Sigtuna kommuns landsbygd

Sigtuna kommuns landsbygd I ord, bilder och siffror Del 2 av Sigtuna kommuns landsbygdsprogram

Sigtuna kommuns landsbygd

Innehåll 1

Beskrivning av landsbygden 5 Befolkningen – demografi, boende och sysselsättning .............................................. 5 Fyra delområden............................................................................................. 5 Befolkningsutvecklingen ................................................................................ 7 Befolkningsjämförelse år 2007 och prognos år 2014 ..................................... 8 Befolkningsantal och utbildningsnivå ............................................................ 9 Förvärvsarbetande och annan sysselsättning .................................................. 9 Markägande .................................................................................................. 11 Infrastruktur och kollektivtrafik ............................................................................... 13 Kollektivtrafiken........................................................................................... 13 Vatten och avloppssituationen på landsbygden............................................ 22 Vägar och järnvägar ..................................................................................... 24 Bredband....................................................................................................... 25 Kommunens service på landsbygden ....................................................................... 26 Barnomsorg och skola på landsbygden ........................................................ 26 Individ och familjeomsorg............................................................................ 27 Handikappomsorg och socialpsykiatri.......................................................... 27 Äldreomsorgen på landsbygden ................................................................... 28 Näringslivet på Sigtunas landsbygd ......................................................................... 29 Beskrivning................................................................................................... 29 Utvecklingen av antalet anställda de senaste åren........................................ 30 De areella näringarna.................................................................................... 30 Kommersiell service för boende och besökare......................................................... 32 Den sociala ekonomin på landsbygden .................................................................... 34 Begreppet social ekonomi och socialt företagande ...................................... 34 Den sociala ekonomin på Sigtunas kommuns landsbygd............................. 34 LEADER – ett verktyg för utvecklingsarbete .............................................. 35 Värdefull natur ......................................................................................................... 36 Det hävdade landskapet ................................................................................ 36 Skogar ......................................................................................................... 36 Mälaren och slottsmiljöerna ......................................................................... 36 Sjöar ......................................................................................................... 36 Våtmarker ..................................................................................................... 37 Naturinventering........................................................................................... 37 Naturreservat ................................................................................................ 37 Natura 2000-områden ................................................................................... 37 Kartbilder...................................................................................................... 38 Värdefulla kulturvärden ........................................................................................... 40 Kulturmiljöer av riksintresse ........................................................................ 40 Andra intressanta och skyddsvärda kulturmiljöer och kulturminnen ........... 41 Friluftsliv, rekreation och turism.............................................................................. 44 Bad och båtliv............................................................................................... 44 Fiska ......................................................................................................... 44 Cykla ......................................................................................................... 44 Golfa ......................................................................................................... 44 Vandra och motionera .................................................................................. 45 Rida ......................................................................................................... 45 …och skjuta.................................................................................................. 45 Kulturella besöksmål .................................................................................... 47 Hembygdsföreningar, bygdegårdar, hembygdsmuseer och hantverk........... 48 Större evenemang på landsbygden ............................................................... 49

3

Sigtuna kommuns landsbygd

2

Ansvar, tillsyn och intressebevakning – kommunens och andra offentliga aktörers roller 50 Kommunens ansvar och tillsyn..................................................................... 50 Kommunens intressebevakning.................................................................... 50 Den kommunala planeringen.................................................................................... 50 Översiktlig planering .................................................................................... 51 Fördjupning av översiktsplan ....................................................................... 51 Detaljplanering ............................................................................................. 51 Områdesbestämmelser.................................................................................. 51 Bygglov ........................................................................................................ 51 Avstyckning.................................................................................................. 52 Arlanda flygplats och bullermattan .......................................................................... 52 Arlanda flygplats – ett riksintresse ............................................................... 52 Villkor om buller .......................................................................................... 52 Bullerservitut ................................................................................................ 53 Villkor om koldioxidutsläpp......................................................................... 53 Vatten och avlopp, VA............................................................................................. 53 Avfall och återvinning.............................................................................................. 54 Producentansvar och återvinningsstationer .................................................. 54 Invånarnas och verksamhetsutövarnas ansvar .............................................. 54 Vägar och busshållplatser......................................................................................... 55 Kollektivtrafik .......................................................................................................... 55 Riksintressen ............................................................................................................ 55 Riksintressen i Sigtuna kommun .................................................................. 56 Skyddade kultur- och naturmiljöer........................................................................... 56 Naturreservat ................................................................................................ 56 Kulturreservat ............................................................................................... 57 Natura 2000 .................................................................................................. 57 Fornlämningar/kulturminnen........................................................................ 57 Biotopskydd.................................................................................................. 58 Offentlig upphandling .............................................................................................. 58

Ett långhårigt exemplar av Highland Cattle i Sigtuna kommun. Denna bild liksom resterande fotografier i programmet är samtliga tagna av anställda i kommunen.

4

1

Beskrivning av landsbygden

Detta är första gången som statistik och annan information om Sigtuna kommuns landsbygd sammanställs och presenteras i ett samlat dokument. Ett syfte med denna beskrivande del kopplad till Sigtuna kommuns landsbygdsprogram är att underlätta för den som söker information av olika slag. Ett ytterligare syfte är att olika aktörer som vill engagera sig i landsbygdens utveckling ska få en heltäckande bild av nuläget. Landsbygden i Sigtuna kommun kan sägas bestå av fyra olika delar som delvis har olika karaktär. I arbetet med att utarbeta programmet inklusive denna sammanställning görs när så är funktionellt en uppdelning i dessa fyra delar. En del utgörs av Sigtunahalvön inklusive Granby, d.v.s. området norr om Sigtuna stad. En annan del är Skepptuna öster om Arlanda. Mitt i kommunen ligger Odensala/Husby-Ärlinghundra som tillsammans utgör en del och i den södra delen ligger Skånela/Norrsunda. För enkelhetens skull benämns de olika delarna fortsättningsvis Sigtunahalvön, Skepptuna, Odensala och Skånela.

Befolkningen – demografi, boende och sysselsättning Inom det som definieras som Sigtuna kommuns landsbygd bor totalt 5 454 invånare1, knappt 15 % av kommunens totala befolkning. Andelen äldre än 65 år boende i kommunens landsbygdsområden är i snitt på samma nivå som för Sigtuna kommun i sin helhet, d.v.s. drygt 12 % av befolkningen. Närmare 1 600 personer arbetar i företag och offentlig verksamhet med lokalisering inom kommunens landsbygdsområden. Det finns totalt 1 899 bostäder. Nästan uteslutande utgörs bostadsbeståndet av fristående villor och hus med äganderätt, 47 är hyresrätter, det finns inga bostadsrätter. Enligt kommunens Program för bostadsbyggande ska det varje år i genomsnitt tillkomma ca 10 nya bostäder (småhus) i kommunens landsbygdsområden.2 Fyra delområden Sigtunahalvön

Området Granby/Sigtunahalvön (väster och norr om Sigtuna stad) består av vad som tidigare utgjorde S:t Pers, Haga och en stor del av S:t Olofs församlingar. Det avgränsas i väster av Mälaren och i öster av Garnsviken. Området genomkorsas av starkt trafikerade vägar. Inom området bor 1 267 invånare. Befolkningen har under senare år ökat markant och andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till drygt 14 % av befolkningen. När det gäller tendensen att fritidshusområden permanentas är denna utveckling mycket påtaglig i de tre stora fritidshusområden Holmen, Granby och Torsborg.

1 2

SCB 2007-12-31 Enligt Sigtuna kommuns Program för bostadsbyggande 2009-2013

5

Inslaget av jord- och skogsbruk är litet sett ur sysselsättningsperspektiv, men fortfarande betydande, även om en del av den gamla jord- och skogsbruksmarken omvandlats till golfbanor. Ny villabyggelse har tillkommit och fritidshus har omvandlats till åretruntboende. Runt Venngarns slott finns en del hyresbostäder. I anslutning till befintlig bebyggelse i Granby, den västra delen av Sigtunahalvön, planeras ca 55 tomter för småhusbebyggelse. Upplåtelseformen planeras bli äganderätt. Detaljplan antogs i kommunfullmäktige i oktober 2006. Odensala

Det som i detta sammanhang benämns Odensalaområdet sträcker sig från Garnsviken i väster genom Odensala kyrkby och förbi Märsta samt norr om Arlanda fram emot Vidbo. En vidsträckt jordbruksbygd och flera större skogsområden präglar området. För friluftsliv finns här särkilt intressanta områden.3 Där finns 1 703 invånare. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 11 % av befolkningen. Området delas av järnvägar och av E4. Någon mer omfattande nybyggnad av bostäder har inte förekommit på senare år, förutom att ny småhusbebyggelse successivt har tillkommit framför allt i den västra delen. Nu är dock nya bostäder planerade i Herresta, både villor med äganderätt och hyresrätter. Skepptuna

Skepptuna/Lunda/Vidboområdet ligger öster om Arlanda och är till stor del starkt påverkat av flygbullret. Jordbrukslandskapet är välbevarat och i början på 2000talet fanns fortfarande mjölkproduktion och betesdjur. I området bor 1 232 personer. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 8 % av befolkningen. Någon ny bostadsbebyggelse har på grund av flygbullret i princip inte tillkommit under senare decennier. Den starkt trafikerade vägen 273 går i nord-sydlig riktning genom området. Detta delområde har den högsta andelen som är sysselsatta i lantbruk, 8 %. I Lunda finns en dagligvarubutik som tillgodoser en stor del av landsbygdsområdet. Skånela

Den sydligaste delen av kommunens landsbygd benämns här Skånela som inkluderar Norrsunda vid Rosersberg och sträcker sig från områdena norr om sjön Fysingen till Mälaren i väster. Här bor det 1 026 invånare. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 10 % av befolkningen. Området består till stor del av jordbruksbygd. I nord- sydlig riktning delas området av E4 och av järnvägarna. Stora delar av området är stört av såväl flygbuller som av väg- och tågbuller.

3

Sigtuna kommuns översiktsplan 2002, sid 86

6

Befolkningsutvecklingen Här följer redovisning av befolkningssiffror från SCB (Statistiska centralbyrån). Befolkningsutveckling inom landsbygden totalt, år 1992-2007

20 07

20 06

20 05

20 04

20 03

20 02

20 01

20 00

19 99

19 98

19 97

19 96

19 95

19 94

19 93

19 92

5500 5300 5100 4900 4700 4500 4300 4100 3900 3700 3500

Befolkningsutveckling inom landsbygdens 4 områden, år 1992-2007 1800 1600 1400 1200 1000

Skepptuna

Skånela

Sigtunahalvön

20 07

20 06

20 05

20 04

20 03

20 02

20 01

20 00

19 99

19 98

19 97

19 96

19 95

19 94

19 93

19 92

800

Odensala

Befolkningsantalet totalt på landsbygden har som synes klättrat stadigt uppåt. En del av denna uppgång är födelseöverskottet, skillnaden mellan antalet födslar och antalet dödsfall, en totalt sett positiv kurva. Skillnaden i befolkningsutveckling mellan de respektive områdena är uppenbara. En bakomliggande anledning till detta kan vara ålderstrukturen på invånarna. Om man tar 2007 års siffror visar de att Skepptunaområdet har störst andel invånare över 70 år, vilket kan vara anledningen till det låga födelseöverskottet där. De tre övriga områdena har ett födelsenetto runt 10-15 individer. Andelen invånare i åldrarna 20-39, den vanligaste åldern för barnafödande, är den samma för alla fyra områdena runt 20 %. Eftersom det inte byggs särskilt mycket på landsbygden är det inte så stort flyttningsnetto. Om man tittar på de senaste fyra åren är det för landsbygden som helhet bara ett fåtal personer som flyttat in och ungefär lika många som flyttat ut. Men det finns ett undantag, Sigtunahalvön, där inflyttningsnettot var strax över 80 individer medan det för de andra områdena låg runt noll. 7

Befolkningsjämförelse år 2007 och prognos år 2014 Sigtunahalvön, befolkning 2007 och 2014 800 700 600 500 400

2007

300

2014

200 100 0 0-6

7-9

1012

1315

1624

2554

5564

6574

7584

85-w

Odensala, befolkning 2007 och 2014 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0

2007 2014

0-6

7-9

1012

1315

1624

2554

5564

6574

7584

85w

Skånela, befolkning 2007 och 2014 500 400 300 2007 200

2014

100 0 0-6

7-9

1012

1315

1624

2554

8

5564

6574

7584

85w

Skepptuna, befolkning 2007 och 2014 600 500 400 300

2007

200

2014

100 0 0-6

7-9

1012

1315

1624

2554

5564

6574

7584

85w

För åldersgrupperna 25-64 prognostiseras en viss befolkningsökning på Sigtunahalvön och i Odensala, i de andra två områdena Skånela och Skepptuna en viss minskning. För de äldre åldersgrupperna 65-74, 75-84, 85-, varierar bilden mellan de olika landsbygdsdelarna. På Sigtunahalvön kommer antalet mer än fördubblas, i Odensala kommer det att ske en 60-procentig ökning, i Skånela blir det runt 25 % fler och i Skepptuna ökar antalet äldre med 30 %. Den totala ökningen av antalet äldre på landsbygden ligger på 60 % fram till år 2014. Detta kan jämföras med den totala ökningen av äldre i tätorterna Märsta, Sigtuna och Rosersberg som beräknas till runt 20 % . Befolkningsantal och utbildningsnivå De fyra landsbygdsområdena har ungefär lika stora befolkningar, från Skånelas 1 021 till Odensalas 1 703, däremellan ligger Sigtunahalvön 1 267 och Skepptuna 1 232.4 Utbildningsbakgrunden hos befolkningen, i åldrarna 20 år och uppåt, är i stora drag lika. Skepptuna är det område som skiljer sig från de andra med en lägre utbildningsnivå.

Sigtunahalvön Odensala Skånela Skepptuna

Förgymnasial 15,9 % 12,6 % 15,5 % 19,2 %

Gymnasial 40,8 % 45,6 % 45,9 % 42,8 %

Eftergymnasial 30,3 % 25,4 % 21,4 % 15,8 %

Förvärvsarbetande och annan sysselsättning Andelen förvärvsarbetande på landsbygden visar ett liknande mönster som för utbildningsnivån, där ett område skiljer sig något från de andra. Odensala har 78 % förvärvsarbetande, Skånela 77 % och Skepptuna har 80 %; avviker gör Sigtunahalvön med 71 % förvärvsarbetade av befolkningen i arbetsför ålder. När det gäller daglig in- och utpendling är bilden den att i Odensala och Skepptuna är 4

SCB, BEFPAK 2007

9

det betydligt fler som pendlar ut än som pendlar in. Samma sak gäller på Sigtunahalvön men i något mindre omfattning. I Skånela är det lika många som reser in som ut. Män pendlar både ut och in i större utsträckning än vad kvinnor gör. Andelen som inte är förvärvsarbetande definieras av SCB som antingen arbetslösa, förtidspensionärer, värnpliktiga, studerande eller övriga. Inom kategorin övriga finns bl.a. de personer som får sin inkomst från annat håll t.ex. i form av ekonomiskt bistånd, föräldrapenning eller sjukpenning. Studerande är den andel som är störst bland de icke förvärvsarbetande i tre av fyra områden. Arbetslösheten på landsbygden, bland invånarna i arbetsför ålder, är mycket högre än snittet för kommunen i stort. Siffrorna för de fyra områdena liknar varandra. Kommunen i stort ligger på ca 2 % medan snittet på landsbygden är 7 % bland invånarna i åldern 20 – 655. Sigtunahalvön, ej förvärvsarbetande 7% arbetslösa 20% 38% 1%

förtidspension värnpliktiga studerande övriga

34%

Odensala, ej förvärvsarbetande

8% 37%

arbetslösa 15% 2%

förtidspension värnpliktiga studerande övriga

38%

5

SCB, AMPAK 2006/07

10

Skånela, ej förvärvsarbetande

7% 31%

arbetslösa 23%

förtidspension värnpliktiga

0%

studerande övriga

39%

Skepptuna, ej förvärvsarbetande

6%

arbetslösa

32% 28%

förtidspension värnpliktiga

0%

studerande övriga

34%

Siffror hämtade från SCB, gällande den 3 dec 2007

Markägande Sigtuna kommun har ett antal stora markägare, här definierade som ägare till mer än 150 hektar (ha) mark. För att på ett överskådligt sätt kunna se hur spridningen är bland de olika markägarna i kommunen har de sorterats in i sex olika grupper, Sigtuna kommun, privata ägare, Svenska kyrkan, Statens fastighetsverk och Statens fortifikationsverk, LFV och Svea skog AB. Dessa sex grupper äger en majoritet av kommunens totala markyta, vilket framgår tydligt av kartan på följande sida. Den gulgröna ytan på kartan visar kommunens övriga markområden som inte omfattas av denna kartläggning.

11

Markägare med mer är 150 hektar mark

12

Infrastruktur och kollektivtrafik Kollektivtrafiken I Sigtuna kommun är det Stockholms Lokaltrafik (SL) och delvis Upplands Lokaltrafik (UL) som ansvarar för kollektivtrafiken. Möjligheterna för landsbygdsbefolkningen att använda sig av kollektivtrafiken är begränsade. Det är få avgångar som, mer eller mindre, är anpassade för skolungdom eller resor till och från arbetet. Många gånger är man beroende av att komma med den enda bussen som trafikerar linjen. Nedan finns en redovisning av busslinjer inom varje landsbygdsområde (samtliga linjer är SL:s, om inget annat är nämnt). I de kartor som följer efter varje områdes beskrivning av linjetrafiken kan bussarnas sträckning följas. Skånela Regelbunden trafik: • Linje 577 mellan Märsta station, via Skånela kyrka, till Upplands-Väsby station (tre avgångar/dag i båda riktningarna, en avgång på lördagar från Märsta och tre avgångar från Upplands-Väsby, samt en avgång på söndag/helgdag) • Linje 662 en ringlinje med ut- och slutpunkt Vallentuna station. Linjen går bara en kort sväng inom Sigtuna kommun, då via Herräng, Sälna och Lingsberg för att sedan lämna kommunen. Linje 662 har två avgångar i morgontrafik och fyra på eftermiddagen på vardagar, ingen trafik på helger. • Linje 531 mellan Upplands-Väsby och Bergby, trafikerar Hargs säteri, Hargs bro och sedan fortsätter den upp mot Stensta. Avgång en gång/dag vardagar och helger. Trafikeras vissa avgångar • Linje 585 mellan Gillermossen och Ekillaskolan, som endast trafikeras på skoldagar.

13

SL:s busslinjer i Skånela

14

Skepptuna Regelbunden trafik • Buss 647 mellan Norrtälje och Rimbo, går längs väg 273 från Arlanda flygplats, via Lunda och Herresta in i Knivsta kommun. • Buss 531 mellan Upplands-Väsby och Bergby, trafikerar Lunda livs och Skepptuna bygdegård, en avgång/dag vardag och helgdag. • Upplands Lokaltrafik (UL) buss 806 mellan Knutby och Arlanda flygplats, går via Lunda kyrka. Avgångar sker en gång per timme, mot Arlanda via kl. 5.30 och kl. 6.30 från Arlanda. Trafikeras vissa avgångar • Buss 586 mellan Nederäng och Arlandagymnasiet, trafikeras endast skoldagar, en gång på morgonen och sedan tillbaka två gånger på eftermiddagen. Skepptunas busstrafik visas på de följande sidorna i två kartor, den första visar en karta i mindre skala, för att kunna ge en helhetsbild.

15

SL:s busslinjer i Skepptuna karta ett (i en mindre skala än karta två)

16

SL:s busslinjer i Skepptuna, karta två (i en större skala än karta ett)

17

Odensala Regelbunden trafik •

Buss 574 utgår från Märsta station med fasta avgångstider. Linjesträckningen är Märsta centrum – Husby-Långhundra kyrka tur och retur. Bussen går via bland annat Odensala skola och sträckan MärstaOdensala skola tar cirka tio minuter. Några turer viker av och har ändhållplats Hova. Förbeställning gäller för vissa turer. Ska man t.ex. åka från Vidbo kyrka eller Bromsta backe dessa turer måste man förbeställa två timmar innan (på telefon: 0200-260010).

18

SL:s busslinjer i Odensala

19

Sigtunahalvön Regelbunden trafik • Buss 557 mellan Kungsängens station och Sigtuna bussstation, är den enda bussen som trafikerar Sigtunahalvöns landsbygd. Några stationer som innefattar rutten är Vibyvägen norra, Venngarnsvägen, Österby och Erikssund. Bussen avgår en gång på morgonen och en gång på kvällen från Kungsängen liksom från Sigtuna stad. • UL 803 går mellan Enköping och Arlanda, via Pilsbo, Sigtuna busstation och Märsta. Från Sigtuna till Märsta går den längs väg 263 och sedan från Märsta till Arlanda via Måbyleden, väg 905 och väg 273 mot Arlanda flygplats. Bussen avgår oftast en gång per timme, med 30 minuters trafik under morgon och eftermiddag. Inom Sigtuna kommun finns vissa restriktioner för resande, t.ex. får inga lokala resor på sträckan Sigtuna busstation – Nymärstagatan göras. På sträckan Nymärstagatan - Arlanda stannar bussen endast för avstigning. Ingen avstigning får göras på sträckan Arlanda – Nymärstagatan och inga lokala resor på sträckan Nymärstagatan - Sigtuna busstation. För resor mellan dessa stationer finns hänvisningar till SL. • UL 183 från Knivsta och tillbaks till Knivsta, via Sigtuna. Bussen utgår från Knivsta och kommer in i Sigtuna kommun via väg 925 som vid Österby blir väg 263. Den går in i Sigtuna stad och runt för att sedan återvända mot Knivsta. UL 183 trafikerar sträckan en gång per timme på vardagar, med start kl. 05.00, och varannan timme på helger med start kl. 07.30.

20

SL:s busslinjer på Sigtunahalvön

21

Vatten och avloppssituationen på landsbygden Vatten- och avloppslösningarna varierar mellan olika delar av landsbygden. Så gör även den önskade utvecklingen som kommunen har lyft fram i Strategin för vatten & avlopp på landsbygden. Syftet med strategin är ge en helhetsbild av VAsituationen på landsbygden i kommunen och att den enskilda fastighetsägaren ska kunna känna till vad som gäller i det egna närområdet och för den egna fastigheten med ett kort och ett långt (20-årigt) tidsperspektiv. De tre alternativa lösningarna för vatten och avlopp på landsbygden är: A. Enskilda anläggningar B. Gemensamhetsanläggningar (GA) C. Anslutning till kommunalt VA Enskilda avlopp och vattenbrunnar är inte att föredra då risken för föroreningar i dessa system ökar. Dock finns det områden med gles bebyggelse och lågt bebyggelsetryck där enskilda VA-lösningar kommer att vara huvudalternativet även fortsättningsvis. Gemensamhetsanläggningar rekommenderas för de områden där bebyggelsen ligger relativt samlat i kluster eller byar. GA-lösningar är bättre än enskilda ur både hygien och miljöaspekt. Dessa anläggningar kan innebära en icke försumbar kostnad för de enskilda fastighetsägarna. En utbyggnad av området med ytterligare bebyggelse kan vara positivt ur ett ekonomisk perspektiv då kostnaden fördelas på fler. Anslutning till kommunalt VA-nät kan ske när ny eller gammal bebyggelse ligger i omedelbar anslutning till befintlig kommunal VA-ledning. Några områden på Sigtunas landsbygd kan vara aktuella för detta. På nästkommande sida finns en kartbild över VA-systemet i kommunen.

22

VA-systemet i kommunen (hämtad från kommunens VA-strategi)

23

Vägar och järnvägar Inom Sigtuna kommun finns ett flertal riksvägar bl.a. E4, väg 263 och väg 273. De två sistnämnda är förgreningar från E4. Väg 263 går från Arlandastad över Garnsviken, vidare över Venngarn och Erikssund och över bron till Upplands Bro kommun. Väg 273 går genom Arlanda flygplatsområde och sedan norrut igenom Lunda, Vidbo och Skepptuna för att lämna kommunen och in i Knivsta kommun. Andra stora vägar inom kommunen är väg 255 och väg 858. Ser man till helheten har kommunen ett bra uppbyggt vägnät som underlättar för motortrafiken. Järnvägsstationen i Märsta är i dagsläget en viktig del av järnvägssystemets stamnät. Innan Arlandabanan passerade all tågtrafik via Märsta station. I dagsläget har en av SL:s pendeltågslinjer Märsta som slutstation, SJ:s Stockholm-Uppsalapendel och tågen på ostkustbanan går via Märsta, medan övriga SJ-tåg går via stationen Arlanda vidare till Uppsala eller Stockholm. Sett över hela kommunen finns gott om gång- och cykelvägar, men främst i anslutning till tätorterna. Det har under senare år anlagts gång- och cykelvägar, främst i en öst-västlig sträckning mellan Märsta och Sigtuna stad. Det finns planer även på en gång- och cykelväg med syd-nordlig sträckning längs järnvägsspåret från Upplands-Väsby och vidare mot Rosersberg.

Karta med de större vägarna inom Sigtuna kommun utsatta

24

Bredband 2003 tog kommunen fram ett IT6-infrastrukturprogram som syftade till ge samtliga invånare i kommunen bredband. Kommunen ansökte om och fick bidrag från Länsstyrelsen. Förutsättningen för bidraget var att kommunen genomförde en upphandling för att hitta ett företag som skulle fungera som infrastrukturägare. Upphandlingen ledde till att TeliaSoneras dotterbolag Skanova fick uppdraget att uppgradera kommunens bredbandstäckning. Bidragen från Länsstyrelsen tillfaller Skanova som driver bredbandsutbyggnaden. Kommunens roll i processen är att varje år kontrollera att Skanova fullföljer sina åtaganden och att sammanställa en rapport där det framgår hur stor bredbandskapacitet som finns och i vilken utsträckning den används. I dagsläget har 99,9 % av kommunens invånare möjlighet att använda sig av Internet via bredband. Detta möjliggörs genom att vara ansluten till ett telefonabonnemang och därmed ha en kabel, oftast av koppar, som är ansluten till bostaden. Samtliga noder7 i kommunen är utbyggda. Det innebär att företag och hushåll kan skaffa bredbandsanslutning med kapacitet från 0,25 Mbps och ända upp till 24 Mbps8. Kapaciteten för den enskilde kan bero på kvaliteten på ledningar, avståndet till telestationen och formen av abonnemang. Inom kommunens landsbygd finns 10 st noder som tar emot och för vidare data. Alla noder utom en, Kimsta, har tillgång till ADSL92+ vilket innebär att det är möjligt att teckna ett abonnemang som ger TV, bredband och telefoni. Kimsta har istället en bredbandsnod, vilket endast ger möjligheten att teckna ett bredbandsabonnemang. I respektive landsbygdsområde finns noder på följande ställen: • • • •

Skånela: Skånela, Upplands Kimsta Sigtunahalvön: Venngarn, S:t Pers socken Odensala: Odensala, Rickeby, Lövstabro Skepptuna: Skepptuna, Upplands Åsby, Tingslunda

6

IT = Informationsteknologi Nod = En slutpunkt eller en omkopplingspunkt för datatrafiken. Alla enheter som kan sända, ta emot eller vidareförmedla data är en nod. 8 Mbps = Megabite per sekund 9 ADSL = Asymmetric Digital Subscriber Line, (översatt till svenska asymmetriskt digital abonnentanslutning) en teknik som kan överföra stora mängder data 7

25

Kommunens service på landsbygden Kommunens ansvar spänner över flera verksamhetsområden som inte alla är relevanta eller möjliga att ta upp i detta program. Här följer en kort beskrivning av kommunal och annan skattefinansierad service på landsbygden som rör barnomsorg och skola samt den sociala omsorgen. Barnomsorg och skola på landsbygden I den sydöstra delen av Sigtuna kommuns landsbygd i Skånela, finns en enskild förskola, Enbacken i Kimsta. För landsbygdens barn finns också förskolor i tätorten Rosersberg. Barnen går årskurs f (förskoleklass) - 6 i Råbersskolan och därefter går de företrädesvis till Ekillaskolan. I Skepptuna finns en grundskola, Skepptunaskolan årskurs 1-6 med tillhörande förskola, vilket täcker behovet av barnomsorg där i nuläget. Från årskurs 7 tillhör de Centralskolan. Odensala har en kommunal och en enskild förskola. Det finns också en grundskola upp t.o.m. årskurs 6, därefter går barnen i Centralskolan i Märsta. Enligt Barn- och ungdomsförvaltningen finns i Odensala ett ökande barnunderlag och ett behov av fler förskoleplatser. Hittills har många familjer haft barnen förskoleplacerade i Märsta och varit relativt nöjda med det, men ofta finns en önskan om att få plats i Odensala särskilt om det är så att barnet har syskon som t.ex. går på fritids i Odensalaskolan. Behovet av fler förskoleplatser bör lösas med ytterligare platser i Odensala eller i Märsta enligt barn- och ungdomsförvaltningens planering för de kommande fyra åren. Inom den västra delen av landsbygden på Sigtunahalvön finns två enskilda förskolor, en i Venngarn och en i Granby. Dessa tillsammans med tätortens förskolor täcker behovet av barnomsorg. Därefter går barnen i grundskolan i St Gertrud årskurs 1-6, och i högstadiet i St Olof inne i Sigtuna stad. Det finns ett fåtal dagbarnvårdare i kommunal regi i Märsta och två i enskild regi i Sigtuna stad. Det finns en viss efterfrågan från föräldrar på landsbygden för denna barnomsorgsform, men kommunen betraktar av olika skäl inte denna barnomsorgsform som praktiskt genomförbar. I Skepptuna driver Skepptuna församling Öppet hus, en mötesplats för hemmavarande föräldrar med barn. Skolskjuts

Det finns bland de boende på landsbygden önskemål om bättre lösningar för transport av skolungdomar till gymnasiet Eftersom gymnasiet inte är en obligatorisk skolform finns, med vissa undantag, ingen skolskjuts för dessa elever. Här följer en beskrivning av regelverket kring skolskjuts för alla skolbarn: Barn som är bosatta och varaktigt vistas i Sverige har skolplikt och för att denna ska kunna tillgodoses har hemkommunen ansvar för att ordna kostnadsfri skolskjuts för eleverna i grundskolan och särskolan, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, permanenta funktionshinder hos en elev

26

eller någon annan särskild omständighet. Som utgångspunkt för bedömning av rätten till skolskjuts gäller Skollagen, rättspraxis samt av barn- och ungdomsnämnden beslutade riktlinjer för skolskjuts respektive riktlinjer för övriga skjutsar för barn i behov av särskilt stöd. Huvudregeln för att få skolskjuts är att eleven är folkbokförd i Sigtuna kommun och bor inom skolans upptagningsområde, har ett gångvägs- eller cykelavstånd från närmaste skola, som beroende på elevens ålder, är längre än tre, fyra eller fem kilometer. Idag har kommunen avtal för bussresor med Knivsta Buss, Ellénius Buss samt SL buss och för bilresor med Taxi 020. Landsbygdens gymnasieungdomar som bor längre än sex km från skolan har rätt till ett resekostnadsbidrag som uppgår till högst 1/30 av basbeloppet, idag 1 360 kr per månad. Detta belopp ska finansiera ett busskort och ett eventuellt bidrag till föräldrar som ordnar skolskjuts till bussen eller till skolan. Elever på Särgymnasiet har rätt till skolskjuts. Individ och familjeomsorg För personer och familjer som far illa genom missbruk, kriminalitet eller annat destruktivt beteende har socialförvaltningens enhet för individ och familjeomsorg ansvar för insatser. Enheten tar också hand om mottagningen av ensamkommande asylsökande barn. Vuxenenheten ansvarar för behandling och rehabilitering av vuxna missbrukare. Arbetsrelaterade insatser sköts genom ordinarie program och utbud på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten. De olika verksamheterna är belägna i tätorten och inte på landsbygden, men ger service till invånare från hela kommunen. Handikappomsorg och socialpsykiatri Verksamheterna ansvarar för att utföra insatser för personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning enlig Lagen om Stöd och Service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL). Exempel på insatser är boendestöd i egna lägenheter eller på gruppboenden Man kan också erhålla sysselsättning eller annat personligt stöd. Ingen av dessa enheter är lokaliserade på landsbygden, men kommunen ansvarar för att alla kommuninvånare inom dessa målgrupper få ta del av de olika tjänsterna. Enligt verksamhetschefen finns ett intresse för boendealternativ som kan vara beläget på landsbygden. Det finns några privata aktörer på landsbygden, ett hem för vård och boende (sk. HVB-hem) för psykiskt funktionshindrade som heter Odensala HVB AB och ligger i Rosendal Odensala. Vidbo HVB för psykiskt funktionshindrade ligger i Björklunda. På Skepptuna Golfklubb driver Frösunda LSS AB en daglig verksamhet Green Team för personer som har rätt till stöd enligt LSS. Dock är det väldigt sällan kommunen placerar någon här eftersom det finns egen verksamhet för målgruppen.

27

Äldreomsorgen på landsbygden Äldreomsorgens hemtjänst på landsbygden är uppdelad i två administrativa områden. För Skånela, Skepptuna och Odensala utgår den från Rosersbergs tätorts enhet, och för Sigtunahalvön utgår den från Sigtuna stad. Det finns för närvarande inga äldreboenden, sk. särskilda boenden, på landsbygden. Inte heller träffpunkter eller sociala aktiviteter anordnas utan dessa finns i tätorterna. Det är troligen inte så stor del av de äldre på landsbygden som utnyttjar dessa, eftersom det oftast kräver biltransport som antingen måste ordnas privat eller med färdtjänst. Äldreomsorgens chef bedömer att färdtjänsten främst utnyttjas för besök hos läkare eller liknande. En aktör som når äldre på landsbygden är Svenska Kyrkan. Skepptuna församling har soppluncher en gång i veckan i Lunda kyrkskola och man kan få skjuts dit om det är svårt att komma ut på egen hand. I Vidbo bedrivs studiecirklar och Äldres träff. Sopplunch serveras även i Odensala kyrka. Enligt den prognos över befolkningsutvecklingen som kommunen har tagit fram kommer den äldre befolkningen på landsbygden som helhet att öka kraftigtåldergruppen 65-74 år blir nästan dubbel så stor till år 2014. Även ålderskategorin 75-84 år ökar.

Befolkningsutveckling inom landsbygden 2007 och 2014 2600 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

2007 2014

0-6 7-9 10- 13- 16- 25- 55- 65- 75- 8512 15 24 54 64 74 84 w

Den största ökningen under perioden 2007-2014 står Sigtunahalvön för. Där finns idag den lägsta andelen äldre i åldern 65-74 som ökar med 118 personer, vilket tredubblar åldersgruppen. Sigtunahalvöns 75-84 åringar blir nästan dubbelt så många vilket motsvarar en ökning med 18 personer. Samma två åldersgrupper ökar även i Odensala med omkring 60 respektive 60 % vilket motsvarar 77 och 38

28

personer. I Skepptuna, Lunda och Vidbo ökar åldersgrupperna med omkring 30 respektive 25 %, en ökning med 34 och 20 personer och i Norrsunda, Skånela ser vi en blygsam ökning för 65-74 åringar men åldersgruppen 75-84 nästan fördubblas under kommande sjuårsperiod.

Näringslivet på Sigtunas landsbygd Beskrivning Sigtuna kommun har en total yta på 35 200 hektar. Det finns, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), ca 400 företag på landsbygden. Kartan nedan visar landsbygdsföretagens lokalisering. De svarta symbolerna, trekant och stjärna, betyder två respektive fem företag. Det är främst i fyra områden som flertalet verksamheter finns samlade; Granby/Erikssund, Charlottenberg, Lunda och Husby/Ärlinghundra. Inget av områdena har någon tydlig specialisering utan det är en mängd olika verksamheter som bedrivs t.ex. djuruppfödning, dataprogrammering och odling av spannmål.

Företag och företagskluster inom Sigtuna kommuns landsbygd

Verksamhet på landsbygden finns inom olika branscher. I tabellen kan man se spridningen av olika företag och branscher på landsbygden och hur många företag det finns inom respektive bransch. Antalet anställda per företag varierar, med allt från 0 till 500 anställda. Drygt 70 % av företagen är ensamföretag, runt 20 % har mellan 1 och 4 personer anställda. Företagen med fler anställda än fyra utgör ca 10 %.

29

Bransch Bygg Jord- och skogsbruk Kultur och fritid Service och vårdinrättningar Hjälpverksamhet till företag Fordon, motorer och vägar Fastigheter, lokaler och bostäder Djuruppfödning Handel, textil, kosmetika och livsmedel Data Utbildning Övrigt

Antal företag 61 143 32 28 28 28 22 19 18 11 9 42

Antal företag på landsbygden inom olika branscher (SCB)

Utvecklingen av antalet anställda de senaste åren

Näringsgren arbetande dagtid Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske Tillverkning och utvinning

förändring 1998År 1998 År 2006 2006 109 124 15 78 51 -27

Energiproduktion, vattenförsörjning, avfallshantering Byggverksamhet Handel och kommunikation Finansiell verksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning mm Ej specificerad verksamhet Samtliga näringsgrenar

96 156 279 91 75 111 126 247 28 1488

19 246 338 146 129 112 174 232 26 1597

-67 90 59 55 54 1 48 -15 -2 109

Utvecklingen på landsbygden under åtta år med avseende de som varje dag arbetar inom olika branscher.

De areella näringarna Med areella näringar menas de näringsgrenar som använder land eller vatten för produktion eller fångst av biologiskt relaterade varor och tjänster. De areella näringarna uppvisar idag en större mångfald av varor och tjänster än tidigare. Av Sigtuna kommuns totala yta (35 200 ha) brukas 12 700 ha som skog och ca 10 000 ha används som åker- eller betesmark10. I kommunen finns andra djur- och naturrelaterade näringar från liten till stor skala. Det finns 1200 nötkreatur varav 190 är mjölkkor. Det finns dessutom ca 1500 grisar.

10

LRF, Jord- och skogsbruksföretagande i Sigtuna kommun

30

Totalt i kommunen finns det 309 personer som är medlemmar i LRF, inom deras företag bedrivs 42 st olika verksamheter med bas inom jord- och skogsbruk.11

Fastigheter där det bedrivs hästverksamhet med fyra hästar/stallplatser eller fler

Hästverksamheter I Sigtuna kommun finns 150 registrerade hästägare i miljö- och hälsokontorets register12. 40 av dessa har så många hästar att deras verksamhet kräver tillstånd för hästhållning enligt djurskyddslagen. Det betyder att de har egen uppfödning eller uthyrning av fyra eller fler hästar/stallplatser. De 40 företag som driver dessa gårdar har tillsammans ca 1000 hästar. Hästgårdarna är fördelade över hela kommunen, se kartan ovan.

11 12

LRF, Jord- och skogsbruksföretag i Sigtuna kommun Miljö och hälsoskyddskontorets register

31

Kommersiell service för boende och besökare Logi - Bed & Breakfast 1 Lundby gård

Restaurang 7 Steningeslott kulturcenter

Café 7 Steningeslott kulturcenter

2 Droppsta gård 3 Skoby gård 4 Skalmsta gård 5 Vennerbo Gård 6 Åsby gård

8 Sigtunabygdens Golfklubb 9 Skepptuna Golfklubb 10 Kyssinge Golf 11 Tjusta Golf 12 International GC 13 Arlandastads Golf

8 Sigtunabygdens Golfklubb 9 Skepptuna Golfklubb 10 Kyssinge golf 11 Tjusta golf 12 International GC 13 Arlandastads Golf 14 Venngarn - Dammstugan 15 Herresta lada 16 Rosersbergs slott

Kontorshotell 23 Trosta gård – kontorsrum

Bilverkstad 31 Vännersta 22 Vidbo bil och däck - Gådesta

Trävaror 23 Optimera Trosta gård 24 Stenwalls Odensala Ista 25 Lundquist &Lindroth Rävsta

Djurpensionat 3 Skoby gård - hundpensionat 27 Hund och kattpensionat Vita huset´s

Livsmedelsbutik 20 ICA Nära -Lunda livs

Möbler 29 Möbelgården Husby gård

Köttförsäljning 1 Lundby gård

Loppis 14 Venngarn

Handelsträdgård 21 Erikssund - säsong tomater

Veterinär 28 Hälgesta - smådjur, hästklinik

Landsbruksprodukter mm. 26 Granngården i Vidbo

Hästartiklar 30 Mustang - prylar och kraftfoder

Bensinstation med dieselmack 20 vid Lunda livs

32

Butik och försäljning 17 Tallgårdens krukmakeri 15 Herresta lada, hantverk och konsthantverk 18 Halmbocken Sweden Odensala 19 Åckelsta gård fårskinn 7 Steningeslott kulturcenter

Kartan visar den kommersiella servicen här i betydelsen varor och tjänster som de boende och företagarna efterfrågar dagligen eller relativt ofta. Det är också sådant som efterfrågas av besökare och turister på landsbygden. Det röda fältet illustrerar Arlanda flygplats.

33

Den sociala ekonomin på landsbygden Begreppet social ekonomi och socialt företagande Den sociala ekonomin är en del av samhället vid sidan av den offentliga sektorn och det privata näringslivet. Det finns andra och tidigare benämningar som ”frivilligsektorn”, ”den tredje sektorn” och ”civilsamhället”. Begreppet social ekonomi har kommit att bli ett samlingsnamn för organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft. Verksamheterna bedrivs huvudsakligen i ideella föreningar, ekonomiska föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund och stiftelser. Till den sociala ekonomin räknas stora delar av det traditionella föreningslivet och folkrörelserna med olika former av ideellt arbete men också affärsverksamhet inom nykooperationen och sociala företag. Sociala företag är benämningen på företag inom den sociala ekonomin som har till syfte att integrera utanförstående individer och grupper i arbetslivet. Ett annat exempel på företagande inom den sociala ekonomin är den kooperativa formen som på landsbygden kan bidra till att bygden överlever. Den sociala ekonomin har alltmer kommit att betraktas som ett viktigt komplement till de offentliga verksamheterna mot bakgrund av de ekonomiska påfrestningar samhället står inför. Den sociala ekonomin på Sigtunas kommuns landsbygd Genom fakta inhämtade från Statistiska centralbyrån har en kartläggning av befintlig social ekonomi inom kommunens landsbygd genomförts. Den består av: • • • • •

48 Ideella föreningar 4 Ekonomiska föreningar 4 Allmännyttiga stiftelser 29 Samfälligheter 7 Registrerade trossamfund

Totalt: 92 organisationer Idag finns inget socialt företag på landsbygden i Sigtuna kommun, i betydelsen ett aktivt arbetsintegrerande företag. Man kan dela upp den sociala ekonomin13 i två delar. Den ena gruppen med SCB:s definition ”ej verksamma”, det vill säga ej moms- eller arbetsgivarregistrerade, uppgår till ett 70-tal organisationer där majoriteten utgörs av ett 40-tal ideella föreningar och nästan lika många samfälligheter.14De ideella föreningarna utgörs främst av sportklubbar, idrottsföreningar, hembygdsförningar, andra intresseföreningar för barn och föräldrar, samt föreningar med fokus på kultur- och samhällsfrågor.

13

Organisationsformerna ideella föreningar, ekonomiska föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund och stiftelser ingår i undersökningen. 14 En sammanslutning av fastighetsägare på landsbygden med syftet att lösa lokala infrastrukturfrågor av olika slag.

34

Den andra kategorin, ”verksamma” företag inom den sociala ekonomin, är de organisationer som är moms- och arbetsgivarregistrerade, alltså har någon anställd och/eller bedriver någon form av affärsverksamhet. Här finns ca 25 organisationer. Stabila aktörer bland de verksamma organisationerna är de sju registrerade trossamfunden, alla med någon eller några anställda. Här finner vi också några stiftelser som bedriver utbildningsverksamhet som stiftelsen Josefinaskolan med 20-49 anställda, stiftelsen Guldägget och stiftelsen Venngarns barn. De båda senare bedriver förskoleverksamhet och har en handfull anställda vardera. Det finns också två ekonomiska föreningar som bedriver föräldrakooperativ och förskola med några anställda. Studieförbunden finns inte med här eftersom de har sin postadress i tätorterna, men vänder sig naturligtvis även till boende på landsbygden. Exempel på föreningar som har anställd personal är golfklubbarna. Några föreningar och landsbygdsdelar utmärker sig som särskilt aktiva. På Sigtunahalvön finns en nybildad hembygdsförening med projekt för landsbygden på gång. Även Skepptunas hembygds- och bygdegårdsföreningar är aktiva och har programverksamhet. I Skånela finns Skånela IF, en stark idrottsförening. I Odensala finns SK Wigör, en gammal idrottsförening som idag främst har fotbollsverksamhet, och som engagerar unga även från Märsta. Svenska kyrkan spelar idag troligen en större roll på landsbygden än i tätorten med sina olika verksamheter. LEADER – ett verktyg för utvecklingsarbete Leader15 är en metod för samarbete som EU delfinansierar för utveckling av landsbygd. Under 2008 bildades Leaderområdet ”Upplandsbygd” för perioden 2008-2013 i vilket Sigtuna kommun tillsammans med Uppsala (exkl. Uppsala stad), Knivsta, samt delar av Tierps och Östhammars kommuner ingår. De huvudmål som EU har satt upp för Leader är att ƒ förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft ƒ förbättra miljön och landsbygden ƒ förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin För Upplandsbygd har sex olika inriktningar definierats utifrån de många lokala möten som föregått bildandet av Leader-området: 1. Bygdeutveckling – det ska bli bättre att bo leva och verka på landsbygden. 2. Entreprenörskap och företagande – enskilt och tillsammans. 3. Kultur – identitet och uttryck – tradition och förnyelse. 4. Mat och måltider – smakrika möten kryddade med kunskap. 5. Natur - miljö – balansen mellan brukande och värnande. 6. Turism – att utveckla, paketera och sälja. Upplandsbygd ser särskilt positivt på projekt som arbetar sektorsövergripande med ett helhetsperspektiv och sammanfogar flera inriktningar. 15

LEADER, ”Liasions Eentre Actions de Développement de l´Économie Rurale” på svenska ”samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi” är ett av EU:s gemenskapsinitiativ.

35

Stöd från Leader Upplandsbygd förutsätter ett samarbete mellan invånare och företag på landsbygden samt den offentliga sektorn. Syftet är att med hjälp av lokal kunskap och lokalt engagemang skapa en positiv ekonomisk utveckling. Att utveckla idéer och genomföra olika former av insatser inom Upplandsbygd är ett verktyg för boende, föreningar och näringsidkare som vill bidra till att målen i Sigtuna kommuns landsbygdsprogram kan uppnås.

Värdefull natur Närheten till fin natur och till vatten är något som värderas högt av kommunens invånare. Det mesta av denna natur hittar man av naturliga skäl på landsbygden. Det finns i kommunen många områden som är värdefulla både för rekreation och ur naturvårdssynpunkt. Det hävdade landskapet Naturen i Sigtuna kommun är i stor utsträckning formad människan. Den långa hävden av kulturmarken och bondens tidigare varsamma skogsbruk har format många av de naturvärden som finns i landskapet idag. Många värdefulla områden är därför beroende av att det finns någon som fortsätter bruka jorden. Naturbetesmarkerna i kommunen är många. Den unika floran i dessa är helt beroende av en levande landsbygd där det finns djur som kor, får och hästar som betar marken. Om det öppna landskapet inte hävdas så växer det snabbt igen med storvuxna växter som konkurrerar ut de lågväxta betesgynnade växterna. Skogar I kommunen finns fortfarande några sammanhängande stora skogar. Den absolut övervägande delen av skogen är idag påverkad av ett rationellt skogsbruk, men det finns också områden med stora naturvärden, som arter som bara trivs i gamla skogar. I Hällsboskogen, som ligger på Sigtunahalvön, finns t.ex. flera orkidéarter och skogsfåglar som tofsmes och järpe och i Laggatorp, i Skepptunaområdet, kan man fortfarande höra tjäder och sparvuggla. Mälaren och slottsmiljöerna Mälaren bjuder på ett rikt djurliv både längs stränder och i vattnet. Det finns också en hel del värdefull natur i anslutning till de slott och herresäten som ligger i kommunen. De ädellövträd som planterades dels för att skapa trädgårdar i fransk stil och dels för att försörja kungen med virke är idag värdefulla miljöer för många djur och växter. Också de riktigt gamla träd som är avgörande för vissa arters överlevnad hittar man i första hand i dessa gamla miljöer. Sjöar Typiska för kommunen är de grunda vasskantade slättsjöarna med ett rikt fågelliv. I Fysingen och Garnsviken, där t.ex. kärrhök, rördrom och gräshoppsångare häckar, finns fågeltorn och plattformar så att fågellivet kan studeras på nära håll. Garnsviken, som är sammanbunden med Mälaren genom ett smalt sund ut till

36

Sigtunafjärden, hyser också en intressant fiskfauna med bl.a. den rödlistade fisken asp och den ovanliga faren. Våtmarker Våtmarker är viktiga både för rening och fördröjning av vatten och för den biologiska mångfalden. Majoriteten av de våtmarker som täckte slättlandskapen i Sverige på 1800-talet dikades ut under slutet av 1800-talet och början av 1900talet. Särskilt groddjuren har missgynnats av denna utveckling. Nu arbetar man för att återskapa eller bygga nya naturliga reningsverk. Exempel på detta är dammarna i Steningedalen och Måby som bidrar till att rena Märstaåns vatten innan det rinner ut i Mälaren. Naturinventering Under 2008 färdigställdes en naturinventering som pekar ut över 500 värdefulla naturområden i kommunen som sammanbinds i helhetsområden. Resultatet av inventeringen kommer att göras tillgängligt på kommunens hemsida under 2009. Naturreservat Naturreservat bildas av Länsstyrelsen eller kommunen och är den vanligaste formen för skydd av värdefulla områden. Reservaten bildas i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. I Sigtuna kommun finns sex stycken naturreservat på landsbygden med flera olika naturtyper representerade, gamla skogar, ädellövskog, fågelsjö, kärr och mälarstränder. Rävsta finns främst för det rörliga friluftslivet. De andra, Västerängsudd. Fysingen, Hällsboskogen, Laggatorp, Askars hage har bildats främst av naturskyddsskäl men alla reservaten har som mål att öka tillgängligheten för allmänheten. Ytterligare ett naturreservat med privat ägare kommer att bildas i Torslunda/Skråmsta. Natura 2000-områden Länsstyrelsen utser områden som uppfyller kraven för att ingå i nätverket Natura 2000. Till varje område finns en bevarandeplan. Den ger en beskrivning av området och dess naturvärden, vad som kan skada eller påverka naturvärdena samt vad som krävs för att de ska finnas kvar. Planen ska också underlätta vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplaner utarbetas och fastställs av Länsstyrelsen som även är ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. I Sigtuna kommun finns tre områden som har fastställts som Natura 2000– område (se kartbild på nästa sida) • • •

Pekhagen, 16,7 ha, fastställd 2007-12-12 o Ingående naturtyper; artrika torra – friska låglandsgräsmarker och trädklädda betesmarker Slåsta, 14 ha, fastställd 2007-02-05 o Ingående naturtyper; artrika torra – friska låglandsgräsmarker Västerängsudd, 16,7 ha, fastställd 2007-12-12

37

o Ingående naturtyper; Borenemoral ädellövskog, trädklädda betesmarker och ek – avenbokskog av buskstjärnblommatyp16 Kartbilder Nästa sida är en kartbild med samtliga riksintressen i kommunen t.ex. flygplatsen, järnvägar och reservat för framtida gasledning. På sidan 43 finns ytterligare en kartbild, av denna framgår kulturmiljöer med riksintresse.

16

Länsstyrelsen Stockholms län

38

Sigtuna kommuns riksintressen (från Översiktsplan 2002)

39

Värdefulla kulturvärden Människor har levt och verkat i Sigtuna kommun under flera tusen år. Fornlämningar finns av mänsklig aktivitet redan under yngre stenålder. Vid vår tideräknings början fanns här förmodligen en väletablerad befolkning som på 1000-talet reste en stor mängd runstenar och lite senare påbörjade etableringen av de sockenkyrkor som står här än idag. Bygden domineras av ett bördigt jordbrukslandskap som i stort sett fick sin form under skiftesreformerna och där bebyggelsen från sekelskiftet 1800/1900 till stora delar är bevarad. Landskapet har också formats av de stora kommunikationslederna med vägar, järnväg och inte minst flygtrafiken och flygplatsen. Nedan följer en redovisning av de riksintressen för kulturmiljön som finns på Sigtuna kommuns landsbygd, samt några andra bevarade fornminnen och miljöer. Kulturmiljöer av riksintresse I kartbilden på sidan 43 som är hämtad från Översiktsplanen 2002 är de kulturmiljöer som utpekats som riksintresse för kulturmiljövården i Sigtuna kommun utsatta. Dessa är: Haga – Venngarn

(Beteckning på kartbilden)

AB 66

Herrgårdslandskap som speglar stormännens, kyrkans och kronans dominans sedan järnåldern i en slättbygd utmed de forntida vattenlederna från Mälaren in mot centrala Uppland. Odensala – Husby Ärlingshundra

AB 67

Över 600 gravar på dussinet bygravfält, gårdslägen och lämningar från järnålderns täta bygd, bl.a. husgrundsterrasser (Bromsta), kultplatsen Odinsharg och omfattande stensträngssystem. Det öppna odlingslandskapet med äldre vägnät, runstenar och de medeltida sockenkyrkorna Odensala och HusbyÄrlinghunda som centralpunkter. Husby gamla kyrkskola med anor från 1697. Bymiljöer, bl.a. den solskiftade radbyn Älgesta, och utskiftade gårdar. Steninge

AB 68

Slottsmiljö utmed vattenleden mot Uppsala, med anor från järnåldern och huvudsaklig prägel av det sena 1600-talets anläggning, som visar levnadsbetingelserna för landets ledande skikt och herrgårdslivets förändringar fram till 1900-talet. Vidbo

AB 69

Många gravfält från yngre järnåldern i anslutning till byar och ensamgårdar. Bland fornlämningarna märks också några spridda gravrösen från bronsåldern och ett par storhögar samt fornborgar, husgrundsterrass och runstenar. Den gamla landsvägen med bevarade milstenar, knyter samman bebyggelsen och de småbrutna odlingsmarkerna. Andra äldre vägsträckningar. Vidbo medeltidskyrka centralt i socknen, med större omgivande odlingsytor, och prästgården i den närbelägna Bista by. Norrby säteri med ekonomibyggnader och statarlänga.

40

Skepptuna – Närtuna – Gottröra

AB 70

Järnåldersgravfält invid byar och ensamgårdar. Den öppna odlingsbygden i den flacka dalgången. Runristningar, äldre vägnät och spår av den tidigare Långhundraledens sträckning. Gårds- och bybebyggelsen, bl.a. ett par bevarade radbyar. Skepptuna sockencentrum med stor medeltidskyrka, prästgård, kyrkskola och ålderdomshem. (Riksintresset berör även Norrtälje kommun.) Skålhamravägen

AB 71

Centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, med rötter i en forntida stormannabygd med anknytning till kungamakten. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling genom den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. Lunda – Stora Söderby

AB 121

Dalgångs- och slättbygd. Kärnområde för det gamla folklandet Attundaland med ett forntida centra med ting och handelsplats kallat Folklandstingstaden som har legat någonstans i Lunda socken, även om den exakta platsen är svårbestämd. Platsens betydelse som knytpunkt understöds av det faktum att många gamla vägar möts i området kring Lunda kyrka. Andra intressanta och skyddsvärda kulturmiljöer och kulturminnen Kulturmiljöer som är värda att bevara skyddas också av annan lagstiftning. Kulturminneslagen omfattar fornlämningar, god ortnamnsed, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Statliga byggnadsminnen skyddas genom Förordningen om statliga byggnadsminnen. Här följer några exempel: Runstenar

Omkring 150 runinskrifter från Vikingatiden är kända på stenar och fragment som funnits i kommunen. Några välbevarande runstenar finns också kvar i de gamla socknarna Norrsunda, Skånela, Vidbo, Lunda, Skepptuna i gamla Seminghundra härad samt Husby, Odensala, Haga, S:t Olov och S:t Per i Sigtuna stad i HusbyÄrlinghundra härad. Vattenvägar

Det finns så många historiska lämningar kvar från gångna tider på landsbygden i Sigtuna och det är inte möjligt att få med alla i detta sammanhang. Värda att uppmärksamma är ändå de mångtusenåriga färdvägar som vattenvägarna utgör och som man än i dag kan se och färdas på med båt eller kanot. Det östra huvudstråket, Långhundraleden, startade vid Åkersberga vid Saltsjön och som långa sträckor kan följas än idag som kanotled över Össeby-Garn, Vada, Husaån, Helgöån, Holmbroån, Närtuna, Gottröra, Husby-Långhundra, Storån, Östuna, Lagga mot Sävjaån och Uppsala. Den andra huvudleden gick genom Almare-Stäket, över Skarven, Sigtunafjärden, Erikssund, Skofjärden och upp mot Ekoln och Uppsala. Det är denna sträcka som turistbåtarna går sommartid i dag. Vintertid går det populära skridskoloppet Vikingarännet här.

41

Den tredje leden går öster om Sigtuna genom Garnsviken och Alasjön, förbi Vassunda till Kyrkviken och Ekoln. Kallkällor

I Odensala finns fynd av hällristningar, gamla kultplatser och fornborgar. På flera ställen i kommunen finns kallkällor, vatten som springer fram naturligt ur marken från underjordiska källor och som under bondesamhället och in på 1900-talet haft en stor betydelse som dricksvatten men även som en viktig del folktron och kultbildningen kring det hälsobringande källvattnet. Viby by vid Sigtuna stad

Viby by, som egentligen utgörs av åtta torp, berättar med sin ålderdomliga bystruktur och sina välbevarade boningshus och ekonomibyggnader från 1700och 1800-talen på ett för Mälardalen unikt sätt om den by- och byggnadskultur som fanns här före 1800-talets genomgripande jordbruksreformer som förändrade landskapsbilden. Byn är än i dag en levande plats där privatpersoner bor. Av stort intresse är också resterna efter en av landets första klosteranläggningar som under ett par årtionden på 1100-talet var beläget i Viby. Gamla boplatser

Vid Halmsjön just intill Arlanda finns de åsar och marker där de första ”Märstaborna” bosatte sig på några öar i ytterskärgården för att jaga säl och fiska gädda för sex tusen år sedan. Luftfartsverket har en utkiksplats strax väster om Halmsjön varifrån man kan överblicka det allra senaste inom flygvärlden samtidigt som ett förhistoriskt landskap breder ut sig framför en.

42

Kulturmiljöer i kommunen med Riksintressen utsatta (hämtad från Översiktsplan 2002)

43

Friluftsliv, rekreation och turism I Sigtuna kommun finns stora naturområden och landsbygd som lämpar sig väl för olika typer av friluftsliv, rekreation, motion samt natur- och kulturupplevelser för såväl landsbygdsborna själva som besökare från närområdet och turister från annat håll. Här följer en redovisning av en del av det utbud som finns. Bad och båtliv I Rävsta mellan Märsta och Sigtuna finns ett friluftsområde tillika naturreservat som kommunen ansvarar för. Det finns även på landsbygden några friluftsbad som sköts av kommunen: Steningebadet, Rosersbergsbadet och Åholmsbadet. Det finns också ett bad vid Halmsjön strax nordost om Arlanda flygplats. För båtägare, och andra båt- och kanotentusiaster finns två kommunala båtklubbar på landsbygden. Märsta Båtklubb, som har sin hamn med båtvarv i Flottviken vid Rävsta friluftsområde och Rosersbergs båtklubb. Dessutom finns Steninge Marina i privat regi. Fiska Fina fiskevatten finns i sjön Fysingen med abborre, brax, björkna, sarv, gers, gös, sutare, gädda och löja. Rosersbergs Fiskeklubb, Sigtuna Fiskevårdsförening och Löwenströmska Sjukhusets Fiskeklubb fiskar i sjön; fiskekort krävs. Det går också utmärkt att fiska i Mälaren och där är fisket fritt. Mälaren är oerhört artrik med kring 30 olika sorters fisk. I vattnet kring Sigtuna är det särskilt bra livsbetingelser för asp och gös. Cykla Det finns goda möjligheter att med cykel ta sig ut på landsbygden i Sigtuna kommun. Vissa sträckor finns anlagd trafiksäkra cykelvägar i övrigt på bilvägarna som går genom vacker kulturbygd med mängder av historiska minnesmärken. Det finns framtagna cykelturer med tillhörande beskrivningar och karta som heter Märsta-Sigtuna, Rosersbergsrundan och Vikingaturen. Dessa hittas på kommunens hemsida eller på kultur- och fritidsförvaltningen. Golfa För golfspelaren finns det finns sex golfbanor på landsbygden i Sigtuna kommun. Sigtunabygdens Golfklubb och Skepptuna golfklubb drivs som ideell förening och de övriga Kyssinge Golf, Tjusta Golfklubb och Herresta golf (IGC International Golfclub) drivs som aktiebolag. Golfanläggningarna har också annan service i form av butik, restaurang och café. Golfklubbarna har lite olika inriktning och målgrupp. De kommersiella golfbanorna riktar sig mer till turister och företag och de föreningsdrivna vänder sig främst till de egna medlemmarna som företrädesvis är kommuninvånare.

44

Vandra och motionera Man kan vandra på Upplandsleden som går genom kommunen (för drift och underhåll svarar respektive kommun eller kommundel). Längs leden finns rastplatser och eldstäder, men mycket få ställen med vattenkälla. Leden är märkt med orange ringar på träd eller stolpar, samt med Upplandsledens symbol och är 45 mil lång. Det finns ett upplyst motionsspår på landsbygden, Hällsbospåret, som på vintern fungerar som ett elljusspår för skidåkning

Rida På Sigtunas landsbygd är det gott om hästar. Enligt kommunens register har 150 gårdar hästar. Många av dessa har någon form av hästrelaterad näringsverksamhet som ridning, travstall, uppfödning eller uthyrning av stallplats. Det finns en relativt ny ridstig i Rävsta naturreservat som anlagts av Sigtuna kommun för att möta det ökande trycket på terrängen med tilltagande ridsport. …och skjuta Skytte kan utövas på Rosersbergs skyttebana där Rosersbergs skytteförening håller till.

45

Friluftsintressen och gång- och cykelstråk

46

Kulturella besöksmål Kyrkorna…

Det finns totalt åtta kyrkor på landsbygden. Dessa är inom Husby-Ärlinghundra församling Husby-Ärlinghundra och Odensala kyrkor. Inom Norrsunda församling Norrsunda och Skånela kyrkor och i Skepptuna församling ligger Skepptuna, Lunda och Vidbo kyrkor. Inom Sigtuna församling är Haga Kyrka den som ligger på landsbygden. Därtill finns slottskapell på Rosersbergs slott och Venngarns slott. Majoriteten av sockenkyrkorna är uppförda mellan omkring år 1150 fram till tidigt 1200-tal. Lunda kyrka är den enda kyrkan från 1400-talet. Tre kyrkor Skånela kyrka, Norrsunda kyrka och Husby Ärlinghundra kyrka fick sina torn placerade i öster, troligen därför att kungens fogde som bodde på sin husagård ville ha ett ståtligt monument som markerade hans kungliga status och som syntes vida över bygden. Så vill forskarna förklara hur de mycket ovanliga och märkliga östtornskyrkorna kom till. En särskild sevärdhet är Odensala kyrkas uttrycksfulla kalkmålningar från 1500-talet. Dessa är målade av Albertus Pictors (Albert målares) lärjungar och är i mycket gott skick. …och deras verksamheter

I församlingarna bedrivs förutom gudstjänster och andakter, mycket kulturell och social verksamhet, det mesta i tätorten, men även i kyrkorna och församlingshemmen på landsbygden: I Odensala har man i kyrkan och församlingshemmet både konserter, försäljning, föredrag, soppservering och syförening; Skepptuna församling har i Lunda kyrkskola barn- och ungdomsverksamhet, syföreningar, poweryoga och kyrkoskjuts till soppluncherna; I Vidbo har man studiecirkel och Äldres träff; I Sigtuna församling är merparten av den sociala verksamheten förlagd till Sigtuna stad, men Haga kyrka på landsbygden har bland annat en syförening.

47

Slott och herresäten Rosersbergs slott

Bland Sveriges kungliga slott är Rosersberg ett av de bäst välbevarade. Familjen Oxenstierna uppförde slottet på 1630-talet. 1762 blev det kungligt. Rummen står nästan orörda från tiden 1795-1860 med välbevarade inredningar och samlingar. Det finns två olika parker i slottets omgivning, den franska barockträdgården och den helt annorlunda engelska parken anlagd vid sekelskiftet 1800. Slottet är öppet för visningar under sommaren. Där finns också en ny konferensanläggning (våren 2009). Steninge slott

Slottet är vackert beläget vid Mälaren, söder om Märsta och sydost om Sigtuna stad och uppfördes vid slutet av 1600-talet av Carl Gyllenstierna. I dag ägs Steninge av ett norskt industrikonsortium med band till inredningsföretaget Duka och slottet visas för allmänheten sommartid. Steninge slotts kulturcenter har även café och restaurangservering året om. Skånelaholms slott

Romantiskt slott från 1600-talet i vacker park vid sjön Fysingen mellan Stockholm och Uppsala. Slottet är möblerat i stilar från olika epoker och har intressanta samlingar av kuriosa och allmogeföremål. Slottet har öppet för besökare mellan maj och september, med visningar lördagar och söndagar (övriga tider enligt överenskommelse). Parken är öppen för besök året runt. Slottet ägs av Vitterhetsakademien. Venngarns slott

Magnus Gabriel De la Gardies slottsbyggnad är riksintressant som en exteriört ovanligt välbevarad herremansbostad från 1600-talet. Slottets karaktär understryks också av trädgården, med barockkaraktär, som restaurerades på 1930talet. Slottsmiljön präglas i dag mycket av de byggnader som uppförts sedan 1916 då Venngarn blev landets "centrala anstalt för alkoholsjuka". Särskilt den stora byggnaden från detta år är av stort vård- och institutionshistoriskt intresse. De många arrendegårdarna från 1920- och 30-talen på Venngarns mark är genomgående välbevarade. Tillsammans utgör de ett av länets bäst bevarade områden med småbruk från 1900-talet. Slottet är idag i enskild ägo och är inte öppet för besök. Hembygdsföreningar, bygdegårdar, hembygdsmuseer och hantverk På Sigtuna kommuns landsbygd finns ett flertal föreningar som arbetar med att samla in kunskap om den lokala historien, beskriva den och sprida den. De anordnar även sociala och kulturella aktiviteter med anknytning till hembygden. Dessa föreningar är: Hembygdsföreningar: Husby-Ärlingshundra-Märsta hembygdsförening Lunda hembygdsförening Norrsunda fornminnes- och hembygdsförening Skepptuna hembygdsförening

48

Lokal: Husby skola Lundagården Vrån, Norrsunda sockens gamla fattigstuga f.d. församlingshemmet i Prästgården

Skånela sockenförening Hagha hembygdsförening Vidbo hembygdsförening

Gula skolan Hagha Frankgården

Bygdegårdsföreningar: Norrsunda bygdegårdsförening (vilande förening) Odensala bygdegårdsförening Skepptuna bygdegårdsförening

Lokal: Odensala bygdegård i Herresta Skepptuna bygdegård

I Husby gamla kyrkskola finns ett hembygds- och skolmuseum som berättar om bygdens historia. Skepptuna Hembygdsförening har museum i tre byggnader: 2 flygelbyggnader till Prästgården + en lada. I Polandstorpet från 1700-talet anordnas årliga arrangemang som allsångskväll, gökotta, medlemsaktiviteter och friluftsgudstjänst. Det finns många konstnärer och konsthantverkare på landsbygden. I Herresta lada ställer medlemmarna i Odensala konst- och hantverksförening ut sina alster till försäljning. Där finns också café och kursverksamhet. Steninge Slott Kulturcenter har glasblåsning, ljusfärgning och konstutställningar Större evenemang på landsbygden Det finns några större evenemang som bör nämnas. Det årligen återkommande Vikingarännet är en stor folklig skridskotävling vars bana passerar Sigtunas strandlinje längs Mälaren. Två större golfturneringar har anordnats 2007- 2008 med mer än 100 000 åskådare och besökare. På Sigtunas landsbygd har två större orienteringstävlingar anordnats: O-ringen år 2001 och 10-mila år 2008. Odensala konst- och hantverksförening är en förening där de olika hantverkarna i Odensala är medlemmar arrangerar Vårrundan varje år då besökare kan gå runt bland konsthantverkarna som visar upp och säljer sina alster. Hembygdens dag i Husby-Ärlingshundra hålls varje år i augusti, då 500 besökare är vanligt. Även andra hembygds- och bygdegårdsföreningar arrangerar välbesökta årliga hembygdsdagar.

49

2

Ansvar, tillsyn och intressebevakning – kommunens och andra offentliga aktörers roller

Flera offentliga aktörer har ansvar för och inflytande över utvecklingen av och servicen på landsbygden. Detta avsnitt syftar till att ge en tydlig bild av vilka frågor, områden, regler och ramar som kommunen har ansvar för och har att förhålla sig till. Kommunens ansvar och tillsyn Kommunen svarar för olika form av service på landsbygden som skola, hemtjänst för äldre och funktionshindrade och annan socialtjänst. Kommunen svarar också för drift av idrottsplatser och ger stöd till föreningslivet. En hel del av den kommunala servicen tillhandahålls dock inte på platser inom landsbygden utan invånarna från landsbygden får ta del av den genom besök i tätorterna. Som myndighet har kommunen ett stort inflytande över hur mark och vatten får användas och var det får byggas. Kommunen är tillsynsmyndighet bl.a. när det gäller vissa miljöfrågor – t.ex. i fråga om enskilda avloppsanläggningar och miljöfarlig verksamhet – samt enligt livsmedelslagstiftningen och i fråga om servering av alkohol. Kommunens intressebevakning Den tredje rollen för kommunen är att bedriva intressebevakning och därigenom söka påverka andra aktörer med uppgifter som spelar stor roll för landsbygden och dess befolkning. En offentlig aktör som har betydelse för landsbygden är Länsstyrelsen som har ansvar och fattar beslut inom många olika områden som naturreservatsbildning, stöd till lantbruket, kommunikationsfrågor m.m. LFV (tidigare Luftfartsverket), Vägverket, Banverket, Stockholms länstrafik (SL) och Upplands länstrafik (UL) är andra viktiga offentliga aktörer som har stor påverkan på Sigtuna kommuns landsbygd, och med vilka kommunen för en kontinuerlig dialog.

Den kommunala planeringen Planering av mark- och vattenanvändning och utveckling av bebyggelse och anläggningar kallas fysisk planering. I Sverige har kommunerna huvudansvaret för den fysiska planeringen. Detta kallas ibland för det kommunala planmonopolet. Planeringsprocessen regleras i Plan- och Bygglagen och i Miljöbalken. Planeringsarbetet ska ske genom en demokratisk process med öppenhet och insyn och med ett starkt medborgarinflytande. I planprocessen ingår alltid samråd och remissförfarande gentemot berörda. I Sigtuna kommun är det kommunstyrelsen som ansvarar för den övergripande fysiska planeringen. Bygg- och trafiknämnden har ett visst ansvar under planprocessen och tar beslut om bygglov och registrerar bygganmälan. Stadsbyggnadskontoret är den förvaltning som svarar för att utarbeta planer och annat beslutsunderlag inom både kommunstyrelsens och Bygg- och Trafiknämndens ansvarsområden.

50

Översiktlig planering Översiktsplanen omfattar hela kommunen och visar grunddragen i tänkt användning av mark- och vattenområden, samt hur bebyggelsen ska utvecklas. Översiktsplanen ska också redovisa hur kommunen avser att tillgodose s.k. riksintressen (se vidare sidan 55-56) och miljökvalitetsnormer. Översiktsplanen i Sigtuna kommun antogs av kommunfullmäktige 2002 och kommer att aktualitetsförklaras under mandatperioden som löper fram till 2010. Översiktsplanen är vägledande för andra planer, samt när man prövar bygglov eller vid andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Den är inte juridiskt bindande. Fördjupning av översiktsplan Ibland behövs en fördjupad analys av ett avgränsat geografiskt område. För att kunna ta ställning till hur den framtida mark- och vattenanvändningen ska utformas En sådan fördjupning av översiktsplanen (FÖP) kan också göras om det i ett område förekommer en stark konkurrens mellan olika intressen. Det finns bara en aktuell fördjupad översiktsplan i Sigtuna kommun: FÖP Arlandaområdet. Även för det nu bebyggda Pilsbo-området fanns en fördjupad översiktsplan (som i och med att området färdigställts har spelat ut sin roll). Detaljplanering Detaljplaner styr markanvändning och bebyggelse mer i detalj och upprättas för att reglera hur ett område ska utvecklas eller bevaras. Större delen av landsbygden i Sigtuna kommun är inte detaljplanerad. Vem som helst kan begära en detaljplaneläggning genom att skicka en förfrågan till kommunstyrelsen. Kommunen har dock ingen skyldighet att detaljplanera ett visst område. Genom detaljplaneförfarandet blir lämpligheten att bygga inom ett visst område prövad och den fastställda detaljplanen ger sedan byggrätt. Det krävs dock individuella bygglovsbeslut för att få bygga även inom detaljplanelagt område. Detaljplaner är juridiskt bindande. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser är en form av detaljplanering som används för att reglera mark och vattenanvändning samt bebyggelse inom avgränsade områden. I kommunen finns två platser med områdesbestämmelser – Torsborg och Södertil. Syftet med dessa områdesbestämmelser är att hålla tillbaka bebyggelseutvecklingen i avvaktan på utbyggnad av gemensamma VA-lösningar samt vägar. Bygglov Bygglov prövas i varje enskilt fall av Bygg- och Trafiknämnden. I områden som inte är detaljplanelagda är översiktsplanen vägledande för bygglovsprövningen. För grupper av hus krävs detaljplaneläggning innan bygglov kan beviljas, för 1-2 byggnader krävs däremot normalt ingen detaljplan.

51

Avstyckning Avstyckning, d.v.s. delning av en fastighet i flera tomter, hanteras av Lantmäteriet som är en statlig myndighet.

Arlanda flygplats och bullermattan Arlanda flygplats drivs av LFV. Flygplatsens verksamhet är förenad med en rad villkor enligt bl.a. Miljöbalken. Det är Länsstyrelsen i Stockholms län som har tillsyn över flygplatsen enligt Miljöbalken. Vid s.k. tillsynsmöten närvarar representanter från LFV, tjänstemän från Sigtuna kommuns Miljö- och hälsoskyddskontor och företrädare för Käppalaförbundet17 . Arlanda flygplats – ett riksintresse Flygplatsen är en kommunikationsanläggning av riksintresse. Det innebär att området skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av anläggningen, såväl i nuläget som på lång sikt. Detta är bakgrunden till det s.k. influensområdet avseende buller (se vidare nedan). Kommunens översiktsplan ska redovisa hur riksintressen inom kommunens gränser tillgodoses (läs mer om kommunal planering på sidan 50 och om riksintressen på sidan 55-56). Vid kommunal detaljplaneläggning har Länsstyrelsen att bevaka att riksintresset tillgodoses. Villkor om buller Sigtuna kommun påverkas i hög grad av det buller som flygtrafiken orsakar. Bullret medför en störning för de boende kring flygplatsen och längs inflygningsvägarna. Detta innebär i sin tur begränsningar för bostadsutvecklingen inom det område som definieras som flygbullerstört utifrån en FBN-kurva18. Det är Länsstyrelsen som, utifrån underlag från LFV, fattar beslut om utbredningen av det område som definieras som flygbullerstört, den s.k. bullermattan. Riktlinjer för restriktioner vid bygglovsprövning och detaljplaneläggning inom flygbullerstört område finns i kommunens översiktsplan. Utöver det område, närmast flygplatsen, som idag är bullerstört finns dessutom definierat det så kallade influensområdet för buller. Influensområdet, som är betydligt större, har som syfte dels att skydda ny bebyggelse från framtida flygbuller, dels att skydda det riksintresse som flygplatsen utgör från att begränsas av ny bebyggelse som skulle komma att störas om flygverksamheten utökas. Influensområdet för buller omfattar det egentliga flygplatsområdet med säkerhetszon, samt det område som nu och inom en överblickbar framtid bedöms påverkas av flygbuller. Också detta områdes utbredning beslutas av Länsstyrelsen med LFVs underlag avseende förväntad trafik som utgångspunkt. Nya beslut om influensområdets utbredning föregås av en omfattande samrådsprocess med berörda såsom Sigtuna kommun. Kommunen bevakar 17

Käppalaförbundet är ett förbund mellan flertalet av kommunerna i norra Storstockholm som har löst sin avloppsrening gemensamt. 18 FBN står för flygbullernivå och är en beräkningsmetod som används för att beskriva hur mycket flygbuller ett geografiskt område utsätts för.

52

kontinuerligt denna fråga och försöker påverka i linje med de planer som finns för utvecklingen av berörda områden. Bullerservitut Det finns bland boende inom influensområdet en uppfattning om att kommunen skulle kunna upprätta ”bullerservitut” och därigenom ge bygglov för ny bebyggelse, trots att bullret på platsen riskerar att överstiga riktvärdena. Detta är inte möjligt eftersom det inte finns något lagstöd för en sådan åtgärd. Villkor om koldioxidutsläpp Ett villkor som har stor betydelse för flygplatsens verksamhet är utsläppstaket för koldioxid, den s.k. bubblan. Fr.o.m. 2016 får enligt villkoret inte koldioxidutsläppen överstiga utsläppsnivån för år 1990. Utsläppstaket gäller för hela flygverksamheten inklusive byggnader och alla marktransporter. Eftersom det är svårt att minska utsläppen från flygplanen arbetar LFV mycket med att minska utsläppen från andra poster som marktransporter och uppvärmning. Kommunen samarbetar med LFV om åtgärder som kan minska utsläppen av växthusgaser. Många åtgärder kommer också andra delar av kommunen till del, t.ex. förbättrad kollektivtrafik till flygplatsen och etablering av tankställen för biogas.

Vatten och avlopp, VA Att släppa ut orenat avloppsvatten innebär risk för såväl smittspridning som för övergödning och syrebrist i sjöar och vattendrag. I tätorter finns ett kommunalt VA-nät med VA-verk som distribuerar vatten till hushållen och transporterar avloppsvatten till ett avloppsreningsverk. VA-verket och -nätet är kollektivt ägda av abonnenterna och har en egen ekonomi skiljd från kommunens kassa. Den kommunala VA-hanteringen finansieras genom anslutningsavgifter och årliga brukningsavgifter i enlighet med av kommunfullmäktige fastställd taxa. I områden där det inte finns något kommunalt VA-nät är det fastighetsägarens ansvar att se till att det finns en fungerande avloppsanläggning. Med fungerande menas att det vatten som kommer ut från reningsanläggningen ska klara den reduktionsnivå för kväve och fosfor som Naturvårdsverket har satt upp i de allmänna råden för små avloppsanläggningar (NFS 2007:6). Vilken typ av anläggning som fungerar var beror på flera saker, bl.a. hur geologin i området ser ut och vilken bebyggelse som finns i närheten (d.v.s. hur stor risken är för att andra påverkas). I kommunens VA-strategi som kommunstyrelsen fastställde 2008-09-22, finns mer information om olika VA-lösningar och prioriterade områden för utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har tillsyn över de enskilda avloppsanläggningarna. Som tillsynsmyndighet ska nämnden granska ansökningar och ge tillstånd samt besluta om försiktighetsmått. Om det finns brister hos en anläggning kan tillsynsmyndigheten ålägga fastighetsägaren att åtgärda dessa. Miljö– och hälsoskyddskontoret lämnar generell information om vilka typer av avloppsanläggningar som finns, men fastighetsägaren måste själv som måste

53

besluta om vilken lösning som passar bäst på den aktuella platsen. Många gånger tar fastighetsägaren för detta hjälp av en konsult. En kommunal rådgivningsfunktion kring enskilda avlopp skild från myndighetsutövningen finns inte idag.

Avfall och återvinning Kommunen har ansvaret för att hushållsavfall samlas in, transporteras bort och behandlas på ett miljöriktigt sätt. Under 2009 införs tvåfraktionshämtning i kommunen vilket innebär att hushållen kommer få ett kärl till där de kan sortera ut matavfallet. Kommunen ansvarar även för att farligt avfall från hushåll samlas in och transporteras till godkända behandlingsanläggningar. Det är också kommunen som genom miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn på avfallsområdet, d.v.s. som ger tillstånd och ser till att lagar följs. I kommunens avfallsplan beskrivs hur avfallshanteringen ser ut i dagsläget 2009 och vilka mål kommunen har med avfallshanteringen. I dag är det en entreprenör, Ragn-Sells, som samlar in, och transporterar bort hushållsavfallet i kommunen. Producentansvar och återvinningsstationer I fråga om förpackningar, tidningspapper, däck, bilar och elektriska och elektroniska produkter gäller det så kallade producentansvaret. Producentansvaret innebär att tillverkaren har ansvar för att produkten samlas in och återvinns när den har förbrukats. Producenterna representeras av olika materialbolag som sköter återvinningen. Förpackningsinsamlingen handhas av förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), men kommunen kan påverka placering och skötsel av återvinningsstationerna där hushållen kan lämna sina förpackningar och tidningar. Det finns i Sigtuna kommun ett femtontal återvinningsstationer. Samtliga återvinningsstationer är placerade i tätorterna, många i anslutning till annan service som dagligvaruhandel. Ur ett landsbygdsperspektiv är det viktigt att återvinningsstationer finns tillgängliga där man gör sina övriga ärenden. Utöver återvinningscentralerna finns batteriholkar i de flesta affärer som säljer batterier, bland annat på Lunda Livs. På tre olika bensinstationer i Märsta och Sigtuna finns miljöstationer där man kan lämna farligt avfall. Dessutom finns en miljöbil som tar emot farligt avfall på olika platser i kommunen, bland annat vid Lunda Livs, på bestämda datum och tider. Det finns också en återvinningscentral på Brista som tar emot grovavfall, farligt avfall och producentansvarsavfall. Mer information om återvinning och platser att lämna annat avfall på finns på kommunens hemsida. Invånarnas och verksamhetsutövarnas ansvar Alla kommunens invånare ansvarar för att sortera ut avfall till återvinning enligt gällande lagstiftning och Sigtuna kommuns renhållningsordning. Fastighetsägare ansvarar för att boende i fastigheten ges möjlighet att göra sig av med sitt avfall i enlighet med gällande regler, samt att hämtning av avfall kan ske under arbetsmiljömässigt godtagbara former.

54

Den som bedriver en verksamhet ansvarar själv för ett riktigt omhändertagande av det avfall som uppkommer i den egna verksamheten och som inte är jämförligt med hushållsavfall.

Vägar och busshållplatser Inom tätort svarar normalt kommunen för väghållningen. På landsbygden däremot har staten, d.v.s. Vägverket, hand om de allmänna vägarna. En del mindre vägar utanför tätorterna, tidigare kallade enskilda vägar, sköts av vägföreningar som får ersättning av staten för att sköta vägen. Dessa vägar är upplåtna för allmänheten. En tredje kategori vägar på landsbygden är privata vägar. Dessa sköts helt privat utan bidrag och väghållaren, d.v.s. den som äger marken där vägen går, kan själv välja om vägen ska vara öppen för allmänheten eller inte. Att kommunen inte har hand om väghållningen på landsbygden innebär t.ex. att kommunen inte utan vidare kan anlägga gång- och cykelbanor i anslutning till andra vägar. Dels ansvarar Vägverket för marken runt vägen, dels måste underhållsfrågan samordnas mellan olika aktörer. Busshållplatser på landsbygden anläggs och sköts av SL och UL i samarbete med Vägverket.

Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Stockholms län drivs av landstinget genom det landstingsägda bolaget Stockholms Lokaltrafik (SL). Det är SL som är huvudman för kollektivtrafiken, det vill säga har bestämmanderätten för hur tidtabeller, trafiktäthet, busslinjer m.m. ska utformas. Vid flera tillfällen varje år träffas SL, kommunen och den driftansvarige entreprenören (den som kör bussar och tåg) för samråd om vad som kan förändras och förbättras. Diskussionerna kan gälla tidtabeller, linjedragningar, hållplatser m.m. SL sammanställer också varje år ett dokument med tänkta förändringar inom kollektivtrafiken i kommunen. Detta har kommunen möjlighet att kommentera i form av ett remissvar till SL där synpunkter och eventuella förslag till förbättringar tas upp. Detta remissvar delas upp i olika delar för pendeltåg, bussar, Sigtuna stad, Märsta och landsbygden. Kommunen gör SL uppmärksam på var nya arbetsplatser, bostäder och bostadsområden planeras. På så sätt kan SL planera utifrån när inflyttning sker eller arbetsplatser etableras i ett område. Under 2008 inleddes arbete med att ta fram en trafikstrategi, den kommer att fungera som vägledning för planeringsarbetet även på kollektivtrafikområdet.

Riksintressen Bestämmelserna om riksintressen finns i 3 kap 6 § Miljöbalken. Riksintressen är områden som har så speciella värden eller förutsättningar att de bedömts vara betydelsefulla för riket i sin helhet. I ett område av riksintresse får områdets värde

55

eller betydelse inte påtagligt skadas av en annan verksamhet. Riksintresset väger alltid tyngre än ett motstående lokalt allmänintresse. Riksintressen är i första hand en parameter att ta hänsyn till i planeringssammanhang. Kommunen ska i översiktsplanen redovisa vilka riksintressen som finns i kommunen och hur man ska tillgodose dessa. För privatpersoner märks riksintressena genom de beslut som kommunen fattar i enlighet med upprättade planer. Länsstyrelsen har till uppgift att bevaka att riksintressena redovisas och beaktas i kommunernas fysiska planer. Om det finns motstridiga riksintressen ska Länsstyrelsen göra en avvägning och prioritera det riksintresse som bäst främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Totalförsvarets riksintressen ges dock företräde. Om det finns risk att ett riksintresse inte är tillgodosett i t.ex. ett förslag till detaljplan, prövar Länsstyrelsen kommunens beslut och kan efter prövning upphäva detta. Riksintressen i Sigtuna kommun Följande riksintressen finns representerade i Sigtuna kommun: - Kommunikationsanläggningar av riksintresse - Riksintresse för naturvården - Riksintresse för kulturmiljövården - Vägar av riksintresse - Järnvägar av riksintresse - Riksintresse för kraftförsörjningen - Riksintresse för totalförsvaret Dessutom är alla Natura 2000-områden klassade som riksintresse, (se sidan 3738). Skyddade kultur- och naturmiljöer Det finns olika former för skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Beroende på skyddsform ser begränsningar och inskränkningar i nyttjanderätten olika ut. Den skyddade naturen utgör ca 1 % av kommunens yta. Naturreservat Naturreservat bildas av kommunen eller av Länsstyrelsen. I reservatsbeslutet finns de regler som gäller för det specifika reservatet, d.v.s. de inskränkningar i rätten att använda marken som kan behövas för att uppnå syftet. Syftet kan vara att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer, eller livsmiljöer för skyddsvärda arter, kan också förklaras som naturreservat. För ett naturreservat finns också en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Ägarna till den mark där reservatet bildas ersätts för intrånget eller också köper staten eller kommunen marken innan reservatet bildas.

56

I Sigtuna kommun finns i dagsläget sju naturreservat (se sidan 37) och ytterligare ett statligt är på gång i Torslunda. Dessa omfattar olika naturtyper och har delvis olika syften – vissa har fokus på rekreation och friluftsliv, andra på att bevara unika naturvärden. Dessutom pågår arbetet med ytterligare naturreservatsbildning. Kulturreservat Kulturreservat bildas på samma sätt som naturreservat. Kulturreservaten har som syfte att visa hur människan har utnyttjat de naturgivna förutsättningarna på olika platser för sin livsföring, samt att på ett pedagogiskt sätt förmedla spåren efter detta brukande till besökare. Det är inte bara jordbrukslandskap som kan bli kulturreservat – även t.ex. kulturlandskap som vittnar om äldre industriell verksamhet, historiska parker och trädgårdar, områden med koppling till äldre fiskerinäring och försvarshistoriska miljöer kan bli kulturreservat. I Sigtuna kommun finns idag inget kulturreservat. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av områden över hela Europa som pekats ut som bevarandeområden enligt EU:s fågel- och habitatdirektiv. Ett Natura 2000-område hyser en fågelart, en artgrupp eller en naturtyp (eller flera av dessa) som ingår i direktiven. Det är Länsstyrelserna som har pekat ut de områden som ingår i nätverket, utifrån riktlinjer från Naturvårdsverket. Syftet med Natura 2000 är att uppfylla konventionen om biologisk mångfald och Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter och deras livsmiljöer. I Sverige är alla Natura 2000-områden klassade som riksintressen och är skyddade med stöd av Miljöbalken. Det krävs tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. För varje Natura 2000-område finns en bevarandeplan som bl.a. beskriver eventuella restaurerings- och skötselbehov. Bevarandeplanen tas fram av Länsstyrelsen i dialog med markägarna och andra intressenter som kommunen och lokala föreningar. En markägares möjlighet att få ersättning för Natura 2000-områden beror på vilka begränsningar skyddet innebär för den pågående markanvändningen och vilka åtgärder markägaren förbinder sig att utföra. Storleken på ersättningen bestäms genom en förhandling mellan Länsstyrelsen och markägaren. Det finns tre Natura 2000-områden i Sigtuna kommun, (se vidare sidan 37-38). Fornlämningar/kulturminnen Fornlämningar, d.v.s. spår av äldre mänsklig verksamhet, skyddas av Lagen om kulturminnen. Det är förbjudet att på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning utan tillstånd från Länsstyrelsen. Till en fornlämning hör ett markområde runt den som har samma lagskydd. Områdets storlek varierar efter fornlämningens betydelse och karaktär. Skyddsområdets storlek avgörs av Länsstyrelsen från fall till fall.

57

Den som t.ex. ska bygga ett hus eller gräva i marken är skyldig att ta reda på om arbetet berör någon fornlämning genom att kontakta Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Man kan få bidrag från Länsstyrelsen för vård och restaureringsinsatser i anslutning till fornlämningar. Bidragen är till för att täcka en del av den kostnad som tillkommer p.g.a. det antikvariska kravet att använda traditionella metoder och material, jämfört med att utföra arbetet på enklast möjliga sätt. Det finns stora mängder fornminnen i Sigtuna kommun (läs om några av de mer kända på sidorna 40-43). Biotopskydd För att skydda livsmiljöer för hotade växt- och djurarter och bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet infördes med Miljöbalken ett s.k. biotopskydd. Inom biotopskyddsområde får man inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Dispens från biotopskyddet går att söka hos Länsstyrelsen. Det generella biotopskyddet som gäller i hela landet omfattar alléer (även utanför odlingslandskapet), källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, pilevallar, öppna diken, småvatten och våtmarker, stenmurar och åkerholmar. Dessutom finns särskilda biotopskydd beslutade av Skogsstyrelsen. Länsstyrelsen kan också besluta om särskilt biotopskydd för vissa biotoper. Biotopskyddet omfattar alltså alla naturmiljöer av en viss typ i odlingslandskapet; följaktligen finns det ett stort antal biotopskyddsobjekt i Sigtuna kommun.

Offentlig upphandling Kommunen är en stor aktör på marknaden som uppköpare av olika varor och tjänster; Offentlig upphandling står för 25 % av landets BNP. Kommunens upphandling regleras genom Lagen om offentlig upphandling, LOU. LOU bygger i sin tur på EG-direktiv som i grunden syftar till att säkerställa varor och tjänsters fria rörlighet, inom men också mellan EU:s stater. Kommunen kan vid upphandling ställa olika krav på varan eller tjänsten som upphandlas, t.ex. avseende pris, kvalitet, miljöpåverkan etc. Dessa krav måste enligt LOU ha direkt koppling till den vara eller tjänst man upphandlar. Kommunen får däremot inte ställa krav på korta transporter, att en vara ska produceras på en viss plats eller att en leverantör ska finns inom ett visst område. Detta skulle motverka syftet med LOU, nämligen fri rörlighet för varor och tjänster. Det är med andra ord inte en laglig möjlighet att ensidigt gynna företag i den egna kommunen. Däremot finns det saker man kan göra för att underlätta för mindre leverantörer att delta i kommunens upphandlingar. Under 2009 genomförs i Sigtuna kommun ett projekt i just detta syfte (läs mer om detta i Landsbygdsprogrammets Del 1 sidan 14).

58