Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen
Tjock- & Ändtarmscancer Regional nulägesbeskrivning VGR – Standardiserat vårdförlopp Processägare Stefan Skullman, Karl Kodeda & Susanne Ottosson
december 2015
Innehållsförteckning 1.
Inledning ..................................................................................... 1
2.
Patientgruppens epidemiologi ......................................................... 1
3.
Patientens väg genom vården ......................................................... 4
4.
Ledtider ....................................................................................... 6 4.1
Baslinjemätning ............................................................................. 6
4.2
Delledtider .................................................................................... 9
5.
Kvalitetsindikatorer ...................................................................... 12
6.
Utvecklingsområden gentemot SVF ................................................ 15
7.
Kostnader ................................................................................... 17
1. INLEDNING Syftet med nulägesbeskrivningen är att visa hur läget ser ut för tjock- och ändtarmscancerprocessen inom regionen före införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) och bedöma vilka åtgärder som fordras med anledning av införandet av SVF för tjock- och ändtarmscancer (C18 & C20). Dokumentet har arbetats fram av regionala processägare Stefan Skullman, Karl Kodeda och Susanne Ottosson, tillsammans med stödteam vid RCC Väst. Arbetet har samordnats av Johan Ivarsson RCC Väst, vid frågor om innehållet i rapporten kontakta Johan1 eller regionala processägare. Målgruppen för nulägesbeskrivningen är processansvariga, linjechefer, beslutsfattare samt vårdgivare som skall arbeta med införandet av vårdförloppet i Västra Götalandsregionen (VGR), där tanken är att berörda ska ha en gemensam bild av nuläget och gemensam utgångspunkt inför SVF.
2. PATIENTGRUPPENS EPIDEMIOLOGI Bakgrund Varje år registreras i Sverige drygt 4 000 nya fall av koloncancer och 2 000 fall av rektalcancer. Sammanlagt är kolorektalcancer den tredje vanligaste cancerformen, efter prostata- och bröstcancer. Kolorektalcancer är ovanlig bland unga. Cirka 5 procent är under 50 år vid diagnos. Rektalcancer är lite vanligare bland män (cirka 58 procent är män) medan koloncancer är lika vanligt hos män och kvinnor. Vid diagnos är ca 80 procent aktuella för kurativ behandling. Varje år avlider cirka 1 800 personer av koloncancer och 750 personer av rektalcancer. Under perioden 2008-2012 orsakade kolorektalcancer 11 procent av all cancerorsakad död. Här nedan redovisas vissa bakgrundsfakta för koloncancer och rektalcancer separat eftersom resultaten redovisas separat i Svenska Kolorektalcancerregistret.
1
[email protected]
18 Publicerad: 2015-12-16
I figur 1 presenteras statistik över överlevnad, incidens och prevalens för kolorektalcancer i VGR för de senaste fem åren. Diagnoskoder som ingår är C18 & C20. Data är hämtad ur cancerregistret.
Figur 1: Epidemiologisk översikt kolorektalcancer VGR 2010-2014
Överlevnadsgrafen visar hur stor andel av patienterna som överlever kolorektalcancer över ett 5-års spann efter diagnos. Mätningen har tagit hänsyn till andra dödsorsaker, därav relativ överlevnad. I VGR är den relativa femårsöverlevnaden 67%. Incidensen visar alla nya cancerfall per HSN-område (Figur 2) och år. Den totala incidensen i VGR kan ses i tabell 1. Femårsprevalensen visar hur många patienter som har fått en kolorektal cancerdiagnos upp till 5 år bakåt och lever med den vid ett givet mätdatum varje år mellan 20102014. Den totala femårsprevalensen för VGR under 20102014 ses i tabell 1.
2
Figur 2: Karta HSN-område
Tabell 1: Incidensen och Prevalensen kolorektalcancer i VGR de senaste 5 åren.
2010 2011 2012 2013 2014 Median Incidens
1086 1106 1085 1122 1099
1099
Prevalens 3219 3377 3458 3574 3630
3458
Koloncancer Incidensen är stadigt ökande, vilket till stor del beror på den successivt åldrande befolkningen men en viss reell incidensökning föreligger också. Samtidigt avtar mortaliteten sakta, sannolikt pga. bättre peroperativt omhändertagande och en ökad användning av adjuvant behandling med cytostatika. Den åldersstandardiserade incidensen i koloncancer för män är 43/100 000 invånare och år och för kvinnor 38/100 000/år. Relativ 3-årsöverlevnad för radikalt opererade utan metastaser är för elektivt opererade av koloncancer 92 % och för akut opererade 69 %. Ca 20 % behandlas akut och ca 20 % av alla patienter har spridd sjukdom vid upptäckt. Rektalcancer Incidensen är oförändrad och stabil de senaste 15 åren. Mortaliteten sjunker långsamt under samma period. Den åldersstandardiserade incidensen i koloncancer för män är 26/100 000 invånare och år och för kvinnor 15/100 000/år. Relativ 3-årsöverlevnad för radikalt opererade utan metastaser är för rektalcancer ca 90 %. Rektalcancer opereras nästan aldrig akut, vid eventuellt akutfall lägger man ut en stomi och utreder och behandlar elektivt. Ca 20 % av alla patienter har spridd sjukdom vid upptäckt.
3
3. PATIENTENS VÄG GENOM VÅRDEN Nedan följer en beskrivning av patientens vårdväg i VGR, samt en visualisering av förloppet (figur 3).
Figur 3: Processkarta kolorektalcancer VGR
De flesta patienter remitteras via primärvården pga. alarmsymtom där de viktigaste är blödningsanemi, rött blod i avföringen och eventuellt nytillkomna avföringsrubbningar > 40 års ålder. Normalt görs en koloskopi på någon av regionens endoskopiavdelningar (se figur 3) och vid makroskopiskt fynd av cancer eller trolig cancer remitteras patienten vidare till kirurgavdelningarna på respektive sjukhus. Man behöver inte vänta på px-svar. Andra vägar in i systemet är via akuten, ca 20 % av patienter med koloncancer söker akut, oftast pga. tarmvred men även pga. blödningar eller perforation av tarmen. Idag handlägger 4 sjukhus (SU-Östra, NU-NÄL, SkaS-Skövde och SÄS-Borås) patienter med rektalcancer, patienter med koloncancer sköts på ytterligare tre sjukhus, (Kungälv, SkaSLidköping och Alingsås). Som baslinjemätningen (figur 5 s.8) visar har, utöver ovan nämnda enheter, akuta operationer utförts i NU-Uddevalla och på SU-Sahlgrenska. I figur 3 visas en visualisering av hur vårdprocessen ser ut i nuläget inom regionen och vilka vårdenheter som gör vad.
4
De allra flesta planerade patienter genomgår en preoperativ utredning med CT-Thorax/buk vid fynd av koloncancer med tillägg av MR Bäcken för rektalcancer. Här skiljer rutinerna lite på de olika sjukhusen, på en del beställs erforderlig röntgen av endoskopiavdelningen, andra beställer direkt på remissen, och en del kirurgkliniker träffar patienten så fort det är möjligt för preliminär information och för att ordna utredningen. De flesta patienter genomgår preoperativ MDK (multidisciplinär terapikonferens) där man ger ett behandlingsförslag som kan vara operation direkt eller preoperativ behandling med cytostatika och/eller strålbehandling (för utvalda patienter med rektalcancer). Behandlingsbeslut tas sedan med patienten. Behandlingsförslaget kan även vara att avstå operation och ge enbart cytostatika respektive palliativ vård vid spridd sjukdom. De flesta patienter genomgår kirurgi med en medianvårdtid på ca 7 dagar för koloncancer och 10 dagar för rektalcancer. Avsikten är att alla patienter genomgår postoperativ MDK när det mikroskopiska svaret (PAD) kommit, detta tar oftast 2-3 veckor. Beroende på PADsvaret, patientens allmäntillstånd och ålder ges vissa patienter adjuvant cytostatika i 6 månader. Denna behandling ska starta inom 8 veckor efter operation för full effekt. Alla sjukhus har sedan ett uppföljningsprogram för sina patienter, många gånger sköts uppföljningen av kontaktsjuksköterskor.
5
4. LEDTIDER Nedan presenteras en baslinjemätning som visar på nuvarande ledtider för hela vårdförloppet motsvarande standardiserat vårdförlopp, samt relevanta ledtider för delar av utredningsprocessen för kolorektalcancer.
4.1
BASLINJEMÄTNING
Baslinjemätningen skall lyfta fram hur ledtiderna mellan motsvarande punkt för välgrundad misstanke och behandlingsstart ser ut inom regionen före införandet av standardiserade vårdförlopp. Vidare är det tänkt att mätningen ska användas som utgångspunkt för att visa hur mycket ledtiderna ska kortas ner på sikt samt ge underlag för analys av vilken effekt införandet av SVF i verksamheterna haft på ledtiderna. Dock får man se på baslinjemätningen med viss försiktighet, då den innefattar alla patienter som fått en kolorektalcancerdiagnos och då även de patienter som inte skulle varit inkluderade i ett standardiserat vårdförlopp. Detta då det inte gått att särskilja dessa patienter då det inte funnits motsvarande variabel i registret. Mätningen har utförts enligt: Register: Kolorektalcancer Urval: Patienter som ingår i registret Patienter som påbörjat behandling 2012-2014 och som vid diagnosen var folkbokförda i Region Väst. Ledtid från: - Datum för utfärdande av remiss (substitut för datum för välgrundad misstanke) Ledtid till: - Datum för preoperativ strålbehandling. - Datum för preoperativ cytostatikabehandling. - Datum för operation. Målledtider: 39 dagar till start av primär behandling (53 dagar vid individualiserad utredning)
6
Figur 4: Baslinjemätning Kolorektalcancer VGR uppdelat per år 2012-2014.
7
Figur 5: Baslinjemätning Kolorektalcancer VGR uppdelat per sjukhus 2012-2014.
8
4.2
Delledtider
Tiderna som presenteras är medianen, vilket innebär att 50% av patienterna har haft den tid som presenteras eller kortare. Målet i SVF står i varje tabell och målet ska innefatta 80 % av patienterna. Dessa tabeller visar de data som finns i kolorektalcancerregistret idag och täcker inte alla tider som ska registreras i SVF. Diagnos Behandlingsstart
Tabell 2: Tid från diagnos till behandlingsstart. Läget i VGR och riket 2012-2014.
Koloncancer (Mål 28 dagar), Obs har för 2014 % inom 42 dagar, vilket var målet då. Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Tid från diagnos till behandlingsstart (dagar) 2012 2013 2014 21 11 26 29 33 30 ? 24 20 26 8 26 27 23 42 28 32 29 41 42 44 27 28 34 27 30 32
% inom 42d 2014 89 75 79 86 50 80 46 64 69
Rektalcancer (Mål 28 dagar) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Tid från diagnos till behandlingsstart (dagar) 2012 2013 2014 42 43 49 48 43 42 37 27 48 34 39 48 53 57 49 53 58 54 53 55 48 49 55 47 49 49
% inom 42d 2014 12 54 37 14 20 25 25 37
Tabellen visar på att tiden från diagnos till behandlingsstart har blivit något längre över de senaste tre åren. Tiderna varierar för de olika sjukhusen inom regionen från 26-44 dagar för koloncancer samt 42-58 dagar för rektalcancer. Rektalcancer har betydligt längre ledtid än koloncancer.
9
Operation PAD-svar
Tabell 3: Tid från operation till PAD-svar: läget i VGR och riket 2012-2014.
Koloncancer (Mål 80 % inom 14 dagar) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Tid från operation till PAD-svar (dagar) 2012 2013 2014 14 17 21 12 14 14 6 7 7 14 14 19 12 13 15 15 15 16 14 6 6 12 12 13 13 14 14
% inom 14d 2014 30 51 88 26 48 34 89 60 52
Rektalcancer (Mål 80 % inom 14 dagar) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Tid från operation till PAD-svar (dagar) 2012 2013 2014 11 14 29 14 15 6 8 9 14 14 ? 13 13 15 13 19 15 6 7 7 10 10 12 14 14
% inom 14d 2014 20 46 94 70 31 88 67 51
Tiderna för PAD-svar varierar mellan regionens sjukhus där Kungälv och Östra sjukhuset idag klarar de mål som är uppsatta i SVF.
10
Operation (eventuell) Adjuvant cytostatikabehandling. Målet i SVF är helst inom 6 veckor, senast inom 8 veckor. Tabell 4: Tid från operation till start av eventuell adjuvant cytostatikabehandling: Läget i VGR och riket 2012-2014 Koloncancer (Mål 56 dagar) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Tid från operation till start cytostatika (dagar) 2012 2013 2014 53 49 49 49 49 50 52 54 56 46 52 43 55 56 57 50 48 40 61 49 50 53 50 50 50 49 48
% inom 56d 2014 83 76 71 88 48 100 79 76 83
Rektalcancer (Mål 56 dagar) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Tid från operation till start cytostatika (dagar) 2012 2013 2014 43 55 49 54 50 63 58 52 58 56 50 51 57 48 54 ? 54 61 51 54 57 51 52 53 50 51
% inom 56d 2014 100 38 43 82 50 72 66 75
Med målsättning att alla patienter helst ska starta cytostatikabehandling inom 6 veckor och senast inom 8 veckor finns det utrymme för förbättring. Jämfört med resten av landet har patienter inom VGR en kortare väntetid till start av cytostatikabehandling, men har ändå en del kvar till mål. Brist på onkologer förklarar en del av den långa väntetiden.
11
5. KVALITETSINDIKATORER För att följa upp kvalitet av vården inom kolorektalcancer används ett antal kvalitetsindikatorer. Nedan presenteras nuläget för hur kvalitetsindikatorerna ligger till. Dessa kvalitetsindikatorer kommer följas upp under och efter införandet av SVF för att se hur vårdkvaliteten påverkas av SVF. Data är hämtad ur kolorektalcancerregistret. Tabell 5: Bedömning på preoperativ MDK
Koloncancer (mål > 90 %) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Rektalcancer (mål > 90 %)
Andel bedömda på preop MDK (%) 2012 2013 2014 13 7 28 76 82 81 6 51 64 51 47 73 12 9 33 61 76 75 75 81 82 54 55 66 62 70 76
Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Andel bedömda på preop MDK (%) 2012 2013 2014 83 80 70 81 98 94 19 68 86 93 94 85 79 95 93 94 96 94 97 92 87 91 93 92 94 94
Tabell 6: Bedömning på postoperativ MDK
Koloncancer (mål > 90 %) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Rektalcancer (mål > 90 %)
Andel bedömda på postop MDK (%) 2012 2013 2014 46 71 73 91 91 93 8 42 52 78 88 91 9 9 57 92 90 92 76 87 84 62 66 78 79 82 86
Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Andel bedömda på postop MDK (%) 2012 2013 2014 50 67 70 84 86 86 0 33 27 91 69 60 53 84 92 90 100 74 86 91 71 76 86 83 83 82
I nuläget är man överlag nära målet med över 90% bedömda på MDK, men det finns vissa regionala skillnader. Patienter med koloncancer bedöms i mindre utsträckning på MDK än patienter med rektalcancer. Under de tre senaste åren har det skett en klar förbättring i andelen patienter som bedöms på en MDK, vilket indikerar en ljus utveckling i regionen angående denna kvalitetsindikator.
12
Tabell 7: Komplett bilddiagnostisk utredning, elektivt opererade
Koloncancer (mål > 90 %) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Rektalcancer (mål > 90 %)
Andel komplett utredda (%) 2012 2013 2014 69 81 96 84 62 68 69 82 88 93 68 83 5 2 8 74 90 83 76 80 85 73 73 78 76 80 85
Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Andel komplett utredda (%) 2012 2013 2014 100 89 100 100 95 100 94 93 82 87 95 96 95 100 100 87 94 95 90 97 98 92 97 97
Tabell 8: Fullständigt PAD-svar
Koloncancer (mål > 95 %) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Rektalcancer (mål > 95 %)
Andel med kompletta PAD-svar (%) 2012 2013 2014 81 80 89 91 92 95 60 68 84 89 92 94 92 90 94 91 93 97 92 93 96 85 88 94 92 93 96
Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Andel med kompletta PAD-svar (%) 2012 2013 2014 85 95 96 98 65 77 93 95 96 91 89 94 92 93 91 84 93 93 87 91 94 93 93 95
Tabell 9: Täckningsgrad i kvalitetsregistret
Koloncancer (mål 100 %) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Rektalcancer (mål 100 %)
Täckningsgrad i registret (%) 2012 2013 2014 100 100 100 100 99 100 100 100 100 100 100 100 100 100 99,3 100 100 100 100 100 98,8 100 99,8 99,4 99,6 98,5 99,3
Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
13
Täckningsgrad i registret (%) 2012 2013 2014 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 99,4 100 100 100 99 98 99
Tabell 10: Deltagande i studier
Koloncancer (mål > 30 %) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Rektalcancer (mål > 30 %)
Andel som deltar i studier (%) 2014 2013 2012 0 0 0 13 0 0 13 0 0 9 21 8 1 1 1 45 48 0 28 16 6 13 10 2
Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Andel som deltar i studier (%) 2012 2013 2014 0 0 0 42 41 35 0 5 0 28 29 27 33 52 23 62 78 20 59 49 21 41 42 27 34 28
Tabell 11: 30-dagars mortalitet
Koloncancer (mål < 1 %) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Rektalcancer (mål < 1 %)
30-dagars mortalitet (%) 2012 2013 2014 0 0 0 0 0 4,2 3,8 0 4,7 7,1 0 1,6 4,2 5,8 0,8 3,8 6 4 2,7 3,5 2,7 2,7 3,5 2,7 3,5 ? ?
Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
30-dagars mortalitet (%) 2012 2013 2014 0 0 0 0 0 0 0 0 5,3 0 0 2,1 10 0 7,9 3,5 2,2 0 3,3 1,2 2,2 1,9 2,7 1,3 1,9 1,8
Tabell 12: Lokalt återfall i bäckenet efter operation av rektalcancer efter 3 år.
Med preoperativ strålbehandling (mål < 5 %) Utan preoperativ strålbehandling (mål < 5 %) Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Lokalt återfall i bäckenet efter 3 år (%) 2007-2009 2008-2010 2011 10 0 0 9,1 6,3 3,3 0 0 0 0 5,3 0 3,2 2,5 0 5 8,5 0 4 7,4 12,2 ? 5,6 3,8 3,2 4,1 3,7
14
Sjukhus Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige
Lokalt återfall i bäckenet efter 3 år (%) 2007-2009 2008-2010 2011 8,9 0 0 0 4,5 0 0 0 16,7 20 11,8 0 4,3 8,2 8,3 2,8 9,5 0 5,9 7 0 ? 6,9 2,3 4,3 4,6 2,6
6. UTVECKLINGSOMRÅDEN GENTEMOT SVF För att nå önskad nivå enligt SVF finns ett antal områden som behöver utvecklas. Dessa förklaras nedan. Primärvården Det är viktigt att verkligen nå ut till alla med vad som gäller för "välgrundad misstanke", och vart man ska vända sig och skicka patienten. Endoskopiverksamheten: Vi förutspår ett ökat tryck på endoskopiavdelningarna i regionen. Samtidigt har man nyss infört screeningstudien SCRESCCO för att tidigare hitta kolorektalcancer genom endoskopi. För att lösa problematiken med det ökade behovet av endoskopi behövs en utökad utbildning av endoskopister. Här finns av endoskopiverksamheterna framtagen en 3 årig utbildningsplan som startar hösten 2016 som skall säkerställa kompetensförsörjning med skoperande sjuksköterskor och läkare i framtiden. En betydlig produktionsökning kopplat till införande av symtom som tidigare inte har undersökts med koloskopi i form av ändrade avföringsvanor kommer behövas, och beräknas uppskattningsvis med minst 20% ökat behov. Ett HTA projekt kommer inledas för att säkerställa att välgrundad misstanken om kolorektalcancer enligt SVF är evidensbaserat. Som en engångssatsning bör man även utöka antalet instrument och antalet lokaler för endoskopin i regionen med ca 50%. Inför SVF är det viktigt att endoskopibehovet vidare utreds för att arbeta fram en kapacitetslösning som balanserar en tidseffektiv utredning enligt SVF och screening av patienter för tidigare tumörupptäckt. Bedömning av röntgenbilder Idag är det inga problem att få undersökningar gjorda i tid i regionen. Röntgen-remisser bör märkas med SVF och förbokade tider underlättar sannolikt processen. Tolkningen av bilder ska ske skyndsamt och måste göras på hemmasjukhuset, och det kan absolut inte skickas till andra tolkningscentra utomlands vilket händer idag. Innebär enbart förseningar och dubbelarbete eftersom bilder ändå måste granskas lokalt inför preoperativ MDK. Patologverksamheten Vissa kliniker klarar idag att minst 80 % av PAD är klara inom 14 dagar, medan andra ligger lite efter. Patologavdelningarna är hårt pressade redan och många olika SVF är beroende av snabba svar, vilket riskerar att tränga undan andra diagnoser. Här krävs sannolikt en förstärkning. Onkologi Ett klart problemområde på många sätt. Strålbehandlingen har en central roll vid behandling av rektalcancer och dagens problem med för lite radioterapiassistenter och krånglande föråldrad strålapparatur måste lösas. Kompletterande medicinsk behandling med cytostatika och antikroppar, såväl neoadjuvant, adjuvant och palliativt fyller också en viktig funktion. Vid samtliga MDK ska onkolog delta på plats eller via videolänk. Det är idag brist på onkologer och den utredning om regionens framtida onkologbemanning som finns måste aktiveras och sjösättas. Möjligheten till telemedicinskt deltagande i lokala och regionala MDK finns nu på regionens alla sjukhus. Det är även brist på onkologisjuksköterskor vilket ger längre ledtider för start av cytostatikabehandling.
15
Kirurgverksamheten på Sahlgrenska Östra Regionens största och en av Sveriges största enheter har brist på operationsutrymme och operationssjuksköterskor. Detta måste beaktas och åtgärdas. Östra sjukhuset är remissinstans från regionen för de mer komplicerade och avancerade fallen, och möjligheten att flytta mindre avancerad kirurgi (patienter med icke-avancerad koloncancer) till andra enheter kan sannolikt ökas. Kirurgverksamhet i NU-sjukvården Även NU-sjukvården har brister i tillgänglighet vilket ger patienterna längre väntetid till operation. Här ses en brist på kirurger och salsbrist, vilket behöver ses över för att på sikt erbjuda de tider som eftersträvas. Ledtider Det är inga nya moment som ska göras utan egentligen bara att förloppet ska gå snabbare. Extra viktigt för att klara SVFs mål blir att tillsätta koordinatorstjänsterna tidigt i förloppet. Långa ledtider är huvudsakligen ett logistikproblem, och varje enhet och lokal processägare har sedan i våras fått i uppdrag att arbeta med sin logistik. Patienter med koloncancer: Regionen som helhet närmar sig i medianvärden vad som eftersträvas i SVF, förutom de två största enheterna (NU och Östra Sjukhuset), vi har dock en bit kvar till att nå målet för SVF på 80% av patienterna. Patienter med rektalcancer genomgår två moment fler än de med koloncancer, det är preoperativ MRT av bäckenet och i många fall preoperativ strålbehandling. Här är ledtiderna alldeles för långa och utöver ovan beskrivna problem och tankar kring strålbehandlingen krävs väldigt mycket nytänkande och effektivisering. Idag är det ungefär lika lång väntan oavsett typ av inledande behandling (Strålning eller operation). Samma problem finns i hela Sverige och måste lösas även om vi förutspår att det tar längre tid att lösa än för patienter med koloncancer.
16
7. KOSTNADER En kostnadskalkyl för kolorektalcancer presenteras för att visa hur kostnadsbilden ser ut i regionen, och sedan följa upp kostnaderna efter SVF är infört. Källa: INCA & KPP-data. Kostnaderna är uppdelade för patienter med koloncancer respektive rektalcancer, med urval: Vårdade för kolon-/rektalcancer som längst 14 månader med diagnosdatum mellan 2009-01-30 och 2013-11-01. Enbart patienter från VGR Kostnader redovisade på det anmälande sjukhuset Enbart vårdkontakter där koloncancer eller rektalcancer varit anledning till vård Koloncancer
Tabell 13: Kostnad koloncancerpatienter Antal
Utredande sjukhus
Alingsås Kungälv NU SkaS
SU - Östra
SÄS
Behandling
Operation
Antal Individer
Vårdkontakter
Kostnader
Vårdtid
Antal Vårdtid/ Individ Medelkostnad/ Mediankostnad/ vårdkontakter/ (Medel) Individ Individ Individ (Medel)
80:e percentilen
151
9
15
203 000 kr
118 000 kr
242 000 kr
EjBehandlade
14
11
21
140 000 kr
138 000 kr
210 000 kr
Operation
229
11
19
231 000 kr
188 000 kr
299 000 kr
EjBehandlade
60
11
15
154 000 kr
102 000 kr
227 000 kr
Operation
637
8
14
177 000 kr
131 000 kr
227 000 kr
EjBehandlade
54
15
17
153 000 kr
129 000 kr
201 000 kr
Operation
523
10
17
231 000 kr
171 000 kr
296 000 kr
EjBehandlade
103
22
14
214 000 kr
160 000 kr
378 000 kr
Operation
944
13
14
228 000 kr
174 000 kr
316 000 kr
20
43
27
657 000 kr
494 000 kr
637 000 kr
43
16
22
204 000 kr
147 000 kr
322 000 kr
336
13
14
211 000 kr
153 000 kr
301 000 kr
Neoadjuvant cytostatika EjBehandlade Operation
Högst kostnader per patient har SU-Östra och Kungälv. För avancerade patienter på SUÖstra där neoadjuvant cytostatika getts, är kostnaderna betydligt högre Tabell 14: Kostnad opererade koloncancerpatienter med/utan adjuvant cytostatika Antal
Utredande sjukhus Alingsås Kungälv NU SkaS SU - Östra SÄS
Adjuvant cytostatika?
Antal Individer
Vårdkontakter
Kostnader
Vårdtid
Antal Vårdtid/ Individ Medelkostnad/ Mediankostnad/ vårdkontakter/ (Medel) Individ Individ Individ (Medel)
80:e percentilen
Ja
53
18,9
9,6
198 000 kr
156 000 kr
290 000 kr
Nej
98
4,3
15,0
205 000 kr
95 000 kr
187 000 kr
Ja
74
26,8
16,7
274 000 kr
237 000 kr
365 000 kr
Nej
155
4,0
19,7
211 000 kr
145 000 kr
244 000 kr
Ja
118
24,7
12,4
269 000 kr
228 000 kr
341 000 kr
Nej
519
3,9
13,8
155 000 kr
119 000 kr
193 000 kr
Ja
173
22,2
15,9
283 000 kr
227 000 kr
375 000 kr
Nej
350
3,9
16,5
205 000 kr
150 000 kr
250 000 kr
Ja
312
30,4
12,3
317 000 kr
278 000 kr
414 000 kr
Nej
632
4,9
13,7
184 000 kr
141 000 kr
238 000 kr
80
32,0
13,3
312 000 kr
300 000 kr
377 000 kr
256
7,6
13,3
179 000 kr
128 000 kr
224 000 kr
Ja Nej
Vårdtiden för patienter som får adjuvant cytostatika är relativt oförändrad jämfört med de patienter som inte får det. Dock ökar antalet vårdkontakter markant vid adjuvant cytostatikabehandling. Mediankostnadsskillnaden för patienter som fått, respektive inte fått adjuvant cytostatika ligger mellan 61 000 – 173 000 på regionens sjukhus
17
Rektalcancer
Tabell 15: Kostnad rektalcancerpatienter Utredande sjukhus
Antal
Vårdkontakter
Vårdtid
Antal Individer
Antal vårdkontakter/ Individ (Medel)
Vårdtid/ Individ (Medel)
Kostnader Medelkostnad/ Mediankostnad/ Individ Individ
80:e percentilen
SU
651
23,3
15,5
291 000 kr
265 000 kr
395 000 kr
NU
345
15,1
15,6
231 000 kr
197 000 kr
303 000 kr
SÄS
254
23,8
17,2
275 000 kr
241 000 kr
396 000 kr
SkaS
273
16,4
18,6
252 000 kr
215 000 kr
323 000 kr
VGR
1 523
20,2
16,3
267 000 kr
233 000 kr
354 000 kr
Tabell 16: Kostnad opererade rektalcancerpatienter med/utan neoadjuvant strålning eller adjuvant cytostatika Vårdkontakter
Vårdtid
Kostnader
Antal Antal vårdkontakter Individer / Individ (Medel)
Vårdtid/ Individ (Medel)
Medelkostnad/ Mediankostnad/ 80:e Individ Individ percentilen
Antal Utredande Neoadjuvant sjukhus strålning?
Nej SU Ja Nej NU Ja Nej SÄS Ja Nej SkaS Ja Nej VGR Ja
Adjuvant cytostatika?
Ja
101
43
16
397 000 kr
371 000 kr
532 000 kr
Nej
214
12
18
264 000 kr
223 000 kr
339 000 kr
Ja
85
39
15
351 000 kr
334 000 kr
427 000 kr
Nej
135
16
17
282 000 kr
256 000 kr
368 000 kr
Ja
20
24
16
297 000 kr
291 000 kr
378 000 kr
Nej
98
9
16
202 000 kr
174 000 kr
271 000 kr
Ja
33
32
16
320 000 kr
298 000 kr
395 000 kr
Nej
100
14
18
278 000 kr
212 000 kr
302 000 kr
Ja
30
37
15
346 000 kr
320 000 kr
520 000 kr
Nej
65
11
16
206 000 kr
174 000 kr
283 000 kr
Ja
41
48
18
388 000 kr
390 000 kr
491 000 kr
Nej
74
20
20
316 000 kr
234 000 kr
389 000 kr
Ja
47
29
18
313 000 kr
260 000 kr
435 000 kr
Nej
98
8
20
229 000 kr
192 000 kr
255 000 kr
Ja
35
28
19
339 000 kr
271 000 kr
387 000 kr
Nej
56
14
20
245 000 kr
216 000 kr
306 000 kr
Ja
198
37
17
359 000 kr
325 000 kr
466 000 kr
Nej
475
11
18
236 000 kr
204 000 kr
287 000 kr
Ja
194
38
17
351 000 kr
331 000 kr
425 000 kr
Nej
365
16
19
282 000 kr
232 000 kr
342 000 kr
Det är inga stora skillnader i regionen. SU-Östra ligger högst i kostnad som sig bör eftersom de med mest avancerad sjukdom remitteras dit. Kostnaderna per patient är något lägre än övriga vid NU och SkaS. Neoadjuvant strålning står för ca 30 tkr av kostnaden och adjuvant cytostatika för ca 100 tkr. Intressant är också att antalet vårdkontakter (kan vara ett vårdtillfälle eller ett besök) i medel för alla opererade patienter är 11st om man inte strålas och 16st om man strålas. Om man får postoperativ cytostatika ökar antalet vårdkontakter till 37 för icke strålade och 38 för strålade patienter. Patienter med rektalcancer har en mycket komplicerad vårdkedja med många olika kontakter med sjukvården.
18 Publicerad: 2015-12-16