STRÅK‒ STUDIE STRÅK 5:
LYSEKIL - UDDEVALLA - TROLLHÄTTAN LIDKÖPING - SKÖVDE - KARLSBORG VÄG 162 - 161 - 44 - 184 - E20 - 49
MARS 2007
Översiktskarta (Lantmäteriets Sverigekarta)
Rolf Thor, Västra Götalandsregionen, har varit ansvarig för framtagande av stråkstudierna. Arbetet har utförts av en projektgrupp: Anita Rynvall-Mårtensson, Göteborgsregionens Kommunalförbund Magnus Eriksson, Sjuhärads Kommunalförbund Christian Martins, Fyrbodals Kommunalförbund Björn Krantz, Skaraborgs Kommunalförbund Gunilla Anander, Vägverket Jan Efraimsson, Västtrafik Ingrid Winblad, Västra Götalandsregionen, Ordförande Ulrika Bokeberg, Västra Götalandsregionen Christian Bergman, Västra Götalandsregionen Björn Salomonson, WSP, konsult
Värdefulla synpunkter har lämnats av Västtrafiks affärsområden i Göte borgsregionen, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg, av Vägverkets lokalkontor i Mariestad, Göteborg och Vänersborg samt av representanter för kommuner.
Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE..................................................... 4 2 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I STRÅKET ......... 5 2.1 Befolkning.........................................................................................5 2.2 Näringsliv..........................................................................................7 2.3 Arbetslöshet......................................................................................8 2.4 Utbildningsnivå..................................................................................9
3 RESOR OCH TRANSPORTER I STRÅKET........................ 11 3.1 Arbetspendling ...............................................................................11 3.2 Trafik...............................................................................................14 3.3 Restider..........................................................................................18 3.4 Trafiksäkerhet..................................................................................19
4 TEKNISKA DATA OM STRÅKET......................................... 21 4.1 Vägnummer och väglängd...............................................................21 4.2 Skyltad hastighet.............................................................................21 4.3 Vägbredd........................................................................................22 4.4 Bärighet..........................................................................................23 4.5 Knutpunkter i kollektivtrafiken..........................................................23
5 POTENTIALER................................................................... 24 6 MÖJLIGA ÅTGÄRDER ...................................................... 27 Bilaga 1 Mål, arbetets inriktning och metod........................... 29 Bilaga 2 Lokala arbetsmarknader.......................................... 32 Bilaga 3 Tabeller.................................................................... 33
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
1 BAKGRUND OCH SYFTE På uppdrag av beredningsgruppen för regional utveckling (BRU) har regionutvecklingssekreta riatet initierat framtagandet av nio stråkstudier inom det regionala vägnätet. Arbetet har skett i samverkan med de fyra kommunalförbunden, Vägverket och Västtrafik. Det är kommunalför bunden som pekat ut stråken. Kriteriet har varit att det ska sträcka sig över flera kommungränser samt över en kommunalförbundsgräns eller läns gräns. Projektets övergripande syfte är att skapa ett gem ensamt kunskapsunderlag om viktiga regionala väg stråk. Genom att analysera sammanhängande stråk och söka efter åtgärder som ger god effekt utifrån stråkets funktionella behov, kan nyttan av en inves tering bli större än den av enstaka punktinsatser. Särskilt fokus ligger på stråkens funktion kopplat till en möjlig regionförstoring eftersom vidgade arbetsmarknader har visat sig ha stor betydelse för regionens tillväxt. Utvecklingen av de lokala arbetsmarknaderna (LA - definition, se bilaga 2) har gått fort. Enligt den senaste kartläggningen består Västra Götaland av nio lokala arbetsmark
nader. Utvecklingen sedan år 1980 illustreras av nedanstående kartbilder. I bilaga 2 redovisas de lokala arbetsmarknaderna fördelade efter kön res pektive utbildningsnivå. För varje stråk tas en lista med möjliga åtgärder fram. Någon prioritering av åtgärder eller för djupade analyser av åtgärder sker inte i projektet. Analysen görs transportslagsövergripande utifrån den så kallade fyrstegsprincipen som innebär att kostnadseffektiva åtgärder som kräver mindre (eller ingen) ombyggnad alltid övervägs före mer omfattande ombyggnadsåtgärder. Stråkstudierna är tänkta att utgöra ett av flera kunskapsunderlag som tas fram inför kommande infrastrukturplanering. I den planeringen sker den samlade bedömningen utifrån samtliga trans portpolitiska mål och delmål samt utifrån Visio nen om Det goda livet (målen beskrivs i bilaga 1). Inför den planeringen skall också en strategisk miljöbedömning upprättas där t ex koldioxidut släppen hanteras på systemnivå. Metod och inriktning för stråkstudierna beskrivs närmare i bilaga 1.
De fyra kommunalförbunden i Västra Götaland med lokala arbetsmarknader (kommunalförbundens gränser markerade med svart linje), källa: SCB
1980 - 20 lokala arbetsmarknader (LA)
2003 - 9 lokala arbetsmarknader (LA)
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
2 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I STRÅKET 2.1 Befolkning Stråkets folkrikaste kommuner är Trollhättan, Uddevalla och Skövde som var och en har runt 50 000 invånare, därefter följer Lidköping och Vänersborg med invånarantal runt 37 000. I Skara och Lysekil bor det 19 000 respektive 15 000 invånare medan de mindre kommunerna Ti bro, Karlsborg och Grästorp har mellan 6 000–11 000 invånare. Differensen mellan antalet män och kvinnor är marginell i samtliga av stråkkommu nerna. Drygt hälften av invånarna i Grästorp, Lysekil och Karlsborg bor i respektive kommuns central ort. I de övriga kommunerna är befolkningskon centrationen mer påtaglig. Detta gäller framfö rallt för Trollhättan och Tibro där 83 respektive 76 procent av kommunernas invånare är bosatta i centralorterna. I kommunerna Uddevalla, Skövde, Trollhättan och Lidköping har befolkningarna vuxit med mellan 4–6 procent under perioden 1990–2005. Förhållandet har varit ungefär det motsatta i Grästorp, Tibro och Lysekil där invånarantalen
istället har sjunkit med 4–6 procent. Förändring arna i Vänersborg och Skara har varit marginella medan den mest anmärkningsvärda befolknings förändringen har skett i Karlsborg som under samma period förlorade nästan 15 procent av sina invånare. I diagrammet på nästa sida illustreras hur befolkningstalen förändrats år för år i de olika stråkkommunerna. Karlsborgs befolkningsminskning är till stora delar en direkt följd av nedläggningarna inom försvaret åren 1992 och 1996. I första hand är det personer med högre utbildning som lämnat kom munen i samband med de olika försvarsbesluten. En generell trend som kan konstateras för de nio stråk som ingår i denna granskningsserie är att den procentuellt sett kraftigaste befolkningstill växten oftast kan härledas till kommuner med
Statskontoret, Stockholm (2003): Lokalt omställningsarbete – statligt ingrepp eller kommunalt ansvar? En utvärdering av omställningsarbetet efter försvarsnedlägg ningar i nio kommuner. s. 34.
Befolkning per kommun 31 december 2005 60 000
40 000
20 000
0
Lysekil
Vänersborg Uddevalla
Källa: SCB
Grästorp
Trollhättan
Tibro
Skara
Lidköping
Skövde
Centralorten
Karlsborg
Övriga kommunen
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Befolkningsutveckling (%) per kommun 1990-2005 120
Uddevalla Skövde Trollhättan
110 Index 100 = 1990
Lidköping Vänersborg 100
Skara Lysekil Tibro
90
Grästorp Karlsborg 2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
80
Källa: SCB
över 50 000 invånare. Till undantagen hör några av kommunerna runt Göteborg, samt Strömstad där den goda befolkningstillväxten kan förklaras av närheten till norska gränsen.
www.stromstad.se: Handelsutredning – Västra Götaland, s. 22.
Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) per kommun, år 2004
30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0
Lysekil
Vänersborg Uddevalla
Grästorp
Trollhättan
Lidköping
Tibro
Skara Skövde
Källa: SCB rAps
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Karlsborg
2.2 Näringsliv Näringslivets sammansättning såväl som storle ken på de enskilda kommunernas arbetsmarkna der varierar kraftigt utmed stråket. I Trollhättan och Skövde arbetar vardera runt 30 000 personer, samtidigt som det i var och en av de minsta kom munerna – Grästorp och Karlsborg – dagligen arbetar runt 2 000 personer. I Grästorp och Karlsborg är andelen sysselsatta inom jordbruks-, skogsbruks- och fiskerisektorn avsevärt högre än riksgenomsnittet. Detta gäller till viss del även för Vänersborg, Lidköping, Skara och Tibro men där är skillnaderna mot riket inte lika tydliga. I Karlsborg ligger de offentliga verk samheterna fortfarande en bit över medelvärdet för riket. Denna sektor var dock betydligt mer dominerande innan de stora försvarsnedläggning arna drabbade kommunen i början av 1990-talet. I bilaga 3 återfinns mer detaljerad information om andel och antal förvärvsarbetande. Lysekil, Trollhättan och Tibro är kommuner som domineras av tillverkningsindustri. För Lysekils del
är det framförallt Preem Petroleum med knappt 600 anställda som märks och för Trollhättan handlar det till största delen om fordons- och motorindustrin genom Saab Automobile och Volvo Aero med 5 200 respektive 2 300 anställda. I Tibro finns mer än 80 företag inom möbel- och snickeribranschen, av vilka kan nämnas Tibro Kontorsmöbler och Forbo Parquet som vardera har runt 200–300 anställda. Logistiken samordnas av LBC Sweden som sköter en stor del av hela rikets möbeltransporter. I anslut ning till terminalen finns dessutom ett stort central lager för flera av landets största möbelkedjor såsom MIO, Europamöbler och Svenska Hem. Även Skövdes näringsliv kännetecknas av hög sysselsättning inom tillverkning, här är dock den procentuella skillnaden mot riket inte lika markant som hos de tre andra kommunerna. För Skövdes del hör Volvo Powertrain och Volvo Personvagnar
Tibro kommun: hemsidan samt kontakter med Börje Malmsten.
Andel förvävsarbetande (dagbefolkning) efter näringsgren, år 2004 Jordbruk , skogsbruk och fiske
Riket
Tillverkning och utvinning
Lysekil
Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering
Uddevalla Vänersborg
Byggverksamhet
Handel och kommunikation
Trollhättan
Finansiell verksamhet och företagstjänster
Grästorp
Offentlig verksamhet
Lidköping
Personliga och kulturella tjänster
Skara
Ej specificerad verksamhet
Skövde Tibro Karlsborg 0%
20%
40%
60%
80%
100%
Källa: SCB rAps
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
med 3 200 respektive 1 800 anställda till de största arbetsgivarna inom den privata sektorn. Näringslivet i Uddevalla har en inriktning och sammansättning som inte avviker anmärknings värt från medeltalen i riket, annat än att andelen som arbetar med vård- och omsorg är relativt hög, varav 2 200 personer är verksamma vid Uddevalla sjukhus. Största privata arbetsgivare är Volvo Cars med 625 anställda. Största privata arbetsgivare i övriga kommu ner längs stråket är Ahlsell i Grästorp med 125 anställda, Fazer i Lidköping med 475, Swedish Meats i Skara med 1125 respektive Vanäsverken i Karlsborg med 190 anställda. Götene ligger inte vid stråket men här finns två stora arbetsplatser - Dafgård med 975 anställda och Arla Foods med 525 anställda. Till dessa pendlar man från flera av stråkkommunerna via det utpekade stråket. Diagrammet på föregående sida visar sysselsätt ningens procentuella fördelning mellan närings grenarna i respektive stråkkommun. Notera att det är markanta skillnader bland kommunerna i hur många personer som varje andel representerar.
SCB rAps. För mer information om stråkets större arbets givare, antal anställda per bransch etc, se bilaga 3
2.3 Arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna som här redovisas innefat tar såväl den öppna arbetslösheten som personer i konjunkturberoende program och avser andelen av befolkningen i åldrarna 20–64 år under första kvartalet 2006. Som en jämförelse kan nämnas att arbetslösheten i riket totalt är 6,7 procent och att kvinnornas arbetslöshet är lägre än männens; 6,1 respektive 7,4 procent. Av rikets ungdomar (20–24 år) är 10,4 procent arbetslösa. Vad gäller mäns och kvinnors sammanlagda ar betslöshet kan konstateras att det inte är några större avvikelser mellan stråkkommunerna och riket totalt. Skövde, Vänersborg, Lidköping och Lysekil ligger aningen under riksgenomsnittet medan Uddevalla, Skara och Karlsborg befinner sig strax över. Karlsborg har alltså – trots de stora försvarsnedläggningarna under 1990-talet – inte särskilt mycket högre arbetslöshet än riksgenom snittet. Minskningen av antalet arbetstillfällen inom försvaret i kommunen har i första hand åter speglat sig genom en ökad befolkningsutflyttning. De kommuner som avviker tydligast är Grästorp som med 5,5 procents arbetslöshet ligger relativt lågt samt Trollhättan och Tibro som har stråkets högsta arbetslöshetstal med knappt 9 procent. Att Trollhättan – som är stråkets enskilt största arbetsmarknad – har så pass hög arbetslöshet kan
Arbetslösa och personer i konjunkturberoende program - andel av befolkningen 20-64 år, 1:a kvartalet 2006
% 10
5
0
Riket
Uddevalla Lysekil
Trollhättan
Vänersborg
Lidköping
Grästorp
Skara
Andel av männen
Källa: SCB, rAps
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Karlsborg
Skövde Tibro
Andel av kvinnorna
kopplas till de nedskärningar som gjorts hos kom munens större arbetsgivare, Saab Automobile och Volvo Aero, under senare år. Sett till det senaste året tycks dock trenden i kommunen vara på väg åt rätt håll, med minskande arbetslöshet bland såväl kvinnor och män som hos ungdomar. Studerar man arbetslösheten efter könsfördel ning, vilken illustreras i diagrammet nedan, lägger man först och främst märke till Grästorp, som särskiljer sig dels genom att männen i kommu nen har en relativt låg arbetslöshet (4,5 %) och dels genom att kvinnornas arbetslöshet (6,7 %) är markant högre än männens. Detta hör ihop med näringslivets sammansättning, som i kommu nen kännetecknas av mestadels små företag med relativt hög koncentration till mansdominerade branscher såsom: jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. I Skara ligger de båda könens arbetslöshet på samma nivå, vilket i stort sett gäller även för Lidköping, Skövde och Tibro där könsskillnader na är marginella. I de resterande stråkkommuner na – Lysekil, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan
Se t.ex. Volvokoncernen: Ekonomisk årsredovisning 2003, sid 21 eller Sveriges Radios hemsida 2004-10-14: 540 personer varslas om uppsägning på Saab.
Se (förutom SCB rAps): Grästorp Kommunfakta 2006 (finns på kommunens hemsida).
och Karlsborg – är kvinnornas arbetslöshet 1–2 procentenheter lägre än för männen. Ungdomsarbetslösheten i stråket är, med undan tag av Skövde, högre än riksgenomsnittet. Som högst är den i Tibro med 17 procent, men även Vänersborg, Trollhättan, Lidköping och Karlsborg ligger anmärkningsvärt högt med noteringar runt 14 procent.
2.4 Utbildningsnivå Utbildningsnivån presenteras här med uppgift om hur stor andel av kommunernas män respektive kvinnor i åldrarna 25–64 år som har minst treårig eftergymnasial utbildning. Redovisade antal avser helårsstuderande i grundutbildning vid respektive högskola/universitet. Även om Skövde har den högsta utbildningsni vån i stråket ligger kommunen ändå strax under medelvärdet för riket. Vänersborg, Uddevalla, Lidköping, Trollhättan, Karlsborg, Lysekil och Skara befinner sig på ytterligare en nivå under riket, därefter följer Grästorp och Tibro som har ungefär hälften så hög utbildningsnivå som riks genomsnittet. Karlsborg avviker från de allra flesta kommuner i
Andel av befolkningen (25-64 år) med minst treårig eftergymnasial utbildning år 2005
20
10
0
%
Riket
Uddevalla Lysekil
Trollhättan
Vänersborg
Lidköping
Grästorp
Karlsborg
Skövde
Skara Andel av männen
Tibro Andel av kvinnorna
Källa: SCB
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
riket genom att männens utbildningsnivå är hö gre än kvinnornas, vilket hänger samman med att försvarsmakten ännu är en av kommunens stora arbetsgivare. I samtliga av de övriga stråkkommu nerna är förhållandet det omvända. I Skövde och Lysekil är differensen mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå ungefär lika stor som på riksnivå medan skillnaderna är mer markanta i resten av stråkkommunerna.
Karlstad
Målpunkter för högre utbildning Göteborg är den i särklass viktigaste orten för högre utbildning i länet, med Göteborgs univer sitet och Chalmers Tekniska Högskola. Det finns över 35 000 helårsstudenter i grundläggande högskoleutbildning i Göteborg. Vid högskolan i Borås studerar ca 5 000 och i Skövde Hög skola ca 4 000. Högskolan i Väst har hittills varit lokaliserad i tre orter; Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Nu pågår en sammanslagning och till höstterminen 2008 kommer Högskolan i Väst att finnas endast i Trollhättan. Idag studerar ca 4 000 på Högskolan i Väst. Ett av Sveriges fyra lant bruksuniversitet ligger i Skara med 300 studenter.
Skara
Göteborg
Borås
Jönköping
Varberg
Universitets- och högskoleorter, cirklarnas storlek är proportionell mot antalet studerande.
Närmast utanför länet finns högskolor i Jön köping (ca 7000) och Varberg (ca 1000) samt Universitetet i Örebro (10 000) och Karlstad (ca 10 000).
10
Skövde
Trollhättan
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
3 RESOR OCH TRANSPORTER I STRÅKET 3.1 Arbetspendling För att analysera pendlingen längs stråket stu deras de strömmar som år 2004 var större än 50 pendlare i en riktning. Fokus ligger på stråkkom munerna längs den regionala vägen. Vi har även tittat på pendlingen till och från stråkets omland. Även här avgränsar vi oss till strömmar över 50 pendlare i en riktning, samt att det ska vara tro ligt att den aktuella vägen nyttjas för pendlingen.
Stråket fyller en viktig funktion för pendlare i kommunerna i och omkring stråket. Kartan visar de viktigaste strömmarna från kommuner i om landet som använder sig av stråket för pendling. Naturligtvis är det de kommuner som ligger när mast stråket som nyttjar det mest, men det finns också betydande strömmar mellan Göteborgsom rådet och stråkkommunerna.
Pendlingsströmmarna längs stråket
För att studera arbetspendlingen närmare visas nedan hur strömmarna fördelar sig, vilken rikt ning som dominerar, hur pendlandet har föränd rats jämfört med år 2000 samt hur könsfördel ningen ser ut.
Totalt pendlar drygt 18 700 personer i detta stråk mellan stråkkommunerna. Pendlingen inom trestad står för större delen av pendlingen längs stråket. Mellan Trollhättan och Vänersborg är pendlingen omfattande men går på nationell väg och ingår därmed inte i det regionala stråket. Från och till stråkkommunerna pendlar därmed totalt 11 800 i det regionala stråket. På kartan nedan ser vi hur de större pendlings strömmarna går i och till stråket. Man ser till ex empel att det är fler boende i Lysekil som arbetar i Uddevalla än vice versa. Tabell som visar antalet pendlare år 2004 finns i bilaga 3.
Pendlingen är nästan exakt lika stor i östlig rikt ning som i västlig (när man bortser från pend lingen mellan Vänersborg-Trollhättan). Cirka 6000 personer pendlar i varje riktning mellan kommunerna i det regionala stråket. Figuren på nästa sida visar tydligt hur pendlingen går mot centrum i de större lokala arbetsmarknaderna, det vill säga mot Trollhättan/Vänersborg och mot Skövde. Däremellan avtar pendlingen väsentligt.
Antal arbetspendlare per dygn mellan kommuner, där stråket berörs. Källa SCB STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
11
1500 p
1000 p
500 p mot öst 100 p Karlsborg
Tibro
Skövde
Skara
Lidköping
Grästorp
Trollhättan
Vänersborg
Uddevalla
Lysekil
100 p mot väst 500 p
1000 p
1500 p
Principskiss för pendling som berör det regionala stråket (strömmar större än 50 arbetspendlare per riktning).
(Pendlingen på stråket mellan Vänersborg och Trollhättan, som visas i figuren ovan, avser endast mer långväga pendling med start och/eller mål i någon annan kommun i stråket. Pendlingen mellan Vänersborgs och Trollhättans kommun ingår ej).
pendlar till Uddevalla från stråkkommunerna är högre än den genomsnittliga andelen. Från Vänersborg och Lysekil till Uddevalla utgör kvin norna en majoritet av pendlarna.
Genus
Pendlingen i stråket har ökat med 6 % mellan åren 2000 och 2004 (eller knappt 700 pendlare).
Andelen kvinnor som pendlar i stråket är 44 %, vilket stämmer väl överens med övriga stråk som studeras. När det gäller långväga pendling över flera kom mungränser är andelen kvinnor i regel lägre. De relationer där andelen kvinnor är 35 % eller lägre är Lidköping-Vänersborg, Lidköping-Trollhättan och Skövde – Trollhättan. (Gäller dubbelriktad pendling av de relationer som har minst 50 pend lare i en riktning). Det ser också ut att finnas ett mönster att män i högre grad pendlar till Trollhättan. Omvänt gäller för Uddevalla kommun. Andelen kvinnor som
12
Pendlingens utveckling sedan år 2000
Generellt kan sägas att den långväga pendlingen över två kommungränser ökar i snabbare takt än den kortväga även om de flesta fortfarande pend lar till sin grannkommun. Pendlingen ökar in mot Skövde från flera stråk kommuner. Från Tibro, Lidköping, Karlsborg och Skara ökar pendlingen till Skövde med totalt 600 personer. Omvänt gäller att inpendlingen minskat mest till Uddevalla. Från Vänersborg till Uddevalla har till exempel pendlingen minskat med drygt 20 % sedan år 2000 (knappt 200 personer).
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Genus och trend Totalt sett ökar antalet kvinnor som pendlar i stråket procentuellt något snabbare än antalet män. Skillnaden är mest markant i de längre re lationerna där antalet kvinnor som pendlar ökar i betydligt snabbare takt än antalet män.
Regionförstoring Stråket från Lysekil till Karlsborg binder sam man tre lokala arbetsmarknader (se kapitel Bakgrund och syfte samt bilaga 2). I ena änden har vi Trollhättan-Vänersborgs LA som är den åttonde största LA:n i Sverige med en befolk ning om ca 200 000. I andra änden har vi Skövde LA som är den nionde största LA:n med strax under 200 000 invånare (enligt SCB:s statistik från 2003). I Västra Götaland är det bara Göte borgs LA som är större. Mellan Trollhättan-Vä nersborgs LA och Skövde LA ligger en betydligt mindre LA; Lidköping-Götene, som omfattar drygt 70 000 invånare. Figuren på föregående sida visar tydligt hur de stora pendlingsströmmarna är mot Trollhättan i
ena änden och mot Skövde i den andra. Samti digt visar trenden att de relationer där pendlingen ökar i snabbast takt är de långväga relationerna. Pendlingen från Skövde till Trollhättan ökar i snabb takt men är ännu liten i absoluta tal. Det rör sig dock fortfarande om ett relativt litet antal. Totalt pendlade 54 personer från Skövde till Trollhättan 2004. Ökningen i antalet pendlare över en LA-gräns är störst från Lidköping till Skövde där pendlingen ökade med drygt 150 per soner. Under samma period var Lidköpingsbornas pendling mot Trollhättan-Vänersborg LA i stort sett oförändrad. De senaste årens utveckling tyder således på att Lidköping snarare går mot Skövde än mot Trollhättan-Vänersborgs LA. Lidköping-Götene LA utgör en så kallad tvåkär nig lokal arbetsmarknad. Kommunerna har ett ömsesidigt pendlingsutbyte. Denna dubbelriktade pendling är väsentligt större än pendlingen till någon annan kommun. Det innebär LidköpingGötene LA bedöms som relativt stabil trots en ökning i pendlingen mot Skövde.
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
13
3.2 Trafik Biltrafik Biltrafiken är omfattande längs stora delar av stråket. Närmast väster om tätorterna Uddevalla och Trollhättan är dygnsflödena över 20 000 fordon. Mellan Lidköping och Skara ligger flödet kring 7 000 fordon per dygn. Även mellan Skara och Skövde och kring vissa andra tätorter är be lastningen hög. Sommartid är trafikmängderna markant större än årsgenomsnittet i den västra delen av stråket. Trafiken har successivt ökat under senare tid. Jämförelser i ett antal snitt längs stråket antyder en årlig ökning av omkring 2 % i den västra delen och något lägre ökningstakt i den östra.
Kollektivtrafik Resandet med kollektiva färdmedel mellan kom munerna varierar ganska mycket. De största resandeströmmarna finns i stråket mellan Lid köping – Skara – Skövde – Tibro. Här utgör gymnasieelever en förhållandevis stor andel. Siff rorna på kartan på nästa sida visar antalet resor
över kommungränserna och inkluderar även de resor som sker genom kommunen. Däremot ingår inte resor som sker helt inom en kommun. Det stora flödet mellan Vänersborg och Trollhättan, 6 400 resor per dygn, berör stråket endast på en mycket kort sträcka och visas inte i figuren. Sett över resandet i hela stråket utgör andelen kvinnor 56 %, vilket ligger nära genomsnittet för resorna inom Västtrafik som helhet. I kartan över de kollektiva resorna anges också kollektivtrafikens marknadsandel i kommun gränssnitten. Med marknadsandel menas här antalet buss/tåg-resor dividerat med det totala antalet resor. Anmärkningsvärt låga andelar finns i stråket mellan Uddevalla och Lidköping, där även antalet resande är förhållandevis lågt. Utbudet av kollektivtrafik mellan kommunerna längs stråket illustreras av diagrammet ovan till höger. De längsta linjerna är expressbussarna mel lan Lidköping och Karlsborg respektive mellan
Biltrafik totalt, antal bilar/dygn (ÅDT), Källa: Vägverket
14
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Kollektivtrafik i stråket, antal resmöjligheter vardagsdygn per riktning. Källa: Västtrafik
Trollhättan och Skövde. Älvsborgsbanan berör också stråket med tågtrafik mellan Uddevalla-Vä nersborg-Grästorp. Sammanlagt finns 25 resmöj ligheter mellan Uddevalla och Vänersborg samt 13 mellan Vänersborg och Grästorp, vilket inte syns i diagrammet.
Med resmöjligheter menas här antalet turer där de som går mycket nära en annan tur, och de som inne bär orimliga byten, räknats bort.
Antal resor per dygn över kommungränser med buss/tåg. Källa: Västtrafik (2002)
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
15
Antal påstigande per vardagsdygn och hållplats. Källa: Västtrafik (2002)
De stora start- och målpunkterna för resorna med kollektivtrafik är av naturliga skäl de stora tätorterna. Det framgår av kartan ovan där håll platser med mer är 20 påstigande per dygn visas. De största hållplatserna är Uddevalla Kampen hof med 6 000 påstigande, Trollhättan Drott ningtorget med 4 600 och Skövde resecentrum med 2 700. Dessa siffror avser det totala antalet påstigande vid dessa hållplatser, alltså även lokala resenärer.
16
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Godstrafik Utöver personresor sker mycket godstransporter på det regionala vägnätet. Lastbilstrafiken är stor på större delen av detta stråk, se karta nedan. Det största flödet är mellan Uddevalla och Trollhättan med cirka 1 400 lastbilar per dygn. Andelen tung trafik av den totala biltrafiken är med vissa undantag närmare 10 %. Mellan Trollhättan och Lidköping är andelen över 10 %. Ökningstakten förefaller i stort sett följa den för personbilstrafiken eller vara något högre för lastbilarna. Som man ser av kartan till höger över godsflöde na i regionen, är stråket - vid sidan om de natio nella vägarna - det viktigaste. Stråket knyter an till E6, E45 och E20. Godstrafiken till och från Lysekil föredrar normalt väg 162-E6 framför väg 161. Via Götene finns även en viktig koppling till E20 norrut och vid Karlsborg ansluter väg 195 från Jönköping. Lidköpings hamn utgör en viktig godstransportnod längs stråket.
Godsflöde, 1 000-tals ton/år, Källa: Vägverket
Lastbilstrafik, antal fordon/dygn (ÅDT), Källa: Vägverket
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
17
3.3 Restider Restiderna mellan de centrala delarna (”busstatio nen”) i respektive kommuner har beräknats. I den första tabellen nedan visas restiden för bil och därefter visas kvoten mellan restiderna för kol lektivt resande och bil. (I bilaga 3 finns en tabell över kollektivtrafikens restider). Tiderna för bil baseras på skyltade hastigheter enligt Vägverkets databas med ett litet tillägg (två minuter) för att komma ut på vägnätet. För kollektivtrafiken har representativa tider över dygnet enligt Västtrafiks tidtabeller använts. Den i förhållande till avståndet långa restiden
mellan Lysekil och Uddevalla beror främst på färjetransporten över Gullmarsfjorden men också på den låga standarden på vissa övriga delar. För hela sträckan innebär det en genomsnittlig res hastighet under 50 km/h. I restiderna har gångtider eller väntetider (före resan) inte tagits med. Restidskvoter mellan 1,3 och 1,5 har markerats med gul färg och högre värden med röd. Vid restider över 40 minuter avtar pendlings benägenheten ganska snabbt. Flera relationer mellan kommuner som inte gränsar till varandra ligger nära denna restid.
Restider (minuter) med bil Uddevalla Lysekil
Vänersborg
47
Uddevalla
Trollhättan
Grästorp
Lidköping
64
62
76
96
115
134
151
173
24
26
35
58
75
94
111
134
17
28
50
67
85
102
125
20
43
60
79
94
110
29
45
64
81
95
20
40
57
72
26
38
54
17
35
Vänersborg Trollhättan Grästorp Lidköping
Skara
Skara
Skövde
Skövde
Tibro
Tibro
Karlsborg
24
Källa: Lantmäteriets Sverigekarta, Kartex Restidskvoter Uddevalla Lysekil
Vänersborg
1,28
Uddevalla Vänersborg Trollhättan
Trollhättan
Grästorp
Lidköping
Skara
Skövde
1,39
1,76
1,39
1,98
1,89
1,69
0,83
1,73
1,11
1,93
1,88
1,81
1,41
0,57
1,80
1,81
1,01
1,83
1,25
1,63
1,55
1,58
1,76
1,07
1,53
1,44
1,74
1,84
1,20
1,13
1,37
1,43
1,19
1,37
1,43
1,18
1,29
Grästorp Lidköping Skara Skövde Tibro
Källa: Västtrafik/egna beräkningar
18
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Tibro
Karlsborg
1,04
Resor med buss tar oftast betydligt längre tid än med bil medan tåget ibland går snabbare än bilen. Exempel på viktiga relationer som har anmärk ningsvärt höga restidskvoter är Uddevalla – Troll hättan och Trollhättan – Lidköping. (Restiderna avser förhållandena innan motorvägen väster om Trollhättan färdigställdes 2006). Generellt sett är bussen ofta konkurrenskraftig mellan kommuner som ligger intill varandra. För längre relationer avtar konkurrensförmågan markant. Det beror främst på att bussen då vanligen får vika av från stråket för att angöra bytespunkter i den mellan liggande orten. Ibland också i flera tätorter längs linjen. Trots avståndet men på grund av den attraktiva kustmiljön är områdena kring väg 161 intressanta också för boende med arbetsplats i Göteborgs regionen. Korta restider, särskilt för bussarna längs denna del av stråket, är därför värdefullt även för den relationen.
3.4 Trafiksäkerhet Många svåra olyckor inträffar i stråket. Det re gionala vägnätet har generellt sett högre olycks belastning i förhållande till trafikmängden än vad de nationella vägarna har, eftersom vägarnas
Olycksstatistik från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) mellan 2001-08-16 och 2006-08-15 har använts som underlag. Olyckor rapporteras både av polisen och av flera sjukhus. Polisens bedömning av olyckan och deras rapport har använts i första hand men de olyckor som enbart rapporterats av sjukvården har också tagits med i re dovisningen. I det aktuella fallet är det en olycka som enbart är känd av sjukvården.
standard är sämre. Det är långt kvar till visionen om noll dödade och svårt skadade. De olyckor som har bedömts ha lindriga ska dor eller enbart egendomsskador redovisas inte i denna sammanställning. Man skall också vara medveten om att mörkertalet är betydande. Trots att både polis och sjukhus registrerar olyckor är det många trafikolyckor som aldrig kommer med i statistiken. På stråket har 23 personer dödats och 84 skadats svårt under den fem år långa perioden. Lidköping – Skövde är det mest olycksdrabbade delstrå ket. Skillnaden är dock liten gentemot delstrå ken Trollhättan – Lidköping respektive Skövde – Karlsborg. Det har också inträffat tre dödso lyckor strax väster om Uddevalla.
Svåra trafikolyckor aug 2001 – aug 2006. Källa: Vägverket STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
19
Totalt längs hela stråket har 65 olyckor inträf fat. Singelolyckor är den vanligaste olyckstypen. På sträckan Trollhättan – Lidköping är andelen singelolyckor särskilt hög. Antalet olyckor med oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) är relativt många. I detta avseende, liksom vad gäller korsandeolyckor, är delstråket Lidköping – Skövde mest drabbat.
EuroRAP är namnet på ett gemensamt europeiskt system som stjärnmärker vägarna utifrån dess säker hetsstandard. Vägarna kan få en till fyra stjärnor, ju fler stjärnor desto säkrare väg. En fyrstjärnig väg är säker för de vanligaste typerna av olyckor förutsatt att trafikanterna är bältade, håller hastighetsgrän serna och är nyktra.
En mer detaljerad beskrivning av olyckstyper och olyckornas fördelning på respektive delstråk åter finns i tabeller i bilaga 3. Nästan hela stråket har bedömts enligt EuroRAP. Några delsträckor, till exempel öster om Udde valla och öster om Trollhättan har fått högsta betyg på totalpoängen d v s fyra stjärnor. I övrigt får delstråken två eller tre stjärnor. Värderingen stämmer relativt väl överens med olycksbilden på kartan ovan. De sträckor som fått fyra stjärnor har bland annat körbanorna separerade med räcke eller mittrem sa. Den omarkerade delen av väg 44 väster om Trollhättan (E45) öppnades hösten 2006 som ny motorväg och torde därmed vara av god klass.
Trafiksäkerhetsklassning enligt EuroRAP (1-4 stjärnor) Källa: Vägverket
20
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Delstråk
4 TEKNISKA DATA OM STRÅKET 4.1 Vägnummer och väglängd
4.2 Skyltad hastighet
Stråket omfattar de statliga vägarna som binder samman Lysekil med Karlsborg via Uddevalla, Trollhättan, Lidköping och Skövde med flera kommuner. Stråket är närmare 22 mil långt. Av främst funktionella skäl är det lämpligt att analy sera stråket i följande delar:
På två tredjedelar av stråket är den skyltade has tigheten 90 km/h. Ungefär 20 % har 70 km/h och 4 % av stråket har 50 km/h. Sedan hela sträckan av väg 44 öster om Uddevalla till E45 hösten 2006 gjorts om till motorväg finns också knappt 2 mil med tillåten hastighet 110 km/h.
Del-
Sträcka
stråk 1
Längd
Vägar
(km) Lysekil – Uddevalla
34
162, 161, 44
2
Uddevalla – Trollhättan
28
44
3
Trollhättan – Lidköping
57
44
4
Lidköping – Skövde
51
44, 184, E20, 49
5
Skövde – Karlsborg
48
49
Angivna väglängder avser endast sträckan på stråket och inte anslutande lokalvägar till respek tive centrum.
Även om andelen sträckor med begränsad hastig het inte är så stor finns vissa avsnitt med relativt täta hastighetsnedsättningar, se karta på nästa sida. Så är det till exempel vid Lidköping, Skara och Skövde. Delstråket Lysekil – Uddevalla har den lägsta hastighetsstandarden. Öster om Lyse kil korsar väg 161 Gullmarsfjorden med vägfärja, vilket innebär väntetider och, tillsammans med den ganska låga vägstandarden i övrigt, låg has tighet på denna sträcka. Utbyggnaden av hastighetskameror sker succes sivt. På det aktuella stråket finns kameror på väg 161 samt på väg 44 vid Stallbackabron och ett stycke öster om Trollhättan.
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
21
Skyltad hastighet (km/h) Källa: Vägverket
4.3 Vägbredd Väg 161 är mestadels 7 meter bred men i östra delen relativt nybyggd som 2+1-väg. Väg 44 är i den västra delen fram till Trollhättan bred och på de flesta avsnitt numera fyrfältig. Öster om Trollhättan och vid Grästorp finns två sträckor med 2+1-väg. Resten av sträckan mot Lidköping
är mellan 7 och 10 meter med undantag av två smalare avsnitt och fyra extra breda (17 m) rak sträckor om cirka 1 km vardera. Delsträckan Lidköping – Skövde har en bredd som varierar mellan 10 och 13 meter. På del
Vägbredd (meter) Källa: Vägverket
22
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
sträckan Skövde – Karlsborg är bredden mellan 7 och 10 meter med undantag av några avsnitt som är cirka 12 m breda. Delen Skara – Axvall börjar byggas om till fyrfältighet 2007. Kartan nere till vänster visar också vilka sträckor som är försedda med mitträcke eller motsvarande.
4.4 Bärighet Hela stråket ligger i bärighetsklass BK 1, vilket innebär att det inte finns några särskilda begräns ningar. Generellt tillåten bruttovikt är 60 ton.
4.5 Knutpunkter i kollektivtrafiken Västtrafik har inventerat tillgängligheten för funktionshindrade vid större hållplatser och bytespunkter i regionen. Av de viktigaste bytes punkterna i kommunerna längs stråket är det ingen som helt uppfyller alla kraven. Uddevalla Kampenhof, Skövde och Tibro busstationer kla rar dock alla kriterier utom realtidsinformation om trafiken. På de övriga finns brister vad gäller sittmöjligheter, ledstråk för synskadade, realtids information etc. I bilaga 3 redovisas tabell med parametrar som beskriver standarden beträffande detta för de största hållplatserna i stråket. För närvarande pågår en inventering av pendel parkeringar med mera. Enligt en sammanställ ning från Västtrafik år 2004 finns det ca 50 pen delparkeringar vid Uddevalla Torp köpcentrum, 20 vid Uddevalla Kampenhof, 115 vid Trollhät tans resecentrum, 50 vid Grästorps station, 15 vid Lidköping väg 44, 15 vid Skara busstation samt 30 vid Tibro busstation.
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
23
5 POTENTIALER De potentialer som behandlas här är främst kopplade till faktorer som kan främja ökad och hållbar arbetspendling mellan kommunerna i stråket eller nära det. Det handlar alltså om till gänglighet, positiv regional utveckling och trafik säkerhet. Potentialerna har bedömts utifrån de förutsätt ningar som gäller för respektive stråk, utan priori tering och jämförelse med andra stråk i regionen.
het. Mäns benägenhet att pendla avtar vid 50-55 minuter medan kvinnors benägenhet att pendla avtar redan vid 40 minuter. I stråket finns flera relationer där restiden mellan kommuncentra är under fyrtio minuter med bil och där det därmed finns stor potential för ökad pendling både bland kvinnor och män. Pendlingsbenägenhet
Stråket binder samman tio kommuncentra i Västra Götaland – två kommunalförbund och tre LA-regioner. Stråket har en viktig funktion för pendlingen mellan kommunerna, en funk tion som stärks med den relativt snabbt ökande pendlingen. Stråkkommunernas näringslivsstruk tur kompletterar varandra. Här finns kommuner med betydande tillverkningsindustri (till exem pel Trollhättan), tre större sjukhus (Uddevalla, Trollhättan och Skövde) och även kommuner där jordbruket utgör en relativt viktig näring (Gräs torp och Karlsborg). Genom att stärka kopp lingen mellan kommunerna ökar diversifieringen. Att förbättra stråkets funktion kan bidra till ökad tillväxt och mindre sårbarhet för näringslivet och arbetsmarknaden. Förutom bättre tillgänglighet till arbetsmarknader öppnas möjligheter för ökad valfrihet för boende. Stråket fyller också en funktion för tillgänglig heten till högre utbildning. Högskolan i Väst kommer år 2008 vara belägen endast till Trollhät tan. De som bott och studerat i Uddevalla och Vänersborg måste nu pendla till Trollhättan. Ett av landets fyra lantbruksuniversitet finns i stråket och ligger i Skara. En förbättrad funktion av strå ket ökar tillgängligheten till utbildning.
Generellt för stråket Pendlingsbenägenheten för invånarna i en kom mun är starkt kopplad till restiden. Restider över 60 minuter innebär att få väljer att pendla. Vid restider kortare än 40-45 minuter ser vi dock att pendlingsbenägenheten ökar väsentligt. En analys av pendlingsbenägenheten för kvinnor och män visar att män har en högre pendlingsbenägen
24
antal resor
Övergripande
20 inom kommunen
40
60
restid (minuter)
inom regionen
Att utveckla kollektivtrafiken ger såväl goda mil jöeffekter som fler personer tillgång till en större arbetsmarknad. De som inte har möjlighet att ut nyttja bil ges ett resalternativ. Vi vet att kollektiv trafiken spelar en roll i ett jämställdhetsperspektiv eftersom kvinnor generellt har sämre tillgång till bil. (Även i hushåll med bil har kvinnor sämre tillgänglighet till denna jämfört med männen). Det är lättare att skapa en effektiv kollektivtrafik där befolkningskoncentrationen i ändpunkterna är hög. I stråket ser vi att kommuner med relativt hög befolkningskoncentration t ex är Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lidköping, Skara, Sköv de och Tibro. Detta innebär att det bör finnas en god potential för en effektiv regional kollektivtra fik mellan stråkkommunerna. Stora delar av stråket bedöms av Västtrafik som ett stråk med potential för ökat resande (Region busstrategin 2007-2012). Genom Skaraborg fyller stråket en funktion som uppsamlingsstråk för omlandskommunerna. Här finns potential att för bättra kollektivtrafikens konkurrenskraft genom att förbättra expressbusstrafiken och kopplingen med busstrafiken från omlandskommunerna till
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
utbudet i stråket. För en snabb regional trafik måste också kopplingen till tåg fungera effektivt. Här finns också potential för förbättringar. • Antalet olyckor med svåra skadeföljder är stort och endast vissa delar uppfyller kraven för en säker väg. På delen väster om Lidköping är det ganska korta sträckor som skulle behöva åtgär das för att den näst högsta säkerhetsklassningen ska uppnås. På den östra delen av stråket är det betydligt längre sträckor som skulle behöva åt gärdas. • De många stora och små busshållplatser som har dålig tillgänglighet för alla resenärskatego rier hämmar kollektivtrafikens attraktivitet. Det kan till exempel gälla hållplatsens lokalisering, möjligheterna för funktionshindrade att använ da hållplatsen eller möjligheten för pendlare att parkera. Här finns en stor potential till förbätt ringar.
Delstråket Lysekil – Uddevalla • Från Lysekil till Vänersborg och Trollhättan och omvänt är pendlingen mycket liten. Om restiderna, särskilt med kollektivtrafiken, kunde minskas skulle pendling i flera relationer bli mer intressant. En särskild komplikation är att anpassa färjetiderna med 20-minutersavgångar till den systematik som kollektivtrafiken bygger på med 15/30/60-minutersavgångar. • Kollektivtrafiken mellan Lysekil och Uddevalla har en marknadsandel av 12 %. Med tanke på att tidsskillnaden att åka bil är måttlig bör det fin nas en potential för att fler ska välja bussen. Till gängligheten på de större hållplatserna är inte tillfredsställande (utom Uddevalla Kampenhof ). • Vägstandarden på den västra delen av stråket är låg och tillsammans med passagen över Gull marsfjorden blir restiden lång. Under vissa hel ger och semestertid är trafiken mycket intensiv och köer bildas vid färjelägena och ibland in mot E6. En högre standard skulle kunna för bättra såväl framkomligheten som säkerheten för alla fordonsslag.
Delstråket Uddevalla – Trollhättan • Genom att vägen nyligen färdigställts som mo torväg har förutsättningarna ändrats. Bland an nat kommer delar av busstrafiken att läggas om under 2007. I det lokala gatunätet mellan den övergripande vägen och knutpunkterna i Udde valla respektive Trollhättan kan bussens konkur renskraft stärkas genom att framkomligheten för busstrafiken förbättras. I nuläget har motor vägen inneburit att restidskvoten blivit större.
Delstråket Trollhättan – Lidköping • Pendlingen mellan Trollhättan och Lidköping är mycket liten med tanke på kommunernas storlek och det måttliga avståndet. Om restiden med bil kan minskas något skulle attraktions kraften kunna öka. Restiden med buss är alltför lång för att stimulera till pendling. Direktlinje saknas i dag, det vill säga alla bussar kör via Grästorp. För att få effekt skulle restiden be höva sänkas betydligt. Det finns även potential att förbättra tågförbindelsen (i Håkantorp). • Den långa restiden med buss förklarar också den låga marknadsandelen för kollektivtrafiken. Av det följer också att trafikutbudet inte är så stort. Att enbart öka utbudet skulle troligen inte få stora effekter, däremot i kombination med snabbare förbindelser. Det finns också stora förbättringspotentialer för resenärerna vid de större hållplatserna. • Den höga andelen tung trafik tyder på att den här delen av stråket är minst lika viktig som övriga delar när det gäller godstranspor ter. Det beror delvis på att väg 44 leder vidare mot Götene, där det finns viktiga målpunkter och anslutning till E20 norrut. Vägstandarden är ojämn. Flera delsträckor är smala och har nedsatt hastighet. Förbättringar av standarden skulle öka framkomligheten. • Väg 44 mellan Lidköping och Götene ingår inte i stråkstudien. Samtidigt fyller vägsträckan en viktig funktion för godstrafik och arbets pendling, samt för anslutningen till E20. På vägsträckan finns t ex två stora företag, bero ende av fungerande godsleveranser, nämligen Gunnar Dafgårds AB och Arla Foods AB.
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
25
Delstråket Lidköping – Skövde
Delstråket Skövde - Karlsborg
• Arbetspendlingen är ganska stor särskilt från Lidköping. Restiderna Lidköping – Skövde ligger omkring den ”kritiska” nivån 40 minuter, vilket kan innebära att förkortningar får tydlig effekt.
• Arbetspendlingen är ganska stor särskilt till Skövde. Restiderna Skövde – Karlsborg ligger omkring den ”kritiska” nivån 40 minuter, vilket kan innebära att förkortningar får tydlig effekt.
• Andelen och antalet resenärer med kollektiva färdmedel är högt jämfört med många andra stråk i regionen. Det skulle ändå kunna vara högre, särskilt bland arbetspendlare. En för hållandevis stor andel av resenärerna är enligt Västtrafik nämligen gymnasieelever. • Det finns en särskilt stor förbättringspotential för trafiksäkerheten på denna del av stråket.
26
• Andelen och antalet resenärer med kollektiva färdmedel är högt jämfört med många andra stråk i regionen. Det skulle ändå kunna vara högre, särskilt bland arbetspendlare. En för hållandevis stor andel av resenärerna är enligt Västtrafik nämligen gymnasieelever. • Vägen är smal och är lågt klassad säkerhetsmäs sigt. Bland annat med tanke på den höga ande len tung trafik är en standardhöjning värdefull. Längs genomfarten i Karlsborg accentueras dessa problem och trafiken ger även andra stör ningar för de boende.
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
6 MÖJLIGA ÅTGÄRDER Denna stråkstudie är ett av flera kunskapsunder lag. Det finns också andra. Åtgärderna nedan är inte prioriterade och listan är heller inte heltäck ande. Den speglar synpunkter som kommit fram under arbetets gång. Med planerad åtgärd avses åtgärd som på något sätt behandlats i Vägverkets behovsinventeringar eller Västtrafiks planer för den regionala trafiken. Diskuterad åtgärd har också behandlats inom Vägverket respektive Västtrafik men har en sva gare förankring än planerad åtgärd. Övriga åtgär der har framkommit i diskussioner under arbetet med stråkstudien.
Generellt för stråket 1. Renodling av trafiksystemet för busslinjerna 1 och 5 där expresslinje 1 föreslås trafikera Skövde-Tibro-Karlsborg respektive linje 5 Skövde-Skara-Lidköping-Grästorp-Trollhät tan. Trafikutbudet ökas och särskilda snabb turer sätts in. Linjerna 200 och 400 samordnas bättre med expresslinjerna och ges ökat utbud (planerade åtgärder). 2. Översyn av kollektivtrafikens framkomlighet i större tätorter mellan den regionala vägen och ”busstationen” i respektive tätort, så att förse ningar och risker för missade byten minimeras 3. Ombyggnader som gör det lättare att nå och använda frekventerade busshållplatser och bytespunkter för funktionshindrade och övriga resenärer. 4. Utbyggnad av nya eller utökning av befintliga pendelparkeringar på strategiska platser utmed stråket där hela resan med kollektivtrafik är in effektiv (glesbygd) eller där hela resan med bil kan ge särskilt negativa effekter (stad). 5. Vägräcken eller åtgärder i vägens sidoområde som minskar skaderisken vid avkörning. 6. Förbättrad sikt och omkörningsmöjligheter där plan- eller profilgeometrin är låg genom åtgärder på vägen eller i sidoområdet.
Delsträckan Lysekil - Uddevalla 1. Ökat utbud av busstrafiken (planerad åtgärd).
2. Lysekil, utbyggnad av resecentrum (diskuterad åtgärd). 3. Uddevalla centrum, ny busslänk (diskuterad åtgärd). 4. Tätare färjeturer (15-minuterstrafik) över Gull marsfjorden (diskuterad åtgärd). 5. Väg 161, korsningen med väg 162 (Finnsbo) ombyggnad till säkrare korsning (planerad åtgärd). 6. Väg 161, Rotviksbro – Skår (söder om Gull marsfjorden), ny väg (planerad åtgärd).
Delsträckan Uddevalla – Trollhättan 1. Ökat utbud av busstrafiken, direkta linjer via motorvägen med matning till sjukhusområdet NÄL respektive vissa direkta linjer Uddevalla - NÄL (planerad åtgärd). 2. Prioritering i trafiksignaler för busstrafiken i centrala Uddevalla och Trollhättan (diskuterad åtgärd). 3. Trollhättan resecentrum, utbyggnad etapp 2 (diskuterad åtgärd). 4. Väg 44 väster om Stallbackabron i Trollhättan, breddning med ytterligare ett körfält (planerad åtgärd).
Delsträckan Trollhättan – Lidköping 1. Väg 44, ombyggnad av östra anslutningen (väg 2559) vid Grästorp (diskuterad åtgärd). 2. Väg 44, ombyggnad till 2+1-väg vid Grästorp (Gålstad – Hålsten) (diskuterad åtgärd). 3. Väg 44, ombyggnad av sträckor till 90 km/hstandard.
Delsträckan Lidköping - Skövde 1. Ny busshållplats med cykelparkering vid Bro gårdsleden i Skara som ersättning för håll plats i centrum (diskuterad åtgärd). 2. Väg 49, gång- och cykelbana på banvall Skara – Axvall (Finnatorp) (planerad åtgärd). 3. Väg 49 vid Skara, ombyggnad av korsning vid
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
27
Ljungstorp (väg 2700) och anpassning av busshållplatser (planerad åtgärd). 4. Väg 184, Lidköping – Skara, mötesseparering (planerad åtgärd). 5. Väg 49, Axvall – Varnhem, mötesfri landsväg i befintlig sträckning (planerad åtgärd). 6. Väg 49, Skara – Axvall, ombyggnad i befintlig sträckning till fyrfältsväg (planerad åtgärd).
Delsträckan Skövde - Karlsborg 1. Bussterminalen i Karlsborg, tillgänglighetsan passning (diskuterad åtgärd). 2. Väg 49 i Karlsborg, gång- och cykelbana och bro Rödesunds torg – Göta kanal (planerad åtgärd). 3. Väg 49 vid Fagersanna, Tibro, trafiksäkerhets åtgärder i korsning (planerad åtgärd). 4. Väg 49 i Karlsborg, ombyggnad korsning vid infarten till flygflottiljen (Åsen) (planerad åtgärd). 5. Väg 49 vid Hästekulla, Tibro, trafiksäkerhets åtgärder i korsning (planerad åtgärd) samt eventuellt även mitträcken (diskuterad åt gärd). 6. Väg 49 vid Igelstorp öster om Skövde, gångoch cykeltunnel (planerad åtgärd). 7. Väg 49 i Karlsborg, omläggning av vägen till f d banvall (planerad åtgärd).
28
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Bilaga 1 Mål, arbetets inriktning och metod Nationella mål På nationell nivå har riksdagen antagit ett övergripande mål för transportpolitiken, vilket innebär att transportsystemet ska säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för med borgarna och näringslivet i hela landet. Det över gripande målet kompletteras av sex delmål: • Ett tillgängligt transportsystem • En hög transportkvalitet
Uddevalla, Kungälv och Alingsås. Därutöver tillkommer Göteborg-Landvetter flygplats och Herrljunga i egenskap av viktiga transportnoder för byte till nationella och internationella resor. Dessutom är några orter utanför regionen utpe kade som har betydelse för arbets- och studie möjligheter: Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping och Varberg.
Inriktning för arbetet med stråkstudierna
• En säker trafik • En god miljö • En positiv regional utveckling • Ett jämställt transportsystem
Vision Västra Götaland För Västra Götaland är visionen om Det goda livet, som antogs av regionfullmäktige för Västra Götaland år 2005 en viktig utgångspunkt. Vi sionen har tagits fram i ett brett samarbete med kommuner och andra intressenter. Tillgänglighet, kommunikationer och infrastruk tur återfinns i flera perspektiv i visionen, men pekas också ut som ett av fem fokusområden nämligen Infrastruktur och kommunikationer med hög standard. Viktiga inslag i visionen för infrastruktur och kommunikationer är följande: • Internationellt transportnav • En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur • Kollektivtrafik för en gemensam region
Västra Götalandsregionens mål för regionala resor med kollektivtrafiken Kollektivtrafiken spelar en avgörande roll för att öka människors rörlighet och skapa större arbets marknader på ett långsiktigt hållbart sätt. Regio nala kollektivtrafikresor ska ge god tillgänglighet till i första hand arbete och utbildning Målorter i Västra Götaland är Göteborg, Möln dal, Borås, Kinna/Skene, Falköping, Skövde, Mariestad, Lidköping, Vänersborg, Trollhättan,
De nio stråk som studerats i stråkstudierna har pekats ut av kommunalförbunden. De kriterier som använts för att välja ut stråken är att de ska sträcka sig över flera kommungränser samt över en kommunalförbundsgräns eller länsgräns. Det är stråkets funktion, inte vägnummer, som är in tressant i detta sammanhang. Det bör understrykas att stråkstudierna i första hand är ett gemensamt kunskapsunderlag för de inblandade intressenterna. Kunskapsunderlaget avser tekniska data om vägarna samt pendling med mera på stråken. För de stråk som pekats ut finns givetvis problem/ potentialer i ett eller flera avseenden. Detta har inte preciserats i förväg och det har också fram hållits att behoven på andra delar av vägnätet kan vara lika stora eller större. I stråken ingår ibland nationell väg. Den natio nella vägen har då setts utifrån dess funktion för det regionala stråket. Så har enbart arbetspend lingen på den nationella vägen från/till kommu nerna vid det regionala stråket beskrivits. Några stråk passerar en länsgräns. Här ligger fokus på stråkets betydelse för kommunerna i Västra Gö taland. Samtliga kommuner i stråket har beskrivits av seende befolkning och sysselsättning. Det gäller såväl kommuner som bara ”touchas” av stråket som kommuner utanför Västra Götaland. Det bör understrykas att stråkstudierna är ett av flera kunskapsunderlag inför den kommande åtgärdsplaneringen. Under arbetets gång har idéer och uppslag väckts om fortsatta analyser
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
29
och slutsatser utifrån ett mer övergripande sam hällsutvecklingsperspektiv. Önskemål har också framkommit om att vidga analyserna till större geografiska områden. I studierna har omlandet kring stråken beaktats vad gäller arbetspendling och anslutande godstrafik, men i övrigt är studien begränsad till själva stråket. Stråkstudierna utgår från de nationella och regio nala mål som refererats ovan. Visst fokus ligger på tillgänglighet, positiv regional utveckling och trafiksäkerhet, vilka har en tydlig förankring i de nationella och regionala målen. Det innebär inte att övriga målområden värderas mindre. Miljöfrå gorna exempelvis, utgör en av de hörnstenar som visionen om det goda livet vilar på, och åtgär der som gynnar en regional utveckling i form av hållbar tillväxt är en del av detta. Jämställdhetsas pekten i samband med arbetspendlingens möns ter beskrivs. I stråkstudierna behandlas resandet på vägen och i förekommande fall på järnväg längs stråket. Fokus ligger på de längre resor som sker med kol lektivtrafik eller bil, men mycket av förutsättning arna har även relevans för godstrafiken. Gångoch cykeltrafik behandlas inte specifikt i denna studie. Inte heller behandlas besöksnäringen, handelsresor eller fritidsresor. Arbetet med att identifiera åtgärdsbehov har i första hand handlat om att försöka identifiera kostnadseffektiva åtgärder och flaskhalsar. Stor vikt läggs i stråkstudierna på att se vilka möj ligheter det finns att underlätta resandet med kollektiva färdmedel. Utgångspunkten har varit den så kallade fyrstegsprincipen med fokus på de första stegen. Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt och innebär att åtgärder analyse ras i följande ordning: • Steg 1: Åtgärder som påverkar transportefter frågan och val av transportsätt • Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjan de av befintligt vägnät • Steg 3: Vägförbättringsåtgärder • Steg 4: Nyinvesteringar och större ombygg nadsåtgärder I analysen av åtgärder behandlas enbart de vägar
30
som ingår i den regionala infrastrukturplanering en för Västra Götaland. Järnvägar och vägar i den nationella planen eller de delar av stråken som ligger utanför Västra Götaland berörs alltså inte vad gäller förslag till fysiska åtgärder. Däremot ingår berörda större bytespunkter för kollektivtra fiken, vilka ofta ligger på eller i anslutning till det kommunala vägnätet.
Metod Stråkets funktion De nationella och regionala målen är utgångs punkt för analysen. Utifrån dessa mål beskrivs stråkets funktion. Beskrivningen av funktionen har delats upp i ett inledande kapitel Befolk ning och sysselsättning och ett kapitel Resor och transporter. Det handlar om lokala arbetsmark nader, arbetspendling mellan kommuner, restider för kollektivtrafik respektive bil och om näringsli vets struktur. Som underlag har data samlats in från bland an nat statistiska centralbyråns (SCB) register, SCB/ Nuteks rAps-system, Västtrafiks resandestatistik, reseplanerare (hemsidan) och rapporten Region busstrategi, Vägverkets trafikdatabaser samt kom munernas hemsidor. Viss diskussion har varit bland annat kring måttet restidkvoter. Vi har tillämpat samma metod och data som i Västtrafiks regionbusstrategi. Denna metod är något förenklad jämfört med vad som är gängse, och man kan därför inte göra direkta jämförelser andra studier. Det mått som använts ger en bra bild av hur det förhåller sig med resti derna i respektive stråk och kan tillämpas i hela Västra Götaland, men beaktar inte turtätheten eller de delar av individernas resor som ligger ut anför resan mellan resecentra
Stråkets tillstånd Stråkets tillstånd beskrivs i kapitlet Tekniska data som behandlar karaktäristiska egenskaper för själ va vägen och för större bytespunkter i kollektiv trafiksystemet. Exempel på detta är trafiksäkerhet, vägbredd, bärighet, tillgänglighet för funktions hindrade med mera. Även här identifieras vilka mått och vilka anknytande data som är intres santa att beskriva.
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Det huvudsakliga underlaget har varit Vägverkets databaser (NVDB, STRADA m fl) samt kom pletterande uppgifter om rådande förhållanden av olika slag från Västtrafiks och Vägverkets lokal kontor samt de medverkande kommunalförbun den.
Potentialer De brister, behov och möjligheter som framkom mer vid sammanställningen av stråkens funktion och tillstånd utgör grunden till kapitlet Potentia ler, där möjligheter till förbättringar i förhållande till målsättningarna beskrivs. Med hänsyn till den inriktning som gällt för stråkstudierna gör denna sammanställning inte anspråk på att vara fullstän dig utifrån ett bredare samhällsperspektiv.
Möjliga åtgärder Potentialerna är i sin tur utgångspunkten för Möjliga åtgärder som utgör det sista kapitlet i studien. Förslagen ska ses som en ”bruttolista” utan inbördes prioritering. Förslagen baseras på arbetsgruppens analyser och bidrag från övriga medverkande parter, Vägverket, Västtrafik och de fyra kommunalförbunden. Bruttolistan kan kompletteras och, om så är önskvärt, användas av respektive part för att genomföra fördjupade stu dier. Redan planerade åtgärder enligt Vägverkets behovsinventeringar respektive Västtrafiks planer för den regionala trafiken har tagits med. Dessa kommenteras med ”planerad” eller ”diskuterad åtgärd” beroende av hur vi bedömt åtgärdens för ankring.
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
31
Bilaga 2 Lokala arbetsmarknader Inledningen i lokala arbetsmarknader (LA) byg ger på en statistisk metod att mäta arbetspendling över kommungränser. I steg 1 avgörs vilka kom muner som är oberoende av andra kommuner. För att vara oberoende kommun får andelen utpend lande inte överstiga 20 procent av kommunens totala förvärvsarbetade befolkning. Dessutom får
kommunen inte ha en utpendling till en särskild kommun som överstiger 7,5 procent av kom munens totala förvärvsarbetande befolkning. En kommun som inte klassas som oberoende förs till den kommun dit den största pendlingsströmmen är riktad. I stråkstudierna har SCB:s pendlings statistik för år 2003 använts.
Fördelning efter kön respektive utbildning år 2003 (källa: SCB) - kommunalförbundens gränser markerade med svart linje
32
Högutbildade kvinnor 9 lokala arbetsmarknader (LA)
Högutbildade män 7 lokala arbetsmarknader (LA)
Lågutbildade kvinnor 22 lokala arbetsmarknader (LA)
Lågutbildade män 14 lokala arbetsmarknader (LA)
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Bilaga 3 Tabeller Tabell 1 Antal förvärvsarbetande (år 2004, källa: SCB raps) Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter näringsgren, år 2004 Lysekil Uddevalla Vänersb Trollhättan Grästorp Lidköping Jordbruk, skogsbruk och fiske 76 309 412 187 141 486 Tillverkning och utvinning 1 859 2 810 2 045 10 534 184 3 795 Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering 55 157 141 531 10 126 Byggverksamhet 425 1 671 766 1 453 138 1 187 Handel och kommunikation 778 4 358 2 130 3 930 293 2 809 Finansiell verksamhet och företagstjänster 303 2 152 1 071 2 949 93 1 267 Offentlig verksamhet 1924 9534 6039 8670 682 6207 Personliga och kulturella tjänster 420 1 608 764 1 437 109 883 Ej specificerad verksamhet 161 395 470 460 70 389 Totalt 6 001 22 994 13 838 30 151 1 720 17 149
Skara Skövde Tibro Karlsborg 378 402 99 133 2 078 7 042 1 359 341 102 138 30 27 354 1 203 158 105 1 758 3 873 711 278 710 2 872 161 109 2601 11672 1242 1070 849 1 602 170 211 130 221 81 91 8 960 29 025 4 011 2 365
Tabell 2 Andel förvärvsarbetande (år 2004, källa: SCB raps) Andel förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter näringsgren, år 2004 Lysekil Uddev. Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,3 1,3 Tillverkning och utvinning 31,0 12,2 Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering 0,9 0,7 Byggverksamhet 7,1 7,3 Handel och kommunikation 13,0 19,0 Finansiell verksamhet och företagstjänster 5,0 9,4 Offentlig verksamhet 32 41,4 Personliga och kulturella tjänster 7,0 7,0 Ej specificerad verksamhet 2,7 1,7 Totalt 100,0 100,0
Vänersb. Trollh. 3,0 0,6 14,8 34,9 1,0 1,8 5,5 4,8 15,4 13,0 7,7 9,8 43,6 28,8 5,5 4,8 3,4 1,5 100,0 100,0
Gräst. 8,2 10,7 0,6 8,0 17,0 5,4 39,7 6,3 4,1 100,0
Lidköp. 2,8 22,1 0,7 6,9 16,4 7,4 36,2 5,1 2,3 100,0
Skara Skövde Tibro Karlsb. 4,2 1,4 2,5 5,6 23,2 24,3 33,9 14,4 1,1 0,5 0,7 1,1 4,0 4,1 3,9 4,4 19,6 13,3 17,7 11,8 7,9 9,9 4,0 4,6 29 40,2 30,9 45,2 9,5 5,5 4,2 8,9 1,5 0,8 2,0 3,8 100,0 100,0 100,0 100,0
Riket 1,9 17,6 1,0 5,8 18,5 13,3 33,2 7,2 1,6 100,0
Tabell 3 Största arbetsgivare i stråkkommunerna (källa: SCB raps) Största arbetsgivare i Lysekil kommun, 2005 Arbetsgivare Lysekils kommun Preem Petroleum AB Västra Götalands läns landsting Husqvarna AB Abe Wiab AB Fram Foods AB
Bransch Offentlig förvaltning Raffinaderi, tillverkn av stenkolsprodukter, etc. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc Tillverkning av maskiner, etc. Tillverkning av metallvaror utom maskiner Jakt och viltvård
Största arbetsgivare i Uddevalla kommun, 2005 Arbetsgivare Uddevalla kommun Västra Götalands läns landsting Volvo Cars Uddevalla AB Iss Facility Services AB Västsvensk Tidningsdistribution KB Acrivia AB Konsumentföreningen Bohuslän-Älvsborg Ek. för.
Bransch Antal anställda Offentlig förvaltning 5 125 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc. 2 675 Tillverkning av motorfordon, etc. 625 Andra företagstjänster 275 Post- och telekommunikationer 175 Tillverkning av transporttillbehör, motorfordon, etc. 175 Detaljhandel, etc. 175
Största arbetsgivare i Vänersborg kommun, 2005 Arbetsgivare Vänersborgs kommun Västra Götalands läns landsting Holmen Paper AB Vargön Alloys AB Högskolan i Trollhättan/Uddevalla VBG produkter AB
Bransch Offentlig förvaltning Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning Stål- och metallframställning Utbildning Tillverkning av motorfordon, släpfordon, etc.
Antal anställda 1 575 575 175 175 125 125
Antal anställda 3 975 1 125 375 225 175 175
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
33
Tabell 3 fortsättning
34
Största arbetsgivare i Trollhättan kommun, 2005 Arbetsgivare Trollhättans kommun Saab Automobile AB Västra götalands läns landsting Volvo Aero AB Lear corporation Sweden AB
Bransch Offentlig förvaltning Tillverkning av motorfordon, släpfordon, etc. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc Tillverkning av motorer Tillverkning av transporttillbehör, etc.
Antal anställda 5 425 5 175 3 175 2 325 825
Största arbetsgivare i Grästorp kommun, 2005 Arbetsgivare Grästorps kommun Ahlsell AB Metso Paper Sundsvall AB Linjemontage i Grästorp AB Ving-bröd AB Lindahls vinstköp AB Åse och viste Härads Sparbank Grästorps nya vårdcentral AB Grästorps kyrkliga samfällighet Hjärtat i Grästorp AB OPM i Grästorp AB
Bransch Offentlig förvaltning Parti- och agenturhandel, etc. Tillverkning av maskiner, etc. Byggverksamhet Jakt och viltvård, etc. Detaljhandel, reparation av hushållsartiklar etc. Finansförmedling, etc. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc Intressebevakning; religiös verksamhet Detaljhandel, reparation av hushållsartiklar etc. Andra företagstjänster
Antal anställda 675 125 75 35 35 35 35 35 35 35 35
Största arbetsgivare i Lidköping kommun, 2005 Arbetsgivare Lidköpings kommun Västra Götalands läns landsting Försvarsmakten Fazer bageri ab Bahco aktiebolag
Bransch Offentlig förvaltning Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc Offentlig förvaltning, försvar, etc. Bageri Tillverkning av metallvaror utom maskiner
Antal anställda 3 825 1 075 875 475 275
Största arbetsgivare i Skara kommun, 2005 Arbetsgivare Skara kommun Swedish Meats ek. för. Collins & Aikman Automotive Systems AB Västra götalands läns landsting Jula postorder AB
Bransch Offentlig förvaltning Jakt och viltvård samt service i anslutning härtill Tillverkning av motorfordon, släpfordon, etc. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc Parti- och agenturhandel, etc.
Antal anställda 1 925 1 125 375 275 125
Största arbetsgivare i Skövde kommun, 2005 Arbetsgivare Skövde kommun Västra götalands läns landsting Volvo Powertrain AB Volvo Personvagnar AB Försvarsmakten
Bransch Offentlig förvaltning Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc Tillverkning av motorfordon, släpfordon, etc. Tillverkning av motorfordon, släpfordon, etc. Offentlig förvaltning, försvar, etc.
Antal anställda 4 375 3 475 3 225 1 825 925
Största arbetsgivare i Tibro kommun, 2005 Arbetsgivare Tibro kommun Tibro kontorsmöbler AB Forbo Parquet aktiebolag LSG Sky Chefs Taxfree AB LBC Sweden AB Svedplan AB Tibrokök AB Västra götalands läns landsting Tibro - bädden AB Rol Treefurn AB Mio AB
Bransch Offentlig förvaltning Tillverkning av möbler m.m. Tillverkning av möbler m.m. Parti- och agenturhandel, etc. Stödtjänster till transport; resebyråverksamhet Tillverkning av möbler m.m. Tillverkning av möbler m.m. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc Tillverkning av möbler m.m. Tillverkning av möbler m.m. Parti- och agenturhandel, etc.
Antal anställda 1 075 275 175 125 75 75 75 75 75 75 75
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
Tabell 3 fortsättning Största arbetsgivare i Karlsborg kommun, 2005 Arbetsgivare Försvarsmakten Karlsborgs kommun Vanäsverken AB Västra götalands läns landsting
Bransch Offentlig förvaltning, försvar, etc. Offentlig förvaltning Tillverkning av maskiner, etc. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc
Antal anställda 1 000 525 190 75
Tabell 4 Pendlingen mellan stråkkommunerna (år 2004, källa: SCB rAps) Riktad utpendling bostadsort och arbetsort, 2004 Lysekil Uddevalla VänersborgTrollhättan Grästorp 556 72 Lysekil X 28 0 240 493 1 434 Uddevalla X 0 706 Vänersborg 12 X X 36 733 57 Trollhättan 18 X X 192 535 Grästorp 0 19 X 51 158 106 Lidköping 0 25 Skara 0 9 9 11 8 54 Skövde 0 12 21 0 Tibro 0 0 0 0 0 Karlsborg 0 0 0 0 0 69 96 Vara 0 X X Hjo 0 0 X 0 0 Mariestad 0 0 X X 0 509 77 Orust X X 0 66 Göteborg X X X X Götene 0 0 X X X 171 77 Munkedal X X 0 49 233 Alingsås 0 X X 224 Sotenäs X X X 0 Falköping 0 X 0 X 0 223 Essunga 0 X X X 55 50 Tanum X X 0 79 Stenungsund X X X 0 Motala 0 0 0 0 0 58 Mellerud 0 X X 0 162 Färgelanda X X X 0
Lidköping Skara 0 0 39 6 96 14 103 23 230 12 743 X 535 X 172 511 20 30 31 13 397 X X X X X X 0 98 X X X 0 0 X X 0 0 105 X X X 0 0 0 0 X 0 X 0 0 0
Skövde 0 12 28 28 31 527 995 X 1 164 499 93 806 X X 212 241 0 X 0 X X 0 X 65 X 0
Tibro 0 0 0 0 0 6 13 435 X 196 0 X X 0 X 0 0 0 0 X 0 0 0 0 0 0
Karlsborg Vara 0 0 0 X 0 X 0 X 0 X 822 0 7 X 98 75 90 0 X 0 0 X 52 0 X X 0 0 X X 69 X 0 0 0 X 0 0 X X 0 X 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Hjo 0 0 0 0 0 0 X 136 X 89 0 X X 0 X 0 0 0 0 X 0 0 0 0 0 0
Mariestad Orust 56 0 310 X X X X X 0 0 X 0 X 0 X 0 X 0 X 0 X 0 X 0 X 0 0 X X X 160 0 0 X 0 0 0 X X 0 0 0 0 X 0 X 0 0 0 0 0 0
Göteborg Götene 203 0 X X X X X 0 50 X X X X X 337 186 X X X 0 X X X X X X X 0 X X X X X 0 X 0 X 0 89 X X 0 X 0 X 0 X 0 X 0 X 0
Munkedal Alingsås 149 0 X X X X 80 X 0 X 0 X 0 0 0 X 0 0 0 0 0 X 0 0 0 0 X X X X 0 0 X 0 0 X X 0 0 X 0 X X 0 X X 0 0 X 0 X 0
Sotenäs 127 X X X 0 0 0 X 0 0 0 0 0 X X 0 X 0 X 0 0 X 0 0 0 0
Kommentarer till tabellen: Trafik som inte går i stråket redovisas ej. Poster under 50 redovisas ej, förutom i det skuggade fältet Trafik som endast går på gamla E6 vid Uddevalla eller E45 vid Vänersborg/Trollhättan redovisas ej Lysekil Lysekil X 240 Uddevalla Vänersborg 12 Trollhättan 18 Grästorp 0 Lidköping 0 Skara 0 Skövde 0 Tibro 0 Karlsborg 0
Uddevalla VänersborgTrollhättan Grästorp 556 72 28 0 493 1 434 X 0 706 X X 36 733 57 X X 192 535 19 X 51 158 106 25 9 9 11 8 54 12 21 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Lidköping Skara 0 0 39 6 96 14 103 23 230 12 743 X 535 X 172 511 20 30 31 13
Skövde 0 12 28 28 31 527 995 X 1 164 499
Tibro 0 0 0 0 0 6 13 435 X 196
Karlsborg 0 0 0 0 0 0 7 98 90 X
Skövde 227 170 86 125 92 45 31
Tibro
Karlsborg
Tabell 5 Restider kollektivtrafik mellan kommuner (källa: Västtrafik) Buss/Tåg
STRÅK 5 Restid (min) Uddevalla Vänersb 60 89 Lysekil 20 Uddevalla Vänersborg Trollhättan Grästorp Lidköping Skara Skövde Tibro
Trollhätt Grästorp Lidköping 109 106 190 45 39 112 24 16 90 25 70 31
Skara 217 141 121 93 69 24
187 165 141 78 52 20
175 103 77 45 25
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
35
Tabell 6 Döds- och svåra personskadeolyckor 010816 t o m 060815 (källa: Vägverket) Väg
Sträcka
Längd km
Antal olycksår
Dödliga olyckor
Svåra olyckor
Döda personer
Svårt skadade personer
Skadekvot (antal döda och svår skadade personer per km och år)
161 44
Lysekil – Uddevalla
35
5
4
5
5
11
0,092
44
Uddevalla – Trollhättan
28
5
2
5
2
7
0,064
44
Trollhättan – Lidköping
62
5
3
14
3
24
0,087
184 49
Lidköping – Skövde
48
5
7
12
7
25
0,133
49
Skövde – Karlsborg
45
5
3
10
6
17
0,102
218
5
19
46
23
84
0,098
Summa
Tabell 7 Döds- och svåra personskadeolyckor uppdelade på olyckstyper 010816 t o m 060815 (källa: Vägverket) Väg
Sträcka
S
M
161 44
Lysekil – Uddevalla
3
1
44
Uddevalla – Trollhättan
3
1
44
Trollhättan – Lidköping
9
2
2
2
1
184 49
Lidköping – Skövde
6
2
1
1
4
49
Skövde – Karlsborg
3
4
24
9
Summa S M O U
36
Singel (motorfordon) Möte (motorfordon) Omkörning (motorfordon) Upphinnande (motorfordon)
O
U
A
K
C
F
1
1
2
G
J
W
1
1
2 3 A K C F
5
6
1
3
1
1
2
3
7
3
Avsväng (motorfordon) Korsande (motorfordon) Cykel/Moped (motorfordon) Fotgängare (motorfordon)
G J W V
Summa
9 2
7
2
17
1
19 13
5
Fotgängare /Cykel/Moped Spårbundna fordon Vilt Övriga(Varia)
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
V
65
Tabell 8 Knutpunkter i kollektivtrafiken. Tillgängligheten för funktionshindrade, några parametrar (källa: Västtrafik, 2006) Ort Lysekil Södra hamnen Uddevalla stn Uddevalla, Kampenhof Trollhättan resecentrum Trollhättan, Drottningtorget Lidköping busstn Skara busstn Skövde resecentrum Skövde resecentrum, busstn Tibro busstation Karlsborg
Kantsten Ledstråk nej nej nej nej ja ja nej ja nej nej nej nej ja ja nej nej ja ja ja ja nej nej
Allmänbelysning ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja
Belysning i hall/kur ja ja ja ja ja ja nej ja ja ja ja
Bänk nej nej ja ja nej ja ja ja ja ja ja
Realtidsinfo nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej
STRÅKSTUDIE STRÅK 5: LYSEKIL - UDDEVALLA - VÄNERSBORG - TROLLHÄTTAN GRÄSTORP - LIDKÖPING - SKARA - SKÖVDE - TIBRO - KARLSBORG
37
2
1
5
4
3
9
8
6
7
1
Stråk 1: Uddevalla - Bengtsfors - Årjäng - Arvika
6
Stråk 6: Mark (Skene) - Göteborg
2
Stråk 2: Strömstad - Bengtsfors - Åmål - Karlstad
7
Stråk 7: Varberg - Mark - Borås
3
Stråk 3: Tidaholm - Falköping - Vårgårda - Göteborg
8
Stråk 8: Kungsbacka - Göteborg - Alingsås (Sollebrunn)
4
Stråk 4: Trollhättan - Falköping - Jönköping
9
Stråk 9: Borås - Alingsås - Trollhättan
5
Stråk 5: Lysekil - Uddevalla - Trollhättan - Lidköping - Skövde - Karlsborg
Skaraborgs Kommunalförbund
