Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 0 INLEDNING
0.1
TEKNISK HANDBOK .1
PRAKTISK TILLÄMPNING Allmänt Teknisk handbok för gata, park och VA är anpassad efter de nya medier och tekniska möjligheter som finns idag. Teknisk handbok reglerar utformningen av de handlingar som utförs av kommunen eller av exploatörer. Dessa handlingar ligger till grund för både upphandling och genomförande av entreprenadarbeten. Textavsnitten skall fungera dels som bilagor till upphandlingsunderlag och kontrakt, dels som kravspecifikationer till entreprenörer, dels som instruktioner till kontrollanter. Därför är de strukturerade efter och har hänvisningar till allmänt kända, branschöverenskomna arbetsunderlag. Teknisk handbok kompletterar dessa med uppgifter som är specifika för kommunens behov. Bestämmelser Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar skall upprättas och arbeten skall utföras: - Lagar, förordningar och föreskrifter - Branschöverenskomna anvisningar och handböcker - Branschledande beställares regler, i tillämpliga delar - Kommunens egna regler, som innefattas i anvisningarna i Tekniska handboken Kommunens anvisningar Kommunens anvisningar meddelas enligt följande: - Genom texterna i Tekniska handboken - Genom hänvisningar till något allmänt verk, som t ex AMA, svenskt Vatten m fl - Genom detaljanvisningar
0:1
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 0 INLEDNING
0.1
TEKNISK HANDBOK .2
STRUKTUR OCH STATUS Täby kommuns Tekniska handbok består av tre delar: Projektering, Förfrågningsunderlag samt Utförandeskede. Strukturen varierar dem emellan. Hänvisningar till lagar Lagar, krav, publikationer, typblad m m gäller i de fall Täby kommuns Tekniska handbok hänvisar till utgått eller gammalt material. Status på Tekniska handboken Tekniska handboken gäller där den föreskrivs såvida inte annat anges.
0:2
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 0 INLEDNING
0.1
TEKNISK HANDBOK .3
MILJÖMÅL Övergripande mål - Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. - Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. - Den biologiska mångfalden bevaras. - Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god resurshushållning tryggas. - Återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi, främjas så att ett kretslopp uppnås. (Miljöbalken kapitel 1 § 1) Dessa övergripande mål redovisas nedbrutna i ”Täby kommuns miljömål och miljökrav”.
0:3
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 0 INLEDNING
0.1
TEKNISK HANDBOK .4
FASTSTÄLLANDE Undertecknad fastställer härmed Täby kommuns Tekniska handbok att tillämpas från och med 2004-_ _-_ _. Statusen hos Tekniska handbokens dokument är entydig, kommande utgåvor skall vara formellt fastställda för att vara gällande.
Täby 2004-_ _-_ _
--------------------------------------------------------------------------------------------------Ordförande Miljö- och byggnämnden Teknisk direktör
Markeringar: Reviderade dokument kommer tydligt att märkas med revideringsdatum i sidhuvudet.
0:4
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.1
UTREDNING OCH PROJEKTERING .1
ALLMÄNT Den kommunala planeringen i plan- och bygglovprocessen regleras i plan- och bygglagen. Kommunens planering bedrivs i följande steg: - Översiktsplan - Fördjupade översiktsplaner - Detaljplaner - Bygglovhandlingar I översiktsplanen läggs kommunens framtida markanvändning fast. Befolkningsutveckling, bostäder, arbetsplatser, infrastruktur m m redovisas också. Allt detta också utifrån regionala planer som t ex Regionplanen för Stockholms Län. Den fördjupade översiktsplanen tar ett samlat grepp över ett större område i kommunen för att utreda de kommunala konsekvenserna av olika typer av förändringar av markanvändningen, t ex bostadsutbyggnader. I detta skede utförs utredningar för att klarlägga både kommunalekonomiska och övriga konsekvenser, t ex miljö, teknik, skola, service m m. Nästa steg är detaljplaneprocessen för att i detalj klarlägga markanvändningen m m. I detta skede utförs förprojektering av t ex gator och parker. Noggrannhetsnivån i höjdsättningen är 10 cm. När detaljplanen vunnit laga kraft vidtar framställning av projekteringshandlingar till färdig arbetshandling. I denna process ingår också bygglov för anläggningar i enlighet med PBL och de krav som redovisas i planbestämmelserna.
1:1
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.1
UTREDNING OCH PROJEKTERING .2
INVENTERING/KAPACITETSBERÄKNINGAR/IDÉSKISSER I de tidiga utredningsskedena görs normalt en förstudie/program som klarlägger: - målen för projektet klarläggs - inventering och förstudie utförs för att klarlägga förutsättningarna - gestaltningsprogram/idéskisser upprättas för utformning av mark (gata, park, belysning m m) för att klargöra t ex materialval m m - för trafikanläggning utförs kapacitetsberäkningar t ex via CAPCAL - projektets kostnad Samrådsprocessen fortgår i varje steg. Efter denna process sker projektering till färdigt förfrågningsunderlag.
1:2
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.1
UTREDNING OCH PROJEKTERING .3
EFTERSTUDIE När projektet är utbyggt utförs en efterstudie som klarlägger nyttan med projektet. Denna efterstudie skall också ingå som en naturlig del i kommunens erfarenhetsåterföring. Ansvarig projektledare/byggledare ansvarar för detta.
1:3
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.2
PROJEKTERING .1
RUTINER VID PROJEKTERINGSSTART Inför ett nytt mark- och anläggningsprojekt skall man registrera vilka behov som finns, dessutom utse en projektledare. Utredning, projektering Det är projektledarens uppgift att: - leda en utredning om vilken typ av åtgärder och omfattning som skall genomföras - sammanställa ett underlag för beställning av konsultarbete - meddela dem som kommer att bli berörda av projektet Normalt är projektledaren också projektansvarig. Eventuellt kan en särskild projektansvarig person utses. Anlita konsulter Projektledaren är den som upphandlar konsulttjänster och leder konsultarbetet. Det är viktigt att projektledaren ser till att alla handlingar som upprättas på beställning av kommunen blir beställarens egendom. OBS! Detta är ett avtalbart avsteg från bestämmelserna i såväl ABK som i lagarna om upphovsrätt och mönsterskydd. När man projekterar konstbyggnader med eventuella tillhörande tekniska anläggningar ingår det i arbetet att också ta fram underhållsanvisningar. All upphandling av konsulttjänster skall ske enligt LOU, såvida inte ramavtal inom det aktuella området finns tecknat.
1:4
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.2
PROJEKTERING .2
RITNINGAR Täby kommun ansvarar för samordningen om inte annat anges. I dessa avsnitt beskrivs de regler och anvisningar som gäller för produktion av ritningar. De som måste känna till innehållet i dessa avsnitt är: - Ansvariga för respektive projekt - Granskningsansvariga hos respektive ledningsägare - El-ansvarig - Signalansvarig - Teleansvarig - VA-ansvarig - Gatuvärme-ansvarig - Stokab-ansvarig - Arkivansvarig - Konsulter och entreprenörer som är anlitade för respektive projekt
1:5
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.2
PROJEKTERING .3
FÖRESKRIFTER CAD-RITNINGAR Allmänt I ARBETSHANDLINGAR 90, del 2, kapitel 7, 1-7; BST, SS finns ytterligare beskrivningar av hur man framställer och hanterar ritningar. Här beskrivs ritningsframställning med CAD-teknik. CAD-samordningsansvarig person skall utses. CAD-ansvarig skall bl a säkerställa att en för uppdraget lämplig utrustning och version av CAD-program används samt att all ritningsframställning sker enhetligt. Alla projektering skall anslutas till kommunens koordinatsystem ST 74, RH 00. CAD-manual Täby kommuns gällande CAD-manual tillämpas. Framställa kopior Kopior kan framställas med kopiering, tryckning samt uppritning i plotter (vid flerfärg). Preliminära ritningar - När preliminära ritningar skickas, skall namnrutan vara ifylld, men inte datumeller godkännanderutorna. I namnrutans statusruta skall det stå “FÖRHANDSKOPIA“. Skriv datumet ovanför ändringstabellen före kopieringen. Vid nästa distribution (som preliminär handling) stryker man över datumet (så att det ännu kan läsas) och skriver det nya datumet ovanför. Till varje ritningsleverans skall det finnas en ritningsförteckning. - När ritningen skickas för granskning skriver man “GRANSKNINGSKOPIA“ i statusrutan. Skriv aktuellt datum ovanför ändringstabellen och stryk tidigare datum (se punkt 1). Hur en granskning skall gå till finns beskrivet i avsnitt 1.76. - När alla ritningar som hör till projektet är godkända skall det noteras i namnrutan. Om ritningen skall utgöra underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man “FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG“ i statusrutan. Ta bort samtliga datum ovanför ändringstabellen och skriv ett nytt datum, gemensamt för hela förfrågningsunderlaget, i namnrutan. Om ritningen skall komplettera en ARBETSHANDLING skriver man “ARBETSHANDLING“. - När en entreprenadupphandling är avslutad skall alla ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten i statusrutan till “ARBETSHANDLING“. Skriv också “ARBETSHANDLING“ i rutan revidering A. Skriv datum i ändringskolumnen och “A“ i avsedd ruta efter ritningsnumret nere till höger i namnrutan. Gör detta på alla ingående handlingar.
1:6
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.2
PROJEKTERING Ändra fastställda ritningar - Till en ändrad ritning skall det alltid bifogas en kopia av den ändrade sidan i ritningsförteckningen och ett ändrings-PM. Ange alltid gällande ändringsbeteckning. - Själva ändringen skall markeras med aktuell bokstav på fyra ställen: - Vid ändringsstället på ritningen görs ett s k moln runt ändringen (pil med spetsen mot ändringen). Radera tidigare moln. - I ändringstabellen på ritningen. Ange antal ändringsställen, innehåll, datum och signatur. - I namnrutan på ritningen, efter ritningsnumret (ersätter tidigare bokstav). - I förekommande fall, i ritningsförteckningen. Notera den nya beteckningen efter ritningsnummer och datum på den aktuella sidan. Skriv också datum i förteckningsbladets huvud. Ändra beskrivningar - Markera ändringar på beskrivningsblad, material- och arbetsbeskrivningar, rumsbeskrivningar, mängdförteckningar eller andra motsvarande beskrivningar med ändringspilar. Ändringspilarna skall ha en svärtad spets som pekar mot den ändrade textraden. Ändringar som avser flera rader i följd skall markeras med en pricklinje i kanten och med en ändringspil som pekar mot pricklinjen. Texta löpnumret på ändringen i ändringspilen. Alla ändringar som görs vid samma tillfälle skall förses med samma nummer. - Skriv numret på det ändrings-PM som hör till ändringen i revideringsrutan i beskrivningsbladets huvud. Skriv också datum och signatur. Notera i ändrings-PM - Om en ritning eller beskrivning ändras, skall ändringen specificeras i ett ändringsPM. Det utgör underlag för kostnadsregleringar. Alla ändrings-PM skall förses med ett löpnummer och en uppgift om vilken konsult som utfört ändringen. När en ändrad ritning eller beskrivning distribueras skall aktuellt ändrings-PM följa med. - I ett ändrings-PM för en ritning skall ritningens nummer och ändringens beteckning och innehåll finnas med. - I ett ändrings-PM för en beskrivning skall den ändrade sidans nummer, AMA-kod eller motsvarande samt ändringens löpnummer och innehåll finnas med Ändrings-PM skall redovisas på närmast följande byggmöte.
1.2
PROJEKTERING .4
NAMNRUTA Texten i namnrutan Exempel på namnruta. 1:7
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
Övrig text i anslutning till namnrutan: Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar Förklaringar, föreskrifter och anmärkningar skall redovisas då de behövs för att man skall förstå ritningens innehåll, anläggningens funktion och hur man skall sköta dess framtida underhåll. Koordinattabell Koordinattabellen skall placeras så att den skiljer sig från ritningens innehåll i övrigt, helst ovanför konsultens namnruta. Om det behövs kan koordinattabellen redovisas i egen handling. Orienteringsfigur Orienteringsfigurer placeras i anslutning till namnrutan.
1:8
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.2
PROJEKTERING .5
FÄLTMÄTNINGAR, GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Fältmätningar Alla mätnings- och utsättningsarbeten skall ske med utgångspunkt från Täby kommuns höjdfix och polygonnät, ST 74 RH 00. Samtliga avvägningar för gator och gc-vägar skall ske utifrån koordinatberäknade linjer. Tvärsektion och profil skall ske på minst var 20:e meter. Vid bergförekomst skall avvägning ske på minst var 10:e meter. Samtliga befintliga tomtinfarter skall avvägas som komplett tvärsektion. Murar, häckar och staket skall för varje delsträcka dokumenteras på minst två tvärsektioner. Murar och häckars ytterkanter och höjd skall dokumenteras. Befintliga anläggningar som el- och telestolpar, brunnar, VA-betäckningar m m skall dokumenteras i plan, för brunnar och VA-betäckning även höjd. Geotekniska undersökningar Geotekniska undersökningar och utredningar skall genomföras och redovisas enligt Sveriges Geotekniska Förenings beteckningsblad. Resultat av geotekniska undersökningar skall redovisas i plan samt på profil- och tvärsektionsritningar. Om redovisningen kan ske på arbetsritningar eller måste ske på separata georitningar bestäms i samråd med ansvarig projektledare. Som komplement till ritningsredovisningen skall en skriftlig geoteknisk rapport och ett projekteringsunderlag upprättas. Rapporten skall innehålla: - omfattning av utförda utredningar - sammanställning av laboratorieundersökningar (tjälfarlighetsprov, CRS-prov m m) - grundvattentabeller Projekteringsunderlaget skall innehålla: - områdesbeskrivning - jordlagerföljder - grundvattennivåer - dimensioneringsförutsättningar för gator, vägar, torg m m - schaktningsrekommendationer - risker för grundvattensänkning, förorening av grundvatten eller annan påverkan på grundvattensituationen samt förslag till åtgärder - risker för påverkan på grundvattensmagasin samt förslag till motåtgärder
1:9
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.2
PROJEKTERING -
risker för vibrationer och buller vid utförande och drift samt förslag till motåtgärder risker för sättningar, jordrörelser samt förslag till motåtgärder riskinventering, t ex bebyggelse, anläggningar, förorenad mark (jord)
Tjälfarlighetsundersökning Provtagning skall ske till 1,0 m under projekterad terrassbotten. Vid förekomst av torv, dy eller gyttja skall provtagning utökas så att jordlagrets mäktighet och ordningsföljd kan bestämmas. Grundvattenundersökning Inom objektet skall bestämning av grundvattenytornas nivå ske i den omfattning som i samråd med ansvarig projektledare bedöms erforderlig. Berg- och viktsondering Vid projektering av markanläggningar utanför befintliga anläggningar område skall viktsondering utföras i den projekterade anläggningens/vägens mittlinje i den utsträckning som bestäms i samråd med Täby kommun. Bergsondering skall utföras i den projekterade vägens båda ytterkanter på minst var 20:e meter och om berg ej påträffas ovanför terrassbotten/rörgravsbotten. Borrning skall utföras till ett djup av minst 1,0 m under projekterad terrassbotten. Om berg konstateras inom detta djupintervall skall borrningarna förtätas till var 10:e meter. För va bestäms trolig bergkontur på var 10:e meter. Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD Förutsättningarna för LOD skall bedömas och belysas i den geotekniska beskrivningen.
1:10
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .1
FÖRESKRIFTER Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar skall upprättas och projekteringsarbete skall utföras och redovisas, nämligen: - Lagar och förordningar - Branschöverenskomna regler - Branschledande beställares regler, i tillämpliga delar - Kommunens egna regler, som innefattar anvisningarna i Teknisk handbok Anvisningarna är avsedda att tjäna som underlag vid projekteringsoch beskrivningsarbete. Följande bestämmelser och anvisningar tillämpas: -
Svensk Standard SS
- AB 92 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 1992, Byggandets Kontraktskommitté. - ABT 94 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten av år 1994, Byggandets Kontraktskommitté. - ABK 96 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996, Byggandets Kontraktskommitté. - Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BST och SS 1990. - Bygghandlingar 90, del 7 Lika ovanstående, avser mark- och anläggningsarbeten. - Anläggnings AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten, Svensk Byggtjänst. - MER Mät- och ersättningsregler, anläggningsarbeten, Svensk Byggtjänst.
1:11
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Kommunens regler Kommunens regler meddelas på fyra sätt: - Genom hänvisning till något allmänt regelverk, t ex Anläggnings AMA, (Vägutformning) VU94 eller ARGUS - Genom texterna i Teknisk handbok - Genom trycksaker med detaljanvisningar - Typritningar - All projektering skall ske i ST74 och RH00
1:12
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .2
PROJEKTERING Projektering kan förekomma i olika steg, skeden och som underlag för upphandling av olika entreprenadutformningar. De vanligaste projekteringsskedena är: - Förstudie - Lokaliseringsplaner - Utredningsplan/Programhandling - Arbetsplan/Detaljplaneunderlag - Bygghandling/Arbetshandling - Upprättande av Relationshandlingar De vanligaste entreprenadformerna är: - Utförandeentreprenad - Totalentreprenad Projekteringsarbetet skall alltid bedrivas så att kraven för beslutat projekteringssteg och entreprenadform tillgodoses. Projekteringsarbetet skall alltid inledas med tillsättande av ansvarig Projektledare hos beställaren. Finns konsult inblandad i uppdraget skall konsulten tillsätta en Ansvarig Projekteringsledare som blir direkt ansvarig mot beställarens Projektledare. Vidare skall projektören (konsulten) till Projektledaren redovisa: - Projektanpassad Tidplan - System för Kvalitetssäkring och Kvalitetsplan - System för Miljösäkring - Organisationsplan och namn på Teknikområdesansvariga - Förslag till mötestider under hela, eller delar av, projekteringstiden - Vid större projekt upprättas en projekthandbok - System för kostnadsuppföljning - System för digital hantering och ev digital leverans
1:13
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .3
PLANRITNINGAR Planritningar Planritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 eller 1:1000. Även andra skalor kan förekomma. Planritningar ingår alltid i de flesta varianter av projekteringsprocessen. På planritning skall redovisas: - Grundkartan med befintliga vägar - Bebyggelse. - Gränser för fastigheter med registreringsnummer - Allmänna vägar med nummer eller namn - Terrängdetaljer - Nivåkurvor - Teckenförklaring - Koordinatnät - Norrpil - Aktuella höjd- och planfixar - Gränser för gällande kommunala markanvändningsplaner markeras med uppgift om plannummer - Den nya anläggningens geometriska planutformning - Gränser för anläggningens omfattning (Arbetsområdesgräns) Förutom själva objektet skall även redovisas: - Väganordningar - Busshållplatser - Terrängmodelleringar - Bullerskydd - Eventuell tillfällig nyttjanderätt under byggnadstiden För att säkerställa att ritningen blir förståelig och lättläst, även för andra än tekniker, bör ritningsinnehållet struktureras och redovisningen kan/bör uppdelas på olika innehåll. Höjd- och utsättningsritningar Dessa ritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400. Ritningarna ingår alltid i Bygghandlings/Arbetshandlingsfasen men kan även erfordras i andra skeden av projekteringsprocessen.
1:14
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR På ritningen skall redovisas: - Grundkarta - Nivåfixar och polygonpunkter - Teckenförklaring - Koordinatkryss - Norrpil - Höjdsättning för slitlagrets överyta - Nya dagvattenbrunnars inloppshöjd - Slänter med lutningsangivelse skall redovisas i de fall släntlutningen avviker från normalsektionens redovisade släntlutningar - Erforderligt vägområde - Använt höjd- och koordinatsystem Höjdsättningen skall redovisas i brytpunkter i tvärled samt på lämpligt avstånd i längdled. Ett avstånd, i längsled, på ca 10 meter ger god uppfattning om vägöverytans lutning. Vid vägkorsningar, cirkulationsplatser, parkeringsytor etc erfordras en förtätad höjdsättning för att klart redovisa projektörens intentioner om bl a dagvattenhanteringen. Koordinatbestämda punkter och linjer redovisas, i tabellform, på ritningen. Härvid skall säkerställas att samtliga erforderliga punkter redovisas, med uppgift om mellanliggande elements tangeringspunkter. Särskild vikt bör läggas på redovisning av vägskälskurvor, refuger, fartdämpande åtgärder, busshållplatser o dyl. Samtliga tangeringspunkter och mellanliggande element skall tydligt redovisas utmed aktuell linje på ritningen. Beläggningsritningar Då Höjd- och utsättningsritningen kan bli oläslig på grund av att informationsmängden blir för stor kan en separat Beläggningsritning upprättas. Denna ritning redovisar: - Grundkartan - Den nya anläggningen samt nivåerna på den nya anläggningens överyta - Teckenförklaring På Beläggningsritningen redovisas inte de koordinatbestämda punkterna och linjerna som omnämnts i Höjd- och utsättningsritningen.
1:15
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .4
TRAFIKANORDNINGSRITNINGAR Trafikanordningsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 men kan vid långsträckta objekt, med färre trafikanordningar, även redovisas i skala 1:1000. Dock skall vid större korsningar eller med komplexa trafiksituationer en trafikanordningsritning alltid upprättas i skala 1:400. Trafikanordningsritningar ingår alltid i Bygghandlings/Arbetshandlingsfasen men kan även erfordras i andra skeden av projekteringsprocessen. På ritningen redovisas: - Breddmått för körfält - Vägmarkeringar med linjelittera och linjebredd - Vägmärken med skyltlittera - Teckenförklaring - Stolplägen för trafiksignaler och belysning - Räcken - Annan markutrustning - Fartdämpande åtgärder Till trafikanordningsritningarna upprättas en Vägmärkesförteckning som skall bifogas handlingen. Denna förteckning redovisar varje vägmärke med sitt littera, placering i väglinjens längdmätning samt sidoavstånd från referenslinjen (staklinjen).
1:16
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .5
NORMALSEKTIONER/TYPSEKTIONER Normalsektioner Normalsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. Normalsektionsritningar ingår alltid i Bygghandlings-/Arbetshandlingsfasen. På ritningen redovisas: - Sektionsindelning - Terrass - Slänter - Diken - Tvärlutningar - Höjdavvikelser från profilplan - Sidoavstånd från referenslinje (= oftast koordinatberäknad staklinje) till brytpunkter - Räcken - Teckenförklaring - Stolpar och andra fasta frekvent förekommande föremål - Eventuella skyddsåtgärder - Mittremsor - Sidoremsor - Terrängmodelleringar - Överbyggnadslager - Kantstöd - Stödmurar - Släntbeklädnader En dimensioneringstabell skall redovisa respektive lagers tjocklek, material och hänvisning till aktuellt kapitel i AMA eller annan materialmanual. Normalsektioner upprättas för samtliga förekommande överbyggnadstyper och vägbredder i projektet. På normalsektionen redovisas även de dimensioneringsförutsättningar som legat till underlag för vald överbyggnadstyp vilket bl a kan vara: - Konstruktionstyp - Klimatzon Anläggnings AMA - Vägkategori Anläggnings AMA - Jämnhetsklass Anläggnings AMA
1:17
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR -
Tvärfallsklass Anläggnings AMA Dimensioneringsperiod Anläggnings AMA Referenshastighet Lastbilsandel Vald trafikklass Anläggnings AMA Sidoutformningsstandard (vid behov)
Typsektioner Typsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. Typsektionsritningar ingår normalt i Arbetsplan/Detaljplaneunderlag och redovisar endast: - Vägens sektionsindelning - Terrass - Slänter - Teckenförklaring - Diken - Tvärlutningar - Räcken - Andra fasta föremål - Eventuella skyddsåtgärder
1:18
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .6
PROFILER Profilritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100/1:1000 men kan även redovisas i annan skala. Profilritningar, mer eller mindre detaljerade, ingår i de flesta av ovan redovisade projekteringsfaser. På ritningen redovisas: - Befintliga markförhållanden - Ev bergprofil - Profillinje - Teckenförklaring - Utspetsningar - Terrasslinje - Räcken - Trummor - Korsande nya och befintliga ledningar/kablar - Dagvattenbrunnar - Konstbyggnader - Förstärknings- och skyddsåtgärder - Teoretiska masskvantiteter - Överbyggnadstjocklekar - Jordarter - Profil- och plandata - Skevningsdiagram för vänster resp höger väghalva - Markslag - Korsande/anslutande ramper, vägar och gator - Lokalisering av koordinatberäknad referenslinje (staklinje) - Busshållplatser o dyl - Grundvattenytor - Breddökningar - Siktschakter - Aktuellt höjd- och koordinatsystem (All projektering skall ske i ST74 och RH00)
1:19
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .7
TVÄRSEKTIONER Tvärsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100. Tvärsektionsritningar skall alltid redovisas i Bygghandling/Arbetshandling. I Arbetsplan/Detaljplaneunderlag redovisas tvärsektioner endast i kritiska avsnitt. På ritningen redovisas: - Marklinje - Bergkontur - Vägkropp med terrass - Slänter - Diken - Teckenförklaring - Eventuellt påverkade konstbyggnader - Förstärkningsåtgärder - Skyddsåtgärder - Terrängmodelleringar - Föreslagen dränering - Befintliga fastighetsgränser inom sektionen - Massuppgifter Massuppgifter kan redovisas direkt bredvid varje tvärsektion på ritning, men kan även redovisas på separata datalistor/blanketter.
1:20
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .8
KONSTBYGGNADER/FÖRSLAGSRITNINGAR Förslagsritningar redovisas i varierande skala. Förslagsritning skall ge en överskådlig bild av föreslagen konstbyggnad samt innehålla de uppgifter och hänvisningar som erfordras för upprättande av arbetsritningar. På ritning visas: - Elevation - Plan - Tvärsektioner - Situationsplan - Teckenförklaring - Principlösningar för speciella konstruktionsdetaljer - Markprofiler - Jordarter - Tillåtet grundtryck - Grundläggningssätt - Vattenytor - Grundvattenstånd - Spännvidder - Plan- och profilgeometri - Beläggning - Fixar - Koordinat- och höjdsystem - Belastningsbestämmelser, eventuell belysning etc I förekommande fall hänvisas till Teknisk PM Geoteknik/Byggnadsteknisk Beskrivning samt anges vilka förstärkningsåtgärder som erfordras för tillfartsbankar till bro, vägport etc. Ritningen förses med hänvisningar till andra ritningar och handlingar som är av betydelse. Förslagsritning skall i förekommande fall kunna ligga till grund för vattenrättslig prövning. I Arbetsplan/Detaljplaneunderlag redovisas normalt en förenklad ritning, benämnd Preliminär förslagshandling. På denna redovisas: - Principiell utformning - Uppgifter som erfordras dels för teknisk/ekonomisk bedömning i stort, dels för berörda intressenters bedömning med avseende på läge, fri öppning, utseende etc
1:21
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR I känsliga miljöer är det ofta – framför allt vid större konstarbeten – lämpligt att komplettera preliminär förslagsritning med perspektivritningar eller fotomontage. Om preliminär förslagsritning har redovisats i Arbetsplan/Detaljplaneunderlag, måste i ett första skede av projekteringsarbetet för Bygghandling/Arbetshandling förslagsritning upprättas och erforderlig komplettering av geoteknisk utredning göras. Förslagshandling skall vara granskad och godkänd innan Bygghandling/ Arbetshandling färdigställs. I Utredningsskedet/Programhandlingsskedet redovisas normalt ytterligare en förenklad ritning, benämnd Förslagsskiss. På denna redovisas: - Principiell utformning för konstbyggnaden
1:22
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .9
DIMENSIONERING AV ÖVERBYGGNADER Konstruktiv utformning av överbyggnad följer Vägverkets publikation ATB Väg, gällande utgåva. Ett flertal dimensioneringskriterier skall först bestämmas: - Ekvivalent antal standardaxlar (Nekv) under dimensioneringsperioden. - Trafiklast (ÅDT/k) beräknas utifrån prognos av trafik under avsedd livslängd för körfält eller vägrens bundna lager. - Tunga fordon (A) Andelen tunga fordon/körfält bestäms i procent. - Ekvivalent antal standardaxlar per tungt fordon (B) Värdet 1,3 kan användas om uppgift saknas. - Trafikförändring (k) Antagen trafikförändring per år bestäms. - Avsedd teknisk livslängd (n) bestäms. Utifrån ovan givna kriterier kan Nekv beräknas ur formeln:
Nekv = ÅDTk*3,65*A*B*(1+100/k)((1+k/100)n-1) (Om trafikförändring förutsätts)
Nekv = ÅDTk*3,65*A*B*n (Om trafikförändring förutsätts utebli) Då Nekv bestämts enligt någon av ovanstående formler visar nedanstående tabell vilken trafikklass aktuellt körfält tillhör. Tillåtet antal standardaxlar (*106)
Trafikklass
<0,5
1
<1,0
2
<2,5
3
<5,0
4
<9,0
5
<19,0
6
>19,0
7
1:23
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR
1:24
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR
Gällande ATB Väg redovisar överbyggnadstjocklekar för grusbitumenöverbyggnad (GBÖ) med krossat material. Gällande ATB Väg redovisar överbyggnadstjocklekar för bergbitumenöverbyggnad (BBÖ). För Täby kommun gäller klimatzon 2. Erhållet värde på den totala överbyggnadstjockleken skall jämföras med värden i tabell: Dimensionering med hänsyn till tjällyftning. Största överbyggnadstjockleken väljs. 1:25
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .10
PARKERINGSYTOR INKLUSIVE PARKERINGSNORM Allmänt På allmän plats skall p-ruta ha en storlek av 5,0 x 2,5 m. Kommunikationsytan mellan parkeringsskepp skall vid vinkelrät parkering ha en minsta bredd av 6,5 m. Parkeringsplats för rörelsehindrade skall ha en minsta bredd av 4,6 m (1,3+2,0+1,3) och ett djup av minst 5,0 m. Parkeringsplats för MC, EU-moped skall vara 1,0 x 2,0 m och med en minsta fri yta bakom med 3,0-meters bredd. Antal p-platser Enfamiljshus Radhus/kedjehus Flerfamiljshus Daghem/förskola
2,0 platser/fastighet 1,5 plats/lägenhet 1,5 plats/lägenhet inkl. besökande 4,0 platser/avdelning, mer än 3 avdelningar 3,0 platser/avdelning
Kommersiella lokaler Kontor 35 platser/1.000m2 BTA Industri 20 platser/1.000m2 BTA Handel 60 platser/1.000m2 BTA Ovanstående norm gäller som planeringsförutsättning om ej annat angetts i exploateringsavtal eller fastställd detaljplan. Parkering för rörelsehindrade Kontor/industri minst 1 plats/1.000m2 BTA Handel minst 2 platser/1.000m2 BTA Flerfamiljshus minst 2 platser/50 lägenheter Daghem/förskola minst 1 plats Parkering MC och EU-moped Vid lokaler för handel och service skall minst 5 platser anläggas i den del av parkeringen som ligger närmast entrén.
1:26
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .11
GCM-VÄGAR MED BITUMINÖST SLITLAGER Geometrisk utformning GCM-nätets indelning och separeringsform sker enligt ARGUS Kap 9.1 – 9.2. Den geometriska utformningen för skall ske enligt de riktlinjer som stipuleras i ARGUS Kap 9.33. Siktkrav enligt ARGUS Kap 9.31 och 9.51. Sektioner GCM-väg med bituminöst slitlager skall vara minst 2,5 meter bred. Vägbredd på 3,0 meter kan förekomma. GCM-väg anläggs vanligtvis med enkelsidig skevning på 2.5%. Släntlutningen skall vid bankar högre än 1 meter vara i lutningen 1:3, vid lägre bankhöjd kan släntlutningen vara 1:1,5 – 2,0. Släntlutningen får aldrig understiga 1:1,5. Lutningar Den vertikala linjeföringen skall ske enligt de riktlinjer som stipuleras i ARGUS Kap 9.34. GCM-vägar skall om möjligt projekteras efter rådande handikappnormer, d v s maximal lutning på 1:20 (5%). En lutning på 1:12 (ca 8%) kan tillåtas på en sträcka av max 6 meter. Därefter anläggs ett minst 3 meter långt vilplan i lutningen 1:40 (2,5%). Vid behov av trappa skall undersökas om även kringliggande vägslinga kan ordnas. Vertikalradier enligt ARGUS Kap 9.32. Avvattning/dränering Behov av separat dränering av terrass utreds vid varje särskilt fall. Utanför GCM-vägens stödremsor anordnas skåldiken för att förhindra att vatten från slänter o dyl rinner ut över GCM-vägen. Överbyggnader Överbyggnaden utformas enligt gällande ATB Väg.
1:27
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .12
TILLGÄNGLIGHET/HANDIKAPPANPASSNING För handikappanpassning hänvisas till följande litteratur: - Bygg ikapp handikapp (kommentarer till Boverkets Byggregler, BBR) Handikappinstitutet, Elisabet Svensson, 2001 - Offentlig miljö, Faktablad Synskadades Riksförbund - Bygg hörselvänligt Hörselskadades Riksförbund, 1988 - Tillåtna katalogen DHR tillgänglighetskrav - Allergiutredningen Statens Offentliga Utredningar, 1989 - Bygg för alla Svensk Byggtjänst, Månsson Karin, Stockholm, 2002 - Gator för alla Svenska kommunförbundet, Roger Johansson, Stockholm, 1994 - Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Brandberg, Kroon, Nordling och Yngvesson, Svenska kommunförbundet, Stockholm, 2000 - Synligt och kännbart - om synskadade och miljön Synskadades riksförbund, Kerstin Skeppstedt, 1988 - Handikappanpassning av väg- och gatumiljö - Sammanställning av erfarenheter Vägverket, RAP 1997:0274 - Riktlinjer för tillgänglighetsguider för utemiljö Vägverket, RAP 1999:0408 Tillgänglighet och säkerhet för personer med funktionshinder vid väg- och gatuarbeten Vägverket, RAP 1999:0354 1:28 -
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .12.1 GATUUTFORMNING Utformning av gångvägar En gångbana bör vara minst 2,5 meter bred. På längre sträckor bör gångbanan inte luta mer än 2 % (1:50) i längdled. På sträckor mellan 5-10 meter kan 5 % (1:20) accepteras och på sträckor kortare än 5 meter kan en lutning på 8 % (1:12) accepteras. Vid lutningar på 5 % (1:20) eller mer bör gångbanan förses med räcke och är sträckan längre än 5 meter även vilplan. Sittmöjligheter bör finnas ungefär var 100:e meter. För att underlätta för framförallt synskadade, bör alla utstickande föremål på marken och upp till ansiktshöjd, t ex växter, byggnadsdelar, trappor, skyltar, flaggor etc förläggas till en möbleringszon om gångbanan är bredare än 4 meter. Om gångbanan är smalare bör alla utstickande delar tas bort i den mån det är möjligt, alternativt se till att de utstickande delarna inte utgör snubbelrisk. T.ex. kan en utstickande trappa kringbyggas så att en synskadad leds förbi trappen. I ansiktshöjd bör flaggor vid fasaden tas bort eller hängas högre så att en gående inte riskerar att få en flagga i ansiktet. Trappor bör täckas igen på baksidan så att man inte riskerar att slå i huvudet. Fria höjden över gångbanan bör inte vara lägre än 2,5 meter. Ett hinder lägre än 2,1 meter utgör en fara för en synskadad. Gångbanans yta skall vara slät och halkfri. Trasiga och uppstickande plattor bör bytas ut. Gamla ränndalar är ofta djupa och kan därmed utgöra en snubbelrisk, men även svårigheter för personer i rullstol eller person med rullator, då ett hjulpar kan ”fastna” i ränndalen. Dessa bör därför bytas ut mot grunda ränndalar. Om en yta skall användas av både gående och cyklister bör gående och cyklister separeras ifrån varandra. Beroende på när i byggprocessen separeringen sker och bredden på banan kan olika former av separering användas. På befintliga gång- och cykelbanor kan separering med hjälp av vit målad linje utföras tämligen omgående och till ett lågt pris. Är gång- och cykelbanan smal kan även målning användas. Här är det viktigt att regelbundet visa vilken sida gående och cyklister skall använda sig av med hjälp av målad gående- och cykelsymbol. Vid nyproduktion eller vid större ombyggnationer av en gång- och cykelväg kan separering med hjälp av olika material och kantsten göras. För en synskadad är det naturligtvis bäst att med hjälp av olika materialval separera gående från cyklister. På de gåendes halva läggs lämpligen plattor och på cyklistens sida asfalt. Detta görs dels för att känslan blir olika på olika material, dels för att det blir kontrastskillnad mellan ljusa plattor och mörk asfalt. Som ett alternativ till trappa bör alltid en ramp finnas. Rampen skall vara minst 1,3 meter bred och luta högst 5 % (1:20). Längre ramper än 10 meter bör delas upp och förses med vilplan. Vilplanen görs minst 2 meter långa och med en lutning på max 2 % (1:50). På vilplanen placeras lämpligen en sittbänk.
1:29
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Rampen förses med en 0,9 meter hög ledstång med underliggare på 0,2 meter höjd. Är ledstången även avsett som fallriskskydd görs ledstången/räcket 1,10 m. Början och slutet av rampen märks ut med ett 0,40-0,80 meter brett avvikande ytmaterial. Materialet bör vara taktilt samt vara kontrasterande mot övrig beläggning. Ytan läggs ut på rampens hela bredd. Trappor utomhus bör ha minst 3 och högst 8 steg. Längre trappor bör avdelas med vilplan, gärna med sittmöjlighet. Vilplanet utformas som på rampen. På vardera sida om trappan anläggs en ca 0,40-0,80 meter bred avvikande yta som är taktil och kontrasterande mot övrig markyta. Trappan skall vara minst 1,3 meter bred så att två personer kan gå i bredd. Stegutförandet är lämpligen 0,3 meter på plansteget och 0,15 meter på sättsteget. Trappan förses med ledstänger på båda sidor och utefter trappans hela längd. Ledstången bör också börja ca 30 cm innan trappans början och slut. Den placeras för övrigt som på rampen. Som ett alternativ till trappor bör det alltid finnas en ramp. Ledstråk Ledstråk är sammanhängande, tydliga och säkra gångstråk som synskadade lätt kan följa. Ledstråket skall vara fritt från faror och eventuella hinder skall vara tydligt markerade. Orienterbarhet = att veta var man är, hitta dit man skall och förstå när man är framme. För synskadade är det viktigt att gatumiljön är enkelt och logiskt uppbyggd. Ledstråk - Leder, orienterar och varnar Ledstråk är gångytor där synskadade oberoende av synförmåga på egen hand kan gå till valfri position utan risk för skada eller att gå fel. Ett ledstråk kan beskrivas med följande sammanfattande punkter: - Ledstråk förbinder start- och målpunkt med varandra. - Taktil (kännbar) och kontrasterande beläggning används för att markera gångytan och riktningsförändringar samt målpunkter. - Platser där ledstråk behövs för orienterbarheten är på stora öppna ytor som torg och terminaler. - Inom ledstråket får det inte förekomma faror, utan hinder lyfts ut från ledstråket eller så markeras de. - Platser och punkter där man måste göra ett vägval, d v s där ledstråket delar upp sig i två riktningar, markeras med avvikande ytmaterial. - På gågator och breda trottoarer (> 4 meter) behövs det en gränslinje mellan den fria gångytan och möbleringszonen. - Bra och rätt placerad belysning av gångbanan ger ledning för synsvaga.
1:30
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Generellt om ledstråkets utformning Ledstråk måste ge vägledning med både synliga och kännbara tecken. Behovet av ytmarkeringar skiljer mellan en synsvag och en blind person. Ledstråkets gångyta bör stå i kontrast till omgivningen, och kontrasten skall vara skillnaden mellan ljust och mörkt. Olika färger med samma färgmättnad ger ingen kontrast. För den synsvage kan belysningen ge vägledning om den placeras så att ljuspunkter anger gångriktning samt gångytans läge och storlek där gångytan får ett starkare ljusflöde än omgivningen. Ledstråk för den som saknar syn måste utformas så att gångbanan eller dess gränslinje mot omgivningen är kännbart markerad. Det avvikande ytmaterialet måste kunna uppfattas genom skon och med teknikkäppen. I ett ledstråk där avvikande ytmaterial används för att markera gränslinjen mellan gångbanan och omgivningen bör gränslinjen helst ha en bredd på ca 0,6 meter för att den synskadade skall kunna uppfatta markeringen. Den fria gångytan bör ha en bredd på minst 2,5 meter där inskränkningar till 1,8 meter kan accepteras på kortare sträcka. Det är också viktigt att se till att den fria höjden över gångbanan är tillräcklig för att undvika att bl a synskadade kolliderar med lågt placerade föremål. Den fria höjden över gångbanan bör vara minst 2,5 meter, men kan tillfälligt tillåtas vara 2,1 meter. Den fria höjden på 2,5 meter är också viktig för att driftfordon skall kunna t ex snöröja eller sopa en trottoar. Genom att lägga avvikande ytbeläggning uppmärksammas den synskadade på att det sker en förändring i ledstråket eller på trottoaren och kan fungera som stoppyta. Den avvikande ytbeläggningen bör ha ett djup på minst 1,2 meter så att en person med lång käpp kan ha både käpp och fötter på ytan och hinna uppmärksamma förändringen. Det underlättar för den synskadade att få signal om förändring både via käppen och fötterna samtidigt. Platser som kan behöva markeras är entréer, busshållplatser, t-baneuppgångar, övergångsställen, hinder i gångbanan m m. Ribbplattorna visar gångriktning medan kupolplattorna visar riktningsändring eller stopp. På trottoarer i stadsmiljöer utgör vägg eller gatukant ledning för den synskadade. Det behövs normalt sett inga åtgärder för att bygga upp ett ledstråk förutom att övergångsställen, busshållplatser m m behöver markeras samt att gångytan hålls fri från hinder.
1:31
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR
Terminaler och torg Stora öppna ytor med samma beläggning ger orienteringsproblem. Terminaler och torgytor har dessutom många målpunkter som t ex: - Byggnader med allmän service som måste vara tillgängliga för alla. - Angörings- respektive parkeringsplatser - Busshållplatser, entréer till T-bana, entréer till P-tåg o s v - Toaletter - Informationsdiskar - Hissar Det behövs planering för att underlätta orienterbarheten i en sådan miljö. Det är viktigt att tänka på tillgängligheten till entréer och andra målpunkter, mellan våningsplan, att det finns tillgång till bänkar för de som behöver vila sig osv. Det är också viktigt att gångytorna hålls fria från gatumöblering som soptunnor, skyltar, sittbänkar, växter m m. Följande riktlinjer som finns i Boverkets byggregler bör tillämpas vid utformningen av terminaler och torg: Byggnader som måste vara tillgänglig för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga skall ha minst en entré som anpassats efter dessa personer. Det bör dessutom finnas en handikappanpassad angörings- eller parkeringsplats inom 25 meter från en sådan entré. Även gångvägen till en sådan entré skall anpassas efter dessa personers behov. Gångvägar på torg och i terminaler skall utformas så att: - De är horisontella eller lutar högst 8 % (1:12) mellan minst 2 meter långa viloplan - Höjdskillnaden mellan vilplanen är högst 0,5 meter - De är minst 1,3 meter breda och har hårdgjord yta - De är fria från hinder 1:32
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR I övrigt är det viktigt att tänka på att: - Gångytan har ett stabilt och jämnt material och att material som är besvärligare att gå på används för t.ex. avgränsning mot möbleringszon - Plattor kan användas som visar riktning – t ex ribbplattor och som markering av gångriktning - som t ex kupolplattor - Avgränsning mot möbleringszon kan markeras med t ex smågatsten Information och skyltning På terminaler och torgytor är det viktigt att det finns tydlig information som är enkel att förstå samt läsbar för synsvaga. Några punkter man bör beakta är: - Att komplettera skriftlig information med verbal - Att noggrant analysera var skyltar behövs och var de bör placeras - Skyltarnas utformning. De skall vara läsbara, ”förståbara” och logiska - Vägvisning med text/siffror bör kompletteras med symboler och färgmarkeringar - Att det finns god belysning Utformning av oreglerat övergångsställe Kantstenshöjden skall på hela övergångsställets bredd sänkas till 3 cm. En rad med vita betongplattor läggs mot kantstenen för att ge en kontrast mot den övriga trottoaren. Minst två rader med taktila plattor, t ex ribbplattor läggs tvärs gångriktningen för att en synskadad skall ha möjlighet att orientera sig mot övergångsstället, se figur 9 och 10. Har övergångsstället mittrefug och den är bredare än 3-4 meter skall även mittrefugen förses med 3 cm kantsten, dock ingen vit plattrad. De vita zebraränderna skall vara 40 cm smalare än mittrefugens gångyta. Se figuren nedan.
1:33
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Stolpen med ”herr-gårman”-skylten placeras innan övergångsstället i höjd med de vita plattorna. Om ett handtag placeras på stolpen kan det användas att ta tag i när man står och väntar på att gå över gatan. Den kan också användas som riktningsvisare för synskadade. Övergångsställen placeras helst så att vägen kan korsas vinkelrätt. För att ge stöd åt personer med t ex dålig balans samt ge synskadade en riktningsvisare kan ett kort räcke med handtag placeras vid övergångsstället. Vid övergångsställen kan cykeltrafiken med fördel ledas ut till fordonstrafiken innan övergångsstället. Övergångsstället omfattar därmed även cykelbanan. Utformning av signalreglerat övergångsställe Utrymningstiden på ett signalreglerat övergångsställe skall vara så lång att en gående hinner korsa hela vägbanan innan en bil når fram till övergångsstället. Dimensionerande gånghastighet sätts till 1,4 m/s. Om speciella behov föreligger och biltrafiken är liten kan dimensionerande gånghastighet sättas till 1,1 m/s. Trafiksignalen kan utrustas med akustisk signal samt en platta med taktil information om korsningens utseende och övergångsställets riktning. Signalstolpen placeras på samma sätt som på ett oreglerat övergångsställe, d v s innan övergångsstället (på vänster sida om den gående som står beredd att korsa gatan) och ca 40 cm in från vägkanten. Tryckknappen placeras vinkelrät mot gångriktningen och ca 0,8 meter över marken. För att rörelsehindrade skall kunna nå tryckknappen utformas ytan vid signalstolpen så att t ex en rullstol eller en rullator kan placeras intill stolpen. När det gäller kantstenshöjd etc gäller samma riktlinjer för ett oreglerat övergångsställe som för ett reglerat. Busshållplatser Vägverket i Region Stockholm har tillsammans med AB Stockholms Lokaltrafik och Stockholms Gatu- och fastighetskontor utarbetat riktlinjer för handikappanpassning av busshållplatser. Busshållplatserna har delats in i olika klasser utifrån antalet trafikanter. I stadsmiljöer hamnar de flesta busshållplatserna i klass 1-3. Bra kontrastmarkering underlättar för synskadade att uppmärksamma busshållplatsen. Genom förhöjd kantsten vid hållplatsläget underlättas påstigningen för rörelsehindrade. Om cykelbana passerar busshållplatsen leds den förslagsvis bakom regnskyddet/ hållplatsen för att minimera risken för konflikt med gående. För de största hållplatserna är det lämpligt att anordna en cykeluppställningsplats som är tydligt avgränsad, så att synskadade inte riskerar att kollidera med parkerade cyklar. Om det är många på- och avstigande kan det behövas mer utrymme under regnskydd – detta 1:34
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR bör helst lösas med ett större regnskydd och inte flera små för att underlätta orienterbarheten. Riktlinjer för gångytorna i klass 1 är: - Tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m - Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade - Kantstenshöjd 16 cm - God allmänbelysning - Tillgängliga och bra gångvägar till och från busshållplatsen (se riktlinjerna under avsnittet för gångvägar) - Ordnad cykeluppställning - Regnskydd med sittbänk som har armstöd - Lutningsbräda utanför regnskyddet - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Linjekarta och närområdeskarta - Skräpkorg Riktlinjer för gångytorna i klass 2 är: - Hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m - Taktil markbeläggning och kontrastmarkering för synskadade - Kantstenshöjd lägst 12 cm, helst 16 cm - God allmänbelysning - Enkelt men fullgott regnskydd med sittbänk som har armstöd - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Skräpkorg Riktlinjer för gångytorna i klass 3 är: - Hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik m m - Kantstenshöjd lägst 12 cm - Litet regnskydd i utsatta lägen med sittbänk som har armstöd - Informationstavla - Tidtabeller med stor text - Skräpkorg Förutom de åtgärder som föreslås ovan för busshållplatser klass 1-3 kan det också vara nödvändigt med andra åtgärder invid busshållplatser. Ett problem i stadsmiljö kan vara att parkerade bilar står i vägen så att bussen inte kan köra intill kantsten. Detta medför problem för rörelsehindrade som då får ett större avstånd till gatan vid av- och påstigning. För att undvika att detta inträffar kan busshållplatsen utformas med s k öron. Förutom att tillgängligheten vid på- och avstigning garanteras bidrar 1:35
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR även åtgärden till fler parkeringsplatser, eftersom angöringssträckan för bussen kan kortas.
Busshållplats utformad med öra
Tillfälliga hinder på gåyta Vid gatuarbeten skall den som utför arbetet, redan innan gatuarbetat påbörjas, ha upprättat en trafikanordningsplan över hur trafiken inklusive de funktionshindrade trafikanterna säkert skall passera runt arbetsplatsen. Är det möjligt, skall gångbanan behållas i orubbat läge. Går inte detta skall de gående hänvisas till annan säker väg. Ansökande om schakttillstånd och godkännande av trafikanordningsplan ställs till tekniska kontoret. För synskadade är dåliga avstängningar både en säkerhetsrisk och ett orienteringsproblem. För rörelsehindrade kan det vara svårt eller omöjligt att ta sig fram om inte avstängningarna och den provisoriska gångbanan är rätt utformade. Gångtrafik och biltrafik får aldrig blandas förbi ett vägarbete. Avstängningarna skall utformas i ett stabilt material så att de inte ger vika om en människa går eller kör in i dem. En säkerhetszon bör också finnas mellan avstängning och arbetsgrop. Avstängningarna skall ge vägledning åt en synskadad med käpp, varför det måste finnas en underliggare på avstängningen ca 0,2 meter ovan mark. Avstängningarna skall också vara markerade i röd-gult, reflekterande material. Yta som används av gående skall hållas fri från arbetsmaterial, maskiner etc och om hela gångytan tas i anspråk skall en gångfålla, minst 1,2 meter bred, ordnas. Eventuella nivåskillnader, som t ex kantstenar, måste utjämnas. Om tillfälliga handikapparkeringar måste anläggas är det viktigt att ramper eller liknande läggs ut
1:36
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR så att en rörelsehindrad kan ta sig upp på trottoaren. Bryggor och landgångar över ledningsgravar etc som ansluter till fastigheter skall förses med räcken och en sarg nertill. Vägmärken som normalt sätts upp på körbanan i marknivå, får inte förekomma på gångbanan utan sätts upp minst 2,1 meter över marknivå. Om hänvisning måste ske till annan gångbana måste detta göras i god tid innan. Anslutningen till den alternativa gångbanan måste också göras tillgänglig. Utformning av uteserveringar För att uteserveringar inte skall utgöra ett hinder för förbipasserande är det viktigt att följande iakttas: - Uteserveringen skall fritt kunna passeras; fri passage skall vara minst 2,5 meter - Uteserveringen skall vara tydligt avgränsad med ett staket runt om med en nedre följare ca 20 cm ovanför marken
1:37
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .13
HASTIGHETSDÄMPANDE ÅTGÄRDER VU 94 Supplement 4 innehåller en revidering av avsnitt 5.5.6 Miljöprioriterad väg i VU 94. Supplementet ersätter motsvarande avsnitt i VU 94 och i VU 94 Supplement 1. Detaljutformning, markering och reglering av olika fysiska hastighetsdämpande åtgärder redovisas närmare i moment: - 5.5.6.1 vägmärken och vägmarkering - 5.5.6.2 portar - 5.5.6.3 smal körbana - 5.5.6.4 gupp - 5.5.6.5 sidoförskjutning Kontroll av utrymmesbehov för stora fordon skall alltid utföras.
1:38
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .14
VÄNDPLATSER Täby kommuns standard avseende vändplatser för lokalgator: - 6,5 – 7,5 meter med gångbana - 5,5 – 6,0 meter med kantsten Gångbana placeras i innerkurva. Då gångbanesida är oklar väljs alltid alternativ A för vändplatsens form.
1:39
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR
1:40
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .15
GATUKLASSIFICERING OCH GEOMETRISKA KRAV Vid projektering av vägprojekt där staten är väghållare eller då projektet ingår i det stadskommunala vägnätet erfordras Vägverkets godkännande av upprättade handlingar. Kontakter med Vägverket skall ske via tekniska kontoret på Täby kommun. I övrigt gäller Vägverkets bestämmelser och anvisningar. Tekniska kontorets godkännande av arbetsritningar för allmänna vägar erhålls först sedan avtal träffats med Vägverket. GATUKLASSER /- SEKTIONER OCH GEOMETRISKA KRAV Huvudvägnätet Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande ATB Väg. Slitlager: 100ABS16T B70-100 Bärlager: B160-220 Profillutning: Max: 8% Min:0,7% Tvärfall: Enligt VU 94 Släntlutning: Normalt: 1:2(1,5) Vid berg: H >1,0 M = 5:1 Om uppställda standardkrav ej kan uppnås skall samråd med tekniska kontoret ske. Lokalgator och GCL-vägar Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande ATB Väg. Slitlager Lokalgata: 80MAB11T B160-220 Slitlager GCL-väg: 80MAB11T B160-220 Bärlager: Krossmaterial Profillutning: Max: 8% Min:0,7% Tvärfall: 2,5% Släntlutning: Normalt: 1:2(1,5) Vid berg: H >1,0 M = 5:1 Vid projektering av GCL-vägar skall stor vikt läggas vid att uppfylla de framkomlighetskrav som utrycknings- och sophämtningsfordon ställer. GC-vägar Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande ATB Väg. Bredd: 2,5 – 3,0 meter Slitlager: 80MAB11T B160-220 Bärlager: Krossmaterial Profillutning: Max: 8% Min:0,7% Tvärfall: 2,5% Släntlutning: Frånslänt: 1:4 Bakslänt: 1:1,5 – 1:4 Vid projektering av GC-vägar skall stor vikt läggas vid att terränganpassa vägens profil inom ramen för uppställda lutningskrav. 1:41
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Gångbanor, refuger Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande ATB Väg. Bredd: 1,50 meter Bredd vid busshållplats: 2,25 meter Bredd vid busshållplats med skärmtak: 3,00 meter Överbyggnad min 30 cm Slitlager: 80MAB11T B160-220 Bärlager: Krossmaterial Tvärfall: 2,5% Kantstöd: Limmad betong: H= 12- eller 16 cm Typ B eller D. Kantstöd vid tomtinfarter: Limmad betong: H= 8 cm Typ A Kantstöd vid övergångsställen utformas enligt Täby kommuns typritning N-132. På gator med bärlager av AG-massa skall kantstödet limmas på detta lager och ha en totalhöjd av 16 cm. På gator med busstrafik skall kantstöd utmed gångbanor och refuger utföras med motstöd av AB-massa, min 30 kg/m. Vändplaner Överbyggnadslager dimensioneras lika anslutande gata. Utformning av vändplanen skall ske enligt Typritning för vändplan typ A – D. Profillutning: Max 5,0 % Tvärfall: Max 3,0 % Parkeringsytor Överbyggnadslager dimensioneras enligt gällande ATB Väg. Längsgående lutning: Max 4,0 % Min 1,5 % Tvärfall: 1,0 – 3,0 %
1:42
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR .16
GATUNAMNSSKYLTAR Allmänna förutsättningar Anvisningarna är i första hand avsedda att tillämpas vid nyuppsättning, men kan även tillämpas vid utbyte av äldre skadade skyltar. Skyltarnas utformning Inom Täby kommun skall skyltarna vara tillverkade av I-profil i aluminium. Godstjocklek i livet skall vara 4 mm. Skyltarna skall normalt ha dubbelsidig text. Skyltarna skall vara reflekterande med svart text på vit till bengul bottenfärg. Typsnittet skall vara Arial eller liknande. Om gatunamnet är längre än 10 tecken får avstavning ske, varvid det skall eftersträvas att raderna blir lika långa. Om adressnummer är bestämt vid uppsättningen skall dessa föras in på skyltens nedre rad i överensstämmelse med fastigheternas nummerordning efter gatan. Om adressnummer inte är bestämt vid uppsättningen skall dessa föras in på separat skylt omedelbart under gatunamnsskylten med samma typsnitt och textstorlek som gatunamnsskylten och i överensstämmelse med fastigheternas nummerordning efter gatan. Textstorlek Textstorlek på vägar med skyltad hastighet 50 km/tim eller lägre samt GC-vägar skall vara 80/60. Textstorlek på vägar med skyltad hastighet 70 km/tim eller flera körfält i samma riktning skall vara 110/80.
1:43
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Skyltplacering i fyrvägskäl 2 stolpar, 4 gatunamnsskyltar + 4 nummerskyltar
Vid placering av skyltarna skall följande punkter beaktas: - Trafikanter på huvudgatan/uppsamlingsgatan skall kunna läsa namnet på korsande gata på en skylt efter och en skylt till höger om korsningen i körriktningen räknat. - Diagonal placering av skyltarna skall eftersträvas i alla korsningar. - Om huvudgatans/uppsamlingsgatans totalbredd överstiger 12,0 m bör 4 stolpar med namnskyltar uppsättas.
1:44
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.3
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR GATOR OCH VÄGAR Skyltplacering i trevägskäl Alternativ 1: 2 stolpar, 4 gatunamnsskyltar + 4 nummerskyltar
Alternativ 2: 1 stolpe, 2 gatunamnsskyltar + 2 nummerskyltar
Vid placering av gatunamnsskyltar i trevägskäl skall beaktas att skyltplaceringen utförs på sådant sätt att trafikanter skall kunna läsa namnet på den korsande gatan på en skylt efter korsningen, räknat i huvudinfartens körriktning. Skyltars placering i höjdled Skyltens underkant placeras normalt 1,75-2,10 m över körbaneytan. Vid placering av gatunamnsskylten skall tillses att vägmärken och vägvisningsskyltar inte skymmer gatunamnsskylten. Skyltar i olika riktningar på samma stolpe skall sitta på olika höjd för att inte skymma varandra. Där så är praktiskt möjligt kan gatunamnsskylt placeras på belysningsstolpe eller stolpe för vägmärke. Skyltars placering i sidled Gatunamnsskyltar skall placeras i grönremsa eller omedelbart intill tomtgräns. Fundament och stolpe till gatunamnsskylt Fundament skall väljas så att stolpe står stabilt. Stolpe skall vara av galvrör Ø 60 mm. Före beställning av skyltar skall alltid samråd ske med kommunens byggledare för området. 1:45
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR .1
FÖRESKRIFTER Dessa anvisningar är avsedda att tjäna som underlag vid projekterings- och beskrivningsarbete samt vid utförande av allmänna VA-anläggningar. Följande branschöverenskomna bestämmelser och anvisningar tillämpas: -
Svensk Standard SS
- AB 92 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 1992, Byggandets Kontraktskommitté. - ABT 94 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten av år 1994, Byggandets Kontraktskommitté. - ABK 96 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996, Byggandets Kontraktskommitté. - Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BST och SS 1990. - Bygghandlingar 90, del 7 Lika ovanstående, avser mark- och anläggningsarbeten. - Anläggnings AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten, Svensk Byggtjänst. - MER Mät- och ersättningsregler - anläggningsarbeten, Svensk Byggtjänst. - VAV P9 Anvisningar för dimensionering, utförande och provning av oarmerade, gummiringsfogade rör och rördelar av betong till avloppsledningar med självfall (Anvisningar för oarmerade gummiringsfogade avloppsrör).
1:46
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR - VAV P21 Anvisningar för täthetsprovning i fält av gummiringsfogade nedstigningsbrunnar av betong (TB-brunnar, fabriksprovning). - VAV P90 Anvisningar för beräkning av allmänna avloppsledningar. - VAV P41 Förankring av markförlagda tryckledningar. Förankringstyper dimensionering och utförande. - VAV P43 Trafiklast på rör med jordöverfyllning. - VAV P45 Brunnar i avloppssystem. Funktionsnorm. - VAV P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD. Anvisningar och kommentarer. - VAV P47 Avloppspumpstationer. Dimensionering, utformning och drift. - VAV P50 Anvisningar för provning i fält av avloppsledningar för självfall (Fältprovningsanvisningar). - VAV P56 Anvisningar för utförande och provning av armerade rör av betong till avloppsledningar med självfall (Anvisningar för armerade TA-rör). - VAV P57 Tryckstegringsstationer. Utformning, drift, underhåll. - VAV P58 Tryckslag i VA-anläggningar. Orsaker, beräkningsmetoder, skyddsåtgärder, mätningar.
1:47
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR - VAV P65 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. - VAV P66 Renovering av avloppsledningar. - VAV P68 PRIVA II Åtgärdsplanering för kommunala VA-ledningsnät. - VAV P70 Anvisningar för projektering och utförande av markförlagda självfallsledningar av plast. - VAV P74 TV-inspektion av avloppsledningar i mark. Handbok med anvisningar och fotoexempel. - VAV P75 Servisledningar. Råd och anvisningar för allmän och enskild del av VA-serviser. - VAV P76 Vatten till brandsläckning. - VAV P77 Vattenledningar och reservoarer. Spolning, rensning, och desinfektion. - VAV P78 Anvisningar för täthetsprovning av tryckledningar. - VAV P79 Anvisningar för täthetsprovning av tryckledningar enligt VoV Bk 21. - VAV P81 Reparationsberedskap för VA-ledningsnät. - VAV P83 Allmänna vattenledningsnät. Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning.
1:48
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR - VAV P84 Hållfastsdimensionering av rörledning av armerad betong med jordöverfyllning. - Vägverket Publ 1990:11 Hydraulisk dimensionering. Diken, trummor, ledningar, magasin. - VA-Forsk Rapport 1992-14 Trädrötter i ledningar. -
Täby kommuns dagvattenpolicy
1:49
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR .2
PROJEKTERING VA-anläggning skall utföras som separat system, där dagvatten avleds i ledning eller i öppet dike. LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten skall eftersträvas i möjligaste mån. För området gällande plan kontrolleras. Anläggning utförs så att de totala kostnaderna (allmänna och enskilda) minimeras. Detta kan medföra att pumpning kan bli nödvändig. Föreskrifter I normerna angivna publikationer skall gälla i tillämpliga delar. Angivna publikationers titlar och utgivare redovisas under föreskrifter 1.4.1. Placering av ledningar VA-ledningar skall om möjligt förläggas i gatu- eller annan allmän mark. Ledningar läggs på olika nivåer om inte avrinningsförhållandena kräver samma nivå. Grunt förlagda ledningar som isoleras eller eluppvärms kan komma i fråga. Ledningar placeras om möjligt enligt typritning N-130 A. Samordning skall ske med andra ledningsdragande verk. Placering av brunnar - Avstånd mellan brunnar får ej överstiga 100 m. - Självfallsledning för avlopp skall avslutas med brunn. RB får sättas i slutände eller mellan två brunnar, TB, eller NB, om avståndet mellan dessa är mindre än 100 m. Minst var tredje brunn skall vara NB så att avståndet mellan två NB blir max 300 m. Läggningsdjup Läggningsdjup för vattenledning skall för oisolerad ledning i körbar yta vara minst 1,65 m från färdig mark till ök rör och i ej körbar yta min 1,35 m. Vid rörgrav i berg med enbart vattenledning skall djupet vara min 1,9 m om inte ledningen förses med termisk isolering. Viss reduktion av läggningsdjup kan godtas vid ledningsdimensioner större än 150 mm. Dimensionering Vatten: Dimensionering skall utföras enligt VAV P83.
1:50
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Nätet för brandförsörjning skall utföras enligt alternativsystemet för områden enligt A1 i VAV P76. Dock får köravstånd från brandpost till byggnad inte överstiga 500 m, brandpost skall eluppvärmas (se typritning n-139). För övriga områden skall konventionellt brandvattensystem utföras. Minsta dimension på distributionsledning skall vara 40 mm och för servisledning 32 mm. Avlopp: Dimensionering skall utföras enligt VAV P90. Minsta dimension på huvudledning skall vara 150 mm och servisledning 110 mm. Dimensionerande spillvattenmängd är 10 l/s och 1000 pe. Dimensionerande regnintensitet är 105 l/s och hektar vid varaktighet 10 min med återkomsttid 1 år. Vid dimensionering av dagvattenledningar skall möjligheten till LOD och fördröjningsmagasin utredas. Ledningars avstånd till träd Något generellt avstånd går ej att ange utan en bedömning med beaktande av trädart, ålder och jordvolym skall göras i varje specifikt objekt. Se VA-Forsk Rapport 1992-14, ”Trädrötter i ledningar”. Ledningar inom fastighetsmark Vid förläggning av ledningar inom fastighetsmark skall ledningar placeras inom uområde eller servitutsområde med bredd som avgörs från fall till fall. Läggs ledningar inom u-område skall ett avtal upprättas.
1:51
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR .3
VA-ANLÄGGNINGAR Tillfälliga åtgärder för skydd m m av ledning Ungefärliga lägen av befintliga ledningar framgår av förslags- alternativt arbetsritningar. Schaktningsarbeten skall bedrivas med sådan försiktighet att ledningarna ej skadas. Entreprenören ombesörjer att befintliga el, telekablar och TV-kablar utsätts av respektive ledningsägare före schaktningsarbetens påbörjande. Befintliga ledningar som skall korsas eller anslutas, blottläggs för kontroll av lägen före det att korsning eller anslutning avses ske. Ledningsägaren underrättas minst fem dagar i förväg om när dessa arbeten avses påbörjas. Ledningsägarens direktiv angående anslutningar och arbetsutförande skall följas. Blottlagda ledningar skall skyddas mot frysning och åverkan. Vid korsning under befintliga VA-ledningar skall packning av återfyllning utföras. Rivning av del av rörledning Betäckning och passdelar till ventil, brunn m.m. samt överdel till brunnskall tas bort. Skyddsrör och spindelförlängning till ventil kapas 0,5 m under planerad marknivå. Brunn fylles med samkross 0 – 16 mm och rivs till 0,5 m under planerad marknivå. Skylt för va-anläggning Skylt skall utföras enligt Täby kommuns typritning N -131. Dagvattenbrunn, anordning för avstängning och brytpunkt på vattenledning på sträckor där enbart vattenledningar förekommer skall utmärkas med skylt. Detsamma gäller för rens-, tillsyns- och nedstigningsbrunn i icke hårdgjord yta. Distansskylt som markerar servisventil och rensbrunn på servisledning skall placeras på samma sida av gatan som ventilen, och avståndet som markeras bör ej överstiga 15 m och ej understiga 2 m. Avståndet som markeras på distansskylt i övriga fall bör inte överstiga 10 m. Förankring med stödblock mot jord Dimensionering av stödblock skall göras enligt VAV P 41.
1:52
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Ledning av plaströr, tryckrör Rör skall uppfylla krav enligt SS 3362. PE100-rör skall vara godkända av KP-rådet. Rördelar skall vara utförda av PE-rör som uppfyller tillämpliga krav enligt SS 3362 samt för PE100 rör godkända av KP-rådet och lägst i samma tryckklass som rör. Rördelar får alternativt vara utförda, med lägst motsvarande hållfasthet, av formsprutad PE eller av tillverkaren segmentsvetsad rördel för elektrosvetsfogning eller utförd i korrosionsbeständigt material. Vid uppsträckning av befintlig vattenledning större än Ø 100 skall röret vara försedd med skyddsbeläggning av PP. Treskiktsrör kan även komma ifråga efter samråd med beställaren. Stumsvets: Svets skall utföras av rörtillverkaren eller av person som har dokumenterad fackkunskap för svetsarbetet. Svets får inte utsättas för drag- eller böjpåkänning under svetsning eller under avsvalningsförloppet. Rör får inte repas eller klämmas i samband med svetsarbetet på sådant sätt att djupa klämmärken eller repor kvarstår efter svetsarbetet. Stumsvets skall utföras enligt tillverkarens anvisningar. Elektrosvets: Rörända skall göras ren från oxider på en yta av minst 10 mm längre än instickslängden i elmuff. Om mer än en tråd från elmuffen är synlig efter svetsning, skall svetsen göras om. Vid anborrningssadel får ingen tråd synas. Elektrosvets skall i övrigt utföras enligt tillverkarens anvisningar. Fog med koppling: Fog med koppling skall utföras enligt tillverkarens anvisningar. Kompressionskoppling accepteras ej. Flänsfog: Flänsmått skall vara enligt ISO 2531. Packningar skall monteras torra. Vid hopdragning av flänsförband skall rören centreras och riktas in. Skruvar skall dras korsvis med momentnyckel. Fogning skall i övrigt utföras enligt tillverkarens anvisningar.
1:53
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Efter avslutad montering skall alla skruvar/bultar efterdras sedan eventuella pallningar tagits bort och ledningen stabiliserats. Överflödigt packningsmaterial skall tas bort. Ledning av plaströr, markavloppsrör Ledning av PVC-rör, standardiserade markavloppsrör Ledning av PP-rör, standardiserade markavloppsrör Ledning av betongrör, normalavloppsrör Betongrör, oarmerade och armerade standardrör Inre inspektion av ledning Efter renspolning utföres inre inspektion av självfallsledning med utrustning för TV-filmning och nivåmätning. Inspektionen skall utföras enligt VAV P74. Kravspecifikation för genomförande Kategori A Nivå 2 Kategori B
Nivå 3
Kategori C
Nivå 3 med undantag för första stycket där Nivå 2 accepteras.
Kategori D
Nivå 2
Inspektionen utföres före slutbesiktning, dock efter det att överbyggnadsarbetena (exkl. asfaltarbeten) för väg färdigställts. Videoband och protokoll skall överlämnas och vara godkända senast 10 arbetsdagar före slutbesiktning. Brunnar o d i mark Brunn skall tillverkas av förtillverkade delar, vari i förekommande fall inkluderas kortrör, spetsvändare, betäckning, passdelar (ramar, förskjutningsplattor m.m.). Bottendel eller annan del till brunn får dock utföras platsgjuten för sådan brunnstyp där förtillverkad del inte kan erhållas. För brunn där anslutning till framtida ledning skall förberedas används anpassad rördel som proppas och fogtätas på samma sätt som ledningen. Fogning: Fogning av brunn samt fogning av ledning till brunn skall utföras med tätningselement av gummi, utom i de fall annan fogningsmetod anges. 1:54
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Nedstigningsbrunn av betong: Dimension 1000 mm, utförs enligt Anläggnings AMA PDB:11. Tillsynsbrunn : Dimension 400 mm i betong eller plast, utförande enligt Anläggnings AMA PDB.21 eller PDB.22. Rensbrunn av plast: Dimension 200 mm, utförande enligt Anläggnings AMA PDB.32. Dagvattenbrunn: Dimension 400 mm i betong eller plast utan vattenlås med sandfång, utförs enligt Anläggnings AMA PDB.512 eller PDB.522. Betäckning till brunn För betäckning avsedd att stödja på brunnsöverdel skall passdel eller i förekommande fall kombination av passdel och förskjutningsplatta med sammanlagd höjd av 150 mm användas. Teleskopbetäckning skall placeras i nivå med färdig yta. Teleskopbetäckning avsedd att stödja på brunnsöverdel skall monteras så att framtida justeringsmöjligheter är lika stora uppåt och nedåt. Annan typ av teleskopbetäckning skall monteras enligt tillverkarens anvisningar. Fast betäckning accepteras endast på nedstigningsbrunn i parkmark och skall då placeras 3 cm under färdig yta. Nivåjustering av fast betäckning skall utföras med passdel eller förhöjningsring av gråjärn. Nivåjustering av betäckning genom avbilning eller pågjutning av översta brunnsringen får endast utföras efter beställarens godkännande. Följande godkända gjutjärnsbeteckningar alt. likvärdiga skall användas: - Nedstigningsbrunn, Alcliff A-6 AS (justerbar) och VAV 1960 typ A-6 (fast) - Tillsynsbrunn av betong, Alcliff A-5 AS - Tillsynsbrunn av plast, Uponal L-65 D - Rensbrunn, Uponal L63 D - Dagvattenbrunn av betong, Alcliff A-1 AS - Dagvattenbrunn av plast, Uponal L 61 C-D
1:55
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Avstängningsanordning på tryckrörsledning Avstängningsanordning skall utföras med ventil, teleskopisk spindelförlängning med skyddsrör och teleskopbetäckning, lodas och inpassas i höjdläge. Teleskopbetäckning på anordning med teleskopisk spindelförlängning skall vara dragfast fäst till skyddsrör. Teleskopisk spindelförlängning skall vara dragfast fäst till ventil. Avstängningsanordning med kilslidsventil på vattenledning Ventil på ledning med Ø < 80 mm, TA ESCO Ventil på ledning med Ø > 80 mm, AVK och vara in- och utvändigt belagd med emalj. Spolpost i mark Utförs enligt Täby kommuns typritning N-137. Spolpost utförs i samma dimension som stamledning. För ledning > 80 mm används brandpost. Brandpost i mark Utförs enligt Täby kommuns typritning N-139 med brandpost, BP 1990T. Brandpost skall stadgas mot trumma så att god stabilitet uppnås. Brandpost skall ha utloppskoppling typ A, RSK 421 10 09. Avstånd mellan ventilspindelns topp eller spindeltapps överkant och underkant lock skall vara 50 – 200 mm. Betäckning till anordning med ventil, brandpost och spolpost Fast betäckning: Fast betäckning får endast utföras på brandpost. Nivåjustering av fast betäckning skall utföras med passdelar. Passdelar skall vara förtillverkade för avsett ändamål. Fast betäckning skall placeras 5 – 10 mm under färdig yta. Teleskopbetäckning: Nivåjustering vid montering av teleskopbetäckning skall utföras enligt tillverkarens anvisningar och placeras i nivå med färdig yta.
1:56
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR Följande godkända gjutjärnsbeteckningar alt. likvärdiga skall användas: - Avstängningsventil, S-1830 - Brandpost, SKTF 1921, ritning 1, Typ 2931 - Spolpost, SKTF 1921, ritning 1, Typ 2931 Täthetsprovning av vattenledning Provning skall utföras enligt VAV P78 eller VAV P79 Täthetsprovning av avloppsledning Provning skall utföras enligt VAV P50 Deformationsprovning av avloppsledning Provning skall utföras enligt VAV P50 Provning av riktningsavvikelse hos avloppsledning Provning skall utföras enligt VAV P50 Täthetsprovning av brunn på avloppsledning Provning skall utföras enligt VAV P21
1:57
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR .4
DAGVATTENHANTERING Att ta hand om dagvattnet i anslutning till den plats det uppstår ger fördelar, miljömässigt såväl som ekonomiska. Mark och vegetation tar upp och bryter ned närsalter och vissa föroreningar, vilket medför renare vatten. Dessutom minskar risken för sättningar genom att grundvattensänkningar kan undvikas. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall därför i första hand utföras. Vid nyanläggning skall det göras en individuell bedömning av varje fastighets förhållande för möjlighet till LOD.
1:58
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR .5
AVLOPPSPUMPSTATION Pumpstation utrustas med minst två pumpar, styrda av nivåvakter. Tekniska kontoret använder en speciell typ av automatik, upplysningar om den lämnas av tekniska kontorets underhållsavdelning. Automatiken skall vara utförd för anslutning av larm över telenätet. Inloppsrör förses med avstängningsventil men i övrigt utförs stationen enligt VAV P47. Fabrikat på pumpar och överbyggnad bestäms i samråd med tekniska kontoret. Stationen förses med överbyggnad med utvändig beklädnad av tryckimpregnerad träpanel om ej annat utförande bestäms av tekniska kontoret med hänsyn till angränsande bebyggelse.
1:59
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR .6
PLANRITNINGAR Allmänt Blir informationen på VA-ritning svårtydd skall en detaljritning utföras. Detaljritningens område skall också markeras på VA-ritningen. På VA-planen skall anges: - Vattengångsnivåer och ledningsdimensioner på samtliga ledningsslag som ej ingår på profilritning - Planerade, befintliga och VA-ledningar som skall slopas - Överkantsnivå och vattengångsnivå på samtliga dagvattenbrunnar - Brunnsvariant (NB, TB, DB m m) skall framgå - Läge på strömningsavskärande fyllning - Isolering av ledning - Koordinatförteckning skall upprättas för samtliga brunnar samt brytpunkter på vattenledning där den ligger i separat ledningsgrav Hänvisning Alla övriga ritningar som berör området som VA-planen redovisar skall finnas angivna i planens hänvisningstabell. Förekommande skalor 1:400 och även 1:1000.
1:60
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR .7
PROFILRITNINGAR På profilritningar skall anges: - Markslag, jordart, grundförstärkning, ledningsbädd och längdmätning. - Planerade samt befintliga korsande och anslutande VA-ledningar. - Vattengångsnivåer på samtliga brunnar och i övrigt där lutningsförhållandena förändras, lutning i promille. - Material och dimension på samtliga ledningar. - Läge och överkantsnivå på strömningsavskärande fyllning. - Isolering av ledning. - Överkant ledning i rörgrav där endast tryckledning förekommer. Hänvisning Alla övriga ritningar som berör området som VA-profilen redovisar skall finnas angivna i ritningens hänvisningstabell. Förekommande skalor Längd: 1:1000; höjd 1:100.
1:61
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR .8
GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Geotekniska undersökningar för aktuella ledningssträckor skall utföras i erforderlig omfattning med SGF:s beteckningsblad. Bestämning av trolig bergkontur längs profillinjen skall utföras på var 10:e meter. Där berg ej påträffas ovanför rörgravsbotten borras var 20:e meter. Förutsättningar för LOD skall bedömas och belysas i den geotekniska rapporten samt behov av jordförstärkning och strömningsavskärande fyllning.
1:62
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR
1:63
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR
1:64
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR
1:65
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR
1:66
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR
1:67
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.4
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR VA-ANLÄGGNINGAR .10
OBJEKTKODLISTA Aktuell objektkodlista tillhandahålls av Täby kommun efter förfrågan.
1:68
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .1
FÖRESKRIFTER Bestämmelser Följande bestämmelser och anvisningar tillämpas: -
Svensk Standard SS
- AB 92 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 1992, Byggandets Kontraktskommitté. - ABT 94 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten av år 1994, Byggandets Kontraktskommitté. - ABK 96 Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996, Byggandets Kontraktskommitté. - Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BST och SS 1990. - Bygghandlingar 90, del 7 Lika ovanstående, avser mark- och anläggningsarbeten. - Anläggnings AMA Allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten, Svensk Byggtjänst. - MER Mät- och ersättningsregler, anläggningsarbeten, Svensk Byggtjänst.
1:69
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Kommunens anvisningar Kommunens regler meddelas på fyra sätt: - Genom hänvisning till något allmänt regelverk, t ex AMA eller ARGUS - Genom texterna i Teknisk handbok - Genom trycksaker med detaljanvisningar - Typritningar Litteraturhänvisningar Projektering av marköverbyggnader: - Beläggning med plattor och marksten av betong Svensk markbetong och Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 2002 Projektering av lekplatser: - Säkra lekplatsen! Olycksförebyggande utformning av lekplatser och lekredskap Svenska Kommunförbundet, Stockholm, 2002 Handikappanpassning: - Bygg ikapp handikapp (kommentarer till Boverkets Byggregler, BBR) Handikappinstitutet, Elisabet Svensson, 2001 - Offentlig miljö, Faktablad Synskadades Riksförbund - Bygg hörselvänligt Hörselskadades Riksförbund, 1988 - Tillåtna katalogen DHR tillgänglighetskrav - Allergiutredningen Statens Offentliga Utredningar, 1989 - Bygg för alla Svensk Byggtjänst, Karin Månsson, Stockholm, 2002 - Gator för alla Svenska kommunförbundet, Roger Johansson, Stockholm, 1994
1:70
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR - Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Svenska kommunförbundet, Brandberg, Kroon, Nordling och Yngvesson, Stockholm, 2000 - Synligt och kännbart - om synskadade och miljön Synskadades riksförbund, Kerstin Skeppstedt, 1988 - Handikappanpassning av väg- och gatumiljö - Sammanställning av erfarenheter Vägverket, RAP 1997:0274 - Riktlinjer för tillgänglighetsguider för utemiljö Vägverket, RAP 1999:0408 Tillgänglighet och säkerhet för personer med funktionshinder vid väg- och gatuarbeten Vägverket, RAP 1999:0354 -
- Rörelsehindrade barns utemiljö Statens Institut för Byggforskning, Ingalill Tengvall, 1973 - Allergi och stadsgrönska Gröna Fakta 3/96 - Grönare liv för allergiker Informationsförlaget, Eva Jansson och Ann-Britt Sörensen, 1998 - Visst kan vi vara med – Utelek för barn med handikapp Handinnova AB, Karin Paulsson och Pia Winnberg-Lindqvist Miljöanpassning och utvecklingsstimulerande åtgärder för synskadade barn och barn med tilläggshandikapp Informationsskrift, Tomteboda resurscentrum -
1:71
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .2
RITNINGAR Vid projektering av parker, naturparker och lekplatser skall följande ritningar upprättas: - Situationsplan - Markplaneringsplan - Planterings- och utrustningsplan - Sektioner och detaljritningar - Röjnings- och etableringsplan - Rivningsplan Eventuella undantag eller tillägg i fråga om antal ritningar och skalor kan komma att ändras efter överenskommelse mellan beställaren och projektören. Situationsplan Redovisas i skala 1:200. På planritning skall redovisas: - Grundkartan med befintliga vägar - Bebyggelse - Gränser för fastigheter med fastighetsbeteckning - Grundkarta med befintliga namn- eller nummersatta vägar - Terrängdetaljer - Nivåkurvor - Gränser för anläggningens omfattning (arbetsområdesgräns) - Teckenförklaring - Norrpil - Koordinatnät
1:72
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Markplaneringsplan Redovisas i skala 1:200. Höjdsättning skall redovisas. Om det behövs en omfattande höjdsättning och måttsättning kan en separat höjd- och måttsättningsplan upprättas. Dräneringar och marklutningar för avrinning av ytvatten skall redovisas. Eventuell koordinatförteckning skall föras in på ritning. På ritningen skall redovisas: - Grundkarta - Ytbegränsningslinjer - Ytskikt - Trädgropar - Planteringsytor - Höjdsättning för slitlagrets överyta - Nya dagvattenbrunnars inloppshöjd - Slänter med lutningsangivelse - Måttsättning - Koordinatkryss - Gränser för anläggningens omfattning (arbetsområdesgräns) - Teckenförklaring - Norrpil Planterings- och utrustningsplan Redovisas i skala 1:200. Avgränsningar mellan olika arter samt antal växter skall tydligt framgå av planen. Om informationen blir svårtydd skall i stället en detaljritning tas fram. Placering av utrustning skall visas skalenligt. På ritningen skall redovisas: - Grundkarta - Avgränsningar mellan olika arter samt antal växter på respektive plats - Placering av utrustning - Gränser för anläggningens omfattning (arbetsområdesgräns) - Växtförteckning - Utrustningsförteckning - Norrpil 1:73
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR I växtförteckningen skall anges: - Art och sort, både med svenska och latinska namn och proveniens - Totala antalet växter per art/sort - Kvalitet samt eventuella krav på, tidpunkt för plantering och om etableringsbeskärning krävs. Under kvalitet skall för träd anges stamomfång, stamhöjd/ topphöjd, antal omplanteringar samt om trädet skall vara med klump eller i kruka. För buskar och perenner skall ev krukstorlek anges. - Planteringsavstånd I utrustningsförteckningen skall anges: - Antal av respektive utrustning - Färg- och ytbehandling - Eventuella leverantörshänvisningar Sektioner och detaljritningar Redovisas i skala 1:50 eller 1:20. Principsektioner redovisas i skala 1:10. Detaljritning skall innehålla uppgifter om speciell utformning, material, konstruktionsmått etc som är väsentligt för anläggningens utformning. Röjnings- och etableringsplan Redovisas i skala 1:400. Inför projektering av markanläggning, husbyggnad m m skall marken kartläggas avseende befintlig vegetation. Vid kartläggningen skall speciellt beaktas de detaljplaneintentioner om bevarande av värdefulla träd, vegetationspartier, naturmark m m som framgår av till detaljplanen upprättade beskrivningar. Förslag till bevarande av befintlig vegetation och inhägnader som skyddar vegetationen skall redovisas på röjnings- och etableringsplanen, se avsnitt 3.4. Även upplagsplatser, parkeringsplatser, platser för etablering av manskapsbodar skall redovisas samt hur ytorna skall återställas. Röjnings- och etableringsplanen skall innan några som helst arbeten påbörjas vara granskad och godkänd av tekniska kontoret på Täby kommun. Granskningstiden är 10 arbetsdagar.
1:74
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Rivningsplan Redovisas i skala 1:400. I förfrågningsunderlaget skall anges till vilket upplag överblivet material skall fraktas.
1:75
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .3
HÅRDGJORDA YTOR OCH PARKVÄGAR
.3.1
ÖVERBYGGNADER MED SLITLAGER AV STENMJÖL Dimensionering av överbyggnad görs utifrån beräkningsprinciper i Anläggnings AMA.
.3.2
ÖVERBYGGNADER MED SLITLAGER AV BETONGPLATTOR, MARKSTEN SAMT SMÅ- OCH STORGATSTEN Dimensionering av överbyggnad görs utifrån beräkningsprinciper i Beläggning med plattor och marksten av betong. I vägrefug med plantering skall en rad betongplattor, alternativt grus, tegel eller gatsten, läggas närmast körbanorna för att minska saltskador på växtmaterialet. Bredd ca 0,50 m.
.3.3
ÖVERBYGGNADER MED SLITLAGER AV BITUMEN Se avsnitt 1.3.
.3.4
UTFORMNING AV PARKVÄGAR
.3.4.1 VÄGBREDD Faktorer som påverkar vägbredden är nyttjandegrad, trafiktyp (gång- cykel- eller mopedtrafik) och om vägen skall snöröjas. Vägbredden för gång- och cykelvägar bör vara minst 2,50 m + 0,25 m breda stödremsor på ömse sidor om vägen, totalt minst 3 m. .3.4.2 LÄNGSLUTNING OCH TVÄRLUTNING Parkvägar skall om möjligt byggas efter rådande handikappnormer, d v s en maximal längslutning på 1:20 (5%). En lutning på 1:12 kan tillåtas på en sträcka av maximalt 6 m. Maximal lutning på parkväg är 1:8. Vid behov av trappa skall möjligheten till kringgående vägslinga undersökas. Minsta tvärlutning på mark skall vara 1,5%. Om detta inte är möjligt skall samråd ske med beställaren. Vid ensidig lutning skall tvärfallet för olika beläggningstyper vara följande: - asfalt och övriga bituminösa beläggningar 2 - 2,5% (1:40) - grusslitlager 2,5 - 4,0% (1:40 - 1:25) Sidodike eller vattenränna skall ha en minsta längslutning av 1% (1:100).
1:76
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .3.4.3 SLÄNTLUTNING Släntlutningen mot parkvägen bör inte vara brantare än 1:2. Vid tomtmark kan dock 1:1,5 tillåtas. Gräsytor som skall klippas bör ha en lutning på 1:3 eller flackare. .3.4.4 HORISONTALKURVRADIE I kurvor bör den inre radien vara minst 4,0 m. Vid vägkors rekommenderas följande miniradier: - rät vinkel: 4,0 m - spetsig vinkel: 1,5 m - trubbig vinkel: 6,0 m
1:77
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .3.5
SIDODIKEN LÄNGS PARKVÄGAR
.3.5.1 ALLMÄNT Med sidodiken menas här ett dike som hindrar vatten från områden utanför parkvägen att komma in på gång- eller cykelbanan och där bl a orsaka risk för isbank eller svallis. Sidodike erfordras således endast när ett större terrängparti och bergskärning lutar mot parkvägen. Från dike till närmsta objekt, t ex belysningsstolpe, skall avståndet vara minst 0,6 meter. Sidodiken skall utföras enligt 3.5.1 - 3.5.6.
1:78
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .3.5.2 SIDODIKEN MOT JORDSKÄRNING
1:79
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .3.5.3 SIDODIKEN MOT BERGSKÄRNING
1:80
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .3.5.4 SIDODIKEN AV MARKPLATTOR AV TYPEN RÄNNDALSPLATTOR, MOT JORDSKÄRNING
1:81
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .3.5.5 SIDODIKEN AV MARKPLATTOR AV TYPEN RÄNNDALSPLATTOR, MOT BERGSSKÄRNING
1:82
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .3.5.6 SIDODIKEN AV GATSTEN
1:83
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .3.6
TERRASSERING OCH BERGSKÄRNING MOT PARKVÄG
1:84
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .4
LEKYTOR OCH FOTBOLLSPLANER
.4.1
ALLMÄNNA ANVISNINGAR För projektering av lekplatser hänvisas till rekommendationer i Svenska Kommunförbundets skrift ”Säkra lekplatsen! Olycksförebyggande utformning av lekplatser och lekredskap”. Där anges bl a lämpligt underlagsmaterial för lekredskap med risk för fall.
.4.2
ÖVERBYGGNAD FÖR SANDLÅDOR OCH LEKYTOR PÅ SAND
1:85
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .4.3
ÖVERBYGGNAD FÖR FOTBOLLSPLANER AV STENMJÖL Terrassen skall vara väldränerad. Dränering utförs om så erfordras.
1:86
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .4.4
UTFORMNING AV FOTBOLLSPLAN, GRUSPLAN
1:87
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .5
VEGETATION
.5.1
VAL AV VÄXTMATERIAL Växtmaterialet skall vara optimalt härdigt och med rätt proveniens för Täby kommun. Då E-material finns att tillgå för art i önskad kvalitet bör E-material väljas. Hänsyn skall tas till ståndorten så att en sund och livsduglig planta kan utvecklas. Dessutom skall valet ske med hänsyn till estetik och allergi. För varje art/sort anges var växtmaterialet har odlats under de senaste tre åren. Undantag från detta kan ges under speciella omständigheter och efter godkännande från Täby Kommun. Beställaren, Täby Kommun, skall beredas möjlighet att på plats i plantskolan få undersöka och bilda sig en uppfattning av växtbetingelserna och övriga omständigheter kring det beställda materialet. För att snabbt åstadkomma en grön miljö och för att motverka skadegörelse, t ex i form av avbrutna trädkronor, skall kraftiga trädkvaliteter väljas i gatumiljöer. För gatuträd skall stamomfång vara minst 25-30 cm om inte annat anges. Träd i gräsytor skall ha stamomfång minst 20-25 cm om inte annat anges. Allé- och gatuträd skall ha en fri stamhöjd på ca 2 m. Växtval i naturpark Vid plantering i naturmark och naturparker skall företrädesvis arter som naturligt förekommer i området väljas. I beskrivningen anges: I regel skall sen höstplantering eftersträvas. Det gäller framför allt barrotsplantor. Barrotsplantor får inte planteras under förhållanden med minusgrader. Vid höstplantering skall växtmaterialet vara väl avmognat vid leveransen. För vissa trädslag, t ex pil, kan höstplantering ske tidigast efter mitten av november. Träd med klump eller containerodlade träd kan planteras under hela säsongen. Klump skall vara sammanhängande och väl genomrotad. I container får rötterna ej ha bildat s k rotsnurr. Vid vårplantering och leverans söderifrån skall leveransen anpassas så att inte växtmaterialet har vegeterat. Leveranskontroll av växtmaterialet skall utföras enligt 3.3.2. Växterna skall omedelbart efter leverans till byggarbetsplatsen vattnas, täckas och skyddas mot uttorkning. Växter som inte kan planteras direkt efter leverans, skall omgående 1:88
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR jordslås i luckert material på skuggig plats. Jordslagna växter skall vattnas dagligen. Försiktighet skall iakttagas vid hantering av växtmaterialet. Lyft skall ske med tag om rotklumpen. Vid plantering skall rotsystemet bredas ut och väl rymmas i planteringsgropen. Planteringsdjupet skall om inte annat anges vara lika med planteringsdjupet i plantskolan. Marken genomvattnas i samband med planteringen. Säckväv kring klumpen löses upp, men tas inte bort. .5.2
VAL AV GRÄSFRÖBLANDNINGAR Gräsytans användningsområde och krav på slitagetålighet skall styra valet av fröblandning. Både val av arter och sorter har stor betydelse.
1:89
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .5.3
UPPBYGGNAD AV VÄXTBÄDD FÖR PLANTERINGS- OCH GRÄSYTOR
.5.3.1 ALLMÄNT Växtbädden kan utgöras av ett homogent lager växtjord som vilar på en terrass.
Växtbädden kan också utgöras av växtjord och mineraljord som vilar på en terrass.
Växtbäddens lagertjocklek, samt krav på de massor som utgör växt- och mineraljorden varierar med platsens förutsättningar och det önskade resultatet av planteringen/sådden. För att säkerställa kvaliteten skall jordanalys utföras av typen "AL-metoden". Därefter skall jordförbättrande åtgärder vidtas så att de krav som ställs på växtbäddens massor uppfylls. Ingående massor skall vara fria från flerårigt rotogräs. Ingen del av växtbädden får packas. Direkt efter plantering/sådd skall växtbädden vattnas, även vid regn. Då träd planteras i grupper i gräsytor skall sammanhängande växtbädd eftersträvas. Enskilda träd skall sättas i trädgrop. Träd skall bindas upp med trästörar. Trästörarna tas bort efter 1-2 år för att inte missgynna trädet. Träd i hårdgjorda ytor skall sättas i trädgrop med trälåda/betonglåda som möjliggör god luftning. För gatuträd används stamskydd och markgaller, se vidare under avsnitt 1.5.6.3. Skelettjord skall användas och utföras med god luftning. För träd planterade i grupp eller på rad skall skelettjorden vara sammanhängande. Dimensionerande volym är 15 m³ växtbädd inklusive skelettjord per träd. För att underlätta ogräsbekämpning kan växtbädden täckas med 100 mm täckbark (0-fraktion får ej ingå), träflis, singel eller grus. Mellan täckmaterialet och växtbäddens jord kan dagstidningar eller fiberduk läggas ut som ett materialskiljande lager. För att kompensera näringsbortfall vid bark och träflis bör 5 cm tjockt lager välbrunnen stallgödsel läggas under det materialskiljande lagret
1:90
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .5.3.2 TRÄDPLANTERING I HÅRDGJORD YTA
Växtjord Mullhalt 7-10 vikts-%. Mullen skall vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm skall vara mellan 8-12 vikts-%. Halten finsand, 0,2-2 mm skall vara minst 35 vikts-%. Halten grovt material, 2-20 mm, 10-20 vikts-%. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) skall vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca så att pH enligt ovan kan erhållas Kvoten K-Mg skall vara 1-2
1:91
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Mineraljord Mineraljorden skall bestå av massor inom följande fraktioner: Lerfri eller lerfattig sandjord Kornstorlek <2 mm Grusig sandmorän Halt 0,06/20 <15 viktprocent Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Befintlig terrass får användas som mineraljord om den uppfyller kraven enligt ovan. Befintlig terrass Terrassen skall till ett djup av minst 200 mm bestå av massor inom följande fraktioner: Lerfri eller lerfattig sandjord Kornstorlek <2 mm Halt 0,06/20 <15 viktprocent Grusig sandmorän Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Uppfyller befintlig terrass inte ovanstående krav, skall de översta 200 mm ersättas med material enligt ovan. Används befintlig terrass skall denna luckras till ett djup av minst 200 mm. Luckring skall ske genom att massorna lyfts upp och släpps ner igen. Jordens struktur skall ej helt slås sönder. Luckring skall ej ske genom blandning. Efter luckring får inte jordklumpar större än 100 mm förekomma. Då befintlig terrass används som mineraljord skall luckring ske till ett djup motsvarande mineraljordens tjocklek samt ytterligare 200 mm.
1:92
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .5.3.3 VÄXTBÄDD FÖR TRÄD OCH BUSKAR I VEGETATIONSYTA Träd
1:93
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Planteringsyta
Växtjord Mullhalt 3-6 vikts-%. Mullen skall vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm skall vara mellan 5-10 vikts-%. Halten grovt material, 2-20 mm, 10 – 20 vikts-%. Halten sten och grovgrus, 20- 50 mm, 0-5 vikts-%. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) skall vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca så att pH enligt ovan kan erhållas Kvoten K-Mg skall vara 1-2 Mineraljord Mineraljorden skall bestå av massor inom följande fraktioner: Lerfri eller lerfattig sandjord Kornstorlek <2 mm Grusig sandmorän Halt 0,06/20 <15 viktprocent Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Befintlig terrass får användas som mineraljord om den uppfyller kraven enligt ovan. 1:94
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Befintlig terrass Terrassen skall till ett djup av minst 200 mm bestå av massor inom följande fraktioner: Lerfri eller lerfattig sandjord Kornstorlek <2 mm Grusig sandmorän Halt 0,06/20 <15 viktprocent Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Uppfyller befintlig terrass inte ovanstående krav, skall de översta 200 mm ersättas med material enligt ovan. Används befintlig terrass skall denna luckras till ett djup av minst 200 mm. Luckring skall ske genom att massorna lyfts upp och släpps ner igen. Jordens struktur skall ej helt slås sönder. Luckring skall ej ske genom blandning. Efter luckring får inte jordklumpar större än 100 mm förekomma. Då befintlig terrass används som mineraljord skall luckring ske till ett djup motsvarande mineraljordens tjocklek samt ytterligare 200 mm.
1:95
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .5.3.4 VÄXTBÄDD FÖR PERENNER
Växtjord Mullhalt 7-10 vikts-%. Mullen skall vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm skall vara mellan 8-12 vikts-%. Halten finsand, 0,2-2 mm skall vara minst 35 vikts-%. Halten grovt material, 2-20 mm, max 2 vikts-%. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) skall vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca så att pH enligt ovan kan erhållas Kvoten K-Mg skall vara 1-2 Befintlig terrass Terrassen skall till ett djup av minst 200 mm bestå av massor inom följande fraktioner: Lerfri eller lerfattig sandjord Kornstorlek <2 mm Halt 0,06/20 <15 viktprocent Grusig sandmorän Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
1:96
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Uppfyller befintlig terrass inte ovanstående krav, skall de översta 200 mm ersättas med material enligt ovan. Används befintlig terrass skall denna luckras till ett djup av minst 200 mm. Luckring skall ske genom att massorna lyfts upp och släpps ner igen. Jordens struktur skall ej helt slås sönder. Luckring skall ej ske genom blandning. Efter luckring får inte jordklumpar större än 100 mm förekomma.
1:97
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .5.3.5 VÄXTBÄDD FÖR GRÄSYTA
Växtjord Mullhalt 3-6 vikts-%. Mullen skall vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm skall vara mellan 2-5 vikts-%. Halten finsand, 0,2-2 mm skall vara minst 35 vikts-%. Halten grovt material, 2-16 mm, skall vara mellan 10-20 vikts-%. Material >16mm får ej förekomma. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) skall vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca så att pH enligt ovan kan erhållas Kvoten K-Mg skall vara 1-2 Befintlig terrass Terrassen skall till ett djup av minst 200 mm bestå av massor inom följande fraktioner: Lerfri eller lerfattig sandjord Kornstorlek <2 mm Grusig sandmorän Halt 0,06/20 <15 viktprocent Halt 0,002/20 <5 viktprocent Grusig eller sandig siltjord Lerig grus- eller sandjord Siltig eller lerig sandmorän
Kornstorlek >0,02 mm Halt 0,06/20 <40 viktprocent Halt 0,002/20 5-15 viktprocent
Lerig siltjord Lättlera Lerig siltmorän
Kornstorlek <0,02 mm Halt 0,06/20 >40 viktprocent Halt 0,002/20 5-25 viktprocent
Uppfyller befintlig terrass inte ovanstående krav, skall de översta 200 mm ersättas med material enligt ovan.
1:98
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR Används befintlig terrass skall denna luckras till ett djup av minst 200 mm. Luckring skall ske genom att massorna lyfts upp och släpps ner igen. Jordens struktur skall ej helt slås sönder. Luckring skall ej ske genom blandning. Efter luckring får inte jordklumpar större än 100 mm förekomma.
1:99
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
DEL 1 PROJEKTERING
1.5
PROJEKTERINGSRUTINER FÖR PARKANLÄGGNINGAR .5.3.6 VÄXTBÄDD FÖR SKELETTJORD
Skelettjorden skall till sin volym bestå av 1/3 växtjord och 2/3 bergkross. 1/3 växtjord Mullhalt 7-10 vikts-%. Mullen skall vara väl humifierad, H 6-7. pH-värdet 6,0-7,0. Halten finpartiklar, 0-0,002 mm skall vara mellan 8-12 vikts-%. Halten finsand, 0,2-2 mm skall vara minst 35 vikts-%. Halten grovt material, 2-20 mm, 10-20 vikts-%. Näringsinnehåll vid AL-analys (mg lufttorr jord) skall vara enligt klass III jordar: Kväve, NO3 10-25 Fosfor, P 4-8 Kalium, K 8-16 Kalcium, Ca
1:100
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.1
ALLMÄNNA ANVISNINGAR .1
TRÖSKELVÄRDEN FÖR EU-UPPHANDLINGAR Lagen om offentlig upphandling (1992:1528) samt kommunens upphandlingsregler tillämpas vid upphandling. För upphandlingar som överstiger tröskelvärdena enligt nedan sker som s k EU-handling med annonsering via Publikationskontoret i Luxemburg för publicering i EGT. Varuupphandling Till denna kategori hör t ex konsulttjänster samt driftentreprenader inom den tekniska sektorn. Undantaget inom den tekniska sektorn är drift eller tillhandahållande av fasta nät i syfte att betjäna allmänheten i fråga om produktion, transporter, distribution eller försörjning med dricksvatten, elektricitet, gas eller värme eller av leverans av sådana nyttigheter till fasta nät. Byggentreprenad För upphandling av byggentreprenad som överstiger belopp enligt lag (2000:877) sker s k EU-upphandling. Om ett byggentreprenadkontrakt delas upp i flera mindre delar, skall varje delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde. En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall underskridas, Lag (2000:877).
2:1
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.1
ALLMÄNNA ANVISNINGAR .2
RUTINER FÖR ANNONSERING För tekniska kontorets upphandlingar inom sitt verksamhetsområde gäller följande: Upphandling över tröskelvärdet Upphandlingar som överstiger tröskelvärdena enligt nedan sker som s k EU-handling med annonsering via Publikationskontoret i Luxemburg för publicering i EGT samt i AnbudsJournalen. Annonsblanketter finns att erhålla på www.ajour.se. Upphandling under tröskelvärdet När det gäller förenklade upphandlingar, det vill säga under tröskelvärdena, skall anbudstiden vara skälig. Den dag till vilken anbud senast skall vara inkommet till den upphandlande enheten skall anges i annonsen, skrivelsen eller i förfrågningsunderlaget. Anbudstiden skall vara så lång att anbudsgivarna ges skälig tid att lämna anbud. Normalt gäller minst 3 veckor för entreprenad- och konsultupphandlingar. Annonsering skall ske i AnbudsJournalen.
2:2
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.1
ALLMÄNNA ANVISNINGAR .3
UTFÖRANDEENTREPRENAD Vid utförandeentreprenad har beställaren avtal med endast en entreprenör som svarar för hela produktionen eventuellt med underentreprenörer. Beställaren tillhandahåller projektering och svarar för samordning mellan projektering och produktion. För utförandeentreprenaden utgör bygghandlingen den tekniska delen av förfrågningsunderlaget, medan den administrativa delen består av Allmänna Bestämmelser AB 92, Mätningsregler, MER samt Administrativa Föreskrifter, AF. Entreprenören svarar för att arbetena utförs enligt de tekniska lösningar som beställaren redovisat i bygghandlingen eller som beställaren antagit såsom entreprenörens eget förslag. Vid utförandeentreprenad har entreprenören utförandeansvar för överenskommen teknisk lösning. Entreprenören skall fortlöpande redovisa till beställaren den dokumentation som krävs enligt allmänna tekniska beskrivningar (ATB) eller annat regelverk som anges av beställaren och angivits i Administrativa Föreskrifter (AF). Entreprenören skall också tillhandahålla beställaren underlag för relationshandling.
2:3
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.1
ALLMÄNNA ANVISNINGAR .4
TOTALENTREPRENAD Totalentreprenad innebär att beställaren träffar avtal med endast en entreprenör – totalentreprenör – som svarar för såväl produktion som hela eller väsentlig del av projekteringen samt samordning av arbetena. För totalentreprenad består förfrågningsunderlagets tekniska del normalt av: - arbetsplanen, som visar linjeföring och erforderligt vägutrymme - teknisk beskrivning, där kraven så långt det är möjligt uttrycks i funktionstermer - förslagsskisser eller förslagsritningar för konstbyggnader Tekniska lösningar och detaljprojektering ankommer på entreprenören. Entreprenören skall i princip upprätta en bygghandling i den omfattning som erfordras för att det skall gå att utföra objektet. Entreprenören skall fortlöpande redovisa till beställaren den dokumentation, som krävs enligt tekniska beskrivningar eller annat regelverk som anges av beställaren och angivits i Administrativa Föreskrifter (AF). Entreprenören skall också tillhandahålla beställaren en fullständig relationshandling. Beställaren redovisar utförda mätningar och geotekniska undersökningar, varefter entreprenören tolkar resultaten och baserar sin kalkyl på denna tolkning. Landskapsinformationen bör därför ha den omfattning och detaljeringsgrad som erfordras för en bygghandling så att entreprenören inte nödvändigtvis behöver göra egna mätningar och geotekniska undersökningar under anbudstiden. Detta är viktigt för att förfrågningsunderlaget skall vara kalkylerbart. Till förfrågningsunderlaget kan också fogas en riskanalys. Normalt sker ingen mängdreglering vid totalentreprenad. Den administrativa delen av förfrågningsunderlaget består då endast av Allmänna Bestämmelser, ABT 94 och Administrativa Föreskrifter (AF).
2:4
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.2
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL .1
UTFÖRANDEENTREPRENAD Redovisning av en bygghandling/förfrågningsunderlag består dels av digital lägesbestämd redovisning av landskapet och den blivande anläggningen, dels av beskrivande text. Den digitala redovisningen skall ske enligt Täby kommuns Tekniska handbok. De beskrivande textdelarna utgör ett komplement till den digitala redovisningen samt gällande teknisk beskrivningar enligt Anläggnings AMA. De skall ha den omfattning som krävs för att klargöra projektörens motiv för valda lösningar samt komplettera eventuella kompletteringar till beskrivningarna. Vid redovisning av både landskaps- och anläggningsinformation skall beteckningar enligt ”Bygghandling 90, del 7 Redovisning av Mark” användas. Landskapsinformation Data för landskapsinformation skall samlas in med noggrannhet enligt Handbok till Mätningskungörelsen (HMK). All samlad information skall vara kvalitetsmärkt. Landskapsinformationen, som utgör grund för projekteringen, skall innehålla: - plan och nivåfixar - fastighets-, kommun- och länsgränser - plangränser - byggnader - anläggningar som vägar, konstbyggnader, stolpar, brunnar m m - ledningar med angivande av typ och dimension - terrängmodell som beskriver markytans samt underliggande lagers form och egenskap - yt- och grundvattennivåer - resultat från geotekniska undersökningar - träd och annan vegetation - fornlämningar m m Gällande koordinatsystem i såväl plan som höjd skall anges.
2:5
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.2
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL Anläggningsinformation Upprättande av anläggningsinformationen skall ske på grundval av gällande tekniska beskrivningar. Samtliga delar i anläggningsinformationen skall vara lägesbestämda med koordinater och innehålla:- geometrisk utformning och samtliga beräknade linjer i plan och profil där linjerna eller huvudpunkterna numreras - arbetsområde - anslutningar - skevningar med skevningsövergångar - utspetsningar - typ- och normalsektion - vägutrustning - avvattning - ledningar - geotekniska konstruktioner - skyddsåtgärder - konstbyggnader - miljöskyddsåtgärder - beräknade körbanekanter - kantstöd - dagvattenbrunnar - höjdsättning Textdelar Beskrivningar, mängdbeskrivning/mängdförteckning, skall upprättas enligt Anläggnings AMA med de avsteg som redovisas i Tekniska handboken uppdelat på väg, bro, geoteknik, va, park, belysning och trafiksignaler. Vidare skall AF-del upprättas för varje projekt. Riskanalys Riskanalys utförs där så erfordras. Riskanalysen inleds med en redovisning av riskområde för de riskområden för de arbeten som kan förorsaka buller, vibrationer och jordrörelser, t ex pålning, packning och grundvattensänkning. I riskanalysen anges: - högsta svängningshastigheter på närliggande byggnader och anläggningar - förekomst av sättningskänsliga anläggningar - förekomst av vibrationskänslig utrustning - förekomst av ledningar och bergrum - förekomst av brunnar med angivande av vattennivå, vattenkvalitet och brunnskapacitet 2:6
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG -
åtgärdsprogram
2:7
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.2
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL Översiktshandlingar För att ge en översiktlig information om objektet med dess läge och utformning bör en orienteringskarta samt översiktsplan och översiktsprofil fogas till bygghandlingen.
2:8
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.2
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGETS INNEHÅLL .2
TOTALENTREPRENAD Redovisning av en bygghandling/förfrågningsunderlag består dels av digital lägesbestämd redovisning av landskapet och den blivande anläggningen dels av beskrivande text. Den digitala redovisningen skall ske enligt Täby kommuns Tekniska handbok. De beskrivande textdelarna utgör ett komplement till den digitala redovisningen samt gällande teknisk beskrivningar enligt Anläggnings AMA. De skall ha den omfattning som krävs för att klargöra projektörens motiv för valda lösningar samt komplettera eventuella kompletteringar till beskrivningarna. Vid redovisning av både landskaps- och anläggningsinformation skall beteckningar enligt ”Bygghandling 90, del 7 Redovisning av Mark” användas. För totalentreprenad består förfrågningsunderlagets tekniska del normalt av: - arbetsplanen, som visar linjeföring och erforderligt vägutrymme - teknisk beskrivning, där kraven så långt det är möjligt uttrycks i funktionstermer - förslagsskisser eller förslagsritningar för konstbyggnader Tekniska lösningar och detaljprojektering ankommer på entreprenören. Entreprenören skall i princip upprätta en bygghandling i den omfattning som erfordras för att det skall gå att utföra objektet. Beställaren redovisar utförda mätningar och geotekniska undersökningar, varefter entreprenören tolkar resultaten och baserar sin kalkyl på denna tolkning, Landskapsinformationen bör därför ha den omfattning och detaljeringsgrad som erfordras för en bygghandling så att entreprenören inte nödvändigtvis behöver göra egna mätningar och geotekniska undersökningar under anbudstiden. Detta är viktigt för att förfrågningsunderlaget skall vara kalkylerbart. Till förfrågningsunderlaget kan också fogas en riskanalys.
2:9
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.3
ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER .1
ANVÄNDARANVISNING TILL AF AMA AF AMA tillämpas vid upprättande av administrativa föreskrifter för entreprenader i Täby kommun. Den är gemensam för alla fack och innehåller avsnitt om allmän orientering, upphandlingsföreskrifter, entreprenadföreskrifter, allmänna hjälpmedel och allmänna arbeten. Sambandet mellan administrativa föreskrifter och AF AMA är detsamma som för tekniska beskrivningar och de tekniska AMA-delarna. Projektör åberopar önskade koder och rubriker i AF AMA och kompletterar eventuellt med egna texter. För projektet gäller då, enligt pyramidregeln och företrädesregeln, texter under angiven kod och rubrik tillsammans med texter under överordnade koder och rubriker. För entreprenader inom Täby kommun gäller följande som beaktas i AF-delen: AFB Upphandlingsföreskrifter - Kommunens upphandlingsföreskrifter tillämpas. - Val av upphandlingsform bestäms av kommunen. - Modell för utvärdering av anbud överenskoms från fall till fall. AFC och AFD Entreprenadföreskrifter - Val av entreprenadform bestäms av kommunen - Vid syn före påbörjande av arbete skall alltid kommunen vara representerad - Gällande skydds- och säkerhetsföreskrifter skall alltid tillämpas - Tillsyn och kontroll skall ske enligt PBL - Kommunens miljöpolicy och miljöföreskrifter skall tillämpas - Kontroll, se kapitel 3, UTFÖRANDESKEDE - Skydd av vegetation ” - Viten ” - Relationsritningar ” - Entreprenadbesiktningar ” - Garantitider ” - Arkivering ” - Öppnings- och schaktnings” anmälan
2:10
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.4
ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV MÄNGDBESKRIVNING .1
ANVÄNDARANVISNING TILL ANLÄGGNINGS AMA Gällande Anläggnings AMA och RA gäller. Förutom uppdatering av Mark-AMA har texter avseende utförandekrav i Vägverkets ATB inarbetats i Anläggnings AMA. Detta innebär att Väg 94, Bro 2002 och Tunnel 95 numera ingår i Anläggnings AMA. Kod- och rubrikstruktur Den omfattande utökningen av texter i Anläggnings AMA har medfört ny rubrikstruktur. Vägverkets (VV) utförandekrav har t ex givit behov av kategoriindelning av vägkonstruktioner samt s k streckkoder. För vägar och gång- och cykelvägar i Täby kommun tillämpas normalt produktionsresultaten ”Kategori B”. I avsnitt DCC som behandlar bituminösa överbyggnader har man grupperat texterna så att alla övergripande krav, som är gemensamma för alla beläggningstyper, står samlat under just DCC. Sedan finns det krav för trafikyta kategori A under DCC.1, krav för trafikyta kategori B under DCC.2 och krav för trafikyta DCC.3. Längre ner i kodstrukturen återfinns de s k streckkoderna med ett flertal koder för alla olika beläggningstyper med krav på bindemedel, stenstorlekar m m. När man som projektör skall beskriva beläggning av ett visst slag för en väg, så börjar man med att bestämma vilken ”kategori” som är aktuell och därmed också vilken siffra som skall skrivas in i stället för ”strecket” i den aktuella koden. På sedvanligt sätt får man sedan med pyramidregelns hjälp med sig allt som står på högre rubriknivå.
2:11
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.5
ANBUDSINBJUDAN, LEVERANS AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG .1
ANBUDSINBJUDAN Exempel på anbudsinbjudan redovisas nedan. ANBUD PÅ RENOVERING AV LEDNINGAR, ETAPP 3 2001 Täby kommun, Miljö och byggnämnden, tekniska kontoret, inbjuder Er härmed att i enlighet med bifogat förfrågningsunderlag lämna anbud på ”RENOVERING AV LEDNINGAR ETAPP 3 2001”. I anbudet eventuellt angivna reservationer eller sidoanbud skall vara prissatta. Om så inte är fallet kommer anbudet att förkastas. Byggstart skall kunna ske direkt efter erhållen beställning. Entreprenaden i sin helhet skall vara anmäld till slutbesiktning senast onsdagen den 31 oktober 2001. Frågor under anbudstiden kan ställas till Staffan Carlsson tel 08/768 95 97, mobil 070/424 24 32 eller Björn Widman tel 08/768 95 64, mobil 070/428 95 64. Anbuden skall vara märkta "RENOVERING AV LEDNINGAR, ETAPP 3 2001" och ha inkommit till Täby kommun, tekniska kontoret, Entreprenadenheten 183 80 TÄBY senast onsdagen den 20 juni 2001 kl 16.00.
TÄBY KOMMUN, MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN, TEKNISKA KONTORET.
C-G Boström Teknisk direktör
2:12
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
2.5
ANBUDSINBJUDAN, LEVERANS AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG .2
RUTINER FÖR LEVERANS AV FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Allmänt I ett förfrågningsunderlag skall samtliga handlingar som hänvisar till i projektet anges eller finnas med. Leverans av förfrågningsunderlag skall alltid ske i samråd med Täby kommun om ej annat är överenskommet. Utskicken av förfrågningsunderlagen till anbudsgivarna sker normalt sett i pappersform. Däremot skall förfrågningsunderlagen hos kommunen finnas i digital form. Under anbudstiden kan också kompletterande förfrågningsunderlag sändas ut till anbudsgivarna. Förfrågningsunderlag - Arbetshandling När alla ritningar som hör till projektet är godkända av kommunen vid granskning skall det noteras i namnrutan. När sedan ritningar utgör underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man “FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG“ i statusrutan. Ta bort samtliga datum ovanför ändringstabellen och skriv ett nytt datum, gemensamt för hela förfrågningsunderlaget, i namnrutan. Om ritningen skall komplettera en bygghandling skriver man “ARBETSHANDLING“. När en entreprenadupphandling är avslutad skall alla ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten i statusrutan till “ARBETSHANDLING“. Skriv också “ARBETSHANDLING“ i rutan revidering A.
2:13
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.1
IGÅNGSÄTTNING AV ENT REPRENADER .1
STARTMÖTEN Exploatering Innan några exploateringsarbeten får påbörjas skall erforderliga handlingar vara utväxlade. Vidare skall innan exploateringsarbetet påbörjas ett byggsamordningsmöte hållas på initiativ av exploatören eller tekniska kontoret på Täby kommun. Övriga entreprenader Innan entreprenadarbetena påbörjas, efter kontraktets upprättande, skall ett startmöte hållas med entreprenören. På mötet gås igenom de förutsättningar för entreprenaden som preciserats i arbetshandlingen. Nedan redovisas några av de viktigare punkterna: -
information till allmänheten etableringsyta detaljerad tidplan för entreprenaden kvalitets- och miljöplan trafik och övriga förhållanden på arbetsplatsen under kontraktstiden trafikanordningsplaner myndighetskontakter och tillstånd syn granskning av entreprenörens handlingar (totalentreprenad)
3:1
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.1
INGÅNGSÄTTNING AV ENTREPRENADER .2
ARBETSHANDLINGAR När ritningar skall utgöra underlag vid en entreprenadförfrågan skriver man “FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG“ i statusrutan på respektive ritning. När en entreprenadupphandling är avslutad skall alla ritningar och ritningsförteckningar revideras. Ändra texten i statusrutan till “ARBETSHANDLING“. Skriv också “ARBETSHANDLING“ i rutan revidering A.
3:2
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.1
INGÅNGSÄTTNING AV ENTREPRENADER .3
INFORMATION Entreprenören/exploatören ansvarar för information till berörda fastighetsägare, boende m fl i de frågor som berör entreprenadens utförande och tidsplan. Utformning och behov av sådan information tas upp vid första byggmöte. Entreprenören/exploatören skall även i förväg till kommunens byggledare och berörda boende avisera om särskilt störande arbetsmoment, senast 24 timmar före arbetets påbörjande. Vatten- och vägavstängning Vid planerad avstängning av vatten och/eller väg meddelar entreprenören berörda boende skriftligt, kommunalhusets växel fax nr 08/768 95 88 och driftansvariga DAE/NCC fax nr 08/768 96 90 senast dagen före avstängning. Faxet skall innehålla dels berörda adresser för avstängningen dels den tid som berörs. Vid akut avstängning meddelas kommunalhusets växel tel 08/768 90 00 och driftansvariga DAE/NCC tel 08/768 90 32 samt berörda brukare. Vid vägavstängning faxas en kopia på beslut till samma faxnummer som ovan. Till DAE, driftansvariga för va, skall entreprenören vid personligt besök innan något arbete igångsättes överlämna namn och telefonnummer på anställda som kan svara på direkta frågor om aktuella ventilavstängningar, överpumpningar av spillvatten osv. Besöksadress för DAE/NCC Fogdevägen 6 Arbetstider: Måndag till torsdag kl. 06.30 - 16.00 Fredag kl. 06.30 - 13.00
3:3
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.1
INGÅNGSÄTTNING AV ENTREPRENADER .4
GRÄVNING I ALLMÄN MARK För all grävning i allmän mark tillämpas ”Anvisningar för grävning i allmän mark i Täby kommun”.
3:4
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR .1
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR Tillämpning De grundläggande bestämmelserna för vägarbeten redovisas i nedanstående lagar, kungörelser, förordningar och föreskrifter. Väglagen Ordningslagen Arbetsmiljölagen Trafikförordningen Fordonskungörelsen Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:3 Regler om vägmärken och trafik Utmärkning vägarbete Lokal ordningsstadga
(VägL) (OL) (AML) (TrF) (Fk) (AV) (RVT 1 och 2) (VV)
En väghållare skall sedan utforma detaljanvisningar om praktisk tillämpning av grundbestämmelserna. Var och en som planerar att utföra ett arbete som tar kommunens allmänna och offentliga mark i anspråk, är skyldig att ta reda på de lagar och bestämmelser som gäller.
3:5
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR .2
BEGREPPSFÖRKLARINGAR Allmänt Här beskrivs innebörden av vissa uttryck som används i Teknisk handbok. Arbetsområde Ett arbetsområde definieras som nedanstående ytor. 1. Den yta där det primära arbetet utförs samt den yta som går åt för maskiner och transportmedel i arbetet. 2. Den yta som i direkt anslutning till det primära arbetet går åt för att lägga upp det materiel och de verktyg eller redskap som används i arbetet. 3. Den yta som på grund av avstängning eller utmärkning förändrar trafikföringen för fordon inkl cyklar eller gående. Vilka ytor som enligt den här punkten ingår i arbetsområdet skall anges på schakt- och öppningstillståndet. Om inget annat anges gäller för arbetsområdet att det vanligen avser det område som börjar 10-50 meter före arbetsstället och avslutas omedelbart därefter. 4. Upplåtelse av mark för annat ändamål än vad som angivits i punkt 1-3, t ex för uppställning av vagnar, bodar, containrar eller förråd, fordrar alltid Täby kommuns tillstånd. Täby kommun tar ut ersättning för markupplåtelse enligt den av kommunfullmäktige fastställda taxan. Fordon Ett arbetsfordon är direkt engagerat i själva arbetet. Ett varningsfordon bär vägmärken som varnar för ett arbetsområde. Fordonet kan även ha påbudsmärken som visar hur arbetsområde skall passeras. Fordonet kan även användas som direkt skydd för den som arbetar (skyddsfordon). Förbiledning/överledning Trafiken leds förbi ett fast arbetsområde på vägen eller över till motriktad körbana som utnyttjas för dubbelriktad trafik.
3:6
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR LTF – Lokal trafikföreskrift LTF betyder att länsstyrelsen (Lst) eller trafiknämnden (TN) har fattat beslut om trafikföreskrift. Väghållarbeslut Juridiskt är kommunen väghållare för det kommunala vägnätet med därtill hörande väghållaransvar. Beredning och beslut om schakt- och öppningstillstånd, beslut om lokala trafikföreskrifter (LTF) samt kontroll ansvarar kommunen för. Långa- och/eller tunga fordon Begränsningar gäller för vissa broar/vägar. Mer information om dessa finns att tillgå i Stockholms läns författningssamling ”Sammanställning över vägar m m” för respektive år. Omledning En väg stängs helt i ena eller båda körriktningarna och trafiken leds på andra vägar förbi avstängningsplatsen. Tillstånd För att få disponera offentlig mark fordras markägarens/väghållarens, kommunens och polismyndighetens tillstånd. - För verksamheter som lyder under trafikförordningen skall ansökan om tillstånd ställas till Täby kommun, tekniska kontoret, trafikgruppen för kommunala vägnätet. För verksamheter på eller invid statliga vägar ansöks hos Vägverket, region Stockholm. - För verksamheter som underställs ordningslagen skall ansökan om tillstånd ställas till polismyndigheten. Polismyndigheten meddelar sitt beslut efter att ha inhämtat kommunens synpunkter. Trafikanordningsplan (TA-plan) En plan över trafikföringen i ett arbetsområde som visar hur utmärkning med vägmärken, vägmarkeringar samt skydd och andra anordningar skall utföras. Vägarbete (gatuarbete) Enligt lagstiftningen ingår här, förutom vägbyggnation, även drift och underhåll av vägar samt dess sidoanordningar, t ex lednings- och kabelarbeten. Väghållare Kommunen är väghållare för det kommunala vägnätet och Vägverket är väghållare för följande vägar: E18 samt vägarna 264, 265 och 951. Anläggningssamfälligheter är väghållare för det övriga vägnätet.
3:7
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE Tillstånd erfordras alltid av respektive väghållare, eller den part som övertagit väghållaransvaret.
3:8
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR Väghållaransvar Täby kommun skall som väghållare ge anvisningar samt godkänna och följa upp de trafikanordningsplaner och/eller de andra trafikanordningar som upprättats för arbetsområden eller upplåtelser. Om en verksamhet startas utan en godkänd plan, eller om man underlåter att följa en plan eller de föreskrifter som kommunen ger, så kan Täby kommun ta ut avgifter. Om i TA-plan redovisade åtgärder inte visar sig tillfredsställande skall, efter samråd mellan uförare och Täby kommun, åtgärder vidtagas för att förbättra trafikanordningarna på utförarens bekostnad.
3:9
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR .3
TRAFIKANORDNINGSPLAN (TA-PLAN) Allmänt Det är stora skillnader på vägar och områden, arbetets art, omfattning och tidsåtgång samt trafik och lokala förutsättningar. Vägarbete utgör en fara och ett hinder för trafiken att komma fram. Täby kommun föreskriver därför att en trafikanordningsplan (TA-plan) skall upprättas i de flesta fallen. TA-planen skall sändas till Täby kommuns trafikgrupp för godkännande i god tid före arbetsstart. I avsnitt 3.2.5 finns en blankett för upprättande av en TA-plan. När krävs en TA-plan? Normalt skall en TA-plan upprättas vid samtliga vägarbeten. En måttsatt skiss skall sändas tillsammans med ansökan om schakt- och öppningstillstånd minst fem arbetsdagar före start till Täby kommun, se avsnitt 3.2.5.
3:10
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR .4
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR VÄGARBETE PÅ OFFENTLIG MARK Väghållaransvar Juridiskt är kommunen väghållare för det kommunala vägnätet med därtill hörande väghållaransvar. Beredning och beslut om schakt- och öppningstillstånd, beslut om lokala trafikföreskrifter (LTF) samt kontroll ansvarar kommunen för. Lagstiftningen säger att vägarbeten på platser där allmänheten har tillträde skall märkas ut och stängas av så att ingen kommer till skada. Arbetsgivaransvar Som arbetsgivare har man arbetsgivaransvar. Lagstiftningen säger att erforderliga utmärkningar och skydd skall användas för att inte arbetstagare skall skadas av trafikanter. Anvisningar och kontroll Väghållaren skall lämna erforderliga anvisningar om hur trafikföring, utmärkning och fysisk avstängning skall utföras samt utföra kontroll av tillämpningen. Täby kommun kan ta ut ett vite från dem som inte lämnar en TA-plan. Eventuella påföljder Vid grova eller upprepade förseelser mot trafiksäkerhet eller framkomlighet kan Täby kommun - stoppa arbetet tills föreskrifterna är uppfyllda - kräva byte av den person som står som ansvarig för arbeten på offentlig mark - polisanmäla
3:11
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR .5
PLANERING AV VÄGARBETEN Allmänt Vägarbeten är unika så till vida att tredje man, d v s allmänhet och trafikanter, påverkas i hög grad. De utgör i varierande grad en störning i framkomlighet och säkerhet för de trafikanter som skall passera arbetsområdet. Det kan också bli störningar för boende, affärs- och industriverksamheter samt för allmänna kommunikationer. En komplicerande faktor är att många vägarbeten är en uppgörelse mellan ett arbetsbeställande bolag och dess entreprenörer medan Täby kommuns motpart är det arbetsbeställande bolaget. Schakt- och öppningstillstånd Den som initierar eller beställer ett arbete skall i god tid ansöka hos Täby kommun om schakt- och öppningstillstånd. Detta gäller alla arbeten, och ansökan skall vara Täby kommun tillhanda: - minst 10 arbetsdagar före beräknad arbetsstart vid "stor påverkan" - minst 5 arbetsdagar före beräknad arbetsstart vid "liten påverkan". I de fall som det fordras en TA-plan skall den bifogas. Täby kommun registrerar inkomna handlingar samt granskar om arbetet kan utföras enligt det tekniska och tidsmässiga förslaget. Inga arbeten får starta innan kommunen givit sitt godkännande. Undantag är akuta situationer. Trafikanordningsplan (TA-plan) Vid projektering av anläggningsarbeten skall en plan tas fram över hur trafikanordningen skall lösas under tiden för arbetet, d v s en trafikanordningsplan. Denna plan skall sändas till Täby kommun för granskning tillsammans med övriga objektsritningar. Ett exemplar av TA-planen skall finnas på Täby kommun och ett exemplar skall finnas tillgängligt vid arbetsområdet. Detta kan gälla även för etableringar enligt ordningslagen.
3:12
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR Utforma ett arbetsområde - Omständigheter av betydelse för utformningen Vid planering av ett arbetsområde finns många omständigheter som kan ha betydelse för utformningen. Nedan anges ett antal exempel: - Trafikmängd (fordon, gående) - Markant hög- och lågtrafiktid - Kollektivtrafik - Utryckningsväg (sjukhus, brandstation) - Tunga transporter, farligt gods - Framkomlighet och säkerhet för oskyddade trafikanter och funktionshindrade - Gällande högsta hastighet - Begränsad fri höjd - Tillfarter till fastigheter - Boendeparkering - Träd och annan vegetation - Kulturmiljö - Etableringar - Övriga lokala betingelser Åtgärder När man samlat in alla fakta för arbetsområdet utformar man en plan där följande åtgärder kan ingå, enskilt eller i kombination: - Totalavstängning - Delavstängning - Enkelriktning eller genomfartsförbud - Stopp- eller parkeringsförbud - Vänster- eller högersvängsförbud - Hastighetsnedsättning - Omläggning av busslinje - Arbete under lågtrafiktid - Information och utmärkning - Fysisk avstängning - Övriga lokala åtgärder - Skytteltrafik
3:13
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR Skötsel av utmärkning I planeringen skall ingå löpande skötsel av trafikanordningarna, t ex att: - hålla vägmärken och övriga trafikanordningar rena, rättvända och väl synliga under hela den tid som vägarbetet pågår - byta ut trasiga vägmärken och trafikanordningar - hela tiden anpassa vägmärken och trafikanordningar till arbetets förändringar - ta bort trafikanordningsmateriel från arbetsområdet omedelbart efter avslutat arbete För varje arbetsområde skall den som initierar eller beställer arbetet meddela namn och telefonnummer till den person som är ansvarig för trafikanordningarna. Ansvaret gäller tills Täby kommun slutbesiktigat området, även om det inte pågått något aktivt arbete hela tiden. Personen skall vara behörig part gentemot Täby kommun. Information Entreprenören svarar för information till trafikanter om trafiksituationen ändras på grund av ett gatuarbete. Den som initierar arbetet ansvarar för information till fastighetsägare, boende och affärer/industrier. Informationens omfattning kan variera. Det kan gälla allt från en lagstadgad utmärkning av ett arbetsområde till informationstavlor och att använda massmedia. Den slutliga informationen och fysiska utmärkningen utformas i en trafikanordningsplan som Täby kommun skall godkänna. Akuta situationer Vid akuta situationer, t ex ledningsfel, rashål eller skador på trafikanordningar, gäller att arbetsledningen omedelbart skall vidta de åtgärder som är möjliga för att begränsa konsekvenserna för trafiken och de kringboende. De bilar, som används för att avhjälpa akuta situationer, skall vara utrustade för att tillfälligt kunna lösa trafiksäkerheten. Den inträffade situationen och vidtagna åtgärder skall snarast rapporteras till Täby kommun. Arbetsledningen skall inom fem timmar från arbetsstart ha märkt ut och stängt av enligt anvisningarna för ett stationärt arbetsområde med anpassning till de lokala förhållandena.
3:14
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR
Schakt- och öppningstillstånd Täby kommun Ansökande företag: Kontaktperson:……………………………………………………………………………….. Tel:………………………… Fax:………………………. Arbetsplats: Gata:………………………………………………………………………………………….……… ………………………………………………………………………………………………………… Beskrivning av arbetets art:………………….……………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………..
Beräknad byggstart:…………………………………….…… Arbetet beräknas klart:…………………………………….… TA-plan bifogas:………………………………………………. Täby kommuns noteringar:
3:15
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
Antal bilagor: TRAFIKANORDNINGSPLAN Täby kommun Tekniska kontoret Trafikgruppen 183 80 TÄBY
Ansökan lämnas senast 5 arbetsdagar för arbetets start. Besöksadress: Stationsvägen 13 Faxnr 08-758 08 96
Ansökningsdatum
Gatunamn
Sträcka
Typ av arbete
Arbetet börjar
Arbetet avslutas
Inkom trafikgruppen; Datum, diarienr
Arbetet utförs av: Firmanamn, faxnr.
Arbetsledare; Namn, telnr.
Skyltansvarig; Namn, telnr dygnet runt under vägarbetstiden.
Kommunens projektledare/byggledare, telnr Skiss och/eller textförtydligande över arbetsplatsen med trafikanordningar. (Placering av enskilda skyltar, avstängningsmateriel o d skall framgå av skissen) Vägarbetet skall bedrivas så att gällande lagar, förordningar och föreskrifter följs.
Om TA-planen inte följs har kommunen rätt att åtgärda bristerna i utmärkningen på entreprenörens bekostnad. Om i TA-planen redovisade åtgärder av kommunen inte bedöms som tillräckliga har kommunen rätt att beordra ytterligare årgärder Kopia av godkänd TA-plan skall finnas på arbetsplatsen. Endast personal med varselklädsel enl EN471 klass 3 får vistas på arbetsplatsen. Lokal trafikföreskrift utfärdad Datum
Liggarnr
Trafikanordningsplanen godkänd/ej godkänd Täby den
Magnus Holmberg Tel 08-768 96 20 Mobil 070-428 96 20
Plats för stämpel
3:16
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR .6
TRAFIKFÖRESKRIFTER Lagen Vid gatuarbeten behöver man ofta göra inskränkningar eller på annat sätt reglera fordonstrafiken. Enligt 10 kap, 14 § Trafikförordningen (TrF) får nedanstående myndigheter meddela föreskrifter för en viss vägsträcka. - Polismyndigheten - om föreskrifter behövs i samband med trafikövervakning eller trafikolyckor. - Den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom området - om föreskrifter behövs på grund av vägarbete eller liknande arbete under kortare tid. Föreskrifterna gäller: - förbud mot trafik med fordon av visst slag - förbud mot omkörning - påbjuden körriktning - förbjuden körriktning - lägre hastighet än som annars gäller - stoppförbud - parkeringsförbud Ansökan om schakt- och öppningstillstånd, m fl handlingar För att arbete får ske i offentlig mark förvaltad av Täby kommun skall den som ansvarar för ett gatuarbete också se till att ansökan om schakt- och öppningstillstånd lämnas in. För privata företag som önskar schakta i kommunens mark skrivs ett avtal i varje särskilt fall. Tillsammans med ansökan om schakt- och öppningstillstånd skall en skiss som redovisar arbetets omfattning bifogas. Där skall framgå om befintlig lokal trafikföreskrift (LTF) skall förändras. Det skall även framgå vilka trafikföreskrifter som skall gälla och hur de skall märkas ut med vägmärken. Samma förhållande gäller även för disponerade etableringsytor. En ansökan om schakt- och öppningstillstånd skall vara Täby kommun tillhanda: - minst 10 arbetsdagar före beräknad arbetsstart vid större trafikpåverkan (genomfarts-/infartsgator och huvudgator) - minst 5 arbetsdagar före beräknad arbetsstart vid mindre trafikpåverkan (mindre lokalgator) Täby kommun bereder ärendet i samråd med polismyndigheten, och om den lokala trafikföreskriften behöver ändras så skall ansökan lämnas till Täby kommun för beslut. 3:17
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR Dokumentation av beslut Täby kommun dokumenterar alla beslut, även de med kort varaktighet. Information om trafikomläggning Planerade trafikomläggningar av betydelse för trafikanterna annonseras i dagstidning och genom trafikinformation i lokalradio genom entreprenörens försorg. Lokala trafikföreskrifter (LTF) Enligt 10 kap 1 § Trafikförordningen får särskilda trafikregler för en viss väg eller vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område meddelas genom lokala trafikföreskrifter utom i de fall som avses i 10 och 14 §§. Beslut om lokala trafikföreskrifter fattas av länsstyrelsen utanför tättbebyggt område eller Täby kommun inom tättbebyggt område, beroende på föreskriftens art och typ av väg. Polismyndighet får meddela föreskrift om ett beslut från kommunen eller länsstyrelsen inte kan avvaktas utan särskild olägenhet. Yttrande från polismyndighet skall alltid inhämtas när det är fråga om lokala trafikföreskrifter. Täby kommun skall underrätta länsstyrelsen och polismyndigheten om sina beslut.
3:18
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR .7
FORDON PÅ PARKVÄG (PARKMARK) Allmänt Utgångsläget är att fordon är förbjudna på parkvägar (parkmark). Tillstånd - Arbetsfordon för drift, underhåll och renhållning av parkvägar, vegetationsytor, belysning, papperskorgar etc har generellt tillstånd att köra. - Vissa fordon har tillstånd på viss parkvägssträcka för leverans till angiven inrättning. - För andra arbeten om det oundgängligen behövs och efter särskilt utfärdad dispens eller lokal trafikföreskrift (LTF) som anger ändamål och tid. Vid LTF skall den trafikerade parkvägssträckan märkas ut i ändarna med nedanstående vägmärken: 1.1.11 Vägarbete 1.2.1 "Förbud mot fordonstrafik" och tilläggstavlan "Gäller ej fordon till och från arbetsplatsen".
3:19
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR .8
TUNG OCH LÄTT AVSTÄNGNING Tung och lätt avstängning används i två huvudsyften: 1. för att öka skyddet för dem som utför arbetet 2. för att ge trafikanterna ökat fysiskt skydd mot: - att köra ned i en schaktgrop - att åka av körbanan - att komma över i motsatt körbana - att blanda trafikantgrupper Material För tung avstängning kan användas: - Betongblock - Järn- eller betongbalk > 30 cm hög. Balkarna skall vara hopkopplade och fastsatta i marken med fatthakar. På betongkonstruktioner används fotplattor. - Fordon om > 3,5 tons bruttovikt med godkända varningslyktor och markeringsskärmar samt de vägmärken som krävs för uppgiften. När man använder tung avstängning skall följande beaktas: - Avstängning som är vänd mot trafiken skall föregås av mjuk förvarning, t ex vägmärkesvagn, skärmar, koner eller grindar. - På avstängning längs trafikriktningen skall det finnas sidomarkeringsskärmar med högst 5 meters mellanrum i kurva och 10-15 meters mellanrum på raksträcka. Alternativt kan det krävas räcken, vilket då anges i trafikanordningsplanen. - Körfältsbredden får normalt inte understiga 3,25 meter på huvudgator och bussgator samt 3,0 meter på övriga gator. - Gångtrafiken skall vara fysiskt avgränsad från fordonstrafiken. Vägmärken Vägmärken skall ha hög kvalitet på sin reflexförmåga och funktion. Detta innebär att vid nyanskaffning skall reflexmaterialet ha tre gånger högre retroreflektion än vad kravet är för typgodkännande (VVFS 1995:94). - På gångbanor skall vägmärken ha en fri höjd på 2,1 meter till vägmärkets underkant. Det får inte förekomma stativ med skarpa kanter. - På cykelbanor skall vägmärken ha en fri höjd på 2,5 m meter till vägmärkets underkant. Det får inte förekomma stativ med skarpa kanter. - På körbanor skall höjden till det understa vägmärket vara 1,1 meter till underkant om man använder stolpar. Man kan också placera vägmärken på en stabil kon. Kon En kon skall vara minst 1,0 meter hög och ha godkänd reflexyta. 3:20
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR Sidomarkeringsskärmar Sidomarkeringsskärmar skall ha godkänd reflexförmåga. Skärmarna skall sättas upp anpassat till trafikens respektive höger- eller vänstersida. Övrig trafikanordningsmaterial Övrig trafikanordningsmateriel skall vara typgodkänt och användas för den funktion materielen är avsedd. Varningslyktor Varningslyktor skall vara av typgodkända modeller. Vägmärken (enligt Regler om vägtrafikmärken, RVT) Vägmärke 1.1.11 Vägarbete skall alltid finnas uppsatt vid arbetsplatsen. Vid långsträckta arbetsplatser kan yttre avgränsningar ske med vägmärke 1.1.54 med tilläggstavla "Vägarbetsområde” och vägmärke 1.1.11 runt den plats där aktivt arbete sker.
3:21
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.2
KRAV PÅ TRAFIKANORDNINGAR .9
SKYDDS- OCH VARSELKLÄDER I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:3 sägs i § 85: ”Vid följande arbetsuppgifter och i följande situationer skall varselkläder med reflexer bäras: a) Arbetsplatsen är inte skild från passerande fordonstrafik med skyddsanordningar som effektivt hindrar eller avleder trafiken från att komma in på arbetsplatsen (81 § andra stycket c). b) Arbete som vakt på arbetsplats som avses i 81 § tredje stycket e) eller 83 § med uppgift att dirigera trafiken och/eller se till att arbetstagarna lämnar riskområdet då fordon nalkas.” Enligt beslut i kommunen skall varselkläder vara godkända enligt europastandard SSEN 471 klass 3.
3:22
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.3
KONTROLL .1
KONTROLLPLANER Entreprenören skall senast 10 arbetsdagar efter erhållen beställning lämna en för projektet anpassad beskrivning enligt SS/ISO 9002 över den kvalitetssäkring och egenkontroll som kommer att tillämpas. Den skall minst innehålla: - platsorganisation - namnuppgift på kvalitetsansvarig - kontrollplan för kvalitetssäkring - kontrollplan för egenkontroll - omfattning och tidplan för övrigt dokumentation - hantering av handlingar - hantering av avvikelser och korrigerade handlingar Entreprenören skall påvisa att egenkontrollen fungerar. Beställare skall kunna följa kontrollen genom stickprov. Entreprenören skall utan särskild ersättning tillhandahålla hantlangning och erforderlig utrustning i samband med kontroll och besiktning. Vidare skall entreprenören avtala om rätt för beställaren till kontroll hos konsult, underentreprenör eller leverantör som entreprenören anlitar. Leverans av betong från anläggning, som inte är ansluten till Kontrollnämnden för fabriksbetong, får inte ske förrän beställaren föranstaltat om Cement- och betonginstitutets besiktning och de åtgärder vidtagits som institutet kan ha föreskrivit i sin besiktningsrapport. Kostnaden för besiktningen skall betalas av entreprenören.
3:23
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.3
KONTROLL .2
PROVTAGNING OCH ANALYSER Omfattning och utförande av provning framgår av förfrågningsunderlagets handlingar. Protokoll från föreskriven provning skall föreligga vid anmälan om slutbesiktning och är en förutsättning för att entreprenaden skall kunna godkännas. Entreprenören skall avtala rätt för beställaren att deltaga vid provning eller utföra egen provning av fabrikstillverkade produkter. Bituminösa beläggningar skall kvalitetsprovas enligt Anläggnings AMA. Övriga markarbeten, material skall kontrolleras och provas enligt respektive AMA-kod. VA-ledningar provas enligt Tekniska handboken och VAV:s anvisningar. För växtjord gäller att kontroll av växtjord skall ske med minst ett prov från varje anskaffningsplats. För växter gäller att leveranskontroll med protokoll alltid skall utföras. Leveranskontroll skall utföras med avseende på kvalitet, art, sort, kondition och rötter hos växterna. Leveransdatum skall meddelas till tekniska kontoret 3 arbetsdagar före leverans. Växterna skall omedelbart efter leverans till byggarbetsplatsen vattnas, täckas och skyddas mot uttorkning. Växter som inte kan planteras direkt efter leverans, skall omgående jordslås på skuggig plats. Jordslagna växter skall dagligen vattnas före plantering.
3:24
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.3
KONTROLL .3
ARBETSMILJÖPLAN Allmänt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:3 skall tillämpas och innehåller bl a nedanstående paragrafer: § 4 ”Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete skall vid projekteringen särskilt uppmärksamma arbetsmiljön under byggskedet såvitt avser - objektets eller anläggningens placering och utformning, - val av byggprodukter, - val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element, - val och utformning av stomkomplettering, - val av installationer och deras placering samt - val av inredningar.” § 10 ” Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras.” Komplettering när Täby kommun är beställare Följande kompletterande text ska skrivas in i de administrativa föreskrifterna (AF) vid en upphandling: - AFC 5.2 Skadeförebyggande åtgärder m m - Entreprenören bär ansvaret för ordning och säkerhet på samtliga upplags- och förrådsplatser, för trafikanordningar, avstängningar och andra skadeförebyggande åtgärder. Inspektion och underhåll av anordningarna ska ske regelbundet. - Entreprenören har att beakta Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1999:3. Entreprenören ska härvidlag även tillse att förhandsanmälan och arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3, § 10, § 11 och § 12, i tillämplig omfattning utförs. - I de fall entreprenören står för projektering, ska denne se till att arbetsmiljöaspekter för utförandeskedet beaktas i enlighet med AFS 1999:3 § 4 - § 9. Skrivningen enligt ovan angående förhandsanmälan och miljöplan gäller tiden före arbetets igångsättande. Att vidmakthålla gällande miljöplan på arbetsplatsen under arbetstiden åligger redan den samordningsansvarige enligt AFS 1999:3 § 13, d v s entreprenören (AFC 3.6 i våra handlingar).
3:25
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.4
SKYDD AV VEGETATION UNDER BYGGTIDEN .1
RUTINER Arbetsplan och schaktlov Mycket av förutsättningarna för att skydda befintlig vegetation bestäms vid projektering och planering av gatu-, lednings- och kabelarbeten. Minst 5 arbetsdagar före beräknad start av ett arbete skall Täby kommun ha en arbetsplan och en ansökan om schaktlov. Är då vegetation berörd så utfärdar den parkansvarige direktiv om hur vegetationen skall skyddas. Som riktvärde gäller att inga grävarbeten får utföras närmare än 2,5 meter från en trädstam. Om schakt ända måste utföras skall det ske för hand. Skyddszonen skall vara större för stora träd. Kostnader för eventuella skador Den som är ansvarig för schaktåtgärderna skall stå för de kostnader som skador på vegetationen förorsakar. Skydd för träds rotzon Om rötter påträffas skall erforderlig friläggning utföras med handschakt. Vid schakt i träds rotzon skall alla trädrötter med större diameter än 30 mm omedelbart kapas med vasst verktyg med ett skarpt snitt vinkelrätt mot roten. Spont utförs och fyllning med växtjord enligt beskrivning skall utföras. Därefter vattnas trädet med minst 50 liter. Dessa arbeten skall utföras omedelbart efter schakt och i en följd så att rötterna ej torkar. Upplag och parkering får ej anordnas inom träds rotzon. Uppstår skada på träds rötter skall detta omedelbart anmälas till Täby Kommun för beslut om åtgärd. Frilagda rötter i schaktgrav Rötter som blivit frilagda i en schaktgrav skall skyddas från uttorkning genom att de täcks med säckväv eller marktextil. Väven måste hållas fuktig genom vattning. Schaktgraven läggs igen så snart det är möjligt. Om det inte är möjligt att lägga igen schaktgraven inom en arbetsvecka, skall en provisorisk vägg av plank eller nät med marktextil sättas upp. Det räcker inte att täcka rötterna med väv. Innanför väggen skall mellanrummet återfyllas med mull och näringsrik jord så att ny rotbildning stimuleras.
3:26
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.4
SKYDD AV VEGETATION UNDER BYGGTIDEN Tillfälligt skydd av mark och vegetation Vegetation som skall bevaras skall inhägnas och skyddas. Inhägnad skall tydligt markera markområde som skall bevaras. Inhägnad skall utföras av 2 m högt fårstängsel med stolpar av ohyvlat virke. Stängslet får ej fästas i befintliga träd. Inte heller får stolpar slås ner i mark inom trädets dropplinje, se bild nedan. Skyddsstängslet får tillfälligt tas bort när sådd eller plantering utförs.
3:27
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.4
SKYDD AV VEGETATION UNDER BYGGTIDEN Skydda stam och rotsystem Träd skall i första hand hägnas in enligt bild på föregående sida med stängslet utanför trädets dropplinje. Skyddsstängsel får tillfälligt ersättas med inplankning av träd under tid för schaktarbeten, sådd eller plantering vid trädet. Om utrymme ej medges kan trädet brädas in. Träd skall brädas in från markytan med minst 45x95 mm trävirke. Mellan stam och virke placeras eftergivligt material så att skavskador på trädets bark förhindras. Brädorna skall fästas samman utan åverkan på trädet. Inbrädning skall utföras så att även trädens rothalsar skyddas. Inbrädning får ej sticka upp över underkant trädgrenar.
För att skydda trädets bark kan trädstammen plankas in med bildäck. Avslitna rötter beskärs med ett vasst verktyg. Schaktbotten återfylls med morän och befintlig jord. Återfyll med mull och näringsrik jord ner till 50 cm från ytan.
3:28
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.4
SKYDD AV VEGETATION UNDER BYGGTIDEN Lägga kabel- och rörgrav i rotzonen
Ledningar läggs i täta rör. I vegetationsytor och schakt intill träd med grova rötter kan det vara lämpligt att tunnla under rötterna. Schaktgravar med avgrävda rötter skall återfyllas med näringsrik jord (kompost) ner till 50 cm från markytan.
3:29
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.4
SKYDD AV VEGETATION UNDER BYGGTIDEN Skydda uppvuxna träd när marknivån höjs
Om det inte går att undvika att marknivån höjs skall de åtgärder som beskrivs ovan vidtas kring uppvuxna träd.
3:30
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.4
SKYDD AV VEGETATION UNDER BYGGTIDEN Skador som kan uppstå när marknivån höjs
När marknivån höjs När marknivån höjs - uppfyllnad - kvävs trädets rötter på grund av reducerad syretillförsel i marken. Roten dör av syrebrist. När det översta jordlagret grävts bort När det översta jordlagret tas bort leder detta till näringsbrist för växtligheten.
3:31
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.4
SKYDD AV VEGETATION UNDER BYGGTIDEN Skador som kan uppstå när rotsystemet täcks med täta beläggningar
Om täta beläggningar läggs på rotsystem resulterar det i kvävningsskador. Träd med ytliga rotsystem kan dö av syrebrist redan vid täckning med några centimeter tät lera. Skador som kan uppstå vid schaktningar på djupet, samt tryck- och komprimeringsskador
Skador på rötter a. Torkskador på sommaren b. Frostskador (frystorka) på vintern
3:32
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.4
SKYDD AV VEGETATION UNDER BYGGTIDEN Skador som kan uppstå på rotzonen orsakade av t ex motorfordon
Om man kör med motorfordon eller tunga arbetsredskap eller lägger upp material i rotzonen uppstår markkomprimering. Markkomprimering gör att nederbörd och syre inte kan tränga ned och trädets rotsystem dör.
3:33
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.5
VITEN .1
ALLMÄNT Vid av entreprenören orsakad skada på egendom kommer samtliga kostnader som uppstår för ägare och/eller brukare av den skadade egendomen att debiteras entreprenören. Eventuella reparationer på skadad egendom får endast utföras av ägaren eller av denne utsedd person/företag. Vid försening av kontraktsarbetena för entreprenader utgår vite med ett belopp motsvarande 0,5% av kontraktssumman för varje påbörjad vecka varmed färdigställandet överskrider kontraktstiden.
3:34
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.5
VITEN .2
VEGETATION För träd utanför arbets- och etableringsområdet som avverkas eller allvarligt skadas uttages ett vite på 30 000 kronor per träd större än 0,1 m i diameter på 1,3 m höjd. Samma vitesbelopp gäller träd som skall sparas inom arbets- och etableringsområdet. Andra vitesbelopp kan förekomma.
3:35
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.5
VITEN .3
AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN Vid mindre avvikelser från krav på hålrumshalt, bindemedelshalt, siktningskurva eller jämnhet kan om utförandet i övrigt är tillfredsställande arbetet godkännas. Vid dessa mindre avvikelser skall kostnadsreglering ske genom avdrag på avtalade à-priser. Vid avvikelser från angivna krav på hålrumshalt och bindemedelshalt skall avdraget räknas på den yta/mängd som enskilt prov respektive medelvärde av prov representerar. Reglerna skall tillämpas på varje beläggningslager för sig. Avdrag kan ske för ett flertal lager i samma beläggning genom summering av respektive procentsatser. Beställaren förbehåller sig dock rätten att i sådana fall bestämma andra åtgärder. Hålrumshalt: Avdrag: För varje volymprocent som hålrummet överstiger den tillåtna enligt gällande ATB Väg: Volymprocent >0.1 <1 >1.1 <2 >2.1 <3
Avdrag à-pris 10 % 25 % 50 %
Vid hålrum >3 beslutas annan åtgärd. Bindemedelshalt: Avdrag: 3 % för första 0.1 procentenhet och därefter med 4 % höjning (7 respektive 11 %) var varje 0.1 procentenhet utöver den enligt gällande ATB Väg tillåtna toleransen med vilken bindemedelshalten i beläggningsmassan under- eller överstiger det värde som fastställts i arbetsrecept. Siktningskurva: Avdrag: 3 % för varje hel viktprocent som siktningskurvan för massabeläggningar avviker utöver de i gällande ATB Väg tillåtna toleranserna för arbetsreceptet. Avdrag utgår för den största överstigande respektive den största understigande avvikelsen från de i gällande ATB Väg angivna 4 fraktionsgränserna. Avdrag kan alltså utgå för maximalt två angivna fraktioner. Jämnhet: 2 000 kr för varje ojämnhet, som överstiger den maximalt tillåtna enligt gällande ATB Väg om inte beställaren kräver att felaktigheten skall avhjälpas.
3:36
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.6
RELATIONSHANDLINGAR/INMÄTNINGAR .1
UPPRÄTTA RELATIONSHANDLINGAR I en konsults/entreprenörs projekteringsuppdrag ingår det att rätta och komplettera ritningarna till färdiga relationsritningar. Dessa skall grundas på entreprenörens uppgifter. Relationsritningar skall upprättas för samtliga bygghandlingar i 1 omgång ritningar. Dessutom skall samtliga relationshandlingar överlämnas i DWG-format. VA För VA-ledningar upprättas relationshandlingar för alla allmänna ledningar fram till förbindelsepunkt. Inmätta VA-objekt levereras i en mätfil med obearbetade rådata med formatbeskrivning. Innan relationshandlingar upprättas kontaktas tekniska kontoret för överenskommelse av dataformat på levererade handlingar. Relationshandlingar för anläggning skall dokumentera lägen, dimensioner, använda material, uppmätta funktionella egenskaper, utföranden o d. Beställda utförandehandlingar, protokoll och intyg från beställda provningar och kontroller samt produktverifikationer i nivåer 1, 2 och 3 enligt YE skall bifoga relationshandlingarna. Relationshandling skall vara daterad och signerad av ansvarig person hos entreprenören samt vara försedd med uppgift om vilken anläggningsdel som handlingen avser. Förteckning över aktuella relationshandlingar skall bifogas. Symboler skall vara enligt tekniska kontorets objektskodlista. Övriga beteckningar, definitioner, scheman o d skall vara enligt svensk standard om sådan finns. Planritning utförs i skala 1:400 och profilritning i skala 1:1000 och 1:100. Handling skall vara i format enligt A-serien och skriven på svenska. Inmätning skall vara utförd enligt mätningskungörelsen och i förhållande till kommunens stomnät med undantaget att ledningars läge i brunnar redovisas som att norr är kl 12. Inmätta objekt levereras i en rådatafil med formatbeskrivning.
3:37
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.6
RELATIONSHANDLINGAR/INMÄTNINGAR Anordning som skall fyllas över eller på annat sätt blir dold skall mätas in under arbetets gång. Av ansvarig person godkända relationshandlingar överlämnas till beställaren. Handlingarna skall vara godkända av beställaren före begäran om slutbesiktning. Som underlag för plan- och profilritningar används kopior på bygghandlingar. Underlaget tillhandahålls av beställaren. Ledningsstatistik för utförda huvudledningar upprättas enligt blankett. Underlaget tillhandahålls av beställaren. Den tekniska beskrivningen överlämnas i digital form. Belysning För belysning skall följande redovisas: - monteringsritningar över centraler, apparatskåp, armaturfästen och armaturmontage - förbindningsschema - förteckning över fundament, stolpar, armaturfästen, armaturer och ljuskällor Arkivering Relationsritningar och de beräkningar som hör till skall arkiveras. När relationshandlingarna är upprättade och godkända skall projektledaren se till att relationshandlingarna registreras i det system som gäller för kommunen. Projektledaren är också ansvarig för att karteringar, provningsresultat, relationsritningar etc registreras. Drift- och underhållsanvisningar skall överlämnas till kommunen.
3:38
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.6
RELATIONSHANDLINGAR/INMÄTNINGAR .2
RUTINER FÖR INMÄTNING För all inmätning tillämpas mätningskungörelsen. Inmätning, utsättning och avvägning utförs med utgångspunkt från ST74 och RH00. Uppgifter om gällande fix- och polygonsystem erhålls från tekniska kontoret på Täby kommun. Redovisning skall ske digitalt i DWG-filformat. Mark Vid entreprenader utför entreprenören all utsättning som krävs för anläggningens utförande samt ansvarar ensam för riktigheten. Vid avvägning av bergs överyta och skall avvägningspunkterna bestämmas i samråd med kommunen. Mätning utförs enligt SS-ISO 4463 med utgångspunkt från ST74 och RH00. Längdmätning med band skall utföras med mätband av stål enligt SS 64 11 12, tolerans klass 1 och SIS 64 11 13, noggrannhetsklass 2. Koordinater skall redovisas för inmätta anläggningar. Redovisning sker i PXY-tabeller. Inmätningar skall ske av såväl nyanläggningar som befintliga anordningar som bibehålls och har direkt samband med nyanläggning. Ledningar För lokalisering av ledningar skall entreprenören i god tid före schaktningsarbetenas påbörjande kontakta respektive ledningsägare och tekniska kontoret på Täby kommun. För rörledningar gäller: Inmätning skall vara utförd enligt mätningskungörelsen och i förhållande till kommunens stomnät med undantaget att ledningars läge i brunnar redovisas som att norr är kl 12. Inmätta objekt levereras i en rådatafil med formatbeskrivning. Anordning som skall fyllas över eller på annat sätt blir dold skall mätas in under arbetets gång. Anslutningspunkter och korsande rörledningar m m skall framschaktas och inmätas för kontroll av exakta lägen. Eventuella avvikelser från antagna vattengångar skall meddelas till kommunen för åtgärd.
3:39
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.6
RELATIONSHANDLINGAR/INMÄTNINGAR Uppschaktning av befintliga ledningar skall ske i så god tid att beställaren ges tillfälle att justera ritningar utan att entreprenörens fortsatta arbete hindras. För el- och teleritningar gäller: Lokalisering av befintliga el- och teleledningar i mark utförs av respektive ledningsägare. Exakt lokalisering av ledningar utförs av entreprenören medelst handschakt som skall utsträckas till 1,0 m på ömse sidor om det av ledningsägaren angivna läget. Inmätning skall anges med noggrannhet +/- 0,1. Följande skall mätas in: - Belysningsstolpes läge och dess ID -beteckning - Kabels läge - om flertalet kablar är förlagda parallellt skall läget anges med en centrumlinje - Kabelskyddsrörs läge - Elcentrals läge och dess ID -beteckning
3:40
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.6
RELATIONSHANDLINGAR/INMÄTNINGAR .3
UPPRÄTTA UNDERLAG TILL RELATIONSHANDLINGAR Entreprenörens underlag för relationsritningar Innan ett färdigt entreprenadarbete slutbesiktigas skall entreprenören lämna en justerad, kompletterad och signerad ritningsomgång till beställaren. Denna ritningsomgång fungerar som underlag för relationsritningar. OBS! För att detta skall kunna hävdas gentemot entreprenören måste det finnas inskrivet i AF-delen redan vid upphandlingen av arbetet. Markentreprenader För vissa markentreprenader krävs att man gör en ny inmätning och ritar upp nya relationsritningar. Totalentreprenader Vid totalentreprenader skall entreprenören leverera färdiga relationsritningar. OBS! För att detta skall kunna hävdas gentemot entreprenören måste det finnas inskrivet i AFdelen. Offentlig belysning Vid alla arbeten med anläggningar för offentlig belysning skall montören upprätta, datera och signera underlag till ritningsrevidering. Montören skall sedan överlämna dessa till Täby kommun som utför ändringar. Följande handlingar skall ingå som underlag för relationshandlingar: - planritningar, utvisande placering av centraler, ljusreläer, belysningsstolpar, armaturer, ledningar, rör m m. Andra belastningsobjekt än ljuspunkter skall redovisas med effekt. Följande handlingar skall ingå som underlag för relationshandlingar: - huvudledningsschema - kopplingsscheman - kabelskåpskort Gruppledningar inomhus skall redovisas på separata planritningar. Bygghandling upprättad av entreprenören som beställaren erhållit för granskning skall renritas i enlighet med det slutliga utförandet och överlämnas till beställaren som relationshandling.
3:41
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.7
ENTREPRENADBESIKTNINGAR .1
RUTINER FÖR ENTREPRENADBESIKTNINGAR Slutbesiktning Slutbesiktningen skall genomföras enligt AB 92 alternativt ABT 94, om det inte står något annat i avtalet. Egna entreprenader Entreprenör kallar till slutbesiktning senast 10 arbetsdagar före slutbesiktningsdatum. Samtidigt med kallelsen skall all dokumentation över kvalitetssäkring och egenkontroll överlämnas till beställaren. Exploateringar Vid exploateringsart som berör Täby kommuns allmänna anläggningar, skall alltid företrädare för tekniska kontoret på Täby kommun kallas till slutbesiktning. Driftövertagande Byggledaren är kommunens part gentemot entreprenörer. Den ansvarige som skall sköta drift och underhåll av en ny- eller ombyggd anläggning skall lämna synpunkter på anläggningen före slutbesiktning. Garantibesiktning Det är viktigt att byggledaren tar del av den driftansvariges synpunkter innan en garantibesiktning genomförs med entreprenören.
3:42
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.8
GARANTITIDER .1
RUTINER FÖR GARANTIÅTAGANDEN För utförandeentreprenader är garantitiden normalt 2 år och för totalentreprenader 5 år om ej annan tid föreskrivits. Garantitiden räknas från entreprenadens godkännande. Om inte slutbesiktning verkställs inom föreskriven tid på grund av beställarens underlåtenhet räknas garantitiden från den dag besiktningen rätteligen skulle ha verkställts. Entreprenören svarar för fel som framträder under garantitiden. Entreprenören svarar även för väsentligt fel som framträder efter garantitidens utgång, om felet visas ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören. Preskriptionstid i lag om allmän preskriptionstid. Kommunens byggledare för respektive entreprenad tillser att erforderliga uppgifter om garantitider m m dokumenteras och följs upp.
3:43
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.8
GARANTITIDER .2
GARANTIBESIKTNINGAR Allmänt Om entreprenören efter slutbesiktning dröjer avsevärt med att avhjälpa fel, som inte är oväsentligt, äger besiktningsmannen vid efterbesiktning förlänga garantitiden för berört arbete med en tid som motsvarar tiden mellan slutbesiktningen och efterbesiktningen. För arbete till avhjälpande av fel som framträtt under garantitiden äger besiktningsmannen, om särskilda skäl föreligger, föreskriva förlängd garantitid innebärande sammanlagt högst en fördubbling av garantitiden. Egna entreprenader Täby kommun kallar till garantibesiktningar för entreprenader inom sitt verksamhetsområde. Exploateringar Exploatören kallar till garantibesiktning av allmänna anläggningar som skall övergå i kommunal ägo. Representant från Täby kommuns Tekniska kontor skall närvara.
3:44
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.9
ARKIVERING .1
RUTINER FÖR ARKIVERING Regler för arkivering av skrivet och ritat material De regler som styr hur kommunen skall hantera skrivet och ritat material finns främst i följande lagar och förordningar: - Tryckfrihetsförordningen I tryckfrihetsförordningen definieras bl a offentlighetsprincipen samt begreppen myndighet och allmän handling - Sekretesslagen I sekretesslagen står bl a i vilka fall offentlighetsprincipen gäller och hur en allmän handling skall registreras - Arkivförordningen Arkivförordningen kompletterar arkivlagen med mer detaljerade föreskrifter för arkivering Arkivhållning Arkivhållning är av riksintresse och Riksarkivet är den instans som leder arbetet. Ansvaret för att handlägga exploatering/teknik/mäts enhetsarkiv ligger hos enheten. Arkivhandling Den som är ansvarig för ett ärende eller projekt har också ansvar för att alla handlingar och ritningar (relationsritningar) lämnas över till arkivet när ärendet eller projektet är avslutat.
3:45
Teknisk handbok Täby kommun
Datum: 2004-01-21
Del 3 UTFÖRANDESKEDE
3.9
ARKIVERING .2
ARKIVERING FÖR OFFENTLIG BELYSNING Ritningar för offentlig belysning arkiveras under överinseende av kommunens belysningsansvarige. Ur elsäkerhetssynpunkt är det viktigt att varje förändring omedelbart noteras och att den som är elansvarig omedelbart får tillgång till den aktuella ritningen.
3:46