TEKNISK HANDBOK UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 1 (128)

TEKNISK HANDBOK UPPLANDS VÄSBY KOMMUN

Revidering Teknisk handbok Upplands Väsby kommun Datum: 2013-02-04

Nytt höjdsystem 4 feb 2013 Från och med den 4 februari används höjdsystemet RH2000 i Upplands Väsby (tidigare användes RH00).

Alla leveranser av relationshandlingar och arbetshandlingar skall vara i höjdsystemet RH2000 om ej annat begärs. De sidor som berörs i den tekniska handboken är: Sid. 37 kapitel 1.9 Relationsritningar Sid. 68 kapitel 3.3.3 Inmätningar Upplands Väsby kommun gick över till rikets nya höjdsystem RH2000 den 4 februari 2013. Det nya systemet RH2000 har en annan utgångshöjd än det gamla höjdsystemet RH00. I Upplands Väsby är höjder som anges i RH2000 55.6 cm högre än i det gamla höjdsystemet. Skillnaden är så pass stor att den måste beaktas vid alla projekteringar och byggen m.m. Det är mycket viktigt att hålla reda på vilket höjdsystem som en höjduppgift tillhör. På alla kartor, filer och handlingar som innehåller höjduppgifter ska det alltid framgå vilket höjdsystem som avses. I annat fall kan missförstånd lätt uppstå, vilket kan leda till att en ny byggnad hamnar för högt eller för lågt. Det går inte att se enbart på en höjdsiffra eller höjdkurva vilket system den tillhör.

Genväg till Teknisk handbok på Upplandsvasby.se Mer information om bytet av höjdsystemet på Upplandsvasby.se

Kontakt: Kontoret för Samhällsbyggnad, Kart- och GIS-enheten Upplands Väsby kommun, 194 80 Upplands Väsby Besök: Drabantvägen 9, telefon 08-590 970 00 Epost: [email protected]

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 2 (128)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 0 0.0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8

ALLMÄNT Visionen för Upplands Väsby Inledning Målsättning Avsikt Revidering Läsanvisningar Tillgänglighet Praktiska tillämpningar Regler och bestämmelse 0.8.1 0.8.2

KAPITEL 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1.10 1.11

Upplands Väsby kommuns regler Skrivregler

ANVISNINGAR OCH RUTINER Styrande dokument Rutiner vid förstudie och planläggning Rutiner vid projekteringsstart och avslut Förfrågningsunderlag Upphandling Rutiner vid entreprenadstart och avslut Ritningar Ritteknik Relationshandlingar Överlämnande till driftenheten Uppföljning

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 3 (128)

1.12

Ärendehantering 1.12.1 1.12.2 1.12.3

1.13

Arkiv 1.13.1 1.13.2 1.13.3 1.13.4

KAPITEL 2

Generella råd om registrering av allmänna handlingar Lagliga krav Ärendepolicy

Gallra Rensa Arkivera Dokumenthanteringsplan

GATUBYGGNAD 2.1 2.2 2.3

Styrande dokument Dimensioneringsförutsättningar Typsektioner

2.4

Kantstöd 2.4.1 2.4.2 2.4.3 2.4.3.1 2.4.3.2 marktegel 2.4.3.3

2.5

Kullersten

Cirkulationsplatser 2.5.1 2.5.2 2.5.3 2.5.4

2.6

Rivning av kantstöd Anläggning av kantstöd Markbeläggningar av gatsten, betongmarkplattor, betongmarksten, marktegel od. Gatsten Betongmarkplattor, betongmarksten och

Dimensionering Belysning Utsmyckning Överkörbar yta

Busshållplatser 2.6.1

Styrdokument

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 4 (128)

2.6.2 2.6.3 2.6.4 2.6.5 2.6.6 2.6.7

2.7

Trafiksäkerhetsåtgärder 2.7.1 2.7.2 2.7.3

2.8

Styrande dokument Val av beläggning

Rutiner för Väg- och gatuprojektering 2.11.1 2.11.2 2.11.3

KAPITEL 3

Lutning Kantstöd Sikt Garage / Carport

Beläggning 2.10.1 2.10.2

2.11

Räcken Stängsel Bilspärrar Pollare Trafikfållor

Tomtinfarter 2.9.1 2.9.2 2.9.3 2.9.4

2.10

Styrdokument Gupp Avsmalningar

Trafikhinder 2.8.1 2.8.2 2.8.3 2.8.4 2.8.5

2.9

Policy Lokalisering Utformning Utrustning/underhåll Samråd Överbyggnadskonstruktion

Planer Sektioner Profiler

VATTEN OCH AVLOPP 3.1

Styrande dokument

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 5 (128)

3.2 3.3

VA – projektering Förundersökningar 3.3.1 3.3.2 3.3.3

3.4

Projektering 3.4.1 3.4.2 3.4.3 3.4.4 3.4.5 3.4.6 3.4.7 3.4.8 fastigheten

3.5

Inredning Pumpsump Pumpar Anslutning El och Tele Automatikutrustning Dokumentation

Granskning 3.8.1

3.9

Åtgärdskrav Skyltning

Pumpstationer 3.7.1 3.7.2 3.7.3 3.7.4 3.7.5 3.7.6

3.8

Beskrivningar Ritningar

Arbete inom skyddsområden 3.6.1 3.6.2

3.7

Massdisposition Mängdbeskrivning Administrativa föreskrifter Vattenledningar Spillvattenledningar Dagvattenledningar Dagvattenbrunnar Servisledningar och anordningar inom

Redovisningar 3.5.1 3.5.2

3.6

Geoteknik Befintliga ledningar, El, tele, fjärrvärme Inmätningar

Leverans för granskning

Digitalformat 3.9.1

Filformat/filstruktur

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 6 (128)

3.10

Relationsritningar 3.10.1 3.10.2

KAPITEL 4 4.1 4.2

DAGVATTEN Styrande dokument Dagvatten 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4

KAPITEL 5 5.1 5.2 KAPITEL 6 6.1 6.2

Inmätning, anvisning Leveransform

Mål för dagvattenhanteringen inom Oxundaåns vattenvårdssamarbete Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten på allmän platsmark Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark. Riktlinjer för avledning av dagvatten från större trafikytor.

ÖVRIG INFRASTRUKTUR Kontaktpersoner Samlingskarta PARK Styrande dokument Anläggning av vegetationsytor 6.2.1 6.2.2 6.2.3 6.2.4 6.2.5

Gräsytor Planteringsytor Träd Värdeavdrag Vite

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 7 (128)

6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8

KAPITEL 7

Anläggning av hårdgjorda ytor Anläggning av lekytor Utrustning Skötsel och underhåll 6.6.1 6.6.2

Skötsel av vegetationsytor under garantididen Skötsel och underhåll av kommunala anläggningar

Tillstånd gällande privat brukande av kommunens mark Policy för trädfällning på kommunens mark

KONSTBYGGNADER

7.1 7.2 7.3 7.4

KAPITEL 8

Styrande dokument Broar och tunnlar Trappor Stödmurar

BELYSNING 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 8.9

Styrande dokument Ledningar Kabelskydd Fundament Stolpar Armaturer Ljuskällor Drift Besiktning

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 8 (128)

KAPITEL 9

TRAFIK 9.1 9.2

Styrande dokument Allmänt 9.2.1 9.2.2 9.2.3

9.3

Föreskrifter och beslut 9.3.1 9.3.2

9.4

Vägmärken Vägmarkeringar Gatunamnskyltar

Tillfälliga trafikföreskrifter Lokala trafikföreskrifter

Vägarbete 9.4.1 9.4.2 9.4.3 9.4.4 9.4.5

Allmänna bestämmelser Påföljder Trafikanordningsplaner Riktvärden för trafikbuller Vibrationer

9.5

Sikt

9.6

Övergångsställen 9.6.1

9.7

Parkering 9.7.1 9.7.1.1 9.7.2

9.8 9.9 9.10

Utformning

Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Regler om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Övervakning

Trafiksignaler Trafikräkning Trafiknätsanalys

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 9 (128)

KAPITEL 10 10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.7

KAPITEL 11 11.1 11.2 11.3 11.4 11.5

MILJÖ Styrande dokument Riktvärden för vägtrafikbuller Vibrationer Miljöklassning Asfalt Markföroreningar Miljökonsekvenser och miljöpåverkan

UPPLÅTELSE, TILLSYN OCH AVTAL Styrande dokument Schakttillstånd Gatubesiktning i samband med nybyggnad på fastighet Reklamplats Enskilda vägar

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 10 (128)

KAPITEL 0 Allmänt 0.0 Visionen för Upplands Väsby Den vackra kommunen, där framtid och forntid möts. Upplevelserik, öppen och trygg. Vägen till framgång ligger i att vi gemensamt stärker kommunens attraktivitet och varumärke genom att utveckla bra boendemiljöer och den gemensamma välfärden. Ett systematiskt kvalitetsarbete införs därför i kommunen med målet att nomineras till årets kvalitetskommun 2013. Hela kommunkoncernen är sedan juni 2010 miljöcertifierad enligt ISO 14001. För att säkerställa den gemensamma välfärden behöver Upplands Väsby växa. Ett hållbart byggande med ett stort och varierande utbud, både om man vill bo i stadsmiljö eller naturnära ska detta kunna erbjudas. Framtidens Väsby har en skola med fokus på kunskap, trygga miljöer och ett väl utvecklat samarbete med närings-, kultur- och föreningsliv. Under 2012 kommer arbete att genomföras för att utveckla visionen om Upplands Väsby.

0.1 Inledning Teknik & fastighet har utarbetat en Teknisk handbok som omfattar de verksamheter tekniska nämnden ansvarar för inom den tekniska avdelningen. Handboken är en första produkt av ett samarbete över förvaltningsgränserna i Upplands Väsby kommun. Statusen hos Tekniska handbokens dokument är entydig, kommande utgåvor skall vara formellt beslutade för att vara gällande. Tekniska handboken fastställdes av tekniska nämnden 2005-10-12 att gälla från och med 2006-01-01. Senare utförda ändringar se 0.4 Revideringar.

0.2 Målsättning Målsättningen med Teknisk handbok är att skaffa en mer enhetlig hantering av kommunens tekniska verksamheter. Där inget annat anges gäller lagar, förordningar och branschöverenskomna bestämmelser och anvisningar samt i vissa fall kommunspecifika krav.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 11 (128)

0.3 Avsikt Avsikten med handboken är, att den skall användas som styrmedel för projektering och upphandling samt ett hjälpmedel för egna insatser. Den bör därför förankras genom beslut i teknik- och fastighetsutskottet..

0.4 Revidering Tekniska handboken skall kontinuerligt uppgraderas. Chefen för tekniska enheten ansvarar och samordnar för att det årligen görs en revision av dokumenten. Varje handläggare har ett eget ansvar för sitt område och meddela förändringar och att utvärdera erfarenheter från verksamheten för att kontinuerligt utveckla dokumenten. Chefen för tekniska enheten sammanställer förändringsförslagen och förankrar dessa hos teknik- och fastighetsutskottet för beslut. Revidering 1 Handboken har nu funnits i 1 år och en första revidering är utförd och beslutad av tekniska nämnden att gälla från och med 2007-01-01 Revidering 2 Handboken har nu funnits i 2,5 år och en andra revidering är utförd och beslutad av tekniska nämnden 2008-05-20 att gälla från och med 2008-06-01 Revidering 3 Handboken har nu funnits i 5 år och en tredje revidering är utförd och beslutad av kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott 2011-12-14 att gälla från och med 2012-01-01.

0.5 Läsanvisningar Upplands Väsby kommuns Tekniska handbok består av tolv kapitel. Strukturen varierar mellan de olika kapitlen, beroende på innehåll och olika arbetssätt inom olika verksamhetsområden. Struktur i de olika kapitlen kan komma att förändras allt eftersom nyheter, kompletteringar och användningserfarenheter motiverar detta. I de avsnitt där AMA koder använts, har typsnitt och utformning använts för den aktuella texten enligt instruktion från AMA 07.

0.6 Tillgänglighet

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 12 (128)

Handboken är anpassad efter de nya medier och tekniska möjligheter som finns idag. All information i handboken lagras därför elektroniskt, vilken underlättar revidering. Handboken finns dels tillgänglig på kommunens hemsida www.upplandsvasby.se, men kan även beställas på CD-ROM alternativt i tryckt form, till självkostnadspris. Kontakta teknik & fastighet tel 08-590 970 00 eller via e-post [email protected] för ytterligare information.

0.7 Praktiska tillämpningar Handboken reglerar både utformning av och innehållet i de handlingar som konsulterna utarbetar för Upplands Väsbys räkning, handlingar som i nästa fas ligger till grund för upphandling och genomförande av entreprenadarbete. Textavsnitt ska alltså kunna fungera dels som bilagor till förfrågningsunderlag och kontrakt, dels som kravspecifikationer till entreprenörer, dels som instruktioner till kontrollanter. Handboken kommer att revideras årligen, minst en gång per år. Användaren skall därför kontrollera att senaste utgåvan används. Om reglerna i Teknisk handbok inte överensstämmer med styrdokumenten, gäller det som står i Teknisk handbok, med undantag för lagar och förordningar.

0.8 Regler och bestämmelser Det finns olika regelsamlingar för hur handlingar ska upprättas och arbeten utföras: Lagar och förordningar Branschöverenskomna regler Upplands Väsby kommuns egna regler, som innefattar anvisningar i Upplands Väsbys Tekniska handbok. 0.8.1 Upplands Väsby kommuns regler Kommunens regler meddelas på tre sätt: Genom hänvisningar till något regelverk, som t ex AMA 98, VGU m fl Genom texterna i Upplands Väsby kommuns Tekniska handbok. Genom bilagor i Teknisk handbok med detaljanvisningar t ex ”Skyddsföreskrifter för grundvattenskydd” 0.8.2 Skrivregler Utgångspunkt: Så här skriver vi i Upplands Väsby kommun:

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 13 (128)

Skrivnormer fastställda av kommunstyrelsekontoret i maj 1993. Reviderade maj 1996, januari 2001, mars 2004 och mars 2009. Exempel: Styrande dokument (Arial 12 p fet) Två blankrader emellan Ex: Anläggnings AMA 98 (Garamond 12 p fet) En blankrad emellan Administrativa föreskrifter för byggnads- och anläggnings- och installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst, Stockholm, 1998. (Löpande text Garamond 12 p normal) 1) Precision Skriv ut decimaler för att ange grad av precision där det är viktigt. 2) Förkortningar Sammandragningar Ex: ca, nr, Lokala Trafikföreskrifter (LTF) Avbrytningar Ex: t.o.m, bl.a, t ex 3) Siffror 0 till 12 med bokstäver Större tal, grupperas xxx xxx Decimaltal, använd kommatecken Ex: 12,45 m 4) Rubriker Rubrik 1 Gill sans 18p används till kapitelrubriker Rubrik 2 Gill sans 16 p används till huvudrubrik Rubrik 3 Gill sans 15p används till underrubrik Rubrik 3 Garamond 12 p fet underrubrik Rubrik 4 Garamond 12 p normal löpande text 5) Bildtext Numreras med kapitel och löpnummer.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 14 (128)

Ex: 2.3.1:1 Text: Garamond 12 p

KAPITEL 1 Anvisningar och rutiner 1.1 Styrande dokument Kapitel

1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1

Allmänna dokument Miljöbalken (SFS 1998:808), samt förordningar. Föreskrifter och allmänna råd från centrala myndigheter. www.notisum.se alt www.riksdagen.se

X XX X X X XX X X

LOU Lagen (SFS 1992:1528) om offentlig upphandling samt de med stöd av denna lag utfärdade föreskrifter. www.notisum.se

X XX X X X XX X X

PBL Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) och Lagar om ändring i plan- och bygglagen.

X XX X X X XX X X

www.notisum.se Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) www.notisum.se

X XX X X X XX X X

Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 1980:100) www.notisum.se

X XX X X X XX X X

PUL

X XX X X X XX X X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 15 (128)

Personuppgiftslag (SFS 1998:204) www.notisum.se Arkivlagen (SFS 1990:782) www.notisum.se

X XX X X X XX X X

Upplands Väsby kommuns Policy Policy och riktlinjer för upphandling i Upplands Väsby 2005-06-07

X XX X X X XX X X

www.upplandsvasby.se Miljöpolicy för Upplands Väsby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-02-19

X XX X X X XX X X

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö. www.upplandsvasby.se Upplands Väsby kommuns författningssamling Arkivreglemente rev 1995-12-18 www.upplandsvasby.se pdf.fil Arbetsmiljölagen

X XX X X X XX X X

X XX X X X XX X X

Entreprenad och projekterings specifika dokument AB 04 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Byggandets Kontraktskommitté.

X XX

X X XX

X

X XX

X X XX

X

www.byggledarna.se ABT 06

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 16 (128)

Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten. Byggandets Kontraktskommitté. www.byggledarna.se ABK 96 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Byggandets Kontraktskommitté.

X XX X X X XX X X

www.byggledarna.se AF AMA 07 Administrativa föreskrifter för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst. www.byggbokhandeln.com

X XX X X X XX X X

Anläggnings AMA 07 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten.

X XX

X X XX

X

Svensk Byggtjänst EL AMA 98 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska arbeten.

X X

X XX

Svensk Byggtjänst. MER 2007 Anläggning Mät- och ersättningsregler – anläggningsarbeten. Svensk Byggtjänst

X XX

X X XX

X

RA 07 anläggning X XX Råd och anvisningar till Anläggnings AMA 07 Svensk Byggtjänst

X X XX

X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 17 (128)

Revideringar och kompletteringar i AMA-nytt X X X

X X XX

X

Mängdbeskrivning/formulär till A-prislista Avseende gatu, va-ledningar och belysningsanläggningar. Svensk standard

X XX

X X XX

X

X XX

X X

X XX

X X XX X X

SS 460 48 61 Vibration- och stötmätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader. www.upplandsvasby.se. Skyddsföreskrifter för grundvattentäkt. Fastställd av Länsstyrelsen i Stockholms län 25 april 1974. Föreskriften

X X

kan i sin helhet erhållas av Teknik & fastighet. Förslag till revidering av föreskriften är under bearbetning. Dagvattenpolicy Antagen av kommunfullmäktige september 2001 med bilagor daterad maj 2007. Dagvattenpolicyn är en gemensam riktlinje för hanterings av dagvatten inom Oxundaåns avrinningsområde. Policyn är gemensam för följande kommuner: Upplands Väsby, Vallentuna, Sollentuna, Sigtuna och Täby. www.upplandsvaby.se pdf.fil

Renhållningsordning för Upplands Väsby kommun XX X X Fastställd av kommunfullmäktige 2009-06-15. www.upplandsvasby.se Miljövårdsprogrammet för Stockholms län 2000 X XX X X X XX X X Miljömål och handlingsprogram för en hållbar storstadsregion.www.ab.lst.se Rekommenderade vägar för farligt gods Länsstyrelsens författningssamling 01FS 2000:198 och 01FS 2001:50. www.ab.lst.se

X

X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 18 (128)

Riskhänsyn vid samhällsplanering. Rapport 2000:1, beskriver riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods, samt bensinstationer. www.ab.lst.se

X XX X X X XX X X

Trafik för en Attraktiv Stad, TRAST Handbok med allmänna råd om gators utformning och standard. Trafikverket och Svenska Kommunförbundet. pdf.fil www.vv.se/vgu

X

X

XX

Vägar och Gators Utformning, VGU Publikation 2004:80. Ett hjälpmedel för utformning av vägar och gator som ges ut gemensamt av Trafikverket och Svenska kommunförbundet. www.trafikverket.se www.skl.se

X

X

XX

ATB VÄG 2004 X Trafikverkets krav på vägkonstruktion. Gäller från 2004-05 www.trafikverket.se

X

XX

Gator för alla En idé skrift om tillgänglighet för gående 1994. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

X X XX

X

X

X

X

Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet (RAP 1999:0388) Riktlinjer avsedda för både det statliga och kommunala vägnätet inom Stockholms län. www.trafikverket.se www.ksl.se Åtgärdskatalog för högre trafiksäkerhet med vägutformning och reglering i tätort. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 19 (128)

I valet & kvalet Handbok för val av beläggningsåtgärd. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

X

X

Topp & Belägg Beläggningsunderhåll på lågtrafikerade gator. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

X

X

Helgjutna lösningar Betong på utsatta platser. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

X

X

Helgjutna resultat X Erfarenheter från betonggjutning och förslag. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

X

Tillbaka till stenålder Handbok i stensättning. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

Funktionskrav på beläggning. Ett nytt sätt att upphandla gatubeläggning. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

Tillgänglig stad En idéskrift om mål, strategier och arbetssätt när kommunen upprättar en tillgänglighetsplan för trafiknät. Svenska kommunförbundet. www.skl.se

X

Bära eller brista Handbok om tillståndsbedömning av belagda gator och vägar. Svenska kommunförbundet. . www.skl.se Markerat

X

X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 20 (128)

Vägmarkeringar för säkerhet – krav, marknad och upphandling Svenska kommunförbundet. www.skl.se Trafiknätanalys Trafiknätanalys - Upplands Väsby. www.upplandsvasby.se pdf.fil

X

X

Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram för trafikmiljön i Upplands Väsby kommun. www.upplandsvasby.se pdf.fil

X

X

SL-Policy Beträffande hastighetsdämpande åtgärder. www.sl.se

X

X

RIBUSS-04 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik Stockholms Lokaltrafik AB. www.sl.se

X

X

Ett samhälle för alla X Upplands Väsby kommun handikapplan – Övergripande policy. www.upplandsavasby.se

X

VA specifika dokument Samtliga publikationer utgivna av Svenskt Vatten. Uppskattning av regnintensitet och varaktigheter. Beräkning av dagvattenvolymer och ledningsdimensioner. www.svensktvatten.se Mängdbeskrivning/formulär till A-prislista Avseende gatu, va-ledningar och

XX

X XX

X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 21 (128)

belysningsanläggningar. Svensk standard SS 460 48 61 Vibration- och stötmätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader. www.upplandsvasby.se Skyddsföreskrifter för grundvattentäkt. Fastställd av Länsstyrelsen i Stockholms län 25 april 1974. Föreskriften kan i sin helhet beställas från Teknik & fastighet. Förslag till revidering av föreskriften är under bearbetning.

XX

Park specifika dokument Skötsel Se kapitel 12.3 Svensk Standard SS-EN 1176 (1 – 7) och SS-EN 1177 Säkerhetsnormer för lekredskap. www.sis.se Policy för trädfällning på kommunal parkeller naturmark Antagen av stadsbyggnadsnämnden den 16 juni 1998. Faställande av kulturvärden för träd, tekniska nämnden 2008-04-22, §32 Anvisningar för skydd av träd vid ledningsdragning. www.upplandsvasby.se Konstbyggnader specifika dokument

X X

X

X

Bro 2004 Innehåller Trafikverkets krav på broar. www.trafikverket.se

X

Tunnel 2004 Innehåller generella tekniska krav på Trafikverkets vägtunnlar. www.trafikverket.se Belysningsspecifika dokument

X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 22 (128)

Rebel 91 Teknisk beskrivning för anordnande av vägbelysning. Svenska Kommunförbundet och Trafikverket. www.skl.se www.trafikverket.se

X

Elsäkerhetsföreskrifterna Förläggning av rör typ SRN för offentlig belysning enligt ELSÄK – FS 2004

X

EBR Konstruktionsstandard Schakt för belysningskablar, kabelförläggning max 145 kV

X

KJ 41:99 gäller. Licens kan tecknas i elektroniskt format www.ebr.nu Luftarbeten med belysningskablar typ Alus och konstruktioner.

X

EBR Hängspiralledning 0.4 kV Alus gäller. www.ebr.nu Svensk standard Luftledningskorsning, starkströmsledning högst 600 V, över allmän väg. Svensk standard SS 436 02 10 gäller. Ifråga om starkströmsanläggningens utförande och skötsel skall utöver vad som följer av ellagen (1997:857), förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar (starkströmsförordningen) och Elsäkerhetsverkets föreskrifter gälla. www.sis.se Trafikspecifika dokument Vägmärkesförordningen 1978:1001 (VMF) Föreskrifter, råd och anvisningar finns i f. d. Trafiksäkerhetsverkets ”Regler om vägmärken

X

X X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 23 (128)

och trafik” (RVT). Både VMF och RVT skall tillämpas. Handbok arbete på väg 2008-03 www.trafikverket.se/apv

X

Blankett TA-plan www.upplandsvasby.se

X

Utmärkt! Säkerhetsanordningar och utmärkning vid gatuarbeten. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

Miljöspecifika dokument Svensk standard SS 460 48 61 Vibration- och stötmätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader. www.sis.se Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). www.notisum.se Vägtrafikbuller Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996. Rapport 4653 Naturvårdsverket. www.naturvardsverket.se

X X

X

X XX X X X XX X X

X

X X

Miljövårdsprogrammet för Stockholms län 2000 X XX X X X XX X X Miljömål och handlingsprogram för en hållbar storstadsregion. www.ab.lst.se Bullerpolicy Se Strategisk Kommunplan för Upplands Väsby kommun. www.upplandsvasby.se

X XX X X X XX X X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 24 (128)

Generella riktlinjer för förorenad mark Rapport 4638. Naturvårdsverket. www.naturvardsverket.se

X XX

X X X

X

Bedömningsgrunder för förorenade massor Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) Utveckling 02:09 www.rvf.se

X XX

X X X

X

X XX

X X X

X

X XX

X X X

X

Att hantera stenkolstjära- storstädernas överenskommelse. Rutiner för asfaltshantering i äldre beläggningar. 2003:57. Svenska kommunförbundet. www.skl.se På väg igen Återvinning av asfalt. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se Vägen tillbaka Mellanlagring av asfalt. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se Sunt och tunt Återvinning av asfalt med kallteknik på lågtrafikerade gator. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se Väghållningens JURIDIK Svenska Kommunförbundet. www.skl.se Kapitel 17 – Ianspråkstagande av gatu- och vägområde för annat ändamål.

X

Tillstånd/Upplåtelsespecifika dokument Jordabalken 7-13 kap www.notisum.se Upplands Väsby kommuns författningssamling (UVKF)

X

X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 25 (128)

Taxa för upplåtelse av allmän plats www.upplandsvasby.se Ledning för grävning Minska störningar vid arbete i allmän mark. Svenska Kommunförbundet. www.skl.se

X

Lokala Schaktanvisningar www.upplandsvasby.se

X

Blankett schakttillstånd www.upplandsvasby.se

X

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 26 (128)

1.2 Rutiner vid förstudie, planläggning och genomförande Teknik & fastighet och stadsbyggnadskontoret (SBK) är normalt deltagare i stegen Förstudie och Planläggning. Stadsbyggnadskontoret sköter förprojektering av ingående gator i steget Planläggning. Under steget Genomförande är projektering och byggledning moment där normalt är projektledare eller i samband med exploateringsprojekt svarar för kontroll och mottagande av kommunala exploateringsanläggningar. Ansvarsfördelning Ny detaljplan: I detaljplanegruppen finns representanter från stadsbyggnadskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret och teknik & fastighet. Teknik & fastighet granskar VA och gator, driftsynpunkter och renhållningssynpunkter. Vid det första genomförandemötet (startmöte för detaljprojektering) bör en avstämning ske. Inom område för gällande plan: Teknik & fastighet bör förvarna i god tid om att projektet är på gång och omfattningen av det. Ansvaret ligger på teknik & fastighet att förse SBK med material Materialet bör tas fram i ett tidigt skede av projekteringsprocessen, minst ca 2-3 månader innan byggstart. Teknik & fastighet samarbetar med annan berörd förvaltning om information till fastighetsägaren vad det gäller släntintrång. Här nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika projektstegen från planering till förvaltning. Planförfaranden (Förstudie och Planläggning) I samband med ansökan om planläggning skrivs ett förslag till kommunstyrelsen för beslut om ett programuppdrag eller ett detaljplaneuppdrag. Planprocessen omfattar ett antal moment som avslutas med beslut i byggnadsnämnden. Skisser och utredningar, Samråd, Utställning, och antagande i kommunstyrelsen. I utredningsskedet för varje detaljplanärende ingår en översiktlig planering av trafiklösningar, grundundersökningar, förprojektering av gata och VA. Planarbetet omfattar beskrivning av befintliga förhållanden, framställning av plankarta med bestämmelser, beskrivning av förslaget med genomförandebeskrivningar och fastighetsförteckning. I utredningsskedet ska dessa moment ingå: Översiktlig planering Trafiklösningar Förprojektering av gata och VA där även eventuella markinlösen eller släntintrång skall redovisas. Grundundersökningar

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 27 (128)

Så fort planen vunnit laga kraft skickas den till SBK för planering av genomförandet. Detta skede omfattar produktionsplaner, markinlösen och släntintrång samt förhandlingar med lämpliga exploatörer och budgetuppskattningar. Markinlösen Om kommunen behöver ta enskild/privat mark i anspråk för utbyggnad av kommunala gator (eller annan kommunal anläggning) skall kommunen med stöd av detaljplan i första hand förhandla med markägaren om köp av hel eller del av fastighet avseende det markområde som berörs. Om kommunen inte kan komma överens med markägaren så kan kommunen med stöd av fastställd detaljplan, i sista hand tvångsinlösa marken. Tillträdet till marken regleras i den fastighetsbildningsförrättning som hanteras av lantmäterimyndigheten. (Marken får inte tas i anspråk innan förrättningen är avslutad eller beslut om förhandstillträde medgivits. Ansökan om förrättning kan inte göras innan detaljplanen vunnit laga kraft). Släntintrång Vid nybyggnad av gata kan slänt in på privat fastighet behöva anläggas. Kommunen behöver inte alltid lösa in marken enligt nedan men rättigheten för slänten behöver regleras i ett servitutsavtal. Kommunen har ingen automatisk rätt att anlägga slänt in på privat fastighet. Gatans behov av slänt kan markeras i detaljplanens plankarta, vilket ger kommunen en rättighet att, om ingen frivillig uppgörelse kan göras, tvångsmässigt ta marken i anspråk. Ersättningsfrågan löses genom avtal eller förrättning. Om det ej finns stöd för slänt i detaljplan (z-område) finns inget stöd för att tvångsmässigt ta mark i anspråk. Genomföranden Teknik & fastighet initierar egna projekt inom sitt förvaltningsområde eller följer den produktionsplan med tillhörande budget för utförande. Teknik & fastighet utser en projektansvarig (se punkt 1.3). Utsedd projektansvarig upprättar en tidplan för projektets genomförande. Tidplanen skall omfatta följande punkter: Kortfattad beskrivning Upphandling av konsult/projektör Detaljprojektering och upprättande av förfrågningsunderlag Utvärdering och upphandling av entreprenör Genomförande av entreprenad Överlämnande till berörd förvaltare Se även 1.3 Projektering (se även pkt 1.3) Teknik & fastighet projektansvarige upprättar en kortfattad uppdragsbeskrivning och genomför anbudsförfaranden

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 28 (128)

Uppdragen ska beskrivas kortfattat (en till tre veckor) och lämpliga konsulter tillfrågas för anbud i enlighet med (LOU) lagen om offentlig upphandling. Lämplig tid mellan förfrågningsutskick och anbudsöppnande 4-6 veckor beroende på objektets omfattning. Konsultupphandling / Utvärderingsmetod. Anbuden värderas och förhandlingar med konsulten börjar. Se vidare kommunens upphandlingsmetod i intranätet. Projekteringsstart Projektansvarige sammankallar projektets berörda parter (ledningsägare mm) Projektorganisation bildas och detaljerad tidsplan för projektering upprättas Utredning Kompletterande undersökningar och utredningar utförs i samarbete med konsulten. Projektering På projekteringsmötena samordnas projektets berörda parter. Granskning Projektansvarige fördelar handlingarna till berörda inom teknik & fastighet för granskning (en till fyra veckor). Godkännande Handlingarna godkänns efter att granskningssynpunkterna har införts i handling. Kostnadskalkyl Ny kostnadskalkyl upprättas enligt framtagen handling. Kontroll mot budget för eventuell justering av projekt eller budget.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 29 (128)

Projekteringstider Uppskattad kortaste respektive längsta tid beroende på projektets omfattning. Förfrågningsunderlag Anbudstid Utvärdering & upphandling Projektstart 12 veckor

Detaljplanering Granskning Godkännande av handling Upprättande ny kostkalkyl Veckor

1

2

3

4

5

6

7

Byggande Anbudsförfaranden och utvärdering Teknik & fastighet projektansvarige upprättar en kortfattad projektbeskrivning och genomför anbudsförfarandet enlig pkt 1.4 och 1.5. Projektansvarige annonserar anbudsförfrågan i anbudsjournalen i enlighet med (LOU) lagen om offentlig upphandling. Lämplig tid mellan förfrågningsutskick och anbudsöppnande 4 - 6 veckor beroende på objektets omfattning. Förfrågningsunderlaget finns att hämta på Upplands Väsby kommuns hemsida: www.upplandsvasby.se Entreprendsupphandling/Utvärdering Anbuden utvärderas och entreprenör antas. Tilldelningsbeslut och utvärdering skickas till anbudsgivarna. Efter överklagandetidens utgång (10 dagar) kallas antagen entreprenör till upphandlingsmöte. Upphandlingsmöte Genomgång av anbudet där förändringar införs i ett uppgörelseprotokoll som utgör entreprenadkontraktet. Entreprenadstart (se pkt 1.6) Startmöte På startmöte redovisar entreprenören handlingar som åberopats i AF för godkännande. Byggledaren och entreprenören utför syn av entreprenadområdet innan arbetena påbörjas.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 30 (128)

Byggledning/ Projektuppföljning (se även pkt 1.6) Byggledaren utför regelbunden kontroll av entreprenadens utförande samt håller byggmötena där avstäms tidplan, ekonomi, avvikelser och förändringar, kontroller och provningsresultat. Relationshandlingar Relationshandlingar överlämnas av Entreprenören enligt AF för godkännande innan slutbesiktning. (se även pkt 1.9) Godkännande av entreprenad (se pkt 1.6) Vid slutbesiktning mellan parterna kallas även förvaltaren. Vid slutbesiktning fastställs om entreprenaden godkänds. Vid godkänd slutbesiktning övergår projektet till övertagande och garantitiden börjar gälla. Garantitidens längd framgår av AF. Projektövertagande Projektansvarig sammanställer och redovisar projektet, samt överlämnar till förvaltaren enligt pkt 1.10 Garantitid Under garantitiden bevakar projektledaren projektet och rapporterar eventuella fel och brister till entreprenören. Garantitiden avslutas med en garantibesiktning. Vid godkänd garantibesiktning avslutas entreprenaden och projektets säkerhet överlämnas till entreprenören. Projektavslut enligt pkt 1.6 Projektledaren arkiverar projektets dokumentation. Projekt och entreprenader

1.3 Rutiner vid projekteringsstart och avslut Då ett projektuppdrag lämnats till teknik & fastighet ska en projektledare utses. Projektledaren gör en avstämning mot detaljplanen och sammanställer vilka åtgärder som ska genomföras och omfattningen av dessa samt: sammanställer ett underlag för upphandling/beställning av konsultarbete meddelar de som blir berörda av projektet upphandlar konsulttjänster och leder konsultarbetet. Det är viktigt att alla handlingar som upprättas på beställning av kommunen blir beställarens egendom. OBS! Detta är ett avtalbart avsteg från bestämmelserna i såväl ABK 96 som i lagarna om upphovsrätt och mönsterskydd.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 31 (128)

upprättar tidsplan med förslag på mötestider under hela projekteringstiden upprättar organisationsplan med namn på teknikansvariga upprättar system för kvalitets- och miljösäkring upprättar system för kostnadsuppföljning Projekteringsskedet avslutas när förfrågningsunderlaget har upprättats. Se även 1.2 ”Rutiner vid förstudie och planläggning”, avsnittet ”Projektering”.

1.4 Förfrågningsunderlag Projektansvarig på teknik & fastighet svarar för iordningställande av förfrågningsunderlag för entreprenadarbetens utförande. Underlaget ska minst bestå av: Administrativa Föreskrifter (AF) Mängdbeskrivning (MB) eller Mängdförteckning (MF). (se även kap 1.9) Ritningar (se nedan) Blanketter för kontroll av entreprenörens firma Formulär till anbud Kommunens miljöpolicy samt ett antal styrande dokument (AB 04/ABT 06, Anläggnings AMA 07 et.c) Förfrågningsunderlaget skall granskas av innan det sänds ut för anbudsräkning. Mallar för AF och MB är under omarbetning.

1.5 Upphandling Projektansvarige annonserar anbudsförfrågan i anbudsjournalen i enlighet med (LOU) lagen om offentlig upphandling. Lämplig tid mellan förfrågningsutskick och anbudsöppnande 4 - 6 veckor beroende på objektets omfattning. Förfrågningsunderlaget finns att hämta på kommunens hemsida www.upplandsvasby.se • Utvärdering Anbuden utvärderas och entreprenör antas. Tilldelningsbeslut och utvärdering skickas till anbudsgivarna. Efter överklagandetidens utgång (10 dagar) kallas antagen entreprenör till upphandlingsmöte. • Upphandlingsmöte Genomgång av anbudet där entreprenadens förutsättningar och förändringar införs i ett uppgörelseprotokoll som utgör entreprenadkontraktet.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 32 (128)

Genomgång av de Administrativa Föreskrifterna och bl. a notera vilka handlingar som entreprenören skall redovisa på startmötet. Kommunens policy och riktlinjer för upphandling/inköp finns på kommunens hemsida. www.upplandsvasby.se

1.6 Rutiner vid entreprenadstart och avslut Entreprenadstart Varje entreprenad påbörjas med en projektgenomgång (startmöte), då hela entreprenaden utförande gås igenom i detalj samt de handlingar som åberopats på upphandlingsmötet så som säkerheter försäkringar betalningsplan kvalitetsplan som innehåller redovisning av egenkontroll, kvalitetskritiska arbetsmoment och hur dessa avses hanteras miljöplan (se även kap 10) underentreprenör(er) tider anmälningar till berörda myndigheter En gemensam syn ska därefter göras på arbetsplatsen. Information till berörd allmänhet utformas och utdelas/publiceras. Skylt som är synlig för allmänheten skall uppsättas vid arbetsplatsen. Texten skall kortfattat beskriva vad som utförs, vem som är ansvarig, när arbetena är avslutade och vem som är entreprenör. Under entreprenadtiden genomför byggledaren regelbunden kontroll av entreprenadens utförande samt håller och protokollför byggmöten där avstäms tidplan , ekonomi, avvikelser och förändringar, kontroller och provningsresultat. Entreprenören anmäler när entreprenaden är klar för slutbesiktning. Senast 3 veckor före slutbesiktningen ska entreprenören överlämna relationsritningar, driftinstruktioner, egenkontroller och specifikationer enligt teknisk beskrivning för granskning. Godkännande av entreprenad Vid slutbesiktning mellan parterna kallas även förvaltaren. Vid slutbesiktning fastställs om entreprenaden godkänds. Vid godkänd slutbesiktning övergår projektet till övertagande och garantitiden börjar gälla. Garantitidens längd framgår av AF.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 33 (128)

Då entreprenaden slutbesiktigats skall SBK meddelas. SBK skall delges gjorda inmätningar och ev. göra egna mätningar för att hålla kommunkartan aktuell. Projektövertagande Projektansvarig sammanställer och redovisar projektet. Samt överlämnar till förvaltaren enligt punkt 1.10 Garantitid Under garantitiden bevakar projektledaren projektet och rapporterar eventuella fel och brister till entreprenören. Garantitiden avslutas med en garantibesiktning. Entreprenadavslut Vid godkänd garantibesiktning avslutas entreprenaden och projektets säkerhet överlämnas till entreprenören. Projektledaren arkiverar projektets dokumentation.

1.7 Ritningar För väg-, park- och gatuprojektering se kapitel 2, 2.11 För VA ritningar se 3.4.2 Vilka som skall vara med styrs av det enskilda projektets omfattning: Namn Utsättningsplan

Innehåll - beräknade linjer - måttsättning - radier - koordinatlistor

Markplaneringsplan

- höjdsättning - slänter - murar - ytbeläggningar – förklaring - dagvattenbrunnar - belysningsstolpar

VA

- befintlig VA - planerad VA

Övriga ledningsplaner

- befintligt - planerat

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 34 (128)

Ledningssamordningsplan

- sammanställning av allt befintligt och nytt

Utrustningsplan

- växter - övrig utrustning (soffor, papperskorgar) - vägmarkering - vägmärken - gatunamnskyltar

Normalsektion

- typsektioner - detaljer

Profil

- befintlig mark - planerad profil - profildata - plandata

Tvärsektioner

- befintlig mark - planerad sektion - tomtgränser

Trafiksignalplan

- befintlig signalanläggning (flytt, riv, behålles) - planerad signalanläggning

Belysningsplan

- befintlig belysning (flytt, riv, behålles) - planerad belysning

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 35 (128)

1.8 Ritteknik • Bygghandlingar För utförande får enbart av teknik & fastighet godkända ritningar märkta med texten ”Bygghandling” användas. • Revideringar Uppträder under arbetets gång förhållanden som innebär att godkända arbetsritningar ej kan följas eller att komplettering av dessa handlingar är nödvändiga skall detta omedelbart anmälas till teknik & fastighet. Om en ritning revideras ska datum för revideringen anges på ritningen. • Ritningsnummer Nya ritningar numreras i samråd med projektledaren och ritningsnummer registreras av handläggare på teknik & fastighet. • Ritningsformat Största ritningsformat är A1. (Förlängd A1 kan användas vid behov). Ritningar för arkivering skall uppritas/plottas på arkivbeständigt, transparent material eller levereras i digitalform. • Ritningstext Vid CAD-projektering används Point ISO och FISO för all text. Rubriker skall ha texthöjd 5 mm. Övriga texter skall vara 2,5 eller 3,5 mm med undantag för text i ritningsstämpel. Upplands Väsby kommuns digitala ritningsstämpel innehåller information om textstorlekar för respektive textrad. • Ritningsstämpel Ritningsstämpel erhålls digitalt av kommunen. Stämpeltext som ritningsstatus, projektbenämning, gatuadress, teknisk disciplin, handlingens benämning och ritningsnummer skall godkännas av projektledaren hos teknik & fastighet. • Läge Samtliga planer skall förses med norrpil och koordinater. • Hänvisning till samtliga ritningar i projektet Ritningsförteckning med ritnings nr, ritningsbetäckning, ritningsdatum, revideringsbetäckning samt revideringsdatum. • Linjeuppsättning För god läsbarhet gäller allmänt att planerade anläggningar skall markeras med tjockare linjer än motsvarande befintliga anläggningar.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 36 (128)

För VA handlingar se 3.4.2 Planritningar Befintliga vägar

Profilritning 0,18 mm

Befintlig marknivå

0,10 mm

Ny väg

0,18 mm

Sektionslinjer

0,35 mm

Sektionstext

0,25 mm

Höjdlinjer

0,18 mm

Höjdtexter

Kantstöd

0,25/0,7 mm

Övrig text

0,35 mm Dräneringsledning Brunnar tydlig ring Texter Koordinatkryss Vägmålning

0,50 mm 0,70 mm 0,35 mm 0,18 mm 0,35 mm

Sektioner Befintlig marknivå Sektion Sektionstext Profilhöjd Centrumlinje Höjdlinje Höjdlinjetext

0,35 mm 0,70 mm 0,50 mm 0,50 mm 0,18 mm 0,18 mm 0,50 mm

0,35 mm Övrigt befintligt 0,70 mm Centrumlinje väg 0,18 mm Beläggningskant 0,25 mm Stödremsa 0,18 mm Slänter 0,25 mm

1.9 Relationshandlingar För VA handlingar se 3.9. För gata/mark se 2. Nedanstående text skall ingå i förfrågningsunderlagets mängdbeskrivningar: Bokstavsbeteckningar hänvisar till Anläggnings AMA 07 vars text under nedanstående rubriker utgår eller kompl. eller ersätts av nedanstående text.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 37 (128)

YCD Relationshandlingar för anläggningar AMA text kompl. med nedanstående text Entreprenören tillhandahåller 2 omgångar relationshandlingar. Fullt färdiga och av ansvarig arbets¬ledare god¬kända och signerade relationshandlingar över¬lämnas till beställare senast 3 veckor innan slutbesiktningen. YCD.1 Relationshandlingar för väg, plan, vegetationsyta, rörledningar mm AMA text utgår och ersätts med nedanstående text. Beställaren tillhandahåller arbetshandling som underlag för relationshandling. Allt som är nybyggt eller förändrat i samband med entreprenaden skall mätas in. Inmätningsanvisning (är under upparbetning) Inmätning skall redovisas i meter med 2 decimaler För inmätning av väg skall vägmitt och vägkant redovisas Inmätning får ej ske på tjälad mark Koordinater skall redovisas digitalt dels i dwg- eller dxf-fil, dels i Word- eller Excel-format. Det koordinatsystem som skall användas är Sweref99 18 00,RH 00. Varje kategori skall vara redovisad på ett eget lager i dwg- eller dxf-fil. Förändringar och utbyte av material under entreprenad tiden skall redovisas. Produkt och leverantörsförteckning med tillhörande produktblad och eventuella garantier. Vilka produkter som skall redovisas avgörs i samråd med beställaren vid startmötet.

1.10 Överlämnande till driftenheten Följande uppgifter lämnas till driftenheten före (vid) övertagande: Objektnamn (även f.d.) och huvudman Avtal om ekonomi, skötsel, gränsdragning m.m.(gäller endast upphandling) För driftenhetens olika databaser (som är planeringsverktyg för periodiserad drift och underhåll) lämnas fullständig anläggningsinformation. Den kan utgöras av gällande planritning och normalsektion – relationshandling eller beskrivas på annat lämpligt sätt. Uppgifter om skötsel (DU instruktioner) lämnas till systemansvarig. Detta innebär ”hur och i vilken omfattning skall denna anläggning skötas”. Objekt som ej färdigställts: medel (kostnadsreglerat belopp) överförs till driftenheten för detta ändamål.

1.11 Uppföljning

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 38 (128)

Rutiner vid förstudie och planläggning I Rutiner vid förstudie och planläggning(se 1.2 Rutiner vid förstudie och planläggning) är föreskrivet att varje steg skall avslutas med en uppföljning. Projektledaren är ansvarig för att den genomförs. I de steg, där vi enbart deltar i arbetsgrupper, är det viktigt att vi påfordrar att projektledaren tar initiativ till en uppföljning. Den skall ske senast inför starten av nästa steg i processen. I ”Rutiner vid förstudie och planläggning” anges också vilka frågor som uppföljningen bör omfatta i olika steg. Resultaten av en uppföljning skall också delges alla inom Teknik & Fastighets tekniska avdelning och där vi är projekt ansvarig samt alla övriga som har deltagit i projektet. Drifterfarenhet Driftenheten på teknik & fastighet skall varje november kalla till ett möte där erfarenheter från drift av nya projekt tillvaratas. Vid dessa möten skall inbjudas deltagare från övriga teknik & fastighet och andra förvaltningar där gjorda erfarenheter som skall presenteras kan påverka andras sätt att lösa kommande projekt. Vid dessa möten bör också eventuella resultat från forskning eller uppföljningar från andra aktörer presenteras. Eget arbete Varje medarbetare eller medarbetargrupp skall i samråd med närmaste chef utveckla en rutin för kvalitetsuppföljning av eget arbete. Uppföljningen skall ge svar på om ålagda arbetsuppgifter utförts i rätt tid och till rätt standard. Driftarbete För såväl park-, gång- och cykelvägar och vägar skall finnas kvalitetsmål som kan följas upp inom de mest betydelsefulla delarna av vinterväghållning, beläggningsunderhåll, övrig barmarksunderhåll, service samt parkskötsel. Målen skall kunna följas upp till såväl standard som kostnad.

1.12 Ärendehantering 1.12.1 Generella råd om registrering av allmänna handlingar I Offentlighets- och sekretesslagen 5 kap. finns regler för registrering av allmänna handlingar. Följande skall framgå av registret: 1. Datum, då handlingen kom in och upprättades. 2. Listan har uppgifter om från vem handlingen har kommit och till vem den har expedierats. 3. Listan talar i korthet om vad handlingen rör. 4. Handlingen överlämnas till registrator för diarienummer eller annan beteckning för registrering.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 39 (128)

Upplands Väsby kommuns interna regler för registrering av inkomna och upprättade handlingar är under omarbetning. 1.12.2 Lagliga krav Tryckfrihetsförordningen (TF) I Tryckfrihetsförordningen definieras bl. a. offentlighetsprincipen samt begreppet allmän handling. Vad är myndighet (TF 2:5) Varje nämnd och styrelse är en myndighet. I detta sammanhang jämställs kommunfullmäktige också med myndighet. Vad är allmän handling (TF 2:3) Allt som förvaras, kommer in till eller är upprättat hos en myndighet är allmän handling. Detta gäller inte bara konventionella handlingar utan även bilder och upptagningar d.v.s. sådant som kräver tekniska hjälpmedel för att kunna uppfattas t ex e-post. Det finns dock undantag bl. a post till politiker eller fackligt förtroendevalda under förutsättning att posten inte rör ett ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten. Privat post är också undantagen. Det innebär att 100 % politisk eller facklig post respektive privat post aldrig blir allmänna handlingar. Varje svensk medborgare (i TF 14:5 likställs utlänning med svensk medborgare) har rätt att ta del av allmänna handlingar, med vissa undantag för sådana uppgifter som specificeras i sekretesslagen (SekrL). Allmänna handlingar utan sekretess är offentliga. Uppgifter i allmänna handlingar är antingen offentliga eller sekretessbelagda. Ibland kan en handling vara blandad, dvs. innehålla både offentliga och sekretessbelagda uppgifter. Inkommen handling (TF 2:6) En handling anses inkommen när den anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare (all personal på teknik & fastighet) tillhanda, t.ex. om man får något i handen någonstans utanför arbetsplatsen. Ordföranden, förvaltningschefen, handläggare och registratorn är alltid att betrakta som behöriga. Anbud anses inkomna dagen som bestämts för öppnandet även om de rent faktiskt inkommer tidigare. Upptagningar t ex e-post är inkomna, när de tekniskt sett är möjliga för mottagaren att ta del av, oavsett när det sedan verkligen sker. Upprättad handling (TF 2:7) En handling är upprättad när den expedierats eller när ärendet handlingen hör till slutbehandlats hos myndigheten t. ex. ett justerat protokoll, brev, tjänsteutlåtande, vissa pm etc. Handling som inte expedierats och inte hör till ett ärende, är upprättad när den färdigställts på annat sätt t ex genom justering. Diarium, journaler och liknande är upprättade när de är klara för en första införing. Protokoll är upprättade när de justerats. En myndighet får dock överlämna ett utkast till t ex tjänsteutlåtande för synpunkter till annan myndighet eller till någon annan t ex extern konsult utan

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 40 (128)

att utkastet anses expedierat. Upptagningar t ex e-post, är upprättade när man gjort det som tekniskt behövs för att mottagaren ska kunna ta del av upptagningen. När det gäller e-post inträffar det när man trycker på Skicka i Outlook. Arbetsmaterial och mötesanteckningar/minnesanteckningar (TF 2:9) Får gallras om det inte tillför ärendet sakuppgift. De blir allmänna handlingar om de arkiveras eller expedieras. 1.12.3 Ärendepolicy När handlingar inkommit till teknik & fastighet via e-post, fax eller post ska dessa så snart det är möjligt (kommunen har som mål att svara inom två arbetsdagar) besvaras med ett brev där diarienummer eller annan beteckning samt namn på handläggare anges. Enklare frågor vid besök, på telefon, fax eller e-post som går att muntligt eller skriftligt besvara direkt, kan i vissa fall vara lämpliga att diarieföra eller bevara i kronologisk eller alfabetisk ordning i pärm för framtiden. Det är upp till tjänsteman att från fall till fall avgöra om det är nödvändigt. Angår frågan ett ärende ska en tjänsteanteckning göras med datum och underskrift av tjänstemannen.

1.13 Arkiv 1.13.1 Allmänt 1. Regler för arkivering av skrivet och ritat material De regler som styr hur den tekniska avdelningen inom teknik & fastighet ska hantera skrivet och ritat material finns främst i följande lagar och förordningar: Tryckfrihetsförordningen I tryckfrihetsförordningen definieras bl. a. offentlighetsprincipen samt begreppet allmän handling. Offentlighets- och sekretesslagen I offentlighets- och sekretesslagen regleras bl. a. vilka uppgifter som är undantagna från offentlighetsprincipen och som myndigheter därför kan hemlighålla om förutsättningarna i sekretesslagen är uppfyllda. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar etc. Personuppgiftslagen (PuL) Personuppgiftslagen finns för att hindra att hantering av personuppgifter medför otillbörligt intrång i den personliga integriteten.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 41 (128)

Arkivlagen Arkivlagen reglerar arkivvården inom den offentliga sektorn. Lagen innehåller övergripande regler om arkiv, bl. a. ansvarsfrågor, gallring, skydd av handlingar etc. Arkivförordningen kompletterar arkivlagen och innehåller viss detaljreglering inom området. Upplands Väsby kommun Arkivreglemente KS/1995:188. Tillämpningsanvisningarna har utarbetats av Upplands Väsby kommun och innehåller bl. a. regler om arkivbildning, arkivlokaler, gallring, utlåning m.m. 2. Arkivorganisation Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Kommunstyrelsen utövar, genom kommunarkivet, tillsyn över att kommunens myndigheter fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildningen och dess syften samt över arkivvården i kommunen. Kommunarkivarien skall vårda kommunarkivet och ge myndigheterna råd i arkivfrågor. Arkivansvarig och arkivredogöraren svarar för den löpande arkivvården inom förvaltningarna. Personer som har god överblick över dokumentflöde eller handläggning av ärenden, är lämpliga som arkivredogörare, t. ex. registrator. 3. Arkivbildning Teknik & fastighets arkiv består främst av de allmänna handlingar som uppkommer i förvaltningens verksamheter. Förutom skrivelser och ritningar är även fotografier och handlingar som bara kan uppfattas med hjälp av något tekniskt hjälpmedel t. ex mikrofilm. Digitala uppgifter i IT-system, ljud- och videoband etc. att anses som allmänna handlingar. 1.13.2 Gallra Gallra innebär att allmänna handlingar förstörs eller att allmänna uppgifter som ingår i ljudupptagning eller dataupptagning utplånas, efter det att en myndighet har fattat beslut om detta. Gallringsbeslut krävs även innan man förstör handlingar på magnetiskt medium som har överförts till pappersmedium, eftersom möjligheten att göra nya sammanställningar försvinner. I nämndens/utskottets dokument- och arkivplan (antagen av tekniska nämnden att gälla från 2008-1001) beskrivs gallringstider för respektive dokumenttyp. 1.13.3 Rensa Rensa innebär att handlingar, som inte är allmänna, förstörs. När man rensar plockar man bort arbetspapper av tillfällig betydelse, som inte har tillfört ett ärende sakuppgift. De handlingar som kan rensas är bl. a. kladdar och utkast som utmynnat i färdiga skrivelser, överexemplar och övertaliga kopior, anteckningar och meddelanden av tillfällig betydelse, minnesanteckningar för eget bruk,

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 42 (128)

trycksaker som inte har behövt åtgärdas, olika versioner av en handling när den slutgiltiga versionen är klar m.m. Rensning skall ske innan arkivläggning och den skall utföras av den handläggare som har haft hand om ärendet, eftersom det är denne/denna som bäst kan avgöra vad som behövs för att förstå ett ärende. Det krävs inget särskilt beslut för att få rensa handlingar. 1.13.4 Arkivera Den som är ansvarig för ett ärende eller projekt har också ansvar för att alla handlingar och ritningar (relationsritningar) lämnas över till arkivet när ärendet eller projektet är avslutat. 1.13.5 Dokumenthanteringsplan Väl gjorda dokumenthanteringsplaner tillgodoser såväl samhällets krav på insyn och effektivitet som myndigheters behov av överblick över sina dokumentflöden. Arbetet med dokumenthanteringsplaner ingår dessutom på ett naturligt och grundläggande sätt i det kvalitetsarbete som bedrivs i Upplands Väsby kommun. Myndigheten, som ansvarar för verksamheten i sig, avgör: Vilken information som skall arkiveras Vilken form och på vilket medium informationen skall dokumenteras Hur länge informationen skall finnas tillgänglig vid myndigheten Dokumenthanteringsplanen skall för myndigheten fylla funktioner som: Dokumentöversikt Plan för bevarande och gallring Plan för överlämnande till kommunarkivet I dokumenthanteringsplanen bör handlingarna sammanföras och beskrivas i en ordning som svarar mot myndighetens verksamheter – inte myndighetens förvaltningsorganisation. En fördel med att utgå från verksamheterna är att dokumenthanteringsplanerna inte behöver skrivas om från grunden i samband med en omorganisation. Blankett för utskrift av dokumenthanteringsplan Avsikten med blanketten är att uppnå en för hela kommunen enhetlig översikt över dokumenthanteringen. Blanketten är uppbyggd av ett antal kolumner med följande rubriker och innebörder: Handlingar, serier: här anges vilken sorts handlingar det rör sig om Förvaringsplats: här anges var handlingarna förvaras, t. ex. rumsnummer eller närarkiv.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 43 (128)

Arkivläggning/placering: här anges om handlingarna är sorterade alfabetiskt, numeriskt, kronologiskt eller om de är sorterade efter objekt eller efter diarieplan. Centralarkiv: här anges efter hur lång tid handlingar skall sändas till kommunarkivet. Bevaras/gallringsfrist: här anges efter hur lång tid handlingar skall gallras eller om de skall bevaras d.v.s. överföras till kommunarkivet. Anmärkningar: här anges övriga nödvändiga fakta.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 44 (128)

KAPITEL 2 2. Gatubyggnad 2.1 Styrande dokument Se kapitel 1.1 styrande dokument

2.2 Dimensioneringsförutsättningar Enligt TRAST och VGU Vägområde skall minst bredd ej understiga 8,0m Köryta bör ej understiga 5,0 m, eventuell vinge får ej inräknas i körytans bredd. Vändplan skall utföras med en radie på minst 9,0m

2.3 Typsektioner Enligt TRAST och VGU

2.4 Kantstöd 2.4.1 Rivning av kantstöd BED.15 Rivning av kantstöd Vid ombyggnationer/rivningsarbeten skall betongmaterialet separeras från övrigt material och transporteras till återvinningsstation. BED.151 Rivning av kantstöd av granit Vid ombyggnationer/rivningsarbeten tillfaller materialet kommunen. Entreprenören skall transportera stenmaterialet till av kommunen anvisad plats. Kommunen har för avsikt att återandvända materialet i kommande/pågående projekt inom kommunen. BED.152 Rivning av kantstöd av betong Betongmaterialet separeras från övrigt material och transporteras för återvinning.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 45 (128)

2.4.2 Anläggning av kantstöd DEC.1 Kantstöd av granit Kantstöd skall vara utförd enligt SIS 22 18 12. Stenens längd skall vara minst 0,5 m. Vid ytterradie 15 m och mindre skall ytterbågsten andvändas. Vid innerradie 10 m och mindre skall innerbågsten andvändas. Kompl text Kantstöd får endast sättas i betong med motstöd av betong. Med beställarens godkännande kan kantstöd sättas i jordfuktad cementbruk med motstöd av jordfuktad cementbruk. DEC.2 Kantstöd av betong Kantstöd skall vara utförda enligt SS 22 72 07. Vid radie 12 m och mindre skall bågstöd användas. Vid försänkta och fasade stöd samt vid stöds avslutning skall till stödtypen hörande anslutningsstöd respektive avslutningsstöd andvändas. Kompl text. Nedgrävt kantstöd skall sättas i betong med motstöd av betong Med beställarens godkännande kan kantstöd sättas i jordfuktad cementbruk med motstöd av jordfuktad cementbruk . Limmat eller spikat kantstöd skall ha motstöd av asfalt. Stöd utan distansklack får ej användas.

Markbeläggningar av gatsten, betongmarkplattor, betongmarksten, marktegel od.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 46 (128)

BED.16 Rivning av markbeläggningar av gatsten, betongmarkplattor, betongmarksten, marktegel od. Vid ombyggnationer / rivningsarbeten skall entreprenören transportera stenmaterialet till av kommunen anvisad plats. Kommunen har för avsikt att återandvända materialet i kommande/pågående projekt inom kommunen. Betongmaterialet separeras från övrigt material och transporteras för återvinning. Gatsten DCG. Markbeläggningar av gatsten, betongmarkplattor, betongmarksten, marktegel od.

Trafikerade ytor min 40 mm AG under sättbruk Sättbruk: jordfuktat cementbruk C20 50 mm Fogbruk: cementbruk 1 del std cement 3 delar sand (fogsand) Om gatsten placeras i asfaltsyta, så ska den förses med en rad granitstöd GF1 mellan asfalt och gatsten.

2.5 Cirkulationsplatser Enligt TRAST och VGU Se 2.10.3 Val av beläggning för exempel på konstruktioner 2.5.1 Belysning Utformning av belysning avgörs från fall till fall. Antingen placeras stolparna runt cirkulationsplatsen eller så placeras dessa i mittrefugerna (se även 7.5 Stolpar)

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 47 (128)

Möjlighet att utföra effektbelysning i rondellmitt bör undersökas. 2.5.2 Utsmyckning I samråd med SBK/Stadsträdgårdsmästaren Om det är möjligt skall vatten dras till rondellen. Om det inte är möjligt bör man välja utsmyckning som inte är vattenkrävande. Tomrör bör dras till rondellen för ev framtida belysning och vatten. Belysningsstolpar, träd med en diameter på > 0,1 m eller stenar högre än 0,2 m eller andra likartade ting får inte placeras inom en zon på 3 m från asfaltkanten (körbanan). I denna skyddszon får den överkörbara ytan inräknas. 2.5.3 Överkörbar yta

Ev. justering vid stensättning tas upp vid det inre kantstödet.

2.6 Busshållplatser 2.6.1 Styrdokument Se 1.1 Styrdokument

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 48 (128)

2.6.2 Policy Busshållplats skall tillgänglighetsanpassas: Vid nybyggnad Vid ombyggnad där befintliga busshållplatser berörs. 2.6.3 Lokalisering Hållplats skall lokaliseras och utformas med hänsyn till: Säkerhet och framkomlighet för övriga trafikantslag Siktförhållanden vid in- och utkörning från hållplats. Säkerhet och bekvämlighet för passagerare. 2.6.4 Utformning Vägverket i Region Stockholm har tillsammans med AB Stockholms Lokaltrafik och Stockholms Gatu- och fastighetskontor utarbetat riktlinjer för handikappsanpassning av busshållplatser. Busshållplatserna har delats in i olika klasser utifrån antalet trafikanter. I stadsmiljöer hamnar de flesta busshållplatserna i klass 1-3. Bra kontrastmarkering underlättar för synskadade att uppmärksamma busshållplatsen. Genom förhöjd kantsten vid busshållplatsen underlättas påstigning av rörelsehindrade. Om cykelbanan passerar busshållplatsen leds den förslagsvis bakom regnskyddet/hållplatsen för att minimera risken för konflikt med gående. För de största hållplatserna är det lämpligt att anordna en cykeluppställningsplats som tydligt avgränsad, så att synskadade inte riskerar att kollidera med parkerade cyklar. Om det är många på- och avstigande kan det behövas mer utrymme under regnskydd – detta bör helst lösas med ett större regnskydd och inte flera små för att underlätta orienterbarheten. Riktlinjer för gångytorna i klass 1 är: - Tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m - Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade - Kantstenshöjd 16 cm - God allmän belysning - Tillgängliga och bra gångvägar till och från busshållplatserna - Ordnad cykeluppställning

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 49 (128)

- Regnskydd med sittbänk - Lutningsbräda utanför regnskyddet - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Linjekarta och närområdeskarta - Skräpkorg typ otto el likvärdig Riktlinjer för gångytorna i klass 2 är: - Hållplatserna som är skyddat från cykeltrafik m m - Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade - Kantstenshöjd 12cm, helst16cm - God allmän belysning - Enkelt men fullgott regnskydd med sittbänk med armstöd - Tidtabeller med stor text - Linjekarta och närområdeskarta - Skräpkorg typ otto el likvärdig Riktlinjer för gångytorna i klass 3 är: - Hållplatserna som är skyddat från cykeltrafik m m - Kantstenshöjd 12cm - God allmän belysning - Enkelt men fullgott regnskydd med sittbänk med armstöd - Tidtabeller med stor text - Linjekarta och närområdeskarta - Skräpkorg typ otto el likvärdig Förutom de åtgärder som föreslås ovan för busshållplatser klass 1-3 kan också vara nödvändigt med andra åtgärder invid busshållplatser. Ett problem som kan uppstå i stadsmiljö är att fordon står i vägen för busstrafiken så att dom ej kan angöra busshållplatsen intill kantsten på ett korrekt sätt, vilket medför att den rörelsehindrade/synskadade har svårare med på- och avstigning pga. större avstånd mellan bussen och kantstenen. Hållplatser kan med fördel utformas som timglaseller klackhållplats där man samtidigt vill erhålla en hastighetsdämpande effekt på biltrafiken. Vid timglashållplats skall körbanebredden vara 3,5 m Se 2.7.2 Avsmalningar.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 50 (128)

Kantstöd skall vara i GF- utförande och 16-18 cm högt vid bussens angöring för att underlätta påoch avstigning. Påstigningsplatsens tillgänglighet kan ytterligare förstärkas genom att kantstöd förses med kännbara skåror. Lokalisering av själva påstigningsplatsen tydliggörs med avvikande beläggning. För detaljutformning hänvisas till styrdokument. Hållplatser kan med fördel utformas som timglas- eller klackhållplats där man samtidigt vill erhålla en hastighetsdämpande effekt på biltrafiken. Se 2.7.2 Avsmalningar Utformningen bör alltid ske i samråd med SL 2.6.5 Utrustning/underhåll Skräpkorg: Typ Otto eller likvärdig , tömning utföres av kommunen Underhåll och skötsel sandning, snöröjning och sopning av hållplatsyta (ej kur och yta inne i kur) utförs av kommunen. Väderskydd placeras ut av SL och underhålls av SL:s entreprenör Klottersanering samt städning av glaskross efter skadegörelse utförs av SL:s entreprenör. 2.6.6 Samråd Samråd skall ske med trafikingengör för SL, Affärsenhet, Planering, 120 80 Stockholm. Tel. 08-686 16 00 Information bör ske till SL:s entreprenörer 2.6.7 Överbyggnadskonstruktion Busshållplatser kräver vanligtvis en mer stabil överbyggnadskonstruktion än vägen till och från hållplatsen. Skälen till de ökade kraven är bl. a.: Bussar bromsa in, står still och accelererar i samma punkter som är definierade av busstolpens placering och bussfickans utformning med in och utfartssträckor.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 51 (128)

Bussar svänger ofta från stillastående eller med mycket låg hastighet vilket leder till onormalt slitage. Oljespill, diesel, motorolja och hydralolja löser normalt asfalt och är ett vanligt problem på busshållplatser. Sammanfattningsvis kan sägas att en busshållplats bör konstrueras och dimensioneras enligt de speciella förutsättningar som råder på dessa ytor. Se 2.10.3 Val av beläggning för exempel på konstruktioner

2.7 Trafiksäkerhetsåtgärder 2.7.1 Styrdokument Se 1.1 styrdokument Policy Hastighetsdämpande/trafiksäkerhetshöjande åtgärder utföres: På huvudgator med 50 km/h där fordonshastigheterna är oacceptabelt höga, för att sänka hastigheten till 30 km/h. I korsningspunkter för oskyddade trafikanter för att säkerställa 30 km/h Vägmärken och vägmarkering Sidomarkeringsskärm; understorlek eller pollare med sidomarkeringsskärm – gupp och avsmalning – 30 och 50 km/h Avsmalnande väg samt märke/markeringsskärm för sidohinder placeras 15 m från hindret – avsmalning – 50 km/h I vissa fall kan förbudsmärke ”skyldighet att lämna företräde för mötande fordon” behövas, för att reglera företrädesregler på en vägsträcka 2.7.2 Gupp Gupp bör undvikas. Kan utföras i nödfall enligt efterföljande anvisningar där inget annat alternativ medges.. För bestämning av utformning och lokalisering av gupp måste man bland annat ta hänsyn till:

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 52 (128)

Kollektivtrafik i samråd med SL Risk för vibrationer i omkringliggande fastigheter Befintliga va-ledningar kontrolleras och riskanalys utförs Drift och underhåll Vid val av beläggning skall hänsyn tas till materialet ljudalstring. Det finns flera utformningar ( se VGU) med delvis olika användningsområden: Kollektivtrafik: Utförande av platågupp, som medför god komfort och säkerhet för busschaufför samt bussresenärer, skall enligt SL:s policy beträffande hastighetsdämpande åtgärder utföras med ramper 2,5 m plan överyta på 7 m samt h=8 cm 2.7.3 Avsmalningar Avsmalning av körbanan är avsedd att sänka fordonens hastighet och/eller underlätta för oskyddade trafikanter att korsa gatan, bör vara kombinerad med en annan hastighetssäkrande åtgärd, t.ex. timglas eller sidoförskjutning för att ge en säker effekt. Vi avsmalning bör asfalten förstärkas både före och efter avsmalningen för att undvika spårbildning. Avsmalningar kan förstärkas med kraftigare belysning samt kombineras med refug före och efter. 2.7.2.1 Kort avsmalning av körbana Avsmalning kan göras med hjälp av mittrefug, sidorefug eller genom breddning av gångbanor. Refug bör göras minst 2 m bred. Avsmalning genom breddning av gångbanor bör utföras dubbelsidig om så är möjligt. Avsmalningen bör ej överstiga 10 m. Körfältsbredden – om möte ej är tillåtet 3,25 m – vid busstrafik 3,25 m – om möte är tillåtet 5,5 m En kombination av refug och avsmalning kan också göras. 2.7.2:1 Kort avsmalning av körbana med refug

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 53 (128)

2.7.2.2 Timglas avsmalning Körfältsbredd: 3,25 m. En avsmalning till ett körfält vilket innebär att omkörningar och möte förhindras .Avsmalningen bör ej understiga en längd av 4,0 m. Om avsmalningen placeras vid busshållplats bör avsmalningen vara 18 – 20 m lång så att en ledbuss kan angöra. 2.7.2.2 Timglasavsmalning vid övergångställ

2.7.2:2 Timglas; avsmalning till ett körfält vid busshållplats

FÖRKLARINGAR

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 54 (128)

1 Ytskikt 2 Körbana förstärkt asfalt 3 Ej gångbar yta 4 Marksten alt. målning 2.7.2.3 Ensidig avsmalning (klackavsmalning) Körfältsbredd: min. 3,25 m. En avsmalning till ett körfält. Avsmalningen bör ej understiga en längd av 4,0 m

Pollare alt. Sidomarkerings skärm

2.

Vid övergångställ byts pollare till Övergångställsskylt 1.4.28

3,25 m

1.

2

1

1

Max 3,0 m

4,0 m

Max 3,0 m

2.7.2.4 Sidoförskjutning Körfältsbredd: min.3,25 m. Sidoförskjutning skall utföras dubbelsidig. Avsmalningen skall utföras så att möte ej är möjligt.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 55 (128)

FÖRKLARINGAR 1 Kantstöd (Granit eller betong) 2 Ytbeläggning (asfalt, granitsten eller betongplattor) 3 Sidomarkering (Skärm eller gummipollare)

2.8 Trafikhinder 2.8.1 Räcken VGU GC-väg Smekab sektionsräcke SR¤48 eller likvärdigt Smekab skyddsräcke S¤48 eller likvärdigt Väg EU-balk enligt Trafikverkets ritning Vägräckes ändar övergångar mellan vägräcken samt krock dämpande enligt SS-ENV 1317-4 Vägräcke krock dämpande enligt SS-EN 1317-2 2.8.2 Stängsel Stängsel typ Gunnebo eller likvärdigt med en höjd av minst 1,1 m sätts upp vid: Bergskärning (ej naturliga bergskanter) högre än 3,0 m. I direkt anslutning till bostads-, lek- och idrottsområden vid: - bergskärningar högre än 2,0 m – naturliga bergskanter högre än 3,0 m – stödmurar högre än 1,5 m I mittremsa för att förhindra gångpassage projektanpassas. 2.8.3 Bilspärrar Funktion: förhindra trafik från att köra in på ytor avsedda för gång- och cykeltrafik.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 56 (128)

Bilspärr Smekab bilspärr Return – BIR eller likvärdig Smekab bilspärr - BLX eller likvärdig 2.8.4 Pollare Hags trafikhinder 406 A eller B eller likvärdig Firma Stopers Infartshinder eller likvärdig Under utredning 2.8.5 Trafikfållor Funktion: Förhindra gång- och cykeltrafik direkt ut på gatan I mittremsa b>2,0 m för att öka uppmärksamheten Smekab Bilspärr Return – BIR eller likvärdig; 2 st placerade omlott. Smekab Trafikfålla TF dim 0,076 m Funktion: Förhindra gång- och cykeltrafik direkt ut på gatan I mittremsa b>2,0 m för att öka uppmärksamheten Smekab Bilspärr Return – BIR eller likvärdig; 2 st placerade omlott. Smekab Trafikfålla TF dim 0,076 m

2.9 Tomtinfarter 2.9.1 Lutningar På bilanslutning mot fastighet bör lutningen normalt inte vara mer än 5 % på en sträcka av 5,0 m från körbana eller från gc-bana/g-bana om sådan finns eller planeras.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 57 (128)

2.9.2 Kantstöd Försänkt kantstöd vid tomtinfart bör utföras på en längd av min 3 m Kantstenshöjd vid tomtinfart får ej överstiga 4 cm Övergång mellan normal kantstenshöjd och överfartssten skall uföras på en längd av minst 1,3 m. 2.9.2 Sikt Vid nyplantering och nybyggnad skall alltid god standard tillämpas medan det befintliga äldre bostadsområden kan acceptera att lägre standard tillämpas.

2.9.4 Garage/carport Uppförande av garage/carport fordrar bygglov och får ej placeras närmare än 6,0 m från fastighetsgräns

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 58 (128)

2.9.4:1 Garage/carport

2.10 Beläggning 2.10.1 Styrande dokument ( Se 1.1 Styrande dokument) 2.10.2 Val av beläggning Källa är Kommunförbundets Handbok för val av beläggningsåtgärd ”I valet och kvalet”. I samband med val av beläggning är det först viktigt att definiera vilka funktionsegenskaper som ska prioriteras på det aktuella gatu- eller vägobjektet. Funktionella egenskaper: Nötningsresistens: Egenskap som beskriver förmågan att motstå slitage som fordon med dubbade däck orsakar. Deformationsresistens: Egenskap som beskriver förmågan att motstå plastiska deformationer, d.v.s. temperatur- och belastningsberoende omlagring i beläggningslagren som leder till spårbildning. Jämnhet: Egenskap som är en effekt av undergrundsförhållandena och den underliggande vägkonstruktionen.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 59 (128)

Flexibilitet: Egenskap som uttrycker förmågan att stå emot stora rörelser och temperaturbetingade rörelser. Vattenbeständighet: förmåga att motstå skadlig inverkan av vatten. Åldringsresistens Ytavvattningsförmåga: Förmåga att leda ytvattnet utan att ett sammanhängande vattenskikt skapas mellan beläggning och däck. Friktion: Ljusreflektion: Lågbullrande egenskaper: Förslag till utformning (med hänsyn tagen till de funktionella krav som beskrivits ovan Typ

Bundet bärlager T mm Gångbana och refug GCM Parkering AG 16 160/220* 32 (lätta fordon) AG 16 70/100 32 Lokalgata AG 16 160/220 <100 f/d Lokalgata 100 – 3000 f/d AG 16 160/220

Slitlager ABT11 160/220 ABT11 160/220 ABT11 160/220 ABT11 160/220

T Anmärkning mm 32 32 32

32

ABT11 160/220

32

40

ABT 11 160/220

40

Huvudgata 3000-6000 f/d < 12% tunga

AG 22 160/220 AG 16 160/220

50 40

ABT 16 70/100 alt ABS 11 70/100

40 40

Huvudgata 3000-6000 f/d > 12 % tunga

AG 22 160/220 AG 16 70/100

50 40

ABT 16 70/100 alt ABS 16 70/100

40 40

Huvudgata > 6000 f/d < 12 % tunga

AG 22 160/220 ABb 16 70/100

50 40

ABS 16 70/100

40

Huvudgata > 6000 f/d > 12 % tunga

AG 22 160/220 ABb 22 70/100

50 50

ABS 16 70/100 1,8 40

* Tungt nyttjande förväntas Vid tung uppställning utred särskilt stabila egenskaper

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 60 (128)

Trafikled < 6000 f/d > 50 km/h

AG 22 160/220 ABb 16 70/100

50 40

ABS 16 70/100

40

Trafikled > 6000 f/d > 50 km/h

AG 22 160/220 ABb 22 70/100

50 50

ABS 16 70/100 1,8 36

Busshållplatskonstruktioner för olika trafikmängder (Förslag framtaget av Skanskas Vägtekniska Centrum i Farsta) Trafikbelastning Föreslagen konstruktion Lågtrafikerad ~ 1 gång/timme Standard konstruktion 40 mm ABT 16 70/100 60 mm AG 22 70/100 Mellantrafikerad ~ 2-4 gånger/timme 40 mm ABT/ABS 16 70/100 + polymer 50 mm AG 22 70/100 50 mm AG 22 70/100

Modifierad konstruktion

Högtrafikerad Specialkonstruktion 1 40 mm Dura Top 16 50 mm Dura Base 22 50 mm Dura Base 22 Hårt belastad (väntande bussar) 40 mm Cempla el liknande 50 mm Dura Base 22 50 mm Dura Base 22

Specialkonstruktion 2

Extrema belastningar Specialkonstruktion 3 200 mm Platsgjuten betong 100 mm AG 22 160/220 förstärkt med Uintate

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 61 (128)

2.11 Rutiner för Väg- och gatuprojektering 2.11.1 Planer Situationsplan Upprättas normalt i skala 1:500 i undantagsfall i skala 1:1000 Utsättningsplan Upprättas endast i undantagsfall Markplaneringsplan Upprättas normalt i skala 1:200 i undantagsfall i skala 1:400 På ritning redovisas Teckenförklaring Höjdsättning Sektionsindelning Slänter Ytskikt Kantstöd Belysning Dagvattenbrunnar Murar Stängsel Utrustningsplan Upprättas normalt i skala 1:400 i undantagsfall i skala 1:500 På ritningen redovisas: Teckenförklaring Vägmarkeringar med linjelittera och linjebredd Breddmått för körfält Vägmärken med skyltlittera Väganvisningar Gatunamnsskyltar Växtförteckning Växtmarkering Övrig fast utrustning (soffor, papperskorgar mm) Till utrustningsplanen upprättas en vägmärkes förteckning som skall bifogas handlingen. Denna förteckning redovisar varje vägmärke med sitt littera, placering i väglinjens längdmätning samt sidoavstånd från referenslinjen

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 62 (128)

Belysningsplan Upprättas normalt i skala 1:400 i undantagsfall i skala 1:500 På ritningen redovisas: Teckenförklaring Befintlig belysning som behålles Planerad belysning Belysning som skall flytts eller rivas (redovisas på flytt och rivningsplan om sådan upprättas) Övriga ledningsplaner Upprättas normalt i skala 1:400 i undantagsfall i skala 1:500 På ritningen redovisas: Teckenförklaring Befintlig ledningar som behålles Planerad ledning Ledning som skall flytts eller rivas (redovisas på flytt och rivningsplan om sådan upprättas) Ledningssamordningsplan Upprättas normalt i skala 1:400 i undantagsfall i skala 1:500 På ritningen redovisas: Teckenförklaring Befintlig ledningar som behålles Planerad ledning Ledning som skall flyttas eller rivas Trafiksignalplan Upprättas normalt i skala 1:400 men kan vid långsträckta objekt, med färre trafikanordningar, även redovisas i skala 1:1000. Dock skall vid större korsningar eller med komplexa trafiksituationer en trafiksingnalsplan alltid upprättas i skalla 1:400. På ritningen redovisas: Tecken förklaring Befintlig signalanläggning (flytt, riv, behålles) Breddmått för körfält Refuger Stolplägen för trafiksignaler och belysning 2.11.2 Sektioner Normalsektion Normalsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. Normalsektionsritningar ingår alltid i Bygghandlingsfasen.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 63 (128)

På ritningen redovisas: Sektionsindelning Terrass Slänter Diken Tvärlutningar Höjdavvikelser från profilplan Sidoavstånd från referenslinje ( = oftast koordinatberäknad staklinje) till brytpunkter Räcken Stolpar och andra fasta frekventa förekommande föremål Eventuella skyddsåtgärder Mittremsor Sidoremsor Terrängmodelleringar Överbyggnadslager Kantstöd Stödmurar Släntbeklädnader Teckenförklaringar/ anmärkningar En dimensioneringstabell skall redovisa respektive lagers tjocklek, material och hänvisning till aktuell kapitel i Anläggnings AMA 07 eller annan materialmanual. Normalsektioner upprättas för samtliga förekommande överbyggnadstyper och vägbredder i projektet. På normalsektionen redovisas även de dimensioneringsförutsättningar som legat till underlag för vald överbyggnadstyp vilket bl a kan vara: Konstruktionstyp Klimatzon Vägkategori Jämnhetsklass Tvärfallsklass Dimensioneringsperiod Referenshastighet Lastbilsandel Vald trafikklass Sidoutformningsstandard (vid behov)

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 64 (128)

Typsektioner för väg Typsektionsritningar redovisas vanligtvis i skal 1.50, i undantagsfall i skala 1:100. Typsektionsritningar ingår normalt i förprojektering/detaljplaneunderlag och redovisar endast: Terrass Slänter Teckenförklaring Diken Tvärlutningar Räcken Andra fasta föremål Eventuella skyddsåtgärder Totalt vägområde (gatuområde) Typsektioner för gata Kantstenar Planteringar Räcken mm Tvärlutningar Förklarande text, (funktioner) Totalt vägområde (gatuområde) Tvärsektioner Tvärsektionsritningar redovisas vanligtvis i skal 1:100. Tvärsektionsritningar skall alltid redovisas i Bygghandlingar. I detaljplaneunderlag redovisas tvärsektioner endast i kritiska avsnitt. På ritlinjen redovisas: Marklinje Bergkontur Vägkropp med terrass Slänter Diken Teckenförklaring/ Anmärkningar Eventuell påverkade konstbyggnader Förstärkningsåtgärder Skyddsåtgärder Terrängmodelleringar Föreslagen dränering Befintliga fastighetsgränser inom sektionen Massuppgifter Eventuellt schakt för VA-anläggninar

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 65 (128)

2.11.3 Profiler Profilritningar redovisas längd i skala 1:1000 och höjd i skala 1:100. Profilritningar, mer eller mindre detaljerade, ingår i de flesta av ovan redovisade projekteringsfaser. På ritningen redovisas: Befintliga markförhållanden Ev bergprofil Profillinje Teckenförklaring/Anmärkningar Utspetsningar Terrasslinje Trummor Korsande nya och befintliga ledningar/kablar Dagvattenanordningar Konstbyggnader Förstärknings- och skyddsåtgärder Överbyggnadstjocklekar Jordarter Profil- plandata Markslag Korsande/anslutande ramper, vägar och gator Lokalisering av koordinatberäknad referenslinje (staklinje) Grundvattenytor Aktuellt höjd- och koordinatsystem

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 66 (128)

KAPITEL 3 Vatten och Avlopp 3.1 Styrande dokument Se 1.1 styrdokument

3.2 VA - Projektering Dessa projekteringsanvisningar är framtagna av VA-enheten för projekteringsarbeten av vatten och avloppsanläggningar inom Upplands Väsby kommun. Anvisningarna ska betraktas som normalutförande och skall följas av interna samt externa projektörer för ett smidigare projekteringsarbete. Avvikelser från dessa handlingar får göras endast efter godkännande av Upplands Väsby kommuns VA-enhet. Godkännande ska dokumenteras skriftligt. Dessa anvisningar samt tillhörande typritningar kan i sin helhet hämtas från kommunens hemsida (www.upplandsvasby.se). Frågor kan ställas till VA-enheten. För projekteringen gäller Svenskt Vattens samtliga gällande publikationer.

3.3 Förundersökningar Mark och ledningsarbeten ska kunna projekteras och upphandlas på entreprenad med rimlig kännedom om befintliga förutsättningar. Konsulten skall skaffa sig erforderligt information om de rådande omständigheterna kring projekteringsobjektet. Den teoretiska ledningssträckningen skall inventeras på plats, och befintliga hinder ska karteras och redovisas. Omfattningen av inventering bestäms i överenskommelse med ansvarig personal från Teknik & Fastighet. Överenskommelse ska dokumenteras skriftligt. Några exempel på objekt av intresse. Naturliga hinder / förmodade berg / lösa jordarter. Träd samt skyddsvärde av sådana Staket / murar Förorenad mark Ägarförhållanden

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 67 (128)

Befintliga anslutningspunkter för VA skall inventeras och kontrollmätas i erforderlig omfattning. Ny teknik utöver konventionella metoder kan tillämpas efter skriftligt godkännande av ansvarig personal på Teknik & Fastighet. Till exempel schaktfria förläggningsmetoder, tryckta eller borrade ledningar, infodringsledningar mm. Erforderlig förundersökning måste utföras för att säkerställa att föreslagen förläggningsmetod är både genomförbar och lämplig. TV- inspektion och geotekniska undersökningar anpassade till föreslagen förläggningsmetod kan till exempel användas. 3.3.1 Geoteknik Erforderliga geotekniska undersökningar skall utföras inklusive undersökning om marken är aggressiv på rör och övriga byggnadsmaterial, som kan komma att användas. För borrningar eller arbete inom skyddsområdet för grundvattentäckt se ”Arbete inom skyddsområde” 3.5. I markundersökningen skall ingå analys av befintliga jordmaterial för bedömning av användbarhet till återfyllning och kringfyllning för rörgrav. Vid behov skall också markens förutsättningar för infiltration undersökas. Geotekniska undersökningar och provtagningar i erforderlig omfattning skall redovisas i separat fältrapport. Resultat av geotekniska undersökningar redovisas i ledningsprofilen på ritningar med bibehållen punktnumrering och bladindelning. Grundvattennivåer och förmodad bergnivå anges i profilritningen. Förstärkningar av ledningsbädd ska anges i förstärkningstyp och i vilken omfattning. Om det förutses rustbädd kan varmförzinkad geoprofil av märket Rautaruukki eller likvärdigt användas. PM-geoteknik skall lämnas till beställaren i tre exemplar. SGF/ BGS Beteckningssystem (www.sgf.net) Beteckningar redovisas enligt Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) rekommendationer. Släntlutningar bör rekommenderas med hänsyn tagen till schaktdjupet under markytan. Rekommenderas spontslagning ska risk för bottenuppluckring undersökas. Länshållning och eventuella grundvattensänkningar skall anges. Sättningsegenskaper för jordarten bör undersökas i erforderlig omfattning och sättningsberäkningar eller uppskattningar anges för rörgraven.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 68 (128)

Möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten redovisas, om den gjorda undersökningen/provtagningen är tillräcklig för en sådana bedömning. Ny teknik utöver konventionella metoder kan tillämpas efter skriftligt godkännande av ansvarig personal på teknik & fastighet. 3.3.2 Befintliga ledningar el, tele, fjärrvärme mm. Samtliga befintliga ledningar exempelvis VA- el-, tele- fjärrvärme- fjärrkylledningar, kabel TV, bredband- och optokablar skall redovisas och samordnas med arbetena för gator, vägar, vatten och avlopp (se 1.7 Ritningar). Projektering av erforderliga nya ledningar eller flyttningar av befintliga ledningar utförs och bekostas av respektive ledningsägare om ej annat avtalas. Underlag (2 omgångar kopior) för projektering skall dock tillhandahållas. Underlag till sammanställning av befintliga ledningar skall inte vara äldre än två månader. Adresser till ledningshavande organisation med kontaktpersons namn och telefonnummer kan erhållas av teknik & fastighet. Teknik & fastighet levererar digitala kartor på befintligt VA-nät. Ange vid beställning önskat filformat t.ex AutoCAd dwg-filer. Attributdata som dimensioner, material, vattengång, brunnsnummer och även nivå på förbindelsepunkter, dämnings- och bräddnivåer kan behöva beställas. 3.3.3 Inmätningar Koordinatbestämning skall avse såväl nyanläggningar som omläggningar. Mätning skall utföras enligt SS ISO 4463. Mätning skall utföras med mätband av stål enligt SS 641112 resp SS 641113. Inmätning skall avse såväl nyanläggningar som omläggningar. Inmätningsdata ska redovisas i koordinatsystemet Sweref99 18 00 och för höjdsystemet RH00. Mätdata som kodlista, x-, y- och z-koordinater redovisas i enlighet med beskrivning under 3.7.1. Ritningar ska redovisas med objektbenämning, dimensioner, ledningsmaterial, markhöjd, höjder på beteckning och vattengångshöjder enligt typritningar VA1 som bifogas beskrivningen. Inmätta objekt typ brunnar, punkter m.m. skall ha samma nummer på koordinatlista och relationsritning som på arbetshandling. Inmätning för relationsritningar se vidare beskrivningsdel i AMA. Vid oklarheter kontakta VA enheten. Tillåten avvikelse från verkligt utförande på redovisat material:

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 69 (128)

Höjdavvikelse ± 3 cm Planavvikelse ± 10 cm Brandposter, servisventiler, avstängningsventiler, anslutningspunkter, rensbrunnar, tillsynsbrunnar, nedstigningsbrunnar, dagvattenbrunnar samt huvudlednings änd- och brytpunkter skall koordinatbestämmas. Koordinaterna redovisas i särskild förteckning. Förteckningar och ritningar för utsättningsdata skall upprättas så att alla relationsuppgifter bara är att fylla i. Utöver erforderliga utsättningsdata skall således littereringar lämnas för samtliga anordningar såsom brunnar, förgreningspunkter, ventiler etc. I förteckningen skall plats lämnas för x- och y- samt z-koordinater för alla vattengångar, botten och betäckning.

3.4 Projektering För projektering och utförande tillämpas Svenskt Vattens publikationer i tillämpliga delar. Inventering av befintliga VA-anläggningar sker på tomtmark i plan och höjd samt källargolvsnivåer vid projekteringsarbetet. Avvikelser från befintligt underlagsmaterial meddelas VA-enheten. VA-ledningarna förläggs i största möjliga utsträckning i gatumarksområdet eller allmän parkmark. Vid förläggning av ledningar i sjöbotten, måste uppluckring av miljöstörande bottensediment uppmärksammas, en MKB måste upprättas för spillvattenledningar och tillstånd sökas hos länsstyrelsen för spillvatten och vattenledningar. I de fall allmänna VA-ledningar behöver förläggas på tomtmark skall förslag på lösning tillsändas VA-enheten. Kommunen ska sedan göra överenskommelse med fastighetsägarna. I detaljplaneskede ska VA-projektör föreslå U-område som tillställs planförfattaren. U-området skall ges en bredd, som minst motsvarar ledningsstråkets ytterkant ökat med 3,0 meter på ömse sidor om ledningarna eller den minsta bredd som är redovisad i äldre handlingar. Produkter med firmabundna beteckningar upptagna i beskrivningen används i första hand. I samråd med VA-enheten kan även andra fabrikat komma ifråga om speciella förutsättningar föreligger. VA-anordningar inom asfalterade ytor skall placeras utanför körspåren. Schakt för VA-anläggningar ska utföras, så att intilliggande anläggningar inte påverkas negativt. Grundförstärkning av ledningar skall ske där sättningar förväntas enligt geoteknisk PM. Befintliga projekteringsunderlag bör kontrolleras speciellt med avseende på anslutningslägen och nivåer för VA-ledningar.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 70 (128)

3.4.1 Massdisposition Förslag till massdisposition skall upprättas på objekt med större massförflyttning än 5 000 m3 och redovisas i tabellform. Överskottsmassor fördelas på materialslag. Förslag på förfarande med överskottsmassorna anges. 3.4.2 Mängdbeskrivning Mängdbeskrivning upprättas enligt Anläggnings AMA 07 och RA 07, och som underlag används VA-enhetens förelägg till mängdbeskrivning med tillhörande ”Materialval samt kommentarer till mängdbeskrivningen”. Textförslag till MB-handling kan beställas av VA-enheten. 3.4.3 Administrativa föreskrifter med kompletterande råd RA 07 Anläggning. Till förfrågningsunderlag upprättas administrativa föreskrifter enligt AF AMA 07 Textförslag till AFhandling kan beställas av VA-enheten 3.4.4 Vattenledningar Dimensionering Vattenledningarna dimensioneras enligt Svenskt Vatten publikation P83. Normalt används konventionellt systemet utom i områden med dispens av brandmyndigheten. Brandposternas placering skall överenskommas med VA-enheten på Teknik & Fastighet samt brandmyndighet. Planritningar skall tillställas Brandkåren Attunda för godkännande. För områden med < 1 000 pe. dimensioneras för en vattenförbrukning enligt P83. För områden med > 1 000 pe. dimensioneras vattenförbrukning enligt särskild utredning, som utförs i samråd med VA-enheten och med uppgifter i P83 som underlag. Material Normalt väljs PE100 rör med tryckklassen PN 10. Kopplingar utförs med stumsvets eller elsvetsning för ledningar med dimension >63mm. Mekaniska kopplingar kan användas för dimensioner ≤ 63 mm, dock vid risk för sättningar ska samråd ske med VA-enheten. Vid schaktfria installationer ska samråd ske med VA-enheten om materialval. Plastledningar skall vara certifierade av INSTA-CERT.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 71 (128)

Utförande/ Utformning Läggningsdjup för VA-ledning bestäms med hänsyn till tjälnedträngningsnivån i respektive jordart. Sjöförlagda ledningar bör även kontrolleras med tanke på vattenuppvärmning under sommar månaderna. Minimidjup till hjässan i hårdgjorda ytor, 1,7 m för ledning ≤ 200 mm och 1,7 m till centrum av ledning > 200 mm. Läggningsdjupet kan minskas om ledningen isoleras mot tjälnedträngning. Maximidjup ca 2,2 m om ej större djup erfordras på grund av tjälnedträngning. Lokalt på kort sträcka kan större djup dock tillåtas Ledningarna förses med avstängningsventiler enligt omfattning som avgörs i samråd med VAenheten. Ventil sätts så nära anslutningspunkten som möjligt. Ventil i trafikerade ytor skall ha teleskopisk spindelförlängning och körbar rund betäckning. Ventiler typ Esko eller likvärdig. Ledningarna projekteras så, att cirkulation erhålles i största möjliga utsträckning. Ändledningar bör endast förekomma i undantagsfall. Ändledningar förses med brandpost eller spolpost. Distanseras enligt följande: BP röd och spolpost blå Luftningsventiler skall undvikas om möjligt. Luftningsventiler placeras i nedstigningsbrunn med dimensionen Ø1000. Brandpost typ Rödhammar-Timaso eller likvärdig. Brandpost placeras i plogbar yta så nära stamledning som möjligt. Samtliga brandposter förses med en separat avstängningsventil. Avstängningsventil till brandpost placeras i första hand så nära stamledning som möjligt, i plogbar yta och i dränerat skyddsrör. Vattenmätare placeras i byggnad så att vattenmätarbrunnar undviks. Samtliga serviser skall förses med servisventil. 1st ventil per abonnent i obruten ledning med rund ventil betäckning Tryckledning som korsar järnväg eller Trafikverkets väg skall alltid förläggas i skyddsrör. Även för annan väg kan skyddsrör erfordras, exempelvis hårt trafikerad väg, där förhållandena ej medger omdirigering av trafik. Skyddsrör för tryckledning kan i undantagsfall i ena änden förses med skyddsrörbrunn (Ø1000) och planeras med fall mot skyddsbrunnen. På ledningens ömse sidor om skyddsrör insätts avstängningsventiler. Den ände av skyddsröret, som ej är ansluten till nedstigningsbrunn, tätas med propp av fuktbeständigt material. Tryckledningen skall förses med Glidsko eller rullstöd i skyddsledningen.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 72 (128)

Ledning, som läggs i skyddsrör, skall vara åtkomlig för reparation genom att utrymme finns för utdragning av ledning ur skyddsrör. Detta utrymme förläggs på den sida där skyddsrörbrunnen inte är placerad. Rör i skyddsrör förses med dragsäker koppling. 3.4.5 Spillvattenledningar Dimensionering Spillvattenledningar dimensioneras enligt Svenskt Vattens publikation P90. Vid dimensionering av spillvattenledningar förutsätts att avrinningen är lika stor som vattenförbrukningen exklusive vatten för brandsläckning. För huvudledning och samlingsledning är minimidimension 160 mm. Mindre dimension kan dock väljas under speciella förhållanden. Till spillvattenledning får inte dagvatten- eller dräneringsledning anslutas. Lutningen skall vara sådan att självrensning erhålles vid medeldygnsflöde för utbyggt tillrinningsområde. Trafiklast på rör i mark med tanke på fyllningshöjd och hjultryck skall beaktas och följa rekommendationer i Svenskt Vattens publikation P43. Material Plastmaterial PP/PVC/PE alternativt Betong beroende på förutsättningarna för aktuellt projekt. Plastledningar skall vara certifierade av INSTA-CERT. Oljebeständig fog- och tätningsmaterial bör föreskrivas i samråd med VA- enheten Utförande Ledning lägges på sådant djup att ledningen ej kan skadas. Vid brytpunkt i plan och profil samt vid ledningsförgreningar skall brunn utföras. Ledningarna förses med brunnar typ RB (Ø200), TB (Ø400 eller Ø600) alternativt NB (Ø1000). Rensbrunnar kan användas för ledningar med Ø ≤ 200 mm. För ledningar med Ø > 200 skall i första hand tillsynsbrunnar användas. Där så erfordras med hänsyn till ledningsdimensioner eller antal anslutande ledningar används nedstigningsbrunnar. Dock skall koppling mellan huvudledningar ske med nedstigningsbrunn. Varannan brunn bör normalt vara av typ TB eller NB. Avståndet mellan brunnarna bör inte överstiga 60 -80 meter. I nedstigningsbrunnar (NB) göres normalt 2 cm stalp mellan in- och utgående ledning. Erfordras större nivåskillnad skall detta framgå av ritningarna. ”Större” servisledningar skall anslutas till brunn på huvudledningen. Servisledningar från industrifastigheter ansluts till NB på huvudledningen. Brunnar på spillvattennätet djupare än 5 m får endast utföras i undantagsfall. Djupa NB brunnar skall förses med fallskydd.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 73 (128)

Vid val av brunnsbetäckningar ska hänsyn tas till barnsäkerhet i enlighet med Boverkets handbok ”Barnsäkra brunnar”, 2000. Tryckavloppssystem Alla tryckavloppsledningar skall vara brunstripade och PE rör Vid alla anslutningspunkter ska tryckledning förses med backventil och eventuellt avstängningsventil. Släpppunkt från anslutningsledningar till huvudstam ska ske med avsevärt höjdskillnad och till brunn med bra genomflöde. Spolposter utförs med 45 grader så att man kan utföra rensning med typ Polly-Pig. Typritning på brunn för att kunna utföra en rensning av systemet med typ Polly-Pig rekvireras från VA-enheten Värdeavdrag tillämpas på ledningar som ligger utanför tolerans klass A. Värderingsmatrixen finns att rekvirera hos VA-enheten på Teknik & Fastighet 3.4.6 Dagvattenledningar Dagvatten omhändertas i första hand lokalt i enlighet med kommunens dagvattenpolicy, se kap 4. Är det inte möjligt ska dagvattnet, dvs. ytvatten från allmänna platser och gator, dräneringsvatten från husgrunder samt takvatten ledas till dagvattenledning. Dagvatten från större parkeringsplatser och högt trafikerade vägar ska separeras från olja innan anslutning till kommunens dagvattensystem. Dagvattenbrunnar, betäckningar, sandfång, servisledning, vattenlås och vägdränering är gatuhållarens ansvar.VA-verket ansvarar för huvudledningar. Servisanslutningar mot huvudledningen utförs enbart i närvaro av VA-verkets personal. Dimensionering Dagvattenledningar skall dimensioneras enligt Svenskt Vattens publikation P90. Till dagvattenbrunnar väljs dimensionen 400 mm. Huvudledningar och samlingsledningar minimidimension 200 mm. .Servisledningar för anslutning av dagvattenbrunnar anläggs med minimidimensionen 110 mm för ledningar av plast och 150 mm för betongledningar. Material se spillvattenledningar. Utförande/utformning se spillvattenledningar.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 74 (128)

In- och utlopp till dagvattenledningar samt vägtrummor kan behövas förses med galler. Galler utformas i samråd med VA-enheten. Vid dimension < 800 mm utföres galler där VA-enheten bedömer att så erfordras. Vid dimension ≥ 800 mm utföres lutande galler med öppningsvidden cc 7 cm. Erforderliga erosionsskydd ska utföras vid behov. 3.4.7 Dagvattenbrunnar Med dagvattenbrunnar avses brunnar för insamling och avledning av vatten från markytor. Brunnar ska vara konstruerade så, att maximala yttre belastningar inte kan orsaka deformation eller nötningsåverkan. Brunnars funktionskrav skall uppfylla rekommendationerna enligt Svenskt Vattens publikation P45. Dagvattenbrunnar inkopplas på dagvattenledningar. Dagvattenbrunnar (rännstensbrunnar, kupolbrunnar) får inkopplas direkt på huvudledningen. Dagvattenbrunn utföres med sandfång. Runt kupolbrunnar (0,5 m bredd) kan utföras 5 cm tjock asfaltbeläggning på 20 cm grus samt 5 cm förhöjd betäckning. Skärv kan även användas att kantsko runt betäckningen. Material dagvattenbrunn: PP-PVC i förstahand med sandfång. Val av plastbrunnar diskuteras med VA-enheten. Dimension: Ø 400. Betäckning gjutjärn: Vid val av brunnsbetäckningar ska hänsyn tas till barnsäkerhet i enlighet med Boverkets handbok ”Barnsäkra brunnar”, 2000. A-1 S RSK 703 80 11 eller likvärdig 2 S RSK 703 81 10 eller likvärdig Kupolsil låg RSK 701 62 23 eller likvärdig Kupolsil hög RSK 701 62 15 eller likvärdig I samband med ombyggnad bör gamla betäckningar bytas ut. Betäckning (teleskop) skall monteras så att överdelen ligger och flyter i asfalten d.v.s. 5 – 7 cm över bottenläge För anslutning av servisledningar från brunn eller andra dagvattenanläggningar till huvudledning rekommenderas följande: Servisledningar projekteras normalt med minst 6 ‰ lutning räknad från huvudledningens ök mot dagvattenbrunnen. Inkoppling på huvudledning sker normalt med grenrör. Vid större huvudledningar sker inkoppling av servisledningen enbart på den övre halvan av huvudledningen, så att vattenflödet i huvudledningen inte störs. Dräneringsledningar skall anslutas till rensbrunnar i både ändarna. Avståndet mellan rensbrunnarna skall högst vara 200 m. Dräneringsledningar kan även anslutas till dagvattenbrunnar. Sista brunnen

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 75 (128)

(DRB eller DB) på dräneringsledningar som anslut till huvuddagvattenledningar skall förses med sandfång. Detta är rekommendationer, andra material, dimensioner eller betäckningar kan användas om det är motiverat. 3.4.8 Servisledningar och anordningar inom fastigheten Ledningarna skall normalt läggas i följande ordning från vänster till höger sett från huvudledningen vatten, spillvatten, dagvatten dvs. spillvattenledningen alltid i mitten. Förbindelsepunktens läge är 0,5 m in på den allmänna marken från fastighetsgräns räknat. Servisledningar skall dras in till fastigheten med obruten ledning från servisventil fram till fastighetens vattenmätare. Varje fastighet ska ha ett eget servispaket, så placerad att det inte stör grundläggning för andra fastigheters rörgrav vid individuella grävarbeten. Avsättningen skall normalt läggas minst 3 m från gräns till intilliggande fastighet. Servisventil och rensbrunn för spilledningen placeras vid tomtgräns 0,3- 0,5 m på allmänmark. Minimidimension för spill- och dagvattenserviser är 110 mm plaströr Inkoppling på huvudledning sker normalt med grenrör för spill- och dagvatten. Servisledning för enfamiljsfastigheter: S110 mm, D110 mm och V32 mm. Höjd på spill- och dagvattenservis i fastighetsgräns skall vara minst lika med huvudledningens inre överkant (hjässa) plus 10 cm, om huvudledningarna har dimension < 300 mm. Servisledningar för avlopp projekteras normalt med minst 10 ‰ lutning räknad från huvudledningens ök mot fastigheten. Den absolut lägsta spillvattennivån inom fastigheten är huvudledningens inre överkant vid anslutningspunkten plus 0.5 meter. Anslutning av servisledning till huvudledning utföres på den övre halvan av huvudledningen så att anslutningen kommer minst 70 mm över dess vattengång. Dagvattenservis kan i undantagsfall anslutas på lägre nivå till huvudledning vid stora dimensioner, dock ej lägre än huvudledningens centrumnivå. Självfallsanslutning av dagvatten från fastighet bör ej anordnas under en dämningsnivå motsvarande 0,1 m över gatunivå. Vid bebyggda fastigheter dras servisavsättningar fram till ca 0,5 m utanför fastighetsgräns. Inventering skall ske av befintliga VA-anläggningar (avloppsledningar, vattenledningar och brunnar) på tomtmark i plan och höjd samt källargolvsnivåer vid projekteringen. Samråd skall ske med fastighetsägarna om servisavsättningarnas plan- och höjdlägen med beaktande av gjord inventering.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 76 (128)

Anslutning till tryckledning Fastigheter som tvingas pumpa upp sin avloppsvatten till självfallsledning för att kunna klara av ovannämnda nivåkrav kan bekosta och installera en pumpanläggning. Anslutningsavgifter framgår av den vid varje tidpunkt gällande va-taxan. Fettavskiljare Kommunen har krav på fettavskiljare vid varje kommersiell försäljning, utskänkningsställe och storkök samt mottagningskök. Dimensionering enligt tillverkarens anvisningar. För mer information hänvisas till kommunens informationsskrift angående fettavskiljare Avfallskvarn Hushåll skall ansöka tillstånd hos VA-enheten på Teknik & Fastighet. Tillstånd bedöms efter vilket område och ledningarnas beskaffenhet. Restauranger och storkök skall söka tillstånd och får endast använda avfallskvarn i samband med avfallstank. Oljeavskiljning/rening Oljeavskiljning och/eller rening skall ske vid verksamheter där det finns risk att oljehaltigt eller på annat sätt förorenat vatten annars kan rinna ner i kommunala ledningar/anläggningar. Detta gäller både spillvatten och dagvatten. Samråd ska ske med miljö- och hälsoskyddskontoret och VAenheten i varje enskilt fall.

3.5 Redovisningar Projekts innehåll och omfattning samt form av redovisning bestäms i samråd mellan konsulten och VA-enheten. Beskrivningshandlingar redovisas på A4 papper med vikta ritningar samt innehålls- och ritningsförteckning. 3.5.1 Beskrivningar Beskrivningar avseende VA-anläggningar skall upprättas i samråd med Upplands Väsby kommuns VA-enhet. De upprättade beskrivningarna grundas på Anläggnings AMA 07, RA 07, MER 2007 samt med deras projekterings-, material- och utförandebeskrivningar som underlag. Saknas kod och rubrik förs aktuell kod och rubrik samt lämplig text in. Förslag till texter i beskrivningshandlingar finns som bilaga och kan även beställas digitalt. Nyheter enligt AMA-nytt inarbetas i tillämpliga delar.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 77 (128)

3.5.2 Ritningar Allmänt Ritningarna upprättas på arkivbeständigt material och förses med Upplands Väsbys kommuns ritningsstämpel och dess ritningsnummer i nedre högra hörnet. Ritningsnumret erhålls i samband med granskningen. För exploateringsarbeten gäller att kommunens ritningsnummer påsätts ritningen efter inlämnande av relationsritningar. Vid nyexploatering skall originalritningar överlämnas till ansvarig projektledare för kommunen i form av relationshandlingar före anmälan om slutbesiktning. Vid övriga fall skall originalritningarna överlämnas när handlingarna färdigställts. Ritningsformat bör normalt vara A1. Vid mindre objekt kan med fördel flera uppgifter redovisas på en ritning, t ex plan och profil. Flera ritningar får kombineras till en (t ex ledningsplan för va och samordningsplan) under förutsättning att erforderlig tydlighet erhålls även efter förminskning till halv skala. Teckenförklarningar ock färgsammanställning för symbolanvisning, texters typsnitt samt linjetyper ska följa VA:s standard (Ritstandarden kan erhållas digitalt från VA-enheten). Befintliga VAanordningar redovisas med bredden 0,35 mm, planerade VA-anordningar med bredden 0,5 mm. Texter samt de övriga underjordiska ledningsslagen med bredden 0,25 mm. och det övriga (Grundkartan) med bredden 0,13 mm. Uppgifter om underjordiska ledningar inhämtas från respektive ledningsägare och primärkartan beställs av Stadsarkitektkontoret Mät- och kartsektionen. Följande ritningar skall normalt upprättas: Översiktskarta Skala 1: 8 000, 1:10 000 eller 1:15 000. Utsättningsplaner Skala 1: 400 Primärkartan skall vara med även där blivande mark blir förändrad. Polygonpunkter och fixpunkter markeras. För vägarna markeras koordinatbestämda punkter och linjer. Erforderligt arbetsområde markeras. Höjdsättningsplaner Skala 1: 400 Primärkartan skall ej vara med på områden där förändringar kommer att ske. Enbart blivande förhållande skall där redovisas och anslutas till intilliggande primärkarta.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 78 (128)

Dagvattenbrunnar skall anges med plushöjd på galler och eventuella erforderliga detaljhöjder runt brunnen. Ledningsplaner för va Skala 1: 400 Primärkartan skall vara med även där blivande mark blir förändrad. Kombineras ledningsplan för va och samordningsplan skall dock primärkartan redovisas enligt anvisningar för samordningsplan. Samordningsplaner Skala 1: 400 Primärkartan skall ej vara med på områden där förändringar kommer att ske. Enbart blivande förhållande skall där redovisas och anslutas till intilliggande primärkarta. På samordningsplanerna skall samtliga befintliga och planerade ledningar och kablar med tillhörande anordningar redovisas. Samordningsritningar ska innehålla alla kända planerade och befintliga underjordiska ledningsslag typ vatten, avlopp, el, tele, gas, fjärrvärme, fjärrkyla, kabel TV, bredband m.m. Ledningsprofiler för va Skala längd 1: 1 000, höjd 1: 100 Om möjligt skall bergnivå, borrstop mm redovisas. Övriga ritningar I förekommande fall upprättas ritningar på broar, tunnlar, stödmurar, trafiksignaler, pumpstationer mm. samt erforderliga detaljritningar. Följande ritningar upprättas i samråd med VA-enheten: Specialritningar upprättas för pumpstationer, specialbrunnar, förankringar, tunnlar, grundförstärkningar, detaljlösningar m.m. Geotekniska ritningar upprättas i samma skala som VA-ritningar och även samma bladindelning. Beteckningar enligt Sveriges geotekniska förening (SGF).

3.6 Arbete inom skyddsområde För arbeten inom skyddsområden gäller särskilda föreskrifter. Skyddsföreskrifter för vattentäkter tillhandahålls av VA-enheten, Länsstyrelsen eller Norrvatten och skall medfölja handlingarna. Skyddsområdesgränser ska tydligt markeras på ritningar och även vara skyltade i terrängen under hela entreprenadtiden. Inom skyddsområdet gäller vissa restriktioner som skall beaktas av alla de inblandade i planarbetet. Skaffa skyddsföreskrifter och eventuella bestämmelser för entreprenadarbeten inom skyddsområden.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 79 (128)

3.6.1 Åtgärdskrav En åtgärdsplan bör upprättas av entreprenören som beaktar åtgärder i händelse av olycka som kan medföra föroreningar av vattentäkt. Åtgärdsplanen bör tas fram i samarbete med säkerhetsansvariga på kommunen främst avseende olyckor vid transport av kemikalier och petroleumprodukter samt olyckor eller läckage hos oljetankar. Även räddningstjänsten bör delta i arbetet. Principerna för hur en åtgärdsplan skall användas vid olyckor upprättas av vattentäktens huvudman enligt rekommendationer av Länsstyrelsen. Av åtgärdsplanen ska bland annat framgå vilka lämpliga kontaktpersoner som finns inom de olika instanserna, samt vilken ytterligare expertis som vid behov kan tillkallas. Sedan den omedelbara utspridningen begränsats bör sakkunniga noggrant utreda vilka ytterligare åtgärder som är nödvändiga för skydd av vattentäkt. 3.6.2 Skyltning Skylt för märkning av vattenskyddsområde anskaffas av entreprenören och placeras synligt vid alla tillfartsvägar till arbetsområdet/materialupplag väl synliga för trafikanter. Gul skylt med svart text.

3.7 Pumpstation Dessa projekteringsanvisningar är framtagna av VA-enheten för projekteringsarbeten av pumpanläggningar inom Upplands Väsby kommun. Anvisningarna ska betraktas som normalutförande och skall följas av interna samt externa projektörer för smidigare projekteringsarbete. Avvikelser från dessa handlingar får göras endast efter skriftligt godkännande av Upplands Väsby kommuns driftsektion. Dessa anvisningar samt tillhörande typritningar kan i sin helhet beställas av VA-enheten i digitalform. Avloppspumpstation skall bestå av en markdel, (pumpsump) och en överdel, (överbyggnad). För pumpning av dagvatten och vid mycket små pumpstationer för spillvatten kan dock kravet på överbyggnad efterges. Överbyggnad väljes i samråd med VA-enheten och skall godkännas av bygglovshandläggaren genom beslut om bygglov. Minsta rekommenderade avstånd till närmaste bostadshus är 50 meter. Miljöoch hälsoskyddskontoret bör rådfrågas om pumphusplacering, med tanke på bräddning och eventuella luktproblem.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 80 (128)

Högsta tillåtna värmegenomgångskoefficient (K-värde), för takbjälklag är 0,3 och för väggar 0,45 W/m2 C. Körbar väg med vändmöjlighet för lätt lastbil skall finnas fram till stationen inkl minst en parkeringsplats (servitut). Inlopp i stationen utförs i första hand som dämt inlopp med mynningen framför och mellan pumparna. Andra lösningar bedöms från fall till fall. Spillvattenpumpstation skall förses med bräddutlopp i sista brunnen före stationen. På inkommande ledning mellan bräddutloppsbrunn och pumpsump skall avstängningsventil insättas. Bräddflöde ska kunna mätas. 3.7.1 Inredning För pumpstationer gäller Svenskt Vattens publikation P47, samt däri angivna bestämmelser, med följande kompletteringar. Överbyggnad med värme, tvättställ med vattenlås samt varmt/kallt vatten, slangupprullare och slang med strålmunstycke samt i vissa fall toalett. Pumpstationer med överbyggnad eller serviceutrymmen under mark förses med mekanisk tilluftsventilation av serviceutrymmen samt även med mekanisk frånluftsventilation av sumpen. Fläkt som startar automatiskt när lyset i stationen tänds med kapacitet av minst 100 m3/h. Tryckledning förses med flödesmätare som kopplas till övervakningssystemet och avstängningsventil typ skjutspjäll som placeras inne i stationen efter backventil. Stationen utformas så att närliggande bebyggelse inte störs av buller och lukt. Lyftanordning och telferbalk skall finnas i överbyggnaden och centrerad så att man kan föra pumparna ut genom dörröppningen. Lyftbalk INP, eller likvärdigt och blockvagn med FELCO snabblyftblock,. Lyfthöjden ska vara så hög att pumparna kan lyftas utan omtag, dock gäller minsta lyfthöjd 7 m. Allt dimensioneras för en minsta belastning av 2 ggr pumpvikten. Backventiler skall vara lättåtkomliga för underhållsarbete och placerade före skjutspjällsventil som möjliggör arbete med ledningen trycklös. Utrymme för installation av luktreduceringsanordning med elnätanslutning och anslutning till övervakningssystem. Vattenrör i station får inte vara av koppar. Luckor till pumpgrop skall vara plasteller av aluminium och skall vara lätt öppningsbara, försedda med gångjärn, lyfthandtag och upphakningsanordning i uppfällt läge. Luckor skall vara försedda med underliggande skyddsgaller. Gallret skall ha maskvidd ca 100 x 100 mm för att möjliggöra tillsyn och spolning utan att gallret behöver lyftas av. Gallret ska vara galvaluminium alt rostfritt.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 81 (128)

Genomföringar för nivåvippor skall finnas och vara så utförda att vippan kan passera fritt genom däcket samt aldrig ha en rördragning på 90 grader. Nivåvippor skall vara synliga för inspektion från skyddsgallret. Elutrustning placeras i skåp utanför överbyggnaden. Förbereds även för reservaggregat. Automatikskåp med startapparater (mjukstart och stopp), alternator för växeldrift, timräknare, amperemätare, elcentral inklusive mätarutrustning samt kopplingsplint för anslutning av larmöverföring via teleledning. Larm och larmindikering (tablå) för hög och låg nivå samt utlöst motorskydd. Alternativt kan automatskåp förberedas för installation av Dripp Dropps undercentral typ PC2000. Manövreringsutrustning skall placeras så att man ser pumparna därifrån. Fram- och backomkopplare. Rörledning och gejdrör av rostfritt/ syrafast stål, SIS 2343. Godstjocklek vid rördimension 100 mm ska vara 2 mm. Godstjocklek vid rördimension 150 mm ska vara 2,5 mm. Tryckledning skall förses med uppdragna back- och slussventiler över golv samt förses med luftning. Backventiler, typ VAG-KG Avi 1640 med flänsar enligt SMS PN10 och mjuktätande slussventiler typ VA_BETA Avi 1252. Skyddsgaller typ Flygts säkerhetslucka eller likvärdig anordnas under nedstigningslucka. Mellandäck skall anordnas i stationer som är 6 m eller djupare Stege till mellandäck utförd helst i glasfiber eller aluminium och skall vara godkänd av arbetarskyddsstyrelsen samt i lutning om utrymme finns. Sjukvårdsskåp Hållare för pappershanddukar, tvålautomat, doseringsapparat för desinfektionslösning. Förvaringsskåp med hyllor. Varmvattenberedare med väggblandare monteras ovanför utslagsbacken. Utslagstratt med bottensil, galvaniserade konsoler och galler Spolblandare RSK 8452138 eller likvärdig Återsugningsskydd, Avstängningsventil, vattenledning och vattenmätare På inkommande vattenledning skall anordnas avstängningsventil återströmningsskydd enl. Svensk standard SS-EN 1717-2000. En tryckmätare skall monteras före återströmningsskyddet och skall kopplas till kommunen övervakningssystem och avsättning för vattenmätare, kapacitet 5 m3/h. I anslutning till utslagsbacken skall finnas tappkran med backventilfunktion, ansluten spolslang med avstängbar munstycke samt slanghållare för dito. Luktbekämpning Pumpstation skall utrustas med anordning som förhindrar svavelvätebildning om det finns risk för detta i station och ledningar. Det skall undvikas starka oxidationsmedel i utrymmen där personal vistas vid normal drifttillsyn.Val av luktreduceringsmetod skall godkännas av driftpersonal på teknik & fastighet.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 82 (128)

3.7.2 Pumpsump Pumpsumpar i betong skall utföras med sänkbrunnsmetod eller prefabricerade betongelement. Prefabricerade sumpar i plast skall ha tillräcklig godstjocklek för aktuella påkänningar i form av jord, vattentryck samt trafiklast. Pumpstationsanläggningen skall beräknas mot risken för uppflytning. Bottenplattan och pumpstationens vikt samt vikten av återfyllningsmassor på bottenplattans utdragande delar, skall balanseras mot beräknat tryck uppåt vid högsta tänkbara grundvattenyta. Om grundvattenytan inte går att sänka, exempelvis vid uppschaktning av stationen för reparation, får inte återfyllningsmassorna enligt ovan medräknas vid balansering mot upptryck. Även risken av uppflytning under byggnadstiden ska beaktas, exempelvis innan återfyllnad skett. Säkerheten mot uppflytning ska vara minst 1,2-faldig. Förankringsdetaljer mellan bottenplatta och pumpsump ska utföras på sådant sätt att korrosion inte kan ske. Vid dimensionering av bottenplattan ska tillåtet grundtryck (markpåkänning) beaktas. Vid beräkning av grundtrycket ska förutsättas att vattennivån inuti stationen är vid bräddavloppsnivån. 3.7.3 Pumpar Pumpfabrikat och pumpuppställning, torr eller våt, skall bestämmas i samråd med driftpersonal på Teknik & Fastighet Stationen skall förses med minst 2 pumpar, varvid varje pump dimensioneras för flöde under max timme/max dygn (min hastighet 0,6 m/s). Pumpsumpens effektiva volym skall dimensioneras för max 10 pumptillslag per timme (effektiva volymens nedre kant räknas från 50 mm över pumphuset). När en pumpstation betjänas av två eller flera pumpar är flera olika driftföljder möjliga. Med hänsyn till bl. a belastning på elnät och belastning i ledningsnätet och utloppssidan, rekommenderas driftsföljd, där en pump startar och om nivån i pumpsumpen ändock ökar till en viss förutbestämd nivå, då startar ytterligare en pump. Pumparna stannar sedan i omvänd ordning. Dränkbara pumpar väljs efter överenskommelse med driftpersonal på Teknik & Fastighet Direktstart väljs. Större pumpar (4 KV och större) och högtryckspumpar förses med mjukstart och mjukstopp för start och stopp. Frekvens- eller varvtalsreglering kan med fördel förslås.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 83 (128)

3.7.4 Anslutning el och tele Byggherren ska beställa och bekosta anslutningsavgift för elanslutning och larmöverföring till kommunens övervakningssystem inklusive eventuella arbetskostnader för läggning av elkabel respektive teleledningar fram till stationen från respektive ledningsförvaltare. Mätartavla för elverkets mätare, huvudbrytare och huvudsäkringar skall uppsättas inne i en separat elskåp utanför pumpstationen. Elinstallation utföres i skyddsform S21. Uttag för drift med reservaggregat placeras utvändigt på pumpstationen. Belysning Värme och belysning installeras i serviceutrymmen. Uttag för 24 V handlampa, 220 och motoruttag för 32 ampere skall även finnas. Stationen ska utrustas med utvändig belysning. Invändig belysning ska bestå av minst 1 st. lysrörsarmatur 120 W. Halogenlampa med svängbar arm i sumpen. Eluttag Motoruttag 380 V, Amp 4-poligt. Vägguttag 2 st 220 V jordat. Vägguttag 1 st 24 V för sladdlampa. Uppvärmning Värmeelement 1 st typ kamfläns med termostat effekt 1 000 W. Elanslutning pumpar Pumpkablarna förses med handske, som kopplas till motoruttag på väggen. Varje motoruttag skall förses med arbetsbrytare. 3.7.5 Automatikutrustning Automatikutrustningen skall placeras i ett speciellt skåp. Automatskåp typ Dripp Dropp PC2000 kan tillhandahållas av beställaren för installation av entreprenören. Följande automatikutrustning ska finnas: Transformator 220/24 V Alternator Amperemätare Timräknare Tvångskörningsknappar Signallampor Avstängning för larm Kontaktor motorskydd för 2 st pumpar

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 84 (128)

Nivåmätare (tryckgivare) Nivåvippa för styrning och bräddvakt, samt vippa för hög nivå, larm och tvångskärning. Personlarm kopplat till takbelysning, undercentral och jourtelefon. 3.7.6 Dokumentation Komplett dokumentation och driftinstruktion i 2 ex ska ingå i automatikleveransen. I dokumentationen av anläggningen ska följande kapitel ingå: Driftinstruktioner Inredning Pumpar – skötselanvisning och produktbeskrivning Automatikskåp Relationsritning

3.8 Granskning Innan anbudsförfrågan går ut skall originalhandlingarna påtecknas av behörig personal inom VAenheten. Projekteringsmöten skall hållas vid projekteringens påbörjande och sedan minst ett i månaden med berörda verk, myndigheter och avdelningar. Förvaltningens kontaktman eller dennes ställföreträdare skall vara med vid möten med ovan nämnda verk, myndigheter och avdelningar samt informeras om övriga kontakter. Projekteringsmötena skall protokollföras av projektören som även kallar till dessa i samråd med beställaren. För granskning inom teknik & fastighet skall en omgång av handlingarna ställas till VA-enhetens förfogande. Eventuella avvikelser från avdelningens normala standard skall särskilt anges. Projektören svarar för att övriga verk och myndigheter får granska handlingarna i erforderlig omfattning. För exploateringar gäller att en kopieomgång återsänds, påtecknat av teknik & fastighet, till exploatören. Överenskommelse om granskningstid får träffas i varje särskilt fall. Upplysningsvis kan nämnas att den normala granskningstiden är 4 arbetsveckor inom förvaltningen. Handlingar avseende VA-anläggningar skall alltid granskas av VA-enheten och andra berörda förvaltningar. Handlingar skall godkännas av teknik & fastighet innan arbeten får påbörjas. Godkännande skall även inhämtas från samtliga berörda myndigheter. Godkännanden kan gälla miljö- och hälsoskyddsnämnden, schakttillstånd och även Länsstyrelsen rörande vattendomar eller liknande.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 85 (128)

Konsulters ritningar och handlingar tilldelas berörda enheter inom kontoret av VA-enheten eller av VA-enheten anlitad konsult. Berörda enheter inom förvaltningen noterar sina synpunkter direkt på ritningskopia eller kan framföra dem muntligen genom kontakter. Handlingarna återlämnas därefter till VA-enheten, som sammanställer de gjorda noteringarna/framförda synpunkterna, samt utarbetar det slutliga yttrandet. Normal tidsåtgång för granskning av ifrågavarande handlingar är 2-4 veckor beroende på objektets omfattning. En omgång handlingar översänds tillsammans till konsulten med granskningsyttrandet; de andra förvaras som arkivexemplar till dess godkända arbetshandlingar föreligger. När handlingarna ändrats översändes de återigen, varvid VA-enheten kontrollerar mot granskningshandlingarnas arkivexemplar att framförda synpunkter beaktats på nöjaktigt sätt. Har detta skett kan handlingarna godkännas som arbetshandlingar. Detta skall dokumenteras med brev till berörda parter. Efter det att handlingarna godkänts skall texten arbetsritning / arbetshandling påföras ritningar, beskrivning och AF-föreskrifter med datum. En omgång av nämnda ritningar / handlingar lämnas till berörda personer inom VA. Reviderade ritningar / handlingar skall godkännas av VA-enheten. 3.8.1 Leverans för granskning Följande rutinmässiga handläggning skall tillämpas vid granskningen: 1. Ritningar och övriga handlingar skall inlämnas i 2-3 omgångar till Teknik & Fastighet för granskning. 2. Handlingar för granskning skall registreras som inkommande handlingar hos registratorn (vanligen registreras följebrev eller motsvarande) och överlämnas till VA-enheten där handlingarna stämplas som granskningskopia med ankomstdatum.

3.9 Digitalformat För att minimera överföringsproblem vid leverans av digitalt material ska materialet inte vara i format av senare version än Upplands Väsby kommuns standard. Kontakta VA-enheten för gällande version. De programversioner som används som standard inom Upplands Väsby kommun är följande (år 2008): Microsoft 2002 Auto Cad LT 2002 MicroStation V8 Map Info version 8 Tekla / Xpipe 7.1

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 86 (128)

3.9.1 Filformat/filstruktur I samband med att koordinatlista och CD/diskett lämnas skall relationsritningar i skala 1:400 med inmätta objekt redovisas. Relationsritningarna skall redovisas på papper och även digitalt läsbart i xci (xcity) dxf/dwg/dgn format (AutoCad Ver. 14, Microstation Ver.8). Där ledningsdragningen är svår att redovisa tydligt i skala 1:400 utförs kompletterande ritningar i lämplig skala. digitala leveranser av relationer skall vara i koordinatsystem Sweref99 18 00, varje objektstyp skall vara i separat lager samt text för varje objektstyp skall också vara i separata lager enligt Novapoint beteckning (kodlista) Anläggningsobjekt ska kodas enligt Novapoint lagerbeteckning och koordinatbestämmas. Kodlista för spill, vatten och dagvatten enligt Novapoint: Spillvatten MA172154  MA172145  MA172140  MA172130  MA172153  MA172110  MA172120  MA172158  MA172125  MA172126  MA172101  MA172100  MA172101  MA172100  MA172150  MA172103  MA172103  MA172160  MA172151  MA172191    MA172154tx  MA172145tx  MA172140tx 

POINT  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  SYMBOL    TEXT  TEXT  TEXT 

Anslutning/förbindelsepunkt  Utlopp  Proppning  Avstängningsventil  Envägsventil(back)  Nedstigningsbrunn  Rensbrunn stamledn  Rensbrunn servisledn  Tillsynsbrunn  Fettavskiljare  Huvudledning  Huvudledning,osäker  Stamledning  Stamledning,osäker  Servisledning  Stamledning Tryck  Stamledning LPS  Servisledning LPS  Servisledning Privat  Pumpstation    Anslutning/förbindelsepunkt  Utlopp  Proppning 

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 87 (128)

MA172130tx  MA172153tx  MA172110tx  MA172120tx  MA172158tx  MA172125tx  MA172101tx  MA172100tx  MA172101tx  MA172100tx  MA172150tx  MA172103tx  MA172103tx  MA172160tx  MA172151tx  MA172191tx  MA172126tx 

TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT 

Avstängningsventil  Envägsventil(back)  Nedstigningsbrunn  Rensbrunn stamledn  Rensbrunn servisledn  Tillsynsbrunn  Huvudledning  Huvudledning,osäker  Stamledning  Stamledning,osäker  Servisledning  Stamledning Tryck  Stamledning LPS  Servisledning LPS  Servisledning Privat  Pumpstation  Fettavskiljare 

SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  LINE  LINE  LINE 

Brandpost  Spolpost   Pump  Proppning  Avstängningsventil  Servisventil  Brandpostventil  Tömningsanordning/ventil  Lutfningsventil  Spolpostventil  Skyddsrörsbrunn  Mätarbrunn  Ventilbrunn  Nedstigningsbrunn  Huvudledning  Huvudledning,osäker  Distrib.ledning 

Vatten MA171060  MA171065  MA171090  MA171047  MA171030  MA171053  MA171061  MA171032  MA171031  MA171073  MA171010  MA171025  MA171035  MA171010  MA171001  MA171000  MA171001 

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 88 (128)

MA171000  MA171050  MA171056  MA171057  MA171051  MA171090  MA171090  MA171005  MA171059    MA171060tx  MA171065tx  MA171090tx  MA171047tx  MA171030tx  MA171053tx  MA171061tx  MA171032tx  MA171031tx  MA171073tx  MA171010tx  MA171025tx  MA171035tx  MA171010tx  MA171001tx  MA171000tx  MA171001tx  MA171000tx  MA171050tx  MA171056tx  MA171057tx  MA171051tx  MA171090tx  MA171090tx  MA171005tx  MA171059tx 

LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  SYMBOL  SYMBOL  POINT  POINT    TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT 

Huvudledning,osäker  Servisledning  Brandpostledning  Spolpostledning  Servisledning privat  Pumpstation  Tryckstegringsstation  Dimensionspunkt  Knutpunkt    Brandpost  Spolpost   Pump  Proppning  Avstängningsventil  Servisventil  Brandpostventil  Tömningsanordning/ventil  Lutfningsventil  Spolpostventil  Skyddsrörsbrunn  Mätarbrunn  Ventilbrunn  Nedstigningsbrunn  Huvudledning  Huvudledning,osäker  Distrib.ledning  Huvudledning,osäker  Servisledning  Brandpostledning  Spolpostledning  Servisledning privat  Pumpstation  Tryckstegringsstation  Dimensionspunkt  Knutpunkt 

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 89 (128)

Dagvatten MA172245  MA172237  MA172240  MA172253  MA172230  MA172203  MA172202  MA172320  MA172210  MA172236  MA172237  MA172238  MA172231  MA172275  MA172201  MA172200  MA172201  MA172200  MA172250  MA172292  MA172060  MA172301  MA172102  MA172301    MA172245tx  MA172237tx  MA172240tx  MA172253tx  MA172230tx  MA172203tx  MA172202tx  MA172320tx  MA172210tx  MA172236tx 

SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL   SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  SYMBOL  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE  LINE    TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT 

Utlopp  Inlopp  Proppning  Envägsventil(back)  Dagvattenbrunn galler  Rensbrunn  Tillsynsbrunn  Dräneringsbrunn  Nedstigningsbrunn  Dagvattenbrunn kupol Dikesbrunn  Dagvattenbrunn servis  Oljeavskiljare  Dagvattenränna  Trumma  Huvudledning  Huvudledning osäkert  Stamledning  Stamledning osäkert  Servisledning  Stamledning tryck  Servisledning tryck  Dräneringsledning  Bräddavloppsledning OBS Komb.ledning eller spill  Infiltrationsledning    Utlopp  Inlopp  Proppning  Envägsventil(back)  Dagvattenbrunn galler  Rensbrunn  Tillsynsbrunn  Dräneringsbrunn  Nedstigningsbrunn  Dagvattenbrunn kupol Dikesbrunn 

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 90 (128)

MA172231tx  MA172275tx  MA172201tx  MA172200tx  MA172201tx  MA172200tx  MA172250tx  MA172292tx  MA172060tx  MA172301tx  MA172102tx  MA172301tx  MA172238tx 

TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT  TEXT 

Dagvattenränna  Trumma  Huvudledning  Huvudledning osäkert  Stamledning  Stamledning osäkert  Servisledning  Stamledning tryck  Servisledning tryck  Dräneringsledning  Bräddavloppsledning OBS Komb.ledning eller spill  Infiltrationsledning  Oljeavskiljare 

Koordinatlista Punkt

Anordning

X

MA172110

Y ÖK+12,10 6600189,06 145188,68

MA172202

ÖK+14,11 6501045,45 132568,22

MA172125

ÖK+19,45 6601005,55 154656,85

MA171030

ÖK+18,29 6802345,78 145678,34

VBP

126453,51

Z

Anm.

VG+10,25 VG+10,23 VG+10,12 VG+10,03 VG+12,47 VG+12,45 VG+17,28 VG+17,26

VG+16,56 21345,25 VG+17,53

ÖK+19,35

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 91 (128)

VPL

126513,25

214561,12

VG+22,60

DNB

124651,43

213421,28 VG+23,21 VG+23,25 VG+23,10 VG+23,44 VG+23,05)?

ÖK+25,16

INK. DDB

3.10 Relationsritningar Relationsritningar ska redovisas med objektbenämning, dimensioner, ledningsmaterial, markhöjd, höjder på betäckning och vattengångshöjder enligt typritning. Relationshandlingar och koordinatförteckningar skall vara signerade av ansvarig mätingenjör innan överlämnandet till beställaren. 3.10.1 Inmätning, anvisning Se inmätningar under 3.2.3. Varje objekt, t ex brunnar, ventiler, förgrenings- och brytpunkter, brandposter, avsättningar, skyddsrör, slutände, grenrör, brytpunkter i plan och profil, in- och utlopp mm skall koordinat- och höjdbestämmas. Välj mätpunkt enligt bifogad typritning , eller det av Teknik & Fastighet påvisat objekt. Proppning av befintliga ledningar skall redovisas. Inmätta brunnar, punkter mm skall ha samma nummer på koordinatlista och relationsritning som på arbetshandling. 3.10.2 Leveransform Leveransadress, leveranstid och leveransform bestäms i överenskommelse med beställarens projektledare. Generellt gäller en komplett omgång kopierade plottade och vikta ritningar samt utskrivna texter i A4 format ska överlämnas till registrator på teknik & fastighet för diarienumrering. För digitalleverans se 3.8.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 92 (128)

KAPITEL 4 Dagvatten 4.1 Styrande dokument Se kapitel 1.1 styrande dokument

4.2 Dagvatten Dagvatten omhändertas i första hand lokalt i enlighet med kommunens dagvattenpolicy. Råd för planering och utförande av lokala lösningar kan hämtas från Svenskt Vattens P105. Utformningen av de lokala dagvattenlösningarna bör även ske i samråd med VA-enheten. För dagvattenhantering utanför verksamhetsområdet för dagvatten åligger det exploatören att säkerställa att kommunens dagvattenpolicy efterlevs. Dagvattenhanteringen inom vattenskyddsområden ska behandlas speciellt med tanke på markanvändningen och de eventuella föroreningar som kan riskera att påverka vattentäkten. Finansiering av anläggande och drift av dagvattenanläggningar kan behöva belysas. VA-enheten kan bistå med hjälp och rådgivning. Vid större projekt föreslår kommunen en separat dagvattenutredning. En kravspecifikation på vad utredningen bör inkludera kan erhållas från VA-enheten på Teknik &Fastighet. Ur dagvattenpolicyn för Upplands Väsby kommun skall följande särskilt beaktas: 4.2.1 Mål för dagvattenhantering inom Oxundaåns vattenvårdssamarbete Stadsbyggandet skall ske så att den naturliga vattenbalansen påverkas så lite som möjligt. Förorening av dagvatten skall förebyggas. Befintliga dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag via tunnlar, ledningar och diken skall med hänsyn till kvantitet, föroreningsgrad och recipientens belägenhet och känslighet åtgärdas så att vattnet renas före utsläpp. Dagvattensystem skall utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp i recipient. Dagvatten skall utnyttjas som en positiv resurs i samhället genom att synliggöras för att öka de pedagogiska och estetiska värdena samt öka värdet för naturvården.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 93 (128)

4.2.2 Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten på allmän platsmark Öppen avledning av dagvatten på allmän platsmark skall utnyttjas så långt möjligt. Öppna dagvattenanläggningar skall utformas som positiva inslag i stadsmiljön. I situationer där det ej är möjligt att skapa tillräcklig plats för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom ett planområde bör plats reserveras på allmän platsmark i närheten dit dagvattnet kan ledas och behandlas. 4.2.3 Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark Kommunerna ska i sin plan- och bygglovsprocess ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden skall uppmanas att utnyttja lokala lösningar. Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor skall minimeras. Olika former av fördröjningsåtgärder skall sättas in efter möjlighet. Punktåtgärder skall vidtagas för att minska belastningen på befintliga system. 4.2.4 Riktlinjer för avledning av dagvatten från större trafikytor. Trafikdagvatten skall om möjligt fördröjas genom att avledas i öppna system. Vid nyanläggning av trafikytor skall dagvattensystemet utformas så att de mest förorenade fraktionerna kan avskiljas och renas separat. Dagvatten från större befintliga trafikytor skall tas om hand så att de mest förorenade fraktionerna kan avskiljas och renas separat. Trafikdagvattnets avledningssystem skall anordnas så att skadeverkningarna vid miljöolyckor begränsas. Underhåll av gator och vägar skall inriktas mot att begränsa dagvattnets föroreningsinnehåll.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 94 (128)

KAPITEL 5 Övrig infrastruktur 5.1 Kontaktpersoner Ledningsägargruppen har som huvuduppgift att samordna gatu- och ledningsarbeten inom Upplands Väsby kommun. Ledningsägargruppen består av representanter från teknik & fastighet och samtliga ledningsdragande bolag som genom avtal med kommunen har rätt att nyttja allmänplatsmark (gatu-, park-, och naturmark m.m.) för nyanläggning samt för drift och underhåll av det enskilda bolagets ledningsnät. De ledningsdragande bolagen försörjer kommunens invånare med el, tele, fjärrvärme och vatten och avloppsledningar. Teknik & fastighet samordnar om- och nybyggnad av gatunätet och belysningsanläggningar med bolagen. Teknik & fastighet och bolagen skall enligt avtal avisera samtliga pågående och planerade projekt årsvis på samordningsmöten. Teknik & fastighet sammankallar till gemensamma träffar en gång per kvartal och sammanställer mötesanteckningar och kontaktlista över samtliga representanter från respektive bolag och teknik & fastighet. Mötesanteckningar och kontaktlista distribueras till samtliga deltagare samt Stadsbyggnadskontoret, exploateringsavdelningen, lantmäteriavdelningen, teknik & fastighet och övriga berörda inom respektive bolag. Kontaktpresoner för samtliga kända ledningsägare inom kommunen finns samlade i en ledningsägar förteckning. Ledningsägarförteckning finns på kommunens hemsida. www.upplandsvasby.se

5.2 Samlingskarta Samtliga befintliga ledningar exempelvis VA- el-, tele- fjärrvärme- fjärrkylledningar, kabel TV, bredband- och optokablar skall redovisas och samordnas med arbetena för gator, vägar, vatten och avlopp. Underlag till samanställningen av befintliga anläggningar skall inte vara äldre än två månader. Adresser till ledningshavande organisation med kontaktpersons namn och telefon nummer kan erhållas av teknik & fastighet; se kontaktpersoner. På samordningshandlingarna skall samtliga befintliga och planerade ledningar och kablar med tillhörande anordningar redovisas.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 95 (128)

Samordningshandlingarna ska innehålla alla kända planerade och befintliga underjordiska anläggningar typ vatten, avlopp, el, tele, gas, fjärrvärme, fjärrkyla, kabel TV, bredband, pumpstationer, specialbrunnar, förankringar, tunnlar, grundförstärkningar, detaljlösningar m.m. Samlingskarta upprättas i samråd med projektledaren i skala och omfattning. Primärkartan skall ej vara med på områden där förändringar kommer att ske. Enbart blivande förhållande skall där redovisas och anslutas till intilliggande primärkarta.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 96 (128)

KAPITEL 6 Park 6.1 Styrande dokument Se 1.1 Styrdokument

6.2 Anläggning av vegetationsytor 6.2.1 Gräsytor Typ

Växtjord

1.Bruksgräsmatta, högvuxet gräs

100 mm

300 mm

2.Slaghacksytor

100 mm

200 mm

50 mm

100 mm

3.Slänter och diken

Fukthållande lager

Allmänna krav på växtjord: se Tabell DCL/1. Växtjordens näringsinnehåll vid alt 1 ska vara, (AL-analys(mg/100g lufttorr jord): Ledningstal, Lt: 1,5-3,0 Kväve, NO3-: 10-25 Fosfor, P: 4-8 Kalium, K: 8-16 Magnesium, Mg: 6-8 Sulfidsvavel: 0 Gräsfröblandningar: 1.Gräsytorna skall ej innehålla grässorterna Hårdsvingel, Fårsvingel, Rödven eller Engelskt rajgräs. 2.Gräsytor i anslutning till, (0 – 3m), planteringsytor skall ej innehålla rödsvingel med långa utlöpare.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 97 (128)

3.Gräsytorna bör innehålla minst 25% hård- och fårsvingel; samt minst 30% rödsvingel med långa utlöpare, (utom där planteringsytor förekommer i själva slänterna). % avser viktprocent. Utsädesmängd: 2,0 kg per 100 kvm. 6.2.2 Planteringsytor Typ

Växtjord

Fukthållande lager

Perenna växter

300 mm

300 mm

Buskar

400 mm

300 mm

Allmänna krav på växtjord: se Tabell DCL/1 i Anläggnings AMA 07. Växtjordens näringsinnehåll vid AL-analys(mg/100g lufttorr jord) ska vara: Ledningstal, Lt: 1,5-4,5 Kväve, NO3-: 10-25. (Kvävet finns kvar i jorden endast en kort tid. En stor del tas upp vid den naturliga nedbrytningen av humusämnen i jorden). Fosfor, P: 4-8 Kalium, K: 8-16, (16-32, vid näringskrävande perenner). Magnesium, Mg: 6-8 Sulfidsvavel: 0 Kompletterande näringstillförsel, (speciellt kväve), skall alltid tillföras första och andra växtperioden. Det finns därför alltid ett behov av näringsanalys varje år till dess växterna är etablerade. Anm. För perenner som inte är näringskrävande skall speciella jordar tillverkas. 6.2.3 Träd Typ Träd

Växtjord 600 mm

Fukthållande lager 300 mm

Växtjordens översta lager skall bestå av 400 mm ytjord med mullhalten 10 – 15 viktprocent. Allmänna krav på ytjord: se Anläggnings AMA 07,Tabell DCL/1. Ytjordens näringsinnehåll vid AL-analys(mg/100g lufttorr jord) ska vara: Ledningstal, Lt: 1,5-4,5

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 98 (128)

Kväve, NO3-: 10-25. (Kvävet finns kvar i jorden endast en kort tid. En stor del förbrukas vid den naturliga nedbrytningen av humusämnen i jorden). Fosfor, P: 4-8 Kalium, K: 8-16 Magnesium, Mg: 6-8 Sulfidsvavel: 0 Kompletterande näringstillförsel, (speciellt kväve), skall alltid tillföras första och andra växtperioden. Det finns därför alltid ett behov av näringsanalys varje år till dess växterna är etablerade. Resterande 200 mm växtjord får bestå av mer mineralhaltig jord: mullhalt 1,5 – 5 viktprocent. Area växtbädd: minst 3,0 kvm per träd. Ovanyta växtbädd anläggs minst 150mm ovan omgivande mark. Om omgivande mark består av tung lera skall växtbädden höjas till minst 300mm ovan omgivande mark. Nyplanterade träd skall förses med s.k. trädspegel: elipsformad geotextil. ”Trädspegelns” mått: 750 x 1 500 mm. Geotextilen skall vara genomsläpplig för vatten men ej genomträngbar av kvickrot eller andra rotogräs. Geotextilen skall fästas med träplugg, alt täckas med grus. Dräneringsslang med diametern 50 mm skall anläggas runt rotklump. Slangen förläggs 50 – 100 mm under markytan, samt med innerdiametern 150 mm utanför klump. Slangen skall förses med lock. Varje nyplanterat träd skall vid anläggningstillfället tillförsäkras ett tillväxtutrymme för rötterna om minst 10 kbm. Om tillgängligt utrymme är mindre, på grund av exempelvis en intilliggande vägkropp eller hårdgjord yta, skall förstärkningslagret under dessa ersättas med så kallad skelettjord. Skelettjord 1/3 Växtjord, se Anläggnings AMA 07, Tabell DCL/1, samt nedan angiven spec: Lerhalt: 10-15 viktprocent. Mullhalt: 3–5 viktprocent. Mullen ska vara väl humifierad. 2/3 Krossat material, 65-120mm. Skelettjorden blandas väl och påföres i lagertjocklekar på 200-250mm med komprimering och vattning av varje lager. Efter vattning ska varje lager kompletteringsfyllas med ovan specificerad jord. Skelettjorden får inte tippas från hög höjd på grund av risk för fraktionering av materialet.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 99 (128)

Planteringsstöd utförs enligt Principritning DDC. 11.2 i Anläggnings AMA 07 Texter som skall införas i förfrågningsunderlag där trädplantering ingår; DDB.22

För växtmaterialet gäller: Att det inte får vara odlat söder om breddgrad 52o eller väster om holländska

gränsen. För varje art/sort anges var växtmaterialet har odlats under de tre senaste åren. Undantag från detta kan ges under speciella omständigheter och efter godkännande från beställaren. Beställaren skall beredas möjlighet att på plats på plantskolan få undersöka och bilda sig en uppfattning av växtbetingelser och övriga omständigheter kring det beställda materialet. Mellanomlastning av träd får inte utföras. (Om det måste utföras skall det ske med personal som har trädgårdsutbildning och detta skall verifieras) I första hand skall E - material användas om det finns. Leveranskontroll med protokoll skall alltid utföras trädgårdsutbildad personal.. Vid vårplantering och leverans från varmare länder/områden skall leveransen anpassas så att inte växtmaterialet har vegeterat. Vid höstplantering skall växtmaterialet vara väl avmognat vid leveransen. 6.2.4 Värdeavdrag Om växtmaterialet avviker från i handlingarna angivna värden och/eller kvalitet görs avdrag enligt nedan. Träd 1. Avviker ett träd med en (1) mindre storleks- och eller kvalitetsklass från värdet, görs avdrag med 30% på priset för trädet. 2. Avviker ett träd två (2) mindre storleks- och eller kvalitetsklass från värdet, görs avdrag med 60% på priset för trädet. Buskar

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 100 (128)

1. Avviker 5-10% av buskarna i en plantering en lägre (1) storleks- och eller kvalitetsklass från angivet värde, görs avdrag med 25% på priset för hela planteringsytan . 2. Avviker 10-20 % av buskarna i en plantering en lägre (1) storleks- och eller kvalitetsklass från angivet värde, görs avdrag med 50% på priset för hela planteringsytan . 3. Avviker 5-10% buskarna i en plantering två lägre (2) storleks- och eller kvalitetsklass från angivet värde, görs avdrag med 50% på priset för hela planteringsytan . 6.2.5 Vite Vite på grund av skador på träd i stadsmiljö, gata och park vid schaktarbeten och /eller dylikt. Vite per träd: minst 100.000 kronor. Vitet ska betalas med hela beloppet när: Stam eller krona eller rot har skador på 10 % eller om den samanlagda skadan uppgår till 10% Vid mindre skador än 10 % ersättes dessa med de verkliga kostnaderna för att ex renskärning av grenar.

6.3 Anläggning av hårdgjorda ytor Se kapitel 2 gatubyggnad

6.4 Anläggning av lekytor Anvisningarna är under upparbetning och kommer att föras in i senare upplaga. För råd och anvisning kontakta teknik & fastighet telefon: 08-590 910 00

6.5 Utrustning Anvisningarna är under upparbetning och kommer att föras in i senare upplaga. För råd och anvisning kontakta Teknik & fastighet telefon: 08-590 910 00

6.6 Skötsel och underhåll 6.6.1 Skötsel av vegetationsytor under garantitiden Anvisningarna är under upparbetning och kommer att föras in i senare upplaga.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 101 (128)

För råd och anvisning kontakta teknik & fastighet telefon: 08-590 970 00 6.6.2 Skötsel och underhåll av kommunala anläggningar Se kapitel 12 Drift och underhåll

6.7 Tillstånd gällande privat brukande av kommunens mark Kontakta kommunen stadsträdgårdsmästare tel. 08 590 970 00

6.8 Policy för trädfällning på kommunal mark Kontakta kommunen stadsträdgårdsmästare tel. 08 590 970 00

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 102 (128)

KAPITEL 7 Konstbyggnader 7.1 Styrande dokument Se 1.1 Styrdokument

7.2 Broar och tunnlar Befintliga broar skall finnas registrerade i kommunens broliggare och vara införda i BaTman där uppgifter om bl. a. brotyp, byggår, tillåtet tryck, konstruktion, längd, fri höjd, material, grundläggning, besiktningsdatum och ritningar ska finnas. (se även kapitel 12.6) Material och utformning vid nybyggnad bestäms från fall till fall. Förfrågningsunderlag tas oftast fram i form av en förslagshandling. Dimensioneringsförutsättningar för broar: - Fri höjd: 4.7 m (betong), 5.1 m (lätta konstruktioner) - Fri bredd: 3,1 m (gc-bro) för tunnlar: - Fri höjd: 4.7 m (betong), 5.1 m (lätta konstruktioner). Gäller vägtunnel. - Fri höjd: 3,1 m - Fri bredd: 4 m (gc-bro) Broar och tunnlar skall klotterskyddas

7.3 Trappor I första hand bör färdiga konstruktioner användas. Material m.m. avgörs från fall till fall. Trappan skall förses med barnvagnsramp, ramp för funktionshindrade och vilplan. Om inte skall detta motiveras. TRAST, VGU kapitel tillämpas.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 103 (128)

7.4 Stödmurar L-stöd används i första hand. Ytskikt m.m. avgörs från fall till fall. I andra hand används platsgjutna konstruktioner. Även andra material och varianter kan användas där så är motiverat ur t.ex. estetisk synvinkel. Murarna skall klotterskyddas efter att de har uppmonterats.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 104 (128)

KAPITEL 8 Belysning 8.1 Styrande dokument Se 1.1 Styrdokument

8.2 Ledningar Förläggning av kabel i mark 4 ledarsystem NIXE 4 x 10 gul Upphängning av kabel i luft 4 ledarsystem ALUS 4 x 25 Förläggning i järnstolpe EKK-Ligh 3x1,5 mm

8.3 Kabelskydd Kabelskyddsrör SRN 50/42 vid förläggning under korsande gata/väg Plastband 125/50 används endast tillsammans med kabelskyddsrör. Kabeltak

8.4 Fundament Fundament av typ MEAG eller likvärdigt används. Storlek bestäms av dimensionen på stolpen samt av stolpens placering, vid placering i slänt kan fundamentets storlek behöva ökas för att uppnå rätt stabilitet. Erforderlig packning skall utföras runt fundament för att uppnå rätt stabilitet. Fundamentet skall placeras min 0,25 m från vägkant, fundamentets överkant skall vara minst 0,05m dock högst 0,07 m över omgivande mark i ej plogbar yta.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 105 (128)

I plogbar yta skall fundamentens höjd vara lika som beläggningsytan.

8.5 Stolpar Vid nyanläggningar skall stolpar vara galvade och försedda med extra korrosionsskydd vid marknivån om inte annat anges. Vid flyttning av stolpe skall stolpen kontrolleras beträffande skador, korrektion, mm innan den får återmonteras. Skadad stolpe får ej återmonteras. Efter montering skall stolpen kontrolleras så att den står lodrätt. Lutande stolpe skall riktas. Vid riktning av stolpe bör packningen runt fundament kontrolleras.(se 8.4) På belysningsstolpe får endast vägmärken och gatunamnskyltar placeras utan tillstånd om inget annat anges.

8.6 Armaturer Gator och vägar: Armatur ASEC Solaris eller likvärdig med olika effektstorlekar om inte annat anges. Övergångställ: Philips crosslight eller likvärdig Gc-vägar och park: Avgörs från fall till fall beroende på var gc-vägen finns geografiskt. Gc-tunnel: Armatur Othello eller Anita med galler, färg grafit med kompaktlysrör 18 W eller liknande.

8.7 Ljuskällor Ljuskällor på gator, vägar och gc-vägar skall vara högtrycksnatrium i olika effekter. I kommunens centrala delar, i parker och andra torg och platser väljs armaturer och ljuskällor i samråd med stadsträdgårdsmästaren och stadsarkitekten.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 106 (128)

8.8 Drift Drift av Upplands Väsby kommuns egna belysningsanläggningar sköts för närvarande av kontrakterad driftsentreprenör

8.9 Besiktning Besiktning av kommunens elanläggningar utförs av kontrakterad driftsentreprenör i samråd med kommunen.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 107 (128)

KAPITEL 9 Trafik 9.1 Styrande dokument Se kapitel 1.1 Styrande dokument

9.2 Allmänt Utrustningsplan En utrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: ● vägmärken ● vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande anordningar, mm) ● vägmarkeringar ● vägkantsutmärkning ● refuger, kantsten, stödmurar ● trafiksignaler ● hastighetsreducerande åtgärder ● vägbelysning Vägutrustning som kräver formella beslut skall särskilt markeras. Samtliga vägmärken, gatunamnskyltar och vägmarkeringar som utförs vid ett ny- eller ombyggnadsprojekt skall finnas redovisade på en utrustningsplan Planen skall även redovisa befintliga vägmärken, gatunamnskyltar och vägmarkeringar som skall bibehållas. Om de skyltar som skall bibehållas har nedsatt reflexförmåga, synbarhet eller andra skador bör det föreskrivas att de skall bytas ut. Rivning av vägmärke och fräsning av befintlig målning bör också anges antingen i text eller på lämplig planritning. Det är av vikt att det alltid finns en utrustningsplan och att denna upprättas i så tidigt skede som möjligt. Vid upprättandet av utrustningssplanen kan det t. ex. visa sig att planerade träd bör justeras i läge eller att vägområdet måste utökas för att nödvändiga vägmärken (lokaliseringsmärken) kan sättas upp. Det kan också upptäckas brister i vägutformningen som kan rättas till och som annars skulle kräva både varningsmärken och bakgrundsskärmar e. d. Det bör dock uppmärksammas att alltför tidigt ( ibland flera år i förväg) utförda utrustningssplaner måste revideras inför utförandet. Under tiden kan nämligen såväl lagstiftning och regler som tillämpningsföreskrifter och praxis ha ändrats.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 108 (128)

Lokal trafikföreskrift (se 9.3.2 Lokala trafikföreskrifter) Flertalet av vägmärken kräver, för dess juridiska giltighet, att lokala trafik föreskrifter (LTF) utfärdas av tjänstemän på teknik & fastighet i enlighet med delegation från tekniska nämnden. LTF berör vägar där Upplands Väsby kommun är väghållare. Teknik & fastighets handläggare av LTF kontaktas i god tid, minst tre veckor, före planerad skyltuppsättning. Gatunamnskyltar (se 9.2.3 Gatunamnskyltar) Planering av nya lokaliseringsmärken eller gatunamnskyltar inom projektets ram kan innebära att märken/skyltar bortom entreprenadgränsen måste kompletteras/ändras. Dessa kompletteringar/ändringar skall ingå i projekteringen. För gatuskyltar gäller att både gatunamnet och adressnumret ska stämma överens med beslutet som fattas av byggnadsnämnden i Upplands Väsby. eknik & fastighets handläggare av gatunamnskyltar kontaktas i god tid, minst tre veckor, före planerad skyltbeställning. Gatunamnskyltar sätts upp dubbelsidigt samt att hela gatunamnet skall anges i sin helhet. Text storlek 40-80mm Samspel vägmärken och vägmarkering Det bör uppmärksammas att det oftast finns ett samspel mellan vägmärken och vägmarkeringar. Några trafikanordningar innebär att utmärkning med både vägmärke och vägmarkering måste ske. Sådana anordningar är: övergångsställen, väjningsplikt och stopplikt. 9.2.1 Vägmärken Styrande dokument (se 9.1 Styrande dokument) De grundläggande reglerna för vägmärkenas utseende och användning finns i Vägmärkesförordningen 1978:1001 (VMF). Föreskrifter, råd och anvisningar finns i f. d. Trafiksäkerhetsverkets ”Regler om vägmärken och trafik” (RVT). Både VMF och RVT skall tillämpas. Närmare anvisningar finns även i TRAST och VGU. Material Vägmärken skall utföras antingen av strängpressad aluminiumprofil förstärkt i märkets övre och nedre del med påsvetsade eller pånitade vinkellister motsvarande BLF-profil respektive SM-skylt eller likvärdig. Från tidigare nämnda undantas toppmonterade och plana vägmärken samt s. k. reflexrör. Förstärkning med korrugerad plåt eller likvärdig tillåts ej. Samtliga vägmärken skall vara klotterskyddade.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 109 (128)

Val av reflexmaterial Vägmärken indelade i vägmärkesförordningens kap 2 § 1 skall vara hög reflekterande av typ Diamond Grade (DG) enligt följande: Märke A, B,C och D Märke E, F,G, H, I och J ( Vissa av dessa märken skall vara helreflekterade.) Märke X Märke T och S (I vissa fall.) Placering För vägmärken placerade ovanför körbana på portal, gäller att märkets understa kant, ej placeras lägre än 4,7 m över körbanenivå. Övriga vägmärken/vägmärkeskombinationer får ej placeras med märkets/kombinationens underkant lägre än 1.5 m över marknivå. Där gående eller cyklister kan förekomma ökas höjden till minst 2.5 m. Märkets/märkeskombinationens bredaste del får inte placeras närmare än 0.5 m från körbanans/gångbanans beläggningskant. Montage Normalt skall vägmärken monteras på eget stolprör vars längd anpassas så, att stolpens övre del inte är synlig ovanför skyltens översta kant. Körfältsvägvisare monteras på eftergivlig portal. Vägvisare skall vara ytterbelyst. Uppsättningsanordningar (stolpe, fundament m.m.) för lokaliseringsmärken skall dimensioneras för projekterad vägvisning kompletterad med ytterligare ett vägvisningsmål per färdriktning. Fastsättningsanordningar (klammer BLF) skall vara av aluminium. Vid montering på belysningsstolpe skall anpassade fästen användas. Fundament, stolpens/portalens övriga dimensioner skall följa skylttillverkarens anvisningar och redovisas till Teknik & fastighet. Storlek Vägmärken skall vara i normal storlek. Vägmärken uppsatta på vänster sida i färdriktningen får vara i understorlek. Det sistnämnda gäller ej vägmärke C 31 (”Begränsad hastighet”) och B 3 (”Övergångsställe”) som regleras i RVT. Behov att sätta vägmärken även på vänstra sidan i färdriktningen kan förekomma vid t. ex. vida anslutningar i en cirkulationsplats eller på en väg med flera filer i samma färdriktning. Förutsättningen för att här nämnda utmärkning kan genomföras, är att uppsättningen sker på en mittrefug/mittskiljeremsa eller dylikt. Understorlek i övrigt regleras i VMF och RVT. Ev utgår

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 110 (128)

Samspel vägmärke och vägmarkering Vägmärken: B 1 (”Väjningsplikt”), och B 2 (”Stopp vid vägkorsning eller järnvägskorsning”) samt B 3 (”Övergångsställe”) skall alltid kompletteras med respektive vägmarkering. 9.2.2 Vägmarkeringar Styrande dokument De grundläggande reglerna för vägmarkeringens utseende och användning finns i Vägmärkesförordningen 1978:1001 (VMF). Föreskrifter, råd och anvisningar finns i f.d. Trafiksäkerhetsverkets ”Regler om vägmärken och trafik” (RVT). Både VMF och RVT skall tillämpas. Närmare anvisningar finns även i TRAST och VGU. Material Normalt skall utlagd vit termoplastisk massa användas; gul markering utförs i färg. Närmare kravspecifikation finns i AMA 07 För provisorisk körfältsmarkering kan orange färg användas. Bredd Längsgående vägmarkering skall vara 10 cm breda. Tvärgående vägmarkering regleras i RVT. Linjetyp Se VGU Se även 2.7 Trafiksäkerhetsåtgärder 9.2.3 Gatunamnskyltar Tillämpning Normerna är avsedda att tillämpas vid skyltsättning av nya områden samt vid utbyte av skadade eller äldre skyltar. För skyltar där läsbarheten understiger 10 m skall de bytas ut till nya. Typ 1. Placeras vid gatuhörn och matarled eller motsvarande mittemot infart. Placeras vid väg vars namn finns på skylt typ 1. Placeras som alternativ till 1 och 2.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 111 (128)

1.

F 11. Placeras i gatuhörn och matarled

2.

F 15 Placeras vid väg vars namn finns på skylt typ 1

3. Alternativ 1 och 2. Lokaliseringsmärken Typer: F 1 utformad som vägmärke (Vägvisare till inrättning m.m.) dubbelsidig (2 stycken skyltar). Gatunamnsskyltar, skyltar till inrättning samt till lokala mål skall vara av högreflexterande med (vit botten/svart text) och text storlek 40-80 mm Material: SM-skyltar eller strängpressad aluminiumplåt motsvarande SM-press eller BLF-profil. Färg: Vit botten med svart text och bård. TSV:s anvisningar för vägmärken skall följas. Alfabet och siffror: Bokstäver och siffror skall vara godkända av TSV. Texthöjd: 1 – TSV:s anvisningar för textstorlek skall användas.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 112 (128)

2 – siffror 80 mm 3 – Text 40/80 mm. Höjd: TSV:s anvisningar för vägmärken skall följas. Längd: Längden anpassas till antalet tecken på skylten samt till TSV:s normer. Uppsättningsanordning: Fundament: Rörfundament skall normalt användas. Fundamentets dimension anpassas till den totala skyltytan enligt skylttillverkarens anvisningar. Stolpe: Stolpe för skall utföras av varmgalvaniserat stolpe med diametern 60 mm. Klammer: Vid uppsättning av skylt skall BLF klammer användas. För att förhindra vridning av skylt skall klammer förses med stoppskruv. Vid montering på belysningsstolpe skall stolpens yta skyddas mot stoppskruvens mekaniska åverkan. Skylttext: Gatunamn och gatunummer: Gatunamn och gatunummer skall till fullo vara utskrivna samt gatunummer Skylttext: Skylttext skall alltid utvisa gatunamn och gatunummer. Placering: Läget för skyltplacering i enlighet med TSV:s regler för placering av

vägvisare.

Placering i höjdled: Generella regler: Skyltar skall placeras så att de lätt kan observeras av trafikanter och ej är siktskymmande. Endast gatunamnskylt: Skylt placeras med nedersta skyltens underkant lägst 2.5 m över beläggning. Skylt placeras i enlighet med TSV:s normer för vägvisning. Gatunamnskylt och vägmärke: Vid montering på en och samma stolpe skall gatunamnskylten alltid sitta över vägmärket. B3 skall alltid toppmonteras

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 113 (128)

Placering i sidled: Stolpe till skylt skall vara placerad så att avståndet 1,5 meter uppnås till närmast sidokant skylt från vägkant. Om totalbredden utanför beläggningen ej medger detta placeras stolpen vid tomtgräns eller på husfasad. Placering på belysningsstolpe: Skylten får fastsättas på en belysningsstolpe om stolpens placering motsvarar kraven. På målade stolpar skall anpassade fästen användas så att ej skada uppkommer.

9.3 Föreskrifter och beslut 9.3.1 Tillfälliga trafikföreskrifter Vid vägarbeten behöver man ofta göra inskränkningar eller på annat sätt reglera fordonstrafiken. Enligt 10 kap. 14 § trafikförordningen (1998:1276) får den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom området meddela föreskrifter med särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka om det behövs under kortare tid på grund av vägarbete eller liknande arbete, på grund av skador eller risk för skador på vägen eller om det behövs på särskild vinterväg över istäckt vatten. Väghållarens mandat att fatta beslut enligt ovan medger möjlighet att snabbt kunna vidta nödvändiga åtgärder vid situationer av mer akut karaktär. Följande föreskrifter får meddelas: Förbud mot trafik med fordon eller med visst slag av fordon. Begränsning av axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt. Begränsning av bredd eller längd på fordon, fordonståg eller last. Förbud mot omkörning. Förbud eller påbud att svänga eller köra i viss riktning. Förbud mot infart Lägre hastighet än vad som annars gäller. Stannande eller parkering Väjningsplikt Minsta avstånd mellan fordon. Vid vägarbete eller liknande arbete, som berör vägsträckor inom två eller flera myndigheters väghållningsområde, skall föreskrift meddelas av den myndighet, som håller den väg, som till största delen berörs av vägarbetet eller skadan.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 114 (128)

Föreskrifter enligt 10 kap 14 § TrF är inte att betrakta som vilken annan föreskrift som helst. Det är dock lämpligt att utforma dem som vilken annan föreskrift som helst. Detta betyder när det gäller utformningen och tillkännagivandet att det är lämpligt att utforma dem i enlighet med de bestämmelser som gäller för statliga myndigheters föreskrifter. Enklast kan vara att utforma föreskrifterna som om de vore lokala trafikföreskrifter med: Beslutande väghållningsmyndighet. Föreskriftstyp (något av ovanstående) Beslutsdatum. Lagrum för beslutet (10 kap. 14 § trafikförordningen) Gällandetid. Underskrift av delegat Tillfälliga trafikföreskrifter samlas i en för ändamålet avsedd pärm eller liknande, exempelvis sorterade i alfabetisk ordning, så att man vid behov enkelt kan hitta beslut som t.ex. kan vara avgörande för utgången av en eventuell rättsprocess. Likaså kan det vara lämpligt att meddela polismyndigheten, kollektivtrafikföretag och andra berörda, om besluten. 9.3.2 Lokala trafikföreskrifter Se Trafikförordning (1998:1276)

9.4 Vägarbete 9.4.1 Allmänna bestämmelser Juridiskt är kommunen väghållare med därtill tillhörande väghållaransvar. Undantagna är de vägar där Trafikverket, vägföreningar eller enskilda fastighetsägare är väghållare. Den praktiska handläggningen är tilldelad teknik & fastighet. Beredning och beslut om schakt- och öppningstillstånd, på offentligt mark, beslut om trafikföreskrifter samt kontroll ansvarar teknik & fastighet för. Lagstiftningen säger att vägarbeten på platser där allmänheten har tillträde skall märkas ut och stängas av så att ingen kommer till skada. Lagstiftningen säger också att erforderliga utmärkningar och skydd skall användas för att inte arbetstagare skall skadas av trafikanter. Väghållaren skall lämna erforderliga anvisningar om hur trafikföring, utmärkning och fysisk avstängning skall utföras samt kontrollera tillämpningen. Varje vägarbetsområde måste planeras efter

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 115 (128)

de anvisningar som teknik & fastighet anger för trafikföring och trafikantskydd. Vid arbeten skall TA-plan upprättas (9.4.3 Tillfälliga trafikanordningsplaner). Vägmärken och övriga trafikanordningar skall hållas hela, rena, rättvända och väl synliga under hela den tid projektet pågår. Dessa skall också fortlöpande anpassas till arbetets förändringar. Under arbetets gång skall alla ändringar mot gällande Trafikanordningsplan meddelas i förväg till teknik & fastighet i god tid före innan de utförs. För varje arbetsområde skall det finnas en namngiven skyltansvarig/utmärkningsansvarig person med erforderlig utbildning. Denne kan av teknik & fastighet åläggas att informera eventuellt berörda såsom boende, husägare, trafikanter, företag m. fl. En särskild blankett enligt bilaga ”Faktablad – Trafikanordningsplan vid vägarbete” finns. Ansökan skall fyllas i och lämnas till teknik & fastighet Ansökningsblanketten finns på kommunens hemsida www.upplandsvasby.se 9.4.2 Påföljder Vid entreprenörens eller personer denne svarar för grova eller upprepade förseelser mot trafiksäkerhet och/eller framkomlighet kan teknik & fastighet: Polisanmäla och stoppa arbetet tills föreskrifterna är uppfyllda. Kräva byte av den person som står ansvarig för arbeten på offentlig mark. För teknik & fastighets entreprenader vägs ett företags hantering av trafik- och säkerhetsfrågor in vid anbudsvärdering. 9.4.3 Trafikanordningsplaner Trafikanordningsplan (TA-plan) är en plan över trafikföringen i och i vissa fall omkring, ett vägarbetsområde, som visar hur utmärkning med vägmärken, vägmarkeringar samt skydd och andra anordningar skall utföras. Av TA-planen skall framgå vägarbetsområdet, d v s den yta som inleds vid första tillfälliga vägmärke (enligt föreskrift) som upplyser/varnar eller förändrar trafikföringen av fordon, cyklar eller gående. Området avslutas vid den på TA-planen redovisade sista avstängningen/markeringen eller tillfälliga vägmärket och där trafiken återgår i sin normala bana. TA-planen skall tydligt åskådliggöra den tänkta trafikledningsmetoden, d v s hur trafiken skall förbiledas, överledas eller omledas. Omledningsmetoden bör endast i undantagsfall godkännas då mycket starka skäl talar emot övriga metoder.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 116 (128)

Vid upprättande av en TA-plan skall särskild hänsyn tas till de oskyddade och funktionshindrade trafikanterna. Före igångsättande av arbete i väg där kommunen är väghållare skall Teknik & fastighet ha getts skälig tid för granskning och godkännande av TA-plan, minst 3 veckor. TA-planen kan antingen redovisas i skissform, som lokal anpassade typritningar eller som kombination av båda. Teknik & fastighet avgör från fall till fall om och i vilken form TA-plan skall redovisas. En TA-plan skall alltid upprättas vid vägarbete. 9.4.4 Riktvärden för vägtrafikbuller Följande riktvärden för vägtrafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybebyggelse eller nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur Ekvivalent (dB(A)) (medelvärden under en viss tid) 30

Maximal(dB(A)) (vid en fordon passage)

Ljudnivå inomhus 45 (natt) (inomhusvärdena gäller för stängt fönster) Ljudnivå utomhus vid 55 fasad (frifältsvärde) Ljudnivå utomhus vid 70 uteplats i anslutning till bostad dB= decibel dB(A)= man filtrerar bort vissa frekvenser för att efterlikna den ljudbild det mänskliga örat uppfattar Avsteg från riktvärdena skall alltid motiveras. ”Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bär hänsyn tas till vad som är teknisk möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan skall inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.” 9.4.5 Vibrationer De geotekniska förhållandena i kombination med trafiken eller i kombination med vibrationer av arbete som utförs kan orsaka oönskade vibrationer för kringliggande fastigheter.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 117 (128)

Vid nybyggnad ansvarar projektledaren för att erforderliga undersökningar utförs och att konstruktioner och arbetsmetoder för att minimera störningar och skador på kringliggande fastigheter används. Målet skall vara att vibrationer på kringliggande fastigheter ej skall orsaka störningar eller skador för fastighetens brukande. I de fall sådana ej kan undvikas skall de begränsas till vad som normalt anses vara acceptabelt. Projektledarna och driftenheten bör tillsammans utföra sådana undersökningar. Det åligger projektledarna att bevaka att för utförandet erforderliga vibrationsundersökningar och mätningar genomförs. Arbetena skall sedan utföras enligt undersökningens direktiv. Riktvärden: Se SS 460 48 61 (9.1 Styrande dokument).

9.5 Sikt Dålig sikt är en källa till incidenter och olyckshändelser i trafiken. Omvänt gäller att tillräcklig sikt är en förutsättning för säker, trygg och komfortabel trafik. Sikten bör anpassas till den hastighet som eftersträvas på gatan eller avsnittet av gatan. Om detta ej går att uppfylla bör hastigheten begränsas till tillgänglig sikt och därmed ge trafikanten förutsättningar att hinna se faror för att undvika olyckor. Självklart skall det vara en strävan efter att åstadkomma en god standard. Vid nyplanering och nybyggnad skall alltid god standard tillämpas medan det i befintliga äldre bostadsområden kan accepteras att låg standard tillämpas. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till TRAST och VGU samt till Svenska Kommunförbundets skrift ”Säkra sikten i tätortstrafiken”. Plan och bygglagen 3 kap 17 § (tomt skall hållas i vårdat skick) Se även kapitel 2.9.3

9.6 Övergångsställen Allmänt Gång – och cykeltrafiken ska ha god framkomlighet vid korsningar med huvudvägar. Trafikanläggningar i kommunen ska vara åtkomliga för alla. Det innebär bl a att övergångställen ska vara anpassade för funktionshindrade.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 118 (128)

Där gående och cyklister korsar gatan i plan bör inte biltrafikens hastighet vara högre än 30 km/h och passagen för de korsande trafikanterna bör ej överstiga en längd av 4,0 m. För att åstadkomma detta krävs ofta särskilda åtgärder som t. Ex. gupp, avsmalningar och sidoförskjutningar. Gupp bör endast användas där ingen annan lösning finns. Vid högre hastigheter än 50 km/t bör signalreglerade övergångställen anläggas. Lagtext: Trafikförordningen 1998:1276 3 kap 61 § Vid ett obevakat övergångsställe har en förare väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just skall gå ut på ett övergångsställe. En förare som närmar sig en obevakad cykelöverfart, skall anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklande och mopedförare som är ute på cykelöverfarten. En förare, som skall köra ut ur en cirkulationsplats eller annars efter att ha svängt i en vägkorsning skall passera en obevakad cykelöverfart, skall köra med låg hastighet och lämna cyklande och förare av moped klass II, som är ute på eller just skall färdas ut på cykelöverfarten, tillfälle att passera. Markering Övergångsställe skall markeras enligt Vägverkets ”Regler om vägmärken och trafik” 9.6.1 Utformning Se kapitel 2.7 Trafiksäkerhetsåtgärder

9.6.2:1 Övergångsställe. Förhöjd yta vid smal gångbana, skala 1:100

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 119 (128)

9.6.2:2 Övergångsställe. Förhöjd yta vid gc-överfart, skala 1:100

9.6.2:3 Övergångsställe. Förhöjd yta vid bred gångbana, skala 1:100

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 120 (128)

9.6.2:4 Övergångsställe. Förhöjd yta vid refug

9.7 Parkering 9.7.1 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning är ett undantag från lokala trafikföreskrifter gällande parkering på de kommunala parkeringsplatser. Regler om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Allmänt Parkeringstillståndet gäller i hela landet på gator och allmänna platser. Det gäller också i de flesta europeiska länder enligt en överenskommelse träffad mellan transportministrarna. Besked om giltighet utomlands kan erhållas från handikapporganisationer eller från respektive lands ambassad. Parkeringstillståndet gäller inte på kvartersmark eller tomtmark om inte markägaren i det enskilda fallet gett sitt samtycket. Kontakta markägaren i varje enskilt fall.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 121 (128)

Giltighet Parkeringstillstånd ger rätt att: parkera under högst tre timmar i följd där lokal trafikföreskrift förbjuder parkering parkera under högst tre timmar i följd där parkering är tillåten kortare tid än tre timmar parkera under högst 24 timmar i följd där parkering är tillåten mer än tre men mindre än 24 timmar parkera på parkeringsplats reserverad för rörelsehindrad under högst den tid som kan finnas angiven på platsen. Parkeringsskiva skall användas om sådan erfordras. rätt att parkera under högst tre timmar på gågata. I vissa kommuner finns föreskrifter om längre tillåten parkeringstid än enligt ovan. Kommunen kan upplysa om vad som gäller. Parkeringstillståndet ger inte rätt att parkera på plats som reserverats för visst ändamål, t ex lastplats, taxiplats, avstigningsplats och vändplats. Avgift Parkeringstillståndet ger inte generellt undantag från skyldighet att erlägga parkeringsavgifter. Flertal kommuner har emellertid beslutat att rörelsehindrad med parkeringstillstånd inte behöver erlägga sådana avgifter. Kontakta kommunen för besked. Övrigt Parkeringstillståndet är personligt och får endast användas när innehavaren själv kör fordonet. Även parkeringstillstånd för passagerare är personligt och får endast användas då innehavaren är med i fordonet. Förlust eller stöld av parkeringstillståndet anmäls till kommunen som utfärdar nytt tillstånd. Förlorat eller stulet tillstånd polisanmäls och spärras genom kommunens försorg. Upphittat tillstånd lämnas till polisen eller den kommun som utfärdat tillståndet. Parkeringstillståndet skall vara placerat på insidan av fordonets vindruta eller motsvarande plats på sådant sätt att framsidan av tillståndet är väl synligt utifrån. För vidare information kontakta teknik & fastighet. 9.7.2 Övervakning Kommunens anlitade entreprenörer övervakar parkering på gatumark. Följande policy skall gälla för parkeringsövervakningen i Upplands Väsby:

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 122 (128)

● Parkeringsövervakningen inom Upplands Väsby skall ske öppet och förebyggande samt präglas av en generös grundsyn. ● Tidsbegränsade parkeringar med utnyttjande av parkeringsskiva skall tillämpas. ● Övervakningen skall inte ha som primärt syfte att ge kommunen intäkter.

9.8 Trafiksignaler Varje beslut beträffande åtgärd i form av nyanläggning eller mer omfattande ändring i befintlig trafiksignalanläggning skall grundas på en utförd utredning. Trafikverkets föreskrifter och allmänna råd för trafiksignaler (VU 94 del 13) gäller vid anläggande av trafiksignalanläggning. Trafiksignalanläggning utförs av trafiksäkerhets- eller framkomlighetsskäl där utredning visar att andra åtgärder ej är tillämpliga. Signalreglerade övergångsställen utförs där tidsluckorna av något skäl är för korta och/eller att korsningspunkten ofta frekventeras av syn- eller hörselskadade. Signalreglerade övergångsställen skall alltid förses med akustisk signal. Trafiksignaler som skall finnas kvar en längre tid och som är i behov av renovering skall förses med diodbelysning. Utbyte av eller helt ny trafiksignal i korsning skall alltid prövas mot alternativet med cirkulationsplats. En total dokumentation skall finnas över varje trafiksignalanläggning (anläggningsinfo). Anläggningarna sköts av kommunen med hjälp av upphandlade entreprenörer.

9.9 Trafikräkning För att systemet skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt måste varje räknepunkt få tilldelat ett unikt punktnummer. Vid detta tillfälle beskrivs även riktningsfördelningen för räknepunkten. Dessa uppgifter kan man få från teknik & fastighet.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 123 (128)

För att få så representativa värden som möjligt bör räkneperiodens längd ej understiga 7 dygn i följd. Dessa dygn bör väljas så att inga extra helger infaller under mätperioden. Räknetillfällen väljs att infalla under den snöfria årstiden och under pågående skoltermin. Mätutrustningens uppgift är att analysera och lagra uppgifter om motorfordon som passerar två gummislangar. Med hjälp av dessa slangar får man uppgifter om färdriktning, hastighet och fordonslängd. Gummislang som sensor medför dock att stor omsorg måste läggas vid val av mätplatsen. Förutsättning för att registrering sker korrekt är t. ex. att fordon passerar rätvinkligt gummislangen, att underlaget (beläggningen) är jämn, att slangarna läggs parallellt med varandra och att inga fordon är stillastående över slangarna. Kontaktperson: teknik & fastighet

9.10 Trafiknätsanalys Dokumentet ”Trafiknätsanalys i Upplands Väsby kommun” är en inventering av gatunätet i Upplands Väsby kommun. I analysen har gatunätet klassificerats, utryckningsvägar och lokaltrafikens linjer dokumenterats, tillgänglig olycksstatistik sammanställts m.m. I analysen har man också redovisat ett förslag till visioner och mål för trafiksäkerhetsarbetet i kommunen. Analysen har antagits av tekniska nämnden och utgör ett planeringsinstrument för det fortsatta arbetet med att vidtaga trafiksäkerhetsåtgärder i det befintliga vägnätet och ger också förslag till förändringar i trafikflödena. Trafiknätsanalysen blev klar hösten 2003.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 124 (128)

KAPITEL 10 Miljö 10.1 Styrande dokument Se 1.1 Styrdokument

10.2 Riktvärden för vägtrafikbuller Se Kapitel 9.4.4

10.3 Vibrationer Se Kapitel 9.4.5

10.4 Miljöklassning Kommunens miljöpolicy skall vara vägledande för val av metoder och material inom teknik & fastighet verksamhetsområde. I de fall (inte) alternativ finns skall försiktighetsprincipen vara vägledande. www.upplandsvasby.se

10.5 Asfalt Asfalt som rives eller fräses skall omhändertas och lämnas på deponi för återvinning. Asfalts deponi skall redovisas till teknik & fastighet. Stenkolstjära I avvaktan på centrala riktvärden har de lokala väghållarna och miljömyndigheterna i de tre storstadskommunerna enats om gemensamma rutiner för hur asfalthanteringen ska ske om man hittar stenkolstjära i äldre beläggningar. Upplands Väsby bör följa Svenska Kommunförbundets rekommendationer, som återfinns i anvisningar från den 18 september 2003, 2003:57.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 125 (128)

10.6 Markföroreningar Tillsynsmyndigheten, miljö- och hälsoskyddskontoret, skall underrättas om att föroreningar påträffats i enlighet med miljöbalken 10 kap. 9 §, se nedan. Därefter skall, i enlighet med 28 § i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, en skriftlig anmälan lämnas till tillsynsmyndigheten (miljö- och hälsoskyddskontoret) för att efterbehandling av förorenad mark ska kunna genomföras, se nedan. Generella riktvärden för förorenad mark finns i Naturvårdsverkets rapport 4638; Generella riktvärden för förorenad mark. Vid brand eller annan katastrof finns risk för markförorening inom vägområdet. Teknik & fastighet svarar för sanering i samarbete med och efter direktiv från miljö- och hälsoskyddskontoret eller räddningsledare. Upplysningsskyldighet Miljöbalken 10 kap. 9 § Den som äger eller brukar en fastighet skall oavsett om området tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Anmälningsskyldighet enligt 9 kap. 6 § Miljöbalken m.m. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 28 §. Det är förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta efterbehandlingsåtgärd i sådana förorenade områden som avses i 10 kap. miljöbalken om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och där denna risk bedöms som ringa. Första stycket gäller inte ifråga om områden som blivit förklarade som miljöriskområden enligt 10 kap. 10 § miljöbalken. Beträffande anmälan enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i 20-25 §§.

10.7 Miljökonsekvenser och miljöpåverkan Krav på förprövning i form av miljöberedning, miljökonsekvensbeskrivning eller annan typ av miljöprövning kan vara aktuell. Tag tidig kontakt för avstämning med miljö- och hälsoskyddskontoret eller Länsstyrelsen naturvårdsenhet.

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 126 (128)

KAPITEL 11 Upplåtelse, tillsyn och avtal 11.1 Styrande dokument Se 1.1 styrdokument

11.2 Schakttillstånd Arbetsanvisningar för tillstånd till och återställande efter arbeten på offentlig plats i Upplands Väsby kommun där kommunen är markägare, utarbetas i varje enskilt fall av handläggare på teknik & fastighet Syftet med lokala föreskrifter är förutom av samordnings- och trafiksäkerhetsskäl även att trygga kvalitet i återställningsarbetet så att anläggning förväntas hålla minst tidigare livslängd. Den som vill schakta i kommunens mark skall ha en kännedom om kommunens lokala schaktanvisningar och i god tid (minst 3 veckor) göra en ansökan till teknik & fastighet Till ansökan skall bifogas ritning visande aktuell sträcka. Önskad tidpunkt för utförandet skall även redovisas. Kommunens handläggare meddelar villkoren för schaktens utförande: Trafikanordningsplan skall upprättas och insändas (se kapitel 9.4.3) Befintliga ledningar i området skall redovisas och tas hänsyn till vid arbetenas utförande (ledningssamordningsritning) En syn skall göras innan arbetena påbörjas Det uppschaktade området skall återställas till ursprungligt skick Kringboende och kringliggande verksamheter som berörs av arbetet skall informeras om verksamhetens art och omfattning i tid och rum. Kontakt skall tas med berörda myndigheter och organisationer (Polisen och Räddningstjänsten) innan arbetet startar. En slutbesiktning skall göras efter arbetenas färdigställande Fem år efter slutbesiktningen skall en garantibesiktning göras

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 127 (128)

11.3 Gatubesiktning i samband med nybyggnad på fastighet Gatubesiktning skall utföras före byggnationen och en efterbesiktning när arbetena är avslutade för att se om några skador uppstått på kommunens egendom under byggtiden. Gatubesiktningen utföres mellan byggherren och Upplands Väsby kommun. Befintliga skador protokollförs och fotodokumenteras av byggherren. Byggherren svarar för eventuella kostnader i samband med besiktningen. Byggherren kallar Upplands Väsby kommun till efterbesiktning när arbetena är slutförda. Mindre gatubesiktning: Utföres av byggherren själv som dokumenterar befintliga skador. Byggherren kallar Upplands Väsby kommun till efterbesiktning när arbetena är slutförda. På samrådsmötet beslutas det med byggherren om vilken form gatubesiktning skall utföras.

11.4 Reklamplats Bygglovspliktig

11.5 Enskilda vägar I kommunen finns tre väghållare: Trafikverket för statliga vägar Kommunen för kommunala vägar Anläggningssamfälligheter/Vägföreningar för privata vägar och enskilda fastighetsägare Kommunen är enligt lag ansvarig för vägar inom stadsplanelagda /detaljplanelagda områden i kommunen. Kommunen har även från Trafikverket tagit över ansvaret för några större vägar inom kommunens väghållningsområde. För område bildade genom byggnadsplan är ägare till fastighet inom området, företrädesvis sommarstugeområden, ansvarig för vägens anläggning och skötsel även om de finns inom kommunens väghållningsområde. I många sommarstugeområden har bildats föreningar för vägens skötsel – vägföreningar. Vägföreningen är i allmänhet bildad enligt lagen om enskilda

TEKNISK HANDBOK Upplands Väsby kommun

Datum: 2012-01-01 128 (128)

vägar från 1939:608. Lagen upphörde 1982 och enskilda vägar bildas nu enligt anläggningslagen 1973:1149. Förvaltningen sker enligt ”Lagen om förvaltning av samfälligheter 1973:1150”. Nytt i anläggningslagen är att även vägar inom detaljplanelagda områden kan ha enskild väghållning. När vatten- och avloppsledningar byggts ut skall teknik & fastighet överföra skötseln till samfällighetsföreningen. Kartor som visar det enskilda vägnätet finns hos teknik & fastighet och lantmäterimyndigheten. Trafikverket medger varje år ett driftbidrag till följande enskilda vägar: Verkavägen Lövstavägen, del II-Byplgr-Lövstatorp Tolanvägen (allm väg 872-268) Frejavägen (allmän väg 872-Rosendalsvägen) Regementsvägen (800) – kommungräns Antunavägen Gamla Frestavvägen I – (872 – Gudbyvägen Gamla FrestavägenII Gudbyvägen – (872) Gudbyvägen (Gamla Frestavägen – 951) Harby Gård – Ödsmarken Sköldnoravägen I (872) – vägskäl Emmylund Sköldnoravägen II till Sköldnora Ekebyvägen I (268( - Ekeby Ekebyvägen II (Ekeby - Kyrkvreten)Gällstavägen (268( - vägskäl B 136 U Nibblevägen (858( - (268) Chalottenborgsvägen (887) – Wäsby allé Fr Nibblevägen Friluftsområde Söderbyvägen Runby Njursta