Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015
Innehåll Inledning..................................................................................................................................... 5 Världen blir varmare .................................................................................................................. 6 Sveriges klimatpolitik ............................................................................................................ 6 Utvecklingen sedan 1990 ....................................................................................................... 7 Många olika styrmedel i klimatstrategin bidrar ................................................................. 7 Norrbotten .................................................................................................................................. 7 Uppdraget ................................................................................................................................... 8 Ny programperiod för åtgärder................................................................................................. 10 Hållbar utveckling .................................................................................................................... 11 Norrbottens klimat- och energistrategi ..................................................................................... 11 Prioriterade energislag.......................................................................................................... 11 Prioriterade inriktningar ....................................................................................................... 12 Klimat- och energistrategiska mål för Norrbotten ................................................................... 13 Energieffektivisering ............................................................................................................ 13 Förnybar energi .................................................................................................................... 13 Uppföljning av åtgärdsprogrammet.......................................................................................... 14 Energi ................................................................................................................................... 15 Utsläpp ................................................................................................................................. 16 Åtgärder för klimat- och energiarbetet ..................................................................................... 18 Sektorernas åtgärder och planer 2013-2015 ......................................................................... 19 Industri ............................................................................................................................. 19 Bygg och Bostäder ........................................................................................................... 21 Skogs- och Jordbruk ......................................................................................................... 23 Trafik och Infrastruktur .................................................................................................... 25 Kommuner och landsting ................................................................................................. 29 Sammanfattning av åtgärder ................................................................................................. 32 Samlade åtgärder .............................................................................................................. 35 Länsstyrelsens huvudsakliga åtgärdsområden och planer 2013-2015 ................................. 36 Tvärsektoriella och sektorsvisa träffar ............................................................................. 36 Regional entreprenörsdriven investeringsplattform ......................................................... 37 Norrbotniabanan ............................................................................................................... 38
2013-01-18
Sida 4 av 41
Energisamverkan Norr ..................................................................................................... 39 Fortsatt avsättning av skogsmark för naturreservatsbildning ........................................... 39 Samverkan ................................................................................................................................ 39 Kommuner och Landsting .................................................................................................... 39 Forskning och Utveckling .................................................................................................... 40 Tidplan ..................................................................................................................................... 40 Figurförteckning ....................................................................................................................... 41 Tabellförteckning ..................................................................................................................... 41
Åtgärdsprogräm for klimät- och energiärbetet i Norrbotten 2013-2015 Inledning Arbetet med energi och klimatfrågan i Norrbottens län tog fart på allvar under 2006 då länets aktörer inom offentlig sektor, energileverantörer och näringslivet samlades till ett rådslag för att diskutera behovet av samsyn i energifrågorna. En samverkansprocess mellan Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län inleddes med fokus på energi- och klimatfrågan. Processen resulterade i Energistrategi för Norrbottens län och Klimat- och energistrategi för Norrbottens län, som också var ett regeringsuppdrag till Länsstyrelsen under 2008. Som ett steg tre i processen togs ett Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 20102012 fram under 2009. Syftet med programmet var att lyfta fram exempel på åtgärder i arbetet för energieffektivisering av samhället, ökad andel förnybar energi i länet och minskad klimatpåverkan. Åtgärdsprogrammet presenterade förslag på hur det regionala klimat- och energiarbetet i Norrbotten kunde organiseras för att möjliggöra en framtida samordning av insatser. Samverkansprocessen med fokus på klimat- och energiarbetet har sin grund i den Regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten. Genom dessa processer har en gemensam grund för det regionala arbetet med klimat- och energifrågan skapats. Nu har den första åtgärdsperioden avslutats och Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015 har arbetats fram i bred samverkan med länets aktörer. Syftet med åtgärdsprogrammet är att lyfta fram exempel på åtgärder i arbetet för energieffektivisering av samhället, ökad andel förnybar energi i länet och minskad klimatpåverkan. Klimat- och energiarbetet i länet bedrivs av flera aktörer från olika sektorer i samhället, och ska hjälpa till att skapa förutsättningar för att tillvarata möjligheterna till ekonomisk tillväxt i Norrbotten kopplat till klimatförbättringar och energiomställning. Åtgärdsprogrammet ska vara ett stöd för aktörer i arbetet för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Det kommer bland annat att ligga till grund för prioritering av offentlig finansiering rörande projekt inom klimat- och energiområdet. I detta program är de framtagna åtgärderna uppdelade i två olika grupper, dels de åtgärder aktörerna i sektorsgrupperna avser arbeta med under den kommande treårsperioden och dels de åtgärder Länsstyrelsen tar på sig ansvaret att samordna och aktivt arbeta med under perioden, Figur 1. I de fall där åtgärderna till någon del kan komma att finansieras med offentliga medel eller där de kräver tillstånd från Länsstyrelsen kommer prövning att ske enligt befintliga lagar, förordningar och styrande regelverk.
2013-01-18
Sida 6 av 41
Inledning och bakgrund
Underlag till Färdplan 2050
Koppling till strategi och tidigare arbete
Uppföljning av energiläget i länet
Norrbottens aktörers åtgärder och planer 2013-2015
Länsstyrelsens huvudsakliga åtgärder och planer 2013-2015
Samverkan
Tidplan
Figur 1: Disposition för Åtgärdsprogrammet
Världen blir varmare Sedan början av 1900-talet har temperaturen på jorden ökat kraftigt. Hittills har den ökat med drygt 0,7 grader, och i dag är det varmare än det har varit på över tusen år. Medeltemperaturen har dock inte ökat i jämn takt eftersom vädret till viss del växlar slumpmässigt. Exempelvis blev 1998 det varmaste år som hade registrerats på jorden medan de närmast följande åren inte blev fullt lika varma. I Sverige kan vädrets växlingar göra så att medeltemperaturen skiftar flera grader från ett år till ett annat. Här kan klimatets mer långsiktiga förändringar därför vara svårare att uppfatta än i världen som helhet. Men även i Sverige har utvecklingen gått mot högre temperaturer, och det senaste decenniet är det varmaste som hittills har uppmätts i vårt land.
Sveriges klimatpolitik Den svenska klimatpolitiken innehåller både mål och styrmedel. Åtgärder och styrmedel har införts och skärpts fortlöpande sedan 1990-talets början genom beslut inom energi-, transport, miljö- och skattepolitikens områden.
2013-01-18
Sida 7 av 41
Den nuvarande klimatpolitiken är uttryckt i propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik"1 som antogs av riksdagen i juni 2009. Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. Förutom utsläppsmål för växthusgaser till 2020 föreslår regeringen mål och strategier om att:
halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll 20 procent effektivare energianvändning år 2020 10 procent förnybar energi i transportsektorn 2020.
Utvecklingen sedan 1990 Utsläppen av växthusgaser i Sverige har sedan 1999 minskat och legat under 1990 års nivå. Som en följd av en dip i världsekonomin var utsläppen 2009 cirka 60 miljoner ton växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) vilket är 17 procent under 1990 års nivå och 5 procent lägre än år 20082. År 2011 släppte Sverige ut 61,5 miljoner ton växthusgaser, enligt preliminära data. Jämfört med 2010 är det en minskning på sex procent och jämfört med 1990 en minskning på 16 procent. Bortsett från höga utsläppsnivåer år 2010 visar trenden från 1998 på minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige. 2 Många olika styrmedel i klimatstrategin bidrar Den svenska klimatstrategin lägger stark tonvikt vid generella ekonomiska styrmedel som koldioxidskatt och utsläppshandel. Dessa har kompletterats med mer riktade styrmedel, till exempel teknikupphandling, information, differentierade fordonsskatter och investeringsbidrag. Investeringar som gjorts under tidigare decennier för att bygga ut fjärrvärmenät, kollektivtrafiksystem och koldioxidfri elproduktion i landet gör att vi idag har en infrastruktur som möjliggör låga växthusgasutsläpp jämfört med andra industrialiserade länder.
Norrbotten Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sverige. Länet är lika stort som Österrike och 10 gånger större än Skåne län. Här bor en kvarts miljon människor, 2,6 procent av Sveriges befolkning, i 14 kommuner. De flesta, cirka 170 000, bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå, länets residensstad. BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år och visar hur stor produktionen är. Norrbotten har, med fem procent högre än riksgenomsnittet, den högsta produktiviteten mätt som BRP per sysselsatt. I genomsnitt har det investerats för 6,2 miljarder kronor i Norrbotten årligen 2010-2011. Det motsvarar cirka 25 000 kr/invånare vilket kan jämföras med till exempel Stockholm som investerat 6,1 miljarder per år eller 3 000 kr/invånare. Norrbotten är Sveriges sjätte största exportlän (42,6 miljarder 2011) och har det högsta exportvärdet per invånare i Sverige.3 1
En sammanhållen klimat- och energipolitik - Klimat, prop.2008/09:162 och En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi, prop.2008/09:163, Näringsdepartementet och Miljödepartementet (2008) 2 RUS, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus. 2012-11-26 3 Fakta om Norrbotten 2012
2013-01-18
Sida 8 av 41
Uppdraget Regeringen har genom sina regleringsbrev gett länsstyrelserna i uppdrag att arbeta för att regionala klimat- och energistrategier tas fram i en bred samverkan med länets aktörer. Detta uppdrag har funnits med sedan år 2008 och har formulerats på i stort sett samma sätt för varje budgetår. I regleringsbrevet för år 2013, punkt 37, är detta uttryckt på följande sätt: Länsstyrelserna ska redovisa: – Insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, – insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, – insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning, – insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, – insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, – insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt – insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan 2050. Den politik som regleringsbrevet hänvisar till kan identifieras i form av de mål som sattes upp i 2009 års klimatproposition, och som av riksdagen också definierats som etappmål inom miljömålsområdet Begränsad klimatpåverkan: ”Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara ca 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM. Det nationella målet ska ge ett starkt bidrag till en global och övergripande klimatöverenskommelse. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms ambitionen för minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning bör för närvarande inte inkluderas i det nationella målet för år 2020. När resultatet från förhandlingarna om en framtida internationell klimatregim föreligger bör frågan prövas på nytt.”
2013-01-18
Sida 9 av 41
I Norrbottens län har arbetet med energi och klimatfrågor pågått under lång tid. Under 2006 identifierades ett tydligt behov av bred samsyn och gemensamma diskussioner kring frågorna. Därför inleddes ett sammarbete mellan Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län med fokus på att hantera för länet strategiskt viktiga aspekter vad gäller energi och klimat. Samarbetet ledde till att en övergripande klimatoch energistrategi samt ett åtgärdsprogram för åren 2010-2012 togs fram. Det så kallade färdplansuppdraget, som nämns i regleringsbrevet, syftar till att beskriva hur vägen till ett samhälle med ”nära noll”-utsläpp av fossila växthusgaser kan se ut. Initiativet grundar sig på det vetenskapliga antagandet att utsläppen av växthusgaser i industrialiserade länder måste minska med i storleksordningen 75-90 procent, räknat från 1990 års nivå till år 2050, för att det s k tvågradersmålet ska kunna uppnås. I ett individperspektiv kan detta uttryckas som att utsläppen per person, som för en svensk idag kan skattas till tio ton per år, behöver minska till två ton eller lägre per år. Naturvårdsverket har i en särskild delrapport beskrivit förutsättningarna för en global utsläppsreduktion respektive en svensk och konstaterar att energi- och transportsektorernas utsläpp bör vara nära noll, medan små utsläpp kan ske från industrin. Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas kommer sannolikt att vara en stor källa till klimatpåverkan år 2050, eftersom dessa utsläpp är en konsekvens av processer som ingår i livsmedelsproduktionen, och inte går att minska mer än till en vis grad. En kontinuerlig tillväxt i skog och mark, som fungerar som en så kallad kolsänka, kan troligen kompensera för detta. Naturvårdsverket har i sin ovan nämnda delrapport angivit några övergripande reduktionspotentialer till år 2050 (med 1990 som utgångspunkt) för de samhällssektorer man hanterar inom ramen för färdplansuppdraget:
Inom sektorn energitillförsel bedöms reduktionspotentialen till 85-100%, främst genom utbyggnad av vindkraft och andra energislag, samt genom effektivisering och dämpad efterfrågan inom hushållssektorn, vilket frigör kapacitet för transportsektorn. Inom sektorn industri bedöms reduktionspotentialen till 50-90%, främst genom effektiviseringar, byte till förnybara bränslen samt CCS-teknik. Inom sektorn transporter bedöms reduktionspotentialen till 70-100%, främst genom transportsnål samhällsplanering, effektiviseringar, utbyggnad av förnybar drivmedelsanvändning och ett genombrott för elfordon. Inom sektorn bostäder och service bedöms reduktionspotentialen till 80- 100%, främst genom effektivisering och passivhusstandard vid nybyggnation. Inom sektorn jord- och skogsbruk bedöms reduktionspotentialen till 30-45%, främst genom förändrad gödselhantering, optimerad växtnäringstillförsel, förändrade fodergivor samt investeringar i biogasproduktion. En ökad skogstillväxt förstärker skogens effekt som kolsänka.
Den sammantagna bedömning som Naturvårdsverket gör med utgångspunkt i ovanstående sektorer är att utsläppen kan minska till år 2050 från 1990 års nivåer med 70-90 procent, vilket alltså är i paritet med kraven som ställs genom tvågradersmålet.
2013-01-18
Sida 10 av 41
Ny programperiod för åtgärder Syftet med åtgärdsprogrammet är att lyfta fram åtgärder i arbetet för energieffektivisering av samhället och en ökad andel förnybar energi i länet. Åtgärdsprogrammet ska också presentera en karta över klimat- och energiarbetet i Norrbotten för att möjliggöra en framtida samordning av insatser. Klimat- och energiarbetet bedrivs av flera aktörer inom olika sektorer i samhället. Avsikten med åtgärdsprogrammet är inte att uppfinna hjulet igen utan att strukturera de olika aktiviteter och processer som pågår i länet. Åtgärdsprogrammet ska hjälpa till att skapa förutsättningar för att tillvarata möjligheterna till ekonomisk tillväxt i Norrbotten kopplat till klimatförändring och energiomställning. Programmet ska vara ett stöd för aktörer i arbetet för att minska klimatpåverkan och ligger till grund för prioritering av offentlig finansiering rörande projekt inom området. Klimat- och energifrågan är tvärvetenskaplig och arbetet är en process som berör ett stort antal av länets aktörer. Arbetet i Norrbotten har precis som i världen i övrigt till syfte att sträva mot energieffektivisering och ökad andel förnybar energi. Arbetet grupperas i tre prioriterade inriktningar hållbar tillväxt, hållbar samhällsplanering och hållbara transporter i syfte att skapa struktur och förenkla samordningen i frågan, se Figur 2. Energieffektivisering
Förnybar energi
Hållbar Samhällsplanering
Hållbara Transporter
Klimat- och energistrategiska mål för Norrbotten
Hållbar Tillväxt
Figur 2: Områdesindelning för klimat- och energiarbetet i Norrbotten.
Arbetet med omställningen av energisystemet och minskad klimatpåverkan är en långsiktig process och alla frågor kan inte lösas på en gång. Klimat- och energiarbetet ska betraktas som ett cykliskt förlopp där åtgärdsprogrammet revideras med intervaller om tre år. De åtgärder som presenteras ska inte ses som heltäckande för vad som bör göras inom klimat- och energiområdet utan som en del i en långsiktig process.
2013-01-18
Sida 11 av 41
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett övergripande strategiskt mål för FN, EU och Sverige. Det utgör också grunden för hur Norrbotten ska verka och agera. Allt vi gör ska hålla i längden. Med begreppet hållbar utveckling menas: En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra nästa generations möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling handlar om ett samhälle där tre perspektiv förenas, ekonomiska, sociala och miljömässiga, alla ömsesidigt beroende av varandra. I arbetet för hållbar utveckling är en utmaning att arbeta sektorsövergripande och med långsiktighet. Åtgärdsprogrammet för klimat och energiarbetet i Norrbottens län ska fungera som ett stöd i arbetet för hållbar utveckling och ligga till grund för länets prioriteringar. Den övergripande inriktningen för klimat- och energiarbetet är hållbar tillväxt. Åtgärdsprogrammet samverkar med övriga regionala insatser och styrdokument för arbetet med hållbar utveckling, till exempel regionala utvecklingsstrategin, strukturfondsprogrammet, regionala tillväxtprogramet, folkhälsostrategin och de regionala miljökvalitetsmålen. De regionala miljökvalitetsmålen syftar till hållbar utveckling med ekologisk hållbarhet i fokus. Miljömålen ligger till grund för länsstyrelsens arbete för att uppfylla den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Arbete med klimat- och energi ur ett tillväxtperspektiv ska beakta och sträva för att uppfylla miljömålen. Arbetet ska också beakta den sociala dimensionen av hållbar utveckling och i det här arbetet är det länets folkhälsostrategi som är styrande.
Norrbottens klimat- och energistrategi Att klimathotet och energiomställningen skapar möjligheter till hållbar tillväxt är utgångspunkten för klimat- och energistrategi för Norrbottens län. Syftet med strategin, är att verka för energieffektivisering och en ökad andel förnybar energi i Norrbotten.
Prioriterade energislag För att nå en ökad andel förnybar energi har länet beslutat att fokusera på tre prioriterade energislag: Vindkraft, Vattenkraft och Bioenergi, se Figur 3. Energislagen har valts utifrån principen att vi ska fokusera på energislag vi, dels redan är duktiga på att ta tillvara, samt vi bedömer ha goda förutsättningar att utveckla och som kan ge oss fördelar gentemot andra regioner.
Figur 3: Prioriterade energislag i Norrbotten
2013-01-18
Sida 12 av 41
En satsning på vindkraft innebär etablering av vindkraftsparker i stor skala. Storskaligheten ger möjlighet för en näringslivsutveckling genom kunskapsutveckling inom regionens företag, etablering av tillverkning och monteringsverksamhet i länet samt en utveckling av service, besöksverksamhet och tjänsteföretag kopplade till vindkraftsetableringarna. Prioritering av vattenkraft innebär att kunskaperna inom säkerhet, miljöhänsyn och effektivisering stärks genom forskning och utveckling och att potentialen för branschbreddning genom utveckling av ny teknik, nya företag och nya arbetstillfällen tillvaratas. För bioenergi åsyftas ökad produktion och ett ökat uttag av bioenergiråvara samt ökad bioenergianvändning samtidigt som uppsatta miljökvalitetsmål beaktas. Satsningar för att skapa förutsättningar för tillvaratagande av hela bioenergisortimentet stimulerar till investeringar och genom förädling i regionen skapas nya starka företag.
Prioriterade inriktningar Om vi ska klara omställningen av energisystemet och nå klimatmålen är det viktigt att fokusera på de åtgärder som ger bra resultat och är långsiktigt hållbara. Klimatfrågan är tvärvetenskaplig och för att nå framgång är det viktigt att klimatfrågan är närvarande i beslut på alla nivåer i samhället. Ett lokalt engagemang i frågorna är av betydelse inom de tre inriktningar som länet i brett partnerskap valt att prioritera:
Hållbar tillväxt Hållbar samhällsplanering Hållbara transporter
De prioriterade inriktningarna lyfter fram tre områden som alla är lika viktiga för att uppnå hållbar utveckling i Norrbotten. Områdena är inte isolerade från varandra utan de är sammanlänkade och ömsesidigt beroende av varandra. Med en hållbar samhällsplanering skapas förutsättningar för att utveckla näringslivet på ett sätt som både bidrar till energiomställningen och till en minskad klimatpåverkan. Samhällsplanering skapar också möjligheter att identifiera och utveckla samarbeten som kan leda till de synergieffekter som är viktiga för en hållbar tillväxt med ökad utveckling av produkter och tjänster. På samma sätt är en hållbar samhällsplanering en självklarhet om länet ska ha förutsättningar för att skapa ett transporteffektivt samhälle som bygger på samordning av transportslag och fysisk planering som minskar körsträckorna. Utveckling av förnybara drivmedel och effektivisering av motorer är något som kräver forskning och utveckling av nya produkter, vilket är en förutsättning för ett hållbart transportsystem. Det här är bara ett av många exempel på hur de tre prioriterade inriktningarna samspelar.
2013-01-18
Sida 13 av 41
Klimat- och energistrategiska mål för Norrbotten Norrbottens län bör ha minst lika höga ambitioner inom klimat- och energiområdet som den nationella nivån. Åtgärdsprogrammet siktar på de mål som rör klimat- och energiområdet men även övriga miljömål. Programmet bygger på de grundläggande utmaningar för regional utveckling som rör attraktiva livsmiljöer, god folkhälsa och en stark ekonomiskt tillväxt. Klimat och energistrategiska mål för Norrbottens län siktar på år 2020 (referensår 2005) i enlighet med de nationella och europeiska målsättningar som ät fastlagda. Åtgärdsprogrammet har fokus på att skapa tillväxt genom klimat- och energiarbete och lyfter därför tillsammans med övriga mål även fram mål för utvecklingen inom miljö och energitekniksektorn likväl som inom energieffektivisering och förnybar energi.
Energieffektivisering Energianvändningen i länet ska bli effektivare än 2005. Detta ska ske bland annat genom:
Att specifika energianvändningen per ytenhet (driftel och uppvärmning) i bostäder, små och medelstora företag samt offentliga lokaler ska minska med 25 procent till 2020.
Att industrisektorn ska energieffektivisera 20 procent per BRP-krona.
Uppvärmning med direktverkande el ska upphöra till 2020.
Att energianvändningen i transportsektorn ska effektiviseras med 20 procent.
Förnybar energi Användningen av förnybar energi ska öka ha ökat med 20 procent till år 2020 (jmf 2005) genom ersättning av fossila bränslen samt minskad energianvändning. Detta ska ske bland annat genom:
Att användningen av eldningsolja inom industrin i Norrbotten ska ersättas till 100 procent av förnybara alternativ fram till år 2020.
Att uppvärmning med fossila bränslen ska upphöra till 2020.
Att andelen förnybar energi i transportsektorn ska uppgå till 10 procent.
2013-01-18
Sida 14 av 41
Uppföljning av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet är ett levande dokument som beskriver hur klimat- och energiarbetet i Norrbotten bedrivs. Arbetet följs upp årligen och åtgärdsprogrammet uppdateras i intervaller om tre år, se Figur 4.
Arbeta med regional samordning på strategisk och operativ nivå Arbeta med konkreta åtgärder och uppföljning Omvärldsbevakning och Informationsspridning Genomföra en resultatanalys av det arbete som genomförts samt arbeta fram ett nytt åtgärdsprogram
2013
Arbeta med regional samordning på strategisk och operativ nivå Arbeta med konkreta åtgärder och uppföljning Omvärldsbevakning och Informationsspridning Utveckling av åtgärder och projekt inför nästa programperiod
2014
2015
Arbeta med regional samordning på strategisk och operativ nivå Arbeta med konkreta åtgärder och uppföljning Omvärldsbevakning och Informationsspridning Utveckling av åtgärder och projekt inför nästa programperiod
Figur 4: Processbeskrivning för Åtgärdsprogrammets genomförande
Nedan presenteras hur klimat- och energiläget i Norrbotten såg ut 2010. Alltså egentligen hur läget såg ut vid uppstarten av föregående programperiod. Orsaken till att inte en nyare analys av läget presenteras är eftersläpningen av den officiella statistiken på området. För att bättre hantera detta i förlängningen avser Länsstyrelsen tillsammans med Norrbottens Energikontor årligen sammanställa en rapport vilken redovisar måluppfyllelsen utifrån de färskaste siffror vi har tillgång till.
2013-01-18
Sida 15 av 41
I tabellen nedan redovisas resultat för perioden 2005-2010. Tabell 1: Uppföljning av de regionala klimat- och energimålen 2005-2010 (siffror hämtade från SCB’s regionala statistik) Mål Energianvändningen i länet ska bli effektivare Espec i bostäder, små och medelstora företag samt offentliga lokaler ska minska med 25 % Industrisektorn ska energieffektivisera 20 % per BRPkrona. Uppvärmning med direktverkande el ska upphöra Energianvändningen i transportsektorn ska effektiviseras med 20 %. Andelen förnybar energi ska öka med 20 % Användningen av eldningsolja inom industrin ska ersättas till 100 % av förnybara alternativ Uppvärmning med fossila bränslen ska upphöra Andelen förnybar energi i transportsektorn ska uppgå till 10 %
Resultat Energiförbrukningen har ökat med ca 11 % under perioden Indikatorer visar på en ökning 4 Industrisektorns energianvändning ökar under perioden Indikationen är en kraftig minskning men fortfarande finns en del hushåll med direktverkande el kvar Energianvändningen i transportsektorn ökar trots att fordonen blivit bränslesnålare 5 Andelen förnybar energi har ökat med 8 % under perioden Användningen av eldningsolja har tydligt minskat under perioden Uppvärmning med fossila bränslen har minskat kraftigt under perioden Andelen förnybar energi i transportsektorn ökar
Energi Energitillförseln i länet bygger på förnybar energi i form av vattenkraft, bioenergi och vindkraft. I regionen finns 20 vattenkraftverk som producerar drygt 18 TWh elkraft. Det är 13 procent av den totala elproduktionen i Sverige. De största kraftverken ligger i Lilla och Stora Luleälv. Länet är inte bara självförsörjande på el, utan levererar dessutom hälften av den producerade elen till andra delar av landet. Vi ser en kraftig ökning av planerade vindkraftssatsningar i länet. I Piteå kommun pågår stora investeringar i nya anläggningar, som i framtiden kan komma att producera upp till 12 TWh elkraft per år. Basindustrin i länet är mycket energiintensiv och står för 75 procent av den totala energianvändningen. Ungefär 42 procent av den tillförda energin i länet kommer från fossila bränslen, av denna utgörs en stor del av reduktionsmedel för stålframställning, medan förnybar energi står för 39 procent av den totala energitillförseln. Energianvändningen i länet uppgick år 2010 till cirka 32 TWh, Figur 5. Av industrins och byggsektorns 23 TWh var ca 11 TWh fossila reduktionsmedel för stålindustrin.
4
Siffrorna är osäkra på grund av svårtillgänglig statistik och ett extremår 2010. Indikatorer för bättre uppföljning är under framtagande. 5 Indikatorer för bättre uppföljning är under framtagande.
2013-01-18
Sida 16 av 41
Energianvändning i Norrbotten 30
TWh/år
25 20 15 10 5 0 1990
1995
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Jordbruk,skogsbruk,fiske
Industri & byggsektorn
Offentlig verksamhet
Transporter
Övriga tjänster
Totalt hushåll
2010
Figur 5: Energianvändningen i Norrbotten (SCB 2012)
Utsläpp Den intensiva tillväxten inom industrin i Norrbotten kräver stora mängder energi. Samtidigt bidrar Norrbotten genom företagens i många fall världsledande tekniklösningar till att föra ut kunskap och erfarenheter om hur man producerar effektivt. Energianvändningen består till stor del av fossila reduktionsmedel som används inom tillverkningsindustrin, Figur 7. Dessa bidrar till länets stora utsläpp av växthusgaser, Figur 6, och är i dagsläget svåra att påverka.
Emissioner av Växthusgaser i Norrbotten uttryckt som CO2-ekvivalenter 4 000 000 3 500 000
ton/år
3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1990
2000
2005
2006
2007
2008
2009
Energiförsörjning
Industriprocesser
Transporter
Arbetsmaskiner
Lösningsmedelsanvändning
Jordbruk
Avfall och avlopp
Internationell luftfart och sjöfart
2010
Figur 6: Emissioner av växthusgaser i Norrbotten (RUS 2012)
Mycket av den industriproduktion som sker i Norrbotten skulle släppa ut betydligt mer växthusgaser om den fanns på andra håll i världen. En orsak är Norrbottens rika tillgång på förnybara källor för el.
2013-01-18
Sida 17 av 41
Emissioner av Växthusgaser från Norrbottens industri uttryckt som CO2-ekvivalenter 1400000
Ton/år
1200000 1000000
Mineralindustri
800000
Metallindustri
600000
PapperMassaindustri
400000
Användning av fluorerade gaser
200000 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 7: Emissioner av växthusgaser från Norrbottens industri (RUS 2012)
2013-01-18
Sida 18 av 41
Åtgärder för klimat- och energiarbetet Om Norrbotten ska nå de regionala klimat- och energimålen, bidra till att nå de nationella målen och i förläggningen till ett Sverige med netto-noll utsläpp 2050 så måste alla arbeta både med de kort- och de långsiktiga möjligheter som finns att minska energianvändningen och de utsläpp den ger upphov till. Vi måste alltså arbeta både med utsläppsminskningar och med att öka upptaget, genom att ta med bägge faktorerna blir också antalet möjliga åtgärder för att skapa ett hållbart samhälle mycket större än om vi bara arbetar med en av dem. En tanke att prioritera åtgärder som snabbt ger stort utfall till en liten kostnad eller ansträngning. I det norrbottniska åtgärdsprogrammet har vi, mot denna bakgrund, valt att arbeta i sex olika arbetsgrupper; Skog- och jordbruk, Trafik och Infrastruktur, Byggande och Bostäder, Industri, Kommuner och Besöksnäring. Tre av dem, de om trafik och infrastruktur, industri och skog- och jordbruk, återspeglar de sektorer som ger upphov till merparten av klimatpåverkande utsläpp inom länet medan de övriga föranleds av sådana aktiviteter inom länet där länets företag, myndigheter och enskilda har möjligheter att påverka. Det bör i sammanhanget poängteras att rätt insatta åtgärder inom fokusområdena också har ekonomiska fördelar. De kan spara pengar åt aktörer i länet, alternativt förebygga framtida kostnadsökningar, och de kan utgöra grunden för nya verksamheter och nya arbetstillfällen. I arbetet med att hitta åtgärder för att uppfylla Norrbottens klimat- och energimål har, förutom Länsstyrelsen i Norrbotten, följande aktörer deltagit:
Luleå Tekniska Universitet Trafikverket Norrbottens Läns Landsting Skogsstyrelsen Kommunförbundet i Norrbotten Norrbottens Energikontor AB Galären AB NCC Construction AB Lulebo AB HSB Norr Sveaskog AB SCA Skog AB Norra skogsägarna AB Naturskyddsföreningen Hushållningssälskapet Nord Boliden AB LKAB BillerudKorsnäs AB Swedish Lapland SSAB Kommuner
2013-01-18
Sida 19 av 41
Sektorernas åtgärder och planer 2013-2015 I de tabeller och texter som redovisas under respektive sektor finns aktörernas åtgärder och kommande insatser redovisade. Åtgärder som till någon del ska finansieras med offentliga medel ska genomföras med hänsyn tagen till regionala så väl som nationella miljökvalitetsmål. I de fall där föreslagna åtgärder kan komma att stå i konflikt med andra uppsatta mål och prioriteringar kommer prövning av detta att ske enligt gängse ordning. Industri Norrbottnisk industri utgörs av ett litet antal mycket stora anläggningar, främst inom skogsoch stålindustri. Industrisektorns energianvändning är hög och visar inte på någon minskning vare sig i absoluta tal eller i relation till bruttoregionalprodukten. I Figur 8 nedan visas utvecklingen för industrins och byggsektorns energianvändning från 2005 och till 2010 samt en trendlinje för att indikera nuvarande utveckling. De effektiviseringar som försiggår sker i allt väsentligt på rent företagsekonomiska grunder, men har gynnats av nationella och internationella initiativ som elcertifikat, utsläppshandel och det så kallade PFE-programmet. Industri- & byggsektorns energianvändning (MWh/år) 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 2005
2006
2007
2008
2009
2010
Industri & byggsektorn MWh/år Figur 8: Industri- och byggsektorns energianvändning från 2005 och till 2010. (SCB 2012-11-26)
Förutsättningar Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Men exporterande tillverkningsföretag, en växande tjänstesektor och småföretag inom många olika områden får allt större betydelse. Investeringsviljan i befintliga företag har aldrig varit så stor som nu. Gruvföretagen LKAB, Boliden AB och Northland Resources AB miljardinvesterar på flera platser i länet. I LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna bryts 90 procent av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor och LKAB planerar att öppna flera nya gruvor. I Pajala förbereder Northland Resources för att starta leveranser från en ny järnmalmsgruva 2013. Malmtågen går i skytteltrafik från gruvorna i Malmberget och Kiruna till Luleå samt Narvik i Norge. Hamnen i Narvik är isfri året om tack vare Golfströmmen. Skeppningen sker jämnt över året från båda hamnarna. LKAB har kunder över hela världen. SSAB med masugnar i Luleå och Oxelösund, är en av LKAB:s största kunder. Vid en jämförelse mellan europeiska stålverk är masugnen i Luleå den mest energieffektiva. På produktsidan har SSAB specialiserat sig på höghållfast stål. Höghållfast stål gör att mindre mängd metall behöver användas för att uppnå samma hållfasthet och bärförmåga i
2013-01-18
Sida 20 av 41
konstruktioner. Detta bidrar dels till en effektivare materialanvändning men också till mindre transporter och mindre energiförbrukning i till exempel fordon då vikten på konstruktionen blir mindre. Testverksamheterna i inlandskommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Älvsbyn har växt stadigt. Här testar internationella företag bland annat bilkomponenter, flyg och robotar. Luleå med Swerea MEFOS är norra Europas metallurgiska utvecklingscentrum. SSAB är en av världens ledande tillverkare av stål. Gestamp Hardtech levererar krockskydd till den europeiska och amerikanska bilindustrin och Ferruform gör chassikomponenter till lastbilar och bussar. Forskning och kompetensutveckling skapar nya näringar i länet. Under åren 2010-2012 har industrin årligen investerat 5 200 kronor per invånare i genomsnitt i Sverige. Industrins största investeringar under perioden gjordes i Norrbottens län med 25 000 kronor per invånare. Åtgärder Industriaktörerna som deltagit i arbetet med ett nytt åtgärdsprogram har i första hand identifierat åtgärder som handlar om kompetens- och teknikutveckling. Vad gäller kompetensutveckling handlar det mycket om att sprida information och kunskap mellan varandra men också till viss del om internutbildning samt att bistå företag som vill utvecklas och ta sig in på nya marknader. Teknikfrågorna handlar till största del om att fortsätta testa och utveckla system för att ta hand om de stora mängder koldioxid som branschen släpper ut. Man avser också arbeta med att testa nya metoder och processer som bidrar till minskade utsläpp. En utredning om att tillåta tredjepartsanslutning till fjärrvärmenätet pågår om regeringen kommer fram till att det blir tillåtet skulle industrin få möjlighet att direkt leverera in restenergier till nätet. Elcertifikat för restenergier baserade från fossila reduktionsmedel skulle göra det lättare att återvinna stora mängder energi men det är en, ur miljösynpunkt, komplicerad fråga.
2013-01-18
Sida 21 av 41
Tabell 2: Industrisektorns planerade åtgärder Åtgärdsområde
Åtgärder
Kompetensutveckling
Erbjuda och dela med sig av kunskap, information och praktisk vägledning mellan varandra
Ökad utbildning och kompetensutveckling inom företag, tex Genomföra eko-driving utbildningar och följa upp resultaten
Anordna industriseminarier om Norrbottens Energifrågor
Samverkan
Utveckla verktyg, metoder och strategier för bättre tillgång till finansiering och investeringar inom miljöteknikområdet
Sammanföra företag som gemensamt kan erbjuda systemlösningar inom miljöteknik och energioptimering
Fortsatt samverkan inom Jernkontoret och RFCS (Research Fund for Coal and Steel) /EU
Stöd/program
Marknadsföra energikartläggningscheckar
Arbeta för en fortsättning på PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri)
Arbeta för bättre villkor för att återvinna restenergier
Förnybar energi
Öka användningen av solenergi och biobränsle för värme- och elproduktion
Jobba med koldioxidkompensation via bidrag till produktion av ökad biomassa
Arbeta för tredjeparts anslutning till fjärrvärmenätet
Minskning av koldioxidutsläpp
Arbeta med utveckling av och forskning på nya reduktionsmedel i processindustrin genom simuleringar, labtester och pilotförsök
Arbeta med utveckling av nya bränslen, koldioxidavskiljning och lagring (CCS) samt ett större nyttjande av restenergi i lokaler
Genomföra översyn och optimering av befintliga styrsystem
Transporter
Arbeta med effektivisering av interna transporter
Fortsatt deltagande i projektet ”Längre och tyngre transporter på väg” (ETT).
Bygg och Bostäder Byggnader står för drygt 30 procent av Sveriges totala energianvändning6. Det är framför allt i driftfasen som energi används för uppvärmning, hushållsel och driftsel. Det är därför viktigt att redan under projekterings- och byggfaserna lägga grunden för att minimera en byggnads framtida energibehov. Byggsektorns energianvändning är relativt hög i Figur 8 ovan visas utvecklingen för industrins och byggsektorns energianvändning från 2005 och till 2010 samt en trendlinje för att indikera nuvarande utveckling. Förutsättningar Bostadsbeståndet i Norrbottens län är jämnt fördelat mellan småhus och lägenheter i flerbostadshus. Andelen småhus är något högre än genomsnittet i Sverige, men det är stora skillnader inom länet. I Pajala kommun är 80 procent av bostäderna småhus. 6
Sveriges Byggindustrier 2012
2013-01-18
Sida 22 av 41
Det händer mycket i Norrbotten, men bostadsbyggandet eller satsningarna på infrastruktur har inte hunnit med. I Sverige har byggtakten för bostäder varit väldigt låg i jämförelse med Norge och Finland, i genomsnitt drygt 2 lägenheter per tusen invånare. I Norrbotten var byggtakten ännu lägre än riksgenomsnittet, endast 0,7 bostadslägenhet per tusen invånare har byggts. De långa avstånden och de bristande pendlingsmöjligheterna inverkar på möjligheten till kompletterande arbetsmarknader, bostadsmarknader samt tillgängligheten till högre utbildning. Konsekvensen av en låg takt i bostadsbyggandet under en lång period är att det idag är brist på bostäder i de flesta kommuner i Norrbotten. Framförallt är det brist på små hyreslägenheter på centralorterna. Under 2011 färdigställdes i Norrbotten 83 småhus (äganderätter) och 53 hyreslägenheter i flerbostadshus, varav allmännyttan stod för tjugo av dessa hyreslägenheter. Tio av länets fjorton kommuner i Norrbotten anger höga produktionskostnader som hinder för ökat bostadsbyggande. De grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen och som även till viss del konkurrerar om samma bostäder är unga, äldre, invandrare och inflyttad arbetskraft. Expansionen i gruvnäringen skapar behov av arbetskraftsrekrytering, vilket ytterligare ökar trycket på länets bostadsmarknad. När inflyttning av arbetskraft dessutom ska ske i kombination med samhällsomvandling (både i Kiruna och Gällivare kommuner) där fungerande bostäder och infrastruktur måste rivas för att ge plats för gruvbrytning blir kraven på de kommunala planeringsresurserna extra stora. Även om behovet av tillfälliga boenden uppstår i en expansiv fas så är det viktigt att fastställa att det också finns ett långsiktigt behov av bostäder i de olika samhällena, och att den framtida bostadsproduktionen bör anpassas till det långsiktiga behovet av bostäder och attraktiva miljöer. Hur kommunerna väljer att prioritera och hantera bostadsbyggandet är viktigt och avgörande för kommunernas egen del såväl som för hela länets framtid. I den regionala utvecklingsstrategin identifieras tillgången till attraktivt boende som en framgångsfaktor för länet.7 Under 2010 stod Norrbotten för ca 3 % av landets totala bygginvesteringar.8 Åtgärder De åtgärder som identifierats av deltagarna i arbetsgruppen för byggande och bostäder i Norrbotten ligger i tydlig linje med vad som diskuteras inom sektorn i övriga landet. Åtgärder för att skapa beteendeförändringar hos aktörer som påverkas av, eller påverkar, byggandet bör prioriteras högst då byggnations- och renoveringsstakten under de närmsta åren troligen kommer att ligga relativt lågt i hela länet. Detta gör att möjligheterna att effektivisera energiförbrukningen eller att byta energikälla är begränsad. Aktörer lyfter tydligt fram behovet av att utbilda och behålla kompetenta projektörer med kunskap om hållbart och energieffektivt byggande. Man ser också ett behov av att skapa beteendeförändringar hos brukare. Detta kan ske genom att visualisera och koppla energiförbrukning (framför allt vad gäller varmvatten) till debitering. Dessa åtgärder bör också kopplas till informationsinsatser. Aktörerna lyfter också fram behovet av att utveckla och nyttja nya tekniklösningar, främst för styrning av installationer men också vad gäller inkopplingen av förnybara energikällor till befintligt nät.
7 8
Regionalbostadsanalys Norrbotten 2012 Fakta om byggandet 2010, Sveriges Byggindustrier
2013-01-18
Sida 23 av 41
Man menar att certifieringar mot system så som, Miljöbyggnad, GreenBuilding etc. är ett viktigt verktyg. Inte så mycket för att uppnå besparingarna i sig men som ett sätt att marknadsföra sina produkter mot kund och i vissa fall menar man att certifiering är en förutsättning för att överhuvudtaget ha möjlighet att få sälja sina produkter. En följdeffekt av detta är att Norrbottens större aktörer på byggmarknaden sällan eller aldrig uppför byggnader som förbrukar mer än 75% av BBR’s maximalt tillåtna energimängd. Tabell 3: Bygg- och Bostadssektorns planerade åtgärder Åtgärdsområde Kompetensutveckling
Arbeta med kompetensutveckling för driftpersonal och förvaltare
Certifiering/ Klassificering
Certifiering mot Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method etc. Genomföra satsningar på energi från vindkraft, solcellspaneler och grön vattenkraftsel etc Tydligare arbete med återvinning av både material och energi
Förnybar energi
Teknik
Åtgärder Informera och aktivt Arbeta med arbeta med att få till delaktighet beteendeförändringar och hos brukare påverkansmöjligheter för brukare Arbeta med klimatTydligare och uppföljning energideklarationer och analys av genomförda projekt
I större utsträckning arbeta med visualisering av förbrukningar
Tydligare strategier för inköp av förnybar energi
Jobba med att utveckla metoder för att bygga med passivhusteknik
Nyttja nya energieffektiva material och tekniker
Se över befintliga styrsystem och injusteringar av dessa samt arbeta med ny energieffektivare teknik där det finns
Skogs- och Jordbruk Genom att skogen och dess produkter binder och lagrar koldioxid har skogsindustrin särskilda förutsättningar att reducera och motverka negativ klimatpåverkan. Det är dock viktigt att vara medveten om att skogen bara kan beaktas som kolsänka så länge biomassan i skogen ökar. Kolets tid i bunden form kan förlängas genom att vi till exempel skyddar skogar eller bygger hus av virke. Då är kolet bundet under ytterligare en tid, men förr eller senare bryts träet ned och kolet frigörs. Norrbottnisk skog bidrar till att motverka klimatförändringar när den levererar hållbart producerade biobränslen som ersätter fossila bränslen, och energisnåla material som ersätter energikrävande sådana. 9 Skogs- och jordbrukssektorn är den enda sektor i Norrbotten som visar tecken på en minskande energianvändning, se Figur 9.
9
Skogsstyrelsen 2012-11-21
2013-01-18
Sida 24 av 41
Jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorernas energianvändning (MWh/år) 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2005
2006
2007
2008
2009
2010
Jordbruk,skogsbruk,fiske MWh/år Figur 9: Jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorernas energianvändning från 2005 och till 2010. (SCB 2012-1126)
Förutsättningar Skogen har stor ekonomisk betydelse för utvecklingen av Norrbottens län. Nästan 40 procent av länets yta är skog. Drygt hälften ägs av olika skogsbolag. Skogsnäringen sysselsätter totalt cirka 4 000 personer i länet. I länet finns tre massa- och pappersindustrier, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå AB och SCA Packaging Munksund AB i Piteå samt BillerudKorsnäs AB i Kalix. Fabrikerna i Piteå tillverkar brun och blekt kraftliner. Bruket i Kalix tillverkar blekt sulfatmassa samt säck- och kraftpapper. Norrbottens län är ett av de län som har minst andel jordbruksmark, endast en procent av arealen. Här finns omkring 1 350 jordbruksföretag med en åkerareal på över 2 hektar. Trenden är att antalet jordbrukare minskar medan företagen och produktionen blir större. Av länets befolkning är 2,7 procent sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Större delen av jordbruket bedrivs i kustområdet, en femtedel är spritt över inlandet och längs älvdalarna. Länet är i stort sett självförsörjande när det gäller mjölk och till cirka 20 procent för nöt- och griskött. Klimatet i Norrbotten skapar goda förutsättningar för att bedriva ett miljövänligt jordbruk. Spridningen av handelsgödsel är låg och tack vare det kalla klimatet är användningen bekämpningsmedel liten i jämförelse med andra delar av Sverige och EU. Ett hållbart skogsbruk innebär förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt, att vi både nu och i framtiden bevarar skogens förmåga att fylla viktiga miljömässiga, ekonomiska och sociala funktioner. Detta gäller såväl lokalt som nationellt och globalt, och det ska ske utan att andra ekosystem skadas.9 I takt med att styrningen bort från fossila bränslen skärps kommer betalningsviljan för biobränslen att fortsätta öka. Det är positivt för skogens bidrag i klimatarbetet, men kan också medföra fördyrad virkesförsörjning för annan skogsindustri. Vidare kan ökad efterfrågan på bränslesortiment medföra ytterligare ökad intensitet i skogsbruket och nya metoder för skörd. Det kan i sin tur inverka negativt på den biologiska mångfalden, de sociala värdena, kulturarvet och ren- och turistnäringarna, såvida inte hänsynen utvecklas i motsvarande takt.10
10
Skogsstyrelsens klimatpolicy, Skogsstyrelsen (2009)
2013-01-18
Sida 25 av 41
Därför krävs en kompensation i form av ökad hänsyn och fortsatt avsättning av skog för att motverka de negativa effekterna. Åtgärder För skogs- och jordbrukssektorn handlar åtgärderna till stor del om att öka biomassan i skogen men också om att skapa möjligheter att substituera fossil energi mot förnybar och att skapa förutsättningar för att byta ut energiintensiva byggmaterial mot trä. För att kunna nyttja skogens potential på ett bra sätt krävs åtgärder för att säkerställa energieffektiva och miljömässigt hållbara transportvägar. En annan åtgärd är att ändra brukandet av skogen så att kolförrådet i skog eller mark ökar. De flesta tänkbara åtgärder med det syftet kommer emellertid att resultera i minskad eller fördyrad leverans av skogsbiomassa10. För att en att ökad användning av bioenergi i ska leda till en minskad användning av fossila bränslen är det viktigt med en tydlig styrning mot minskade växthusgasemissioner och ökad energieffektivitet i samhället.10 Åtgärderna kommer därmed att till stor del handla om fortbildning för skogsägare, samverkan med andra aktörer samt åtgärder för att få till stånd en god infrastruktur. Tabell 4: Skogs- och jordbrukssektorns planerade åtgärder Åtgärdsområde
Åtgärder
Kompetensutveckling
Arbeta med utbildning kring företagsutveckling för enskilda skogsägare
Genomföra utbildningar för att förändra attityderna hos skogsbrukarna
Genomföra seminarier för att diskutera klimat- och energifrågor inom sektorn
Tydliggöra markanvändningskonflikter i fakta och i pengar
Arbeta för ett handelssystem som uppmuntrar enskilda skogsägare att arbeta mer med skötselåtgärder
Teknik
Arbeta för en fortsatt utveckling av vindkraften
Byta från fossil uppvärmning till förnybar i egna anläggningar
Arbeta för en ökad andel trä i byggandet
Bättre nyttja restprodukter (tex. slam) från samhället på ett hållbart sätt
Förbättrade systemen för biobränsleuttag
Produktion
Öka tätheten i skogen med hänsyn till industriproduktion och virkeskvalité
Arbeta för tydligare riktlinjer kring skötsel och bruk av marker
Öka uttaget av grenar och toppar med bibehållen hänsyn till miljökvalitets målen
Transporter
Minska bränsleåtgången vid avverkning
Arbeta för att ersätta fossila bränslen med biobränslen
Verka för utbyggnad/upp rustning av vägnätet
Arbeta med projekt för tyngre transporter i skogssektorn
Arbeta för att utöka andelen råvarutransport er på järnväg
Trafik och Infrastruktur Energiförbrukningen inom transportsektorn i Norrbotten uppgick 2010 till 3 500 TWh, se Figur 10. I Sverige stod inrikes transporter (samtliga trafikslag) år 2010 för 31 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser. Om utrikes sjöfart och flyg inkluderas står transporter för 39
2013-01-18
Sida 26 av 41
procent av de svenska utsläppen. Räknar man dessutom in utsläppen under hela livscykeln för infrastruktur, drivmedel och fordon ökar andelen ytterligare. 11 Vägtrafik, sjöfart och flygtrafik samt väg- och järnvägsinfrastruktur står för de största delarna av transportsektorns utsläpp av klimatgaser och energianvändning. Järnvägstrafikens energianvändning står bara för några enstaka procent, och om man räknar järnvägens andel av utsläppen av klimatgaser utifrån svensk elproduktion är den ännu lägre. För vägtrafikens energianvändning och utsläpp dominerar personbilar och tunga lastbilar. För flyget står persontransporter för den största delen medan det för sjöfart är godstransporterna som dominerar. 11 Detta gör det angeläget att sätta in rätt sorts åtgärder. Åtgärderna kan bestå av flera olika typer av aktiviteter t.ex. att utveckla en samhällsplanering som gör behovet av små och korta vardagsresor med bil mindre, att investera i effektiv kollektivtrafik och/eller att stimulera användningen av bränslesnåla fordon och förnybara fordonsbränslen. Dessutom anger exportindustrin ökade järnvägstransporter som en förutsättning för fortsatt konkurrenskraft och för att nå branschens egna klimatmål. På grund av den nuvarande bristen på kapacitet och robusthet väljer industrin att ligga kvar med sina transporter på väg. 15 Transporter (MWh/år) 5 000 000 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2005
2006
2007
2008
2009
2010
Transporter MWh/år Figur 10: Transportsektorns energianvändning från 2005 och till 2010. (SCB 2012-11-26)
För väginfrastruktur uppskattas grovt att byggande, drift och underhåll motsvarar 10 till 20 procent av den totala energianvändningen för vägtransporter i ett systemperspektiv. I ett järnvägsprojekt är infrastrukturens andel betydligt större.11 Den stora delen av energianvändningen och klimatpåverkan från infrastrukturhållningen härör från de material som används. Materialgrupperna cement, stål och beläggning är de mest betydande. Användningen av fossila drivmedel i arbetsmaskiner och andra fordon är en annan viktig post.11 Även infrastrukturhållningen, det vill säga byggande, drift och underhåll av infrastrukturen, har betydelse för transportsystemets energianvändning och klimatpåverkan.11
11
Samlat planeringsunderlag – Energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan. TRV 2012:152
2013-01-18
Sida 27 av 41
En grov sammantagen bedömning är att 10 till 20 procent av vägtrafiksektorns energianvändning ur ett livscykelperspektiv går till väginfrastrukturhållning12. Motsvarande bedömning på järnvägssidan är 20 till 50 procent13. Förutsättningar I Norrbottens län finns fem orter med reguljär flygtrafik: Luleå, som är femte störst i landet, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Länet genomkorsas av vägarna E4, E10, E45 och riksväg 95 med internationella kopplingar till Norge och Finland. Vägarna i Norrbotten spelar en mycket viktig roll för att knyta samman det stora länet. Nio procent av Sveriges vägnät finns i Norrbottens län. Hamnen i Luleå är Sveriges ledande massgodshamn. En effektiv isbrytarverksamhet gör det möjligt med omfattande sjöfart hela året på hamnarna i Piteå, Luleå och Kalix. Sjöfarten spelar en viktig roll för regionens näringsliv. En betydande del av Sveriges malm, stål och skogsprodukter skeppas via regionens hamnar. Hamnarna har inga egna transporter utan utgör alltid en del i en transportkedja. Kopplingarna till väg- och järnväg behöver därför fungera på ett smidigt sätt för att stärka samverkan mellan transportslagen och därmed bidra till förbättrade förutsättningar för energieffektiva transporter.14 Länets järnvägsnät i såväl nord-sydlig riktning som till Finland och vidare österut är mycket viktiga länkar för såväl gods- som persontrafiken. Malmbanan mellan Luleå och Narvik i Nordnorge är Sveriges viktigaste godsstråk. Hälften av Sveriges totala tonnage på järnväg fraktas mellan Kiruna och Narvik. Samtidigt finns en av norra Sveriges största kapacitetsbegränsningar på sträckan. Trängseln på spåren leder till problem med försenade tåg och är dels ett förtroendeproblem, dels ett hinder mot att utöka trafiken ytterligare. 15 Nationella undersökningar av resvanor visar att 32 procent av arbetsresorna i storstäder sker kollektivt. I många kommuner utanför storstäderna är andelen mindre än 10 procent. Det gäller även Norrbottens kommuner. Omkring 17 000 personer i Norrbottens län reser från sin hemkommun till en annan för att arbeta. Av dessa pendlar 4 000 till andra län, de flesta till Stockholm och Västerbotten. Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn bildar en gemensam arbetsmarknadsregion. Stor pendling sker i Luleåregionen där cirka 60 procent av länets befolkning bor. Då Norrbottens län är en av Sveriges biltätaste regioner finns anledning att tro att många av arbetsresorna sker med bil. För att uppnå ett minskat bilresande och ett ökat resande med kollektivtrafik krävs det att människor kan genomföra hela resan smidigt även över kommungränser. Regional och kommunal planering av bostäder, service och trafikinfrastruktur måste därför integreras fullt ut. Det regionala perspektivet behöver få utrymme i de kommunala strategierna, och den regionala planeringen behöver skapa dialog om stadsutveckling tillsammans med kommunerna.16 12
Integration of the Measurement of Energy Usage into Road Design, Joulesave (2005).) Rapporten skattar andelen från nybyggnation till 5–10 procent. Andelen från drift och underhåll är mindre än för nybyggnation, Jonsson (2005) Indirekt energi för svenska väg- och järnvägstransporter, FOI-R-1557. Jonsson (2007) Indirect energy associated with Swedish road transport, värderar väginfrastrutkurhållningen till ca 110 000 TJ (= 30,6 TWh) och 22 % av vägtransportsektron inkl fordon och bränsle. Det kan jämföras med att vägtrafikens energiförbrukning är ca 76 TWh. 13 Jonsson (2005) Indirekt energi för svenska väg- och järnvägstransporter, FOI-R-1557, Botniabanan AB (2010) Environmental Product Declaration for passenger transport on the Bothnia Line. 14 Infrastrukturplaner 2012-2019 – positionsdokument för Västerbottens och Norrbottens län, ÅF-Infraplan-Nord för Länsstyrelsen i Norrbottens län samt Länsstyrelsen i Västerbottens län (2007) 15 Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren 2012-2021. Trafikverket 2011:139 16 Trafikverket (2010) Så får vi den goda staden, publikationsnummer 2010:108, http://publikationswebbutik.vv.se/upload/6106/2010_108_%20sa_far_vi_den_goda_staden.pdf
2013-01-18
Sida 28 av 41
Erfarenheter visar dock att samspelet mellan kommuners översiktsplaner och de regionala utvecklingsprogrammen är relativt outvecklat, trots att det har blivit bättre under de senaste åren. För att stärka samspelet ytterligare krävs en samverkan mellan kommunal och regional nivå om gemensamt viktiga frågor. Därför har länsstyrelsen, av regeringen, fått i uppdrag att titta på hur det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering kan samordnas. Detta behöver kontinuerligt förankras hos kommunala och regionala politiker samt medborgare och näringsliv.17 Åtgärder Transportsektorns åtgärder kommer på många sätt att handla om att stötta de andra sektorerna i deras åtgärder. Det handlar väldigt mycket om att se över möjligheterna att planera samhällets kommunikationer på ett sådant sätt att energiförbrukningen minskar genom ett minskat transportbehov. Dessa åtgärder har en betydligt längre effekthorisont än de tre år som omfattas av detta Åtgärdsprogram. Trafikverket har bedömt att man når de stora besparingspotentialerna genom att ta hänsyn till infrastrukturens påverkan i hela processen, från planeringens tidiga skeden till utförande, samt genom att ha ett livscykelperspektiv som inkluderar hela infrastrukturen samt trafiken, detta innebär att man bör arbeta utifrån den så kallade fyrstegsprincipen. 11 Inom programperioden kommer åtgärder som syftar till att öka möjligheten att nyttja förnybara bränslekällor och att flytta transportarbete från väg till andra transportslag att dominera. Kollektivtrafikmyndighet Som en konsekvens av den nya kollektivtrafiklagen18, som trädde i kraft den 1 januari 2012, har regionala kollektivtrafikmyndigheter bildats i alla län. Ett av syftena med den nya kollektivtrafiklagen är att öka kollektivtrafikutbudet och att förbättra samordningen med annan samhällsplanering.19 Trafikförsörjningsprogrammet utgör plattformen för kollektivtrafikmyndigheternas arbete och det är den som ska göra det möjligt att utveckla kollektivtrafiken i regionen till ett hållbart trafikslagsövergripande transportsystem. 19 I Norrbotten utgår programmet från de nationella transportpolitiska målen och är samordnat med den regionala utvecklingsstrategin samt kommunernas och landstingets trafikplaner. Programmet omfattar all kollektivtrafik inom länet, inom kommuner och den trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över läns‐ och landsgräns.19 För Norrbottens län med långa avstånd är det viktigt med en väl fungerande kollektivtrafik som främjar arbetspendling och bidrar till regionförstoring. Detta första program har en ambition att öka resandet inom kollektivtrafiken samt att fortsatt ha en hög kundnöjdsamhet.19 Sammantaget kan man säga att ambitionen är att kollektivtrafiken bör vara ett förstahandsalternativ för betydligt fler för de resor vi gör i vardagen. För att detta skall vara realistiskt bör kollektivtrafiken vara pålitlig, bekväm och tillräckligt snabb och frekvent för att konkurrera med andra alternativ.19
17
ÖP-RUP: från svag lank till plattform for utvecklingskraft (2009), Forskningsprogrammet Stadsregioner och utvecklingskraft (STOUT), Carl-Johan Engstrom, Charlotta Fredriksson och Anna Hult, KTH 18 Lag (2010:1065) om kollektivtrafik, Regeringen 19 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Norrbottens län. Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens län (2012)
2013-01-18
Sida 29 av 41
Trafikstrategi för mer hållbar stadsutveckling En trafikstrategi är ett planeringsdokument som beskriver hur trafiksystemet i en tätort bör utformas för att det ska bidra till kommunens mål. Här görs en avvägning mellan konkurrerande intressen och trafikslag. Intresset för en attraktiv och hållbar stadsutveckling är utbrett bland landets kommuner, och för att nå dit krävs att olika parter och intressen ges möjlighet att samverka i planeringsprocessens olika skeden. Trafikstrategin ska anpassas efter kommunens behov och kan se olika ut för olika kommuner. I en större kommun finns ofta mer komplexa problem, men också mer resurser, medan en mindre kommun kan anta en mer avgränsad ansats. I den mindre kommunen kan trafikstrategin till exempel innebära en cykelplan, en hastighetsplan eller omvandling av några centrala gator och torg. Trafikstrategins syfte är att gemensamt bestämma möjligheter och begränsningar, att ge en samlad bild genom konkretisering och prioritering samt att nå ut med kunskap och få en bred förankring.20 Tabell 5: Trafik- och Infrastruktursektorns planerade åtgärder Åtgärdsområde Kompetensutveckling
Samhällsplanering och överflyttning
Förnybar energi
Teknik
Upphandling
Arbete med att utveckla de kommunala trafikstrategierna Arbeta för bättre vägnät
Verka för att öka andelen biobränslen som ersättning för fossila bränslen Jobba för minskad bränsleåtgång bla genom sänkta hastigheter och automatisk hastighetsövervakning
Åtgärder Tydligt lyfta fram Visa goda exempel sparsam körning på hur man kan som ett inslag i bygga förarutbildningen energieffektiv infrastruktur Arbeta med Jobba med att projekt för mer förbättra transporter på tillgängligheten för järnväg gång- och cykeltrafikanter
Utveckla metoder för bättre logistiklösningar, t.ex. tyngre och längre transporter
Energieffektiva materialval, tex byta ut armaturer för väg- och järnvägsbelysning, kolfiberförstärkning av broar etc.
Arbeta med att höja kunskapsnivån hos politiker kring transportfrågor och klimat
Arbeta med elektrifiering och idrifttagande av upprustad järnväg
Ta fram kravspecifikationer för att säkerställa energifrågan i upphandling av infrastrukturprojekt
Kommuner och landsting Norrbottens kommuner och landsting jobbar med energieffektivisering, i första hand på fastighetssidan men också på transportsidan. Incitamentet är i första hand ekonomi, men även målsättningen att skapa kommuner med hållbar utveckling styr prioriteringar. Transportområdet är den svåraste området att åtgärda inom sektorn, där handlar det i huvudsak om teknikutveckling av fordon och t.ex. resepolicy inom verksamheten. De flesta av länets kommuner samt landstinget har sökt energieffektiviseringsstöd från 20
Nilsson Lars, Wendle Björn och Johansson Roger (2011) TRAST-guiden. Arbetsprocess för kommunens trafikstrategi. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket. Tryckeri: Åtta.45, Solna
2013-01-18
Sida 30 av 41
Energimyndigheten. Syftet med stödet är att ge resurser för att hjälpa kommuner att komma igång eller utveckla arbetet med effektiviseringsåtgärder inom organisationen. Ett motiv för att jobba med kommunerna och landstinget är den stora andel bostäder och lokaler som de äger och förvaltar. Av länets lägenheter i flerbostadshus är 39 % ägda av kommuner eller kommunala bolag. Inräknat småhus representerar kommunala bostäder 18 % av länets bostadsbestånd. Till detta ska läggas lokaler, t.ex. skolor, idrottsanläggningar och vårdinrättningar som kommuner, landsting eller kommunala bolag äger. 2010 var den genomsnittliga energianvändningen för hushåll 35 % högre i Norrbotten, jämfört med riket. För transporter var motsvarande siffra 38 % högre för Norrbotten, jämfört med hela landet. 21 Ett annat motiv är kommunernas planmonopol, vilket innebär att kommunen bestämmer hur all mark inom kommunen skall användas och bebyggas. Detta utgör en stor möjlighet för kommunerna att arbeta med klimat- och energifrågorna. Här kan kommunerna påverka andra sektorers förutsättningar, speciellt genom de kommunala översiktsplanerna vilka sätter ramarna för utvecklingen vad gäller handel, besöksnäring samt bostads- och infrastrukturbyggande. Förutsättningar Stora investeringar för effektivisering har krävts och kommer att krävas för att minska energianvändningen inom den offentliga fastighetsförvaltningen. Det gäller både fastigheternas klimatskal och drift, t.ex. ventilation, styrning och belysning. Länet har en kraftig tillväxt, främst p.g.a. befintlig och ny gruvdrift. Detta kommer medföra ett ökat byggande i kommuner där denna tillväxt sker. Pajala har precis startat produktionen i en ny gruva och för att tillgodose möjligheter för ökad befolkning måste bostadsbyggandet starta relativt omgående. Kiruna och Gällivare är två kommuner som står inför stora förrändringar på grund av gruvdriften, i båda fallen ska stora delar av samhället flyttas. Detta innebär att behovet av produktion av nya bostäder under de närmaste åren kommer att sakna motstycke, relativt befolkningsmängd, inom regionen såväl som i landet i övrigt. Många kommuner i Norrbotten har en väl utbyggd fjärrvärme antingen via kommunala bolag eller genom delägarskap mellan kommun och annat energibolag. De flesta kommuner som inte äger eller är delägare i kraft- eller värmeverket som levererar till kommunen vill förvärva eller köpa ut delägare. Bättre förutsättningar för långsiktig planering av energiförsörjning och val av teknik i fastigheter vid ett kommunalt ägande är argument som framförs. Norrbotten har jämfört med riket större andel fjärrvärme i småhus, 22,5% respektive 12,1%. I många fall har förutsättningen för investeringar i kommunal värmeproduktion varit att ansluta alla kommunala fastigheter inom tätort. Därmed gavs också möjlighet till förtätning genom anslutning av privata bostäder på nätet. Åtgärder Länsstyrelsen har besökt ett antal kommuner i länet under året. Åtgärder som länets kommuner kommer att genomföra under programtiden och som styr mot målen i länets klimat- och energistrategi har diskuterats och sammanställts. Den kommunala ekonomin är en begränsande faktor som påtalas i samband med energiinvesteringar som inte blir av, trots ekonomiskt incitament i ett längre perspektiv. Energifrågan, åtgärder för effektivisering och substitution av olja och el för uppvärmning är prioriterad och incitamentet är hållbar utveckling och ekonomi. Länets tillväxt påverkar bostadbyggande i ett flertal orter, men i övrigt byggs det för lite för att det ska vara en väg till lägre specifik energianvändning. 21
SCB och Regionfakta 2012-10-30
2013-01-18
Sida 31 av 41
Kommunerna arbetar också med att ta fram Trafikstrategier, se 29 under Trafik och Infrastruktur. Dessa ska utgöra kommunala planeringsdokument vilka beskriver hur trafiksystemet bör utformas för att det ska bidra till kommunens mål. Ytterligare en åtgärd vad gäller kommunernas arbete med klimat- och energiområdet kan härröras ur den nya Plan- och bygglag som trädde i kraft 201122. I denna lyfts frågan om hållbar samhällsplanering fram. Miljö- och klimataspekterna finns tydligt utpekade bland annat i andra kapitlet med en särskild syftning till ”…en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,…”23 i, samt skrivningen om ” Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen”24. Detta innebär en ökad tydlighet vad gäller kommunernas roll i arbetet med att planera energieffektiva samhällen. Tabell 6: Kommunernas och Landstingets planerade åtgärder
Åtgärdsområde Kompetensutveckling
Certifiering/Stöd
Arbeta med kompetensutveckling för driftpersonal och förvaltare Certifiering mot miljöklassificeringssystem
Åtgärder Verka för Öka brukares beteendeförändringar påverkanshos brukare möjligheter Arbeta tydligare med uppföljning av genomförda åtgärder
Energiförsörjning
Ökade satsningar på vindkraft, solcellspaneler, grön vattenkraftsel och biogas
Skapa system för inköp av förnybar energi
Teknik
Nyttja ny teknik och ta till vara injusteringsvinster där sådana finns
Transporter
Ta fram lösningar för samordning av tjänsteresor, öka användningen av virtuella möten, ta fram resepolicys etc.
Arbeta med styrning och injustering av värme, ventilation och belysning Utreda vilka verksamheter som är lämpade för elbilar
Formulera hårdare krav på energieffektivitet och miljöhänsyn vid upphandling Arbeta med klimatsmarta lösningar för fjärrvärme/fjärrkyla
Förbättra möjligheterna att visualisera förbrukningar
Fasa ut fossil olja, bygga ut och öka anslutningarna till fjärrvärmenäten
Arbeta med ökad återvinning av energi och material Möjliggöra ökat resande med tåg och övrig kollektivtrafik samt cykel- och gångtrafik
Besöksnäringen Besöksnäringen visar en stark tillväxt i länet. Antalet gästnätter ökar stadigt och sysselsättningen utvecklas snabbare än i många andra näringar. Ungefär 2 700 personer arbetar i besöksnäringen och den siffran väntas stiga i takt med att allt fler vill uppleva den exotiska naturen och kulturen i Norrbotten.
22
Svensk författningssamling 2010:900. Plan- och bygglag (2010:900). 2:a kapitlet 3:e paragrafen, Svensk författningssamling 2010:900. PBL 24 2:a kapitlet 5:e paragrafen, Svensk författningssamling 2010:900. PBL 23
2013-01-18
Sida 32 av 41
Förutsättningar Besöksnäringen är en ny basnäring med internationell efterfrågan vilken till stor del är beroende av den kommunala och regionala planeringen för sin utveckling. Under 2011 gjordes 2 066 000 övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och privata stugor och lägenheter i länet. Det motsvarar drygt fyra procent av alla övernattningar i Sverige. I Norrbottens län är nästan sju av tio övernattande gäster svenskar. Treehotel i Harads vid Lule älv, där man kan övernatta i rum uppe i träden, liksom redan världskända ICEHOTEL i Jukkasjärvi utanför Kiruna har besökare från hela världen. Spaceport Sweden i Kiruna verkar för att etablera rymdturism med möjlighet för privatpersoner att i framtiden uppleva rymden. Norrbottens skärgård med hundratals öar kan besökas sommartid med turbåtar. På vintern går det att åka bil eller långfärdsskridsko på isen på speciella isvägar. Till turismberoende branscher räknas detaljhandel, djurparker och naturreservat, hotell och restaurang, museer och kulturminnen, nöjesparker, sportläggningar m.m. Åtgärder Besöksnäringen har historiskt inte betraktats som en aktör inom klimat- och energiområdet men med ett allt tydligare fokus på besöksnäringen som basnäring blir också dess betydelse i detta sammanhang tydligare. Åtgärder som syftar till att på ett tidigt stadium lösa markanvändningskonflikter mellan besöksnäringen och andra basindustrier, tex skogen och gruvnäringen, kommer i förlängningen också bidra till att framför allt frågor om förnybara energikällors tillkomst kommer att underlättas. Därför föreslås att man bör verka för att besöksnäringen får en tydligare roll i planprocessen och för att besöksnäringen lyfts som en näringspolitisk planfråga i kommunerna. Besöksnäringen avser också arbeta med att höja kompetensen hos näringens aktörer vad gäller möjligheterna till energieffektivisering av framförallt anläggningar men också vad gäller transporter. Tabell 7: Besöksnäringens planerade åtgärder Åtgärdsområde
Åtgärder
Upplevelsepaket
Studera samspelet mellan nyttjandet av naturresurser för förnybar energi och besöksnäringen
Kunskapsspridning
Öka kunskapen om möjligheterna till energieffektivisering inom näringen
Politiska processer
Effektivisera transporter och energianvändningen inom besöksnäringen genom att besöksnäringen får ett tydligare utrymme i kommunala planer
Arbeta med tvärsektoriell samverkan för att lyfta turism frågorna i andra sektorer, tex transporter
Sammanfattning av åtgärder Nedan presenteras aktörernas åtgärdsförslag i modellen för länets övergripande klimat- och energiarbete. Modellen bygger på att alla åtgärder syftar till att nå de regionala, nationella och därmed också de internationella målen för ökad energieffektivitet samt för en ökad användning av förnybar energi. I Norrbotten ska detta hållbarhetsarbete i huvudsak ske inom de prioriterade inriktningarna hållbar tillväxt, hållbar samhällsplanering och hållbara transporter.
2013-01-18
Sida 33 av 41
Tabell 8: Sektorernas åtgärdsförslag presenterat i modellen för länets övergripande klimat- och energiarbete Energieffektivisering Hållbar samhällsplanering
Hållbar tillväxt
Hållbara transporter
Förnybar energi
Ordna återkommande sektorsvisa och tvärsektoriella seminarier om Norrbottens Energifrågor Nyttja överskottsvärme i lokaler Göra en översyn av styrsystem Miljöcertifieringssystem Kompetensutveckling för driftpersonal, förvaltare och brukare Påverkansmöjligheter och visualisering för brukare Effektivisering/utveckling av fläktar, pumpar, armaturer, värmeåtervinning Passivhusteknik Teknikutveckling och Återvinning Ökad andel trä för klimateffektivt byggande Samverkan kring markanvändningskonflikter och ÖPprocesser Erbjuda företag kunskap, information, praktisk vägledning och erfarenhetsutbyte Utveckla verktyg, metoder och strategier för att förbättra tillgången till finansiering och investeringar inom miljöteknikområdet Ordna återkommande sektorsvisa och tvärsektoriella seminarier om Norrbottens Energifrågor Föra samman företag som kan erbjuda systemlösningar inom miljöteknik och energioptimering Marknadsföra energikartläggningschecken PFE-programmet Simuleringar, tester och pilotförsök samt lobbying med berörda för att testa nya reduktionsmedel i processindustrin Kompetensutveckling för Driftpersonal och förvaltare Teknik- och materialutveckling Företagsutveckling för enskilda skogsägare Seminarier för att diskutera klimat- och energifrågor
Ordna återkommande sektorsvisa och tvärsektoriella seminarier om Norrbottens Energifrågor Effektivisering av interna transporter Effektivare transporter på väg Minskad bränsleåtgång vid avverkning Verka för bättre vägnät Tyngre transporter i skogssektorn Mer råvarutransport på tåg Visa markanvändningskonflikter i fakta och i pengar
Ordna återkommande sektorsvisa och tvärsektoriella seminarier om Norrbottens Energifrågor Utveckling och nyttjande av vindkraft, solcellspaneler och grön vattenkraftsel Inköp av förnybar energi Återvinning Visa markanvändningskonflikter i fakta och i pengar Nyttja restprodukter från samhället på ett bra sätt Ökad täthet i skogen med hänsyn till industriproduktion och virkeskvalité Undersökning av hur en industrialiserad miljö (tex vindkraftverk) upplevs av besökare Samverkan kring markanvändningskonflikter och ÖP-processer Erbjuda företag kunskap, information, praktisk vägledning och erfarenhetsutbyte Ordna återkommande sektorsvisa och tvärsektoriella seminarier om Norrbottens Energifrågor Förbättra tillgången till finansiering och investeringar inom miljöteknikområdet Erbjuda systemlösningar inom miljöteknik och energioptimering Inköp av förnybar energi Biobränslen ersätter fossila bränslen Företagsutveckling och handelssystem för att stimulera enskilda skogsägare Visa markanvändningskonflikter i fakta och i pengar Förbättrade system för biobränsleuttag Ökad täthet och föryngring i skogen med hänsyn till industriproduktion och virkeskvalité Undersökning av hur en industrialiserad miljö (tex vindkraftverk) upplevs av besökare Ordna återkommande sektorsvisa och tvärsektoriella seminarier om Norrbottens Energifrågor Nya bränslen Biobränslen ska ersätta fossila bränslen Mer råvarutransport på tåg Ökad täthet i skogen med hänsyn till industriproduktion och virkeskvalité
2013-01-18
Sida 34 av 41
Tabell 9: Kommunerna och Landstingets åtgärdsförslag presenterat i modellen för länets övergripande klimatoch energiarbete Energieffektivisering Hållbar samhällsplanering
Hållbar tillväxt
Hållbara transporter
Inleda EPC-projekt och genomföra föreslagna åtgärder. Gatubelysningsprogram för energieffektivisering Utbildning av driftspersonal och brukare Visualisering av energianvändning Teknik för energibesparing (sensorer m m) Utbyte av gammal utrustning som t ex fläktar, vitvaror, belysning, radiatorer, termostater Översyn av styr- och reglerutrustning Fastighetsinformationssystem Köpa in och hyra energieffektiva byggnader Installation av mätare för separat mätning av verksamhetsel Tilläggsisolering och tätning av klimatskal Byte av fönster och balkongdörrar Översyn av drifttider för ventilation och belysning Införande av energiledningssystem Certifiering av byggnader vid nyproduktion Följa FEBYs rekommendationer om minienergihus vid nyproduktion Återvinning av överskottsvärme Driftoptimering Injustering av värmesystem En energisnål samhällsplanering genom högre täthet, gemensamma lösningar och kortare avstånd. . Automatisk nedstängning av datorer nattetid ”Fastighetsknapp” – automatisk avstängning av all utrustning som inte behöver vara i drift nattetid Inköp av energieffektiv utrustning Ställa hårdare krav på energieffektivitet och miljöhänsyn i upphandlingar LCC-analyser Miljö- och energieffektiv upphandling Aktiv och regelbunden informationsspridning om kommunens energi- och miljöarbete Utbildning av förskolebarn i energi- och klimatfrågor Virtuella möten Samordning av kommunala resor och transporter Samåkningssystem Inköp av elfordon (bilar, cyklar, mopeder) till verksamheterna Ställa miljökrav vid upphandling och leasing av fordon Ta fram och tillämpa resepolicy I samverkan med andra aktörer verka för att effektivisera godstransporter (samlastning) CERO Transportoptimering Motorvärmarstyrning Bilpool Kurs i sparsam körning och Sparcoach Aktivt arbeta för att fördubbla antalet resande med kollektivtrafik och cykel och gång Subventionerade busskort för de som pendlar inom och utom kommunen Prioriterad plogning av gc-vägar före bilvägar
Förnybar energi
Installera solpaneler/solfångare på kommunala fastigheter Köpa andelar i vindkraftverk i kommunen Peka ut lämpliga områden för vindkraft i översiktsplaner Ta fram detaljplaner för områden som är intressanta för vindkraft Samverka med andra kommuner och andra aktörer för att skapa vindkraftsparker som sträcker sig över kommungränser Utbyggnad av fjärrvärmenät Biobränslebaserade närvärmecentraler Konvertering av el- och oljeuppvärmda fastigheter Ombyggnad av fjärrvärmeverket till kraftvärmeverk
Köpa in miljömärkt el Köpa EPD-el Elproduktion med biobränsle
Ökad produktion av biogas Upphandling av biogas- och etanolfordon Byta ut diesel- och bensinbilar mot bilar som drivs av förnybara bränslen
2013-01-18
Sida 35 av 41
Samlade åtgärder Aktörerna som deltagit i arbetet med att uppdatera Åtgärdsprogrammet för klimat- och energiarbetet i Norrbotten har efter var och ens förmågor och förutsättningar beslutat att arbeta med någon eller några av följande åtgärder:
Kompetensutveckling Erbjuda och dela med sig av kunskap, information och praktisk vägledning mellan varandra Arbeta med utbildning och kompetensutveckling Arbeta med delaktighet, påverkansmöjligheter och visualisering för brukare i byggsektorn Arbeta med utbildning kring företagsutveckling, attityd- och beteendeförändringar Delta i genomförandet av seminarier för att diskutera klimat- och energifrågor inom och mellan sektorer Utreda och tydliggöra markanvändningskonflikter i fakta och i ekonomiska termer Arbeta för ett handelssystem som uppmuntrar enskilda skogsägare att arbeta mer med skötselåtgärder Arbete med att utveckla kommunala planverktyg Visa på goda exempel inom området Arbeta med att höja kunskapsnivån hos politiker Samverkan Utveckla verktyg, metoder och strategier för bättre tillgång till finansiering och investeringar inom miljöteknikområdet Sammanföra företag som gemensamt kan erbjuda systemlösningar inom miljöteknik och energioptimering Fortsatt samverkan inom olika forskningsprogram Informera och aktivt arbeta med att få till beteendeförändringar hos brukare Lyfta de olika sektorernas klimat- och energifrågor i det kommunala planarbetet Stöd/program/klassificeringssystem Marknadsföring av befintliga, ekonomiska stöd som specifikt riktar sig mot energieffektiviseringsåtgärder Arbeta för en fortsättning på PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri) Arbeta för bättre villkor för att återvinna restenergier Arbeta med certifieringssystem inom de olika sektorerna Arbeta med klimat- och energideklarationer av byggnader och anläggningar Ta fram kravspecifikationer för att säkerställa energifrågan i upphandling Arbeta tydligare med uppföljning av genomförda åtgärder Förnybar energi Jobba för koldioxidkompensation via bidrag till produktion av ökad biomassa Arbeta för tredjeparts anslutning till fjärrvärmenätet Genomföra satsningar på energi från vindkraft, solcellspaneler och grön vattenkraftsel etc Skapa tydligare strategier för inköp av förnybar energi Verka för att öka andelen biobränslen som ersättning för fossila bränslen Arbeta med klimatsmarta lösningar för fjärrvärme/fjärrkyla Teknik Arbeta med utveckling av och forskning på nya reduktionsmedel i processindustrin genom simuleringar, laborationstester och pilotförsök Arbeta med utveckling av nya bränslen, koldioxidavskiljning och lagring (CCS) samt ett större nyttjande av restenergi i lokaler Tydligare arbete med återvinning av både material och energi Jobba med att utveckla metoder för att bygga med passivhusteknik Använda nya energieffektiva material och tekniker Se över befintliga styrsystem och injusteringar av dessa samt arbeta med ny energieffektivare teknik- och materialval där det är möjligt Arbeta för en fortsatt teknikutveckling av vindkraften Byta från fossil uppvärmning till förnybar i egna anläggningar Arbeta för en ökad andel trä i byggandet
2013-01-18
Sida 36 av 41
Förbättrada systemen för biobränsleuttag Jobba för minskad bränsleåtgång vid transporter Utveckla metoder för bättre logistiklösningar Produktion/Planering Öka tätheten i skogen med hänsyn till industriproduktion och virkeskvalité samt till de nationella miljökvalitetsmålen Arbeta för tydligare riktlinjer kring skötsel och bruk av marker Öka uttaget av grenar och toppar med bibehållen hänsyn till miljökvalitetsmålen Arbeta för att förbättra vägnätet Arbeta med projekt för mer transporter på järnväg Jobba med att förbättra tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter Transporter Arbeta med effektivisering av interna transporter Fortsatt arbete med resultaten från projektet ”Längre och tyngre transporter på väg” (ETT). Minska bränsleåtgången vid transporter och produktion Arbeta för att ersätta fossila bränslen med biobränslen Verka för upprustning av vägnätet Arbeta för att utöka andelen råvarutransporter på järnväg
Länsstyrelsens huvudsakliga åtgärdsområden och planer 20132015 Tvärsektoriella och sektorsvisa träffar Länsstyrelsernas övergripande roll inom klimat- och energiområdet är att strategiskt samordna det regionala arbetet med att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan.25 En annan viktig roll är att samverka kring de olika regionala uppgifterna om energi- och klimat. Bland annat ska länsstyrelserna ta fram och samverka kring de regionala energi- och klimatstrategierna och genomföra insatser och åtgärder med lokala och regionala aktörer.25 Länsstyrelserna har också en viktig roll i den fysiska planeringen. Dess roll i de kommunala översiktsplanerna är i första hand att verka för att statliga intressen tillgodoses, genom att förmedla underlag samt ge goda råd. Men länsstyrelserna kan även agera proaktivt och komma med förslag och stöd till kommunerna. Ambitionen är att samhället ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, att tillgängliga resurser tas till vara och att det skapas goda bostäder och boendemiljöer för alla. Länsstyrelsen ska även verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt när det gäller att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft.25 Länsstyrelserna ska också stödja näringslivets och kommunernas energi- och klimatarbete och verka för utvecklingen av miljövänlig och effektiv teknik och förnybar energi.25 Som en följd av detta och på indikation, från arbetsgrupperna, om behov av forum för att diskutera dessa frågor både sektorsvis och tvärsektoriellt ser Länsstyrelsen i Norrbotten att en strategiskt viktig uppgift för oss är att skapa utrymme för dessa forum. Detta kan ske genom att ett antal seminarier planeras och genomförs under programperioden. I dessa seminarier bör ingå en del av inspiration/kunskapsöverföring samt en del av tid för diskussion kring aktuella ämnen. För att seminarierna ska bli meningsfulla för aktörerna skall dessa vara med och planera innehåll och tidpunkt.
25
www.energimyndigheten.se 2012-11-12
2013-01-18
Sida 37 av 41
Regional entreprenörsdriven investeringsplattform Den regionala utvecklingsstrategin betonar en utveckling av Norrbotten som ett energieffektivt län med hög andel förnybar energi. Energiomställningsarbetet stärker den regionala tillväxten samtidigt som det bidrar till uppfyllandet av Sveriges och EU:s klimatmål. För att uppfylla de klimatrelaterade målen samt mål relaterat till ett hållbart samhälle krävs en ökad användning av innovativa produkter och tjänster inom miljöteknik. Länsstyrelsen bör tillsammans med Norrbottens Läns Landsting arbeta med att förstärka arbetet inom området. Det finns en stor outnyttjad potential i kommersialisering och export av norrbottnisk miljöteknik. För att uppfylla potentialen krävs det ökat fokus på entreprenörskap och kommersialisering. Samverkan för att åstadkomma effektiva innovationskedjor bör ske inom hela FUDIK området (Forskning, Utveckling, Demonstration, Innovation och Kommersialisering). Detta medför att Norrbottens regionala aktörer avser arbeta med att öka sina insatser för utveckling av miljöteknik och energieffektiva lösningar samt främja affärsutvecklande insatser med bas i klimatförändringarna. Klokt nyttjat kan länets tillgångar bidra till att stärka Norrbotten inom det på världsmarknaden snabbt expanderande miljöteknikområdet.
Arenor för samverkan mellan forskning/utveckling/demonstrationer, näringsliv och samhälle skapar förutsättningar för energieffektivisering, utveckling av produkter och tjänster och demonstration av ny teknik. En ökad samverkan skapar innovativa miljöer (mötesplatser) där kreativiteten hos studenter, forskare, entreprenörer, innovatörer, företag och organisationer kan tillvaratas. Ett hinder för utveckling inom miljöteknikområdet är att det finns en generell brist på kapital i ett projekts demonstrationsfas så väl som i tidiga faser av företagsutveckling. Dessutom investerar de befintliga aktörerna i allt senare skeden, vilket innebär större investeringar i färre bolag. Förutom att tillgången på kapital har minskat för tillväxtbolag ger utvecklingen med färre aktörer i tidiga faser att saminvesteringar försvåras. För miljötekniksektorn är bristen på kapital, särskilt i de tidiga faserna, ett reellt hinder för tillväxt, därför måste det offentliga samhället ta ett större ansvar. Målet med det regionala arbetet inom detta område är att ta fram förslag på hur åtgärder för stärkt samverkan och ökad kommunikation mellan myndigheter, innovatörer, entreprenörer samt affärsänglar och riskkapitalister m.fl. kan utformas, i syfte att öka privata aktörers investeringar i miljöteknikområdet samt uppnå bättre förutsättningar för hållbara affärsidéer i tidiga kommersiella skeden. Det allra viktigaste syftet är att skapa arenor för möten, det vill säga arenor för den interaktion som sker när grupper tillsammans diskuterar möjliga insatser för att öka tillgången till privat kapital för små- och medelstora företag i tidiga skeden. Kompetensöverföring sker i båda riktningarna. Innovationsarena ”Innovation börjar med människan. Det är människor som får idéer och utvecklar kunskap. Det är människor som använder sin kunskap, kompetens och erfarenhet i nya lösningar i sitt företagande, på sin arbetsplats, på sin fritid eller som konsumenter.” 26 En regions, eller ett lands, innovationsförmåga är avgörande för att kunna möta de utmaningar och möjligheter som den globala ekonomin innebär.
26
Näringsdepartementet. Den nationella innovationsstrategin. (2012)
2013-01-18
Sida 38 av 41
Genom att skapa mötesplatser kan miljöteknikföretag etablera affärsmässiga och strategiska partnerskap vilket möjliggör en ökad interaktion och ökat intresse för investeringar inom miljöteknikområdet. För industrin innebär förslaget att de får möjlighet att hålla sig uppdaterade om den senaste miljöteknikutvecklingen. För miljöteknikföretagen skulle det innebära en möjlighet att få en tidig kontakt med industrin, vilket kan leda till utvärdering av innovationens potential, uppfattning om kundintresse eller en kravspecifikation för den fortsatta utvecklingen mot en kundanpassad produkt. Återkoppling från kundgruppen kan vara ett värdefullt underlag att användas vid en eventuell kapitalanskaffning inför företagets fortsatta utveckling. Investerarplattform I syfte att öka investeringar, underlätta faktainsamling till investeringsanalyser och minska den upplevda risken vid investeringar inom miljöteknikområdet, bör innovationsarenan också erbjuda en mötesplats för riskkapitalaktörer, banker och andra finansiärer Förslaget innebär att skapa en Investerarplattform för och med riskkapitalaktörer med fokus på tidiga kommersiella skeden inom miljöteknikområdet. Förväntat resultat En åtgärd i arbetet med hållbar tillväxt för minskad klimatpåverkan och en omställning av energisystemet i Norrbotten, är att skapa en innovationsarena för aktörer inom miljöteknikområdet, med syfte att öka kommersialiseringen av hållbara affärsidéer. Detta bör göras i samverkan med och genom vidareutveckling av det redan påbörjade arbetet inom området. Förslaget är att skapa en gemensam regional innovationsarena med tillhörande investerarplattform inom miljöteknikområdet. Förväntad nytta för länet: 1. Ett av den regionala utvecklingsstrategins mål är att skapa ökad tillväxt i nya och befintliga företag. Genom att företagen växer skapas nya arbetstillfällen med en ökad tillväxt som följd. 2. Möjligheten för ökad kommersialisering av miljöteknikföretag kan bidra till positiva miljöeffekter. 3. En ökad kommersialisering inom miljöteknikområdet gör att Norrbottens konkurrenskraft ökar, vilket är avgörande för att vi ska kunna möta de globala utmaningarna. Norrbotniabanan En av de största kapacitetsbristerna i järnvägsnätet finns på Malmbanan väster om Kiruna, men även på sträckan Gällivare-Luleå, samt sträckan Boden-Vännäs (Stambanan genom övre Norrland) kommer en mycket problematisk kapacitetsituation att uppstå med ökade volymer och få planerade investeringar. Såväl operatörer, branschorganisationer som presumtiva brukarenäringen är överens om att det redan idag finns stora brister och näringslivet vittnar om att de vill öka järnvägstransporterna men att det inte finns utrymme på spåret. För att komma till rätta med denna problematik måste regionens aktörer gemensamt arbeta med att skapa såväl planerings- som politiska förutsättningar för Norrbotniabanan ska kunna byggas. Norrbotniabanan skulle också utgöra ett stort genombrott för såväl tillgänglighet som möjligheten att öka kollektivtrafiken i regionen
2013-01-18
Sida 39 av 41
Energisamverkan Norr I de fyra nordliga länen finns insikten om behovet av samverkan som en viktig framgångsfaktor i genomförandet av länens klimat- och energistrategier. För att långsiktigt lyckas med arbetet ser vi två viktiga verktyg, dels länens energi- och klimatstrategier och dels den politiskt initierade Handlingsplanen för energi, klimat och miljö i norra Sverige. Den senare har Länsstyrelserna, tillsammans med politiken, deltagit i framtagandet av. Dessa två verktyg måste samspela för att den potential som finns i norra Sverige till fullo ska förverkligas och utvecklas över tid. En gemensam slutsats av tidigare genomfört arbete är att det idag är svårt att på ett aktivt och gemensamt sätt analysera aktiviteter/projekt i syfte att samverka och se helhetslösningar. En ambition i projektet är att ta fram system för att underlätta hanteringen av detta för aktörer i regionen. Syftet med Energisamverkan Norr är att åstadkomma ett forum där relevanta insatser kan utvecklas, kommuniceras samt gemensamt planeras och genomföras i sammarbete mellan politiken, länsstyrelserna och universiteten i regionen. Fortsatt avsättning av skogsmark för naturreservatsbildning De skogar som finns i norra Sverige är viktiga kolsänkor och bidrar därmed till att reducera atmosfärisk koldioxid och mildra klimatförändringar. Då skogar blir äldre lagras mindre kol ovan mark medan mer kol lagras i marken. Nettoeffekten blir att gamla ostörda skogar kan lagra mer kol än yngre skogar tack vare den kraftiga ökningen av kol som lagras i marken. Det markbundna kolet kan dessutom bevaras i marken under lång tid. Den gamla skogen fungerar dessutom precis som långlivade träprodukter genom att gamla och döda träd kan finnas kvar som kollager under många hundra år. Därför är en viktig klimatåtgärd att arbeta med att se till att bevara gamla skogar i regionen. Dessutom ger en högre andel skyddad skog positiva effekter för en rad andra miljömål, näringar och turism.
Samverkan Kommuner och Landsting Sedan den 1 januari 2010 har flertalet av länets kommuner och landstinget sökt statligt stöd för energieffektiviseringar via Energimyndigheten. Stödet som avser en femårsperiod innebär att de kommuner och landsting som sökt ska organisera, systematisera och genomföra åtgärder som leder till en mer effektiv energianvändning. För att underlätta genomförandet har ett regionalt nätverk bildats vilket syftar till erfarenhetsutbyte, samverkan och informationsspridning. Nätverket koordineras av Länsstyrelsen som tillsammans med Norrbottens energikontor har en samordnande, vägledande och stödjande roll. En viktig uppgift för kommuner och landsting, så väl som för länets övriga offentliga aktörer, är att utveckla den interna samordningen av klimat- och energifrågorna. Idag är många organisationer splittrade och svagt samordnade kring dessa frågor vilket leder till suboptimering.
2013-01-18
Sida 40 av 41
Forskning och Utveckling I Norrbottens län finns Luleå Tekniska Universitet, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och ETC med flera starka forskningsmiljöer samt en relativt omfattande forskningsverksamhet inom industrin vilka alla arbetar för att utveckla ny kunskap inom energi- och klimatområdet, t.ex. energiteknik, transportsystem, träbyggande, ny processteknik och nya bränslen. Vid LTU finns nio identifierade styrke- och innovationsområden vilka på olika sätt strävar mot att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle: Attraktivt samhällsbyggande, Fokus ligger på byggandet av väl fungerande städer med socialt och miljömässigt hållbara system för bostäder, trafik, energi- och vattensystem mm; Effektiv innovation och organisation, Huvudspåret för arbetet ligger inom utvecklingen av effektiva verktyg, produkter och processer för ledning och organisation av innovativt arbete i företag, organisationer och innovationssystem; Framtidens gruvor, Luleå tekniska universitet är centrum för ledande forskning och utbildning inom gruvområdet. Forskningen omfattar hela ”bergskedjan” från prospektering, produktion och metallurgi till miljöfrågor och samhällsrelaterade aspekter på gruvdrift; Förnybar energi; Bioenergi/bioraffinaderiteknik, vatten- och vindkraft och frågor runt energieffektivisering av industri och samhälle är strategiska områden där LTU satsar på att - i nära samarbete med industrin och samhället - skapa en internationellt ledande innovations- och forskningsmiljö; Gränsöverskridande konst och teknik, Kombinationen konst och teknik och de möjligheter denna kombination ger att producera nyskapande konstupplevelser står i fokus för forskningen liksom design av upplevelser, produkter och konstruktioner; Hållbara transporter, Innovativa hållbara lösningar för framtida transporter och transportsystem krävs när flödet av gods ökar; Intelligenta industriella processer, Process IT ger svensk industri konkurrensfördelar genom att produktionen kan ökas samtidigt som energiåtgången minskas; Möjliggörande IKT, Skapar en bred forskningsbas som driver utvecklingen av ny IKT-baserad kunskap och nya tillämpningar inom viktiga områden som hälsa, handel, transport, miljö, energi samt säkra skalbara system för e-tjänster och datalagring samt Smarta maskiner och material, Utveckling av ny teknik och nya material vilka gör framtidens maskinger effektivare, lättare smartare och säkrare samtidigt som maskinernas inverkan på natur, klimat och människor minimeras.
Tidplan Arbetet följs upp årligen och åtgärdsprogrammet uppdateras i intervaller om tre år. Under 2013 kommer det huvudsakliga arbetet att bestå i att genomföra åtgärder och att skapa plattformar för tvärsektoriell och sektorsvis samverkan samt att bygga upp forum för samverkan kring miljöteknik innovationer. Mellanåret 2014 kommer arbetet med att genomföra åtgärder att fortgå och ett strukturerat system för samverkan mellan aktörerna i länet finns på plats. Dessa forum kommer också att utgöra grunden för att följa upp beslutade åtgärder och för att fånga upp och utveckla nya idéer och förslag inför kommande åtgärdsprogramsperiod. Sista året 2015 fortgår arbetet med åtgärderna men en sammanställning och analys av resultaten från programarbetet genomförs parallellt. I detta ingår också att sammanställa och processa uppsamlade förslag inför kommande programperiod. Vid årsskiftet 2015/2016 ska ett nytt årgärdsprogram finnas framtaget.
2013-01-18
Sida 41 av 41
Figurförteckning Figur 1: Disposition för Åtgärdsprogrammet ............................................................................. 6 Figur 2: Områdesindelning för klimat- och energiarbetet i Norrbotten. .................................. 10 Figur 3: Prioriterade energislag i Norrbotten ........................................................................... 11 Figur 4: Processbeskrivning för Åtgärdsprogrammets genomförande .................................... 14 Figur 5: Energianvändningen i Norrbotten (SCB 2012) .......................................................... 16 Figur 6: Emissioner av växthusgaser i Norrbotten (RUS 2012) .............................................. 16 Figur 7: Emissioner av växthusgaser från Norrbottens industri (RUS 2012) .......................... 17 Figur 8: Industri- och byggsektorns energianvändning från 2005 och till 2010. (SCB 2012-1126)............................................................................................................................................. 19 Figur 9: Jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorernas energianvändning från 2005 och till 2010. (SCB 2012-11-26) .......................................................................................................... 24 Figur 10: Transportsektorns energianvändning från 2005 och till 2010. (SCB 2012-11-26) .. 26
Tabellförteckning Tabell 1: Uppföljning av de regionala klimat- och energimålen 2005-2010 (siffror hämtade från SCB’s regionala statistik) ................................................................................................. 15 Tabell 2: Industrisektorns planerade åtgärder .......................................................................... 21 Tabell 3: Bygg- och Bostadssektorns planerade åtgärder ........................................................ 23 Tabell 4: Skogs- och jordbrukssektorns planerade åtgärder .................................................... 25 Tabell 5: Trafik- och Infrastruktursektorns planerade åtgärder ............................................... 29 Tabell 6: Kommunernas och Landstingets planerade åtgärder ................................................ 31 Tabell 7: Besöksnäringens planerade åtgärder ......................................................................... 32 Tabell 8: Sektorernas åtgärdsförslag presenterat i modellen för länets övergripande klimatoch energiarbete ....................................................................................................................... 33 Tabell 9: Kommunerna och Landstingets åtgärdsförslag presenterat i modellen för länets övergripande klimat- och energiarbete ..................................................................................... 34
