Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010
Anita Boij Rapport 2010:6
A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling
Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år 2010
Rapport 2010:6 ISBN 978-91-977837-1-2 1:a upplagan 10 juni 2010 © 2010 Anita Boij Alla bilder är från skolmåltiden i Hjo och Skövde A. BOIJ AB – Idé- och produktutveckling, Tranås
3
Innehåll Inledning........................................................................................................................4 Sammanfattning ...........................................................................................................7 Hjo kommun .................................................................................................................9 De flesta åt i skolan ........................................................................................................9 De yngsta tyckte bäst om skolmaten ............................................................................10 De yngsta åt ofta av salladsbuffén .......................................................................11 Många uppskattade skolrestaurangen som miljö..........................................................12 De yngsta kunde påverka mest .....................................................................................13 De flesta hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden ..................................................14 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder ....................................................14 Mariestads kommun...................................................................................................17 De flesta åt i skolan ......................................................................................................17 De yngsta tyckte bäst om skolmaten ............................................................................19 De yngsta åt ofta av salladsbuffén .......................................................................20 Många uppskattade skolrestaurangen som miljö..........................................................21 De yngsta kunde påverka mest .....................................................................................23 Eleverna i år 3 och år 2 på gymnasiet hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden.........23 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder ....................................................24 Skövde kommun .........................................................................................................27 De allra flesta eleverna åt i skolan................................................................................28 De yngsta och lärarna tyckte bäst om skolmaten..........................................................29 Lärarna åt ofta av salladsbuffén ..........................................................................30 Många uppskattade skolrestaurangen som miljö..........................................................30 Elever i år 3 och 6 kunde påverka mest........................................................................32 Eleverna i år 3 och lärarna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden..........................32 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder ....................................................33 Lärarna och skolmaten .................................................................................................34 Tibro kommun............................................................................................................35 De flesta åt i skolan ......................................................................................................35 De yngsta tyckte bäst om skolmaten ............................................................................36 De yngsta åt ofta av salladsbuffén .......................................................................37 De yngsta uppskattade mest skolrestaurangen som miljö ............................................38 De yngsta kunde påverka mest .....................................................................................39 Eleverna i år 3 hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden .........................................40 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder ....................................................40 Töreboda kommun .....................................................................................................43 De flesta åt i skolan ......................................................................................................43 De yngsta och lärarna tyckte bäst om skolmaten..........................................................45 Lärarna åt ofta av salladsbuffén ..........................................................................46 En majoritet uppskattade skolrestaurangen som miljö .................................................46 Eleverna i år 6 kunde påverka mest..............................................................................48 Eleverna i år 6 hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden.............................................48 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder ....................................................49 Lärarna och skolmaten .................................................................................................50 Fem kommuner tillsammans .....................................................................................51 Undersökningens genomförande och metod ............................................................64 Referenser ...................................................................................................................67 Bilaga 1. Enkäten........................................................................................................68 Tidigare rapporter......................................................................................................71
Inledning
4
Inledning Sverige och Finland är de enda länderna i världen där det är lagstadgat att alla elever i grundskolan dagligen ska få kostnadsfri skollunch. Det finns dock en mängd länder som serverar skollunch, om än inte skattefinansierad, exempelvis Storbritannien, Italien, Malaysia och Mexico. Däremot säger inte ännu den svenska lagen något om den näringsmässiga kvaliteten på maten (www.skolmatensvanner.org). Den nya skollagen som träder i kraft den 1 juli 2011 kompletteras med att skolmaten ska vara näringsriktig (2009/10:UbU21, rsk 2009/10:370). Livsmedelsverket har också på uppdrag av regeringen tagit fram nya riktlinjer för maten i skolan. Råden är tänkta att fungera som stöd för personal, men även för föräldrar när det gäller vad som ska serveras i skolan (Bra mat i skolan 2007). På senare år har, såväl nationellt som internationellt, barn och ungdomars hälsa blivit mer och mer uppmärksammat inom folkhälsoarbetet bland annat när det gäller övervikt. Övervikten hos olika befolkningsgrupper kan relateras till både förändrade matvanor och bristen på fysisk aktivitet. I de elva folkhälsomål som riksdagen beslutade om år 2003 finns ett mål som särskilt anknyter till mat och det handlar om ”Goda matvanor och säkra livsmedel” (Proposition 2002/03:35). Statens folkhälsoinstitut har fått en central roll i den nationella samordningen av folkhälsoarbetet och de skriver på sin hemsida: Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. I allt fler länder, däribland Sverige, håller övervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Nästan 10 procent av den vuxna befolkningen är kraftigt överviktiga. Andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt. /…/1 En viktig orsak till övervikten är en felaktigt sammansatt kost med ett alltför stort energiinnehåll. Konsumtionen av socker och fett, särskilt mättat fett, är för hög medan däremot intaget av frukt och grönsaker borde öka. /…/ I folkhälsopropositionen betonar regeringen angelägenheten av att ett mål formuleras för samhällets insatser när det gäller matvanor. Livsmedelspolitiken har till mål en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Det är viktigt med ett 1
Det här tecknet /…/ betyder att det finns text som inte tagits med i citatet.
Skolmåltiden Hjo
5
Inledning
folkhälsoperspektiv på denna politik. Det är också viktigt att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar (www.fhi.se 2007-05-10).
Fest i Värings skola, Skövde
För att vända utvecklingen har regeringen gett Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket uppdraget att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor som också inkluderar en ökad fysisk aktivitet i befolkningen (Handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet i befolkningen 2005). Även Nordiska Ministerrådet har tagit fram en handlingsplan om mat, hälsa och fysisk aktivitet (Health, food and physical activity 2006). Regeringen har också inrättat ett nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), placerat vid Örebro universitet. Centrumet kom igång under 2004 och har till uppgift att brett stödja skolornas hälsofrämjande arbete. Såväl stat, landsting, kommun och en rad olika aktörer är involverade i det förebyggande arbetet kring barns och ungdomars hälsa med inriktning på bland annat mat och skolmat, däribland Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda kommuner. I dessa fem kommuner har kostcheferna och folkhälsoplanerarna gått samman och bildat ett nätverk för utvecklandet av skolmåltiden.
Undersökningen I Hjo, Skövde och Töreboda kommuner genomförde A. Boij AB under år 2007 och 2008 undersökningar om elever, lärares och föräldrars uppfattningar om skolmaten. Som ett led i den fortsatta utvecklingen av skolmaten önskade dessa tre kommuner tillsammans med Mariestad och Tibro kommuner göra en ny undersökning om skolmaten. Alla kommunerna valde att göra undersökningen bland elever i år 3, 6 och 9 i grundskolan. Mariestads kommun valde att också göra undersökningen bland gymnasieelever i årskurs 2. Skövde och Töreboda kommun valde att även göra undersökningen bland de lärare som hade elever i år 3, 6 och 9. Resultaten från de fem kommunerna finns i den här rapporten. Totalt har 3 185 elever medverkat i undersökningen, se diagram A. Det var 1 602 flickor, 1 573 pojkar och 10 elever som inte angivit sitt kön.
6
Inledning
1600 1400 4
1200 680
Antal
1000
2
800
441
600 400 200 0
130 130 Hjo
672
498
Mariestad Flickor
191
Skövde Pojkar
1
161 Tibro
Töreboda
Ej angett kön
Diagram A. Elever som har deltagit i undersökningen fördelat på kön. Antal.
Den kommun som hade minst antal elever var Hjo där 260 elever deltog i undersökningen och den kommunen som hade störst elevantal var Skövde med 1 356 deltagande elever. I Skövde och Töreboda kommuner deltog också 126 lärare till eleverna i år 3, 6 och 9. Dessa finns dock inte medräknade i diagram A, utan finns redovisade i respektive kommunkapitel.
Lästips Den här rapporten börjar med en sammanfattning av resultaten från de fem kommunerna. Därefter följer ett kapitel om varje kommun. I de kapitlen finns också några av alla kommentarer som elever och lärare skrivit. Sedan följer ett kapitel som kallas ”Fem kommuner tillsammans” och som innehåller en gemensam analys för alla de deltagande kommunerna. För den mer forskningsintresserade läsaren kommer sist i rapporten ett kapitel om undersökningens metod och genomförande. För den läsare som kortfattat vill få en överblick över rapportens resultat är det lämpligt att läsa sammanfattningen på nästföljande sidor. Ett annat sätt att tillgodogöra sig rapporten är att läsa om den kommun som man är särskilt intresserad av samt det omnämnda kapitlet ”Fem kommuner tillsammans”.
3
131 141
7
Matgäster Vasaskolan, Skövde
65 % i år 3, 41 % i år 6 och 40 % i år 9 tyckte att skolmaten ofta smakade bra.
Sammanfattning
Sammanfattning Undersökningen genomfördes i vecka 10 år 2010 (andra veckan i mars) i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda. Sammanlagt medverkade 3 185 elever i år 3, 6 och 9, elever i år 2 på gymnasiet i Mariestad samt 126 lärare från Skövde och Töreboda i undersökningen. Generellt sett fanns det stora skillnader mellan årskurserna och mellan de olika kommunerna. Här sammanfattas resultaten för eleverna i år 3, 6 och 9 i alla fem kommunerna. För resultat om gymnasieeleverna i Mariestad, lärarna i Skövde och Töreboda hänvisas till respektive kommuns kapitel.
Skolmaten 58 % i år 3, 34 % i år 6 och 37 % i år 9 var nöjda med salladsbuffén.
Överlag åt de flesta eleverna av skolmaten de flesta dagarna i veckan. När eleverna i år 9 i grundskolan inte åt skollunch var alternativen att inte äta något alls, köpa något i skolcafeterian eller köpa pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande. Två tredjedelar (65 %) av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta var bra, med ofta åsyftas 3–5 gånger i veckan. I år 6 och 9 tyckte två femtedelar att maten ofta smakade bra, 41 respektive 40 %. Eleverna i år 3 var bäst på att ofta äta av salladsbuffén. Bland dem fanns också den största andelen elever som var nöjda med salladsbuffén, 58 %. I år 6 och 9 var drygt en tredjedel nöjd med salladsbuffén, 34 respektive 37 %.
Skolmåltiden Hjo
Miljön 68 % i år 3, 55 % i år 6 och 50 % i år 9 tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra.
78 % i år 3, 61 % i år 6 och 56 % i år 9 var nöjda med måltidspersonalens bemötande.
En viktig del av upplevelsen av skolmåltiden är miljön i skolrestaurangen. Hälften eller fler av eleverna tyckte att miljön var bra. I år 3 tyckte två tredjedelar att miljön var bra. Ungefär hälften av eleverna i år 6 och 9 tyckte att miljön var bra. I ytterligare frågor om miljön framgår att framför allt de yngsta eleverna tyckte att skolrestaurangen var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta. Till miljön hör också måltidspersonalens bemötande. En majoritet vad nöjda med deras bemötande. I år 3 var tre fjärdedelar nöjda. I år 6 var knappt två tredjedelar nöjda och i år 9 var drygt hälften nöjda.
Sammanfattning
8
Påverkansmöjligheter På allt fler skolor finns det matråd där eleverna får vara med och framföra sina åsikter, vilket säkerligen också är betydelsefullt för elevernas uppfattning om skolmåltiden. Det var framför allt eleverna i år 3 och 6 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Det var 42 % av eleverna i år 3, 45 % av eleverna i år 6 och 27 % av eleverna i år 9.
42 % i år 3, 45 % i år 6 och 27 % i år 9 kunde påverka skolmåltiden mycket.
Helhetsintrycket Svaren på dessa fem redovisade frågor har förts samman till ett index som mäter om eleverna har ett bra eller dåligt helhetsintryck av skolmåltiden. Det var eleverna i år 3 som hade det bästa helhetsintrycket, ungefär två tredjedelar (64 %). Därefter kom eleverna i år 6 (44 %) och sedan eleverna i år 9 (35 %).
Elevernas matvanor Eleverna fick också svara på några frågor om sina matvanor. Överlag minskade elevernas goda matvanor med den ökande åldern. Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade och elevernas dåliga matvanor ökade med åldern. Eleverna drack läsk och åt godis oftare.
Ur ett folkhälsoperspektiv kan inte nog understrykas hur viktig en näringsriktig skolmat är för elevernas hälsa. Ur ett inlärningsperspektiv är goda matvanor, däribland skolmåltiden, bland barn och unga väsentlig för att nå de studieresultat som både skola och samhälle anser är eftersträvansvärda.
Matgäster Vasaskolan, Skövde
64 % i år 3, 44 % i år 6 och 35 % i år 9 hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden.
9
Hjo kommun
Hjo kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var 80 % som tyckte att skolmaten var god minst 3 gånger i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I år 6 var det bara 51 % och i år 9 var det 54 % som tyckte att skolmaten var god 3 gånger i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (73 %) och ofta åt sig mätta (85 %). De yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (70 %) och som oftast var nöjda med den (67 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6 eller 9, åt skollunch de flesta skoldagarna. Knappt hälften av niondeklassarna köpte pizza eller liknande när de inte åt skollunch. De flesta eleverna var nöjda med skolrestaurangen som miljö (76 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 2 och 5 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 67 och 89 %. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 66 och 82 %. De yngsta eleverna tyckte också att de mest kunde påverka skolmåltiden, 67 %. Med åldern minskade andelen som tyckte det. Utifrån detta är det inte förvånande att de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 78 % som tyckte att den var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. 120 100
Antal
80 60
49 44
37
39
39
År 3
År 6
40 20
52
0
Flickor
År 9 Pojkar
Diagram 1. Hur många flickor och pojkar som svarade. Antal.
Av de 295 elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna, har 260 elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan svarat på enkäten. Det var 130 flickor och 130 pojkar. I diagram 1 visas hur många flickor och pojkar från varje årskurs som svarat. Andelen svarande var 88 %, vilket är ett mycket bra resultat. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Samma undersökning genomfördes också år 2007 och därför redovisas resultaten för båda undersökningarna (Boij 2008). Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet.
De allra flesta åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av eleverna i år 6 och 9 som vanligtvis åt skollunch. Frågan ställdes till elever i år 6 och 9 i grundskolan. De kunde välja mellan ”5 dagar”, ”4 dagar”, ”3 dagar”, ”2 dagar”, ”1 dag” och ”Sällan eller aldrig”.
Procent
De allra flesta eleverna åt för det mesta skollunch. Det fanns dock flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader). I diagram 2 visas andelen som svarat att de åt i skolrestaurangen 4–5 dagar i veckan fördelade på årskurs. Andelen elever som ofta åt skollunch, 4 eller 5 dagar i veckan, minskade med den ökande åldern. Sammanlagt 4 elever i år 6 och 15 elever i år 9 åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Skillnaderna mellan år 2007 och 2010 är inte signifikanta. Det fanns också skillnader mellan flickor och pojkar år 2010. Det var fler flickor än pojkar som ofta åt skollunch, 94 % jämfört med 84 %. Hur ordnade eleverna i år 9 sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram 3.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Procent
10
Hjo kommun
94 95
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
88 85
År 6
År 9
2007
2010
Diagram 2. Elever i år 6 och 9 som ofta åt skollunch, fördelat på år 2007 och 2010. Procent
65 45 36 23
27
26
22
20 1
Köper pizza el. likn.
Skolcafeterian
Äter inget 2007
Äter hemma
5
Köper mat i affär
2010
Diagram 3. Hur eleverna i år 9 ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen, fördelat på år 2007 och 2010. Procent.
De yngsta tyckte bäst om skolmaten
Procent
Jämfört med år 2007 var det en mindre andel elever som år 2010 valde att köpa pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande och att äta i skolcafeterian. Skillnader är signifikanta. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
84 80 45 51
51
54
De flesta eleverna åt alltså skollunch, men vad tyckte de om maten? Eleverna fick svara på hur ofta de tyckte att skolmaten smakade bra. De kunde svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. De största skillnaderna (signifikanta) fanns mellan årskurserna. I diaÅr 3 År 6 År 9 gram 4 visas hur många som tyckte att skolmaten ofta sma2007 2010 kade bra, det vill säga alltid eller 3–4 gånger i veckan. Andelen som tyckte att skolmaten ofta smakade bra minskade Diagram 4. Elever som ofta tyckte att drastiskt mellan år 3 och 6, för att sedan stiga något till år 9. skolmaten smakade bra, fördelat på Cirka fyra femtedelar av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten årskurs samt år 2007 och 2010. Procent.
11
Hjo kommun
ofta smakade bra och hälften av eleverna i år 6 och 9 tyckte det. Skillnaderna mellan undersökningsåren är inte signifikanta. Alla elever fick ta ställning till två påståenden om skolmaten; om den var fint upplagd och såg god ut samt om de åt sig mätta. Också här kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Svaren visade signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. För överskådlighetens skull visar tabell 1 visar andelen elever som svarat ofta, det vill säga ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”. Tabell 1. Elever som ofta tyckte att maten var fint upplagd och åt sig mätta, fördelat på årskurser samt år 2007
Procent
År 3
och 2010. Procent År 6
År 9
2007
2010
2007
2010
2007
2010
Fint upplagd
84 %
85 %
54 %
58 %
39 %
44 %
Ofta mätt
88 %
89 %
68 %
64 %
60 %
64 %
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
70 73
69 51
55
58
År 2010 tyckte flertalet elever i år 3 att maten ofta var fint upplagd (85 %) och att de ofta åt sig mätta (89 %). Med åldern minskade andelen elever som tyckte det. I år 9 tyckte 44 % att maten ofta var fint upplagd och 64 % att de ofta åt sig mätta. Skillnaderna mellan de båda undersökningstillfällena är inte statistiskt säkerställda.
De yngsta åt ofta av salladsbuffén
I skolrestaurangerna finns en salladsbuffé där eleverna kan ta olika grönsaker till maten. Hur ofta åt eleverna grönsaker 2007 2010 från salladsbuffén? De kunde även på den här frågan svara Diagram 5. Elever som ofta åt av sallads- ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller buffén, fördelat på årskurser samt år 2007 ”Aldrig”. och 2010. Procent. Det fanns signifikanta skillnader mellan årskurserna, se diagram 5. Störst andel som ofta, det vill säga minst tre gånger 100 i veckan, åt av salladsbuffén fanns bland eleverna i år 3. 90 Sedan minskade andelen i år 6, för att öka i år 9. Bäst på att 75 80 68 ofta äta av salladsbuffén var de yngsta skoleleverna. Skillna70 57 derna mellan år 3 och de andra årskurserna är signifikanta. 60 49 50 Däremot är inte skillnaderna mellan år 2007 och 2010 signi40 fikanta. 30 Det fanns också stora skillnader mellan flickor och pojkar, 20 10 se diagram 6. Oavsett ålder åt en större andel flickor ofta av 0 salladsbuffén (75 % jämfört med 57 % år 2010). Inte heller Flickor Pojkar här är skillnaderna mellan undersökningsåren statistiskt säkerställda. 2007 2010 År 6
År 9
Procent
År 3
Diagram 6. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på kön samt år 2007 och 2010. Procent.
12
År 3
Många uppskattade skolrestaurangen som miljö I enkäten fanns flera frågor som handlade om miljön i skolrestaurangen och själva matsituationen. En fråga var om miljön som helhet och den var ny för undersökningen år 2010. Eleverna kunde svara att de tyckte att miljön var ”Mycket bra”, ”Bra”, ”Varken bra eller dålig”, ”Dålig” eller ”Mycket dålig”. Svaren visar inga större skillnader mellan olika svarsgrupper. Överlag tyckte 76 % av eleverna att miljön i skolrestaurangen var bra. Eleverna fick också ta ställning till ytterligare påståenden om miljön i skolrestaurangen. Alla svaren på påståendena uppvisade signifikanta skillnader mellan årskurserna, utom svaren på påståendena om att det var trångt och att man fick sitta ensam och äta, fast man inte ville det. För överskådlighetens skull visar tabell 2 andelen elever som svarat ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”. Påståendet om att det var rent och fräscht i skolrestaurangen var ny för år 2010.
År 6
2010
2007
2010
2007
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010
Eleverna fick även svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 7. Den största andelen nöjda elever fanns i årskurs 3. Där var cirka två tredjedelar av eleverna nöjda. Därefter sjönk andelen nöjda betydligt till år 6 och 9. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna samt år 6 och de båda undersökningstillfällena är signifikant. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna.
2007
Hjo kommun
År 9
Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd
Diagram 7. Hur nöjda eleverna var med salladsbuffén, fördelat på årskurser samt år 2007 och 2010. Procent.
Tabell 2. Eleverna om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser samt år 2007 och 2010. Procent. År 3 År 6 År 9 2007
2010
2007
2010
2007
2010
Trivsamt
84
88
73
76
65
70
Luktar gott
83
85
52
58
31
44
Rent o. fräscht
-
71
-
66
-
53
Bullrigt
74
53
54
50
44
36
Trångt
26
16
25
13
24
26
8
5
2
0
1
2
75
89
86
79
54
67
Sitter ensam Gott om tid
Det var överlag eleverna i år 3 som var oftast var nöjda med skolrestaurangen, oavsett undersökningsår. De tyckte att det var trivsamt, att det luktade gott, att det var rent och fräscht, men också att det var bullrigt. Med åldern minskade andelen som tyckte att det ofta luktade gott och var rent och fräscht.
13
År 3
År 6
2010
2007
2010
2007
2010
2007
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
År 9
Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd
Diagram 8. Hur nöjda eleverna var med personalens bemötande fördelat på årskurser samt år 2007 och 2010. Procent.
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Hjo kommun
Däremot sjönk inte andelen som tyckte att det var trivsamt lika mycket. Från år 2007 till år 2010 minskade andelen elever i år 3 som tyckte att det ofta var bullrigt och den skillnaden är signifikant. Det var förhållandevis få, cirka en femtedel, som tyckte att det ofta var trångt. Påståendet om att sitta ensam och äta, fast att man ville det handlar mer om den sociala miljön. Skillnaderna mellan årskurserna är inte signifikanta. Få elever fick ofta sitta ensamma, men det var bland de yngsta eleverna som flest tyckte det. Totalt 6 elever fick sitta ensamma fast de inte ville det år 2010. Påståendet om att man hade gott om tid att äta berör kanske mer schemaläggningen, men är nog så viktig för matsituationen. En majoritet av eleverna tyckte att de ofta hade gott om tid att äta. Minst andel som tyckte det återfanns bland år 9 där 67 % ansåg att de hade gott om tid att äta. År 2007 tyckte 54 % av niondeklassarna det. Skillnaden mellan undersökningsåren tenderar att vara statistiskt säkerställd och innebär att år 2010 var det fler i år 9 som tyckte att de hade gott om tid att äta. En annan betydelsefull del i upplevelsen av skolrestaurangerna är måltidspersonalens bemötande. Eleverna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 8. Störst andel nöjda elever fanns i år 3. Därefter skedde en stor minskning till år 6 och minst andel nöjda elever fanns i år 9. År 2007 var skillnaderna mellan årskurserna signifikanta, vilket de inte var år 2010. Ökningen mellan niondeklassarna år 2007 och år 2010 är statistiskt säkerställda. Från år 3 till år 9 ökade också andelen elever som varken var nöjda eller missnöjda. Andelen missnöjda elever är förhållandevis liten oavsett årskurs. Totalt handlar det om 17 elever som angett att de var missnöjda eller mycket missnöjda med måltidspersonalens bemötande.
De yngsta kunde påverka mest
År 3
År 6
År 9
Lite Varken mycket eller lie Mycket Diagram 9. Hur mycket eleverna tyckte att de kunde påverka skolmåltiden fördelat på årskurser. Procent.
Med tanke på hur många år som eleverna går i skolan och äter skolmaten är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Frågan var ny för år 2010. Eleverna fick svara om de kunde påverka ”Mycket”, ”Ganska mycket”, ”Varken mycket eller lite”, ”Ganska lite” eller ”Lite”. I diagram 9 visas andelen som svarade ”Mycket” eller ”Ganska mycket”. Två tredjedelar av eleverna i år 3 tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Bland eleverna i år 6 och 9 var
Hjo kommun
14
År 2007 valdes tolv frågor ut för att spegla elevernas helhetsuppfattning om skolmåltiden Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande samt åtta frågor om miljön i skolrestaurangen. Det bör dock poängteras att både år 2007 och 2010 på en del av frågorna kunde eleverna svara ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”. På andra frågor kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Dessa svar har till viss del olika betydelse. De förstnämnda svarsalternativen kan sägas spegla kvalitet och de sistnämnda speglar omfattning. Resultaten visade att de som var mest nöjda med skolmåltiden var de yngsta eleverna. För att kunna jämföra resultaten med år 2010 gjordes samma analys även år 2010, se diagram 10. Det var fyra femtedelar av eleverna i år 3, två tredjedelar av eleverna i år 6 och hälften av eleverna i år 9 som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. Skillnader mellan undersökningsåren är inte signifikanta. För att få en bra jämförelse mellan alla fem kommunerna gjordes en annan sammanräkning som innehöll fem frågor, se diagram 11. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande, vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen samt hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. Till skillnad från enkäten år 2007 fanns en fråga om helhetsintrycket av miljön med och antalet frågor om miljön som ingick i helhetsintrycket kunde reduceras. Även om frågorna från de båda undersökningstillfällena i stort liknar varandra, är de inte identiska. Det får till följd att man inte bör jämföra de båda sammanräkningarna med varandra. Diagram 11 är istället utgångspunkt för jämförelsen med de andra kommunerna. Man kan dock konstatera att år 2010 har en majoritet av eleverna ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. I år 3 hade 78 % av eleverna ett bra helhetsintryck. Det minskade till år 6 för att sedan öka till år 9 igen. Skillnaderna är signifikanta.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
80 83 63 62 51 52
År 3
År 6 2007
År 9 2010
Diagram 10. Elever som år 2007 och 2010 tyckte att skolmåltiden var bra som helhet (12 frågor) fördelat på årskurs. Procent.
Procent
De flesta hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden
Procent
det två femtedelar som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
78
46
50
År 3 År 6 År 9 Diagram 11. Elever som år 2010 hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden (5 frågor) fördelat på årskurs. Procent.
15
Hjo kommun
Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder Hur ser skolelevernas matvanor utför övrigt? Äter de frukost varje dag och hur ofta äter de godis? Eleverna fick svara på fem frågor om sina matvanor under en vanlig vecka. De kunde välja mellan alternativen: ”Varje dag”, ”5–6 dagar”, ”3–4 dagar”, ”1–2 dagar” eller ”Sällan/Aldrig”. Enligt de rekommendationer som finns när det gäller matvanor ska man till exempel äta frukost och frukt varje dag, äta nyttigt under veckorna och endast dricka läsk och saft, äta kakor, godis, glass och chips till helgen, det vill säga 1–2 dagar i veckan. Analysen av svaren visar att det finns två signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna och de gäller frukost och frukt. Det fanns också flera signifikanta skillnader mellan undersökningstillfällena. För överskådlighetens skull redovisas inte hur många som angett varje svarsalternativ, utan istället hur många som svarat i enlighet med de rekommendationer som finns. Tabell 3. Elevernas matvanor fördelat på årskurser samt år 2007 och 2010. Procent. År 3 År 6 År 9 2007
2010
2007
2010
2007
2010
Äter frukost varje dag
95 %
91 %
79 %
75 %
71 %
65 &
Äter frukt varje dag
54 %
55 %
32 %
31 %
13 %
26 %
Dricker läsk 2 dagar/vecka eller mindre
93 %
82 %
79 %
83 %
68 %
83 %
Äter godis, chips, kakor och liknande 2 dagar/vecka eller mindre
86 %
76 %
80 %
69 %
58 %
70 %
Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade med åldern och samma mönster fanns vid båda undersökningstillfällena. Resultaten för frågorna om läsk och godis är ganska varierande, men den genomgående trenden är ändå en minskning, det vill säga att eleverna med åldern dricker läsk och äter godis oftare. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar. En fråga handlade om hur ofta eleverna åt lagad mat hemma. Rekommendationerna är att man ska äta minst ett lagat mål om dagen, men det lagade målet kan ju vara i skolan lika gärna som hemma. Det fanns inga större skillnader mellan vare sig årskurserna eller mellan flickor och pojkar. Drygt hälften av eleverna (57 %) åt lagad mat hemma varje dag.
Hjo kommun
16
Skolmåltiden Hjo
17
Mariestads kommun
Mariestads kommun Överlag var det de yngsta eleverna i år 3 som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var 64 % som tyckte att skolmaten var god minst 3 gånger i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I gymnasiets år 2 var det bara 20 % som tyckte att skolmaten var god 3 gånger i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (73 %) och ofta åt sig mätta (81 %). De yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (67 %) och som oftast var nöjda med den (53 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6, 9 eller gymnasiets år 2, åt skollunch de flesta skoldagarna. Närmare hälften av niondeklassarna och gymnasieeleverna åt något i skolcafeterian när de inte åt skollunch. De yngsta eleverna var mest nöjda med skolrestaurangen som miljö (66 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Ju äldre eleverna blev desto fler tyckte att det var trångt. Endast få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 1 och 5 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 66 och 81 %. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 59 och 83 %. Det var flest yngre elever (år 3) som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden, 50 %. Med åldern minskade andelen som tyckte det. Utifrån detta är det inte förvånande att de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 68 % som tyckte att den var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. 300 250 Antal
200 150
122
143
127
134
År 6
År 9
Gy 2
80
100 50
133
106
94
0 År 3
Diagram 12. Hur många flickor Flickor Pojkar och pojkar som svarade. Antal.
Av de 1 037 elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna, var det 941 elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet som svarat på enkäten. Det var 498 flickor och 441 pojkar samt 2 elever som inte angett sitt kön. I diagram 12 visas hur många flickor och pojkar från varje årskurs som svarat. Andelen svarande var 91 %, vilket är ett mycket bra resultat. Endast en klass saknas i grundskolan. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet.
De flesta åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av de äldre eleverna som vanligtvis åt skollunch. Frågan ställdes till elever i år 6 och 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet. De kunde välja mellan ”5 dagar”, ”4 dagar”, ”3 dagar”, ”2 dagar”, ”1 dag” och ”Sällan eller aldrig”. De
18
Mariestads kommun
Procent
allra flesta eleverna åt alltså för det mesta skollunch. Det fanns flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader) mellan årskurserna, se diagram 13. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
79 55 48 25 25 13
5 dagar
8
8 10
4 dagar
3 dagar
2
2
5
2 dagar
År 6
År 9
2
2
1 dag
Gy 2
2
1
6
7
Sällan eller aldrig
Diagram 13. Hur ofta eleverna i år 6 och 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet åt skollunch. Procent.
Procent
Andelen elever som åt skollunch 4 eller 5 dagar i veckan minskade med den ökande åldern. Sammanlagt 33 elever i år 6, 48 elever i år 9 och 68 elever i år 2 på gymnasiet åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar. Hur ordnade eleverna i år 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram 14. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
44
45 25
24 14
Skolcafeterian
Äter inget
23 8
Äter hemma År 9
12
1
Köper pizza el. likn. Köper mat i affär
Gy 2
Diagram 14. Hur eleverna ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen. Procent.
Närmare hälften av eleverna, oavsett vilken årskurs de gick i, valde att äta något i skolcafeterian i stället och en fjärdedel åt inget alls. En skillnad var signifikant och den handlade om att en större del gymnasieelever än niondeklassare köpte pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande.
6
19
De yngsta tyckte bäst om skolmaten 64
Procent
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
44
36 20
År 3
År 6
År 9
Gy 2
Procent
Diagram 15. Elever som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, fördelat på årskurs. Procent.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Mariestads kommun
De flesta eleverna åt alltså skollunch, men vad tyckte de om maten? Eleverna fick svara på hur ofta de tyckte att skolmaten smakade bra. De kunde svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. De största skillnaderna (signifikanta) fanns mellan årskurserna. I diagram 15 visas hur många som tyckte att skolmaten ofta smakade bra, det vill säga alltid eller 3–4 gånger i veckan. Andelen som tyckte att skolmaten ofta smakade bra minskade för varje årskurs. Nästan två tredjedelar av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta smakade bra och en femtedel av eleverna i år 2 på gymnasiet tyckte det. Mellan eleverna i år 3 och eleverna i år 2 på gymnasiet skilde 44 procentenheter. Det fanns också statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna, se diagram 16.
65
55
56
55
45
45
44
35
Flickor
Pojkar År 3
Flickor
Pojkar År 6
Flickor
Pojkar År 9
Flickor
Pojkar Gy 2
Diagram 16. Elever som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, fördelat på årskurs och kön. Procent.
Överlag var det en större andel flickor än pojkar som tyckte att skolmaten ofta smakade bra. Minst andel pojkar som tyckte att skolmaten ofta smakade bra återfanns i år 6. Där tyckte 65 % av flickorna och 35 % av pojkarna att maten ofta smakade bra. I år 6 fanns också den största andelen flickor som tyckte att maten smakade bra. Alla elever fick ta ställning till två påståenden om skolmaten; om den var fint upplagd och såg god ut samt om de åt sig mätta. Också här kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Svaren visade signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. För överskådlighetens skull visar diagram 17 visar andelen elever som svarat ofta, det vill säga ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”.
20
Procent
Mariestads kommun 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
81
73
57 49
41 24
38 16
Fint upplagd
Äter mig mätt År 3
År 6
År 9
Gy 2
I år 3 tyckte flertalet av eleverna att maten ofta var fint upplagd (73 %) och att de åt sig mätta (81 %). Med åldern minskade andelen elever som tyckte det. I år 9 tyckte 16 % att maten ofta var finns upplagd och 38 % att de ofta åt sig mätta.
Procent
Diagram 17. Elever som ofta tyckte att maten var fint upplagd och åt sig mätta, fördelat på årskurser. Procent.
De yngsta åt ofta av salladsbuffén
67 44
År 3
39
38
År 6
År 9
Gy 2
Diagram 18. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på årskurser. Procent.
Procent
I skolrestaurangerna finns en salladsbuffé där eleverna kan ta olika grönsaker till maten. Hur ofta åt eleverna grönsaker från salladsbuffén? De kunde även på den här frågan svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Det fanns signifikanta skillnader mellan årskurserna, se diagram 18. Störst andel som ofta, det vill säga minst tre gånger i veckan, åt av salladsbuffén fanns bland eleverna i år 3 (67 %). Sedan minskade andelen, för att öka i år 2 på gymnasiet (44 %). Bäst på att ofta äta av salladsbuffén var de yngsta skoleleverna. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna är signifikanta. Däremot är inte skillnaderna mellan år 6, 9 och år 2 på gymnasiet signifikanta. Det fanns också stora skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 19. Oavsett ålder åt en större andel flickor ofta av salladsbuffén (53 % jämfört med 36 %). Eleverna fick också svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 20. Den största andelen nöjda elever fanns i årskurs 3. Där var drygt hälften (53 %) av eleverna nöjda. Därefter sjönk andelen nöjda betydligt till år 6 och 9, för att sedan öka i gymnasiets år 2 (32 %). Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
53 36
Flickor
Pojkar
Diagram 19. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på kön. Procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3
År 6
År 9
Gy 2
Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd
Diagram 20. Hur nöjda eleverna var med salladsbuffén, fördelat på årskurser. Procent.
21 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Många uppskattade skolrestaurangen som miljö
År 3
År 6
År 9
I enkäten fanns flera frågor som handlade om miljön i skolrestaurangen och själva matsituationen. En fråga var om miljön som helhet. Eleverna och lärarna kunde svara att de tyckte att miljön var ”Mycket bra”, ”Bra”, ”Varken bra eller dålig”, ”Dålig” eller ”Mycket dålig”. Svaren visar skillnader mellan årskurserna. Störst andel elever (66 %) som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra fanns i år 3, se diagram 21. Det fanns också skillnader mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna. Det var en större andel flickor än pojkar i alla årskurser, utom i år 2 på gymnasiet, som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra, se diagram 22.
Gy 2
Dålig Varken bra eller dålig Bra
Procent
Diagram 21. Vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser. Procent.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Mariestads kommun
56
Flickor
61
53
59 44
47
41
Pojkar År 3
Flickor
Pojkar
39
Flickor
År 6
Pojkar
Flickor
År 9
Pojkar Gy 2
Diagram 22. Elever som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra, fördelat på årskurs och kön. Procent.
Eleverna fick också ta ställning till ytterligare påståenden om miljön i skolrestaurangen. Alla svaren på påståendena uppvisade signifikanta skillnader mellan årskurserna, utom svaren på påståendet om att man fick sitta ensam och äta, fast man inte ville det. För överskådlighetens skull visar tabell 4 andelen elever som svarat ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”. Tabell 4. Eleverna om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser. Procent Rent o. Sitter Trivsamt Luktar gott Bullrigt Trångt fräscht ensam
Gott om tid
År 3
83 %
68 %
67 %
61 %
18 %
5%
81 %
År 6
71 %
39 %
49 %
48 %
17 %
3%
66 %
År 9
57 %
25 %
44 %
41 %
33 %
2%
75 %
Gy 2
42 %
13 %
42 %
52 %
55 %
1%
71 %
När det gällde den fysiska miljön tyckte en majoritet av eleverna i år 3 att det ofta var trivsamt, att det luktade gott, att det var rent och fräscht, men också att det var bullrigt. Med åldern minskade andelen som ofta tyckte så. Särskilt när det gällde att skolrestaurangen luktade gott minskade andelen mycket, från 68 % i år 3 till 13 % i år 2 på gymnasiet. Ande-
Mariestads kommun
22
len som ofta tyckte att det var trångt i skolrestaurangen ökade med åldern, från 18 % i år 3 till 55 % i år 2 på gymnasiet. Det kan tyckas som motsägelsefullt att å ena sidan tycka att skolrestaurangen är trivsam och å andra sidan tycka att den är bullrig, men uppenbarligen förtar inte den höga ljudnivån upplevelsen av skolrestaurangen som trivsam. Påståendet om att sitta ensam och äta, fast att man ville det handlar mer om den sociala miljön. Skillnaderna mellan årskurserna är inte signifikanta. Få elever fick ofta sitta ensamma, men det var bland de yngsta eleverna som flest kände så. Totalt 23 elever fick ofta sitta ensamma fast de inte ville det. Även om antalet är litet är det ändå betydelsefullt att följa upp de svaren och försöka förändra situationen för dessa elever. Påståendet om att man hade gott om tid att äta berör kanske mer schemaläggningen, men är nog så viktig för matsituationen. En majoritet av eleverna tyckte att de ofta hade gott om tid att äta. Minst andel som tyckte det återfanns bland år 6 där 66 % ansåg att de hade gott om tid att äta. Det fanns få signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna, utan upplevelsen av skolrestaurangen som miljö hörde främst samman med årskurs. En annan betydelsefull del i upplevelsen av skolrestaurangerna är måltidspersonalens bemötande. Eleverna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 23. Störst andel nöjda elever fanns i år 3. Därefter skedde en stor minskning till år 6 och minst andel nöjda elever fanns i år 9. På gymnasiet ökade andelen nöjda elever. Skillnaderna är statistiskt säkerställda, dock inte mellan år 6 och 9. Från år 3 till år 9 ökade också andelen elever som varken var nöjda eller missnöjda. Andelen missnöjda elever är förhållandevis liten oavsett årskurs. Totalt handlar det om 72 elever som angett att de var missnöjda eller mycket missnöjda med måltidspersonalens bemötande. Det fanns också skillnader mellan flickorna och pojkarna i de olika årskurserna, se diagram 24.
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3
År 6
År 9
Gy 2
Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 23. Hur nöjda eleverna var med personalens bemötande, fördelat på årskurser. Procent.
Procent
23 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Mariestads kommun
57
60
55 45
Flickor
40
Pojkar
Flickor
År 3
Pojkar År 6
50
50
Flickor
Pojkar
43
Flickor
År 9
Pojkar Gy 2
Diagram 24. Elever som var nöjda med måltidspersonalens bemötande, fördelat på årskurs och kön. Procent.
I år 3 och 6 var det en större andel flickor än pojkar som var nöjda med måltidspersonalens bemötande. I år 9 fanns inga skillnader och i år 2 på gymnasiet var det en större andel pojkar än flickor som vad nöjda med måltidspersonalens bemötande.
De yngsta kunde påverka mest
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3
År 6
År 9
Gy 2
Litet Varken mycket eller litet Mycket
Diagram 25. Hur mycket eleverna tyckte att de kunde påverka skolmåltiden, fördelat på årskurser. Procent.
Med tanke på hur många år som eleverna går i skolan och äter skolmaten är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Eleverna fick svara om de kunde påverka ”Mycket”, ”Ganska mycket”, ”Varken mycket eller lite”, ”Ganska lite” eller ”Lite”, se diagram 25. Ungefär hälften av de yngre eleverna, i år 3 och 6, tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Det var ungefär en femtedel de äldre eleverna, i år 9 och år 2 på gymnasiet, som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden.
Eleverna i år 3 hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden Fem frågor har valts ut för att spegla de svarandes helhetsuppfattning om skolmåltiden. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande, vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen samt hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. Det bör dock poängteras att på en del av frågorna kunde eleverna svara ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”. På andra frågor kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Dessa svar har till viss del olika betydelse. De förstnämnda svarsalternativen kan sägas
spegla kvalitet och de sistnämnda speglar omfattning. I diagram 26 visas hur stor andel som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. En majoritet av eleverna i år 3 hade ett bra helhetsintryck (68 %), men ju äldre eleverna blev ju färre tyckte att det var bra. I år 2 på gymnasiet hade 30 % ett gott helhetsintryck av skolmåltiden. De flesta skillnaderna är signifikanta, men inte mellan år 9 och år 2 på gymnasiet. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna.
Procent
24
Mariestads kommun
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
68
42
År 3
År 6
31
30
År 9
Gy 2
Diagram 26. Elever som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden, fördelat på årskurs. Procent.
Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder
Procent
Hur ser skolelevernas matvanor utför övrigt? Äter de frukost varje dag och hur ofta äter de godis? Eleverna fick svara på fem frågor om sina matvanor under en vanlig vecka. De kunde välja mellan alternativen: ”Varje dag”, ”5–6 dagar”, ”3–4 dagar”, ”1–2 dagar” eller ”Sällan/Aldrig”. Enligt de rekommendationer som finns när det gäller matvanor ska man till exempel äta frukost och frukt varje dag, äta nyttigt under veckorna och endast dricka läsk och saft, äta kakor, godis, glass och chips till helgen, det vill säga 1–2 dagar i veckan. Analysen av svaren visar att det genomgående finns signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna. För överskådlighetens skull redovisas inte hur många som angett varje svarsalternativ, utan istället hur många som svarat i enlighet med de rekommendationer som finns. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
88
77
80 63 66 49
32 16
Äter frukost varje dag
75 78
77 77
70 69
24
Äter frukt varje dag
År 3
82
År 6
Dricker läsk 2 dagar/vecka el.mindre År 9
Äter godis o. likn 2 dagar/vecka el. mindre
Gy 2
Diagram 27. Elevernas matvanor, fördelat på årskurser. Procent.
Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade med åldern. Andelen som drack läsk 2 dagar i veckan eller mindre var ganska konstant, medan gruppen som åt godis, chips, kakor och liknande 2 dagar i veckan eller mindre blev mindre. Det vill säga att de åt godis och liknande oftare än 2 dagar i veckan.
25
Mariestads kommun
Procent
En fråga handlade om hur ofta eleverna åt lagad mat hemma. Rekommendationerna är att man ska äta minst ett lagat mål om dagen, men det lagade målet kan ju vara i skolan lika gärna som hemma. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
68 66
74
59 31
24 20
Varje dag
15
6
7
6
8
4
4
3
2
5-6 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 1-2 dagar i veckan År 3
År 6
År 9
1
1
1
1
Sällan/Aldrig
Gy 2
Diagram 28. Hur ofta eleverna åt lagad mat hemma, fördelat på årskurser. Procent.
Bland de äldsta eleverna återfanns den största gruppen som varje dag åt lagad mat hemma (74 %). Den minsta gruppen fanns bland de yngsta eleverna (59 %).
Mariestads kommun
26
Vinnande maträtt SkolmatsGastro, Skövde
27
Skövde kommun
Skövde kommun Överlag var det de yngsta eleverna i år 3 och lärarna som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var 65 % som tyckte att skolmaten var god minst 3 dagar i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I år 6 var det bara 36 % och i år 9 var det 44 % som tyckte att skolmaten var god 3 dagar i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (68 %) och ofta åt sig mätta (80 %). Lärarna och de yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (95 respektive 69 %) och som oftast var nöjda med den (75 respektive 61 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6 eller 9, åt skollunch de flesta skoldagarna. När niondeklassarna inte åt skollunch var det närmare hälften som köpte något i skolcafeterian. De yngsta eleverna var nöjdast med skolrestaurangen som miljö (69 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 3 och 8 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 74 och 80 %. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 61 och 80 %. Eleverna i år 6 tyckte att de mest kunde påverka skolmåltiden, 37 %. Utifrån detta är det inte förvånande att lärarna och de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 64 % av eleverna i år 3 som tyckte att den var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. Bland lärarna fanns ett stort stöd i att skolmaten skulle vara integrerad i det pedagogiska arbetet och att skolcafeterians utbud skulle stödja eleverna i att utveckla goda matvanor. Det var 85 respektive 94 % som tyckte att det var viktigt. 600 500 Antal
400 300
256 219
205
200 100
217
190
År 3
År 6
265 20 56
0
Flickor/Kvinnor
År 9
Lärare
Pojkar/Män
Diagram 29. Hur många flickor/ kvinnor och pojkar/män som svarade. Antal.
I april 2007genomförde A. BOIJ AB en skolmatsundersökning i Skövde kommun (Boij 2007). Då delades en enkät ut till elever, lärare och föräldrar. Av de 1 638 elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna år 2010, har 1 356 elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan samt 78 lärare svarat på enkäten. I diagram 29 visas andelen svar fördelat på de tre årskurserna och lärarna. Det var 4 elever och 2 lärare som inte angett sitt kön. Andelen svarande var 83 %, vilket är ett mycket bra resultat. Det är 3 klasser som inte besvarat eller lämnat in enkätsvaren. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. I följande kapitel redovisas också resultaten från år 2007. Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet.
28
Skövde kommun
Procent
Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av eleverna i år 6 och 9 samt lärarna som vanligtvis åt skollunch. De kunde välja mellan ”5 dagar”, ”4 dagar”, ”3 dagar”, ”2 dagar”, ”1 dag” och ”Sällan eller aldrig”. De allra flesta eleverna åt för det mesta skollunch. Det fanns dock flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader). I diagram 30 visas andelen som svarat att de åt i skolrestaurangen 4–5 dagar i veckan fördelade på årskurs. Andelen elever som ofta åt skollunch, 4 eller 5 dagar i veckan, minskade med den ökande åldern. Sammanlagt 39 elever i år 6 och 76 elever i år 9 åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Bland lärarna har en stor minskning skett mellan år 2007 och 2010, från 86 % till 50 %. Skillnaden är signifikant. Sedan förra undersökningstillfället har en avgift införts för de lärare som äter pedagogisk lunch tillsammans med barnen. Efter det minskade, enligt uppgifter från kommunen, andelen som åt skollunch. Det märks också i den här undersökningen. År 2007 åt flickorna oftare i skolrestaurangen än pojkarna, skillnaderna var signifikanta. År 2010 fanns det inga större skillnader mellan flickor och pojkar. År 2010 fick eleverna i år 9 svara på hur de ordnade sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram 31. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Procent
De allra flesta eleverna åt i skolan
93
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
90
86
84 85
50
År 6
År 9 2007
Lärare 2010
Diagram 30. Elever i år 6 och 9 samt lärare som ofta åt skollunch, år 2007 och 2010. Procent
45 29
24 10
Skolcafeterian
Äter inget
Köper pizza el. likn. Köper mat i affär
10
Äter hemma
Diagram 31. Hur eleverna i år 9 ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen år 2010. Procent.
Att äta i skolcafeterian var det vanligaste alternativet. Sedan kom alternativet att inte äta något alls. Skillnader är signifikanta.
Procent
29
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
De yngsta och lärarna tyckte bäst om skolmaten
97
67 65 60
52 36 43
År 3
44
År 6
År 9
2007
2010
Lärare
Procent
Diagram 32. Elever och lärare som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, år 2007 och 2010. Procent.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Skövde kommun
De flesta eleverna åt alltså skollunch, men vad tyckte eleverna och lärarna om maten? De fick svara på hur ofta de tyckte att skolmaten smakade bra. De kunde svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Det fanns stora skillnader (signifikanta) mellan årskurserna och undersökningsåren. I diagram 32 visas hur många som tyckte att skolmaten ofta smakade bra, det vill säga alltid eller 3–4 gånger i veckan. Andelen som tyckte att skolmaten ofta smakade bra minskade drastiskt mellan år 3 och 6, för att sedan stiga något till år 9. Cirka två tredjedelar av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta smakade bra och knappt hälften av eleverna i år 9 tyckte det. Skillnaderna mellan undersökningsåren är signifikanta för år 6 och lärarna. I dessa två grupper har stora minskningar skett. Alla fick år 2010 ta ställning till två påståenden om skolmaten; om den var fint upplagd och såg god ut samt om de åt sig mätta. Också här kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Svaren visade signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. För överskådlighetens skull visar diagram 33 andelen elever och lärare som svarat ofta, det vill säga ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”.
77
68
80 61
37
65 57
39
Fint upplagd
Äter mig mätt År 3
År 6
År 9
Lärare
Diagram 33. Elever och lärare som ofta tyckte att maten var fint upplagd och åt sig mätta, fördelat på årskurser. Procent.
I år 3 tyckte en majoritet av eleverna att maten ofta var fint upplagd och att de åt sig mätta. Med åldern minskade andelen elever som tyckte det. Lärarna var de som mest tyckte att maten var fint upplagt, men andelen lärare som ofta åt sig mätta låg närmare eleverna i år 6 än eleverna i år 3. Skillnaderna mellan år 6 och 9 är inte statistiskt säkerställda. Inte heller är skillnaderna mellan lärarna och år 6 på frågan om hur ofta de åt sig mätta det. Bland eleverna var det färre flickor än pojkar som ofta åt sig mätta. Skillnaden är statistiskt säkerställd.
30
56 51
År 3
54 56
År 6
År 9
2007
Lärare
2010
Diagram 34. Elever och lärare som ofta åt av salladsbuffén, år 2007 och 2010. Procent.
År 3
År 6
År 9
2010
2007
2010
2007
2010
2007
2010
2007
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Lärare
Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd
Diagram 35. Hur nöjda elever och lärare var med salladsbuffén, år 2007 och 2010. Procent.
År 3
År 6
År 9
2010
2007
2010
2007
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010
I enkäten år 2010 fanns flera frågor som handlade om miljön i skolrestaurangen och själva matsituationen. En fråga var om miljön som helhet. Eleverna och lärarna kunde svara att de tyckte att miljön var ”Mycket bra”, ”Bra”, ”Varken bra eller dålig”, ”Dålig” eller ”Mycket dålig”. Svaren visar signifikanta skillnader mellan årskurserna och lärarna. Störst andel elever som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra fanns i år 3, se diagram 36. Därefter sjönk andelen till eleverna i år 6 och 9 och ännu mer till lärarna. Det fanns inga större skillnader mellan könen. Mellan undersökningstillfällena hade andelen elever i år 3 som tyckte att miljön var bra ökat signifikant, medan ande-
69
65
2007
Många uppskattade skolrestaurangen som miljö
100 95
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
2007
I skolrestaurangerna finns en salladsbuffé där gästerna kan ta olika grönsaker till maten. Hur ofta åt eleverna och lärarna grönsaker från salladsbuffén? De kunde även på den här frågan svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Det fanns signifikanta skillnader mellan lärare och elever samt mellan årskurserna, se diagram 34. Störst andel som ofta, det vill säga minst tre dagar i veckan, åt av salladsbuffén var lärarna. Sedan kom eleverna i år 3 (69 %). Därefter minskade andelen och 56 % av eleverna i år 9 åt av salladsbuffén. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna är signifikanta, likaså mellan lärarna och eleverna. Däremot är inte skillnaderna mellan år 6 och 9 samt mellan år 2007 och 2010 signifikanta. Det fanns också stora skillnader mellan flickor och pojkar. Oavsett ålder åt en större andel flickor ofta av salladsbuffén (68 % jämfört med 50 % år 2010). Inte heller här är skillnaderna mellan undersökningsåren statistiskt säkerställda. Alla fick även svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 35. Den största andelen nöjda elever fanns i år 3 och bland lärarna. Närmare två tredjedelar av eleverna i år 3 och cirka tre fjärdedelar av lärarna var nöjda. Därefter sjönk andelen nöjda betydligt till år 6 och 9. Skillnaderna mellan årskurserna och lärarna är signifikanta. Det gäller även för skillnaderna mellan de båda undersökningstillfällena i år 6 och för lärarna. Analysen visar också att flickorna/kvinnorna var mer nöjda med salladsbordet än pojkarna/männen och det gäller för båda undersökningstillfällena.
Procent
Lärarna åt ofta av salladsbuffén
2010
Skövde kommun
Lärare
Dålig Varken bra eller dålig Bra Diagram 36. Vad elever och lärare tyckte om miljön i skolrestaurangen, år 2007 och 2010. Procent.
31
Skövde kommun
len elever i år 9 och lärare hade minskat signifikant. Det fanns inga större skillnader mellan könen. Eleverna fick också ta ställning till ytterligare påståenden om miljön i skolrestaurangen. Ett påstående fanns inte med i enkäten till lärarna och det var påståendet om att ”Jag får sitta ensam och äta, fast jag inte vill”. Alla svaren på påståendena uppvisade signifikanta skillnader mellan årskurserna. För överskådlighetens skull visar tabell 5 andelen elever och lärare som svarat ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”. Tabell 5. Eleverna och lärarna om miljön i skolrestaurangen, år 2007 och 2010. Procent. Rent o. Sitter Gott Trivsamt Luktar gott Bullrigt Trångt fräscht ensam om tid År 3
77 %
68 %
62 %
69 %
19 %
8%
78 %
År 6
65 %
40 %
52 %
46 %
27 %
3%
80 %
År 9
54 %
38 %
42 %
47 %
46 %
3%
74 %
Lärarna
61 %
83 %
76 %
53 %
30 %
-
65 %
År 3
År 6
År 9
2010
2007
2010
2007
2010
2007
2010
2007
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Lärare
Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 37. Hur nöjda elever och lärare var nöjda med personalens bemötande, år 2007 och 2010. Procent.
Det var överlag lärarna och eleverna i år 3 som var oftast var nöjda med skolrestaurangen. De tyckte att det ofta var trivsamt, att det luktade gott, att det var rent och fräscht, men också att det var bullrigt. Med åldern minskade andelen elever som tyckte så. Istället ökade andelen som ofta tyckte att det var trångt. Nästan hälften av eleverna i år 9 tyckte att det var bullrigt och trångt. Det kan tyckas som motsägelsefullt att å ena sidan tycka att skolrestaurangen är trivsam och å andra sidan tycka att den är bullrig, men uppenbarligen förtar inte den höga ljudnivån upplevelsen av skolrestaurangen som trivsam. Påståendet om att sitta ensam och äta, fast att man ville det handlar mer om den sociala miljön. Skillnaderna mellan årskurserna är signifikanta. Det var bland de yngsta eleverna som flest tyckte det. Totalt 60 elever fick sitta ensamma fast de inte ville det år 2010. Påståendet om att man hade gott om tid att äta berör kanske mer schemaläggningen, men är nog så viktig för matsituationen. En majoritet av eleverna tyckte att de ofta hade gott om tid att äta. Minst andel som tyckte det återfanns bland lärarna där 65 % ansåg att de hade gott om tid att äta. En annan betydelsefull del i upplevelsen av skolrestaurangerna är måltidspersonalens bemötande. Eleverna och lärarna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 37. Störst andel nöjda gäster var eleverna i år 3 och lärarna. Minst andel nöjda elever fanns i år 6 och 9. Skillnaderna är statistiskt säkerställda, dock inte mellan år 6 och 9. Det fanns en större skillnad mellan år 2007 och 2010 bland eleverna och det är att en större del elever i år 9 var nöjda med personalens bemötande år 2010. Däremot har andelen
32
Eleverna i år 3 och lärarna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden År 2007 valdes fyra frågor ut för att spegla elevernas helhetsuppfattning om skolmåltiden. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande samt vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen. Det bör dock poängteras att både år 2007 och 2010 på en del av frågorna kunde eleverna svara ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”. På andra frågor kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Dessa svar har till viss del olika betydelse. De förstnämnda svarsalternativen kan sägas spegla kvalitet och de sistnämnda speglar omfattning. Resultaten visade att de som var mest nöjda med skolmåltiden var de yngsta eleverna och lärarna. För att kunna jämföra resultaten med år 2010 gjordes samma analys även år 2010, se diagram 39. Alla skillnader mellan undersökningsåren signifikanta. För eleverna i år 3 har det goda helhetsintrycket ökat, medan det för alla de andra ha minskat. För att få en bra jämförelse mellan alla fem kommunerna lades en fråga till hos eleverna år 2010 för att spegla de svarandes helhetsuppfattning om skolmåltiden, se diagram 40. Den frågan som lades till handlade om hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. För lärarnas del är det samma
År 3
År 6
2010
2007
2010
2007
2010
Med tanke på hur många år som eleverna går i skolan och äter skolmaten är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Frågan ställdes också år 2007, men då bara till eleverna i år 6 och 9. Eleverna fick svara om de kunde påverka ”Mycket”, ”Ganska mycket”, ”Varken mycket eller lite”, ”Ganska lite” eller ”Lite”, se diagram 38. Ungefär en tredjedel av eleverna i år 3 och 6 tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket år 2010. Bland eleverna i 9 var det en fjärdedel som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden. När det gäller eleverna i år 9 har andelen ökat mellan år 2007 och 2010. Skillnaden är statistiskt säkerställd.
2007
Elever i år 3 och 6 kunde påverka mest
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
År 9
Lite Varken mycket eller lie Mycket
Diagram 38. Hur mycket eleverna tyckte att de kunde påverka skolmåltiden fördelat på årskurser. Procent.
Procent
nöjda lärare har minskat signifikant. Andelen missnöjda elever är statistiskt sett liten oavsett årskurs. Totalt handlar det om 118 elever som angett att de var missnöjda med måltidspersonalens bemötande.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
86 66 71 51 44
55
48 42
År 3
År 6
År 9
2007
2010
Lärare
Diagram 39. Elever och lärare som år 2007 och 2010 tyckte att skolmåltiden var bra som helhet (4 frågor) fördelat på årskurs. Procent.
Procent
Skövde kommun
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
64 55 43
39
År 6och År 9 Lärare Diagram År 40.3 Elever lärare som år 2010 tyckte att skolmåltiden var bra som helhet (5 frågor) fördelat på årskurs. Procent.
33
Skövde kommun
frågor och 2007 och 2010. Även om skillnaderna i konstruktionen av helhetsuppfattning är att en fråga lagts till år 2010 är de inte identiska, men resultaten i diagram 39 visar en ganska stor överensstämmelse med resultaten i diagram 40. Man bör dock vara försiktig med att dra alltför stora slutsatser i jämförelserna mellan de båda sammanräkningarna. Diagram 40 är istället utgångspunkt för jämförelsen med de andra kommunerna. Man kan dock konstatera att år 2010 har en majoritet av eleverna i år 3 och lärarna ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. Med åldern minskade andelen elever som hade ett bra helhetsintryck och i år 9 har 39 % av eleverna det. Skillnaderna är signifikanta mellan alla grupper utom eleverna i år 6 och 9. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar
Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder
Procent
Hur ser skolelevernas matvanor ut för övrigt? Äter de frukost varje dag och hur ofta äter de godis? Eleverna fick år 2010 svara på fem frågor om sina matvanor under en vanlig vecka. De kunde välja mellan alternativen: ”Varje dag”, ”5–6 dagar”, ”3–4 dagar”, ”1–2 dagar” eller ”Sällan/Aldrig”. Enligt de rekommendationer som finns när det gäller matvanor ska man till exempel äta frukost och frukt varje dag, äta nyttigt under veckorna och endast dricka läsk och saft, äta kakor, godis, glass och chips till helgen, det vill säga 1–2 dagar i veckan. Analysen av svaren visar att det finns signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna. För överskådlighetens skull redovisas inte hur många som angett varje svarsalternativ, utan istället hur många som svarat i enlighet med de rekommendationer som finns. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
86
94 76
80 63
94 88
79 62
53 27 19
Äter frukost varje dag
Äter frukt varje dag År 3
Dricker läsk 2 dagar/vecka el.mindre År 6
Äter godis o. likn 2 dagar/vecka el. mindre
År 9
Diagram 41. Elevernas matvanor, fördelat på årskurser. Procent.
Skövde kommun
34
Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade med åldern. Andelen som drack läsk och som åt godis, chips, kakor och liknande 2 dagar i veckan eller mindre blev mindre. Det vill säga att de åt godis och liknande oftare än 2 dagar i veckan. Resultaten visar också att flickorna åt frukt oftare än pojkarna och pojkarna drack läsk oftare än flickorna. Skillnaderna är statistiskt säkerställda. En fråga handlade om hur ofta eleverna åt lagad mat hemma. Rekommendationerna är att man ska äta minst ett lagat mål om dagen, men det lagade målet kan ju vara i skolan lika gärna som hemma. Det fanns inga större skillnader mellan vare sig årskurserna eller mellan flickor och pojkar. Cirka två tredjedelar av eleverna (68 %) åt lagad mat hemma varje dag.
Lärarna och skolmaten Lärarna fick också ytterligare två frågor. Den första handlade om hur viktigt lärarna tyckte att det var att skolmaten var integrerad i det pedagogiska arbetet. Det var 85 % av lärarna som tyckte att det var ganska eller mycket viktigt. Den andra frågan var om lärarna tyckte att det var viktigt att utbudet i kafeterian stödde eleverna i att utveckla goda matvanor och 94 % av alla lärare tyckte det. Dessa frågor ställdes också år 2007 och det är inga större skillnader mellan undersökningstillfällena.
Kökspersonal Rydskolan, Skövde
35
Tibro kommun
Tibro kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var 63 % som tyckte att skolmaten var god minst 3 gånger i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I år 9 var det bara 36 % som tyckte att skolmaten var god 3 gånger i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (67 %) och ofta åt sig mätta (77 %). De yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (75 %) och som oftast var nöjda med den (65 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6 eller 9, åt skollunch de flesta skoldagarna. När niondeklassarna inte åt skollunch åt drygt hälften inte något alls. De yngsta eleverna var mest nöjda med skolrestaurangen som miljö (67 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Ju äldre eleverna blev desto fler tyckte att det var trångt. Endast få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 2 och 9 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 65 och 82 %. En majoritet av de yngre eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande (mellan 54 och 81 %), medan 40 % av eleverna i år 9 var nöjda. Det var flest elever i år 6 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden, 59 %. Färre än hälften av eleverna i de andra årskurserna tyckte det. Utifrån detta är det inte förvånande att de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 67 % som tyckte att det var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. 160
Antal
140 120 100 80 60 40 20
76 55
60
44
46
År 3
År 6
71
0 Flickor
År 9 Pojkar
Av de 411 elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna, har 353 elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan svarat på enkäten. Det var 161 flickor och 191 pojkar samt 1 elev som inte angett sitt kön. I diagram 42 visas hur många flickor och pojkar från varje årskurs som svarat. Andelen svarande var 86 %, vilket är ett mycket bra resultat. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet.
Diagram 42. Hur många flickor och pojkar som svarade. Antal.
De flesta åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av de äldre eleverna som vanligtvis åt skollunch. Frågan ställdes till elever i år 6 och 9. De kunde välja mellan ”5 dagar”, ”4 dagar”, ”3 dagar”, ”2 dagar”, ”1 dag” och ”Sällan eller aldrig”. De allra flesta eleverna åt alltså för det mesta skollunch. Det fanns inga större skillnader mellan
36
Tibro kommun
Procent
årskurserna. Istället fanns signifikant skillnader (statistiskt säkerställda) mellan flickor och pojkar, se diagram 43. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
70 51 27
13
16 5 5 dagar
4 dagar
6
3 dagar
4
1
2 dagar
Flickor
3
1
1 dag
4
Sällan eller aldrig
Pojkar
Diagram 43. Hur ofta eleverna i år 6 och 9 i grundskolan åt skollunch. Procent.
Procent
Det var en större andel flickor än pojkar som åt skollunch varje dag. Hur ordnade eleverna i år 9 sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram 44. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
58
26 14
19
6 Äter inget
Köper mat i affär
Äter hemma
Köper pizza el. likn.
Skolcafeterian
Diagram 44. Hur eleverna ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen. Procent.
De yngsta tyckte bäst om skolmaten De flesta eleverna åt alltså skollunch, men vad tyckte de om maten? Eleverna fick svara på hur ofta de tyckte att skolmaten smakade bra. De kunde svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. De största skillnaderna (signifikanta) fanns mellan årskurserna. I diagram 45 visas hur många som tyckte att skolmaten ofta sma-
Procent
Drygt hälften av eleverna i år 9 (58 %) åt inget alls och övriga ordnade sin lunch på annat sätt. Det kunde vara att köpa något i en mataffär, äta hemma eller köpa en pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande. Få åt något i skolcafeterian.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
63
År 3
39
36
År 6
År 9
Diagram 45. Elever som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, fördelat på årskurs. Procent.
37
Tibro kommun
Procent
kade bra, det vill säga alltid eller 3–4 gånger i veckan. Andelen som tyckte att skolmaten ofta smakade bra minskade för varje årskurs. Nästan två tredjedelar av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta smakade bra och knappt två femtedelar av eleverna i år 6 och 9 tyckte det. Alla elever fick ta ställning till två påståenden om skolmaten; om den var fint upplagd och såg god ut samt om de åt sig mätta. Också här kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Svaren visade signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. För överskådlighetens skull visar diagram 46 visar andelen elever som svarat ofta, det vill säga ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
77
67
59 41
39 27
Fint upplagd
Äter mig mätt År 3
År 6
År 9
Procent
Diagram 46. Elever som ofta tyckte att maten var fint upplagd och åt sig mätta, fördelat på årskurser. Procent.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
75 51 40
I år 3 tyckte många av eleverna att maten ofta var fint upplagd (67 %) och att de ofta åt sig mätta (77 %). Med åldern minskade andelen elever som tyckte det. I år 9 tyckte 27 % att maten ofta var fint upplagd och 41 % åt sig ofta mätta.
De yngsta åt ofta av salladsbuffén
I skolrestaurangerna finns en salladsbuffé där eleverna kan ta olika grönsaker till maten. Hur ofta åt eleverna grönsaker Diagram 47. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på årskurser. Procent. från salladsbuffén? De kunde även på den här frågan svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller 100 ”Aldrig”. 90 Det fanns signifikanta skillnader mellan årskurserna, se di80 66 agram 47. Störst andel som ofta, det vill säga minst tre gånger 70 60 i veckan, åt av salladsbuffén fanns bland eleverna i år 3 45 50 (75 %). Sedan minskade andelen till 40 % i år 6 för att sedan 40 öka något till 51 % i år 9. Bäst på att ofta äta av salladsbuffén 30 var de yngsta skoleleverna. Skillnaderna mellan år 3 och de 20 10 andra årskurserna är signifikanta. Däremot är inte skillnaderna 0 mellan år 6 och 9 signifikanta. Flickor Pojkar Det fanns också stora skillnader mellan flickor och pojkar, Diagram 48. Elever som ofta åt av se diagram 48. Oavsett ålder åt en större andel flickor än År 6
År 9
Procent
År 3
salladsbuffén, fördelat på kön. Procent.
38
Tibro kommun
pojkar ofta av salladsbuffén (66 % jämfört med 45 %). Eleverna fick också svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 49. Den största andelen nöjda elever fanns i år 3. Där var nästan två tredjedelar (65 %) av eleverna nöjda. Därefter sjönk andelen nöjda betydligt till år 6 och 9 där 39 % var nöjda. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna.
De yngsta uppskattade mest skolrestaurangen som miljö I enkäten fanns flera frågor som handlade om miljön i skolrestaurangen och själva matsituationen. En fråga var om miljön som helhet. Eleverna kunde svara att de tyckte att miljön var ”Mycket bra”, ”Bra”, ”Varken bra eller dålig”, ”Dålig” eller ”Mycket dålig”. Svaren visar skillnader mellan årskurserna. Störst andel elever (67 %) som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra fanns i år 3, se diagram 50. Eleverna fick också ta ställning till ytterligare påståenden om miljön i skolrestaurangen. Alla svaren på påståendena uppvisade signifikanta skillnader mellan årskurserna, utom svaren på påståendet om att det var bullrigt. För överskådlighetens skull visar tabell 6 andelen elever som svarat ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”.
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3
År 6
År 9
Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd
Diagram 49. Hur nöjda eleverna var med salladsbuffén, fördelat på årskurser. Procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3
År 6
År 9
Dålig Varken bra eller dålig Bra
Diagram 50. Vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser. Procent.
Tabell 6. Eleverna om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser. Procent Rent o. Sitter Trivsamt Luktar gott Bullrigt Trångt fräscht ensam
Gott om tid
År 3
82 %
60 %
60 %
61 %
21 %
9%
82 %
År 6
66 %
37 %
56 %
48 %
57 %
2%
73 %
År 9
46 %
27 %
44 %
49 %
63 %
2%
65 %
När det gällde den fysiska miljön tyckte en majoritet av eleverna i år 3 att det ofta var trivsamt, att det luktade gott, att det var rent och fräscht, men också att det var bullrigt. Med åldern minskade andelen som tyckte så. Särskilt när det gällde att skolrestaurangen ofta luktade gott minskade andelen mycket, från 60 % i år 3 till 27 % i år 9. Andelen som tyckte att det ofta var trångt i skolrestaurangen ökade med åldern, från 21 % i år 3 till 63 % i år 9. Det kan tyckas som motsägelsefullt att å ena sidan tycka att skolrestaurangen är trivsam och å andra sidan tycka att den är bullrig, men uppenbarligen förtar inte den höga ljudnivån upplevelsen av skolrestaurangen som trivsam.
39
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3 År 6 År 9 Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd
Diagram 51. Hur nöjda eleverna var med personalens bemötande, fördelat på årskurser. Procent.
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Tibro kommun
Påståendet om att sitta ensam och äta, fast att man ville det handlar mer om den sociala miljön. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna är signifikanta. Få elever fick ofta sitta ensamma, men det var bland de yngsta eleverna som flest kände så. Totalt 13 elever fick ofta sitta ensamma fast de inte ville det. Även om antalet är litet är det ändå betydelsefullt att följa upp de svaren och försöka förändra situationen för dessa elever. Påståendet om att man hade gott om tid att äta berör kanske mer schemaläggningen, men är nog så viktig för matsituationen. En majoritet av eleverna tyckte att de ofta hade gott om tid att äta. Minst andel som tyckte det återfanns bland år 9 där 65 % ansåg att de hade gott om tid att äta. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, utan upplevelsen av skolrestaurangen som miljö hörde främst samman med årskurs. En annan betydelsefull del i upplevelsen av skolrestaurangerna är måltidspersonalens bemötande. Eleverna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 51. Störst andel nöjda elever fanns i år 3. Därefter skedde en stor minskning till år 6 och minst andel nöjda elever fanns i år 9. Skillnaderna är statistiskt säkerställda. Från år 3 till år 9 ökade också andelen elever som varken var nöjda eller missnöjda. Totalt var 46 elever som angett att de var missnöjda eller mycket missnöjda med måltidspersonalens bemötande.
De yngsta kunde påverka mest
År 3 År 6 År 9 Lite Varken mycket eller lie Mycket Diagram 52. Hur mycket eleverna tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket, fördelat på årskurser. Procent.
Med tanke på hur många år som eleverna går i skolan och äter skolmaten är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Eleverna fick svara om de kunde påverka ”Mycket”, ”Ganska mycket”, ”Varken mycket eller lite”, ”Ganska lite” eller ”Lite”, se diagram 52. Det fanns signifikanta skillnader mellan årskurserna. Drygt hälften av eleverna (59 %) i år 6 tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Det var ungefär en två femtedelar av eleverna i år 3 och ungefär en fjärdedel av eleverna i år 9 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden.
Tibro kommun
40
Fem frågor har valts ut för att spegla de svarandes helhetsuppfattning om skolmåltiden. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande, vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen samt hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. Det bör dock poängteras att på en del av frågorna kunde eleverna svara ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”. På andra frågor kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Dessa svar har till viss del olika betydelse. De förstnämnda svarsalternativen kan sägas spegla kvalitet och de sistnämnda speglar omfattning. I diagram 53 visas hur stor andel hur stor andel som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. Två tredjedelar av eleverna i år 3 ett bra helhetsintryck (67 %), men ju äldre eleverna blev ju färre tyckte att det var bra och i år 9 fanns minst andel elever som hade ett bra helhetsintryck (24 %). Skillnaderna är signifikanta. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar.
Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder Hur ser skolelevernas matvanor utför övrigt? Äter de frukost varje dag och hur ofta äter de godis? Eleverna fick svara på fem frågor om sina matvanor under en vanlig vecka. De kunde välja mellan alternativen: ”Varje dag”, ”5–6 dagar”, ”3–4 dagar”, ”1–2 dagar” eller ”Sällan/Aldrig”. Enligt de rekommendationer som finns när det gäller matvanor ska man till exempel äta frukost och frukt varje dag, äta nyttigt under veckorna och endast dricka läsk och saft, äta kakor, godis, glass och chips till helgen, det vill säga 1–2 dagar i veckan. Analysen av svaren visar att det genomgående finns signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna. För överskådlighetens skull redovisas inte hur många som angett varje svarsalternativ, utan istället hur många som svarat i enlighet med de rekommendationer som finns.
Procent
Eleverna i år 3 hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
67 43 24
År 3
År 6
År 9
Diagram 53. Elever som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden, fördelat på årskurs. Procent.
Procent
41
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
86
Tibro kommun
77
79 56
79
79
79
65
54
46 19
Äter frukost varje dag
23
Äter frukt varje dag År 3
Dricker läsk 2 dagar/vecka el.mindre År 6
Äter godis o. likn 2 dagar/vecka el. mindre
År 9
Diagram 54. Elevernas matvanor, fördelat på årskurser. Procent.
Procent
Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade med åldern. Andelen som drack läsk och åt godis, chips, kakor och liknande 2 dagar i veckan eller mindre blev mindre. Det vill säga att de åt godis och liknande oftare än 2 dagar i veckan. En fråga handlade om hur ofta eleverna åt lagad mat hemma. Rekommendationerna är att man ska äta minst ett lagat mål om dagen, men det lagade målet kan ju vara i skolan lika gärna som hemma. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
64 69 67
18 16 20 4 Varje dag
3
6
6
6
5
5-6 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 1-2 dagar i veckan År 3
År 6
8
7
1
Sällan/Aldrig
År 9
Diagram 55. Hur ofta eleverna åt lagad mat hemma, fördelat på årskurser. Procent.
Det fanns inga större skillnader mellan årskurserna, utan cirka två tredjedelar av eleverna åt lagad mat hemma varje dag.
Tibro kommun
42
Skolmåltiden Hjo
43
Töreboda kommun
Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var 52 % som tyckte att skolmaten var god minst 3 gånger i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I år 9 var det bara 19 % som tyckte att skolmaten var god 3 gånger i veckan eller oftare. Det var också de yngre eleverna i år 3 och 6 som ofta tyckte att maten var fint upplagd (46 %) och ofta åt sig mätta (74 respektive 69 %). Lärarna var bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (89 %), men eleverna i år 6 var oftast var nöjda med den (45 %). De allra flesta eleverna i år 6 och 9 åt skollunch de flesta skoldagarna. När niondeklassarna inte åt skollunch avstod närmare hälften från att äta något. De yngsta eleverna var mest nöjda med skolrestaurangen som miljö (61 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Andelen som tyckte att det var trångt varierade. Endast få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 4 och 9 % beroende på ålder. De yngsta eleverna tyckte att de hade gott om tid att äta, 70 %. Det minskade sedan med åldern. En hel del elever var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 32 och 58 %. Det var flest elever i år 6 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden, 63 %. Bland de andra tyckte närmare en tredjedel det. En sammanräkning visar att det var eleverna i år 6 hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 51 % som tyckte att det var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande var ganska konstanta. Bland lärarna fanns ett stort stöd i att skolmaten skulle vara integrerad i det pedagogiska arbetet och att skolcafeterians utbud skulle stödja eleverna i att utveckla goda matvanor. Det var 81 respektive 96 % som tyckte att det var viktigt.
120 100 43
Antal
80 60
44
44 13
40 20
40
42
År 3
År 6
59 35
0 Flickor/Kvinnor
År 9
Lärare
PojkarMän
Diagram 56. Hur många flickor/ kvinnor och pojkar/män som svarade. Antal.
I Töreboda valde man att dela ut enkäten till både elever och lärare i år 3, 6 och 9. Av de 318 elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna, har 275 elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan samt 48 lärare svarat på enkäten. I diagram 56 visas andelen svar fördelat på de tre årskurserna och lärarna. Två elever har inte angett sitt kön. Andelen svarande elever var 86 %, vilket är ett mycket bra resultat. De flesta lärare som svarade på enkäten (39 av 48) arbetade på Centralskolan. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Vad tyckte eleverna och lärarna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet.
44
Töreboda kommun
De flesta åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av eleverna i år 6 och 9 i grundskolan samt lärarna som vanligtvis åt skollunch. De kunde välja mellan ”5 dagar”, ”4 dagar”, ”3 dagar”, ”2 dagar”, ”1 dag” och ”Sällan eller aldrig”. De flesta eleverna åt för det mesta skollunch, men det fanns flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader) mellan de olika svarsgrupperna, se diagram 57.
Procent
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
56 41
27
23
16
23
25 14
15 3
5 dagar
4 dagar
3 dagar År 6
10
5 10
2 dagar År 9
3
3 1 dag
10
15
Sällan eller aldrig
Lärare
Diagram 57. Hur ofta eleverna i år 6 och 9 samt lärarna åt skollunch. Procent.
Procent
Andelen elever som åt skollunch 4 eller 5 dagar i veckan minskade med den ökande åldern och lärarna åt skollunchen mer sällan än eleverna. Sammanlagt var det 18 elever i år 6, det var 44 elever i år 9 och det var 24 lärare åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar. Hur ordnade eleverna i år 9 sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram 58. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
43 24
Äter inget
Skolcafeterian
24
Köper mat i affär
11
9
Äter hemma
Köper pizza el. likn.
Diagram 58. Hur eleverna ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen. Procent.
Närmare hälften av eleverna åt inget istället för skollunchen. En fjärdedel valde att äta något i skolcafeterian i stället och en fjärdedel köpte mat i en mataffär.
45
Töreboda kommun
Procent
De yngsta och lärarna tyckte bäst om skolmaten 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
52
46 19
25
Procent
År 3 År 6 År 9 Lärare Diagram 59. Elever och lärare som ofta tyckte att skolmaten smakade bra. Procent.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
De flesta eleverna åt alltså skollunch, men vad tyckte de och lärarna om maten? De fick svara på hur ofta de tyckte att skolmaten smakade bra. De kunde svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. De största skillnaderna (signifikanta) fanns mellan årskurserna och lärarna. I diagram 59 visas hur många som tyckte att skolmaten ofta smakade bra, det vill säga alltid eller 3–4 gånger i veckan. Andelen som tyckte att skolmaten ofta smakade bra minskade för varje årskurs. Drygt hälften av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta smakade bra och en femtedel av eleverna i år 9 tyckte det. En fjärdedel av lärarna tyckte att maten ofta smakade bra. De var inga större skillnader mellan könen. Alla fick ta ställning till två påståenden om skolmaten; om den var fint upplagd och såg god ut samt om de åt sig mätta. Också här kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Svaren visade signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. För överskådlighetens skull visar diagram 60 visar andelen som svarat ofta, det vill säga ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”.
74 46
46
73
69
42 32 8
Fint upplagd
Äter mig mätt År 3
År 6
År 9
Lärare
Diagram 60. Elever och lärare som ofta tyckte att maten var fint upplagd och åt sig mätta, fördelat på årskurser. Procent.
Resultaten visar knappt hälften av eleverna i år 3 och 6 samt lärarna tyckte att maten ofta var fint upplagd och att de ofta åt sig mätta. I år 9 var det en tiondel av eleverna som tyckte att maten ofta var fint upplagd och en tredjedel tyckte att de ofta åt sig mätta. Bland lärarna var det 42 % som ofta tyckte att maten var fint upplagd och 73 % som ofta åt sig mätta.
Töreboda kommun
46
En majoritet uppskattade skolrestaurangen som miljö I enkäten fanns flera frågor som handlade om miljön i skolrestaurangen och själva matsituationen. En fråga var om miljön som helhet. Eleverna och lärarna kunde svara att de tyckte att miljön var ”Mycket bra”, ”Bra”, ”Varken bra eller dålig”, ”Dålig” eller ”Mycket dålig”. Svaren visar signifikanta skillnader mellan årskurserna och lärarna. Störst andel elever som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra fanns i år 3 och 6, se diagram 64. Därefter sjönk andelen kraftigt till eleverna i år 9 och ännu mer till lärarna. Det fanns inga större skillnader mellan könen.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
89
39 27
År 3
År 6
22
År 9 Lärare
Diagram 61. Elever och lärare som ofta åt av salladsbuffén. Procent.
Procent
I skolrestaurangerna finns en salladsbuffé där eleverna och lärarna kan ta olika grönsaker till maten. Hur ofta åt eleverna grönsaker från salladsbuffén? De kunde även på den här frågan svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Det fanns signifikanta skillnader mellan årskurserna och lärarna, se diagram 61. Störst andel som ofta, det vill säga minst tre gånger i veckan, åt av salladsbuffén fanns bland lärarna (89 %). Sedan kom eleverna i år 3 (39 %). Därefter minskade andelen och 22 % av eleverna i år 9 åt av salladsbuffén. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna är signifikanta, likaså mellan lärarna och eleverna. Däremot är inte skillnaderna mellan år 6 och 9 signifikanta. Det fanns också stora skillnader mellan flickor och pojkar bland eleverna, se diagram 62. Oavsett ålder åt en större andel flickor ofta av salladsbuffén (36 % jämfört med 22 %). Alla fick också svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 63. Den största andelen nöjda elever fanns i år 6. Där var närmare hälften (45 %) av eleverna nöjda. Fast att lärarna ofta åt av salladsbuffén var bara en tredjedel (35 %) av dem nöjda med salladsbuffén. Det fanns inga större skillnader mellan könen.
Procent
Lärarna åt ofta av salladsbuffén
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
36 22
Flickor
Pojkar
Diagram 62. Flickor och pojkar som ofta åt av salladsbuffén. Procent.
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3
År 6
År 9
Lärare
Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 63. Hur nöjda elever och lärare var med salladsbuffén. Procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3 År 6 År 9 Lärare Dålig Varken bra eller dålig Bra
Diagram 64. Vad elever och lärare tyckte om miljön i skolrestaurangen. Procent.
47
Töreboda kommun
De svarande fick också ta ställning till ytterligare påståenden om miljön i skolrestaurangen. Ett påstående fanns inte med i enkäten till lärarna och det var påståendet om att ”Jag får sitta ensam och äta, fast jag inte vill”. Alla svaren på påståendena uppvisade signifikanta skillnader mellan årskurserna, utom svaren på påståendet om att man ofta fick sitta ensam och äta, fast man inte ville det. För överskådlighetens skull visar tabell 7 andelen elever som svarat ”Alltid” eller ”3–4 gånger i veckan”. Tabell 7. Eleverna om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser. Procent Rent o. Sitter Trivsamt Luktar gott fräscht Bullrigt Trångt ensam
Gott om tid
År 3
68 %
53 %
48 %
60 %
40 %
9%
70 %
År 6
72 %
47 %
55 %
37 %
30 %
4%
59 %
År 9
34 %
12 %
22 %
56 %
50 %
8%
44 %
Lärare
56 %
49 %
78 %
53 %
27 %
-
56 %
Resultaten var ganska blandade. När det gällde den fysiska miljön tyckte en majoritet av eleverna i år 3 och 6 samt lärarna att det ofta var trivsamt. Drygt hälften av eleverna i år 3 tyckte att det ofta luktade gott och drygt hälften av eleverna i år 6 tyckte att det ofta var rent och fräscht. Ungefär hälften av eleverna tyckte att det ofta var bullrigt Andelen som tyckte att det var trångt i skolrestaurangen växlade mellan årskurserna från 30 % av eleverna i år 6 till 50 % av eleverna i år 9. Det kan tyckas som motsägelsefullt att å ena sidan tycka att skolrestaurangen är trivsam och å andra sidan tycka att den är bullrig, men uppenbarligen förtar inte den höga ljudnivån upplevelsen av skolrestaurangen som trivsam. Påståendet om att ofta sitta ensam och äta, fast att man ville det handlar mer om den sociala miljön. Skillnaderna mellan årskurserna är inte signifikanta. Få elever fick sitta ensamma. Totalt 18 elever fick ofta sitta ensamma fast de inte ville det. Även om antalet är litet är det ändå betydelsefullt att följa upp de svaren och försöka förändra situationen för dessa elever. Påståendet om att man hade gott om tid att äta berör kanske mer schemaläggningen, men är nog så viktig för matsituationen. Andelen elever som tyckte att de ofta hade gott om tid att äta minskade med åldern, från 70 % i år 3 till 44 % i år 9. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan könen, utan upplevelsen av skolrestaurangen som miljö hörde främst samman med årskurs. En annan betydelsefull del i upplevelsen av skolrestaurangerna är måltidspersonalens bemötande. Eleverna och lärarna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”, se diagram 65.
48
Störst andel nöjda gäster var eleverna i år 6 och lärarna. Minst andel nöjda elever fanns i år 9. Skillnaderna är statistiskt säkerställda, dock inte mellan år 3 och 6. Andelen missnöjda elever är förhållandevis liten oavsett årskurs. Det fanns inga större skillnader mellan könen.
Eleverna i år 6 kunde påverka mest Med tanke på hur många år som eleverna går i skolan och äter skolmaten är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Eleverna fick svara om de kunde påverka ”Mycket”, ”Ganska mycket”, ”Varken mycket eller lite”, ”Ganska lite” eller ”Lite”, se diagram 66. Ungefär två tredjedelar av eleverna i år 6 tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Det var ungefär en tredjedel eleverna i år 3 och 9 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden. Fler pojkar än flickor tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket, 46 % jämfört med 33 %. Skillnaderna är signifikanta.
Eleverna i år 6 hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden Fem frågor har valts ut för att spegla elevernas och fyra för att spegla lärarnas helhetsuppfattning om skolmåltiden. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande, vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen samt hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. För lärarnas del var inte frågan om påverkansmöjligheter med. Det bör dock poängteras att på en del av frågorna kunde eleverna svara ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”. På andra frågor kunde de svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Dessa svar har till viss del olika betydelse. De förstnämnda svarsalternativen kan sägas spegla kvalitet och de sistnämnda speglar omfattning. I diagram 67 hur stor andel som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. Hälften av eleverna i år 6 (51 %) hade ett bra helhetsintryck. Det var 39 % av eleverna i år 3 och 20 % av eleverna i år 9 som hade ett gott helhetsintryck av skolmåltiden. Alla skillnader är signifikanta, utom skillnaden mellan år 9 och lärarna. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3
År 6
År 9
Lärare
Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 65. Hur nöjda elever och lärare var med personalens bemötande. Procent.
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 3
År 6
År 9
Lite Varken mycket eller lite Mycket
Diagram 66. Hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden, fördelat på årskurser. Procent.
Procent
Töreboda kommun
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
51 39
År 3
År 6
20
15
År 9
Lärare
Diagram 67. Elever och lärare som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. Procent.
49
Töreboda kommun
Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder
Procent
Hur ser skolelevernas matvanor utför övrigt? Äter de frukost varje dag och hur ofta äter de godis? Eleverna fick svara på fem frågor om sina matvanor under en vanlig vecka. De kunde välja mellan alternativen: ”Varje dag”, ”5–6 dagar”, ”3–4 dagar”, ”1–2 dagar” eller ”Sällan/Aldrig”. Enligt de rekommendationer som finns när det gäller matvanor ska man till exempel äta frukost och frukt varje dag, äta nyttigt under veckorna och endast dricka läsk och saft, äta kakor, godis, glass och chips till helgen, det vill säga 1–2 dagar i veckan. Analysen av svaren visar att det genomgående finns signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna. För överskådlighetens skull redovisas inte hur många som angett varje svarsalternativ, utan istället hur många som svarat i enlighet med de rekommendationer som finns. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
89 73
63
70
52 24
Äter frukost varje dag
63
72
69
59
63
15
Äter frukt varje dag År 3
Dricker läsk 2 dagar/vecka el.mindre År 6
Äter godis o. likn 2 dagar/vecka el. mindre
År 9
Diagram 68. Elevernas matvanor, fördelat på årskurser. Procent.
Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade med åldern. Andelen som drack läsk och åt godis, chips, kakor och liknande 2 dagar i veckan eller mindre var ganska konstant. En fråga handlade om hur ofta eleverna åt lagad mat hemma. Rekommendationerna är att man ska äta minst ett lagat mål om dagen, men det lagade målet kan ju vara i skolan lika gärna som hemma.
50
Procent
Töreboda kommun
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
63
80
71
27 14 14
Varje dag
6
7
2
5
2
5-6 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 1-2 dagar i veckan År 3
År 6
1
Diagram 69. Hur ofta eleverna åt lagad mat hemma, fördelat på årskurser. Procent.
Lärarna och skolmaten Lärarna fick också ytterligare två frågor. Den första handlade om hur viktigt lärarna tyckte att det var att skolmaten var integrerad i det pedagogiska arbetet. Det var 81 % av lärarna som tyckte att det var ganska eller mycket viktigt. Den andra frågan var om lärarna tyckte att det var viktigt att utbudet i kafeterian stödde eleverna i att utveckla goda matvanor och 96 % av alla lärare tyckte det.
Skolmåltiden Hjo
6
Sällan/Aldrig
År 9
Bland eleverna i år 6 återfanns den största gruppen som varje dag åt lagad mat hemma (80 %), därefter kom eleverna i år 9 (71 %). Den minsta gruppen fanns bland de yngsta eleverna (63 %). Skillnaderna mellan år 3 och 6 är signifikanta.
1
51
Fem kommuner tillsammans
Fem kommuner tillsammans Hittills har det redogjorts för resultaten i varje kommun, men det är givetvis också intressant att få veta mer om de fem kommunerna tillsammans. Finns det några skillnader mellan kommunerna? I alla fem kommunerna fanns det genomgående skillnader mellan årskurserna. Därför redovisas resultaten i det här kapitlet årskursvis och kommunvis. För att en skillnad ska vara signifikant, det vill säga statistiskt säkerställd, behöver skillnaden överlag var större än 5 procentenheter. I kommunkapitlen har fem frågor använts för att ta fram ett helhetsintryck. De frågorna var: • Hur ofta tycker du att skolmaten är bra? • Hur nöjd är du med salladsbuffén? • Hur nöjd är du med måltidspersonalens bemötande? • Vad tycker du om miljön i skolrestaurangen? • Hur mycket tycker du att ni elever kan påverka skolmåltiden (mat och miljö)? Salladsbuffé skolrestaurangen Vasaskolan, Skövde
I det här kapitlet redovisas elevernas svar på de här frågorna och helhetsintrycket, men först behöver skolmåltiden sättas in i ett sammanhang.
Skolmåltidens sammanhang Egentligen är inte skolmåltiden en isolerad företeelse som kan tas ut ur sitt sammanhang. Den är istället tätt förbunden med sammanhanget – skolan. Det finns mycket som talar för att elevernas trivsel i skolan, känsla av delaktighet, möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen, kamrater med mera också påverkar hur de upplever skolmåltiden, även om få undersökningar har gjorts kring detta. Med andra ord att det finns bakomliggande orsaker som påverkar upplevelsen av skolmåltiden. Den elev som tycker att det är roligt att gå i skolan, har kompisar att umgås med, kanske också tycker att skolmåltiden som helhet är bra. Medan den elev som inte trivs i skolan och som kanske inte heller har kompisar att umgås med, inte heller tycker att skolmåltiden är särskilt bra. Det går inte heller att komma ifrån att en del elever äter i samma skolrestaurang fem dagar i veckan, 40 veckor om året i upp till sex år. Det påverkar troligen också helhetsbilden av skolmåltiden.
Fem kommuner tillsammans
52
Säkerligen påverkas också upplevelsen av skolmåltiden av faktorer som måltidspersonalen och kostchefer inte kan påverka så mycket. Det kan handla om lokalernas utformning och lärarens närvaro i skolrestaurangen. Naturligtvis finns det faktorer som måltidspersonal och kostchefer kan påverka som matsedel, kryddning, val av råvaror, städning, mindre kostsam inredning, bemötande och så vidare. Det är också den delen som den här undersökningen handlar om. Genom att få veta hur något är, kan man bli bättre eller hålla fast vid ett vinnande koncept.
Två tredjedelar av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten var ofta bra Hur ofta tyckte eleverna att skolmaten var bra? som tidigare beskrivits kunde eleverna svara ”Alltid”, ”3–4 gånger i veckan”, ”1–2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. I diagram 70 visas hur många som tyckte att skolmaten smakade bra, 3–5 gånger i veckan, det vill säga svarat ”Alltid” eller 3–4 gånger i veckan” och andelen som tyckte att den smakade bra ”1– 2 gånger i veckan” eller ”Aldrig”. Totalt sett var det eleverna i år 3 som oftast tyckte att skolmaten var bra. Därefter kom eleverna i år 6 och 9. Det fanns också stora skillnader mellan kommunerna. När det gäller år 3 var det 80 % av eleverna i Hjo som ofta tyckte att skolmaten var bra. Den minsta andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var bra fanns i Töreboda, 52 %. De andra kommunerna låg på eller nära genomsnittet på 65 %. I år 6 låg genomsnittet på 41 %. Både Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda låg nära genomsnittet. Störst andel på 51 % fanns i Hjo Det var generellt sett 40 % av eleverna i år 9 som ofta tyckte att skolmaten smakade bra. Hjo låg klart över genomsnittet på 54 % och Töreboda låg lägst på 19 %. De övriga kommunerna låg nära genomsnittet. Mariestad var den enda kommun där gymnasieeleverna deltog i undersökningen och 20 % av eleverna i år 2 tyckte att maten ofta smakade bra. Hade fler kommuner med gymnasium haft med år 2 på gymnasiet är det mycket sannolikt att samma stora variation mellan kommunerna hade funnits. Det är ändå troligt att genomsnittet för gymnasieeleverna hade varit lägre än för eleverna i år 9 i grundskolan. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar.
53
Fem kommuner tillsammans
65
Totalt år 3
35 80
Hjo, år 3
20
Mariestad, år 3
64
36
Skövde, år 3
65
35
63
Tibro, år 3 Töreboda, år
37
52
Totalt år 6
48
41
59 51
Hjo, år 6 Mariestad, år 6
49
44
56
36
Skövde, år 6
64
39
Tibro, år 6
61 46
Töreboda, år 6
54
40
Totalt år 9
60 54
Hjo, år 9 Mariestad, år 9
46
36
64 44
Skövde, år 9 Tibro, år 9
56
36
64
Töreboda, år 9
19
81
Mariestad, gy 2
20
80
0
10
3-5 gånger/vecka
20
30
40
1-2 gånger/vecka
50
60
70
80
Procent
Diagram 70. Hur ofta eleverna tyckte att skolmaten var bra. Procent.
90
100
Fem kommuner tillsammans
54
Drygt hälften av eleverna i år 3 var nöjda med salladsbordet Resultaten från de olika kommunerna visade att det var eleverna i år 3 som var bäst på att ofta äta grönsaker från salladsbuffén. Med ofta åsyftas minst tre gånger i veckan. Eleverna fick också svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”. I diagram 71 visas för översiktlighetens skull svarsalternativen ”Mycket nöjd” och ”Nöjd” tillsammans. Även resultaten för alternativen ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd” visas tillsammans. Totalt sett var eleverna i år 3 mest nöjda med salladsbuffén. Därefter kom eleverna i år 9, år 6 och eleverna i år 2 på gymnasiet. Skillnaderna mellan år 6 och 9 är inte signifikanta. Det är inte heller skillnaderna mellan år 6 och gymnasiets år 2. Det var i genomsnitt 58 % av eleverna i år 3 som var nöjda med salladsbordet. Eleverna i Hjo och Tibro låg över genomsnittet, på 67 respektive 65 %. I Skövde och Mariestad låg eleverna nära genomsnittet, medan eleverna i Töreboda låg under genomsnittet, på 35 %. I år 6 var i genomsnitt 34 % av eleverna nöjda. Eleverna i Skövde låg precis på genomsnittet och eleverna i Hjo och Tibro låg nära. Eleverna i Töreboda låg över genomsnittet, på 45 % och eleverna i Mariestad låg under på 28 %. Bland eleverna i år 9 var det 37 % som var nöjda med salladsbuffén. Högst andel fanns i Hjo på 51 % och lägst i Töreboda och Mariestad på 23 respektive 24 %. Skövde låg också över genomsnittet på 44 % och Tibro låg nära genomsnittet. Det var 32 % av eleverna i år 2 på gymnasiet som var nöjda med salladsbuffén. Skillnaderna totalt sett är signifikanta mellan år 3 och de andra årskurserna, men inte mellan år 6 och 9. Flickorna i år 9 var mer nöjda med salladsbuffén än pojkarna, 42 respektive 33 %. I övrigt fanns inga större skillnader mellan könen.
55
Totalt år 3
Fem kommuner tillsammans
14
28
58
Hjo, år 3 Mariestad, år 3
35
Totalt år 6
34
Hjo, år 6
29
36
23
42
33
40
28
18
45
37
Totalt år 9
21
55
24
32
45
23
0 Nöjd
10
25
43
32
Mariestad, gy 2
20
41
39
Tibro, år 9
14
43
44
Skövde, år 9
Töreboda, år 9
15
34
51
Hjo, år 9 Mariestad, år 9
16
38
45
Töreboda, år 6
21
40
39
Tibro, år 6
21
45
34
Skövde, år 6
14
49
37
Mariestad, år 6
7
28
65
Töreboda, år
14
26
61
Tibro, år 3
18
29
53
Skövde, år 3
2
30
67
20
30
Varken nöjd eller missnöjd
40
50
Missnöjd
60
70 Procent
Diagram 71. Om eleverna var nöjda med salladsbuffén. Procent.
80
90
100
Fem kommuner tillsammans
56
En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande Det är inte bara kvaliteten på skolmaten som är betydelsefull för upplevelsen av skolmåltiden, utan även bemötandet från måltidspersonalens sida. Eleverna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: ”Mycket nöjd”, ”Nöjd”, ”Varken nöjd eller missnöjd”, ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd”. Diagram 72 visas svarsalternativen ”Mycket nöjd” och ”Nöjd” tillsammans. Resultaten för alternativen ”Missnöjd” och ”Mycket missnöjd” visas också tillsammans. Eleverna i år 3 och år 2 på gymnasiet var mest nöjda med måltidspersonalens bemötande, 78 respektive 75 %. Därefter kom eleverna i år 6 och 9, 61 respektive 56 %. Skillnaderna mellan år 3 i grundskolan och år 2 på gymnasiet å ena sidan och å andra sidan år 6 och 9 i grundskolan är signifikanta. Det fanns inte så många statistiskt säkerställda skillnader mellan kommunerna, men när det gäller år 3 låg Töreboda kommun under genomsnittet på 48 % som var nöjda med måltidspersonalens bemötande. De andra låg alla nära genomsnittet. För år 6 låg Hjo kommun över genomsnittet på 71 % och Tibro låg under genomsnittet på 54 %. De andra kommunerna låg nära genomsnittet. I år 9 låg eleverna i Hjo kommun över genomsnittet på 66 %. Eleverna i Töreboda låg under genomsnittet på 32 %. I Mariestad och Skövde låg eleverna nära genomsnittet. Pojkarna på gymnasiet (86 %) var mer nöjda med bemötandet än flickorna (63 %). I övrigt fanns det inga större skillnader mellan flickor och pojkar.
Skolmåltiden Hjo
57
Totalt år 3
78
Hjo, år 3
82
Mariestad, år 3
83
Skövde, år 3
80
Tibro, år 3
81
16
62
Skövde, år 6
62
20
10 25
16 35
13 25
59
12
29
40
Töreboda, år 9
10
43
32
17
43
25
75
Mariestad, gy 2 0
10
20
Varken nöjd eller missnöjd
9
29
61
Tibro, år 9
7
32 66
Skövde, år 9
11
30
Hjo, år 9 Mariestad, år 9
9
27
56
Totalt år 9
4
29
58
Töreboda, år 6
4
28
54
Tibro, år 6
5
15
71
Mariestad, år 6
30
4
15
61
Hjo, år 6
6
13
32
Totalt år 6
6
12
48
Töreboda, år
Nöjd
Fem kommuner tillsammans
21 40
Missnöjd
50
60
70
80
4 90
Procent
Diagram 72. Om eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande. Procent.
100
Fem kommuner tillsammans
58
Eleverna i år 3 och 6 var mest nöjda med miljön En annan viktig del av skolmåltiden är miljön i skolrestaurangen. Till miljön hör både den fysiska och sociala miljön, men i frågan angavs inte någon definition av ordet miljö, utan eleverna fick lägga in sin egen betydelse i det. Eleverna kunde svara att de tyckte att miljön var ”Mycket bra”, ”Bra”, ”Varken bra eller dålig”, ”Dålig” o ”Mycket dålig”. Diagram 73 visas svarsalternativen ”Mycket bra” och ”Bra” tillsammans. Resultaten för alternativen ”Dålig” och ”Mycket dålig” visas också tillsammans. Återigen visar resultaten från de olika kommunerna att det är eleverna i år 3 som är mest nöjda med miljön, 68 %. Minst nöjda var eleverna på gymnasiet, 34 %. Bland eleverna i år 3 var det få signifikanta skillnader mellan kommunerna. Hjo kommun låg över genomsnittet och där var 77 % av eleverna nöjda med miljön. Minst nöjda med miljön var eleverna i Töreboda kommun, 61 %. De övriga kommunerna låg nära genomsnittet. Även bland eleverna i år 6 återfanns flest nöjda elever i Hjo, 71 %. I Tibro fanns minst andel nöjda elever, 46 %. Mariestad, Skövde och Töreboda låg nära genomsnittet. I år 9 låg eleverna i Hjo kommun långt över genomsnittet. Det var 79 % av niondeklassarna som var nöjda med miljön. Mariestads kommun låg nära genomsnittet på 57 %. De övriga kommunerna låg under genomsnittet. Det var 34 % av eleverna på gymnasiet i Mariestad som var nöjda med miljön. En större andel pojkar än flickor på gymnasiet var nöjda med miljön, 42 respektive 26 %. I övigt fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar.
Skolmåltiden Hjo
59
10
21
68
Totalt år 3
15
30
55
Totalt år 6
13
25
61
Töreboda, år
14
40
46
Tibro, år 6
18
27
55
Skövde, år 6
16
31
52
Mariestad, år 6
18
33
50
Totalt år 9
8
35
57
Töreboda, år 6
10
21
45
34 0
31
41
28
Mariestad, gy 2
30
34
36
Töreboda, år 9
16
35
49
Tibro, år 9
12
30
57
Skövde, år 9
20
Varken bra eller dålig
30 Dålig
7
14
79
Hjo, år 9 Mariestad, år 9
8
21
71
Hjo, år 6
8
25
67
Tibro, år 3
11
19
69
Skövde, år 3
10
23
66
Mariestad, år 3
2
20
77
Hjo, år 3
Bra
Fem kommuner tillsammans
40
50
60
70
80
Procent
Diagram 73. Vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen. Procent.
90
100
Fem kommuner tillsammans
60
Eleverna i år 3 och 6 kunde påverka skolmåltiden mycket Att ha möjlighet att påverka och vara delaktig är ofta viktigt för upplevelsen av ett sammanhang och även för skolmåltiden. Eleverna fick svara om de upplevde att de kunde påverka skolmåltiden, både dess mat och miljö. De kunde svara: ”Mycket”, ”Ganska mycket”, ”Varken mycket eller lite”, ”Ganska lite” eller ”Lite”. I diagram 74 redovisas andelen som svarade ”Mycket” och ”Ganska mycket” tillsammans”. Andelen som svarade ”Ganska lite” och ”Lite” redovisas också tillsammans. Det var 42 % av eleverna i år 3 och 45 % av eleverna i år 6 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Bland eleverna i år 9 var det 27 % och bland eleverna i år 2 på gymnasiet i Mariestad var det 18 %. Om man studerar de olika årskurserna visar resultaten att i år 3 låg eleverna i Hjo och Mariestad över genomsnittet, på 67 respektive 50 %. Tibro låg på genomsnittet, medan Skövde och Töreboda låg under genomsnittet på 35 respektive 31 %. I år 6 låg Töreboda (63 %) och Tibro (59 %) över genomsnittet. Mariestad och Hjo låg nära genomsnittet. I Skövde tyckte minst andel elever att de kunde påverka skolmåltiden, 37 %. Totalt var det 27 % av eleverna i år 9 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Eleverna i Hjo låg över genomsnittet på 38 %. I Töreboda, Skövde och Tibro låg eleverna nära genomsnittet, medan eleverna i Mariestad låg under genomsnittet på 22 %. Det var 18 % av eleverna i gymnasiets år 2 som tyckte att de kunde påverka mycket. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar.
Vinnande maträtt SkolmatsGastro 2010 Skövde
61
Fem kommuner tillsammans
42
Totalt år 3
21
38
67
Hjo, år 3
17
50
Mariestad, år 3
11
35
Skövde, år 3
43 30
31
Töreboda, år
43
45
22
40
32
37 48
Mariestad, år 6
30
20
43
59
Tibro, år 6
23
22
37
Skövde, år 6
28
26
Totalt år 6 Hjo, år 6
39
22 42
Tibro, år 3
20
63
Töreboda, år 6
27
Totalt år 9
24
0 Mycket
10
47
11
18
Mariestad, gy 2
49
29
28
Töreboda, år 9
49 23
24
Tibro, år 9
39
29 28
Skövde, år 9
61
18 20
30
Varken mycket eller lie
14
49 24
22
Mariestad, år 9
21 23
38
Hjo, år 9
16
63 40 Lite
50
60
70
80
90
Procent
Diagram 74. Hur mycket eleverna tyckte att de kunde påverka skolmåltiden. Procent.
100
Fem kommuner tillsammans
62
Flest elever i år 3 hade ett bra helhetsintryck Svaren på fem frågor har räknats samman till ett så kallat index. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande, vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen samt hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. Indexet mäter elevernas helhetsintryck av skolmåltiden; om de hade ett bra eller dåligt helhetsintryck, se diagram 75. Den största andelen elever som hade ett bra helhetsintryck fanns i år 3. Därefter kom år 6, år 9 och år 2 på gymnasiet. När det gäller år 3 var det totalt sett 64 % som hade ett bra helhetsintryck. Eleverna i Hjo kommun låg över genomsnittet och hade 78 %. Eleverna i Mariestad och Tibro låg nära genomsnittet. Skövde låg på genomsnittet och eleverna i Töreboda låg under genomsnittet på 39 %. Överlag var det 44 % av eleverna i år 6 som hade ett bra helhetsintryck. Alla kommuner, utom Töreboda låg nära genomsnittet. Töreboda låg över genomsnittet på 51 %. I år 9 var det 35 % av eleverna som hade ett bra helhetsintryck. Hjo kommun låg över genomsnittet och hade 50 %. Mariestad och Skövde låg nära genomsnittet. Tibro och Töreboda låg under genomsnittet, på 24 respektive 20 %. I år 2 på gymnasiet var det 30 % av eleverna som hade ett bra helhetsintryck. I år 3 i grundskolan fanns det också signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar. Det var 60 % av flickorna och 68 % av pojkarna som hade ett bra helhetsintryck. I övrigt fanns inga större skillnader mellan könen.
I och med detta är alla resultat redovisade och man kan konstatera att skolmåltiden som sådan är komplex. Den rymmer många olika komponenter och hänsyn såsom ekonomi, smak, kvalitet, miljö, bemötande och skolan som helhet. Resultaten från kommunerna visar hur oerhört viktig skolmaten är för eleverna. De har inga andra likvärdiga alternativ att tillgå. På alla kommentarer som inkommit i enkäterna märks också att skolmåltiden är en fråga som engagerar både elever och lärare. Ur ett folkhälsoperspektiv kan inte nog understrykas hur viktig en näringsriktig skolmat är för elevernas hälsa. Ur ett inlärningsperspektiv är goda matvanor, däribland skolmåltiden, bland barn och unga väsentligt för att nå de studieresultat som både skola och samhälle anser är eftersträvansvärda.
63
Fem kommuner tillsammans
p64
Totalt år 3
36 78
Hjo, år 3
22
68
Mariestad, år 3
32
64
Skövde, år 3
36
67
Tibro, år 3
33
39
Töreboda, år 3
61
44
Totalt år 6
56
46
Hjo, år 6
54
Mariestad, år 6
42
58
Skövde, år 6
43
57
Tibro, år 6
43
57 51
Töreboda, år 6
49
35
Totalt år 9
65 50
Hjo, år 9
50
31
Mariestad, år 9
69 39
Skövde, år 9
61
24
Tibro, år 9
76
20
Töreboda, år 9
80
30
Mariestad, gy 2 0
10
Bra helhetsintryck
70 20
30
40
Dåligt helhetsintryck
50
60
70
Procent
Diagram 75. Elevernas helhetsintryck av skolmåltiden. Procent.
80
90
100
64
Undersökningens metod I all forskning, från enkla lokala undersökningar till stora, komplexa internationella studier, finns metodfrågor som åtminstone ur ett forskningsperspektiv behöver besvaras och diskuteras. Dessa frågor kan gälla undersökningens syfte, uppläggning, metod, urval, bearbetning, resultatpresentation med mera. Beroende på en undersöknings syfte och målgrupp kan metoddiskussionen vara mer eller mindre utförlig. I det här kapitlet görs en beskrivning och diskussion av metod och genomförande för den forskningsintresserade läsaren. Syftet med den här undersökningen var, som tidigare nämnts, att få veta vad elever i år 3, 6 och 9 har för matvanor och uppfattningar om skolmaten. I Mariestad deltog också elever i år 3 på gymnasiet. I Skövde och Töreboda deltog lärarna till eleverna i år 3, 6 och 9.
Metod och tillvägagångssätt I samråd med uppdragsgivarna, beslutades att göra en totalundersökning och en så kallad klassrumsenkät. Det vill säga att alla elever som var i skolan vid undersökningstillfället hade möjlighet att under lektionstid besvara enkäten. Tillsammans med uppdragsgivarna bestämdes vilka frågor som skulle ingå. I huvudsak användes samma frågor som vid undersökningen i Hjo år 2007, men en del justeringar gjordes. Frågorna i enkäten var i huvudsak slutna, vilket innebar att det fanns förvalda svarsalternativ att ta ställning till. I vecka 10 genomfördes undersökningen i de fem kommunerna. Av praktiska skäl ansvarade uppdragsgivarna för kopiering och distribution av enkäterna, insamlandet av dem och för att de ifyllda enkäterna återsändes till utredaren. Totalt inkom 3 185 enkätsvar från 1 602 flickor, 1 573 pojkar och 10 elever som inte angivit sitt kön. Svarsprocenten för hela undersökningen och eleverna är 86 %. Dessutom svarade 126 lärare i Skövde och Töreboda.
Bearbetning och analys Enkäterna bearbetades kvantitativt. Enkätsvaren har matats in i programmet Excel för att sedan analyseras med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical
65
Package for the Social Sciences). I analysen har beräkningar skett av frekvens, medelvärde, olika korstabeller, indexeringar, korrelation med mera. Den signifikansnivå som använts är 0,05, vilket innebär att sannolikheten för att skillnaden är åstadkommen av slumpfel är fem hundradelar eller mindre. I undersökningen har ett index tagits fram som mäter helhetsintrycket på skolmåltiden. Det är mycket vanligt att i olika undersökningar göra indexeringar för att på ett överskådligt sätt sammanfatta resultaten. Under framtagandet av det här indexet har olika konstruktioner prövats för att både teoretiskt och statistiskt avgöra vilken konstruktion som är mest lämplig. I det framtagna indexet ingår svaren från fem frågor och korrelationen mellan frågorna är i nästan alla fem kommuner tillfredställande. Det vill säga att frågorna mäter samma sak, i det här fallet helhetsintryck.
Metoddiskussion I kvantitativa undersökningar är ofta bortfallet en viktig och svår fråga. I och med att enkäten var en totalundersökning, det vill säga att så gott som alla elever som var i skolan vid det aktuella tillfället svarat på den, är inte bortfallet så stort. Med utgångspunkt från att nästan alla elever som var i skolan när enkäten delades ut svarat på enkäten kan man säga att undersökningen ger en rättvisande bild av elevernas åsikter och vanor. Det bortfall som varit är att i några klasser har enkäten inte delats ut alternativt inte lämnats in för bearbetning. Det bortfallet påverkar dock inte undersökningens resultat något nämnvärt. En annan viktig fråga är representativiteten, det vill säga om resultaten även kan gälla för en större grupp än de som svarat på enkäten. Eftersom detta var en totalundersökning är resultaten givetvis representativa för eleverna i år 3, 6 och 9 samt gymnasiets år 2 i Mariestad. Däremot är det tveksamt om svaren från dessa grupper automatiskt kan sägas vara representativa för alla eleverna som går på skolan, till exempel alla elever i år 1–6. På grund av att resultaten så tydligt visar skillnader mellan årskurserna är det sannolikt att en elev i år 1 tycker bättre om skolmaten än en elev i år 3. En elev i år 4 tycker sannolikt bättre om maten än en elev i år 6 och så vidare. Om man önskat att få veta vad alla elever tycker om skolmaten hade ett annat urvalsförfarande behövts. En fråga som alltid kan diskuteras när ifyllandet äger rum på lektionstid är frivilligheten. Frivilligheten har
66
visserligen påpekats i själva informationen om undersökningen, men man kan ändå tänka sig att ett grupptryck uppstår som innebär att man helst bör fylla i enkäten. I samband med undersökningar som vänder sig till barn och ungdomar ställs ofta frågan om man kan lita på svaren. Det går inte att komma ifrån att en del elever gör en underrapportering av sina matvanor. Det går inte heller att utesluta det motsatta, en överrapportering. Även om både under- och överrapportering säkerligen förekommer är det inte rimligt att tro att de tar ut varandra, utan en viss osäkerhet kvarstår. Däremot är det så gott som inga enkäter som uppenbart fyllts i på skoj, fyllts i delvis, där eleven verkar ha tröttnat eller inte haft tillräckligt med tid för att svara klart. Det kan även förekomma fel i själva kodningen, 1 blir 11 till exempel. För att i möjligaste mån undvika denna typ av fel har materialet kontrollerats både för hand och med datorstöd. Ett fåtal fel av detta slag har hittats och korrigerats. Detta innebär att de kodningsfel som kan kvarstå i det närmaste är försumbara. Ett annat problem i samband med enkätundersökningar är om frågorna verkligen ger svar på det som avsetts. Är de frågor som till exempel ställts om skolmat (se bilaga 1) verkligen ett bra mått på skolmåltiden? Även om de flesta frågorna använts i tidigare undersökningar är det inget som nödvändigtvis borgar för deras kvalitet. Det finns alltid en risk för att dåligt formulerade frågor reproduceras i nya undersökningar utan någon större eftertanke. I jämförelse med andra liknande undersökningar kan man anta att resultaten är likvärdiga.
67
Referenser Boij, Anita (2007): Äta för livet. Undersökning av uppfattningar om skolmaten bland elever, lärare och föräldrar i Skövde kommun. Tranås: A. BOIJ AB – Idé- och produktutveckling. Rapport 2007:5 Boij, Anita (2008): Skolmaten i Hjo kommun. Elevers matvanor och åsikter om skolmaten i år 3, 6 och 9. Tranås: A. BOIJ AB – Idé- och produktutveckling. Rapport 2008:1 Bra mat i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. 2007. Livsmedelsverket: Uppsala Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. 2005. Statens folkhälsoinstitut. Stockholm Health, food and physical activity. Nordic plan of Action on better health and quality of life through diet and physical activity. 2006. Nordic Council of Ministers. Köpenhamn. ANP 2006:745 Proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan 2009/10:UbU21, rsk 2009/10:370
www.fhi.se www.skolmatensvanner.org
68
Bilaga 1. Enkäten Extra radbrytningar, rader och logotyper har tagits bort av utrymmesskäl Till elever i år 9
VAD TYCKER DU OM SKOLMATEN? Tyck till om maten och miljön. Så hjälper du oss att bli ännu bättre. Det är frivilligt att svara på frågorna. Ingen kommer att veta vad du har svarat. Sätt ett kryss för det svar som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta. TACK FÖR DIN MEDVERKAN!
1. Är du tjej eller kille? 1. Tjej 2.
Kille
2. Vilken skola går du i? 3. Hur många dagar i veckan brukar du äta i skolrestaurangen? 1.
5 dagar
2.
4 dagar
3.
3 dagar
4.
2 dagar
5.
1 dag
6.
Sällan eller aldrig
4. Hur gör du de dagar du inte äter i skolrestaurangen? Markera ett eller flera alternativ som stämmer bäst för dig. 1.
Jag äter inget
1.
Går hem och äter
1.
Köper pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande
1.
Köper mat i en mataffär eller kiosk
1.
Köper något i skolcafeterian
5. Hur ofta tycker du att skolmaten smakar bra? 1.
Alltid
2.
3–4 gånger i veckan
3.
1–2 gånger i veckan
4.
Aldrig
69
6 Hur ofta äter du av salladsbuffén? 1.
Alltid
2.
3–4 gånger i veckan
3.
1–2 gånger i veckan
4.
Aldrig
7. Hur nöjd är du med salladsbuffén 1. Mycket nöjd 2.
Nöjd
3.
Varken nöjd eller missnöjd
4.
Missnöjd
5.
Mycket missnöjd
8. Hur nöjd är du med kökspersonalens bemötande? 1. Mycket nöjd 2.
Nöjd
3.
Varken nöjd eller missnöjd
4.
Missnöjd
5.
Mycket missnöjd
9. Vad tycker du om miljön i skolrestaurangen? 1. Mycket bra 2.
Bra
3.
Varken bra eller dålig
4.
Dålig
5.
Mycket dålig
10. Hur ofta tycker du att följande påståenden stämmer för din skolrestaurang? Sätt ett kryss i en ruta på varje rad för det svarsalternativ som stämmer bäst för dig. Alltid 3-4 gånger 1-2 gånger Veckan veckan
Aldrig
a. Maten är fint upplagd och ser god ut b. Jag äter mig mätt
1.
2.
3.
4.
1.
2.
3.
4.
c. Det luktar gott
1.
2.
3.
4.
d. Det är trivsamt
1.
2.
3.
4.
e. Det är bullrigt och för hög ljudvolym
1.
2.
3.
4.
f. Det är trångt
1.
2.
3.
4.
g. Jag har gott om tid att äta
1.
2.
3.
4.
h. Jag får sitta ensam och äta, fast jag inte vill
1.
2.
i. Det är rent och fräscht
1.
2.
3.
4. 3.
4.
70
11. Hur mycket tycker du att ni elever kan påverka skolmåltiden (mat och miljö)? 1. Mycket 2.
Ganska mycket
3.
Varken mycket eller lite
4.
Ganska lite
5.
Lite
12. Hur ofta äter du vanligtvis följande under en vecka? Sätt ett kryss i en ruta på varje rad för det svarsalternativ som stämmer bäst för dig.
Varje dag a. Frukost
5-6 dagar 1.
3-4 dagar
1-2 dagar
Sällan/ aldrig
2.
3.
4.
5.
b. Lagad mat hemma
1.
2.
3.
4.
c. Dricker läsk
2.
3.
4.
5.
d. Godis, chips, kakor och liknande
1.
2.
3.
e. Frukt
3.
4.
5.
1.
1.
2.
5.
4.
5.
13. Här kan du tycka till om skolmaten och miljön i skolrestaurangen. Jag tycker: ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________
Här är frågorna slut. Tack för dina svar!
71
Tidigare rapporter Om inte annat anges är Anita Boij ensam författare till nedanstående rapporter. Arbetsmiljö, kvalitetsarbete och organisationsförändringar • Församlingssammangåenden i Visby stift. Utvärdering av klockares, ordförandes, kyrkoherdars och stiftslednings åsikter • Kvalitetsarbete som nödvändighet. Slutrapport från utvärderingen av det BRUK-baserade kvalitetsarbetet i förskola och grundskola, Vänersborgs kommun • Kvalitetsarbete som process eller tvång. Delrapport 2 från utvärderingen av det BRUK-baserade kvalitetsarbetet inom förskola och grundskola i Vänersborg • Kvalitetsarbete i förskola och grundskola, Vänersborg. Delrapport 1 av det påbörjade BRUKbaserade kvalitetsarbetet • Ljudmiljön inom förskolan. Kartläggning av två förskolor i Skövde kommun inför ett pedagogiskt pilotprojekt Drogförebyggande arbete • Att arbeta tobakspreventivt med ungdomar. Utvärdering av tre projekt som delvis finansierats av Statens folkhälsoinstitut • Compass. Slutrapport från ett förebyggande skolprojekt. Anita Boij & Zelma Fors • Drogvanor i årskurs 9 Skara 2008 (för undersökningen ansvarade Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning) • Drogvanor i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet, Skövde 2008 (för undersökningen ansvarade Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) • Förebygga utifrån och integrera inåt. Delrapport från utvärderingen av projektet Compass i Lidköping. Anita Boij & Zelma Fors • Ungdomars hälsa och drogvanor 2008. En undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg • Ungdomars hälsa och drogvanor i Vara 2009. Undersökning bland niondeklassare • Ungdomars hälsa och drogvanor. En undersökning bland niondeklassare i sex kommuner i Skaraborg år 2002 Folkhälsa • En meningsfull ålderdom. Undersökning i Skövde kommun av äldres tankar kring boende, omvårdnad och IT-teknologi • Folkhälsoakademin. Utvärdering av ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen i Sverige och Zemgale planeringsregion i Lettland. Anita Boij med flera • Hälsofrämjande fysisk aktivitet. Kartläggning av sådan verksamhet i grundskola och gymnasium på Gotland • Kraftsamling mot klamydia i Skaraborg. Utvärdering av gymnasieelevernas uppfattningar • Kraftsamling mot klamydia i Trestadsområdet. Utvärdering av gymnasieelevernas uppfattningar • Skolmaten i Hjo kommun. Elevers matvanor och åsikter om skolmaten i år 3, 6 och 9 • Kultur- och fritidsvanor i Gullspångs kommun. Undersökning av olika åldersgruppers vanor, intressen och hälsa • Skolmatsundersökning. Elevers matvanor och åsikter om skolmaten i en 6–9 skola i Töreboda • Äta för livet. Undersökning av uppfattningar om skolmaten bland elever, lärare och föräldrar i Skövde kommun
72 Skola och utbildning • Att leva med både diabetes och celiaki. Undersökning om familjernas livssituation och tankar kring en föräldrautbildning i Västra Götaland • Att stärka föräldraskapet. Uppföljning av insatser riktade till föräldrar med barn i grundskolans år 7, Gotlands kommun • Barnmatsinformation på teckenspråk. Utvärdering av en matutbildning för barndomsdöva föräldrar • Delutvärdering av Mateko. En satsning för ökat användande av ekologiska livsmedel i storhushåll. Joacim Andersson & Anita Boij • Den nationella kampanjen Hitta stilen. Utvärdering med ett elevperspektiv år 2008 – 2009 • Föräldrautbildning om mat för överkänsliga barn. Utvärdering av deltagares och projektlednings åsikter om utbildningen • Integrationsfrämjande konsumtionsutbildning. Utvärdering av en utbildningsmodell för invandrade småbarnsfamiljer • Livsstil och hälsa. Utvärdering av ett pilotprojekt inriktat på elever, skolpersonal och föräldrar i grundskolans år 5–7 • Matstart. Utvärdering av en matutbildning för småbarnsföräldrar. Anita Boij & Agneta Zetterlund • Smarta Matval. Utvärdering av matutbildningar för småbarnsföräldrar samt personal i förskolan inom Uppsala län • Stödet till familjer med barn som har både diabetes och celiaki. Undersökning om familjernas samhällsstöd och tankar kring en nationell föräldrautbildning • Studerandes trivsel och lärande. Sammanställning av en studerandeenkät genomförd vid Vuxenutbildningen i Falköping • Vad betyder livsmedelsmärkningen? Utvärdering av en regional försöksstudie för småbarnsföräldrar med invandrarbakgrund Socialtjänst, omsorg, omvårdnad och rehabilitering • Anhörigstöd i Skaraborg. Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan 15 kommuner, primärvård och sjukhus år 2006–2009 (utgiven av Skaraborgs Kommunalförbund FoU) • Anhörigstödet i Falköping, Grästorp och Tidaholm. Utvärdering av tre projekt år 2007–2009 • Anhörigstöd i Hjo kommun. Utvärdering av ett projekt år 2007 – 2009 • Att få Chansen igen. Slutrapport från utvärderingen av samverkansprojektet Chansen i Falköping • Boendetrappan i Lidköping. Utvärdering av en heltäckande vårdkedja för missbrukare på hemmaplan år 2006–2009 (utgiven av Skaraborgs Kommunalförbund FoU) • Boendetrappan i Mariestad och gemensamt Beroendecentrum för Mariestad, Töreboda och Gullspång. Utvärdering av två projekt inom beroendevården år 2008–2010 • Fältverksamheten i Lidköping. Utvärdering av olika intressenters åsikter och uppfattningar • Förslag om ett FoUU-arbete i formaliserad samverkan mellan folkhälsoenheten, hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt socialförvaltningen i Gotlands kommun • Föräldrastöd i Fyrbodal. Utvärdering av Etapp 2 i ett samverkansprojekt • Kvinnofridsarbetet i Götene och Lidköpings kommuner. Utvärdering av ett ettårigt utvecklingsprojekt • Livet blir bättre. Utvärdering av verksamheten med personliga ombud i Skaraborg år 2002–2006 • Medlingsverksamhet och stöd till unga brottsutsatta. Utvärdering av en verksamhet och ett projekt i Västra Skaraborg • Rehabilitering på väg. En pilotstudie av effekterna av rehabilitering för individer med stressrelaterade symtom vid Mössebergs Rehabcenter i Falköping. Hugo Westerlund & Anita Boij • Äldres livssituation och behov av stöd. Undersökning i Hjo kommun bland personer födda år 1928 eller tidigare • Äldres livssituation och behov av stöd i Karlsborgs kommun. Undersökning bland personer födda år 1923 och 1928
Anita Boij är teologie doktor i religionssociologi. Sedan 2002 har Anita Boij, som biträdande forskningschef på Forskningsstation Mösseberg, arbetat med utvärderingar, utredningar och undersökningar inom samhällets välfärdsområde. Från och med 2005 arbetar Anita Boij som anställd utredare och forskare hos A. BOIJ AB. Under åren har uppdragsgivarna varit Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté, Statens Folkhälsoinstitut, Hushållningssällskapet, Skaraborgs Kommunalförbund (tidigare Skaraborgssamverkan FoU Socialtjänst), olika kommuner i framför allt Skaraborg med flera. A. BOIJ AB ägs och drivs av Arne Boij som har cirka femtio års erfarenhet av företagande inom teknik och idéproduktion, främst som konstruktör och ledningsansvarig för en liten småföretagsgrupp. Vid sidan av nämnda försörjningsinriktade verksamhet har Arne Boij i mer än femtio år systematiskt studerat och forskat i frågor som avser de rättsgrundande momenten för etik, normgivningsmakt och rättstillämpning av enskild och allmännyttig betydelse. Företaget har på så sätt ett brett kontaktnät av sakkunniga inom olika samhällsvetenskapliga områden.
A. BOIJ AB Organisationsnummer: 556311-1136 Utredare / forskare: Anita Boij Chef: Arne Boij Innehar F-skattsedel Telefon: 0500-42 15 14 Telefon: 0140-180 15 Mobiltelefon: 0708-42 15 14 Postadress: Box 178 Post- och besöksadress: Skattegården, Hallum 573 22 Tranås 541 94 Skövde Kontor och besöksadress: Skogsgatan 7 E-post:
[email protected] A. BOIJ AB i samarbete med vetenskap, teknik och samhälle
Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Undersökningen genomfördes i vecka 10 år 2010 (andra veckan i mars) i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda. Sammanlagt medverkade 3 185 elever i år 3, 6 och 9, elever i år 2 på gymnasiet i Mariestad samt 126 lärare från Skövde och Töreboda i undersökningen. Generellt sett fanns det stora skillnader mellan årskurserna och mellan de olika kommunerna. Här sammanfattas resultaten för eleverna i år 3, 6 och 9 i alla fem kommunerna. För resultat om gymnasieeleverna i Mariestad, lärarna i Skövde och Töreboda hänvisas till respektive kommuns kapitel.
• Överlag åt de flesta eleverna av skolmaten de flesta dagarna i veckan. När eleverna i år 9 grundskolan inte åt skollunch var alternativen att inte äta något alls, köpa något i skolcafeterian eller köpa pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande.
• Två tredjedelar (65 %) av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta var bra, med ofta åsyftas 3–5 gånger i veckan. I år 6 och 9 tyckte två femtedelar att maten ofta var bra, 41 respektive 40 %.
• Eleverna i år 3 var bäst på att ofta äta av salladsbuffén. Bland dem fanns också den största an•
•
•
•
delen elever som var nöjda med salladsbuffén, 58 %. I år 6 och 9 var drygt en tredjedel nöjd med salladsbuffén, 34 respektive 37 %. En viktig del av upplevelsen av skolmåltiden är miljön i skolrestaurangen. I år 3 tyckte två tredjedelar att miljön var bra. Ungefär hälften av eleverna i år 6 och 9 tyckte att miljön var bra. I ytterligare frågor om miljön framgår att framför allt de yngsta eleverna tyckte att skolrestaurangen var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta. Till miljön hör också måltidspersonalens bemötande. En majoritet vad nöjda med deras bemötande. I år 3 var tre fjärdedelar nöjda. I år 6 var knappt två tredjedelar nöjda och i år 9 var drygt hälften nöjda. På allt fler skolor finns det matråd där eleverna får vara med och framföra sina åsikter, vilket säkerligen också är betydelsefullt för elevernas uppfattning om skolmåltiden. Det var framför allt eleverna i år 3 och 6 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Det var 42 % av eleverna i år 3, 45 % av eleverna i år 6 och 27 % av eleverna i år 9. Svaren på dessa fem redovisade frågor har förts samman till ett index som mäter om eleverna har ett bra eller dåligt helhetsintryck av skolmåltiden. Det var eleverna i år 3 som hade det bästa helhetsintrycket, ungefär två tredjedelar (64 %) hade ett bra helhetsintryck. Därefter kom eleverna i år 6 (44 %) och sedan eleverna i år 9 (35 %). Eleverna fick också svara på några frågor om sina matvanor. Överlag minskade elevernas goda matvanor med den ökande åldern. Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade och elevernas dåliga matvanor ökade med åldern. Eleverna drack läsk och åt godis oftare.
Ur ett folkhälsoperspektiv kan inte nog understrykas hur viktig en näringsriktig skolmat är för elevernas hälsa. Ur ett inlärningsperspektiv är goda matvanor, däribland skolmåltiden, bland barn och unga väsentlig för att nå de studieresultat som både skola och samhälle anser är eftersträvansvärda.
A. BOIJ AB
Idé- och produktutveckling ISBN 978-91-978708-3-2
