SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013
Styrgruppen för SveDem Bahman Farahmand, epidemiolog/statistiker Registercentrum, UCR
Förkortningar Term
Definition
SveDem SP PV SÄBO BPSD N BMI
Svenska Demensregistret Specialistenheter Primärvårdsenheter Särskilt boende Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens Antal Body Mass Index (kg/m2)
Demensdiagnoser EOAD LOAD MIX VAS LBD FTD PAR UNS OTH
Alzheimers sjukdom, tidig debut Alzheimers sjukdom, sen debut Mix demens (Alzheimers- vaskulär) Vaskulär demens (inkl subkortikal) Lewy body demens Frontallobsdemens Parkinsons sjukdom med demens Demens UNS Övrig demenssjukdom
Undersökningar MMSE-SR/MMT CT MR LP EEG Blodkemi
Minimental test Datortomografi av hjärnan Magnetresonanstomografi av hjärnan Lumbalpunktion Elektroencefalografi Kalcium och TSH samt homosystein eller B12 och folat
Utredning Basal demensutredning Utvidgad demensutredning
I SveDem MMSE-SR/MMT, klocktest, blodkemi och CT/MR Kompletterande utredning främst på Specialistklinik
2
Innehållsförteckning Förord .................................................................................................................................................... 4 Sammanfattning ..................................................................................................................................... 5 Verksamhetsåret 2013 ........................................................................................................................... 6 Kvalitetsindikatorer .............................................................................................................................. 6 Volym ................................................................................................................................................... 19 Monitorering .......................................................................................................................................... 20 Flöden - väntetider ................................................................................................................................. 21 Populationen i SveDem ......................................................................................................................... 22 Undersökningar i en demensutredning .................................................................................................. 24 Diagnoser............................................................................................................................................... 30 Läkemedelsbehandling .......................................................................................................................... 34 Initiativ till stödinsatser ......................................................................................................................... 39 Uppföljning ........................................................................................................................................... 41 Läkemedelsbehandling vid uppföljning ................................................................................................ 42 Stödinsatser vid uppföljning .................................................................................................................. 45 Jämförelse mellan specialist- och primärvård ....................................................................................... 46 Mortalitet ............................................................................................................................................... 48 Referenser .............................................................................................................................................. 50 Deltagande enheter ................................................................................................................................ 52 Styrgruppen, SveDems kansli, Regionala koordinatorer ...................................................................... 59 Appendix ............................................................................................................................................... 60
3
SveDem - det nationella kvalitetsregistret som bidrar till att förbättra demensvården i hela Sverige
Förord
Svenska Demensregistret, SveDem, det nationella kvalitetsregistret, går nu från klarhet till klarhet. SveDem är fortfarande ett av få kvalitetsregister som följer patienter genom hela vårdkedjan med patienter både i specialistvård, primärvård och i särskilt boende. Med sina över 44 000 patienter sedan starten och 28000 uppföljningar med patienter både från specialistkliniker och primärvårdsenheter kan SveDem verkligen bidra till en bättre demensvård genom att utgöra ett strukturerat verktyg för utvärdering av utredning, behandling och uppföljning av personer med demenssjukdom. SveDem hade dock aldrig blivit så framgångsrikt utan sina hängivna medarbetare ute i landet.
Vi vill tacka alla som arbetar så hårt med att grundregistrera och följa upp personer med demenssjukdom på SveDems alla enheter. Vi vill också tacka SveDems regionala koordinatorer som har gjort en fantastisk insats i arbetet med spridningen av SveDem, särskilt i primärvården. Slutligen vill vi tacka alla patienter som medverkar i SveDem! I årsrapporten för 2013 finns mycket information att hämta om diagnostik, vård och behandling av patienter med demenssjukdom. SveDems styrgrupp hoppas Du kommer finna den intressant och ge Dig inspiration och tankar om hur demensvården kan förbättras på just din enhet.
Stockholm 2014-09-18
För Styrgruppen genom Maria Eriksdotter
Registerhållare, SveDem
4
SveDem - det nationella kvalitetsregistret som bidrar till att förbättra demensvården i hela Sverige
Sammanfattning Med hjälp av data från SveDem vet vi att majoriteten av dem som får en demensdiagnos i Sverige idag är mellan 75-84 år gamla, bor i eget boende och är i en tidig fas av sjukdomen. SveDem har under 2013 fått medel från Socialdepartementets satsning på ”De mest sjuka äldre” och fokuserat på insatser för primärvården.
Antalet anslutna vårdcentraler har också ökat från 82 (år 2011) till 832 under 2013! SveDem är numera världens största demenskvalitetsregister med information som bidrar till utvärdering av demensvården i Sverige. Flera förbättringar har glädjande nog kunnat påvisas under 2013 varav några räknas upp nedan:
andelen demensutredningar av god kvalitet i primärvården har ökat från 46 % till 58 % andelen personer som behandlas med olämpliga läkemedel när de får sin demensdiagnos sjunker andelen som får en ospecificerad demensdiagnos (demens UNS) i primärvården minskar andelen ”vet ej”- svar i grundregistreringarna har minskat från 20 % till 10 %
Den skattade täckningsgraden i hela Sverige för SveDem under 2013 var 31 %, vilket är oförändrat jämfört med 2012. Vi är stolta över siffran men självklart bör täckningsgraden öka. Dock måste siffror om täckningsgrad tolkas med stor försiktighet. Det finns inget nationellt register över antalet personer som insjuknar i demenssjukdom varje år (incidens). Incidensuppgifterna bygger på epidemiologiska data om den skattade andelen personer som i olika åldersklasser insjuknar i demenssjukdom som sedan tillämpas på demografiska data i motsvarande åldersklasser. De senaste åren har det publicerats ett flertal epidemiologiska studier som tyder på att både förekomst och nyinsjuknande i demenssjukdom i olika åldersklasser åtminstone i
höginkomstländer minskar, vilket kan medföra att den skattade täckningsgraden är underskattad. Vården av patienter med demenssjukdomar och samtidiga andra sjukdomar har också börjat studeras genom att koppla ihop SveDem med andra nationella register och kvalitetsregister. Vi ser också ett ökande intresset från utlandet för SveDem. SveDem finns på specialistenheter och primärvårdsenheter. Mindre känt är att SveDem också har utvecklat en särskild SÄBO modul för att utvärdera demensvården i särskilda boenden. Det blir nästa utmaning och satsning för SveDem!
5
Årsrapporten 2013 (2013-01-01 – 2013-12-31) Som tidigare år är majoriteten av patienterna från specialistklinikerna med en täckningsgrad på 95 %. De senaste åren har en stark ökning av anslutningen av primärvårdsenheter skett, där nu (2013-12-31) 70,5 % primärvårdsenheter är anslutna. Kunskap om SveDem sprids kontinuerligt på en mängd internationella, nationella, regionala och lokala möten där föreläsningar, postrar och
utställarmaterial om SveDem har presenterats. Sex vetenskapliga artiklar på SveDemdata har publicerats under året (se appendix). Intresset för SveDemartiklar internationellt är stort och vi har besvarat brev till editors (se appendix). SveDemdata har samkörts med andra nationella register, vilket har lett till viktiga fynd som presenterats i tidskrifter med stor internationell spridning såsom European Heart Journal.
Kvalitetsindikatorer SveDem utgör datakälla till sju kvalitetsindikatorer för de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen 2010). Dessa kan när som helst tas fram online för varje enhet och jämföras med tidigare år och med regionens/rikets resultat i online rapporten.
Resultatet för de övergripande och specifika kvalitetsindikatorerna presenteras i årsrapporten enbart där det finns minst 15 patienter från respektive län, enhet, eller andra indelningar av vikt.
6
Kvalitetsindikator 1 Andel personer med demenssjukdom som fått demensdiagnos senaste året Från befolkningsdata beräknas ca 24 000 personer insjukna i demenssjukdom årligen (Socialdepartementet 2010). Det finns inga data som visar hur många av dessa som utreds. Klart är dock att alla inte utreds. Det finns också vissa grupper av patienter såsom mycket gamla multisjuka och sköra patienter, hos vilka en demensutredning troligen inte ger någon ytterligare behandlings- och/eller omvårdnadsvinst. Siffrorna som avser SveDems täckningsgrad (definieras som antalet nyregistrerade i SveDem dividerat med det förväntade antalet nyinsjuknade i demenssjukdom nationellt och i olika regioner) måste ses som grova skattningar och inte som exakta uppgifter. Det finns inget nationellt register (eller regionala sådana) över antalet personer som nyinsjuknar i demenssjukdom varje år (incidens). De som registreras i SveDem är nydiagnostiserade fall men är därför inte nödvändigtvis nyinsjuknade. Incidensen i befolkningen (nämnaren i täckningsgraden) bygger på epidemiologiska data om den skattade andelen personer som i olika åldersklasser insjuknar i demenssjukdom som sedan tillämpas på demografiska data i motsvarande åldersklasser nationellt och regionalt. Det finns en variation i den vetenskapliga litteraturen kring incidens av demenssjukdomar och de data som SveDem använder bygger på en sammanfattande bedömning i SBU:s demensrapport från 2008, men variationsvidden gör att det bara därför finns en spridning (både uppåt och nedåt). Dessutom har det de senaste åren publicerats ett flertal epidemiologiska studier som tyder på att både förekomst och nyinsjuknande i demenssjukdom i olika åldersklasser, åtminstone i höginkomstländer minskar, vilket kan medföra att den skattade täckningsgraden är underskattad (då incidensen kan vara lägre). Vidare antas det att de incidensdata som används är likartade i landet.
Eftersom resultaten från de epidemiologiska studierna tyder på att både riskfaktorer och skyddande faktorer för demenssjukdom är kopplat till riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och livsstil och dessa faktorer är ojämnt fördelade i landet kan detta medföra att de skattade regionala incidensdata som används kan vara osäkra. Det vetenskapliga läget inom epidemiologin är således inne i en osäker (men mycket intressant och spännande) period och därför måste också uppgifterna om täckningsgrad tolkas med stor försiktighet. Trots dessa brister och risker för felskattning kan vi göra jämförelse över tid och mellan regioner eftersom metoden som används är densamma. Under 2013 har 7505 patienter med en nydiagnosticerad demensdiagnos registrerats i SveDem. Om en incidens på 24000 personer används, trots dess brister (se ovan) uppgår det till en täckningsgrad på 31 %, vilket är oförändrat jämfört med 2012 (30 %). Av Figur 1 framgår att Kalmar, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västmanland och Västerbottens län under 2013 har nått en god täckningsgrad beräknad på förväntad incidens, ungefär 40 %. Fortfarande är täckningsgraden i Norrbotten låg, eftersom landstinget där ännu inte fått igång arbetet med att integrera sitt journalsystem med SveDem. SveDem nu är förberett för att ta emot data. Vidare är täckningsgraden i Jämtlands län och Dalarna låg. Arbetet med SveDem har kommit igång i Dalarna men går långsamt i Jämtland. Jämtland har en sjukvårdsorganisation som ej passar SveDem, landstinget där saknar helt geriatrik och minnesmottagningar. Patienter med demensproblematik i Jämtland förväntas utredas via vårdcentraler och psykiatrin.
7
Under 2013 registrerades 7505 patienter, varav 47,2 % (3540) från specialistenheterna och 52,8 % (3965) från primärvården. Från kommunala enheter har endast ett fåtal patienter registrerats under 2013. Även under detta år har antalet anslutna primärvårdsenheter ökat från 659 enheter i slutet av 2012, till 832 enheter sista december 2013, en ökning med 26 %. SveDem har under året erhållit medel från statens satsning på de mest sjuka äldre, där fokus och medel för SveDems del erhållits för anslutning i primärvården. Stimulansersättningen från staten till primärvården som del i satsningen på de mest sjuka äldre har bidragit till SveDems framgångsrika arbete med implementering av SveDem i primärvården.
Satsningen på de mest sjuka äldre har dock inte medfört extra medel för implementering i kommunerna. Kommunala enheter har dock börjat ansluta sig om än i långsam takt. I slutet av 2012 var 120 enheter från 15 kommuner anslutna, vilket under 2013 ökade till 208 enheter från 19 kommuner. I SveDem finns en särskild SÄBO modul med fokus på omvårdnadsindikatorer varav flera utgör omvårdnadsindikatorer redovisade i Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010). Registreringen i SÄBO är fortfarande blygsam eftersom stimulansmedel från staten ej givits, till skillnad mot andra kvalitetsregister som verkar i kommunen, där stimulansersättning för registreringar i dessa register givits.
Figur 1. Andel demensdiagnoser i SveDem av förväntad incidens per patientens hemlän år 2013.
8
Kvalitetsindikator 2 Andel personer med demenssjukdom som genomgått basal demensutredning En basal demensutredning enligt de nationella riktlinjerna (2010) innebär att sjukhistoria från patient och närstående, läkarundersökning, kognitiv bedömning med minimental test (MMSESR/MMT) och klocktest, blodkemi, datortomografiundersökning (CT) eller magnetröntgen (MR) av hjärnan samt strukturerad funktionsbedömning skall genomföras på en person med misstänkt demenssjukdom.
Under 2013 genomgick 89,2 % av patienterna vid specialistenheter och 58,1 % vid primärvårdsenheter i SveDem en fullständig basal demensutredning, Figur 2. Specialistenheterna når nästan SveDems mål på 90 % och primärvården har ökat sin andel med nästan 12 % till 58 %, Tabell 1. Primärvården har en bit kvar till målet men är på rätt väg. Användningen av klocktest har ökat från 64 % till 85 % vilket är fantastiskt medan radiologisk undersökning av hjärnan ligger kvar på ca 74 %.
Tabell 1. Undersökningar som ingår i basal demensutredning, genomförda vid specialist och primärvårdsenheter under 2013.
Specialistenhet
Primärvårdsenhet
Undersökningar
Antal
%
Antal
%
MMSE-SR/MMT
3540
95,8
3965
91,4
Klocktest
3502
90,7
3791
85,0
Blodprover
3513
96,6
3771
93,7
CT eller MR
3534
97,5
2818
73,6
Primärvården i Stockholm har lägst andel med patienter som genomgår basal utredning i primärvården av alla län, Figur 2. Möjligen kan det
reflektera att personerna som behöver utredas i stället remitteras till de många minnesmottagningar som finns i Stockholm.
9
Figur 2. Andel patienter som genomgått basal utredning d.v.s. MMSE-SR/MMT, klocktest, blodkemi och CT eller MR, till grund för diagnos per patientens hemlän under år 2013. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
10
Kvalitetsindikator 3 Andel personer med Alzheimers sjukdom, som behandlas med demensläkemedel I de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom anges att personer med Alzheimers sjukdom (AD) bör erbjudas behandling med demensläkemedel (Socialstyrelsen 2010). I SveDem strävar vi mot att 80 % skall erhålla behandling. Det finns alltid patienter som av olika skäl inte är lämpliga att behandlas med dessa läkemedel. Vi har bedömt att biverkningar och kontraindikationer mot behandlingen utgör ca 20 %. Målet är således att 80 % av personerna med AD bör erhålla behandling med demensläkemedel, vilket också utgör behandlingsmål i andra länder (Johannsen et al 2011). I SveDem under 2013 behandlades 84,3 % av patienterna med AD vid specialistenheterna och
72,9 % vid primärvårdsenheterna med demensläkemedel (kolinesterashämmare eller NMDA-antagonist), tämligen oförändrat jämfört med 2012, Figur 3. Följsamheten till riktlinjerna vid specialistenheterna är som förväntat god, men några få län når inte målet. Även primärvården behandlar en majoritet av personerna som erhåller alzheimerdiagnos med demensläkemedel. Dock bör följsamheten till riktlinjerna vid primärvårdsenheterna förbättras men framför allt måste registreringen av patienter i vissa län öka, där särskilt frånvaron av behandlingsdata i primärvården i Stockholm med sitt stora befolkningsunderlag är noterbar. Primärvården i Jönköping, Kalmar och Västernorrland når SveDems mål.
Figur 3. Andel patienter med AD som behandlas med demensläkemedel 2013. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
11
I takt med att antal patienter i SveDem ökat har andelen AD patienter med behandling minskat något. Detta är förväntat, då det är troligt att även mer sköra patienter som kanske ej tolererar läkemedelsbehandling inkluderas alltmer. Behandlingsmålet på 80 % är därför rimligt och
har nåtts av specialistenheterna sedan starten, Figur 4. Behandlingen i primärvården ligger omkring 70 % sedan 2007. Även om registreringen i primärvården ökat den senaste tiden är denna siffra mer osäker än den för specialistenheterna.
Figur 4. Andel patienter med AD diagnos som behandlas med demensläkemedel 2007-2013.
12
Kvalitetsindikator 4 Andel personer med demenssjukdom som har plats på dagverksamhet
Majoriteten av patienterna i SveDem får sin diagnos i en relativt tidig (mild) fas av demenssjukdomen och försämring i funktionsnivå är inte påfallande stor första året. Av de som följs upp t.o.m. slutet av december 2013 har 4,5 % dagverksamhet redan vid utredningens start. Ett år senare har behovet av dagverksamhet ökat till 17,8 %, Tabell 2. En viss försämring kognitivt ses efter ett år vilket kan motivera dagverksamhet men
diagnosen i sig har troligen en större betydelse för erhållandet av dagverksamhet. I takt med att den kognitiva förmågan försämras med tiden ökar behovet av dagverksamhet. Som framgår av tabellen följs dock hitintills relativt få upp i SveDem tre år efter diagnos, varför siffrorna bör tolkas med försiktighet.
Tabell 2. Andel med dagverksamhet sedan registerstart (2007-2013). Med dagverksamhet Antal
Antal
Andel (%)
Grundregistrering
34443
1543
4,5
1:a uppföljning (ca ett år)
11814
2105
17,8
2:a uppföljning (ca två år)
3961
862
21,8
3:e uppföljning (ca tre år)
1579
403
25,5
4:e uppföljning (ca fyra år)
612
163
26,6
13
Kvalitetsindikator 5 Andel personer med demenssjukdom i permanent särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom. bor i ”särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom”. Endast var femte person i särskilt boende har plats på ett boende ”särskilt anpassat för personer med demenssjukdom”.
Majoriteten av patienterna i SveDem får sin diagnos relativt tidigt i sjukdomsförloppet. Därför är andelen personer i särskilt boende vid grundregistreringen litet, 10,9 % 2013 (tämligen oförändrat jämfört med 2012), Tabell 3. Indikatorn avser egentligen andel personer som
Tabell 3. Andel patienter i eget hem (ordinärt) och särskilt boende, år 2013. Boendeform
Antal
Andel (%)
Ordinärt
6679
89,1
Särskilt
820
10,9
Tillfälligt
287
3,8
Permanent
369
4,9
Permanent anpassat för personer med demens
164
2,2
Av de patienter som hittills följts upp har 14 %
är antalet uppföljningar i SveDem fortfarande lågt,
plats på särskilt boende (oavsett om det är särskilt
varför dessa siffror bör tolkas med försiktighet.
anpassat till personer med demenssjukdom eller ej) efter ett år och 23,6 % efter tre år, Tabell 4. Dock Tabell 4. Andel personer i särskilt boende vid grundregistrering och uppföljningar (2007-2013). I särskilt boende Antal
Antal
Andel (%)
Grundregistrering
38123
4198
11,0
1:a uppföljning (ca ett år)
13706
1924
14,0
2:a uppföljning (ca två år)
4911
940
19,1
3:e uppföljning (ca tre år)
2069
488
23,6
4:e uppföljning (ca fyra år)
845
244
28,9
14
Kvalitetsindikator 6 Andel personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel
Eftersom majoriteten av patienterna i SveDem vid sin grundregistrering vid diagnos är i ett relativt tidigt sjukdomsförlopp är beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) mindre vanligt. BPSD-symptomen ökar vid längre framskriden demenssjukdom, då personerna ofta bor i särskilt boende. I SveDem finns endast ett mindre antal personer i särskilt boende. Av dem behandlas ca 17 % med antipsykosmedel medan knappt 5 % av personerna i ordinärt boende behandlas med antipsykosmedel, Figur 5. En förklaring till den högre behandlingsprocenten i särskilt boende är sannolikt att sjukdomen då är i mer avancerat stadium vilket medför att det är vanligt med beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD).
Enligt svenska riktlinjer kan behandling med antipsykosmedel vara aktuellt vid vissa specifika BPSD, men endast om omvårdnadsinsatser prövats och inte haft tillräcklig effekt (Läkemedelsverket 2008, Nationella riktlinjerna). Utvecklingen över tid av denna indikator visar glädjande nog att andelen med antipsykosbehandling minskar både bland personerna som bor i eget hem men främst bland personerna i särskilt boende, Figur 5. Förskrivning av antipsykosmedel uppmärksammades också som ett förbättringsområde i den nationella utvärderingen av demensvården (2014). Där rekommenderas särskilt de landsting/kommuner som har en högre förskrivning än genomsnittet att se över förskrivningen.
Figur 5. Andel personer som bor hemma (ordinärt) eller i särskilt boende och som behandlas med antipsykosmedel vid diagnos 2011-2013.
15
Skillnaderna mellan länen vad gäller användning av antipsykosmedel i specialistvård och primärvård är dock stora, där Västra Götaland, Västerbotten och Västernorrland har högst
förskrivning, men förskrivningen i dessa län har dock minskat sedan 2012, Figur 6.
Figur 6. Andel patienter som behandlas med antipsykosmedel per patientens hemlän under 2013. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
16
En del av skillnaderna kan förklaras av organisatoriska skillnader men även patientgruppens sammansättning spelar roll. Förskrivningen påverkas inte av kön eller nämnvärt av ålder, men man ser en ökad användning av antipsykosmedel vid ökad svårighetsgrad av sjukdom, här mätt med MMSESR/MMT, Tabell 5.
I SveDem ses tydligt att försämrad kognition är associerat med högre användning av antipsykosmedel. Patienter som behandlas med antipsykosmedel har ett signifikant lägre genomsnittsvärde på Mini Mental Test (MMT; skalan går från 0-30, där 30 är normal kognitiv förmåga, Folstein et al 1975).
Tabell 5. Antipsykosmedicinering med indelning för kön, ålder och MMSE-SR/MMT sedan registerstart (2007-2013). Antipsykosmedicinering Nej
Ja
Antal
%
Antal
%
32970
92,7
2593
7,3
Kvinnor
19445
92,6
1551
7,4
Män
13525
92,8
1042
7,2
<65
1563
91,3
149
8,7
65-74
6283
92,8
487
7,2
75-84
16156
93,1
1205
6,9
≥85
8968
92,3
752
7,7
Medelålder (SD)
79,4
(7,9)
79,3
(8,6)
741
86,7
114
13,3
10-19
9148
91,1
897
8,9
20-24
12304
94,3
745
5,7
≥25
8808
96,1
354
3,9
Medelvärde (SD)
21,2
(5,0)
19,2
(5,4)
Alla
Ålder
MMSE-SR/MMT <10
17
Kvalitetsindikator 7 Andel personer med demenssjukdom i primärvård- och specialistvård, vars tillstånd följs upp av hälso- och sjukvården minst en gång per år
När 5-15 månader har gått sedan diagnos har 52 % (specialist enhet=48,4%, primärvård =58,9%) av samtliga patienter i SveDem följts upp minst en gång. Uppföljning 1 registreras 5-15 månader efter diagnos, resterande uppföljningar 9-15 månader efter föregående registrering.
SveDemdata visar en ökning med 5 % av andelen uppföljda minst en gång sedan föregående år där primärvården uppvisar en förbättring med 16 %. Dock är SveDems strävan att andelen patienter som följs upp vid SveDemanslutna enheter bör öka mer och här finns ytterligare förbättringsarbete att göra.
Figur 7. Andel uppföljningar inom SveDem sedan registerstart (2007-2013).
18
Volym
Antalet registreringar har sedan SveDems start ökat varje år. För verksamhetsåret 2013 registrerades 7505 nya patienter i SveDem varav 53 % från primärvård och 47 % från specialistenhet, Figur 8. Patienterna registreras per diagnosdatum. Det gör att ”efterregistreringar” kan ske fler år tillbaka så att antalet patienter ökar även tidigare år än 2013. Därför kan även en liten ökning av antalet patienter också under 2013 förväntas under de närmaste åren.
Sedan 2007-05-01 har 38 126 patienter registrerats. Antalet enheter som deltar ökar kontinuerligt. Särskilt har antalet anslutna enheter i primärvården ökat enormt från 66 stycken 31 december 2010 till 832 stycken 31 december 2013. Förutom 832 primärvårdsenheter är 59 specialistenheter, samt 208 kommunala enheter i 19 kommuner anslutna till SveDem i slutet av december 2013. SveDem är etablerat i samtliga län.
Figur 8. Antal grundregistreringar SveDem 2007-2013.
19
Monitorering
Under 2009 påbörjades monitorering av de anslutna enheternas data för att säkerställa kvaliteten på registerdata. Monitoreringen har fortsatt sedan dess och 76 % av specialistklinikerna är nu monitorerade. Senaste året har även primärvårdsenheternas data monitorerats och hittills har 25 % av alla med fler än 10 grundregistreringar (72st) monitorerats. Syftet med monitoreringsbesöken har dels varit att diskutera förutsättningarna för det lokala registerarbetet och samla in synpunkter från användarna för att fortsätta att utveckla ett användarvänligt och säkert register och dels att
granska registreringarna mot patientjournalen. Journalgranskningen har utförts på 10 slumpmässigt utvalda patienter per enhet. Jämförelse har gjorts mellan registret och patientjournalen på alla variabler som registreras. Dessutom har årliga uppföljningar granskats på 5 av patienterna på de enheter som gjort uppföljningar. Inom primärvården har hälften av variablerna i grundregistreringarna monitorerats. Monitorering är en viktig kvalitetskontroll av SveDem och utgör en självklar del av SveDemkansliets arbete.
20
Flöden - väntetider Tid till utredningsstart och utredningens längd
Mediantiden från mottagen remiss eller kontaktdatum till start på demensutredning vid specialistenheterna har sjunkit från 35 dagar 2012 till 29 dagar under 2013. Tiden varierar mellan olika län. SveDems eget kvalitetsmål för tid från remiss/kontakt till utredningsstart är 30 dagar. Ca 90 % (93,4% under 2013) av patienterna startar utredningen inom 90 dagar efter remiss/kontaktdatum, dvs. vårdgarantin uppfylls. Utredningstiden vid specialistenheter har ökat från 54 dagar 2012 till 57 dagar under 2013 och
minskat vid primärvårdsenheter från 50 dagar 2012 till 48 dagar 2013, Figur 9. Regionala skillnader ses, där lokala förhållanden såsom väntetider till olika undersökningar som ingår i demensutredningen kan påverka. SveDems kvalitetsmål för utredningstidens längd till diagnos är 30 dagar, ett mål som under flera år varit svårt att uppnå för många enheter. Utredningstiden är dock mycket lång på flera håll och bör utgöra ett förbättringsarbete på dessa enheter
Figur 9. Dagar från utredningsstart till diagnos per patientens hemlän, under 2013.
21
Populationen i SveDem
Demografiska data för populationen i SveDem under 2012 och 2013 visas i Tabell 6. Nästan hälften av patienterna är mellan 75 och 84 år gamla när de får sin demensdiagnos. Majoriteten av patienterna i SveDem är kvinnor, vilket är förväntat då kvinnor i större utsträckning
än män drabbas av den vanligaste demenssjukdomen Alzheimers sjukdom. Cirka 75 % av patienterna har ett BMI > 22 kg/m2, men ca 25 % är malnutrierade med ett BMI <22 kg/m2 (Faxen-Irving et al 2012, 2014), där risken för malnutrition är ökad (Sobotka et al 2009).
Tabell 6. Populationen i SveDem år 2012 och 2013. 2012 Antal Samtliga
2013 Andel (%)
8337
Antal
Andel (%)
7505
Ålder <65
324
3,9
271
3,6
65-74
1398
16,8
1276
17,0
75-84
3917
47,0
3590
47,8
≥85
2698
32,4
2368
31,6
Medelålder
80,3
80,3
Andel kvinnor (%)
4826
57,9
4511
60,1
Andel ensamboende (%)
3646
48,2
3427
49,6
Andel ensamboende kvinnor (%)
2652
61,7
2550
61,8
3619
74,8
3592
74,1
≤18,5
223
4,6
210
4,3
>18,5 -22
997
20,6
1047
21,6
>22 – 25
1436
29,7
1444
29,8
>25 – 30
1567
32,4
1560
32,2
616
12,7
588
12,1
2
Andel med BMI (kg/m ) >22 (%) 2
BMI (kg/m )
>30
22
Kognition
Patienterna i SveDem får sin demensdiagnos i ett tämligen tidigt skede av sjukdomen där kognitionsnedsättningen är förhållandevis mild, vilket avspeglas i det relativt höga MMSESR/MMT-värdet, med en median på 21 under 2013, Figur 10.
Det enkla, men över hela världen använda Minimental test (MMT, Folstein et al 1975) används som ett grovt mått på kognitiv förmåga. I Sverige används numera vanligen den svenska versionen MMSE-SR (Palmqvist et al 2012). MMSE-SR/MMT skalan går från 0-30, där 30 är normal kognitiv förmåga.
Figur 10. Median MMSE-SR/MMT-värden SveDem 2007-2013.
23
Undersökningar i en demensutredning
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid demenssjukdom (2010) rekommenderas att alla personer med misstänkta demenssymptom skall genomgå basal demensutredning, som innefattar anamnes och funktionsbedömning, MMSESR/MMT och klocktest samt röntgenundersökning av hjärnan och blodprover (se kvalitetsindikator 2) Under 2013 har primärvården gjort en fin upphämtning och nu genomgår 85 % klocktest i jämförelse med 71 % 2012.
Majoriteten av patienterna har genomgått röntgenundersökning av hjärnan, Figur 11. Övriga undersökningar innebär en utvidgad demensutredning och görs vid behov oftast vid specialistenheterna. Kostnaden för en basal demensutredning i primärvården är ca 6300 SEK medan en utvidgad utredning vid en specialistenhet kostar ca 11700 SEK (Wimo et al 2012).
Figur 11. Andel undersökningar till grund för diagnos under år 2013.
24
Ålder spelar stor roll för antal och vilka undersökningar som görs. Religa och medarbetare visade 2012 att antalet undersökningar för att erhålla en diagnos minskar med åldern (Religa et al 2012). LP och MR görs i mindre utsträckning bland de som är 75 år eller äldre. I stället för MR
väljs CT, Tabell 7. Vidare är antalet undersökningar relaterade till MMSE-SR/MMT. Ju högre MMSE-SR/MMT desto fler undersökningar behövs för att ställa diagnos (Religa et al 2012).
Tabell 7. Andel undersökningar med indelning för ålder 2007-2013. Ålder <65
65-74
75-84
≥85
MMSE-SR/MMT
89,1
94,5
93,4
88,9
Klocktest
86,1
88,5
85,2
77,3
Blodkemi
94,8
95,9
95,4
93,3
CT
79,7
87,5
86,6
77,3
MR
44,0
22,5
10,7
4,9
LP
70,0
49,9
26,6
10,7
Isotopundersökning
32,2
15,1
6,1
1,5
EEG
29,8
16,8
12,5
10,4
Arbetsterapeutisk bedömning
40,4
38,1
38,5
40,3
Fysioterapeutisk bedömning
9,1
7,7
7,3
8,5
Logopedisk bedömning
11,2
5,0
3,9
3,6
Neuropsykologisk bedömning (av psykolog)
48,9
30,3
18,2
10,3
5,3
4,5
3,8
3,2
Utredning (%) Basal demensutredning
Utvidgad demensutredning
Genomsnittligt antal tester
25
Undersökning av ryggvätska med lumbalpunktion (LP) Fyrtiotvå procent av patienterna vid specialistenheterna 2013 genomgick lumbalpunktion (LP) som del i utredningen vilket legat stabilt över tid (Falahati et al 2014), men med stora skillnader mellan länen (från 21 % i Kronoberg till 85 % i Örebro), Figur 12.
Delvis kan detta förklaras av olika utredningstraditioner. Undersökning med LP ingår inte i den basala demensutredningen, som ju ofta görs i primärvården och därför är lumbalpunktion en ovanlig undersökning i primärvården.
Figur 12. Andel LP-undersökningar per patienternas hemlän under år 2013. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
Ålder spelar också stor roll. LP görs i större utsträckning bland yngre patienter (Falahati et al 2014, Religa et al 2012). Analys av β-amyloid i likvor är av begränsat värde för de allra äldsta, eftersom aktuella studier påvisat att inlagring av βamyloid föregår debuten av kognitiv störning med
10-20 år, och att förekomsten av β-amyloidinlagring (enligt amyloid-PET eller likvoranalys) är 20-30% i populationer med kognitivt friska individer över 80 år. 26,6% av individerna 75-84 år och 10,7% av individerna över 85 år har genomgått LP (Tabell 7). 26
Generellt tyder alltmer forskning på att den kliniska användbarheten av biomarkörerna i ryggmärgsvätska är stor men referensvärdena behöver definieras. Internationell standardisering pågår. Svensk forskning om biomarkörer i ryggvätskan (likvor) ligger långt framme (Blennow, Zetterberg 2013 (review), Mattson et al 2009). Nya forskningskriterier för Alzheimers sjukdom har föreslagits (Dubois et al 2007) som har undersökts på kliniska material (Oksengaard et al 2010). I dessa föreslagna kriterier ingår analys
av ryggvätska. Användningen av analyser av ryggvätska i demensutredningen kan därför väntas öka på sikt. Hittills ligger dock andelen LP undersökningar vid specialistkliniker i SveDem stabilt runt 40 % och någon ökning har ej noterats (Falahati et al 2014). Synpunkter har också framförts att dessa utökade kriterier är alltför resurskrävande (Gauthier et al 2011). Jämfört med övriga länder i Europa samt i USA används LP som del av den kliniska demensutredningen i betydligt större utsträckning i Sverige.
Undersökningar CT och MR Andelen patienter som undersöks med CT skalle och/eller MR vid samtliga enheter under 20072013 är 87.8 % vilket visar en god följsamhet till riktlinjerna. Under 2013 ligger siffran på 85,1 %, Äldre patienter utreds i större utsträckning
med CT och yngre patienter och patienter med mer ovanliga demenssjukdomar utreds med MR (Falahati et al 2014). Det finns dock fortfarande förbättringsarbete att göra i flera län, Figur 13.
Figur 13. Andel CT och/eller MR undersökningar per patienternas hemlän under år 2013.
27
Bedömning av neuropsykolog och arbetsterapeut Av patienterna vid specialistenheter i SveDem genomgår 28,5 % kognitiv testning av neuropsykolog under 2013, vilket är tämligen oförändrat jämfört med tidigare år. Tillgången till neuropsykologer som utför en omfattande kognitiv
testning varierar stort i landet, även i storstadsregionerna, där Stockholms län har en betydligt högre andel än Västra Götaland och Skåne, Figur 14.
Figur 14. Andel undersökningar av neuropsykolog per patienternas hemlän under år 2013.
Behovet av neuropsykolog kan avspegla olika utredningstraditioner. I primärvården genomgår endast 2,4 % testning av neuropsykolog.
Undersökning av neuropsykolog ingår inte i den basala demensutredningen.
28
Betydligt fler patienter både inom specialistvård (53 %) och primärvård (28 %) bedöms av en arbetsterapeut under 2013. Arbetsterapeutens kompetens kan användas i bedömningar av kognitivfunktionsnedsättning och i bedömning av de olika förmågor som används vid utförande av
aktiviteter i det dagliga livet. De kan även utföra bedömning av de förmågor som är viktiga vid bilkörning. Tillgången till arbetsterapeut som deltar i demensutredning varierar över landet, Figur 15.
Figur 15. Andel bedömningar av arbetsterapeut per patienternas hemlän under år 2013. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
29
Diagnoser
Fördelningen i SveDem av de vanligaste demensdiagnoserna, Figur 16 överensstämmer väl med publicerade epidemiologiska studier av demenssjuka (Fratiglioni et al 2000). I primärvården ses naturligt nog få ovanligare demenssjukdomar liksom Alzheimer med tidig debut, då yngre patienter med demenssymptom samt personer med osäkra och ovanliga demenssymptom remitteras till specialistenhet. Ospecificerad demens är en mycket vanlig diagnos i primärvården. Nästan häften av demenspatienterna i primärvården får en demens UNS diagnos, medan 10 % får demens UNS på specialistenheter. Av samtliga nydiagnosticerade
demenspatienter i SveDem under 2013 utgör demens UNS 27,6 % (n=2072), en minskning jämfört med 2012 (då demens UNS uppgick till 30,1 %). Av dessa 27,6 % utgör 82 % patienter i primärvården och 18 % i specialistvården. De flesta av dessa har mycket hög ålder, hela 42 % av de primärvårdsregistrerade patienterna är över 85 år, och av dessa fick 46 % diagnosen demens UNS. En mindre del av ”Demens UNS” från primärvården är sannolikt patienter där basal demensutredning ej kunnat fastställa sannolik genes, och som remitterats vidare till specialist, Figur 16.
Figur 16. Antal patienter med olika demensdiagnoser i SveDem under år 2013 uppdelat på specialist och primärvård.
30
Incidenssiffror på Lewy body demens är mycket osäkra, allt mellan 0-30 % (av nydiagnostiserad demens) har rapporterats (Zaccai et al 2005). En fransk kohort studie publicerade nyligen en incidens på DLB på 11 % (Perez et al 2010) och 10 % för patienter med Parkinson och demens
(PDD, Aarsland et al 2001). I SveDem ligger siffran för PDD på 2 % (Fereshtejehnad et al 2013). Andelen med frontallobsdemens i SveDem mellan 2007-2013 är 1,5 % (specialistvård 2,3 % och primärvård 0,3 %).
Figur 16b. Andel patienter med olika demensdiagnoser i SveDem under år 2007-2013 uppdelat på specialist och primärvård.
31
Patienter med blanddemens (Mix: Alzheimers sjukdom i kombination med vaskulär demens) eller demens UNS är äldst vid diagnos, medan patienter med frontallobsdemens är betydligt yngre Figur 17. Frontallobsdemens har förutom Alzheimer med tidig debut, den lägsta medianåldern vilket är förväntat, även om medianåldern för denna sjukdom har rapporterats vara ännu lägre (Basun et al 2002). Överlag är patienterna i primärvården äldre vid diagnos.
Den kognitiva nivån mätt med MMSE-SR/MMT visar en tämligen likartad bild där de flesta som diagnosticeras i SveDem, är i tidigt stadium av sin demenssjukdom. Patienter med frontallobsdemens och Alzheimer med tidig debut har ett något högre MMSE-SR/MMT-värde vid diagnos än övriga demensdiagnoser. Vid de flesta demensdiagnoserna är kvinnorna i majoritet, men könsskillnaderna är dock små, Figur 17.
Figur 17. Demensdiagnoser med indelning för kön, ålder och MMSE-SR/MMT (2007-2013).
32
Bedömning av körkortsinnehav
görs i 80 % av fallen, Tabell 8, vilket legat tämligen stabilt över flera år. I en studie har vi nyligen visat att särskilt patienter med frontallobsdemens anmäls till Transportstyrelsen som olämpliga att inneha körkort (Religa et al 2013).
Patienter med diagnostiserad demenssjukdom är, eller blir alltmer oförmögna att köra bil. Har patienten körkort skall den ansvarige läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. I många fall gör den ansvarige läkaren tillsammans med patienten en överenskommelse om bilkörning. I SveDem kan vi nu visa att denna typ av överenskommelse
Tabell 8. Andel av patienter med körkort där överenskommelse slutits under 2013.
Ja Nej Vet ej
Antal
Andel (%)
3140 608 161
80,3 15,6 4,1
33
Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling vid utredningsstart
Som en indikation på patientens medicinska status registreras antalet läkemedel patienten behandlas med vid utredningsstart (vid behovs läkemedel registreras inte) vilket under 2013 uppgick till i medeltal 4,9 st. Den vanligaste läkemedelsbehandlingen utgörs av läkemedel mot vaskulära riskfaktorer som 75,5 % av nydiagnosticerade patienter under 2013 behandlades med. De är vanligast bland patienter
med vaskulär och blanddemens (mix). En SveDem studie har nyligen visat att manligt kön och hög ålder är några faktorer som associeras med behandling av kardiovaskulära läkemedel hos demenssjuka (Cermakova et al 2014). Även antidepressiva är vanligt förekommande (24,9 %). Andelen med antipsykosmedelbehandling vid diagnos sjunker varje år och är nu 5,2 % 2013, Figur 18. Se även figur 5.
Figur 18. Andel patienter med olika läkemedel vid utredningsstart, år 2013.
34
Behandling med kolinesterashämmare Godkänd indikation för behandling med kolinesterashämmare är Alzheimers sjukdom och rekommenderas i de nationella riktlinjerna vid mild till måttlig sjukdomsgrad (Socialstyrelsen 2010). Jämfört med 2012 minskade behandlingen med kolinesterashämmare vid specialistenheterna från 71 % under 2012 till 68,7 % under 2013. Vid primärvårdsenheter behandlas 65 % av patienterna med AD, Figur 19. Skillnaden mellan specialistvård och primärvård är nu endast några
procent. Orsaken till den minskande användningen i specialistvården är oklar. Stora skillnader mellan länen ses också. SveDems mål på 80 % behandlade nås endast av specialistenheter i fem län, vilket är förvånande. Särskilt i de stora länen Skåne, Stockholm och Västra Götaland med många specialistenheter och en aktiv forskning kring demenssjukdomarna hade man förväntat sig en bättre följsamhet.
Figur 19. Andel patienter med tidig eller sen AD som behandlas med kolinesterashämmare, per patienternas hemlän, under år 2013. Data baserade på färre registreringar än 15 visas ej.
35
Av Figur 20 framgår att memantin (NMDAantagonist) ökat vid specialistenheterna de senaste åren och kanske då ersätter kolinesterashämmare hos vissa patienter. Detta gör att andelen patienter som behandlas med demensläkemedel
(kolinesterashämmare eller NMDA-antagonist) når SveDems mål på 80 % (Figur 4). Andelen som vid diagnos behandlas med både kolinesterashämmare och memantin är låg.
Figur 20. Behandling av AD patienter med kolinesterashämmare och NMDA antagonister i SveDem 2008-2013.
36
I SveDem finns sedan registerstart 2007 nu totalt 8288 (72,3 %) Alzheimerpatienter som startat behandling med kolinesterashämmare och 3121 (27,7 %) som inte erhållit behandling, Tabell 9. Bland dem som har AD med tidig debut behandlades fler med kolinesterashämmare än de som är över 65 år. Skillnaden beror sannolikt på att kontraindikationer och intolerans för behandlingen ökar med åldern. Detta stöds av att medelåldern för obehandlade bland dem med sen debut är högre (81,5 år) än medelåldern bland dem som behandlas (78,2 år). Denna åldersskillnad bland behandlade och obehandlade ses ej bland de med tidig debut. Dock ses i bägge diagnosgrupperna att de som påbörjar behandling med kolinesterashämmare har ett bättre (högre) MMT värde än de som inte behandlas, vilket vi även sett tidigare i SveDemdata (Johnell et al 2012). I en nyligen publicerad studie från SveDem kunde vi också visa efter samkörning med patient och läkemedelsregistren att patienter med AD som behandlades med kolinesterashämmare i mindre
utsträckning drabbades av hjärtinfarkt där de högre doserna gav bättre skydd. Patienterna med behandling levde också längre (Nordström et al 2013). Vi noterar att andelen med Alzheimers sjukdom i lägre utsträckning får behandling med kolinesterashämmare vid tidpunkten för diagnos. Samtidigt ses en ökad andel som får memantinbehandling. Detta kan avspegla att memantin ibland väljs i första hand och att kolinesterashämmare läggs till en tid efter diagnosen. Det kan även avspegla en förändring i behandlingsrutiner i landet. Detta blir viktigt att granska vid de årliga uppföljningarna för att säkerställa att det inte handlar om en underbehandling av personer med Alzheimers demens. Vi kan också se att andelen med Alzheimers sjukdom som får demensspecifik behandling i primärvården har ökat vilket åtminstone delvis kan bero på att kostnaden för läkemedlen har minskat drastiskt i samband med att patenten utgått.
Tabell 9. AD patienter med och utan kolinesterashämmare baserat på SveDem 2007-2013.
Alla Kvinnor Män Medelvärde (SD) Ålder MMSE-SR/MMT poäng
Tidig debut (<65 år) Sen debut (65+ år) Behandling med kolinesterashämmare Nej Ja Nej Ja N % N % N % N % 105 12,7 724 87,3 3016 28,5 7564 71,5 67 13,1 443 86,9 1988 28,7 4934 71,3 38 11,9 281 88,1 1028 28,1 2630 71,9 58,9 20,9
(4,7) (5,5)
59,5 22,4
(4,4) (4,9)
81,5 19,8
(6,7) (5,5)
78,2 22,0
(6,4) (4,7)
37
Behandling med antidepressiva läkemedel
Andelen patienter med antidepressiv behandling vid alla demensdiagnoser är 28 % under 2013, oförändrat jämfört med tidigare år (29 %). De som
behandlas med antidepressiva är något yngre och kvinnor använder antidepressiva i signifikant högre utsträckning än män, Tabell 10.
Tabell 10. Andel patienter med antidepressiva 2007-2013, kön, ålder & MMSE-SR/MMT. Behandling med antidepressiva medel Nej N Alla Kvinnor Män Medelvärde (SD) Ålder MMSE-SR/MMT poäng
%
Ja N
%
25207 14294 10913
70,7 67,8 74,8
10463 6778 3685
29,3 32,2 25,2
79,6 21,0
(7,8) (5,0)
78,8 21,2
(8,1) (5,0)
Kvinnor med demenssjukdom behandlas med antidepressiva i högre utsträckning än män i samtliga åldersgrupper, men andelen sjunker med åldern. Behandlingen är vanligare hos kvinnor i
milda stadier av demenssjukdom medan behandling av män är oberoende av kognitivt status, Figur 21.
Figur 21. Andel patienter med antidepressiva 2007-2013, kön, ålder & MMSE-SR/MMT.
Behandling med antipsykosmedel Se under kvalitetsindikator 6
38
Initiativ till stödinsatser
I samband med att patienten erhåller demensdiagnos kan initiativ till stödinsatser tas, vilket dock inte säkert innebär att patienten efter biståndsbedömning erhåller det stöd som rekommenderats. Patient och anhöriga kan även tacka nej till stöd som erbjuds. Vanligast är initiativ till stöd för anhöriga, vilket erbjuds i 72 % av fallen vid specialistklinik och 54 % vid
primärvårdsenhet, men även andra stödinsatser förordas i varierande omfattning. Insatserna är åldersberoende, där insatser i hemmet i störst utsträckning erbjuds de äldsta patienterna medan kuratorsinsatser är vanligast bland de yngre, 47 % vid specialistklinik till de som är under 65 år Tabell 11, Figur 22.
Tabell 11. Andel patienter där utredande enhet tagit initiativ till stödinsatser under år 2013. Samtliga Specialistenhet Kontakt med bistånds/LSS handläggare Övriga insatser i hemmet
<65 år
65-74
≥85
75-84
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
3437 3416
55,5 27,5
210 210
32,4 15,7
798 793
41,6 20,2
1630 1614
56,8 28,6
799 799
72,7 35,5
Insatser av kurator Stöd till anhöriga Sammanboende
3452 3420 3369
17,8 71,8 54,7
212 206 214
46,7 65,1 66,4
801 796 796
24,0 70,5 66,7
1636 1622 1617
14,9 72,2 56,9
803 796 742
10,1 74,1 33,8
Primärvård Kontakt med bistånds/LSS handläggare Övriga insatser i hemmet Insatser av kurator Stöd till anhöriga Sammanboende
3742 3665 3658 3494 3540
52,7 37,6 1,5 54,3 46,3
47 48 47 41 35
59,6 43,8 6,4 36,6 51,4
419 411 416 396 413
41,5 26,3 3,1 54,6 62,5
1814 1778 1785 1698 1776
47,9 34,2 1,2 53,3 51,4
1462 1428 1410 1359 1316
61,8 45,0 1,1 55,9 34,1
39
Figur 22. Andel patienter där utredande enhet tagit initiativ till stödinsatser under år 2013.
40
Uppföljning Sedan 2007-05-01, har 26 376 (69 %) patienter kunnat följas upp minst en gång (dvs. de som överlevt minst 15 månader efter demensdiagnos).
Av dessa har 52 % följts upp minst en gång. För mer information se kvalitetsindikator 7.
Kognitiv förmåga Av 9599 patienter med MMSE-SR/ MMT-poäng som följts upp efter ett år i SveDem så minskar poängen med 1,3. MMSE-SR/MMT-poängen hos dem som följts upp under 2 år i SveDem (2359 personer) sjunker med ca 3,0 poäng efter 2 år och med 4,1 poäng efter 3 år. Dock är de som följts
upp efter 3 år relativt sett tämligen få (657 patienter), Figur 23. MMSE-SR/MMT anses ”normalt” sjunka med ca 2-4 poäng/år, varför de uppföljda patienterna försämras kognitiv mindre än förväntat. Dock utgörs de som följs upp efter 2 och 3 år sannolikt av en mer selekterad population.
Figur 23. Genomsnitts MMSE-SR/MMT värden vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart (20072013).
41
Läkemedelsbehandling vid uppföljning
Kolinesterashämmare I de nationella riktlinjerna anges att läkemedelsbehandling skall följas upp. Majoriteten av AD patienterna som följs upp i SveDem behandlas med kolinesterashämmare, Figur 24. Figuren visar också att följsamheten är god och
efter ett år har endast 1,7 % av männen och 3,9 % av kvinnorna avslutat behandlingen. Samkörning med läkemedelsregistret visade i en studie också att de förskrivna kolinesterashämmarna också hämtades ut från apoteket (Nordström et al 2013).
Figur 24. Andel patienter med AD som behandlas med kolinesterashämmare vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart (2007-2013).
NMDA-antagonist Den godkända indikationen för memantin är Alzheimers sjukdom av måttlig till svår sjukdomsgrad. Majoriteten av AD patienterna är i ett tidigt stadium av sjukdomen när diagnosen sätts varför endast 10 % behandlas initialt. Vid uppföljningen efter ett år ökar behandlingen med
memantin till runt 20 %, vilket ökar till 35 % vid 2:a och 40 % vid 3:e års uppföljningen. Inga markanta könsskillnader ses, Figur 25. Memantin har visats ha lugnande effekter, vilket är till nytta vid de beteendesymptom som ofta finns vid måttlig till svår sjukdomsgrad.
42
Figur 25. Andel patienter med AD som behandlas med NMDA-antagonist vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart (2007-2013).
Antidepressiva läkemedel Andelen med antidepressiva läkemedel ökar med 5,2 % för män och 5 % för kvinnor vid uppföljningen efter ett år och ökar ytterligare
något vid 2- och 3-årsuppföljningarna. Kvinnor behandlas vid samtliga uppföljningar oftare med antidepressiva än män, Figur 26.
Figur 26. Andel patienter som behandlas med antidepressiva vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart (2007-2013).
43
Antipsykosmedel De patienter som följs upp behandlas i mindre utsträckning med antipsykosmedel. Av de som följts upp efter ett år (n=12190) ökade behandlingen endast från 4,8 % till 6,4 %, vilket sannolikt avspeglar att hallucinationer, vanföreställningar och agitation inte är särskilt
vanligt förekommande symptom även efter ett år med en demenssjukdom i tidig fas. Av de som följts upp under tre år (n=1181) ökar användningen av antipsykosmedel från 4,0 % till 7,0 %, Tabell 12. Inga könsskillnader föreligger.
Tabell 12. Andel patienter som behandlas med antipsykosmedel vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart (2007-2013).
Grundregistrering Antal % 35672 12190 3577 1181
7,3 4,8 4,6 4,0
1:a uppföljning Antal % 12625 12190 3572 1181
2:a uppföljning Antal %
6,4 6,4 5,4 4,8
Dock ses en påtaglig ökning av behandlingen med antipsykosmedel när personen bor i särskilt boende. Av de som bor i ordinärt boende är behandlingen med antipsykosmedel låg även efter ett år, förutom bland den grupp som ett år senare har flyttat till särskilt boende. Redan när den senaste gruppen bor i ordinärt boende behandlas
3:e uppföljning Antal %
4581
7,9
1920
8,1
3577 1181
7,5 5,7
1181
7,0
de med 9,8 % antipsykosmedel som sedan ökar till 16,8 % när de flyttat till särskilt boende. De få personer som redan från början bor i särskilt boende har en hög behandling med antipsykosmedel (21,2 %) som dock sjunkit efter ett år till 18,6 %, Tabell 13.
Tabell 13. Andel personer som behandlas med antipsykosmedel vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart (2007-2013).
Grundregistrering
Antal
%
MMSESR/MMT
10537
3,4
22,3
10537
4,6
21,3
1006
9,8
19,8
1006
16,8
17,9
538
21,2
18,4
538
20,6
18,6
Boendeform
Ordinärt Från ordinärt till särskilt boende Särskilt boende
1:a uppföljning
Internationellt sett förekommer behandling med antipsykosläkemedel i betydligt mindre utsträckning i Sverige än i andra länder. Regeringens satsningar på de mest sjuka äldre liksom läkemedelsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer att förskriva antipsykosmedel
Antal
%
MMSESR/MMT
först när icke-farmakologisk behandling prövats har sannolikt bidragit till att användningen sjunker. Ytterligare minskning av antipsykosbehandling i särskilt boende är fortsatt önskvärd.
44
Stödinsatser vid uppföljning
Vid utredningsstart bodde 89 % av de uppföljda personerna i ordinärt boende. Ett år efter diagnos bor 14 % i särskilt boende och efter 3 år nästan en fjärdedel. Majoriteten av SveDem-patienterna har
en demenssjukdom i tidig fas varför de flesta klarar ett ordinärt boende även vid uppföljningen ett år senare, Tabell 14. För information om dagverksamhet se under kvalitetsindikator 4.
Tabell 14. Andel personer i särskilt boende vid grundregistrering samt vid uppföljningar sedan registerstart (2007-2013).
Grundregistrering Antal 38123 13700 4121 1395
% 11,0 5,9 6,0 5,5
1:a uppföljning Antal 13729 13700 4121 1395
2:a uppföljning
% 14,0 14,0 10,1 9,0
Av de stödinsatser som erbjöds vid diagnos har betydligt färre erhållits efter ett år. Dessa siffror behöver dock analyseras närmare för att undersöka vad orsakerna till detta är. En
3:e uppföljning
Antal 4917
% 19,1
Antal 2071
% 23,6
4121 1395
10,1 12,7
4121 1395
16,5 20,4
anledning kan vara att patienternas kognitiva förmåga är av den graden att behovet av stödinsatser ett år efter diagnos ännu ej är särskilt stort.
Tabell 15. Andel personer som erbjudits stödinsatser vid grundregistrering och andelen av dem som erhållit insatser vid 1-års uppföljning, SveDem 2009-2012.
Stödinsatser Kontakt med bistånds/LSS handläggare Stöd till anhöriga Övriga insatser i hemmet Insatser av kurator
Erbjudna Vid grundregistrering Antal % 13492
53,1
Erhållna 1:a uppf. 2:a uppf. Anta % Antal % l 2547 66,2 780 71,5
13549 7767 2596
56,3 30,9 10,4
3858 1302 437
Vid utredningsstart har 34 % av patienterna hemtjänst. Vid första uppföljningen efter ca ett år har 21,8 % av patienterna som ej hade hemtjänst vid diagnos fått hemtjänst. Efter två år hade 16,1% av de som inte hade hemtjänst tidigare fått hemtjänst. Att patienter med hemtjänst ökar efter första uppföljningen beror delvis på att den
64,9 52,3 37,7
1306 378 139
64,7 54,7 30,3
3:e uppf. Antal % 232
75,5
483 107 49
68,6 55,2 31,2
kognitiva förmågan försämras något och hjälpbehovet därmed ökar, men även här är diagnosen av betydelse för att få tillgång till stödinsatser. Kvinnorna har fått hemtjänst i högre grad än männen. Det är främst ensamboende som har hemtjänst.
45
Jämförelser mellan specialist- och primärvård
Data från denna typ av jämförelser kan ge viktig information om diagnostik, vård och behandlingsskillnader mellan olika vårdformer men speglar också skillnader beroende på patientrelaterade faktorer såsom kognitiv förmåga, förekomst av BPSD symptom osv. Denna information blir än mer relevant när antalet patienter i primärvården som registreras i SveDem ökar. När de 3956 nydiagnosticerade patienterna i primärvården jämförs med de 3540 patienterna i specialistvården under 2013, Tabell 16 ses att patienterna i primärvården är betydligt äldre, kognitivt sämre, mindre andel diagnostiseras med Alzheimers sjukdom och dessa behandlas i mindre utsträckning med kolinesterashämmare. Magnetröntgenundersökningar av hjärnan är ovanligt i primärvården jämfört med specialistenheterna och ingår inte heller i den basala demensutredningen som primärvården
förväntas utföra. Förbättringsarbetet i primärvården har givit resultat där andelen som genomgår basal demensutredning i primärvården har ökat med 11,7% från 46,4 % 2012 till 58,1 % 2013. Demens UNS diagnosen i primärvården är fortsatt hög (43 %) sannolikt beroende på flera faktorer: dels en osäkerhet i diagnostiken, dels att dessa patienter remitteras vidare till specialistenheter för vidare utredning, dels att närmare diagnostik inte anses kliniskt nödvändig och slutligen att på sina håll används ett diagnossystem med endast ett fåtal specificerade demensdiagnoser. Med ökande andel registrerade patienter i primärvården kan detta fynd följas upp och också utgöra underlag för ett förbättringsarbete. Andelen med demens UNS i primärvården har också sjunkit med 5 % jämfört med 2012.
46
Tabell 16. Jämförelse specialistenheter/primärvårdsenheter, SveDem 2013. Alla Män Kvinnor Ålder <65 65-74 75-84 ≥85 Medelålder MMSE-SR/MMT <10 10-19 20-24 ≥25 Medelvärde CT MR Basal demensutredning Alzheimer sen debut Demens UNS Antipsykosmedel Antidepressiva Sömnmedel Kolinesterashämmare vid AD NMDA-antagonist vid AD Ordinärt boende Ensamboende Dagverksamhet vid utredningsstart Hemtjänst vid utredningsstart
Specialistenhet N=3540 % 1472 41,6 2068 58,4
Primärvård N=3965 % 1522 38,4 2443 61,6
220 831 1676 813 78,2
6,2 23,5 47,3 23,0 (8,2)
51 445 1914 1555 82,2
1,3 11,2 48,3 39,2 (6,8)
97 1080 1251 963 21,0 3228 770 3159
2,9 31,9 36,9 28,4 (5,2) 91,5 22,0 89,2
106 1335 1526 658 20,1 2769 109 2302
2,9 36,8 42,1 18,2 (4,9) 73,2 2,9 58,1
1056 362
29,8 10,2
857 1710
21,6 43,1
235 985 537 795/1157 202/1151
6,8 28,7 15,7 68,7 17,6
185 1014 699 530/812 73/804
5,0 27,5 19,0 65,3 9,1
3231 1525 132 1104
91,3 45,3 4,0 33,1
3448 1902 165 1362
87,1 53,7 4,8 39,7
47
Mortalitet
En gång i månaden samkörs SveDem med Befolkningsregistret. Av Figur 27 framgår femårsmortaliteten hos de vanligaste demenssjukdomarna i SveDem. Alzheimers sjukdom är den minst dödliga av demenssjukdomarna. Patienter med vaskulär demens har en högre mortalitet än patienter med blanddemens men efter fem år ses ingen skillnad. Femårsmortaliteten är högst bland Lewy body
demens och Parkinsons sjukdom med demens. Dessa siffror är justerade för ålder och kön. När siffrorna justeras för ytterligare faktorer har frontallobsdemenssjukdomen den högsta mortaliteten (Garcia-Patek et al 2014a). Även om den direkta dödsorsaken inte är känd i materialet kan man nog ändå utgå ifrån att demenssjukdomarna med deras degenerativa karaktär bidrar.
Figur 27. Överlevnadskurva (korrigerad för ålder och kön) per diagnos sedan registerstart 2007-05-01.
48
Mortalitetsrisken ökar med högre ålder, lägre MMSE-SR/MMT, behandling med flera läkemedel och låg BMI, Figur 28. Intressant ses att bland de med demenssjukdom förefaller högt BMI
minska risken för död (Garcia–Ptacek et al 2014b). Dock är antalet personer med högt BMI tämligen lågt så det resultatet bör tolkas med försiktighet.
Figur 28. Relativ Risk (RR) med 95 % Konfidens Interval (KI) för död associerade med ålder, kön, MMSE-SR/MMT, BMI och antal läkemedel i SveDem sedan registerstart.
(RR är korrigerade till samtliga variabler i figuren och demensdiagnoser)
49
Referenser 1.
Aarsland D, Andersen K, Larsen JP, Lolk A, Nielsen H, Kragh-Sorensen P. Risk of dementia in Parkinson’s disease, a community-based, prospective study. Neurology 56: 730–36, 2001.
2.
Basun H, Björlin G, Beck-Friis B, Ekman SE, Eriksdotter Jönhagen M et al “Om demens” Liber förlag, 2 upplagan 2004
3.
Blennow K, Zetterberg H. The application of cerebrospinal fluid biomarkers in early diagnosis of Alzheimer disease. Med Clin North Am 97:369-76, 2013.
4.
Čermáková P, Fereshtehnejad SM, Johnell K, Winblad B, Eriksdotter M, Religa D. Cardiovascular medication burden in dementia disorders: A nationwide study of 19 743 dementia patients in the Swedish Dementia Registry. Alzheimer's Research & Therapy, 6:34- 2014
5.
Dubois B, Feldman HH, Jacova C, Dekosky ST, Barbeger-Gateau P, Cummings J, Delacourte A, Galasko D, Gauthier S, Jicha G, Meguro K, O’brien J, Pasquier F, Robert P, Rossor M, Sallooway S, Stern Y, Visser PJ, Scheltens P. Research criteria for the diagnosis of Alzheimer's disease: revising the NINCDSADRDA criteria. Lancet Neurol 6:734-46, 2007.
6. Faxén Irving G, Edlund AK, Wallman K, Göranzon H, Eriksdotter ME, D Religa. Body mass index vid demensdiagnos - data från Svenska Demensregistret (SveDem), Svensk Geriatrik 4: 18-21, 2012. 7.
Faxen-Irving G, Fereshtehnejad SM, Falahati F, Cedergren L, Göranzon H, Wallman K, Garcia-Ptacek S, Eriksdotter M, Religa D. Body mass index in different dementia disorders: results from the Swedish Dementia Quality registry (Svedem) Dementia and geriatric cognitive disorders extra 4: 65-75, 2014.
8.
Gauthier S, Patterson C, Gordon M, Soucy JP, Schubert F, Leuzy A. Commentary on ”Recommendations from the national institute on aging- Alzheimer´s work groups on diagnostic guidelines for Alzheimer´s disease ”-A canadian perspective. Alzheimers Dement 7:330-2, 2011.
9.
Falahati F, Fereshtehnejad SM, Religa D, Wahlund LO, Westman E and Eriksdotter M. The use of MRI , CT and lumber puncture in dementia diagnostics, data the SveDem registry. Dem Ger Cogn disord. In press 2014.
10. Folstein M, Folstein S, McHugh P. Mini-mental state: a practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiatr Res 12:189-198, 1975. 11. Fratiglioni L, Launer LJ, Andersen K et al. Incidence of dementia and major subtypes in Europe: a collaborative study of population-based cohorts. Neurologic diseases in the elderly Research group. Neurology S10-15, 2000. 12. García-Ptacek S, Farahmand B, Kåreholt I, Cuadrado ML, Eriksdotter M. Mortality risk after dementia diagnosis by dementia type and underlying factors: a cohort of 15209 patients based on the Swedish Dementia Registry. JAD, 41: 467-477, 2014a. 13. Garcia-Ptacek S, Kareholt I, Farahmand B, Cuadrado ML, Religa D, Eriksdotter M. Body-mass index and mortality in incident dementia:a cohort study on 11,398 patients from SveDem, the Swedish Dementia Registry.J Am Med Dir Ass 15: 447-, 2014b. 14. Johnell C, Religa D, Eriksdotter M. Dementia disorders and drug therapy: a nationwide study of over 7000 patients-data from SveDem. Ger Dem Cogn Disord 35:239–248, 2013. 15. Knopman DS, Edland SD, Cha RH, Petersen RC, Rocca WA. Incident dementia in women is preceded by weight loss by at least a decade. Neurology 69:739-46, 2007. 16. Läkemedelsverket, Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demenssjukdom – BPSD. Information från Läkemedelsverket 5:13-22, 2008. 17. Mattsson N, Zetterberg H, Hansson O, Andreasen N, Parnetti L, Jonsson M, Herukka S-K, van der Flier WM, Blankenstein MA, Ewers M, Rich K, Kaiser E, Verbeek M, Tsolaki M, Mulugeta E, Rosen E, Aarsland D, Jelle Viesser P, Schröder J, Marcusson J, de Leon M, Hampel H, Scheltens P, Pirttilä T,
50
Wallin A, Eriksdotter-Jonhagen M, Minthon L,Winblad B, Blennow K. CSF biomarkers and incipient Alzheimer Disease in patients with mild cognitive impairment. JAMA, 302:385-393, 2009. 18. Nordström P, Religa D, Wimo A, Winblad B, Eriksdotter M. The use of cholinesterase inhibitors and the risk of myocardial infarction: a nationwide cohort study in subjects with Alzheimer’s disease. Eur Heart J. In press 2013. 19. Nägga K, Edlund A-K, Spångberg K, Religa D, Eriksson S, Granqvist N, Hallén T, Kilander L, Kåwe K, Mattsson U-B, Mörk C, Nelvig A, Wijk H, Wimo A, Winblad B, Eriksdotter Jönhagen M. SveDem - The national Swedish quality registry on dementia disorders - a useful tool to follow quality indicators of dementia care. Abstract Vas Cog conference. April 2012. 20. Nordberg A, Eriksdotter-Jönhagen M, Garlind A Grut M, Freund-Levi Y, Ekström A, Fastbom J, Viitanen M. Värt ge symptomlindrande läkemedel vid Alzheimers sjukdom. Läkartidningen. 6:369–371, 2006. 21. Oksengard AR, Cavallin L, Axelsson R, Andersson C, Nägga K, Winblad B, Eriksdotter-Jönhagen M, Wahlund LO. A Swedish Brain Power Initiative to validate the Dubois-criteria for Alzheimer’ disease. Dement Ger Disord 30:374–380, 2010. 22. Palmqvist S, Terzis B, Strobel C, Wallin A I samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SKF). Mini Mental State Examination, Svenska Revidering (MMSE-SR) 2012 23. Perez F, Helmer C, Dartigues JF, Auriacombe S, Tison F. A 15-year population-based cohort study of the incidence of Parkinson's disease and dementia with Lewy bodies in an elderly French cohort. J Neurol Neurosurg Psychiatry 81: 742-6, 2010.
Ändrad fältkod
24. Religa D, Spångberg K, Wimo A, Edlund A-K, Winblad B, Eriksdotter-Jönhagen M. Dementia diagnosis differs in men and women and depends on age and dementia severity. Data from SveDem, the Swedish Dementia Quality Registry. Ger Cogn Disord 33:90-95, 2012.
Ändrad fältkod
25. Religa D, S-M Fereshtehnejad, Eriksson H, Fisahn S, Farahmand B, C Lundberg, Johansson K, Eriksdotter M, Suspension of driving licenses in Different Types of Dementia: Data on 8850 patients from the Swedish Dementia Quality Registry (SveDem), Abstr W Ger Conf , Seul , Korea 2013. 26. Schneeweiss S, Seeger JD, Maclure M, Wang PS, Avorn J, Glynn RJ. Performance of comorbidity scores to control for confounding in epidemiologic studies using claims data. Am J Epidemiol 2001;154:854-64. 27. Sobotka L, Schneider SM, Berner YN, Cederholm T, Krznaric Z, Shenkin A, et al. ESPEN Guidelines on Parenteral Nutrition: geriatrics. Clin Nutr. 2009;28(4):461-6. 28. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, maj 2010. 29. Socialstyrelsen: Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Indikatorer och underlag för bedömningar. Artikelnr: 2014-2-1. 30. Wimo A, Religa D, Spångberg K, Edlund A-K, Winblad B, Eriksdotter M. Costs of diagnosing dementia in Sweden -Results from SveDem, the Swedish Dementia Registry. Int Ger Psych 28:1039-44, 2013. 31. Zaccai J, McCracken C, Brayne C. A systemativ review of prevalence and incidence studies of dementia with Lewy bodies. Age and Ageing. 34: 561-566, 2005.
51
Ändrad fältkod Ändrad fältkod
Stort tack till alla patienter och deltagande enheter (59 minnesenheter, 832 primärvårdsenheter o 208 kommunala enheter) STOCKHOLMS LÄN Attundahälsan Familjeläkarmottagning, Sollentuna Bergshamra Vårdcentral, Norrtälje Bergshamra Ulriksdals Vårdcentral, Solna Boo Vårdcentral, Saltsjö-Boo Bredängs Vårdcentral, Skärholmen Brommageriatriken Capio Geriatrik Capio Vårdcentral Ringen, Stockholm Capio Vårdcentral Farsta Capio Vårdcentral Solna Curera Vårdcentral Hornstull, Stockholm Danderydsgeriatriken Doktor Team Vårdcentral, Saltsjö-Boo Ekerö Vårdcentral Ektorps Vårdcentral, Nacka Fisksätra Vårdcentral, Saltsjöbaden Fruängens Vårdcentral Löwetgeriatriken Minnesmottagning, Upplands Väsby Geriatriska kliniken, Norrtälje Gubbängens Vårdcentral, Enskede Gärdets Vårdcentral, Stockholm Hagalund Frösunda Vårdcentral, Solna Hallstaviks Vårdcentral, Norrtälje Handengeriatriken Handens Vårdcentral Husläkarna Rimbo/Edsbro, Norrtälje Jakobsbergsgeriatriken, Järfälla Jakobsbergs Vårdcentral, Järfälla Karolinska Univsjh i Huddinge, Geriatrik Lundens Husläkarmottagning, Sollentuna Minnesmottagning, primärvårdsuppdrag, Nynäshamn Munsö Husläkarmottagning Nackageriatriken Norrtälje Norra Vårdcentral Norrtälje Södra Vårdcentral Norrvikens Vårdcentral, Sollentuna Nynäs Vård AB, Minnesenheten, Nynäshamn Riksby Vårdcentral, Bromma Roslagshälsans husläkarmottagning, Norrtälje Rotebro Vårdcentral, Sollentuna Råsunda Vårdcentral, Solna Sigtuna Läkarhus Saltsjöbadens Vårdcentral Solna Centrum Vårdcentral Sophiahemmets Husläkarmottagning, Stockholm Stenhamra Hälsocentral Stockholmsgeriatriken Stureby Vårdcentral Södertälje Geriatriska Öppenvård Team Äldredoktorn, Huddinge Tranebergs Vårdcentral, Bromma Tveta Vårdcentral, Södertälje Täby Vårdcentral Vallentuna Doktorn AB Vendelsö Vårdcentral, Haninge Vårdcentralen Kronan, Sundbyberg Väddö Vårdcentral, Norrtälje Älvsjö Vårdcentral, Stockholm
UPPSALA LÄN Akademiska Universitetssjukhus i Uppsala, Geriatrik Brukshälsan, Söderfors Enköpings Husläkarcentrum och Fjärdhundra Vårdcentral Enköpings Vårdcentral Flogsta Vårdcentral, Uppsala
Fålhagens Vårdcentral, Uppsala Gimo Vårdcentral Knivsta Läkargrupp Knivsta Vårdcentral Liljeforstorgets Vårdcentral, Uppsala Luthagsgården Husläkargruppen, Uppsala Primärvården Östhammars Vårdcentral Samariterhemmets Vårdcentral, Uppsala Skutskärs Vårdcentral Sävja Vårdcentral, Uppsala Tierps Vårdcentral Vårdcentralen Centrum, Uppsala Äldrepsykiatriska mottagningen, Akademiska sjh, Uppsala Öregrunds Vårdcentral Österbybruks Vårdcentral
SÖDERMANLANDS LÄN Achima care Eskilstuna Vårdcentral Familjedoktorerna, Strängnäs Fröslunda Vårdcentral, Eskilstuna Gnesta Vårdcentral Katrineholms kommun Kullbergska sjh, Katrineholm Kyrkbackens Vårdcentral, Strängnäs Malmköpings Vårdcentral Mariefreds Vårdcentral Nyköpings lasarett, Ger Rehab Nävetorps Vårdcentral, Katrineholm Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Trosa Vårdcentral Tunafors Vårdcentral, Eskilstuna Vingåkers Vårdcentral Vårdcentralen Bagaregatan, Nyköping Vårdcentralen Centrum, Flen Vårdcentralen City, Eskilstuna Vårdcentralen Ekensberg, Nyköping Vårdcentralen Flen Vårdcentralen Fristaden, Eskilstuna Vårdcentralen Linden, Katrineholm Vårdcentralen Oxelösund Vårdcentralen Smeden, Eskilstuna Vårdcentralen Stadsfjärden, Nyköping Vårdcentralen Strängnäs Vårdcentralen Torshälla Vårdcentralen Åsidan, Nyköping Vår Vårdcentral, Katrineholm
ÖSTERGÖTLANDS LÄN Aleris Vårdcentral Kneippen, Norrköping Aleris Vårdcentral Vilbergen, Norrköping Aleris Vårdcentral Österkull, Norrköping Boxholms kommun Boxholms Vårdcentral Capio Vårdcentral Berga, Linköping Cityhälsan Norr, Norrköping Ekholmens Vårdcentral, Linköping Finspångs kommun Geria Vårdcentral, Söderköping Johannelunds Vårdcentral, Linköping Kolmårdens Vårdcentral Kärna Vårdcentral, Linköping Linköpings Universitetssjukhus, Geriatrik Ljungsbro Vårdcentral Mjölby kommun Mjölby Vårdcentral Motala kommun
52
Motala lasarett, medklin NVS Nygatans Vårdcentral, Linköping Närsjukvården Finspång Ryds Vårdcentral, Linköping Tannefors Vårdcentral, Linköping Trädgårdstorgets Vårdcentral, Linköping Valla Vårdcentral, Linköping Vrinnevisjukhuset Geriatrik, Norrköping Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Brinken, Motala Vårdcentralen Cityhälsan Centrum, Norrköping Vårdcentralen Cityhälsan Söder, Norrköping Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Linghem, Linköping Vårdcentralen Lyckorna, Motala Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Marieberg, Motala Vårdcentralen Medicinskt Centrum, Norrköping Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Söderköping Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Ödeshög Vårdcentralen Österbymo Ödeshögs kommun
JÖNKÖPINGS LÄN Apladalens Vårdcentral, Värnamo Bankeryds Vårdcentral Bodafors Vårdcentral Eksjö Vårdcentral Gislaveds kommun Gislaved Vårdcentral Gnosjö Vårdcentral Gränna Vårdcentral Habo Vårdcentral Hälsans Vårdcentral 1, Jönköping Hälsans Vårdcentral 2, Jönköping Hälsoteamet i Anderstorp Hälsoteamet i Gislaved Hälsoteamet i Mullsjö Hälsoteamet i Smålandsstenar Höglandssjukhuset Ger Rehab, Nässjö Kungshälsans Vårdcentral, Jönköping Läkarhuset Huskvarna Läkarhuset Jönköping Läkarhuset Väster, Jönköping Länssjukhuset Ryhov Geriatrik, Jönköping Mariannelunds Vårdcentral Mullsjö Vårdcentral Norrahammars Vårdcentral Nässjö Läkarhus Nässjö Vårdcentral Primärvården Vaggeryd Reftele Vårdcentral Rosenhälsans Vårdcentral, Huskvarna Rosenlunds Vårdcentral, Jönköping Rydaholms Vårdcentral Råslätts Vårdcentral, Jönköping Sensia Sjukvård i Vetlanda AB Sensia Vårdcentral Specialistläkargruppen, Värnamo Skillingaryds Vårdcentral Tenhults Vårdcentral, Jönköping Tranås kommun Tranås Vårdcentral Vrigstads läkarmottagning Vråens Vårdcentral, Värnamo Vårdcentral Aroma, Vetlanda Vårdcentral Bra Liv, Landsbro Vårdcentral Bra Liv, Smålandsstenar Vårdcentral Bra Liv, Sävsjö Vårdcentral Hälsan Öst, Vetlanda Värnamo Sjukhus, Ger Rehab Väster Vårdcentral, Bredaryd
Wasa Vårdcentral, Huskvarna Wetterhälsan, Jönköping Öxnehaga Vårdcentral, Huskvarna
KRONOBERGS LÄN Achima Care Älmhults Vårdcentral Carema Vårdcentral Hovshaga, Växjö Dalbo Vårdcentral, Växjö Hälsans Hus Åseda HälsoRingen Vård AB, Älmhult Lammhults Vårdcentral Läkarhuset i Ljungby Markaryds Vårdcentral Ryds Vårdcentral, Tingsryd Sensia Specialistläkargruppen Växjö Strömsnäsbruks Vårdcentral Tingsryds Vårdcentral Vuxenpsykiatri Kronoberg Vårdcentralen Birka, Växjö Vårdcentralen Braås Vårdcentralen Centrum, Växjö Vårdcentralen Ingelstad Vårdcentralen Kungshögen, Ljungby Vårdcentralen Lagan Vårdcentralen Lenhovda Vårdcentralen Lessebo, Växjö Vårdcentralen Lidhult, Ljungby Vårdcentralen Moheda Vårdcentralen Sländan, Ljungby Vårdcentralen Strandbjörket, Växjö Vårdcentralen Teleborg, Växjö Vårdcentralen Vislanda Achima Vårdcentralen Växjöhälsan Vårdcentralen Åseda Äldreenheten, Växjö
KALMAR Ankarsrums Hälsocentral Astrakanen Läkarcentrum, Nybro Berga Hälsocentral, Kalmar Blomstermåla Vårdcentral Blå Kustens Vårdcentral, Oskarshamn Borgholms Hälsocentral Cityläkarna i Kalmar Emmaboda Hälsocentral, Nybro Esplanadens Hälsocentral, Västervik Gamleby Hälsocentral Hultsfreds Hälsocentral Husläkarcentrum, Kalmar Hälsocentralen Mörlunda Hälsocentralen Stora Trädgårdsgatan, Västervik Högsby Vårdcentral Kristinebergs Hälsocentral, Oskarshamn Kvarnholmens Hälsocentral, Kalmar Lindsdals Hälsocentral, Kalmar Ljungbyholms Hälsocentral, Kalmar Läkarhuset Kronan, Kalmar Läkarhuset Prima, Nybro Länssjukhuset i Kalmar, Geriatrik Mönsterås Hälsocentral Norrlidens Hälsocentral, Kalmar Nybro Hälsocentral Primärvården Södra Öland, Mörbylånga Riddarhusläkarna, Västervik Slottsfjärdens läkarmottagning, Kalmar Slottsgatans Hälsocentral, Oskarshamn Smedby Hälsocentral, Kalmar Stensö Hälsocentral, Kalmar Söderåkra Hälsocentral Torsås Hälsocentral Vimmerby Hälsocentral Virserums Läkarhus Västerviks sjukhus, Rehab Ger
53
GOTLANDS LÄN Gotlands kommun Hemse Vårdcentral Klinte Vårdcentral Minnesmottagningen Visby Roma Vårdcentral, Romakloster Slite Vårdcentral Vårdcentral Hansahälsan, Visby Vårdcentral Visborg, Visby Vårdcentralen Visby Norr Vårdcentralen Visby Söder
BLEKINGE Brunnsgårdens Vårdcentral, Karlshamn Bräkne-Hoby Vårdcentral Familjeläkarna Olofström Hälsohuset för alla, Karlskrona Jämjö Vårdcentral Kallinge Vårdcentral Kungsmarkens Vårdcentral, Karlskrona Lyckeby Vårdcentral, Karlskrona Läkarhuset Karlshamn Nättraby Vårdcentral Olofströms Vårdcentral Ronneby Vårdcentral Rödeby Vårdcentral Sölvesborgs Vårdcentral Trossö Vårdcentral, Karlskrona Tullgårdens Vårdcentral, Karlskrona Tvings Läkarmottagning Valjehälsan, Sölvesborg Vårdcentralen Samariten, Karlshamn Äldrepsykiatri/minnesmottagning, Karlskrona
REGION SKÅNE Berga Läkarhus, Helsingborg Båstad Bjäre Läkarpraktik, Båstad Capio Citykliniken, Broby Capio Citykliniken, Båstad Capio Citykliniken, Helsingborg Capio Citykliniken, Klippan Capio Citykliniken, Kristianstad Capio Citykliniken, Landskrona Capio Citykliniken Limhamn Capio Citykliniken Olympia, Helsingborg Capio Citykliniken Singelgatan, Malmö Capio Citykliniken Ängelholm Capio Göingekliniken, Hässleholm Capio Vårdcentral, Simrishamn Centralsjukhuset Minnesmottagningen, Kristianstad Edens Vårdcentral, Malmö Ekeby Vårdcentral, Ekeby Hälsocentralen Ellenbogen, Malmö Hälsocentralen Näsum Hälsomedicinskt Center, Svedala Hälsomedicinskt Center, Vårdcentral Hjärup HälsoRingen Vårdcentral, Bromölla Hässleholms sjh-org. Minnesmottagningen Kattens Läkargrupp, Trelleborg Kirsebergs hemvård, Malmö Klippans Vårdcentral Kristianstadskliniken Kungsgårdshälsan, Ängelholm Laholmshälsan Limhamnsgruppen Läkargruppen i Munka Ljungby Läkarhuset Roslunda AB, Ängelholm Läkarmottagningen i Bjärnum Minnesspecialisterna, Lund Multi Clinic, Malmö Novakliniken, Gärsnäs Novakliniken, Rydsgård
Novakliniken, Sjöbo Novakliniken, Tomelilla Novakliniken, Veberöd Novakliniken, Ystad Novakliniken Hälsobacken, Ystad Näsets läkargrupp, Skanör Osby Vårdcentral Råå Vårdcentral Skånes univsjh, SUS, Kognitiv medicin, Lund Skånes univsjh, SUS, neuropsyk.klin, Malmö Solljungahälsan, Örkelljunga Sundets Läkargrupp, Bjärred Sösdala Vårdcentral Trelleborgs kommun Valens Läkargrupp, Trelleborg Vellinge Vårdcentral Victoria Vård & Hälsa, Limhamn Vårdcentralen Anderslöv, Trelleborg Vårdcentralen Arlöv Vårdcentralen Bokskogen, Bara Vårdcentralen Borgmästargården, Malmö Vårdcentralen Brösarp Vårdcentralen Bunkeflo, Bunkeflostrand Vårdcentralen Centrum, Landskrona Vårdcentralen Dalby Vårdcentralen Degeberga Vårdcentralen Delfinen, Höganäs Vårdcentralen Fageräng, Trelleborg Vårdcentralen Fosietorp, Malmö Vårdcentralen Fågelbacken, Malmö Vårdcentralen Förslöv Vårdcentralen Granen, Malmö Vårdcentralen Husensjö, Helsingborg Vårdcentralen Husie, Malmö Vårdcentralen Hörby Vårdcentralen Höör Vårdcentralen Kirseberg, Malmö Vårdcentralen Knislinge Vårdcentralen Kroksbäck, Malmö Vårdcentralen Kärråkra, Eslöv Vårdcentralen Kävlinge Vårdcentralen Laröd, Helsingborg Vårdcentralen Laxen, Ängelholm Vårdcentralen Limhamn Vårdcentralen Lindeborg, Malmö Vårdcentralen Ljungbyhed Vårdcentralen Lomma Vårdcentralen Lundbergsgatan, Malmö Vårdcentralen Löddeköpinge Vårdcentralen Måsen, Lund Vårdcentralen Näbbelöv, Lund Vårdcentralen Närlunda, Helsingborg Vårdcentralen Näsby, Kristianstad Vårdcentralen Oxie Vårdcentralen Perstorp Vårdcentralen Planteringen, Helsingborg Vårdcentralen Påarp Vårdcentralen Rosengården, Malmö Vårdcentralen Rydebäck Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Vårdcentralen Sjöbo Vårdcentralen Sjöcrona, Höganäs Vårdcentralen Skurup Vårdcentralen Solbrinken, Hässleholm Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen, Malmö Vårdcentralen Staffanstorp Vårdcentralen Stattena, Helsingborg Vårdcentralen Svalöv Vårdcentralen Södertull, Lund Vårdcentralen Södervärn, Malmö Vårdcentralen Söderåsen, Bjuv Vårdcentralen Tollarp Vårdcentralen Tomelilla Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv Vårdcentralen Törnrosen, Malmö
54
Vårdcentralen Vilan, Kristianstad Vårdcentralen Vinslöv Vårdcentralen Vittsjö Vårdcentralen i Vä, Kristianstad Vårdcentralen Ystad Vårdcentralen Åhus Vårdcentralen Åparken, Tyringe Vårdcentralen Åstorp Vårdcentralen Örkelljunga Vänhems Vårdcentral, Hässleholm Ystads lasarett, Minnesmottagningen Ängelholms sjukhus, Neuropsyk.klin, Minnesmottagningen Ödåkra Läkargrupp, Helsingborg Örestadskliniken, Malmö Östermalm Vårdcentral, Kristianstad Östra Läkargruppen, Kristianstad
HALLANDS LÄN Amadeuskliniken Fyllinge, Halmstad Amadeuskliniken Söndrum, Halmstad Capio Citykliniken, Halmstad Capio Husläkarna, Kungsbacka Capio Husläkarna Vallda, Kungsbacka Familjeläkarna Falkenberg Familjeläkarna i Laholm Familjeläkarna Söderbro, Falkenberg Familjeläkarna vid Torget, Laholm Husläkarna Varmbadhuset, Varberg HälsoRingen Glänninge, Laholm HälsoRingen Vård AB, Knäred Laurentiuskliniken, Falkenberg Läjeskliniken, Träslövsläge Länssjukhuset, Äldrepsyk enh, Minnesmottagningen, Halmstad Minnesmottagningen, Psyk klin, Varberg Neptunuskliniken, Varberg Stenblommans Vårdcentral, Kungsbacka Söraledens Familjeläkare, Billdal Tudorkliniken, Halmstad Vårdcentralen Andersberg, Halmstad Vårdcentralen Bäckagård, Halmstad Vårdcentralen Centrum Laholm Vårdcentralen Falkenberg Vårdcentralen Fjärås Vårdcentralen Getinge Vårdcentralen Hertig Knut, Halmstad Vårdcentralen Hyltebruk Vårdcentralen Håsten, Varberg Vårdcentralen Kungsbacka Vårdcentralen Nyhem, Halmstad Vårdcentralen Onsala Vårdcentralen Oskarström Vårdcentralen Slöinge Vårdcentralen Särö Vårdcentralen Torup, Hyltebruk Vårdcentralen Tvååker Vårdcentralen Ullared Vårdcentralen Vallås, Halmstad Vårdcentralen Veddige Vårdcentralen Vessigebro Vårdcentralen Västra Vall, Varberg Vårdcentralen Åsa
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Achima Care Trollhättans Vårdcentral Adina Hälsans Vårdcentral Nol Adina Hälsans Vårdcentral Sävedalen Allékliniken Sleipner, Borås Allemanshälsans Vårdcentral, Västra Frölunda Allemanshälsans Vårdcentral Jungfruplatsen, Mölndal Allemanshälsans Vårdcentral Lunden, Skövde Allemanshälsans Vårdcentral och BVC Landala Almö Läkarhus, Myggenäs Angereds Läkarhus Backa Läkarhus, Göteborg
Backa Läkarhusgruppen, Stenungsund Backa Vårdcentral, Hisings Backa Balderkliniken AB, Åmål Bergsjön Vårdcentral och BVC, Göteborg Billingens Vårdcentral, Skövde Björkekärr Vårdcentral, Göteborg Boda Vårdcentral, Borås Bohuspraktiken, Bohus Bollebygds Vårdcentral Bräcke Diakoni, Vårdcentral Centrum, Alingsås Brämaregårdens Vårdcentral, Göteborg Brämhults Vårdcentral Capio Mölndals Vårdcentral Capio Vårdcentral Axess, Göteborg Capio Vårdcentral Hovås/Billdal, Hovås Capio Vårdcentral Lundby, Göteborg Capio Vårdcentral Sävedalen Capio Vårdcentral Gårda, Göteborg Capio Vårdcentral Grästorp Capio Vårdcentral Orust, Henån Centralhälsan, Falköping Centrumpraktiken, Kungälv Dalabergs Vårdcentral, Uddevalla Dals-Eds kommun Dalsjöfors Vårdcentral Din Klinik, Göteborg Ekenhälsan, Kållered Ekmanska Vårdcentral, Göteborg Familjehälsans Vårdcentral, Göteborg Floby Vårdcentral Fredriksdals Läkarhus, Göteborg Fristad Vårdcentral Fritsla Vårdcentral Färgelanda Vårdcentral Geriatrik och rehabiliteringskliniken Kungälv Guldvingens Vårdcentral, Lidköping Herkules Vårdcentral, Borås Herrestads Vårdcentral, Uddevalla Hindås Vårdcentral Hjo Vårdcentral Hovås Askim familjeläkare & BVC, Askim Hälsans Hus, Landvetter Hälsobrunnens Vårdcentral, Ulricehamn Hälsocentralen i Hjo AB Hönö Vårdcentral Johannesvården Vårdcentral & Bvc, Västra Frölunda Järnhälsan, Göteborg Kinna Vårdcentral KinneKulleHälsan Vårdcentral City KinneKulleHälsan Vårdcentral Götene KinneKulleHälsan Vårdcentral Mariestad Kortedala Vårdcentral och BVC, Göteborg Kungshöjds Vårdcentral, Göteborg Kungsportsläkarna, Göteborg Kungsstens Vårdcentral, Göteborg Kvarterskliniken Husaren, Göteborg Kvarterskliniken Lorensberg, Göteborg Kvarterskliniken Tanum, Tanumshede Lilla Edets Vårdcentral Lysekils Läkarhus Läkargruppen Mölndalsbro, Mölndal Lärjedalens Vårdcentral, Angered Maria Alberts Vårdcentral, Trollhättan Mariestads Vårdcentral Medpro Clinic Brålanda Vårdcentral Medpro Clinic Torpa Vårdcentral, Vänersborg Nordmanna Vårdcentral, Kungälv Nossebro Vårdcentral Närhälsan Horred Vårdcentral Närhälsan Högsbo Vårdcentral, Göteborg Närhälsan Mellerud Vårdcentral Närhälsan Södra Ryd, Skövde Nödinge Vårdcentral Olskrokens Vårdcentral, Göteborg Partielle & Furulunds Vårdcentral, Partille
55
Plus 7 Vårdcentral, Citysjukhuset +7, Göteborg Primapraktiken, Trollhättan Rävlanda Vårdcentral Sahlgrenska Univsjh, neuropsykiatriska klin, Mölndal Selmas Läkarhus, Hisings Backa Skagerns Vård och Hälsoenhet, Gullspång Skara Vårdcentral Skaraborg sjukhus, neuropsykiatrisk klinik, Falköping Skogslyckans Vårdcentral, Uddevalla Sotenäs Vårdcentral, Hunnebostrand Stavre Vårdcentral, Trollhättan Strömstad kommun Styrsö Vårdcentral Sätila Vårdcentral Sävelången Familjeläkare och BVC, Alingsås Södra Torget Vårdcentral, Borås Tidaholms Vårdcentral Tidans Vårdcentral Torslanda Läkarhus Trandareds Vårdcentral, Borås Töreboda kommun Tuve Vårdcentral, Göteborg Uddevalla sjukhus, Minnesmottagningen Uddevalla Vårdcentral Vara/Kvänum Vårdcentral, Vara Viskafors Vårdcentral Vårdcentralen Angered Vårdcentralen Askim Vårdcentralen Bengtsfors Vårdcentralen Biskopsgården, Göteborg Vårdcentralen Bjurslätt, Göteborg Vårdcentralen Bohuslinden, Strömstad Vårdcentralen Brastad Vårdcentralen Bäckefors Vårdcentralen Carlanderska, Göteborg Vårdcentralen Dagson, Uddevalla Vårdcentralen Dalum Vårdcentralen Edsgärdet, Ed Vårdcentralen Eriksberg, Göteborg Vårdcentralen Fjällbacka Vårdcentralen Floda Vårdcentralen Gamlestadstorget, Göteborg Vårdcentralen Gibraltargatan, Göteborg Vårdcentralen Granngården, Trollhättan Vårdcentralen Gråbo Vårdcentralen Gullspång/Hova, Gullspång Vårdcentralen Götene Vårdcentralen Heimdal, Borås Vårdcentralen Hentorp, Skövde Vårdcentralen Herrljunga Vårdcentralen Hunnebostrand/Vårdcentralen Kungshamn Vårdcentralen Karlsborg Vårdcentralen Krokslätt, Mölndal Vårdcentralen Kurhälsan, Falköping Vårdcentralen Kusten, Ytterby Vårdcentralen Kyrkbyn, Göteborg Vårdcentralen Kärra, Hisings-Kärra Vårdcentralen Landvetter Vårdcentralen Lerum Vårdcentralen Lindome Vårdcentralen Ljungskile Vårdcentralen Lysekil Vårdcentralen Läkarhuset PTJ AB, Göteborg Vårdcentralen Lövgärdet, Angered Vårdcentralen Majorna, Göteborg Vårdcentralen Masthugget, Göteborg Vårdcentralen Munkedal Vårdcentralen Mölnlycke Vårdcentralen Mösseberg, Falköping Vårdcentralen Nordstan, Vänersborg Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Vårdcentralen Oden, Falköping Vårdcentralen Opaltorget, Västra Frölunda Vårdcentralen Sandared Vårdcentralen Silentzvägen, Uddevalla
Vårdcentralen Sjöbo, Borås Vårdcentralen Skene Vårdcentralen Solgärde, Kungälv Vårdcentralen Sollebrunn Vårdcentralen Stenstorp Vårdcentralen Stenungsund Vårdcentralen Stora Höga Vårdcentralen Strömstad Vårdcentralen Svenljunga Vårdcentralen Sörhaga, Alingsås Vårdcentralen Tanumshede Vårdcentralen Tibro Vårdcentralen Tjörn, Kållerkärr Vårdcentralen Torpavallen, Göteborg Vårdcentralen Torslanda Vårdcentralen Tranemo Vårdcentralen Töreboda Vårdcentralen Ulricehamn Vårdcentralen Vilan, Skara Vårdcentralen Vänerparken, Vänersborg Vårdcentralen Åmål Vårdcentralen Ängabo, Alingsås Vårdcentralen Öckerö Vårgårda Vårdcentral Västerledens Vårdcentral, Västra Frölunda Wästerläkarna, Västra Frölunda Åby Vårdcentral, Mölndal Ågårdsskogen Vårdcentral, Lidköping
VÄRMLANDS LÄN Centralsjukhuset, Minnesmottagningen, Karlstad Filipstads Nya Vårdcentral Kinnekullehälsans Vårdcentral, Arvika Svea Vårdcentral, Säffle Säffle Vårdcentral Torsby kommun Töcksforspraktiken Vintergatans Vårdcentral, Kristinehamn Vålbergs Vårdcentral Vårdcentralen Eda, Charlottenberg Vårdcentralen Ekshärad Vårdcentralen Filipstad Vårdcentralen Forshaga Vårdcentralen Gripen, Karlstad Vårdcentralen Grums Vårdcentralen Hagfors Vårdcentralen Herrhagen, Karlstad Vårdcentralen Karlstad Vårdcentralen Kil Vårdcentralen Kristinehamn-Nybble, Kristinehamn Vårdcentralen Likenäs Vårdcentralen Molkom Vårdcentralen Munkfors Vårdcentralen Rud, Karlstad Vårdcentralen Skoghall/Lövnäs Vårdcentralen Skåre, Karlstad Vårdcentralen Storfors Vårdcentralen Sunne Vårdcentralen Torsby Vårdcentralen Verkstaden, Arvika Vårdcentralen Västerstrand, Karlstad Vårdcentralen Årjäng Vårdcentralen Åttkanten, Karlstad
ÖREBRO LÄN Adolfsbergs Vårdcentral, Örebro Askersunds Vårdcentral Baggängens Vårdcentral, Karlskoga Brickebackens Vårdcentral, Örebro Brickegårdens Vårdcentral, Karlskoga Bägaren Lindesbergs Vårdcentral Capio Haga Vårdcentral, Örebro Capio Vårdcentral Lekeberg, Fjugesta Fellingsbro Vårdcentral
56
Frövi Vårdcentral Hallsbergs Vårdcentral Hällefors Vårdcentral Karla Vårdcentral, Örebro Karlskoga lasarett, kliniken för medicin och geriatrik Karolina Vårdcentral, Karlskoga Kopparbergs Vårdcentral Kumla Vårdcentral Laxå Vårdcentral Lillåns Vårdcentral, Örebro Lindesbergs lasarett, kliniken för medicin och geriatrik Mikaeli Vårdcentral, Örebro Nora Vårdcentral, Örebro Nordlandia Care, Sirishof och Skäpplandagården, Örebro Odensbackens Vårdcentral Olaus Petri Vårdcentral, Örebro Pilgårdens Vårdcentral, Degerfors Pålsboda Vårdcentral AB Skebäcks Vårdcentral, Örebro Storå Vårdcentral Tybble Vårdcentral, Örebro Universitetssjukhus, Geriatrik, Örebro Varberga Vårdcentral, Örebro Vivalla Vårdcentral, Örebro Ängens minnesmottagning, Örebro Ängens Vårdcentral, Örebro
VÄSTMANLANDS LÄN Achima Care Sala Vårdcentral Bäckby Familjeläkarmottagning, Västerås Carema Vårdcentral, Västerås Carema Vårdcentral Vallby, Västerås Centrallasarettet, Geriatrik, Västerås Citypraktiken, Västerås Familjeläkarmottagningen, Fagersta Familjeläkarmottagningen Kolsva Familjeläkarmottagningen, Norberg Familjeläkarmottagningen, Skinnskatteberg Familjeläkarna Byjorden, Köping Familjeläkarna Hemdal, Västerås Familjeläkarna Önsta-Gryta, Västerås Grindberga Familjeläkarenhet, Arboga Hallstahammar Husläkarmottagning Herrgärdet Familjeläkarmottagnig, Västerås Kolbäcks Familjeläkarmottagning Kungsuddens Vårdcentral, Kungsör Kungsörs Vårdcentral Läkargruppen, Västerås Mitt Hjärta Bergslagssjukhuset, Fagersta Mitt Hjärta Vårdcentral, Köping Odensvi Familjeläkarmottagning, Västerås Oxbackens Vårdcentral, Västerås Prima Familjeläkarmottagning, Västerås Servicehälsans Familjeläkare AB, Västerås Ullvi Tuna Familjeläkarmottagning, Köping Viksäng-Irsta Familjeläkarmottagning, Västerås Virsbodoktorn Väsby Vårdcentral, Sala Åbågens Vårdcentral, Arboga Ängsgårdens Vårdcentral, Surahammar
DALARNAS LÄN Avesta lasarett, Geriatrisk Rehab Britsarvet/Grycksbo Vårdcentral, Falun Falu lasarett, Geriatrisk Rehab, Falun Falu Vårdcentral Ludvika lasarett, Öppen Rehab Mora lasarett, Geriatrik Norslund/Svärdsjö Vårdcentral, Falun Tiskens Vårdcentral, Falun Vårdcentralen Avesta Vårdcentralen Läkarhuset Sensia, Borlänge Vårdcentralen Kvarnsveden Vårdcentralen Grangärde/Fredriksberg, Sunnansjö
Vårdcentralen Grängesberg Vårdcentralen Jakobsgårdarna, Borlänge Vårdcentralen Ludvika Norra Vårdcentralen Rättvik Vårdcentralen Säter Vårdcentralen Smedjebacken/Söderbärke, Söderbärke Vårdcentralen Solsidan, Ludvika Vårdcentral Hedemora Vårdcentral Leksand Vårdcentral Orsa Vårdcentral Domnarvet Vårdcentral Särna Vårdcentral Säter-Lima Vårdcentral Älvdalen
GÄVLEBORGS LÄN Aleris Hälsocentral Bollnäs Aleris Hälsocentral Voxnadalen, Alfta Andersbergs Hälsocentral, Gävle Baldersnäs Hälsocentral, Bollnäs Bergsjö Hälsocentral, Carema Hälsocentral, Gävle Delsbo Din Hälsocentral E-hälsan, Söderhamn Färila/Los Hälsocentral, Färila Gävle sjukhus, Geriatrik Gävle Strand Hälsocentral Hamrånge Hälsocentral, Bergby Hedesunda Färnebo Hälsocentral, Hedesunda Hofors Hälsocentral Hudiksvall Din Hälsocentral Hälsocentralen Alfta Hälsocentralen Arbrå Hälsocentralen Bomhus, Gävle Hälsocentralen Brynäs, Gävle Hälsocentralen City, Gävle Hälsocentralen Edsbyn Hälsocentralen Kilafors Hälsocentralen Linden, Bergvik Iggesund Din Hälsocentral Järvsö Hälsocentral Ljusdal/Ramsjö Hälsocentral, Ljusdal Ljusne Hälsocentral Manpower Hälsopartner Hälsocentral, Sandviken Närvårdsenheten, Minnesmottagningen, Ljusdal Ockelbo Din Hälsocentral Oxtorgets Hälsocentral, Söderhamn
VÄSTERNORRLANDS LÄN Fränsta Vårdcentral Granlo Vårdcentral, Sundsvall Lidens Vårdcentral Länssjukhuset medicin divisionen, Sundsvall Matfors Vårdcentral, Sundsvall Njurunda Vårdcentral, Kvissleby Nylands Vårdcentral Sidsjö Vårdcentral, Sundsvall Sundsvalls Vårdcentral Timrå Vårdcentral Vårdcentralen Ankaret, Örnsköldsvik Vårdcentralen Bjästa Vårdcentralen Bredbyn Vårdcentralen Centrum, Sundsvall Vårdcentralen Domsjö Vårdcentralen Husum/Trehörningssjö, Husum Vårdcentralen Höga Kusten, Ullånger Vårdcentralen Johannesberg, Härnösand Vårdcentralen Kramfors Vårdcentralen Ljustadalen, Sundsbruk Vårdcentralen Nacksta, Sundsvall Vårdcentralen Själevad Vårdcentralen Södra Sundet, Härnösand Ånge Vårdcentral
57
Öbacka Vårdcentral, Härnösand Örnsköldsviks sjukhus, Geriatrik Myrvikens Hälsocentral, Oviken Sandviken Norra – din hälsocentral Sandviken Södra hälsocentral Stortorgets Hälsocentral, Gävle Storvik Hälsocentral Strömsbro Hälsocentral, Gävle Sätra Hälsocentral, Gävle Söderhamn Hälsocentral Söderhamnsfjärdens Hälsocentral, Söderhamn Södertull Hälsocentral, Gävle Valbo Hälsocentral
JÄMTLANDS LÄN Backe Hälsocentral Bräcke Hälsocentral Fjällhälsan Hede-Vemdalen, Hede Funäsdalens Hälsocentral Gäddede Hälsocentral Hallens Vårdcentral Hammarstrands Hälsocentral Hälsocentral Brunflo, Östersund Hälsocentral Frösön, Östersund Hälsocentral Lit, Östersund Hälsocentral Lugnvik, Östersund Hälsocentral Odensala, Östersund Hälsocentral Torvalla, Östersund Hälsocentral Zätagränd, Östersund Krokoms Hälsocentral Kälarne Hälsocentral Offerdals Hälsocentral Svegs Hälsocentral Svenstaviks Hälsocentral
Bureå Vårdcentral Burträsk Hälsocentral Byske Hälsocentral Citymottagningen, Umeå Dorotea sjukstuga Dragonens Hälsocentral, Umeå Erikslid Hälsocentral, Skellefteå Ersboda Hälsocentral, Umeå Heimdall Hälsocentral, Skellefteå Holmsunds Vårdcentral, Umeå Husläkarna Hälsocentral i Umeå Hälsomottagningen, Jörn Hörnefors Hälsocentral Kåge/Morö Backe Hälsocentral, Skellefteå Lövånger Vårdcentral Skelleftehamn Hälsocentral, Ursviken Skellefteå lasarett, Geriatrik Sorsele sjukstuga Tegs Hälsocentral, Umeå Malå sjukstuga Nordmaling Hälsocentral Norrlands universitetssjukhus NUS, Geriatriskt Centrum, Umeå Vilhelmina sjukstuga Ålidhems Hälsocentral, Umeå Åsele sjukstuga
NORRBOTTENS LÄN Arjeplogs Vårdcentral Haparanda Vårdcentral Jokkmokks Vårdcentral Malmens Vårdcentral, Kiruna Pajala Vårdcentral Sunderby sjukhus, Luleå Vittangi Vårdcentral
VÄSTERBOTTENS LÄN Anderstorp Hälsocentral, Skellefteå Backens Hälsocentral, Umeå Bjurholms Hälsocentral Bolidens Hälsocentral
58
Styrgruppens medlemmar 2013 Maria Eriksdotter Nicklas Granqvist Anne Hallbäck Kerstin Kåwe Lena Kilander Ulla-Britt Mattsson Peter Nordström Katarina Nägga Helle Wijk Anders Wimo Bengt Winblad
överläkare/professor, Geriatriska kliniken, Karolinska, Huddinge, Registerhållare överläkare, Närsjukvården i Västra Östergötland, Motala leg sjuksköterska, MAS, Norrtälje kommun, Norrtälje leg arbetsterapeut, Medicin kliniken, Centralsjukhuset i Karlstad överläkare/docent, Geriatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala överläkare, Neuropsykiatriska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg, överläkare/professor, Geriatriska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå överläkare/med dr, Neuropsykiatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö leg sjuksköterska/docent, Sahlgrenska Akademin, Göteborg distriktsläkare/professor, Bergsjö hälsocentral, Bergsjö professor, Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
Adjungerade: Ann-Katrin Edlund
leg sjuksköterska, Geriatriska kliniken, Karolinska, Huddinge, Landskoordinator
SveDems Kansli Ann-Katrin Edlund Karin Westling/Eva Wiss Bahman Farahmand
Landskoordinator Administratör Epidemiolog/statistiker
Regionala koordinatorer under år 2013 Bodil Persson Susanne Sjöberg Trine Johansson Carina Stenmark Emma Timerdal/Anne Sjöblom Ann-Katrin Edlund
Ansvarar för implementering i Skåne, Blekinge, Halland Kronoberg, Jönköping, Östergötland, Kalmar Västra Götaland Värmland, Dalarna Stockholm, Uppsala, Örebro, Västmanland, Gotland, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Gävleborg Södermanland
59
Appendix: Artiklar baserade på SveDem data: 1.
Edlund A-K, Religa D, Eriksdotter-Jönhagen M. SveDem - Svenska Demensregistret, Best Practice 18-13, 2010.
2.
Eriksdotter-Jönhagen M, Edlund AK. Svenska Demensregistret - SveDem ett bra verktyg att följa upp utredning, vård och behandling av patienter med demenssjukdom. Alzheimertidningen 4:4-5, 2011.
3.
Faxén Irving G, Edlund AK, Wallman K, Göranzon H, Eriksdotter ME, D Religa. Body mass index vid demensdiagnos - data från Svenska Demensregistret (SveDem), Svensk Geriatrik 4:18–21, 2012
4.
Religa D, Spångberg K, Wimo A, Edlund A-K, Winblad B, Eriksdotter-Jönhagen M. Dementia diagnosis differs in men and women and depends on age and dementia severity. Data from SveDem, the Swedish Dementia Quality Registry. Ger Cogn Disord 33:90-95, 2012.
5.
Fereshtehnejad SM, Religa D, Westman E, Aarsland D, Lökk, J, Eriksdotter M. Comparison of dementia with Lewy Bodies with Parkinson’s disease dementia in the Swedish Dementia Quality Registry (SveDem). Neuropsych Dis Treatm J. 9:927-935, 2013.
6.
Johnell C, Religa D, Eriksdotter M. Dementia disorders and drug therapy: a nationwide study of over 7000 patients-data from SveDem. Ger Dem Cogn Disord 35:239–248, 2013.
7.
Nordström P, Religa D, Wimo A, Winblad B, Eriksdotter M. The use of cholinesterase inhibitors and the risk of myocardial infarction: a nationwide cohort study in subjects with Alzheimer’s disease. Eur Heart J. 34:2585-91, 2013
8.
Nordström P, Eriksdotter M. Response till comment by Lagro et al. EuJ, June 17, 2013
9.
Nägga K, Minthon L, Eriksdotter M. Den moderna demensvården. Läkartidningen. 110:1996–1999, 2013.
10. Wimo A, Religa D, Spångberg K, Edlund A_K, Winblad B, Eriksdotter M. Costs of diagnosing dementia in Sweden -Results from SveDem, the Swedish Dementia Registry. In Ger Psych. 28:1039-44, 2013.
60
