1 (5) Digisam
Datum
2013-03-11
Tid: Plats:
kl.13.00 – 15.30 Krigssarkivet Sammanträdesrummet ”Stora Konferensrummet”
Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Deltagare: Rolf Källman, Digisam Sanja Halling, Digisam Bengt Wittgren, Murberget, Länsmuseet Västernorrland Birger Stensköld, Riksarkivet Karin Nilsson, LSH Maria Gussarsson Wijk, Riksarkivet Susanne Danelius, Digisam Ulrika Sundberg, Nordiska museet Christian Bajomi, Murberget (via Skype) Anmälde förhinder Märta Molin, Murberget
1. Välkomna Rolf Källman och Sanja Halling hälsade alla välkomna till mötet.
2. Bakgrund till och mål för EU-nätverksgruppen Rolf berättade om bakgrunden till detta initiativ som grundar sig dels i Digisams uppdrag som bl a syftar till att öka de svenska ABMK-institutionernas deltagande i relevanta EU-projekt och dels i den Europeana-kretsen som tidigare fanns samlat och där de svenska deltagarna i Europeanarelaterade projekt deltog. Målet med EU-nätverksgruppen är att träffas några gånger per år och ha kontakt via nätet för att samverka kring kunskaper och erfarenheter av EU-samarbete, bl a vad gäller standarder, mappnings- och aggregeringsfrågor, länkad öppen data, persistenta identifierare, digitalt bevarande, m m. På detta sätt blir nätverket en plattform för kunskapsutbyte, problemlösningar och engagemang i EU-samverkan. Syftet är att diskutera strategiska frågor både ur ett nationellt och europeiskt perspektiv och lägga grunden för framtida projekt.
Postadress: Krigsarkivet, 115 88 Stockholm · Besöksadress: Banérgatan 64, Stockholm · Telefon: 010-476 70 00 · Telefax: 010-476 75 20 · E-post:
[email protected] · Internet: www.riksarkivet.se/digisam · Organisationsnr: 202100-1074
2 (5)
3. Digisams paraplyroll Digisam har i sitt uppdrag att engagera sig i relevanta delar av EU-samverkan och undersöka möjlig finansiering från EU till de statliga kulturarvsinstitutionerna. Digisams styrgrupp har därför också beslutat att Digisam ska ha en ”paraplyroll” för att säkra ett svenskt deltagande i strategiskt viktiga projekt. 4. Ett europeiskt perspektiv – bakgrund (Europeana, Minerva, Michael, Athena, m m) Det finns idag representanter från Sverige i både EU-expertgrupper och EUfinansierade projekt där man satsar betydande resurser på forskning kring digitalisering, digitalt tillgänglighet och bevarande. Dessa samarbeten har utvecklats under längre tid och inte sällan har det utifrån större sammanhang också uppstått flera mindre tematiska projekt. Därför kan det ibland förefalla som svårt att navigera bland alla projekt och se ”röda trådar” i tillkomsten av nya projekt, om man inte tittar på hur dessa hänger ihop med tidigare och/eller större samarbeten. Det projektet som de flesta känner till är EU-kommissionens initiativ Europeana med den snabbt växande sökportalen för digitalt kulturarvsdata, som en mängd olika projekt och aggregatorer levererar data till. Europeana startade med att EUprojektet EDLnet presenterade en prototyp till en portal. Portalen fick namnet Europeana och därefter startade projektet Europeana v.1 år 2009. MINERVA, 2002-2005, (Ministerial network for valorising activities in digitisation) var ett EU-projekt som också fick uppföljningar genom Minerva Plus och Minerva EC. Minerva var ett nätverk av medlemsstaternas kulturministerier med fokus på samverkan kring goda exempel inom digitalisering av kulturell och vetenskaplig information. Inom ramen för projektet togs det fram rekommendationer och riktlinjer om digitalisering, tillgänglighet och långsiktigt bevarande av digitalt material som har använts i stor utsträckning i europeiska digitaliseringsprojekt. Minerva projekten hade också kopplingar till MSEG- expertgruppen (Member States Expert Group on Digitisation and Digital preservation). MICHAEL (Multilingual Inventory of Cultural heritage in Europe) var ett fortsatt samarbete, genom nätverkande och resultat från Minerva projekten med syfte att tillgängliggöra europeiska digital kulturarvet genom en flerspråkig kulturell portal. Michael projektet följdes upp med Michael Plus och idag finns Michael Culture Association som förvaltar nätverket och är ett resurscentrum där man också skapar synergieffekter med andra nätverk, initierar arbetsgrupper, anordnar seminarier, m m. ATHENA, 2008-2011, även den med kopplingar till MINERVA nätverket, var en förebild för aggregering av en kritisk massa innehåll till Europeana. Projektet utvärderade befintliga standarder och verktyg som användes av
3 (5)
kulturarvsinstitutioner och utvecklade och integrerade LIDO-standard och Athena Ingestion Server and Mapping Tool – MINT. DC-NET-projektet hade som syfte att främja digitala infrastrukturen för tillgången till forskningsinformation för kulturarvssektorn inom EU. 5. Kort presentation av pågående EU-projekt Linked Heritage kommer att tillföra Europeana 3 miljoner nya objekt från både offentlig och privat sektor; målsättningen är att höja kvaliteten på metadata för att förbättra sökning, åtkomst och användning av innehållet i Europeana. Riksarkivet/Digisam deltar. ATHENA PLUS, Access to cultural heritage networks for Europeana - har som mål att leverera stora mängder ny kulturarvsinformation till Europeana, förbättra sökningar, underlätta hämtning av material, terminologier, virtuella utställningar, m m. Riksarkivet/Digisam deltar och kommer att aggregera data tillsammans med Nationalmuseum och LSH. Europeana Inside identifierar befintliga arbetsflöden, standarder och verktyg för att kartlägga vilka funktioner som kan förenkla aggregering och utveckla ett verktyg som stödjer dessa. Murberget deltar. LoCloud bygger på nätverket av Europeana Local och CARARE-projektets partners och syftar till att underlätta arbetet med att möjliggöra mindre kulturarvsorganisationer att göra sina kulturavsdata tillgängliga via Europeana genom molntjänster. Murberget deltar. APEx är ett projekt där europeiska nationalarkiv samarbetar för ett gemensamt tillgängliggörande av europeiska arkivbeskrivningar och digitala samlingar. APEx fortsätter det arbetet som påbörjades i APEnet projektet (2009-2012), där samsökningsportalen Archives Portal Europe etablerades och publicerades. Riksarkivet deltar och leder WP7 (work package) ”Dissemination”. Europeana Fashion, där Nordiska museet är en av partners, kommer att aggregera till Europeana mer än 700,000 metadata om europeiskt mode, med allt från historiska klänningar till fotografier, affischer, ritningar, skisser. Just nu pågår arbete med att skapa ett gemensamt tesaurier för moderelaterat metadata. DCH-RP, Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation, som handlar om att skapa en ”roadmap” för digitalt bevarande av kulturarvsmaterial. Riksarkivet/Digisam deltar.
4 (5)
6. Andra pågående projekt (Partage Plus, Europeana Awareness, Europeana Cloud, ARCHES, andra projekt?) Det finns en del andra projekt där olika institutioner från Sverige deltar, bl a Röhsska museet, Riksantikvarieämbetet, Göteborgs Universitet. Det skulle vara intressant att även höra om deras erfarenheter av EU-projektarbete. Sanja bjuder in flera till nästa möte. 7. Aggregeringskarta i Sverige och Europa Sanja berättade kort om Digisams pågående arbete och visade en skiss över hur dagens aggregering ser ut. Linked Heritage
SND NAD
APEx
SOFIE
CARARE
K-SAMSÖK DINA Svenska Lifewatch
GBIF-SE
Baltic Diversity
ATHENA
LIBRIS
AB
Europeana Fashion
TEL
Open Up
Lifewatch .eu
EU Screen
Figur 1
Det diskuterades hur aggregeringsformer ser ut idag och vilka vägar som finns för aggregering och tillgängliggörande av metadata när material inte är specifikt tillhörande arkiv-, musei- eller bibliotekssektorn. Domänspecifikt material går idag till respektive nationella aggregatorer och vidare därifrån till Europeana m m. Arkivmaterial aggregeras till NAD, vidare till APEX och därifrån till Europeana. Museioch kulturmiljömaterial aggregeras till K-samsök och vidare till Europeana. Libris publicerar metadata från bibliotekssektorn. Därifrån aggregerades metadata vidare till TEL (respektive EUScreen för AV-material) och sedan till Europeana.
5 (5)
En annan sak som uppmärksammades var Europeanas krav att poster som saknar bilder inte kan aggregeras, vilket gör att relationerna mellan posterna försvinner och därmed intressant data. Rörlig bild kan också vara problematiskt. Det kan också sägas vara relaterat till behovet av en gemensam repository för att aggregera data som inte redan finns publicerat. Alla frågor kring hur aggregatorerna kan samverka, vilken funktionalitet som behövs hos respektive aggregator m m tittar Digisam på inom ramen för Infrastrukturprojektet som har som syfte att bl a ta fram förslag på möjliga leveransvägar och aggregeringsformer samt vilken funktionalitet som kan förvaltas centralt. Vad gäller själva mappningen påpekades vikten av tydliga rekommendationer kring mappning, gärna anpassade utifrån vilken typ av material som mappningen avser, t ex definieras inte ”proveniens” på precis samma sätt i arkiv- och museidata, vilket påverkar mappningen och kräver specialanpassningar.
8. Gemensamma frågor, samarbetsområden Diskussionerna ledde till att mötet definierade följande gemensamma frågor och samarbetsområde: − − − − − − −
Objekt/dokument Poster som saknar bild inte kommer med, relationerna försvinner Aggregering/mappning Repository Upphovsrätt Hur får man tillbaka berikad data till databaser Standarder (SPECTRUM, LIDO)
Behov av arbetsgrupper uttrycktes, för att tittar närmare på: − LIDO − Mappning (MINT m m)
9. Nästa möte Doodle länk inför planering av nästa möte för referensgruppen:
