Turismen i Sverige kommun för kommun 2007
Turismen i Sverige – Innehåll Sverige en växande turistmagnet...............................................................................sid 3 5 frågor till Dag Klackenberg.......................................................................................sid 4 5 frågor till Mats Hulth................................................................................................sid 5 Hur vi gör Turismen i Sverige – den tekniska förklaringen..............................................sid 6 Metod och källkritik...................................................................................................sid 7 Källor........................................................................................................................sid 7 Den svenska besöksnäringen.....................................................................................sid 9 Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen...................................................sid 11 Den svenska hotell- och restaurangnäringen............................................................sid 12 Sveriges bästa turistkommuner...............................................................................sid 13 Sveriges 10 bästa turistkommuner............................................................................sid 14 Ranking – samtliga kommuner..................................................................................sid 24 Ranking – samtliga län..............................................................................................sid 30 10-i-topp inom varje delbransch...............................................................................sid 31 Kontaktinformation................................................................................................sid 34
Sverige en växande turistmagnet Du håller en unik rapport i din hand. SHR och Svensk Handel är mycket glada att presentera ”Turismen i Sverige”– en rapport som sammanställer viktig turismstatistik kommun för kommun. Här behandlas begrepp som attraktion, inflöden och köpkraft. Du får du snabba svar på om sommar eller vinterdestinationer går bäst, hur turismen utvecklas på Gotland jämfört med Borgholm, hur östkustens kommuner står sig mot västkustens, och mycket mer. Detta är sannolikt den första sammanställningen över viktig turismstatistik för hela landet. Tidigare har det inte funnits någon enhetlig statistik eftersom besöksnäringen innefattar flera olika branscher som spänner över hotell- och restaurangverksamhet, camping, båtliv och detaljhandelsförsäljning med mera. Att kombinera flera olika turismindikatorer och göra dem jämförbara mellan kommuner och län ger en unik möjlighet till benchmarking och dialog om turismens utveckling i just din kommun. I vår statistik framträder mönster som kommer att förvåna somliga kommuner, glatt överraska vissa och få en och annan kommun att tänka om angående sina strategier och utvecklingsplaner. Den svenska besöksnäringen är viktigare än någonsin. Inte minst med tanke på en omsättning på över 200 miljarder kronor årligen. En så framgångsrik utveckling kräver inte bara entreprenörskap och hårt arbete, utan också bra beslutsunderlag och en förståelse för hur en region förhåller sig till omvärlden. Vår förhoppning är att ”Turismen i Sverige” blir uppskattad och använd som bakgrund och underlag i diskussioner om regional utveckling och turismfrågor. ”Turismen i Sverige” är framtagen av SHR och Svensk Handel i samarbete med American Express. Trevlig läsning! Stockholm, 29 november 2007
Dag Klackenberg vd Svensk Handel
Mats Hulth vd SHR
5
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
frågor till Dag Klackenberg
Hur har den bransch du företräder utvecklats det senare året? – Det har varit en imponerande stark tillväxt även i år. Då skall man ha i åtanke att omsättningen i handeln stadigt har ökat de senaste tio åren med rekordartad försäljning förra året.
Vad beror den utvecklingen på? – Utvecklingen beror bland annat på goda tider med en högkonjunktur. Många har fått löneökningar och skattesänkningar och det blir allt fler som arbetar. Utvecklingen inom shoppingen har också gått från att vara mer eller mindre behovsstyrd till att idag vara något man även gör för att man tycker det är roligt, många ser shopping som ett nöje och en upplevelse i sig.
Var händer det ”mest” i den bransch du företräder?
Foto: Maj-Britt Rehnström
– Det som speciellt utmärker sig är att produktutbudet har ökat rejält inom varje bransch. Intresset från handeln att importera från nya marknader och efterfrågan från kunderna för nya produkter är ett resultat av den ökande globaliseringen. Idag finns också fler och fler medvetna konsumenter som vill ha ínformation om varornas ursprung och börjar efterfråga rättvisemärkta produkter.
Vad tror du om den framtida utvecklingen i branschen? – Jag tror på en fortsatt stark ekonomi inom handeln. Fler räntehöjningar kan dock göra konsumenterna lite försiktigare när det gäller dyrare kapitalvaror. Shoppingturismen är den del av turismkonsumtionen som ökar mest och jag tror att utländska besökares intresse för utbudet i svensk detaljhandel inte kommer att minska framöver. Vi ser idag hur både enskilda handelsföretag och hela handelsplatser blivit attraktiva besöksmål.
Var i Sverige turistar du helst själv? – Jag åker gärna till Strömstad och då sommarstället på Kosteröarna. Jag besöker också gärna oupptäckta delar av Stockholm och Mälardalen.
Dag Klackenberg, vd Svensk Handel
Svensk Handel, som till medlemsantalet är största organisation inom Svenskt Näringsliv, har 13 000 medlemsföretag med sammanlagt 21 000 arbetsplatser, där 275 000 människor är verksamma i olika branscher inom parti- och detaljhandel. Svensk Handel stärker och förbättrar villkoren för handelns företag genom bland annat service, påverkan, information och utbildning. 4
5
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
frågor till Mats Hulth
Hur har den bransch du företräder utvecklats det senare året? – Det har gått mycket bra. Det vi hör från våra medlemmar inom hotell- och restaurangnäringen är att allt tyder på att det kan bli ett nytt rekordår – detta trots att vädrets makter inte varit på vår sida.
Vad beror den utvecklingen på? – Högkonjunkturen spelar ju naturligtvis en stor roll i detta. Lågprisflyget och de professionella bokningstjänsterna på internet har också haft en stor betydelse. Sen tror jag att man på kommunal och regional nivå vet att investeringar i turism kan vara en mycket lönsam affär och att man i gränsöverskridande samarbetsprojekt blir mer framgångsrika med sina marknadsföringsinsatser.
Var händer det ”mest” i den bransch du företräder? – Stockholm och Göteborg har utvecklats till evenemangs- och kongressdestinationer som håller hög internationell klass och i våra svenska fjäll ökar andelen utländska turister stadigt. Det investeras också mycket i nya anläggningar och verksamheter, vilket är en bra indikator på den optimism som råder i branschen. Foto: Håkan Flank
Vad tror du om den framtida utvecklingen i branschen? – Den planerade sänkningen av arbetsgivaravgifterna för bland annat restaurangnäringen kommer att kunna skapa tiotusentals nya arbeten! 9 av 10 restauratörer står redo att anställa ny personal och investera mer i service och kvalitet när sänkningen träder ikraft – det tror vi också kommer att ha en positiv inverkan på turismnäringen i stort. För att Sverige skall bli en internationellt konkurrenskraftig destination krävs dock större och mer långsiktiga statliga investeringar i internationell marknadsföring. Det är något vi tänker fortsätta att arbeta hårt för.
Var i Sverige turistar du helst själv? – Jag är en nyfiken person som gillar att upptäcka nya spännande resmål och attraktioner. Annars är det nog framförallt Stockholms skärgård, fjällen och storstadspulsen som lockar.
Mats Hulth, vd Sveriges Hotell- och restaurangföretagare
Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR, är bransch- och arbetsgivarorganisation för företag verksamma inom, eller med nära anknytning till, hotell-, restaurang och turistnäringarna. SHR:s medlemmar driver tillsammans drygt 4 500 hotell och restauranger och medlemsmärket är en symbol för god affärssed sedan SHR grundades 1909. 5
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Hur vi gör Turismen i Sverige – den tekniska förklaringen Den svenska besöksnäringen består av delar av en mängd olika branscher och denna skrift har som ambition att sammanställa den mest relevanta turiststatistiken från dessa. Genom denna sammanställning får vi också möjlighet att göra jämförelser kommuner och regioner emellan, något som annars inte är möjligt, och utse årets svenska turistkommun. Nedan beskrivs hur detta arbete har gått till.
Steg 1 – de nio variablerna Rankingen som ligger till grund för årets turistkommun bygger på en sammanvägning av varje kommuns styrkor inom besöksnäringens olika delar. De delar som ingår i denna sammanvägning är följande nio variabler: * * * * * * * * *
Antalet gästnätter per invånare Andelen utländska gästnätter Antalet fritidshus per invånare Antalet campinggästnätter per invånare Antalet båtnätter per invånare Restaurangnäringens omsättning Hotell- & campingnäringens omsättning Drivmedelsomsättningen Detaljhandelns omsättning
Samtliga omsättningstal har räknats om till omsättningsindex där den enskilda kommunens omsättning per capita jämförs med den genomsnittliga omsättningen per capita i riket. Rikets index är 100. En kommun som har ett omsättningsindex över 100 har således en högre omsättning per capita än riket och en kommun som har ett omsättningsindex under 100 har en lägre omsättning per capita än riket. Befolkningsmängden i varje enskild kommun ligger alltså till grund för dess styrka i den totala rankingen.
Steg 2 - delranking När samtliga index har räknats fram sker en delranking för varje variabel. Den kommun som har högst antal gästnätter per invånare rankas som nummer ett inom denna variabel och den kommun som har lägst antal gästnätter per invånare rankas som nummer 290. Denna ranking genomförs sedan för samtliga variabler. Målet för varje kommun är således att ha så höga andelar och index som möjligt. I vissa fall delar flera kommuner på en placering då de har samma andelar eller index.
Steg 3 – medelvärde av delranking När samtliga variabler har rankats från 1 till 290 beräknas medelvärdet för varje enskild kommuns alla delrankingar. Exemplet nedan visar Nyköping kommuns ranking för varje variabel:
Fritidshus 122
Gästnätter per capita Gästnätter Utländska Camping 74 83 60
Båtnätter Restaurang 28 54
Omsättningsindex Hotell- & Camping Drivmedel 111 4
Detaljhandel 59
Medelvärdet av Nyköping kommuns olika delrankingar blir 66 (595, som är summan av alla delrankingar, genom 9 variabler) vilket innebär att Nyköping kommer på plats 23 i riket när samtliga kommuners medelvärden rangordnas.
6
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Metod- och källkritik Den metod som ligger till grund för årets turistkommun har både för- och nackdelar. En fördel är att det är ett relativt enkelt sätt att räkna på som är lätt att kontrollera. Den stora fördelen är dock att det inte är någon enskild bransch som bestämmer vilken kommun som är ”bäst”, utan en sammanvägning av många olika branscher i varje kommun. Möjliga nackdelar är att storstäderna till viss del missgynnas när man utgår från index med befolkningen som grund. Stockholm, Göteborg och Malmö har betydligt större befolkning än övriga kommuner i landet och får således svårt att nå första plats när det gäller till exempel antalet gästnätter per invånare. Att storstäderna är duktiga på turism är det dock få som tvivlar på och det är viktigt att poängtera att detta index inte säger någonting om omsättningen i besöksnäringen i absoluta tal, där storstadsregionerna hade placerat sig högre upp. Syftet med denna ranking är att visa att det finns många andra, mindre kommuner i landet som är mycket duktiga på turism. Det är inte storleken på kommunen som är avgörande för framgång, utan förmågan att prestera bra inom många olika segment inom besöksnäringen, givet kommunens storlek. Här hamnar storstäderna på efterkälken. Ett annat problem som alltid uppstår när turiststatistik studeras är att vissa kommuners statistik är belagd med sekretess på grund av för få anläggningar. Finns till exempel för få hotell eller campingplatser i en kommun är antalet gästnätter i denna kommun sekretessbelagt för att man inte ska kunna se en enskild anläggnings utveckling. För ungefär 90 av landets 290 kommuner är statistiken på något sätt bristfällig. I vissa fall har vi haft möjlighet att korrigera för detta, men i de flesta fall inte. I de fall flera kommuner har samma värde delar de också på samma placering i rankingen.
Källor I denna studie har en mängd olika källor använts. Alla statistiska källor har sina problem, men tanken i denna studie är att samla så mycket offentlig statistik som möjligt under ett tak. Nedan redovisas den statistik som använts i rapporten.
Befolkning Befolkningsmängd år 2006. Källa: SCB
Inkvarteringsstatistik Antal gästnätter samt antal anläggningar på hotell, stugbyar och vandrarhem år 2006. Källa: SCB och Nutek
Campingstatistik Antal gästnätter samt antal anläggningar på SCR-anslutna campingplatser år 2006. Källa: SCR
Gästhamnsstatistik Antal båtnätter år 2006. Siffrorna representerar båtnätter i varje kommun. Kanalerna sträcker sig igenom hela eller flera län. Siffrorna är beräknade på båtnätter i respektive län. Samma kanal kan då finnas med i flera län. Antalet personer är i genomsnitt 3 personer per båt. Källa: Gästhamnsguiden
7
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Fritidshus Fastighetstaxering för småhus (typkod 220, 221). Taxeringsvärden och genomsnittliga taxeringsvärden efter kommun och typkod år 2006. Källa: SCB
Detaljhandeln Omsättning inklusive moms för daglig- och sällanköpsvaror år 2006 redovisas i miljoner kronor inklusive moms. Försäljningsindex, försäljning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsförsäljning per invånare, redovisas som en total för kommunen. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av handel i kommunen och ett index under 100 indikerar ett nettoutflöde av handel. Källa: Handeln i Sverige 2007, HUI.
Restaurangbranschen Omsättning inklusive moms 2006 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av restaurangomsättning i kommunen. Antal anställda är enligt RAMS, SCB. Ett problem med statistiken är att ett hotell i vissa kommuner har en stor restaurang vilket inte kommer med i denna omsättningsstatistik. Källa: SCB, momsstatistiken
Hotell och camping Omsättning inklusive moms 2006 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av hotellomsättning i kommunen. Antal anställda är enligt RAMS, SCB. Källa: SCB, momsstatistiken
Drivmedel Omsättning inklusive moms 2006 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av drivmedelsomsättning i kommunen. Antal anställda är enligt RAMS, SCB. Källa: SCB, momsstatistiken
8
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Den svenska besöksnäringen För att veta vad vi i denna studie menar med turism är det viktigt med en förklaring. Den nu gällande definitionen av turism är fastställd av UNWTO (World Tourism Organizations) och lyder ”Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften”. Denna definition håller dock på att uppdateras av UNWTO och kommer, när den är färdig, att översättas av Nutek. När detta arbete är färdigt är dock fortfarande oklart. Det som benämns turistnäringen består egentligen av ett antal olika branscher. Vissa av dessa branscher har en större andel än andra samtidigt som vissa branscher har en mycket stor andel turistisk omsättning. Det finns flera olika källor till turistisk statistik, i figuren nedan redovisas de större och officiella källorna. I denna studie används ett antal av dessa, dock inte alla. Ett arbete inom SCB och Nutek genomförs nu för att se om turismens satellitkontoberäkningar kan redovisas på regional nivå, något som idag inte är möjligt. Detta arbete fortgår, men tar av naturliga anledningar tid. Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare vill genom denna rapport visa att en stor del av statistiken redan idag kan tas fram på regional nivå. Denna rapport är inte lika avancerad som utvecklingen av ett regionalt satellitkonto, men kan bidra med idéer till detta samt framför allt göra att turistnäringens regionala aktörer redan idag får ett verktyg för jämförelser aktörer och regioner emellan. Konsumentstatistik
RES TDB IBIS
Inkvarteringsstatistik Camping Stugor & Lägenheter Hotell Stugbyar & Vandrarhem
Ekonomisk statistik
Resevaluta Branschstatistik Arbetsmarknadsstatistik
Satellitkonto
Int. statistik
WTO ETC WTTC
Transportstatistik
LFV Färjestatistik
Källa: Nutek och SCB
Turismen i Sverige är en betydande ekonomisk näring både omsättnings- och sysselsättningsmässigt. 2006 uppgick omsättningen till drygt 215 miljarder kronor och totalt sysselsattes drygt 151 000 personer. Förädlingsvärdet på 70,3 miljarder kronor gör att turistnäringens andel av Sveriges totala BNP uppgår till 2,9 procent och de 74,4 miljarder kronorna i exportintäkter gör att turismen idag faktiskt är Sveriges största exportindustri, större än exempelvis personbilsexporten. När den svenska turistnäringens utveckling studeras framgår också att detta är en dynamisk och växande del av den svenska ekonomin. Figuren överst på nästa sida visar hur turistkonsumtionen i Sverige har utvecklats omsättningsmässigt de senaste elva åren. 1995 omsatte turistnäringen cirka 113 miljarder kronor och har på tio år således vuxit med cirka 100 miljarder kronor, en betydande tillväxt. Det framgår också att det är de utländska besökarnas konsumtion, det vill säga turismens exportvärde, som har ökat mest under perioden, drygt 160 procent. 9
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Total turistkonsumtion Utländska besökares turistkonsumtion
Svenskars turistkonsumtion
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0 1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006 prel
När turisternas konsumtion studeras lite närmare blir det tydligt att svenska och utländska turister lägger sina pengar på olika saker. Den så kallade turistkronan visar fördelningen mellan olika branscher och aktiviteter. Den främsta skillnaden mellan svenska och utländska turister är att den senare gruppen spenderar en betydligt högre andel av sin budget på restaurangbesök och shopping. Det finns dock några förklaringar till detta, en är exempelvis att i turistkronan för de utländska turisterna ingår inte utlägg för resebyråtjänster som skett utanför Sverige.
Svenska turister Total turism
13% 22%
11%
Utländska turister
19% 11%
15%
6%
8% 4% 16%
4%
25%
18%
9%
28%
40% 2% 5%
6%
17%
Källa: Nutek och SCB.
Inkvarteringstjänster Persontransporttjänster Kultur/Rekreation Shoppingturism
0%
6%
0%
15%
Utemåltider Resebyråtjänster, researrangörer Övriga turismtjänster Övrigt
En annan variabel som ofta används för att mäta hur turismen i Sverige utvecklas är att mäta gästnätter, det vill säga hur många övernattningar turister genererar i olika typer av boende i landet. År 2006 uppgick antalet gästnätter i svenska hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser till nära 48 miljoner. Detta är en ökning med 6,3 procent från föregående år och är den högsta volymen gästnätter som någonsin registrerats i Sverige. Bland de olika boendeformerna är det hotell som står för den högsta andelen, cirka 51 procent, och det är också här de största intäkterna sker, cirka 83 procent av de totala logiintäkterna. Turistnäringen är alltså viktig för många branscher och för flera helt avgörande. 10
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen Detaljhandeln är sannolikt en av de branscher inom den svenska ekonomin som har haft den starkaste utvecklingen under det senaste decenniet. 2006 markerar det tionde året i följd med positiv tillväxt i handeln och blev ett rekordår. Totalt omsatte handeln 500 miljarder kronor och ökade under året med 7,4 procent, den starkaste ökningen sedan mätningarna började 1990. En starkt bidragande orsak bakom handelns tillväxt är shoppingturismen, det vill säga den del av detaljhandelns försäljning som genereras av turister. Idag motsvarar shoppingturismen cirka 11 procent av detaljhandelns totala omsättning och 28 procent av turistkonsumtionen. Denna andel är växande och under 2006 omsatte shoppingturismen cirka 60 miljarder kronor. I landets olika regioner är shoppingturismen mest påtaglig i gränskommunerna mot Norge och Finland. Fjolårets starkaste tillväxt inom detaljhandeln uppvisar Årjäng kommun. Ökningstakten på hela 139 procent förklaras främst av Töcksfors Shoppingcenter som öppnade i slutet av år 2005 och nästan uteslutande besöks av norrmän. Även Strömstad, Eda och Dals Ed har varit några av den norska gränshandelns vinnarkommuner. Mot den finska gränsen kommer de omfattande investeringarna i Haparanda att ge ordentlig skjuts åt shoppingturismen de kommande åren. Även Stockholm, Göteborg och Malmö och en rad andra kommuner i landet har en omfattande shoppingturism som gynnas av detaljhandelns ökande utbud och turismens framgångar när det gäller att locka besökare till Sverige. Shoppingturismens andel av turistkonsumtionen 30% 27% 25% 25%
23%
23%
22%
22%
26%
28%
250
25%
Shoppingturism Total turism Total detaljhandel
230
23% 21%
Shoppingturismens utveckling
21%
210
20%
190 170
15%
150 130
10%
110 90
5%
70 50
0% 1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
1995
Detaljhandelns omsättningsutveckling
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Konsumtionens fördelning i detaljhandeln 8%
500 000
Dagligvaror
450 000
Sällanköpsvaror
400 000
15% 36%
Total detaljhandel
350 000
Livsmedel Övriga dagligvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror Byggvaror
300 000 250 000 200 000
10%
150 000 100 000 50 000
06
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
99
20
98
19
97
19
96
19
95
19
94
19
93
19
19
19
92
0
17%
14%
11
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Den svenska hotell- och restaurangnäringen 2006 var ett rekordår för den svenska hotell- och restaurangnäringen. Inom hotellbranschen nåddes flera toppnoteringar. Både snittpriset per sålt rum och antalet sålda rum nådde rekordnivåer och beläggningsgraden var den högsta på 25 år. Den främsta förklaringen till hotellbranschens uppsving var ett stort tillflöde av affärsresenärer, men även privatmarknaden ökade. Den inhemska efterfrågan på hotellrum ökade snabbare än den utländska. Av de utländska gästnätterna stod de utomeuropeiska för den största ökningen. Mest ökade gästnätter från Kina, hela 47 procent, men än så länge står de enbart för 100 000 gästnätter av det totala antalet på 24 miljoner. När branschens regionala utveckling studeras framgår att det inte minst är landets norra kommuner som utvecklas väl. I Kiruna ökade under året intäkten per tillgängligt rum med 28 procent och antalet sålda rum med 20 procent. Även restaurangkonsumtionen kopplad till turism nådde ett toppår 2006. Trenden de senaste åren har dessutom varit att restaurangkonsumtionen kopplat till turism ökat snabbare än såväl den totala restaurangkonsumtionen som den totala turistkonsumtionen. När man tittar på den regionala spridningen i restaurangkonsumtionen är det tydligt att de län som har en stor andel turister också har en hög andel restaurangkonsumtion i förhållande till antalet invånare. 5 av de 6 län med högst restaurangkonsumtion per invånare 2006 hade också högst antal sålda hotellrum per invånare. Förutom Stockholms län och Västra Götalands län handlar det om Jämtlands län (Åre), Gotlands län och Dalarnas län (Sälen).
Hotell & restaurang som andel av turistkonsumtionen Utveckling av turistkonsumtion på hotell/restaurang 25%
250 24%
24%
Turistkonsumtion Hotell
230
Total turism
210
23% 22%
22% 21%
22%
22%
190
22% 22%
Turistkonsumtion Restaurang
170
21%
21%
21%
22%
150
21%
130 20%
20%
110 90
19%
70 50
18% 1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Omsättningsutveckling hotell och restaurang 80 000
Restaurang
70 000
Hotell
60 000
Hotell och Restaurang
50 000 40 000 30 000 20 000 10 000
12
06
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
99
20
98
19
97
19
96
19
95
19
94
19
93
19
19
19
92
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Sveriges bästa turistkommuner I detta avsnitt presenteras de tio högst rankade turistkommunerna i Sverige 2006 baserat på deras sammanvägda framgång inom turismens alla grenar. Kommun Strömstad Åre Malung Tanum Härjedalen Älvdalen Storuman Sotenäs Eda Mora
Ranking 2006 1 2 3 4 5 6 7 8 8 8
Ranking 2005 1 2 2 4 5 6 8 8 14 12
Förändring i placering 0 0 -1 0 0 0 1 0 6 4
Det är intressant att kunna konstatera att det är en relativt jämn blandning mellan de olika kommunerna på topplistan. Strömstad i topp är en utpräglad sommarkommun som till stor del har gränshandeln att tacka för den höga placeringen. Den mycket stora mängd norska konsumenter som åker över gränsen för att handla billigare varor i Sverige driver upp restaurangomsättningen, försäljningen av drivmedel, antalet gästnätter på hotell och så vidare. Åre, på andra plats, är fortfarande främst en vintersportkommun liksom Malung på tredje plats med Sälenfjällen som största dragare. Tanum är en sommarkommun med orter som Grebbestad och Fjällbacka och har ett mycket stort antal båt- och campingnätter. Härjedalen är ytterligare en vintersportkommun med orter som Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen. Även Älvdalen är en främst en vinterkommun med platser som Idre och legendariska Evertsberg som alla Vasaloppsåkare är väl förtrogna med. Storuman attraherar både vinter- och sommarturister. Här startar till exempel Kungsleden som leder till Abisko. På delad åttonde plats hittar vi Sotenäs, Eda och Mora kommuner. Sotenäs är en sommarkommun och förknippas främst med Smögen och Kungshamn. Eda kommun är förmodligen den mest förvånande av topplaceringarna. Kommunens framgång beror nästan uteslutande på den mycket omfattande norska gränshandeln. De senaste åren har stora investeringar i handelsplatser genomförts i kommunen och detta har fått överspillningseffekter i alla andra områden inom turismen. Så sent som för ett år sedan återfanns Eda på en fjortonde plats i listan. Mora vid Siljan står bakom en rad riksbekanta storheter som Vasaloppet, Tomteland, Morakniven och Dalahästen. Även om Mora attraherar många vinterturister är det främst en sommarkommun då Siljan är den stora dragaren. På de följande sidorna presenteras de tio toppkommunerna närmare med siffror och beskrivande texter. Diagrammen redovisar de kommersiella gästnätternas utveckling under perioden 1990-2006 och speglar således inte kommunernas utveckling i denna ranking. Att diagrammen skiljer sig något åt beror på att skalan i dem är olika. När det gäller Eda kommun är uppgifterna om gästnätter sekretessbelagda.
13
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
1. Strömstad
Folkmängd: Län: Turistinfo:
11 569 Västra Götaland Strömstad Tourist www.stromstadtourist.se 0526 - 623 30
[email protected]
Kommentarer om Strömstad Strömstad med sitt västliga läge intill havet och den norska gränsen har en tydlig topposition inom svensk turism 2006. Här bor cirka 11 500 personer på en yta av 472 kvadratkilometer. Strömstad placerar sig som enda kommun inom topp 20 i samtliga kategorier uppmätta i denna studie. En urstark detaljhandel, driven av sommarturism och gränshandel ger en första placering i detaljhandelsindex. Även rankat efter antalet båtnätter hamnar Strömstad i topp på plats nummer ett. Mätt i antalet övernattningar på campingplatser och i andelen utländska gästnätter placerar sig Strömstad också i det absoluta toppskiktet med andraplaceringar i båda kategorierna. Restaurangnäringens omsättning ligger på en tredjeplats i riket och hotellens omsättning på en sjätteplats. Dock återfinns Strömstad inte på någon absolut topplacering utan först på 17:e plats både vad gäller det totala antalet gästnätter och andelen fritidshus per tusen invånare. Mäts drivmedelsförsäljningen hamnar Strömstad på en 19:e plats.
160 150
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
140 130 120 110 100 90 80 70 60 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Strömstad
Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Hotell
106 254
9,2
10
Camping
428 888
37,1
12
222*
2 566
Fritidshus Båtnätter
43 570
Omsättning (mkr)
Omsättningsindex (riket=100)
Anställda (antal)
181
490
140
215
285
192
4 017
689
1 124
210
170
23
3 766*
Restaurang Detaljhandel Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 14
Anläggningar (antal)
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
2. Åre
Folkmängd: Län: Turistinfo:
10 021 Jämtland Åre Turistbyrå www.areturistbyra.com 0647 - 177 20
[email protected]
Kommentarer om Åre I Åre kommun bor cirka 10 000 invånare, spridda över 7 263 kvadratkilometer. Järpen är centralort med sina cirka 1 500 invånare, men det är Åredalen och Åre by som är den mest expansiva delen av kommunen. Turismen är den dominerande näringsgrenen och den har utvecklats starkt alltsedan järnvägens tillkomst på 1800-talet. Näringslivet i övrigt är också mycket livaktigt och antalet företag per invånare är högt. Stora investeringar i infrastruktur, hotell, liftar, fritidsboende med mera har under de senaste åren förvandlat silhuetten av Åredalen. De senaste årens storsatsningar i Åres turismsektor visar sig också i statistiken. Även om den totala andraplaceringen på listan är densamma som året innan, tar Åre ett par steg närmare förstaplatsen då de genomsnittliga indextalen studeras. Den totala omsättningen inom hotell och camping är högst i landet. Mätt i antalet gästnätter kommer Åre på en tredjeplats, i omsättningen inom restaurangsektorn på en fjärde och mäts antal fritidshus per 1000 invånare hamnar Åre på en sjätteplats. Den växande detaljhandeln ger en 17:e plats i den kategorin och något förvånade placerar sig Åre på 18:e plats vad gäller antalet campingnätter, trots sitt nordliga läge. 160
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Åre
Hotell
Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Anläggningar (antal)
550 241
54,9
63
84 335
8,4
13
370*
3 712
Omsättning (mkr)
Omsättningsindex (riket=100)
Anställda (antal)
522
1 631
432
Restaurang
186
285
216
Detaljhandel
656
130
232
Drivmedel
206
192
35
Camping Fritidshus Båtnätter
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 15
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
3. Malung
Folkmängd: Län: Turistinfo:
10 518 Dalarna Malungs Turistbyrå www.malung.se 0280 - 186 00
[email protected]
Kommentarer om Malung Även på tredje plats återfinns en vintermagnet. Malungs kommun omfattar Transtrandsfjällen väster om Västerdalälven fram mot norska gränsen, en yta av ca 410 kvadratkilometer. I kommunen bor omkring 10 500 personer. Huvudort är Malung, men det är Sälen och Sälenfjällen som står för det stora turismtillflödet. Välkända skidområden som Kläppen, Lindvallen, Sälenstugan, Högfjället, Tandådalen, Hundfjället och Stöten återfinns här. En topplacering i restaurangomsättning, en andra plats vad gäller antalet gästnätter total sett, en tredje plats i kategorin hotell och campingnäringens omsättning samt en fjärde plats i frågan om fritidshus per invånare är alla mycket starka indikatorer på en blomstrande turismkommun. Mätt i drivmedelsförsäljning ligger Malung på 10:e plats och detaljhandeln ger en 23:e plats. Dock är tillströmningen av utländska turister lägre och Malung hamnar här först på 114:e plats. Båtnattsstatistik saknas. Noteras bör att Malung kommun backar en placering. Även om förändringen är liten har man tappat sin delade andraplacering jämfört med föregående år.
250
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
200
150
100
50
0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Malung
Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Hotell
885 341
84,2
32
Camping
150 508
14,3
8
240
430*
4
527
Fritidshus
Anläggningar (antal)
Omsättning (mkr)
Omsättningsindex (riket=100)
Anställda (antal)
713
132
Båtnätter Restaurang
327
477
347
Detaljhandel
643
121
331
Drivmedel
239
213
58
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 16
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
4. Tanum
Folkmängd: Län: Turistinfo:
12 253 Västra Götaland Tanums Turistkontor tanum.vastsverige.com 0525 - 183 80
[email protected]
Kommentarer om Tanum Tanums kommun, beläget i norra Bohuslän, breder ut sig över 945 kvadratkilometer och är därmed till ytan den största kommunen i Bohuslän. Kuststräckan är 531 km lång och här finns 350 öar varav ca 10 är bebodda. Tanum är en landsbygdskommun. I Tanum finns en mångfald av naturmiljöer representerade; kustland och skärgård, inland med jordbruksmark, skogsområden och insjöar. Totalt bor i kommunen drygt 12 200 åretruntboende invånare. Kommunens centralort är Tanumshede. Andra större orter är Grebbestad, Fjällbacka. Hamburgsund, Rabbalshede och Östad. Tanum innehar en stadig fjärdeplats i rankingen av Sveriges turismkommuner. Den förtjänas genom att Tanum placerar sig mätt både i antalet båt- och campingnätter på tredje plats i Sverige och dessutom på en sjundeplats vad gäller andelen fritidshus per invånare. Mäts omsättningen inom restaurangnäringen och hotell och camping resulterar det i två 14:e platser. Vad gäller utfallet av antalet gästnätter totalt sett hamnar Tanums kommun på 23:e plats i riket och för utländska gästnätter på 35:e plats.
160
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Tanum
Hotell
Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Anläggningar (antal)
95 193
7,8
12
379 587
31,0
14
363*
4 445
Omsättning (mkr)
Omsättningsindex (riket=100)
Anställda (antal)
123
313
133
Restaurang
124
155
117
Detaljhandel
574
93
236
Drivmedel
176
135
30
Camping Fritidshus Båtnätter
28 456
2 322*
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 17
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
5. Härjedalen
Folkmängd: Län: Turistinfo:
10 764 Jämtland Härliga Härjedalen www.herjedalen.se 0680 - 161 00
[email protected]
Kommentarer om Härjedalen Nummer fem på listan över turismen i Sveriges är Härjedalens kommun, till ytan en av Sveriges största kommuner med sina 11 934 kvadratkilometer. Därmed har de knappa 11 000 invånarna drygt en kvadratkilometer till sitt förfogande vardera. Sveg är huvudorten men de flesta känner Härjedalen genom dess vintersportorter: Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalsfjällen, med Ramundberget, Bruksvallarna, Tänndalen och Hamra. Räknat i fritidshus per invånare är Härjedalen placerad som nummer två i Sverige. Summeras Antalet Gästnätter total hamnar Härjedalen på femte plats och det får man även när omsättningstalen inom hotell och camping summeras. Mätt i antalet campingnätter ges en 12:e placering, drivmedelsförsäljning en 13:e och i omsättningen inom restaurangsektorn en 24:e plats. Omsättningen i detaljhandeln ger en 59:e plats och andelen utländska gästnätter en 114:e plats. Båtnattsstatistik saknas.
160
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Härjedalen
Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Hotell
229 238
21,3
43
Camping
142 069
13,2
18
491*
5 282
Fritidshus
Anläggningar (antal)
Omsättning (mkr)
Omsättningsindex (riket=100)
187
Anställda (antal)
543 201
Båtnätter Restaurang
78
112
80
Detaljhandel
542
100
247
Drivmedel
224
195
45
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 18
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
6. Älvdalen
Folkmängd: Län: Turistinfo:
7 419 Dalarna Destination Älvdalen www.destination-alvdalen.se 0251 - 430 30
[email protected]
Kommentarer om Älvdalen I Älvdalens kommun bor drygt 7 400 människor (2005), boende i orter som Älvdalen, Särna, och Idre. I Älvdalen finns 18 kvadratmil nationalparker och naturreservat och i den norra delen av Älvdalens kommun finns Sveriges sydligaste fjällvärld. Delar av Vasaloppet går genom orter i Älvdalens kommun med legendariska namn som Evertsberg och Mångsbodarna. Älvdalens kommun placerar sig på en total sjätteplats. Denna placering bygger på en hedrande och mycket stark prestation i form av att kommunen är nummer ett när totalt antal gästnätter per invånare mäts. Vidare bidrar en åttondeplats räknat i antalet fritidshus per invånare, en 11:e plats i antalet campingnätter samt en 16:e plats i fråga om omsättningen inom hotell och camping. Restaurangernas omsättning ger Älvdalens kommun en 18:e plats i den kategorin och drivmedelsförsäljningen är den 38:e största av Sveriges 290 kommuner. Beräknas andelen utländska gästnätter ges en 43:e plats och detaljhandeln i kommunen ligger på 147:e plats i Sverige. Båtnattsstatistik saknas.
180
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
160
140
120
100
80
60 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Älvdalen
Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Anläggningar (antal)
Omsättning (mkr)
Hotell
661 703
89,2
20
Camping
102 935
13,9
8
355*
2 631
Omsättningsindex (riket=100)
Anställda (antal)
68
288
60
Restaurang
61
125
99
Detaljhandel
269
72
131
Drivmedel
112
141
29
Fritidshus Båtnätter
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 19
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
7. Storuman
Folkmängd: Län: Turistinfo:
6 432 Västerbotten Entré Lappland www.entrelappland.se 0951 - 333 70
[email protected]
Kommentarer om Storuman Storumans kommun är drygt 750 kvadratkilometer stor, har ca 7000 invånare ligger mitt i Lapplandsfjällen. Orter som Tärnaby och Hemavan erbjuder ett smörgåsbord av vinter- och sommaraktiviteter. Vandring, fiske, cykling, Snowboard, slalom, längdskidåkning, offpist och heliski. Här startar även Kungsleden, den klassiska vandringen som går ända upp till Abisko. Sjundeplatsen i sammanställningen av Turismen i Sverige placerar Storuman ett steg närmare toppen 2006 jämfört med 2005 då man hade en delad åttondeplats. Årets sjundeplats i den totala sammanställningen förtjänas genom att Storumans kommun hamnar på sjunde plats vad gäller antalet totala gästnätter. Dessutom hamnar kommunen på niondeplats i antalet fritidshus per invånare, 18:e plats omsättningsmässigt för hotell och camping, 19:e plats för drivmedelsomsättningen och plats 39 efter måttstocken campingnätter. Omsättningen i restaurangsektorn är den 64:e största i Sverige, omsättningen i detaljhandeln den 92:a största och kommunen får en 114:e plats när de utländska turistnätterna beräknas. Båtnattsstatistik saknas. 160
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Storuman
Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Anläggningar (antal)
Omsättning (mkr)
Hotell
93 318
14,5
16
Camping
25 058
3,9
7
338*
2 175
Omsättningsindex (riket=100)
Anställda (antal)
58
282
89
Restaurang
32
76
25
Detaljhandel
278
86
88
Drivmedel
117
170
30
Fritidshus Båtnätter
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 20
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
8. Sotenäs
Folkmängd: Län: Turistinfo:
9 283 Västra Götaland Sotenäs Turism www.vastsverige.se 0523 - 66 55 30
[email protected]
Kommentarer om Sotenäs Sotenäs, som kallar sig havets kommun, ligger mitt i Bohuslän mellan Göteborg och Oslo. I kommunen bor ca 9 500 personer och under sommaren mångdubblas folkmängden. Orter som Smögen, Kungshamn, Hunnebostrand, Bovallstrand och Bohus-Malmön förknippas starkt med sol, bad, nöjen och rekreation. Liksom föregående år hamnar Sotenäs på en åttondeplats. När antalet båtnätter summeras hamnar Sotenäs på en andra plats och på en femteplats för antalet campingnätter. Restaurangnäringen går också mycket bra med en sjundeplacering omsättningsmässigt jämfört med Sveriges samtliga kommuner. 12:e plats ges Sotenäs för andelen fritidshus per invånare och en 22:a plats för det totala antalet gästnätter. I detaljhandeln syns ett litet inflöde vilket ger en 42:a placering i den kategorin och mäts den totala omsättningen inom hotell och camping hamnar kommunen på en 47:e plats. Riktigt lika bra går det inte mätt i andelen utländska gästnätter och drivmedelsförsäljning där en 142:a respektive en 167:e placering ges.
300
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
250
200
150
100
50
0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Sotenäs
Hotell
Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Anläggningar (antal)
Omsättning (mkr)
74 632
8,0
13
240 868
25,9
8
252*
2 342
Omsättningsindex (riket=100)
Anställda (antal)
43
145
28
Restaurang
128
211
127
Detaljhandel
509
109
229
72
73
17
Camping Fritidshus Båtnätter
25 764
2 775*
Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare
21
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
8. Eda
Folkmängd: Län: Turistinfo:
8 670 Värmland Eda Turistbyrå www.morokulieninfocenter.com 0571 - 233 70
[email protected]
Kommentarer om Eda Eda kommun belägen i västra Värmland, har en landareal av 900 kvadratkilometer och en folkmängd på strax under 8 700 personer. Kommunen ligger efter den svensk - norska gränsen vilket har påverkat utvecklingen av bygden på ett positivt sätt med bland annat en välutvecklad gränshandel. Eda tar ett kliv in på tio-i-topplistan med en delad åttonde plats 2006 från en tidigare 14:e plats 2005. Detta kan förklaras av en mycket stark och ökande detaljhandel som en är en effekt av stora satsningar på utbyggnad av köpcentrum i kommunen. Detta har gjort att gränshandeln med Norge ökat markant. Eda innehar en fjärdeplacering i landet vad gäller detaljhandelsranking. Till detta skall läggas en omsättning inom restaurangsektorn som placerar Eda på en sjätteplats och en omsättning inom hotell och camping per capita som summeras till en 11:e plats. Eda har för få anläggningar för att det ska finnas officiell statistik både vad gäller antalet gästnätter totalt och utländska dito samt antalet campingnätter. Inte heller finns någon båtnattsstatistik.
180
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
160
140
120
100
80
60 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Hotell
s
s
4
Camping
s
s
4
65*
566
Fritidshus
Anläggningar (antal)
Omsättning (mkr)
Omsättningsindex (riket=100)
Anställda (antal)
97
351
26
135
238
61
1 105
253
273
80
86
14
Båtnätter Restaurang Detaljhandel Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 22
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
8. Mora
Folkmängd: Län: Turistinfo:
20 159 Dalarna Siljan Turism Mora www.siljan.se 0250 - 59 20 20
[email protected]
Kommentarer om Mora Mora kommun i Dalarna har en areal av 2 828 kvadratkilometer och ca 20 000 invånare. Natur och kultur samt ett starkt varumärke har skapat underlag för en omfattande turism. Närheten till sjön Siljan och produkter såsom Vasaloppet, Tomteland, Dalahästen, Morakniven, och många fler har gjort Mora till ett välkänt besöksmål. Turismen ger i sin tur underlag för en handel som ligger högre än riksgenomsnittet. Vasaloppet till trots är sommaren av tradition den klart dominerande turismsäsongen vid Siljan. Studeras antalet campingnätter jämfört med riket hamnar Mora på en 20:e plats. Mäts antalet gästnätter ligger Mora på 31:a plats, omsättningen i detaljhandeln på 32:a plats och omsättningstalen för restaurang och hotell och camping placerar Mora på 52:a plats i båda kategorierna. När andelen fritidshus per invånare mäts ges en 61:a plats och handeln med drivmedel ligger ger en 75:e placering. Slutligen rankas Mora på 77:e plats i andelen utländska gästnätter. Båtnattsstatistik saknas.
160
Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100
140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Mora
Riket
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per invånare)
Hotell
114 521
5,7
14
Camping
157 631
7,8
6
94*
1 900
Fritidshus
Anläggningar (antal)
Omsättning (mkr)
Omsättningsindex (riket=100)
Anställda (antal)
91
142
136
113
86
120
1 187
117
521
241
112
62
Båtnätter Restaurang Detaljhandel Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 23
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Ranking – samtliga kommuner På de följande sidorna redovisas rankingen för samtliga kommuner i Sverige samt hur denna har förändrats från förra året. Hur denna ranking har genomförts beskrivs i rapportens inledande kapitel.
24
Kommun
Ranking 2006
Ranking 2005
Förändring i placering
Medelvärde 2006
Strömstad
1
1
0
8
Åre
2
2
0
16
Malung
3
2
-1
21
Tanum
4
4
0
24
Härjedalen
5
5
0
29
Älvdalen
6
6
0
35
Storuman
7
8
1
45
Sotenäs
8
8
0
50
Eda
8
14
6
50
Mora
8
12
4
50
Borgholm
11
13
2
51
Lysekil
11
7
-4
51
Arjeplog
13
11
-2
52
Falkenberg
14
15
1
53
Kiruna
15
16
1
57
Torsby
16
17
1
59
Sigtuna
17
19
2
61
Båstad
17
23
6
61
Stockholm
19
18
-1
62
Stenungsund
20
28
8
63
Årjäng
20
21
1
63
Leksand
20
8
-12
63
Nyköping
23
19
-4
66
Luleå
24
23
-1
67
Gotland
25
26
1
68
Varberg
26
25
-1
69
Karlstad
27
26
-1
71
Simrishamn
28
29
1
72
Piteå
28
33
5
72
Halmstad
30
29
-1
73
Mörbylånga
31
40
9
74
Norrtälje
32
43
11
75
Ystad
32
33
1
75
Orust
32
36
4
75
Östersund
32
29
-3
75
Värmdö
36
29
-7
76
Dals-Ed
37
44
7
77
Rättvik
37
36
-1
77
Ljungby
39
40
1
78
Sundsvall
39
40
1
78
Trosa
41
21
-20
79
Jönköping
41
33
-8
79
Solna
43
36
-7
80
Uddevalla
43
39
-4
80
Orsa
43
45
2
80
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Kommun
Ranking 2006
Ranking 2005
Förändring i placering
Medelvärde 2006
Göteborg
46
45
-1
81
Ronneby
47
50
3
84
Kalmar
48
51
3
85
Karlshamn
48
49
1
85
Helsingborg
48
52
4
85
Kungälv
48
45
-3
85
Haparanda
52
80
28
86
Ludvika
53
56
3
88
Haninge
54
45
-9
89
Umeå
54
53
-1
89
Nacka
56
60
4
90
Norrköping
56
54
-2
90
Sorsele
56
54
-2
90
Söderköping
59
60
1
91
Karlskrona
59
56
-3
91
Arvidsjaur
59
58
-1
91
Gällivare
59
70
11
91
Västervik
63
65
2
93
Malmö
63
63
0
93
Örnsköldsvik
63
58
-5
93
Vadstena
66
70
4
94
Oskarshamn
66
60
-6
94
Kristianstad
66
65
-1
94
Berg
66
73
7
94
Vilhelmina
66
63
-3
94
Skövde
71
80
9
95
Östhammar
72
93
21
96
Hudiksvall
72
70
-2
96
Jokkmokk
72
65
-7
96
Södertälje
75
80
5
97
Sölvesborg
75
77
2
97
Vaxholm
77
65
-12
98
Arvika
78
88
10
99
Borlänge
78
75
-3
99
Gislaved
80
80
0
100
Vaggeryd
80
65
-15
100
Lund
80
80
0
100
Dorotea
80
73
-7
100
Laholm
84
75
-9
101
Ljusdal
84
88
4
101
Överkalix
84
103
19
101
Sunne
87
98
11
102
Kramfors
87
95
8
102
Skellefteå
87
88
1
102
Örebro
90
86
-4
103
Vimmerby
91
105
14
104
Strömsund
91
92
1
104
Upplands Väsby
93
100
7
105
Linköping
93
88
-5
105
Höör
93
85
-8
105
Söderhamn
93
77
-16
105
Växjö
97
77
-20
106 25
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Kommun
Ranking 2006
Ranking 2005
Förändring i placering
Medelvärde 2006
98
86
-12
107
Valdemarsvik
99
103
4
108
Österåker
100
100
0
109
Tingsryd
100
93
-7
109
Nordanstig
100
100
0
109
Lycksele
100
111
11
109
Tjörn
104
132
28
110
Bengtsfors
104
117
13
110
Håbo
106
95
-11
111
Kävlinge
106
95
-11
111
Ängelholm
106
105
-1
111
Pajala
106
116
10
111
Uppsala
110
105
-5
112
Strängnäs
110
111
1
112
Ödeshög
110
111
1
112
Gävle
110
109
-1
112
Täby
114
109
-5
113
Eskilstuna
114
126
12
113
Munkfors
114
131
17
113
Bollnäs
114
124
10
113
Tomelilla
118
117
-1
114
Mölndal
118
111
-7
114
Filipstad
120
143
23
115
Säffle
120
135
15
115
Kalix
120
138
18
115
Nynäshamn
123
108
-15
117
Örkelljunga
123
136
13
117
Mellerud
123
119
-4
117
Grums
123
132
9
117
Munkedal
127
126
-1
118
Kristinehamn
127
121
-6
118
Hällefors
127
140
13
118
Arboga
127
119
-8
118
Nordmaling
127
126
-1
118
Huddinge
132
124
-8
119
Kungsbacka
132
111
-21
119
Trollhättan
132
121
-11
119
Västerås
132
121
-11
119
Älmhult
136
172
36
120
Mariestad
136
126
-10
120
Laxå
138
98
-40
122
Vänersborg
139
132
-7
123
Karlsborg
140
168
28
124
Hagfors
140
142
2
124
Avesta
140
143
3
124
Lidingö
143
136
-7
125
Höganäs
143
147
4
125
Sandviken
143
161
18
125
Åmål
146
143
-3
126
Enköping
147
138
-9
127
Ragunda
147
126
-21
127
Nässjö
149
143
-6
128
Falun
26
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Kommun
Ranking 2006
Ranking 2005
Förändring i placering
Medelvärde 2006
Värnamo
149
156
7
128
Skara
149
140
-9
128
Kinda
152
150
-2
129
Götene
152
156
4
129
Härryda
154
147
-7
130
Hedemora
154
156
2
130
Eksjö
156
165
9
131
Borås
156
153
-3
131
Danderyd
158
156
-2
133
Flen
158
172
14
133
Vellinge
158
147
-11
133
Askersund
158
161
3
133
Vansbro
158
153
-5
133
Alingsås
163
150
-13
134
Lidköping
163
165
2
134
Ekerö
165
155
-10
135
Lilla Edet
166
161
-5
136
Härnösand
166
168
2
136
Boden
166
172
6
136
Gnesta
169
178
9
137
Mjölby
169
161
-8
137
Emmaboda
171
191
20
139
Burlöv
171
172
1
139
Torsås
173
184
11
140
Karlskoga
173
179
6
140
Köping
173
167
-6
140
Mönsterås
176
179
3
141
Upplands-Bro
177
176
-1
142
Nykvarn
177
176
-1
142
Sollentuna
177
168
-9
142
Älvkarleby
177
156
-21
142
Gullspång
177
179
2
142
Sollefteå
177
192
15
142
Järfälla
183
183
0
143
Markaryd
183
150
-33
143
Landskrona
183
185
2
143
Vara
183
201
18
143
Hjo
183
186
3
143
Övertorneå
183
186
3
143
Kungsör
189
188
-1
145
Tranås
190
192
2
146
Nybro
191
188
-3
147
Hörby
191
179
-12
147
Svenljunga
191
192
1
147
Sundbyberg
194
211
17
148
Mullsjö
194
196
2
148
Timrå
194
188
-6
148
Krokom
194
199
5
148
Sävsjö
198
192
-6
149
Bromölla
198
196
-2
149
Vårgårda
200
207
7
150
Älvsbyn
200
203
3
150 27
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
28
Kommun
Ranking 2006
Ranking 2005
Förändring i placering
Medelvärde 2006
Olofström
202
168
-34
151
Sala
202
201
-1
151
Ydre
204
196
-8
152
Ulricehamn
204
210
6
152
Fagersta
204
215
11
152
Trelleborg
207
203
-4
153
Bräcke
208
205
-3
155
Skinnskatteberg
209
199
-10
156
Ockelbo
209
220
11
156
Robertsfors
209
215
6
156
Katrineholm
212
207
-5
157
Bollebygd
212
223
11
157
Nora
212
228
16
157
Oxelösund
215
207
-8
158
Vindeln
215
225
10
158
Ånge
217
205
-12
159
Finspång
218
211
-7
160
Åstorp
218
219
1
160
Hässleholm
218
215
-3
160
Motala
221
222
1
161
Lessebo
222
230
8
163
Hultsfred
222
223
1
163
Smedjebacken
222
226
4
163
Grästorp
225
226
1
164
Aneby
226
214
-12
165
Lindesberg
226
215
-11
165
Klippan
228
232
4
166
Ovanåker
228
239
11
166
Botkyrka
230
220
-10
167
Färgelanda
230
230
0
167
Vetlanda
232
228
-4
168
Falköping
233
234
1
169
Mark
234
211
-23
172
Sjöbo
235
235
0
173
Ljusnarsberg
235
235
0
173
Öckerö
237
237
0
175
Åsele
237
244
7
175
Norberg
239
246
7
176
Vingåker
240
242
2
177
Svedala
240
237
-3
177
Tierp
242
240
-2
178
Tyresö
243
240
-3
181
Surahammar
244
243
-1
183
Hofors
245
252
7
184
Skurup
246
249
3
185
Högsby
247
261
14
186
Kil
247
249
2
186
Storfors
249
248
-1
188
Bjurholm
249
259
10
188
Norsjö
249
244
-5
188
Östra Göinge
252
246
-6
189
Knivsta
253
251
-2
192
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Kommun
Ranking 2006
Ranking 2005
Förändring i placering
Medelvärde 2006
Gnosjö
254
253
-1
193
Partille
255
280
25
196
Hallsberg
255
255
0
196
Hallstahammar
255
254
-1
196
Säter
255
260
5
196
Uppvidinge
259
256
-3
197
Heby
260
256
-4
198
Gagnef
261
258
-3
199
Tidaholm
262
262
0
200
Svalöv
263
271
8
203
Osby
264
233
-31
204
Tibro
264
265
1
204
Boxholm
266
266
0
205
Degerfors
266
268
2
205
Hylte
268
265
-3
206
Malå
268
267
-1
206
Lerum
270
268
-2
212
Herrljunga
270
277
7
212
Kumla
270
273
3
212
Åtvidaberg
273
268
-5
213
Eslöv
274
272
-2
214
Lekeberg
275
265
-10
215
Alvesta
276
275
-1
216
Töreboda
277
278
1
218
Habo
278
275
-3
221
Lomma
278
274
-4
221
Vännäs
278
278
0
221
Tranemo
281
283
2
222
Ale
282
284
2
226
Hammarö
283
280
-3
228
Essunga
284
288
4
230
Salem
285
285
0
236
Staffanstorp
286
282
-4
238
Vallentuna
287
286
-1
240
Perstorp
288
289
1
249
Forshaga
288
290
2
249
Bjuv
290
287
-3
252
29
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Ranking – samtliga län På samma sätt som landets olika kommuner har rankats efter deras framgång har vi i detta avsnitt även rangordnat landets län. Metoderna har varit identiska. En fördel med att studera besöksnäringen på länsnivå är att all data finns för alla län, ingen statistik är sekretessbelagd (med viss reservation för Gotland som både är en egen kommun och ett eget län). Som framgår av tabellen nedan är Jämtland det län i riket som har den bäst utvecklade besöksnäringen. Jämtland som bland annat består av Åre, Östersund och Härjedalens kommuner presterar mycket bra inom samtliga delar av besöksnäringen, möjligen med undantag för båtturismen som av naturliga skäl är begränsad. Man har en hög omsättning inom hotell- och camping och drivmedel, ett stort antal fritidshus och en mycket hög andel gästnätter. Gotland, som både är en egen kommun och ett eget län, kommer på andra plats och har till skillnad från Jämtland den högsta andelen båtnätter i rikets alla län. De har en hög omsättning inom restaurang och hotell- och camping och ett stort antal fritidshus. Gotland genererar väldigt många gästnätter per år, men har en förvånansvärt låg andel utländska besökare, enbart nio procent jämfört med Jämtlands 25 procent. På delad tredjeplats kommer Hallands, Stockholms, Kalmars och Dalarnas län.
30
Ranking 2006
Län
1 2 3 3 3 3 7 7 7 10 10 12 12 14 14 14 14 14 19 20 20
Jämtlands län Gotlands län Hallands län Stockholms län Kalmar län Dalarnas län Värmlands län Norrbottens län Västra Götalands län Västerbottens län Blekinge län Västernorrlands län Gävleborgs län Kronobergs län Skåne län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Uppsala län Västmanlands län Örebro län
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
10-i-topp inom varje delbransch Nedan redovisas 10-i-topp listor för de nio olika variabler som ligger till grund för den totala rankingen. Som framgår är vissa kommuner betydligt mer framgångsrika än andra i vissa enskilda branscher. Strömstad kommun har till exempel överlägset högst omsättningsindex inom detaljhandeln, nästan dubbelt så högt som Årjäng på andra plats. De finns dock inte ens med på 10-i-topp listorna över drivmedelsförsäljning eller fritidshus.
Detaljhandelns omsättning Ranking 2006
Kommun
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Strömstad Årjäng Åstorp Eda Falkenberg Burlöv Huddinge Järfälla Täby Älmhult
Omsättningsindex 689 352 271 253 233 207 197 187 166 163
Restaurangernas omsättning Ranking 2006
Kommun
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Malung Sigtuna Strömstad Åre Stockholm Eda Sotenäs Solna Gävle Borgholm
Omsättningsindex 477 327 285 285 275 238 211 203 179 178
Hotell och campinganläggningars omsättning Ranking 2006
Kommun
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Åre Arjeplog Malung Borgholm Härjedalen Strömstad Leksand Sigtuna Kiruna Hällefors
Omsättningsindex 1 631 1 193 713 628 543 490 441 437 435 384
31
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Drivmedelsförsäljning Ranking 2006
Kommun
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Strömstad Årjäng Åstorp Eda Falkenberg Burlöv Huddinge Järfälla Täby Älmhult
Omsättningsindex 689 352 271 253 233 207 197 187 166 163
Antalet fritidshus Ranking 2006
Kommun
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Borgholm Härjedalen Norrtälje Malung Värmdö Åre Tanum Älvdalen Storuman Berg
Fritidshus per 1 000 invånare 526 491 440 430 395 370 363 355 338 322
Antalet gästnätter (avser hotell, stugbyar och vandrarhem)
32
Ranking 2006
Kommun
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Älvdalen Malung Åre Arjeplog Härjedalen Torsby Storuman Kiruna Borgholm Sigtuna
Gästnätter per invånare 89,2 84,2 54,9 23,9 21,3 18,4 14,5 14,3 14,3 13,7
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Antalet utländska gästnätter (avser hotell, stugbyar och vandrarhem) Ranking 2006
Kommun
1 2 3 3 5 5 7 8 9 9
Munkedal Strömstad Stockholm Gislaved Ydre Kristinehamn Övertorneå Arjeplog Säffle Arvidsjaur
Andel utländska gästnätter 50% 46% 42% 42% 41% 41% 40% 39% 37% 37%
Antalet gästnätter vid campinganläggningar Ranking 2006
Kommun
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Borgholm Strömstad Tanum Arjeplog Sotenäs Mörbylånga Årjäng Rättvik Torsby Malung
Gästnätter per invånare 78,0 37,1 31,0 26,1 25,9 22,7 18,5 17,0 16,1 14,3
Antalet gästnätter i gästhamnar Ranking 2006
Kommun
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Strömstad Sotenäs Tanum Öckerö Vaxholm Tjörn Orust Borgholm Lysekil Värmdö
Båtnätter per 1 000 invånare 3 766 2 775 2 322 1 514 1 339 1 142 1 114 823 804 611
33
Turismen i Sverige – kommun för kommun 2007
Kontaktinformation Vill du ha mer information om Turismen i Sverige? Kontakta oss på Svensk Handel eller SHR så hjälper vi er med information rörande rapporten Turismen i Sverige.
Svensk Handel Regeringsgatan 60 103 29 Stockholm Tfn. 08 - 762 77 00 Fax. 08 - 762 77 77 www.svenskhandel.se
Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) Kammakargatan 39 111 81 Stockholm Tfn. 08 - 762 74 00 Fax. 08 - 411 85 06 www.shr.se
34