Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/Stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2012 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek
1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 19 institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet (SU) samt av Stockholms Resilienscentrum, SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2012. Syftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2012 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren 2007-2011, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx). I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 6 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 FYSIKUM har det största antalet publikationer (369). Även med avseende på artikel i tidskrift har FYSIKUM det största värdet (346), medan MMK (Institutionen för material- och miljökemi) har det näst största (133).
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
1
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 19 naturvetenskapliga institutioner samt Stockholms Resilienscentrum, 2012. Publikationstyp Enhet AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
AT 20 102 40 108 346 35 69 111 109 36 10 51 133 13 30 76 56 89 48 58
AA
AR
KONF
BOK
DOKAVH
LICAVH
Rapport
0 0 3 2 1 0 0 1 0 3 0 0 3 7 1 0 3 23 1 2
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1
0 0 0 0 2 0 14 23 0 0 0 0 0 10 2 0 0 2 0 1
0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 2 0 0 0 1 0 0
4 9 4 10 15 12 5 4 3 3 2 3 10 1 4 6 10 0 4 7
1 1 1 1 4 1 4 1 4 3 0 0 0 0 2 7 6 0 1 1
1 7 2 0 0 1 0 0 4 5 0 0 0 0 0 0 1 16 0 3
S/P (redaktörskap) 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 3 0 1
Övrigt
Totalt
0 2 0 0 1 0 1 10 0 0 0 3 0 4 0 0 8 10 0 2
26 121 50 121 369 49 93 151 120 52 12 57 146 37 39 89 84 144 54 76
2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 20 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2011 till 2012. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förfandelar”) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och
2
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx. 3 I de fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett.
2
populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. Den största publikationspoängen för 2012 har FYSIKUM. FYSIKUM:s poäng är 149,5, vilket utgör 14,3 procent av den totala publikationspoängen för året. Tämligen stora procentuella ökningar av publikationspoängen, jämfört med 2011, står SE (Systemekologiska institutionen) och INK (Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi) för. För sju institutioner – OK (Institutionen för organisk kemi), AST (Institutionen för astronomi), DBB (Institutionen för biokemi och biofysik), MMK, ITM (Institutionen för tillämpad miljövetenskap), FYSIKUM och IGV (Institutionen för geologiska vetenskaper) – hänförs mer än 37% av författarandelarna till publiceringsnivån 2. Av tabell 2 framgår vidare att publikationstypen ”Artiklar, periodika” är den dominerande publikationstypen för samtliga institutioner utom en. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2012 för 19 naturvetenskapliga institutioner samt Stockholms Resilienscentrum. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Pub-nivå Enhet
Natfak/SRC AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
Pubpoäng
Förändring av Pub-poäng (%)
1049,0
-13,3
13,7 38,5 23,6 118,4 149,5 23,3 36,5 86,9 72,1 32,6 8,1 32,5 110,9 22,3 20,7 101,8 32,6 53,6 28,5 42,7
-55,7 -43,0 -41,1 17,9 11,2 -30,4 -9,9 46,3 -4,9 -35,8 -67,9 3,2 2,2 -5,9 -27,4 -13,3 61,4 -47,2 -15,9 -38,3
% av Pubpoäng
Pub-typ
Nivå 2 (%)
Artiklar, periodika (%)
Artiklar, antologi (%)
Förfandelar
Nivå 1 (%)
100,0
652,3
68,0
32,0
93,7
6,1
0,2
1,3 3,7 2,2 11,3 14,3 2,2 3,5 8,3 6,9 3,1 0,8 3,1 10,6 2,1 2,0 9,7 3,1 5,1 2,7 4,1
9,5 19,4 20,4 62,6 84,5 19,1 20,8 56,0 40,6 24,0 5,5 21,5 60,6 21,4 14,5 49,9 24,4 45,8 20,2 31,7
78,2 50,6 88,9 55,1 61,4 89,0 62,3 69,6 61,1 83,6 76,4 74,3 57,9 100,0 78,3 47,9 79,1 76,1 78,7 81,8
21,8 49,4 11,1 44,9 38,6 11,0 37,7 30,4 38,9 16,4 23,6 25,7 42,1 0,0 21,7 52,1 20,9 23,9 21,3 18,2
100,0 100,0 96,7 97,8 99,2 100,0 100,0 85,7 100,0 86,1 100,0 100,0 96,7 46,4 98,8 100,0 95,5 78,8 95,1 94,7
0,0 0,0 3,3 2,2 0,8 0,0 0,0 14,3 0,0 12,5 0,0 0,0 3,3 48,9 1,2 0,0 4,5 21,2 4,9 5,3
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,4 0,0 0,0 0,0 4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Monografier (%)
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2012. Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har OK den största poängen, 2,3.
3
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
Pubpoäng 13,7 38,5 23,6 118,4 149,5 23,3 36,5 86,9 72,1 32,6 8,1 32,5 110,9 22,3 20,7 101,8 32,6 53,6 28,5 42,7
Pub-poäng/ÅA 1,0 1,4 0,5 1,4 1,3 0,6 0,8 1,2 0,8 0,6 0,5 0,7 1,4 0,8 1,5 2,3 0,6 1,0 0,9 1,1
2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 20 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 20072012, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de sex åren. FYSIKUM och MMK har de största medelvärdena (där medelvärdet för den sistnämnda institutionen dock baseras på poänger för tre och inte sex år). Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 20072009, medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren 2008-2010.4 Exempel på institutioner med stigande trender är FYSIKUM och DBB.
4
För MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik) saknas en poäng för år 2007. För denna institution baseras därför medelvärdet för 2009 på poängerna för 2008 och 2009. För MMK saknas poänger för 2007-2009, varför värdet för 2010 är satt till poängen för detta år, medan värdet för 2011 är satt till medelvärdet av poängerna för 2010 och 2011. För SRC (Stockholms Resilienscentrum) gäller att poänger saknas för 2007-2010, och värdet för 2011 är satt till poängen för detta år. Värdet för 2012 är satt till medelvärdet av poängerna för 2011 och 2012. Det sagda gäller för de tre nämnda enheterna även i fallet med normerade publikationspoänger (tabell 5; figur 2).
4
Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2012 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Enhet Nat-fak/SRC AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
2007 865,6 8,6 55,9 58,5 70,2 59,1 18,8 32,3 64,4 36,3 27,5 24,3 30,6 23,9 99,8 38,3 26,2 60,8
2008 926,2 17,9 70,4 39,5 72,8 103,9 12,4 38,6 63,3 59,0 35,4 14,4 40,7 3,7 13,9 104,4 22,5 26,1 68,4
2009 985,3 12,7 64,6 45,6 88,9 126,2 23,2 26,1 59,3 87,6 35,0 17,1 21,4 12,3 11,0 103,3 23,0 27,8 81,9
2010 1104,4 15,9 84,8 40,9 90,0 145,5 36,1 39,3 78,6 72,4 51,8 15,4 20,0 138,8 13,6 24,5 93,5 27,9 42,1 69,3
2011 1209,3 30,9 67,6 40,1 100,4 134,5 33,5 40,5 59,4 75,8 50,8 25,2 31,5 108,5 23,7 28,5 117,4 20,2 101,6 33,9 69,2
2012 1049,0 13,7 38,5 23,6 118,4 149,5 23,3 36,5 86,9 72,1 32,6 8,1 32,5 110,9 22,3 20,7 101,8 32,6 53,6 28,5 42,7
Medelvärde, 2007-2012 1023,3 16,6 63,6 41,4 90,1 119,8 24,5 35,6 68,7 67,2 38,9 17,4 29,4 119,4 15,1 20,4 103,4 27,4 77,6 30,8 65,4 AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
160,0 140,0
Pub‐poäng
120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2009
2010
2011
2012
År Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2012.
Tabell 5 ger dels de 20 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2012, dels, för varje institution, medelvärdet över de sex åren. OK har det största medelvärdet, 2,9. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Ett exempel på en institution med stigande trend är NK (Institutionen för neurokemi).
5
Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2012 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Institution AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
2007 0,4 1,9 1,2 1,0 0,6 0,5 0,8 0,9 0,4 0,5 0,9 0,7 1,0 2,4 0,7 0,8 1,2
2008 1,0 3,0 1,0 1,1 1,0 0,4 1,1 1,1 0,8 0,8 0,6 1,2 0,2 0,8 2,5 0,5 0,8 1,3
2009 0,6 2,4 1,1 1,3 1,1 0,5 0,7 0,9 1,0 0,8 0,6 0,6 0,3 0,6 2,6 0,5 0,9 1,5
2010 1,3 3,3 1,1 1,6 1,5 0,9 1,2 1,2 0,8 1,5 0,7 0,8 2,7 0,7 2,0 4,7 0,8 2,2 1,5
2011 1,9 2,6 0,9 1,2 1,0 0,6 1,1 0,8 0,9 0,9 1,0 0,7 1,5 1,0 1,6 2,8 0,4 2,4 1,1 1,4
2012 1,0 1,4 0,5 1,4 1,3 0,6 0,8 1,2 0,8 0,6 0,5 0,7 1,4 0,8 1,5 2,3 0,6 1,0 0,9 1,1
Medelvärde, 2007-2012 1,0 2,4 1,0 1,3 1,1 0,6 1,0 1,0 0,8 0,9 0,7 0,8 1,9 0,6 1,3 2,9 0,6 1,7 1,1 1,3 AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
4,0 3,5
Pub‐poäng/ÅA
3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2009
2010
2011
2012
År Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren 20072012.
6
Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 6 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 6. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO
Institutionsnamn Institutionen för analytisk kemi Institutionen för astronomi Botaniska institutionen Institutionen för biokemi och biofysik Fysikum Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi Institutionen för geologiska vetenskaper Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Institutionen för tillämpad miljövetenskap Matematiska institutionen Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik Meteorologiska institutionen Institutionen för material- och miljökemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Institutionen för neurokemi Institutionen för organisk kemi Systemekologiska institutionen Stockholms Resilienscentrum Wenner-Grens institut Zoologiska institutionen
7
