SKL – FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland
Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB. www.sironagroup.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR FÖR ANALYSEN
• Detta är en hälsoekonomisk analys och syftet med rapporten är att ge en uppskattning av implikationerna av att förändra ojämlikheter vad gäller prevalens av riskfaktorer i olika grupper av individer • Analysen har genomförts genom att beräkna direkta, indirekta samt kvalitetskostnader för ojämlikhet relaterad till skillnader i utbildningsnivå och kön. Analysen är ej komplett och endast följande kostnader är beräknade* −
Direkta kostnader har beräknats genom att analysera kostnaden för slutenvård, specialiserad öppenvård, läkemedelskonsumtion, sjukersättning samt primärvård
−
Indirekta kostnader har beräknats genom att analysera framtida produktionsbortfall till följd av dödsfall samt sjukfrånvaro till följd av ohälsotillstånd kopplade till riskfaktorerna rökning, fetma samt avsaknad av tillit
−
Kvalitetskostnader har beräknats genom att analysera antalet förlorade levnadsår till följd av dödsfall samt utebliven livskvalitet till följd av sämre hälsa
• Dessa avgränsningar i analysen innebär att det finns anledning att tro att de verkliga kostnaderna är högre än vad som presenteras här • Kostnadsöverlapp till följd av komorbiditet kan förekomma i analysen, vilket kan leda till en viss överskattning av resultaten • Analysen bygger på ett antal antaganden som tydligt redovisas i metodbilagan. Om dessa analyser tas ut ur sitt sammanhang eller inte tolkas rätt kan felaktiga slutsatser dras. Alla resultat och analyser bör tolkas med viss försiktighet och med en helhetssyn på den komplexa frågeställningarna som här belyses
* Källa:
Flera av kostnadsposterna innehåller skattningar, varför beräkningarna bör tolkas med försiktighet Sirona analys
1
SLUTSATSER
• Då ojämlikheter mellan landsting, kön och utbildningsnivå analyserades framkom det att den största ojämlikheten i Västernorrland, räknat i kronor, är socioekonomiska skillnader i rökning, som idag uppskattas kosta ca 130 miljoner kronor årligen • Räknat i förlorad livskvalitet är skillnader mellan könen i nedsatt psykiskt välbefinnande den klart största ojämlikheten med ca 1 800 QALYs, kvalitetsjusterade levnadsår
Skillnader
Utbildningsnivå
Kön
Mkr
QALYs
Mkr
QALYs
Rökning
130
80
20
10
Fetma
120
130
30
30
Tillit
3
15
2
10
Nedsatt psykiskt välbefinnande
*
*
90
1 800
• Alla besparingar är fördröjda och kräver långsiktiga investeringar för att kunna realiseras i framtiden • Samtliga aktörer gör besparingar då förekomsten av riskfaktorer sjunker i befolkningen. Landstinget är den aktör som potentiellt kan göra störst besparingar med 40-90% av de totala besparingarna
• Av de analyserade ojämlikheterna är avsaknad av tillit den som är relaterade till lägst kostnader
* Not:
Väldigt små skillnader ses mellan utbildningsnivåerna på riksnivå enl. Öppna Jämförelser 2014 (Socialstyrelsen), varför dessa uteslöts ur analysen. Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
2
FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG
• Identifiera relevanta åtgärder och insatser för förbättrad folkhälsa, och utvärdera deras potentiella effekt, baserat bl.a. på denna kostnadsanalys – Identifiera relevanta målgrupper för åtgärder
– Inventera existerande initiativ, och identifiera eventuella gap där nya åtgärder behövs – Kartlägg vilken evidens som finns för olika åtgärder – Uppskatta kostnader och effekter (på kort och lång sikt) av olika insatser, och beräkna effektivitet utifrån resultaten i denna analys • Vidareutveckla långsiktig samverkan med andra aktörer (exv. kommuner, Försäkringskassan, företag, ideella organisationer) – Kartlägg gemensamt vilka möjligheter och resurser varje aktör har att bidra till bättre folkhälsa – Identifiera vilka möjliga besparingar respektive aktör kan göra om folkhälsan förbättras – Utveckla hållbar finansieringsmodell för gemensamma insatser, som tar hänsyn till hur potentiella besparingar och ekonomiska risker fördelas
3
AGENDA
• Rökning • Fetma • Nedsatt psykiskt välbefinnande • Appendix – Kostnad per sjukfall
4
ANDELEN RÖKARE I BEFOLKNINGEN MINSKADE STADIGT MELLAN 2004 OCH 2013 Historisk förekomst av rökning uppdelat per utbildningsnivå, procent 25
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning
20
Eftergymnasial utbildning 16
15
13 10 5
5 0 2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Historisk förekomst av rökning uppdelat per kön, procent
• Gruppen med individer som har förgymnasial utbildning är den grupp som har högst andel rökare • De stora skillnaderna som kunde ses mellan könen 2004 har utjämnats till 2013
Kvinnor
20
• Skillnaderna i förekomst av rökning mellan utbildningsnivåerna i riket har varit relativt konstant de senaste åren
Män
18 16 14 12
11 0 2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
5
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN 2014 Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan landstingen, Mkr
Andel dagligrökare
77 10%
5 (6%)
10%
38 (50%)
9%
18 (24%) 16 (21%)
Totalt
Dalarna
Halland
Västernorrland
Kommun
Landsting/ Region
Staten
Övrigt
• Kostnaden av att Dalarna och Halland har högre förekomst av rökare uppskattas idag vara ca 80 miljoner kronor årligen • Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 50% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland
6
STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN RÖKARE I DALARNA OCH HALLAND BLIR DENSAMMA SOM I VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 1,0
Dalarna och Halland jmf. med Västernorrland 0,5
0,0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr per år 80
80
• Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
Dalarna och Halland jmf. med Västernorrland
60 40 20
0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs per år 50
• Den idag ca 80 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 2034 om andelen rökare i Dalarna och Halland blir densamma som i Västernorrland de kommande 10 åren
• I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 2034 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 40 QALYs
40
40 30 20 10
0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland
7
I ALLA TRE ANALYSERADE LANDSTINGEN SES SKILLNADER I RÖKNING FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Kön
Utbildningsnivå
14%
Dalarna
11%
9%
12%
5%
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utb. utb. utb.
Västernorrland
Kvinnor
8%
9%
Män
Kvinnor
9%
11%
Män
Kvinnor
12% 6%
3%
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utb. utb. utb.
Halland
Män
13% 8%
5%
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utb. utb. utb. Not:
Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 2014 – ej för spridning.
Källa:
Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna
8
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA I VÄSTERNORRLAND 2014
VÄSTERNORRLAND Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan utbildningsnivåerna, Mkr
Andel dagligrökare
134
12%
8 (6%)
67 (50%)
32 (24%) 27 (20%) 6% Totalt
Kommun
Landsting/ Region
Staten
Övrigt
3%
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning
• Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning har högre förekomst av rökare uppskattas idag vara ca 130 miljoner kronor årligen • Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 50% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
9
STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I VÄSTERNORRLAND OM SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER RÖKER I LIKA LÅG GRAD SOM DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procent 10 Förgym. utb. jmf. med eftergym. utb. 8 Gym. utb. jmf. med eftergym. utb. 6 4 2 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr 150 130 125 100 75 50 25 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs 80
80
• Den idag ca 130 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 2034 om andelen rökare bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika låg som bland de med eftergymnasial utbildning de kommande 10 åren • Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
• I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 2034 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 80 QALYs
60 40 20 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
10
DET FINNS KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN I VÄSTERNORRLAND 2014
VÄSTERNORRLAND Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan könen, Mkr
Andel dagligrökare
17
1 (6%)
9%
8 (49%)
8% 4 (24%) 3 (21%)
Totalt
Män
Kvinnor
Kommun
Landsting/ Region
Staten
Övrigt
• Kostnaden av att förekomsten av rökare bland kvinnor är högre än bland männen uppskattas idag vara ca 15 miljoner kronor årligen • Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 50% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
11
BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV RÖKARE BLAND KVINNOR BLIR LIKA LÅG SOM BLAND MÄNNEN I VÄSTERNORRLAND VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procent 1,0
Kvinnor jmf. med män 0,5
0,0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr 20
15
15 10 5 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs 10
10
• Den idag ca 15 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 2034 om andelen rökare bland kvinnor blir lika låg som bland männen de kommande 10 åren • Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd • I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 2034 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 10 QALYs
8 6 4 2 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
12
AGENDA
• Rökning • Fetma • Nedsatt psykiskt välbefinnande • Appendix – Kostnad per sjukfall
13
ANDELEN MED FETMA HAR ÖKAT I ALLA GRUPPER DE SENASTE TIO ÅREN
Historisk förekomst av fetma uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning 18
Eftergymnasial utbildning
16
16
14 12 10
10
8 0 2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Historisk förekomst av fetma uppdelat per kön, procent Kvinnor
• Förekomst av fetma har ökat i alla grupper de senaste 10 åren
• Skillnaderna i förekomst av fetma mellan utbildningsnivåerna har varit relativt konstant de senaste åren • Grupperna av individer med för- eller gymnasial utbildning är de som har högst andel fetma
Män
15 14
14
13
13
12
0 2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
14
ANALYS AV POTENTIALEN AV ATT HALVERA DE SOCIOEKONOMISKA SKILLNADERNA I FÖREKOMST AV FETMA I RIKET TILL 2024 A
Fortsatt ökad fetma i befolkningen* Prevalens om fetma ökar kraftigt till 2024, procent
Prevalens av fetma, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning
22,0%
20,0%
25
Eftergymnasial utbildning
20
22 20
13,0%
15 13 10 5 0 2004 2006 2008 2010 2012
B
2014 2016 2018 2020 2022 2024
Förgym. utb.
Gym. utb.
Eftergym. utb.
Dagens ojämlikhet i fetma halveras Prevalens om ojämlikheten i fetma halveras till 2024, procent
Prevalens av fetma, procent 25
13,0%
20
13,0% 10,0%
15
13 10
10 5 0 2004 2006 2008 2010 2012 *
2014 2016 2018 2020 2022 2024
Förgym. utb.
Gym. utb.
Not:
Approximation baserad på linjär framskrivning av trenden mellan 2004 och 2014 Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
Eftergym. utb.
15
OM SOCIOEKONOMISKA SKILLNADER I FETMA HALVERAS KAN POTENTIELLT STORA BESPARINGAR GÖRAS I RIKET Utveckling av kostnader i scenario A och B, Mkr A
Scenario A 5 000
Scenario B
4 652
4 000 3 000 2 000
6,8 Mdr kr per år
1 000 0 2014
2034
-2 000
-2 197
-3 000
Fortsatt ökad fetma i befolkningen
• Vid ett scenario där andelen med fetma fortsätter att öka de kommande 10 åren kommer kostnader relaterade till fetma öka dramatiskt de kommande 20 åren
• Ett scenario med ökad fetma i befolkningen ger en ökad kostnad om ca 4 600 MKr år 2034 • På grund av den ökade fetman inträffar fler sjukfall, vilket leder till stora förluster i kvalitetsjusterade levnadsår • Vid detta scenario förväntas ca 4 900 QALYs förloras på grund av sjukdomar orsakade av fetma år 2034
Utveckling av vinst i kvalitetsjusterade levnadsår i scenario A och B, QALYs
B
3 000 2 317
2 000
Ojämlikhet i fetma halveras
• Vid ett scenario där de socioekonomiska skillnaderna i fetma minskar de kommande 10 årensjunker kostnader relaterade till fetma • År 2034 förväntas besparingarna på grund av lägre andel fetma uppgå till ca 2 200 Mkr
1 000 0 2014
2034
-2 000
7200 QALYs per år
-3 000 -4 000
-4 888
-5 000
• På grund av den minskade fetman inträffar färre sjukfall, vilket leder till stora vinster i kvalitetsjusterade levnadsår
• När de socioekonomiska skillnaderna i fetma halveras kommer QALY-vinsten 2034 vara ca 2 300 QALYs
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
16
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN 2014 Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan landstingen, Mkr
Andel med fetma
201 17%
4 (2%)
17%
176 (87%)
13%
9 (4%)
Totalt
Dalarna
Västernorrland
Halland
Kommun
Landsting/ Region
Staten
13 (6%) Övrigt
• Kostnaden av att Dalarna och Västernorrland har högre förekomst av fetma uppskattas idag vara ca 200 miljoner kronor årligen • Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 90% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland
17
STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN MED FETMA I DALARNA OCH VÄSTERNORRLAND BLIR DENSAMMA SOM I HALLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 4
Dalarna och Västernorrland jmf. med Halland 2
0 2014
2016
2018
2020
2022
2024
2026
2028
2030
2032
2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma, Mkr per år 250
• Den idag ca 200 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 2034 om andelen med fetma i Dalarna och Västernorrland blir lika låg som i Halland de kommande 10 åren • Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
200
200 150
100 50 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs per år
• I takt med att förekomsten av fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 2034 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 200 QALYs
250 200 150
200
100 50 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland
18
I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I FETMA FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Kön
Utbildningsnivå 19%
19%
17%
16%
Män
Kvinnor
16%
18%
Män
Kvinnor
12%
Dalarna
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utb. utb. utb.
20% 16% 11%
Västernorrland
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utb. utb. utb.
17%
Halland
11%
14% 10%
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utb. utb. utb.
Män
Not:
Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 2014 – ej för spridning.
Källa:
Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna
12%
Kvinnor
19
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA 2014
VÄSTERNORRLAND Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan utbildningsnivåerna, Mkr
Andel med fetma
122
2 (2%)
107 (88%)
20%
16%
5 (4%)
11%
Totalt
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning
Kommun
Landsting/ Region
Staten
8 (6%) Övrigt
• Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning har högre förekomst av fetma uppskattas idag vara ca 120 miljoner kronor årligen • Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 90% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
20
STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I VÄSTERNORRLAND OM FÖREKOMSTEN AV FETMA I SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER ÄR LIKA LÅG SOM BLAND DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 10 Förgym. utb. jmf. med eftergym. utb. 8 Gym. utb. jmf. med eftergym. utb. 6 4 2 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma, Mkr per år 125
120
100
• Den idag ca 120 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 2034 om andelen med fetma bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika låg som bland de med eftergymnasial utbildning de kommande 10 åren • Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd
75
50 25 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs per år 150 130 125 100 75 50 25 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
• I takt med att andelen med fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 2034 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 130 QALYs
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
21
DET FINNS KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN I VÄSTERNORRLAND 2014
VÄSTERNORRLAND Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan könen, Mkr
Andel med fetma
29
1 (2%)
25 (87%)
18% 16%
1 (4%)
Totalt
Män
Kvinnor
Kommun
Landsting/ Region
Staten
2 (6%) Övrigt
• Kostnaden av att förekomsten av fetma bland kvinnor är högre än bland männen uppskattas idag vara ca 30 miljoner kronor årligen • Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 90% av de totala kostnaderna
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
22
BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV FETMA BLAND KVINNOR BLIR LIKA LÅG SOM BLAND MÄN I VÄSTERNORRLAND VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 2
Kvinnor jmf. med män
0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr per år 30 30 25 20 15 10 5 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Livskvalitetsvinst, QALYs per år
• Den idag ca 30 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 2034 om andelen med fetma bland kvinnor blir lika låg som bland män de kommande 10 åren • Först efter 20 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd • I takt med att andelen med fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 2034 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 30 QALYs
40
30
30 20 10
0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
23
AGENDA
• Rökning • Fetma • Nedsatt psykiskt välbefinnande • Appendix – Kostnad per sjukfall
24
DET FINNS MÅNGA FAKTORER SOM KAN PÅVERKA NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Ekonomisk stabilitet Fysisk ohälsa • Det finns många faktorer som påverkar nedsatt psykiskt välbefinnande
Tillit Nedsatt psykiskt välbefinnande
Trygghet
Ha vänner
• Dessa faktorer samspelar med varandra och med psykiskt välbefinnande på mycket komplexa sätt, vilket medför att det är svårt att skatta enskilda faktorers påverkan • Fokus för detta arbete har varit att analysera hur avsaknad av tillit påverkar nedsatt psykiskt välbefinnande
Mobbning
Stress
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
25
STORA SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT SES MELLAN DE OLIKA UTBILDNINGSNIVÅERNA RIKET Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 40
35
36
30
29
25 20 0 2004
18
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat per kön, procent
• Skillnaderna i förekomst gällande avsaknad av tillit mellan utbildningsnivåerna har varit relativt konstant de senaste åren • Gruppen med förgymnasial utbildning är den grupp med högst andel individer med avsaknad av tillit och prevalensen inom denna grupp är ungefär dubbelt så stor som inom gruppen med eftergymnasial utbildning
Kvinnor
30
Män 28
28 27
26 24 0 2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
26
I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Kön
Utbildningsnivå 31%
26%
24%
23%
17%
Dalarna
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utb. utb. utb.
Män
Kvinnor
27%
26%
25%
Män
Kvinnor
26%
21%
Västernorrland
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utb. utb. utb. 28%
24% 26%
23%
14%
Halland
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utb. utb. utb.
Män
Not:
Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 2014 – ej för spridning.
Källa:
Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna
Kvinnor
27
DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA 2014
VÄSTERNORRLAND Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit mellan utbildningsnivåerna, Mkr
Andel med avsaknad av tillit
2,6
26%
0,1 (6%)
27%
1,1 (43%)
0,9 (33%)
21%
0,5 (19%)
Totalt
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning
Kommun
Landsting/ Region
Staten
Övrigt
• Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen med avsaknad av tillit är högre bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning än bland de med eftergymnasial utbildning • Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för individer med låg tillit är relativt låg
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
28
DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN 2014
VÄSTERNORRLAND Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit mellan könen, Mkr
Andel med avsaknad av tillit
1,8
0,1 (6%)
26%
0,8 (43%)
25% 0,6 (33%) 0,3 (19%)
Totalt
Kommun
Landsting/ Region
Staten
Övrigt
• Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen med avsaknad av tillit är högre bland männen än bland kvinnorna Män
Kvinnor
• Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för individer med låg tillit är relativt låg
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Landstinget Västernorrland
29
NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE UPPSKATTAS KOSTA CA 25 MILJARDER KRONOR FÖR SAMHÄLLET ÅRLIGEN Kostnad per person och år (kr) Slutenvård
0
Spec. öppenvård
0
Läkemedel
Sjukersättning
Förekomst i riket
700
3 200
X Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
Totalt
Total kostnad per år
4 500
1,7 miljoner individer (17%)
=
ca 25 miljarder
3 200
3 900
15 500
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
30
FÖREKOMST AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE* I DE ANALYSERADE LANDSTINGEN Förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande uppdelat per kön, procent 19% 12%
Dalarna Kvinnor
Män
15%
Totalt
• Det är hög förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande i alla landstingen 18% 12%
Västernorrland Kvinnor
16%
Halland Kvinnor * Källa:
15%
Män
Totalt
12%
14%
Män
Totalt
• Den generella trenden är att kvinnor i större utsträckning upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än män • Alla tre analyserade landstingen i denna studie har lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande än genomsnittet för riket
Avser 2013 års nivå enl. Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten) Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten
31
DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN 2013
VÄSTERNORRLAND Merkostnad relaterad till ojämlikheter i nedsatt psykiskt välbefinnande mellan könen, Mkr
Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande 18%
89
6 (7%)
34 (38%) 28 (31%)
12%
21 (24%)
Totalt
Kommun
Landsting/ Region
Staten
Övrigt
• Kostnaden av att förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor är högre än bland män uppskattas idag vara ca 90 miljoner kronor årligen Män
Kvinnor
• Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 40% av de totala kostnaderna • I tillägg bidrar denna ojämlikhet till livskvalitetsförluster på ca 1 800 QALYs årligen
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys, Nationella Folkhälsoenkäten
32
AGENDA
• Rökning • Fetma • Nedsatt psykiskt välbefinnande • Appendix – Kostnad per sjukfall
33
KOSTNAD PER FALL AV LUNGCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
290 859
28 931
13 807
50 432
0
638 892
63 967
1 086 888
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
34
KOSTNAD PER FALL AV TJOCKTARMSCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
246 720
26 595
14 016
36 262
0
205 526
46 536
575 655
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
35
KOSTNAD PER FALL AV PROSTATACANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
121 241
26 931
17 355
44 023
0
37 483
54 599
301 633
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
36
KOSTNAD PER FALL AV BRÖSTCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
117 287
46 000
17 596
86 229
0
115 820
114 105
497 037
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
37
KOSTNAD PER FALL AV HJÄRTINFARKT Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
151 581
8 655
6 705
32 992
0
25 684
42 544
268 162
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
38
KOSTNAD PER FALL AV STROKE Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
291 831
14 708
11 541
Sjukersättning
0
Primärvård
0
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
55 991
23 070
397 142
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
39
KOSTNAD PER FALL AV KOL Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
208 812
42 147
40 809
130 519
32 805
8 841
253 402
717 336
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
40
KOSTNAD PER FALL AV HÖGT BLODTRYCK Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
185 948
37 320
9 411
Sjukersättning
0
Primärvård
0
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
6 806
0
239 484
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
41
KOSTNAD PER FALL AV TYP II DIABETES Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
Spec. öppenvård
Läkemedel
222 969
44 012
25 367
Sjukersättning
0
Primärvård
22 464
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
58 899
0
373 711
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
42
KOSTNAD PER FALL AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård
0
Spec. öppenvård
0
Läkemedel
Sjukersättning
Primärvård
Produktionsbortfall, död
Produktionsbortfall, sjuk
3 168
14 343
20 525
3 214
17 928
59 178
Totalt
Not:
Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden. Dessa finns redovisade i metodbilagan.
Källa:
Sirona analys
43
44