Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - elevernas perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen. Elevenkäten omfattar bland annat frågor som rör elevernas uppfattning om sina matvanor, deras uppfattning om skolmaten och matsalsmiljön, tiden de har på sig att äta, deras möjligheter att påverka skolmaten samt matsvinn. Tidsperiod under vilken elevundersökningen genomfördes: 2014-11-06 till 2014-11-12 Antal erhållna enkätsvar: 224
Bra att veta innan ni läser rapporten! För att en sammanställning ska genereras fordras att minst 21 elever på skolan besvarat enkäten. En del frågor visades enbart till elever i årskurs 6-9 och saknar därför resultat för yngre elever. N = antal svar. Alla inskickade enkäter är inkluderade i sammanställningen. Om en vuxen person på skolan testat enkäten (och skickat in) bidrar även dennes svar till resultatet. Elevenkäten är en del av SkolmatSveriges verktyg, som hjälper skolor att utvärdera skolmåltiden utifrån ett helhetsperspektiv. Vid frågor om rapporten vänligen kontakta skolan eller
[email protected].
Helhetsbetyg Vilket helhetsbetyg ger du skolmaten på din skola? Alla N
%
Yngre N %
mycket bra
18
8
15
15
3
2
bra mindre bra inte alls bra
95 57 49
42 25 22
50 18 16
50 18 16
45 39 33
37 32 27
5
2
2
2
3
2
100
%
vet ej
Äldre N %
mycket bra
90
bra
80
mindre bra inte alls bra
70
vet ej
60 50
50
42
40
37 32
30
25
27 22
20 10
18
15
16
8 2
2
2
2 -9 6 Åk
F -5 Åk
Al la
0
Vad är SkolmatSverige? SkolmatSverige är ett webbaserat verktyg som grundskolor kostnadsfritt kan använda för att utvärdera, utveckla och dokumentera kvaliteten på sin måltidsverksamhet utifrån ett helhetsperspektiv. (se bild). Verktyget är kommersiellt obundet och har under två år utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet i samråd med experter, myndigheter och centrala aktörer inom området. För att se skolmåltiden ur ett helhetsperspektiv och även fånga in matgästernas synpunkter består verktyget av tre webbaserade enkäter för skolan att besvara (Nivå 1, 2 och 3) samt två webbaserade ”matgästenkäter”, en till elever och en till skolpersonal. En separat rapport genereras för resultaten av utvärderingen inom övriga nivåer, samt när personalenkäten används.
Bakgrund Sverige har sedan 1997 haft lagstadgade krav på kostnadsfria skolluncher till alla elever i den obligatoriska skolan. En sådan lagstiftning är nästintill unik i världen - endast Sverige, Finland och Estland erbjuder gratis skolmåltider till alla elever oberoende av föräldrarnas inkomst. Den 1 juli 2011 kompletterades rätten till gratis skolluncher med ett krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Alla Sveriges grundskolor måste i och med det nya lagkravet dels ha ett fungerande system som säkerställer att eleverna erbjuds näringsriktig mat, dels kunna visa resultat som innebär att de skolmåltider som serverats levt upp till de svenska näringsrekommendationerna. Att skolmåltiden ska vara näringsriktig bör vara en självklarhet. En bra kost som ger den energi och näring som kroppen behöver är en förutsättning för att en elev ska må bra, utvecklas samt orka koncentera sig och prestera i skolan. Skollunchen, som bör ge ca en tredjedel av det dagliga energi- och näringsbehovet, har stor potential att bidra till att eleverna grundlägger bra matvanor för livet; vilket i sin tur främjar såväl lärande som en god hälsa, på både kort och lång sikt. Det spelar dock ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten, och långt ifrån alla elever äter dagligen en fullgod måltid i skolan. Hur eleverna äter påverkas av flera faktorer; matens smak och uppläggning, miljön i skolrestaurangen, vuxna förebilder, tillgången på godis, läsk, snabbmat etc. för att nämna några exempel. Dessa faktorer omskrivs inte i skollagen, men kan vara minst lika viktiga att arbeta med om målet är nöjda och mätta elever. Det märks om skolluncherna är lagad med engagemang. Skolrestaurangen bör vara en plats där eleverna får chans att återhämta sig och inhämta ny energi. För att måltidssituationen inte ska upplevas som stressig är det viktigt att eleverna har gott om tid på sig att äta, att kötiderna är korta och att det finns tillräckligt med sittplatser. Buller och höga ljudnivåer kan påverka elevernas trivsel och hälsa. Vidare bör skolan ha tydliga rutiner för att hålla rent och snyggt i skolrestaurangen under lunchtid. Att arbeta för en lugn och trivsam måltidsmiljö signalerar omsorg om eleverna. Genom att låta eleverna vara delaktiga i måltidsverksamheten, exempelvis via matråd, kan skolan arbeta med deras kunskaper om och attityder till skolmaten. SkolmatSverige har utvecklats i syfte att stödja skolor och kommuner som vill ta ett helhetsgrepp om skolmåltiden. Resultatrapporten du håller i din hand är ett bevis på att ni redan kommit igång!
Hur kan skolan gå vidare med resultaten? Ni bestämmer själva hur ni vill arbeta vidare med era resultat. Ett förslag på arbetsordning kan vara: 1. Analysera resultaten och jämför eventuellt med skolans resultatrapport för Nivå 1, 2 och 3. Kan man se några samband eller skillnader mellan skolans insatser för skolmaten, matsalsmiljön, pedagogiska resurser m.m. och matgästernas upplevelse av skolmåltiderna? Har skolan ännu inte genomfört Nivå 1, 2 och 3 av verktyget så kan detta vara ett bra sätt att gå vidare med arbetet. 2. Kontrollera ifall det finns olikheter mellan hur de olika åldersgrupperna på skolan upplever skolmåltiden. Vad kan man göra åt detta? 3. Delge resultatet till alla på skolan (och i kommunen) som är berörda av måltidsverksamheten, exempelvis; skolledningen, administrationen, den pedagogiska personalen, eventuell kostchef och inte minst elever och föräldrar. Diskutera gärna resultatet med eleverna på exempelvis matråd och/eller elevråd. Alla dessa grupper kan ha synpunkter och reflektioner på resultaten, ta gärna in dem som underlag för ert eget utvecklingsarbete. 4. Fira era framgångar på de områden där resultatet ser bra ut! Se till att era styrkor kan leva kvar genom bra rutiner och kompetensutveckling. 5. Diskutera åtgärdsförslag på de områden där bedömningen blev sämre. Ta gärna in synpunkter från olika grupper på skolan. Formulera en egen plan för vilka åtgärder ni vill prioritera och se till att planen förankras ordentligt hos skolledningen och/eller kommunen. 6. Upprepa användningen av SkolmatSverige och matgästenkäterna regelbundet. En gång varje termin eller år är lämpligt. På så sätt kan ni följa era resultat över tid och sätta upp långsiktiga mål för verksamheten. Att din skola har använt SkolmatSveriges verktyg visar på engagemang för skolmåltidskvalitet; och engagemang är en förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Lycka till!
Vill du veta mer? I slutet av rapporten finns en kort lista över relevant material för vidare läsning.
Utveckling av SkolmatSverige har skett i samråd med och/eller med finansiellt stöd från:
Resultatdel Matvanor Goda matvanor är en förutsättning för att barn skall utvecklas optimalt både fysiskt och psykiskt. Skolan är en idealisk miljö för att etablera och främja goda matvanor bland barn och ungdomar. Detta är även ett av skolans uppdrag enligt Läroplanen då skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska ha fått kunskaper om, och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. En mätt och välnärd elev är mer benägen och bättre förberedd på att lära sig, vara aktiv under skoldagen och bibehålla sin koncentration. Det finns idag forskning som visar att barn som äter dåligt inte presterar lika bra i skolan.
Frågor till alla elever Hur ofta äter du vanligtvis frukost på skoldagar?
100
%
87 4 3 6 14 110
39 2 1 3 6 49
Yngre N %
Äldre N %
38 6 57
49 4 3 6 8 53
38 6 56
%
aldrig eller nästan aldrig 1 dag i veckan 2 dagar i veckan 3 dagar i veckan 4 dagar i veckan 5 dagar i veckan (alltid)
Alla N
40 3 2 5 7 43
aldrig eller nästan aldrig
90
1 dag i veckan
80
2 dagar i veckan 3 dagar i veckan
70
4 dagar i veckan
60
56 49
50 40
5 dagar i veckan (alltid)
39
43
40
38
30 20
0
0
3
2 -9
6 0
6
6
Åk
3
F -5
0
1 Al la
2
Åk
10
5
7
Hur ofta äter du vanligtvis lunch i skolmatsalen?
100
%
7 4 13 22 33 145
3 2 6 10 15 65
Yngre N %
Äldre N %
2 1 6 8 5 79
5 3 7 14 28 66
2 1 6 8 5 78
%
aldrig eller nästan aldrig 1 dag i veckan 2 dagar i veckan 3 dagar i veckan 4 dagar i veckan 5 dagar i veckan (alltid)
Alla N
4 2 6 11 23 54
aldrig eller nästan aldrig
90
1 dag i veckan 78
80
2 dagar i veckan 3 dagar i veckan
70
65
4 dagar i veckan
60
5 dagar i veckan (alltid) 54
50 40 30
23
20
15 6
10 2
11
8
5
4
6
2
F -5
1
Åk
Al la
0
6
-9
2
6
3
Åk
10
Vad brukar du vanligtvis dricka till skollunchen?
100
%
128 90 1 5
57 40 0 2
Yngre N %
Äldre N %
58 40 1 2
70 50 3
57 40 1 2
%
mjölk vatten annat inget
Alla N
57 41 2
mjölk
90
vatten
80
annat inget
70 60
57
57
57
50 40
40
41
40
30 20
2 -9
0 6
1
Åk
Al la
2 F -5
0
0
Åk
10
2
Frågor till enbart äldre elever Om du inte äter av skollunchen ibland, vad beror det oftast på? Alla
100
Äldre
%
N
%
N
%
21 8 89 1 4
17 7 72 1 3
-
-
21 8 89 1 4
17 7 72 1 3
%
Jag äter alltid skollunchen! Jag är inte hungrig Jag tycker inte att maten är god Jag har inte tillräckligt med tid Jag tycker inte om miljön i skolmatsalen Mina vänner äter inte skollunchen Annat
Yngre
N
Jag äter alltid skollunchen!
90
Jag är inte hungrig
80
Jag tycker inte att maten är god 72 Jag har inte tillräckligt med tid
72
70
Jag tycker inte om miljön i skolmatsalen
60
Mina vänner äter inte skollunchen Annat
50 40 30 17
17 7 0
0
0
0
0
0
0
0
Åk
Al la
0
3
1
0
F -5
0
3
1
0
-9
7
6
10
Åk
20
Om du inte äter av varmrätten ibland, vad äter du då istället (vanligtvis)? %
Jag äter alltid varmrätten! Jag äter av tillbehören (t ex smörgås eller sallad)
20 42
16 34
-
-
20 42
16 34
Jag äter gröt/fil Jag äter ingenting Jag går hem och äter Jag går till kiosk/affär Jag äter på hamburgerbar/korvkiosk Jag äter på restaurang/café Jag äter medhavd matsäck
11 6 25 13 6 -
9 5 20 11 5 -
-
-
11 6 25 13 6 -
9 5 20 11 5 -
100
Yngre N %
Äldre N %
%
Alla N
Jag äter alltid varmrätten!
90
Jag äter av tillbehören (t ex smörgås eller sallad) Jag äter gröt/fil
80
Jag äter ingenting
70
Jag går hem och äter
60
Jag går till kiosk/affär Jag äter på hamburgerbar/korvkiosk
50
Jag äter på restaurang/café
40
34
34
Jag äter medhavd matsäck
30 20
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
5 0
-9
0
5
6
0
11
9
5
F -5
0
11 5
Åk
9
10
20
16
Åk
16
Al la
20
Maten Hur eleverna äter och uppfattar skolmaten påverkas av flera faktorer bl.a. matens smak och uppläggning, tillgång till godis, läsk och snabbmat osv. Dessa faktorer omskrivs inte i skollagen men kan vara minst lika viktiga som att maten är näringsriktig. Det spelar därför ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten, och långt ifrån alla elever äter dagligen en fullgod måltid i skolan. Ett varierat utbud och flera val av lunchrätter kan vara ett sätt att öka acceptansen av näringsrika livsmedel och nyfikenheten att prova någonting nytt. Det är därför bra om skolan kan erbjuda minst två lagade rätter och gärna ett välkomponerat vegetariskt alternativ till alla elever. Till den lagade måltiden bör skolan erbjuda bröd med smörgåsfett, dryck (vatten och mjölk) samt en salladsbuffé. För att locka elever samt bjuda på variation bör salladsbuffén bestå av minst fem olika sorters grönsaker/grönsaksblandningar.
Frågor till alla elever Ser maten god ut?
100
%
8 90 97 29
4 40 43 13
Yngre N %
Äldre N %
8 56 27 10
34 70 19
8 55 27 10
%
alltid oftast sällan aldrig
Alla N
28 57 15
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 50 40
43
30
28
27
20
15
13
10
8
4
6
F -5 Åk
Al la
-9
0
0
Åk
40
10
57
55
Smakar maten gott?
100
%
17 105 86 16
8 47 38 7
Yngre N %
Äldre N %
14 49 30 8
3 56 56 8
14 49 30 8
2 46 46 7
%
alltid oftast sällan aldrig
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 49
47
50
46
46
38
40
30
30 20
14 8
10
8
7
7
2 -9 Åk
6
F -5 Åk
Al la
0
Brukar du äta dig mätt i skolmatsalen? Alla
100
Äldre
N
%
N
%
N
%
48 67 83 26
21 30 37 12
36 26 30 9
36 26 30 9
12 41 53 17
10 33 43 14
%
alltid oftast sällan aldrig
Yngre
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 50
43 37
40 30
30 20
36 26
21 12
10
33
30
9
14
10
-9 6 Åk
F -5 Åk
Al la
0
Frågor till enbart äldre elever Vad tycker du om lunchutbudet på din skola?
100
%
57 59 7
46 48 6
Yngre N % -
Äldre N %
-
%
Det finns för lite att välja på Det finns lagom mycket att välja på Det finns för mycket att välja på
Alla N
57 59 7
46 48 6
Det finns för lite att välja på
90
Det finns lagom mycket att välja på
80
Det finns för mycket att välja på
70 60 50
48
46
48
46
40 30 20 10
6
6
Åk
6
F -5
0
Åk
Al la
0
0
-9
0
Är varmrätten lagom varm?
100
%
38 71 7 7
31 58 6 6
Yngre N % -
Äldre N %
-
38 71 7 7
31 58 6 6
%
alltid oftast sällan aldrig
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 58
60
58
50 40 30
31
31
20 6
6 0 -9
0
6
Al la
0
0
Åk
0
F -5
6
Åk
10
6
Är drycken lagom kall?
100
%
61 44 13 5
50 36 11 4
Yngre N % -
Äldre N %
-
61 44 13 5
50 36 11 4
%
alltid oftast sällan aldrig
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 50
50 40
50 36
36
30 20 11
11 0
0
4
0
Åk
6
F -5
0
Al la
0
-9
4
Åk
10
Tror du att skollunchen är nyttig? %
alltid oftast sällan
78 32 6
63 26 5
-
-
78 32 6
63 26 5
aldrig
7
6
-
-
7
6
100
Yngre N %
Äldre N %
%
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan
70
aldrig 63
63
60 50 40 30
26
26
20 6
5 0 -9
0
6
Al la
0
Åk
0
F -5
5
0
Åk
10
6
Tid att äta skollunchen Tillräckligt med tid, korta kötider och en lämplig plats att äta sin lunch utan stress hjälper eleverna att känna matro, matglädje och att utveckla hälsosamma matvanor. Att schemalägga skollunchen på samma tid varje dag och tidigast kl. 11 främjar elevernas aptit och motverkar att eleverna blir hungriga under eftermiddagen. Enligt Livsmedelsverket så bör alla elever ha minst 20 minuter på sig att äta (utöver tid att ta mat och lämna disk).
Frågor till alla elever Tycker du att du har tillräckligt med tid på dig att äta din skollunch?
100
%
79 88 36 21
35 39 16 9
Yngre N %
Äldre N %
24 40 26 11
55 48 10 10
24 40 26 11
45 39 8 8
%
alltid oftast sällan aldrig
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 50
45
40
35
40
39
30
39 26
24
20
16 11
9
10
8
8
-9 Åk
6
F -5 Åk
Al la
0
Händer det att du behöver vänta på att få en sittplats i skolmatsalen? %
alltid
13
6
5
5
8
7
oftast sällan
8 41
4 18
5 17
5 17
3 24
2 20
aldrig
162
72
74
73
88
72
100
Yngre N %
Äldre N %
%
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan
73
72
72 aldrig
70 60 50 40 30 18
20 10
6
5
4
20
17 7
5
2 -9 6 Åk
F -5 Åk
Al la
0
Fråga till enbart äldre elever Vad tycker du om köerna till skolmatsalen? %
alltid för långa oftast för långa
24 43
20 35
-
-
24 43
20 35
sällan för långa aldrig för långa
50 6
41 5
-
-
50 6
41 5
100
Yngre N %
Äldre N %
%
Alla N
alltid för långa
90
oftast för långa
80
sällan för långa aldrig för långa
70 60 50 41
40
41
35
35
30 20
20
10
5
5
-9
0 6
0
Åk
Al la
0 F -5
0
0
Åk
20
Skolrestaurangen Hur eleverna äter och uppfattar skolmaten kan även påverkas av flera miljömässiga faktorer som miljön i skolrestaurangen, vuxna förebilder på skolan och i matsalen, bemötande av skolmåltidspersonal, ljudnivån m.m. Ofta är det ett helhetsgrepp som behövs kring skolmåltiderna för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen. Samverkan och ett gemensamt förhållningssätt bland alla vuxna på skolan är det som krävs. Skolledaren ansvarar för hela skolans miljö, inklusive måltidsmiljön. Skolpersonal som äter pedagogiskt ansvarar för ett positivt förhållningssätt till skollunchen.
Frågor till alla elever Är ljudnivån/bullernivån i skolmatsalen ok (acceptabel)? Alla
Yngre
Äldre
%
N
%
N
%
alltid oftast
59 78
26 35
9 30
9 30
50 48
41 39
sällan aldrig
57 30
25 13
44 18
44 18
13 12
11 10
100
%
N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 50
44
40
41
35
30
26
25
20
39
30
13
10
18 11
9
10
-9 Åk
6
F -5 Åk
Al la
0
Är det rent i skolmatsalen? %
alltid
23
10
2
2
21
17
oftast sällan
117 56
52 25
65 24
64 24
52 32
42 26
aldrig
28
13
10
10
18
15
100
Yngre N %
Äldre N %
%
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70
64
60
52
50
42
40 30
25
20 10
17
13
10
26
24
15
10 2 -9 6 Åk
F -5 Åk
Al la
0
Är de vuxna som jobbar i skolmatsalen snälla och hjälpsamma? %
alltid
121
oftast sällan
72 15
aldrig
16
100
Yngre N %
Äldre N %
54
55
54
66
54
32 7
33 5
33 5
39 10
32 8
7
8
8
8
7
%
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60
54
54
54
50 40
33
32
32
30 20 10
7
7
8
8
5
7
-9 Åk
6
F -5 Åk
Al la
0
Sitter en lärare/vuxen med vid ditt bord när du äter skollunchen? Alla
Yngre
N
%
N
Äldre %
N
%
15
7
6
6
9
7
oftast sällan
104 94
46 42
46 43
46 43
58 51
47 41
aldrig
11
5
6
6
5
4
100
%
alltid
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 50
46
46
42
47
43
41
40 30 20 10
7
5
6
6
7
4 -9 6 Åk
F -5 Åk
Al la
0
Frågor till enbart äldre elever Känner du dig trygg i skolmatsalen? %
alltid oftast
83 29
67 24
-
-
83 29
67 24
sällan aldrig
3 8
2 7
-
-
3 8
2 7
100
Yngre N %
Äldre N %
%
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan 67
70
aldrig
67
60 50 40 30
24
24
20 7 0
7
2
0 6
F -5
0
Åk
Al la
0
0
-9
2
Åk
10
Uppmuntras du av lärare i skolmatsalen att äta skollunchen? %
alltid
35
28
-
-
35
28
oftast sällan
40 27
33 22
-
-
40 27
33 22
aldrig
21
17
-
-
21
17
100
Yngre N %
Äldre N %
%
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 50 40 30
28
33
28
33
22
22 17
20
17
10
6
-9
0
Åk
0 F -5
Al la
0
Åk
0
0
Möjlighet att påverka skolmaten Genom att låta eleverna engagera sig kring måltidsfrågor i matråd eller lyfta frågorna på klass- och elevråd kan skolan ta del av elevernas syn på skolmåltiden. Fördelen med ett separat matråd är att frågorna inte konkurrerar med andra frågor. Det är viktigt att eleverna har förståelse för vilka förutsättningar som gäller för skolmåltiden när de ska vara med att fatta beslut om meny och önskerätter. På så vis kan skolmåltiderna utgöra en viktig del av skolans demokratiarbete. Att eleverna varje dag kan läsa en beskrivande text om maten som serveras underlättar ett informerat val men är också ett pedagogiskt sätt att lära ut kunskap; t ex om vad maträtter innehåller eller information om dess ursprung.
Frågor till enbart äldre elever Finns det ett matråd/kostråd på din skola där ni elever kan diskutera skolmaten? Alla
Yngre
Äldre
%
N
%
N
%
ja nej
87 12
71 10
-
-
87 12
71 10
vet ej
24
20
-
-
24
20
100
%
N
ja
90
nej vet ej
80 70
71
71
60 50 40 30 20
20 10
10
6
-9
0
Åk
Al la
0
0 F -5
0
Åk
10
20
Får du tillräckligt med information om vilka rätter som serveras och vad de innehåller? %
alltid oftast
14 53
11 43
-
-
14 53
11 43
sällan aldrig
34 22
28 18
-
-
34 22
28 18
100
Yngre N %
Äldre N %
%
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 50
43
43
40 28
30
28 18
20
18
11 0
6
F -5
0
Åk
Al la
0
-9
0
0
Åk
10
11
Matsvinn Maten vi äter står för en betydande del av vår miljöpåverkan och matsvinn bidrar till detta helt i onödan. Tallriksvinnet (den mat vi inte äter och sedan kastar) går att minska genom att synliggöra det och på så sätt öka elevernas medvetenhet om mängden mat de kastar. Ett tips är att väga slängd mat och sedan redovisa statistik över mängden. Detta bör kombineras med information om svinnets negativa konsekvenser på miljö och ekonomi. Även en lugn och trivsam måltidsmiljö har effekter på mängden matsvinn eftersom elever som får sitta ner i lugn och ro i högre grad tenderar att äta upp maten på tallriken. Elever som har möjlighet att hämta mer av den mat de tycker om har lägre tendens att ta onödigt mycket första gången.
Frågor till enbart äldre elever Hur ofta kastar du mat? %
alltid oftast
25 55
20 45
-
-
25 55
20 45
sällan
38
31
-
-
38
31
aldrig
5
4
-
-
5
4
100
Yngre N %
Äldre N %
%
Alla N
alltid
90
oftast
80
sällan aldrig
70 60 50
45
45
40 31
30 20
20
0
4
0 -9
0
6
Al la
0
Åk
4
0
F -5
10
Åk
20
31
Om du kastar mat, vad beror det oftast på? Alla N
%
6
5
-
-
6
5
14 96
11 78
-
-
14 96
11 78
Jag tar mycket eftersom att jag är rädd att maten ska ta slut
1
1
-
-
1
1
Jag hinner inte äta upp maten Jag vet inte varför jag kastar mat
2 4
2 3
-
-
2 4
2 3
Jag kastar inte mat!
100
Äldre N %
%
Jag är inte så hungrig som jag tror Maten är inte så god som jag tror
Yngre N %
Jag kastar inte mat!
90
Jag är inte så hungrig som jag tror 78
80
78 Maten är inte så god som jag tror Jag tar mycket eftersom att jag är rädd att maten ska ta slut
70
Jag hinner inte äta upp maten
60
Jag vet inte varför jag kastar mat
50 40 30 20 11
11 5 0
0
0
0
1
0 -9
0
6
Al la
3
Åk
1
0
2
F -5
5
Åk
10
2
3
Lästips och länkar! Här hittar ni mer kunskap och inspiration: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) låg mellan 2004 och 2012 vid Örebros universitet och arbetade för att stötta skolor i deras hälsoarbete. Centrumet är idag tyvärr nedlagt men på deras hemsida, som fortfarande finns tillgänglig, har de samlat goda exempel och metoder från hela landet: Bra matråd - ett verktyg för skolans matrådsarbete www.ncff.nu
På Livsmedelsverkets hemsida kan ni bland annat hitta: Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola Lär av varandra – goda idéer och exempel kring skolmåltider Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet Bra mat i skolan (ny version publicerad 2013) Svenska näringsrekommendationer (SNR) 2005 Riksmaten - barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige Livsmedelssvinn i hushåll och skolor - en kunskapssammanställning www.slv.se
På Sveriges Kommuner och Landstings hemsida hittar ni: Mat för många - Goda råd för utveckling av skolmåltiden www.skl.se
Folkhälsoguiden presenterar Stockholms läns folkhälsoarbete. Här hittar ni bland annat: Trivsel i skolmatsalen Buller i skolmatsalar Pedagogiska övningar kring hälsa Ät S.M.A.R.T. www.folkhalsoguiden.se/mat
Ännu fler tips: Skolmatens Vänner www.skolmatensvanner.se Skolmatsakademin www.epi.vgregion/sv/Skolmatsakademin Fokus Matglädje www.fokusmatgladje.nu Mindrematsvinn.nu www.mindrematsvinn.nu EkoMatCentrum www.ekomatcentrum.se Folkhälsomyndigheten www.folkhalsomyndigheten.se Skolmatssafari www.skolmatssafari.se Mer information om respektive organisation/projekt samt direktlänkar till ovanstående dokument hittar ni på www.skolmatsverige.se/lankar
