har en infektionssjukdom. Det vanliga rådet när detta händer är att dricka rejält med sockerfri dryck för att undvika uttorkning och att ta lite extra insulin för att sänka det höjda blodsockret. Om de här enkla åtgärderna inte fungerar måste man be diabetesteamet om hjälp. Om blodsockret är för högt under flera år kan det öka risken för komplikationer som förkalkade blodkärl i njurarna, ögonen, hjärtat osv. Om högt blodsocker leder till kräkningar bör man söka mer brådskande medicinsk hjälp. I dess extrema form leder hyperglykemi och uttorkning till en diabeteskoma kallad ketoacidos.
mmol/l 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12 14 16 18 20 22
Plasma glucose levels mg/dl 18 36 54 72 90 108 126 144 162 180 216 252 288 324 360 396
(Hanas R. Type 1 diabetes in children, adolescents and young adults. 4th Edition 2009. Class Publishing, London)
Nödvändiga saker att ta med sig Oavsett om man är hemma, ute på vift, i skolan eller på resande fot – speciellt när den vanliga rutinen bryts – finns det fyra nödvändiga saker som alltid måste finnas nära till hands: • Snabbverkande kolhydrater (t.ex. druvsockertabletter, sockerbitar, sockerhaltig mat eller dryck, energidryck, ej-sockerfri läsk, sportdryck) • Långsammare kolhydrater: kex, bröd, müslikakor, kakor • Blodsockermätare och nålar • Insulin(er) Vid vissa tillfällen kan följande två saker vara nödvändiga: • För akuta situationer: glukagoninjektion • Sockerfri dryck, för att släcka törsten vid idrott
