TEKNISK HANDBOK ÖSTERÅKERS KOMMUN 2000-05-08 Senast reviderad 2003-12-19
FÖRHANDSKOPIA 2004-01-30
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 0.1 .11 .12 .13 .14
TEKNISK HANDBOK Praktisk tillämpning Miljöpolicy Struktur och status Fastställande
KAPITEL 1 PROJEKTERING 1.1
UTREDNING OCH PROJEKTERING .11 Allmänt
1.2
DOKUMENT .21 Branschöverenskomna bestämmelser och anvisningar .22 Branschledande organs normer och anvisningar
1.3
RUTINER VID PROJEKTERINGSSTART .31 Initiera mark- och anläggningsprojekt
1.4
RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT Relationshandlingar Upprätta relationshandlingar Registrera relationshandlingar Besiktningar
.41 .42 .43 .44 1.5
ARKIVERING .51 Arkivhantering .52 Arkivering för offentlig belysning
1.6
RITNINGARS SKRIVFÄLT .61 Ritningsnumrering .62 Namnruta
2
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 PROJEKTERING – FORTSÄTTNING 1.7 .71 .72 .73 .74 .75 .76 .77 1.8
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT Upprätta ritningar Framställa ritningar Leverera förfrågningsunderlag Hantera och upprätta ritningar i entreprenadskedet Hantera relationsritningar Granska ritningar Granska bygglov
.82 .83 .84 .85 .86 .87
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR Gemensamma projekteringsanvisningar för offentlig mark - symboler och ledningssamordning Projekteringsanvisningar för gator Projekteringsanvisningar för parker Projekteringsanvisningar för konstbyggnader Projekteringsanvisningar för samtliga projekt Ritningsstämpeln Granskningsstämpeln
.91 .92 .93 .94 .95 .96
RITNINGARS SAKINNEHÅLL Riktlinjer för att ta fram arbetsritningar för offentlig belysning Kantstöd av granit Fabrikstillverkade refuger Standardkrav för renhållning och snöröjning Hastighetsdämpande åtgärder Bullerdämpande åtgärder
.81
1.9
3
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 2 GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT .11 Föreskrifter och publikationer
2.2
KRAV, TOLERANSER OCH PROVNINGSMETODER VID UTFÖRANDE AV VARMBLANDADE MASSABELÄGGNINGAR OCH BÄRLAGER AV TYP AG .21 Provtagning och analys .22 Krav på hålrumshalter .23 Krav på bindemedelshalter
2.3 .31 .32 .33 .34 .35 .36 .37 2.4
ANVÄNDARANVISNINGAR VID FRAMTAGANDE AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG .41 Allmänna anvisningar
2.5 .51 .52 .53 .54 .55 2.6
DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNADER Typritning 1, principsektion, GC-väg Typritning 2, principsektion, lokalgata Typritning 3, principsektion, huvudgata Typritning 4, tvärsektion av vägområde, lokalgata Typritning 5, tvärsektion av vägområde, huvudgata Typritning 6, tvärsektion av vägområde, förnyelseområde Typritning 7, detalj, granitkantstöd
TYPRITNINGAR, FIGURER OCH TABELLER Stolp- och refugmontering Bärlager av asfaltgrus Sätta släntbeklädnad Fogsand Sättsand (för små- och storgatsten)
AVDRAG FÖR VÄRDEMISKNING AV VARMBLANDADE MASSABELÄGGNINGAR OCH BUNDET BÄRLAGER .61 Avdrag för värdeminskning
4
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 3 KONSTBYGGNADER 3.1
KONSTBYGGNADER OCH RÄCKEN .11 Konstbyggnader - nykonstruktion .12 Konstbyggnader - underhåll .13 Reparera konstbyggnader
KAPITEL 4 GATOR 4.1
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR .11 Tillämpning
4.2
.23 .24 .25 .26 .27 .28 .29 .210 .211 .212 .213 .214
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE Begreppsförklaringar Gemensamma bestämmelser för vägarbete i offentlig mark, gator, torg och parker Planera gatuarbeten Trafikföreskrifter vid gatuarbeten Fordon på parkväg (parkmark) Arbetsmiljöplan mm Trafikanordningsplan (TA-plan) Använda tung avstängning Trafikanordningsmaterial Avstängning - uppföljning- ansvar Kontrollera trafikanordningar vid arbetsområden, Anmärkningar och avgifter Märka ut vägarbetsplatser på varningsfordon och vägmärkesvagnar Personlig skyddsutrustning Tillfälliga hinder på gåyta
.31 .32 .33 .34 .35 .36 .37
TILLGÄNGLIGHET Litteratur Handikappanpassade parkeringsplatser Handikappanpassade övergångställen Busshållplatsutformning Utformning av gångvägar och ramper Ledstråk Terminaler och torg
.21 .22
4.3
5
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 5 PARK 5.1 .11 .12 .13 .14 .15 .16 .17 .18 .19
PARKVÄGAR Geometrisk utformning, allmänna anvisningar Överbyggnader av stenmjöl Sidodiken, allmänna anvisningar Sidodiken, urskålning, jordskärning Sidodiken, urskålning, bergsskärning Sidodiken av markplattor av typen ränndalsplattor, jordskärning Sidodiken av markplattor av typen ränndalsplattor, bergsskärning Sidodiken, ränndal av gatsten, allmänna anvisningar Terrasering, bergsskärning
.21 .22 .23 .24
LEK OCH FOTBOLLSPLANER Sandlådor och lekytor på sand, överbyggnad Slitlager av stenmjöl, överbyggnad Fotbollsplan, grusplan Skyddstängsel för fotbollsplaner
.31 .32 .33 .34 .35 .36 .37 .38 .39
VEGETATION Växtbädd, allmänt Växtbädd för träd i hårdgjord yta Växtbädd för buskar och träd i vegetationsyta Växtbädd för perenner Växtbädd för gräsytor Växtbädd för skelettjord Växtbädd för naturlika planteringar Gräsfröblandningar Uppbindning av stamträd
5.2
5.3
5.4
TRAPPOR OCH MURAR .41 Trappor av granit, stegmått 350x150 mm .42 Stödmurar
5.5
SKYDD AV TRÄD OCH ANNAN VEGETATION VID GRÄVNING .51 Arbetsplan och schaktlov
6
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INLEDNING 0.11
PRAKTISK TILLÄMPNING -01
ALLMÄNT Teknisk handbok för gata- och park är anpassad efter de nya medier och tekniska möjligheter som finns idag. Föreskriften reglerar både utformningen av och de handlingar som utförs för kommunens räkning; handlingar som ligger till grund för både upphandling och genomförande av entreprenadarbeten. Textavsnitten ska fungera dels som bilagor till upphandlingsunderlag och kontrakt, dels som kravspecifikationer till entreprenörer, dels som instruktioner till kontrollanter. Därför är de strukturerade efter och har hänvisningar till allmänt kända, branschöverenskomna arbetsunderlag. Handboken kompletterar dessa med uppgifter som är specifika för kommunens behov. Bestämmelser Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar ska upprättas och arbeten ska utföras: . Lagar, förordningar och föreskrifter . Branschöverenskomna anvisningar och handböcker . Branschledande beställares regler, i tillämpliga delar . Kommunens egna regler, som innefattas i anvisningarna i Tekniska handboken Kommunens anvisningar Kommunens anvisningar meddelas enligt följande: . Genom texterna i Tekniska handboken . Genom hänvisningar till något allmänt verk, som tex Anläggnings AMA 98 m fl . Genom detaljanvisningar
7
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INLEDNING 0.12
MILJÖPOLICY FÖR ÖSTERÅKERS KOMMUN
8
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INLEDNING 0.12
MILJÖPOLICY FÖR ÖSTERÅKERS KOMMUN - FORTSÄTTNING
9
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INLEDNING 0.13
STRUKTUR OCH STATUS -01
ÖSTERÅKERS KOMMUNS TEKNISKA HANDBOK BESTÅR AV 5 KAPITEL. STRUKTUREN VARIERAR DEM EMELLAN. I KAPITEL 2 (GATUBYGGNAD) ANVÄNDS GENOMGÅENDE AMA-KODERNA, VILKET GÖR ATT DET KAPITLET AVVIKER FRÅN DE ÖVRIGA.
-02
HÄNVISNINGAR TILL LAGAR M M Lagar, krav, publikationer, typblad mm gäller i de fall Österåkers kommuns Tekniska handbok hänvisar till utgått eller gammalt material.
-03
STATUS PÅ HANDBOKEN TEKNISKA HANDBOKEN GÄLLER DÄR DEN FÖRESKRIVS SÅVIDA INTE ANNAT ANGES.
10
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
INLEDNING 0.14
FASTSTÄLLANDE Undertecknad fastställer härmed Österåkers kommuns Tekniska handbok att tillämpas från och med 2004-_ _-_ _. Statusen hos Tekniska handbokens dokument är entydig, kommande utgåvor ska vara formellt fastställda för att vara gällande.
Österåker 2004-_ _-_ _
--------------------------------------------------------------------------------------------------Kommunstyrelsens ordförande Exploateringschef
Markeringar: Reviderade dokument kommer tydligt att märkas med revideringsdatum i sidhuvudet.
11
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.1
UTREDNING OCH PROJEKTERING
1.11
ALLMÄNT Innan någon projektering får påbörjas ska förberedande projekteringsmöte alltid hållas, där samtliga förutsättningar för aktuellt objekt gås igenom. Projekteringsmöten ska på exploatörens/ konsultens initiativ hållas när väglinjer och förslag till vägprofiler föreligger och när situationsplan och höjdsättningsplan för parkanläggningar upprättas. Endera parten kan begära projekteringsmöte när så önskas. All projektering ska ske i samråd med Österåkers kommun.
12
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.2
DOKUMENT
1.21
BRANSCHÖVERENSKOMNA BESTÄMMELSER OCH ANVISNINGAR Följande branschöverenskomna bestämmelser och anvisningar tillämpas: Svensk Standard SS AB 92 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 1992, Byggandets Kontraktskommité. ABT 94 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten av år 1994, Byggandets Kontraktskommité. ABK 96 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996, Byggandets Kontraktskommité. Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BST och SS 1990. Bygghandlingar 90, del 7 Lika ovanstående, avser mark- och anläggningarbeten. Anläggnings AMA 98 Allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten av år 1998, Svensk Byggtjänst. Väg 94, Bro 2002 och Tunnel 95 ingår numera i Anläggnings AMA 98. MER 2002 Anläggning Mät- och ersättningsregler - anläggningsarbeten av år 2002, Svensk Byggtjänst. Hus AMA 98 Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten av år 1998, Svensk byggtjänst MR 90 Hus Mät- och ersättningsregler, husbyggnadsarbeten av år 1990, Svensk Byggtjänst. 13
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.2
DOKUMENT
1.22
BRANSCHLEDANDE ORGANS NORMER OCH ANVISNINGAR ATB Väg 2003 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion av år 2003, Vägverket. VU 94 Vägutformning 94, är ett styr- och hjälpmedel för beskrivning av standard och utformning av vägar, Vägverket. Tunnel 95 Allmän teknisk beskrivning för tunnelkonstruktioner av år 1995, Vägverket. Bro 2002 Allmän teknisk beskrivning för brokonstruktioner av år 2002, Vägverket. Brounderhåll 2002 Allmän teknisk beskrivning för konstruktionsfrågor vid brounderhåll av år 2002, Vägverket Allmän teknisk beskrivning för brokonstruktioner av år 2002, Vägverket.Vägutrustning ATB Regler för drift och underhåll Österåkers kommuns skötselentreprenad, driftupphandling av år 2002. Handböcker · Förstudie i vägprojekteringen, handbok av år 1994, Vägverket · Redovisning av vägutredning, handbok av år 1994, Vägverket · Redovisning av arbetsplan, handbok av år 1994, Vägverket · Redovisning av bygghandling ger rekommendationer för vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen, handbok av år 1994, Vägverket · Information om vägprojekt, handbok av år 1994, Vägverket Handbok Formell handläggning av arbetsplaner och miljökonsekvensbeskrivning för vägar, Vägverket. Handböcker Upphandling av byggande, drift och underhåll samt konsulttjänster, Vägverket.
14
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.2
DOKUMENT
1.22
FORTSÄTTNING ARGUS Handbok med allmänna råd om gators standard och utformning av år 1987,Vägverket och Svenska Kommunförbundet.
15
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.3
RUTINER VID PROJEKTERINGSSTART
1.31
INITIERA MARK- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT -01
ALLMÄNT Inför ett nytt mark- och anläggningsprojekt ska man registrera vilka behov som finns, dessutom utse en projektledare.
-02
UTREDNING, PROJEKTLEDNING Det är projektledarens uppgift att · leda en utredning om vilken typ av åtgärder och omfattning som ska genomföras. · sammanställa ett underlag för beställning av konsultarbete · meddela dem som kommer att bli berörda av projektet. Normalt är projektledaren också projektansvarig. Eventuellt kan en särskild projektansvarig person utses.
-03
ANLITA KONSULTER Projektledaren är den som upphandlar konsulttjänster och leder konsultarbetet. Det är viktigt att projektledaren ser till att alla handlingar som upprättas på beställning av kommunen blir beställarens egendom. OBS! Detta är ett avtalbart avsteg från bestämmelserna i såväl ABK som i lagarna om upphovsrätt och mönsterskydd. När man projekterar konstbyggnader med eventuella tillhörande tekniska anläggningar ingår det i arbetet att också ta fram underhållsanvisningar.
16
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.4
RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT
1.41
RELATIONSHANDLINGAR -01
ENTREPRENÖRENS UNDERLAG FÖR RELATIONSRITNINGAR Innan ett färdigt entreprenadarbete slutbesiktigas ska entreprenören lämna en justerad, kompletterad och signerad ritningsomgång till beställaren. Denna ritningsomgång fungerar som underlag för relationsritningar. OBS! För att detta ska kunna hävdas gentemot entreprenören måste det finnas inskrivet i den s k AF-delen (de administrativa föreskrifterna för entreprenaden) redan vid upphandlingen av arbetet.
-02
MARKENTREPRENADER För vissa markentreprenader krävs att man gör en ny inmätning och ritar upp nya relationsritningar.
-03
TOTALENTREPRENADER Vid totalentreprenader ska entreprenören leverera färdiga relationsritningar. OBS! För att detta ska kunna hävdas gentemot entreprenören måste det finnas inskrivet i den s k AF-delen (de administrativa föreskrifterna för entreprenaden).
-04
OFFENTLIG BELYSNING Vid alla arbeten med anläggningar för offentlig belysning ska montören upprätta, datera och signera underlag till ritningsrevidering. Montören ska sedan överlämna dessa till Österåkers kommun som utför ändringar.
17
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.4
RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT
1.42
UPPRÄTTA RELATIONSHANDLINGAR -01
ALLMÄNT I en konsults/ entreprenörs projekteringsuppdrag ingår det att rätta och komplettera ritningarna till färdiga relationsritningar. Han ska grunda sina rättningar och kompletteringar på entreprenörens uppgifter. Arkivering Relationsritningar och de beräkningar som hör till ska arkiveras.
18
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.4
RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT
1.43
REGISTRERA RELATIONSHANDLINGAR -01
ALLMÄNT När ett projekt är slutfört ska projektledaren se till att relationshandlingarna registreras i det system som gäller för kommunen. Projektledaren är också ansvarig för att karteringar, provningsresultat, relationsritningar etc registreras. Drift- och underhållsanvisningar ska överlämnas till kommunen.
19
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.4
RUTINER VID ENTREPRENADAVSLUT
1.44
BESIKTNINGAR -01
DRIFTÖVERTAGANDE Projektledaren är kommunens part gentemot entreprenörer. Den ansvarige som ska sköta drift och underhåll av en ny- eller ombyggd anläggning ska lämna synpunkter på anläggningen innan slutbesiktning.
-02
SLUTBESIKTNING Slutbesiktningen ska genomföras enligt AB 92 alternativt ABT 94, om det inte står något annat i avtalet.
-03
GARANTIBESIKTNING Det är viktigt att projektledaren tar del av den driftansvariges synpunkter innan en garantibesiktning genomförs med entreprenören.
20
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.5
ARKIVERING
1.51
ARKIVHANTERING -01
ALLMÄNT 1. Regler för arkivering av skrivet och ritat material De regler som styr hur kommunen ska hantera skrivet och ritat material finns främst i följande lagar och förordningar: - Tryckfrihetsförordningen I tryckfrihetsförordningen definieras bl a offentlighetsprincipen samt begreppen myndighet och allmän handling. - Sekretesslagen I sekretesslagen står bl a i vilka fall offentlighetsprincipen gäller och hur en allmän handling ska registreras. - Arkivförordningen Arkivförordningen kompletterar arkivlagen med mer detaljerade förskrifter för arkivering. 2. Arkivhållning Arkivhållning är av riksintresse och Riksarkivet är den instans som leder arbetet. Ansvaret för att handlägga exploatering/teknik/mäts enhetsarkiv ligger hos enheten. 3. Arkivhandling Den som är ansvarig för ett ärende eller projekt har också ansvar för att alla handlingar och ritningar (relationsritningar) lämnas över till arkivet när ärendet eller projektet är avslutat.
21
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.5
ARKIVERING
1.52
ARKIVERING FÖR OFFENTLIG BELYSNING -01
ALLMÄNT Ritningar för offentlig belysning arkiveras under överinseende av kommunens belysningsansvarige. Ur elsäkerhetssynpunkt är det viktigt att varje förändring omedelbart noteras och att den som är elansvarig omedelbart får tillgång till den aktuella ritningen.
22
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.6
RITNINGARS SKRIVFÄLT
1.61
RITNINGSNUMRERING -01
ALLMÄNT För att inte flera ritningar ska få samma nummer, eller en ritning ska få flera nummer, måste alla ritningsnummer tas fram i samråd med Österåkers kommun.
23
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.6
RITNINGARS SKRIVFÄLT
1.62
NAMNRUTA -01
ALLMÄNT
-02
TEXTEN I NAMNRUTAN Exempel på namnruta.
-03
ÖVRIG TEXT I ANSLUTNING TILL NAMNRUTAN Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar ska redovisas då de behövs för att man ska förstå ritningens innehåll, anläggningens funktion och hur man ska sköta dess framtida underhåll. Koordinattabell Koordinattabellen ska placeras så att den skiljer sig från ritningens innehåll i övrigt, helst ovanför konsultens namnruta. Om det behövs kan koordinattabellen redovisas på en egen ritning. Orienteringsfigur Orienteringsfigurer placeras i anslutning till namnrutan.
24
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 OCH
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARKANLÄGGNINGSPROJEKT PÅ OFFENTLIG MARK
1.71
UPPRÄTTA RITNINGAR -01
ALLMÄNT Österåkers Kommun ansvarar för samordningen om inte annat anges. I dessa avsnitt beskrivs de regler och anvisningar som gäller för produktion av ritningar. De som måste känna till innehållet i dessa avsnitt är: · Ansvariga för respektive projekt · Granskningsansvarigaför respektive ledningsägare · Elansvarig · Signalansvarig · Teleansvarig · Va-ansvarig · Gatuvärmeansvarig · Stokabansvarig · Arkivansvarig · Konsulter och entreprenörer som är anlitade för respektive projekt
25
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 OCH
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARKANLÄGGNINGSPROJEKT
1.72
FRAMSTÄLLA RITNINGAR -01
ALLMÄNT I Bygghandlingar 90, del 2, kapitel 7, 1-7; BST, SS finns ytterligare beskrivningar av hur man framställer och hanterar ritningar. Här beskrivs ritningsframställning med CAD-teknik. CAD-samordningsansvarig person ska alltid utses om det ej är uppenbart obehövligt. CAD-ansvarig ska bl a säkerställa att en för uppdraget lämplig utrustning och version av CAD-program används samt att all ritningsframställning sker enhetligt.
-02
FRAMSTÄLLA KOPIOR Kopior kan framställas med kopiering, tryckning samt uppritning i plotter (vid flerfärg).
-03
PRELIMINÄRA RITNINGAR . När preliminära ritningar skickas, ska namnrutan vara ifylld, men inte datum- eller godkännanderutorna. I namnrutans statusruta ska det stå “FÖRHANDSKOPIA“. Skriv datumet ovanför ändringstabellen före kopieringen. Vid nästa distribution (som preliminär handling) stryker man över datumet (så att det ännu kan läsas) och skriver det nya datumet ovanför. Till varje ritningsleverans ska det finnas en ritningsförteckning. . När ritningen skickas för granskning skriver man “GRANSKNINGSKOPIA“ i statusrutan. Skriv aktuellt datum ovanför ändringstabellen och stryk tidigare datum (se punkt 1). Hur en granskning ska gå till finns beskrivet i avsnitt 1.76. . När alla ritningar som hör till projektet är godkända ska det noteras i namnrutan. Om ritningen ska utgöra underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man “FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG“ i statusrutan. Ta bort samtliga datum ovanför ändringstabellen och skriv ett nytt datum, gemensamt för hela förfrågningsunderlaget, i namnrutan. Om ritningen ska komplettera en bygghandling skriver man “BYGGHANDLING“. . När en entreprenadupphandling är avslutad ska alla ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten i statusrutan till “BYGGHANDLING“. Skriv också “BYGGHANDLING“ i rutan revidering A.
26
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARKOCH ANLÄGGNINGSPROJEKT
1.72-03 FORTSÄTTNING Skriv datum i ändringskolumnen och “A“ i avsedd ruta efter ritningsnumret nere till höger i namnrutan. Gör detta på alla ingående handlingar. -04
ÄNDRA FASTSTÄLLDA RITNINGAR . Till en ändrad ritning ska det alltid bifogas en kopia av den ändrade sidan i ritningsförteckningen och ett ändrings-PM. Ange alltid gällande ändringsbeteckning. . Själva ändringen ska markeras med aktuell bokstav på fyra ställen: · Vid ändringsstället på ritningen görs ett s k moln runt ändringen (pil med spetsen mot ändringen). Radera tidigare moln. · I ändringstabellen på ritningen. Ange antal ändringsställen, innehåll, datum och signatur. · I namnrutan på ritningen, efter ritningsnumret (ersätter tidigare bokstav). · I förekommande fall, i ritningsförteckningen. Notera den nya beteckningen efter ritningsnummer och datum på den aktuella sidan. Skriv också datum i förteckningsbladets huvud.
-05
ÄNDRA BESKRIVNINGAR . Markera ändringar på beskrivningsblad, material- och arbetsbeskrivningar, rumsbeskrivningar, mängdförteckningar eller andra motsvarande beskrivningar med ändringspilar. Ändringspilarna ska ha en svärtad spets som pekar mot den ändrade textraden. Ändringar som avser flera rader i följd ska markeras med en pricklinje i kanten och med en ändringspil som pekar mot pricklinjen. Texta löpnumret på ändringen i ändringspilen. Alla ändringar som görs vid samma tillfälle ska förses med samma nummer. . Skriv numret på det ändrings-PM som hör till ändringen i revideringsrutan i beskrivningsbladets huvud. Skriv också datum och signatur.
-06
NOTERA I ÄNDRINGS-PM . Om en ritning eller beskrivning ändras, ska ändringen specificeras i ett ändrings-PM. Den utgör underlag för kostnadsregleringar. Alla ändrings-PM ska förses med ett löpnummer och en uppgift om vilken konsult som utfört ändringen. När en ändrad ritning eller beskrivning distribueras ska aktuellt ändrings-PM följa med. . I ett ändrings-PM för en ritning ska ritningens nummer och ändringens beteckning och innehåll finnas med.
27
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 OCH
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARKANLÄGGNINGSPROJEKT
1.72-06 FORTSÄTTNING · I ett ändrings-PM för en beskrivning ska den ändrade sidans nummer, AMAkod eller motsvarande samt ändringens löpnummer och innehåll finnas med Ändrings-PM ska redovisas på närmast följande byggmöte. 1.73
LEVERERA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG -01
ALLMÄNT I ett förfrågningsunderlag ska samtliga handlingar som hänvisar till i projektet anges eller finnas med. Leverans av förfrågningsunderlag ska alltid ske i samråd med Österåkers kommun om ej annat är överenskommet.
28
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARKOCH ANLÄGGNINGSPROJEKT
1.74
HANTERA OCH UPPRÄTTA RITNINGAR I ENTREPRENADSKEDET -01
LEVERERA OCH UPPRÄTTA BYGGHANDLINGAR När en entreprenadupphandling är avslutad ska ritningarna justeras och distribueras som bygghandlingar enligt direktiv från projektledaren. Ritningarna kan distribueras som papperskopior, på diskett eller CD-ROMskiva.
-02
REVIDERA RITNINGAR (BYGGHANDLINGAR) Projektledaren ska beställa revideringen som sedan utförs av projektörerna. Observera att en ritningsrevidering som översänts till en entreprenör betraktas som en beställning. Ritningsrevidering behandlas i kapitel 1.72.
-03
BESLUT VID BYGGMÖTEN · Ändringar som beslutas vid byggmöten ersätter ofta tidigare ändringar av ritningar, beskrivningstexter och PM. För att bli giltiga ska ändringsbesluten protokollföras och protokollen justeras och skrivas på av både entreprenörens och beställarens part enligt kontrakt. · Entreprenören noterar genomförda ändringar med "A" och ritar in dem på den aktuella arbetsritningen.
29
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA HANDLINGAR FÖR MARKOCH ANLÄGGNINGSPROJEKT
1.75
HANTERA RELATIONSRITNINGAR -01
ENTREPRENÖRENS UNDERLAG (VID GENERAL- OCH TOTALENTREPRENAD) När en generalentreprenad är genomförd och det är dags för slutbesiktning ska entreprenören överlämna en justerad, kompletterad och signerad ritningsomgång till projektledaren senast två veckor före slutbesiktning. Dessa ritningar utgör underlag för relationsritningar. OBS! För att detta ska kunna hävdas gentemot entreprenören måste det skrivas in i AF-delen (de administrativa föreskrifterna för entreprenaden) redan vid upphandlingen. Vid en totalentreprenad ska entreprenören leverera färdiga relationsritningar. OBS! Även detta ska alltid skrivas in i AF-delen.
-02
UPPRÄTTA RELATIONSRITNINGAR I konsultens projekteringsuppdrag ska ingå att utifrån entreprenörens uppgifter rätta och komplettera de aktuella ritningarna till färdiga relationsritningar. Relationshandlingar ska upprättas i enlighet med beskrivningar. Projektledaren är ansvarig för att detta sker. Relationsritningar och alla beräkningar som hör till ska arkiveras. Projektledaren tar kontakt med den som är arkivansvarig.
30
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA HANDLINGAR FÖR MARKOCH ANLÄGGNINGSPROJEKT
1.76
GRANSKA RITNINGAR -01
ALLMÄNT 1. Kommunens godkännande Innan arbeten på offentlig mark påbörjas ska ritningarna granskas och godkännas av Österåkers kommun. Det gäller alla ritningar, såväl ritningar som är initierade av kommunen som ritningar upprättade av exempelvis ett ledningsdragande bolag eller av andra byggherrar. Som ritningar räknas också de handlingar, beräkningar och tekniska beskrivningar som ingår i projektet. För att skilja på olika ritningars status ska samtliga ritningar tydligt märkas granskningsritning eller arbetsritning. 2. Ansvar för granskning Av kommunen utsedd projektledare ansvarar för granskning av handlingar inom det egna projektet. 3. Tid för granskning Målet är att kommunens egen granskning ska vara klar inom tre veckor. Vill den som ska utföra arbetet att granskningen ska göras snabbare, måste vederbörande först komma överens om det med den ansvarige projektledaren. Behöver utomstående ledningsägare eller någon annan granska ritningen tar det längre tid. Normalt tar det mellan fyra och fem veckor att göra en granskning. 4. Notera granskningsanmärkningar När en ritning är granskad ska de anmärkningar som ska leda till ändringar noteras på ritningen. Gör noteringarna i ritningens granskningsstämpel, på det sätt som beskrivs i avsnitt 1-87. 5. Sammanställa synpunkterna från granskningen Den granskningsansvarige sammanställer granskningssynpunkterna på en granskningsritning och skickar den tillsammans med ritningsunderlaget för ändring (se nedan). Om någon eller några av synpunkterna som kommit in är motstridiga, ska den granskningsansvarige projektledaren tillsammans med respektive ledningssamordnare besluta i ärendet. Berörda granskare måste sedan omgående få meddelande om beslutet.
31
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7 OCH
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA RITNINGAR FÖR MARKANLÄGGNINGSPROJEKT 6. Ändra och returnera arbetsritningar till kommunen Det är byggherrens projektör som ändrar ritningarna. Om projektören bedömer att den begärda ändringen är olämplig eller orimlig ska han/hon kontakta kommunens granskningsansvarige. För att det ska gå att kontrollera att projektören tagit hänsyn till kommunens påpekanden ska de granskade och justerade ritningarna märkas som “ARBETSRITNING“ och skickas tillbaka till kommunen. -02
GRANSKNINGSSTÄMPEL Använd en särskild granskningsstämpel för att notera ritningsgranskningar. I stämpeln ska granskarna och lednings- eller granskningssamordnaren skriva dels ankomstdatum, dels sina signaturer när granskningen är gjord.
-03
RITNINGAR SOM ÄR UTFÖRDA FÖR KOMMUNENS RÄKNING 1. Ansvar Kommunens egna projekt utformas i regel av en extern projektör. Projektledaren på kommunen är ansvarig för projektörens arbete. 2. Granskning När ritningarna som hör till projektet har tagits fram granskas ritningarna. De ska skickas i tre kopior (röda kopior) till projektledaren hos kommunen. Projektledaren avgör vilka andra, såväl internt som externt, som ska granska varje ritning. Projektledaren avgör också om kommunens granskningsresurser är tillräckliga eller om en konsult måste anlitas. Konsulten får inte ha deltagit i projekteringen. Projektledaren är ansvarig för att ritningarna distribueras till de olika granskarna. 3. Sammanställning, slutgranskning Efter granskningen sammanställer projektledaren synpunkterna som de granskande enheterna antecknat och redovisat. Därefter gör projektledaren en slutgranskning. Vid större projekt kallar projektledaren (oavsett sitt eget “jävsförhållande“) de berörda till ett särskilt slutgranskningsmöte. 4. Justering Granskningsritningen ska efter sammanställningen skickas till projektören för justering. Justeringen görs i samråd med projektledaren, som därför ska behålla en kopia av granskningsritningen för kontroll.
32
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.7
RUTINER FÖR ATT UPPRÄTTA OCH HANTERA HANDLINGAR FÖR MARKOCH ANLÄGGNINGSPROJEKT
1.77
GRANSKA BYGGLOV Stadsarkitektkontoret granskar bygglov. Bygglov erfordras även för skyltar, byggbodar mm för tillfälliga uppställningar på offentlig mark.
33
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.81
GEMENSAMMA PROJEKTERINGSANVISNINGAR FÖR OFFENTLIG MARK – SYMBOLER OCH LEDNINGSSAMORDNING -01
ALLMÄNT Använd enhetliga linjer, beteckningar och symboler på alla ritningar över projekt på offentlig mark. I avsnitt 1-81 samt 1-82 och 1-83 visas de vanligaste markeringarna. Avsnitt 1-84 hänvisar till branschens handbok för broprojektering, 1-91 hänvisar till offentlig belysning och 1-85 till övrig projektering. Om det som ska projekteras inte finns beskrivet i något av avsnitten ovan, ska den projektansvarige meddela vilken markeringsutformning han/hon valt.
-02
BETECKNINGAR PÅ PLANRITNINGAR SOM GÄLLER LEDNINGSSAMORDNING V VH VS S D DR BV B G
Vattenledning Vattenledning högzon Vattensignalkablar Spillvattenledning Dagvattenledning Dräneringsledning Brandvattenledning Brandsignalkablar Gasledning
T T KU SS E EH FK FV
Telekablar Trafiksignalkablar Värmekulvert Sopsugledning Elkablar Elkablar, högspänning Fjärrkyleledning Fjärrvärmekulvert
34
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.81-02
FORTSÄTTNING 1)
Föreslagen resp. bef. stolpe för bel. vägmärke
2)
Föreslagen resp. befintlig signalstolpe
3)
Föreslagen resp. befintlig belysningsstolpe
4)
Föreslaget respektive befintligt träd
Alt.
5)
Föreslagen ledning eller kabel
Alt.
6)
Befintlig ledning eller kabel
7)
Befintlig ledning eller kabel som skall slopas
8)
Ledning, framtida eller redovisad på annan ritning
9)
Proppad ledning
S
S
10) Tryckledning för avlopp 11) Dimensionsförändring för vattenledning 12) Nedstigningsbrunn, cirkulär 13) Nedstigningsbrunn eller ventilkammare 14) Kombinerad dagvatten- eller nedstigningsbrunn 15) Nedstigningsbrunn med sandfång 16) Inspektionsbrunn
35
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.81-02
FORTSÄTTNING 17) Föreslagen respektive befintlig dagvattenbrunn 18) Föreslagen respektive befintlig brandpost 19) Luftningsanordning, Avtappningsanordning 20) Avstängningsventil
VK
SP
DF
21) Vattenkastare, Spolpost, Dricksfontän 22) Föreslagen respektive befintlig bergtunnel 23) Sänke repektive stigort
24) Borrhål respektive tunnelpåslag
25) Område för grundförstärkning för gator 26) Elskåp eller styrapparat 27) Dragbrunn 28) Dräneringsbrunn 29) Gatuvärme
36
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.81-02
FORTSÄTTNING 01) Mittlinjne 02) Kantstöd -gata/GC-väg 03) Kantstöd bef. (som skall behållas - markeras tjockare)
X
X
X
04) Kantstöd bef. (som skall utgå - kryssmarkeras) 05) Refuger (möbleringselement) 06) Beläggningskant - gata/GC-väg 07) Förstärkt kantsten 08) Rännstensbrunnar 09) Dränering 10) Trummor/kulvertar 11)
Rännstensbrunn bef. (som skall utgå - kryssmärks)
12)
Murar, broar, konstbyggnader
13)
Räcke / stängsel / navföljare / tricbloc
14)
Träd (nya och bef. utgående) / trädgrop / häck
15)
Materialgräns (beläggningskant / gräns)
37
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.81-02
FORTSÄTTNING TELE KIOSK
URINOAR
DF
J
F
+34,65 0/000
0/020
16) Telefonkiosk / urinoar 17)
Skärmtak / cykelställ
18)
Dricksfontän / julgransbrunn / flaggstångsbrunn
19)
Reklamskylt / styrapparatskåp / kartskylt
20)
Grundförstärkning
21)
Släntmarkering
22)
Höjdsättning
23)
Längdmätning
24)
Måttsättning (längd/bredd)
25)
Radie / klotoid / längd
26)
Koordinatpunkt
0/031.903 10000
R=12,50
X=76640 Y=104560
38
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.82
PROJEKTERINGSANVISNINGAR FÖR GATOR Till grund för all projektering av gator och vägar ska i tillämpliga delar ligga de föreskrifter som redovisas under kapitel 1-2. -01
SAMMANSTÄLLNINGSRITNING Då ett objekt innehåller fler än 2 stycken höjdsättningsplaner ska en sammanställningsritning upprättas. Sammanställningsritningen ska ange höjdsättningsplanernas ritningsnumrering och läge/ indelning. Vanligast förekommande skalor: 1:200; 1:400
-02
HÖJDSÄTTNINGSPLANER Projekterade gatu- och väghöjder ska anges på var 10:e meter i vägens mittlinje och kanter (kantstenslinje, vägkant och gångbanekant). Radier ska anges och radiernas tangeringspunkter ska markeras. Befintliga anläggningar, fastigheter, häckar, murar mm ska inritas. Nya slänter ska inritas. Dagvattenbrunar ska inritas och höjdsättas. Vanligast förekommande skalor: 1:200; 1:400
-03
BERÄKNINGSKRAV OCH REDOVISNING TILL HÖJDSÄTTNINGSPLANER Samtliga mittlinjer för gator, vägar och GC-vägar ska koordinatberäknas. Samtliga kantstenslinjer, hållplatsfickor, vägskälsradier, refuger mm ska koordinatberäknas. Koordinatförteckningen ska upprättas för samtliga beräknade linjer. Förteckningen ska ange koordinatvärden för var 10:e meter samt för radiernas tangeringspunkter.
39
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.82
FORTSÄTTNING -04
TRAFIKRITNINGAR Trafikskyltning och målning ska redovisas på separat ritningt. Vanligast förekommande skalor: 1:200; 1:400
-05
NORMALSEKTIONER Normalsektioner ska utföras i skala 1:50.
-06
PROFILER På profilritningar ska det anges: -höjdsättning på var 10:e meter -vertikalradiernas tangentpunkter med sektion och höjd -dagvattenbrunnars höjd, sektion och sida -dräneringsledningars längd och sida -plandata Vanligast förekommande skalor: längd: 1:1000; höjd 1:100
-07
TVÄRSEKTIONER Tvärsektioner ska upprättas för minst var 20:e meter. På tvärsektionerna ska redovisning av befintlig marklinje, befintlig vägkropp, staket, häckar, murar mm finnas. Tvärsektioner med full bredd ska upprättas för alla befintliga tomtinfarter. Vid bergförekomst ska tvärsektioner uppritas för minst var 10:e meter. Vanligast förekommande skalor: 1:50; 1:100
40
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
PROJEKTERINGSANVISNINGAR FÖR PARKER Förutom anvisningarna i nedanstående avsnitt gäller Svensk Standard (SS 03 22 62) och de referenser som hör till. -01
SITUATIONSPLANER Allmänt Situationsplan för markarbeten är ett detaljerat program för parkprojekt. Planen ska ligga till grund för en första ekonomisk kalkyl för anläggningen och för dess drift och underhåll. Noggrannheten i situationsplanen ska vara så stor att man kan avgöra mått på halvmetern när i skala 1:400. Nivåerna ska redovisas med marginaler på ± 10 centimeter och med jämna decimeter. Vanligast förekommande skalor · 1:400; 1:200
-02
MARKPLANERINGSPLANER Allmänt Använd som standard rutsystemet som har 400/200-delar till markplaneringsplaner. Blir informationen på markplanen svårtydd, gör också en detaljritning. Den ska i så fall markeras på markplaneringsplanen. Informationen i detaljritningen ska inte finnas med i markplaneringsplanen. Om det behövs en omfattande höjdsättning och måttsättning kan man upprätta en separat höjd- och måttsättningsplan. Förekommande skalor · 1:400; 1:200 Hänvisning Alla ritningar som berör området som markplaneringsplanen visar ska finnas angivna i planens hänvisningstabell.
41
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING -03
PLANTERINGS- OCH UTRUSTNINGSPLANER Allmänt Om växtförteckningen är omfattande, ska man i första hand välja att förlänga ritningen. Om informationen blir svårtydd kan man i stället ta fram en detaljritning. Den ska markeras på planterings- och utrustningsplanen. Inom markeringen kan informationen visas som en enkel illustration. Rita lekutrustning skalenligt och ange säkerhetsavstånd. Förekommande skalor · 1:400; 1:200
-04
ILLUSTRATIONSPLANER En illustrationsplan kan ha situationsplanen som grund. Den behöver dock inte följa situationsplanens beteckningar. Ytorna kan skrafferas och eventuellt färgläggas.
42
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING -05
RITNINGSTEKNISKA ANVISNINGAR Situationsplan - mark Markplaneringsplan Planterings- och utrustningsplan Profiler Sektioner och snitt Höjd och måttsättningsplan Beteckningar
3mm
2,5mm
4 3 4
1 1
3
30
11 3
30
Linjebredd
Anmärkningar
Kommungräns
0,35
Kvartersgräns
0,25
Fastighetsgräns
0,25
Bestämmelsegräns
018
Gräns för arbetsområde
0,70
Överhäng
0,18
Illustrationslinje under mark
0,25
Hägnad, stängsel, staket, plank
(0,18)
Räcke
0,25
Med eventuell typhänvisning
Gräns mellan olika ytor
0,35
Med eventuell typhänvisning
Föreslagen mark
0,50
Befintlig mark
0,18
Terrass
Gäller planterings- och utrustningsplan Gäller sektioner, snitt och profiler
0,25
Måttangivelserna är rekommendationer
Obs! Arbetsområdet skall alltid avgränsas
43
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING Beteckningar C L
Linjebredd
Centrumlinje
0,25
Bef. mark, vänster sidoprofil Bef. mark, höger sidoprofil
0,18
+0,0
Föreslagen höjd
+0,0
Bef. höjd som behålls
+(0,0)
Bef. höjd som utgår
RB+0,0
Brunnshöjd (ök sil)
MK+0,0 0,0
Murkrönshöjd
Anmärkningar
0,18 Noggrannhet: en decimal för situationsplan, mark- och illustrationsplan, två decimaler för övriga handlingar
Föreslagen eller befintlig nivåkurva
0,18
Bef. nivåkurva som utgår
0,18
Koordinatkryss
0,18
Ska alltid finnas på markplaneringsplaner, finns som regel förtryckta
P4
Koordinatbestämd punkt
0,25
FIX 0000
Fixpunkt
0,25
00000
Polygonpunkt
0,25
Lutning anges Obs! Kurvor ska användas när markmodelleringen kräver det på markplaneringsplanen. För enkla lutningar används släntmarkering och höjdsättning. Det underlättar för anläggaren.
(0, 0)
1:3
Y=96320
X=87600
Slänt Markkontur
0,18
44
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING Symbolens stam görs med hål 2 mm. Krondiametern görs 5 därutöver. Om inmätningsplanen redovisar stamdiameter eller krondiameter, kan symbolen kronring företrädesvis göras skalenligt.
Beteckningar
Linjebredd
Bergkontur
0,18
Vägtrumma
0,50
Asfaltbeläggning
0,50
Bef. lövträd och barrträd
0,25
Föreslaget lövträd och barrträd
0,25
Föreslaget och bef. träd i trädgrop
0,25
Bef. lövträd och barrträd med föreslaget skydd mot kringfyllning
0,25
Bef. lövträd och barrträd som ska skyddas under byggnadstiden
0,25
Anmärkningar
Ellipsen görs lika hög som trummans diameter
Gäller situationsplan, markoch markplaneringsplan
45
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING Beteckningar
Linjebredd
Anmärkningar
Träd som tas bort Buskar som tas bort
6
7
Föreslaget lövträd och barrträd samt kod för träslag
0,25
Även hus på kvartersmark illustreras
-2 m-
Byggnad
-2mo
60
BP 120
T
R, E, U B
Gäller planterings- och utrustningsplan
Soffa
0,25
Bänk
0,25
Cykelställ med antal platser
0,25
Bilparkering med antal platser
0,25
Orienteringstavla
0,25
Flaggstång eller flaggstångsfundament Julgransfot
0,25
Hål nr 2 i cirkelmall
0,25
Trafikskylt
0,25
Telefonkiosk
0,25
Bef. brevlåda
0,25
Tas bara med på markplaneringsplanen om den kräver ledningsdragning Bef. telefonkiosk markeras med symbol och illustrationstext
Bef. reklampelare, elskåp, urinoar
0,25
Nedstignings-, spol- samt dräneringsbrunn etc
0,25
Föreslagen dagvattenbrunn
0,25
Antal och riktning på cykelställen anges
Ritas skalenligt och markeras med illustrationstext. Föreslagen liknande utrustning tas bara med om den kräver ledningsdragning Kompletteras med brunnshöjd (ök sil)
46
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING
Beteckningar Föreslagen dagvattenbrunn
0,25
Befintlig dagvattenbrunn
0,25
Bef. belysningsstolpe och belysningsmast
0,25
Föreslagen belysningsstolpe
0,25
Föreslagen belysningsmast
0,25
SP
Spolpost
0,25
DF
Dricksfontän
0,25
Papperskorg
0,25
Trappa
0,25
Trappa med barnvagnsramp 1:10
Linjebredd
Anmärkningar
+höjd anges i underkant på mark i början på trappan och i överkant på den högsta trappstenen Pilen pekar uppåt på trappa och ramp
Ramp med lutningsangivelse
47
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING Om ett underlag upprättas inte bara för situationsplan utan även för markplaneringsplan, planterings- och utrustningsplan, ska redovisningen ske enligt nedan. Beteckningar
Linjebredd
Anmärkningar
Bef. planteringsyta Planteringsyta-buskar Gräsyta Armerad gräsyta Naturmark Asfaltyta Asfaltyta med behandling av stenmaterial Kullersten, fältsten Storgatsten Smågatsten Marktegel Stenmjöl Grus Strid sand, tvättad sand Baksand Träkubb
48
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING Beteckningar
Linjebredd
Olika krav på jord eller andra skillnader mellan plateringsytor markeras med Pl1, Pl2 etc samt förklaring under beteckningarna.
Planteringsyta Planteringsyta Betongplattor
Ska plattorna läggas i mönster i två eller flera färgskalor bör mönster och färgskillnad redovisas med skraffering på situationsplanen eller på detalj. Snitt och sektioner betecknas med bokstäver. Sektioner som ligger i längdmätning betecknas med meterangivelse 0/000
Stenblock Berg i dagen Bergskärning
A R=0,0
Sektionsmarkering Radie Lutningspil eller lågpunktspil Parkväg
P184
Parkväg med koordinatbestämd mittlinje
0,35 Mittlinje 0,18
Den koordinatbestämda brytpunkten ska alltid anges i koordnattabellen. Höjder; som regel på var tionde meter enligt profil. Texten sätts på mittlinjen. Noggrannhet: en decimal. Sätt ut begränsningslinjer.
Lutn. pil
TP ev koordinatsatta Lutningsriktning anges alltid
Parkväg med föreslagen höjd
29.40
R=6.0
Anmärkningar
Parkväg med föreslagen mittlinjeradie
ALT. R=6.0
Parkväg med föreslagen innerkurvradie Parkväg med sidolutningspil
49
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING Beteckningar 1
Kantstöd Fasat kantstöd KS=0 MK+0,0
MK+0,0
Doppat kantstöd
Linjebredd
Olika material anges med sifferbeteckning och förklarande text under 0,35-0,18 beteckningen. Radie anges i förekommande fall. 0,25
Stödmur
0,25
Fristående mur
0,25
Natursten Betong Bef. betong
Anmärkningar
Kompletteras med murkrönshöjd Definitioner: Sektion: skärning efter rät linje Snitt: skärning efter en linje som kan vinklas av plan
Trä, tvärsnitt Ändträ Trä, parallellt med fibrerna Asfalt Makadam
Olika sätt att behandla snitt och sektioner: A, B, C, etc när sektioner och snitt inte ligger i någon längdmätning. 0/000, 0/010, 0/020 etc när sektioner och snitt ligger i längdmätning. Gäller sektioner och snitt
Singel Grus Sand Fyllnadsmassor o
45
Fukthållande lager Matjord
50
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING
Beteckningar
Lökplantering
Linjebredd
Anmärkningar
0,25
Planteringsyta med c/cpunkter som visar växternas placering
000/00 GR-X
Växtslag/antal Gräsfröblandning
X=blandning enligt Österåkers kommuns standardalternativ
51
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.83
FORTSÄTTNING -06
NR
VÄXTFÖRTECKNING VÄXTSLAG
-07 GR-X
Planterings- och utrustningsplan KVALITET
ANTAL
C/CAVST.
ANM.
TRÄD
X
X
XX
X
BUSKAR, ROSOR
X
X
XX
X
GRÄSFRÖBLANDNINGAR Redovisning av gräsfröblandning för aktuellt objekt
Texthöjd i växtförteckningen: 0,25
Växtslag ska alltid anges med en nummerkod. Olika kvaliteter på samma växtslag anges vid behov med bokstavskod. Exempel: Nr
Växtslag
73 a 73 b
Ulmus glabra Ulmus glabra
Svenskt namn
Kvalitet
Antal
c/c
SO 16-18 heister
Anm. Växtmaterialet ska i första hand vara svenskodlat alt. E-planta
Vid plantering där människor vistas ska växtval ske med tanke på allergi.
52
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.84
PROJEKTERINGSANVISNINGAR FÖR KONSTBYGGNADER -01
ALLMÄNT Använd de symboler, linjer och markeringar som beskrivs i Vägverkets Rittekniska handbok för uppritande av broritningar när konstbyggnader ska projekteras. Skriv ut symboler och markeringar i klartext på ritningen.
53
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.85
PROJEKTERINGSANVISNINGAR FÖR SAMTLIGA PROJEKT -01
ALLMÄNT Använd gällande symboler och beteckningar på ritningar över andra områden än gator, parker och konstbyggnader. Skriv ut symbolerna och beteckningarna i klartext på ritningen.
54
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.86
RITNINGSSTÄMPELN
Förklaringar: 1) Objektsnamn 2) Gatunamn, kvartersnamn 3) Kommundel 4) Ritningsslag 5) Skala
55
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.8
RITNINGARS UTFÖRANDE, RITNINGSBETECKNINGAR
1.87
GRANSKNINGSSTÄMPELN
56
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINNEHÅLL
1.91
RIKTLINJER FÖR ATT TA FRAM ARBETSRITNINGAR FÖR OFFENTLIG BELYSNING -01
ALLMÄNT Benämn först de objekt som ska ingå i arbetsritningen.
-02
RITNINGSUNDERLAG Ritningsunderlaget som erfordras finns i någon eller några av följande ritningstyper: · detaljplaneritningar (Pl-nummer) · samordningsritningar (befintliga och planerade ledningar) · trafikanordningsritningar · konstbyggnadsritningar (broar, tunnlar etc) · belysningsschema · aktuellt schema kompletterat med uppgifter från originalschema · manöverkabelschema (slingschema)
-03
RITNINGSFORMAT OCH SKALA Ritningarna ska göras i A3-, A1- eller A1F-format. Vilken skala som ska användas beror på underlaget, men ska vara någon av följande: · 1:100 · 1:200 · 1:400 · 1:500
-04
UTFORMA RITNINGAR Arbetsritningar måste alltid ha ett ritningshuvud. Det ska vara placerat i ritningens högra nedre kant.
57
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINNEHÅLL
1.91
FORTSÄTTNING -05
RITNINGSINNEHÅLL A. Ritningsstomme Ritningsstommen ska innehålla · gatunamn · husnummer (dock inte på ritningar i skala 1:1000) · tydligt markerad konnektionsbeteckning och hänvisningar till angränsande områden. B. Tekniska anvisningar De tekniska anvisningar som ska ingå är · ljuspunkter (ljuspunktsnummer för varje lampa) · ledningar med rörkorsningar · belysningscentraler · kopplingar och skiljeställen · kopplingslådor (dosor). C. Märkningar Använd följande märkningar: · Kabelnummer och fasbeteckningar
1 L1
1 L1
1 L2
1 L2
1
2 st 1x10+10
1 st flerledare och 2 st 1x10+10
1 2 3 3 st flerledare
· Centralnummer · Lampnummer -06
RITANVISNINGAR Rita normalt in alla befintliga anläggningar på arbetsritningarna. Markera ledningsarmar med streckade linjer (- - -) och areor i kabelsektioner. Markera alla nya ledningar med heldragna linjer, utom signalkablar. De ska markeras med streck, punkt, punkt, streck (- ⋅ ⋅ -) både för befintliga (vilket skrivs "bef") och nylagda ledningar.
58
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINNEHÅLL
1.91-06
1 L1
FORTSÄTTNING Markera tre- respektive fyrledarkabel med tre eller fyra snedstreck över ledningsbeteckningen (i de fall det behövs för att hålla isär de olika kabeltyperna). Markera normalt ljuspunkter bara med en ring. Vid exempelvis gatukorsningar och öppna platser, markera också lamparmens riktning. När ledningarnas anslutningar ska ritas, t ex i belysningscentraler, stolpar och kopplingslådor, d v s kopplingsställen, tänk på att: · undvika att korsa ledningarna · korsa de ledningar som måste korsas så nära belysningscentralen som möjligt · lägga oundvikliga korsningar i nätet bredvid närmaste kopplingsställe. Är det en flerledarkabel eller enledarkablar i dosa eller stolpe som ska ritas, markera kopplingen så här:
1 L1
Kopplingslåda
1 L2
1
1 L2
Stolpe
1
1 låda Borttagning av anläggning anges med (X)
(X)
Kabelskarv anges med en punkt
Kablar ska inte ritas i sitt schematiska läge ända in till belysningscentralen. Rita ett "glapp" framför centralen för att markera att kablarna ska anslutas enligt en speciell montageanvisning. Markera skiljeställen mellan grupper och centraler med kryss (X) enligt nedanstående figurer: X
X
X
59
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINNEHÅLL
1.91-06
FORTSÄTTNING Hopläggning av skiljeställen
(X)
(X) (X)
Placera skiljeställena för enledarkablar i en och samma stolpe (eller låda) om flera grupper finns uppdragna. -07
INTERN RITNINGSSAMORDNING Projektören för varje arbetsobjekt är ansvarig för att samordna nya och befintliga anläggningar på ritningen. Projektören ska också se till att de förändringar som behöver göras på befintliga anläggningar till följd av den nya anläggningen ritas in på ritningen.
-08
GRANSKA OCH GODKÄNNA RITNINGAR Ritningarna ska granskas och godkännas av Österåkers kommun.
-09
ARKIVERA RITNINGAR När ritningarna är godkända för utförande ska originalen arkiveras hos Österåkers kommun.
60
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINNEHÅLL
1.91
FORTSÄTTNING -10
SYMBOLER VID FRAMSTÄLLNING AV ARBETSRITNINGAR.
= Befintlig kabel (1 ledare) (4 ledare ) = Ny kabel = Kabelskarv = Kopplingsdosa = Kopplingsdosa
X
X
=Skiljeställe i dosa = Skiljeställe i stolpe
(X)
= Befintlig stolpe = Ny stolpe = Borttagning = Befintlig parkbelysning = Ny parkbelysning = BC B V R
= Belysning = Växelström = Reservrör
= Armatur på spänn = Armatur på arm
Rörkors
61
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINNEHÅLL
1.92
KANTSTÖD AV GRANIT
-01
-02
Kantstöd ska vara av granit om ej annat föreskrivs. ALLMÄNT För kantstöd gäller Anläggnings AMA 98 med nedanstående undantag, tillägg och preciseringar. . Kantstöd av granit ska sättas i betong och med motstöd av betong KANTSTÖDSHÖJD Kantstenshöjder ska om ej annat föreskrivs vara enligt följande: · Kantstödshöjden ska normalt vara 12 cm · Vid infarter ska kantstödet vara 5 cm högt · Vid övergångsställen ska kantstenshöjden normalt vara 3 cm · Vid busshållplatser ska kantstenen normalt vara 16 cm.
62
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINNEHÅLL
1.93
FABRIKSTILLVERKADE REFUGER -01
ALLMÄNT De fabrikstillverkade refugerna har klackar som består av en stålram med betonglock. De tillverkas i två bredder: 120 cm och 150 cm, med eller utan stolphål i betonglocken. Trafikdelaren består av en stålram med två betongluckor och stolphål. Bredden är 120 cm och längden 200 cm.
63
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINNEHÅLL
1.94
STANDARDKRAV FÖR RENHÅLLNING OCH SNÖRÖJNING -01
ALLMÄNT Renhållning och snöröjning underlättas av att det finns så få hinder som möjligt. Anordningar som kan skadas eller som hindrar snöröjning bör därför inte finnas intill kör- och gångbanor. I centrumanläggningar, bussterminaler, gatukorsningar etc ska det finnas plats för tillfälliga snöupplag. Kanterna kring t ex träd och stolpar bör ha så räta linjer som möjligt. För att renhållningen ska kunna utföras maskinellt fordras att man följer de mått i plan och höjd som nämns i punkterna -02 till -05 nedan.
-02
MÅTT FÖR NY- ELLER OMBYGGNAD AV FASTIGHETER . Sockelhöjden under fönster ska vara minst 30 cm. . Den fria höjden över en gångbana, d v s under byggnadsdelar, skyltar, skärmtak, markiser, etc, ska vara minst 300 cm. . Den fria bredden mellan fasader och pelare, stolpar etc ska vara minst 300 cm. . Trappsteg, skrapgaller och liknande ska alltid finnas innanför fasaden. . Entréerna ska vara utformade så att regnvatten eller vatten från spolning av gångbanan inte rinner in i fastigheten.
-03
MÅTT FÖR REGNSKYDD VID BUSSHÅLLPLATSER . Regnskydden ska placeras bakom gångbanan, om det är möjligt. . Om regnskyddets tak sticker ut över gångbanan, ska den fria höjden vara minst 300 cm. . Fria mått till andra fasta hinder ska vara minst 300 cm.
-04
MÅTT FÖR BULLERSKYDDSPLANK När ett bullerskyddsplank projekteras får man inte glömma att det måste finnas plats för en snövall mellan körbanekanten och bullerskyddsplanket.
-05
MÅTT FÖR TRÄD OCH BUSKAR När träd och buskar projekteras får man inte glömma att lämna plats för en snövall.
64
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINEHÅLL
1.95
HASTIGHETSDÄMPANDE ÅTGÄRDER -01
ALLMÄNT Utformning av hastighetsdämpande farthinder ska ske i samråd med Österåkers kommun, Exploatering/Teknik/Mät.
65
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 1, PROJEKTERING 1.9
RITNINGARS SAKINNEHÅLL
1.96
BULLERDÄMPANDE ÅTGÄRDER -01
ALLMÄNT Utformning av bullerskyddsvallar och bullerskyddsplank ska ske i samråd med Österåkers kommun, Exploatering/Teknik/Mät.
66
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FÖRESKRIFTER OCH PUBLIKATIONER I de fall lagar, förordningar, gemensamma branschpublikationer, metodbeskrivningar och standarder har utgått, ska nya ersättande gälla. I de fall CEN-norm finns angiven så är det den som gäller. LAGAR OCH FÖRESKRIFTER
Titel
Identifikation
Regler om vägmärken och trafik
TSVFS 1990:2 tom 1990:22
Sprängarbete
AFS 1986:14
PUBLIKATIONER FRÅN BYGGANDETS KONTRAKTSKOMMITTÉ
Titel
Identifikation
Allmänna bestämmelser AB 92 för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader
AB 92
Allmänna bestämmelser 94 för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader
ABT 94
PUBLIKATIONER FRÅN SVENSK BYGGTJÄNST
Titel Anläggnings AMA 98 MER 2002 AF AMA 98 AMA Nytt (olika årgångar)
67
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FORTSÄTTNING PUBLIKATIONER FRÅN KOMMUNFÖRBUNDET
Titel
Identifikation
Isotopmätare för packningskontrollFOU-rapport #25
1992
På rätt plats-Handbok i upplåtelse av offentliga platser
1994
Stensäkert val-Stenmaterial i beläggningsmassor
1994
Tillbaka till stenåldern-Handbok i stensättning
1994, 1995
Utmärkt! Utmärkning av vägarbeten
1993, 1994, 1995
Väghållningens juridik
1990, 1992 (ny omrab. uppl. 1995)
VÄGVERKSPUBLIKATIONER
Titel
Identifikation
Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion (ATB Väg 2003)
ATB Väg 2003 Publ 2003:111
Arbete på väg
1995:76
Handbok i terrassering-jord
1991:02
Jordförstärkning med kalk-, cementoch kalkcementpelare
1991:42
Jords hållfasthets- och deformationsegenskaper
1994:15
68
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FORTSÄTTNING Kalkpelare
1986:72
Lättklinker som lättfyllning i vägbankar
1986:78
Tjälisolering. Metod för bestämning av värmekonduktivitet hos cellplast
1990:42
Urgrävning för vägbankar
1991:6
Utförande av erosionsskydd i vatten
1987:91
Vertikaldränering
1987:30
VÄGVERKETS METODBESKRIVNINGAR
Titel
Identifikation
Publ nr
Bestämning av kornstorleks-förändring genom 19 siktningsanalys
1990:22
Tung instampning
36
1987:158
Bestämning av friktion
82
1987:142
Bestämning av krossytegrad hos bär- och förstärkningslager
102
1990:8
Mätning av spår och ojämnheter med mätbil
103
1994:38
Bestämning av friktion på belagd vägyta
104
1990:17
Bestämning av ojämnheter och tvärfall med 107 rätskiva Bestämning av tvärfall med bogserad mätvagn 108
1994:42 1994:39
69
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FORTSÄTTNING Mätning av tvärfall med mätbil
109
1994:40
Yttäckande packningskontroll
603
1994:76
Bestämning av densitet och vattenkvot med isotopmätare
605
1993:26
Bestämning av bärighetsegenskaper med statisk plattbelastning
606
1993:19
Kontroll i fält av vidhäftning mellan sten och bitumen
901
1993:14
Kontroll i fält av viskositet i bitumen-emulsion med Zahnviskosimeter
902
1993:15
Bestämning av tjocklek hos bundna lager
903
1993:18
Bestämning av ekvivalent antal standardaxlar
904
1993:30
Statisk acceptanskontroll
908
1994:41
Allmänt Allmän information
FAS Metod nr 001
CEN-normer
Strykning av extremdata
015
Kontroll av laboratoriesiktar med maskrespektive spaltvidden 4 mm och större
022
FAS METODBESKRIVNINGAR
ISO 565 ISO 3310-1 ISO 3310-2
70
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FORTSÄTTNING Stenmaterial Provberedning Bestämning av korndensitet genom vägning under vatten
207 208
932-1/2 1097-6
Bestämning av flisighetstal
209
933-3
Bestämning av sprödhetstal
210
1097-2
Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys
221
933-1/2
Provtagning vid kvalitetskontroll av stenmaterial
226
Bestämning av korndensitet med pyknometer
228
Bestämning av slipvärde
231
Bestämning av krossytegrad
243
933-5
Bestämning av LT-index
244
933-4
Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filter
252
1097-4
Provtagning vid kvalitetskontroll av filler
257
Bestämning av korndensitet hos rå filler
258
Bestämning av kulkvarnsvärde
259
1097-9
71
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FORTSÄTTNING FAS METODBESKRIVNINGAR
Bitumenösa bindemedel Provberedning av bitumen och mjukbitumen
FAS Metod nr 333
CEN-normer 12594
Bestämning av penetration
337
1426
Bestämning av mjukpunkt (kula och ring)
338
1427
Bestämning av kinematisk viskositet med kapillärviskosimeter
339
12595
Bestämning av dynamisk viskositet med vakuumkapillärviskosimeter
340
12596
Bestämning av silrest hos bitumenemulsion 341 Bestämning av utrinningstid hos bitumenemulsion med standardviskosimeter
342
Bestämning av brytindex för bitumenemulsion
345
Destillation av bitumenlösning och vägolja
350
Provtagning
351
Asfaltbeläggning- och massa Bestämning av bindemedelshalt. Allmänt
401
58
Bestämning av bindemedels- och vattenhalt 402 genom varmextraktion i Soxhletapparat Bestämning av bindemedelshalt genom kallextraktion med mekanisk omrörning
403
72
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FORTSÄTTNING Bestämning av bindemedelshalt och/eller vattenhalt genom varmextraktion
404
Bestämning av bindemedleshalt genom extraktion i filtercentrifug
405
Bestämning av bindemedelshalt genom varmextraktion
406
Bestämning av skrymdensitet (paraffinmetoden)
411
Bestämning av kompaktdensitet med pyknometer och lösningsmedel
412
Beräkning av hålrumshalt
413
Asfaltbeläggning- och massa Framställning av provkroppar enligt Marshall
FAS Metod nr 414
Provberedning
416
Provtagning vid kvalitetskontroll av asfaltmassa
417
Provtagning vid kontroll av asfaltbetong
418
Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindustare
419
Bestämning av kompaktdensitet med pyknometer och vatten
425
Bestämning av skrymdensitet hos provkroppar med låg hålrumshalt
427
Bestämning av utspridd bindemedlesmängd vid utförande av tankbeläggningar
430
Bestämning av bindemedelshalt enligt pipettmetoden
432 73
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FORTSÄTTNING Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion med Boralapparat
434
Bestämning av separationstal
435
Återvinning av bindemedel genom extraktion med diklormetan och enkel destillation
436
Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning
446
Bestämning av stämpelbelastningstid för gjutasfalt
447
Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong
448
Bestämning av draghållfasthet genom pressdragprovning
454
Bestämning av vidhäftning mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskmetoden
455
Kontroll av färdig asfaltbetong på borrkärnor
460
Bestämning av bindemedel genom extraktion på siktserie
462
Bestämning av stämpelintryck för gjutasfalt
465
EXTERNA PUBLIKATIONER
Titel Anvisningar för provning i fält av avloppsledningar för självfall (Fältprovningsanvisningar)
Identifikation VAV P50
Publ nr Utg 2, juni 1986
Anvisningar för utförande och provning av armerade rör av betong till avloppsledningar med självfall
VAV P56
April 1993
74
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FORTSÄTTNING Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD. Anvisningar och kommentarer.
VAV P46
Juni 1983
Arbetsmiljöverkets författningssamling Byggnads- och AFS 1999:3 anläggningsarbete Jordarternas indelning och benämning, Byggforskningsrådet
T:211982
Länshållning vid schaktningsarbeten, SBEF, Vägforskningsgruppen
1985
Plan- och byggtermer 1994
TNC 95
Rev 1984
Provtagningsmetodik, bär- och förstärkningslager, VTI Meddelande 691:1993 Schaktbarhet/Klassificeringssystem, Byggforskningsrådet
R130:1985
Skumbetong i väg- och markbyggnad, SGI
SGI Vägledning 6
STANDARDER
Titel
Identifikation
Publ nr
Gatsten
SIS 22 18 11
Kantsten av granit
SIS 22 18 12
Avrundningsregler
SS 01 41 41
Utg 2
Geotekniska provningsmetoder-Organisk halt i jordKolorimetermätning
SS 02 71 07
Utg 3
Geotekniska provningsmetoder-KornfördelningSedimentering, hydrometermetoden
SS 02 71 24
75
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.1
STYRANDE DOKUMENT
2.11
FORTSÄTTNING Plaströr-Rör och rördelar av PVC för självfallsledningar i byggnad och i mark - Mått och allmäna tekniska data
SS 3396
Platsrör-Cirkulära rör och rördelar för dränering. Fordringar
SS 3520
Platsrör- Rör och rördelar för dränering-Provning och kontroll
SS 3542
Kantstöd av betong
SS 22 72 07
Markbeläggningsprodukter-Betongplattor m m
SS 22 72 08
Markbeläggningsprodukter-Betongmarksten. Fordringar
SS 22 72 11
Plaströr-Markförlagda brunnar av plast - Krav och provning
SS 3643
Brunnsbetäckningar för trafikområden-Utförande, provning och märkning
SS 82 56 10
Brunnsbetäckningar för trafikområden Klassindelning och regler för utförande
SS 82 56 11
EBR-standard
KJ:41:89
76
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.2
KRAV, TOLERANSER OCH PROVNINGSMETODER VID UTFÖRANDE AV VARMBLANDADE MASSABELÄGGNINGAR OCH BÄRLAGER AV TYP AG
2.21
PROVTAGNING OCH ANALYS -01
PROVNING AV ASFALTMASSA Asfaltmassans sammansättning ska kontrolleras genom provtagning vid asfaltverk för varje tillverkad kvantitet om 400 ton AG och 600 ton varmblandad massa av annan typ och sort. Därutöver ska, vid större objekt motsvarande en påbörjad körbaneyta om 3000 m² och/eller en påbörjad gångbaneyta om 1000 m², prov tas ut. Analysen av massaprov ska generellt omfatta bestämning av bindemedelshalt, kornfördelningskurva, marshallhålrumshalt och bitumenfyllt hålrum.
-02
PROVNING AV FÄRDIG BELÄGGNING Provtagning för bestämning av hålrumshalt och tjocklek i färdig beläggning ska ske genom upptagning av borrkärnor ur slumpmässigt valda ytor. Minst ett prov bestående av två borrkärnor A och B, ska alltid tas vid objekt motsvarande en påbörjad körbaneyta om 2000 m² och /eller en gångbaneyta om 500 m². Vid provtagning av beläggningsobjekt med mindre yta än ovanstående tillämpas stickprovskontroll med en frekvens motsvarande en borrkärna A per 200 ton levererad massa oavsett sort. Analysen ska omfatta bestämning av hålrumshalt och tjocklek. Vid underkännandet av A-provet tas två nya borrkärnor, B och C, upp i närheten av läget för A-provet. För godkännade krävs att antingen A- provet eller medelvärdet av A-, B- och C-proven uppfyller ställda krav. I annat fall sker värdeminskning eller underkännande enligt avsnitt 2.6.
-03
PROVNINGS- OCH ANALYSMETODER Provning och analys ska ske i enlighet med metoder beskrivna i ATB Väg 2003, kapitel F.4.8.3.
77
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.2
KRAV, TOLERANSER OCH PROVNINGSMETODER VID UTFÖRANDE AV VARMBLANDADE MASSABELÄGGNINGAR OCH BÄRLAGER AV TYP AG
2.21
FORTSÄTTNING -04
ÖKAD TILLÅTEN HÅLRUMSHALT I HANDLAGDA YTOR Vid bedömning av borrprov från handlagda gångbaneytor får den övre gränsen för tillåten hålrumshalt, ökas med två procentenheter för respektive massatyp och sort.
-05
MATERIALKRAV Krav, toleranser och provningsmetoder enligt ATB Väg 2003, kap F gäller.
-06
KRAV PÅ MASSABELÄGGNING OCH BUNDET BÄRLAGER Krav, toleranser och provningsmetoder enligt ATB Väg 2003, kap F gäller.
-07
REGLER VID BEDÖMNING AV KORNFÖRDELNINGSKURVA, BINDEMEDELSHALT OCH HÅLRUMSHALT Vid leveranser av asfaltmassa åt gatu- och fastighetskontoret förutsätts att massa till standardbeläggningar är proportionerad och uppfyller krav enligt ATB Väg 2003, kap I.2. Vid kontroll och provning ska kornfördelningskurvan bedömas utifrån toleranser angivna i kontrollblad. Bindemedelshalten för fullvärdig beläggning ska vid provtagning ligga inom det intervall som redovisas för respektive asafaltmassa. Hålrumshalten för fullvärdig beläggning i borrprov från vägen ska efter avslutad packning ligga inom det intervall som redovisas för respektive asafaltmassa.
78
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.2
KRAV, TOLERANSER OCH PROVNINGSMETODER VID UTFÖRANDE AV VARMBLANDADE MASSABELÄGGNINGAR OCH BÄRLAGER AV TYP AG
2.22
KRAV PÅ HÅLRUMSHALTER Tillåtna intervall för hålrumshalt efter packning i volymprocent enligt typ- och kontrollblad ATB Väg 2003, kap I. För handlagda ytor i gångyta får värde enligt tabellen överstigas med 2 procentenheter.
79
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.2
KRAV, TOLERANSER OCH PROVNINGSMETODER VID UTFÖRANDE AV VARMBLANDADE MASSABELÄGGNINGAR OCH BÄRLAGER AV TYP AG
2.23
KRAV PÅ BINDEMEDELSHALTER Tillåtna intervall för hålrumshalt efter packning i volymprocent enligt typ- och kontrollblad ATB Väg 2003. Vid bedömning av resultat från provning av beläggningsarbeten där i förväg godkänt arbetsrecept inte registrerats ska använda massatyper anses vara tillverkade enligt ATB Väg 2003, kap I.2.1. Receptets bindemedelshalt förutsetts vid bedömning vara lika med av kalkylvärde enligt typblad. I tabellerna redovisade intervall för respektive massatyp anger gränsvärden för godkänd beläggning.
80
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.3
DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNAD
2.31
TYPRITNING 1, G/C-VÄG, PRINCIPSEKTION ÖVERBYGGNAD
GÅNG- OCH CYKELVÄG, GÅNGBANA ASFALTBELÄGGNING / PLATTBELÄGGNING SKALA 1:10
30 mm ABT11 / 30 mm SÄTTSAND OCH PLATTOR 50 mm AG11 120 mm BÄRLAGER
300 mm FÖRSTÄRKNINGSLAGER TERRASS Materialskiljande lager av geotextil Bk2
81
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.3
DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNAD
2.32
TYPRITNING 2, LOKALGATA, PRINCIPSEKTION ÖVERBYGGNAD
LOKALGATA ASFALTSBELÄGGNING SKALA 1:10
40 mm ABT11 50 mm AG16 alt AG22 120 mm BÄRLAGER
400 mm FÖRSTÄRKNINGSLAGER TERRASS
Materialskiljande lager av geotextil Bk2
82
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.3
DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNAD
2.33
TYPRITNING 3, HUVUDGATA, PRINCIPSEKTION ÖVERBYGGNAD
HUVUDGATA / BUSSGATA ASFALTSBELÄGGNING SKALA 1:10
40 mm ABT16 alt ABS16 100 mm AG16 alt AG22 120 mm BÄRLAGER
450 mm FÖRSTÄRKNINGSLAGER TERRASS
Materialskiljande lager av geotextil Bk2
83
2,5%
ÖVERBYGGNAD ENLIGT TYPRITNING 2, KAP. 2.32
KÖRBANA LOKALGATA 5,0 - 6,0 M
* I VÄGOMRÅDET INGÅR DIKEN, TÄCKDIKEN ELLER AVVATTNING VIA RÄNNSTENSBRUNNAR SAMT SNÖUPPLAG (JMFR HUVUDGATA)
GÅNGBANA 2,0 - 3,0 M
* VÄGOMRÅDE 12 - 18 M
2,5%
ÖVERBYGGNAD ENLIGT TYPRITNING 1, KAP. 2.31
GÅNGBANA 2,0 - 3,0 M
Teknisk handbok Österåkers kommun
Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD
2.3 DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNAD
2.34 TYPRITNING 4, TVÄRSEKTION AV VÄGOMRÅDE, LOKALGATA
84
ÖVERBYGGNAD ENLIGT TYPRITNING 1, KAP. 2.31
SR 0,3 2,5%
ÖVERBYGGNAD ENLIGT TYPRITNING 3, KAP. 2.33
KÖRBANA HUVUDGATA 7,0M
* I VÄGOMRÅDET INGÅR DIKEN, TÄCKDIKEN ELLER AVVATTNING VIA RÄNNSTENSBRUNNAR SAMT SNÖUPPLAG
ÖVERBYGGNAD ENLIGT TYPRITNING 1, KAP. 2.31
SIDODIKE / SR GÅNG- OCH CYKELBANA 3,0M SR TÄCKDKE 0,3 0,3 VAR. BREDD ALT 2,5% K-STEN
* VÄGOMRÅDE 12 - 18 M
2,5%
SIDODIKE / SR TÄCKDIKE 0,3 VAR. BREDD ALT K-STEN
Teknisk handbok Österåkers kommun
Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD
2.3 DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNAD
2.35 TYPRITNING 5, TVÄRSEKTION AV VÄGOMRÅDE, HUVUDGATA
85
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.3
DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNAD
2.36
TYPRITNING NR 6, DETALJ GRANITKANTSTÖD
86
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.4
ANVÄNDARANVISNINGAR VID FRAMTAGANDE AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.41
ANVÄNDARANVISNINGAR TILL ANLÄGGNINGS AMA 98 Österåkers kommuns tekniska handbok kommer att kompletteras med användaranvisningar till Anläggnings AMA 98.
87
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.5
TYPRITNINGAR, FIGURER OCH TABELLER
2.51
STOLP- OCH REFUGMONTERING
MÅTT I MM STOLPE O133 FÖR GATUBELYSNING ELLER O90 FÖR BELYST VÄGMÄRKE HÅL O20 I STOLPEN FÖR KABELGENOMFÖRING
HÅLET I BETONGELEMENTES LOCK TÄCKS MED HUV
HÅLET SOM EJ SKALL VARA BORRAT OCH EJ BRÄNT VÄNDS MOT TRAFIKEN
+
ÖK FÄRDIG GATA
100 + ÖK BÄRLAGER MINST 2M KABEL LÄGGS FRITT I SLINGOR I DET TOMMA UTRYMMET I BETONGELEMENTET
+ UK BÄRLAGER
PANSARRÖR O22,5 ELLER MOTSVARANDE ÅTERFYLLNING MED ICKE TJÄLSKJUTANDE MATERIAL SOM PACKAS MED VIBRERANDE MASKIN
FUNDAMENT TYP MEAG 133 ELLER 90
10 CM LAGER AV SAND SOM PACKAS FÖR HAND
Anm:
Om elementet visar tecken på att glida på bärlagret i samband med vältning av beläggningen kan det fixeras med spikar på insidan.
88
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.5
TYPRITNINGAR, FIGURER OCH TABELLER
2.52
BÄRLAGER AV ASFALTGRUS Övergång mellan olika lagertjocklekar och avtrappning mot vägkant. Övergång mellan olika lagertjocklekar görs i lutning 1:40
Avtrappning mot vägkant görs i lutning 1:1,5
89
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.5
TYPRITNINGAR, FIGURER OCH TABELLER
2.53
SÄTTA SLÄNTBEKLÄDNAD Betongplattor
90
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.5
TYPRITNINGAR, FIGURER OCH TABELLER
2.54
FOGSAND Fogsand ska bestå av korn från bergarter som inte vittrar och som har en kontinuerlig gradering. Fogsanden kan beskrivas som en välgraderad 0-2 sand. Siktningskurvan ska ligga inom gränsvärdena som redovisas nedan och bestämmas genom siktningsanalys enligt VVMB 19.
Fogsand - gränsvärden för passerande mängd i viktprocent Sikt m m 0,075 0,125 0,25 0,5 1 2 10 30 60 90 98 100 Max % Min %
5
15
30
60
90
98
91
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.5
TYPRITNINGAR, FIGURER OCH TABELLER
2.55
SÄTTSAND (FÖR SMÅ- OCH STORGATSTEN) Materialet ska bestå av krossat material från bergarter som inte vittrar. Sättsanden bör inte innehålla grövre korn än 5 mm.
Sättsand - gränsvärden för passerande mängd i viktprocent Sikt m m 0,074 0,125 0,25 0,5 1 2 4 3 6 14 30 58 85 100 Max % Min %
-
0
0
0
8
38
77
8 100 100
92
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 2, GATUBYGGNAD 2.6
AVDRAG FÖR VÄRDEMINSKNING AV VARMBLANDADE MASSABELÄGGNINGAR OCH BUNDET BÄRLAGER
2.61
AVDRAG FÖR VÄRDEMINSKNING -01
ALLMÄNT Avdrag för väderminskning görs vid fel som inte medför underkännande av arbetet, enligt nedan: 1 Om utlagd mängd massa per m2 eller lagertjocklek i mm understiger den beställda med mer är 5% i genomsnitt, görs avdrag med 5% på ersättning för verkligt utlagd mängd massa. 2 för varje ojämnhet större än tillåten, som beställaren inte kräver ska åtgärdas, görs avdrag med ett belopp motsvarande 15% av ett basbelopp. 3 Om bindemedelshalten understiger beställt värde, görs avdrag med 2% på ersättningen för utlagd massa för varje 0,1 procentenhet varmed bindemedeldhalten understiger beställt värde. 4 För varje procentenhet som som hålrumshalten överstiger den tillåtna görs avdrag på ersättning för verkligt utlagd mängd massa enligt följande. _______________________________________________________ Hålrumshalt, Avdrag på avtalat pris procentenhet överstigande tillåten _______________________________________________________ ≤1
10% >1 - ≤ 2 25% >2 - ≤ 3 50% _______________________________________________________
Avdrag för värdeminskning görs hela tiden för för den area som omfatttas av aktuell dagsproduktion.
93
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 3, KONSTBYGGNADER 3.1
KONSTBYGGNADER OCH RÄCKEN
3.11
KONSTBYGGNADER – NYKONSTRUKTION -01
ALLMÄNT Som konstbyggnader räknas i den här texten konstruktioner för · broar · tunnlar · stödmurar · sponter · påldäck · fribärande trappor · kajer och bryggor · gatu- och gångbanedäck · provisoriska körbryggor. Styrande dokument . Konstruera tunnlar enligt TUNNEL 95 samt med hänsyn till övriga funktionella krav. . Konstruera övriga konstbyggnader enligt tillämpliga delar av BRO 2002 och de yttre förutsättningar och krav som finns. . Granska ritningar enligt rutinerna i kapitel 1.
94
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 3, KONSTBYGGNADER 3.1
KONSTBYGGNADER OCH RÄCKEN
3.12
KONSTBYGGNADER –UNDERHÅLL -01
ALLMÄNT Som konstbyggnader räknas i den här texten konstruktioner för · broar · tunnlar · stödmurar · sponter · påldäck · fribärande trappor · kajer och bryggor · gatu- och gångbanedäck · provisoriska körbryggor. Ansvar Österåkers kommun ansvarar för att inspektera och underhålla kommunens konstbyggnader. I sådana fall där ansvaret för en konstruktion är delat mellan kommunen och en annan ägare, ska det klart framgå av avtal vad som ska inspekteras respektive underhållas av kommunen respektive annan part. Styrande dokument · Upprätta skötselanvisningar för konstbyggnaden och eventuella tillhörande tekniska anläggningar. · Vägverkets Broinspektionshandbok (VV publ 1993:34). · Övertagandebesiktningsprotokoll enligt kapitel 1.44. · Brounderhåll 2002.
95
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 3, KONSTBYGGNADER
3.1
KONSTBYGGNADER OCH RÄCKEN
3.13
REPARERA KONSTBYGGNADER -01
ALLMÄNT Österåkers kommun ansvarar för reparationer eller ombyggnader. Först ska kommunen utvärdera vilka åtgärder och produkter som behövs. Därefter beställer kommunen reparation eller ombyggnad av en entreprenör.
96
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.1
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR
4.11
TILLÄMPNING -01
ALLMÄNT De grundläggande bestämmelserna för vägarbeten redovisas i nedanstående lagar, kungörelser, förordningar och föreskrifter. Väglagen Ordningslagen Arbetsmiljölagen Trafikförordningen Fordonskungörelsen Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:3 Regler om vägmärken och trafik Utmärkning vägarbete
(VägL) (OL) (AML) (TF) (Fk) (AV) (RVT 1 och 2) (VV)
En väghållare ska sedan utforma detaljanvisningar om praktisk tillämpning av grundbestämmelserna. För Österåkers kommuns väghållningsområde återfinns detaljanvisningarna i kapitel 4 gatubyggnation "Trafikanordningar vid vägarbete". -02
TILLÄMPNINGSOMRÅDE Var och en som planerar att utföra ett arbete som tar kommunens allmänna och offentliga mark i anspråk, är skyldig att ta reda på de lagar och bestämmelser som gäller.
97
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.21
BEGREPPSFÖRKLARINGAR -01
ALLMÄNT Här beskrivs innebörden av vissa uttryck som används i Teknisk handbok.
-02
ARBETSOMRÅDE Ett arbetsområde definieras som nedanstående ytor. 1. Den yta där det primära arbetet utförs samt den yta som går åt för maskiner och transportmedel i arbetet. 2. Den yta som i direkt anslutning till det primära arbetet går åt för att lägga upp den materiel och de verktyg eller redskap som används i arbetet. 3. Den yta som på grund av avstängning eller utmärkning förändrar trafikföringen för fordon, cyklar eller gående. Vilka ytor som enligt den här punkten ingår i "Arbetsområdet" ska anges på schakt- och öppningstillståndet. Med arbetsstället i den egna körriktningen börjar arbetsområdet vanligen 1050 meter före och avslutas omedelbart efter arbetsstället. Om hela gatubredden är ett arbetsområde bestäms av första meningen i denna punkt). 4. Upplåtelse av mark för annat ändamål än vad som angivits i punkt 1-3, t ex för uppställning av vagnar, bodar, containrar eller förråd, fordrar alltid Österåkers kommuns godkännande och Polisens tillstånd. Österåkers kommun tar ut ersättning för markupplåtelse enligt den av kommunfullmäktige fastställda taxan.
-03 · ·
-04
FORDON Ett arbetsfordon är direkt engagerat i själva arbetet. Ett varningsfordon bär vägmärken som varnar för ett arbetsområde. Fordonet kan även ha påbudsmärken som visar hur arbetsområde ska passeras. Fordonet kan även användas som direkt skydd för den som arbetar (skyddsfordon). FÖRBILEDNING/ ÖVERLEDNING Trafiken leds förbi ett fast arbetsområde på vägen eller över till motriktad körbana där ett körfält utnyttjas för dubbelriktad trafik.
98
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2 4.21
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE FORTSÄTTNING -05 LTF - LOKAL TRAFIKFÖRESKRIFT LTF betyder att länsstyrelsen (Lst) eller byggnadsnämnden (BN) har fattat beslut om vägmärkets giltighet. Vissa beslut i BN fattas på delegation av behörig person vid byggnadsnämndens kansli. -06
LÅNGA- OCH/ELLER TUNGA FORDON Begränsningar gäller för vissa broar/gator. Mer information om dessa finns att tillgå från Österåkers kommun.
-07
OMLEDNING En gata stängs helt i ena eller båda körriktningarna och trafiken leds på andra gator förbi avstängningsplatsen.
-08
TILLSTÅND För att få disponera offentlig mark fordras markägarens/väghållarens och Polisens tillstånd. 1. För verksamheter som lyder under trafikförordningen ska ansökan om tillstånd ställas till Österåkers kommun. 2. För verksamheter som underställs ordningslagen ska ansökan om tillstånd ställas till polismyndigheten. Polismyndigheten meddelar sitt beslut efter att ha inhämtat kommunens synpunkter.
-09
TRAFIKANORDNINGSPLAN (TA-PLAN) En plan över trafikföringen i ett arbetsområde som visar hur utmärkning med vägmärken, vägmarkeringar samt skydd och andra anordningar ska utföras.
-10
VÄGARBETE (GATUARBETE) Enligt lagstiftningen ingår här, förutom vägbyggnation, även drift och underhåll av vägar samt dess sidoanordningar, t ex lednings- och kabelarbeten.
-11
VÄGHÅLLARE Kommunen är väghållare för det kommunala vägnätet och Vägverket är väghållare för genomfartslederna. Vägföreningar och vägsamfälligheter är väghållare för det övriga vägnätet.
99
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.21-11 FORTSÄTTNING Tillstånd erfordras alltid av respektive väghållare, eller den part som övertagit väghållaransvaret. -12
VÄGHÅLLARANSVAR Österåkers kommun ska som väghållare ge anvisningar samt godkänna och följa upp de trafikanordningsplaner och/eller de andra trafikanordningar som upprättats för arbetsområden eller upplåtelser. Om en verksamhet startas utan en godkänd plan, eller om man underlåter att följa en plan eller de föreskrifter som kommunen ger, så kan Österåkers kommun ta ut avgifter i enlighet med avsnitt 4.211.
100
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.22
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR VÄGARBETE I OFFENTLIG MARK, GATOR, TORG OCH PARKER -01
ALLMÄNT Väghållaransvar Juridiskt är kommunen väghållare för det kommunala vägnätet med därtill hörande väghållaransvar. Beredning och beslut om schakt- och öppningstillstånd, beslut om lokala trafikföreskrifter (LTF) samt kontroll, ansvarar kommunen för. Lagstiftningen säger att vägarbeten på platser där allmänheten har tillträde ska märkas ut och stängas av så att ingen kommer till skada. Arbetsgivaransvar Som arbetsgivare har man arbetsgivaransvar. Lagstiftningen säger att erforderliga utmärkningar och skydd ska användas för att inte arbetstagare ska skadas av trafikanter. Anvisningar och kontroll
· ·
Väghållaren ska lämna erforderliga anvisningar om hur trafikföring, utmärkning och fysisk avstängning ska utföras samt utföra kontroll av tillämpningen. I avsnitt 4.27 redovisas när de allmänna anvisningarna ska kompletteras med trafikanordningsplan. I avsnitt 4.211 redovisas rutinerna för arbetsområdesuppföljning, kontrollista och kriterier för uttagande av avgift där underlåtenhet att följa väghållarens föreskrift föreligger. Det är stora skillnader på gator och områden, arbetets art och omfattning, trafik och lokala förutsättningar. Varje arbetsområde måste därför lokalt planeras efter de typanvisningar som Österåkers kommun anger för trafikföring och trafikantskydd. Eventuella påföljder Vid grova eller upprepade förseelser mot trafiksäkerhet eller framkomlighet kan Österåkers kommun
· ·
polisanmäla och stoppa arbetet tills föreskrifterna är uppfyllda kräva byte av den person som står som ansvarig för arbeten på offentlig mark.
101
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.23
PLANERA GATUARBETEN -01
ALLMÄNT Gatuarbeten är unika så till vida att tredje man, dvs allmänhet och trafikanter, påverkas i hög grad. De utgör i varierande grad en störning i framkomlighet och säkerhet för de trafikanter som ska passera arbetsområdet. Det kan också bli störningar för boende, affärs- och industriverksamhet samt allmänna kommunikationer. En komplicerande faktor är att många gatuarbeten är en uppgörelse mellan ett lednings- och kabeldragande bolag och deras entreprenörer medan Österåkers kommuns motpart är det arbetsbeställande bolaget.
-02
TRAFIKANORDNINGSPLAN (TA-PLAN) Vid projektering av kabel- och ledningsarbete ska en plan tas fram över hur trafikanordningen ska lösas under tiden för arbetet, dvs en trafikanordningsplan. Denna plan ska sändas till Österåkers kommun för granskning tillsammans med övriga objektsritningar. Den som initierar eller beställer ett arbete ska i god tid ansöka hos Österåkers kommun om schakt- och öppningstillstånd. Detta gäller alla arbeten, och ansökan ska vara Österåkers kommun tillhanda: · ·
minst 2 veckor före beräknad arbetsstart vid "stor påverkan" 5 arbetsdagar före beräknad arbetsstart vid "liten påverkan". I de fall som det fordras en TA-plan, se avsnitt 4.27, ska den bifogas. Österåkers kommun registrerar inkomna handlingar samt granskar om arbetet kan utföras enligt det tekniska och tidsmässiga förslaget. Österåkers kommun meddelar sökanden sitt beslut inom 3 arbetsdagar. Inga arbeten får starta innan kommunen meddelat sitt beslut. Undantag är akuta situationer, se punkt -06. Ett exemplar av TA-planen ska finnas på Österåkers kommun och ett exemplar ska finnas tillgängligt vid arbetsområdet. Detta gäller även för etableringar enligt ordningslagen.
102
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.23
FORTSÄTTNING -03
UTFORMA ETT ARBETSOMRÅDE Omständigheter av betydelse för utformningen Vid planering av ett arbetsområde finns många omständigheter som kan ha betydelse för utformningen. Nedan anges ett antal exempel. · · · · · · · · · · · · · ·
Trafikmängd (fordon, gående) Markant hög- och lågtrafiktid Kollektivtrafik Utryckningsväg (sjukhus, brandstation) Tunga transporter, farligt gods Handikappframkomlighet Gällande högsta hastighet Begränsad fri höjd Tillfarter till fastigheter Boendeparkering Träd och annan vegetation Kulturmiljö Etableringar Övriga lokala betingelser Åtgärder När man samlat in alla fakta för arbetsområdet utformar man en plan där följande åtgärder kan ingå, enskilt eller i kombination.
· · · · · · · · · · ·
Totalavstängning Delavstägning Enkelriktning eller genomfartsförbud Stopp- eller parkeringsförbud Vänster- eller högersvängsförbud Hastighetsnedsättning Omläggning av busslinje Arbete under lågtrafiktid Information och utmärkning Fysisk avstängning Övriga lokala åtgärder
103
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.23
FORTSÄTTNING -04
SKÖTSEL AV UTMÄRKNING I planeringen ska ingå löpande skötsel av trafikanordningarna, t ex att: · · · ·
hålla vägmärken och övriga trafikanordningar rena, rättvända och väl synliga under hela den tid som projektet pågår byta ut trasiga vägmärken och trafikanordningar hela tiden anpassa vägmärken och trafikanordningar till arbetets förändringar ta bort trafikanordningsmateriel från arbetsområdet omedelbart efter avslutat arbete. För varje arbetsområde ska den som initierar eller beställer arbetet namnge en person som ansvarig för trafikanordningarna. Ansvaret gäller tills Österåkers kommun slutbesiktigat området, även om det inte pågått något aktivt arbete hela tiden. Personen ska vara behörig part gentemot Österåkers kommun.
-05
INFORMATION Väghållaren ansvarar för information till trafikanter om trafiksituationen ändras på grund av ett gatuarbete. Den som initierar arbetet ansvarar för information till fastighetsägare, boende och affärer/industrier. Informationens omfattning kan variera. Det kan gälla allt från en lagstadgad utmärkning av ett arbetsområde till informationstavlor och att använda massmedia. Den slutliga informationen och fysiska utmärkningen utformas i en trafikanordningsplan som Österåkers kommun ska godkänna.
-06
AKUTA SITUATIONER Vid akuta situationer, t ex ledningsfel, rashål eller skador på trafikanordningar, gäller att arbetsledningen omedelbart ska vidta de åtgärder som är möjliga för att begränsa konsekvenserna för trafiken och de kringboende. De bilar, som används för att avhjälpa akuta situationer, ska vara utrustade för att tillfälligt kunna lösa trafiksäkerheten. Den inträffade situationen och vidtagna åtgärder ska snarast rapporteras till Österåkers kommun. Arbetsledningen ska inom fem timmar från arbetsstart ha märkt ut och stängt av enligt anvisningarna för ett stationärt arbetsområde med anpassning till de lokala förhållandena.
104
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.23
FORTSÄTTNING -07
SCHAKT- OCH ÖPPNINGSTILLSTÅND
Österåkers kommun Ansökande företag: Kontaktperson:……………………………………………………………………………….. Tel:………………………… Fax:………………………. Arbetsplats: Gata:………………………………………………………………………………………….……… ………………………………………………………………………………………………………… Beskrivning av arbetets art:………………….……………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………..
Beräknad byggstart:…………………………………….…… Arbetet beräknas klart:…………………………………….… TA-plan bifogas:………………………………………………. Österåkers kommuns noteringar:
105
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.23
FORTSÄTTNING -08
TRAFIKANORDNINGSPLAN (TA-PLAN)
Väg/gata: Arbetet startar:
Arbetet avslutas:
Sökande företag:
Ansvarig och telefonnummer:
Skiss:
TA-plan godkännes: Namn:…………………………………………………………………………………………… Datum:……………………………………………………..
106
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.24
TRAFIKFÖRESKRIFTER VID GATUARBETEN -01
ALLMÄNT Lagen Vid gatuarbeten behöver man ofta göra inskränkningar eller på annat sätt reglera fordonstrafiken. Enligt 154 § Vägtrafikkungörelsen (VTK) får nedanstående myndigheter meddela föreskrifter för en viss vägsträcka.
·
Polismyndigheten - om föreskrifter behövs i samband med trafikövervakning eller trafikolyckor Den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom området - om föreskrifter behövs på grund av vägarbete eller liknande arbete.
·
Föreskrifterna gäller: · · · · · · ·
förbud mot trafik med fordon av visst slag förbud mot omkörning påbjuden körriktning förbjuden körriktning lägre hastighet än som annars gäller stoppförbud parkeringsförbud. Ansökan om schakt- och öppningstillstånd, m fl handlingar För att arbete får ske i offentlig mark förvaltad av Österåkers kommun ska den som ansvarar för ett gatuarbete också se till att ansökan om schakt- och öppningstillstånd lämnas in. Se avsnitt 4.23. För privata företag som önskar schakta i kommunens mark skrivs ett avtal i varje särskilt fall. Tillsammans med ansökan om schakt- och öppningstillstånd ska en skiss som redovisar arbetets omfattning bifogas. Där ska framgå om den befintliga lokala trafikföreskriften (LTF) ska förändras. Det ska även framgå vilka trafikföreskrifter som ska gälla och hur de ska märkas ut med vägmärken. Samma förhållande gäller även för disponerade etableringsytor. En ansökan om schakt- och öppningstillstånd ska vara Österåkers kommun tillhanda: · ·
minst 2 veckor före beräknad arbetsstart vid större trafikpåverkan (huvudgator, större lokalgator) 5 arbetsdagar före beräknad arbetsstart vid mindre trafikpåverkan (mindre lokalgator).
107
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.24-01
FORTSÄTTNING Österåkers kommun bereder ärendet i samråd med polismyndigheten, och om den lokala trafikföreskriften behöver ändras så ska ansökan lämnas till Österåkers kommun för beslut. Dokumentation av beslut Österåkers kommun dokumenterar alla beslut, även de med kort varaktighet. Information om trafikomläggning Planerade trafikomläggningar av "stor" betydelse för trafikanterna annonseras i dagstidning och genom trafikinformation i lokalradio.
-02
LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER (LTF) Enligt 10 kap. 1 § Trafikförordningen får särskilda trafikregler för en viss väg eller vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område meddelas genom lokala trafikföreskrifter utom i de fall som avses i 10 och 14 §§. Beslut om lokala trafikföreskrifter fattas av länsstyrelsen (utanför tättbebyggt område) eller Österåkers kommun inom tättbebyggt område, beroende på föreskriftens art och typ av väg. Samråd med polismyndighet ska alltid ske när det är fråga om lokala trafikföreskrifter. Österåkers kommun ska underrätta Lst och polismyndigheten om sina beslut.
108
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.25
FORDON PÅ PARKVÄG (PARKMARK) -01
-02
ALLMÄNT Utgångsläget är att fordon är förbjudna på parkvägar (parkmark). TILLSTÅND · Arbetsfordon för drift, underhåll och renhållning av parkvägar, vegetationsytor, belysning, papperskorgar, etc har generellt tillstånd att köra. · Vissa fordon har tillstånd på viss parkvägssträcka för leverans till angiven inrättning. Parkvägssträckan ska ha märkts ut. · För andra arbeten om det oundgängligen behövs och efter särskilt utfärdad lokal trafikföreskrift (LTF) som anger ändamål och tid. Den trafikerade parkvägssträckan ska i ändarna märkas ut med nedanstående vägmärken: 1.1.11 Vägarbete 1.2.1 "Förbud mot fordonstrafik" och tilläggstavlan "Gäller ej fordon till och från arbetsplatsen".
109
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.26
ARBETSMILJÖPLAN M M -01
ALLMÄNT Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:3 skall tillämpas och innehåller bl a nedanstående paragrafer: §4 ”Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete skall vid projekteringen särskilt uppmärksamma arbetsmiljön under byggskedet såvitt avser - objektets eller anläggningens placering och utformning, - val av byggprodukter, - val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element, - val och utformning av stomkomplettering, - val av installationer och deras placering samt - val av inredningar.” §10 ” Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras.”
-02
KOMPLETTERING NÄR ÖSTERÅKERS KOMMUN ÄR BESTÄLLARE Följande kompletterande text ska skrivas in i de administrativa föreskrifterna (AF) vid en upphandling: AFC 5.2 Skadeförebyggande åtgärder m m Entreprenören bär ansvaret för ordning och säkerhet på samtliga upplags- och förrådsplatser, för trafikanordningar, avstängningar och andra skadeförebyggande åtgärder. Inspektion och underhåll av anordningarna ska ske regelbundet. Entreprenören har att beakta Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1999:3. Entreprenören ska härvidlag även tillse att förhandsanmälan och arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3, §10, §11 och §12, i tillämplig omfattning utförs. I de fall entreprenören står för projektering, ska denne se till att arbetsmiljöaspekter för utförandeskedet beaktas i enlighet med AFS 1999:3 §4 - §9. Skrivningen enligt ovan angående förhandsanmälan och miljöplan gäller tiden före arbetets igångsättande. Att vidmakthålla gällande miljöplan på arbetsplatsen under arbetstiden åligger redan den samordningsansvarige enligt AFS 1999:3 §13, d v s entreprenören (AFC 3.6 i våra handlingar). 110
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.27
TRAFIKANORDNINGSPLAN (TA-PLAN) -01
ALLMÄNT Det är stora skillnader på gator och områden, arbetets art, omfattning och tidsåtgång samt trafik och lokala förutsättningar. Vägarbete utgör en fara och ett hinder för trafiken att komma fram. Österåkers kommun föreskriver därför att en trafikanordningsplan (TA-plan) ska upprättas i de flesta fallen. TA-planen ska sändas till Österåkers kommuns trafikingenjör för godkännande i god tid före arbetsstart. I kapitel 4.23 finns en blankett för upprättande av en TA-plan.
-02
NÄR KRÄVS EN TA-PLAN? Normalt ska en TA-plan alltid upprättas vid vägarbete på nedanstående områden. 1 Huvudgator 2 Övriga gator och områden när arbetet utgör en risk, stor störning eller tar mer tid än 3 veckor 3 Intill skolor, daghem, sjukhus, vårdcentraler och liknande Undantag när Österåkers kommun inte infordrar en TA-plan är när arbetet är litet, går fort att genomföra och inte nämnvärt stör gång- eller fordonstrafiken. En måttsatt skiss ska sändas tillsammans med ansökan om schakt- och öppningstillstånd minst fem arbetsdagar före start till Österåkers kommun, se avsnitt 4.24. Österåkers kommun meddelar sitt beslut till sökanden inom 3 arbetsdagar. För ansökningar från privata företag gäller en handläggningstid om minst 3 veckor.
111
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.28
ANVÄNDA TUNG AVSTÄNGNING -01
TUNG AVSTÄNGNING ANVÄNDS I TVÅ HUVUDSYFTEN: 1. för att öka skyddet för dem som utför arbetet 2. för att ge trafikanterna ökat fysiskt skydd mot: - att köra ned i en schaktgrop - att åka av körbanan - att komma över i motsatt körbana - att blanda trafikantgrupper
-02
MATERIEL För tung avstängning kan användas: · · ·
-03 · ·
· ·
Tric-block Järn- eller betongbalk > 30 cm hög. Balkarna ska vara hopkopplade och fastsatta i marken med fatthakar. På betongkonstruktioner används fotplattor. Fordon om > 3,5 tons bruttovikt med godkända varningslyktor och markeringsskärmar samt de vägmärken som krävs för uppgiften. NÄR MAN ANVÄNDER TUNG AVSTÄNGNING SKA FÖLJANDE BEAKTAS: Avstängning som är vänd mot trafiken ska föregås av mjuk förvarning, t ex vägmärkesvagn, skärmar, koner eller grindar. På avstängning längs trafikriktningen ska det finnas sidomarkeringskärmar med högst 5 meters mellanrum i kurva och 10-15 meters mellanrum på raksträcka. Alternativt kan det krävas räcken, vilket då anges i trafikanordningsplanen. Körfältsbredden får normalt inte understiga 3,5 meter på huvudgator och bussgator samt 3,0 meter på övriga gator. Gångtrafiken ska vara fysiskt avgränsad från fordonstrafiken.
112
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.29
TRAFIKANORDNINGSMATERIAL -01
VÄGMÄRKEN Vägmärken ska ha hög kvalitet på sin reflexförmåga och funktion. Detta innebär att vid nyanskaffning ska reflexmaterialet ha tre gånger högre retroreflektion än vad kravet är för typgodkännande (VVFS 1995:94). · På gångbanor ska vägmärken ha en fri höjd på 2,1 meter till vägmärkets underkant. Det får inte förekomma stativ med skarpa kanter. · På körbanor ska höjden till det understa vägmärket vara 1,1 meter till underkant om man använder stolpar. Man kan också placera vägmärken på en stabil kon.
-02
KON En kon ska vara minst 1,0 meter hög och ha godkänd reflexyta.
-03
SIDOMARKERINGSSKÄRMAR Sidomarkeringsskärmar ska ha godkänd reflexförmåga. Skärmarna ska sättas upp anpassat till trafikens respektive höger- eller vänstersida.
-04
ÖVRIG TRAFIKANORDNINGSMATERIEL Övrig trafikanordningsmateriel ska vara typgodkänt och användas för den funktion materielen är avsedd.
-05
VARNINGSLYKTOR Varningslyktor ska vara av typgodkända modeller.
-06
VÄGMÄRKEN (ENLIGT REGLER OM VÄGTRAFIKMÄRKEN, RVT) Vägmärke 1.1.11 Vägarbete ska alltid finnas uppsatt då personal finns på arbetsplatsen. Om utrymme finns kan 1.1.11 kompletteras med 1.1.54 Vägarbetsområde. Alternativt kan kombinationsmärke (vikmärke) som visar 1.1.11 och 1.1.54 användas om detta är lämpligare.
113
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.210
AVSTÄNGNING -UPPFÖLJNING-ANSVAR
-01
ALLMÄNT Olika gator har olika trafikbelastning och teknisk status. Därför är det inte rimligt att ha samma krav på varnings- och avstängningsanordningars tekniska utformning för samtliga gator.
-02
DELAVSTÄNGNING AV GATA De modeller som redovisas är minimikrav på vad som ska utföras. Arbetets art, tidsåtgång samt lokala förhållanden avgör den slutliga utformningen.
-03
RÖRLIGT ARBETE Vid kontinuerligt rörligt arbete samt intermittent (ryckvis) rörligt arbete ska varnings- och skyddsanordningar vara fordonsburna.
-04
ARBETEN PÅ GATOR MED HÖGRE TILLÅTEN HASTIGHET ÄN 50 KM/H På gator med högre tillåten hastighet än 50 km/h ska man alltid överväga om nedsättning av hastigheten för den tid personer, maskiner och fordon befinner sig i arbete. I övrigt gäller följande: 1 Utför alltid arbetet bakom skydd av tung avstängning. 2 Utför kortvariga eller rörliga arbeten bakom en tung lastbil och vägmärkesvagn med erforderliga vägmärken och varningslyktor. 3 På fasta arbetsområden och när arbetet tar längre tid än en dag ska skyddsavstängningen utföras av tric-block eller järnbalk med räcke. Förvarna om all tung avstängning med mjukt material, grindar, markeringsskärmar, vägmärkesvagn samt erforderliga vägmärken. 4 När vägrenar, gångbanor eller utbyggnader används för förbiledning av trafiken ska fasta hinder i ytterkant, t ex belysningsstolpar, förses med sidomarkeringsskärm.
-05
AVSTÄNGNING TVÄRS EN GÅNGBANA En avstängning som placeras tvärs gångbanans riktning ska vara så stadig att den inte ger vika om någon går emot den. Avstängningen ska också ge ledning åt synskadade med käpp. Detta innebär att det ska finnas en slirstock eller en planka max 0,2 meter över marken. Fungerar avstängningen som skydd för en schaktgrop bör den placeras minst 1 meter före gropens kant.
114
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.210-05
FORTSÄTTNING Avstängningens höjd ska vara 0,8 till 1,0 meter. Är det en schaktgrop bakom avstängningen får öppningen mellan bottenplankan och överliggaren vara högst 0,4 meter.
-06
AVSTÄNGNING LÄNGS EN GÅNGBANA För avstängning längs en gångbana gäller att anpassa avstängningen till rådande förhållanden så att gångtrafiken alltid har möjlighet att passera arbetsområdet på ett säkert sätt. Gång- och fordonstrafik får aldrig blandas i en förbifart. I samtliga fall har man möjlighet att hänvisa till den motsatta gångbanan. Det kan ske genom att använda ett befintligt eller ett nytt övergångsställe. Detta ska märkas ut med vägmärke 1.4.28. Om det nya övergångsstället inte är väl synligt på tillräckligt avstånd ska man skylta med varningsmärke 1.1.40.
-07
AVSTÄNGNING VID LEDNINGSCHAKTER ETC Avgränsa alla schakter som gränsar till område som är upplåtet för allmän trafik med lämpliga anordningar, dvs tunga avstängningar med räcke eller motsvarande. I parkmark kan man acceptera slirstock med räcke. Överväg alltid om skyddsplank eller nätstängsel ska användas där det föreligger risk för olyckor med barn, t ex vid lekplatser, daghem, skolor och inne i bostadsområden. Det är lämpligt att överdäcka mindre gropar. Länspumpa kontinuerligt gropar där vatten samlas. Ha alltid bevakning när skydden är borttagna för arbete. Inspektera skyddsanordningarna varje dag. Körbryggornas upplag och eventuella rörelse ska noga observeras och åtgärdas omgående.
-08
GÅNGBRYGGOR, LANDGÅNGAR ÖVER SCHAKTGROPAR Förse bryggor och landgångar som läggs ut för gångtrafik med räcken om nivåskillnaden vid sidan är 10 cm eller mer. Se till att bredden och anslutningen i ändarna är sådan att rullstolar och barnvagnar lätt tar sig fram. Anordningen ska vara förankrad eller så tung att den inte vickar eller rubbas av trafiken.
115
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.210
FORTSÄTTNING
-09
BRANDPOSTER, ETC Upplag, bodar etc får inte anordnas eller ställas upp utan polismyndighetens tillstånd eller på sådant sätt att tillträde till brandposter, elserviceskåp, inspektionsluckor och liknande döljs eller blockeras.
-10
VATTENAVRINNING Blockera aldrig rännstensbrunnar eller rännsten så att vattenavrinningen från en gata hindras. Rena vatten som pumpas upp från schaktgropar, grundarbeten, etc innan det släpps ned i avloppsystemet. Undersök risken för grundvattensänkning vid all pumpning från schaktgropar.
-11
RENHÅLLNING Var och en som initierar ett arbetsområde på offentlig mark ska utföra och bekosta sommar- och vinterrenhållning. Samma sak gäller för snöröjning och halkbekämpning.
-12
TILLFÄLLIGT OGILTIGA VÄGMÄRKEN När en trafikanordningsplan tas fram och det blir ändringar av den lokala trafikföreskriften (LTF) så anges vilka befintliga vägmärken som blir ogiltiga. Ta ned eller täck dessa ogiltiga vägmärken. Återställ LTF och vägmärken när arbetet är avslutat.
-13
TILLSTÅND OCH PLACERING AV ARBETSBODAR M M Personalvagnar, bodar, upplag, etc fordrar tillstånd av polisen enligt ordningslagen. Ställ ansökan till polismyndigheten. Polisen inhämtar Österåkers kommuns yttrande om platsens lämplighet när det gäller bl a sikt, vegetationsskador eller hinder av annan verksamhet.
-14
UTBILDNING Alla som arbetar på gator där Österåkers kommun är väghållare ska vara utbildade i säkerhet vid gatuarbeten. Den som initierar eller beställer arbeten från företag ska i de administrativa föreskrifterna (AF) ange att personalen ska genomgå denna utbildning. Detta ska även gälla underentreprenörer och annan inhyrd personal.
116
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.210
FORTSÄTTNING
-15
AVGIFT Österåkers kommun tar ut en avgift från dem som inte lämnar in en trafikanordningsplan eller underlåter att följa trafikföreskrifterna enligt kap 4.211. Avgifterna debiteras omgående.
-16
ANSVAR Att Österåkers kommun har väghållaransvaret fritar inte företaget och dess medarbetare från ansvar. Företaget ska sätta av medel för skyddsåtgärder. Företaget ska ha tillräckliga kunskaper om och följa lagar och föreskrifter. För varje arbetsområde ska en person ha ansvar och mandat att vara part gentemot Österåkers kommun. Personens namn och telefonnummer ska anges på trafikanordningsplanen och i ansökan om schakt- och öppningstillstånd. Österåkers kommun förutsätter att företag utvecklar sin interna kvalitetskontroll till att omfatta även trafiksäkerhet och framkomlighet. Vid grava eller upprepade överträdelser av bestämmelser kan Österåkers kommun kräva att annan ansvarig utses.
117
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.211
KONTROLLERA TRAFIKANORDNINGAR VID ARBETSOMRÅDEN, ANMÄRKNINGAR OCH AVGIFTER
-01
ALLMÄNT Österåkers kommun har som väghållare ansvar för att trafiksäkerheten och framkomligheten är god vid arbetsområden. Österåkers kommun ska därför ge direktiv om hur arbetsområden ska märkas ut och kontrollera att direktiven följs. ·
·
På "stora" arbetsområden: gör ett schema med minst en kontroll per månad. Avgör tidsintervallet efter den lokala situationen, benägenhet att följa TAplanen och trafikföreskrifterna. På "små" arbetsområden: gör kontroller efter behov. Om Österåkers kommun finner avvikelser från trafikanordningsplanen (TAplan) eller direkta instruktioner (Teknisk handbok) kan Österåkers kommun ta ut en avgift. Förutsättningen är att Teknisk handbok har ingått eller åberopats i kontrakt, avtal eller överenskommelser.
-02
AVGIFTER NÄR FÖRESKRIFTERNA INTE FÖLJTS Den som initierar eller beställer ett vägarbete ska följa väghållarens föreskrifter. Bryter man mot föreskrifterna kan väghållaren ta ut en avgift. Är förseelsen grov och farlig för trafikanter kommer Österåkers kommun dessutom att stoppa arbetet tills föreskrifterna följs. Om Österåkers kommun finner underlåtenheter eller felaktigheter, som uppenbart skulle ha förutsetts, kommer kommunen att debitera avgift omedelbart. Vid mindre brister, som inte är uppenbart farliga, kan kommunen först lämna en skriftlig anmärkning. Om inte bristerna rättas till inom den tid som Österåkers kommun anger så tar kommunen ut en avgift. Det kan bli så att Österåkers kommun tar ut flera avgifter i samma arbetsområde, antingen vid ett tillfälle där man finner flera felaktigheter utspridda över arbetsområdet, eller för en felaktighet vid flera tillfällen utspridda i tiden. Österåkers kommun debiterar avgiften omgående.
118
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.211-02
FORTSÄTTNING
SKÄL FÖR ANMÄRKNINGAR ELLER AVGIFTSUTTAG 1. Tillstånd eller TA-plan saknas ANM. AVGIFT 1. När inget schakt- och öppningstillstånd har kommit 5 500:in till Österåkers kommun - 5 arbetsdagar före start 2. Om ingen tidsförlängning har begärts 5 500:Avgift/vecka 3. När TA-planer erfordras och de inte har inkommit Anm 5 500:till Österåkers kommun- 1 vecka före start eller
2. Utmärking saknas eller är bristfällig 1. Om grundläggande vägmärken inte har satts ut, t ex vägmärke för vägarbete, vägarbetsområde, hastighet, körfältsförändring eller sidomarkeringsskärmar 2. När enstaka detaljer saknas
ANM. -
AVGIFT 11 000:-
Anm eller
5 500:-
3. Fysisk avstängning saknas eller är bristfällig 1. När grundläggande avstängning inte är utförd, t ex inte följer avstängningsplan eller instruktion. Arbetsområdet är farligt för trafikanter och personal 2. När enstaka detaljer saknas eller är bristfälliga
ANM. -
AVGIFT 11 000:-
Anm eller
5 500:-
ANM. -
AVGIFT 5 500:-
Anm eller Anm eller
5 500:-
4. Personal och arbetsområde 1. När arbetsområdet inte har någon namngiven ansvarig 2. Om personalen saknar godkänd utbildning enligt kap 4.210 2. Om personalen saknar godkända varselkläder enligt kap 4.213
5 500:-
119
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.211-02
FORTSÄTTNING
SKÄL FÖR ANMÄRKNINGAR ELLER AVGIFTSUTTAG 5. Trafikantframkomlighet ANM. AVGIFT 1. Om det inte går att komma fram och/eller det är 11 000:farligt att ta sig fram 2. Vid tillfälliga störningar. Anm 5 500:Exempelvis: Inga motlägg mot kantstöd. Bristande eller snöröjning eller halkbekämpning. Trafikanordningsmateriel kvarlämnat efter det att arbetet avslutats.
6. Grovt åsidosättande av bestämmelse 1. När ett arbete har startats utan ansökan om schakt- och öppningstillstånd. När arbetsområdet inte har märkts ut eller fysiskt stängts av.*) 2. När trafiksäkerhet och anvisningar har åsidosatts upprepade gånger. När skriftliga anvisningar inte har följts.
ANM. -
AVGIFT 55 000:-
-
55 000:-
*) F1 undantag: Akut skada där åtgärder sker, enligt kap 4.23.
G. Mervärdeskatt och uppräkning av konsumentprisindex 1. Avgifterna är exklusive mervärdeskatt 2. Avgifterna indexuppräknas vid årsskiften då index sedan föregående uppräkning stigit med > 5 % enheter. Summan avrundas till närmaste jämnt 100-tal kronor. 1980 basår = 100.0 Utgångsläget är konsumentprisindex för den 1:a oktober 2003. Första kontrollstation blir den 1:a januari 2004.
120
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.212
MÄRKA UT VÄGARBETSPLATSER PÅ VARNINGSFORDON OCH VÄGMÄRKESVAGNAR
-01
ALLMÄNT Om det är lämpligt får en vägarbetsplats märkas ut på varningsfordon och vägmärkesvagnar med nedanstående vägmärken. Vägmärken (enligt Regler om vägtrafikmärken, RVT) Följande vägmärken får användas: 1.1.11 Vägarbete 1.1.12 Slirig körbana 1.1.13 Stenskott 1.3.2 Påbjuden körbana 1.5.1.5 Upplysning om körfält Markeringsskärmar och lampor Varnings- och/eller skyddsfordon samt vägmärkesvagnar ska vara utrustade med markeringsskärmar och halogenlampor eller sk blixtar. Lampor ska alltid vara tända när de fungerar som utmärkning. Lamporna - två stycken - är riktade bakåt och blinkar i par. OBS! Fordon eller vägmärkesvagnar med halogenlampor eller blixtar får inte ställas upp intill en trafiksignal, eftersom risken för missförstånd är stor. Alla fordon som deltar i vägarbete ska ha en runtomblinkande varningslampa med gult sken.
121
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.213
PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING
-01
VARSELKLÄDER I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:3 sägs att: Den som arbetar på vägbana med allmän trafik ska bära varselkläder med reflexer. Av såväl trafiksäkerhets- som arbetsmiljöskäl ska alla som på grund av sina arbetsuppgifter befinner sig på eller intill trafikerad gata bära varselkläder. Varselkläderna ska uppfylla kraven enligt Europastandard, SS EN 471 klass 3.
122
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE
4.214
TILLFÄLLIGA HINDER PÅ GÅYTA
-01
ALLMÄNT Vid gatuarbeten skall den som utför arbetet, redan innan gatuarbetat påbörjas, ha upprättat en trafikanordningsplan över hur trafiken inklusive de funktionshindrade trafikanterna säkert skall passera runt arbetsplatsen. Är det möjligt, skall gångbanan behållas i orubbat läge. Går inte detta skall de gående hänvisas till annan säker väg. Ansökande om schakttillstånd och godkännande av trafikanordningsplan ställs till tekniska kontoret. För synskadade är dåliga avstängningar både en säkerhetsrisk och ett orienteringsproblem. För rörelsehindrade kan det vara svårt eller omöjligt att ta sig fram om inte avstängningarna och den provisoriska gångbanan är rätt utformade. Gångtrafik och biltrafik får aldrig blandas förbi ett vägarbete. Avstängningarna skall utformas i ett stabilt material så att de inte ger vika om en människa går eller kör in i dem. En säkerhetszon bör också finnas mellan avstängning och arbetsgrop. Avstängningarna skall ge vägledning åt en synskadad med käpp, varför det måste finnas en underliggare på avstängningen ca 0,2 meter ovan mark. Avstängningarna skall också vara markerade i röd-gult, reflekterande material. Yta som används av gående skall hållas fri från arbetsmaterial, maskiner etc och om hela gångytan tas i anspråk skall en gångfålla, minst 1,2 meter bred, ordnas. Eventuella nivåskillnader, som t ex kantstenar, måste utjämnas. Om tillfälliga handikapparkeringar måste anläggas är det viktigt att ramper eller liknande läggs ut så att en rörelsehindrad kan ta sig upp på trottoaren. Bryggor och landgångar över ledningsgravar etc som ansluter till fastigheter skall förses med räcken och en sarg nertill. Vägmärken som normalt sätts upp på körbanan i marknivå, får inte förekomma på gångbanan utan sätts upp minst 2,1 meter över marknivå.
123
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.2 4.214-01
TRAFIKANORDNINGAR VID VÄGARBETE FORTSÄTTNING Om hänvisning måste ske till annan gångbana måste detta göras i god tid innan. Anslutningen till den alternativa gångbanan måste också göras tillgänglig. Utformning av uteserveringar För att uteserveringar inte skall utgöra ett hinder för förbipasserande är det viktigt att följande iakttas: · Uteserveringen skall fritt kunna passeras; fri passage skall vara minst 2,5 meter · Uteserveringen skall vara tydligt avgränsad med ett staket runt om med en nedre följare ca 20 cm ovanför marken
124
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.31
LITTERATUR För handikappanpassning hänvisas till följande litteratur: Bygg ikapp handikapp (kommentarer till Boverkets Byggregler, BBR) Handikappinstitutet, Elisabet Svensson, 2001 Offentlig miljö, Faktablad Synskadades Riksförbund Bygg hörselvänligt Hörselskadades Riksförbund, 1988 Tillåtna katalogen DHR tillgänglighetskrav Allergiutredningen Statens Offentliga Utredningar, 1989 Bygg för alla Svensk Byggtjänst, Månsson Karin, Stockholm, 2002 Gator för alla Svenska kommunförbundet, Roger Johansson, Stockholm, 1994 Tillgänglig stad Svenska kommunförbundet, 2003 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Brandberg, Kroon, Nordling och Yngvesson, Svenska kommunförbundet, Stockholm, 2000 Synligt och kännbart - om synskadade och miljön Synskadades riksförbund, Kerstin Skeppstedt, 1988 Handikappanpassning av väg- och gatumiljö - Sammanställning av erfarenheter Vägverket, RAP 1997:0274
125
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.31
FORTSÄTTNING Riktlinjer för tillgänglighetsguider för utemiljö Vägverket, RAP 1999:0408 Tillgänglighet och säkerhet för personer med funktionshinder vid vägoch gatuarbeten Vägverket, RAP 1999:0354 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser Boverkets författningssamling, Boverket, BFS 2003:19, HIN 1
126
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.32
HANDIKAPPANPASSADE PARKERINGSPLATSER -01
ALLMÄNT Kantstödshöjden, som reducerats till 3 cm, ska utföras i samråd med Österåkers kommun, Exploatering/Teknik/Mät. På parkeringar som utnyttjas väldigt mycket kan en ramp vid uppgångsstället till gångytan vara motiverad.
-02
NEDSÄNKT KANTSTÖD VID P-PLATSER FÖR HANDIKAPPADE Mått i mm A=längd längs kanstödslinje med till 3 cm reducerad kantstödshöjd (eventuellt ramp). VINKELUPPSTÄLLNING
P-plats reserverad för handikappade utförs med dubbel bredd mot övriga P-platser (4,5-5,0 m bredd).
127
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.32
FORTSÄTTNING -03
LÄNGSUPPSTÄLLNING Mått i mm A=längd längs kanstödslinje med till 3 cm reducerad kantstödshöjd (eventuellt ramp). A. FLERA RUTOR I FÖLJD
B. ENSTAKA RUTA
UTFÖRANDE PÅ PLATSEN Vid utformning av gångbaneförsänkningen ska iakttas att halkrisk till följd av onödigt branta lutningar inte uppstår.
128
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.33
HANDIKAPPANPASSADE ÖVERGÅNGSSTÄLLEN -01
GÅNGBANA ≥ 3 m
129
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.33
FORTSÄTTNING -02
GÅNGBANA < 3 m
130
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.33
FORTSÄTTNING -03
UTFORMNING AV OREGLERAT ÖVERGÅNGSSTÄLLE Stolpe med ”herr-gårman”-skylt placeras före övergångsstället, ca 40 respektive 60 cm in från vägkanten, beroende på gångbanans bredd. Övergångsställen placeras helst så att vägen kan korsas vinkelrätt. För att ge stöd åt personer med t ex dålig balans samt ge synskadade en riktningsvisare kan ett kort räcke med handtag placeras vid övergångsstället. Vid övergångsställen kan cykeltrafiken med fördel ledas ut till fordonstrafiken innan övergångsstället. Övergångsstället omfattar därmed även cykelbanan.
-04
UTFORMNING AV SIGNALREGLERAT ÖVERGÅNGSSTÄLLE Utrymningstiden på ett signalreglerat övergångsställe skall vara så lång att en gående hinner korsa hela vägbanan innan en bil når fram till övergångsstället. Dimensionerande gånghastighet sätts till 1,4 m/s. Om speciella behov föreligger och biltrafiken är måttlig kan dimensionerande gånghastighet sättas till 1,1 m/s. Trafiksignalen kan utrustas med akustisk signal samt en platta med taktil information om korsningens utseende och övergångsställets riktning. Signalstolpen placeras på samma sätt som på ett oreglerat övergångsställe, d v s före övergångsstället (på vänster sida om den gående som står beredd att korsa gatan) ca 40 respektive 60 cm in från vägkanten, beroende på gångbanebredden. Tryckknappen placeras vinkelrät mot gångriktningen och ca 0,8 meter över marken. För att rörelsehindrade skall kunna nå tryckknappen utformas ytan vid signalstolpen så att t ex en rullstol eller en rullator kan placeras intill stolpen. Belysningsstolpar och signalstolpar vid övergångsställen bör förses med reflexmarkering nedtill på stolpen. När det gäller kantstenshöjd etc gäller samma riktlinjer för ett oreglerat övergångsställe som för ett reglerat.
131
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.34
BUSSHÅLLPLATSUTFORMNING -01
ALLMÄNT Busshållplatser ska utformas enligt Vägverkets publikation ”Riktlinjer för busshållplatsers standard och tillgänglighet”, Rap 1999:0388. Vägverket i Region Stockholm har tillsammans med AB Stockholms Lokaltrafik och Stockholms Gatu- och fastighetskontor utarbetat riktlinjer för handikappanpassning av busshållplatser. Busshållplatserna har delats in i olika klasser utifrån antalet trafikanter. I stadsmiljöer hamnar de flesta busshållplatserna i klass 1-3, se nedan. Bra kontrastmarkering underlättar för synskadade att uppmärksamma busshållplatsen. Genom förhöjd kantsten vid hållplatsläget underlättas påstigningen för rörelsehindrade. Om cykelbana passerar busshållplatsen leds den förslagsvis bakom regnskyddet/ hållplatsen för att minimera risken för konflikt med gående. För de största hållplatserna är det lämpligt att anordna en cykeluppställningsplats som är tydligt avgränsad, så att synskadade inte riskerar att kollidera med parkerade cyklar. Om det är många på- och avstigande kan det behövas mer utrymme under regnskydd – detta bör helst lösas med ett större regnskydd och inte flera små för att underlätta orienterbarheten.
-02
RIKTLINJER FÖR GÅNGYTORNA I KLASS 1 (>100 PÅSTIGANDE/DYGN) ÄR: - Tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m - Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade - Kantstenshöjd 16 cm - God allmänbelysning - Tillgängliga och bra gångvägar till och från busshållplatsen (se riktlinjerna under avsnittet för gångvägar) - Ordnad cykeluppställning - Regnskydd med sittbänk som har armstöd - Lutningsbräda utanför regnskyddet - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Linjekarta och närområdeskarta - Skräpkorg
132
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.34
FORTSÄTTNING -03
RIKTLINJER FÖR GÅNGYTORNA I KLASS 2 (>20 <100 PÅSTIGANDE/ DYGN) ÄR: - Hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m - Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade - Kantstenshöjd 16 cm - God allmänbelysning - Enkelt men fullgott regnskydd med sittbänk som har armstöd - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Skräpkorg
-04
RIKTLINJER FÖR GÅNGYTORNA I KLASS 3 (<20 PÅSTIGANDE/DYGN) ÄR: - Hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m - Kantstenshöjd lägst 16 cm - Litet regnskydd i utsatta lägen med sittbänk som har armstöd - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Skräpkorg Förutom de åtgärder som föreslås ovan för busshållplatser klass 1-3 kan det också vara nödvändigt med andra åtgärder invid busshållplatser. Ett problem i stadsmiljö kan vara att parkerade bilar står i vägen så att bussen inte kan köra intill kantsten. Detta medför problem för rörelsehindrade som då får ett större avstånd till gatan vid av- och påstigning. För att undvika att detta inträffar kan busshållplatsen utformas med s k öron. Förutom att tillgängligheten vid påoch avstigning garanteras bidrar även åtgärden till fler parkeringsplatser, eftersom angöringssträckan för bussen kan kortas.
Busshållplats utformad med öra 133
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.35
UTFORMNING AV GÅNGVÄGAR, GÅNG- OCH CYKELVÄGAR, TRAPPOR OCH RAMPER -01
ALLMÄNT En gångbana bör vara minst 2,5 meter bred. På längre sträckor bör gångbanan inte luta mer än 2 % (1:50) i längdled. På sträckor mellan 5-10 meter kan 5 % (1:20) accepteras och på sträckor kortare än 6 meter kan en lutning på 8 % (1:12) accepteras. Vid lutningar på 5 % (1:20) eller mer bör gångbanan förses med räcke och är sträckan längre än 5 meter även vilplan. Sittmöjligheter bör finnas ungefär var 100:e meter. Lutning i tvärled bör inte överstiga 2%. För att underlätta för framförallt synskadade, bör alla utstickande föremål på marken och upp till ansiktshöjd, t ex växter, byggnadsdelar, trappor, skyltar, flaggor etc förläggas till en möbleringszon om gångbanan är bredare än 4 meter. Om gångbanan är smalare bör alla utstickande delar tas bort i den mån det är möjligt, alternativt se till att de utstickande delarna inte utgör snubbelrisk. T.ex. kan en utstickande trappa kringbyggas så att en synskadad leds förbi trappen. I ansiktshöjd bör flaggor vid fasaden tas bort eller hängas högre så att en gående inte riskerar att få en flagga i ansiktet. Trappor bör täckas igen på baksidan så att man inte riskerar att slå i huvudet. Fria höjden över gångbanan bör inte vara lägre än 2,5 meter. Ett hinder lägre än 2,1 meter utgör en fara för en synskadad. Gångbanans yta skall vara hårdgjord, helst asfalterad, och halkfri. Trasiga och uppstickande plattor bör bytas ut. Gamla ränndalar är ofta djupa och kan därmed utgöra en snubbelrisk, men även svårigheter för personer i rullstol eller person med rullator, då ett hjulpar kan ”fastna” i ränndalen. Dessa bör därför bytas ut mot grunda ränndalar.
-02
GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Om en yta skall användas av både gående och cyklister bör gående och cyklister separeras ifrån varandra. Beroende på när i byggprocessen separeringen sker och bredden på banan kan olika former av separering användas. På befintliga gång- och cykelbanor kan separering med hjälp av vit målad linje utföras tämligen omgående och till ett lågt pris. Är gång- och cykelbanan smal kan även målning användas. Här är det viktigt att regelbundet visa vilken sida gående och cyklister skall använda sig av med hjälp av målad gående- och cykelsymbol. Vid nyproduktion eller vid större ombyggnationer av en gång- och cykelväg bör separering med hjälp av olika material och kantsten göras. För en synskadad är det naturligtvis bäst att med hjälp av olika materialval separera gående från cyklister. På de gåendes halva läggs lämpligen plattor och på cyklistens sida asfalt. Detta görs dels för att känslan 134
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.35-02 FORTSÄTTNING blir olika på olika material, dels för att det blir kontrastskillnad mellan ljusa plattor och mörk asfalt. -03
TRAPPOR OCH RAMPER Trappor utomhus bör ha minst 3 och högst 7 steg. Längre trappor bör avdelas med vilplan, gärna med sittmöjlighet. Vilplanet utformas som på rampen. På vardera sida om trappan anläggs en ca 0,40-0,80 meter bred avvikande yta som är taktil och kontrasterande mot övrig markyta. Trappan skall vara minst 1,3 meter bred så att två personer kan gå i bredd. Stegutförandet är lämpligen 0,3 meter på plansteget och 0,15 meter på sättsteget. Trappan förses med ledstänger på båda sidor och utefter trappans hela längd. Ledstången bör också börja ca 30 cm innan trappans början och slut. Den placeras för övrigt som på rampen. Som ett alternativ till trappor bör det alltid finnas en ramp. Som ett alternativ till trappa bör alltid en ramp finnas. Rampen skall vara minst 1,3 meter bred. På vilplanen placeras lämpligen en sittbänk. Rampen förses med en 0,9 meter hög ledstång med underliggare på 0,2 meter höjd. Är ledstången även avsett som fallriskskydd görs ledstången/räcket 1,10 m. Början och slutet av rampen märks ut med ett 0,400,80 meter brett avvikande ytmaterial. Materialet bör vara taktilt samt vara kontrasterande mot övrig beläggning. Ytan läggs ut på rampens hela bredd.
135
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.36
LEDSTRÅK -01
ALLMÄNT Ledstråk är sammanhängande, tydliga och säkra gångstråk som synskadade lätt kan följa. Ledstråket skall vara fritt från faror och eventuella hinder skall vara tydligt markerade. Orienterbarhet = att veta var man är, hitta dit man skall och förstå när man är framme. För synskadade är det viktigt att gatumiljön är enkelt och logiskt uppbyggd. Ett ledstråk kan beskrivas med följande sammanfattande punkter: - Ledstråk förbinder start- och målpunkt med varandra. - Taktil (kännbar) och kontrasterande beläggning används för att markera gångytan och riktningsförändringar samt målpunkter. - Platser där ledstråk behövs för orienterbarheten är på stora öppna ytor som torg och terminaler. - Inom ledstråket får det inte förekomma faror, utan hinder lyfts ut från ledstråket eller så markeras de. - Platser och punkter där man måste göra ett vägval, d v s där ledstråket delar upp sig i två riktningar, markeras med avvikande ytmaterial. - På gågator och breda trottoarer (> 4 meter) behövs det en gränslinje mellan den fria gångytan och möbleringszonen. - Bra och rätt placerad belysning av gångbanan ger ledning för synsvaga.
-02
UTFORMNING Ledstråk måste ge vägledning med både synliga och kännbara tecken. Behovet av ytmarkeringar skiljer mellan en synsvag och en blind person. Ledstråkets gångyta bör stå i kontrast till omgivningen, och kontrasten skall vara skillnaden mellan ljust och mörkt. Olika färger med samma färgmättnad ger ingen kontrast. För den synsvage kan belysningen ge vägledning om den placeras så att ljuspunkter anger gångriktning samt gångytans läge och storlek där gångytan får ett starkare ljusflöde än omgivningen. Ledstråk för den som saknar syn måste utformas så att gångbanan eller dess gränslinje mot omgivningen är kännbart markerad. Det avvikande ytmaterialet måste kunna uppfattas genom skon och med teknikkäppen.
136
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.36-02 FORTSÄTTNING I ett ledstråk där avvikande ytmaterial används för att markera gränslinjen mellan gångbanan och omgivningen bör gränslinjen helst ha en bredd på ca 0,6 meter för att den synskadade skall kunna uppfatta markeringen. Den fria gångytan bör ha en bredd på minst 2,5 meter där inskränkningar till 1,8 meter kan accepteras på kortare sträcka. Det är också viktigt att se till att den fria höjden över gångbanan är tillräcklig för att undvika att bl a synskadade kolliderar med lågt placerade föremål. Den fria höjden över gångbanan bör vara minst 2,1 meter. Genom att lägga avvikande ytbeläggning uppmärksammas den synskadade på att det sker en förändring i ledstråket eller på trottoaren och kan fungera som stoppyta. Den avvikande ytbeläggningen bör ha ett djup på minst 1,2 meter så att en person med lång käpp kan ha både käpp och fötter på ytan och hinna uppmärksamma förändringen. Det underlättar för den synskadade att få signal om förändring både via käppen och fötterna samtidigt. Platser som kan behöva markeras är entréer, busshållplatser, t-baneuppgångar, övergångsställen, hinder i gångbanan m m. Ribbplattorna visar gångriktning medan kupolplattorna visar riktningsändring eller stopp. På trottoarer i stadsmiljöer utgör vägg eller gatukant ledning för den synskadade. Det behövs normalt sett inga åtgärder för att bygga upp ett ledstråk förutom att övergångsställen, busshållplatser m m behöver markeras samt att gångytan hålls fri från hinder.
137
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.37
TERMINALER OCH TORG -01
ALLMÄNT Stora öppna ytor med samma beläggning ger orienteringsproblem. Terminaler och torgytor har dessutom många målpunkter som t ex: - Byggnader med allmän service som måste vara tillgängliga för alla. - Angörings- respektive parkeringsplatser - Busshållplatser, entréer till T-bana, entréer till P-tåg o s v - Toaletter - Informationsdiskar - Hissar Det behövs planering för att underlätta orienterbarheten i en sådan miljö. Det är viktigt att tänka på tillgängligheten till entréer och andra målpunkter, mellan våningsplan, att det finns tillgång till bänkar för de som behöver vila sig osv. Det är också viktigt att gångytorna hålls fria från gatumöblering som soptunnor, skyltar, sittbänkar, växter m m. Följande riktlinjer som finns i Boverkets byggregler bör tillämpas vid utformningen av terminaler och torg: Byggnader som måste vara tillgänglig för personer med nedsatt orienteringsoch rörelseförmåga skall ha minst en entré som anpassats efter dessa personer. Det bör dessutom finnas en handikappanpassad angörings- eller parkeringsplats inom 10 meter från en sådan entré. Även gångvägen till en sådan entré skall anpassas efter dessa personers behov.
-02
UTFORMNING Gångvägar på torg och i terminaler skall utformas så att: - De är horisontella eller lutar högst 8 % (1:12) mellan minst 2 meter långa viloplan - Höjdskillnaden mellan vilplanen är högst 0,5 meter - De är minst 1,3 meter breda och har hårdgjord och halkfri yta - De är fria från hinder I övrigt är det viktigt att tänka på att: - Gångytan har ett stabilt och jämnt material och att material som är besvärligare att gå på används för t.ex. avgränsning mot möbleringszon - Plattor kan användas som visar riktning – t ex ribbplattor och som markering av gångriktning - som t ex kupolplattor - Avgränsning mot möbleringszon kan markeras med t ex smågatsten 138
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 4, GATOR 4.3
TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE
4.37
FORTSÄTTNING -03
INFORMATION OCH SKYLTNING På terminaler och torgytor är det viktigt att det finns tydlig information som är enkel att förstå samt läsbar för synsvaga. Några punkter man bör beakta är: - Att komplettera skriftlig information med akustisk - Att noggrant analysera var skyltar behövs och var de bör placeras - Skyltarnas utformning. De skall vara läsbara, ”förståbara” och logiska - Vägvisning med text/siffror bör kompletteras med symboler och färgmarkeringar - Att det finns god belysning
139
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.1
PARKVÄGAR
5.11
GEOMETRISK UTFORMNING, ALLMÄNNA ANVISNINGAR VÄGBREDD Faktorer som påverkar vägbredden är nyttjandegrad och trafiktyp ( gångcykel- eller mopedtrafik). Vägbredden för gång- och cykelvägar bör vara minst 3 m. För snöröjning och renhållning är minsta vägbredd 2,5 m. LUTNING Parkvägar ska om möjligt byggas efter rådande handikappnormer dvs en maximal lutning på 1:20. En lutning på 1:12 kan tillåtas på en sträcka av maximalt 6 m. Maximal lutning på parkväg är 1:8. HORISONTALKURVRADIE I kurvor bör den inre radien vara minst 4,0 m. Vid vägkors rekommenderas följande miniradier: · rät vinkel: · spetsig vinkel: · trubbig vinkel:
4,0 m 1,5 m 6,0 m
VATTENAVRINNING Vid ensidig lutning ska tvärfallet för olika beläggningstyper vara följande: · asfalt och övriga bituminösa beläggningar 2 - 2,5 % (1:40) · grusslitlager 2,5 - 4,0 % (1:40 - 1:25) Sidodike eller vattenränna ska ha en minsta lutning av 1 % (1:100). SLÄNTLUTNING Släntlutningen bör inte vara brantare än 1:2. Vid tomtmark kan dock 1:1,5 tillåtas. Vid släntbeklädnad av gräs bör dock lutningen vara 1:3 eller flackare.
140
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.1
PARKVÄGAR
5.12
ÖVERBYGGNADER AV STENMJÖL För övriga överbyggnader, se kapitel 2.3. SLITLAGER AV STENMJÖL Normaldränerad terrass.
VID UNDERBYGGNAD AV MATERIALTYP 2 ENLIGT Anl-AMA 98, TABELL DC/1 50 mm SLITLAGER AV STENMJÖL O0-8mm 100 mm BÄRLAGER AV GRUS ELLER MOTSVARANDE KROSSMATERIAL 150mm FÖRSTÄRKNINGSLAGER AV GRUS ELLER KROSSMATERIAL UNDERBYGGNAD
MATERIALSKILJANDE LAGER AV GEOTEXTIL
VID UNDERBYGGNAD AV MATERIALTYP 4, 5 ELLER 6 ENLIGT Anl-AMA 98, TABELL DC/1 50 mm SLITLAGER AV STENMJÖL O0-8mm 100 mm BÄRLAGER AV GRUS ELLER MOTSVARANDE KROSSMATERIAL 250mm FÖRSTÄRKNINGSLAGER AV GRUS ELLER KROSSMATERIAL MATERIALSKILJANDE LAGER AV GEOTEXTIL UNDERBYGGNAD
ANMÄRKNING Terrassmaterial indelas i materialgrupper enligt tabell DC/1 i Anläggnings AMA 98. Vid materialgrupp 3 ska bärighet utredas. Överbyggnadens typ och dimensioner bestäms med hänsyn till val av trafikklass och terrassens materialgrupp. Vid tveksamheter om i vilken av två grupper ett material ingår, bör vid dimensionering av överbyggnad den sämre gruppen väljas.
141
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.1
PARKVÄGAR
5.13
SIDODIKEN, ALLMÄNNA ANVISNINGAR ALLMÄNT Med sidodiken menas här ett dike som hindrar vatten från områden utanför parkvägen att komma in på gång- eller cykelbanan och där bl a orsaka risk för isbank eller svallis. Sidodike erfordras således endast när ett större terrängparti och bergskärning lutar mot parkvägen.
142
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.1
PARKVÄGAR
5.14
SIDODIKEN, URSKÅLNING, JORDSKÄRNING
143
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.1
PARKVÄGAR
5.15
SIDODIKEN, URSKÅLNING, BERGSSKÄRNING
4:1
2:1
1:2
DIKE MED ANLAGD STÖDREMSA GRÄSYTA 300 - 500
PARKVÄG
30MM YTJORD MINERALJORD
SPRÄNGSTEN VID RIKLIG YTVATTENFÖREKOMST UTFÖRES DJUPSPRÄNGNING TILL FROSTFRITT DJUP SAMT DRÄNERAS VID BEHOV
144
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.1
PARKVÄGAR
5.16
SIDODIKEN AV MARKPLATTOR AV TYPEN RÄNNDALSPLATTOR, JORDSKÄRNING
145
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.1
PARKVÄGAR
5.17
SIDODIKEN AV MARKPLATTOR AV TYPEN RÄNNDALSPLATTOR, BERGSSKÄRNING
146
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.1
PARKVÄGAR
5.18
SIDODIKEN, RÄNNDAL AV GATSTEN, ALLMÄNNA ANVISNINGAR
SMÅGATSTEN
Utförs av fem rader sten. Två rader på sidan av mittraden sätts i lutning mot denna. Stenen sätts i jordfuktad betong. +0,03 +0,00
STORGATSTEN Utförs av tre rader sten. Mittraden utgör botten, de övriga sätts i lutning mot denna. Stenen sätts i jordfuktad betong. +0,03 +0,00
147
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.1
PARKVÄGAR
5.19
TERASSERING, BERGSSKÄRNING
SKYDDSSTÄNGSEL MAX 1:2
BERGAVTÄCKNING 1 M R=0,5 SLÄNTLUTNING 4:1 ELLER BRANTARE VID SKÄRNING STÖRRE ÄN 8,0M
4:1 SKYDDSSTÄNGSEL MAX 1:2
SLÄNTLUTNING 2:1 VID SKÄRNING MINDRE ÄN 8,0M MEN STÖRRE ÄN 1,0M
BERGAVTÄCKNING 1 M R=0,5 SLÄNTLUTNING 4:1 VID SKÄRNING MINDRE ÄN 1,0M ELLER KORTA SKÄRNINGAR
MAX 1:2 2:1
1:2
DIKE
STÖD REMSA
PARK VÄG
2,5%
VID RIKLIG YTVATTENFÖREKOMST UTFÖRES DJUPSPRÄNGNING TILL FROSTFRITT DJUP SAMT DRÄNERAS VID BEHOV
ANMÄRKNING Om sprängning ska ske med tätsöm anges detta på arbetsritning. Skyddsstängsel placeras så nära kanten som möjligt.
148
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.2
LEK- OCH FOTBOLLSPLANER
5.21
SANDLÅDOR OCH LEKYTOR PÅ SAND, ÖVERBYGGNAD
149
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.2
LEK- OCH FOTBOLLSPLANER
5.22
SLITLAGER AV STENMJÖL, ÖVERBYGGNAD
ANMÄRKNING Terrassen ska vara väldränerad. Dränering utförs om så erfordras.
150
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.2
LEK- OCH FOTBOLLSPLANER
5.23
FOTBOLLSPLAN, GRUSPLAN
HÄNVISNING Skyddsstängsel för bollplan, se kapitel 5.24.
151
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.2
LEK- OCH FOTBOLLSPLANER
5.24
SKYDDSSTÄNGSEL FÖR FOTBOLLSPLANER B 40,0 m
600
600
25,2 m
(ALT 4000) 3000
600
A
A
SITUATIONSPLAN
BOLLGLUGG
INFARTSÖPPNING
SKALA 1:400
B
MASKSTORLEK
50 mm
3000
2000
2000
2000
2000
2000
2500
3000
2500
120
(ALT 4000)
3000 B-B SKALA 1:200
3000
2100
2100
2100
2100
2100
2100
VY B-B SKALA 1:200
HÄNVISNING Skyddsstängsel på bollplan monteras enligt fabrikantens anvisningar.
152
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.31
VÄXTBÄDD, ALLMÄNT Växtbädden kan utgöras av ett homogent lager växtjord (=ytjord) som vilar på en terrass.
TERRASS
Växtbädden kan också utgöras av ytjord och mineraljord som vilar på en terrass.
YTJORD
YTJORD TERRASS
MINERALJORD
Växtbäddens lagertjocklek, samt krav på de massor som utgör yt- och mineraljorden varierar med platsens förutsättningar och det önskade resultatet av planteringen/sådden. För att säkerställa kvaliteten ska jordanalys utföras av typen "AL-metoden". Därefter ska jordförbättrande åtgärder vidtas så att de krav som ställs på växtbäddens massor uppfylls. Ingående massor ska vara fria från flerårigt rotogräs. Ingen del av växtbädden får packas. Efter plantering/sådd ska växtbädden vattnas, även vid regn. För att underlätta ogräsbekämpning kan växtbädden täckas med 100 mm täckbark (0-fraktion får ej ingå), pinjebark, sand, singel eller grus. Mellan täckmaterialet och växtbäddens jord kan fiberduk läggas ut som ett materialskiljande lager. För att kompensera näringsbortfall vid bark och träflis ska 5 cm tjockt lager välbrunnen stallgödsel läggas under det materialskiljande lagret. Val av växtmaterial Växtmaterialet ska vara optimalt härdigt och med rätt proveniens för Österåkers kommun. Då E-material finns att tillgå för art i önskad kvalitet bör E-material väljas. Hänsyn ska tas till ståndorten så att en sund och livsduglig planta kan utvecklas. Dessutom ska valet ske med hänsyn till estetik och allergi. För varje art/sort anges var växtmaterialet har odlats under de senaste tre åren. Undantag från detta kan ges under speciella omständigheter och efter godkännande från parkansvarig på Österåkers kommun. För att snabbt åstadkomma en grön miljö och för att motverka skadegörelse, t ex i form av avbrutna trädkronor, ska kraftiga trädkvaliteter väljas i gatumiljöer. För gatuträd ska stamomfång vara minst 25-30 cm om inte annat anges. Träd i gräsytor ska ha stamomfång minst 20-25 cm om inte annat anges. 153
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.31
FORTSÄTTNING Allé- och gatuträd ska ha en fri stamhöjd på ca 2 m. Dessa träd ska ha svartlackerade trädskydd nr 510203, Järn i offentlig miljö, eller likvärdigt. Om den fria stamhöjden är lägre i något projekt, efter överenskommelse med parkansvarig på Österåkers kommun, används det lägre trädskyddet nr 510204, Järn i offentlig miljö, eller likvärdigt. Vid plantering i naturmark och naturparker ska företrädesvis arter som naturligt förekommer i området väljas. I dokument ska följande framgå för växtmaterialet: -
Art och sort, både med svenska och latinska namn och proveniens.
-
Totala antalet växter per art/sort.
-
Kvalitetsangivelser enligt TRFs kvalitetsregler för Plantskoleväxter 2:a upplagan, aug 1995 samt SJVFS 1995:96.
-
Eventuella krav på tidpunkt för plantering och om etableringsbeskärning krävs.
-
Planteringsavstånd.
Kontroll av växtjord, växtbädd och växtmaterial För växtjord gäller att kontroll av växtjord ska ske med minst ett prov från varje anskaffningsplats. Beställaren, parkansvarig på Österåkers kommun, ska beredas möjlighet att kontrollera växtbädd innan plantering utförs. Vidare ska beställaren ges möjlighet att på plats i plantskolan få undersöka och bilda sig en uppfattning av växtbetingelserna och övriga omständigheter kring det beställda materialet. För växtmaterial gäller att leveranskontroll med protokoll alltid ska utföras. Leveranskontroll ska utföras med avseende på kvalitet, art, sort, kondition och rötter hos växterna. Leveransdatum ska meddelas till i samråd med parkansvarig på Österåkers kommun senast 5 arbetsdagar före leverans. Växterna ska omedelbart efter leverans till byggarbetsplatsen vattnas, täckas och skyddas mot uttorkning. Växter som inte kan planteras direkt efter leverans, ska omgående jordslås i luckert material på skuggig plats. Jordslagna växter ska dagligen vattnas före plantering.
154
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.32
VÄXTBÄDD FÖR TRÄD I HÅRDGJORD YTA
155
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.32
FORTSÄTTNING
156
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.32
FORTSÄTTNING
157
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.32
FORTSÄTTNING Växtjord Mullhalt 7-10 vikts-%. Mullen ska vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm ska vara mellan 8-12 vikts-%. Halten finsand, 0,2-2 mm ska vara minst 35%. Halten grovt material, 2-20 mm, 10-20 vikts-%. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) ska vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca så att pH enligt ovan kan erhållas Kvoten K-Mg ska vara 1-2 Mineraljord Mineraljorden ska bestå av massor inom följande fraktioner: Kornstorlek <2 mm Lerfri eller lerfattig sandjord Halt 0,06/20 <15 viktprocent Grusig sandmorän Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Befintlig terrass får användas som mineraljord om den uppfyller kraven enligt ovan.
158
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.32
FORTSÄTTNING Befintlig terrass Terrassen ska till ett djup av minst 200 mm bestå av massor inom följande fraktioner: Kornstorlek <2 mm Lerfri eller lerfattig sandjord Halt 0,06/20 <15 viktprocent Grusig sandmorän Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Uppfyller befintlig terrass inte ovanstående krav, ska de översta 200 mm ersättas med godtagbart material. Används befintlig terrass ska denna luckras till ett djup av minst 200 mm. Luckring ska ske genom att massorna lyfts upp och släpps ner igen. Jordens struktur ska ej helt slås sönder. Luckring ska ej ske genom blandning. Efter luckring får inte jordklumpar större än 100 mm förekomma. Då befintlig terrass används som mineraljord ska luckring ske till ett djup motsvarande mineraljordens tjocklek samt ytterligare 200 mm.
159
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.33
VÄXTBÄDD FÖR BUSKAR OCH TRÄD I VEGETATIONSYTA
Växtjord Mullhalt 3-6 vikts-%. Mullen ska vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm ska vara mellan 5-10 vikts-%. Halten grovt material, 2-20 mm, 10 – 20 vikts-%. Halten sten och grovgrus, 20- 50 mm, 0-5 vikts-%. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) ska vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca så att pH enligt ovan kan erhållas Kvoten K-Mg ska vara 1-2
160
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.33
FORTSÄTTNING Mineraljord Mineraljorden ska bestå av massor inom följande fraktioner: Kornstorlek <2 mm Lerfri eller lerfattig sandjord Halt 0,06/20 <15 viktprocent Grusig sandmorän Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Befintlig terrass får användas som mineraljord om den uppfyller kraven enligt ovan. Befintlig terrass Terrassen ska till ett djup av minst 200 mm bestå av massor inom följande fraktioner: Kornstorlek <2 mm Lerfri eller lerfattig sandjord Halt 0,06/20 <15 viktprocent Grusig sandmorän Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Uppfyller befintlig terrass inte ovanstående krav, ska de översta 200 mm ersättas med godtagbart material. Används befintlig terrass ska denna luckras till ett djup av minst 200 mm. Luckring ska ske genom att massorna lyfts upp och släpps ner igen. Jordens struktur ska ej helt slås sönder. Luckring ska ej ske genom blandning. Efter luckring får inte jordklumpar större än 100 mm förekomma. Då befintlig terrass används som mineraljord ska luckring ske till ett djup motsvarande mineraljordens tjocklek samt ytterligare 200 mm. 161
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.34
VÄXTBÄDD FÖR PERENNER
Växtjord Mullhalt 7-10 vikts-%. Mullen ska vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm ska vara mellan 8-12 vikts-%. Halten finsand, 0,2-2 mm ska vara minst 35%. Halten grovt material, 2-20 mm, max 2 vikts-%. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) ska vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca så att pH enligt ovan kan erhållas Kvoten K-Mg ska vara 1-2
162
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.34
FORTSÄTTNING Befintlig terrass Terrassen ska till ett djup av minst 200 mm bestå av massor inom följande fraktioner: Kornstorlek <2 mm Lerfri eller lerfattig sandjord Halt 0,06/20 <15 viktprocent Grusig sandmorän Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Uppfyller befintlig terrass inte ovanstående krav, ska de översta 200 mm ersättas med godtagbart material. Används befintlig terrass ska denna luckras till ett djup av minst 200 mm. Luckring ska ske genom att massorna lyfts upp och släpps ner igen. Jordens struktur ska ej helt slås sönder. Luckring ska ej ske genom blandning. Efter luckring får inte jordklumpar större än 100 mm förekomma.
163
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.35
VÄXTBÄDD FÖR GRÄSYTOR
Växtjord Mullhalt 3-6 vikts-%. Mullen ska vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm ska vara mellan 2-5 vikts-%. Halten finsand, 0,2-2 mm ska vara minst 35%. Halten grovt material, 2-16 mm, ska vara mellan 10-20 vikts-%. Material >16mm får ej förekomma. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) ska vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca så att pH enligt ovan kan erhållas Kvoten K-Mg ska vara 1-2 Befintlig terrass Terrassen ska till ett djup av minst 200 mm bestå av massor inom följande fraktioner: Kornstorlek <2 mm Lerfri eller lerfattig sandjord Halt 0,06/20 <15 viktprocent Grusig sandmorän Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent 164
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.35
FORTSÄTTNING Uppfyller befintlig terrass inte ovanstående krav, ska de översta 200 mm ersättas med godtagbart material. Används befintlig terrass ska denna luckras till ett djup av minst 200 mm. Luckring ska ske genom att massorna lyfts upp och släpps ner igen. Jordens struktur ska ej helt slås sönder. Luckring ska ej ske genom blandning. Efter luckring får inte jordklumpar större än 100 mm förekomma.
165
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.36
VÄXTBÄDD FÖR SKELETTJORD
1/3 växtjord Mullhalt 7-10 vikts-%. Mullen ska vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm ska vara mellan 8-12 vikts-%. Halten finsand, 0,2-2 mm ska vara minst 35%. Halten grovt material, 2-20 mm, 10-20 vikts-%. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) ska vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca så att pH enligt ovan kan erhållas Kvoten K-Mg ska vara 1-2. 2/3 bergkross Bergkross 100 - 150 mm. Skärven läggs i lager om 300 mm och packas. Därefter läggs jorden ut och vattnas ner i bergkrossen med högtryck. Upprepas till projekterat djup för skelettjorden. 166
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.36
FORTSÄTTNING Skelettjorden får ej tippas från hög höjd på grund av risk för fraktionering av materialet. Trädgropar i skelettjord ska förses med tillfällig eller permanent droppbevattning. För träd planterade i grupp eller på rad ska skelettjorden liksom övriga växtbädden vara sammanhängande. Dimensionerande volym växtbädd inklusive skelettjord är 15 m³ per träd.
167
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.37
VÄXTBÄDD FÖR NATURLIKA PLANTERINGAR Växtjord och växtbädd anpassas i varje projekt efter platsens förutsättningar i samråd med parkansvarig på Österåkers kommun.
168
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.38
GRÄSFRÖBLANDNINGAR Gräsytans användningsområde och krav på slitagetålighet ska styra valet av fröblandning. Både val av arter och sorter har stor betydelse. Val av gräsfröblandning ska ske i samråd med parkansvarig på Österåkers kommun.
169
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.39
UPPBINDNING AV STAMTRÄD
170
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.39
FORTSÄTTNING
171
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.39
FORTSÄTTNING
172
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.3
VEGETATION
5.39
FORTSÄTTNING
173
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.4
TRAPPOR OCH MURAR
5.41
TRAPPA AV GRANIT, STEGMÅTT 350X150
SKALA 1:40
174
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.4
TRAPPOR OCH MURAR
5.41
FORTSÄTTNING
BREDD =370
STENRITNING
HÖJD =140
LÄNGD = 2000
370
370
STEN, TYP 10, SKALA 1:20 (Standardstorlek)
STEN, TYP 11, SKALA 1:20 (Standardstorlek)
140
990 140
1500
STEN, TYP 12, SKALA 1:20
ANMÄRKNING Stenarna finns även i längder upp till max 2,2 m. All sten utförs i grå råkopp med max 20 mm upphöjningar. Stenen kan dock utföras med annan ytbehandling om så anges på arbetsritningen. I framkant på undersidan av varje steg ska en 50 mm bred yta längs stenen underhuggas. Stenar till trappor med stötfogar eller mellan murar ska sågas i icke synliga ändan/fogarna, 90 cm bred vid eventuellt tillkommande vattenränna. HÄNVISNING Beträffande trappans övriga mått och konstruktion, se föregående sida. Beträffande trappbredder, se nästa sida.
175
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.4
TRAPPOR OCH MURAR
5,41
FORTSÄTTNING TRAPPBREDDER, STENSÄTTNING
HÄNVISNING Beträffande trappans övriga mått och konstruktion, se föregående sidor. Beträffande stenarnas mått och utförande, se föregående sida.
176
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.4
TRAPPOR OCH MURAR
5.42
STÖDMURAR NATURSTENSMURAR, MURNING Bakmuren kan antingen gjutas i betong före beklädnaden eller muras upp samtidigt med beklädnaden. BAKMUREN AV BETONG SOM, SEDAN DEN HÅRDNAT, BEKLÄDS MED STEN.
BAKMUR GRUNDPLATTA DRÄNERINGSRÖR
BAKMUREN OCH BEKLÄDNADEN MURAS SAMTIDIGT. BAKMUREN UTFÖRS AV BETONG.
BAKMUR GRUNDPLATTA DRÄNERINGSRÖR
Bakmur som utförs samtidigt med beklädnaden kan utföras av betong med sparsten.
177
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.4
TRAPPOR OCH MURAR
5.42
FORTSÄTTNING Murar ska utföras som bruksmurar, dvs med fyllda fogar. Vid murning av beklädnaden ställs de större stenarna på kilar av trä eller stenskärv och kringstoppas med murbruk. De mindre stenarna ställs direkt på ett på liggytan utbrett lager av färskt murbruk och trycks ner i bruket. Vid beklädnad av färdig mur med beklädnadssten gäller särskilda anvisningar beträffande fastsättning och dränering mellan sten och mur. Före sättningen ska stenarna fuktas Sedan bruket hårdnat avlägsnas kilarna och fogstrykningen utförs. Fogarna ska vara 20 + 5 mm breda och fyllda med fogbruk till 15 mm innanför stenarnas kanter, om inte annat anges på arbetsritning. Fogarna får endast vid kvadermur vara genomgående. Vid övriga murar får fogarna vara genomgående högst 2 à 3 skift enligt nedanstående exempel. Stenarna ska sättas så att goda förband erhålls. RUBBSTENSMUR
KRYSSMUR
HÖGST 2 SKIFT
HÖGST 2 - 3 SKIFT
HÖGST 2 SKIFT
HÖGST 2 - 3 SKIFT
KVADERMUR
INGA VERTIKALA GENOMGÅENDE FOGAR
HORISONTELLA GENOMGÅENDE FOGAR
178
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.4
TRAPPOR OCH MURAR
5.42
FORTSÄTTNING Överkanten ska normalt vara horisontell. Om terrängen lutar så att muren måste bli högre i den ena änden än i den andra ska höjdskillnaden regleras genom avtrappning enligt nedanstående exempel, om inte annat anges på arbetsritning. MARKLINJE MURENS ÖVERKANT
Vid anslutningen av mur till betongkonstruktion, t ex landfäste för viadukt, ska ett språng finnas mellan konstruktioner av olika material.
100 mm
FORDRINGAR PÅ MATERIAL Natursten av granit Stenen ska uppfylla de fordringar som står på arbetsritning (typritning). Murbruk och granit Bruket ska vara cementbruk C100/425 (C1:4). Gruset ska uppfylla de fordringar som gäller för sättbruk. Utförs muren utan avtäckning (krönsten), bör överytans fogar utföras med vattentätt cementbruk. Betong Armering Dränering
BTG II K 30 K 500 # Ø 12 s 300 Eftersom risk i regel finns för kvarstående vatten i fyllningen bakom och under muren, ska dränering normalt ordnas. Läget bestäms från fall till fall.
179
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.4
TRAPPOR OCH MURAR
5.42
FORTSÄTTNING
Dilatationsfogar
Utförs vid övergång mellan olika grundläggningstyper. Max 15 m mellan dilatationsfogar.
Förankring
Kramlor utförs av syrafast rostfritt stål, kvalitet SS 2340 eller 2343.
Grundläggning
Vid grundläggning på lera dimensioneras grundläggningen från fall till fall.
180
Teknisk handbok Österåkers kommun Datum: 2000-05-08, senast reviderad 2003-12-19
KAPITEL 5, PARK 5.5
SKYDD AV TRÄD OCH ANNAN VEGETATION VID GRÄVNING
5.51
ARBETSPLAN OCH SCHAKTLOV Mycket av förutsättningarna för att skydda vegetationen, främst uppvuxna träd, bestäms vid projektering och planering av gatu-, lednings- och kabelarbeten. Minst en vecka före beräknad start av ett arbete ska Österåkers kommun ha en arbetsplan och en ansökan om schaktlov. Är då träd berörda så utfärdar den parkansvarige direktiv om hur träden ska skyddas. Som riktvärde gäller att inga grävarbeten får utföras närmare än 2,5 meter från en trädstam. Skyddszonen kan vara betydligt större för stora träd. Kostnader för eventuella skador Den som är ansvarig för schaktåtgärderna får stå för de kostnader som skador på vegetationen förorsakar.
181
