Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös.
SVAR: Arbetsgivaren vill hellre anställa en person som inte kommer att vara föräldraledig den närmaste framtiden. Orsaken är de investeringar som arbetsgivaren måste göra i den anställde innan denne börjar producera tillräckligt för att täcka sin lön. Det innebär samtidigt att den arbetssökande som själv vet att han eller hon inte kommer skaffa barn inom överskådlig tid, har alla skäl att informera arbetsgivaren om detta – oavsett om arbetsgivaren frågar eller inte. Därmed kan arbetsgivaren dra slutsatsen att alla arbetssökande som inte säger något om sina planer angående föräldraledighet ganska snart efter anställningsstart kommer att vilja vara lediga. Läs om ”Full-Disclosure Principle” på (framförallt) s.173-174
2. Illustrera ett spelförslag i ett diagram, för en person med riskaversion. Märk ut förväntad nytta av spelet, förväntat värde av spelet, samt vad personen skulle vara beredd att betala för spelet. Antag att spelet ger en 50-50 chans att vinna antingen 10 eller 50 kr.
SVAR
10
<30
50
Vi ser i figuren att den förväntade nyttan av spelet ger en nytta som vi annars kan få med en säker inkomst som är mindre än det förväntade värdet (30) av spelet.
3. Förklara med egna ord innebörden av, och ge exempel på:
a. Adverse selection b. Moral hazard
SVAR Adverse selection: Innebär ett på ett ofördelaktigt snedvridet urval – t.ex. att de som vet med sig att de löper störst risk att drabbas av något är mest intresserade av att teckna försäkring mot detta, vilket innebär att försäkringstanken att poola riskerna mellan ett brett unbiased urval av befolkningen inte fungerar. Moral Hazard: Innebär att agenten ändrar beteende efter att avtal är ingånget – t.ex. blir man kanske slarvigare med att låsa cykeln ifall man har en bra stöldförsäkring.
4. Under föreläsningen diskuterade vi det ”orättvisa” i att ta ut en högre premie för bilförsäkringar för unga killar än för äldre damer. Antag att ett försäkringsbolag hörsammar detta och beslutar att samma premie ska gälla för alla i detta
försäkringsbolag. Vad tror du konsekvenserna av detta blir? Om de frågat dig om råd innan de förändrat premien, hur skulle du då råda dem? Svar: Om ett försäkringsbolag inför samma premie för unga killar och gamla tanter så kommer det försäkringsbolaget att bli väldigt attraktivt för alla unga killar och väldigt oattraktivt för gamla tanter. När fler unga killar tecknar försäkring i det försäkringsbolaget (givet att de nu råkar ut för fler olyckor) kommer premien för alla att gå upp/eller beroende på hur många nya killar som flyttar sin försäkring i alla fall för de gamla tanterna. Försäkringen blir nu dyr för de gamla tanterna som flyttar över sin försäkring till ett nytt försäkringsbolag som differentierar premien. Kvar i det gamla försäkringsbolaget blir bara de unga hög-risk killarna och premien blir extremt hög. Och antagligen kommer försäkringsbolaget att upphöra. 5. En av Obamas hjärtefrågor är att reformera det amerikanska sjukförsäkringssystemet. Premien för privata försäkringar är väldigt hög och många står helt utan sjukförsäkring. Fundera på varför du tror att det amerikanska sjukförsäkringssystemet fungerar så dåligt. (Tänk i termer av asymmetrisk information och adverse selection) SVAR: Asymmetrisk information och adverse selection är problem. Försäkringen blir för dyr (inte värd att betala) för många då hög-risk gruppen tränger ut låg-risk gruppen och trissar upp premien. Till slut är det bara individer med väldigt hög risk kvar i försäkringsgruppen och premien väldigt dyr. Ett annat problem är att privata försäkringsbolag inte vill försäkra många av dem som uppenbart tillhör hög-risk gruppen (tex de med en historia av cancer) eftersom de utgör en dålig affär. Ett annat problem med det amerikanska sjukförsäkringssystemet (och det svenska staten) är att det är en tredje part som betalar (inte vårdtagaren och inte vårdgivaren). Betalningsparten (försäkringsbolaget) har asymmetrisk information eftersom de inte vet vilken typ av vård som behövs. I det amerikanska systemet är koppling större mellan vad patienten betalar (dvs försäkringsbolaget om försäkring finns) och vad sjukhuset och läkaren får i ersättning/lön. Läkaren har således incitament att trissa upp priset och överbehandla (både för att påverka sin lön positivt och för att slippa stämning från patienter som anser sig blivit felbehandlade) vilket gör vården mycket dyr (och således premierna höga)
6. Statistik visar att bra prestationer som belönas med positiv feedback tenderar att efterföljas av sämre prestationer. Dåliga prestationer som straffas med negativ kritik tenderar att efterföljas av bättre prestationer. Ska vi tolka detta som att det är viktigare att kritisera dåliga prestationer än att berömma goda prestationer?
SVAR: Nej, anledningen är istället att när man gjort en osedvanligt bra prestation så är sannolikheten stor att nästa prestation blir relativt sett sämre. Tänk i termer av en normalfördelningskurva. Läs The Economic Naturalist 8.1. s. 250, samt avsnittet ”Representativeness” s. 248-250.
7. Antag att du och en annan person tillsammans erbjuds 100 kr att dela på. Villkoret är dock att ni kommer överens om fördelningen av dem. Fördelningen går till så att din motpart föreslår en fördelning, och du tackar ja eller nej. (Ni får inte prata med varandra) Endast ifall du tackar ja får ni pengarna. a. Skulle du tacka ja till 50 kr? b. Skulle du tacka ja till 20 kr? c. Skulle du tacka ja till 5 kr? d. Ifall det istället gällde 1.000.000 kr, skulle du tacka ja till 200.000kr? e. Skulle du tacka ja till 50.000 kr?
SVAR: Läs om ”Application: Concerns about Fairness” s. 229-232. Poängen är att det är rationellt att tacka ja till alla spelen, men förmodligen är det ett antal spel som du inte skulle acceptera?
8. Känner du till Fångarnas Dilemma? Om inte, läs på det avsnittet. Vi kan använda det för att tolka en del andra samordningsproblem i samhället. Kan du t.ex. beskriva ”allmänningens tragedi” som ett fångarnas dilemma? (Tips 1: det viktiga i den här typen av situationer är att det individuellt rationella valet inte leder till den socialt optimala situationen. Människorna skulle kunna göra bättre genom att fatta andra beslut. Tips 2: De båda strategierna kan beskrivas som ”många får” respektive ”få får”)
SVAR
Spelare 1
Spelare 2
Många får
Få får
Många får
Få får
1: 0
1: -1
2: 0
2: 3
1: 3
1: 2
2: -1
2: 2
Socialt optimalt är ”få får”; ”få får” eftersom det ger total nytta på 4. Dock är ”många får”; ”många får” en dominant jämvikt. För respektive spelare är det bäst att släppa ut många får, oavsett vad motspelaren gör.
9. Kommentera följande påståenden (är de rätt eller fel?): a)Om Erik är riskneutral är han indifferent mellan valet att med säkerhet få 1 000 kr eller att med 50% sannolikhet få 20 000 eller att med 50% risk behöva betala 15 000kr. FEL. Om man är riskneutral borde man föredra spelet som ger ett förväntat värde på EV=0,5*200000,5*15000=2500 b)Eftersom folk i allmänhet är riskaversa kan försäkringar vara Pareto förbättrande (dvs alla kan få det bättre utan att någon får det sämre). RÄTT. Om man är riskaverse är man villig att betala för att minska sin risk (det ger en högre nytta), villig at betal mer än ”fair game”. Försäkringsbolag kan genom riskpooling (dvs poola många individer) och genom att individer är villiga att betala lite mer än ”fair game” göra en vinst 8om det inte var möjligt skulle inte privata försäkringsbolag finnas). c)Adverse selection kan tränga-ut låg-riskgrupper från försäkringsmarknaden och göra det svårt att hitta köpvärda privata försäkringar. RÄTT. De som är mest intresserade av att teckna en försäkring är de som har hög risk, detta gör premien dyr vilket i sin tur gör att de som har relativt låg risk inte längre tycker det är attraktivt att teckna försäkring. d)Det kan aldrig ur samhällets synpunkt vara optimalt att tvinga individer att teckna försäkringar. Om man tvingar alla att teckna en försäkring
kan man åtgärda adverse selections problemet och det är ju bra! Sen kan man diskutera om det är OK att tvinga individer att göra något. Det är mer av en moralisk fråga än en ekonomisk! e)Moral hazard problemet beror på asymmetrisk information och kan på försäkringsmarknaden lösas genom göra försäkringar obligatoriska. FEL. Moral hazard problemet kan mildras med hjälp av självrisk, dvs man står för en del av kostnaden själv - om tex huset brinner ner, cykeln blir stulen, vilket gör att man blir mer försiktig.
11. Asymmetrisk information förekommer på nästan alla marknader. Ge några exempel på hur man kan minska problemen med asymmetrisk information. Varför tror du man får garanti när man köper en TV men inte när man köper citroner på ICA? SVAR: Att på något sätt signalera att varan är av god kvalitet. Detta kan göras på flera olika sätt. För att vara trovärdig måste det vara ”costly- to-fake”, eller vara kostsamt att inte sälja en vara av hög kvalitet. För ICA är det kostsamt om kunderna väljer en annan fruktbutik eftersom ICA lever på att kunderna återkommer. För ICA är det därför viktigt att ha ett gott rykte och att förlora det genom att sälja ruttna citroner skulle vara kostsamt. Vi köper inte TV lika ofta som citroner och därför skulle det gå för en TV handlare att sälja TV apparater av låg kvalitet (det är svårt att se på en TV om den är bra eller dålig). Men eftersom vi är medvetna om det är vi ovilliga att köpa en TV utan garanti. Andra sätt att undvika asymmetrisk information är att tex skriva detaljerat kontrakt, göra besiktning. Sunk cost kan vara ett annat sätt att signalera att man är seriös. En mäklarfirma som håller till i hyra lokaler signalerar att de klara av att betala hyran och därför antagligen har många kunder.
