SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2014
Förkortningar Term
Definition
SveDem SP PV SÄBO BPSD N BMI SD
Svenska Demensregistret
Demensdiagnoser EOAD LOAD MIX VAD LBD FTD PDD UNS OTH AD
Specialistenhet Primärvårdsenhet Särskilt boende Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens Antal Body Mass Index (kg/m2) Standardavvikelse – Standard deviation
Alzheimers sjukdom, tidig debut - Early-onset Alzheimer's Disease Alzheimers sjukdom, sen debut – Late-onset Alzheimer’s disease Blanddemens (Alzheimers sjukdom och vaskulär demens) – Mix dementia Vaskulär demens (inkl subkortikal) – Vascular dementia Lewy body demens – Lewy body dementia Frontotemporal demens – Frontotemporal dementia Parkinsons sjukdom med demens – Parkinson’s disease with dementia Demens UNS (Utan Närmare Specifikation) – Unspecified dementia Övrig demenssjukdom - Other types of dementia disorders Alzheimers sjukdom (innefattar både EOAD och LOAD) – Alzheimer’s disease
Undersökningar MMSE-SR/MMT CT MR LP EEG Blodkemi
Minimental test Datortomografi av hjärnan Magnetresonanstomografi av hjärnan Lumbalpunktion Elektroencefalografi Kalcium och TSH samt homocystein eller B12 och folat Calcium and TSH as well as homosysteine or B12 and folate
Utredning Basal demensutredning Utvidgad demensutredning
I SveDem MMSE-SR/MMT, klocktest, blodkemi och CT/MR Kompletterande utredning främst på specialistklinik
1
Innehållsförteckning Förord .................................................................................................................................................... 3 Sammanfattning..................................................................................................................................... 4 Årsrapporten 2014 ................................................................................................................................. 5 Bättre liv för sjuka äldre ........................................................................................................................ 6 Kvalitetsindikatorer .............................................................................................................................. 6 Volym ................................................................................................................................................... 20 Monitorering .......................................................................................................................................... 21 Användarenkät....................................................................................................................................... 21 Flöden - väntetider................................................................................................................................. 22 Populationen i SveDem ......................................................................................................................... 23 Undersökningar i demensutredningen ................................................................................................... 25 Diagnoser............................................................................................................................................... 32 Läkemedelsbehandling .......................................................................................................................... 35 Initiativ till stödinsatser ......................................................................................................................... 40 Jämförelse mellan specialist- och primärvård ....................................................................................... 41 Uppföljning ........................................................................................................................................... 44 Läkemedelsbehandling vid uppföljning ................................................................................................ 45 Stödinsatser vid uppföljning .................................................................................................................. 48 Uppföljning av demenssjukdomar på Särskilt boende .......................................................................... 49 Mortalitet ............................................................................................................................................... 50 Referenser .............................................................................................................................................. 51 Deltagande enheter ................................................................................................................................ 53 Styrgruppen, SveDems kansli, Regionala koordinatorer ...................................................................... 61 Appendix ............................................................................................................................................... 62
2
Förord
Svenska Demensregistret, SveDem, det nationella kvalitetsregistret, är nu en av världens största datakällor vad gäller utredning, vård och behandling av personer med demenssjukdom. SveDem är också unikt då det följer patienten genom hela vårdkedjan. SveDem har redan bidragit till tydliga förbättringar i kvaliteten av diagnostik och behandling och vård. Vi ser ett stort och ökande intresse för SveDem både i Sverige och internationellt. Vi presenterar här SveDems åttonde årsrapport och hoppas att Du har nytta och nöje av den! Styrgruppen vill särskilt tacka alla patienter som deltar i SveDem och bidrar med data för att förbättra vårdens kvalitet.
Styrgruppen vill också tacka alla medarbetare på alla enheter som är anslutna till SveDem för en strålande insats med att grundregistrera och följa upp personer med demenssjukdom. SveDem vill tacka projektet ”Bättre liv för sjuka äldre” som avslutats under 2014. Projektet har fått medel från Socialdepartementet med en projektorganisation på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Projektmedlen och projektorganisationen på SKL har gett stöd till SveDems arbete i primärvården och bidragit till att demensvårdens kvalitet höjts med bland annat ökad andel demensutredningar utförda enligt de nationella riktlinjerna. Vi vill också tacka SveDems regionala koordinatorer för ert framgångsrika arbete med spridningen av SveDem, särskilt i primärvården.
Stockholm 14 augusti 2015
För Styrgruppen genom
Maria Eriksdotter Registerhållare, SveDem
3
Sammanfattning
I SveDem finns tom 2014 data om diagnostik, vård och behandling från 47 757 patienter med demenssjukdom från 1100 anslutna enheter i hela landet.
I denna årsrapport framgår att SveDem fortsätter att bidra till att förbättra kvaliteten av demensvården:
•
andelen demensutredningar av god kvalitet i primärvården har ökat från 46 % till 67 %
•
andelen personer som behandlas med antipsykosläkemedel när de får sin demensdiagnos har sjunkit till < 6 %
•
andelen som får en ospecificerad demensdiagnos (Demens UNS) minskar
•
andelen ”Vet ej-svar” har minskat från 20 % till 8 %
Rapporten visar också att stora regionala skillnader avseende utredning och behandling finns. Bland annat framgår att patienter med Alzheimers sjukdom erhåller behandling med kolinesterashämmare i lägre grad än tidigare och därmed nås inte SveDems målvärde på 80 % behandlade under 2014 vare sig i specialist- eller primärvård. Denna trend är oroande och följer inte rekommendationerna för behandling vid Alzheimers sjukdom enligt de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen 2010). För första gången redovisas data från 350 patienter i särskilt boende med hjälp av SveDems SÄBOmodul. Personliga aktiviteter utifrån
levnadsberättelse och genomförandeplan erbjöds till 64 % av patienterna. I mer än hälften av fallen hade tvångs- och begränsningsåtgärder använts under det senaste året vid minst ett tillfälle. Mer tillförlitlig information från en större patientgrupp väntas under de närmaste åren då satsning på implementering av SveDem i särskilt boende planeras. Genom att samköra data från SveDem med andra nationella register såsom patientregistret och läkemedelsregistret har värdefull information om samsjuklighet, läkemedelsbehandling samt mortalitet bland patienter med olika demenssjukdomar påvisats.
SveDem - ett värdefullt verktyg för kvalitetsutveckling och forskning om demenssjukdomarna - vår tids folksjukdomar!
4
Årsrapporten 2014 (2014-01-01 – 2014-12-31)
Alla specialistkliniker i Sverige utom en är nu anslutna till SveDem (98 %). De senaste åren har också en stark ökning av anslutningen av primärvårdsenheter skett, där nu (2014-12-31) 75 % av landets primärvårdsenheter är anslutna.
Specialistenheter
Primärvårdsenheter
Figur 1. Kommuner som har specialist- respektive primärvårdsenhet ansluten till SveDem. De rödmarkerade kommunerna saknar ansluten enhet i SveDem 2014.
Kunskap om SveDem sprids kontinuerligt på en mängd internationella, nationella, regionala och lokala möten där föreläsningar, postrar och utställarmaterial om SveDem presenteras. Intresset för SveDemartiklar internationellt är stort och vi har besvarat brev till editors (se appendix). SveDemdata har börjat samköras med andra
nationella kvalitetsregister liksom andra nationella register såsom patientregistret och läkemedelsregistret, vilket har lett till viktiga fynd. Inte mindre än nio vetenskapligt granskade artiklar i internationella tidskrifter baserade på SveDemdata har publicerats under året (se appendix).
5
Bättre liv för sjuka äldre 2011-2014 framgångsrikt. Från 82 anslutna vårdcentraler 2011 till 880 vårdcentraler 2014!
I juni 2011 inkluderades SveDem och BPSDregistret i Socialdepartementets stora satsning ” Bättre liv för sjuka äldre”. Sedan tidigare hade kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska palliativregistret varit en del av denna stora satsning. Uppdraget för SveDem var att implementera registret i Primärvården. Projektet avslutades 2014-12-31.
En framgångsfaktor för implementeringen i primärvården har varit våra regionala koordinatorer, som vi kunnat anställa tack vare extra resurser till registret. De har gjort ett fantastiskt arbete genom att under projekttiden genomföra ca 500 utbildningstillfällen för ca 4000 personer runtom i landet.
Under år 2014 har huvudmännen fått ta del av prestationsersättning för utredning, diagnos och grundregistrering i SveDem i primärvården samt för uppföljning i SveDem i primärvården.
Även 25 % av alla vårdcentraler med fler än 10 grundregistreringar (123 st) har monitoreras under projekttiden. Nedan syns tydligt de förbättringar inom demensvården som uppnåtts underprojekttiden inom primärvården:
Detta har inneburit ett intensivt implementeringsarbete i primärvården, vilket varit mycket
Resultat från primärvården
2011
2012
2013
2014
Andel som genomgått fullständig basal utredning
46 %
48 %
59 %
67 %
Andel som genomgått Klocktest
69 %
71 %
85 %
89 %
Andel med ospecificerad demensdiagnos - Demens UNS
50 %
48 %
43 %
37 %
Vet ej svar i grundregistreringen
20 %
15 %
11 %
8%
Vet ej svar i uppföljningen
19 %
15 %
10 %
8%
Resultat från primärvården 2011-2014 (datauttag 2015-01-14)
Kvalitetsindikatorer
SveDem utgör datakälla till sju kvalitetsindikatorer för de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen 2010). Dessa kan när som helst tas fram online för varje enhet och jämföras med tidigare år och med länets/rikets
resultat i onlinerapporten. Resultatet för de övergripande och specifika kvalitetsindikatorerna presenteras i årsrapporten enbart där det finns minst 15 patienter från respektive län, enhet, eller andra indelningar av vikt.
6
Kvalitetsindikator 1 Andel personer med demenssjukdom som fått demensdiagnos senaste året Från befolkningsdata och åldersklassrelaterade incidenstal beräknas ca 26 000 personer insjukna i demenssjukdom årligen. Det finns inga data som visar hur många av dessa som utreds. Klart är dock att alla inte utreds. Det finns också vissa grupper av patienter såsom mycket gamla multisjuka och sköra patienter, hos vilka en demensutredning troligen inte ger någon ytterligare behandlingsoch/eller omvårdnadsvinst. Siffrorna som avser SveDems täckningsgrad (definieras som antalet nyregistrerade i SveDem dividerat med det förväntade antalet nyinsjuknade i demenssjukdom nationellt och i olika regioner) måste ses som grova skattningar och inte som exakta uppgifter. Det finns inget nationellt register (eller regionala sådana) över antalet personer som nyinsjuknar i demenssjukdom varje år (incidens). De som registreras i SveDem är nydiagnostiserade fall men är därför inte nödvändigtvis nyinsjuknade. Incidensen i befolkningen (nämnaren i täckningsgraden) bygger på epidemiologiska data om den skattade andelen personer som i olika åldersklasser insjuknar i demenssjukdom som sedan tillämpas på demografiska data i motsvarande åldersklasser nationellt och regionalt. Det finns en variation i den vetenskapliga litteraturen kring incidens av demenssjukdomar och de data som SveDem använder bygger på en sammanfattande bedömning i SBU:s demensrapport från 2008, men variationsvidden gör att det bara därför finns en spridning (både uppåt och nedåt). Dessutom har det de senaste åren publicerats ett flertal epidemiologiska studier som tyder på att både förekomst och nyinsjuknande i demenssjukdom i olika åldersklasser, åtminstone i höginkomstländer minskar, vilket kan medföra att den skattade täckningsgraden är underskattad (då incidensen kan vara lägre). Vidare antas det att de incidensdata som används är likartade i landet. Resultaten från de epidemiologiska studierna tyder på att både riskfaktorer och skyddande faktorer för demenssjukdom är kopplat till riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och livsstil. Eftersom dessa
faktorer är ojämnt fördelade i landet kan detta medföra att de skattade regionala incidensdata som används kan vara osäkra. Det vetenskapliga läget inom epidemiologin är således inne i en osäker period och därför måste också uppgifterna om täckningsgrad tolkas med stor försiktighet. Trots dessa brister och risker för felskattning kan vi göra jämförelse över tid och mellan regioner eftersom metoden som används är densamma under åren. Under 2014 har 8146 patienter med en nydiagnosticerad demensdiagnos registrerats i SveDem. Om en incidens på 24000 personer används, trots dess brister (se ovan) uppgår det till en täckningsgrad på 34 %, vilket är en liten ökning jämfört med 2013 (31 %). Om den högre incidenssiffran (26 000) används blir täckningsgraden 31 %. Utifrån holländska åldersklasspecifika incidensdata, med en ca 25 % lägre incidens, blir antalet nyinsjuknade personer med demenssjukdom i Sverige ca 19 800 och täckningsgraden blir då ca 41 %. Av Figur 2 framgår att Kalmar, Stockholm, Södermanland, Västmanland och Västerbottens län under 2014 har nått en god täckningsgrad beräknad på förväntad incidens, ungefär 41-52 %. Fortfarande är täckningsgraden i Norrbotten låg, eftersom man valt att invänta integration med patientjournalen. SveDem är nu förberett för att ta emot data, men Norrbottens läns landsting har ännu inte fått igång arbetet med sin del av integrationsarbetet. Vidare är täckningsgraden i Jämtlands län och Dalarna låg. Arbetet med SveDem har kommit igång i Dalarna men går långsamt i Jämtland. Jämtland har en sjukvårdsorganisation som ej är specifikt anpassat för den äldre patienten. Landstinget i Jämtland saknar minnesmottagningar inom specialistvård. Patienter med demensproblematik i Jämtland utreds via vårdcentraler och psykiatrin.
7
Under 2014 registrerades 8146 patienter, varav 48 % (3883) från specialistenheterna och 52 % (4263) från primärvården. Från kommunala enheter har endast ett fåtal patienter grundregistrerats. Även under detta år har antalet anslutna primärvårdsenheter ökat, från 832 enheter i slutet av 2013 till 880 enheter sista december 2014. SveDem har under året erhållit medel från statens satsning på de mest sjuka äldre, där fokus och medel för SveDems del erhållits för anslutning i primärvården. Prestationsersättningen från staten till primärvården som del i satsningen på de mest sjuka äldre har bidragit till SveDems framgångsrika arbete med implementering av SveDem i primärvården. Satsningen på de mest sjuka äldre har dock inte medfört extra medel för implementering i kommunerna. Kommunala enheter har dock börjat ansluta sig om än i långsam takt. I slutet av 2013 var 208 enheter från 19 kommuner anslutna, vilket under 2014 ökade till 224 enheter från 22 kommuner. Figur 2. Andel demensdiagnoser i SveDem av förväntad incidens per personens hemlän år 2014 (baserat på incidensdata på 24000).
I SveDem finns en särskild SÄBO-modul med fokus på omvårdnadsindikatorer varav flera utgör omvårdnadsindikatorer redovisade i Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010). Registreringen i SÄBO är fortfarande blygsam eftersom prestationsmedel från staten ej givits, till skillnad mot andra kvalitetsregister som verkar i kommunen, där prestationsersättning för registreringar i dessa register givits.
8
Kvalitetsindikator 2 Andel personer med demenssjukdom som genomgått basal demensutredning genomgick 92 % av patienterna vid specialistenheter och 67 % vid primärvårdsenheter i SveDem en fullständig basal demensutredning, Figur 3.
En basal demensutredning enligt de nationella riktlinjerna (2010) innebär att sjukhistoria från patient och närstående, läkarundersökning, kognitiv bedömning med minimental test (MMSE-SR/MMT) och klocktest, blodkemi, datortomografiundersökning (CT) eller magnetröntgen (MR) av hjärnan samt strukturerad funktionsbedömning skall genomföras på en person med misstänkt demenssjukdom.
Specialistenheterna når SveDems mål på 90 %, medan primärvården har ökat sin andel även i år med ytterligare 9 %. Användningen av klocktest i primärvården har ökat från 64 % till 89 % sedan 2011, vilket är fantastiskt.
Glädjande nog är siffrorna mycket bra för specialistenheterna och har även förbättrats betydligt för primärvården. Under 2014
Radiologisk undersökning av hjärnan har också ökat från 74 % till 78 %, Tabell 1.
Specialistenhet Undersökningar
Primärvårdsenhet
Antal 3702
% 95,3
Antal 4017
% 94,2
Klocktest
3540
91,8
3762
89,4
Blodprover
3749
97,6
3929
94,5
CT eller MR
3813
98,3
3280
77,9
MMSE-SR/MMT
Tabell 1. Undersökningar som ingår i basal demensutredning, genomförda vid specialist- och primärvårdsenheter under 2014.
Primärvården i Stockholm har ett lågt antal registrerade patienter i SveDem och följaktligen mycket få patienter som genomgått en fullständig basal utredning i primärvården, Figur 3.
Möjligen kan det reflektera att personerna som behöver utredas i stället remitteras till de många minnesmottagningar som finns i Stockholm.
9
Län (Antal SP, PV)
Specialistenhet
Primärvårdsenhet
Norrbotten (6, 4) Jämtland (0, 25)
52,0
Kalmar (14, 302)
72,2
Värmland (60, 241)
50,0
65,2
Kronoberg (19, 78)
73,7
66,7
Skåne (494, 673)
81,2
72,0
Östergötland (144, 40)
85,4
67,5
Uppsala (129, 37)
89,2
70,3
Västra Götaland (201, 949)
89,6
58,7
Dalarna (89, 185)
89,9
74,6
Örebro (56, 196)
91,1
49,5
Jönköping (35, 228)
91,4
68,4
Samtliga (3 877, 4 263)
91,9
67,1
Halland (66, 77)
92,4
68,8
Gotland (21, 20)
95,2
69,0
Stockholm (2 061, 17)
95,3
82,4
Västmanland (47, 338)
95,7
72,8
Västerbotten (221, 133)
95,9
72,2
Västernorrland (30, 211)
100,0
70,6
Gävleborg (110, 174)
100,0
65,5
Blekinge (24, 26)
100,0
80,8
Södermanland (50, 298)
100,0
73,8
100 80
60
40
20
0
20
40
60
80 100
Andel (%) Figur 3. Andel personer som genomgått basal demensutredning d.v.s. MMSE-SR/MMT, klocktest, blodkemi och CT eller MR, till grund för diagnos per patientens hemlän under år 2014. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
10
Kvalitetsindikator 3 Andel personer med Alzheimers sjukdom som behandlas med demensläkemedel I de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom anges att personer med Alzheimers sjukdom (AD) bör erbjudas behandling med demensläkemedel (Socialstyrelsen 2010). I SveDem strävar vi mot att 80 % skall erhålla behandling. Det finns alltid patienter som av olika skäl inte är lämpliga att behandlas med dessa läkemedel. Vi har bedömt att biverkningar och kontraindikationer mot behandlingen utgör ca 20 %. Målet är således att 80 % av personerna med AD bör erhålla behandling med demensläkemedel (Religa et al 2015), vilket också utgör behandlingsmål i andra länder (Johannsen et al 2011). I SveDem under 2013 behandlades 84 % av patienterna med AD vid specialistenheterna och 73 % vid primärvårdsenheterna med demensläkemedel (kolinesterashämmare eller NMDA-
antagonist), tämligen oförändrat jämfört med 2012. 2014 har andelen med behandling sjunkit till 79 % på specialistenheterna och 66 % vid primärvårdsenheterna, Figur 4. En sjunkande behandling med demensläkemedel ses i såväl specialistvård som primärvård men orsaken är oklar. Siffrorna ovan avser nyregistrerade personer i SveDem som i huvudsak har en mild demenssjukdom av Alzheimertyp. De representerar således inte hela den potentiella målpopulationen inom det godkända indikationsområdet, som är mild till svår demens av Alzheimertyp. Utifrån förskrivningsstatistik av dessa läkemedel och det skattade antalet personer inom det godkända indikationsområdet kan man anta att ca 42-45 % av denna målpopulation har behandling med sådana läkemedel (REF: SoS alt A Wimo, personligt meddelande).
11
Län (Antal SP, PV)
Specialistenhet
Primärvårdsenhet
Norrbotten (4, 2) Jämtland (0, 8) Västernorrland (12, 51)
86,3
Blekinge (3, 9) Gotland (9, 6) Kalmar (9, 65)
78,5
Kronoberg (6, 9) Södermanland (27, 85)
48,1
60,0
Dalarna (58, 44)
63,8
68,2
Uppsala (51, 9)
64,7
Västmanland (19, 81)
73,7
Stockholm (618, 4)
76,9
Samtliga (1 343, 990)
79,4
66,2
Jönköping (15, 47)
80,0
66,0
Västerbotten (126, 67)
81,0
44,8
Västra Götaland (90, 255)
82,2
61,6
Östergötland (45, 13)
82,2
Värmland (23, 53)
87,0
69,8
Skåne (124, 139)
87,1
74,8
Gävleborg (59, 15)
96,6
80,0
Örebro (15, 16)
100,0
62,5
Halland (30, 12)
100,0 100
80
60
40
20
63,0
0
20
40
60
80
100
Andel (%) Figur 4. Andel personer med AD som behandlas med demensläkemedel 2014. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
12
Behandlingsmålet på 80 % är därför rimligt och har nåtts av specialistenheterna sedan starten. Behandlingen i primärvården ligger nu på ca 66 % och har sjunkit något jämfört med tidigare år, Figur 5.
I takt med att antal patienter i SveDem ökat har andelen läkemedelsbehandlade patienter med AD minskat något. Detta är förväntat, då det är troligt att även mer sköra patienter som kanske ej tolererar läkemedelsbehandling inkluderas alltmer.
100 90 80
Specialistenhet
Andel (%)
70
Primärvårdsenhet
60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
År Figur 5. Andel personer med AD diagnos som behandlas med demensläkemedel 2007-2014.
13
Kvalitetsindikator 4 Andel personer med demenssjukdom som har plats på dagverksamhet Majoriteten av patienterna i SveDem får sin diagnos i en relativt tidig (mild) fas av demenssjukdomen och försämring i funktionsnivå är inte påfallande stor första året.
En viss försämring kognitivt ses efter ett år vilket kan motivera dagverksamhet men diagnosen i sig har troligen en större betydelse för erhållandet av dagverksamhet.
Av de som följs upp till och med slutet av december 2014 har 4,5 % dagverksamhet redan vid utredningens start. Ett år senare har behovet av dagverksamhet ökat och 17 % av de registrerade har erhållit detta, Tabell 2.
I takt med att den kognitiva förmågan försämras med tiden ökar behovet av dagverksamhet. Som framgår av tabellen följs dock hitintills relativt få upp i SveDem tre år efter diagnos, varför siffrorna bör tolkas med försiktighet.
Med dagverksamhet Antal
Antal
(%)
Grundregistrering
40840
1820
4,5
1:a uppföljning (ca ett år)
14583
2528
17,3
2:a uppföljning (ca två år)
5378
1148
21,3
3:e uppföljning (ca tre år)
2321
569
24,5
4:e uppföljning (ca fyra år)
941
254
27,0
Tabell 2. Andel personer med plats på dagverksamhet sedan registerstart (2007-2014).
14
Kvalitetsindikator 5 Andel personer med demenssjukdom i permanent särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom. boende har plats på ett boende ”särskilt anpassat för personer med demenssjukdom” av de som följts upp av primär- och specialistvården. Dock visar data från de SÄBO-enheter som är anslutna till SveDem att 89 % (321/358) av de personer med demensdiagnos som följts upp och nu bor i SÄBO faktiskt bor i SÄBO anpassat för personer med demenssjukdom.
Majoriteten av patienterna i SveDem får sin diagnos relativt tidigt i sjukdomsförloppet. Därför är andelen personer i särskilt boende vid grundregistreringen liten, 9,5 % 2014 (tämligen oförändrat jämfört med 2013), Tabell 3. Indikatorn avser andel personer som bor i ”särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom”. Endast var femte person i särskilt
Boendeform vid grundregistrering Antal % Ordinärt 7366 90,5 Särskilt 769 9,5 -Tillfälligt, t.ex korttidsboende 313 3.9 -Permanent 347 4,3 -Permanent anpassat för personer 109 1,3 med demenssjukdom Tabell 3. Andel personer i ordinärt och särskilt boende vid grundregistrering, år 2014.
Av de patienter som hittills följts upp har 14 % plats på särskilt boende (oavsett om det är särskilt anpassat till personer med demenssjukdom eller ej) efter ett år och 21 % efter tre år, Tabell 4.
Dock är antalet uppföljningar i särskilt boende fortfarande lågt i SveDem, varför dessa siffror bör tolkas med försiktighet.
I särskilt boende Antal
Antal
%
Grundregistrering
47601
5255
11,0
1:a uppföljning (ca ett år)
17770
2560
14,4
2:a uppföljning (ca två år)
7120
1469
20,6
3:e uppföljning (ca tre år)
3304
873
26,4
4:e uppföljning (ca fyra år) 1475 495 33,6 Tabell 4. Andel personer i särskilt boende vid grundregistrering och uppföljningar (2007-2014).
15
Kvalitetsindikator 6 Andel personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel Eftersom majoriteten av patienterna i SveDem vid sin grundregistrering är i ett relativt tidigt skede i sjukdomsförloppet är beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) mindre vanligt. BPSD-symptomen ökar vid längre framskriden demenssjukdom, då personerna ofta bor i särskilt boende. Därför är behandling med läkemedel för BPSD-symptom högre i SÄBO än i ordinärt boende. I SveDem bor ca 700 personer av dem som följts upp inom primär- och specialistvård i särskilt boende. Av dem behandlas ca 12 %
med antipsykosmedel medan 4 % av personerna i ordinärt boende behandlas med antipsykosmedel, Figur 6. Intressant och glädjande nog kan vi tydligt visa att behandlingen med antipsykosmedel i SÄBO men även vid diagnos bland de som bor i ordinärt boende minskar över tid. Detta är förenligt med rekommendationerna enligt riktlinjerna (Läkemedelsverket 2008, Nationella riktlinjerna 2010), Figur 6.
30 Särskilt boende
Andel (%)
25 20
Ordinärt
21,7
15
17,7
17,0
10 5 0
11,5 6,0 2011 (780, 6 181)
4,9 2012 (892, 7 212)
4,5 2013 (872, 7 284)
4,2 2014 (741, 7 218)
År (Antal patienter) Figur 6. Andel personer som bor i ordinärt eller i särskilt boende och som behandlas med antipsykosmedel vid diagnos 2011-2014.
Skillnaderna mellan länen vad gäller användning av antipsykosmedel i primär- och specialistvård är dock stora, men svårtolkade beroende på att vissa län har så pass få patienter och där behoven hos enskilda patienter kanske ej är representativa. Västra Götaland har dock på ett fantastiskt sätt minskat sin antipsykotikaanvändning med nästan
hälften sedan 2013. Västernorrland och Västerbotten som också låg högt 2013 har minskat sin antipsykotikaanvändning med flera procentenheter. Däremot har antipsykotikaanvändningen ökat inom specialistvården i Västmanland, vilket man tror till viss del kan bero på ett ökat remissflöde från psykiatrin. Figur 7.
16
Län (Antal SP, PV)
Specialistenhet
Primärvårdsenhet
Norrbotten (6, 6) Jämtland (0, 25)
0,0
Kalmar (14, 297)
3,7
Gotland (21, 26)
3,8
0,0
Dalarna (89, 183)
2,2
Uppsala (129, 37)
2,3
Värmland (40, 239)
2,5
Gävleborg (110, 174)
2,7
2,9
Halland (65, 74)
3,1
2,7
Östergötland (143, 38)
4,9
Kronoberg (19, 69)
5,3
4,9 10,8 4,2
2,6 0,0
Stockholm (2 038, 17)
6,0
Samtliga (3 793, 4 169)
6,2
Västra Götaland (191, 941)
6,3
5,1
Västernorrland (30, 210)
6,7
4,8
Örebro (45, 193)
6,7
Västerbotten (221, 132)
11,8 3,6
3,1
7,7
Blekinge (24, 23)
8,3
Skåne (476, 648)
8,4
Jönköping (35, 222)
8,6
Södermanland (50, 290)
3,0 4,3 1,9 3,2
10,0
Västmanland (47, 325)
2,8 2,8
19,1 20
15
10
5
0
5
10
15
20
Andel (%) Figur 7. Andel personer som behandlas med antipsykosmedel per personens hemlän under 2014. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
En del av skillnaderna mellan länen vad gäller behandling med antipsykosmedel kan förklaras av organisatoriska skillnader men även patientgruppens sammansättning spelar roll.
Förskrivningen påverkas inte av kön eller nämnvärt av ålder, men man ser en ökad användning av antipsykosmedel vid ökad svårighetsgrad av sjukdom, här mätt med MMSE-SR/MMT, Figur 8.
17
10 0 75-84
<65
Andel (%)
20
≥25
20-24
10-19
<10
Ej testbar
Figur 8. Antipsykosmedicinering med indelning för ålder och MMSE-SR/MMT, 2007-2014.
I SveDem ses tydligt att försämrad kognition är associerat med högre användning av antipsykosmedel. Patienter som behandlas med dessa läkemedel har ett signifikant lägre genomsnittsvärde på
Mini Mental Test (MMSE-SR/MMT; skalan går från 0-30, där 30 är normal kognitiv förmåga, Folstein et al 1975).
18
Kvalitetsindikator 7 Andel personer med demenssjukdom i primär- och specialistvård, vars tillstånd följs upp av hälso- och sjukvården minst en gång per år
När 5-15 månader har gått sedan diagnos har 45 % (specialistvård =38%, primärvård =58 %) av samtliga patienter i SveDem följts upp minst en gång. Första uppföljningen registreras 5-15 månader efter diagnos, resterande uppföljningar 915 månader efter föregående registrering. Nästan 28 % har följts upp efter ca fyra år av de som hade kunnat följas upp (med korrigering för avlidna).
Andelen patienter som följs upp vid SveDemanslutna enheter har successivt ökat men här finns ytterligare förbättringsarbete att göra. De flesta patienterna följs upp i primärvården. Även majoriteten av dem som utreds vid specialist-kliniker remitteras till primärvården för fortsatt uppföljning innan det är dags för första uppföljning i SveDem.
Figur 9. Andel uppföljningar inom SveDem sedan registerstart (2007-2014).
19
Volym
Antalet registreringar har sedan SveDems start ökat varje år. För verksamhetsåret 2014 registrerades 8146 nya patienter i SveDem varav 52 % från primärvård och 48 % från specialistvård, Figur 10. Patienterna registreras per diagnosdatum. Det gör att ”efterregistreringar” kan ske fler år tillbaka så att antalet patienter ökar även tidigare år än 2014. Därför kan även en liten ökning av antalet patienter också under 2014 förväntas under de närmaste åren.
Sedan 1 maj 2007 har 47 746 patienter registrerats. Antalet enheter som deltar ökar kontinuerligt. Särskilt har antalet anslutna enheter i primärvården ökat enormt från 66 stycken 31 december 2010 till 880 stycken 31 december 2014. Förutom 880 primärvårdsenheter är 60 specialistenheter, samt 224 kommunala enheter i 22 kommuner anslutna till SveDem i slutet av december 2014. SveDem är nu etablerat i samtliga län.
Antal 10 000
Specialistenhet
9 000
Primärvårdsenhet 4 557
8 000
4 679
4 263
2 912
7 000 6 000
1 800
5 000 1 072
4 000 550
3 000
00
4 578 4 035
3 770
3 773
3 883
2013
2014
2 607
2 000 1 000
4 370
265 632 2007
2008
2009
2010
2011
2012
År Figur 10. Antal grundregistreringar i SveDem 2007-2014.
20
Monitorering
Under 2009 påbörjades monitorering av de anslutna enheternas data för att säkerställa kvaliteten på registerdata. Monitoreringen har fortsatt sedan dess och 76 % av specialistklinikerna är nu monitorerade. Senaste året har även primärvårdsenheternas data monitorerats och hittills har 25 % av alla med fler än 10 grundregistreringar (123st) monitorerats. Syftet med monitoreringsbesöken har dels varit att diskutera förutsättningarna för det lokala registerarbetet och samla in synpunkter från användarna för att fortsätta att utveckla ett användarvänligt och säkert register, dels att granska registreringarna
mot patientjournalen. Journalgranskningen har utförts på 10 slumpmässigt utvalda patienter per enhet. På specialistklinikerna har jämförelse gjorts mellan registret och patientjournalen på alla variabler som registreras. Dessutom har årliga uppföljningar granskats på 5 av patienterna på de enheter som gjort uppföljningar. Inom primärvården har hälften av variablerna i grundregistreringarna monitorerats. Monitorering är en viktig kvalitetskontroll av SveDem och utgör en självklar del av SveDemkansliets arbete.
Användarenkät
Under hösten 2014 skickades en enkät ut till alla kontaktpersoner på SveDems anslutna enheter. Enkäten var framtagen av företaget Alstra på uppdrag av Kansliet för nationella kvalitetsregister. Svarsfrekvensen var förhållandevis låg trots påminnelser, 33 %, vilket gör att det inte går -
-
att dra några större slutsatser av resultatet, men viss information fås trots allt. 84 % av svaren kom från primärvårdsenheter, 13 % från specialistenheter och 3 % från kommunala enheter. 24 % av de som besvarade enkäterna hade någon form av chefsställning.
Endast 42 % av enheterna svarade att ledningen efterfrågar resultaten från SveDem. 41 % angav att ledningen inte efterfrågar resultaten och resterande vet inte. Hälften av de som svarat ansåg sig ha stor eller ganska stor nytta av SveDem när det gäller uppföljning och förbättring av verksamheten. Tidsbrist och bristande rutiner anges ofta som kommentarer från de enheter som inte använder SveDem för dessa ändamål. 41 % angav att de inte kan bedöma om SveDem motsvarar verksamhetens behov när det gäller utdatarapporter och variabelinnehåll. Enligt SveDems anvisningar bör patienterna informeras både muntligt och skriftligt, men endast 51 % angav att patienten får skriftlig information. 89 % angav att patienten får muntlig information.
Bland övriga synpunkter framkom att flera önskar att uppföljningen inte skulle vara tidsbegränsad.
För att få någorlunda jämförbara data för årlig uppföljning har det dock visat sig vara nödvändigt att ha tidsbegränsning.
21
Flöden - väntetider Tid till utredningsstart och utredningens längd
Mediantiden från mottagen remiss eller kontaktdatum till start på demensutredning vid specialistenheterna har sjunkit från 35 dagar 2012 till 30 dagar under 2014. Tiden varierar mellan olika län. SveDems egna kvalitetsmål för tid från remiss/ kontakt till utredningsstart är 30 dagar. 92 % av patienterna startar utredningen inom 90 dagar efter remiss/kontaktdatum under 2014, dvs. vårdgarantin uppfylls.
Dagar från utredningsstart till diagnos Median (Q1, Q3)
Dagar från utredningsstart till diagnos Median (Q1, Q3)
Utredningstiden vid specialistenheter är relativt stabil och har minskat en dag från föregående år till 56 dagar under 2014.
Utredningstiden vid primärvårdsenheter har ökat från 48 dagar 2013 till 56 dagar under 2014, Figur 11. Regionala skillnader ses, där lokala förhållanden såsom väntetider till olika undersökningar som ingår i demensutredningen kan påverka. Vi ser också att flera undersökningar görs inom primärvården jämfört med tidigare år, vilket kan påverka utredningstiden. SveDems kvalitetsmål för utredningstid till diagnos på 30 dagar har endast uppnåtts av en mindre andel specialistenheter. Utredningstiden är mycket lång på flera håll och bör utgöra ett förbättringsarbete på dessa enheter.
300 250
Specialistenhet
200 150 100 50 0
300
Primärvårdsenhet
250 200 150 100 50 0
Figur 11. Dagar från utredningsstart till diagnos per personernas hemlän under 2014. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
22
Populationen i SveDem
än män drabbas av den vanligaste demenssjukdomen Alzheimers sjukdom. Cirka 75 % av patienterna har ett BMI > 22, men ca 25 % har ett BMI <22 (Faxen-Irving et al 2012, 2014), där risken för malnutrition är ökad (Sobotka et al 2009).
Demografiska data för populationen i SveDem under 2012, 2013 och 2014 visas i Tabell 5. Nästan hälften av patienterna är mellan 75 och 84 år gamla när de får sin demensdiagnos. Majoriteten av patienterna i SveDem är kvinnor, vilket är förväntat då kvinnor i större utsträckning 2012 Antal Samtliga
2013 %
8593
Antal
2014 %
8453
Antal
%
8144
Ålder 330
3,8
300
3,5
271
3,3
65-74
1436
16,7
1441
17,0
1488
18,3
75-84
4040
47,0
4066
48,1
3846
47,2
≥85
2787
32,4
2646
31,3
2539
31,2
Medelålder
80,3
Andel kvinnor
4997
58,2
5049
59,7
4801
58,9
Andel ensamboende
3737
48,2
3786
49,0
3629
47,5
Andel ensamboende kvinnor
2728
61,6
2813
61,4
2699
60,2
Andel med BMI (kg/m2) >22
3690
75,0
3919
74,1
4196
75,2
225
4,6
226
4,3
251
4,5
>18,5 -22
1007
20,5
1146
21,7
1130
20,3
>22 – 25
1459
29,6
1569
29,6
1673
30,0
>25 – 30
1601
32,5
1710
32,3
1826
32,7
630
12,8
640
12,1
697
12,5
<65
80,3
80,2
BMI (kg/m2) ≤18,5
>30
Tabell 5. Populationen i SveDem år 2012, 2013 och 2014. Om SveDems population jämförs med hur Sveriges demenspopulation fördelar sig utifrån epidemiologisk incidens, Tabell 6, ser man att könsfördelningen är relativt likartad (något färre andelar kvinnor i SveDem), men andelen mycket gamla i SveDem är lägre än i landets demenspopulation. Andelen 85 år och äldre är något lägre
i SveDem. Dock kan man överlag säga att SveDem både åldersmässigt och könsmässigt är likartad Sveriges demenspopulation ur ett epidemiologiskt perspektiv (vad som är rätt eller fel kan vara problematiskt att avgöra, se resonemanget sidan 6 om tillförlitligheten i incidensdata).
23
Könsfördelning: Män 35,8 %, Kvinnor 64,2%
Populationen i SveDem utifrån incidenta fall Män %
Kvinnor %
Samtliga %
2,9
1,6
2,1
65-74
22,8
11,0
15,2
75-84
47,9
42,5
44,4
>85
26,3
44,9
38,2
100,0
100,0
100,0
<65
Samtliga
Tabell 6. Populationen i SveDem utifrån incidenta fall.
Kognition Patienterna i SveDem får sin demensdiagnos i ett tämligen tidigt skede av sjukdomen där kognitionsnedsättningen är förhållandevis mild, vilket avspeglas i det relativt höga MMSE-SR/ MMT-värdet, med en median på 21 respektive 22 under 2014, Figur 12.
Det enkla, men över hela världen använda Minimental test (MMT, Folstein et al 1975) används som ett grovt mått på kognitiv förmåga. I Sverige används numera vanligen den svenska versionen MMSE-SR (Palmqvist et al 2012). MMSE-SR/MMT skalan går från 0-30, där 30 är normal kognitiv förmåga.
25
Median
24 23 22
Specialistenhet
21
Primärvårdsenhet
20 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
År Figur 12. Median MMSE-SR/MMT-värde 2007-2014.
24
Undersökningar i demensutredningen 67 %, ett resultat som vi tror att arbetet i SveDem har bidragit till. Utvidgad demensutredning görs vid behov oftast vid specialistenheterna. Även här kan i Figur 12 ses att samma undersökningar som görs vid basal demensutredning också görs i stor utsträckning vid specialistenheterna. Här skriver Socialstyrelsen i sin Nationella utvärdering (2014) att användningen av olika utredningsmetoder varierar stort mellan de olika specialistverksamheterna i landstingen. De rekommenderar en översyn av detta. De skriver också att en översyn behövs angående tillgången av vissa kompetenser så som arbetsterapeuter, fysioterapeuter och neuropsykologer (Socialstyrelsen 2014).
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid demenssjukdom (2010) rekommenderas att alla personer med misstänkta demenssymptom skall genomgå basal demensutredning, som innefattar anamnes och funktionsbedömning, MMSE-SR/ MMT och klocktest samt röntgenundersökning av hjärnan och blodprover (se kvalitetsindikator 2). Majoriteten av patienterna i SveDem har vid basal demensutredning genomgått röntgenundersökning av hjärnan, MMSE-SR7MMT, blodkemi och klocktest, Figur 13. Socialstyrelsen skriver i sin Nationella utvärdering (2014) att mindre än hälften (46 %) av de som utreds inom primärvården genomgår en fullständig basal demensutredning. Socialstyrelsen skriver även att det inte alltid är nödvändigt men anser att andelen som gör det i dagsläget är för liten (Socialstyrelsen 2014). Denna rapport grundar sig på SveDemdata från 2012. Resultatet för 2014 visar att andelen fullständiga basala demensutredningar ökat till Undersökning
Kostnaden för en basal demensutredning i primärvården är ca 6300 SEK medan en utvidgad utredning vid en specialistenhet kostar ca 11700 SEK baserat på data från 2011. (Wimo et al 2012).
Specialistenhet
Primärvårdsenhet
MMSE-SR/MMT Blodkemi CT Klocktest Arbetsterapeutisk… 54,7 LP 44,6 Neuropsykologisk… 29,8 MR 21,0 EEG 12,9 Isotopundersökning 8,6 Fysioterapeutisk… 4,5 Logopedisk bedömning 3,2
97,9 97,6 92,4 91,8
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel (%)
96,5 94,5 31,1 2,0 1,6 2,9 1,1 0,4 3,5 1,7
77,7 89,4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90100 Andel (%)
Figur 13. Andel undersökningar till grund för diagnos under år 2014 (MMSE-SR/MMT =utfört + ej testbar).
25
Ålder spelar stor roll för antal och vilka undersökningar som görs. Religa och medarbetare visade 2012 att antalet undersökningar för att erhålla en diagnos minskar med åldern (Religa et al 2012). LP och MR görs i mindre utsträckning bland de som är 75 år eller äldre.
I stället för MR väljs CT, Tabell 7. Vidare är antalet undersökningar relaterade till MMSESR/MMT. Ju högre MMSE-SR/MMT desto fler undersökningar behövs för att ställa diagnos (Religa et al 2012).
Ålder <65
65-74
75-84
≥85
MMSE-SR/MMT
89,2
94,3
93,4
89,4
Klocktest
86,5
89,0
86,4
79,1
Blodkemi
95,0
96,2
95,4
93,5
CT
79,7
88,0
86,8
76,9
MR
43,1
22,4
10,5
4,6
LP
69,0
48,7
25,2
9,9
Isotopundersökning
31,2
13,9
5,5
1,2
EEG
27,3
15,1
11,2
9,2
Arbetsterapeutisk bedömning
40,5
38,7
39,0
40,4
Fysioterapeutisk bedömning
8,7
7,1
6,7
7,5
Logopedisk bedömning
10,8
4,8
3,6
3,2
Neuropsykologisk bedömning (av psykolog)
48,2
30,0
17,2
9,7
5,3
4,4
3,7
3,2
Utredning Basal demensutredning (%)
Utvidgad demensutredning (%)
Genomsnittligt antal undersökningar
Tabell 7. Andel undersökningar med indelning för ålder 2007-2014.
26
Undersökning av ryggvätska med lumbalpunktion (LP) Nästan 45 procent av patienterna vid specialistenheterna 2014 genomgick lumbalpunktion (LP) som del i utredningen vilket legat stabilt över tid (Falahati et al 2014), men med stora skillnader mellan länen (från 16 % i Kronoberg till 85 % i Örebro), Figur 14.
Delvis kan detta förklaras av olika utredningstraditioner. Undersökning med LP ingår inte i den basala demensutredningen, som ju ofta görs i primärvården och därför är lumbalpunktion en ovanlig undersökning i primärvården.
Figur 14. Andel LP-undersökningar per personernas hemlän under år 2014. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
27
(Blennow, Zetterberg 2013, Mattson et al 2009). Nya forskningskriterier för Alzheimers sjukdom har föreslagits (Dubois et al 2007) och har undersökts på kliniska material (Oksengaard et al 2010). I dessa föreslagna kriterier ingår analys av ryggvätska. Användningen av analyser av ryggvätska i demensutredningen kan därför väntas öka på sikt.
Ålder spelar också stor roll. LP görs i större utsträckning bland yngre patienter (Falahati et al 2014, Religa et al 2012). Analys av β-amyloid i likvor är av begränsat värde för de allra äldsta, eftersom aktuella studier påvisat att inlagring av βamyloid föregår debuten av kognitiv störning med 10-20 år. Förekomsten av β-amyloid-inlagring (enligt amyloid-PET eller likvoranalys) är 20-30 % i populationer med kognitivt friska individer över 80 år. 25 % av individerna 75-84 år och 9 % av individerna över 85 år har genomgått LP, vilket är något lägre än förra året, Tabell 7.
Andelen LP-undersökningar vid specialistkliniker i SveDem har legat stabilt runt 40 % (Falahati et al 2014) men vi ser 2014 en liten ökning till 44,6 % jämfört med 42 % under 2013.
Generellt tyder alltmer forskning på att den kliniska användbarheten av biomarkörerna i ryggmärgsvätska är stor, men referensvärdena behöver definieras. Internationell standardisering pågår. Svensk forskning om biomarkörer i ryggvätskan (likvor) ligger långt framme
Synpunkter har också framförts att dessa utökade kriterier är alltför resurskrävande (Gauthier et al 2011). Jämfört med övriga länder i Europa samt i USA används LP som del av den kliniska demensutredningen i betydligt större utsträckning i Sverige vid specialistenheter.
28
Undersökningar CT och MR
större utsträckning med CT och yngre patienter och patienter med mer ovanliga demenssjukdomar utreds med MR (Falahati et al 2014). Det finns dock fortfarande förbättringsarbete att göra i flera län, Figur 15.
Andelen patienter som undersöks med CT skalle och/eller MR vid samtliga enheter under 2013 var 85 %, vilket visar en god följsamhet till riktlinjerna. Under 2014 har andelen ökat ytterligare och ligger nu på 88 %. Äldre patienter utreds i
Stockholm (2 078)
98,9
Blekinge (50)
94,0
Östergötland (182)
94,0
Uppsala (166)
92,8
Västerbotten (353)
92,1
Södermanland (344)
90,4
Gotland (48)
89,6
Skåne (1 149)
89,1
Halland (143)
88,8
Samtliga (8 081)
87,7
Dalarna (269)
87,7
Gävleborg (281)
86,8
Västernorrland (240)
85,4
Kronoberg (97)
81,4
Jönköping (260)
80,4
Västmanland (382)
80,1
Kalmar (313)
79,9
Värmland (300)
76,7
Västra Götaland (1 143)
75,5
Örebro (246)
74,8
Jämtland (25)
52,0
Norrbotten (12)
Län (Antal patienter)
0
20
40
60
80
100
Andel CT och/eller MR (%)
Figur 15. Andel CT- och/eller MR-undersökningar inom specialist- och primärvård per personernas hemlän under år 2014. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
29
Bedömning av neuropsykolog och arbetsterapeut testning varierar stort i landet Figur 16. Behovet av neuropsykolog kan avspegla olika utredningstraditioner. Undersökning av neuropsykolog ingår inte i den basala demensutredningen.
Av patienterna vid specialistenheter i SveDem genomgår 30 % kognitiv testning av neuropsykolog under 2014, vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. Tillgången till neuropsykologer som utför en omfattande kognitiv
Specialistenhet Örebro (51)
82,4
Blekinge (24)
70,8
Kronoberg (19)
63,2
Västmanland (47)
46,8
Stockholm (2 057)
38,4
Västra Götaland (199)
36,2
Halland (66)
33,3
Samtliga (3 851)
29,9
Gotland (21)
28,6
Västerbotten (221)
22,6
Östergötland (143)
14,0
Skåne (485)
13,6
Uppsala (127)
13,4
Jönköping (35)
5,7
Värmland (47)
5,3
Södermanland (50)
4,0
Dalarna (89)
1,1
Gävleborg (110)
0,9
Västernorrland (30)
0,0
Kalmar (14) Norrbotten (6) Jämtland (0)
Län (Antal patienter) 0
20
40 60 Andel (%)
80
100
Figur 16. Andel undersökningar av neuropsykolog per personernas hemlän under år 2014. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
30
Betydligt fler patienter både inom specialistvård (55 %) och primärvård (31 %) bedömdes av en arbetsterapeut under 2014. Arbetsterapeutens kompetens kan användas i bedömning av de olika förmågor som används och som påverkar personen vid utförande av aktiviteter i det dagliga livet och vid kognitiv screening. De kan även utföra bedömning av de förmågor som är viktiga vid bilkörning.
Även behovet av arbetsterapeut kan avspegla olika utredningstraditioner. Ibland utförs endast aktivitetsbedömning, ibland endast kognitiv screening, ibland båda och ibland ingen alls. I Figur 17 kan ses att det är stora skillnader i Sverige mellan att använda, till att nästan inte använda arbetsterapeut i både basal demensutredning inom primärvård och för fördjupad aktivitetsbedömning/kognitiv screening inom specialistvård.
Figur 17. Andel bedömningar av arbetsterapeut per personernas hemlän under år 2014. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
31
Diagnoser Figur 18 visar fördelningen av de olika diagnoserna för specialist- respektive primärvårdsenheter. Andelen Alzheimers sjukdom med tidig/sen debut samt blanddemens (Alzheimer + vaskulär demens) är 60 %, vilket stämmer väl med publicerade epidemiologiska studier (Fratiglioni et al 2000). Andelen blanddemens är emellertid hög (28 %) i relation till Alzheimers sjukdom tidig och sen debut (32 %), med stora regionala variationer.
Ospecificerad demens är en mycket vanlig diagnos i primärvården. 37 % av patienterna i primärvården får en Demens UNS-diagnos, medan 9 % får Demens UNS på specialistenheter. Av samtliga nydiagnosticerade patienter i SveDem under 2014 utgör Demens UNS 24 % (n=1945), en minskning jämfört med 2013 (då Demens UNS uppgick till 28 %). Av dessa 24 % utgörs 82 % av patienter i primär-vården och 18 % finns inom specialistvården. De flesta av dessa har mycket hög ålder. 38 % av de primärvårdsregistrerade patienterna är över 85 år och av dessa fick 39,5 % diagnosen Demens UNS. Vad gäller patienterna över 85 år är diagnosen ”Demens UNS” ofta helt adekvat, då klinisk-patologiska studier visat att de allra äldsta dels har överlappande patologier (beta-amyloid, tau, hippocampusskleros, inlagringar av proteinet TDP43 och kärlskador), dels är korrelationen mellan neuropatologin och kliniken betydligt svagare än hos yngre. En mindre del av ”Demens UNS” från primärvården är sannolikt patienter där basal demensutredning ej kunnat fastställa sannolik genes.
Det saknas etablerade diagnostiska kriterier för blanddemens, men diagnosen ska användas när dokumenterad cerebrovaskulär skada (imaging, klinik) tillsammans med sannolik Alzheimer föreligger. Enbart förekomsten av vaskulära riskfaktorer, som hypertoni, diabetes med flera, ska i sig inte föranleda denna diagnos. I primärvården ses naturligt nog få ovanligare demenssjukdomar liksom Alzheimer med tidig debut, då yngre patienter med demenssymptom samt personer med osäkra och ovanliga demenssymptom remitteras till specialistenhet.
2 500 2 000
Antal
1 500 1 000 500 00
Alzheimer, tidig debut
Alzheimer, sen debut
Mix Vaskulär (Alzheimers(inkl vaskulär) subkortikal)
Lewy body demens
Frontotemp demens
Parkinsons med demens
Demens UNS
Övrig demens
Primärvårdsenhet
07
998
471
994
19
14
18
1 596
146
Specialistenhet
119
1 233
1 093
680
145
105
91
349
68
Figur 18. Antal personer med olika demensdiagnoser i SveDem under år 2014 uppdelat på specialistenhet och primärvårdsenhet.
32
(PDD, Aarsland et al 2001). I SveDem ligger siffran för PDD på 2 % (Fereshtejehnad et al 2013). Andelen med frontotemporal demens i SveDem mellan 2007-2013 är 1,5 % (specialistvård 2,3 % och primärvård 0,3 %).
Incidenssiffror på Lewy body demens är mycket osäkra, allt mellan 0-30 % (av nydiagnostiserad demens) har rapporterats (Zaccai et al 2005). En fransk kohort studie publicerade nyligen en incidens på DLB på 11 % (Perez et al 2010) och 10 % för patienter med Parkinson och demens
Specialistenhet
Primärvårdsenhet
31,8
Alzheimer, sen deb (1 233)
17,5
Vaskulär (inkl subkort) (680)
37,4
(1 596)
9,0
Demens UNS (349)
23,4
(994)
23,3 11,1
(471)
28,2
Mix (Alz- vaskulär) (1 093)
(998)
3,4
Övrig demens (68)
1,8
(146)
Parkinson m demens (91)
2,3
(18)
0,4
Alzheimer, tidig deb (119)
3,1
(7)
0,2
Lewy body demens (145)
3,7
(19)
0,5
Frontotemp demens (105)
2,7
(14)
0,3
Demensdiagnoser 0 (Antal patienter)
10
20
30
40
50
0
10
20
30
40
50
Andel (%)
Figur 18c. Andel personer med olika demensdiagnoser i SveDem under år 2014 uppdelat på specialist- och primärvårdsenhet.
Patienter med blanddemens (Mix: Alzheimers sjukdom i kombination med vaskulär demens) eller Demens UNS är äldst vid diagnos, medan patienter med frontotemporal demens är betydligt yngre Figur 19. Frontotemporal demens har förutom Alzheimer med tidig debut, den lägsta medianåldern vilket är förväntat, även om medianåldern för denna sjukdom har rapporterats vara ännu lägre (Basun et al 2002). Överlag är patienterna i primärvården äldre vid diagnos.
Den kognitiva nivån mätt med MMSE-SR/MMT visar en tämligen likartad bild, där de flesta som diagnosticeras i SveDem, är i tidigt stadium av sin demenssjukdom. Patienter med frontotemporal demens och Alzheimer med tidig debut har ett något högre MMSE-SR/MMT-värde vid diagnos än övriga demensdiagnoser. Vid de flesta demensdiagnoserna är kvinnorna i majoritet, men könsskillnaderna är dock små, Figur 19.
33
Figur 19. Demensdiagnoser med indelning för kön, ålder och MMSE-SR/MMT (2007-2014).
Bedömning av körkortsinnehav I SveDem kan vi nu visa att denna typ av överenskommelse görs i 80 % av fallen, Tabell 8, vilket legat tämligen stabilt över flera år. I en studie har vi nyligen visat att särskilt patienter med frontotemporal demens anmäls till Transportstyrelsen som olämpliga att inneha körkort (Religa et al 2013).
Patienter med diagnostiserad demenssjukdom är, eller blir alltmer oförmögna att köra bil. Har patienten körkort skall den ansvarige läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. I många fall gör den ansvarige läkaren tillsammans med patienten en överenskommelse om bilkörning.
Antal
%
Med körkort
4453
54,7
Överenskommelse Ja Nej Vet ej
3635 650 168
81,6 14,6 3,8
Tabell 8. Andel av personer med körkort där överenskommelse slutits under 2014. OBS! Sedan april 2014 innehåller Ja-svaren även resultatet av översenskommelsen. Bland Ja-svaren efter detta datum har 91 % avråtts från fortsatt bilkörning medan 9 % har bedömts kunna fortsätta köra bil tills vidare.
34
Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling vid utredningsstart
Som en indikation på patientens medicinska status registreras antalet läkemedel patienten behandlas med vid diagnos (vid behovsläkemedel registreras inte) vilket under 2014 uppgick till i medeltal 5 stycken. Den vanligaste kategorin utgörs av läkemedel mot vaskulära riskfaktorer som 72 % av patienterna under 2014 behandlades med. De är vanligast bland patienter med vaskulär demens och blanddemens.
En SveDemstudie har nyligen visat att manligt kön och hög ålder är några faktorer som associeras med behandling av kardiovaskulära läkemedel hos demenssjuka (Cermakova et al 2014). Även antidepressiva läkemedel är vanligt förekommande (24 %) vid tidpunkt för diagnos. Andelen med antipsykosmedelbehandling vid diagnos sjunker varje år och är nu 4 % 2014, Figur 20. Se även Figur 5.
Läkemedel vid vaskulära riskfaktorer
72,2
Antidepressiva läkemedel
24,2
Analgetika
19,7
Sömnmedel
16,0 9,1
Ångestdämpande
4,4
Kolinesterashämmare Antipsykosmedel
3,9
NMDA-antagonist
Läkemedel
1,4 0
10
20
30
40
Andel (%)
50
60
70
80
Figur 20. Andel personer med olika läkemedel vid utredningsstart 2014.
35
Behandling med kolinesterashämmare Godkänd indikation för behandling med kolinesterashämmare är Alzheimers sjukdom och rekommenderas i de nationella riktlinjerna vid mild till måttlig sjukdomsgrad (Socialstyrelsen 2010). Jämfört med 2012 och 2103 minskade behandlingen med kolinesterashämmare vid specialistenheterna från 71 % och 69 % under 2012 och 2013 till 66.5 % 2014. Vid primärvårdsenheter är minskningen ändå större; från 65 % 2013 till 60 % 2014 av patienterna med AD behandlades (Figur 21). Minskningarna är statistiskt säkerställda. Orsaken till den minskande användningen i specialistvården är oklar, men anmärkningsvärd med tanke på att behandlingen blivit mycket billigare för både patient och sjukvård efter det att patenten upphört. Stora skillnader mellan länen ses också. SveDems mål på 80 %
behandlade nås endast av specialistenheter i två län, vilket är förvånande. Särskilt i de stora länen Skåne, Stockholm och Västra Götaland med många specialistenheter och en aktiv forskning kring demenssjukdomarna hade man förväntat sig en bättre följsamhet. Siffrorna ovan avser nyregistrerade personer i SveDem som i huvudsak har en mild demenssjukdom av Alzheimertyp. De representerar således inte hela den potentiella målpopulationen inom det godkända indikationsområdet, som är mild och måttlig demens av Alzheimertyp. Utifrån förskrivningsstatistik av dessa läkemedel och det skattade antalet personer inom det godkända indikationsområdet kan man anta att ca 42 - 45 % av denna målpopulation har behandling med sådana läkemedel (REF: SoS alt A Wimo, personligt meddelande).
Figur 21. Andel personer med AD som behandlas med kolinesterashämmare, per personernas hemlän, under år 2014. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
36
Av Figur 22 framgår att memantin (NMDAantagonist) ökat vid specialistenheterna de senaste åren vilket kan tyda på att detta ersätter kolinesterashämmare hos vissa patienter. Detta gör att andelen patienter som behandlas med demens-
läkemedel (kolinesterashämmare eller NMDAantagonist) når SveDems mål på 80 % (Figur 5). Andelen som vid diagnos behandlas med både kolinesterashämmare och memantin är låg.
100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0
Andel (%)
40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
År
Kolinesterashämmare (Specialistenhet) Kolinesterashämmare (Primärvårdsenhet) NMDA-antagonist (Specialistenhet) NMDA-antagonist (Primärvårdsenhet) Kolinest & NMDA (Specialistenhet) Kolinest & NMDA (Primärvårdsenhet)
Figur 22. Behandling av patienter med AD som medicinerar med kolinesterashämmare och NMDA-receptorantagonist i SveDem 2008-2014.
I SveDem finns sedan registerstart 2007 nu totalt 10032 (70 %) Alzheimerpatienter som startat behandling med kolinesterashämmare och 4225 (30 %) som inte erhållit behandling, Tabell 9. Bland dem som har AD med tidig debut behandlades fler med kolinesterashämmare än de som är över 65 år. Skillnaden beror sannolikt på att kontraindikationer och intolerans för behandlingen ökar med åldern. Detta stöds av att medelåldern
för obehandlade bland dem med sen debut är högre (81,5 år) än medelåldern bland dem som behandlas (78,2 år). Denna åldersskillnad bland behandlade och obehandlade ses ej bland de med tidig debut. Dock ses i bägge diagnosgrupperna att de som påbörjar behandling med kolinesterashämmare har ett bättre (högre) MMSE-SR/MMT värde än de som inte behandlas, vilket vi även sett tidigare i SveDemdata (Johnell et al 2012).
37
Detta kan avspegla att memantin ibland väljs i första hand och att kolinesterashämmare läggs till en tid efter diagnosen. Det kan även avspegla en förändring i behandlingsrutiner i landet. Detta blir viktigt att granska vid de årliga uppföljningarna för att säkerställa att det inte handlar om en underbehandling av personer med Alzheimers demens. Vi kan också se att andelen med Alzheimers sjukdom som får demensspecifik behandling i specialistsjukvård såväl som primärvård har minskat vilket är märkligt med tanke på att kostnaden för läkemedlen har minskat drastiskt i samband med att patenten utgått.
I en nyligen publicerad studie från SveDem kunde vi också efter samkörning med patient- och läkemedelsregistren visa att patienter med AD som behandlades med kolinesterashämmare i mindre utsträckning drabbades av hjärtinfarkt där de högre doserna gav bättre skydd. Patienterna med behandling levde också längre (Nordström et al 2013). Vi noterar att andelen med Alzheimers sjukdom i lägre utsträckning får behandling med kolinesterashämmare vid tidpunkten för diagnos. Samtidigt ses en ökad andel som får memantinbehandling fram till 2013.
Tidig debut (<65 år) Sen debut (≥65 år) Behandling med kolinesterashämmare Nej Ja Nej Ja Antal % Antal % Antal % Antal % 147 15,0 834 85,0 4078 30,7 9198 69,3 89 14,9 510 85,1 2698 31,2 5947 68,8 58 15,2 324 84,8 1380 29,8 3251 70,2
Samtliga Kvinnor Män Medelvärde (SD) Ålder 59,2 (4,5) 59,4 (4,9) 81,5 (6,7) MMSE-SR/MMT poäng 21,1 (5,4) 22,4 (4,8) 19,8 (5,5) Tabell 9. Personer med AD med och utan kolinesterashämmare baserat på SveDem 2007-2014.
78,2 21,9
(6,4) (4,7)
Behandling med antidepressiva läkemedel Andelen patienter med antidepressiv behandling vid alla demensdiagnoser är 24 % under 2014, vilket är något lägre i jämförelse med tidigare år
Samtliga Kvinnor Män Medelvärde (SD) Ålder MMSE-SR/MMT poäng
(28 %). De som behandlas med antidepressiva är något yngre och kvinnor använder antidepressiva i signifikant högre utsträckning än män, Tabell 10.
Behandling med antidepressiva medel Nej Ja Antal % Antal % 32396 71,1 13179 28,9 18393 68,3 8528 31,7 14003 75,1 4651 24,9 79,8 20,9
(7,9) (5,0)
79,0 21,1
(8,1) (5,0)
Tabell 10. Andel personer med antidepressiva läkemedel 2007-2014, kön, ålder & MMSE-SR/MMT.
38
Behandlingen är vanligare hos kvinnor i milda stadier av demenssjukdom medan behandling av män är oberoende av kognitivt status, Figur 23.
Kvinnor med demenssjukdom behandlas med antidepressiva läkemedel i högre utsträckning än män i samtliga åldersgrupper, men andelen sjunker med åldern.
40
35
36,3
35
34,1 32,5
28,0 25
29,1
28,0
Andel (%)
30,1
32,2
25 24,4 21,3
20
24,8
Andel (%)
30
32,7
31,6
30
24,6
25,0
23,3 20
15 15 10 10
5
5
0
0 <65
65-74
75-84
≥85
Ålder Män
<10
10-19
20-24
≥25
MMSE-SR/MMT
Kvinnor
Figur 23. Andel personer med antidepressiva läkemedel 2007-2014, kön, ålder & MMSE-SR/MMT.
Behandling med antipsykosmedel Se under kvalitetsindikator 6
39
Initiativ till stödinsatser
2013, och 54 % vid primärvårdsenhet, men även andra stödinsatser förordas i varierande omfattning. Insatserna varierar beroende på ålderskategori, där insatser i hemmet i störst utsträckning erbjuds de äldsta patienterna medan kuratorsinsatser är vanligast bland de yngre, 56 % vid specialistklinik till de som är under 65 år Tabell 11.
Initiativ till stödinsatser tas ofta i samband med att patienten erhåller en demensdiagnos. Detta innebär dock ingen garanti för att patienten erhåller det rekommenderade stödet efter att biståndsbedömningen har genomförts och givetvis kan patient och anhöriga även tacka nej till stöd som erbjuds. Vanligast är initiativ till stöd för anhöriga, vilket erbjuds i en allt ökad grad framförallt vid specialistklinik, 81 % 2014 jämfört med 77 % år
Samtliga Specialistenhet Kontakt med bistånds-/LSS handläggare Insatser av kurator Stöd till anhöriga Primärvård Kontakt med bistånds-/LSS handläggare Insatser av kurator Stöd till anhöriga
<65 år
65-74
≥85
75-84
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
3772 3748 3710
59,0 22,2 80,7
220 222 218
38,6 55,9 69,3
976 975 959
49,3 26,6 79,8
1679 1658 1658
58,0 20,5 81,0
895 891 873
76,5 12,0 84,0
4094 4082 3938
50,1 1,8 53,7
37 36 36
46,0 11,1 55,6
452 451 434
37,2 3,1 53,7
2034 2041 1969
45,8 1,8 54,8
1571 1554 1499
59,4 1,2 52,3
Tabell 11. Andel personer där utredande enhet tagit initiativ till stödinsatser för/till personen under år 2014.
40
Jämförelser mellan specialist- och primärvård
Data från denna typ av jämförelser kan ge viktig information om diagnostik, vård och behandlingsskillnader mellan olika vårdformer men speglar också skillnader beroende på patientrelaterade faktorer såsom kognitiv förmåga, förekomst av BPSD-symptom med mera. När de 4263 nydiagnosticerade patienterna i primärvården jämförs med de 3883 i specialistvården under 2014, Tabell 12, ses att patienterna i primärvården är betydligt äldre, fler bor i särskilt boende, de är kognitivt sämre, mindre andel diagnostiseras med Alzheimers sjukdom och dessa behandlas i mindre utsträckning med kolinesterashämmare. Magnetröntgenundersökningar av hjärnan är ovanligt i primärvården jämfört med i specialistvården och ingår inte heller i den basala demensutredningen som primärvården förväntas utföra. Förbättringsarbetet i primärvården har givit resultat där andelen som genomgår fullständig basal demensutredning har ökat från 46 % 2012 till 67 % 2014. Det kan också finnas logistikskäl till varför utredningsomfattningen är mindre i primärvården. En lång resa till t ex CT hjärna vägs mot nyttan av att kunna bedöma vilken typ av demenssjukdom som föreligger. Andelen CT hjärna är lägre hos de allra äldsta (85+) även om de flesta även i den åldersgruppen genomgår undersökningen. I de nationella riktlinjerna ingår CT hjärna som en undersökning med hög prioritet i en demensutredning (prioritet 2 på en skala från 1-10 där 1 är högsta prioritet).
Det har framförts kritik från till exempel Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) mot att göra CT hjärna på alla. SveDems data kan inte avgöra varför andelen CT-undersökningar är lägre hos de allra äldsta, men tänkbara förklaringar är att utredande läkare bedömer att det dels kan vara besvärligt för en mycket gammal människa att genomgå en CT-undersökning, dels kanske CTundersökningen inte bedöms tillföra något ytterligare i utredningen för en enskild patient? Finns det en klinisk misstanke på till exempel ett subduralhematom som differentialdiagnos till demenssjukdom görs nog en CT oavsett ålder. Om till exempel en 95 årig person som sedan flera år bor i ett särskilt boende på grund av allmän multisjuklighet gradvis utvecklar glömska och förvirring utan misstanke på skalltrauma kan det vara kliniskt mer angeläget att göra en läkemedelsgenomgång än en CT-hjärna. Som alltid måste nyttan av en undersökning alltid bedömas utifrån den enskilde patientens situation och behov. Diagnosen Demens UNS är fortsatt hög (37 %) i primärvården. Detta beror sannolikt på ett flertal faktorer: dels en osäkerhet i diagnostiken, dels att dessa patienter remitteras vidare till specialistenheter för vidare utredning utan att typ av demens fastställts (detta är ju då skälet till remiss till specialist), dels att närmare diagnostik inte anses kliniskt nödvändig och slutligen att på sina håll används ett diagnossystem med endast ett fåtal specificerade demensdiagnoser. Med ökande andel registrerade patienter i primärvården kan detta fynd följas upp och också utgöra underlag för ett förbättringsarbete. Andelen med Demens UNS i primärvården har också sjunkit med 6 % jämfört med 2013.
41
Samtliga
Specialistenhet Antal % 3883 47,7
Primärvårdsenhet Antal % 4263 52,3
Män Kvinnor Ålder <65 65-74 75-84 ≥85 Medelålder MMSE-SR/MMT <10 10-19 20-24 ≥25 Medelvärde CT MR Basal demensutredning
1676 2207
43,2 56,8
1669 2594
39,2 60,8
232 1014 1727 908 78,0
6,0 26,1 44,5 23,4
39 474 2119 1631 82,2
0,9 11,1 49,7 38,3
96 1133 1458 1015 21,1 3577 805 3567
2,5 29,2 37,6 26,1
2,7 36,1 38,0 17,4
92,4 21,0 91,9
117 1538 1621 741 20,0 3228 120 2862
Alzheimer sen debut Demens UNS
1233 349
31,8 9,0
998 1596
23,4 37,4
238 1169 590 610 894/1346 216/1335
6,3 30,7 15,5 16,1 66,4 16,2
150 1107 776 1041 592/988 71/975
3,6 26,5 18,7 25,1 59,9 7,3
3579 1587 159 1132
92,2 42,7 4,2 29,5
3787 2042 182 1553
88,8 52,2 4,4 37,5
Antipsykosmedel Antidepressiva Sömnmedel Analgetika Kolinesterashämmare vid AD NMDA-antagonist vid AD Ordinärt boende Ensamboende Dagverksamhet vid utredningsstart Hemtjänst vid utredningsstart
77,7 2,9 67,1
Tabell 12. Jämförelse specialistenheter/primärvårdsenheter, SveDem 2014.
42
Ett komplext samband råder också mellan tillgängliga primärvårdsresurser och tillgången till specialister. I flera delar av Sverige arbetar så kallade hyrläkare i primärvården. Dessa tjänstgör kortare perioder på vårdcentralen. Eftersom en av de viktigaste förutsättningarna för en god demensvård i primärvården är fast läkarkontakt och konti-
nuitet, kan detta påverka till exempel utredningens innehåll. Dessutom varierar tillgången till specialister som skall utföra utredningar på specialistnivå. Med en strukturerad utredningsoch uppföljningsprocess som SveDem kan erbjuda bör dock kvaliteten på diagnosticeringen öka och beroendet av yttre faktorer minska.
43
Uppföljning Sedan 2007-05-01, har 26 376 (69 %) patienter kunnat följas upp minst en gång (dvs. de som överlevt minst 15 månader efter demensdiagnos). Av dessa har 52 % följts upp minst en gång. För mer information se kvalitetsindikator 7.
Kognitiv förmåga Av 9599 patienter med MMSE-SR/ MMT-poäng som följts upp efter ett år i SveDem minskar poängen med 1,3. MMSE-SR/MMT-poängen hos dem som följts upp under 2 år i SveDem (2359 personer) sjunker med ca 3,0 poäng efter 2 år och med 4,1 poäng efter 3 år. Dock är de som följts
upp efter 3 år relativt sett tämligen få (657 patienter), Figur 24. MMSE-SR/MMT anses ”normalt” sjunka med ca 2-4 poäng/år, varför de uppföljda patienterna försämras kognitiv mindre än förväntat. Dock utgörs de som följs upp efter 2 och 3 år sannolikt av en mer selekterad population.
Figur 24. Genomsnitt MMSE-SR/MMT värden vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart (20072014) .
44
Läkemedelsbehandling vid uppföljning Kolinesterashämmare I de nationella riktlinjerna anges att läkemedelsbehandling skall följas upp. Majoriteten av patienterna med AD som följs upp i SveDem behandlas med kolinesterashämmare, Figur 25. Figuren visar också att följsamheten är god och
efter ett år har endast 2 % av männen och 4 % av kvinnorna avslutat behandlingen. Samkörning med läkemedelsregistret visade i en studie att de förskrivna kolinesterashämmarna också hämtades ut från apoteket (Nordström et al 2013).
Figur 25. Andel personer med AD som behandlas med kolinesterashämmare vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart.
NMDA-antagonist Den godkända indikationen för memantin är Alzheimers sjukdom av måttlig till svår sjukdomsgrad. Majoriteten av patienterna med AD är i ett tidigt stadium av sjukdomen när diagnosen sätts varför endast 10 % behandlas initialt. Vid uppföljningen efter ett år ökar behandlingen med memantin till runt 20 %, vilket
ökar till 35 % vid 2:a och 40 % vid 3:e års uppföljningen. Inga markanta könsskillnader ses, Figur 26. Memantin har visat sig även ha lugnande effekt, vilket är till nytta vid de beteendesymptom som ofta finns vid måttlig till svår sjukdomsgrad.
Figur 26. Andel personer med AD som behandlas med NMDA-antagonist vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart.
45
Antidepressiva läkemedel Andelen med antidepressiva läkemedel ökar med 5 % för både män och kvinnor vid uppföljningen efter ett år och ökar ytterligare något vid 2- och 3-
årsuppföljningarna. Kvinnor behandlas vid samtliga uppföljningar oftare med antidepressiva än män, Figur 27.
Figur 27. Andel personer som behandlas med antidepressiva läkemedel vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart 2007.
Antipsykosmedel De patienter som följs upp behandlas i mindre utsträckning med antipsykosmedel. Av de som följts upp efter ett år (n=16227) ökade behandlingen endast från 5 % till 6 %, vilket sannolikt avspeglar att hallucinationer, vanföreställningar och agitation inte är särskilt vanligt före-
Grundregistrering Antal % 45452 16227 5383 1905
6,8 4,7 4,6 4,1
1:a uppföljning Antal % 16638 16227 5383 1905
6,1 6,1 5,3 4,7
kommande symptom även efter ett år med en demenssjukdom i tidig fas. Av de som följts upp under tre år (n=1905) ökar användningen av antipsykosmedel från 4 % till 7 %, Tabell 13. Inga könsskillnader föreligger.
2:a uppföljning Antal %
3:e uppföljning Antal %
6755
7,4
3134
7,8
5383 1905
7,0 5,9
1905
7,1
Tabell 13. Andel personer som behandlas med antipsykosmedel vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart 2007.
46
de med 9 % antipsykosmedel som sedan ökar till 15 % när de flyttat till särskilt boende. De få personer som redan från början bor i särskilt boende har en hög behandling med antipsykosmedel (21 %) som dock sjunkit efter ett år till 20 %, Tabell 14.
Dock ses en påtaglig ökning av behandlingen med antipsykosmedel när personen bor i särskilt boende. Av de som bor i ordinärt boende är behandlingen med antipsykosmedel låg även efter ett år, förutom bland den grupp som ett år senare har flyttat till särskilt boende. Redan när den senaste gruppen bor i ordinärt boende behandlas
Grundregistrering Boendeform
Ordinärt Från ordinärt till särskilt boende Särskilt boende
1:a uppföljning
MMSE-SR
MMSE-SR
Antal
%
/MMT
Antal
%
/MMT
13907
3,2
22,2
13907
4,3
21,2
1379
9,4
19,7
1379
15,4
17,9
791
20,7
18,1
791
20,1
18,6
Tabell 14. Andel personer som behandlas med antipsykosmedel och genomsnittlig MMSE-SR/MMT vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart 2007.
Internationellt sett förekommer behandling med antipsykosläkemedel i betydligt mindre utsträckning i Sverige än i andra länder. Regeringens satsningar på de mest sjuka äldre liksom läkemedelsverkets och Socialstyrelsens
rekommendationer att förskriva antipsykosmedel först när icke-farmakologisk behandling prövats har sannolikt bidragit till att användningen sjunker. Ytterligare minskning av antipsykosbehandling i särskilt boende är fortsatt önskvärd.
47
Stödinsatser vid uppföljning Man kan se en svagt positiv trend från 2013 till 2014 avseende ökad andel erbjudna och erhållna stödinsatser från grundregistrering till första uppföljning. Vid uppföljning två och tre är det däremot fortfarande färre som erhåller den erbjudna stödinsatsen.
Vid utredningsstart har kontakt med bistånds/ LSS-handläggare initierats för 53 % av personerna. Vid första uppföljningen har 56 % av personerna erhållit insatser (t.ex. hemtjänst eller dagverksamhet). Vid andra och tredje uppföljningen sjunker andelen något, vilket skulle kunna bero på att en del har flyttat till särskilt boende.
En anledning till en ökad andel erhållna stödinsatser mellan det som initieras vid grundregistrering och uppföljning skulle kunna vara ett tecken på en ökad medvetenhet i samhället om vilket stöd man har möjlighet att få. Däremot är det oklart varför andelen erhållna stödinsatser därefter sjunker vid uppföljning två och tre.
Stödinsatser Kontakt med bistånds /LSS handläggare Stöd till anhöriga Insatser av kurator till patienten
Erhållna stödinsatser till anhöriga ligger på en hög nivå (cirka 67 %) och visar på en jämn nivå vid samtliga tre uppföljningar.
Erbjudna Vid grundregistrering Antal %
1:a uppf. Antal %
Erhållna 2:a uppf. Antal %
3:e uppf. Antal %
17886 18510
53,0 57,7
3584 5633
55,6 67,1
1205 2163
51,2 67,0
466 923
48,0 67,9
3359
10,1
563
37,2
193
30,0
80
30,8
Tabell 15. Andel personer som erbjudits stödinsatser vid grundregistrering och andelen av dem som erhållit insatser vid uppföljningar, SveDem 2009-2013.
48
Uppföljning av demenssjukdom på Särskilt boende När personerna med demenssjukdom flyttar in på särskilt boende kan kommunens personal fortsätta med den årliga uppföljningen i SveDem. Sedan 2012 finns en SÄBO-modul med fokus på omvårdnadsindikatorerna som bygger på de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen 2010). Antalet uppföljningar på särskilt boende är fortfarande lågt på grund av att SveDem fokuserat på implementering i primärvården mellan åren 2012 och 2014 i och med delaktigheten i regeringens stora satsning på de mest sjuka äldre. Vi väljer här att redovisa de data från SÄBOmodulen som finns från 2014 för att ge en indikation på den information som SÄBOmodulen kan bidra med. Vid första uppföljningen via SÄBO-modulen vid 69 enheter på 30 särskilda boenden ingick 353
registrerade personer varav 66 % kvinnor. Av dessa 353 bor 90 % på ett särskilt boende anpassat för personer med demenssjukdom. I drygt 40 % av fallen ligger den äldres levnadsberättelse till grund för den planerade omsorgen. Detta kan bland annat ses som individuella miljömässiga anpassningar (36 %) liksom specifika strategier för bemötande (36 %) dokumenterade i den äldres genomförandeplan. I 64 % av fallen har personcentrerade aktiviteter utifrån levnadsberättelse och genomförandeplan erbjudits. För drygt hälften av personerna (55 %) har man det senaste året vid minst ett tillfälle ansett sig tvungen att använda någon form av tvångs- och begränsningsåtgärd i syfte att skydda personen från fara.
49
Mortalitet En gång i månaden samkörs SveDem med Befolkningsregistret. Av Figur 28 framgår femårsmortaliteten hos de vanligaste demenssjukdomarna i SveDem. Alzheimers sjukdom är den minst dödliga av demenssjukdomarna. Patienter med vaskulär demens har en högre mortalitet än patienter med blanddemens, men efter fem år ses ingen skillnad. Femårsmortaliteten är högst bland Lewy Body Demens och Parkinsons sjukdom med demens.
Dessa siffror är justerade för ålder och kön. När siffrorna justeras för ytterligare faktorer har sjukdomen frontotemporal demens den högsta mortaliteten (Garcia-Patek et al 2014a). Bland uppgivna dödsorsaker hos patienter med demenssjukdom anges demenssjukdomen som en dödsorsak hos 68 %. Den vanligaste dödsorsaken bland patienter med demenssjukdom är kardiovaskulär sjukdom (Garcia-Ptacek et al, manus 2015).
Figur 28. Överlevnadskurva (korrigerad för ålder och kön) per diagnos sedan registerstart 2007-05-01 (2014) Som väntat kan vi visa att mortalitetsrisken ökar med högre ålder, lägre MMSE-SR/MMT, behandling med flera läkemedel och lågt BMI, Figur 29. Intressant ses att bland de med
demenssjukdom förefaller högt BMI minska risken för död (Garcia–Ptacek et al 2014b). Dock är antalet personer med högt BMI tämligen lågt så det resultatet bör tolkas med försiktighet.
Figur 29. Relativ Risk (RR) med 95 % Konfidensintervall (KI) för död associerad med ålder, kön, MMSE-SR/MMT, BMI och antal läkemedel i SveDem sedan registerstart (2014) .
50
Referenser 1.
Aarsland D, Andersen K, Larsen JP, Lolk A, Nielsen H, Kragh-Sorensen P. Risk of dementia in Parkinson’s disease, a community-based, prospective study. Neurology 56: 730–36, 2001.
2.
Basun H, Björlin G, Beck-Friis B, Ekman SE, Eriksdotter Jönhagen M et al “Om demens” Liber förlag, 2 upplagan 2004
3.
Blennow K, Zetterberg H. The application of cerebrospinal fluid biomarkers in early diagnosis of Alzheimer disease. Med Clin North Am 97:369-76, 2013.
4.
Čermáková P, Fereshtehnejad SM, Johnell K, Winblad B, Eriksdotter M, Religa D. Cardiovascular medication burden in dementia disorders: A nationwide study of 19 743 dementia patients in the Swedish Dementia Registry. Alzheimer's Research & Therapy, 6:34- 2014
5.
Dubois B, Feldman HH, Jacova C, Dekosky ST, Barbeger-Gateau P, Cummings J, Delacourte A, Galasko D, Gauthier S, Jicha G, Meguro K, O’brien J, Pasquier F, Robert P, Rossor M, Sallooway S, Stern Y, Visser PJ, Scheltens P. Research criteria for the diagnosis of Alzheimer's disease: revising the NINCDS-ADRDA criteria. Lancet Neurol 6:734-46, 2007.
6. Faxén Irving G, Edlund AK, Wallman K, Göranzon H, Eriksdotter ME, D Religa. Body mass index vid demensdiagnos - data från Svenska Demensregistret (SveDem), Svensk Geriatrik 4: 18-21, 2012.
7. Faxen-Irving G, Fereshtehnejad SM, Falahati F, Cedergren L, Göranzon H, Wallman K, Garcia-Ptacek S, Eriksdotter M, Religa D. Body mass index in different dementia disorders: results from the Swedish Dementia Quality registry (Svedem) Dementia and geriatric cognitive disorders extra 4: 65-75, 2014. 8.
Falahati F, Fereshtehnejad SM, Religa D, Wahlund LO, Westman E and Eriksdotter M. The use of MRI , CT and lumber puncture in dementia diagnostics, data the SveDem registry. Dem Ger Cogn disord. In press 2014.
9.
Folstein M, Folstein S, McHugh P. Mini-mental state: a practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiatr Res 12:189-198, 1975.
10. Fratiglioni L, Launer LJ, Andersen K et al. Incidence of dementia and major subtypes in Europe: a collaborative study of population-based cohorts. Neurologic diseases in the elderly Research group. Neurology S10-15, 2000. 11. García-Ptacek S, Farahmand B, Kåreholt I, Cuadrado ML, Eriksdotter M. Mortality risk after dementia diagnosis by dementia type and underlying factors: a cohort of 15209 patients based on the Swedish Dementia Registry. JAD, 41: 467-477, 2014a. 12. Garcia-Ptacek S, Kareholt I, Farahmand B, Cuadrado ML, Religa D, Eriksdotter M. Body-mass index and mortality in incident dementia:a cohort study on 11,398 patients from SveDem, the Swedish Dementia Registry.J Am Med Dir Ass 15: 447-, 2014b. 13. Garcia-Ptacek S, Kåreholt I, Cermakova P, Rizzuto D, Religa D, Farahmand B, Eriksdotter M. Cause of death in dementia: a cohort study of 28 609 patients from the Swedish Dementia Registry. Submitted 2015.
14. Gauthier S, Patterson C, Gordon M, Soucy JP, Schubert F, Leuzy A. Commentary on ”Recommendations from the national institute on aging- Alzheimer´s work groups on diagnostic guidelines for Alzheimer´s disease ”-A canadian perspective. Alzheimers Dement 7:330-2, 2011. 15. Johnell C, Religa D, Eriksdotter M. Dementia disorders and drug therapy: a nationwide study of over 7000 patients-data from SveDem. Ger Dem Cogn Disord 35:239–248, 2013. 16. Knopman DS, Edland SD, Cha RH, Petersen RC, Rocca WA. Incident dementia in women is preceded by weight loss by at least a decade. Neurology 69:739-46, 2007. 17. Läkemedelsverket, Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demenssjukdom – BPSD. Information från Läkemedelsverket 5:13-22, 2008.
51
18. Mattsson N, Zetterberg H, Hansson O, Andreasen N, Parnetti L, Jonsson M, Herukka S-K, van der Flier WM, Blankenstein MA, Ewers M, Rich K, Kaiser E, Verbeek M, Tsolaki M, Mulugeta E, Rosen E, Aarsland D, Jelle Viesser P, Schröder J, Marcusson J, de Leon M, Hampel H, Scheltens P, Pirttilä T, Wallin A, Eriksdotter-Jonhagen M, Minthon L,Winblad B, Blennow K. CSF biomarkers and incipient Alzheimer Disease in patients with mild cognitive impairment. JAMA, 302:385-393, 2009. 19. Nordström P, Religa D, Wimo A, Winblad B, Eriksdotter M. The use of cholinesterase inhibitors and the risk of myocardial infarction: a nationwide cohort study in subjects with Alzheimer’s disease. Eur Heart J. In press 2013. 20. Nägga K, Edlund A-K, Spångberg K, Religa D, Eriksson S, Granqvist N, Hallén T, Kilander L, Kåwe K, Mattsson U-B, Mörk C, Nelvig A, Wijk H, Wimo A, Winblad B, Eriksdotter Jönhagen M. SveDem - The national Swedish quality registry on dementia disorders - a useful tool to follow quality indicators of dementia care. Abstract Vas Cog conference. April 2012. 21. Nordberg A, Eriksdotter-Jönhagen M, Garlind A Grut M, Freund-Levi Y, Ekström A, Fastbom J, Viitanen M. Värt ge symptomlindrande läkemedel vid Alzheimers sjukdom. Läkartidningen. 6:369–371, 2006. 22. Oksengard AR, Cavallin L, Axelsson R, Andersson C, Nägga K, Winblad B, Eriksdotter-Jönhagen M, Wahlund LO. A Swedish Brain Power Initiative to validate the Dubois-criteria for Alzheimer’ disease. Dement Ger Disord 30:374–380, 2010. 23. Palmqvist S, Terzis B, Strobel C, Wallin A I samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SKF). Mini Mental State Examination, Svenska Revidering (MMSE-SR) 2012 24. Perez F, Helmer C, Dartigues JF, Auriacombe S, Tison F. A 15-year population-based cohort study of the incidence of Parkinson's disease and dementia with Lewy bodies in an elderly French cohort. J Neurol Neurosurg Psychiatry 81: 742-6, 2010. 25. Religa D, Spångberg K, Wimo A, Edlund A-K, Winblad B, Eriksdotter-Jönhagen M. Dementia diagnosis differs in men and women and depends on age and dementia severity. Data from SveDem, the Swedish Dementia Quality Registry. Ger Cogn Disord 33:90-95, 2012. 26. Religa D, S-M Fereshtehnejad, Eriksson H, Fisahn S, Farahmand B, C Lundberg, Johansson K, Eriksdotter M, Suspension of driving licenses in Different Types of Dementia: Data on 8850 patients from the Swedish Dementia Quality Registry (SveDem), Abstr W Ger Conf , Seul , Korea 2013. 27. Schneeweiss S, Seeger JD, Maclure M, Wang PS, Avorn J, Glynn RJ. Performance of comorbidity scores to control for confounding in epidemiologic studies using claims data. Am J Epidemiol 2001;154:854-64. 28. Schrijvers EM, Verhaaren BF, Koudstaal PJ, Hofman A, Ikram MA, Breteler MM. Is dementia incidence declining?: Trends in dementia incidence since 1990 in the Rotterdam Study. Neurology. 2012 May 8;78(19):1456-63), 29. Sobotka L, Schneider SM, Berner YN, Cederholm T, Krznaric Z, Shenkin A, et al. ESPEN Guidelines on Parenteral Nutrition: geriatrics. Clin Nutr. 2009;28(4):461-6. 30. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, maj 2010. 31. Socialstyrelsen: Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Indikatorer och underlag för bedömningar. Artikelnr: 2014-2-1. 32. Socialstyrelsen: Wimo, A. Jönsson L Fratiglioni, L. Sandman, PO. Gustavsson, A Sköldunger, A. Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012. Socialstyrelsen, Stockholm, 2014. Rapport nr 20146-3. 33. Wimo A, Religa D, Spångberg K, Edlund A-K, Winblad B, Eriksdotter M. Costs of diagnosing dementia in Sweden -Results from SveDem, the Swedish Dementia Registry. Int Ger Psych 28:1039-44, 2013. 34. Zaccai J, McCracken C, Brayne C. A systemativ review of prevalence and incidence studies of dementia with Lewy bodies. Age and Ageing. 34: 561-566, 2005.
52
Stort tack till alla patienter och deltagande enheter (60 minnesenheter, 832 primärvårdsenheter och 208 kommunala enheter från 20 kommuner)
BLEKINGE LÄN
GOTLANDS LÄN
SPECIALISTENHET Äldrepsykiatri/minnesmottagning, Karlskrona
SPECIALISTENHET Minnesmottagningen Visby
PRIMÄRVÅRDSENHET Brunnsgårdens Vårdcentral, Karlshamn Bräkne-Hoby Vårdcentral Familjeläkarna Olofström Hälsohuset för alla, Karlskrona Jämjö Vårdcentral Kallinge Vårdcentral Kungsmarkens Vårdcentral, Karlskrona Lyckeby Vårdcentral, Karlskrona Läkarhuset Karlshamn Nättraby Vårdcentral Olofströms Vårdcentral Ronneby Vårdcentral Rödeby Vårdcentral Sölvesborgs Vårdcentral Trossö Vårdcentral, Karlskrona Tullgårdens Vårdcentral, Karlskrona Tvings Läkarmottagning Valjehälsan, Sölvesborg Vårdcentralen Samariten, Karlshamn
PRIMÄRVÅRDSENHET Hemse Vårdcentral Klinte Vårdcentral Slite Vårdcentral Vårdcentral Hansahälsan, Visby Vårdcentral Visborg, Visby Vårdcentralen Visby Norr Vårdcentralen Visby Söder
DALARNA S LÄN SPECIALISTENHET Avesta lasarett, Geriatrisk Rehab Falu lasarett, Geriatrisk Rehab, Falun Geriatrik och rehabilitering öppenvård, Borlänge Ludvika lasarett, Öppen Rehab Mora lasarett, Geriatrik PRIMÄRVÅRDSENHET Britsarvet/Grycksbo Vårdcentral, Falun Falu Vårdcentral Gagnefs Vårdcentral Norslund/Svärdsjö Vårdcentral, Falun Tiskens Vårdcentral, Falun Vårdcentral Avesta Vårdcentral Avestahälsan Vårdcentralen Läkarhuset Sensia, Borlänge Vårdcentral Kvarnsveden Vårdcentral Grangärde/Fredriksberg, Sunnansjö Vårdcentral Grängesberg Vårdcentral Jakobsgårdarna, Borlänge Vårdcentral Koppardalen, Avesta Vårdcentral Ludvika Vårdcentral Malung Vårdcentral Mora Vårdcentral Rättvik Vårdcentral Säter Vårdcentral Smedjebacken/Söderbärke, Söderbärke Vårdcentral Hedemora Vårdcentral Leksand Vårdcentral Orsa Vårdcentral Domnarvet Vårdcentral Särna Vårdcentral Säter-Lima Vårdcentral Vansbro Vårdcentral Älvdalen
KOMMUN Gotlands kommun
GÄVLEBORGS LÄN SPECIALISTENHET Gävle sjukhus, Geriatrik Minnesmottagningen, Närvårdsenheten, Ljusdal PRIMÄRVÅRDSENHET Aleris Hälsocentral Bollnäs Aleris Hälsocentral Voxnadalen, Alfta Andersbergs Hälsocentral, Gävle Baldersnäs Hälsocentral, Bollnäs Bergsjö Hälsocentral Capio Hälsocentral Wasahuset, Gävle Capio Hälsocentral, Gävle Delsbo Din Hälsocentral E-hälsan, Söderhamn Färila/Los Hälsocentral, Färila Gävle Strand Hälsocentral Hamrånge Hälsocentral, Bergby Hedesunda Färnebo Hälsocentral, Hedesunda Hofors Hälsocentral Hudiksvall Din Hälsocentral Hälsocentralen Alfta Hälsocentralen Arbrå Hälsocentralen Bomhus, Gävle Hälsocentralen Brynäs, Gävle Hälsocentralen City, Gävle Hälsocentralen Edsbyn Hälsocentralen Kilafors Hälsocentralen Linden, Bergvik Iggesund Din Hälsocentral Järvsö Hälsocentral Ljusdal/Ramsjö Hälsocentral, Ljusdal Ljusne Hälsocentral Manpower Hälsopartner Hälsocentral, Sandviken Ockelbo Din Hälsocentral Oxtorgets Hälsocentral, Söderhamn Sandviken Norra – din hälsocentral Sandviken Södra hälsocentral Stortorgets Hälsocentral, Gävle Storvik Hälsocentral Strömsbro Hälsocentral, Gävle Sätra Hälsocentral, Gävle Söderhamn Hälsocentral Söderhamnsfjärdens Hälsocentral, Söderhamn Södertull Hälsocentral, Gävle Valbo Hälsocentral
53
HALLANDS LÄN SPECIALISTENHET Länssjukhuset, Äldrepsyk enh, Minnesmottagningen, Halmstad Minnesmottagningen, Psyk klin, Varberg PRIMÄRVÅRDSENHET Amadeuskliniken Fyllinge, Halmstad Amadeuskliniken Söndrum, Halmstad Capio Citykliniken, Halmstad Capio Husläkarna, Kungsbacka Capio Husläkarna Vallda, Kungsbacka Familjeläkarna Falkenberg Familjeläkarna i Laholm Familjeläkarna Söderbro, Falkenberg Familjeläkarna vid Torget, Laholm Husläkarna Varmbadhuset, Varberg HälsoRingen Glänninge, Laholm HälsoRingen Vård AB, Knäred Laholmhälsan, Laholm Laurentiuskliniken, Falkenberg Läjeskliniken, Träslövsläge Neptunuskliniken, Varberg Stenblommans Vårdcentral, Kungsbacka Söraledens Familjeläkare, Billdal Tudorkliniken, Halmstad Vårdcentralen Andersberg, Halmstad Vårdcentralen Bäckagård, Halmstad Vårdcentralen Centrum Laholm Vårdcentralen Falkenberg Vårdcentralen Fjärås Vårdcentralen Getinge Vårdcentralen Hertig Knut, Halmstad Vårdcentralen Hyltebruk Vårdcentralen Håsten, Varberg Vårdcentralen Kungsbacka Vårdcentralen Nyhem, Halmstad Vårdcentralen Onsala Vårdcentralen Oskarström Vårdcentralen Slöinge Vårdcentralen Särö Vårdcentralen Torup, Hyltebruk Vårdcentralen Tvååker Vårdcentralen Ullared Vårdcentralen Vallås, Halmstad Vårdcentralen Veddige Vårdcentralen Vessigebro Vårdcentralen Västra Vall, Varberg Vårdcentralen Åsa
JÄMTLANDS LÄN SPECIALISTENHET Äldrepsykiatrisk öppenvård, Östersund PRIMÄRVÅRDSENHET Backe Hälsocentral Bräcke Hälsocentral Fjällhälsan Hede -Vemdalen, Hede Funäsdalens Hälsocentral Gäddede Hälsocentral Hallens Vårdcentral Hammarstrands Hälsocentral Hälsocentral Brunflo, Östersund
Hälsocentral Frösön, Östersund Hälsocentral Lit, Östersund Hälsocentral Lugnvik, Östersund Hälsocentral Odensala, Östersund Hälsocentral Torvalla, Östersund Hälsocentral Zätagränd, Östersund Krokoms Hälsocentral Kälarne Hälsocentral Myrvikens Hälsocentral, Oviken Offerdals Hälsocentral Svegs Hälsocentral Svenstaviks Hälsocentral
JÖNKÖPINGS LÄN SPECIALISTENHET Höglandssjukhuset Ger Rehab, Nässjö Länssjukhuset Ryhov Geriatrik, Jönköping Värnamo Sjukhus, Ger Rehab PRIMÄRVÅRDSENHET Apladalens Vårdcentral, Värnamo Bankeryds Vårdcentral Bodafors Vårdcentral Eksjö Vårdcentral Gislaved Vårdcentral Gnosjö Vårdcentral Gränna Vårdcentral Habo Vårdcentral Hälsans Vårdcentral 1, Jönköping Hälsans Vårdcentral 2, Jönköping Kungshälsans Vårdcentral, Jönköping Läkarhuset Huskvarna Läkarhuset Jönköping Läkarhuset Väster, Jönköping Mariannelunds Vårdcentral Mullsjö Vårdcentral Norrahammars Vårdcentral Nässjö Läkarhus Nässjö Vårdcentral Primärvården Vaggeryd Reftele Vårdcentral Rosenhälsans Vårdcentral, Huskvarna Rosenlunds Vårdcentral, Jönköping Rydaholms Vårdcentral Råslätts Vårdcentral, Jönköping Sensia Sjukvård i Vetlanda AB Sensia Vårdcentral Specialistläkargruppen, Värnamo Skillingaryds Vårdcentral Tenhults Vårdcentral, Jönköping Tranås Vårdcentral Vrigstads läkarmottagning Vråens Vårdcentral, Värnamo Vårdcentralen Aroma, Vetlanda Vårdcentral Bra Liv, Landsbro Vårdcentral Bra Liv, Smålandsstenar Vårdcentral Bra Liv, Sävsjö Vårdcentral Hälsan Öst, Vetlanda Väster Vårdcentral, Bredaryd Wasa Vårdcentral, Huskvarna Wetterhälsan, Jönköping Öxnehaga Vårdcentral, Huskvarna KOMMUN Gislaveds kommun Tranås kommun
54
KALMAR LÄN SPECIALISTENHET Länssjukhuset i Kalmar, Geriatrik Västerviks sjukhus, Rehab Ger PRIMÄRVÅRDSENHET Ankarsrums Hälsocentral Astrakanen Läkarcentrum, Nybro Berga Hälsocentral, Kalmar Blomstermåla Vårdcentral Blå Kustens Vårdcentral, Oskarshamn Borgholms Hälsocentral Cityläkarna i Kalmar Emmaboda Hälsocentral, Nybro Esplanadens Hälsocentral, Västervik Gamleby Hälsocentral Hultsfreds Hälsocentral Husläkarcentrum, Kalmar Hälsocentralen Mörlunda Hälsocentralen Stora Trädgårdsgatan, Västervik Högsby Vårdcentral Kristinebergs Hälsocentral, Oskarshamn Kvarnholmens Hälsocentral, Kalmar Lindsdals Hälsocentral, Kalmar Ljungbyholms Hälsocentral, Kalmar Läkarhuset Kronan, Kalmar Läkarhuset Prima, Nybro Mönsterås Hälsocentral Norrlidens Hälsocentral, Kalmar Nybro Hälsocentral Primärvården Södra Öland, Mörbylånga Riddarhusläkarna, Västervik Slottsfjärdens läkarmottagning, Kalmar Slottsgatans Hälsocentral, Oskarshamn Smedby Hälsocentral, Kalmar Stensö Hälsocentral, Kalmar Söderåkra Hälsocentral Torsås Hälsocentral Vimmerby Hälsocentral Virserums Läkarhus
KRONOBERGS LÄN SPECIALISTENHET Vuxenpsykiatri Kronoberg Äldreenheten, Växjö PRIMÄRVÅRDSENHET Achima Care Älmhults Vårdcentral Capio Vårdcentral Hovshaga, Växjö Dalbo Vårdcentral, Växjö Hälsans Hus Åseda HälsoRingen Vård AB, Älmhult Lammhults Vårdcentral Markaryds Vårdcentral Ryds Vårdcentral, Tingsryd Sensia Specialistläkargruppen Växjö Strömsnäsbruks Vårdcentral Tingsryds Vårdcentral Vårdcentralen Birka, Växjö Vårdcentralen Braås Vårdcentralen Centrum, Växjö Vårdcentralen Ingelstad Vårdcentralen Kungshögen, Ljungby Vårdcentralen Lagan Vårdcentralen Lenhovda Vårdcentralen Lessebo, Växjö Vårdcentralen Lidhult, Ljungby Vårdcentralen Moheda Vårdcentralen Sländan, Ljungby Vårdcentralen Strandbjörket, Växjö Vårdcentralen Teleborg, Växjö Vårdcentralen Vislanda Achima
Vårdcentralen Växjöhälsan Vårdcentralen Åseda
NORRBOTTENS LÄN SPECIALISTENHET Sunderby sjukhus, Luleå PRIMÄRVÅRDSENHET Arjeplogs Vårdcentral Haparanda Vårdcentral Jokkmokks Vårdcentral Malmens Vårdcentral, Kiruna Pajala Vårdcentral Vittangi Vårdcentral Övertorneå Hälsocentral
SKÅNE SPECIALISTENHET Centralsjukhuset Minnesmottagningen, Kristianstad Minnesmottagningen, Hässleholm Minnesspecialisterna, Lund Skånes universitetssjukhus, SUS, Lund Skånes universitetssjukhus, SUS, Malmö Ystads lasarett, Minnesmottagningen Ängelholms sjukhus, Neuropsykkliniken, Minnesmottagningen PRIMÄRVÅRDSENHET Berga Läkarhus, Helsingborg Brahehälsan Eslöv Brahehälsan Löberöd Båstad Bjäre Läkarpraktik, Båstad Capio Citykliniken, Broby Capio Citykliniken, Båstad Capio Citykliniken Clemensberget, Lund Capio Citykliniken, Helsingborg Capio Citykliniken, Klippan Capio Citykliniken, Kristianstad Capio Citykliniken, Landskrona Capio Citykliniken Limhamn Capio Citykliniken Olympia, Helsingborg Capio Citykliniken Singelgatan, Malmö Capio Citykliniken Ängelholm Capio Göingekliniken, Hässleholm Capio Vårdcentral, Simrishamn Edens Vårdcentral, Malmö Ekeby Vårdcentral, Ekeby Hälsocentralen Ellenbogen, Malmö Hälsocentralen Näsum Hälsocentralen St Hans, Lund Hälsomedicinskt Center, Vårdcentral Hjärup HälsoRingen Vårdcentral, Bromölla Kattens Läkargrupp, Trelleborg Klippans Vårdcentral Kristianstadskliniken Kungsgårdshälsan, Ängelholm Laholmshälsan Läkargruppen i Munka Ljungby Läkarhuset Roslunda AB, Ängelholm Läkarmottagningen i Bjärnum Multi Clinic, Malmö Novakliniken Borrby Novakliniken, Gärsnäs Novakliniken, Rydsgård Novakliniken, Sjöbo Novakliniken, Tomelilla Novakliniken, Veberöd Novakliniken, Ystad Novakliniken Hälsobacken, Ystad Näsets läkargrupp, Skanör Osby Vårdcentral Råå Vårdcentral Solklart Vård Bjuv Solljungahälsan, Örkelljunga
55
Sundets Läkargrupp, Bjärred Svedala, Svedalakliniken Sösdala Vårdcentral Valens Läkargrupp, Trelleborg Vellinge Vårdcentral Victoria Vård & Hälsa, Limhamn Vårdcentralen Anderslöv, Trelleborg Vårdcentralen Arlöv Vårdcentralen Bokskogen, Bara Vårdcentralen Borgmästargården, Malmö Vårdcentralen Brösarp Vårdcentralen Bunkeflo, Bunkeflostrand Vårdcentralen Centrum, Landskrona Vårdcentralen Dalby Vårdcentralen Degeberga Vårdcentralen Delfinen, Höganäs Vårdcentralen Drottninghög, Helsingborg Vårdcentralen Fageräng, Trelleborg Vårdcentralen Fosietorp, Malmö Vårdcentralen Fågelbacken, Malmö Vårdcentralen Förslöv Vårdcentralen Getingen Vårdcentralen Granen, Malmö Vårdcentralen Husensjö, Helsingborg Vårdcentralen Husie, Malmö Vårdcentralen Hörby Vårdcentralen Höör Vårdcentralen Kirseberg, Malmö Vårdcentralen Knislinge Vårdcentralen Kroksbäck, Malmö Vårdcentralen Kärråkra, Eslöv Vårdcentralen Kävlinge Vårdcentralen Laröd, Helsingborg Vårdcentralen Laxen, Ängelholm Vårdcentralen Limhamn Vårdcentralen Lindeborg, Malmö Vårdcentralen Ljungbyhed Vårdcentralen Lomma Vårdcentralen Lundbergsgatan, Malmö Vårdcentralen Lunden, Malmö Vårdcentralen Löddeköpinge Vårdcentralen Måsen, Lund Vårdcentralen Näbbelöv, Lund Vårdcentralen Närlunda, Helsingborg Vårdcentralen Näsby, Kristianstad Vårdcentralen Oxie Vårdcentralen Perstorp Vårdcentralen Planteringen, Helsingborg Vårdcentralen Påarp Vårdcentralen Ramlösa, Helsingborg Vårdcentralen Rosengården, Malmö Vårdcentralen Rydebäck Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Vårdcentralen Sjöbo Vårdcentralen Sjöcrona, Höganäs Vårdcentralen Skurup Vårdcentralen Solbrinken, Hässleholm Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen, Malmö Vårdcentralen Staffanstorp Vårdcentralen Stattena, Helsingborg Vårdcentralen Svalöv Vårdcentralen Södertull, Lund Vårdcentralen Södervärn, Malmö Vårdcentralen Söderåsen, Bjuv Vårdcentralen Södra Sandby Vårdcentralen Tollarp Vårdcentralen Tomelilla Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv Vårdcentralen Törnrosen, Malmö Vårdcentralen Vilan, Kristianstad Vårdcentralen Vinslöv Vårdcentralen Vittsjö Vårdcentralen i Vä, Kristianstad Vårdcentralen Ystad Vårdcentralen Åhus
Vårdcentralen Åparken, Tyringe Vårdcentralen Åstorp Vårdcentralen Örkelljunga Vänhems Vårdcentral, Hässleholm Ödåkra Läkargrupp, Helsingborg Örestadskliniken, Malmö Östermalm Vårdcentral, Kristianstad Östra Läkargruppen, Kristianstad KOMMUN Kirsebergs hemvård, Malmö Trelleborgs kommun Örkelljunga kommun
STOCKHOLMS LÄN SPECIALISTENHET Brommageriatriken Capio Geriatrik Dalen Capio Geriatrik, Nacka Danderydsgeriatriken Löwetgeriatriken Minnesmottagning, Upplands Väsby Geriatriska kliniken, Norrtälje Handengeriatriken Jakobsbergsgeriatriken, Järfälla Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Geriatrik Nynäs Vård AB, Minnesenheten, Nynäshamn Stockholmsgeriatriken Södertälje Geriatriska Öppenvård PRIMÄRVÅRDSENHET Arkadens Läkarmottagning, Märsta Attundahälsan Familjeläkarmottagning, Sollentuna Barkarby Vårdcentral, Järfälla Bergshamra Vårdcentral, Norrtälje Bergshamra Ulriksdals Vårdcentral, Solna Boo Vårdcentral, Saltsjö-Boo Bredängs Vårdcentral, Skärholmen Capio Geriatrik Dalen, Nacka Capio Vårdcentral Bro Capio Vårdcentral Ringen, Stockholm Capio Vårdcentral Farsta Capio Vårdcentral Solna Curera Vårdcentral Hornstull, Stockholm Doktor Team Vårdcentral, Saltsjö-Boo Ekerö Vårdcentral Ektorps Vårdcentral, Nacka Fisksätra Vårdcentral, Saltsjöbaden Fruängens Vårdcentral Kungsängens Vårdcentral Gubbängens Vårdcentral, Enskede Gärdets Vårdcentral, Stockholm Hagalund Frösunda Vårdcentral, Solna Hallstaviks Vårdcentral, Norrtälje Handens Vårdcentral Husläkaren Lugn & Ro, Norrtälje Husläkarna Rimbo/Edsbro, Norrtälje Jakobsbergs Vårdcentral, Järfälla Kvartersakuten Matteus, Stockholm Lundens Husläkarmottagning, Sollentuna Minnesmottagning, primärvårdsuppdrag, Nynäshamn Munsö Husläkarmottagning Norrtälje Norra Vårdcentral Norrtälje Södra Vårdcentral Norrvikens Vårdcentral, Sollentuna Riksby Vårdcentral, Bromma Roslagshälsans husläkarmottagning, Norrtälje Rotebro Vårdcentral, Sollentuna Råsunda Vårdcentral, Solna Sigtuna Läkarhus Saltsjöbadens Vårdcentral Solna Centrum Vårdcentral Sophiahemmets Husläkarmottagning, Stockholm Stenhamra Hälsocentral Stureby Vårdcentral Team Äldredoktorn, Huddinge
56
Tibra Medica Vårdcentral, Kista Tranebergs Vårdcentral, Bromma Turebergs Vårdcentral, Sollentuna Tveta Vårdcentral, Södertälje Täby Vårdcentral Vallentuna Doktorn AB Valsta Vårdcentral, Märsta Vendelsö Vårdcentral, Haninge Vårdcentralen Kronan, Sundbyberg Väddö Vårdcentral, Norrtälje Älvsjö Vårdcentral, Stockholm KOMMUN Norlandia Care, Norrtälje
SÖDERMANLANDS LÄN SPECIALISTENHET Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Mälarsjukhuset Eskilstuna Nyköpings lasarett, Ger Rehab PRIMÄRVÅRDSENHET Achima Care Eskilstuna Vårdcentral Familjedoktorerna, Strängnäs Fröslunda Vårdcentral, Eskilstuna Gnesta Vårdcentral Kyrkbackens Vårdcentral, Strängnäs Malmköpings Vårdcentral Mariefreds Vårdcentral Nävetorps Vårdcentral, Katrineholm Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Trosa Vårdcentral Tunafors Vårdcentral, Eskilstuna Vingåkers Vårdcentral Vårdcentralen Bagaregatan, Nyköping Vårdcentralen Centrum, Flen Vårdcentralen City, Eskilstuna Vårdcentralen Ekensberg, Nyköping Vårdcentralen Flen Vårdcentralen Fristaden, Eskilstuna Vårdcentralen Linden, Katrineholm Vårdcentralen Oxelösund Vårdcentralen Smeden, Eskilstuna Vårdcentralen Stadsfjärden, Nyköping Vårdcentralen Strängnäs Vårdcentralen Torshälla Vårdcentralen Åsidan, Nyköping Vår Vårdcentral, Katrineholm KOMMUN Katrineholms kommun
UPPSALA LÄN SPECIALISTENHET Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala, Geriatrik Äldrepsykiatriska mottagningen, Akademiska sjh, Uppsala PRIMÄRVÅRDSENHET Aleris Barncentrum & Vårdcentral, Uppsala Alunda Vårdcentral Brukshälsan, Söderfors Bålstadoktorn, Bålsta Doktor Wahlunds Läkarmottagning, Enköping Ekeby Hälsocenter Vårdcentral, Uppsala Enköpings Husläkarcentrum och Fjärdhundra Vårdcentral Enköpings Vårdcentral Enköpingshälsan AB Eriksbergs Vårdcentral, Uppsala Familjedoktorn Husläkare, Uppsala Familjeläkarna i Bålsta Flogsta Vårdcentral, Uppsala Fålhagens Vårdcentral, Uppsala Gimo Vårdcentral
Gottsunda Vårdcentral, Uppsala Heby Vårdcentral, Heby Knivsta Läkargrupp Knivsta Vårdcentral Knutby och Länna Vårdcentraler Kungsgärdets Vårdcentral, Uppsala Liljeforstorgets Vårdcentral, Uppsala Luthagsgården Husläkargruppen, Uppsala Nyby Vårdcentral, Uppsala Primärvården Östhammars Vårdcentral Rasbo Vårdcentral, Uppsala Samariterhemmets Vårdcentral, Uppsala Skutskärs Vårdcentral Storvreta Vårdcentral, Storvreta Svartbäckens Vårdcentral, Uppsala Sävja Vårdcentral, Uppsala Tierps Vårdcentral Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Vårdcentralen Centrum, Uppsala Årsta Vårdcentral, Uppsala Öregrunds Vårdcentral Örsundsbro Vårdcentral Österbybruks Vårdcentral Östervåla Vårdcentral
VÄRMLANDS LÄN SPECIALISTENHET Minnesmottagningen, Centralsjukhuset, Karlstad PRIMÄRVÅRDSENHET Filipstads Nya Vårdcentral Kinnekullehälsans Vårdcentral, Arvika Svea Vårdcentral, Säffle Säffle Vårdcentral Töcksforspraktiken Vintergatans Vårdcentral, Kristinehamn Vålbergs Vårdcentral Vårdcentralen Eda, Charlottenberg Vårdcentralen Ekshärad Vårdcentralen Filipstad Vårdcentralen Forshaga Vårdcentralen Gripen, Karlstad Vårdcentralen Grums Vårdcentralen Hagfors Vårdcentralen Herrhagen, Karlstad Vårdcentralen Karlstad Vårdcentralen Kil Vårdcentralen Kristinehamn-Nybble, Kristinehamn Vårdcentralen Likenäs Vårdcentralen Molkom Vårdcentralen Munkfors Vårdcentralen Rud, Karlstad Vårdcentralen Skoghall/Lövnäs Vårdcentralen Skåre, Karlstad Vårdcentralen Storfors Vårdcentralen Sunne Vårdcentralen Torsby Vårdcentralen Verkstaden, Arvika Vårdcentralen Västerstrand, Karlstad Vårdcentralen Årjäng Vårdcentralen Åttkanten, Karlstad KOMMUN Torsby kommun
57
VÄSTERBOTTENS LÄN SPECIALISTENHET Skellefteå lasarett, Geriatrik Norrlands universitetssjukhus NUS, Geriatriskt Centrum, Umeå PRIMÄRVÅRDSENHET Anderstorp Hälsocentral, Skellefteå Backens Hälsocentral, Umeå Bjurholms Hälsocentral Bolidens Hälsocentral Bureå Vårdcentral Burträsk Hälsocentral Byske Hälsocentral Citymottagningen, Umeå Dorotea sjukstuga Dragonens Hälsocentral, Umeå Erikslid Hälsocentral, Skellefteå Ersboda Hälsocentral, Umeå Heimdall Hälsocentral, Skellefteå Holmsunds Vårdcentral, Umeå Husläkarna Hälsocentral i Umeå Hälsomottagningen, Jörn Hörnefors Hälsocentral Kåge/Morö Backe Hälsocentral, Skellefteå Lövånger Vårdcentral Robertsfors Hälsocentral Skelleftehamn Hälsocentral, Ursviken Sorsele sjukstuga Tegs Hälsocentral, Umeå Malå sjukstuga Nordmaling Hälsocentral Vilhelmina sjukstuga Ålidhems Hälsocentral, Umeå Åsele sjukstuga
KOMMUN Örnsköldsviks kommun
VÄSTMANLANDS LÄN SPECIALISTENHET Centrallasarettet, Geriatrik, Västerås
KOMMUN Bjurholms kommun Malå kommun hemsjukvård
PRIMÄRVÅRDSENHET Achima Care Köpings Vårdcentral Achima Care Sala Vårdcentral Bäckby Familjeläkarmottagning, Västerås Capio Vårdcentral, Västerås Capio Vårdcentral Vallby, Västerås Citypraktiken, Västerås Familjeläkarmottagningen Kolsva Familjeläkarmottagningen, Norberg Familjeläkarmottagningen, Skinnskatteberg Familjeläkarna Byjorden, Köping Familjeläkarna Hemdal, Västerås Familjeläkarna Önsta-Gryta, Västerås Grindberga Familjeläkarenhet, Arboga Hallstahammar Husläkarmottagning Herrgärdet Familjeläkarmottagnig, Västerås Kolbäcks Familjeläkarmottagning Kungsörs Vårdcentral Läkargruppen, Västerås Mitt Hjärta Bergslagssjukhuset, Fagersta Odensvi Familjeläkarmottagning, Västerås Oxbackens Vårdcentral, Västerås Prima Familjeläkarmottagning, Västerås Servicehälsans Familjeläkare AB, Västerås Ullvi Tuna Familjeläkarmottagning, Köping Viksäng-Irsta Familjeläkarmottagning, Västerås Virsbodoktorn Väsby Vårdcentral, Sala Åbågens Vårdcentral, Arboga Ängsgårdens Vårdcentral, Surahammar
VÄSTERNORRLANDS LÄN
VÄSTRA GÖTALAND
SPECIALISTENHET Länssjukhuset medicin divisionen, Sundsvall Örnsköldsviks sjukhus, Geriatrik
SPECIALISTENHET Geriatrik och rehabiliteringskliniken Kungälv Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Neuropsykiatriska klin, Mölndal Skaraborg sjukhus, neuropsykiatrisk klinik, Falköping Uddevalla sjukhus, Minnesmottagningen
PRIMÄRVÅRDSENHET Alnö Vårdcentral Fränsta Vårdcentral Gillebergets Hälsocentral, Sundsvall Granlo Vårdcentral, Sundsvall HumanResurs Hälsocentral, Örnsköldsvik Lidens Vårdcentral Matfors Vårdcentral, Sundsvall Njurunda Vårdcentral, Kvissleby Nylands Vårdcentral Sidsjö Vårdcentral, Sundsvall Sollefteå Hälsocentral Sundsvalls Vårdcentral Timrå Vårdcentral Vårdcentralen Ankaret, Örnsköldsvik Vårdcentralen Bjästa Vårdcentralen Bredbyn Vårdcentralen Centrum, Sundsvall Vårdcentralen Domsjö Vårdcentralen Husum/Trehörningssjö, Husum Vårdcentralen Höga Kusten, Ullånger Vårdcentralen Johannesberg, Härnösand Vårdcentralen Kramfors Vårdcentralen Nacksta, Sundsvall Vårdcentralen Själevad Vårdcentralen Södra Sundet, Härnösand Ånge Vårdcentral Öbacka Vårdcentral, Härnösand
PRIMÄRVÅRDSENHET Achima Care Trollhättans Vårdcentral Adina Hälsans Vårdcentral Nol Allékliniken Sleipner, Borås Allemanshälsans Vårdcentral, Västra Frölunda Allemanshälsans Vårdcentral Jungfruplatsen, Mölndal Allemanshälsans Vårdcentral Lunden, Skövde Allemanshälsans Vårdcentral och BVC Landala Almö Läkarhus, Myggenäs Angereds Läkarhus Backa Läkarhus, Göteborg Backa Läkarhusgruppen, Stenungsund Backa Vårdcentral, Hisings Backa Balderkliniken AB, Åmål Bergsjön Vårdcentral och BVC, Göteborg Billingens Vårdcentral, Skövde Björkekärr Vårdcentral, Göteborg Boda Vårdcentral, Borås Bohuspraktiken, Bohus Bollebygds Vårdcentral Bräcke Diakoni, Vårdcentral Centrum, Alingsås Brämaregårdens Vårdcentral, Göteborg Brämhults Vårdcentral Capio Mölndals Vårdcentral Capio Vårdcentral Axess, Göteborg Capio Vårdcentral Hovås/Billdal, Hovås Capio Vårdcentral Lundby, Göteborg
58
Capio Vårdcentral Mölndal Capio Vårdcentral Sävedalen Capio Vårdcentral Gårda, Göteborg Capio Vårdcentral Grästorp Capio Vårdcentral Orust, Henån Centralhälsan, Falköping Centrumpraktiken, Kungälv Dalabergs Vårdcentral, Uddevalla Dalsjöfors Vårdcentral Din Klinik, Göteborg Ekenhälsan, Kållered Ekmanska Vårdcentral, Göteborg Familjehälsans Vårdcentral, Göteborg Floby Vårdcentral Fredriksdals Läkarhus, Göteborg Fristad Vårdcentral Fritsla Vårdcentral Färgelanda Vårdcentral Guldvingens Vårdcentral, Lidköping Herkules Vårdcentral, Borås Herrestads Vårdcentral, Uddevalla Hindås Vårdcentral Hjo Vårdcentral Hovås Askim familjeläkare & BVC, Askim Hälsans Hus, Landvetter Hälsobrunnens Vårdcentral, Ulricehamn Hälsocentralen i Hjo AB Hönö Vårdcentral Johannesvården Vårdcentral & BVC, Västra Frölunda Järnhälsan, Göteborg Kinna Vårdcentral Kinnekullehälsan Vårdcentral City Kinnekullehälsan Vårdcentral Götene Kinnekullehälsan Vårdcentral Mariestad Kortedala Vårdcentral och BVC, Göteborg Kungshöjds Vårdcentral, Göteborg Kungsportsläkarna, Göteborg Kungsstens Vårdcentral, Göteborg Kvarterskliniken Husaren, Göteborg Kvarterskliniken Lorensberg, Göteborg Kvarterskliniken Tanum, Tanumshede Lilla Edets Vårdcentral Lysekils Läkarhus Läkargruppen Mölndalsbro, Mölndal Lärjedalens Vårdcentral, Angered Maria Alberts Vårdcentral, Trollhättan Mariestads Vårdcentral Medpro Clinic Brålanda Vårdcentral Medpro Clinic Torpa Vårdcentral, Vänersborg Nordmanna Vårdcentral, Kungälv Nossebro Vårdcentral Nya Vårdcentralen Kortedala Torg, Göteborg Närhälsan Frölunda Vårdcentral, Västra Frölunda Närhälsan Horred Vårdcentral Närhälsan Högsbo Vårdcentral, Göteborg Närhälsan Källstorp, Trollhättan Närhälsan Mellerud Vårdcentral Närhälsan Sylte Vårdcentral, Trollhättan Närhälsan Södra Ryd, Skövde Närhälsan Älvängens Vårdcentral, Älvängen Nödinge Vårdcentral Olskrokens Vårdcentral, Göteborg Partielle & Furulunds Vårdcentral, Partille Plus 7 Vårdcentral, Citysjukhuset +7, Göteborg Primapraktiken, Trollhättan Rävlanda Vårdcentral Selmas Läkarhus, Hisings Backa Skagerns Vård och Hälsoenhet, Gullspång Skara Vårdcentral Skogslyckans Vårdcentral, Uddevalla Sotenäs Vårdcentral, Hunnebostrand Stavre Vårdcentral, Trollhättan Strömstad Läkarhus Styrsö Vårdcentral Sätila Vårdcentral
Sävedalenhälsan Sävelången Familjeläkare och BVC, Alingsås Södra Torget Vårdcentral, Borås Tidaholms Vårdcentral Tidans Vårdcentral Torslanda Läkarhus Trandareds Vårdcentral, Borås Tuve Vårdcentral, Göteborg Uddevalla Vårdcentral Vara/Kvänum Vårdcentral, Vara Viskafors Vårdcentral Vårdcentralen Angered Vårdcentralen Askim Vårdcentralen Bengtsfors Vårdcentralen Biskopsgården, Göteborg Vårdcentralen Bjurslätt, Göteborg Vårdcentralen Bohuslinden, Strömstad Vårdcentralen Brastad Vårdcentralen Bäckefors Vårdcentralen Carlanderska, Göteborg Vårdcentralen Dagson, Uddevalla Vårdcentralen Dalum Vårdcentralen Edsgärdet, Ed Vårdcentralen Eriksberg, Göteborg Vårdcentralen Fjällbacka Vårdcentralen Floda Vårdcentralen Gamlestadstorget, Göteborg Vårdcentralen Gibraltargatan, Göteborg Vårdcentralen Gråbo Vårdcentralen Gullspång/Hova, Gullspång Vårdcentralen Götene Vårdcentralen Heimdal, Borås Vårdcentralen Hentorp, Skövde Vårdcentralen Herrljunga Vårdcentralen Hunnebostrand/Vårdcentralen Kungshamn Vårdcentralen Karlsborg Vårdcentralen Krokslätt, Mölndal Vårdcentralen Kurhälsan, Falköping Vårdcentralen Kusten, Ytterby Vårdcentralen Kyrkbyn, Göteborg Vårdcentralen Kärra, Hisings-Kärra Vårdcentralen Landvetter Vårdcentralen Lerum Vårdcentralen Lindome Vårdcentralen Ljungskile Vårdcentralen Lysekil Vårdcentralen Läkarhuset PTJ AB, Göteborg Vårdcentralen Lövgärdet, Angered Vårdcentralen Majorna, Göteborg Vårdcentralen Masthugget, Göteborg Vårdcentralen Munkedal Vårdcentralen Mölnlycke Vårdcentralen Mösseberg, Falköping Vårdcentralen Nordstan, Vänersborg Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Vårdcentralen Oden, Falköping Vårdcentralen Opaltorget, Västra Frölunda Vårdcentralen Sandared Vårdcentralen Silentzvägen, Uddevalla Vårdcentralen Sjöbo, Borås Vårdcentralen Skene Vårdcentralen Solgärde, Kungälv Vårdcentralen Sollebrunn Vårdcentralen Stenstorp Vårdcentralen Stenungsund Vårdcentralen Stora Höga Vårdcentralen Svenljunga Vårdcentralen Sörhaga, Alingsås Vårdcentralen Tanumshede Vårdcentralen Tibro Vårdcentralen Tjörn, Kållerkärr Vårdcentralen Torpavallen, Göteborg Vårdcentralen Torslanda Vårdcentralen Tranemo Vårdcentralen Töreboda
59
Vårdcentralen Ulricehamn Vårdcentralen Vilan, Skara Vårdcentralen Vänerparken, Vänersborg Vårdcentralen Åmål Vårdcentralen Ängabo, Alingsås Vårdcentralen Öckerö Vårgårda Vårdcentral Västerledens Vårdcentral, Västra Frölunda Wästerläkarna, Västra Frölunda Åby Vårdcentral, Mölndal Ågårdsskogen Vårdcentral, Lidköping KOMMUN Dals-Eds kommun Strömstad kommun Töreboda kommun
ÖREBRO LÄN SPECIALISTENHET Karlskoga lasarett, kliniken för medicin och geriatrik Lindesbergs lasarett, kliniken för medicin och geriatrik Universitetssjukhus, Geriatrik, Örebro Ängens minnesmottagning, Örebro PRIMÄRVÅRDSENHET Adolfsbergs Vårdcentral, Örebro Askersunds Vårdcentral Baggängens Vårdcentral, Karlskoga Brickebackens Vårdcentral, Örebro Brickegårdens Vårdcentral, Karlskoga Bägaren Lindesbergs Vårdcentral Capio Haga Vårdcentral, Örebro Capio Vårdcentral Lekeberg, Fjugesta Freja Vårdcentral, Fellingsbro och Frövi Frövi Vårdcentral Hallsbergs Vårdcentral Hällefors Vårdcentral Karla Vårdcentral, Örebro Karolina Vårdcentral, Karlskoga Kopparbergs Vårdcentral Kumla Vårdcentral Laxå Vårdcentral Lillåns Vårdcentral, Örebro Mikaeli Vårdcentral, Örebro Nora Vårdcentral, Örebro Odensbackens Vårdcentral Olaus Petri Vårdcentral, Örebro Pilgårdens Vårdcentral, Degerfors Pålsboda Vårdcentral AB Skebäcks Vårdcentral, Örebro Storå Vårdcentral Tybble Vårdcentral, Örebro Varberga Vårdcentral, Örebro Vivalla Vårdcentral, Örebro
KOMMUN Nordlandia Care, Sirishof och Skäpplandagården, Örebro
ÖSTERGÖTLANDS LÄN SPECIALISTENHET Linköpings Universitetssjukhus, Geriatrik Motala lasarett, medicinkliniken NVS Närsjukvården, Finspång Vrinnevisjukhuset Geriatrik, Norrköping PRIMÄRVÅRDSENHET Aleris Vårdcentral Kneippen, Norrköping Aleris Vårdcentral Vilbergen, Norrköping Aleris Vårdcentral Österkull, Norrköping Boxholms Vårdcentral Capio Vårdcentral Berga, Linköping Cityhälsan Norr, Norrköping Ekholmens Vårdcentral, Linköping Geria Vårdcentral, Söderköping Johannelunds Vårdcentral, Linköping Kolmårdens Vårdcentral Kärna Vårdcentral, Linköping Ljungsbro Vårdcentral Mjölby Vårdcentral Nygatans Vårdcentral, Linköping Primärvården Finspång Ryds Vårdcentral, Linköping Tannefors Vårdcentral, Linköping Trädgårdstorgets Vårdcentral, Linköping Valla Vårdcentral, Linköping Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Brinken, Motala Vårdcentralen Cityhälsan Centrum, Norrköping Vårdcentralen Cityhälsan Söder, Norrköping Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Linghem, Linköping Vårdcentralen Lyckorna, Motala Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Marieberg, Motala Vårdcentralen Medicinskt Centrum, Norrköping Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Söderköping Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Ödeshög Vårdcentralen Österbymo KOMMUN Boxholms kommun Finspångs kommun Mjölby kommun Motala kommun Ödeshögs kommun
60
Styrgruppens medlemmar 2014 Maria Eriksdotter Nicklas Granqvist tom sept -14 Anne Hallbäck tom okt-14 Kerstin Kåwe Lena Kilander Ulla-Britt Mattsson Peter Nordström Katarina Nägga Mariann Strömberg fr nov-14 Helle Wijk Anders Wimo Bengt Winblad
överläkare/professor, Geriatriska kliniken, Karolinska, Huddinge, Registerhållare överläkare, Närsjukvården i Västra Östergötland, Motala leg sjuksköterska, MAS, Norrtälje kommun, Norrtälje leg arbetsterapeut, Medicin kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad överläkare/docent, Geriatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala överläkare, Neuropsykiatriska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg, överläkare/professor, Geriatriska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå överläkare/med dr, Neuropsykiatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö leg sjuksköterska/MAS, Vadstena och Ödeshögs kommun leg sjuksköterska/docent, Sahlgrenska Akademin, Göteborg distriktsläkare/professor, Bergsjö hälsocentral, Bergsjö professor, Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
Adjungerade: Ann-Katrin Edlund
leg sjuksköterska, Geriatriska kliniken, Karolinska, Huddinge, Landskoordinator
SveDems Kansli Ann-Katrin Edlund Karin Westling
Landskoordinator Administratör
Regionala koordinatorer under år 2014 Bodil Persson Susanne Sjöberg tom april 2014 Trine Johansson Carina Stenmark Anne Sjöblom Emma Timerdal åter från april 2014 Ann-Marie Westerlund Ann-Katrin Edlund
Ansvarat för implementering i Skåne, Blekinge, Halland Kronoberg, Jönköping, Östergötland, Kalmar Västra Götaland Värmland, Dalarna Stockholm, Uppsala, Örebro, Västmanland, Gotland, Gävleborg Kronoberg, Jönköping, Östergötland, Kalmar Jämtland, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten Södermanland
61
Appendix: Artiklar baserade på SveDem data: 1.
Eriksdotter-Jonhagen M, Edlund A-K, Eriksson S, Granqvist N, Kilander L, Mattsson UB, Nelvig A, Nägga K, Wimo A, Winblad B. Diagnostik av demenssjukdom hos äldre är inte onödig. Läkartidningen 106:3357, 2009
2.
Edlund A-K, Religa D, Eriksdotter-Jönhagen M. SveDem - Svenska Demensregistret, Best Practice 18-13, 2010.
3.
Eriksdotter-Jönhagen M, Edlund AK. Svenska Demensregistret - SveDem ett bra verktyg att följa upp utredning, vård och behandling av patienter med demenssjukdom. Alzheimertidningen 4:4-5, 2011.
4.
Edlund A-K, Granvik E, Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med Demenssjukdom, Tidningen Äldre i centrum, nr 1, 2012
5.
Faxén Irving G, Edlund AK, Wallman K, Göranzon H, Eriksdotter ME, D Religa. Body mass index vid demensdiagnos - data från Svenska Demensregistret (SveDem), Svensk Geriatrik 4:18–21, 2012
6.
Religa D, Spångberg K, Wimo A, Edlund A-K, Winblad B, Eriksdotter-Jönhagen M. Dementia diagnosis differs in men and women and depends on age and dementia severity. Data from SveDem, the Swedish Dementia Quality Registry. Ger Cogn Disord 33:90-95, 2012.
7.
Fereshtehnejad SM, Religa D, Westman E, Aarsland D, Lökk, J, Eriksdotter M. Comparison of dementia with Lewy Bodies with Parkinson’s disease dementia in the Swedish Dementia Quality Registry (SveDem). Neuropsych Dis Treatm J. 9:927-935, 2013.
8.
Johnell C, Religa D, Eriksdotter M. Dementia disorders and drug therapy: a nationwide study of over 7000 patients-data from SveDem. Ger Dem Cogn Disord 35:239–248, 2013.
9.
Nordström P, Religa D, Wimo A, Winblad B, Eriksdotter M. The use of cholinesterase inhibitors and the risk of myocardial infarction: a nationwide cohort study in subjects with Alzheimer’s disease. Eur Heart J. 34:2585-91, 2013
10. Nordström P, Eriksdotter M. Response till comment by Largo et al. EuJ, June 17, 2013 11. Nägga K, Minthon L, Eriksdotter M. Den moderna demensvården. Läkartidningen. 110:1996–1999, 2013. 12. Wimo A, Religa D, Spångberg K, Edlund A-K, Winblad B, Eriksdotter M. Costs of diagnosing dementia in Sweden -Results from SveDem, the Swedish Dementia Registry. In Ger Psych. 28:1039-44, 2013. 13. Čermáková P, Fereshtehnejad SM, Johnell K, Winblad B, Eriksdotter M, Religa D. Cardiovascular medication burden in dementia disorders: A nationwide study of 19 743 dementia patients in the Swedish Dementia Registry. Alz Res & Ther, 6:34- 2014. 14. Eriksson H, Fereshtehnejad SM, Falahati F, Farahmand B, Religa D, Eriksdotter M. Differences in routine clinical practice in early and late onset Alzheimer’s disease: Data from the Swedish Dementia Registry (SveDem). JAD, 41:411-119, 2014. 15. Fereshtehnejad SM, Damangir S, Cermakova P, Aarsland D, Eriksdotter M, Religa D. Comorbidity Profile in Dementia with Lewy Bodies versus Alzheimer’s Disease: A linkage study between the Swedish dementia registry and the Swedish National Patient Registry. Alz res & Ther 6:65, 2014. 16. Fereshtehnejad SM, Johnell K, Eriksdotter M. Anti-dementia drugs and co-medication among Alzheimer patients in clinical practice: data from the Swedish Dementia Quality Registry (SveDem). Drugs and aging. 31:215-24, 2014. 17. García-Ptacek S, Faxén-Irving G, Cermáková P, Eriksdotter M, Religa D Body mass index in dementia Eur J Clin Nutr, 68:1204-9, 2014. 18. García-Ptacek S, Farahmand B, Kåreholt I, Cuadrado ML, Eriksdotter M. Mortality risk after dementia diagnosis by dementia type and underlying factors: a cohort of 15209 patients based on the Swedish Dementia Registry. JAD, 41: 467-477, 2014.
62
19. Garcia-Ptacek S, Kareholt I, Farahmand B, Cuadrado ML, Religa D, Eriksdotter M. Body-mass index and mortality in incident dementia:a cohort study on 11,398 patients from SveDem, the Swedish Dementia Registry. J Am Med Dir Ass 15: 447-, 2014. 20. Nilsson C, Landqvist Waldö M, Nilsson K, Santillo A, Vestberg S. Age-related incidence and family histosry in frontotemporal dementia: data from the Swedish Dementia Registry. PLoS One;9(4):e94901, 2014. 21. Skillbäck T, Farahmand B, Bartlett JW, Rosén C, Mattsson N, Nägga K, PhD, Kilander L, Religa D, Wimo A, Winblad B, Rosengren L, Schott JM, Blennow K, Eriksdotter M, Zetterberg H. CSF neurofilament light differs in neurodegenerative diseases and predicts severity and survival. Neurology 83:1945-53, 2014. 22. Garcia-Ptacek S, Kåreholt I, Farahmand B, Cuadrado ML, Religa D, Eriksdotter M. Dementia and Obesity Paradox: Reply to the Letter by Dr Moga et al. J Am Med Dir Assoc 16:79-81, 2015
63
