Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Socialt utvecklingsarbete; delkurs 2; projekt och utvärdering & delkurs 3; projekt – genomförande och redovisning Handledare: Eivor Hoffert Pålsson Examinator: Ann-Katrin Witt VT 09 Inlämningsdatum: 09-01-15
Trygghetsundersökning i Hylte kommun – En kvantitativ utvärdering kring ungdomars attityder till trygghet på väg i vardagen
Hanna Niklasson, Eva Rehn & Maja Witaszczyk
Abstrakt På uppdrag av BRÅ i Hylte kommun har vi genomfört en utvärdering av ungdomars attityder till trygghet i Hylte kommun av den orsaken att det tidigare genomförts en trygghetsundersökning bland vuxna inom kommunen 2006 som inte innehåller detta. Utvärderingen har utförts i samarbete med Länsförsäkringar Halland, polismyndigheten och en högstadieskola i Hylte kommun. Syftet var att undersöka ungdomars attityder kring trygghet i vardagen, i det offentliga rummet. Frågeställningar är; I vilken utsträckning upplever ungdomar trygghet i Hylte kommun? Finns det platser där ungdomar känner trygghet? Vilka är dessa platser? Varierar ungdomars uppfattning om trygghet mellan olika årskurser, mellan tjejer och killar och med bostadsort? Hur förhåller sig ungdomars uppfattningar
av
trygghet
till
de
vuxnas
uppfattningar
i
tidigare
genomförd
trygghetsundersökning 2006 i Hylte kommun? Finns det likheter och skillnader? Utvärderingen bygger på material från en enkätundersökning, som lämnades ut till 221 ungdomar i årskurserna 7-9 varav 175 besvarade enkäterna. Frågorna om trygghet baserar sig på Giddens teori om ontologisk trygghet, det vill säga vardagstrygghet och begreppet empowerment. Enkätsvaren bearbetades i SPSS. Material har även samlats in genom intervjuer med företrädare för polismyndigheten i Hylte kommun samt genom socialgeografiska observationer. Utvärderingen visar att ungdomarna i hög grad uppfattar trygghet inom kommunen, vilket tenderar att likna de vuxnas uppfattning i tidigare studie. Dock råder skillnader såsom att ungdomar i högre grad än vuxna oroar sig för att utsättas för misshandel/överfall. Det finns platser de är trygga på såsom skola, fritid och bostadsområde. Ungdomars uppfattning om trygghet varierar mellan årskurser, kön och bostadsort, vilket bland annat hänger ihop med ungdomarnas rörlighet, deras personliga egenskaper, självständighet och erfarenheter.
Nyckelord: ungdomar, ontologisk trygghet, empowerment, vardag, platser
2
Förord Vi vill först och främst rikta ett stort tack till alla ungdomar som deltagit i studien – det var en grundförutsättning, utan er hade denna utvärdering inte utförts. I samband med detta tackar vi högstadieskolan i Hylte kommun för samarbetet med oss. Skolans personal underlättade genomförandet av studien däribland genom att de haft möjlighet att kommentera enkätens utformande, vilket har varit till hjälp för oss.
Tack till BRÅ för er önskan om att få denna utvärdering genomförd och speciellt tack till vår kontaktperson, Johanna Stakeberg, för ditt varma bemötande samt våra givande och inspirerande samtal i höst- och vintermörkret.
Tack polismyndigheten i Hylte kommun för ert engagemang och visat förtroende för detta projekt. Ett särskilt tack riktar vi till polischefen Stefan Yngstrand och polisen Helena Andersson som varit behjälpliga med svar på våra frågor.
Vid detta tillfälle vill vi också passa på att tacka vår handledare, Eivor Hoffert Pålsson, som tålmodigt diskuterat projektet med oss, besvarat våra frågor och väglett oss från början till slut. Vi är oerhört tacksamma för det kunnande som du lyckats förmedla till oss, vilket vi kommer att bära med oss.
Tack Anette Andreasson för dina nyttiga tips och idéer kring teknikaliteter i PowerPoint och enkättryckning. Du har fungerat som en spindel i nätet när vi sökt svar på frågor kring detta.
Vi vill tacka alla ni andra som varit hjälpsamma i projektarbetet, däribland Markus Niklasson som fotograferade bilden till postern och vägledde oss i Photoshop.
Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott och givande samarbete som inte bara genererat i en ökad kunskap och förståelse om varandra och grupparbetsprocessen, utan även gett oss en bred inblick i ungdomars vardag i Hylte kommun.
Högskolan i Halmstad, 09-01-15
Hanna, Eva och Maja
3
Innehållsförteckning Abstrakt Förord 1. Inledning ............................................................................................................................... 6 1.1 Uppdragsbeskrivning........................................................................................................ 6 1.2 Socialgeografisk beskrivning av Hylte kommun ............................................................. 7 1.3 Tidigare undersökningar och insatser............................................................................... 8 1.3.1 Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio ............................................... 8 1.3.2 Polisens trygghetsundersökning i Hallands län 2006 ................................................ 9 1.3.3 Bevakningsgrupper i Hylte kommun ...................................................................... 10 1.3.4 Brottsförebyggande arbete ...................................................................................... 11 1.3.5 Utvärdering av bevakningsgrupperna och inlandsgruppen i Hylte kommun .......... 11 1.4 Syfte och frågeställningar ............................................................................................... 12 2. Teoretisk koppling.............................................................................................................. 12 2.1 Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet ............................................................. 12 2.2 Empowerment ................................................................................................................ 13 3. Resultat av enkätundersökningen..................................................................................... 14 3.1 Bakgrundsfakta ............................................................................................................... 14 3.1.1 Vilken årskurs går du i? Vilken del av Hylte bor du i? ........................................... 14 3.2 Ungdomars trygghetskänsla i Hylte kommun ................................................................ 15 3.3 Ungdomarnas trygghetskänsla i relation till platser ....................................................... 17 3.4 Ungdomarnas trygghetskänsla i relation till rädsla, oro och polisen ............................. 23 3.5 Ungdomars och vuxnas attityder till trygghet ................................................................ 34 4. Analys av det insamlade materialet .................................................................................. 36 4.1 I vilken utsträckning upplever ungdomar trygghet i Hylte kommun? ........................... 37 4.2 Finns det platser där ungdomar känner trygghet? Vilka är dessa platser? ..................... 37 4.3 Hur ungdomars uppfattningar av trygghet förhåller sig till vuxnas uppfattningar av trygghet ................................................................................................................................. 41 4.4 Varierar ungdomars uppfattning om trygghet mellan olika årskurser, mellan tjejer och killar och med bostadsort? .................................................................................................... 43 5. Diskussion ........................................................................................................................... 44 5.1 Framtida förslag på forskning ........................................................................................ 46 6. Metodologiskt tillvägagångssätt ....................................................................................... 47 6.1 Utvärdering ..................................................................................................................... 47 6.1.1 Metodtriangulering .................................................................................................. 47 6.1.2 Kvantitativ metod .................................................................................................... 47 6.1.3 Skriftliga källor ....................................................................................................... 47 6.1.4 Intervjuer ................................................................................................................. 48 6.1.5 Socialgeografiska observationer ............................................................................. 48 6.2 Förberedelser .................................................................................................................. 49 6.2.1 LFA-metoden vid projektplanering ......................................................................... 49 6.2.2 Kontakter ................................................................................................................. 50 6.2.3 Insamlandet av material ute på fältet ....................................................................... 51 6.2.4 Utformande av enkät (operationalisering)............................................................... 51 6.2.5 Validitet och reliabilitet ........................................................................................... 54 6.3 Genomförande ................................................................................................................ 54 6.3.1 Urval ........................................................................................................................ 54
4
6.3.2 Distribuering av enkät ............................................................................................. 55 6.4 a) Bearbetning av materialet........................................................................................... 56 6.4 b) Redovisning av resultat .............................................................................................. 56 6.5 Metoddiskussion & etiska frågeställningar .................................................................... 57 6.5.1 För- och nackdelar med metoderna ......................................................................... 57 6.5.2 Etiska frågeställningar ............................................................................................. 59 7. Referenser ........................................................................................................................... 61 Bilaga 1: Karta över Hylte kommun Bilaga 2: Utvärderingsplan Bilaga 3: Informationsbrev om pågående trygghetsprojekt Bilaga 4: Enkätundersökning Bilaga 5: Tabeller
5
1. Inledning Detta kapitel har syftet att ge en introduktion till projektet, det vill säga en bakgrund till problemformuleringarna och hypoteserna, vilka återfinns i slutet av kapitlet. Till att börja med finns en beskrivning av studieområdet, vilken följs åt av en skildring av Hylte kommuns socialgeografiska miljö, som står i relation till ungdomars fysiska rörelser mellan det privata och det offentliga rummet. Detta eftersom deras vardagliga manövrer rör sig om att de tar sig från hemmet till skolan, från skolan till fritiden och från fritiden till hemmet. Detta följs av ett avsnitt som beskriver vissa forskningar och satsningar som tidigare har genomförts och står i relation till vårt projekt. Presentationen görs i kronologisk ordning och vi har valt att redogöra för syfte och resultat i dessa frågeställningar.
Utvärderingsprojektet har vi associerat med ett pussel, där pusselbitar är grundläggande och står i relation till varandra och begreppet trygghet (till exempel kommunikation, samarbete, fritid, skola et cetera). Ovannämnda pusselbitar i kombination med flera utgör det som behövs för att ungdomar ska känna sig trygga på väg i vardagen. Att vara på väg som ungdom innefattar bland annat att möten mellan yttre och inre faktorer ofta sker, mellan omvärld och individ. Detta måste hanteras på olika sätt. I hög grad påverkar och påverkas ungdomarna alltså av själva miljön de vistas i däribland relationer mellan sociala konstellationer, kapital och positioner. Genom livet formas individen av att bland annat gå fram och tillbaka på vägen. Ibland stannar individen till vid ett vägskäl för att göra viktiga val inför framtiden och ibland tar vägen en ny och en oväntad riktning. Under vägen möts individen av både medvind och motvind. Då och då hamnar individen i diket och kanske behöver ta hjälp av någon ”pusselbit” för att komma på rätt väg. Pusselbitar kan också flyttas om och det kan ta tid innan alla bitar hamnar på rätt plats.
1.1 Uppdragsbeskrivning Denna rapport handlar om en undersökning av ungdomars syn på trygghet och på uppdrag av lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) i Hylte kommun har denna undersökning utförts. Uppdraget har även utformats i samarbete med polismyndigheten i Hylte kommun, Länsförsäkringar Halland och företrädande för en högstadieskola i Hylte kommun. Att en utvärdering av situationen i Hylte kommun genomförts nu hör samman med uppdragsgivarens intresse att få detta utfört. Av vikt var med andra ord att utvärdera ungdomars attityder till trygghet i Hylte kommun, då det har genomförts en trygghetsundersökning bland vuxna i Halland 2006 som inte innehåller detta. I detta utvärderingsprojekt använde vi oss av en
6
högstadieskola som kanal för att nå ungdomarna, vilka står i fokus. Vad gäller högstadieskolan består denna av omkring 474 elever i årskurs sju till nio. De ungdomar som ingått i vår undersökningsgrupp är i åldrarna årskurs sju till nio.
Viktigt att framföra är att BRÅ inte varit intresserade av att undersöka hur ungdomars attityder kring trygghet ter sig i det privata rummet (till exempel hemmet) och att BRÅ ser på denna utvärdering som en vägledning för framtida fokus i Hylte kommun. Att utvärdera ungdomars attityder till trygghet kan bidra till att nya synsätt och idéer åskådliggörs, vilka kan främja en utveckling för invånarna som bor i denna kommun och bidra till förnyad kunskap om ungdomarnas uppfattningar av trygghet inom kommunen.
1.2 Socialgeografisk beskrivning av Hylte kommun Hylte kommun kan med sin närhet till naturen erbjuda avkoppling i form av exempelvis friluftsliv, vandring och fiske. Att bo i denna kommun är som att vara bosatt ute på landet med ett läge i både Smålands och Hallands landskap. Kommunen befolkas av omkring 10 400 invånare där huvuddelen bor i tätorterna Hyltebruk, Torup och Unnaryd. Andra bebodda orter inom denna kommun är Drängsered, Kinnared, Långaryd, Rydöbruk, Landeryd och Brännögård. Att framföra är att Hylte kommun är etablerat år 1907 kring pappersbruket Stora Enso, som är kommunens största arbetsgivare med sina drygt 900 anställda (www.hylte.se).
I Hyltebruks samhälle finns tillgång till den service som behövs föra att invånarna ska klara sig exempelvis bank, post, mataffärer, klädbutiker, bibliotek, apotek, arbetsförmedling, bio, teater och ett antal restauranger. Tillgänglighet till service ser lite olika ut beroende på vilken ort man befinner sig. Vissa orter har större tillgång till detta än andra och i en del orter har mataffären tagit över posthantering och tillhandahåller ett visst sortiment från apoteket. I flera av orterna har kommunen tagit beslut om nedläggning av sjukstuga, äldreomsorg och skola ur ett ekonomiskt syfte.
Hylte kommun har ett stort upptagningsområde med flera orter och bostadsområden som ser olika ut. Till största delen består kommunen av villaområden, men varje ort har något eller flera hyreshusområden och bostadsrätter. Bostadsområdena är i regel uppdelade och har vissa avgränsningar som till exempel rör sig om att vägar inom området har namn efter något tema eller är uppkallade efter något gammalt namn på stället/markägare som tidigare funnits där. Kommunen har ett rikt föreningsliv där det finns tillgång till många olika aktiviteter exempelvis ridning, fiske, gammeldans, flera sportaktiviteter, konst med mera, vilket gör att 7
de flesta kan hitta något att finna nöje i på sin fritid. Det ser även olika ut vad gäller fritidsverksamheter för ungdomar. Sportaktiviteter finns i hög grad tillgängliga och det finns några aktiva fritidsgårdar inom kommunen varav en ligger i Rydöbruk och en annan ligger i Torup (denna drivs genom ABF och är tillgänglig vissa tider för ungdomar). Skulle man som invånare inte vara nöjd med det utbud som finns i Hylte kommun finns det viss kommunikation till andra orter däribland bussar och tåg som med jämna mellanrum. Då boende i Hylte kommun har aktiviteter i vardagslag är möjligheterna att ta sig till och från närliggande orter begränsade, vilket med andra ord sker på eget initiativ. Det finns många vägar ut ur samhället till olika platser, vilket gör att samhället är lättillgängligt för till exempel trafikanter på genomfart.
Högstadieskolan ligger i ett relativt kuperat område i Hyltebruk. Vi får intrycket av en lugn och naturskön miljö. Bakom skolan finns en kulle med ett lummigt grönområde, en skog med otaliga stigar där man lätt kan ta sig till andra områden i samhället som exempelvis en kiosk, pizzeria, café, snabbköpsbutik och en klädaffär. Allra närmast skolan ligger en sporthall, simhall med ett fik och kiosk samt en bowlinghall. Eleverna har gymnastik och simlektioner här och det finns stora ytor att röra sig på i skolområdet. Skolan är uppdelad i olika zoner, då här finns elever från förskolan upp till årskurs 9. Vidare finns det ordentliga parkeringar för cyklar och bilar. Det finns även busshållsplatser där ungdomar kan kliva av och på bussarna eller skoltaxin. Invid dessa platser finns utsatta räcken, vilka markerar var ungdomarna ska stå för att undvika olyckor. I omgivningen omkring skolan finns hyresfastigheter, villaområden och större vägar med tung trafik. Eftersom kommunen består av en rad olika orter finns det spridning på människor både i åldrar och yrkesmässigt i omgivningen som även de kan röra sig fritt i området.
1.3 Tidigare undersökningar och insatser 1.3.1 Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio Åren 1995 och 1997 har Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet utfört riksrepresentativa enkätundersökningar bland ungdomar i årskurs nio. Åren 1999, 2001 och 2003 tog BRÅ på sig ansvaret att göra om undersökningarna. Syftet var att undersöka hur brottsligheten i den studerade åldersgruppen ser ut och hur den utvecklats med tiden. 2005 kom en rapport som sammankopplar de tidigare fem studierna. Syftet med denna rapport var att utifrån ungdomars egna uppgifter och jämförelser med de tidigare fem studierna upptäcka mönster av stöld, våld och andra problembetecknade handlingar (såsom skolk och
8
alkoholförtäring) när det gäller skolbarn i årskurs nio. Rapportens slutsats är att något slags brott begås samt att sannolikheten till ett problembetecknat handlande, som vi nämnde tidigare, är hög bland ungdomar i årskurs nio. Rapporten nämner också att avvikelser bland ungdomar i årskurs nio är vanligare bland pojkar än flickor. Rapporten tyder vidare på att det finns ett samband mellan brottsbelastning och olika sociodemografiska bakgrundsfaktorer. Samma sak gäller när man tittar på en koppling mellan de givna betygen och de brott som begåtts, då de ungdomarna som har lägre betyg oftare har begått brott. Dessutom har de ungdomar som visar större acceptans till brott och problembeteende också begått betydligt fler brott än de som har en mer skeptisk inställning till situationen. Resultaten i samma rapport åskådliggör på samma sätt att det är fler pojkar som utsätts för fysiskt våld än flickor. Mobbningen förekommer nästan i samma utsträckning för pojkar och flickor och är alltid relaterad till någon slags utsatthet för våld. De generella slutsatser man säger att man drar i rapporten är att det under perioden 1995-2003 har ägt rum en viss nedgång av brottsförekomsten totalt sett bland ungdomarna såsom stöld och skadegörelse, dock finns det regionala skillnader (Ring, rapport 2005: 4, s.5-52).
1.3.2 Polisens trygghetsundersökning i Hallands län 2006 2006 genomförde polismyndigheten i Hallands län en trygghetsundersökning bland vuxnas uppfattning av trygghet inom denna kommun. Denna undersökning visar att det råder en mindre trygghetskänsla i vissa delar av Hylte kommun än genomsnittet i Hallands län till följd av att viss brottslighet såsom stöld, inbrott och skadegörelse gjort avtryck inom kommunen. Av vikt är att det även framkom att de vuxna invånarnas rädsla för att utsättas för brott är avsevärt högre till skillnad från övriga kommuner i Halland. Det visar sig även i denna undersökning att majoriteten av de vuxna är trygga inom kommunen, dock skiljer sig de vuxnas attityder till trygghet respektive otrygghet åt beroende på vilken del av Hylte kommun de är bosatta. De vuxna som bor i Unnaryd och Hylte övriga delar är i högre grad trygga än de vuxna som bor i Hyltebruk och Torup (Polisens trygghetsundersökning Hallands län 2006, Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen & Skriftlig analys av Hylte kommun 2007 s. 1).
Vad gäller orten Torup framkommer det av undersökningen att det här råder stora problem med ordningsstörningar såsom nedskräpning, skadegörelse, alkoholister och ungdomsgäng. Trafikproblem redogörs även vara hög samt att oron för att utsättas för brott i till exempel den egna bostaden är högre än genomsnittet. Här råder en hög otrygghet och av undersökningen framgår det också att rädsla för vissa personer förekommer samt att vissa aktiviteter låter man bli att utföra. Att framföra är att boende här upplever att polisen i hög omfattning tar verksam 9
del
i
problem i
samhället
(Polisens
trygghetsundersökning Hallands
län 2006,
Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen & Skriftlig analys av Hylte kommun 2007 s. 1).
I Hyltebruk visar det sig att det här finns stora problem med ordningsstörningar såsom skadegörelse, alkoholister, narkomaner och kvinnor som antastas. På samma nivå som genomsnittet finns det i detta område problem med ungdomsgäng. Det finns även här trafikproblem och själva utsattheten för brott till exempel skadegörelse är hög samt att oron för brott (inbrott i den egna bostaden, misshandel et cetera.) är högre än genomsnittet. Här råder stor otrygghet och rädsla för vissa personer samt att man avstår från att utföra vissa aktiviteter. Det presenteras även att de boende i hög omfattning anser att polisen inte bryr sig om
problem inom
området
(Polisens
trygghetsundersökning Hallands län 2006,
Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen & Skriftlig analys av Hylte kommun 2007 s. 2).
I Unnaryd föreligger mindre problem med ordningsstörningar däribland nedskräpning, skadegörelse,
missbrukare
och
ungdomsgäng.
Emellertid
är
trafikproblemen
som
genomsnittet. Vad gäller utsattheten för brott är denna låg och boende är inte så oroliga för att utsättas för överfall utomhus, dock råder det en hög oro av stöld och skadegörelse angående färdmedel. I detta samhälle är tryggheten mycket hög och de boende avstår i väldigt liten utsträckning från olika aktiviteter samt att åsikten att polisen bryr sig om problemen här råder i hög omfattning (Polisens trygghetsundersökning Hallands län 2006, Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen & Skriftlig analys av Hylte kommun 2007 s. 2).
Jämfört med genomsnittet existerar det lägre problem i Hylte kommuns övriga delar med ordningsstörningar (särskilt ungdomsgäng) här och de boende uppfattar att till exempel tung trafik är ett problem. Att påpeka är att utsatthet för brott är låg (skadegörelsebrott), men boende är oroliga för brott såsom inbrott i egen bostad och en lägre oro över misshandel och överfall råder. De boende upplever en hög trygghet i dessa delar av Hylte och avstår i mycket liten utsträckning från olika aktiviteter. De boende upplever både att polisen bryr sig och inte bryr sig om de lokala problemen samt att en mindre del inte vet om polisen bryr sig eller inte (Polisens
trygghetsundersökning
Hallands
län
2006,
Rikspolisstyrelsen,
Controlleravdelningen & Skriftlig analys av Hylte kommun 2007 s. 2-3).
1.3.3 Bevakningsgrupper i Hylte kommun Det finns fem bevakningsgrupper i olika delar av Hylte kommun som har startats på grund av invånarnas egen vilja till att göra en insats och försöka nå en brottsförebyggande effekt. Den 10
första bevakningsgruppen sattes igång under år 1998 och den senaste under 2008. Bevakningsgrupperna har medfört att både deltagarna i dessa grupper har kommit att känna sig tryggare i samhället samt invånarna överlag, vilka ser bekräftande till uppgiften bevakningsgrupperna har. Värt att nämna är att efter att trygghetsundersökningen 2006 genomfördes kom bevakningsgrupperna att tillföra ny ”energi” till arbetet de uträttar (muntlig information från uppdragsgivare BRÅ och Utvärdering av bevakningsgrupperna i Hylte kommun 2008).
1.3.4 Brottsförebyggande arbete Pågående brottsförebyggande insatser är gjorda till viss del, bland annat är en broschyr utformad i samarbete med Länsförsäkringar Halland, Hylte kommun, Landstinget Halland och Polismyndigheten i Hallands län. Broschyren har nått varje hushåll i Hylte kommun 2006-2007 genom ett massutskick och idag finns denna tillgänglig på BRÅ:s hemsida. I broschyren finns det information om olika enheter dit man kan vända sig för att få stöd, exempel på detta kan vara kvinnojour, familjecentral och brottsofferråd. Det finns också allmänna råd om hur privatpersoner kan skydda sitt hem, sin bil, moped eller tillhörigheter. Det går även att läsa om information kring olika insatser som rör just ungdomar. Exempel på detta är en alkoholenkät som har gått ut till ungdomar i årskurs 9 år 2006, projekt om tobak och alkohol i skolorna, alkoholpolicy inom föreningslivet, nattvandrande föräldrar i samverkan med polis och hälsopedagoger. Det går även att läsa om studien ”Ung i Halland” som genomförs vart femte år i Halland och är till för att främja ungdomars hälsa och levnadsvanor (Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun s. 5).
1.3.5 Utvärdering av bevakningsgrupperna och inlandsgruppen i Hylte kommun År 2008 genomfördes det två utvärderingar i Hylte kommun av studenter på högskolan i Halmstad. Den ena utvärderingen handlade om inlandsgruppens arbetsmetoder och insatser. Den andra syftade till att utvärdera bevakningsgrupperna i Hylte kommun och deras effekt samt påverkan av trygghetskänslan. Båda utvärderingarna påvisar att tryggheten hos invånarna till viss del har minskat (Laurin, Olsson, Ramsten & Tiger Utvärdering av bevakningsgrupperna i Hylte kommun 2008 & Nikolic, Mlinaku & Zeneli Utvärdering av inlandsgruppens arbetsmetoder och insatser 2008).
11
1.4 Syfte och frågeställningar Utvärderingens syfte är att undersöka ungdomars attityd kring trygghet i vardagen i det offentliga rummet i Hylte kommun. Med det offentliga rummet menar vi sammanhang som fritid, skola och bostad och i vilken grad ungdomar uttrycker att de anser sig vara trygga (trygghet) när de befinner sig på olika platser inom kommunen.
Frågeställningar vi söker svar på är (våra problemfrågeställningar kom vi att formulera med utgångspunkt i vårt syfte och lyder enligt följande);
I vilken utsträckning upplever ungdomar trygghet i Hylte kommun? Finns det platser där ungdomar känner trygghet? Vilka är dessa platser? Varierar ungdomars uppfattning om trygghet mellan olika årskurser, mellan tjejer och killar och med bostadsort? Hur förhåller sig ungdomars uppfattningar av trygghet till de vuxnas uppfattningar i tidigare genomförd trygghetsundersökning 2006 i Hylte kommun? Finns det likheter och skillnader?
2. Teoretisk koppling Detta kapitel har för avsikt att presentera den teori och det begrepp som vi kopplat till studieområdet, vilka har varit av betydelse för att klarlägga det insamlade materialet.
2.1 Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet Definition av trygghet finns såsom Anthony Giddens (1997) uttryck ontologisk trygghet, vilken kan beskrivas som den tillit till omvärlden och den egna självbilden som en person har och som gör att en individ kan fungera i vardagslivet. Det handlar om att känna en slags tillit till vardagliga sociala interaktioner och sammanhang. Individen förväntar sig att personer ska bete sig på ett visst sätt och att världen fungerar enligt vissa mönster. Giddens menar att ontologisk trygghet skapas mycket tidigt i livet. Tryggheten har sitt ursprung i emotionell och kognitiv tillit till vissa personer, det vill säga det lilla barnets förtröstan till omsorgspersonen. Då detta förtroende till stor del bygger på en kärleksfull relation mellan barnet och omsorgspersonen blir självidentiteten i hög grad kopplat till andra personers uppskattning. Ontologisk trygghet skapas genom rutiner och upprepade handlingar i barnets och omsorgspersonens vardag (ibid.92). Självidentiteten är vidare beroende av tillit till omvärlden och andra människor vilket gör att den enskilda individen allt oftare får omdefiniera sig själv i
12
det moderna samhället för att bevara någon form av trygghet. Då samhället befinner sig i ständig rörelse och samtidigt förändrar förutsättningarna för att leva.
Vi har i denna undersökning valt att utgå från Giddens definition av trygghet och vår tolkning av begreppet är att trygghet definieras olika beroende på vem man frågar och vad som anses vara trygghet är högst subjektivt. Det bör framhållas att känslor och attityder i hög grad står i relation till detta begrepp. I vår tolkning av Giddens syftar begreppet till avsaknad av rädsla eller av en yttre hotbild. Trygghet ses även vara en känsla som väcks då individens välbefinnande inte oroas eller hotas av en företeelse som utgör en del av människans omgivning. Trygghet är vidare den subjektiva upplevelsen av att känna kontroll över en situation och tillit till andra människor. Trygghet handlar således inte bara om social välfärd, självkänsla eller folkhälsa. I vår studie begränsar vi även begreppets betydelse till trygghet från olika slags brott, våldrisk och misshandel inom det omtalade området. Upplevelsen av trygghet är därför beroende av många faktorer. Att påpeka är att trygghet också innebär att individen kan ha kontroll över vilka risker som omger en, och att denne kan undvika dem. Trygghet handlar om tilltro till sig själv, att tro sig själv kunna lösa saker och ting, att våga lita på sin egen bedömning och förmåga att ta sig an vardagen. Känna välbefinnande, rätten till det sociala och fysiska rummet och frånvaro av hot ska individen kunna känna där individen vistas dagligen och handskas med verkligheten, det vill säga när individen rör sig mellan det privata och offentliga rummet. I tolkningen av trygghet har vi även tolkat otrygghet. Begreppet har kommit att begränsas till rädslan för att bli utsatt för brott eller att bli skadad.
2.2 Empowerment Empowerment betraktas till sin helhet beröra människans egna förmågor till att förse sig med sig makt och därför kan begreppet förklaras innehålla ett utvecklingsförlopp och/eller ett syfte. Främst handlar det om att förse sig själv med makt. Att synliggöra och ifrågasätta maktstrukturer utgör en nödvändighet för att empowerment ska kunna förekomma. Viktigt är att ge upplysning på just vad som kan behöva genomgå en förändring. Att framhäva är att jämställdhet ses vara en del av begreppet, med anledning av att det är frågan om att inte se till klassystem likt Bourdieus skala, som avser tre kapital; det sociala, det ekonomiska och det kulturella. Där det förstnämnda syftar till den familj och släkt man föds/väser upp i. Det ekonomiska kapitalet rör själva måttet på ens ägodelar och vad man äger. Vad gäller det kulturella kapitalet hänvisar detta till exempel utbildningsnivå och kunskap om kultur (Svensson 2008 s. 31-32 & Chowdhury & Vilde Wahl 2007 s. 102-103). 13
3. Resultat av enkätundersökningen I detta kapitel redovisar vi resultat från vår trygghetsundersökning. För den intresserade finns tabeller
över
resultatet
bifogat
(se
bilaga
5).
Vi
inleder
med
att
presentera
bakgrundsvariablerna, det vill säga information om undersökningsgruppen däribland kön, årskurs och boendeort. Fortsättningsvis har vi delat upp kapitlet utifrån olika teman, som innehållsmässigt behandlar den röda tråden i undersökningen. Vi börjar med att uppvisa resultat som handlar om ungdomarnas trygghetskänsla i Hylte kommun. Därefter presenteras ungdomarnas trygghetskänsla i relation till olika platser samt vad gäller ungdomarnas rörlighet mellan dessa. Det som även redovisas i detta avsnitt är ungdomars trygghetskänsla i relation till oro och rädsla samt deras känsla av trygghet i relation till polisen. Kapitlet avslutas med ett avsnitt som sätter ungdomarnas attityder i relation till de vuxnas i den tidigare trygghetsundersökningen från 2006. Att påpeka är att det inte går att uttala sig om att resultaten överensstämmer med varandra, eftersom vår studie och den tidigare studien inte är utformade utifrån samma struktur. Resultatet presenteras i tabell- och diagramform med en förklarande text i anslutning till de ovannämnda temana. Materialet ligger till grund för analys och diskussion i nästkommande kapitel, vilket följs åt av ett metodkapitel.
3.1 Bakgrundsfakta Vår enkätundersökning delades ut till totalt 221 elever och 175st besvarade enkäten, vilket utgör en svarsfrekvens på 79,2% av undersökningsgruppen (ungdomar i åldrarna årskurs sju till nio). Detta innebär ett externt bortfall på 20,8%. Nedan redovisas en sammanfattande bakgrundsinformation om respondenterna i denna undersökning.
3.1.1 Vilken årskurs går du i? Vilken del av Hylte bor du i? I årskurs sju besvarades enkäten av totalt 69st ungdomar däribland 44st tjejer och 25st killar. I årskurs åtta var det 54st ungdomar som svarade på enkäten och svaren inkom från 27st tjejer respektive 27 killar. I årskurs nio deltog totalt 52st ungdomar och bland dem var 22st tjejer och 30st killar. Var undersökningsdeltagarna är bosatta inom Hylte kommun framgår nedan av tabell 1.
14
Tabell 1 Svarsfördelning på vilken ort deltagande i undersökningen är bosatta
Torup Hyltebruk Unnaryd Hylte övriga delar Totalt
12,1 % 42,3 % 9,2 % 36,4 % n= 173
3.2 Ungdomars trygghetskänsla i Hylte kommun I fråga om undersökningsgruppen uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle svarar lika många ungdomar att de uppfattar Hylte som ett tryggt samhälle som att de inte vet om de uppfattar Hylte som en trygg kommun. Det är en mindre andel av respondenterna som anser att kommunen är en otrygg plats (se stapeldiagram 1). Det finns ett signifikant samband mellan kön och hur uppfattningarna skiljer sig i denna fråga.1 Killar (50,6 %) uppfattar i större omfattning än tjejer (33,3 %) att Hylte kommun är ett tryggt samhälle. Tjejerna (54,4 %) säger till större delen än killarna (27,2 %) vet inte. Det finns även tendens till skillnad mellan var respondenterna bor och om de uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle. Att påtala är att denna skillnad inte går att fastställa med statistisk säkerhet (e.s.)2. Respondenter som bor i Hyltebruk (52,2 %) och Hylte övriga delar (23,2 %) uppfattar Hylte kommun som en trygg plats till större del än de respondenter som är bosatta i Torup (8,7 %) och Unnaryd (3,5 %). Att påpeka är att respondenter som är bosatta i Hylte övriga delar (44,8 %) jämfört med respondenter som bor i Torup (27,6 %), Unnaryd (3,5 %) och Hyltebruk (24,1 %) till störst del inte uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle. Det är för övrigt flest respondenter som bor i Hylte övriga delar (45,1 %) och Hyltebruk (39,4%) i jämförelse med de som är bosatta i Torup (9,9 %) och Unnaryd (5,6 %), som inte vet om de uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle. Det finns också benägenhet till skillnad mellan i vilken årskurs respondenterna går i och hur de ställer sig i denna fråga, men den statistiska säkerheten går inte att fastlägga (e.s.)3. I årskurs 7 (45,5 %) tenderar ungdomarna att i något högre grad än de som går i årskurs 8 (37,7 %) och årskurs 9 (40,4 %) att uppfatta Hylte kommun som ett tryggt samhälle. Ungdomarna i årskurs 8 (24,5 %) går även i riktning mot att i högre utsträckning än ungdomarna i årskurs 7 (12,1 %) och årskurs 9 (15,4 %) att inte uppfatta Hylte kommun som ett tryggt samhälle. I årskurs 9 (44,2 %) är ungdomarna emellertid något mer osäkra än årskurs 7 (42,4 %) och 8 (37,7 %).
1
Pearson Chi2 <0,001 Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). 3 Ibid. 2
15
Stapeldiagram 1 Utfall på fråga ”Jag uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle” N 171 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ja
Nej
Vet inte
Vad gäller om ungdomarna känner sig trygga då de befinner sig i Hylte kommun menar en majoritet av ungdomarna att de gör det (se tabell 2). Resultatet visar att det finns en tendens till att det skiljer sig mellan könen och deras attityder i denna fråga. Alltså att tjejerna (51,9 %) känner sig mer trygga än killarna (48,1 %) och att tjejerna (63,6 %) också svarar att de i högre utsträckning än killarna (36,4 %) känner sig osäkra i frågan, dock går det inte att fastställa den statistiska säkerheten (e.s.)4. Det finns även en tendens till att urskilja ett samband
(e.s)5
mellan
ungdomarnas
attityder
och
var
de
är
bosatta.
De
undersökningsdeltagare som är bosatta i Hyltebruk (47,3 %) känner sig mer trygga än de ungdomar som är bosatta i Hylte övriga delar (31,3 %), Torup (11,5 %) och Unnaryd (9,9 %). Ungdomar som bor i Hylte övriga delar (52,6 %) svarar i högre utsträckning än de som bor i Hyltebruk (31,6 %), Torup (5,3 %) och Unnaryd (10,5 %) att de inte känner sig trygga. De som bor i Hylte övriga delar (50 %) uttrycker dessutom att de i högre grad än de som bor i Hyltebruk (22,7 %), Torup (22,7 %) och Unnaryd (4,6 %) är osäkra i frågan. Det går också att urskilja tendens till att respondenternas attityder skiljer sig beroende på vilken årskurs de går i (e.s.)6. De ungdomar som går i 7an (42,1 %) tenderar att i högre utsträckning känna sig tryggare än de som går i 8an (30,8 %) och 9an (27,1 %). Respondenterna som går i sjuan (42,1 %) menar även i högre utsträckning än de som går i åttan (26,3 %) och nian (31,6 %) att de inte känner sig trygga när de befinner sig i Hylte kommun. Ungdomarna i 9an (40,9 %) ställer sig mer osäkra i frågan än 7orna (22,7 %) och 8orna (36,4 %).
4
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid. 6 Ibid. 5
16
Tabell 2 Utfall på fråga ”Jag känner mig trygg när jag befinner mig i Hylte kommun”
Instämmer helt/delvis Jag känner mig trygg när jag befinner mig i Hylte kommun 76,4 %
Tar helt/delvis avstånd Osäker
Totalt
11 %
n=174
12,6 %
3.3 Ungdomarnas trygghetskänsla i relation till platser Övervägande respondenter svarar att fritiden är den plats som de känner sig som mest trygga på. Skolan och bostadsområdet är även platser som ungdomarna i stor utsträckning menar att de känner sig trygga på (se tabell 3). Respondenternas svar tenderar dock att skilja sig åt (e.s.)7 beroende på hur trygga ungdomarna känner sig i bostadsområdet, skolan och fritiden. Tjejerna (52,4 %) i undersökningsgruppen svarar att de i större utsträckning än killarna (47,6 %) att de känner sig trygga på fritiden och tjejerna (54,3 %) känner sig även mer trygga i bostadsområdet än killarna (45,7 %) samt att tjejerna (56,1 %) dessutom känner sig tryggare än killarna (43,9 %) i skolan. Ungdomarnas uppfattningar går även i riktning mot att skilja sig åt (e.s.)8 beroende på var de är bosatta. De som är bosatta i Hyltebruk (41,9 %) känner sig tryggare på fritiden än de som bor i Hylte övriga delar (36 %), Torup (12,3 %) och Unnaryd (9,8 %). De undersökningsdeltagare som är bosatta i Hyltebruk (40,9 %) och Hylte övriga delar (39 %) är de som känner sig som mest trygga i bostadsområdet till skillnad från de som bor i Torup (12,1 %) och Unnaryd (8 %). På skolan är det de som bor i Hyltebruk (41,6 %) och Hylte övriga delar (37,2 %) som känner sig tryggare än de som är bosatta i Torup (11,7 %) och Unnaryd (9,5 %). Respondenternas uppfattningar tenderar även att gå isär (e.s.)9 beroende på vilken årskurs de går i. Det är ungdomarna som går i sjuan (38,4 %) som är tryggare än de som går i åttan (32,3 %) och nian (29, 3 %) på fritiden. De ungdomar som går i årskurs 7 (36,4 %) tenderar att vara tryggare i bostadsområdet än de ungdomar som går i årskurs 8 (33,1 %) och årskurs 9 (30,5 %). På skolan är det ungdomarna i årskurs 7 (39,6 %) som går i riktning mot att vara tryggare än de som går i åttan (33,8 %) och nian (26,6 %).
7
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid. 9 Ibid. 8
17
Tabell 3 Utfall på fråga ”Jag känner mig trygg…”
Instämmer helt/delvis
Tar helt/delvis avstånd Osäker
Totalt
95,9 %
2,9 %
1,2 %
n=171
... på skolan och i skolområdet 81,3 %
6,4 %
12,3 %
n=175
… i bostadsområdet
8,6 %
5,1 %
n=171
Jag känner mig trygg… … på fritiden
86,3 %
På sin fritid menar de flesta av ungdomarna att de till största delen tillbringar denna hemma hos kompis, på sportaktiviteter och på annan ort utanför Hylte kommun. Att påpeka är att ungdomarna i hög grad inte spenderar sin fritid på fritidsgård, bibliotek och Örna City (se tabell 4). Emellertid finns det en tendens till skillnad (e.s.)10 mellan könen och var de till största delen tillbringar sin fritid. Tjejerna (55,3 %) går i riktning mot att spendera sin fritid i högre utsträckning än killarna (44,7 %) hemma hos kompis. Tjejerna (56,5 %) tenderar även att tillbringa sin fritid på bibliotek i högre utsträckning än killarna (43,5 %) och tjejerna (54,1 %) lutar även åt att spenderar sin fritid i större utsträckning än killar (45,9 %) sportaktiviteter. Tjejerna (56,5 %) tenderar dessutom att spendera sin fritid på annan ort i högre grad än vad killarna (43,5 %) gör. Dock tillbringar killarna (100 %) i högre utsträckning sin fritid på fritidsgård än tjejerna (0 %). Och killarna (63,2 %) spenderar även sin fritid på Örna City i högre grad än tjejerna (36,8 %). Det finns även en tendens till samband mellan var respondenterna bor och deras uppfattningar kring detta, dock är denna inte statistiskt garanterad (e.s.)11. Ungdomar som är bosatta i Hyltebruk (42,6 %) spenderar sin fritid i högre grad hemma hos kompis än de som är bosatta i Hylte övriga delar (35,1 %), Torup (11,5 %) och Unnaryd (10,8 %). Ungdomar som bor i Hylte övriga delar (41, 8 %) tenderar i större utsträckning än de som bor i Hyltebruk (30,7 %), Torup (17,6 %) och Unnaryd (9,9 %) att tillbringa sin fritid på annan ort. Respondenter som är bosatta i Hyltebruk (60,9 %) går i riktning mot att tillbringa sin fritid i högre grad på bibliotek än de som bor i Hylte övriga delar (34,8 %), Torup (0 %) och Unnaryd (4,3 %). De ungdomar som bor i Hyltebruk tenderar att spendera sin fritid på sportaktiviteter i högre grad än de som bor i Hylte övriga delar (30,6 %), Torup (11,2 %) och Unnaryd (9,2 %). Respondenterna som bor i Hyltebruk (40 %) och Hylte övriga delar (40 %) har en viss tendens till att i högre grad tillbringa sin fritid på fritidsgård än de som är bosatta i Torup (0 %) och Unnaryd (20 %). De ungdomar som bor i Hyltebruk (66,7 %) går i riktning mot att spendera sin fritid på Örna City i större utsträckning 10 11
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid.
18
än de som bor i Hylte övriga delar (16,7 %), Torup (5,5 %) och Unnaryd (11,1 %). Det finns även en tendens till samband (e.s.)12 mellan i vilken årskurs ungdomarna går i och hur de ställer sig i denna fråga. De ungdomar som går i årskurs 7 (39,3 %) tenderar i högre utsträckning än de som går i årskurs 8 (32 %) och 9 (28,7 %) att tillbringa sin fritid hemma hos kompis. Respondenter som går i åttan (35,9 %) går i riktning mot att i högre grad spendera sin fritid på annan ort än de som går i sjuan (32,6 %) och nian (31,5 %). Ungdomar i nian (47,8 %) tillbringar sin fritid på bibliotek i högre utsträckning än de som går i sjuan (34,8 %) och åttan (17,4 %). I årskurs 7 (39,8 %) vistas ungdomar i högre grad på sportaktiviteter på sin fritid än vad ungdomarna i årskurs 8 (34,7 %) och 9 (25,5 %) gör. De respondenter som går i sjuan (47,3 %) tillbringar i högre utsträckning sin fritid på Örna City än de som går i åttan (15,7 %) och nian (37 %). I årskurs 9 (60 %) tillbringar ungdomarna sin fritid i högre utsträckning än årskurs 7 (20 %) och 8 (20 %) sin fritid på fritidsgård. Tabell 4: Utfall på fråga ” Jag tillbringar min fritid på följande plats…”
Jag tillbringar min fritid på följande plats… Ja
Nej
Vet inte
Totalt
… sportaktiviteter
58,7 %
36,5 %
4,8 %
n=167
… hemma hos kompis
90,4 %
6,6 %
3%
n=166
… annan ort utanför Hylte
55,1 %
27,5 %
17,4 %
n=167
… fritidsgård
3%
86,8 %
10,2 %
n= 167
… bibliotek
13,7 %
78,6 %
7,7 %
n= 168
… Örna City
11,4 %
77,8 %
10,8 %
n= 167
Det är överlag fler ungdomar som känner sig trygga än otrygga på ovannämnda platser. Vidare ger flest respondenter uttryck åt att de känner sig trygga då de befinner sig hemma hos kompis, dock är det många ungdomar som även känner sig trygga då de befinner sig på någon sportaktivitet, på biblioteket och annan ort utanför Hylte kommun (se tabell 5). Det finns en benägenhet för att det skiljer sig mellan kön och huruvida de känner sig trygga på dessa platser (e.s.)13. Tjejerna (56,8 %) i undersökningsgruppen går i riktning mot att vara mer trygga än killarna (43,2 %) på bibliotek. Tjejerna (52,9 %) tenderar även att vara mer trygga 12 13
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid.
19
än killarna (47,1 %) på sportaktivitet. Likaså vad gäller hemma hos kompis, då lutar det också åt att tjejerna (54,1 %) är trygga i högre grad än killarna (45,9 %). Vad gäller annan ort utanför Hylte kommun går tjejerna (56 %) även här i riktning mot att vara mer trygga än killarna (44 %). Dock tenderar killarna (58,2 %) att vara mer trygga än tjejerna (41,8 %) på fritidsgård samt att killarna (53,8 %) även går i riktning mot att i högre utsträckning än tjejerna (46,2 %) vara trygga på Örna City. Det finns även en tendens till skillnad mellan ungdomarnas attityder och var de är bosatta (e.s.)14. De ungdomar som bor i Hyltebruk (46,1 %) går i riktning mot att känna sig tryggare på bibliotek än ungdomarna i undersökningen som är bosatta i Torup (13,7 %), Unnaryd (10,2 %) och Hylte övriga delar (30 %). Respondenter som bor i Hyltebruk (40,7 %) tenderar även att känna sig trygga i högre grad på fritidsgård än respondenter som bor i Torup (18,5 %), Unnaryd (5,6 %) och Hylte övriga delar (35,2 %). De som är bosatta i Hyltebruk (52,4 %) tenderar också att känna sig trygga i högre utsträckning än de som bor i Torup (14,3 %), Unnaryd (11,1 %) och Hylte övriga delar (22,2 %) på Örna City. Vad gäller hemma hos kompis lutar det åt att de som är bosatta i Hyltebruk (43,9 %) även här känner sig tryggare än de som bor i Torup (12,7 %), Unnaryd (9,6 %) och Hylte övriga delar (33,8 %). Respondenter som är bosatta i Hyltebruk (45,8 %) tenderar dessutom att känna sig mer trygga på sportaktivitet än respondenter som är bosatta i Torup (14,4 %), Unnaryd (9,3 %) och Hylte övriga delar (30,5 %). I fråga om annan ort utanför Hylte kommun tenderar de som bor i Hyltebruk (38,8 %) att känna sig tryggare än de som bor i Torup (15,3 %), Unnaryd (10,2 %) och Hylte övriga delar (35,7 %). Det lutar också åt att respondenternas attityder skiljer sig åt beroende på vilken årskurs de går i (e.s.)15. Ungdomar som går i sjuan (42 %) tenderar att känna sig trygga i högre grad än årskurs 8 (29 %) och 9 (29 %) på annan ort utanför Hylte kommun. Sjuorna (39,5 %) går även i riktning mot att känna sig tryggare än åttorna (35,3 %) och niorna (25,2 %) på sportaktivitet. De ungdomar som går i årskurs 7 (40,3 %) lutar åt att känna sig mer trygga hemma hos kompis än ungdomar i årskurs 8 (30,2 %) och 9 (29,5 %). På Örna City tenderar ungdomarna i årskurs 7 (38,4 %) att känna sig tryggare än ungdomarna i årskurs 8 (37 %) och 9 (24,6 %). Ungdomar som går i sjuan (41,8 %) går dessutom i riktning mot att känna sig mer trygga på fritidsgård än ungdomar som går i åttan (38,2 %) och nian (20 %). På biblioteket tenderar ungdomarna i årskurs 7 (44 %) att även här känna sig trygga i högre utsträckning än ungdomarna i årskurs 8 (28 %) och 9 (28 %).
14 15
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid.
20
Tabell 5: Utfall på fråga ”Jag känner mig trygg…”
Jag känner mig trygg…
Ja
Nej
Vet inte
Totalt
… på biblioteket
71,1 %
6,6 %
22,3 %
n=166
… på sportaktivitet
71,2 %
6%
22,8 %
n=167
… hemma hos kompis
94,1 %
1,2 %
4,7 %
n=169
… fritidsgård
33,5 %
12,8 %
53,7 %
n=164
… Örna City
38,9 %
15 %
46,1 %
n=167
... annan ort utanför Hylte kommun
60,2 %
7,2 %
32,5 %
n=166
Det går att utskilja en hög trygghetskänsla hos ungdomarna när de gick på låg- och mellanstadiet (se tabell 6). Det finns ett samband mellan kön och attityder gällande detta som dock inte kan säkerställas statistiskt (e.s.)16. På lågstadiet lutar det åt att tjejerna (55,7 %) kände sig tryggare än killarna (44,3 %) och på mellanstadiet tenderar även tjejerna (56,9 %) att i högre grad än killarna (43,1 %) känt sig trygga. Ytterligare ett ej statistiskt säkerställt samband finns mellan respondenternas attityder och årskurs (e.s.)17. De ungdomar som går i årskurs 7 (37,1 %) går i riktning mot att ha känt sig tryggare på lågstadiet än de som går i årskurs 8 (33,6 %) och 9 (29,3 %). Sjuorna (39,4 %) tenderar även att i högre grad än åttorna (33,6 %) och niorna (27 %) att ha känt sig tryggare på mellanstadiet. Det finns även en tendens till samband mellan var ungdomarna är bosatta och hur trygga de kände sig på lågoch mellanstadiet (e.s.)18. De ungdomar som är bosatta i Hylte övriga delar (40,7 %) och Hyltebruk (38,5 %) tenderar i högre grad än de som är bosatta i Torup (11,9 %) och Unnaryd (8,9 %) att ha känt sig trygga på mellanstadiet. Ungdomarna som är bosatta i Hyltebruk (39,1 %) och Hylte övriga delar (39,1 %) lutar även åt att i större utsträckning än de som bor i Torup (11,6 %) och Unnaryd (10,1 %) att ha känt sig trygga på lågstadiet.
16
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid. 18 Ibid. 17
21
Tabell 6: Utfall på fråga ”Jag kände mig trygg när jag gick på…”
Jag kände mig trygg när jag Instämmer gick på… helt/delvis
Tar helt/delvis avstånd Osäker
Totalt
… lågstadiet
81,9 %
9,9 %
8,2 %
n=171
… mellanstadiet
80,1 %
12,9 %
7%
n=171
Det är en majoritet av respondenterna som uttrycker att de känner sig trygga med de fritidsaktiviteter som finns i Hylte kommun (se tabell 7). Det finns en tendens till skillnad mellan könen och ifall de känner sig trygga med de fritidsaktiviteter som finns, dock är denna skillnad inte signifikant (e.s.)19. Tjejerna (57,5 %) går i riktning mot att känna sig mer trygga med de fritidsaktiviteter som finns inom kommunen än killarna (42,5 %). Det finns också en tendens till skillnad mellan respondenternas attityder och var de är bosatta, dock är denna skillnad inte signifikant (e.s.)20. De ungdomar som bor i Hyltebruk (44 %) lutar åt att känna sig mer trygga med de fritidsaktiviteter som finns än de som bor i Hylte övriga delar (36,8 %), Torup (9,6 %) och Unnaryd (9,6 %). Det finns ytterligare en tendens till skillnad mellan respondenternas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.)21. Respondenter som går i årskurs 7 (37,8 %) går i riktning mot att känna sig mer trygga med de fritidsaktiviteter som finns än de som går i årskurs 8 (33,9 %) och 9 (28,3 %). Tabell 7: Utfall på fråga ”Jag känner mig trygg med de fritidsaktiviteter som finns i Hylte kommun”
Instämmer helt/ Jag känner mig trygg med de delvis fritidsaktiviteter som finns i Hylte kommun 75,6 %
Tar helt/delvis avstånd Osäker
Totalt
4,2 %
n=168
20,2 %
Övervägande delen av respondenterna känner sig trygga med sina kompisar på fritiden (se tabell 8). Det finns en tendens till skillnad mellan könen i denna fråga (e.s.)22, det vill säga att tjejerna (55,6 %) i undersökningsgruppen tenderar att känna sig tryggare med sina kompisar på fritiden än killarna (44,4 %) i undersökningsgruppen. Det finns även en tendens till skillnad mellan var ungdomar som är bosatta och deras attityder i denna fråga (e.s.) 23. Ungdomarna som är bosatta i Hyltebruk (39,7 %) och Hylte övriga delar (39,1 %) lutar åt att vara mer trygga än de som är bosatta i Torup (11,9 %) och Unnaryd (9,3 %). Att nämna är att 19
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid. 21 Ibid. 22 Ibid. 23 Ibid. 20
22
det även finns en tendens till skillnad mellan årskurserna och deras uppfattningar kring detta (e.s.)24. De ungdomar som går i årskurs 7 (38,6 %) går i riktning mot att känna sig tryggare än de i årskurs 8 (30,7 %) och 9 (30,7 %) i denna fråga. Vad gäller skolan och ungdomarnas trygghetskänsla bör det framhävas att majoriteten av ungdomarna uttrycker att de känner sig trygga med sina klasskompisar på skolan (se tabell 9). Att påpeka är att det finns ett samband mellan kön och hur de ställer sig i denna fråga (e.s.)25. Tjejerna (58,2 %) går i riktning mot att känna sig tryggare än killarna (41,8 %). Det finns förutom detta ett samband mellan var ungdomarna bor och hur trygga de känner sig med sina klasskompisar på skolan (e.s.)26. De ungdomar som bor i Hyltebruk (38,9 %) och Hylte övriga delar (38,2 %) lutar åt att vara mer trygga än de som bor i Torup (13,2 %) och Unnaryd (9,7 %). Det finns även ett annat samband som har med ungdomarnas uppfattning och i vilken årskurs de går i att göra (e.s.)27. Respondenterna som går i sjuan (36,3 %) går i riktning mot att känna sig mer trygga med sina klasskompisar på skolan än respondenterna som går i åttan (32,2 %) och nian (31,5 %). Tabell 8: Utfall på fråga ”Jag känner mig trygg med mina kompisar på fritiden”
Instämmer helt/delvis Jag känner mig trygg med mina kompisar på fritiden 90,5 %
Tar helt/delvis avstånd Osäker
Totalt
6,6 %
n=169
2,9 %
Tabell 9: Utfall på fråga ”Jag känner mig trygg med mina klasskompisar på skolan”
Instämmer helt/delvis Jag känner mig trygg med mina kompisar på skolan 85,9 %
Tar helt/delvis avstånd Osäker
Totalt
4,1 %
n=170
10 %
3.4 Ungdomarnas trygghetskänsla i relation till rädsla, oro och polisen Det är en majoritet av undersökningsgruppen som menar att de inte har låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla (se tabell 10). Det råder dock skillnad mellan könen och deras attityder kring detta (e.s.)28. Tjejerna (54,8 %) tenderar i högre grad än killarna (45,2 %) att inte ha låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla. Ett annat samband finns
24
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid. 26 Ibid. 27 Ibid. 28 Ibid. 25
23
mellan årskurs och ungdomarnas uppfattning (e.s.)29. Vidare skiljer sig ungdomars attityder åt beroende på var de är bosatta (e.s.)30. Respondenterna som är bosatta i Hylte övriga delar (41,2 %) lutar åt att i högre grad än de som bor i Hyltebruk (29,4 %), Torup (17,6 %) och Unnaryd (11,8 %) inte ha låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla. Ungdomarna som går i årskurs 7 (37,7 %) går i riktning mot att i högre utsträckning än ungdomarna som går i årskurs 8 (29,4 %) och årskurs 9 (32,9 %) inte ha låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla. Det råder dessutom åtskillnad mellan ungdomarnas attityder och olika områden i Hylte kommun. Det är överlag en majoritet som svarar att de inte har låtit bli att vara med i någon aktivitet vare sig det handlar om skolområdet, på fritidsaktiviteterna eller inom bostadsområdet (se tabell 10). Det finns emellertid ett samband mellan kön och deras uppfattningar (e.s.)31, som lutar åt att det är tjejerna (56,8 %) i denna undersökning som i större utsträckning än killarna (43,2 %) inte har låtit bli att vara med i någon aktivitet i bostadsområdet, i skolan är det även här tjejerna (53,8 %) som i högre grad än killarna (46,2 %) inte har låtit bli att vara med i någon aktivitet. Vad gäller fritiden är det också här tjejerna (57,2 %) som i högre omfattning än killarna (42,8 %) inte har låtit bli att vara med i någon aktivitet. Att påpeka är att det skiljer sig mellan var respondenterna bor och hur de svarar i frågan (e.s.)32. De respondenter som bor i Hyltebruk (45,4 %) går i riktning mot att i högre grad än de som bor i Hylte övriga delar (36,1 %), Torup (10 %), Unnaryd (8,5 %) inte ha låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla i skolan. Ungdomarna som är bosatta i Hyltebruk (45,1 %) tenderar även i högre omfattning än de som bor i Hylte övriga delar (34 %), Torup (11,7 %) och Unnaryd (9,2 %) att inte ha låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla i bostadsområdet. De ungdomar som bor i Hyltebruk (43,3 %) tenderar även att i högre grad än de som bor i Hylte övriga delar (35 %), Torup (11,9 %) och Unnaryd (9,8 %) att inte ha låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla på fritiden. Vidare råder det även ett samband mellan årskurs och hur ungdomarna ställer sig i denna fråga (e.s.)33. De ungdomar som går i sjuan (38,7 %) tenderar i högre grad än de ungdomar som går i åttan (31 %) och nian (30,3 %) att inte ha låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla i bostadsområdet. Ungdomarna som går i sjuan (37,2 %) tenderar i högre grad än de ungdomar som går i åttan (31,7 %) och nian (31 %) att inte ha låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla på fritiden. De ungdomar som går i årskurs 7 (35,7 %) går i riktning mot att i högre omfattning än ungdomarna som går i årskurs 8 (34,3 %) 29
Ibid. Ibid. 31 Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). 32 Ibid. 33 Ibid. 30
24
och årskurs 9 (30 %) att inte ha låtit bli att vara med i någon aktivitet på grund av rädsla i skolan. Tabell 10 Utfall på fråga ”Jag har låtit bli att vara med i någon aktivitet i Hylte kommun pga. att jag är rädd”
Jag har låtit bli att vara med i någon aktivitet… … i Hylte kommun pga. att jag är rädd … i bostadsområdet pga. att jag är rädd
Instämmer helt/delvis
Tar helt / delvis avstånd
Osäker
Totalt
9,8 %
83,9 %
6,3 %
n=174
7%
89 %
4%
n=174
83,1 %
11,1 %
n=172
86,3 %
7,7 %
n=168
… i skolan pga. att jag är rädd 5,8 % … på fritiden pga. att jag är rädd 6%
Ungdomarna har under det senaste året i nästan lika hög utsträckning inte oroat sig för att bli utsatta för mobbning/hot, ungdomsgäng och slagsmål i Hylte kommun (se tabell 11, 12 & 13). Det finns ett signifikant samband mellan könen och att de inte oroar sig för slagsmål i Hylte kommun,34 som visar att killarna (50,5 %) i undersökningen i högre grad än tjejerna (49,5 %) inte oroar sig för slagsmål i Hylte kommun. Det finns även en skillnad mellan var ungdomarna bor och hur de ställer sig i denna fråga (e.s.)35. Ungdomarna som bor i Hyltebruk (41,5 %) och Hylte övriga delar (41,5 %) har en tendens till att i högre utsträckning inte oroa sig över detta än de som bor i Unnaryd (8,5 %) och Torup (8,5 %). Det finns även skillnad mellan ungdomarnas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.)36. De ungdomar som går i sjuan (35,8 %) på högstadiet går i riktning mot att i högre utsträckning inte oroa sig än de som går i åttan (30,5 %) och nian (33,7 %). Det bör framhållas att det även råder en åtskillnad mellan ungdomarnas attityder och olika områden i Hylte kommun. Ungdomarna tenderar att oroa sig som minst på fritiden, dock är det en majoritet som inte oroar sig i skolan och bostadsområdet. Det finns emellertid ett samband mellan kön och deras uppfattningar (e.s.)37, tjejerna (55,8 %) tenderar att i högre utsträckning än killarna (44,2 %) att inte oroa sig för slagsmål på fritiden. Tjejerna (56,1 %) går även i riktning mot att i högre grad än killarna (43,9 %) inte oroa sig för slagsmål på skolan. Dock lutar det åt att tjejernas (50 %) och killarnas (50 %) i lika hög grad inte oroar sig för slagsmål i bostadsområdet. Det finns även en skillnad mellan var ungdomarna bor och deras attityder (e.s.)38. Ungdomarna som bor i 34
Pearson Chi2 = 0,001 Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). 36 Ibid. 37 Ibid. 38 Ibid. 35
25
Hyltebruk (45,6 %) har en tendens till att i högre utsträckning inte oroa sig över slagsmål på fritiden än de som bor i Hylte övriga delar (36,8 %), Unnaryd (8,8 %) och Torup (8,8 %). De ungdomar som bor i Hyltebruk (47,6 %) går även i riktning mot att i högre grad inte oroa sig över slagsmål på skolan än de som bor i Hylte övriga delar (34,3 %), Torup (8,6 %) och Unnaryd (9,5 %). Respondenterna som är bosatta i Hyltebruk (44,9 %) lutar dessutom åt att i högre omfattning än de som är bosatta i Hylte övriga delar (33,9 %), Torup (12,7 %) och Unnaryd (8,5 %) att inte oroa sig över slagsmål i bostadsområdet. Det finns även skillnad mellan ungdomarnas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.)39. De ungdomar som går i årskurs 7 (39,1 %) tenderar i högre utsträckning än de som går i årskurs 8 (29 %) och 9 (31,9 %) att inte oroa sig över slagsmål på fritiden. Ungdomarna som går i sjuan (38,32 %) går dessutom i riktning mot att i större omfattning än ungdomarna i årskurs 8 (30,84 %) och 9 (30,84 %) inte oroa sig över slagsmål på skolan. När det gäller bostadsområdet tenderar även här sjuorna (35,8 %) att oroa sig i högre utsträckning än åttorna (34,2 %) och niorna (30 %). Tabell 11: Utfall på fråga ”Jag har under det senaste året oroat mig för slagsmål…”
Jag har under det senaste året oroat mig för slagsmål…
Instämmer helt/delvis
Tar helt/delvis avstånd
Osäker
Totalt
… på byn
24,7 %
54,6 %
20,7 %
n=174
… i bostadsområdet
14,6 %
69,8 %
15,7 %
n=172
… i skolan
17,4 %
61,8 %
20,8 %
n=173
… på fritiden
11,2 %
81,7 %
7,1 %
n=169
En majoritet av ungdomarna uttrycker att de under det senaste året inte har oroat sig för ungdomsgäng (se tabell 12). Det finns ett signifikant samband mellan könen och deras attityder,40 som visar att killarna (50,9 %) i undersökningen i högre grad än tjejerna (49,1 %) inte oroat sig för ungdomsgäng i Hylte kommun. Det finns även en skillnad mellan var ungdomarna bor och hur de ställer sig i denna fråga (e.s.)41. Ungdomarna som bor i Hyltebruk (49,1 %) har en tendens till att i högre utsträckning inte ha oroat sig över detta än de som bor i Hylte övriga delar (30,4 %), Unnaryd (8 %) och Torup (12,5 %). Det finns även skillnad mellan ungdomarnas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.)42. De ungdomar som går i 39
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Pearson Chi2 <0,01 41 Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). 42 Ibid. 40
26
sjuan (39,5 %) på högstadiet går i riktning mot att inte ha oroat sig i högre utsträckning än de som går i åttan (27,2 %) och nian (33,3 %). Det bör framhållas att det även råder en åtskillnad mellan ungdomarnas attityder och olika områden i Hylte kommun. Ungdomarna tenderar att ha oroat sig för ungdomsgäng som minst på fritiden, dock är det en majoritet som inte har oroat sig i skolan och bostadsområdet (se tabell 12). Det finns emellertid ett samband mellan kön och deras uppfattningar (e.s.)43. Tjejerna (52,6 %) tenderar i högre utsträckning än killarna (47,4 %) att inte ha oroat sig för ungdomsgäng på fritiden. Tjejerna (50 %) och killarna (50 %) går dock i riktning mot att i lika hög grad inte ha oroat sig för ungdomsgäng på skolan. Tjejerna (53,2 %) lutar trots det åt att i högre omfattning än killarna (46,8 %) inte ha oroat sig för ungdomsgäng i bostadsområdet. Det finns även en skillnad mellan var ungdomarna bor och deras attityder (e.s.)44. Ungdomarna som bor i Hyltebruk (44,4 %) har en tendens till att i högre utsträckning inte ha oroat sig över ungdomsgäng på fritiden än de som bor i Hylte övriga delar (37 %), Unnaryd (8,2 %) och Torup (10,4 %). De ungdomar som bor i Hyltebruk (48,2 %) går även i riktning mot att i högre grad inte ha oroat sig över ungdomsgäng på skolan än de som bor i Hylte övriga delar (31,2 %), Torup (9 %) och Unnaryd (11,6 %). Respondenterna som är bosatta i Hyltebruk (40,1 %) lutar dessutom åt att i högre omfattning än de som är bosatta i Hylte övriga delar (37,2 %), Torup (11,7 %) och Unnaryd (11 %) att inte ha oroat sig över ungdomsgäng i bostadsområdet. Det finns även skillnad mellan ungdomarnas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.) 45. De ungdomar som går i årskurs 7 (35,8 %) tenderar i högre utsträckning än de som går i årskurs 8 (33,6 %) och 9 (30,6 %) att inte ha oroat sig över ungdomsgäng på fritiden. Ungdomarna som går i sjuan (39,5 %) går dessutom i riktning mot att i större omfattning än ungdomarna i årskurs 8 (30,7 %) och 9 (29,8 %) inte ha oroat sig över ungdomsgäng på skolan. När det gäller bostadsområdet tenderar även här sjuorna (35,9 %) att inte ha oroat sig i högre utsträckning än åttorna (33,1 %) och niorna (31 %).
43
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid. 45 Ibid. 44
27
Tabell 12: Utfall på fråga ”Jag har under det senaste året oroat mig för ungdomsgäng…”
Jag har under det senaste året oroat mig för ungdomsgäng…
Instämmer helt/delvis
Tar helt/delvis avstånd
Osäker
Totalt
… i Hylte kommun
17,8 %
65,6 %
16,7 %
n=174
… i bostadsområdet
8,6 %
79,9 %
11,5 %
n=174
… i skolan
18 %
66,3 %
15,7 %
n=172
… på fritiden
10,6 %
81,1 %
8,3 %
n=169
En majoritet av ungdomarna uttrycker att de under det senaste året inte har oroat sig för att bli utsatt för mobbning/hot i Hylte kommun (se tabell 13). Det finns ett samband mellan könen och deras attityder,46 som visar att tjejerna (51,7 %) i undersökningen i högre grad än killarna (48,3 %) inte har oroat sig för att bli utsatt för mobbning/hot i Hylte kommun. Det finns även en skillnad mellan var ungdomarna bor och hur de ställer sig i denna fråga (e.s.)47. Ungdomarna som bor i Hyltebruk (50,4 %) har en tendens till att i högre utsträckning inte ha oroat sig över detta än de som bor i Hylte övriga delar (31,1 %), Unnaryd (7,6 %) och Torup (10,9 %). Det finns även skillnad mellan ungdomarnas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.)48. De ungdomar som går i sjuan (40,8 %) på högstadiet går i riktning mot att inte ha oroat sig i högre utsträckning än de som går i åttan (30 %) och nian (29,2 %). Det bör lyftas fram att det även råder en åtskillnad mellan ungdomarnas attityder och olika områden i Hylte kommun. Ungdomarna tenderar att ha oroat sig för mobbning/hot som minst i bostadsområdet och på fritiden, dock är det en majoritet som inte har oroat sig i skolan (se tabell 13). Ett signifikant samband finns gällande kön och deras attityder49, vilket innefattar att tjejerna (50,4 %) under det senaste året i högre grad än killarna (49,6 %) inte har oroat sig för att bli utsatta för mobbning/hot på skolan eller i skolområdet. Tjejerna (55,1 %) går i riktning mot att i högre utsträckning än killarna (44,9 %) inte ha oroat sig för mobbning/hot på fritiden. Tjejerna (54,4 %) lutar även åt att i högre omfattning än killarna (45,6 %) inte ha oroat sig för mobbning/hot i bostadsområdet. Det finns även en skillnad mellan var ungdomarna bor och deras attityder (e.s.)50. Ungdomarna som bor i Hyltebruk (44 %) har en tendens till att i högre utsträckning inte ha oroat sig över mobbning/hot i bostadsområdet än de som bor i Hylte 46
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid. 48 Ibid. 49 Pearson Chi2 <0,05 50 Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). 47
28
övriga delar (34,2 %), Unnaryd (9,5 %) och Torup (12,3 %). De ungdomar som bor i Hyltebruk (50 %) går även i riktning mot att i högre grad inte ha oroat sig över mobbning/hot på skolan än de som bor i Hylte övriga delar (32 %), Torup (9 %) och Unnaryd (9 %). Respondenterna som är bosatta i Hyltebruk (44,44 %) lutar dessutom åt att i högre omfattning än de som är bosatta i Hylte övriga delar (36,3 %), Torup (9,63 %) och Unnaryd (9,63 %) att inte ha oroat sig över mobbning/hot på fritiden. Det finns även skillnad mellan ungdomarnas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.)51. De ungdomar som går i årskurs 7 (36 %) tenderar i högre utsträckning än de som går i årskurs 8 (31,6 %) och 9 (32,4 %) att inte ha oroat sig över mobbning/hot på fritiden. Ungdomarna som går i sjuan (39,9 %) går dessutom i riktning mot att i större omfattning än ungdomarna i årskurs 8 (32,5 %) och 9 (27,6 %) inte ha oroat sig över mobbning/hot på skolan. När det gäller bostadsområdet tenderar även här sjuorna (37,4 %) att inte ha oroat sig i högre utsträckning än åttorna (34 %) och niorna (28,6 %). Tabell 13: Utfall på fråga ”Jag har under det senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot…”
Jag har under det senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot…
Instämmer helt/delvis
Tar helt/delvis avstånd
Osäker
Totalt
… i Hylte kommun
18,9 %
68,9 %
12,1 %
n=174
… i bostadsområdet
10,4 %
84,4 %
5,2 %
n=174
… i skolan
15,6 %
71,1 %
13,3 %
n=173
… på fritiden
9,5 %
80,5 %
10,1 %
n=169
En majoritet av ungdomarna uttrycker att de under det senaste året inte har känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade när de gått ut i Hylte kommun (se tabell 14). Det finns ett samband mellan könen och deras attityder,52 som visar att tjejerna (54,1 %) i undersökningen i högre grad än killarna (45,9 %) inte har känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade när de gått ut i Hylte kommun. Det finns även en skillnad mellan var ungdomarna bor och hur de ställer sig i denna fråga (e.s.)53. Ungdomarna som bor i Hyltebruk (47,3 %) har en tendens till att i högre utsträckning inte ha känt sig rädda för detta än de som bor i Hylte övriga delar (32,1 %), Unnaryd (8,4 %) och Torup (12,2 %). Det finns även skillnad mellan ungdomarnas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.)54. De ungdomar som går i sjuan (39,9 %) på 51
Ibid. Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). 53 Ibid. 54 Ibid. 52
29
högstadiet går i riktning mot att i högre utsträckning än de som går i åttan (29,3 %) och nian (30,8 %) inte ha känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade. Det bör framhållas att det även råder en åtskillnad mellan ungdomarnas attityder och olika områden i Hylte kommun. Majoriteten
av
ungdomarna
tenderar
att
inte
ha
känt
sig
rädda
för
att
bli
överfallna/misshandlade på fritiden och bostadsområdet, dock är det en majoritet som inte har känt sig rädda för detta i skolan (se tabell 14). Det finns emellertid ett samband mellan kön och deras uppfattningar (e.s.)55. Tjejerna (53,2 %) tenderar att i högre utsträckning än killarna (46,8 %) att inte ha känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade på fritiden. Tjejerna (55,4 %) går i riktning mot att i högre grad än och killarna (44,6 %) inte ha känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade på skolan. Tjejerna (54,3 %) lutar även åt att i högre omfattning än killarna (45,7 %) inte ha känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade i bostadsområdet. Det finns även en skillnad mellan var ungdomarna bor och deras attityder (e.s.)56. Ungdomarna som bor i Hyltebruk (42,03 %) har en tendens till att i högre utsträckning inte ha känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade på fritiden än de som bor i Hylte övriga delar (36,23 %), Unnaryd (10,14 %) och Torup (11,6 %). De ungdomar som bor i Hyltebruk (46,5 %) går även i riktning mot att i högre grad inte ha känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade på skolan än de som bor i Hylte övriga delar (33,3 %), Torup (10,9 %) och Unnaryd (9,3 %). Respondenterna som är bosatta i Hyltebruk (45,6 %) lutar dessutom åt att i högre omfattning än de som är bosatta i Hylte övriga delar (34,8 %), Torup (10,9 %) och Unnaryd (8,7 %) att inte ha känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade i bostadsområdet. Det finns även skillnad mellan ungdomarnas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.)57. De ungdomar som går i årskurs 7 (38,8 %) tenderar i högre utsträckning än de som går i årskurs 8 (30,2 %) och 9 (31 %) att inte ha känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade på fritiden. Ungdomarna som går i sjuan (37,7 %) går dessutom i riktning mot att i större omfattning än ungdomarna i årskurs 8 (33,8 %) och 9 (28,5 %) inte ha känt sig rädda för att bli överfallna/misshandlade på skolan. När det gäller bostadsområdet tenderar även här sjuorna (38,6 %) att inte ha känt sig rädda i högre utsträckning än åttorna (30 %) och niorna (31,4 %).
55
Ibid. Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). 57 Ibid. 56
30
Tabell 14 Utfall på fråga ”Jag har det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlad när jag går ut i Hylte kommun”
Jag har det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlad när jag går ut…
Instämmer helt/delvis
Tar helt/delvis avstånd
Osäker
Totalt
… i Hylte kommun
14,3 %
76,5%
9,2 %
n=174
… i bostadsområdet
10,9 %
80 %
9,1 %
n=175
… i skolan
12 %
74,7 %
13,2 %
n=174
… på fritiden
10,6 %
81,1 %
8,3 %
n=169
Ungdomarna i undersökningsgruppen menar i hög utsträckning att de inte känner sig oroliga om de går ut ensamma kvällstid i Hylte kommun och i bostadsområdet (se tabell 15). Det finns skillnader mellan kön och attityder gällande detta (e.s.)58. En skillnad handlar om att killarna (57 %) i undersökningen tenderar att i högre utsträckning än tjejerna (43 %) inte känna sig oroliga över detta i Hylte kommun. Det finns dock en tendens till att tjejerna (50,4 %) i undersökningen i högre grad än killarna (49,6 %) inte känner sig oroliga över detta i bostadsområdet. Det finns även skillnader mellan respondenterna och i vilken årskurs de går i (e.s.)59. De ungdomar som går i årskurs 7 (35,5 %) går i riktning mot att i högre utsträckning än ungdomarna i årskurs 8 (33,7 %) och 9 (30,8 %) att inte känna sig oroliga om de går ut ensamma kvällstid i Hylte kommun. Ungdomarna i årskurs 7 (36,7 %) går i riktning mot att i högre utsträckning än årskurs 8 (29,1 %) och 9 (34,2 %) inte känna sig oroliga i bostadsområdet. Det finns även en skillnad mellan var respondenterna bor och deras uppfattningar kring detta (e.s.)60. Respondenterna som bor i Hyltebruk (46,7 %) lutar åt att i högre omfattning än respondenterna som är bosatta i Hylte övriga delar (30,5 %), Torup (11,4 %) och Unnaryd (11,4 %) inte känna sig oroliga om de går ut ensamma kvällstid i Hylte kommun. De ungdomar som är bosatta i Hylte övriga delar (40 %) och Hyltebruk (35,7 %) menar i högre utsträckning än de som är bosatta i Torup (14,8 %) och Unnaryd (9,5 %) att de inte känner sig oroliga om de går ut ensamma kvällstid i bostadsområdet.
58
Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). Ibid. 60 Ibid. 59
31
Tabell 15 Utfall på fråga ”Jag känner mig inte orolig om jag går ut ensam kvällstid i…”
Jag känner mig inte orolig om jag går ut ensam kvällstid i…
Tar Instämmer delvis/helt helt/delvis avstånd Osäker
Totalt
… Hylte kommun
61,8 %
13,2 %
24,9 %
n=173
… bostadsområdet
67,3 %
17,8 %
14,9 %
n=174
Det är mer än hälften av respondenterna som uttrycker att de inte känner sig oroliga när de tar sig till och från skolan och fritidsaktiviteterna (se tabell 16). Det finns skillnader mellan kön och deras uppfattningar (e.s.)61. Tjejerna (52,3 %) lutar åt att i större utsträckning än killarna (47,7 %) inte känna sig oroliga när de tar sig till och från skolan. Det är även tjejerna (56,3 %) som i högre omfattning än killarna (43,7 %) går i riktning mot att inte känna sig oroliga när de tar sig till och från fritidsaktiviteterna. Det finns även skillnader mellan respondenternas attityder och vilken årskurs de går i (e.s.)62. Ungdomarna i årskurs 7 (36,4 %) lutar åt att i högre omfattning än årskurs 8 (33,3 %) och 9 (30,3 %) inte känna sig oroliga när de beger sig till och från skolan. Respondenterna i årskurs 7 (38,7 %) går även i riktning mot att i högre grad än årskurs 8 (32,8 %) och 9 (28,5 %) inte känna sig oroliga när de beger sig till och från fritidsaktiviteterna. Det finns även en skillnad mellan var respondenterna bor och deras uppfattningar kring detta (e.s.)63. Ungdomarna som är bosatta i Hyltebruk (40 %) och Hylte övriga delar (39,2 %) går i riktning mot att i högre utsträckning än de som bor i Unnaryd (6,9 %) och Torup (13,1 %) att inte känna sig oroliga när de tar sig till och från skolan. Ungdomarna som är bosatta i Hylte övriga delar (40,2 %) och Hyltebruk (38,5 %) lutar även åt att i större utsträckning än de som bor i Unnaryd (8,5 %) och Torup (12,8 %) att inte känna sig oroliga när de tar sig till och från fritidsaktiviteterna. Tabell 16 Utfall på fråga ”Jag känner mig inte orolig när jag tar mig till och från…”
Jag känner mig inte orolig när jag Instämmer helt/ tar mig till och från… delvis
Tar helt/delvis avstånd
Osäker
Totalt
… skolan
75,9 %
18,4 %
5,7 %
n=174
… fritidsaktiviteterna
70 %
22,3 %
7,6 %
n=170
Det är nästan lika många ungdomar som anser att polisen bryr sig om problem när de uppstår i Hylte kommun som de som anser att polisen inte bryr sig (se tabell 17). Det finns en tendens 61
Ibid. Ibid. 63 Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). 62
32
till att tjejer (50 %) i undersökningsgruppen i lika stor utsträckning som killar (50 %) anser att polisen bryr sig, dock tenderar tjejerna (53,2 %) i högre utsträckning än killarna (46,8 %) att anse att polisen inte bryr sig om problem när de uppstår i Hylte kommun (e.s.)64. Vidare skiljer sig ungdomarnas attityder åt beroende på var de är bosatta (e.s.)65. De ungdomar som bor i Hyltebruk (50,8 %) tenderar att i högre grad känna att polisen bryr sig än de som bor i Hylte övriga delar (25,4 %), Torup (15,9 %) och Unnaryd (7,9 %). Ungdomar som är bosatta i Hylte övriga delar (41,9 %) och Hyltebruk (38,7 %) går i riktning mot att i högre omfattning än de som bor i Torup (9,7 %) och Unnaryd (9,7 %) känna att polisen inte bryr sig. Det finns även en skillnad mellan ungdomarnas attityder och i vilken årskurs de går i (e.s.)66. De ungdomar som går i åttan (39,1 %) tenderar i högre utsträckning än ungdomarna i sjuan (37,5 %) och nian (23,4 %) känna att polisen bryr sig. Medan de ungdomar som går i sjuan (40,3 %) i högre grad än de som går i åttan (27,4 %) och nian (32,2 %) går i riktning mot att känna att polisen inte bryr sig. Det finns även skillnader på hur ungdomarna svarar vad gäller om polisen bryr sig om problem i bostadsområdet, på skolan och i skolområdet samt på fritiden. Det är fler ungdomar som svarar att polisen bryr sig om problem som uppstår på skolan och i skolområdet samt fritiden än de som svarar att polisen bryr sig om problem i bostadsområdet. Det är en hög andel ungdomar som anser att polisen inte bryr sig om problem som uppstår i bostadsområdet (se tabell 15). Det finns en signifikant skillnad mellan kön och uppfattningen i denna fråga67, vilken handlar om att tjejerna (52,1 %) i denna undersökning i högre utsträckning än killarna (47,9 %) anser att polisen bryr sig om de problem som inträffar på fritiden. Det finns även en skillnad som talar om att killarna (52,4 %) tenderar att i högre grad än tjejerna (47,6 %) känna att polisen bryr sig om problem i bostadsområdet (e.s.)68. Vidare finns det också en skillnad som talar om att tjejerna (56,6 %) tenderar att i högre grad än killarna (43,4 %) känna att polisen inte bryr sig om problem i bostadsområdet. Vad gäller skolområdet finns det ett icke signifikant samband (e.s.)69 mellan kön och attityder, det vill säga att tjejerna (60,2 %) i högre grad än killarna (39,8 %) lutar åt att känna att polisen bryr sig om problem i detta område. Vidare finns det även en tendens till skillnad mellan var ungdomar bor och deras attityder (e.s.)70. De ungdomar som bor i Hyltebruk (50 %) tenderar i högre utsträckning än de som bor i Hylte övriga delar (32,2 %), Unnaryd (6,5 %) och Torup (11,3 %) känna att polisen bryr sig om problem i bostadsområdet. Att påpeka är att de 64
Ibid. Ibid. 66 Ibid. 67 Pearson Chi2 <0,05 68 Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler). 69 Ibid. 70 Ibid. 65
33
ungdomar som bor i Hyltebruk (33,96 %) tenderar i högre utsträckning än de som bor i Hylte övriga delar (39,62 %), Unnaryd (15,10 %) och Torup (11,32 %) känna att polisen inte bryr sig om problem i bostadsområdet. De ungdomar som bo i Hyltebruk (37,7 %) och Hylte övriga delar (35 %) tenderar i högre utsträckning än de som bor i Unnaryd (14,3 %) och Torup (13 %) att känna att polisen bryr sig om problem i skolan. Vad gäller de ungdomar som bor i Hyltebruk (43,7 %) känner de i högre utsträckning än de som bor i Hylte övriga delar (30,9 %), Torup (14,1 %) och Unnaryd (11,3 %) att polisen bryr sig om problem som uppstår på fritiden. Det finns även en signifikant skillnad mellan årskurs och uppfattningen om polisen bryr sig på skolan då problem uppstår71. Det är årskurs 7 (46,2 %) som i högre utsträckning än årskurs 8 (34,6 %) och 9 (19,2 %) uppfattar att polisen bryr sig på skolan. Det finns även två skillnader som ej är statistiskt säkerställda (e.s.)72, men som lutar åt att årskurs sju (43,8 %) tenderar att i högre grad än årskurs åtta (34,2 %) och nio (22 %) att känna att polisen bryr sig på fritiden och den andra skillnaden går i riktning mot att ungdomarna som går i sjuan (46 %) även i högre grad än ungdomarna som går i åttan (36,5 %) och nian (17,5 %) känner att polisen bryr sig om problem i bostadsområdet. Att framföra i anslutning till detta är att ungdomarna som går i sjuan (40 %) även i högre grad än ungdomarna som går i åttan (28,3 %) och nian (37,7 %) känner att polisen inte bryr sig om problem i bostadsområdet. Tabell 15 Utfall på fråga ”Jag känner att polisen bryr sig om problem (t.ex. brott såsom stöld, misshandel) i Hylte kommun när de uppstår”
Jag känner att polisen bryr sig om problem (t.ex. brott såsom stöld, misshandel)… … i Hylte kommun när de uppstår … i bostadsområdet när de uppstår
Instämmer helt/ delvis
Tar helt / delvis avstånd
Osäker
Totalt
37,2 %
36,1 %
26,7 %
n=172
36,6 %
30,9 %
32,5 %
n=172
… i skolan när de uppstår
45,9 %
23,5 %
30,6 %
n=170
… på fritiden när de uppstår
42,7 %
21,6 %
35,7 %
n=171
3.5 Ungdomars och vuxnas attityder till trygghet I vår undersökning har vi en fråga; ”Jag uppfattar Hylte som ett tryggt samhälle” som liknar det den tidigare trygghetsundersökningen frågade efter i sin enkät fast de använde sig av 71 72
Pearson Chi2 <0,01 Pearson Chi2 ej signifikant (e.s.). I detta material beror det på att antalet fall är för få i vissa fält (variabler).
34
andra frågställningar för att få svar på denna fråga. I vår fråga framkommer det att 42,1 % av 171 ungdomar menar att de uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle. Dock är det lika många procent som i vår undersökning svarar att de inte vet om de uppfattar Hylte kommun som tryggt. Vår undersökning har även en fråga som lyder; ”Jag känner mig trygg när jag befinner mig i Hylte kommun”, vilken påminner om det den tidigare trygghetsundersökningen sökte svar på i sitt formulär, dock användes även här andra typer av frågor. Det framkommer att 76,4 % av 174 ungdomar som svarade på vår enkät menar att de känner sig trygga när de befinner sig i Hylte kommun. Den tidigare trygghetsundersökningen visar i sin tur att majoriteten av de vuxna är trygga inom kommunen (Polisens trygghetsundersökning Hallands län 2006, Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen). Resultaten går med andra ord åt samma håll, men vi kan inte påstå att de överensstämmer med varandra. Att påpeka är att i vår undersökning skiljer sig ungdomarnas attityder åt i denna fråga beroende på var de bor – ungdomar som bor i Hyltebruk uppfattar i högst utsträckning Hylte kommun som en trygg plats, medan respondenter som bor i Hylte övriga delar i högst grad inte uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle. Detta kan ställas i relation till de vuxnas attityder i tidigare trygghetsundersökning som går isär beroende på vilken ort de är bosatta. I Unnaryd och Hylte övriga delar är tryggheten mycket hög till skillnad från Hyltebruk och Torup där tryggheten är låg. Vi har i vår enkätundersökning en frågeställning som lyder; ”Jag känner att polisen bryr sig om problem (till exempel brott såsom stöld, misshandel) i Hylte kommun när de uppstår”. Denna fråga liknar en fråga som ställdes i trygghetsundersökningen som Polismyndigheten i Halland genomförde i Hylte kommun 2006 som följer; ”Polisen bryr sig om de lokala problemen”. Det är 172st ungdomar i vår undersökning som har svarat på denna fråga och nästan en lika stor andel av ungdomarna känner att polisen bryr sig om problem som uppstår i Hylte kommun (37,2 %) som de ungdomar (36,1 %) som känner att polisen inte bryr sig. I tidigare genomförd trygghetsundersökning är det flertalet vuxna som har svarat att de känner att polisen bryr sig. Vidare går det i riktning mot att ungdomarnas och de vuxnas attityder till viss del skiljer sig åt beroende på var de är bosatta. De ungdomar som bor i Hyltebruk tenderar att i hög grad känna att polisen bryr sig medan vuxna boendes i Torup och Unnaryd menar detta. De ungdomar som är bosatta i Hylte övriga delar går i riktning mot att både känna sig osäkra på om polisen bryr sig och känna att polisen inte bryr sig, vilket lutar åt att stämma överens med de vuxna som bor i Hylte övriga delar, dock upplever de vuxna som bor här i större utsträckning än ungdomarna som bor här att polisen bryr sig. Att tillägga är att de
35
vuxna som bor i Hyltebruk i hög grad upplever att polisen inte bryr sig om de lokala problemen
(Polisens
trygghetsundersökning
Hallands
län
2006,
Rikspolisstyrelsen,
Controlleravdelningen). ”Jag har avstått från aktivitet i Hylte kommun på grund av att jag är rädd”, så lyder en fråga i vår enkätundersökning, som besvarades av 174st ungdomar, vilka i hög grad (83,9 %) menar att de inte har avstått från aktivitet på grund av rädsla. I trygghetsundersökningen från 2006 finns det en liknande fråga som ställdes till de vuxna i undersökningsgruppen; ”Avstått från någon aktivitet på grund av rädsla” och resultatet från detta visar att vuxna i liten utsträckning har avstått från att utföra någon aktivitet till följd av rädsla. Vidare går det i riktning mot att ungdomar som bor i Hylte övriga delar har avstått från aktivitet i högre utsträckning än ungdomar som bor i Torup, Unnaryd och Hyltebruk. Denna uppfattning bland ungdomarna lutar åt att skilja sig från de vuxnas uppfattningar, vilka boendes i Hylte övriga delar och Unnaryd i mycket liten utsträckning har avstått från aktiviteter medan vuxna som bor i Hyltebruk och Torup i viss utsträckning har låtit bli vissa sysslor (Polisens trygghetsundersökning Hallands län 2006, Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen).
Oro för överfall eller misshandel hos de vuxna är relativt låg och detta går i riktning mot att skilja sig från ungdomarnas attityder, vilka oroar sig i hög grad över att detta ska inträffa de i Hylte kommun. Vidare tenderar ungdomar som är bosatta i Hylte övriga delar att i högre grad vara rädda för att bli överfallna/misshandlade till skillnad från boende i Torup, Unnaryd och Hyltebruk. De vuxnas uppfattningar kring detta lutar åt att gå isär från ungdomarnas, då de vuxna som bor i Unnaryd och Hylte övriga delar i mindre utsträckning känner oro för att bli överfallna eller misshandlade samt att de vuxna som är bosatta i Hyltebruk känner en högre oro än genomsnittet i trygghetsundersökningen från 2006 (Polisens trygghetsundersökning Hallands län 2006, Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen).
4. Analys av det insamlade materialet I detta kapitel presenteras utredande av begrepp och teori i kombination med citat från intervjuer och beskrivningar från observationer för att visa hur dessa hänger samman med resultatet. I slutet av detta kapitel återfinns en sammanfattning av de slutsatser som vi kunnat dra utifrån materialet.
36
4.1 I vilken utsträckning upplever ungdomar trygghet i Hylte kommun? Ungdomarna som deltagit i vår utvärdering menar i hög utsträckning att de uppfattar trygghet i Hylte kommun. Detta visar sig av att majoriteten av ungdomarna upplever att denna kommun är ett tryggt samhälle samt att de känner sig trygga när de befinner sig inom denna kommun. Att ungdomarna menar att de uppfattar trygghet inom kommunen har att göra med flera faktorer såsom platsers kontext och innehåll. Viktigt att lyfta fram är den osäkerhet som finns bland ungdomarna, det vill säga att det nästintill är en lika hög andel ungdomar som uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle som menar att de inte vet om de uppfattar kommunen som trygg eller inte. Att det råder nästan lika stor tvivel som visshet bland undersökningsdeltagarna i denna fråga hör samman med att ungdomarna å ena sida känner en svårighet i att ta ställning till detta medan de å andra sidan bestämt menar att detta står klart för dem. Själva osäkerheten kan även bottna i att ungdomarna till exempel känner att det är svårt att få grepp om egna reflektioner och tankar kring trygghetsbegreppet eller att den rådande trygghetssituationen inom Hylte kommun till viss del uppfattas som otydlig. Att påpeka är att trygghet i denna bemärkelse står nära anknutet till det begrepp som Giddens skriver om – ”i-världen-varon”, det vill säga ett känslomässigt fenomen som har sitt ursprung i det omedvetna (Giddens 1997 s. 91-92). Det handlar alltså om trygghet som står i förbindelse med det väsentliga i ungdomarnas existens i Hylte kommun. Med andra ord hur ungdomarna förhåller sig till världen de lever i samt tolkar och ifrågasätter denna tillvaro. Tryggheten kan därmed skifta för ungdomarna beroende på hur deras värld ter sig för de och hur deras tolkningar samt ifrågasättande sker. Det som dessutom står i nära förbindelse med detta är undersökningsdeltagarnas individualitet däribland kön och ålder samt boendeform. Dessa faktorer inverkar på hur ungdomarnas uppfattningar kring trygghet ter sig samt hur de står i relation till varandra, det vill säga om det finns likheter och skillnader mellan ungdomarnas attityder. Därför känner sig tjejer mer trygga än killar när de befinner sig i Hylte kommun bland annat för att de i högre grad än killarna vistas hemma hos kompis och på bibliotek, som istället i högre omfattning än tjejerna spenderar tid på Örna City och fritidsgård. De platser ungdomarna befinner sig på när de är i Hylte kommun medför alltså i sig skilda associationer till trygghet och ger upphov till olika former av trygghetskänslor i relation till Hylte kommun i stort.
4.2 Finns det platser där ungdomar känner trygghet? Vilka är dessa platser? Att respondenterna känner sig trygga på olika vis i olika miljöer rör sig om en naturlig del i människans liv, det vill säga att människan ofta associerar och uppfattar trygghet på olika sätt
37
beroende på vilken miljö denne befinner sig i. Det bör påpekas att ungdomarnas rörelsemönster och de kommunikationsmöjligheter som kommunen erbjuder hänger samman med detta. Vidare har detta även betydelsen att ungdomarna i olika grad har möjlighet att röra på sig och kan utnyttja denna möjlighet. Det bör här framföras att ungdomarna i hög grad inte känner sig oroliga när de tar sig till och från skolan, fritidsaktiviteter eller om de går ut ensamma kvällstid i Hylte kommun och i bostadsområdet. I anslutning till det här bör det sägas att det finns platser som ungdomar känner trygghet och den plats där ungdomarna känner sig som mest trygga är på fritiden, vilket hör samman med att ungdomarna uttalar att de känner sig trygga med de fritidsaktiviteter som finns inom Hylte kommun. Av betydelse är att denna miljö består av platser som ungdomar ofta själva väljer att vara på och däribland val av umgänge. Valet står med andra ord självklart – att välja de platser som känns bekvämt för en själv att befinna sig på, där man kan uttrycka sin personlighet och olika förmågor, det vill säga att vara på platser som symboliserar trygghet. Av vikt är att ungdomarna ofta vill leva ut fritiden på ett sätt som de inte gör då de vardagliga sysslorna står i fokus därför kommer de att mestadels tillbringa sin fritid som tilltalar de. Kopplat till detta är att ungdomarna i hög utsträckning väljer att spendera sin fritid hemma hos kompis, på sportaktiviteter och på annan ort utanför Hylte kommun. Att påpeka är att ungdomarna känner sig som allra tryggast då de befinner sig hemma hos kompis, på någon sportaktivitet och på bibliotek. Det bör i samband med detta framföras att ”i engagemang med ansikte vidmakthålls den grundläggande tilliten genom en ständig uppsikt över blickar, gester, kroppsställningar och det normala samtalets konventioner” (Giddens 1997 s. 97). Det är med andra ord en naturlig följd att ungdomarna känner sig som mest trygga på dessa aktiviteter eftersom dessa utifrån sociala förhållningssätt framkallar en känsla av tillförlitlighet till omgivningen, vilket står i nära förbindelse med tryggheten de känner. Det här hör i sin tur samman med att hemmet många gånger och av många associeras till en trygg plats där man kan känna tillhörighet och vara sig själv. Att vara hemma hos en kompis blir då till en slags plats där man också (likt känslan man har när man är hemma) kan vara sig själv och vara i ett rum avgränsat från yttre hot. Det som självklart är en viktig faktor för att ungdomarna känner sig som mest trygga hemma hos kompis på fritiden är att flertalet ungdomar uttalar att de känner sig trygga med sina kompisar i detta rum. Att känna att människor i sin omgivning är pålitliga utgör en grund för ontologisk trygghet (Giddens 1997 s.91). Detta ökar på trygghetskänslan hos ungdomarna i detta rum och medför att de gärna spenderar mycket tid här. Att respondenterna känner sig trygga på sportaktiviteter har att göra med att kontexten ofta består av kompisar eller personer som delar ett intresse med varandra, någon form av fritidsledare/arrangör, vilka omger situationen med tillit till
38
individen att utöva sporten. Även i detta rum handlar det om att betryggande människor omger människan, vilket står starkt knutet till den ontologiska tryggheten (Giddens 1997 s.91). Att göra det man själv är intresserad av, att aktivera sig som man själv vill och att dela denna upplevelse med likasinnade är grundstenar till att en känsla av trygghet infinner sig. Sportaktiviteterna i sin tur utgör en slags arena för ungdomarna att uttrycka sina personligheter och förmågor – en arena som är en viktig nämnare i ungdomarnas uppväxt, inte minst för att socialiseringsprocessen däribland identitetsbildandet hos ungdomarna påverkas av de aktiviteter de väljer att utöva i sin vardag. Att utöva sport är i sig en form av att stimulera både kropp och själ, med andra ord utveckla och förbättra sin känsla av självet och sitt välbefinnande. Att ungdomarna känner sig trygga på bibliotek har i sin tur att göra med kontextens utseende, det vill säga att denna består av bibliotekarier, besökare, olika avdelningar för litteratur, musik et cetera. Detta i kombination med att atmosfären ofta hålls på en lugn nivå och att det många gånger finns rum där besökare ska vara tysta skapar en trygghetskänsla hos ungdomarna när de besöker biblioteket. Det är i sig intressant att ungdomarna i hög utsträckning befinner sig på annan ort än i Hylte kommun. Vad ligger till grund för detta kan man fråga sig. Det kan höra samman med att ungdomarna besöker familj, släkt och vänner på annan ort och därav känner de sig trygga där, men det kan också vara för att de inte befinner sig i Hylte, det vill säga att de på grund av en kombination av olika faktorer känner sig mer trygga då de är någon annanstans. Detta hänger ihop med ungdomarnas rörlighet och självständighet i relation till att ta sig från en plats till en annan. Det förefaller alltså logiskt att kanske spendera mest tid hemma hos sin kompis på grund av färre kommunikationsmöjligheter på vissa håll inom kommunen. Eller så hör detta eventuellt samman med att ungdomarna uppfattar en frånvaro på fritidsaktiviteter inom vissa delar av kommunen. Att fritiden är en plats som ungdomarna känner sig trygga på kan också vara relaterat till dagens former av umgänge där det många gånger handlar om att välja att umgås hemma, eftersom teknikens utbud på till exempel dataspel lockar. Detta kan även hänga samman med människans förmåga att anpassa sig till eller efter de omständigheter som råder i den verklighet man lever i. Det är av vikt att i anslutning till detta framföra en av närpolisernas åsikter, det vill säga att denne menar att ungdomarna i Hylte inte syns till så mycket ute på samhället på fritiden. Närpolisen menar att ungdomarna troligen tillbringar mycket tid hemma eller hos kompisar eller tar sig från Hylte kommun till exempel till Halmstad där det finns mycket att göra (Muntlig information från intervju med närpolis i Hylte kommun). Polisens kommentar står i relation till att vi i samband med utdelning av enkäter på högstadieskolan fick flera signaler från eleverna som handlade om att ungdomar
39
har för lite att göra på sin fritid inom kommunen. Uttryckligen frågade flera ungdomar oss och varandra ”vad är en fritidsgård” och några uttryckte sig; ”fucking Unnaryd, här händer ju ingenting” och ”ha bio, vad då bio!”. Av detta kan man ju inte låta bli att ställa sig frågan; hur stor tillgång har ungdomar till fritidsaktiviteter såsom fritidsgårdar eller bio? Samtidigt som det står klart att hur ungdomarna spenderar sin fritid står kopplat till eget intresse samt individualitet (ålder och kön).
Skolan och bostadsområdet är platser som ungdomarna i stor utsträckning menar att de känner sig trygga på. Skolan är en arena där ungdomarna dagligen spenderar sin vardag och får chans till att leva ut sina personligheter och förvärva kunskap exempelvis i samråd med andra i samma ålder och med skolpersonal. Att det råder en hög trygghetskänsla bland ungdomarna idag på högstadieskolan för med sig ett positivt besked för ungdomarna själva, skolpersonalen och samhället i stort. Av vikt är att flertalet ungdomar känner sig trygga med sina klasskompisar på skolan, vilket är en betydelsefull faktor till att ungdomarna känner sig trygga. Det som dessutom spelar roll för att skolan symboliserar trygghet för ungdomarna är att skolan socialgeografiskt erbjuder en öppenhet för alla att hitta en plats att vara på och känna sig tillfreds. Att ungdomarna uppfattar bostadsområdet som en trygg plats rör sig om att då de befinner sig inom detta område spenderar de mestadels sin tid i hemmet, vilket är en plats som oftast symboliseras till att vara den fasta centrala hållpunkten i en människas liv. Detta skapar i sig trygghet hos individen, vilket står i relation med den höga trygghetskänsla som ungdomarna har med sig i ryggsäcken (från hemmet och låg- och mellanstadiet), vilken utgör en stabil grundval för ungdomarna att ta fäste vid, det vill säga att luta sig tillbaka på och att bygga vidare på sin trygghetskänsla i nutid. I anknytning till detta bör det framhållas att denna trygghet har sin grund i emotionell och kognitiv tillit till vissa personer och deras uppskattning av individen i barndomen samt i kombination med rutiner och upprepade handlingar i individens vardag. Att framföra är att tillit och ontologisk trygghet fortsätter att vara nära anknutna med varandra under uppväxttiden och kommer att lämna ett visst avtryck på dennes liv som vuxen (Giddens 1997 s. 52 & s.95).
Gemensamt för dessa platser som individen känner trygghet på är att de inte representerar oro, rädsla och hot, utan utgör förhållanden som individen känner att denne har kontroll över och kan påverka. Detta står med andra ord i relation till att ungdomarna i låg utsträckning uttrycker att de oroar sig för brott såsom misshandel och skadegörelse, att ta sig till och från olika platser oavsett tid på dygnet samt att avstå från aktivitet. Att påpeka är att individen på
40
dessa platser har tilltro till sig själv – en tro på sig själv kunna lösa saker och ting samt att våga lita på sin egen bedömning och förmåga att ta sig an vardagen och fritiden. Det handlar även om att individen känner att denne har rätten till att vara i dessa sociala och fysiska rum samt kunna röra sig mellan det privata och offentliga rummet (Giddens 1997 s. 124-127). Av vikt är att ungdomarna förser sig själva med makt på de platser de känner sig trygga på. Detta sker genom grupprocesser som stärker ungdomarnas självkontroll och ökar självförtroendet vare sig det handlar om fritidsaktiviteter, uppgifter i skolan eller i bostadsområdet. Detta leder till en förbättrad bild av sig själv och andra samt förnyade kunskaper och makt om sin egen livssituation. Både som till exempel skolpersonal, förälder eller kompis handlar det om att göra individer medvetna över sina situationer och vad som kan förbättras till det positiva (Svensson 2008 s. 31-32).
4.3 Hur ungdomars uppfattningar av trygghet förhåller sig till vuxnas uppfattningar av trygghet Ungdomarnas attityder går mycket isär med de vuxnas i tidigare undersökning, men liknar också deras attityder i vissa fall. Detta hör samman med att verkligheten ser olika ut till följd av om man är yngre eller äldre och beroende på var man är i livet har man med sig olika erfarenheter att delvis luta sig tillbaka på och delvis utveckla nya erfarenheter med dessa i åtanke. De likheter som emellertid finns mellan ungdomars och vuxnas uppfattningar är att de går i riktning mot att i hög omfattning vara trygga i och uppfatta Hylte kommun som en trygg plats samt att de i hög utsträckning inte avstått från aktivitet till följd av rädsla. Detta kan sammankopplas med att de delvis lever i samma verklighet, det vill säga i samhället Hylte kommun och därav är deras värderingar anknutna till varandra i en slags gemenskap som råder i området. Vidare innefattar denna typ av gruppgemenskap (invånarnas band till varandra och kommunen) att individerna förser sig själva med makt i form av de processer som pågår inom gruppen, det vill säga att en förbättrad bild av verkligheten de lever i tillkommer, vilket i sig ökar på den egna självkänslan och innehav av makt (Svensson 2008 s. 31-32).
De skillnader som finns mellan uppfattningarna är att ungdomarna till viss del känner sig mer osäkra än de vuxna på trygghetskänslan i Hylte kommun när det handlar om huruvida de anser att kommunen är en trygg plats. Detta står i förbindelse med att de vuxna från barndomen har med sig en alltmer utvecklad tillit och trygghet, eftersom detta med åren har mognat och utvecklats genom att exempelvis den vuxne har ingått i dagliga rutiner. Den
41
vuxne har med andra ord stått nära knuten till den ontologiska tryggheten under en längre bestående tid än vad ungdomarna har, vilka till följd av detta inte har lika påtaglig insikt kring hur trygghet står i relation till det liv de lever och de platser de befinner sig på (Giddens 1997 s. 57). Att ungdomars och vuxnas attityder går isär beroende på var de är bosatta bottnar i sin tur i yttre och inre influenser till följd av det socialgeografiska läget däribland områdets utseende och omgivning, utbud samt närhet till och från olika platser inom kommunen. Av detta formas individernas värderingar på olika sätt på grund av hur boendeformen ser ut just för dem. Att ungdomarna nästintill är lika osäkra som säkra på att polisen bryr sig om lokala problem som uppstår inom Hylte kommun medan flertalet vuxna menar att polisen bryr sig för med sig att då både ungdomar och vuxna menar att polisen bryr sig speglar detta att upplevelser av brott och otrygghet kopplat till polisens arbete är olika från individ till individ. Det handlar alltså om att unga respektive äldre uppfattar detta utifrån olika synsätt bland annat till följd av personliga värderingar, erfarenheter, kunskap och kontakt med polisen och deras arbete samt skillnad mellan ungdomars och vuxnas rörelsemönster (detta påverkar i vilken grad de kommer i kontakt med polisen samt hur denna kontakt ter sig). Att påpeka är hur närpolischefen ser på ungdomarnas förhållningssätt till de och deras insatser samt hur denne upplever ungdomarnas trygghet; ”Det skiljer sig väldigt mycket från individ till individ. En del uppskattar oss och en del är mindre positiva till oss. Det beror oftast på vad anledningen till kontakten med Polisen är.” ”… vår verksamhet riktad mot skolor/ungdomar har pga av strukturella problem varit låg. Vi har nu i höst börjat återuppta och planera för vårt arbete riktat mot skolorna/ungdomarna…” (Citat från närpolischef i Hylte kommun)
Att oro för misshandel/överfall är relativt låg hos de vuxna i tidigare trygghetsundersökning och likaså hos ungdomarna i denna undersökning kan ses ha att göra med att de vuxna har andra vanor av att röra sig i samhället och rör sig därav inte på samma ställen som ungdomar gör, med mognad föds ofta ett större ansvar och respekt för olika situationer tilltar. Av detta bör det sägas att vuxna eventuellt medvetet undviker vissa platser och på så vis känner de en relativt låg oro för att utsättas för misshandel/överfall. Som vi tidigare har nämnt är att ungdomarna spenderar sin vardag på skola och sin fritid tillbringar de ofta hemma hos kompis, på sportaktivitet och bibliotek, vilka är platser som för de associeras till trygghet. Till
42
följd av detta är oron låg hos ungdomarna för att utsättas för misshandel/överfall. Att lyfta fram på nytt är att eftersom verkligheten i stora drag ser olika ut från individ till individ gör även deras relation till trygghetsbegreppet också det. Att det råder skillnader mellan individerna utgör i denna utvärdering ett synliggörande av typiska mönster, vilket ur empowermentperspektiv betyder att vi lyft fram så kallade åtskillnaderna vad gäller bland annat värderingar mellan ungdomar och vuxna (Chowdhury & Wilde Wahl 2007 s.102).
4.4 Varierar ungdomars uppfattning om trygghet mellan olika årskurser, mellan tjejer och killar och med bostadsort? Att det finns variation hos ungdomars uppfattningar kring trygghet mellan årskurser, kön och bostadsort hänger ihop med många faktorer däribland ungdomarnas rörlighet, deras personliga egenskaper, individualitet, självständighet och erfarenheter. Att tillgång till aktiviteter och kommunikation ser olika ut beroende på i vilken del av kommunen ungdomarna bor hänger även samman med detta. Sammantaget påverkar både inre och yttre faktorer hur ungdomarna uppfattar trygghet. I anslutning till detta bör det sägas att ungdomarnas egna unika livssituation (var man bor, hur gammal man är och könstillhörighet) står i relation till den gemensamma verkligheten (platser och kontexten man befinner sig i) de lever i i Hylte kommun. Det här hör samman med Giddens ”i –världen-varon” som vi tidigare har nämnt, det vill säga att varje individ utgår alltså från det betydelsefulla i sin egen livssituation, men delar detta
på
samma
gång
tillsammans
med
andra.
Genom
olika
tillgång
till
kommunikationsmöjligheter som att röra sig i samhället och interagera med andra både via ”face to face”, men också med hjälp av de expertsystem (till exempel Internet) ungdomarna har tillgång till i dagens globaliserade samhälle. De expertsystem som finns i ungdomarnas verklighet bidrar till att de kan känna trygghet. Den här tryggheten kan också skifta i takt med omvärldens sätt att förändras (Giddens 1997 s. 91-92 & 34).
Parallellt ser vi ovanstående höra samman med i vilken utsträckning ungdomarna får förtroende från omgivningen däribland föräldrar, skolpersonal och kompisar. Detta kan i sin tur leda till att ungdomarnas känsla av empowerment antingen förstärks eller försvagas. Allt som allt handlar detta om att ungdomarna har olika anknytning till empowerment beroende på var de är i livet.
43
5. Diskussion I detta stycke diskuteras och reflekteras arbetets resultat och de viktigaste slutsatserna i relation till våra frågeställningar. Detta sätts även i relation till tidigare undersökningar och insatser. Vi diskuterar också metoderna som användes. Därefter föreslås ämnen till vidare forskning.
Att det forskas kring ungdomar och görs insatser som är gynnande för de i deras vardag är en faktor som angränsar till ungdomarnas trygghet. Det går med andra ord att säga att tidigare forskning bidrar till insikt i detta projekt och dess resultat. Att det råder en hög trygghetskänsla hos ungdomarna i Hylte kommun kan kopplas samman med de tidigare forskningsområdena, vilka tar fäste i den verklighet ungdomarna lever i – Hylte kommun. Polismyndighetens trygghetsundersökning 2006 bland vuxna inom Hylte kommun bidrar till ett synliggörande av deras känsla av trygghet och eftersom de vuxna uppfattar trygghet inom kommunen förmedlar de ofta denna känsla (medvetet och omedvetet) till ungdomarna i samhället, vilket kan ske på olika sätt till exempel föräldrar till sina barn eller lärare till elever. Detta kan i sin tur bidra till den höga trygghetskänslan som ungdomarna känner. Bevakningsgruppernas aktiva insats i samhället bidrar likt det ovannämnda till ungdomarnas höga trygghetskänsla i form av att de engagerade gruppmedlemmarna når ut till ungdomarna under främst deras fritid och förmedlar trygghet i form av att vistas kring dem på deras aktiviteter eller i närheten av dessa. Att det dessutom pågår brottsförebyggande arbete såsom utskick av alkoholenkät, projekt om tobak och alkohol i skolorna samt nattvandrande föräldrar leder också till en förstärkning av ungdomarnas trygghet, eftersom de främst känner av att samhället däribland de vuxna värnar om deras hälsa och livssituation. Att ungdomarna till viss del upplever en osäkerhet kring sin trygghetskänsla inom kommunen kan i relation till detta sägas höra samman med viss avsaknad insikt i till exempel bevakningsgruppernas insatser, forskningsresultat och brottsförebyggande arbete, vilket skulle behöva berikas med så kallad ”ny energi”.
Att det finns platser som ungdomarna känner sig trygga på står i nära förbindelse med den forskning och de insatser som sker i deras vardag däribland trygghetsundersökning bland vuxna och brottsförebyggande arbete. Detta påverkar allstå ungdomarnas trygghet på så vis att deras omgivning visar vilja till och tro på att utveckla ungdomarnas trygghet genom att å ena sidan visats på de platser som för ungdomarna är populära att befinna sig på (och lära sig av de) och å andra sidan studera andras attityder i miljön omkring ungdomarna. Sammantaget
44
ger detta ungdomarna en bild av ett samhälle som arbetar för ungdomarna, ett samhälle som alltså arbetar för morgondagens framtid.
Att ungdomars och vuxnas attityder i mångt och mycket går isär vad gäller trygghetskänslan kan sammankopplas med tidigare forskning och insatser på så vis att då de vuxna i annan omfattning än unga arbetar trygghetsfrämjande till exempel som förälder, forskar kring trygghet eller utför brottsförebyggande arbete medför detta en naturlig åtskillnad mellan ungdomars och vuxnas attityder till trygghet, helt enkelt till följd av deras avskilda verklighetsuppfattningar. Att vuxnas och ungdomars attityder tenderar att likna varandras vad gäller till exempel att de uppfattar att de har en hög trygghetskänsla hör i sin tur samman med den verklighet de delar – samhället Hylte kommun. I samhället möts dagligen yngre och äldre generationer i olika konstellationer och utbyter information med varandra. Det handlar alltså om att ungdomar är delaktiga i det arbete som de vuxna utför (till exempel brottsförebyggande) och de vuxna i sin tur är delaktiga i de aktiviteter som ungdomarna utövar, vilket bidrar till liknande uppfattningar av trygghetskänslan i Hylte kommun.
Vårt trygghetsprojekt kan förväntas få följder såsom att trygghetskänslan stärks av att ett uppmärksammande av trygghetskänslan hos ungdomar har skett, det vill säga att i och med att invånarna kommer i kontakt med varandras attityder yngre och äldre kan de känna sig tillfreds med att de i flera fall går i riktning mot att likna varandras attityder – de får dessa bekräftade av varandra med andra ord. Detta betyder å sin sida att det naturliga glapp som finns mellan ungdomar och vuxnas attityder till viss del överbyggs på grund av synliggörandet av både likheter och skillnader mellan uppfattningarna av trygghet. Av vikt är att denna forskning dessutom kan komma att frambringa reflektioner och idéer, vilka kan gynna en vidareutveckling av trygghetskänslan hos människor och samhällen de lever i.
Då syftet med projektet har varit att utvärdera ungdomars attityder i Hylte kommun och då detta utgör en bred vidd i projektarbetet föll det sig naturligt att använda metodtriangulering med fokus på kvantitativ metod. På så vis har vi kunnat samla in ett stort material, vilket i sin tur bidragit till ett gott underlag för generaliseringar i undersökningsgruppen.
Trygghetsfrågan har genomgående i forskningsprocessen uppfattats som invecklad. Detta står i relation till vem man frågar och vad man har för uppfattning och upplevelse av ordet. Även om vi i projektet har beskrivit vår tolkning av Giddens ontologiska trygghet så har
45
undersökningsdeltagarna med sig erfarenheter i sitt bagage som påverkar deras svar. Av detta bör det konstateras att det både finns likheter och skillnader hos ungdomarnas attityder till trygghet och deras kön, ålder, bostadsort, platser och vuxna.
Ungdomarnas trygghetskänsla går hand i hand med de fysiska och geografiska kopplingarna i tid och rum i de offentliga delarna av Hylte kommun, vilket har betydelsen att flera faktorer samverkar för att känslor av trygghet ska kunna uppstå däribland ungdomarnas rörelsemönster, kommunikationsmöjligheter, hur orterna ligger angränsande till varandra och hur omgivningen ser ut (vilka som bor inom kommunen, vilka ungdomarna umgås med). Att ungdomar i hög utsträckning upplever trygghet i Hylte kommun och känner sig trygga när de befinner sig i detta offentliga rum har i grund och botten att göra med att de befinner sig i denna kommun i daglig verksamhet (skola och fritidsaktiviteter). Och beroende på vilka platser ungdomarna befinner sig på känner de sig alltså mer eller mindre trygga (trygghetskänslan tar sig alltså olika uttryck), vilket har att göra med platsernas utseende och dess kontext (däribland vilka som ingår i denna). Av detta ter det sig därför naturligt för ungdomarna att fritiden, skola, bostadsområde, låg- och mellanstadiet, bibliotek, hemma hos kompis och sportaktiviteter är platser som de associerar med trygghet. Att ungdomarnas attityder både liknar och skiljer sig från de vuxnas attityder i tidigare genomförd trygghetsundersökning står i nära anslutning till den verklighet de lever i däribland den socialgeografiska kontexten och individuella erfarenheter, vilken både liknar och skiljer sig åt.
Vi har tidigare nämnt att detta utvärderingsprojekt har associerats med ett pussel, där pusselbitar är grundläggande och förknippas med varandra. Med detta i åtanke vill vi nu avslutningsvis framföra att ungdomar på väg i vardagen står i relation till många delar som figurerar i deras liv, vilka tillsammans bildar en helhet. Även vi som gjort denna utvärdering blir en pusselbit i ungdomarnas vardag.
5.1 Framtida förslag på forskning Genomgående i detta projekt har det talats om ungdomars attityder till trygghet i det offentliga rummet. Eftersom trygghet är ett så pass komplext begrepp som det är skulle man kunna studera detta ur många olika perspektiv och miljöer för att skapa sig mer förståelse och kunskap om det. Intressant vore att vidare studera hur ungdomars attityder till trygghet ter sig i det privata rummet (till exempel hemmet) och genomföra detta utifrån en kvalitativ ansats. Av intresse vore även att studera ungdomars sysselsättningar och rörelsemönster i sin vardag och fritid däribland vad de gör när de umgås hos sina kompisar. 46
6. Metodologiskt tillvägagångssätt I detta kapitel diskuterar vi vilka metoder vi har använt oss av i vår utvärdering. Först presenteras vad en utvärdering är och sedan redovisas metodtriangulering som i vår studie innefattar kvantitativ metod, skriftliga källor, intervjuer och socialgeografiska observationer. Kapitlet innehåller också beskrivning av LFA – metoden (logical framework approach), som använts för att planera, genomföra och följa upp projektet.
6.1 Utvärdering Vårt projekt är en utvärdering av ungdomars attityder till trygghet i Hylte kommun. Projektet kan beskrivas vara en typ av forskning som inriktar sig på att undersöka och följa olika verksamheter och projekt. Utvärderingen rättar sig efter en planmässig struktur som syftar till att försöka klara upp, undersöka samt klarlägga orsaker och dess kontext i relation till de fenomen som utvärderingen vilar på. Att påpeka är att en utvärdering kan sättas i verk oberoende av om en insats pågår eller är slutförd samt genomföras av vem som helst. Framställningen av rapporten måste inte följa en viss mall, utan plats för skaparförmåga finns, dock är det av vikt att redogöra för de erfarenheter som utvärderingsprojektet har erhållit (Svensson 2008 s. 10).
6.1.1 Metodtriangulering Att använda olika metoder kan öka validiteten i underökningen eftersom det skapar möjlighet att bekräfta och ifrågasätta resultatet. Detta görs genom att man kombinerar olika metoder med varandra och belyser frågeställningar från olika håll, vilket sannolikt ökar kvaliteten i undersökningen (Denscombe 2000 s.102-105).
6.1.2 Kvantitativ metod Användningen av så kallad kvantifiering innebär att vi har tagit hjälp av mätningar och statistik samt utfört så kallade numeriska observationer i form av enkäter (Backman 1998 s. 31). Det vi främst ville nå med denna typ av undersökning var både faktisk information såsom kön, men också ungdomars attityder i form av känslor och värderingar om trygghet i olika miljöer och situationer (Denscombe 2000 s. 108).
6.1.3 Skriftliga källor Som komplement till vårt empiriska material har ett antal skriftliga källor analyserats. En försvarlig mängd böcker, vetenskapliga rapporter samt artiklar och broschyrer har analyserats för att få en så bred teoretisk grund som möjligt. För att bygga upp undersökningen användes
47
dels sekundärdata (redan existerade skriftliga material t ex hemsidor) och dels primärdata (data som kommer att samlas under arbetets gång). Undersökningar som enbart bygger på primärdata är väldigt ovanliga, i någon fas av undersökningen finns det normalt sett skäl att använda sig av redan insamlat material (Denscombe, 2000 s. 187-202).
6.1.4 Intervjuer Att använda sig av intervju i kombination med andra metoder beror ofta på att forskaren vill skaffa sig en djupare/bredare förståelse av situationen som denne forskar kring. Forskaren bör då ta ställning till om det är viktigt med denna typ av detaljerad information och om det verkligen är relevant att förlita sig på den information denne får av så få informanter. I vårt fall ansåg vi att det var bra för vår studie med tanke på att en fördjupad insikt av studieområdet då tillkommer och vi har använt oss av ostrukturerad personlig intervju samt en strukturerad intervju via mail. Ostrukturerad personlig intervju innebär ett möte mellan forskaren och en intervjuperson. Viktigt här är att forskaren håller sig så objektiv som möjligt och låter intervjupersonen hålla i trådarna för att få så uttömmande information som möjligt. Att först öppna upp för ett samtal, men att sedan hålla sig vid sidan av för att låta informanten utveckla sin syn på det hela. Strukturerad intervju innebär att forskaren har kontrollen och använder sig av ett färdigt frågeformulär där informanten svarar på redan givna frågor. Detta sätt att använda sig av intervjuer är mer lik frågeformulärsmetoder än andra intervjuformer. (Denscombe 2000 s. 130-136.)
6.1.5 Socialgeografiska observationer I vårt projekt har socialgeografiska iakttagelser av landskapet i Hylte kommun genomförts däribland observationer över vad människor gör i dessa miljöer, områden de befinner sig i och hur dessa områden ser ut (Denscombe 2000 s. 18). I de socialgeografiska observationerna har fokus alltså lagts på relationen mellan det sociala och de områden som ungdomar rör sig i. Pain med flera förklarar att individen ger det sociala en mening och åstadkommer meningen med sina egna åsikter och känslor utifrån den plats denne har valt. Vilka platser ungdomarna konsumerar i det offentliga rummet i Hylte kommun har därmed varit av intresse (Barke, M., Fuller, D., Gough, J., MacFarlane, R., Mowl, G., & Pain., R 2000). I vårt projekt har vi även använt oss av systematisk observation, det vill säga tittat på olika samspel i miljöerna vi observerat i Hylte kommun däribland skola, fritid och bostadsområde. Observationernas syfte har varit att ge en förkunskap till att bättre kunna utforma en grund till intervjufrågor eller ett enkätformulär samt för att bättre kunna förstå och tolka respondenternas svar.
48
6.2 Förberedelser 6.2.1 LFA-metoden vid projektplanering Då detta utvärderingsprojekt inleddes var det av vikt att påbörja en överskådlig planering kring hur själva arbetsprocessen skulle komma att se ut. Detta skedde med hjälp av LFA – metoden, som innefattar nio steg; omvärldsanalys, intressentanalys, problemanalys, målformulering, aktivitetsplan, resursplanering, mått på måluppfyllelse, riskanalys och analys av förutsättningar för måluppfyllelse. Först och främst bestämde vi oss för projektets inriktning och begränsade detta med hjälp av att genomföra en omvärldsanalys, vilket handlar om att vi tog in kontexten som undersökningen vilar på, det vill säga sökte igenom vårt projekts omvärld. Vi genomförde även socialgeografiska observationer av området, läste på om kommunen och dess invånare i bland annat litteratur och broschyrer samt samtalade med innevånarna om kommunen.
Intressentanalysen gick i sin tur ut på att kartlägga vilka som deltar i projektet och vilka vi skulle samarbeta med, det vill säga målgrupp, genomförare, beslutsfattare och finansiär. I detta projekt är målgruppen ungdomarna i Hylte kommun/eleverna i årskurs 7, 8 och 9 på en högstadieskola, genomförare är vi som skriver projektet, beslutsfattare är BRÅ och finansiärer är BRÅ, Länsförsäkringar Halland och Halmstads högskola. Tillgängligheten för målgruppen om projektet diskuterades, det vill säga hur vi skulle komma i kontakt med denna samt om det finns forum där målgruppen kan uttrycka klagomål.
Problemanalysen handlar vidare om att vi klargjorde vilket huvudproblemet är, såg till problemets orsaker och effekter samt vem/vilka som drabbas av problemet. Detta gjordes med hjälp av att konstruera ett så kallat problemträd, där det framkommer hur detta hänger samman. Huvudproblemet såsom det definieras av intressenterna (BRÅ, Länsförsäkringar) är högt antal otrygga invånare i kommunen, förklaringen till detta är bland annat ökad brottslighet de senaste åren, låg politisk prioritet, polisbrist och bristande dialog mellan invånare. Effekter av problemet blir att kommunens invånare känner oro för att utsättas för brott, att invånare förändrar sina vanor (såsom att inte gå ut sent på kvällen), lågt förtroende för/brist på tillit till polis, vuxna, kommunen och politiker, hälsoproblem ökar, kommunen hängs ut i media.
Då målformulering genomfördes var det av vikt att projektets huvud- och delmål formulerades så att de skulle vara mätbara, enkla, realistiska och utmanande, såsom vad vi 49
tillsammans med våra uppdragsgivare ville uppnå med projektet samt vilka delmål som projektet omfattar. Huvudmålet var att på uppdrag av BRÅ i Hylte kommun undersöka tryggheten i vardagen hos ungdomar i Hylte kommun. Delmål var enkätundersökningen som delades ut till ungdomarna i årskurs 7-9 på en högstadieskola i Hylte kommun för att ta reda på deras uppfattningar om trygghet.
Efter att ovannämnda processer var gjorda kunde själva aktiviteterna utföras. Till detta hör att en tidsplan upprättades, där det framgick vilka aktiviteter som skulle göras och när detta skulle ske. I anknytning till detta skedde resursplanering, det vill säga beräkning av kostnader såsom material däribland enkättryckning och litteratur. Mått på måluppfyllelse har även skett genomgående bland annat att gå ut med 221 enkäter till målgruppen som är ungdomar på en högstadieskola i Hylte kommun och detta ska vara gjort innan vecka 49 med syftet att ta reda på ungdomarnas attityder till trygghet inom kommunen.
Av vikt var att en riskanalys genomfördes just för att klargöra vilka externa respektive interna risker som projektet kunde påverka samt påverkas av. Externa händelser som eventuellt skulle kunnat påverka projektet negativt var om rektor och förvaltningschef inte skulle vilja att undersökningen genomfördes, att personalen på skolan skulle känna sig synade/att vi ifrågasatte deras roller, att vi inte fick tillgång till målgruppen på högstadieskolan, att eleverna inte ville/vägrade besvara enkäten, att ett annat projekt liknande vårt projekt var påbörjat, att oförutsedda kostnader tillkom, att vår förförståelse påverkade hur vi tolkade/analyserade det material vi insamlat, att ofullständiga eller dåligt ifyllda svar på enkäten förekom, dålig svarsfrekvens samt sanningshalten hos respondenterna, som är omöjlig att kontrollera. Interna risker är i sin tur försening av slutprodukten och personalomsättning. Själva formuleringen av frågorna skulle i sig kunnat utgöra en risk, det vill säga om dessa inte varit verklighetsanknutna, med andra ord inte förankrats i den verklighet som ungdomarnas vardag består av. Det som även analyserades innan planen sattes i verket var förutsättningarna (såsom att få tillstånd för att gå ut med enkäten från de rätta instanserna) för projektet, vilket påverkas av samhällets normer, lagar och politik et cetera (Svensson 2008 s. 13-25).
6.2.2 Kontakter Eftersom vi gick ut med enkäten till ungdomar på en högstadieskola i Hylte kommun ville personalen och de lokala myndigheterna godkänna undersökningen innan de ställde sina resurser till förfogande. Vi gick varsamt tillväga på denna punkt, eftersom vi inte ville lägga hinder i vägen för de lämpliga maktkanalerna. Att få tillstånd till de rätta instanserna tog viss 50
tid som vi tog hänsyn till i tidsplanen. Av vikt är att kontakt med högstadieskolan har upprätthållits bland annat genom möten på skolan med rektor och personal samt via telefonoch mailkommunikation. Förhållandet mellan skolan och projektet utgör även att både rektor och delar av personalen har fått komma med kommentarer, tips och idéer gällande utformningen av enkäten för att få denna så innehållsrik som möjligt samt anpassad efter ungdomarnas vardag. Genomgående i projektarbetet har också kontakt upprätthållits med vår kontaktperson på BRÅ vid Länsförsäkringar Halland. I arbetsprocessen har denne fungerat som vårt bollplank, det vill säga via personlig kommunikation och mail stöttat oss i vårt arbete, lyssnat på våra idéer och funderingar. Kontakt med polismyndigheten i Hylte kommun har skett via intervjuer både ansikte mot ansikte med närpolis som arbetar nära ungdomarna i Hylte kommun och via mail med närpolischefen.
6.2.3 Insamlandet av material ute på fältet I inledningsskedet av arbetet genomfördes socialgeografiska och systematiska observationer med flertal besök i Hylte kommun, där vi fokuserade oss på miljön och ungdomarna i denna. Vi observerade med andra ord den generella bilden av kommunen i stort och närmare på vissa områden såsom bostad, skola och fritid. Detta för att få en större förståelse för ungdomars vardag och den miljö de vistas i, vilka personer de träffar samt vilka personer som påverkar deras situationer. Dokumenteringsmetod var anteckningar som fördes direkt under och efter varje besök i Hylte kommun. Efter detta genomförde vi en ”brainstorming” kring det insamlade materialet för att se vart detta kunde leda oss och ur idéerna skapades sedan enkätrespektive intervjufrågor. Observationerna var även tänkta att både ge en förståelse för behov samt
ge
intressanta
förslag
till
frågor
och
svarsalternativ
i
den
kommande
enkätundersökningen.
6.2.4 Utformande av enkät (operationalisering) Att frågeformulär bedömdes vara passande att använda i denna undersökning var för att det fanns ett behov av allmänna uppgifter utan personlig interaktion via ansikte mot ansikte samt att urvalsgruppen skulle kunna förstå enkäten, en faktor som därför i anknytning till detta uppmärksammades var respondenternas ålder. Det vårt formulär syftade till att samla in var ungdomarnas attityder kring trygghet och faktiska uppgifter såsom ålder och kön. Det var med andra ord viktigt att vi såg till att formuläret fick rätt utseende både till det överskådliga och innehållsmässigt från start. Viktigt att påpeka är att vi inte har haft tillgång till frågeformulär från tidigare trygghetsundersökning, men vi har tagit del av den tidigare
51
undersökningens slutrapport, vilken har utgjort en viss handledning i skapandet av formulärets frågor.
Vid utformning av enkäten började vi med att avsätta tid till detta, det vill säga var noga i planeringen med att räkna med att detta är en mödosam process som kräver mycket tid. Eftersom vi ville utforma enkäten så användbar som möjligt utifrån tid och offentliga rum i Hylte kommun utformades en enkät med utgångspunkt i detta. Av vikt i formulerandet var alltså de rum ungdomarna befinner sig i beroende på tidsförhållanden såsom att ungdomarna är på skolan under dagtid, på fritiden under eftermiddagen och i bostadsområdet både dagoch kvällstid. Av detta togs utgångspunkt i de genomförda observationerna.
Formulärets layout är viktig så därför tog vi i beaktande denna skulle se så professionell ut som möjligt använda vi oss därför av dator för att skapa en tydlig blankett. Formuläret hade ett försättsblad (se bifogad bilaga 4) (med en bild som ”målade upp” vad formuläret i sig kommer att handla om), en inledning (som för undersökningen är funktionell och som innehöll allmän information kring undersökningen och syftet med denna samt hur formuläret skulle fyllas i och hur svaren skulle användas) och kontaktuppgifter samt att vi försäkrade respondenten om dess anonymitet och att materialet skulle behandlas konfidentiellt.
Vi hade i tankarna att vi skulle ställa nödvändiga frågor som utvärderingen avser samt vara noggranna med att inte upprepa frågor i formuläret. Frågornas stil och språk anpassades även utifrån målgruppen samt att frågorna gjordes så korta och enkla som möjligt. En viktig tanke vi hade med oss i denna process var att placera de okomplicerade frågorna först i formuläret, likaså att de minst omstridda och känsliga frågorna. Vi ville inte att frågorna skulle vara felformulerade och därför la vi stor vikt vid att få dessa så välskrivna och lättförståeliga som möjligt. Angående själva enkätfrågorna valde vi dessa med tanke på ungdomars fysiska rörlighet i det sociala samt offentliga rummet. Hemmaplan finns det inte intresse för (eftersom BRÅ inte vill att undersökningen ska omfatta detta område). Vi formulerade frågorna utifrån våra tankar kring projektet, men också som vi tidigare nämnt med utgångspunkt från tidigare trygghetsundersöknings slutrapport. I vårt arbete begränsas begreppet trygghet och det var därför viktigt då vi formulerade frågor att synliggöra/urskilja olika faktorer separat (till exempel stöld, brott, misshandel et cetera) som kan påverka ungdomars självkänsla när det gäller trygghet. De individer som vi undersökte är ganska mobila i sitt dagliga framträdande då bor de i olika delar av Hylte kommun. För att utföra sina aktiviteter, ta sig till skolan eller
52
träffa andra kompisar krävs det en del av självständighet samt rörlighet. I och med detta ansåg vi det viktigt att lyfta fram de arenor som de mest vistas i, det vill säga de offentliga platserna till exempel fritidsaktiviteter, bostadsområde och skolan. Alla dessa platser utgör en gemensam samlingspunkt för de aktörer som ingår i undersökningen. Av detta delade vi in formuläret i olika rubriker för att det dels skulle framkomma tydligt vilka frågor som räknades till det ämne vi frågade om samt för att det skulle klargöras i vilket rum och situation frågorna kring trygghet handlade om. Att påpeka är att vi genomgående under respektive ämnesrubrik använde oss av liknande frågor, vilket hör samman med att vi ville på ett strukturerat sätt kunna göra jämförelser efter insamling av data hade ägt rum (se bifogad bilaga 4).
Vi har reflekterat kring fasta svarsalternativ, vilka medför det positiva att bearbetningen kunde fortlöpa på ett smidigt och praktiskt sätt, eftersom vi helt enkelt kunde göra en uträkning av svaren. Dock gick mer fördjupad information förlorad, då respondenterna ej fick chansen att uttrycka sina uppfattningar som de skulle vilja (vilket öppna svarsalternativ för med dig). Vi var medvetna om att fasta svarsalternativ också skulle kunna ifyllas slarvigt och/eller vara svårtolkade. Viktigt att nämna är att vi funderade på att det skulle finnas tillräckligt många svarsalternativ till varje fråga och att vi ville undvika att svarsalternativen skulle vara oklara. Att påpeka är att till följd av detta vi valde att använda en femgradig Likert-skala 1-5 med svarsalternativen instämmer fullständigt, instämmer delvis, osäker, tar delvis avstånd, tar fullständigt avstånd (Denscombe 2000 s.209-210 & Eljertsson 2005 s. 91). Vi beslutade oss även för att använda oss av ja, nej och vet inte som svarsalternativ och respondenterna fick även ringa in svarsalternativ som handlade om information om de själva (se bifogad bilaga 4).
Innan själva enkätutdelningen kontrollerade vi formuläret, det vill säga granskade detta så att det inte fanns några stavfel, att frågor inte förekom på flera ställen, att de stod i rätt ordning, att de var tydliga, att de täckte det vi vill undersöka och att vi inte hade med onödiga frågor. Två pilotundersökningar ägde även rum (en efter första utkastet och en efter korrigering av första utkastet), där några ungdomar oberoende av undersökningen fick prova att fylla i formuläret och sedan uppge om de tyckte frågorna var lätta att förstå och om det fanns några andra synpunkter på påståendena och den övriga informationen. Det övergripande syftet med pilotstudien var att se ifall testpersonerna uppfattade frågor och svarsalternativ som vi (formulärets utformare). Ifyllandet av formuläret visade sig ta ca 10 minuter och av detta kunde vi bedöma om det inte var lämpligt att ha avsatt denna tidsgräns för målgruppen att
53
svara på enkäten, eftersom hänsyn till faktorer som inverkar på tiden som avser ifyllande av denna såsom miljö, omgivningen och forskarnas närvaro måste tas. Därför resulterade detta i att vi ändrade den avsatta tiden för ifyllande av formuläret till ca 15-20 minuter. Testpersonerna gav oss återkoppling kring frågornas och svarsalternativens tydlighet, konstruktion et cetera. Det som framkom var att en del frågor var svårtolkade, vilket vi korrigerade genom att förtydliga dessa och göra de mer lättförståeliga innan vi kunde lämna ut enkäten (Andersen & Schwencke 1998 s. 99-101 & Denscombe 2000 s. 106-129).
6.2.5 Validitet och reliabilitet När det talas om begreppet hög validitet avses följande innebörd ”att mätinstrumentet (frågeformuläret, testet osv.) verkligen mäter det som det är avsett att mäta” (Byström 2003 s. 53) även att ”egenskapen hos begrepp, påståenden, logiska slutledningar, teorier och testresultat att vara giltiga, dvs att gälla som sanna” (Egidius 2005 s. 719). Vidare bör det påpekas att validitet i allmänhet kan fastställs och mätas på olika sätt. Detta beroende på vad det är för typ av undersökning som genomförs samt hur resultaten blir. Vad gäller reliabilitet (”den säkerhet med vilken den aktuella egenskapen (variabeln) mäts, mätnoggrannheten”) (Byström 2003 s. 53) måste detta råda för att validitet ska kunna göra det. Det är alltså frågan om att noggrannhet i mätningarna bör föreligga för att mätinstrumentet ska kunna mäta det som har för avsikt att mäta.
6.3 Genomförande 6.3.1 Urval Det är viktigt att urvalet väljs på ett korrekt sätt, så att resultatet i urvalet motsvarar resultatet i populationen. Om urvalet inte väljs korrekt finns det risk för systematiskt fel i resultatet (Ejlertsson 2005 s. 18-22). Populationen är ungdomarna i Hylte kommun i yngre tonåren. Urvalsramen består av 474st ungdomar på en högstadieskola i Hylte kommun. Då det inte var möjligt att göra en totalundersökning (undersöka alla individer inom populationen) använde vi oss av ett slumpmässigt stratifierat urval (urvalet har gjorts slumpmässigt på ett tillräckligt antal och varje ungdom ”…i populationen har haft samma möjlighet att väljas ut i förhållande till deras andel av den totala populationen.”) (Denscombe 2000 s. 20). Vi vände oss med andra ord till en högstadieskola i Hylte kommun för att nå så många ungdomar som möjligt. Vi utgick från skolans åldersindelning och hade alltså klasslistor som utgångspunkt, där det framgick hur många klasser det finns i respektive årskurs 7, 8 och 9 samt antal elever i respektive klass. Vi lottade sedan fram 3 klasser från vardera årskurs totalt 9 klasser
54
sammanlagt 221 ungdomar, vilket motsvarar 46,6 % av antalet högstadieungdomar. Att urvalet genomfördes på detta sätt var för att det var bäst praktiskt genomförbart och minskade externt bortfall (av urvalet var det 79,2% som svarade på enkäten). I annat fall hade vi behövt distribuera enkäten via post och då hade kanske färre svarat på enkäterna samt att vår budget eventuellt inte skulle täckt denna kostnad detta medför (vi vet inte om uppdragsgivaren skulle ha kunnat tänka sig att stå för denna kostnad). Det vi hade i åtanke under urvalsprocessen var att eleverna i två klasser i nian skulle vara på praktik under vecka 47 (då enkäten skulle delas ut till ungdomarna på högstadieskolan). Till följd av detta kom utdelning till dessa två klasser att ske följande vecka (vecka 48).
6.3.2 Distribuering av enkät Vi
kontaktade
rektorn
på
högstadieskolan
och
förvaltningschef
på
barn-
och
utbildningsnämnden (BUN) i Hylte kommun för att få tillstånd att genomföra enkätundersökningen på högstadieskolan och på så vis kunna nå så många ungdomar som möjligt. Vi bokade in ett möte med rektorn för att diskutera projektet och vi bokade även in ett möte med en av närpoliserna för att få dennes bild av ungdomarnas trygghet i Hylte kommun. När vår enkät var färdigställd och godkänd av vår uppdragsgivare kunde vi gå vidare med vårt arbete.
Vi delade personligen ut enkäten till ungdomarna under lektionstid för att de skulle fylla i denna på plats och på så vis fick vi även tillbaka denna vid samma tidpunkt.
Att vi
personligen delade ut enkäten hörde även samman med att ungdomarna fick en uppfattning om oss som utför undersökningen, att de fick informationen från oss och att de på så vis kunde känna ett stöd i att undersökningen genomförs samt ställa eventuella frågor kring undersökningen direkt till oss. Självklart kom vi även att meddela muntligen att det var frivilligt att delta och hur de skulle kunna komma i kontakt med oss och andra kontaktpersoner om de hade några frågor angående formuläret eller undersökningen i sin helhet. Information kring hur lång tid det skulle komma att ta för att besvara formuläret gavs även. Att påpeka är att vi kom att tala om för ungdomarna att vi inte får tacka de i förväg för att de ställt upp på undersökningen på grund av forskningsetiska principer, så att de inte skulle få uppfattningen av att vi var oartiga mot dem. Sedan kommer vi att invänta på att formuläret fylldes i och därefter sa vi tack till dem. I själva verket tog det ca 20-30 minuter för respondenterna att fylla i enkäten och inte 10-15 minuter som vi från början hade beräknat, vilket i sig har att göra med omständigheterna runt omkring enkätutdelningen, det vill säga
55
situationen, forskarnas närvaro, innehållet i enkäten et cetera (Andersen & Schwencke 1998 s. 101-102).
6.4 a) Bearbetning av materialet Vi började med att i statistikprogrammet SPSS (statistical package for the social sciences) ge passande benämningar till våra frågor (variabler), dock kom detta inte att ske på svarsalternativ med siffervärde (såsom födelseår). Vi kom även att ange skalnivå för variablerna (nominalskalenivå – till exempel tjej/kille, bostadsområde och årskurs samt ordinalskalenivå – femgradig skala 1-5, instämmer fullständigt, instämmer delvis, osäker, tar delvis avstånd, tar fullständigt avstånd). Sedan kom själva inmatningen av data att startas. Därefter utförde vi frekvenstest, korstabeller och chi-två test (X2, används för hypotesprövning och mäter bland annat skillnad mellan observerad och förväntad frekvens) (Eljertsson 2005 s. 140-142) på det inmatade materialet för att sedan kunna påbörja själva tolkningen av statistiken.
Vi tog hänsyn till det externa bortfallet på 20,8 % som förekom i undersökningen. Att bortfallet är relativt lågt bekräftar en hög validitet på undersökningen och hör samman med att; ”Ju större bortfallet är, desto större är naturligtvis risken för felaktiga generaliseringar till målpopulationen” (Eljertsson 2005 s. 26). Detta berodde till viss del på sjukfrånvaro, att vissa ungdomar inte ville deltaga, att några vägrade deltaga eller helt enkelt inte hade möjlighet att vara delaktiga. Detta kan i sig bero på att urvalet delvis genomförts slumpmässigt (Eljertsson 2005 s. 25-27 & 147-148). Interna bortfall inträffade på enstaka frågor bland dem som för övrigt besvarade enkäten. Detta kan ses vara en följd av att frågorna i formuläret ej varit välformulerade och/eller lätta att förstå.
6.4 b) Redovisning av resultat Efter detta utformades diagram och tabeller i Excel för att presentera resultat som visat sig vara relevanta för vår analys. Vi var noga med att ange n (antalet svar på fråga) då vi redovisade resultatet i procent. I själva resultatpresentationen angavs själva graden på det statistiska sambandet med Pearson Chi-Square X2, frihetsgrader och p-värdet då det visade sig vara signifikant, dvs. p <0,05, <0,01 och <0,001. Då chi-två test visade att det inte förelåg något signifikant samband använde vi förkortningen e.s (= ej signifikant) och i det här materialet beror det på att antalet fall i en eller flera fält (variablerna) var för få. Vi har valt att ta med det i redovisningen för att det kan vara utgångspunkt för diskussion, men också vara indikation på något som är värt att undersöka närmare i andra undersökningar (Denscombe 56
2000 s.208-224 & Wahlgren 2005). Vi har valt att redovisa procent med en eller två decimaler för att vi utgår från det statistikprogrammet SPSS redovisar. Detta har att göra med att vi inte har velat vinkla eller missvisa statistiken och därför gör vi alltså enligt samma procedur i vår redovisning.
Valet att använda oss av tabeller och diagram grundar sig i att detta var lämpligt för det aktuella syftet, det vill säga att vi ville att tillräcklig information skulle framgå på ett strukturerat och lättläsligt sätt samt att läsaren skulle få stöd i tolkandet av statistiken. Vidare var tabeller ett lämpligt alternativ då dessa är flexibla till sitt utseende. Vi kunde med andra ord framställa tabeller som både passade sig visuellt och för ändamålet i fråga. Detsamma gäller stapeldiagram, som effektivt presenterar frekvenser vi hade för avsikt att lyfta fram (Denscombe 2000 s. 215-219). Att vi i presentationen av resultatet valt att slå ihop svarsalternativen instämmer helt med instämmer delvis och tar helt avstånd med tar delvis avstånd handlar om att vårt material är relativt litet och att en analys hade varit svårt att utföra med de ursprungliga svarsalternativen samt att detta genererade till en mer lättläst och förståelig redogörelse för läsaren.
För att analysera resultatet kom det att krävas att tolkning skedde. Det rörde sig alltså främst om att vi då tolkade resultaten som framkom av tabellerna och diagrammen. Vad visade de, förelåg några samband och/eller kunde vi uttala oss om någon sannolikhet för att resultaten gäller generellt? I denna process kom vi att sätta oss in i statistiken så att säga. Vi kom även att sätta våra tolkningar och analyser i relation till våra frågeställningar.
6.5 Metoddiskussion & etiska frågeställningar 6.5.1 För- och nackdelar med metoderna Att använda kvantitativa data vid samhällsforskning har sina fördelar. Några av dessa är att metoden har hög vetenskaplig tilltro och hög tillitsfaktor. Det är en väl grundad och respekterad metod inom forskningen. Forskaren förhåller sig opartisk och använder en förutbestämd forskningsdesign. Den kvantitativa metoden förknippas med den deduktiva ansatsen, vilket innebär att man drar en logisk slutsats som betraktas som giltig om den är logiskt sammanhängande. Vidare ger användandet av en kvantitativ metod en känsla av solid och objektiv forskning, då data bygger på siffror och resultaten läggs fram i form av diagram och tabeller. En annan fördel med denna metod är att tolkningar och resultat är ofta baserade på uppmätta mängder snarare än på intryck. Relativt stora mängder data kan analyseras
57
ganska snabbt och presentationen av resultaten görs ofta i form av tabeller och diagram vilket ger en lättöversiktlighet (Denscombe 2000 s. 240-241). Att påpeka är att användning av frågeformulär för med sig fördelar såsom att de är ekonomiska, lätta att arrangera och minskar effekten av personlig interaktion med forskaren. Nackdelar med kvantitativ metod kan vara att man har ställt dåliga frågor och använt sig av en dålig insamlingsmetod, vilket betyder att man då antagligen också får dåligt resultat. Det är även lätt hänt att man litar överdrivet mycket på de olika analysteknikerna och glömmer det verkliga undersökningssyftet. En annan nackdel kan vara om forskaren överdriver med för många olika variabler och faktorer, vilket kan leda till att arbetet blir för komplext. En viktig faktor som man ska tänka på är att beslut som fattas under analysen kan påverka utgången av resultatet, eftersom det är relativt lätt att manipulera frekvenser i datorn kan detta till slut ge en missvisande bild av verkligheten. Att påpeka i samband med detta är att forskaren lätt kan drunkna i alltför stora datamängder (ibid). Vad gäller just frågeformulär utgör svarens begränsade natur en brist för forskaren som inte kommer i kontakt med djupare beskrivningar och uppfattningar. Andra nackdelar beträffande frågeformulär är att svarens ärlighet är omöjlig att kontrollera samt att det kan förekomma dåligt ifyllda svar som försvårar bearbetningen av data för forskaren (ibid s.126128). Vad gäller fördelar med att använda skriftliga källor är att det finns stora mängder information. Det är även en billig metod och källorna kan lätt kontrolleras av andra. Nackdelar med att använda skriftliga källor är källans pålitlighet. Men det kan även vara så att det är en andrahandskälla som har producerats för andra ändamål och att källorna kan bygga mer på författarens tolkningar än att ge en objektiv bild av verkligheten (ibid s.201). I vårt arbete har dock primärdata legat till grund för uppsatt teoretiska referensram.
Fördelar med att använda oss av intervjuer är att vi ansikte mot ansikte på ett flexibelt och öppet sätt kunde tolka den intervjuades svar både verbalt och genom den intervjuades ansiktsuttryck och gester. Att påpeka är att svarsfrekvensen är högre vid intervjuer och att positivt med denna typ av intervju är att mer fördjupad information och insikt nås. Direktkontakten med den intervjuade ökar i sin tur på själva validiteten av intervjun. Nackdelar är att denna typ av intervju medför en svårighet att som forskare försöka fånga in det väsentliga som sker under intervjun och tillförlitligheten kan ifrågasättas på grund av intervjuarens och sammanhangets påverkan av intervjusituationen. En annan nackdel är att intervjuaren tolkar och analyserar data på ett sätt som den intervjuade inte åsyftade.
58
Ytterligare en nackdel är att det för den intervjuade kan vara svårt att uttrycka sina åsikter för en ”främling”. Fördelar med intervju via mail är att intervjuareffekten är minskad, att denna typ av intervju kan täcka in svar som vid intervjuer ansikte mot ansikte kan gå förlorade (till exempel på grund av frågornas känslighet eller relationen intervjuare – intervjuad). Nackdelar med denna typ av intervju är att det kan uppstå svårighet i att tolka det som den intervjuade svarar, eftersom detta sker skriftligt, vilket i sin tur medför en annan nackdel, det vill säga att mer fördjupad information (som kan ske då forskaren styr intervjun) går förlorad samt de uttryckssätt som den intervjuade i annat fall ger via ansikte mot ansikte intervjuer (Denscombe 2000 s. 161-163).
För- och nackdelar med metodtriangulering är att forskaren har möjlighet att på olika sätt samla in data för att stärka studiens trovärdighet. Detta genererar till att kunna använda sig av olika perspektiv som ett redskap för att kunna jämföra och bilda motsatser i forskarens arbete (Denscombe 2000 s. 102-105).
Att använda sig av socialgeografiska och systematiska observationer medför olika typer av för- och nackdelar. En fördel är att dessa observationer ger en fördjupad insikt i områdens uppbyggnad och innehåll samt ger forskaren en uppfattning om ungdomarna utan deras tal eller skriftliga svar under en relativ kort tidsperiod, som dessutom är färdig för analys. Tillförlitligheten blir hög om observationerna har utförts på ett korrekt sätt däribland att två eller flera observatörer antecknar nästintill samma data. Nackdelar med dessa observationer är att observatören får fram det som händer och inte varför det händer till exempel ungdomarnas rörelsemönster till och från olika platser. Att påtala är även att denna metod har tendens till att förenkla materialet då detta bygger på en gemensam förståelse mellan observatören och den observerade, därför blir det lätt att i förbifarten omedvetet missa relevant fakta. Även det faktum att man inte helt obemärkt kan kliva in som observatör i den observerades miljö utan att vissa mönster eller beteenden störs (Denscombe 2000 s. 173-174).
6.5.2 Etiska frågeställningar För att forskningen ska kunna hålla hög kvalitet är det av vikt att forskaren genom hela forskningsprocessen reflekterar över sin situation och sitt förhållningssätt till denna. Det som har varit av vikt att ta särskild hänsyn till i projektet är de fyra väsentliga grunddragen inom forskningsetik, vilka är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet.
Det
första
kravet
handlar
om
att
vi
har
informerat
undersökningsdeltagare om vad deras roll är i undersökningen, däribland information om 59
frivillighet att deltaga i undersökningen, villkor som gäller för undersökningen samt deras rättighet att kunna avbryta deras deltagande om så önskas. Samtyckeskravet handlar om att ”forskaren
ska
(Vetenskapsrådet.
inhämta
uppgiftslämnares
Forskningsetiska
principer
och
undersökningsdeltagares
inom
samtycke”
humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Elanders Gotab, s. 9). I detta projekt var det även nödvändigt att samtycke erhölls från rektor på högstadieskolan och förvaltningschef i Hylte kommun, eftersom skolan syftade till att vara en kanal för att nå ut till ungdomar i åldern årskurs 7, 8 och 9. Att nämna i samband med detta är att det har funnits en viss oro över att undersökningen inte skulle kunnat genomföras med tanke på en känslighet när det gäller att utvärderingen skulle gå ut till ungdomar som går på en högstadieskola. Konfidentialitetskravet togs hänsyn till på så vis att vi i så hög utsträckning som det var möjligt gav konfidentialitet till de uppgifter som fanns om deltagande i studien samt bevarade dessa på ett sätt att obehöriga inte kunde ta del av dem. Nyttjandekravet tog vi i bruk genom att vi endast använde data som införskaffats om deltagarna
för
forskningssyftet
(Vetenskapsrådet.
Forskningsetiska
principer
inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab, s. 12 & 14).
60
7. Referenser Litteratur Backman, J. (1998) ”Rapporter och uppsatser”, studentlitteratur, Lund Barke, M., Fuller, D., Gough, J., MacFarlane, R., Mowl, G., & Pain., R (2000), Introducing social geographies, The Oxford University Press, New York and Arnold publishers, UK. Chowdhury, M., & Wilde Wahl, L (2007) ”POW! – mer inflytande och aktörsskap för unga”, Digaloo Digitaltryck Denscombe, M. (2000) ”Forskningshandboken”, studentlitteratur, Lund Egidius, H. (2005) ”Psykologilexikon”, Natur och Kultur (3:e uppl), Stockholm Eljertsson, G. (2005) ”Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik”, studentlitteratur, Lund Giddens, A. (1996) ”Modernitetens följder”, studentlitteratur, Lund Svensson, O. (2008) ”Studiehandbok: Projekt och utvärdering”, Halmstad Wahlgren, L. (2005) ”SPSS steg för steg”, studentlitteratur, Lund
Övriga källor Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun, information och råd från Brottsförebyggande rådet i Hylte http://www.hylte.se/Admin2/files/20070523113850.pdf
Fakta om Hylte kommun http://www.hylte.se/Page.asp?PageNumber=254 Karta över Hylte kommun, turistinformationen i Hyltebruk http://www.hylte.se Laurin, E., Olsson, S., Ramsten, S., & Tiger, J. 2008 ”Utvärdering av inlandsgruppens arbetsmetoder och insatser”, Halmstads högskola, sektionen för hälsa och samhälle Nikolic, D., Mlinaku, D., & Zeneli, L. 2008 ”Utvärdering av bevakningsgrupperna i Hylte kommun”, Halmstads högskola, sektionen för hälsa och samhälle
Polisens trygghetsundersökning Hallands län 2006, Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen http://www.hylte.se/Admin2/files/20070515110811.pdf
61
Ring, J. 2005:4 ”Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio – resultat från fem självdeklarationsundersökningar” http://www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action_question_show.278.0.=1
Skriftlig analys av Hylte kommun 2007 http://www.hylte.se/Admin2/files/20070515110837.pdf
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab
62
Bilaga 1: Karta över Hylte kommun
63
Bilaga 2: Utvärderingsplan Datum: 2008-12-10 Avser verksamhet: BRÅ i Hylte kommun, Polismyndigheten i Hylte kommun och Länsförsäkringar Halland Kontaktperson: Johanna Stakeberg, Länsförsäkringar Halland Ansvariga studenter i utvecklingspartnerskapet: Hanna Niklasson, Eva Rehn och Maja Witaszczyk 1. Bakgrund Projektet utförs på uppdrag av lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) som kommit med förslaget om att göra en utvärdering om ungdomars attityder kring trygghet inom orten. Samarbete kommer även att ske med polismyndigheten i Hylte kommun samt Länsförsäkringar Halland. I detta projekt vänder vi oss till en högstadieskola i Hylte kommun som kanal för att nå ungdomarna, vilka står i fokus. På högstadieskolan finns omkring 474 elever i årskurs sju till nio. 2. Syfte/mål Studiens syfte är att undersöka ungdomars attityd kring trygghet i vardagen i det offentliga rummet i Hylte kommun och med det menar vi i sammanhang som fritid, skola och bostad. I betydelsen i vilken grad ungdomar uttrycker trygghet inom kommunen när de befinner sig på olika platser. 3. Frågor I vilken utsträckning upplever ungdomar trygghet i Hylte kommun? Finns det platser där ungdomar känner trygghet? Vilka är dessa platser? Varierar ungdomars uppfattning om trygghet mellan olika årskurser, mellan tjejer och killar och med bostadsort? Hur förhåller sig ungdomars uppfattningar av trygghet till de vuxnas uppfattningar i tidigare genomförd trygghetsundersökning 06-07 i Hylte kommun? Finns det likheter och skillnader? 4. Metod och genomförande Till hjälp för vårt analyserande av frågeställningarna använder vi oss av en enkätundersökning, socialgeografiska observationer, skriftliga källor och intervjuer. LFAmetoden har legat till grund för att strukturera upp projektarbetet. Mer ingående kommer vi att använda oss av enkäter med fasta svarsalternativ, som delas ut till årskurs 7-9 på en högstadieskola i Hylte. Vi kommer alltså att kombinera materialet från de olika metoderna med varandra för att kunna svara på frågeställningarna. A. Attityder kring trygghet ska insamlas. Ungdomar i årskurs 7-9 i en högstadieskola i Hylte kommun kommer att besvara på enkäten. B. Enkäter med fasta svarsalternativ kommer att användas. Social geografiska observationer kommer att göras över området Hylte kommun. Skriftliga källor såsom litteratur och officiell statistik kommer att användas. C. Analysen kommer att börja med att varva abstrakta fynd (teman, begrepp) med beskrivningar av observationer för att visa att fynden har stöd i materialet. Diagram och tabeller kommer att analyseras. Detta vävs samman till ett resonemang som till slut sammanfattas. D. Slutsatser kommer att redovisas separat.
64
5. Tidsplan v. 41
10/10 Projektet påbörjas Och ett första möte med handledaren hålls
v.42
Samarbetet med BRÅ, polisen & Länsförsäkringar kickas igång Projektplanen börjar skrivas Tidsplan Bakgrund Syfte Frågeställning/ar Metod Uppföljning och utvärdering Kostnader Referenser Enkäten börjar utformas
v.43
Projektplanen bearbetas Checklistan kontrolleras Enkäten bearbetas Ett första besök i Hylte kommun
v. 44
28/10 Projektplanen lämnas in till handledaren 28/10 Möte med Johanna Stakeberg (håller i uppdraget) 28/10 Handledning (avstämning av projektet) Enkäten färdigställs Informationsbrevet och följebrevet skrivs Skriver på metoddelen kring varför vi använder respektive enkätfråga
Skriver på metoddelen kring varför vi använder respektive enkätfråga
65
v.45-47
v.48
v.49
v.50
24/11 Vi går ut med enkäten till 2 klasser Poster och abstrakt skickas med PDF/PP till handledaren 25/11 Gemensam 1/12 övar på avstämning av presentationen läget inom tillsammans projekten Projektarbete och Matar in data klart, Kontaktar Hylte handledning pågår gör tester och kommun och tar 4/11 börjar analysera reda på hur många Träff med rektor och träff och tolka data aktiva fritidsgårdar med polis det finns i Hylte Genomför ett Vi skriver en kommun slumpmässigt urval på 30- presentation inför 40 % av ungdomarna vernissagen Polischefen svarar Enkäten godkänns och vi på våra frågor till skickar enkäten på Vi skriver i honom via mail tryckning 18/11 och går ut projektrapporten v. 49/50 med enkäten till 7 klasser den 21/11 2/12 Börjar mata in data v.46 Vernissage av Vi gör postern posterutställning 20/11 10.30 på högskolan Möte med Johanna Gör tester och Stakeberg (avstämning av analyserar och projektet) tolkar data 20/11 13.00 Möte med handledaren Tabeller och Vi skriver abstrakt diagram görs Informationsbrevet och Resultatet följebrevet skrivs klart presenteras och informationsbrevet skickas ut Skriver i projektrapporten & ind. paper
v.51-3
v.10
Resultatet skrivs klart Analyserar och tolkar data 16/12 Handledning kl 13.30 Färdigställande av projektrapporten och individuellt reflekterande paper & Gör PowerPoint presentation klar & testar denna på skolan den 5/1-09 Lämnar in Abstrakt till Anette & handledare 13/1
2 mars kl 14.00 Presentation av projektet på Polisen i Hylte
15 januari kl 11.45 – 12.15 Slutredovisning av projektet 9/12 Sista föreläsningen & frågestund 10/12 Handledning kl 11-12 Möte med Johanna Stakeberg kl 13 (avstämning av projektet) tar med oss postern Tabeller och diagram görs Resultatet presenteras Analys och tolkning av data Påbörjar avrapportering Skriver i ind. Paper Påbörjar PowerPoint presentation
66
6. Utvärderingsrapporten Det är en grupp sociologistudenter bestående av Hanna Niklasson, Eva Rehn och Maja Witaszczyk som skriver rapporten, vilken ska skrivas för Högskolan i Halmstad, BRÅ, Polismyndigheten i Hylte kommun och Länsförsäkringar Halland. Det kommer att finnas en version av rapporten. Rapporten har presenterats på en vernissage vid Halmstads högskola den 2 december 2008 och kommer att presenteras vid en slutredovisning antingen den 15 januari kl 11.45 – 12.15 och för BRÅ samt Polismyndigheten i Hylte kommun på Polisen den 2 mars kl 14.00. 7. Budget och logistik De kostnader som är förenade med projektets genomförande är resor till och från Hylte kommun som görs både med utgångspunkt från Halmstad, Skeppshult och Helsingborg. Länsförsäkringar kommer att stå för resekostnaderna från Högskolan till Hylte, vilka kommer att redovisas med kvitton från bensintankning. Vidare består materialkostnaderna av kopiering av enkäter samt tryckning av poster, vilket BRÅ ombesörjer. 8. Ägande och sekretess Utvärderingsmaterialet kommer i första hand att användas för detta projekt. Det är forskargruppen som disponerar över materialet, dock kan framtida studier ta ståndpunkt i och bygga vidare på det material som utarbetats i detta projekt. Att påpeka att i samhällsvetenskaplig forskning är det ingen som äger forskningen, utan denna är till för offentligheten. Vidare består våra rättigheter som forskare av att ev. publicera data från undersökningen. Uppdragsgivaren har givetvis tillgång till utvärderingsmaterialet. Att framhålla är att forskargruppen har tystnadsplikt när det exempelvis gäller uttryckta personliga värderingar och uppfattningar. ”Känsligt” material kommer med andra ord att hanteras med sekretess.
67
2008-11-18 Bilaga 3: Informationsbrev om pågående trygghetsprojekt Vi är en grupp sociologistudenter på Högskolan i Halmstad som av lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) i Hylte kommun har fått uppdraget att göra en trygghetsundersökning. Tanken med trygghetsundersökningen är att utvärdera ungdomars attityder till trygghet i vardagen i Hylte kommun och att försöka få ett samlat grepp om detta med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten kommer att beröra områden såsom bostad, fritidsaktiviteter, skola och allmänna områden i Hylte kommun. Användningen av begreppet ungdomar: med ungdomar avses de som går i årskurs 7-9 på högstadiet. Att ålder inte används har att göra med att det är svårt att benämna i vilken ålder man blir ungdom. Hänsyn till ungdomarnas etniska bakgrund kommer inte att tas, eftersom undersökningen ämnar titta generellt på ungdomarna. Den engelske sociologen Anthony Giddens talar om trygghet i vardagen s.k. ontologisk trygghet. Trygghet kan beskrivas som den tillit till omvärlden och den egna självbilden som en person har och som gör att en individ kan fungera i vardagslivet och vardagliga sammanhang. Tryggheten skapas genom rutiner och upprepade handlingar i barnets, ungdomars och omsorgspersonens vardag. Självidentitet, tillit till omvärlden och andra människor medför att vi måste ständigt kunna reflektera över vår närvaro för att upprätthålla en trygghetskänsla. Då även det moderna livet kännetecknas av hög grad reflexivitet där människor granskar kontinuerligt sina motiv, mål och handlingar. Trygghet definieras olika beroende på vem man frågar och är högst subjektivt, eftersom begreppet innefattar känslor och attityder. Trygghet är en känsla som väcks då individen inte oroas eller hotas av en företeelse som utgör en del av människans omgivning. Trygghet handlar om upplevelsen av att känna kontroll över en situation och tillit till andra människor. Trygghet handlar så som vi definierar det inte bara om social välfärd, självkänsla eller folkhälsa. I vår studie begränsar vi även begreppets betydelse till trygghet från olika slags brott, våldrisk och misshandel inom Hylte kommun i stort, bostadsområde, skola och fritidsaktiviteter. Upplevelsen av trygghet har många faktorer. Trygghet innebär också att individen kan ha kontroll över vilka risker som omger en, och att denne kan undvika dem. Skolan ska i denna undersökning fungera som kanal för att kunna nå ut med enkäten till ungdomarna. Ett slumpmässigt urval på ca 46,6 % av eleverna i årskurs 7-9 (221 ungdomar) har genomförts med hjälp av lottdragning, dvs. att vi har utgått från de klasslistor som finns, där det framgår hur många klasser det finns i respektive årskurs 7, 8 och 9 samt antal elever i respektive klass. På så vis har tre stycken klasser per årskurs kommit att ingå i urvalet.. Deltagandet är frivilligt, vi kommer att behöva viss tid för att presentera oss själva och informera om enkäten, vilken kommer att ta ca 10 minuter att besvara och när ungdomarna fyllt i enkäten så lämnar de in dessa till oss. Så allt som allt kommer vi att behöva ca 15-20 minuter. Vi kommer att den 21 november mellan kl 8.30 och 15.10 dela ut enkäterna personligen till klasserna. Den 24 november mellan kl 11.20 – 12.15 delar vi ut enkäterna till 2 nior. Att vi delar upp utdelningen på två dagar är för att två klasser är på prao vecka 47. Deltagarna kommer att vara helt och hållet anonyma i undersökningen, ingen kommer att kunna spåra vem som lämnat en viss uppgift. Inga utomstående får veta vem som lämnat vilka uppgifter till oss. Svaren kommer sedan att behandlas och analyseras med hjälp av ett statistikprogram SPSS så ingen kan se vad ungdomarna har svarat. Viktigt är att det inte är skolan i sig som står i undersökningens fokus och att utvärderingen inte enbart kommer att
68
handla om trygghet i skolan, utan att frågorna handlar om trygghet i flera olika miljöer (kommunen i stort, bostadsområde, skolan, fritid). Det är ungdomarna undersökningen vill utvärdera och skolan finns med som ett område för att den också är en arena för ungdomarna i sin vardag. Deltagande kommer att få denna information som står här via ett följebrev till enkäten. Om frågor kring undersökningen uppkommer och/eller om intresse finns kring att ta del av den färdiga rapporten, som beräknas vara klar den 16 januari 2009 är både ni och respondenterna välkomna att kontakta oss på denna mailadress
[email protected]. Vid frågor som rör denna undersökning kan kontakt även tas med vår handledare Eivor Hoffert Pålsson på telefonnummer 035-16 74 31. Om det finns frågor kring vår utbildning erhålls information kring utbildningen på skolans hemsida www.hh.se. Kontakt kan även tas gällande utbildningen med Jette Trolle Shultz, programansvarig, på telefonnummer 035-16 75 66/073908 75 66. Vid frågor som rör BRÅ kan kontakt tas med Johanna Stakeberg, trygghetsutvecklare, Länsförsäkringar Halland på telefonnummer 035-15 76 85/0703-97 97 17. Hälsningar från Hanna Niklasson, 076-211 72 18,
[email protected] Eva Rehn, 070-696 33 07,
[email protected] Maja Witaszczyk, 073-647 56 06,
[email protected]
69
Bilaga 4: Enkätundersökning 2008-11-18 Hej! Vi är en grupp sociologistudenter på Högskolan i Halmstad som av lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) i Hylte kommun har fått uppdraget att göra en trygghetsundersökning. Tanken med trygghetsundersökningen är att utvärdera ungdomars attityder till trygghet i vardagen i Hylte kommun och att försöka få ett samlat grepp om detta med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten kommer att beröra områden såsom bostadsområde, fritidsaktiviteter, skolområde och allmänna områden i Hylte kommun. Användningen av begreppet ungdomar: med ungdomar avses de som går i årskurs 7-9 på högstadiet. Att ålder inte används har att göra med att det är svårt att benämna i vilken ålder man blir ungdom. Hänsyn till ungdomarnas etniska bakgrund kommer inte att tas, eftersom undersökningen ämnar titta generellt på ungdomarna. Den engelske sociologen Anthony Giddens talar om trygghet i vardagen s.k. ontologisk trygghet. Trygghet kan beskrivas som den tillit till omvärlden och den egna självbilden som en person har och som gör att en individ kan fungera i vardagslivet och vardagliga sammanhang. Tryggheten skapas genom rutiner och upprepade handlingar i barnets, ungdomars och omsorgspersonens vardag. Självidentitet, tillit till omvärlden och andra människor medför att vi måste ständigt kunna reflektera över vår närvaro för att upprätthålla en trygghetskänsla. Då även det moderna livet kännetecknas av hög grad reflexivitet där människor granskar kontinuerligt sina motiv, mål och handlingar. Trygghet definieras olika beroende på vem man frågar och är högst subjektivt, eftersom begreppet innefattar känslor och attityder. Trygghet är en känsla som väcks då individen inte oroas eller hotas av en företeelse som utgör en del av människans omgivning. Trygghet handlar om upplevelsen av att känna kontroll över en situation och tillit till andra människor. Trygghet handlar så som vi definierar det inte bara om social välfärd, självkänsla eller folkhälsa. I vår studie begränsar vi även begreppets betydelse till trygghet från olika slags brott, våldrisk och misshandel inom Hylte kommun i stort, bostadsområde, skola och fritidsaktiviteter. Upplevelsen av trygghet har många faktorer. Trygghet innebär också att individen kan ha kontroll över vilka risker som omger en, och att denne kan undvika dem. Skolan ska i denna undersökning fungera som kanal för att kunna nå ut med enkäten till ungdomarna. Ett slumpmässigt urval på ca 46,6 % av eleverna i årskurs 7-9 (221 ungdomar) har genomförts med hjälp av lottdragning, dvs. att vi har utgått från de klasslistor som finns, där det framgår hur många klasser det finns i respektive årskurs 7, 8 och 9 samt antal elever i respektive klass. På så vis har tre stycken klasser per årskurs kommit att ingå i urvalet. Deltagandet är frivilligt, vi kommer att behöva viss tid för att presentera oss själva och informera om enkäten, vilken kommer att ta ca 10 minuter att besvara och när ungdomarna fyllt i enkäten så lämnar de in dessa till oss. Så allt som allt kommer vi att behöva ca 15-20 minuter. Vi kommer att den 21 november mellan kl 8.30 och 15.10 dela ut enkäterna personligen. Den 24 november mellan kl 11.20 – 12.15 delar vi ut enkäterna till två klasser. Att vi delar upp utdelningen på två dagar är för att två klasser är på prao vecka 47.
70
Deltagarna kommer att vara helt och hållet anonyma i undersökningen, ingen kommer att kunna spåra vem som lämnat en viss uppgift. Inga utomstående får veta vem som lämnat vilka uppgifter till oss. Svaren kommer sedan att behandlas och analyseras med hjälp av ett statistikprogram SPSS så ingen kan se vad ungdomarna har svarat. Viktigt är att det inte är skolan i sig som står i undersökningens fokus och att utvärderingen inte enbart kommer att handla om trygghet i skolan, utan att frågorna handlar om trygghet i flera olika miljöer. Det är ungdomarna undersökningen vill utvärdera och skolan finns med som ett område för att den också är en arena för ungdomarna i sin vardag.
Så här fylls enkäten i Enkäten består av 58 frågor som är indelade i 6 ämnesrubriker; information om dig själv, allmän trygghet i Hylte kommun, trygghet och bostadsområde, trygghet och skola, trygghet och fritid samt avslutande fråga. Att enkäten ser ut på detta viset är för att det tydligt ska framkomma vad frågorna kommer att handla om under respektive rubrik. Du kommer att få börja med att fylla i lite information om dig själv. Ringa in ett alternativ som stämmer in på dig. Sedan kommer du att få ringa in en siffra som stämmer bäst överens med din uppfattning. Svarsalternativen är graderade från 1-5. En ring runt siffran 1 betyder att du instämmer fullständigt med påståendet. En ring runt siffran 5 betyder att du tar fullständigt avstånd från påståendet. Du kommer också att vid vissa frågor få kryssa för ett alternativ som stämmer överens med din uppfattning. Då kommer du att få välja mellan svarsalternativen ja, nej eller vet inte.
Du får gärna riva loss dessa två sidor och spara. Om frågor kring undersökningen uppkommer och/eller intresse finns kring att ta del av den färdiga rapporten, som beräknas vara klar den 16 januari 2009 är du välkommen att kontakta oss på denna mailadress
[email protected]. Vid frågor som rör denna undersökning kan kontakt även tas med vår handledare Eivor Hoffert Pålsson på telefonnummer 035-16 74 31. Om det finns frågor kring vår utbildning erhålls information kring utbildningen på skolans hemsida www.hh.se. Kontakt kan även tas gällande utbildningen med Jette Trolle Shultz, programansvarig, på telefonnummer 035-16 75 66/073-908 75 66. Vid frågor som rör BRÅ kan kontakt tas med Johanna Stakeberg, trygghetsutvecklare, Länsförsäkringar Halland på telefonnummer 035-15 76 85/0703-97 97 17.
Hälsningar från Hanna Niklasson, 076-211 72 18,
[email protected] Eva Rehn, 070-696 33 07,
[email protected] Maja Witaszczyk, 073-647 56 06,
[email protected]
71
72
Information om dig själv Börja med att fylla i lite information om dig själv. Ringa in ett alternativ som stämmer in på dig. 1.
Är du:
Tjej 2.
Kille Vilken årskurs går du i?
Åk 7 3.
Åk 8 Vilken del av Hylte bor du i?
Torup 4. a)
Hyltebruk
Unnaryd
Hylte kommuns övriga delar
Jag gick i lågstadiet i följande ort
Torup b)
Åk 9
Hyltebruk
Unnaryd
Hylte kommuns övriga delar
Annan ort
Jag gick i mellanstadiet i följande ort
Torup
Hyltebruk
Unnaryd
Hylte kommuns övriga delar
Annan ort
Allmän trygghet i Hylte kommun Ringa in en siffra som stämmer bäst överens med din uppfattning. Svarsalternativen är graderade från 1-5. En ring runt siffran 1 betyder att du instämmer fullständigt med påståendet. En ring runt siffran 5 betyder att du tar fullständigt avstånd från påståendet. 5.
Jag känner mig inte orolig om jag går ut ensam kvällstid i Hylte kommun
1
2
Instämmer fullständigt
6.
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
Jag känner ingen oro för drogmissbrukare/berusade personer i Hylte kommun
1
2
Instämmer fullständigt
7.
Instämmer delvis
3
Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
Jag oroar mig för slagsmål ute på byn
1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
73
8.
Jag har det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlad när jag går ut i Hylte kommun, (t.ex. för att fika, träffa kompisar, gå på bio)
1
2
Instämmer fullständigt
9.
Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
Jag har under det senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot i Hylte kommun
1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
10. Jag har det senaste året oroat mig för att utsättas för stöld/skadegörelse i Hylte kommun, (t.ex. när jag går på stan, bio, fikar) 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
11. Jag känner mig orolig för ungdomsgäng i Hylte kommun 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
12. Jag har låtit bli att vara med i någon aktivitet i Hylte kommun på grund av att jag är rädd 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
13. Jag känner att polisen bryr sig om problem (t.ex. brott såsom stöld, misshandel) i Hylte kommun när de uppstår 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
14. Jag uppfattar att det finns farliga trafiksituationer i Hylte kommun (såsom fortkörningar, buskörningar) 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
74
15. Jag känner mig trygg när jag befinner mig i Hylte kommun 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
Trygghet och bostadsområde Ringa in en siffra som stämmer bäst överens med din uppfattning. Svarsalternativen är graderade från 1-5. En ring runt siffran 1 betyder att du instämmer fullständigt med påståendet. En ring runt siffran 5 betyder att du tar fullständigt avstånd från påståendet. 16. Jag känner mig inte orolig om jag går ut ensam kvällstid i bostadsområdet 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
17. Jag känner ingen oro för drogmissbrukare/berusade personer i bostadsområdet 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
18. Jag oroar mig för slagsmål i bostadsområdet 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
19. Jag har under det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlad när jag går ut i mitt bostadsområde, (t.ex. för att träffa kompisar) 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
20. Jag har under det senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot i bostadsområdet 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
21. Jag har under det senaste året oroat mig för att utsättas för stöld/skadegörelse i bostadsområdet 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
75
22. Jag känner mig orolig för ungdomsgäng i bostadsområdet 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
23. Jag har låtit bli att vara med i någon aktivitet i området där jag bor på grund av att jag är rädd 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
24. Jag känner att polisen bryr sig om problem (t.ex. brott såsom stöld, misshandel) i bostadsområdet när de uppstår 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
25. Jag uppfattar att det finns farliga trafiksituationer i bostadsområdet (såsom fortkörningar, buskörningar) 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
26. Jag känner mig trygg när jag befinner mig i mitt bostadsområde 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
Trygghet och skola Ringa in en siffra som stämmer bäst överens med din uppfattning. Svarsalternativen är graderade från 1-5. En ring runt siffran 1 betyder att du instämmer fullständigt med påståendet. En ring runt siffran 5 betyder att du tar fullständigt avstånd från påståendet. 27. Jag känner mig inte orolig när jag tar mig till och från skolan 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
28. Jag känner ingen oro för drogmissbrukare/berusade personer på skolan 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
76
29. Jag oroar mig för slagsmål på skolan 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
30. Jag har under det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlad på skolan eller i skolområdet 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
31. Jag har under det senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot i skolan 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
32. Jag har under det senaste året oroat mig för att utsättas för stöld/skadegörelse på skolan 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
33. Jag känner mig orolig för ungdomsgäng på skolan och/eller i skolområdet 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
34. Jag har låtit bli att vara med i någon aktivitet på skolan på grund av att jag är rädd 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
35. Jag känner att jag har någon vuxen att vända mig till på skolan om det behövs (såsom lärare, rektor, kurator) 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
77
36. Jag känner att polisen bryr sig om problem (t.ex. brott såsom stöld, misshandel) på skolan när de uppstår 1
2
Instämmer fullständigt
Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
37. Jag uppfattar att det finns farliga trafiksituationer på och/eller intill skolområdet (såsom fortkörningar, buskörningar) 1
2
Instämmer fullständigt
Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
38. Jag känner mig trygg med mina klasskompisar på skolan 1
2
Instämmer fullständigt
Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
39. Jag känner mig trygg på skolan och i skolområdet idag 1
2
Instämmer fullständigt
Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
40. a) Jag kände mig trygg när jag gick på lågstadiet 1
2
Instämmer fullständigt
b)
Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
Jag kände mig trygg när jag gick på mellanstadiet
1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
41. a) Jag kände att det fanns nya krav på mig när jag började på högstadiet (t.ex. att se ut på ett visst sätt, röka, vara tuff) 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
78
b)
Jag känner att kraven på mig finns kvar idag (t.ex. att se ut på ett visst sätt, röka, vara tuff)
1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
Trygghet och fritid Ringa in en siffra som stämmer bäst överens med din uppfattning. Svarsalternativen är graderade från 1-5. En ring runt siffran 1 betyder att du instämmer fullständigt med påståendet. En ring runt siffran 5 betyder att du tar fullständigt avstånd från påståendet. 42. Jag känner mig inte orolig när jag tar mig till och från fritidsaktiviteterna 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
43. Jag känner ingen oro för missbrukare/berusade personer på mina fritidsaktiviteter 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
44. Jag oroar mig för slagsmål på fritiden 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
45. Jag har under det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlad på min fritid 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
46. Jag har under det senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot på fritiden 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
79
47. Jag har det senaste året oroat mig för att utsättas för stöld/skadegörelse på fritiden 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
48. Jag känner mig orolig för ungdomsgäng på min fritid 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
49. Jag har låtit bli att vara med i någon aktivitet på fritiden på grund av att jag är rädd 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
50. Jag känner att jag har någon vuxen att vända mig till utanför skolan om det behövs 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
51. Jag känner att polisen bryr sig om problem (t.ex. brott såsom stöld, misshandel) på fritiden när de uppstår 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
52. Jag uppfattar att det finns farliga trafiksituationer på min fritid (såsom fortkörningar, buskörningar) 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
53. Jag känner mig trygg med mina kompisar på fritiden 1 Instämmer fullständigt
2 Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
80
Sätt ett kryss i rutan för det alternativ på varje delfråga som stämmer bäst överens med den plats där du tillbringar din fritid. 54. Jag tillbringar min fritid på följande plats: a)
Fritidsgård
ja
nej
vet inte
b)
Örna city
ja
nej
vet inte
c)
Sportaktivitet
ja
nej
vet inte
d)
Biblioteket
ja
nej
vet inte
e)
Hemma hos kompis
ja
nej
vet inte
f)
Annan ort utanför Hylte kommun
ja
nej
vet inte
Ringa in en siffra som stämmer bäst överens med din uppfattning. Svarsalternativen är graderade från 1-5. En ring runt siffran 1 betyder att du instämmer fullständigt med påståendet. En ring runt siffran 5 betyder att du tar fullständigt avstånd från påståendet. 55. Jag känner mig trygg på min fritid 1
2
Instämmer fullständigt
Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
56. Jag känner mig trygg med de fritidsaktiviteter som finns i Hylte 1
2
Instämmer fullständigt
Instämmer delvis
3
4
5
Osäker
Tar delvis avstånd
Tar fullständigt avstånd
Sätt ett kryss i rutan för det alternativ på varje delfråga som stämmer bäst överens med din uppfattning. 57. Jag känner mig trygg på följande plats a. Fritidsgård
ja
nej
vet inte
b. Bibliotek
ja
nej
vet inte
c. Örna city
ja
nej
vet inte
d. Sportaktivitet
ja
nej
vet inte
e. Hemma hos kompis
ja
nej
vet inte
f. Annan ort utanför Hylte kommun
ja
nej
vet inte
81
Avslutande fråga Sätt ett kryss i rutan för det alternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. 58. Jag uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle ja
nej
vet inte
Hälsningar från Hanna, Eva och Maja
82
Bilaga 5: Tabeller Vilken årskurs går du i? Årskurs
Tjej 7 8 9
Totalt Fråga 1: Kön Tjej Kille Totalt
44 27 22 93
93 82 175
Fråga 2: Vilken årskurs går du i? Årskurs 7 8 9 Totalt
69 54 52 175
Fråga 3: Vilken del av Hylte bor du i? Torup Hyltebruk Unnaryd Hylte övriga delar Totalt
21 73 16 63 173
Fråga 4a: Jag gick i lågstadiet i följande ort Torup Hyltebruk Unnaryd Hylte övriga delar Annan ort Totalt
16 76 16 45 19 172
Fråga 4b: Jag gick i mellanstadiet i följande ort Torup Hyltebruk Unnaryd Hylte övriga delar Annan ort Totalt
17 87 15 33 14 166
83
Fråga 5: Jag känner mig inte orolig om jag går ut ensam kvällstid i Hylte kommun Instämmer fullständigt 48 Instämmer delvis 59 Osäker 43 Tar delvis avstånd 16 Tar fullständigt avstånd 7 Totalt 173 Frågan 6: Jag känner ingen oro för missbrukare/berusade personer i Hylte kommun Instämmer fullständigt 32 Instämmer delvis 43 Osäker 40 Tar delvis avstånd 37 Tar fullständigt avstånd 20 Totalt 172 Fråga 7: Jag oroar mig för slagsmål ute på byn Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
13 30 36 35 60 174
Fråga 8: Jag har det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlat när jag går ut i Hylte kommun, ( t ex för att fika, träffa kompisar, gå på bio) Instämmer fullständigt 10 Instämmer delvis 15 Osäker 16 Tar delvis avstånd 33 Tar fullständigt avstånd 100 Totalt 174 Fråga 9: Jag har under det senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot i Hylte kommun Instämmer fullständigt 14 Instämmer delvis 19 Osäker 21 Tar delvis avstånd 30 Tar fullständigt avstånd 90 Totalt 174
84
Fråga 10: Jag har under det senaste året oroat mig för att utsättas för stöld/skadegörelse i Hylte kommun, (t ex när jag går på stan, bio, fika) Instämmer fullständigt 13 Instämmer delvis 30 Osäker 31 Tar delvis avstånd 43 Tar fullständigt avstånd 57 Totalt 174 Fråga 11: Jag känner mig orolig för ungdomsgäng i Hylte kommun Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
12 19 29 57 57 174
Fråga 12: Jag har låtit bli att vara med någon aktivitet i Hylte kommun på grund av att jag är rädd Instämmer fullständigt 12 Instämmer delvis 5 Osäker 11 Tar delvis avstånd 12 Tar fullständigt avstånd 134 Totalt 174 Fråga 13: Jag känner att polisen bryr sig om problemen (t ex brott såsom stöld, misshandel) i Hylte kommun när de uppstår Instämmer fullständigt 25 Instämmer delvis 39 Osäker 46 Tar delvis avstånd 35 Tar fullständigt avstånd 27 Totalt 172 Fråga 14: Jag uppfattar att det finns farliga trafiksituationer i Hylte kommun (såsom fortkörningar, buskörningar) Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
27 47 47 25 28 174
85
Fråga 15: Jag känner mig trygg när jag befinner mig i Hylte kommun Instämmer fullständigt 63 Instämmer delvis 70 Osäker 22 Tar delvis avstånd 13 Tar fullständigt avstånd 6 Totalt 174 Fråga 16: Jag känner mig inte orolig om jag går ensam kvällstid i bostadsområdet Instämmer fullständigt 81 Instämmer delvis 36 Osäker 26 Tar delvis avstånd 18 Tar fullständigt avstånd 13 Totalt 174 Fråga 17: Jag känner ingen oro för missbrukare/berusade personer i bostadsområdet Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
85 25 28 15 19 172
Fråga 18: Jag oroar mig för slagsmål i bostadsområdet Instämmer fullständigt 17 Instämmer delvis 8 Osäker 27 Tar delvis avstånd 24 Tar fullständigt avstånd 96 Totalt 172 Fråga 19: Jag har det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlat när jag går ut i mitt bostadsområde, (t ex träffa kompisar) Instämmer fullständigt 11 Instämmer delvis 8 Osäker 16 Tar delvis avstånd 28 Tar fullständigt avstånd 112 Totalt 175
86
Fråga 20: Jag har under senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot i bostadsområdet Instämmer fullständigt 9 Instämmer delvis 9 Osäker 9 Tar delvis avstånd 26 Tar fullständigt avstånd 121 Totalt 174 Fråga 21: Jag har under det senaste året oroat mig för att utsättas för stöld/skadegörelse i bostadsområdet Instämmer fullständigt 7 Instämmer delvis 13 Osäker 25 Tar delvis avstånd 44 Tar fullständigt avstånd 84 Totalt 173 Fråga 22: Jag känner mig orolig för ungdomsgäng i bostadsområdet Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
9 6 20 28 11 174
Fråga 23: Jag har låtit bli att vara med i någon aktivitet i området där jag bor på grund av att jag är rädd Instämmer fullständigt 9 Instämmer delvis 3 Osäker 7 Tar delvis avstånd 14 Tar fullständigt avstånd 141 Totalt 174 Fråga 24: Jag känner att polisen bryr sig om problem (t. ex brott såsom stöld, misshandel) i bostadsområdet när de uppstår Instämmer fullständigt 22 Instämmer delvis 41 Osäker 56 Tar delvis avstånd 24 Tar fullständigt avstånd 29 Totalt 172
87
Fråga 25: Jag uppfattar att det finns farliga trafiksituationer i bostadsområdet (såsom fortkörningar, buskörningar) Instämmer fullständigt 17 Instämmer delvis 34 Osäker 35 Tar delvis avstånd 40 Tar fullständigt avstånd 47 Totalt 173 Fråga 26: Jag känner mig trygg när jag befinner mig i mitt bostadsområde Instämmer fullständigt 122 Instämmer delvis 29 Osäker 9 Tar delvis avstånd 7 Tar fullständigt avstånd 8 Totalt 175 Fråga 27: Jag känner mig inte orolig när jag tar mig till och från skolan Instämmer fullständigt 111 Instämmer delvis 21 Osäker 10 Tar delvis avstånd 5 Tar fullständigt avstånd 27 Totalt 174 Fråga 28: Jag känner ingen oro för missbrukare/berusade personer på skolan Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt Fråga 29: Jag oroar mig för slagsmål på skolan Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
73 30 28 18 25 174
10 20 36 54 53 173
88
Fråga 30: Jag har det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlad på skolan eller i skolområdet Instämmer fullständigt 7 Instämmer delvis 14 Osäker 23 Tar delvis avstånd 27 Tar fullständigt avstånd 103 Totalt 174 Fråga 31: Jag har under det senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot på skolan Instämmer fullständigt 13 Instämmer delvis 14 Osäker 23 Tar delvis avstånd 42 Tar fullständigt avstånd 81 Totalt 173 Fråga 32: Jag har under det senaste året oroat mig för att utsättas för stöld/skadegörelse på skolan Instämmer fullständigt 24 Instämmer delvis 24 Osäker 32 Tar delvis avstånd 41 Tar fullständigt avstånd 52 Totalt 173 Fråga 33: Jag känner mig orolig för ungdomsgäng på skolan eller i skolområdet Instämmer fullständigt 6 Instämmer delvis 25 Osäker 27 Tar delvis avstånd 39 Tar fullständigt avstånd 75 Totalt 172 Fråga 34: Jag har låtit bli att vara med i någon aktivitet på skolan på grund av att jag är rädd Instämmer fullständigt 7 Instämmer delvis 3 Osäker 19 Tar delvis avstånd 22 Tar fullständigt avstånd 121 Totalt 172
89
Fråga 35: Jag känner att jag har någon vuxen att vända mig till på skolan om det behövs (såsom lärare, rektor, kurator) Instämmer fullständigt 58 Instämmer delvis 42 Osäker 37 Tar delvis avstånd 19 Tar fullständigt avstånd 15 Totalt 171 Fråga 36: Jag känner att polisen bryr sig om problem (t ex brott såsom stöld, misshandel) på skolan när de uppstår Instämmer fullständigt 36 Instämmer delvis 42 Osäker 52 Tar delvis avstånd 18 Tar fullständigt avstånd 22 Totalt 170 Fråga 37: Jag uppfattar att det finns farliga trafiksituationer på och/eller intill skolområdet (såsom fortkörningar, buskörningar) Instämmer fullständigt 17 Instämmer delvis 34 Osäker 49 Tar delvis avstånd 34 Tar fullständigt avstånd 37 Totalt 171 Fråga 38: Jag känner mig trygg med mina klasskompisar på skolan Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
120 26 17 4 3 170
90
Fråga 39: Jag känner mig trygg på skolan och i skolområdet idag Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
88 51 21 6 5 171
Fråga 40a: Jag kände mig trygg när jag gick på lågstadiet Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
119 21 14 6 11 171
Fråga 40b: Jag kände mig trygg när jag gick på mellanstadiet Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
112 25 12 14 8 171
Fråga 41a: Jag kände att det fanns nya krav på mig när jag började på högstadiet (t ex att se ut på ett visst sätt, röka, vara tuff) Instämmer fullständigt 19 Instämmer delvis 33 Osäker 29 Tar delvis avstånd 33 Tar fullständigt avstånd 58 Totalt 172 Fråga 41b: Jag känner att kraven på mig finns kvar idag (t ex att se ut på ett visst sätt, röka, vara tuff) Instämmer fullständigt 11 Instämmer delvis 21 Osäker 19 Tar delvis avstånd 39 Tar fullständigt avstånd 80 Totalt 170
91
Fråga 42: Jag känner mig inte orolig när jag tar mig till och från fritidsaktiviteterna Instämmer fullständigt 98 Instämmer delvis 21 Osäker 13 Tar delvis avstånd 5 Tar fullständigt avstånd 33 Totalt 170 Fråga 43: Jag känner ingen oro för missbrukare/berusade personer på mina fritidsaktiviteter Instämmer fullständigt 84 Instämmer delvis 25 Osäker 20 Tar delvis avstånd 11 Tar fullständigt avstånd 29 Totalt 169 Fråga 44: Jag oroar mig för slagsmål på fritiden Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
7 12 12 36 102 169
Fråga 45: Jag har under det senaste året känt mig rädd för att bli överfallen/misshandlad på min fritid Instämmer fullständigt 6 Instämmer delvis 9 Osäker 15 Tar delvis avstånd 30 Tar fullständigt avstånd 109 Totalt 169 Fråga 46: Jag har under det senaste året oroat mig för att bli utsatt för mobbning/hot på fritiden Instämmer fullständigt 6 Instämmer delvis 10 Osäker 17 Tar delvis avstånd 28 Tar fullständigt avstånd 108 Totalt 169
92
Fråga 47: Jag har under det senaste året oroat mig för att utsättas för stöld/skadegörelse på fritiden Instämmer fullständigt 10 Instämmer delvis 13 Osäker 22 Tar delvis avstånd 38 Tar fullständigt avstånd 86 Totalt 169 Fråga 48: Jag känner mig orolig för ungdomsgäng på min fritid Instämmer fullständigt 8 Instämmer delvis 10 Osäker 14 Tar delvis avstånd 35 Tar fullständigt avstånd 102 Totalt 169 Fråga 49: Jag har låtit bli att vara med i någon aktivitet på fritiden på grund av att jag är rädd Instämmer fullständigt 8 Instämmer delvis 2 Osäker 13 Tar delvis avstånd 17 Tar fullständigt avstånd 128 Totalt 169 Fråga 50: Jag känner att jag har någon vuxen att vända mig till utanför skolan om det behövs Instämmer fullständigt 96 Instämmer delvis 32 Osäker 18 Tar delvis avstånd 8 Tar fullständigt avstånd 15 Totalt 169 Fråga 51: Jag känner att polisen bryr sig om problem (t ex brott såsom stöld, misshandel) på fritiden när de uppstår Instämmer fullständigt 28 Instämmer delvis 45 Osäker 61 Tar delvis avstånd 17 Tar fullständigt avstånd 20 Totalt 171
93
Fråga 52: Jag uppfattar att det finns farliga trafiksituationer på min fritid (såsom fortkörningar, buskörningar) Instämmer fullständigt 14 Instämmer delvis 51 Osäker 44 Tar delvis avstånd 27 Tar fullständigt avstånd 35 Totalt 171 Fråga 53: Jag känner mig trygg med mina kompisar på fritiden Instämmer fullständigt 143 Instämmer delvis 10 Osäker 5 Tar delvis avstånd 5 Tar fullständigt avstånd 6 Totalt 169 Fråga 54a: Jag tillbringar min fritid på följande plats; fritidsgård Ja 5 Nej 145 Vet inte 17 Totalt 167 Fråga 54b: Jag tillbringar min fritid på följande plats; örna city Ja 19 Nej 130 Vet inte 18 Totalt 167 Fråga 54c: Jag tillbringar min fritid på följande plats; sportaktiviteter Ja 98 Nej 61 Vet inte 8 Totalt 167 Fråga 54d: Jag tillbringar min fritid på följande plats; bibliotek Ja 23 Nej 132 Vet inte 13 Totalt 168
94
Fråga 54e: Jag tillbringar min fritid på följande plats; hemma hos kompis Ja 150 Nej 11 Vet inte 5 Totalt 166 Fråga 54f: Jag tillbringar min fritid på följande plats; annan ort utanför Hylte kommun Ja 92 Nej 46 Vet inte 29 Totalt 167 Fråga 55: Jag känner mig trygg på min fritid Instämmer fullständigt Instämmer delvis Osäker Tar delvis avstånd Tar fullständigt avstånd Totalt
139 25 2 1 4 171
Fråga 56: Jag känner mig trygg med de fritidsaktiviteter som finns i Hylte Instämmer fullständigt 94 Instämmer delvis 33 Osäker 34 Tar delvis avstånd 4 Tar fullständigt avstånd 3 Totalt 168 Fråga 57a: Jag känner mig trygg på följande plats; fritidsgård Ja 55 Nej 21 Vet inte 88 Totalt 169 Fråga 57b: Jag känner mig trygg på följande plats; bibliotek Ja 118 Nej 11 Vet inte 37 Totalt 166
95
Fråga 57c: Jag känner mig trygg på följande plats; örna city Ja 65 Nej 25 Vet inte 77 Totalt 167 Fråga 57d: Jag känner mig trygg på följande plats; sportaktivitet Ja 119 Nej 10 Vet inte 38 Totalt 167 Fråga 57e: Jag känner mig trygg på följande plats; hemma hos kompis Ja 159 Nej 2 Vet inte 8 Totalt 169 Fråga 57f: Jag känner mig trygg på följande plats; annan ort utanför Hylte kommun Ja Nej Vet inte Totalt
100 12 54 166
Fråga 58: Jag uppfattar Hylte kommun som ett tryggt samhälle Ja 71 Nej 29 Vet inte 71 Totalt 171
96