Social- och hälsovårds- och landskapsreformen I enlighet med regeringens proposition om vård- och landskapsreformen och riktlinjerna om klientens valfrihet
1
-
31.3.2017
Ansvaret på en aktör
2
-
31.3.2017
Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1.
Stark organisation •
2.
Integration av tjänster • • •
3.
stöd för kundorienterade tjänster, självbestämmanderätt och utnyttjande av konkurrens
Dämpad kostnadsökning • • •
5.
tjänsterna formas till helheter som anpassas efter medborgarnas behov rätt vård och rätta tjänster samt rätt kunnande i rätt tid smidiga vård- och servicekedjor som svarar mot befolkningens och kundernas behov
Valfrihet •
4.
18 landskap
ökningen bryts och kostnaderna minskar med 3 miljarder euro före utgången av 2029 tjänsterna finns att tillgå i rätt tid bästa praxis och de mest verkningsfulla tjänste- och vårdformerna
Digitalisering • • •
Vardagen digitaliseras Informationen löper och informationssystemen är interoperabla Informationsledning
3
-
31.3.2017
4
-
31.3.2017
Den nya social- och hälsovårdsstrukturen 1.1.2019
5
-
31.3.2017
6
-
31.3.2017
Främjandet av välfärden upp till oss alla • • • • •
Människornas eget ansvar Kommunernas och landskapens gemensamma uppgift Kommunerna och landskapen får finansiering Landskapen erbjuder kommunerna sakkunskap Organisationer är samarbetspartner
7
-
31.3.2017
Vad är viktigt för invånarna? •
Social- och hälsotjänsterna ses över: • •
• • • •
Du får svar när du tar kontakt Du får snabbare läkartid och tid hos socialarbetare Brådskande vård 112 och jourtjänster säkerställs också i fortsättningen Du kan välja tjänster på ett mångsidigare sätt E-tjänster underlättar vardagen
8
-
31.3.2017
Mångsidigare närtjänster De social- och hälsotjänster som erbjuds vid verksamhetsställena kompletteras med nya typer av närtjänster:
• • •
9
-
31.3.2017
10
-
31.3.2017
Valfriheten stärker basnivån och förbättrar servicen snabbare tillgång till tjänster kunden kan påverka större urval tjänster på social- och hälsocentralerna besluten fattas i samråd med kunden > bättre vård- och serviceresultat
• • • •
11
-
31.3.2017
Klienten i ett valfrihetsträsk? Vårdansvaret hos en enda aktör Tydliga och begripliga jämförelseuppgifter Stöd för kundernas beslutsfattande Klientplan
• • • •
• •
12
60 % har sporadiskt servicebehov 40 % har mer omfattande servicebehov
-
31.3.2017
Ofta sjuka – eftertraktade kunder? Producenternas finansiering påverkas av klienternas förväntade servicebehov Producenterna sporras med hjälp av incitament utifrån vårdresultat Förhindra över- eller underdimensionerad vård Sanktioner
• • • •
13
-
31.3.2017
Folkhälsoarbete och strukturinriktat socialarbete blir allt viktigare • •
•
14
Från det sjukhusledda systemet till stärkande av basnivån Social- och hälsocentralens basservice kompletteras med konsultation på krävande nivå (specialistläkare och yrkesutbildade personer inom det sociala området) De skräddarsydda tjänsterna och bedömningen av servicebehovet samt främjandet av hela befolkningens hälsa och välfärd kombineras på ett nytt sätt
-
31.3.2017
15
-
31.3.2017
En enklare finansiering av social- och hälsovården via flera kanaler Nu: via många kanaler
I framtiden: från staten
I finansieringsreformen samlas de olika sätten att finansiera social- och hälsovården i ett system som är så tydligt och kostnadseffektivt som möjligt. Även skattesystemet utvecklas.
16
-
31.3.2017
Hur dämpas kostnadsökningen? • •
Nivån på statens finansiering bestäms av befolkningsmängden och servicebehovet Bättre produktivitet och effektivitet; nya förfaranden i fokus • • • •
hjälp i rätt tid tidigt stöd för familjer nya social- och hälsovårdscentraler upprätthålla äldres funktionsförmåga
mindre sluten vård ny arbetsfördelning mellan sjukhusen servicehandledning för dem som behöver mer stöd digitala tjänster
• • •
•
17
-
31.3.2017
18
-
31.3.2017
Landskapens finansiering
19
-
31.3.2017
20
-
31.3.2017
Över 215 000 personer arbetar för landskapen
21
-
31.3.2017
Över 215 000 arbetstagare överförs till landskapen
22
-
31.3.2017
Sjukhusens arbetsfördelning uppdateras •
•
•
Särskilda specialområden centraliseras på basis av utredningar Det nuvarande sjukhusnätet är baserat på 30–40 år gamla beräkningar av servicebehovet. Vårdpraxis har utvecklats och sjukhusvistelserna förkortats. Tillräckliga patientmängder garanterar expertis och kvalitet i vården.
23
Sjukhus med omfattande jour (universitetssjukhus) Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio, Uleåborg Sjukhus med omfattande jour Lahtis, Villmanstrand, Björneborg, Seinäjoki, Jyväskylä, Joensuu, Rovaniemi
Joursjukhus Kotka, S:t Michel, Nyslott, Tavastehus, Vasa, Karleby, Kajana, Kemi
-
31.3.2017
Vilka tjänster kan kunden välja?
SOCIAL- OCH HÄLSOCENTRALEN, MUN- OCH TANDVÅRDSENHETEN, BETALSEDEL • Läkare och skötare, rådgivning i socialtjänster, även specialläkarmottagning, tillfälliga och kortvariga socialtjänster • Basservice av tandläkare och munhygienist • Ansvar för kundens samlade tjänster • En kund kan vid behov få en betalsedel för att anskaffa enstaka åtgärder från andra producenter
LANDSKAPETS AFFÄRSVERKS EGNA TJÄNSTER • Jour och en stor del av den specialiserade sjukvården och socialtjänsterna • Kunden kan välja ett verksamhetsställe inom den offentliga servicen i hela landet • Inom den specialiserade sjukvården väljs en offentlig vårdplats tillsammans med den remitterande läkaren
KUNDSEDEL • Landskapets affärsverk beviljar vid behov en kundsedel för att förverkliga kundplanen En kundsedel ska beviljas för tjänster där landskapet använder sig av den • Landskapet kan ta i bruk kundsedeln till exempel i • hemvården eller inom vissa åtgärder inom den specialiserade sjukvården • Kunden väljer inom hela landet en registrerad producent
PERSONLIG BUDGET -Med hjälp av en personlig budget kan till exempel en kund inom äldreomsorgen och funktionshinderservicen inverka på innehållet i en tjänst eller övrigt stöd samt välja tjänsteproducent -En kund kan inom ramen för kundplanen besluta vad pengarna ska användas till och av vilken producent tjänster ska köpas, såsom personlig assistent eller färdtjänst
24
-
31.3.2017
Vad är skillnaden mellan en betalsedel och kundsedel? Betalsedel – beviljas av en social- och hälsocentral eller mun- och tandvårdsenhet
•
• •
Kundsedel – beviljas av landskapets affärsverk
Om kunden så önskar kan han eller hon få en betalsedel för att skaffa en enskild tjänst från en annan producent även om social- och hälsocentralen själv producerar samma tjänster. Kunden kan välja en registrerad tjänsteproducent som är verksam var som helst i Finland. Kundavgiften är densamma. Även då ansvarar social- och hälsocentralen eller mun- och tandvårdsenheten för kundens samlade tjänster, tjänsternas kvalitet och kostnaderna för tjänsterna.
25
• • • •
-
31.3.2017
Verksamhetsstället för landskapets affärsverk kan bevilja en kund en kundsedel för att genomföra en enskild tjänst eller kundplan. Kunden kan välja en registrerad tjänsteproducent som är verksam var som helst i Finland. Kundavgiften är densamma. Landskapets affärsverk ansvarar för kundens samlade tjänster, tjänsternas kvalitet och kostnaderna för tjänsterna. Landskapet beslutar i vilka tjänster kundsedeln tas i bruk.
Var tionde kund behöver personlig assistans Personer i arbetsför ålder behöver tjänster sporadiskt och kan även utföra sina ärenden elektroniskt.
AV KUNDERNA
AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSRESURSERNA
Var tionde person behöver hjälp ofta och med många olika problem. De behöver en yrkesutbildad person som följer med dem och som ser att personerna i fråga får den hjälp de behöver.
26
-
31.3.2017
Olika verksamhetsmodeller, olika livssituationer SPORADISKT VÅRD- ELLER SERVICEBEHOV (ca 60 % av befolkningen): • Tjänsterna tillhandahålls av social- och hälsocentraler och mun- och tandvårdsenheter, vid behov används betalsedlar • E-tjänster, bedömningar av egenvård som kunden gjort, telefonrådgivning • Snabb bedömning av behovet och tillgång till tjänster • Vid behov samarbete med landskapets affärsverks verksamhetsställen, men inget större integrationsbehov
FRÄMJANDE AV BEFOLKNINGENS HÄLSA OCH VÄLFÄRD (hela befolkningen): • Omfattade samarbete mellan olika aktörer i landskapet • Främjande av välfärd och hälsa, förebyggande, tidigt ingripande • Fostran till medvetenhet om val som inverkar på hälsan och välbefinnandet • E-tjänster för egenvård, telefontjänster samt information, rådgivning och handledning som fås från serviceställen
FMER OMFATTANDE VÅRD- ELLER SERVICEBEHOV (ca 30% av befolkningen): • Tjänsterna tillhandahålls av social- och hälsocentraler, mun- och tandvårdsenheter och landskapets affärsverk enligt kundplanen • E-tjänster som stöder egenvård • Vid behov en kundsedel / personlig budget från landskapets affärsverk • Landskapet kan vid behov erbjuda sina invånare mer omfattande tjänster som omfattas av valfriheten än lagen kräver
27
-
31.3.2017
STÖRSTA VÅRD- ELLER SERVICEBEHOVET (ca 10 % av befolkningen): • Stort, individuellt integrationsbehov, sammanhängande vård- och servicekedjor, multiprofessionellt samarbete, kontinuitet • Landskapets affärsverk ansvarar för bedömningen av behovet, för en vittomfattande kundplan samt förverkligandet av denna i praktiken • Stora enhetskostnader, få kunder • Helheten genomförs i nära samarbete med en social- eller hälsocentral eller en mun- och tandvårdsenhet
Valfrihet ur landskapets synvinkel Landskapet ansvarar för/beslutar om •
de social- och hälsotjänster som finansieras med offentliga medel inom landskapet
•
att invånarna får de tjänster de behöver
•
att tjänsterna som produceras av olika tjänsteproducenter bildar en fungerande helhet
•
de tjänster som erbjuds mot kundsedel
•
tjänsteproducenternas finansiering enligt lagen
Landskapet konkurrensutsätter inte de tjänster som omfattas av valfrihet, alla aktörer som uppfyller kriterierna kan anmäla sig som producenter
28
-
31.3.2017
Landskapets affärsverk och bolag Landskapets affärsverk • • • • • •
svarar för landskapets egen tjänsteproduktion (inte på marknaden) kan producera tjänster själv samt konkurrensutsätta och köpa tjänster för sina kunder producerar social- och hälsotjänster för invånarna också då tjänsterna inte är tillgängliga på annat sätt tjänsteinnehavarna kan fatta myndighetsbeslut och utöva offentlig makt kan producera även andra tjänster som anknyter till landskapets uppgifter kan erbjuda tjänster genom att ge en kundsedel eller en personlig budget varvid kunden själv kan välja en tjänsteproducent
Landskapets bolag •
landskapet ska bolagisera tjänsterna på marknaden (bl.a. social- och hälsocentralerna och tandklinikerna samt kundsedelstjänsterna)
29
-
31.3.2017
Var hamnar skattepengarna? Den statliga styrningen stärks. Sätt att hindra privata företag att ”plocka russinen ur kakan”: • Landskapet beslutar om finansieringen • Finansieringen av producenterna baserar sig på kapitation och prestation • Kunderna kan rösta med fötterna • Företagens samhällsansvar skrivs in i lag: skatteuppgifter ska offentliggöras • Incitament och sanktioner
30
-
31.3.2017
Digitalisering: Tjänster på nya sätt •
•
•
31
Med hjälp av digitalisering kan tjänsterna produceras på helt nya sätt och processerna effektiviseras. Genom e-tjänster uppmuntras också invånarna själva att upprätthålla sin funktionsförmåga och sin hälsa. Utgångspunkten för IKT-lösningarna: klientuppgifterna kan användas oberoende av organisations- och områdesgränser.
-
31.3.2017
Målen för digitaliseringen • Landskapens gemensamma IKT-servicecenter och gemensamma upphandlingar • Landskapet ser till att kunduppgifterna överförs smidigt mellan olika producenter • Regeringens riktlinje: stark nationell styrning • Med hjälp av digitalisering kan tjänsterna produceras på helt nya sätt och processerna effektiviseras • Utgångspunkten för IKT-lösningarna: kunduppgifterna kan användas oberoende av organisations- och områdesgränser • Genom e-tjänster uppmuntras också invånarna själva att upprätthålla sin funktionsförmåga och sin hälsa
32
-
31.3.2017
Färdplan för social- och hälsovårds- och landskapsreformen •
•
•
beskriver den regionala beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen och dess nationella stöd i etapper fram till år 2019 strukturerar vilka saker som bör beaktas och genomföras i regionerna i de olika faserna
FÖRBEREDANDE ÅTGÄRDER FRAM TILL 1.7.2017
LANDSKAPSFULLMÄKTIGE 1.3 31.12.2018
alueuudistus.fi/tiekartta 33
-
31.3.2017
DET TEMPORÄRA BEREDNINGSORGANET 1.7.2017 28.2.2018
ORGANISERINGS ANSVARET ÖVERFÖRS TILL LANDSKAPEN 1.1.2019
