SIBBO KOMMUN Bokslut 2011
BALANSBOK 2011 INNEHÅLL I
sida
VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ...............................................................................................1 1
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 1.2
1.3
2
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 2.2
3
Finansieringsanalys och nyckeltal ............................................................................... 15 Analysering av finansieringsanalysen .......................................................................... 16 3.2.1 Finansieringsanalysens innehåll ........................................................................ 16 3.2.2 Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del ................................. 16 3.2.3 Finansiell verksamhet ........................................................................................ 16 3.2.4 Förändring av likvida medel ............................................................................... 16
KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 4.2
5
Resultaträkning och nyckeltal ...................................................................................... 11 Analysering av resultaträkningen ................................................................................. 12 2.2.1 Resultaträkningens innehåll .............................................................................. 12 2.2.2 Intäkter ............................................................................................................... 12 2.2.3 Kostnader .......................................................................................................... 13 2.2.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag ..................................................................... 13 2.2.5 Resultat och överskott ....................................................................................... 14
FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 3.2
4
Sibbo kommuns förvaltning ............................................................................................2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen ........................................................................4 1.2.1 Det allmänna läget inom kommunalekonomin .....................................................4 1.2.2 Kommunalekonomiska utvecklingen fram till år 2024 ..........................................4 Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun ....................................5 1.3.1 Allmän utveckling ..................................................................................................5 1.3.2 Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin .......................................6 1.3.2.1 Väsentliga förändringar av inkomstgrunderna .........................................6 1.3.2.2 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi ............6 1.3.2.3 Investeringar ............................................................................................6 1.3.3 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget ................................7 1.3.4 Sibbo kommuns personal .....................................................................................7 1.3.5 Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna ...............8 1.3.6 Intern kontroll ........................................................................................................9 1.3.6.1 Kontrollåtgärder .......................................................................................9 1.3.6.2 De väsentligaste iakttagelserna ............................................................ 10 1.3.7 Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen ........................................................................ 10
Balansräkning och nyckeltal ........................................................................................ 17 Analysering av balansräkningen .................................................................................. 18 4.2.1 Balansräkningens innehåll ................................................................................. 18 4.2.2 Den totala balansräkningen ............................................................................... 18 4.2.3 Balansräkningens aktiva poster......................................................................... 18 4.2.4 Balansräkningens passiva poster ...................................................................... 18
INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT ............................................................................... 20
6
KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 7
KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ...................................................................................................... 25
8
BUDGETUTFALLET .............................................................................................................. 25 8.1
8.2 8.3 8.4 8.5
II
Koncernstruktur............................................................................................................ 21 Väsentliga händelser inom koncernen......................................................................... 21 Koncernens ekonomi ................................................................................................... 21 Koncernresultaträkning och nyckeltal .......................................................................... 22 Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal ................................................................... 23 Koncernbalansräkning och nyckeltal ........................................................................... 24
Driftsekonomidelen ...................................................................................................... 26 Centralvalnämnden ........................................................................................... 27 Revisionsnämnden ............................................................................................ 27 Kommunstyrelsen .............................................................................................. 28 Social- och hälsovårdsutskottet ......................................................................... 33 Bildningsutskottet............................................................................................... 46 Utskottet för teknik och miljö .............................................................................. 60 Kommunen totalt................................................................................................ 69 Resultaträkningsdelen ................................................................................................. 71 Investeringsdelen ......................................................................................................... 73 Finansieringsdelen ....................................................................................................... 79 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt ........................................................................................................................ 81
BOKSLUTSKALKYLER 1 2 3 4 5 6
RESULTATRÄKNING ............................................................................................................ 83 FINANSIERINGSANALYS ..................................................................................................... 84 BALANSRÄKNING ................................................................................................................. 85 KONCERNRESULTATRÄKNING .......................................................................................... 87 KONCERNFINANSIERINGSANALYS ................................................................................... 88 KONCERNBALANS ............................................................................................................... 89
NOTER ....................................................................................................................................................... 91 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR ............................................................................................ 109 FÖRTECKNINGAR OCH UTREDNINGAR .............................................................................................. 111 BEKRÄFTANDE HANDLINGAR Balansspecifikation ......................................................................................................................... 113
I VERKSAMHETSBERÄTTELSE
KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Sibbo kommun har igen ett verksamhetsår bakom sig som var fullt av utveckling och förändring. Kommunen fortsätter att målmedvetet genomföra tillväxtstrategin samtidigt som externa förändringar såsom den europeiska skuldkrisen och statens kommunstrukturreform sätter det finländska kommunfältet i gungning. En tjänstemannaarbetsgrupp vid Finansministeriets kommunavdelning beredde under andra hälften av år 2011 ett förslag till ny kommunkarta, som grundar sig på starka primärkommuner. Under hösten utarbetade Sibbo sin egen framtidsbild ”Sibbo 2035”, som grundar sig på samma sex kriterier som Finansministeriet använder. Denna framtidsbild överräcktes till ministeriets tjänstemannaarbetsgrupp i november. Sibbo kommun arrangerade i samarbete med sina partner en internationell planeringstävling med syfte att planera ett hållbart samhälle i omgivningen kring Söderkulla och Sibboviken. Tävlingen fick namnet Sibbesborg. Tävlingstiden var 14.3–30.9.2011. Sammanlagt 30 tävlingsbidrag från Finland och utlandet lämnades in inom utsatt tid. Tävlingen väckte även internationell uppmärksamhet och under år 2011 hade tävlingens webbplats sammanlagt 19 428 besökare från 110 olika länder. Den internationella tävlingsjuryn utsåg WSP Finland Oy:s tävlingsbidrag ”Nourish!” till vinnare av tävlingen. Under det gångna verksamhetsåret färdigställdes många planer eller de vann laga kraft. Exempel på dessa är Generalplan för Sibbo 2025, Delgeneralplan för skärgården och kusten, Delgeneralplan för Box bytätort samt detaljplanerna för Tasträsk II och Hassellunden. Inom ramen för Östersundomkommittén deltog Sibbo tillsammans med Helsingfors och Vanda i utarbetandet av en generalplan för Östersundom. Sibbo fattade ett viktigt beslut med tanke på utvecklingen av kollektivtrafiken och främjandet av en hållbar utveckling genom att ansluta sig till Samkommunen Helsingforsregionens trafik 1.1.2012. Sibbo önskar att de avsevärt lägre biljettpriserna ska öka användningen av kollektivtrafiken och på lång sikt förbättra kollektivtrafiknätet även inom kommunen. Kommundirektör Markku Luoma gick i pension 1.6.2011 och Mikael Grannas tillträdde som ny kommundirektör. I augusti anställdes Minna-Marja Jokinen som ekonomi- och förvaltningsdirektör och hon fungerar också som vikarie för kommundirektören. På hösten anställdes en ny dagvårdschef, Mervi Keski-Oja. Våren 2011 fastställde Högsta förvaltningsdomstolen Helsingfors förvaltningsdomstols beslut i förvaltningstvisten mellan Helsingfors och Sibbo gällande den ekonomiska uppgörelsen av Östersundom. Enligt beslutet betalade Helsingfors Sibbo en ersättning på 7 943 000 euro för förlusten av Östersundom. Sibbo hade krävt sammanlagt 95 miljoner euro för den kommunala infrastrukturen och de förlorade skatteinkomsterna. Resultatet för kommunens räkenskapsperiod 2011 är 3,4 miljoner euro negativt. Årsbidraget i resultaträkningen uppvisar ett överskott på 4,3 miljoner euro och räkenskapsperiodens underskott är 3,0 miljoner euro. Detta är det första bokslutet på 10 år som uppvisar ett underskott. Orsaken till underskottet beror till en stor del på förlusten av Östersundom år 2010. Kommunen har varit tvungen att göra 1,7 miljoner euro mera avskrivningar än vad Helsingfors betalade för den kommunala infrastrukturen i Östersundom. Dessutom inflöt 2 miljoner euro mindre i kommunalskatt än budgeterat (3,5 miljoner euro mindre än utfallet år 2010), vilket även hänger samman med de förlorade skattebetalarna i Östersundom. Verksamhetskostnaderna ökade med 7,9 procent, vilket är mindre än år 2010 (+8,9 %), men nivån är ändå för hög i synnerhet med beaktande av skatteinkomsternas utveckling. Positivt var dock att kommunen kunde minska sitt lånebelopp med 10 miljoner euro och kommunens skuld i slutet av året var 2 565 euro/invånare, då den ett år tidigare var 3 151 euro/invånare.
Mikael Grannas kommundirektör
1
1. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Kommunens förtroendeorganisation ändrades 1.1.2009 enligt bifogade schema. KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISIONSNÄMNDEN CENTRALVALNÄMNDEN
Planläggningssektionen
KOMMUNSTYRELSEN
Ungdomsfullmäktige
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTET
Individsektionen
BILDNINGSUTSKOTTET
UTSKOTTET FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Dagvårdssektionen
Lovsektionen
Svenska utbildningssektionen
Miljövårdssektionen
Finska utbildningssektionen
Vägsektionen
Fritidssektionen
De sammanlagt 43 fullmäktigeplatserna fördelade sig partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 16 platser Samlingspartiet 9 platser Vårt gemensamma Sibbo 7 platser Socialdemokraterna 5 platser Gröna förbundet 3 platser Sannfinländarna 2 platser Centern 1 platser Som fullmäktiges ordförande fungerade Christel Liljeström. Kommunstyrelsen bestod av 11 ledamöter fördelade partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 4 Samlingspartiet 3 Vårt gemensamma Sibbo 2 Socialdemokraterna 1 Gröna förbundet 1 Ari Oksanen fungerade som kommunstyrelsens ordförande.
2
Tjänsteinnehavarorganisationen framgår av följande schema:
KOMMUNDIREKTÖREN Ledningsgruppen UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN
EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN
Förvaltning
Ekonomitjänster
Markanvändning
Förvaltningstjänster IT-tjänster Personaltjänster Gemensamma kundtjänster
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNINGEN
BILDNINGSAVDELNINGEN
AVDELNINGEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Förvaltning och ekonomi
Administrationstjänster
Ekonomi och förvaltning
Hälso- och sjukvård
Tjänster för småbarnsfostran
Byggnadstillsyn
Utbildningstjänster
Gator och grönområden
Idrott s-och ungdomstjänster
Vattentjänster
Kulturtjänster
Lokalitetsförvaltning
Äldreomsorg Socialarbete Kostservice
3
Miljövård
1.2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen I december 2011 beräknades bruttonationalproduktens tillväxt bli 2,6 procent i stället för 3,5 procent som beräknades tidigare på hösten. År 2012 beräknas tillväxten att vara endast 0,4 procent. Prognosen i Finansministeriets konjunkturöversikt tar i beaktande möjligheten om recession. År 2013 beräknas bruttonationalprodukten växa med 1,7 procent. Den ekonomiska tillväxten i Finland vilar dock fortfarande till stora delar på inhemsk efterfrågan. Underskottet inom den offentliga ekonomin beräknas öka till 1,4 procent i förhållande till totalproduktionen år 2012. Skuldkvoten stiger med drygt 1 procentenhet enbart på grund av att den prognostiserade bruttonationalprodukten blir dryga 4 miljarder euro lägre än man tidigare beräknat. Enligt Finansministeriet kommer arbetslösheten att öka något år 2012 och arbetslöshetsgraden kommer att stiga till 8,1 procent. Hushållens osäkerhet förväntas återspegla sig även på konsumtionsstrukturen och den privata konsumtionen beräknas öka endast med 0,5 procent år 2012. De ekonomiska utsikterna inverkar också dämpande på höjningen av konsumentpriserna eftersom Finansministeriet räknar med att årsindexet för konsumentpriserna ändras med 2,7 procent. Löntagarnas sammanlagda reella köpkraft ökade år 2011 med ungefär en procent. Eftersom den med antalet sysselsatta eller antalet arbetstimmar beräknade arbetsinsatsen också steg med en procent förblev köpkraften i praktiken oförändrad. Löntagarnas sammanlagda köpkraft beräknas öka mycket begränsat år 2012, med 0,1 procent, eftersom löntagarnas lönebelopp ökar i samma takt med inflationen efter inkomstbeskattningen och inkomstöverföringarna. En genomsnittlig löntagares köpkraft minskade i fjol med ungefär en halv procent på grund av den snabba inflationen. År 2012 beräknas köpkraften växa igen med ungefär en halv procent. Källor: Finansministeriet, ekonomiska avdelningen, konjunkturöversikt II/2011, december 2011 Statsrådets kansli, utredningskommissionen för inkomst- och kostnadsutvecklingen, januari 2012 1.2.1 Det allmänna läget inom kommunalekonomin Enligt de preliminära uppgifterna blir kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag nästan 400 miljoner mindre än år 2010. År 2012 beräknas kommunernas verksamhetsutgifter öka med 4 procent, medan skatteinkomsterna ökar med bara knappt en procent. Statens finansieringsandel av statsandelsåliggandena inom den kommunala basservicen beräknas minska med 2,7 procentenheter då statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro genomförs i sin helhet år 2012. Kommunernas och samkommunernas lånestock har fortsatt att öka. Ökningen från föregående år var cirka 900 miljoner euro, omkring 7,2 procent. Hela kommunsektorns skuldbörda har under åren 1997– 2011 ökat med ungefär 8,5 miljarder euro. De preliminära bokslutsuppgifterna visar att fastlandskommunerna hade lån på 2 085 euro per invånare i fjol. Källor: Kommunförbundet, Kommunalekonomi 4/11, december 2011 Kommunförbundet, Stabilisering av den kommunala ekonomin, februari 2012 1.2.2 Kommunalekonomiska utvecklingen fram till år 2024 Finansministeriets kommunavdelning har låtit göra en undersökning om kommunernas ekonomiska utveckling under åren 2011–2024. I undersökningen uppskattas hur befolkningsåldrandet som tilltar från och med 2020 inverkar på kommunernas finansieringsbehov. Eftersom kommunernas verksamhetsbidrag fortsätter att öka såsom tidigare räcker det enligt undersökningen inte ens med att kommunerna gör relativt stora egna anpassningsåtgärder för att behovet av ökad skattefinansiering ska ändras. Med en ökad skattefinansiering menas inte enbart kommunalskatt och fastighetsskatt utan även statens inkomstskatt som utgör grunden för ökade
4
statsandelar. En skuldsättning betyder igen en ökad kommunalskattesats eftersom en skuldsatt kommun i sista hand är tvungen att höja skattesatsen för att kunna betala sin skuld. Enligt undersökningen kommer utvecklingen att avsevärt höja alla kommuners skattesatser. Den största delen av all tillväxt kommer från de största städerna och de kraftigt växande kommunerna. Löneförhöjningar, ett ökande behov av tilläggskvalitet och befolkningens åldrande skapar tillväxt. Enligt undersökningen kommer kommunernas ekonomiska problem att konkretiseras inom hela kommunfältet under 2020-talet. Samtidigt fortsätter kommunernas differentiering och skillnaderna i kommunernas ekonomi kommer att öka avsevärt i jämförelse med dagens läge. Avslutningsvis konstateras i undersökningen att det är befogat att granska såväl kommunernas strukturer som serviceproduceringen mellan kommunerna och staten. Kommunernas lagstadgade basservice (till exempel vårdtillgängligheten inom primärvården, tandvården och specialvården, hälsooch sjukvårdslagen, rådgivningsförordningen, äldre- och handikapplagstiftningen, ungdomslagen och barnskyddslagens nya normer) kommer avsevärt att öka utgifterna. Den servicestruktur som kommunerna ska ansvara för och som påverkar verksamhetsbidraget kan inte nå den tidigare nivån utan en finansieringsökning som inte tycks vara tillgänglig. Kommunerna bör anpassa sin servicestruktur så att den också kan finansieras. Källa: Finansministeriets undersökning Kommunalekonomiska utvecklingen 1997–2024, februari 2012
1.3 Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun 1.3.1 Allmän utveckling Den måttliga befolkningstillväxten som fortgått under de senaste åren fortsatte även år 2011. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade kommunens invånarantal med 269 och uppgick i slutet av år 2011 till 18 520 personer. Även tillväxten i de flesta grannkommunerna fortsatte i måttlig takt. Nettoflyttningen mellan kommuner ökade kommunens befolkning med 202 personer och nettomigrationen med 9 personer. Födelseöverskottet uppgick till 56 personer. Sysselsättningsläget i kommunen är bra. I slutet av år 2011 var arbetslöshetsgraden i Sibbo 4,2 procent eller 0,7 procentenheter mindre än för ett år sedan. Hela landets arbetslöshetsgrad var vid samma tidpunkt 9,7 procent. Sibbos arbetslöshetsgrad är således över hälften av landets medeltal och är 2,7 procentenheter lägre än i Nyland. Antalet arbetslösa i Sibbo uppgick till 380 personer och minskade under året med 68 personer. I december fanns det 26 personer under 25 år som var arbetslösa, vilket är 15 personer mindre än för ett år sedan. Antalet personer som varit arbetslösa en längre tid än ett år uppgick till 111, vilket är 5 personer mera än vid motsvarande tid i fjol. I slutet av år 2011 fanns det 45 lediga arbetsplatser i Sibbo, vilket är 11 mindre än för ett år sedan. Arbetskraften ökade endast med 11 personer och uppgick i slutet av år 2011 till sammanlagt 9 092 personer. Antalet beviljade bygglov minskade med 8,4 procent, medan antalet åtgärdstillstånd ökade med 40 procent i jämförelse med år 2010. Budgeten för år 2011 strävade efter att hålla utvecklingen av verksamhetskostnaderna under kontroll och räknade med en 3,3 procents minskning i avdelningarnas nettoutgifter jämfört med föregående års budget. I bokslutet för år 2011 är verksamhetsområdenas nettoutgifter dock 7,0 procent större än i bokslutet för år 2010. Driftsutgiftsökningen är rentav 6,4 procent jämfört med året innan. Utöver driftsutgiftsökningen påverkade den extraordinära posten på cirka 1,7 miljoner euro till följd av förlusten av Östersundom till Helsingfors bokslutets resultat negativt. Resultatet uppvisar ett underskott på 2,9 miljoner euro. På grund av detta riskeras även förverkligandet av budgeten för år 2012.
5
1.3.2 Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin 1.3.2.1 Väsentliga förändringar av inkomstgrunderna Statsandelarna ökade med 0,4 miljoner euro jämfört med bokslutet för år 2010 fastän kommunens andel av skatteutjämningen uppgick till 5,6 miljoner euro, en ökning med 0,5 miljoner euro jämfört med föregående år. Skatteinkomsterna minskade med 1,2 miljoner euro (-1,6 %) jämfört med föregående år. Minskningen hänförde sig i sin helhet till kommunalskatteinkomsterna som minskade med 2,0 miljoner euro (-5,0 %). Samfundsskatteinkomsterna ökade med 1,4 miljoner euro (+31,7 %) jämfört med året innan. Att utfallet av kommunalskatten blev märkbart mindre än budgeterat berodde till stor del på att staten i november 2011 beslutade om en minskning av kommunernas andel av kommunalskatteintäkterna för skatteåret 2011 samt på en korrigering av utdelningen till Sibbo kommun under tidigare år. Detta betydde en minskning av kommunens kommunalskatt på cirka 3,5 miljoner euro. De ökade samfundsskatteinkomsterna var igen en följd av företagens resultat och framför allt av kommunernas höjda andel av samfundsskatten. Som en följd av det ökade antalet fastigheter ökade fastighetsskatteinkomsterna med cirka 0,8 miljoner euro (+18,6 %). 1.3.2.2 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Budgeten för år 2011 gjordes upp som en budget med fokus på kommunens primära uppgifter. Årsbidraget uppskattades bli 7,4 miljoner euro. Årsbidraget blev 3,0 miljoner euro sämre än uppskattat. Räkenskapsperiodens resultat uppskattades bli 1,4 miljoner euro, men enligt det ovan anförda blev slutresultatet dock 4,8 miljoner euro sämre än prognostiserat. Verksamhetens kostnader var 125,3 miljoner euro, som var en ökning med 7,7 miljoner euro, eller 6,5 procent, jämfört med föregående år. Skatteinkomsterna var 75,5 miljoner euro, då de i den ursprungliga budgeten hade uppskattats vara 1,0 miljoner euro större. Skatteinkomsterna minskade med 1,2 miljoner euro, eller 1,6 procent, jämfört med föregående år. 1.3.2.3 Investeringar Den största investeringsgruppen år 2011 var fast egendom. Totalt köpte kommunen 40,6 hektar mark, till största delen (cirka 22,7 hektar) i Söderkulla för totalt cirka 5,6 miljoner euro. Kommunen var desssutom på basis av Högsta förvaltningsdomstolens beslut tvungen att överlåta mark- och vattenområden på cirka 41,1 hektar till Helsingfors stad. Tomter såldes till ett värde av cirka 3,8 miljoner euro. Inom investeringsgruppen Saneringar låg tyngdpunkten på husbyggnad och tyngdpunkten inom investeringsgruppen Nyinvesteringar låg på husbyggnad, trafikleder och vattentjänstprojekt. De mest betydande projekten inom dessa var anläggande av gator på planområdena Hansas II, Tasträsk, Lönnbacka och Bastukärr samt byggande av korsningsområdet invid landsväg 148. Vatten- och avloppsledningar byggdes bl.a. på planområdena Tasträsk, Hansas och Lönnbacka. Vattentjänstarbeten i glesbygdsområden utfördes i Kalkstrand, Gesterby, Paipis och i Leolaområdet och avloppsledningen till Borgby byggs i samband med byggandet av cykelvägen. Flera nybyggnadsprojekt körde i gång under år 2011, som exempel kan nämnas utbyggnaden och saneringen av Nickby hälso- och socialstation samt Hansaksen päiväkoti i södra Sibbo. De största saneringsprojekten inom husbyggnad som genomfördes under räkenskapsåret var saneringen av servicebostäder för åldringar i Nickby.
6
1.3.3 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Skatteinkomsterna blev 1,0 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Kommunens inkomstskatteberäkning underskreds med 2,0 miljoner euro. Samfundsskatteberäkningen överskreds med 0,4 miljoner euro och fastighetsskatteberäkningen med 0,6 miljoner euro. Statsandelarna blev cirka 0,9 miljoner euro större än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Betydande överskridningar eller underskridningar av verksamhetens intäkter skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Överskridningar
Underskridningar
Hälso- och sjukvård (0,12 milj. euro) Äldreomsorg (0,34 milj. euro) Socialarbete (0,16 milj. euro) Kostservice (0,24 milj. euro) Gator och grönområden (1,81 milj. euro) Vattentjänster (0,19 milj. euro).
Tjänster för småbarnsfostran (0,25 milj. euro) Byggnadstillsyn (0,11 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,35 milj. euro) Utbildningstjänster (0,17 milj. euro).
Betydande underskridningar eller överskridningar av verksamhetens kostnader skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Underskridningar
Överskridningar
Allmän förvaltning och kommunens ledning (0,33 milj. euro) Bildningsavdelningen, Administrationstjänster (0,16 milj. euro).
Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,28 milj. euro) Hälso- och sjukvård (1,08 milj. euro) Äldreomsorg (0,66 milj. euro) Socialarbete (0,87 milj. euro) Kostservice (0,22 milj. euro) Utbildningstjänster (1,00 milj. euro) Kulturtjänster (0,12 milj. euro) Vattentjänster (0,29 milj. euro) Gator och grönområden (0,48 milj. euro).
Verksamhetsbidragen blev betydligt sämre eller bättre än budgeterat på följande nettobudgeterade uppgiftsområden eller nettobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Bättre än budgeterat
Sämre än budgeterat
Allmän förvaltning och kommunens ledning (0,36 milj. euro) Bildningsavdelningen, Administrationstjänster (0,15 milj. euro) Gator och grönområden (1,33 milj. euro).
Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,19 milj. euro) Hälso- och sjukvård (0,96 milj. euro) Åldringsvård (0,32 milj. euro) Socialarbete (0,71 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,30 milj. euro) Utbildningstjänster (1,17 milj. euro) Kulturtjänster (0,11 milj. euro) Byggnadstillsyn (0,15 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,38 milj. euro).
Orsakerna till de ovan nämnda avvikelserna presenteras på de ställen i driftsbudgetdelen där respektive uppgiftsområde behandlas. 1.3.4 Sibbo kommuns personal I slutet av år 2011 uppgick antalet anställda inom Sibbo kommun till 1 214 personer, vilket är 7 personer mera än i slutet av föregående år. Den ordinarie personalens andel var 929 personer och 7
den visstidsanställda personalens andel 277 personer. Antalet visstidsanställda minskade med 25 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var sammanlagt 8, dvs. 2 flera än år 2010. Vid årsskiftet var antalet kommunalanställda per tusen invånare 65,6 personer. År 2011 var 477 personer, dvs. 32,9 procent, av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, och 329 personer, dvs. 33,8 procent, av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. Det totala antalet sjukfrånvarodagar ökade till i medeltal 14,7 dagar/person, vilket är 1,8 dagar mera än år 2010 och även mera än flera år tidigare. Inom hela kommunsektorn är det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 18,4 dagar/person, vilket betyder att Sibbo fortfarande ligger under den genomsnittliga nivån för kommunsektorn, vilket i och för sig är en bra sak. Situationen utvecklas dock i en oroväckande riktning eftersom den långa sjukfrånvaron över 5 dagar och över 180 dagar har ökat mest. Enligt företagshälsovårdens statistik berodde 60 procent av frånvaron på sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och mentala störningar. Genom tidigt ingripande samt kartläggning och identifiering av psykosociala riskfaktorer kan man påverka lång sjukfrånvaro. År 2012 kommer man framför allt att satsa på uppföljningen av sjukfrånvaron. För att vi ska kunna bryta denna negativa sjukfrånvarotrend krävs en flera års planmässig satsning på personalens välmående. År 2011 uppgick de direkta kostnaderna för personalutbildningen till sammanlagt cirka 191 125 euro, vilket utgör 206 euro per ordinarie anställd och 0,52 procent av lönesumman. Antalet utbildningsdagar uppgick till 2 892, vilket är något flera än år 2010. De 21 chefer som år 2010 inledde sina studier som leder till specialyrkesexamen i ledarskap (JET) fortsatte sina studier år 2011 och de får sitt examensbetyg i mars 2012. Utöver dessa fanns det i slutet av år 2011 sex andra läroavtalsstuderande inom kommunen. De vanligaste yrkena som man studerar till via läroavtal är fortfarande närvårdare, barnskötare och skolgångsassistent. År 2011 gick sammanlagt 38 personer i pension, varav 34 personer avgick med ålderspension och 4 med invalidpension. År 2011 gick sammanlagt 13 flera personer i pension än år 2010. Medelåldern bland dem som avgick med pension var 63 år, då medelåldern bland dem som avgick med pension inom hela kommunsektorn år 2010 i genomsnitt var 59,7 år. År 2011 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt 6 235 301 euro, vilket är 319 445 euro mera än år 2010. Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var i motsvarande grad 2 011 528 euro. År 2011 uppgick löneutgifterna till cirka 36,9 miljoner euro. För hela kommunens del steg nettolöneutgifterna med sammanlagt 4,3 procent. Nettolöneutgifterna i relation till invånarantalet 31.12.2011 var 2 440 euro, då motsvarande siffra år 2010 var 2 360 euro, en ökning med sammanlagt 3,1 procent. Löneförhöjningarna enligt de inkomstpolitiska avtalen höjde lönenivån år 2011 med i genomsnitt 1,3 procent. Personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna var 47,7 miljoner euro, vilket i procent är 45,2. 1.3.5 Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Enligt 70 § i förvaltningsstadgan ska kommunens verksamhet ordnas och uppgifterna skötas så att ekonomiska och andra risker undviks. Riskhanteringen ska omfatta en utredning av sannolika risker och kostnaderna för eventuella skador till följd av dem samt en sådan beredskap för skador att kostnaderna för dem inte medför oskäliga störningar i kommunens verksamhet och finansiering. Kommunstyrelsen svarar för realiseringen och samordningen av riskhanteringen. Risker i verksamheten Verksamheten utvidgas fortgående särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet till följd av befolkningstillväxten, befolkningens åldrande och de ökade lagstadgade förpliktelserna. Detta har i praktiken betytt och kommer även i framtiden att betyda ständiga satsningar på rekrytering av personal. Tillsvidare har Sibbo kommun inte haft nämnvärda problem med tillgången på personal. Det finns dock preliminära tecken på att frågor i anslutning till personaltillgången kan leda till ett tryck att höja lönenivån. Risken att kostnaderna för utlagda tjänster stiger är också betydande. Riskhanteringen kräver en avsevärd satsning på upphandlings- och avtalsverksamhet.
8
Sibbo kommun har inga sådana skadestånds- eller övriga rättegångar anhängiga vid allmänna domstolar som skulle kunna medföra kommunen oförutsedda ersättningsansvar. Kommunal- och förvaltningsbesvärsprocesser som är anhängiga vid förvaltningsdomstolar medför inte motsvarande risker. Finansierings- och skaderisker Målet med kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning är att skydda kommunen från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för kommunen. Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt medelanskaffningskälla. År 2011 kunde den långsiktiga medelsanskaffningen ordnas på rimliga villkor. I kommunens låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. På grund av den låga räntenivån har låneportföljens sammansättning i någon mån ändrats från lån med rörlig ränta till lån med fast ränta. Man har även förberett organiserandet av kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning samt skyddets metoder och omfattning. Skade- och ansvarsrisker har begränsats genom försäkringar. Kommunens lagstadgade olycksfallsförsäkringar, egendoms- och avbrottsförsäkringar, ansvarsförsäkringar för verksamheten och administrationen, bil- och trafikförsäkringar, olycksfallsförsäkringar samt reseförsäkringar konkurrensutsattes för något år sedan. I samband med konkurrensutsättningen sjönk de självriskandelar som kommunen betalat för ansvars- och egendomsförsäkringarna i betydande mån, vilket har främjat hanteringen av ekonomiska risker. Till de delar som kommunens försäkringar inte ersätter egendomsskador, täcks de ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde. Utveckling av riskhanteringen I samband med den interna kontrollen som utfördes av den externa revisionen år 2010 gjordes även en liten granskning av kommunens riskhanteringsförfaranden. En omfattande riskkartläggning gjordes i slutet av år 2007. Målet är att riskkartläggningen uppdateras under år 2012 och samtidigt utarbetas anvisningar för den interna kontrollen och riskhanteringen. 1.3.6 Intern kontroll I enlighet med 71 § i förvaltningsstadgan ska kommunens verksamhet ordnas och verksamheten ledas så att den interna kontrollen är tillräcklig på alla nivåer och inom all verksamhet i organisationen. Kommunstyrelsen, utskotten och de ledande tjänsteinnehavarna för ansvarsområdena ansvarar för avdelningarnas interna kontroll. Enligt en allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner som utarbetats av bokföringsnämndens kommunsektion ska kommunstyrelsen i sin verksamhetsberättelse redogöra för hur den interna kontrollen och den därmed förknippade riskhanteringen har ordnats i kommunen. Av redogörelsen bör framgå om brister i kontrollen har uppdagats under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen under ekonomiplaneperioden. 1.3.6.1 Kontrollåtgärder Sibbo kommun har ingen intern revisor och intern revision har inte heller skaffats som köpservice under räkenskapsperioden. Den interna kontrollen granskades senast år 2010 av den lagstadgade externa revisionen. De väsentligaste iakttagelserna som framförs nedan grundar sig sålunda på ärenden som dykt upp i samband med den interna kontrollen i anknytning till tjänsteinnehavarledningens sedvanliga uppgifter.
9
1.3.6.2 De väsentligaste iakttagelserna I anknytning till iakttagande av stadgor, bestämmelser och beslut uppdagades det under räkenskapsperioden att Ekonomi- och förvaltningscentralen hade överskridit sin upphandlingsbefogenhet. Ärendet behandlades i kommunstyrelsen och med den enhet som gjorde upphandlingen. Dessutom fäste man uppmärksamhet vid kännedomen om stadgor och bestämmelser i anknytning till upphandlingar. Upphandlingsutbildningen fortsätter under vårvintern 2012. Vid kommunstyrelsen första möte år 2012 godkändes dessutom anvisningarna för upphandlingar som överstiger tröskelvärdet och anvisningarna för små upphandlingar uppdaterades. Resurseringen av upphandlingsverksamheten och upphandlingskunnandet står dock fortfarande inför avsevärda utmaningar. Bildningsväsendets och social- och hälsovårdsväsendets anslag överskreds väsentligt. Behandlingen av överskridningarna samt en utredning av deras orsaker sköts upp till början av år 2012. Vad gäller bildningsväsendets överskridning har tillvägagångssätten för uppföljningen och behandlingen av extern projektfinansiering ändrats. Även praxisen för budgetering av personalutgifter har ändrats. Dessutom har uppmärksamhet fästs vid genomförandet av budgetuppföljningen och vid dokumenteringen av beslutsfattandet angående driftsekonomiplaner. Utvecklingsåtgärder för budgetuppföljning och rapportering har inletts. Inga egentliga brister i ordnandet av riskhantering uppdagades under räkenskapsperioden. Utgående från kommundirektörens beslut utsågs en riskhanteringsarbetsgrupp för att bereda anvisningar för den interna kontrollen och riskhanteringen samt för att uppdatera riskkartläggningen. Budgetverkställighetsdirektiven för år 2012 ändrades vad gäller förpliktelser i samband med avtalskontroll. Under räkenskapsperioden deltog ledningsgruppen i utbildning om utveckling av den interna kontrollen och en föreläsning ordnades även för andra chefer. Sibbo kommun saknar anvisningar för intern kontroll och riskhantering och såsom tidigare anförts har förberedelserna av dessa påbörjats. Avsikten är också att kommunens interna revision konkurrensutsätts. 1.3.7 Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen År 2011 försämrades kommunens ekonomi på grund av minskade skatteinkomster och till följd av att verksamhetsområdenas utgifter ökade med 6,5 procent. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott. I balansräkningen finns ackumulerat överskott från tidigare år. För finansieringens del minskade den långfristiga lånestocken med 9,7 miljoner euro och de likvida medlen med 8,1 miljoner euro. I budgeten för år 2012 beräknas inflyta 79,3 miljoner euro i skatteinkomster, vilket är en cirka 3,6 procents ökning jämfört med budgeten för år 2011. Avkastningen av kommunalskatten har beräknats vara 69,2 miljoner euro, vilket innebär en 4,1 procents ökning jämfört med budgeten 2011. I fjol inflöt det cirka 5,8 miljoner euro i samfundsskatt och i budgeten 2012 beräknas kommunen få 4,8 miljoner euro i samfundsskatt. I budgeten 2012 beräknas statsandelarnas belopp vara 16,5 miljoner euro, vilket är en ökning med cirka 1,5 miljoner jämfört med budgeten 2011. I budgeten för år 2012 är kommunens nettoutgifter 6,8 procent större än i budgeten för år 2011. I budgeten 2012 har resultaträkningen ett överskott på 0,5 miljoner euro och de egna internt tillförda medlen täcker endast 38,3 procent av investeringarna i tillgångar bland bestående aktiva. Man strävar efter att hålla ökningen i nettoupplåningen år 2012 på en nivå som godkänts i budgeten. Skattefinansieringen år 2012 förutspås bli enligt budgeten. För att ekonomin ska kunna hållas i balans bör nya utgiftsökningar täckas med lika stora utgiftsbesparingar. Eftersom bland annat driftsekonomiutgifterna överskreds i slutet av år 2011 bör man år 2012 fästa speciell uppmärksamhet vid utgiftsutvecklingen för att garantera budgetens hållbarhet. I detta avseende inleddes i början av januari 2012 åtgärder för att framhäva utgiftskontrollen. Målet bör vara att budgeten är bindande. Kommunernas finansiella ställning ser ut att bli lite bättre år 2012, men kommunalekonomin är fortsättningsvis kärv. Den stora utmaningen under kommande år kommer att vara att få driftsutgifternas ökning i styr. 10
2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal
2011
2010
1 000 €
1 000 €
19 826 -105 733 -85 907
17 831 -97 980 -80 150
Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag
75 496 15 860 -1 139 4 310
76 694 15 429 -1 012 10 961
Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat
-6 104 7 943 -9 574 -3 425
-6 945
389 0
300 -2 500
-3 036
1 817
2011
2010
18,8 70,6 233 18 526
18,2 122,2 601 18 251
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag
Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Över-/(under)skott
4 017
RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL
Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % Årsbidrag/avskrivningar, % Årsbidrag, €/invånare Invånarantal
Verksamhetens intäkter i procent av verksamhetens kostnader = 100 x Verksamhetens intäkter / (Verksamhetens kostnader – Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Avskrivningar
11
2.2 Analysering av resultaträkningen 2.2.1 Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för produktionen av tjänsterna. I en officiell resultaträkning upptas s.k. externa poster, dvs. intäkter som har erhållits utifrån kommunen och kostnader som har uppstått genom anskaffningar utifrån kommunen. 2.2.2 Intäkter År 2011 uppgick Sibbo kommuns totala intäkter till sammanlagt 119,3 miljoner euro. Intäkternas belopp ökade med 9,2 miljoner euro (8,3 %) från föregående räkenskapsperiod. Verksamhetens intäkter ökade med 2,0 miljoner euro (+11,2 %) och statsandelarna med 0,4 miljoner euro (+2,7 %) Den viktigaste orsaken till förändringen i verksamhetsintäkterna var en intäktsföring av markanvändningsavgifterna i enlighet med investeringarna på Bastukärrs industriområde. Kommunens viktigaste inkomster, skatteinkomsterna, minskade från 76,7 miljoner euro till 75,5 miljoner euro (-1,6 %). Minskningen berodde på ändringen av fördelningen av skatterna mellan kommunerna och staten i slutet av år 2011 och på att kommunindelningen år 2009 fortfarande inverkade på kommunalskatteinkomsterna år 2011. Intäkter år 2011 Statsandelar 14 % Finansiella intäkter 0%
Försäljningsintäkter 4% Avgiftsintäkter 7%
Understöd och bidrag 1%
Övriga intäkter 6%
Skatteinkomster 68 %
Skatteinkomstberäkningens utfall
1 000 €
Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt
66 524 5 480 4 500
66 524 5 480 4 500
64 536 5 839 5 121
97,0 106,5 113,8
-1 988 67 942 359 4 434 621 4 319
-5,0 31,7 18,6
Skatter totalt
76 504
76 504
75 496
98,7
-1 008 76 694
-1,6
12
Statsandelarnas utfall 1 000 € Budget STATSANDELAR
- skatteutjämning STATSANDELAR SAMMANLAGT
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
AvviFörv-% kelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
20 549 -5 549
20 549 21 451 104,4 -5 549 -5 591 100,8
902 20 520 -42 -5 091
4,5 9,8
15 000
15 000 15 860 105,7
860 15 429
2,8
2.2.3 Kostnader År 2011 uppgick Sibbo kommuns totala kostnader till 122,7 miljoner euro och kostnadsbeloppet ökade med 16,7 miljoner euro (15,7 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. De ordinarie verksamhetskostnaderna ökade med 7,8 miljoner euro (7,9 %). Den mest betydande posten bland kostnaderna är personalkostnaderna, som år 2011 uppgick till sammanlagt 47,8 miljoner euro (45,2 % av de totala kostnaderna). Kostnader år 2011 Material, Understöd Övriga kostnader förnödenheter och 5% 2% varor Finansiella 7% kostnader 1%
Avskrivningar 5%
Köp av tjänster 38 %
Personalkostnader 42 %
2.2.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, berättar hur mycket av kostnaderna för den egentliga verksamheten som ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. I kommunerna är verksamhetsbidraget negativt. På grund av ökade verksamhetskostnader minskade verksamhetsbidraget år 2011 med 5,8 miljoner euro (+7,2 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. År 2011 täckte verksamhetens intäkter 18,7 procent av verksamhetens kostnader. Årsbidraget beskriver om kommunens totala internt tillförda medel är tillräckliga. I årsbidraget beaktas förutom verksamhetsbidraget även skatteinkomster, statsandelar samt finansiella intäkter och kostnader. År 2011 var årsbidraget 4,3 miljoner euro, 171 euro räknat per invånare. Årsbidraget försämrades med 6,6 miljoner euro (-60,7 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. Det försämrade verksamhetsbidraget och de lägre skatteinkomsterna ledde till att årsbidraget utföll sämre än budgeterat.
13
2.2.5 Resultat och överskott Räkenskapsperiodens resultat beskriver skillnaden mellan alla intäkter och kostnader som hör till räkenskapsperioden. I resultatet beaktas även avskrivningar som beskriver användningen av produktionsfaktorer med lång verkningstid samt extraordinära poster. År 2011 är räkenskapsperiodens resultat 3,4 miljoner euro negativt, då motsvarande mellanresultat år 2010 var 4,0 miljoner euro positivt. Med poster för behandling efter resultatet avses bokföringsmässiga poster med vars hjälp det med vissa förutsättningar går att påverka att resultatet fördelas mellan olika räkenskapsperioder. För år 2011 blev underskottet efter posterna för behandling efter resultatet 3,0 miljoner euro, då överskottet för år 2010 blev 1,8 miljoner euro.
14
3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal
Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
2011
2010
1 000 €
1 000 €
4 310 7 943 -2 939
10 961
-20 286 677 3 217
-15 263 207 3 008
-7 077
-3 894
-2 807
Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del
1
1
0 -9 761 7 767
15 000 -9 246
1 204 -788
5 381 11 136
Förändring av likvida medel
-7 866
7 242
Likvida me de l 31.12 Likvida me de l 1.1
FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar
3 104
10 970
10 970
3 728
2011
2010
22,0 14,7 0,5 8
72,8 45,1 1,2 32
Intern finansiering av investeringar = 100 x Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Med egen anskaffningsutgift för investeringar avses det belopp som man får när posten investeringsutgifter i finansieringsanalysen minskas med finansieringsandelarna i samma analys. Intern finansiering av kapitalutgifter = 100 x Årsbidrag / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Med låneamorteringar avses amorteringar av långfristiga lån i finansieringsanalysen. Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dgr x Likvida medel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 15
3.2 Analysering av finansieringsanalysen 3.2.1 Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen upptas kommunens samtliga tillförda medel och deras användning. Finansieringsanalysen beskriver de bokförda affärshändelsernas inverkan på kommunens likvida medel, dvs. om kommunens likvida medel ökade eller minskade under räkenskapsperioden. Liksom resultaträkningen innehåller finansieringsanalysen endast externa poster. 3.2.2 Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Kassaflödet i verksamheten beskriver de i resultaträkningen angivna intäkternas och kostnadernas inverkan på de likvida medlen. År 2011 uppgick kassaflödet i verksamheten till -0,3 miljoner euro, en minskning med 8,2 miljoner euro jämfört med föregående räkenskapsperiod. Kassaflödet för investeringarnas del i finansieringsanalysen utgörs av investeringsutgifter, finansieringsandelar och försäljningsinkomster. År 2011 var investeringsutgifternas belopp sammanlagt 20,3 miljoner euro, vilket är 5,0 miljoner euro mera än året innan. På grund av en liten ökning i försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva ökade även medelsanvändningen för investeringar med sammanlagt 4,3 miljoner euro till 16,4 miljoner euro. Mellanresultatet räknat som skillnaden mellan kassaflödet i verksamheten och kassaflödet för investeringarnas del var 16,7 miljoner euro negativt under räkenskapsperioden. År 2010 var motsvarande belopp 3,9 miljoner euro negativt. Förändringen av kassaflödet berodde på en minskning i kassaflödet i verksamheten. 3.2.3 Finansiell verksamhet Finansieringens nettokassaflöde år 2011 var sammanlagt 8,6 miljoner euro, år 2010 var motsvarande kassaflöde 11,1 miljoner euro. År 2011 lyftes inga långfristiga lån. Amorteringarna på lång- och kortfristiga lån uppgick till sammanlagt 9,8 miljoner euro. Finansieringens totala kassaflöde blev 2,6 miljoner mindre än föregående år. 3.2.4 Förändring av likvida medel Förändringen av de totala likvida medlen, som utgörs av kassaflödet i verksamheten samt kassaflödet för investeringarnas och för finansieringens del, blev -8,1 miljoner euro. År 2010 var motsvarande förändring av de likvida medlen +7,2 miljoner euro. Årsbidragets och nettoinvesteringarnas utveckling 18 000 16 000
14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2001
2002
2003
2004
2005
Årsbidrag, 1000 €
16
2006
2007
2008
2009
Investeringar netto, 1000 €
2010
2011
4. KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal AKTIVA
31.12.2011 1 000 €
31.12.2010 1 000 €
151 549 851 136 469 14 229
138 484 1 214 123 101 14 169
480
550
12 315 90 9 121 121 2 983
18 754 150 7 634 121 10 849
164 344
157 788
EGET KAPITAL Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
63 539 51 986 14 589 -3 036
66 575 51 986 12 772 1 817
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
13 184
13 573
AVSÄTTNINGAR
124
150
FÖRVALTAT KAPITAL
480
550
87 016 45 507 41 509
76 939 53 799 23 141
164 344
157 788
31.12.2011
31.12.2010
11 553 624 50,1 -3 429 68,1 55,5 2 997 24,2 18 526
14 589 799 51,2 -3 122 68,7 57,5 3 151 25,7 18 251
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank TOTALT
PASSIVA
FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt TOTALT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Ackumulerat över-/underskott,teur Ackumulerat över-/underskott,€/invånare Soliditetsgrad, % Finansieringsförmögenhet, €/invånare Relativ skuldsättningsgrad, % Lånebestånd 31.12, milj € Lån, €/invånare Lånefordringar 31.12, teur Invånarantal
Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Soliditetsgrad, % = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet – Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank – (Främmande kapital – Erhållna förskott) / Invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital – Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånebestånd 31.12 = Främmande kapital – (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Anslutningsavgifter och övriga skulder) Lånefordringar 31.12 = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar 17
4.2 Analysering av balansräkningen 4.2.1 Balansräkningens innehåll Balansräkningen innehåller kommunens förmögenhets- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång grupperade efter sin karaktär. 4.2.2 Den totala balansräkningen Balansomslutningen 31.12.2011 var 164,4 miljoner euro. Jämfört med år 2010 ökade balansomslutningen med 6,6 miljoner euro.
4.2.3 Balansräkningens aktiva poster På balansräkningens aktiva sida är de materiella tillgångarna, som hör till bestående aktiva, den mest betydande posten, vars storlek är 136,5 miljoner euro (83 % av balansomslutningen). De materiella tillgångarna ökade med 13,4 miljoner euro (10,9 %) jämfört med föregående år. Av de bestående aktiva posterna ändrades mark- och vattenområden mest. Under räkenskapsperioden steg dessas värde i balansräkningen från 21,0 miljoner euro till 26,4 miljoner euro (+25,6 %). Byggnadernas värde minskade från 80,5 miljoner euro till 74,6 miljoner euro på grund av nedskrivningen av balansvärdena av de fastigheter som Sibbo förlorade i sydvästra Sibbo. De fasta konstruktionernas och anordningarnas värde ökade med 2,6 miljoner euro (17,2 %) medan maskinernas och inventariernas värde hölls på samma nivå som föregående år, 1,5 miljoner euro. Totalbeloppet av kommunens likvida medel minskade med 7,9 miljoner euro jämfört med föregående år. 4.2.4 Balansräkningens passiva poster På balansräkningens passiva sida bildar det egna kapitalet den största gruppen, vars andel av balansomslutningen är 38,7 procent. Vid uträkningen av nyckeltalet för soliditeten jämställs även avskrivningsdifferensen och reserverna med det egna kapitalet. Soliditetsgraden blir 50,1 procent. Av posterna på balansräkningens passiva sida ökade Anslutningsavgifter och övriga skulder mest, 1,5 miljoner euro (23,4 %), och grundkapitalet minskade med 3,0 miljoner euro (-4,5 %).
18
Lånebeloppets utveckling 60,0
3 500
55,0 3 000
50,0 45,0
2 500 40,0
mn euro
35,0
2 000
30,0 1 500
25,0 20,0
1 000 15,0 10,0
500
5,0 0,0
0 2001
2002
2003
2004
2005
2006
Lånebestånd 31.12, mn euro
19
2007
2008
Lånebestånd, euro/inv.
2009
2010
2011
5. INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT I kalkylen över totala inkomster och utgifter framläggs liksom i finansieringsanalysen inkomster och utgifter av den ordinarie verksamheten och investeringarna samt för finansieringsverksamhetens del tillförda medel och medelsanvändning. De tillförda medlen (inkomsterna) och medelsanvändningen (utgifterna) har dock lagts fram som egna grupper och posterna för den ordinarie verksamheten är noggrannare indelade än i finansieringsanalysen. År 2011 var kommunens totala utgifter 146,6 miljoner euro och totala inkomster 128,0 miljoner euro. De totala inkomsterna underskred de totala utgifterna med 18,6 miljoner euro. Eftersom de i finansieringsanalysen intagna övriga externa förändringarna av likviditeten uppgick till +10,6 miljoner euro, minskade de likvida medlen med 8,0 miljoner euro.
INKOMSTER
2011 1000 €
2010 1000 €
19 826 75 496 15 860 12 129 7 943
17 831 76 694 15 429 11 128
Ordinarie verksamhet Verksamhetens intäkter Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Extraordinära intäkter
119 266
Korrektivposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar
-2 939
-2 807
677 3 217
207 3 008
1 0 7 767 127 990
1 15 000 125 503
1000 €
1000 €
-105 733 -1 279 -1 -9 574
-97 980 -1 127 -25
Kassaflödet för investeringarnas del Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflödet för finansieringens del Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Totala inkomster, sammanlagt UTGIFTER Ordinarie verksamhet Verksamhetens kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Extraordinära kostnader
-116 587 -6104
Kassaflödet för investeringarnas del
-122 691
Investeringsutgifter
-20 286
-15 263
-9 761 -146 634
-9 246 -123 642
Kassaflödet för finansieringens del Minskning av långfristiga lån Totala utgifter, sammanlagt
Kalkylen Totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen på så sätt att differensen mellan totala inkomster och totala utgifter (18,6 miljoner euro) ska vara lika stor som summan av det absoluta värdet av finansieringsanalysens poster Övriga förändringar av likviditeten och Förändring av likvida medel när dessa poster har olika förtecken i finansieringsanalysen och skillnaden mellan de absoluta värdena när de har samma förtecken i finansieringsanalysen. I finansieringsanalysen: Övriga förändringar av likviditeten, absolut värde 10,6 miljoner euro Förändring av likvida medel, absolut värde -8,0 miljoner euro Summa 18,6 miljoner euro.
20
6. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 6.1 Koncernstruktur Till koncernen Sibbo kommun hörde i slutet av år 2011 två dottersamfund, som sammanställdes med koncernbokslutet. Enligt gällande bestämmelser gjorde kommunen upp ett komplett koncernbokslut för räkenskapsperioden. Med koncernbokslutet sammanställdes dessutom åtta samkommuner, där kommunen är medlem. I kommunens ägo finns även sju intressesamfund, som inte sammanställs med koncernbokslutet.
Sibbo kommuns koncernstruktur 2011
Sibbo kommun Dottersamfund
Intressesamfund
Bostads Ab Gransångaren, 100 %
Bostads Ab Sibbo Tallmo, 50 %
Oy Sipoon Jäähalli – Sibbo Ishall Ab 51,6 %
Bostads Ab Sibbo Vintergröna, 29,6 % Asunto Oy Sato-Talma, 23,8 % Kiinteistö Oy Sipoon Pellavatie 3, 50,0 %
Kiinteistö Oy Söderkulla Tallbacka Fastighets Ab, 33,51 % Borgå folkakademi Ab, 12,37 % Östra Nylands Avfallsservice Ab, 25,6 %
Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, 1,32 % Eteva kuntayhtymä, 0,80 % Kårkulla samkommun, 4,37 % Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 7,16 % Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 4,45 % Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland, 16,33 % Nylands förbund, 1,19 % Tuusulan seudun vesilaitos, 15,03 %
6.2 Väsentliga händelser inom koncernen Kommunens koncernanvisningar godkändes av fullmäktige 12.6.1997. Enligt anvisningarna leds koncernen av kommunstyrelsen. Kommundirektören ansvarar för den operativa ledningen. Kommunstyrelsen övervakar att samfunden följer riktlinjer som är förenliga med kommunens mål och syften. Under räkenskapsperioden har det inte skett något väsentligt i dottersamfundens verksamhet. Kommunen har inte under räkenskapsperioden satt några mål för dotterbolagens verksamhet. Kommunen har bevakat sina intressen främst via bolagsstämmorna och bolagsstyrelserna.
6.3 Koncernens ekonomi Koncernbalansomslutningen 31.12.2011 var 182,6 miljoner euro, en ökning med 7,8 miljoner euro eller 3,7 procent jämfört med föregående år. Koncernens lån per invånare var 3 864 euro.
21
6.4 Koncernresultaträkning och nyckeltal
2011
2010
1 000 €
1 000 €
50 859 464 -135 356 73 -83 960
67 228 -145 054 45 -77 781
Skatteinkomster Statsandelar
75 495 15 860
76 694 15 429
Finansiella intäkter och kostnader
-1 402
-1 253
5 994
13 089
Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster
-8 010 -1 630
-8 804 2
Räkenskapsperiodens resultat
-3 646
4 287
372
-2 376
0
0
-3 274
1 912
37,6 74,8 324 18 526
46,4 148,7 717 18 251
Toimintatuotot Valmistus omaan käyttöön Toimintakulut Pensionskostnader Verksamhetsbidrag
Årsbidrag
Avskrivningar och nedskrivningar
Extraordinära kostnader Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Över-/(under)skott RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % Årsbidrag/avskrivningar, % Årsbidrag, €/invånare Invånarantal
22
6.5 Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal 2011 1 000 €
2010 1 000 €
Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
5 994 7 945 -2 937
13 089 2 -2 878
-23 130 681 3 269 -8 179
-18 016 257 3 136 -4 410
Kassaflödet för finansieringens del Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del
-1 3 1 223 -10 114 7 958 38 1 407 514
-10 1 15 000 -9 482 0 18 6 252 11 780
Förändring av likvida medel
-7 665
7 370
Likvida medel 31.12, 1 000 € Likvida medel 1.1, 1 000 €
5 783 13 447
13 491 6 121
2011
2010
26,7 18,4 0,6 12
73,7 48,0 1,3 28
FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar
23
6.6 Koncernbalansräkning och nyckeltal AKTIVA
31.12.2011 (1 000 €)
31.12.2010 (1 000 €)
165 077 2 326 156 126 6 625
150 976 2 647 142 238 6 091
615
615
16 897 441 10 673 755 5 028
23 204 448 9 265 480 13 011
182 590
174 795
PASSIVA
40 543
40 543
EGET KAPITAL Grundkapital Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
67 152 51 986 719 17 720 -3 274
70 459 51 986 337 16 224 1 912
35
35
14 794
15 169
AVSÄTTNINGAR
644
628
FÖRVALTAT KAPITAL
621
618
99 343 52 120 47 224
87 885 59 447 28 438
182 590
174 795
KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL
31.12.2011
31.12.2010
Accumulerat över-/underskott,teur Accumulerat över-/underskott,€/invånare Soliditetsgrad, % Finansieringsförmögehet, €/inv Koncernens lånebestånd 31.12, milj. € Koncernens lån, €/invånare Invånarantal
14 446 780 48 -3 864 60 3 229 18 526
18 136 994 49 -3 486 63 3 478 18 251
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank TOTALT
MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt TOTALT
Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Koncernens soliditet (%) = 100 x (Eget kapital + Koncernreserv + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Kapitalet totalt – Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank) – (Främmande kapital – Erhållna förskott) / Invånarantal Koncernens lån, euro/invånare Lånebeloppet per invånare beräknas genom att dividera koncernens lånebestånd med kommunens invånarantal den dag då bokslutsåret löper ut. Koncernens lånebestånd 31.12 = Främmande kapital – (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) Lånefordringar 31.12 = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar 24
7. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Enligt 69 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige lägga fram ett förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. Med räkenskapsperiodens resultat avses resultatet i resultaträkningen före reserveringar och fondöverföringar. Räkenskapsperiodens resultat har ett underskott på 3 424 968,76 euro. Resultatet avviker från prognosen då budgeten för år 2011 gjordes upp. Kommunstyrelsen föreslår att räkenskapsperiodens resultat behandlas på följande sätt: gjorda avskrivningsdifferenser intäktsförs enligt plan 389 111,83 euro Räkenskapsperiodens underskott på 3 035 856, 93 euro täcks i innevarande års bokföring med överskottet i tidigare räkenskapsperioder i balansräkningen.
Kommunstyrelsen konstaterar att det i kommunens balansräkning inte förekommer underskott från tidigare år som enligt kommunallagen bör täckas under planeperioden 2012–2014.
8. BUDGETUTFALLET Kostnadernas fördelning verksamhetsområdesvis år 2011 Förvaltning 7%
Teknik och miljö 14%
Social- och hälsovård 41%
Bildning 38%
25
8.1 Driftsekonomidelen Läsanvisningar Budget Budgetändring Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv. 2010 Ändr-% 10/11
= Ursprunglig budget = Av fullmäktige godkända ändringar i budgeten = Ursprunglig budget + av fullmäktige godkända ändringar i budgeten = Bokslut = Förverkligande i procent i förhållande till den ändrade budgeten = Skillnaden mellan bokslutsvärdet och värdet i den ändrade budgeten = Föregående års bokslut = Ändring från föregående år
1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
6 695 -47 802 -41 107 -300
0 -2 989 -2 989
6 695 -50 791 -44 096 -300
7 547 -51 790 -44 243 -151
112,7 102,0 100,3 50,5
852 -999 -148 149
6 853 -48 081 -41 228 -218
10,1 7,7 7,3 -30,5
328,1
0
328,1
333,3
101,6
5,1
315,7
5,6
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
1) Inkomsterna har plustecken och utgifterna minustecken 2) Spalten Avvikelse = Utfall – Budget + Ändring Intäkter
överskridning underskridning
+ -
Kostnader
överskridning underskridning
+
Belopp
överskridning underskridning
+ -
Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsidé och uppgifter Mål och uppföljning Budgetårets mål och deras uppföljning Nyckeltal Bindande i budgeten intagna volymmål och deras utfall samt eventuella andra nyckeltal som motiveringar och information från tidigare år. Motivering till avvikelsen Förutom uppgifterna om utfallet utreds orsakerna till de mest framträdande skillnaderna mellan de av fullmäktige uppställda målen och verksamhetens utfall samt överskridningar av anslaget och underskridningar av inkomstberäkningen. Bedömning av den framtida utvecklingen samt väsentliga saker som eventuellt inträffar under räkenskapsperioden och efter den och som berör verksamheten (t.ex. ändringar i lagstiftningen). Dessutom verksamhetsområdesvis Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin under räkenskapsperioden Kort beskrivning av de mest betydande händelserna i verksamheten inom verksamhetsområdets alla sektorer under år 2011. Åtgärder för personalutvecklingen
26
VERKSAMHETSOMRÅDE: CENTRALVALNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: VAL ANSVARSPERSON: Kommunsekreterare Peter Stenvall EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
25 -25 -1
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Utfall
24,8 -25,4 -0,6
Förv-% Avvikelse 25 -29 -4
102,1 113,6 589,6
Förv. 2010
1 -3 -3
Ändr-% 10/11 0 0 #JAKO/0! 0
Riksdagsval förrättades år 2011.
VERKSAMHETSOMRÅDE: REVISIONSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: REVISION EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Revisionsdagar
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
0 -42,0 -42,0 -42
0
35
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
0 -42 -42
-41 -41
96,9 96,9
1 1
-37 -37
11,5 11,5
-42
-41
96,9
1
-37
11,5
35
33
94,3
-2
33
0,0
Revisionsnämnden har i enlighet med kommunallagen berett de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin för fullmäktige samt bedömt huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Revisionsnämnden har i utvärderingsberättelsen för år 2009 bedömt hur målen för verksamheten och ekonomin har nåtts och avgett berättelsen till fullmäktige. Revisionsnämnden har sammankommit 12 gånger under verksamhetsåret 2011. För att fullfölja sin utvärderingsuppgift har nämnden hört olika tjänsteinnehavare vid sina möten. Dessutom har revisionsnämnden följt upp genomförandet av revisionsplanen. Revisionsnämnden har fortsatt sitt utvärderingsarbete av Sibbo kommuns kundservice. Arbetet sträcker sig över flera år.
27
VERKSAMHETSOMRÅDE: KOMMUNSTYRELSEN ANSVARSOMRÅDE: ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KOMMUNENS LEDNING ANSVARSPERSON: Kommundirektör Mikael Grannas EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
5 692 -9 072 -3 381
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
5 692 -9 072 -3 381
5 796 -8 977 -3 181 -111
101,8 99,0 94,1
105 95 200 -2
5 058 -7 802 -2 744 -18
14,6 15,1 15,9 528,5
61,5
62,0
100,8
0,5
54,1
14,5
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12
61,5
Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
0
RESULTATENHET: KOMMUNENS ÄMBETSVERKSLEDNING ANSVARSPERSON: Kommundirektör Mikael Grannas EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget 0 -1 177 -1 177
Budgetändring
Budget + Ändring 0 -1 177 -1 177
0
Avskrivningar enligt plan
Utfall
Förv-% Avvikelse
31 ####### -849 72,2 -818 69,5 -2
31 327 359 -2
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
2,5
2,5
2,6
103,6
0,1
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
3 -1 079 -1 076 -2
932,8 -21,3 -24,0 -8,5 #JAKO/0! 1,4 87,7
VERKSAMHETSIDÉ Kommundirektören leder kommunens organisation utgående från de direktiv som fullmäktige och kommunstyrelsen fastställer.
28
RESULTATENHET: EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN ANSVARSPERSON: Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna-Marja Jokinen EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2 262 -5 181 -2 919
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
2 262 -5 181 -2 919
2 347 -5 456 -3 109
103,7 105,3 106,5
85 -275 -190
1 982 -4 757 -2 775
18,4 14,7 12,0
38,7
38,7
40,8
105,3
2,1
36,2
12,6
1917 -1917 0
1 917 -1 917 0
2 028 105,8 -2 245 117,1 -217 #######
112 -328 -217
1 668 -1 851 -182
21,6 21,3 18,7
0
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk IT-toim inta Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
0
VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och förvaltningscentralens uppgift är att betjäna fullmäktige, kommunstyrelsen och de serviceproducerande enheterna i frågor som berör kansli-, ekonomiförvaltnings-, personalförvaltningsoch it-tjänster. Därtill ansvarar centralen för kommunens allmänna kundtjänster för externa kunder. Ekonomi- och förvaltningscentralens enheter gör upp gemensamma riktlinjer och styr kommunens förvaltning. Till uppgifterna hör även ansvar för extern information till kommuninvånare, företag och myndigheter.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål Kommunen ansluter sig till Servicecentret för kommunernas informations- och kommunikationsteknik, KPK ICT Ab
Åtgärd Kommunen fattar beslut om att köpa aktier i KPK ICT Ab.
Mätare Nödvändiga beslut om anslutningen har fattats.
Måluppfyllelse Sibbo kommun har köpt aktier i Kuntien Tiera Oy och målet har sålunda uppfyllts.
Personalrekryteringen centraliseras.
Gemensamma rekryteringsprinciper görs upp och ibruktagandet av programmet Kuntarekry bereds.
Rekryteringsprinciperna är godkända.
Måluppfyllelse Programmet Kuntarekry har tagits i bruk och rekryteringsprinciperna har godkänts.
29
Kommunens webbtjänst förnyas och informationen förbättras.
Kommunens externa information effektiveras. Kommunens webbtjänst förnyas i samarbete med en utomstående expert.
Kundtillfredsställelsen ökar. Kundtillfredsställelsen mäts genom en enkät.
Måluppfyllelse Den nya webbplatsen öppnades i början av november 2011. Eftersom webbplatsen inte kunde öppnas enligt den ursprungliga tidtabellen och finslipningar fortfarande görs, genomförs enkäten år 2012. Elektroniska blanketter tas i bruk.
Kommunens blanketter förnyas så att de kan fyllas i och sändas in elektroniskt.
Användningen av elektroniska blanketter ökar.
Måluppfyllelse Det finns 42 elektroniska blanketter tillgängliga. Kommunen mottar cirka 30 elektroniskt ifyllda blanketter per månad.
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Centraliseringen av ekonomitjänsterna inleddes i januari 2012 i och med att avdelningarnas ekonomichefstjänster överfördes till Ekonomi- och förvaltningscentralen. Alla tre tjänster är besatta. Dessutom överfördes dagvårdsfaktureringen och kommunens uppgifter gällande ARA-finansieringen till Ekonomitjänster vid årsskiftet. Centraliseringen fortsätter år 2012. Målet för år 2012 är att skapa ett fungerande rapporteringssystem. Målet är även att uppdatera förvaltningsstadgan och att utveckla rutinerna för intern kontroll och riskhantering. Kommunen deltar dessutom i ett pilotprojekt om elektronisk arkivering.
RESULTATENHET: UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN ANSVARSPERSON: Utvecklingsdirektör Mikko Aho EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget 3 430 -2 715 715
Budgetändring
Budget + Ändring
0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
3 430 -2 715 715
3 418 -2 672 746 -109
99,7 98,4 104,4
-11 43 32
3 073 -1 966 1 107 -16
11,2 35,9 -32,6
20,3
18,6
91,8
-1,7
16,6
12,6
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
20,3
VERKSAMHETSIDÉ Utvecklings- och planläggningscentralen verkar direkt under kommunens ledning som en strategisk beredningsenhet. Centralen bereder kommunens strategiska utvecklingslinjer. Till centralens uppgifter hör också långsiktig planering, planläggning och markanvändning, markpolitik, markanskaffning och markförsäljning, förvaltning av markegendom, fastighetsbildning och mätning samt ärenden som berör
30
kollektivtrafik och näringspolitik. Centralen bistår kommundirektören i beredningen av aktuella frågor. Centralen reagerar effektivt på förändringar i omvärlden.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål Förutsättningar för att genomföra planeringen skapas genom en strategisk generalplanering.
Åtgärd Delgeneralplaner för Tallmo och Eriksnäs samt en gemensam generalplan för Östersundom utarbetas.
Mätare Alla delgeneralplaner har nått minst utkastskedet och varit framlagda.
Måluppfyllelse Utkastet till delgeneralplan för Eriksnäs har varit framlagt. Tre alternativa strukturmodeller har utarbetats för Tallmo. Utkastet till en gemensam generalplan för Östersundom har varit framlagt. Kommunstyrelsen har gett ett utlåtande om utkastet. Partnerskap främjas.
En utvecklingsmodell för Nickby gård III fastställs.
Utvecklingsmodellen för Nickby gård III har fastställts och verkställandet inletts.
Måluppfyllelse Utredningen angående en utvecklingsmodell för Nickby gård III har färdigställts. Den eftersträvade modellen med ett områdesutvecklingsbolag fick inte tillräckligt stöd av olika intressenter. Kommunen har i egen regi inlett planläggningen av området. Kommunens konkurrensförmåga och synlighet främjas.
En tvärvetenskaplig planeringstävling för Söderkulla ordnas.
Planeringstävlingen har ordnats och en (elektronisk) rapport av resultaten har sammanställts.
Måluppfyllelse Den internationella planeringstävlingen gällande Sibbesborg har genomförts. Tävlingsresultaten offentliggjordes i januari 2012. En utvärderingsrapport färdigställdes i januari 2012. Kommunens konkurrensförmåga och det lokala näringslivet stärks.
Kommunen deltar i skapandet av en regional näringsstrategi inom ramen för KOKO-programmet.
Antalet nya företag Minst 10 näringsprojekt
Måluppfyllelse Arbetet med att utarbeta en konkurrenskraftsstrategi för KUUMA-kommunerna och Helsingforsregionen fortsätter år 2012. Antalet nya företag är 100, antalet näringsprojekt 5. 31
Kollektivtrafikförbindelserna utvecklas.
Kommunen deltar i fastställandet av den regionala servicenivån.
En passagerar- och kostnadsbaserad tabell med eftersträvad turtäthet och rutter har utarbetats.
Måluppfyllelse Servicenivåutredningarna gällande kollektivtrafiken i Östra Nyland och Mellersta Nyland har färdigställts. De utgör resultatet av ett samarbetsprojekt mellan kommunerna, trafikidkarna och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Sibbo kommun anslöt sig till Samkommunen Helsingforsregionens trafik och till HRT-områdets biljettsystem 1.1.2012. Bostadsområden som är viktiga för kommunens tillväxt detaljplaneras.
Detaljplanen för Söderkulla port och detaljplan II för Östanåparken utarbetas.
Detaljplanen för Söderkulla port behandlas i fullmäktige, utkastet till detaljplan II för Östanåparken läggs fram. En bostadsproduktion i enlighet med intentionsavtalet säkerställs.
Måluppfyllelse Detaljplanen för Hassellunden (f.d. Söderkulla port) har godkänts och vunnit laga kraft (57 000 m²vy). En arkitekttävling för Ådalen (f.d. Östanåparken II) har ordnats. Tävlingsbidragen har mottagits. En reserv för egnahemstomter skapas.
Tasträsk II och III detaljplaneras.
Detaljplanen för Tasträsk II behandlas i fullmäktige, detaljplaneringen av Tasträsk III inleds. Målsättning: 40 egnahemstomter/år
Måluppfyllelse Detaljplanen för Tasträsk II har godkänts och vunnit laga kraft (22 200 m²vy). Utarbetandet av en detaljplan för Tasträsk III har inletts. Bydelgeneralplaner utarbetas.
Delgeneralplaner för Borgby och Immersby
Delgeneralplanen för Borgby färdigställs och delgeneralplaneringen av Immersby inleds.
Måluppfyllelse Delgeneralplanen för Borgby färdigställs först år 2012. En konsult har valts för delgeneralplanen för Immersby och utarbetandet av planen har inletts.
32
Detaljplaneringen blir snabbare.
Tilläggspersonal anställs vid Utvecklings- och planläggningscentralen.
Befolkningstillväxten blir snabbare.
Måluppfyllelse En generalplanläggare, en planläggare och en trafikplanerare har anställts. Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
68,2
66
4
4
Volymmål Detaljplaner, nya områden, ha Detaljplaner, m²vy Detaljplaneändringar, st. Detaljplaneändringar, m²vy Bydelgeneralplaner, st. Strategiska delgeneralplaner, st. Mål för egnahemstomter Beslut om tomtförsäljning, st.
33
40
34 79 200 3 5 850 0 0 51 48
67,3 30,7
50 15
41 15
1 1
Ekonomimål Markanskaffning, ha Markförsäljning, ha
VERKSAMHETSOMRÅDE: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTET ANSVARSOMRÅDE: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD ANSVARSPERSON: Social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
6 695 -47 802 -41 107 -300
0 -1 200 -1 200
6 695 -49 002 -42 307 -300
7 547 -51 790 -44 243 -151
112,7 105,7 104,6 50,5
852 -2 788 -1 937 149
6 853 -48 081 -41 228 -218
10,1 7,7 7,3 -30,5
328,1
0
328,1
333,3
101,6
5,1
315,7
5,6
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
Fullmäktige godkände 27.2.2012, § 18 Social- och hälsovårdsutskottets nettoöverskridning av 2011 års budget, totalt 1,789 milj. euro. VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsutskottets uppgift är att främja välbefinnande och hälsa: att bevara individernas och familjernas självständiga funktionsförmåga och öka livskontrollen genom att trygga en fungerande service, ett rimligt utkomstskydd och en hälsosam livs- och arbetsmiljö. Social- och hälsovårdsservicen är verkningsfull och kostnadseffektiv. Den ordnas klientorienterat genom att öka klientens valfrihet, samarbeta med andra aktörer och utnyttja teknikens och den elektroniska kommunikationens möjligheter.
33
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL De bindande målen för år 2011 uppnåddes. Social- och hälsovårdsutskottets nettoanslag överskreds. För specialsjukvårdens del överskreds HNS:s serviceplan med 1,992 miljoner euro. De sammanlagda överskridningarna inom äldreomsorgen och socialarbetet var 0,861 miljoner euro. På basis av delårsöversikten januari–augusti 2011 förutspåddes utgiftsöverskridningar beträffande köp av tjänster och understöd, men på motsvarande sätt förutspåddes även intäkterna överskridas. På avdelningen vidtogs flera anpassningsåtgärder på basis av delårsöversikten, men vad beträffar t.ex. socialarbetet har klienterna s.k. subjektiva rättigheter som fastställs i lagstiftningen vilket i praktiken betyder att en person inte kan förvägras en förmån eller en tjänst på grund av bristen på anslag. Avdelningens inkomster överskreds med 0,880 miljoner euro.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Social- och hälsovårdsavdelningen övergick till en organisation i enlighet med den s.k. livscykelmodellen.
RESULTATENHET: FÖRVALTNING OCH EKONOMI ANSVARSPERSON: Social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko eller av utskottet utsedd tjänsteinnehavare EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget 0 -657 -657
Budgetändring
Budget + Ändring 0 -657 -657
0
Utfall
Förv-% Avvikelse
1 ####### -618 94,0 -617 93,9
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
1 39 40
1 -655 -654 -1
6,9 -5,6 -5,6 -100,0
-1,2
7,5
-15,8
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
7,5
7,5
6,4
84,7
VERKSAMHETSIDÉ Enheten ansvarar för beredning av budget och ekonomiplan, uppföljning och rapportering av anslag, konkurrensutsättning av material och tjänster samt uppgörande och uppföljning av avtal.
34
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål
Åtgärd
Utveckling av månadsrapporteringen
Mätare
Prognoser tas i bruk.
Prognoser görs upp i samband med delårsöversikterna.
Måluppfyllelse Avdelningens ledningsgrupp gjorde upp prognoserna i samband med delårsöversikterna.
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Genom centraliseringen av ekonomiförvaltningen har avdelningarna tillgång till enhetlig praxis och uppdaterad information som stöd för beslutsfattandet.
RESULTATENHET: HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ANSVARSPERSON: Chefläkare Kati Liukko EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget 1 734 -28 598 -26 864
Budgetändring
Budget + Ändring
0 -1 200 -1 200
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
1 734 -29 798 -28 064
1 849 -30 876 -29 027 -104
106,6 103,6 103,4
115 -1 079 -964 -104
1 615 -29 066 -27 450 -152
14,5 6,2 5,7 -31,7
151,4
154,9
102,3
3,5
150,4
3,0
81 -15 315 -15 234
72 -17 590 -17 518
89,1 114,9 115,0
-9 -2 275 -2 284
63 -16 150 -16 086
14,0 8,9 8,9
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
151,4
Specialsjukvård Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
81 -15 315 -15 234
0 0
VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen för hälsocentralens verksamhet är att främja kommuninvånarnas välfärd, hälsa och funktionsförmåga samt förebygga sjukdomar. Kommuninvånarnas egna resurser aktiveras och patienterna engageras att sköta om sin egen hälsa. Hälsocentralen samarbetar aktivt inom kommunorganisationen för att främja kommuninvånarnas välfärd. Primärvårdstjänster produceras klientorienterat, smidigt och effektivt.
35
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Hälsocentralens egen verksamhet höll sig inom budgeten år 2011. Budgeten för miljöhälsovården överskreds med cirka 14 000 euro. Sibbo kommuns servicefakturering inom specialsjukvården ökade. Användningen av både Borgå sjukvårdsområdes och HUCS:s tjänster ökade. Jämfört med bokslutet året innan uppgick ökningen i euro till 1,5 miljoner (9,5 %). Att faktureringen ökade berodde på ett större antal serviceprodukter och en ändring i priserna, dvs. en överföring av serviceproduktionen till dyrare NordDGR-grupper än året innan. Det sammanlagda antalet remisser inom specialsjukvården i Sibbo år 2011 är ändå mindre än under tidigare år. Antalet remisser i förhållande till invånarantalet är också det minsta inom sjukvårdsområdet: 135,9 remisser/1 000 invånare. Det har funnits några enstaka dyra vårdperioder, bl.a. transplantationer av stamceller, som kostar över 100 000 euro/patient/vårdperiod. Dessa inföll i november– december. Kungsvägens arbetshälsa, som är ett kommunalt affärsverk inom Borgå stad, uppvisade förlustbringande bokslut för åren 2009 och 2010. Även om bokslutet för år 2011 visar ett svagt plus belastar gamla förluster totalresultatet. Därför kommer Sibbo hälsocentral, som enligt lagen ansvarar för tillhandahållandet av företagshälsovårdstjänster, att få en tilläggsfaktura på 76 577,24 euro som belastar resultatet för år 2011. Kvalitetsförbättringsarbetet som inleddes i samband med projektet Bra mottagning fortsatte år 2011. Under våren 2011 avkortades de kvarstående köerna inom mun- och tandvården och en tillgänglighet till vård inom fem dygn efter att vårdbehovet konstaterats nåddes. Både inom mun- och tandvården och den öppna sjukvården upprätthölls den uppnådda tillgängligheten till vård inom fem dygn, och skötarmottagningarna och arbetsfördelningen utvecklades vidare. Grafer om såväl tillgängligheten till vård som svarsprocenten för telefonsamtal har publicerats regelbundet på anslagstavlan i mottagningslokalerna. Information om tillgängligheten till läkarvård publiceras också på kommunen webbplats och även på webbplatsen www.palveluvaaka.fi, där det är möjligt att jämföra uppgifterna från olika verksamhetsenheter inom hälsovården i Finland. I början av år 2011 startade ett teknologibaserat egenvårdsprojekt inom den öppna sjukvården. I projektet deltar bl.a. Teknologiska forskningscentralen VTT, Mediconsult Oy och Sibbo hälsocentral. Projektet har finansierats av Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Tekes. Med hjälp av projektet har man utvecklat nya verksamhetsmodeller som förhoppningsvis ska ha en positiv inverkan på vårdbalansen och livskvaliteten hos typ 2-diabetiker och patienter med blodtryckssjukdomar. Fyra procent av alla besök vid mun- och tandvården var oannullerad frånvaro år 2010. Den största gruppen med oannullerad frånvaro var skoleleverna. År 2011 försökte mun- och tandvården att minska antalet oannullerade frånvaron med hjälp av datateknik, t.ex. genom att använda skolornas Wilma-program för kallelserna. Ett ibruktagande av sms-påminnelser utreddes. Till följd av att platser för effektiverat serviceboende blev färdiga var det meningen att åtgärda överbeläggningssituationen på hälsocentralens sjukhus avdelning 1 och att utveckla verksamheten kraftigt. Trots förväntningarna fortsatte överbeläggningssituationen ända till slutet av året och verksamheten kunde inte utvecklas enligt planerna. Antalet in- och utskrivningar ökade även om patienterna var svårare sjuka än förut. Inledandet av avgiftningssvård på anstalt under år 2012 förbereddes genom att utbilda personalen och beskriva processerna. Inom fysioterapin inleddes år 2011 en utbildning om undersökning och behandling av patienter med ländryggs-, bröstryggs- och nacksmärta. Utbildningen är skräddarsydd för såväl fysioterapeuter som för sjukskötare och läkare inom den öppna sjukvården. Trots att utbildningen tog tid kunde man under året ge patienterna den första tiden till undersökning eller handledning antingen samma eller följande vecka. Längre vårdserier eller fortsatta behandlingar för utskrivna patienter kunde ges inom cirka två veckor efter att remissen kommit in. Enheten valdes till årets arbetsgemenskap. Verkställandet av statsrådets nya förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga fortsatte och verksamheten utvecklades vidare. År 2011 uppmärksammades familjerna på ett effektiverat sätt bl.a. med hjälp av
36
blanketter för kartläggning av resurser och hälsovanor samt genom att fästa uppmärksamhet vid förebyggande av olycksfall. Hälsoundersökningarna för barn i årskurserna 2 och 4 togs med i skolhälsovårdens program för hälsoundersökningar, vilket ökade antalet besök avsevärt. Under oktober– november utfördes vid rådgivningen en kundenkät som 197 klienter svarade på. Resultaten jämfördes med andra kommuners resultat och det visade sig att klienterna är riktigt nöjda i Sibbo. Bindande mål för år 2011 Bindande mål Vårdgarantin uppfylls inom hälsocentralens alla verksamhetsområden.
Åtgärd Köerna följs upp månatligen och vid behov görs en snabb reaktion, om det finns risk för att tidsfristerna i lagstiftningen om vårdgaranti överskrids.
Mätare Köernas längd, tidsfristerna i lagstiftningen om vårdgaranti
Måluppfyllelse Vårdgarantin har uppfyllts inom hälsocentralens alla verksamhetsområden. Väntetiden till läkar- och tandläkarmottagningen i icke brådskande fall har varit cirka 5 dygn. Tid till jourmottagningen har man fått samma dag. Svarsprocenten för telefonsamtal har varit 100. Vårdperioderna för patienterna på hälsocentralens avdelning 1 förkortas (gäller inte långtidspatienter).
Vårdperiodernas längd följs upp i samband med delårsöversikterna och vid behov görs en snabb reaktion, om vårdperioderna börjar bli längre.
Vårdperiodernas genomsnittliga längd, jämförelse med föregående och innevarande år
Måluppfyllelse År 2010 var vårdperiodernas genomsnittliga längd 14 dygn. År 2011 var vårdperiodernas genomsnittliga längd 20 dygn. Då kommunens egen boendeenhet inledde sin verksamhet i juli var målet att överbeläggningen som pågått i åratal skulle avskaffas, men det har inte ännu lyckats. Beläggningsprocenten var 102. Ungdomarnas rusmedelsbruk minskar.
Skolhälsoenkäten och annat förebyggande missbruksarbete utförs.
Den undersökta åldersgruppens rusmedelsbruk minskar med 2 % i jämförelse med den föregående enkäten.
Måluppfyllelse Enligt skolhälsoenkäten som genomfördes år 2011 har andelen unga som röker dagligen minskat med 3,2 % i jämförelse med den föregående enkäten. Antalet unga som hade varit riktigt berusade minst en gång i månaden sjönk med 3,4 %, men andelen av dem som prövat olagliga droger minst en gång ökade med 0,5 %. (www.sotkanet.fi.) Skolhälsovårdarna deltog i Drogtunnel-evenemanget. Det var ett tredagarsevenemang för elever i årskurs 7 som genomfördes mångprofessionellt i hälsofostrande syfte och där eleverna på ett upplevelserikt sätt fick information om de olägenheter som rökningen och rusmedelsbruket medför. 37
Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
3 3 5 5
5 3 5
95 95 98
100 100 100
330 0
274
132,2 57 671 31,49 84 393
122,3
2 086 99 569 4 337
2 100 110 000 4 800 2 400
2 042 104 079 4 552 2 274
7 578 1 866 20 511
7 600 2 200 20 000
8 302 1 596 21 423
67,22 80,05
56,51 63,38
68,32 76,77
126,75 129,18 881,40
120,63 110,80 836,47
138,80 136,78 945,94
Volymmål (st.) Genomsnittlig väntetid till mottagningen/dygn läkare sjukskötare tandläkare munhygienist Svarsprocenten för telefonsamtal mottagningarna inom den öppna sjukvården tandvårdsmottagningarna rådgivningarna Hälsocentralens sjukhus, avdelning 1 antal personer som fått vård (inte långtidspatienter) antal fördröjningsdagar/år Årsverken antal årsverken/år genomsnittligt pris per årsverke, euro genomsnittligt pris per timverke, euro totalkostnader/utförda årsverken Köpta tjänster jourbesök (samjouren i Östra Nyland) laboratorieundersökningar (HUSLAB) röntgenundersökningar (HNS-Röntgen) sjuktransport/uppdrag som föranleder transport Specialsjukvård (HNS) NordDRG-produkter (Diagnosis Related Group) produktifierade vårddagar besök enligt besökstyp Kvalitetsmål Se strategiska mål. Ekonomimål Öppenvårdsbesök Tandvårdsbesök Hälsocentralens sjukhus, vårddygn avdelning 1 avdelning 2 Specialsjukvård, kostnad/invånare
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Utbyggnaden och saneringen av Nickby social- och hälsostation påbörjas våren 2012. Målet är att byggnaden ska vara färdig i slutet av år 2013. E-recept tas i bruk under år 2012. Systemet för rapportering av patientskador och arbetssäkerhet HaiPro tas i bruk våren 2012. Vid mottagningarna inom den öppna sjukvården förnyar man de långtidssjuka patienternas vårdprocesser och ökar undersökningar gjorda av sjukskötare samt handledd egenvård.
38
För att öka elevernas intresse för den förebyggande hälsovården i gymnasiet och vid yrkesläroanstalterna har man inom hälsorådgivningen utvecklat en elektronisk hälsoenkät, som tas i bruk i början av år 2012. På grund av personalstrukturen har verksamheten inom mun- och tandvården till största delen skötts av tandläkarna. En liten förbättring är på kommande då en tandläkartjänst ändras till en munhygienistbefattning. På avdelningen på hälsocentralens sjukhus tas i början av år 2012 i bruk ett RAI-instrument som lämpar sig bättre för avdelningens verksamhet än det RAI-system för anstalter som varit i bruk tidigare. Beträffande långvårdspatienter används fortfarande RAI-systemet för anstalter. Personalen har fått omfattande utbildning i att använda RAI-systemen. Avdelningen kommer att delta i Lean-utbildningen inom projektet Bra mottagning. Utbildningen syftar till att utveckla smidiga processer och lämpar sig väl för verksamheten på bäddavdelningar. På fysioterapiavdelningen inleds under år 2012 en process inom vilken patienter med ländryggssmärta styrs först till fysioterapeuten i stället för läkaren. På så sätt sparar man läkarresurser och utvecklar dessutom patientens vård så att den motsvarar de nuvarande rekommendationerna. Inom hjälpmedelservicen utreds och eventuellt piloteras en anslutning till den nya hjälpmedelsenheten inom HNS.
RESULTATENHET: ÄLDREOMSORG ANSVARSPERSON: Chefen för äldreomsorgen Helena Räsänen EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget 1 250 -7 612 -6 362
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
1 250 -7 612 -6 362
1 591 -8 268 -6 677 -29
127,3 108,6 105,0
341 -657 -315 -29
1 168 -7 115 -5 948 -26
36,3 16,2 12,3 10,8
105,3
102,0
96,9
-3,3
95,3
7,0
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
105,3
VERKSAMHETSIDÉ Äldreomsorgens verksamhetsidé är att erbjuda och producera mångsidig och verkningsfull service för äldre kommuninvånares individuella behov som stöd för en god och människovärdig ålderdom.
MÅL OCH UPPFÖLJNING På basis av de utgiftsöverskridningar som förutspåddes i delårsöversikten januari–augusti 2011 vidtogs anpassningsåtgärder inom servicen för de äldre. Städavtalet för de lokaliteter som kommunen administrerar i Servicehuset Elsie sades upp, en omorganisering av nattpatrullverksamheten inleddes, inga vikarier anställdes för en chef som blev moderskapsledig eller en annan chef som var länge sjukledig, två köpta platser för effektiverat serviceboende som blev lediga lämnades outnyttjade, kriterierna för utdelningen av vårdmaterial justerades och de nya kriterierna godkändes vid utskottets möte i december. Trots anpassningsåtgärderna uppstod överskridningar som i huvudsak berodde på personalkostnaderna. Inom servicen för de äldre förekom det t.ex. 10 moderskapsledigheter. Dessutom registrerades flera långvariga sjukledigheter i samband med vilka en vikarie anställdes. Avvikande från planerna var man tvungen att inleda verksamheten vid enheten Sommarvind stegvis och därför förverkligades kostnaderna men totalinkomsterna underskred de planerade. Flera långvariga sjukledigheter medförde belastning och arbetsrelaterad stress för personalen och cheferna. Man var tvungen att prioritera och
39
på nytt utvärdera antalet och behovet av hembesök, bl.a. förebyggande hembesök gjordes inte men i stället erbjöds stödservice. Man främjade trivseln i arbetet på många sätt och ett intensivt samarbete bedrevs med företagshälsovården och arbetarskyddet. Trots överskridningar var t.ex. hemvårdens bokslut 2011 lägre än bokslutet 2010. Servicehuset Elsie, som ägs av Servicehusstiftelsen i Sibbo, blev färdigt, och en matsal öppnades i de lokaliteter som administreras av Sibbo kommun. Resultatenheten samarbetade livligt med äldrerådet och tredje sektorn. Tillsammans ordnades bl.a. en eftermiddag för närståendevårdare samt mångsidiga evenemang i anslutning till De gamlas vecka på olika håll i Sibbo. Kommunens tvätteri i Sibbo seniorcenter lade ner sin verksamhet 31.12.2011 och personalen överfördes till städtjänsterna.
ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål Bättre identifiering av ensamhet och depression hos personer som bor hemma
Åtgärd Vänkretsverksamheten effektiveras.
Mätare RAI- och 15D-mätarna samt projektet Virtu
Skärgårdsområdet får tillgång till Välfärds-TV. 15D-livskvalitetsmätaren används på försök. Måluppfyllelse Inledandet av Välfärds-TV:s verksamhet har gått bra och samarbete bedrivs beträffande programproduktionen bl.a. med skolor och verksamhetscentret Vägskälet. Man har börjat använda 15D-livskvalitetsmätaren på försök inom hemvården. Målet har varit att i samarbete med församlingarna effektivera vänkretsverksamheten, men det har varit utmanande att få medlemmarna att träffas. Tidigt konstaterande av minnessjukdomar och aktiv rehabilitering
En vårdstig för minnessjuka tas i bruk på alla enheter inom äldreservicen.
RAI-mätaren, MMSE- och CERAD-frågeblanketterna används enligt föreskrifterna. (MMSE= Mini-Mental State Examinat-skala; test av minne och databehandling). (CERAD- uppgiftsserie = Consortium to Establish a Registry for Alzmeimer´s Disease; för tidigt konstaterande av minnessjukdomar)
Måluppfyllelse En vårdstig för minnessjuka är i bruk på alla enheter inom äldreservicen. 40
Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
103 000 1 900 125 75 90 45 100 50 50 25 9 125
98 255 2 0995 153 22 <18 år 133 83 40 127 128 0 40 13 798
30 25 15 0
32 31 33 14
10 80 20
23 91 30
22,47 88,56 114,39 50,39 5 227,12 14,32
23,76 112,00 121,19 45,52 4 583,86 12,56
Volymmål Besök inom hemvården, sammanlagt 111 676 Besök på dagcentralen, sammanlagt 1 672 Personer som fått stöd för närståendevård, sammanlagt 126 (inbegriper också barn under 18 år)(= 14) Personer som fått färdtjänst, sammanlagt 81 Personer som fått måltidsservice, sammanlagt 81 Personer som fått butiksservice, sammanlagt Trygghetstelefonklienter, sammanlagt Klientbesök på minnespolikliniken, sammanlagt Hälsofrämjande hembesök hos personer som fyllt 75 år (sammanlagt 92) Köpta platser inom effektiverat serviceboende Köpta dygn inom effektiverat serviceboende Kvalitetsmål (enligt RAI-systemet) Anstaltsvården Solliden och Solgränd (landets medeltal inom parentes) Inga aktiviteter (52 %) Ingen initiativförmåga, mätare för social aktivitet SES (32 %) Nedsatt funktionsförmåga beträffande rutingöromål (21 %) BMI < 20, ingen vård i livets slutskede % Hemvården (landets medeltal inom parentes) Depressionsmisstanke (15 %) Ingen rehabilitering trots rehabiliteringsmöjlighet (88 %) Social isolering (28 %) Ekonomimål Hemvård, besök Vårddygn, Solgränd Vårddygn, Solliden Vårddag, dagcentralen Kostnader/person som fått stöd för närståendevård euro/person/dag, cirka
21,30 92,69 111,11 51,31 5 291,58 14,50
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Vårdarbetet i rehabiliteringssyfte kommer att förstärkas på enheterna för långtidsvård genom att dra nytta av ergoterapeutens expertis. Målet är att en person flyttas till en annan vårdenhet endast på grund av akut sjukdom och att personen i fråga får återvända till sin egen enhet så snabbt som möjligt. Beträffande anstaltsvården och hemvården som år 2011 blev de första RAI-kvalitetsmätarna placerar vi oss en aning lägre än landets medeltal. Att satsa på dessa delområden är fortsättningsvis ett av våra fokusområden år 2012. Hemvården flyttar till Sibbo seniorcenters träbyggnad i början av sommaren 2012 efter att saneringens skede 3 blir färdigt. Dit flyttar också den förebyggande service som stöder boendet hemma, t.ex. minnespolikliniken och utskrivningsteamet. En heltidsanställd minneskoordinator börjar arbeta i par med neurologen på minneskliniken. Sättet att genomföra hälsofrämjande hembesök utvecklas vidare i samarbete med KUUMA-kommunerna. Hållbar utveckling uppmärksammas alltid i samband med bilåkning till arbetet samt vid val och användning av material och utrustning.
41
RESULTATENHET: SOCIALARBETE ANSVARSPERSON: Chefläkare Kati Liukko EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2) Budget 559 -7 783 -7 224
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
559 -7 783 -7 224
718 -8 652 -7 933
128,6 111,2 109,8
160 -869 -709 0
879 -8 019 -7 140 -7
-18,3 7,9 11,1 -100,0
20,3
24,5
120,9
4,2
19,3
27,2
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
20,3
VERKSAMHETSIDÉ Genom servicen inom socialvården, socialarbetet och utkomstskyddet stöds kommuninvånarna och deras familjer att få kontroll över sina liv och förhindras att bli utslagna. Inom servicen, som utgörs av olika slags lagstadgade myndighetsuppgifter och andra stödformer, betonas ett mångprofessionellt arbetsgrepp och en förebyggande verksamhet. Socialarbete är bl.a. att öka människornas delaktighet, producera tjänster, förebygga problem, leta efter alternativa lösningar, bedöma, följa upp samt främja sådana människors ärenden som befinner sig i en sämre ställning. I socialarbetet ses klienten som expert på sitt eget liv. MÅL OCH UPPFÖLJNING Familjearbetet är uppdelat i småbarnsfamiljearbete och ungdomsfamiljearbete. Familjearbetets klienter kom från barnskyddet, rådgivningen, elevvården, läkarmottagningen, vuxensocialarbetet och de psykiatriska poliklinikerna. Familjerna tog själva kontakt allt oftare. Antalet barnskyddsanmälningar fortsatte att öka. Under åren 2010–2011 var ökningen 10 %. Klientskapen har också blivit allt mer krävande. Inom barnskyddet ökade servicebehovet kraftigt under hösten. Det mångprofessionella samarbetet med bl.a. skolväsendet, elevvården, hälsovården och HNS:s barn- och ungdomspsykiatri intensifierades. Förebyggande arbete prioriterades och tillsammans med familjerådgivningen och/eller barnpsykiatrin övergick man bl.a. till att arbeta i arbetspar (unik verksamhet i Finland). Familjerådgivningen blev en etablerad verksamhet under år 2011. Familjerådgivningen inledde regelbundna remissmöten med skolläkaren och HNS:s barnpsykiatri. Vuxensocialarbetets arbetsmetoder och processer utvecklades. Det grundläggande utkomststödet överfördes helt till förmånshandläggningen. Under sommaren fick studerande som söker utkomststöd sysselsättning på kommunens enheter. På basis av de positiva erfarenheterna kommer denna praxis att fortsatta. Det mångprofessionella samarbetet med barnskyddet, familjearbetet, hemvården, församlingarna och den psykiatriska polikliniken (t.ex. projektet Rytmi, planering av verksamhetscentret Vägskäl) ökade till följd av övergången till en organisation enligt livscykelmodellen, och man har kunnat förena och utnyttja det professionella kunnandet för att förbättra servicen till klienterna. I början av år 2011 överfördes koordineringen av missbrukarvården till missbrukararbetaren. Till följd av detta har det varit möjligt att från första början genomföra en övergripande planering av missbrukarrehabiliteringen. Under hösten började man planera avgiftsvård på anstalt på hälsocentralens sjukhus. Missbrukararbetaren har tillsammans med en socialarbetare ordnat gruppverksamhet för missbrukaroch socialarbetes klienter. I början av år 2011 ökade handikappservicens subjektiva rätt till personlig assistans i fritidsaktiviteter från 10 timmar/månad till 30 timmar/månad. Antalet personer som ansökt om servicen och är berättigade till den har sakta ökat. Då lagens första skede trädde i kraft var antalet 16 och i slutet av år 2011 42
uppgick det till 27. Dessutom fick samkommunerna som producerar tjänster för utvecklingsstörda tre nya klienter under hösten. Inom handikappservicen vidareutvecklades samarbetet med kommunens övriga aktörer. I februari togs nya laddbara resekort i bruk i stället för engångskort inom färdtjänstservicen.
ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utvecklas.
Åtgärd
Mätare
Långtidsarbetslösa rehabiliteras och ungdomar som är svåra att sysselsätta i arbetslivet stöds.
Kostnaderna för arbetsmarknadsstödet Antalet långtidsarbetslösa Antalet rehabiliterande arbetsplatser i kommunen
Måluppfyllelse På våren inleddes ett regelbundet samarbete med servicecentret för arbetskraft. En aktiveringsplan för långtidsarbetslösa och ungdomar under 25 år som är utan sysselsättning har utarbetats i samarbete mellan klienten, en arbetskraftskonsulent och en socialarbetare. Antalet rehabiliterande arbetsplatser ökade inom kommunens egna enheter och som köpta tjänster. Internet utnyttjas i utbudet av tjänster.
Elektroniska blanketter för ansökan om utkomststöd och handikappservice och för barnskyddsanmälan läggs ut på Internet.
Blanketterna finns på kommunens webbsidor och ärendena sköts elektroniskt.
Måluppfyllelse Inom barnskyddet togs en elektronisk blankett för barnskyddsanmälan och en kontoblankett i bruk. Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
Utkomstskydd Hushåll som fått utkomststöd Hushåll som fått förebyggande utkomststöd Hushåll som fått kompletterande utkomststöd
406 86 231
385 80 215
396 43 262
Barnskydd och ungdomsvård Klienter Barn/ungdomar i fosterfamiljer Barn/ungdomar i professionell familje-/anstaltsvård
291 11 18
250 10 38
314 12 18
1 353 104
1 400 140
1 478 94
Volymmål
Familjearbete Besök inom familjearbetet Familjer
43
BS 2010
BU 2011
BS 2011
49 204 287
50 230 140
50 227 284
30
41
20 16
65 20 20 18
26
35
36
10
7
7
13 582
11 590
9 821
42 459 83 805 35 480 1 218
75 750 88 770 42 602 1 020
54 521 87 799 41 288 1 455
Handikappservice och vård av utvecklingsstörda Klienter som fått anstalts- och boendeservice Klienter som fått färdtjänst Klienter som fått handikappservice Missbrukarvård Vård på A-kliniker, klienter Vård på ungdomsstationer, klienter Avgiftningsvård, klienter Vård på rehabiliteringsanstalter, klienter Missbrukar-, mentalvårdsklienter m.fl. inom boendeservicen
12 18
Kvalitetsmål Väntetid till socialarbetarens mottagning, dygn Ekonomimål Placerat barn i familjevård, euro/år Placerat barn i professionellt familjehem eller på anstalt, euro/år Utvecklingsstörd i anstaltsvård, euro/år Handikappad i boendeservice, euro/år Missbrukarklient i öppenvård, euro/år
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den delen av rapporteringssystemet HaiPro som gäller arbetssäkerhet tas i bruk under våren 2012. Familjearbetet, rådgivningen och dagvården har tillsammans planerat att bl.a. en familjearbetare kunde göra hembesök hos alla intresserade familjer redan under graviditeten.
RESULTATENHET: KOSTSERVICE ANSVARSPERSON: Kostchef Birgit Mäkilä EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksam hetens intäkter Verksam hetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget 3 153 -3 153 0
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0 0
3 153 -3 153 0
Avskrivningar Kalk.poster enligt plan
Utfall
Förv-% Avvikelse
3 388 107,4 -3 376 107,1 12 ####### -19
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
235 -223 12 -19
3 190 -3 227 -36 -32
6,2 4,6 -132,1 -42,4
1,8
43,2
5,3
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
43,7
43,7
45,5
104,2
VERKSAMHETSIDÉ Kostserviceenhetens uppgift är att ordna den lagstadgade måltidsservicen för kommunens skolor och daghem, hälsocentralens avdelningar, boende- och vårdenheterna och kommunens personal. Dessutom levererar enheten måltider till privata daghem, mellanmål till skolelever och eftermiddagsklubbar samt beställningsservering till kommunens egna tillställningar.
44
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål Måltidshelheter i enlighet med näringsrekommendationerna
Åtgärd
Mätare
Näringsvärdena räknas ut med hjälp av programmet Aromi.
Rekommendationerna uppfylls.
Måluppfyllelse Näringsvärdena räknas ut med hjälp av programmet Aromi och jämförs med näringsrekommendationerna. Rekommendationerna uppfylls för de olika åldersgruppernas del. Enhetliga matrecept i tillredningsköken
Matrecept görs upp med hjälp av programmet Aromi.
Gemensamma recept används i alla tillredningskök.
Måluppfyllelse Basrecepten har gjorts upp med hjälp av programmet Aromi och de används i alla tillredningskök. Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
1 117 553
1 087 500
1 134 287
100 87
100 100
100 90
Volymmål Prestationer: Tillrednings- och utdelningskök, st. Kvalitetsmål Mattemperaturerna uppfyller hygienbestämmelserna: het mat över +65°, % av portionerna kall mat under +8°, % av portionerna
Kvalitetsmålet för het mat uppnåddes på alla verksamhetsställen. Målet för kall mat uppnåddes endast på en del av verksamhetsställena. Det har inte varit möjligt att skaffa skåp för snabbkylning av kall mat och sallader till tillredningsköken på grund av utrymmesbrist. Ekonomimål Pris/prestation, euro Skollunchens interna pris, euro Daghemslunchens interna pris, euro
2,89 2,51 2,66
Prestationens kostnadsstruktur, euro (%) – löner inklusive sociala kostnader 1,33 (47) – livsmedel 1,02 (36) – övriga kostnader (bl.a. interna hyror, anskaffning av anordningar, mattransporter, reparationskostnader för maskiner, tvätt- och rengöringsmedel, kärlanskaffningar) 0,48 (1)
2,93 2,56 2,63
2,95 2,56 2,71
1,26 (44) 1,01 (35)
1,31 (44) 1,10 (37)
0,61 (21)
0,54 (19)
Anskaffningarna av livsmedel höjde prestationens pris eftersom närproducerad och ekologisk mat prioriterades.
45
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Vid anskaffningarna av livsmedel prioriteras närproducerad och ekologisk mat med beaktande av deras tillgång och pris. Målet är att servera kunderna mat som innehåller så lite tillsatsämnen som möjligt. Livsmedelskostnaderna torde öka en aning, men avsikten är att ständigt förbättra matens kvalitet och öka kundtillfredsställelsen. Köket i Lukkarin koulu tas i bruk i mars 2012. Då saneringen av hälsocentralens kök inleds i juni fungerar köket i Lukkarin koulu som tillfällig lokal och tillreder också måltiderna för personalen och de äldre. Samtidigt övergår man till ett decentraliserat system för matutdelning på hälsocentralens avdelningar. Målet är fortsättningsvis att förbättra kundens möjligheter att påverka måltidens sammansättning och öka valfriheten i utbudet. Att transportera maten från köket i Lukkarin koulu till hälsocentralens avdelningar är en tillfällig extra utgiftspost. Leveranserna från köken i Söderkulla skola och Landsängens daghem till de andra skolorna i området upphör i början av augusti. Måltiderna och ingredienserna till morgon- och mellanmålen köps av en utomstående leverantör. Verksamheten konkurrensutsätts under våren. Transportkostnaderna stiger till följd av att transportsträckorna blir längre. Projektplanen för att bygga ett centralkök i södra Sibbo har godkänts av social- och hälsovårdsutskottet. Enligt planen byggs ett nytt centralkök i området år 2014. Även andra alternativ utreds i enlighet med de strategiska målen. I och med att nya lokaler byggs avstår man från köpta tjänster och verksamhetsställena i området får sina måltider från det nya centralköket. De nya tillredningskökens interna hyror höjer måltidernas pris. Kostnadseffekterna kan dämpas genom att koncentrera tillredningen till större enheter. Måltidernas transportkostnader utgör 2,8 procent av utgifterna.
VERKSAMHETSOMRÅDE: BILDNINGSUTSKOTTET ANSVARSOMRÅDE: UTBILDNING, SMÅBARNSFOSTRAN OCH FRITIDSVERKSAMHET ANSVARSPERSON: Bildningsdirektör Suvi-Päivikki Hiipakka EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2) Budget 5 423 -46 379 -40 956 -600
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
5 423 -46 379 -40 956 -600
5 091 -47 454 -42 363 -623
93,9 102,3 103,4
-332 -1 075 -1 407 -23
4 688 -45 708 -41 020 -624
8,6 3,8 3,3 -0,2
640,9
644,0
100,5
3,1
632,0
1,9
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
640,9
Fullmäktige godkände 27.2.2012, § 19, Bildningsutskottets nettoöverskridning av 2011 års budget, totalt 1,340 milj. euro.
VERKSAMHETSIDÉ Bildningsavdelningen erbjuder olika målgrupper lättillgängliga, mångsidiga och högklassiga tjänster för småbarnsfostran, utbildningstjänster, kulturtjänster och fritidstjänster i egen regi, som köpta tjänster eller i form av understödd verksamhet.
46
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Vad bildningsutskottet beträffar kan man konstatera att största delen av de bindande målen har uppnåtts. Gällande ett av Utbildningstjänsters mål kan man inte säga om rusmedelsbruket har minskat med 2 % i jämförelse med den föregående enkäten, utan detta kan konstateras först på basis av nästa skolhälsoenkät. Ett av Idrotts- och ungdomstjänsters mål uppnåddes inte eftersom planeringen av ett allaktivitetshus i Söderkulla inte inleddes. Allaktivitetshuset var inte med i investeringsprogrammet utan man hittade en annan lösning på behovet av ungdomslokaler. Nyckeltalen stämmer ganska bra överens med budgeten. Vad beträffar Tjänster för småbarnsfostran har både den kommunala och köpta dagvården blivit dyrare jämfört med nyckeltalen. Den köpta dagvården konkurrensutsattes i slutet av år 2011. Att den köpta dagvårdens kostnader ökade beror på den ökade användningen av hemvårdsstödet, kommuntillägget till hemvårdsstödet och kommuntillägget till stödet för privat vård. Det är knappt hundra elever färre än beräknat inom den grundläggande utbildningen. Budgeten förverkligades inte heller beträffande antalet gymnasieelever. Eftersom kursutbudet i gymnasierna ökade i början av läsåret 2011–2012 men antalet elever inte har ökat jämfört med året innan, stiger kostnaderna per gymnasiestuderande. Vad gäller nyckeltalen i budgeten för Idrotts- och ungdomstjänster kan man konstatera att de har varit optimistiska. Antalet besöksgånger i gymnastiksalarna har blivit mindre eftersom gymnastiksalen i Leppätien koulu inte har varit i bruk. Antalet besöksgånger på friluftslederna beror delvis på väderförhållandena. Inom Kulturtjänster har bibliotekets öppettider utökats. Både antalet lån och besök har fortsatt att öka. Antalet undervisningstimmar vid medborgarinstitutet är större än vad som beräknats i budgeten. Detta syns i bokslutet som medborgarinstitutets ökade utgifter.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN År 2011 rekryterades en ny dagvårdschef. Daghemmet Miili blev färdigt i slutet av året. Avtal med köpservicedaghem ingicks ända till 31.7.2013 (+1 år option). Saneringen av Leppätien koulu framskred enligt tidtabellen. Inom Utbildningstjänster färdigställdes en elektronisk handbok för elevens inlärning och välmående som baserar sig på trestegsstödet. Skolornas utvecklingsplaner har blivit färdiga och ett gemensamt kvalitetsutvärderingssystem för den grundläggande utbildningen blev färdigt i december 2011. Utredningar om nuläget för skolornas utrustning och presentationsteknik gjordes inom projektet EDU-IT. Det uppsökande ungdomsarbetet har samarbetat med socialväsendet, elevvården och arbetskraftsmyndigheterna för att nå de arbetslösa ungdomarna i kommunen. Centraliseringen av ekonomitjänsterna inleddes hösten 2011. Bildningsavdelningen har inte haft någon ekonomichef efter september 2011. Överföringen av dagvårdsfaktureringen till Ekonomi- och förvaltningscentralen förbereddes under årsslutet. Bildningsavdelningen var tvungen att anhålla om ett tilläggsanslag på 1,34 miljoner euro för år 2011 eftersom det under årsslutet började bli klart att budgeten inte kommer att förverkligas enligt prognosen. Budgeten för Utbildningstjänster, Tjänster för småbarnsfostran och Kulturtjänster överskreds.
RESULTATENHET: ADMINISTRATIONSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Bildningsdirektör Suvi-Päivikki Hiipakka eller av utskottet utsedd tjänsteinnehavare EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
4 -817 -813
4 -817 -813
1 -661 -660 -7
19,4 80,8 81,1
-3 156 153 -7
4 -735 -731 -4
-82,7 -10,2 -9,7 84,2
9,9
9,9
8,4
85,1
-1,5
9,5
-11,4
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
47
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten erbjuder Bildningsavdelningen kansliservice, hjälper till med Bildningsavdelningens förvaltning, bereder och verkställer beslut samt ansvarar för ekonomin.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Målen uppnåddes enligt budgeten. Administrationstjänster sparade in anslaget på 68 000 euro som var reserverat för Bildningsavdelningens nya tjänster/befattningar. Ingen enhet anhöll om detta anslag under årets lopp. BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Centraliseringen av förvaltningstjänsterna fortsätter. Överföringen av dagvårdsfaktureringen till Ekonomi- och förvaltningscentralen förbereddes under år 2011. Även centraliseringen av ekonomitjänsterna förbereddes under hösten 2011. Antalet anställda inom förvaltningen minskar gradvis i takt med att ekonomin och förvaltningen centraliseras.
RESULTATENHET: TJÄNSTER FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ANSVARSPERSON: Dagvårdschef Mervi Keski-Oja EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget 2 338 -15 277 -12 940
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
2 338 -15 277 -12 940
2 084 -15 320 -13 235 -14
89,2 100,3 102,3
-253 -42 -296 -14
1 983 -14 147 -12 164 -14
5,1 8,3 8,8 -0,2
258,9
257,5
99,4
-1,4
259,4
-0,7
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
258,9
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten Tjänster för småbarnsfostran erbjuder familjer med barn under skolåldern lagstadgad, högklassig och mångsidig dagvård och förskoleundervisning.
48
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål
Åtgärd
Mätare
Den öppna dagvårdsverksamheten utvecklas.
Utbudet ökas i förhållande till efterfrågan. Samarbete bedrivs med tredje sektorn och privata aktörer.
Antalet besökare följs upp månatligen.
Måluppfyllelse Familjerna har planenligt erbjudits öppen dagvård under det gångna året. I samarbete med dagvårdens familjearbete har ”Vauvakynkkä”-verksamhet för småbarnsföräldrar anordnats sex gånger. Starten av familjegruppen ”Marakatti” uppsköts till årsskiftet 2011–2012. Antalet deltagare har följts upp månatligen. - januari 341 - februari 281 - mars 621 - april 447 - maj 686 - juni 211 - augusti 353 - september 483 - oktober 451 - november 567 - december 136 = totalt under året 4 577 Smågruppspedagogiken förankras på verksamhetsenheterna.
Barnen delas in i smågrupper minst två dagar i veckan.
Utvecklingssamtal
Måluppfyllelse I nästan alla daghem har smågruppspedagogik genomförts i praktiken men fortsättningsvis är målet att etablera den som en dominerande pedagogisk verksamhetsform inom handledning av barngrupper. Genomförandet av smågruppsverksamheten som pedagogisk metod kommer att utvärderas i samband med utvecklingssamtal med cheferna och inom dagvårdens ledningsgrupp. Utbildning om partnerskap med föräldrarna när det gäller barnets fostran (KasKu) har arrangerats för tolv arbetstagare under höstterminen 2011. KasKu-utbildningen kommer att fortsätta år 2012 och kommer också att arrangeras på svenska. Kommuntillägget till hemvårdsstödet tas i bruk hösten 2010.
Verkningarna av kommuntillägget till hemvårdsstödet analyseras.
Verkningarna presenteras i november 2011.
Måluppfyllelse Kommuntillägget till hemvårdsstödet har varit i bruk i över ett år. Dess ekonomiska effekt på dagvårdens totalkostnader analyserades av Vertikal Oy och utredningen blev klar i november 2011. Utredningen har getts de förtroendevalda för kännedom.
49
Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
932 179
1 231 156
1 207 167
1 709 1 021 93 74 352
1 750 1 110 85 119 356
1 725 999 91,05 99 330 (oktober)
3,9/5
3,9/5
4/5
8 344 9 381
8 779 9 857
9 075 10 120
Volymmål enligt läget 31.12 Förskole- och dagvårdsplatser (daghemmen, familjedagvården, gruppfamiljedagvården) kommunala köpta Barn i åldern 0–6 år varav i dagvård Användningsgrad, % Barn i privat dagvård Barn inom hemvårdsstödet
*)
Kvalitetsmål Medeltalet för kundenkäten på skalan 1–5 Ekonomimål Genomsnittliga kostnader kommunal dagvård (innehåller stödet för hemvård och stödet för privat vård samt kostnaderna för specialdagvård) köpt dagvård *)
Siffran inkluderar förskoleplatserna i anknytning till Sipoonlahden koulu och Lukkarin koulu.
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den ekonomiska utvecklingen inom Tjänster för småbarnsfostran bör följas upp extra noggrant under år 2012 eftersom verksamhetsintäkterna från dagvårdsavgifterna under år 2011 var lägre än budgeterat och samtidigt förorsakade hemvårdsstödet och kommuntillägget större kostnader än beräknat. För att kunna erbjuda lagstadgad och högklassig dagvård fäster resultatenheten Tjänster för småbarnsfostran ännu större uppmärksamhet vid rekryteringen av behörig personal samt vid tillräcklig tillgång till vikarier. Genomförandet av smågruppspedagogiken utökas fortfarande inom Sibbos dagvårdsenheter och målet är att etablera den som den dominerande verksamhetsformen inom den pedagogiska handledningen.
50
RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2 552 -24 886 -22 335
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
2 552 -24 886 -22 335
2 382 -25 886 -23 504 -218
93,4 104,0 105,2
-170 -1 000 -1 170 -218
2 127 -25 299 -23 172 -322
12,0 2,3 1,4 -32,4
322,0
328,3
102,0
6,3
315,5
4,1
0 0 0
2 516 -21 807 -19 291
2 351 -22 870 -20 518
93,5 104,9 106,4
-164 -1 063 -1 227
2 072 -22 408 -20 335
13,5 2,1 0,9
0 -1 010 -1 010
0
0 -1 010 -1 010
34 ####### -1 000 99,0 -967 95,7
34 10 43
89 -1 021 -932
-62,1 -2,0 3,7
48 -2 591 -2 543
0 0
48 -2 591 -2 543
19 -2 824 -2 805
-29 -233 -262
26 -2 601 -2 576
-26 8,6 8,9
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12
322,0
Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
Grundläggande utbildning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2 516 -21 807 -19 291
varav elevtransporter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Gymnasieundervisning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
39,5 109,0 110,3
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig utbildning med kunniga lärare, upprätthålla trivsamma och trygga skolor, skapa möjligheter till yrkesutbildning även parallellt med gymnasieutbildningen och stärka ungdomarnas framtidstro. Detta innebär att barn, ungdomar och vuxna erbjuds vägkost för ett gott liv. Verksamheten erbjuds både centralt och i byarna och bidrar sålunda till att utforma ett mångsidigt samhälle.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål år 2011 Bindande mål Den pedagogiska kvaliteten förbättras.
Åtgärd
Mätare
Storleken på undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen hålls inom ramen för sektionernas beslut år 2009. Antalet kurser/studerande är tillräckligt i gymnasiet. Kursutbudet är på samma nivå som år 2010.
Arbetsplanerna för läsåret 2011–2012
Ett enhetligt kvalitetsutvärderingssystem utarbetas inom den grundläggande utbildningen.
51
Ett enhetligt kvalitetsutvärderingssystem har utarbetats inom den grundläggande utbildningen.
Måluppfyllelse Undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen har blivit mindre eftersom Utbildningstjänsters timresurs har hållits på samma nivå som år 2010 och Undervisnings- och kulturministeriet har på ansökan beviljat Sibbo statsbidrag som är öronmärkt för mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen, sammanlagt 183 000 euro för läsåret 2010–2011 och sammanlagt 171 300 euro för läsåret 2011– 2012. Kursutbudet i gymnasiet ökade från 492 till 532 kurser i början av läsåret 2011–2012. Skolornas utvecklingsplaner för åren 2011–2014 blev färdiga för de finska skolornas del under våren 2011 och för de svenska skolornas del under hösten 2011. Målet är ett långsiktigt och planmässigt utvecklingsarbete som leder till förbättring av den pedagogiska kvaliteten. Ett enhetligt kvalitetsutvärderingssystem blev färdigt i december 2011 och det ska godkännas politiskt våren 2012. (Kvalitetskriterier för god undervisning och inlärning). Med hjälp av det enhetliga kvalitetsutvärderingssystemet identifieras kvalitetsutvecklingsobjekten och därigenom är det möjligt att i framtiden inrikta utvecklingsverksamheten och resurserna på lokalt identifierade utvecklingsobjekt. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) i skolorna utvecklas.
En dator, datakanon och dokumentkamera (eller en Smartboard) finns i minst hälften av klassrummen i Sibbo. Operativsystemet Linux installeras i bordsdatorerna i några skolor så att hälften av bordsdatorerna i elevnätet i dessa skolor fungerar med Linux.
52
Kartläggningar och utredningar görs inom projektet EDU-IT.
Måluppfyllelse En av de spjutspetsar för utvecklingen som fullmäktige godkände för Utbildningstjänster 31.1.2011 är utnyttjande av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen. I april 2011 arrangerade Utbildningstjänster seminariet Framgångssteg 1, där det kom fram att såväl de politiska beslutsfattarna som personalen inom undervisningsväsendet har en gemensam strategisk avsikt att göra användningen av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen och inlärningen till en av de starka framgångsfaktorerna på vägen mot genomförandet av vår vision. Undervisningspersonalens systematiska utbildning i informationsarbete (TIETY) har påbörjats. Också en systematisk användarutbildning av inlärningsplattformer (Moodle och Fronter) har påbörjats. Utbildningstjänster deltar i det internationella FINNABLE– projektet. Det är ett omfattande forskningsprojekt om undervisningsteknologi som Hannele Niemi, professor vid Helsingfors universitet, har sammanställt. I samband med projektet kommer bl.a. skolorna i Sibbo att testa nya undervisningsteknologier på lektionerna. På så sätt förpliktar sig Sibbo kommun att utnyttja den moderna webbtekniken i inlärningen. Med hjälp av projektet förnyas inlärningen och undervisningen som en fortsatt kedja från förskoleundervisningen till gymnasieutbildningen. Utrustningen och presentationstekniken är delvis bristfälliga i Sibboskolorna. Att förnya och utvidga dem kommer att kräva tilläggsresurser i fortsättningen. En utredning om presentationsteknikens och utrustningens nuvarande nivå i skolorna har utarbetats inom projektet EDU-IT. Dessutom har man inom projektet EDU-IT utarbetat en plan för skolornas presentationsteknik och utrustning, där målnivån för presentationstekniken och utrustningen har beaktats. Skolskjutsarna utvecklas och skolresornas säkerhet ökas.
Skolornas läsordningar planeras så att den rekommenderade väntetiden inte överstiger 30 minuter och skolskjutsarna fungerar efter lektionernas slut.
Väntetiderna för skolskjutseleverna i de olika skolorna kartläggs årligen.
Måluppfyllelse Väntetiderna för skolskjutsarna kartlades i december 2011. En analys av väntetiderna presenteras för bildningsutskottet våren 2012.
53
Morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklas.
En utvecklingsplan för morgonoch eftermiddagsverksamheten utarbetas för åren 2011–2013.
I kvalitetsutvärderingssystemet som utarbetas under åren 2010–2011 bestäms de indikatorer för morgon- och eftermiddagsverksamheten som uppföljs årligen.
Måluppfyllelse Utbildningsstyrelsen publicerade 19.1.2011 nya riksomfattande grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten som kommunerna tog i bruk 1.8.2011. Sibbo kommuns utvecklingsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten för åren 2011– 2014 blev färdig under våren 2011. Dessutom uppdaterades kommunens verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten våren 2011 varefter den motsvarar de nya riksomfattande grunderna. Finska utbildningssektionen godkände utvecklingsplanen och verksamhetsplanen 5.9.2011 och svenska utbildningssektionen 1.11.2011. Principerna för fördelningen av timresursen förtydligas.
Principerna för fördelningen av timresursen uppdateras.
Principerna är tillgängliga för bildningsutskottet i januari 2011 då timresursen för läsåret 2011–2012 fördelas mellan språkgrupperna.
Måluppfyllelse Bildningsutskottet godkände 14.2.2011 principerna för fördelningen av timresursen i samband med att utskottet fördelade timresursen för läsåret 2011–12 mellan språkgrupperna. Ungdomarnas rusmedelsbruk minskar.
Förebyggande missbruksarbete utförs i samarbete med Social- och hälsovårdsavdelningen.
Den undersökta åldersgruppens rusmedelsbruk minskar med 2 % i jämförelse med den föregående enkäten.
Måluppfyllelse I april 2011 arrangerade ungdomsväsendet och Utbildningstjänster i samarbete med Social- och hälsovårdsavdelningen ett Drogtunnel-evenemang för Sibboungdomar. Eftersom skolhälsoenkäten inte genomfördes år 2011 kunde en eventuell minskning av rusmedelsbruket varken konstateras eller mätas. Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
Grundskoleelever (20.9.2011) Gymnasieelever (20.9.2011)
2 471 354
2 555 390
2 467 341
Skolskjutsar Skolskjutselever (20.9.2011)
1 043
1 034
1 021
Volymmål
54
BS 2010
BU 2011
BS 2011
4 300 1,74
4 347 1,70
4 347 1,76
492 1,39
626 532 1,36
626 520 1,52
7 504
7 818
7 379
4 431 7 650 5 308
4 650 6 990 5 714
4 174 8 219 5 841
903
1 027
946
Kvalitetsmål Antal timmar inom den grundläggande utbildningen Veckotimme/elev Antal veckotimmar inom gymnasieutbildningen Antal kurser i gymnasierna Kurser/gymnasiestuderande Ekonomimål Kostnader/elev inom den grundläggande utbildningen Kostnader/elev inom den grundläggande utbildningen exklusive stödtjänster *) Kostnader/gymnasiestuderande *) Kostnader/gymnasiestuderande exklusive stödtjänster Skolskjutsar Kostnader/skolskjutselev *)
stödtjänster = hyror, kost- och städtjänster
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp både psykiskt, fysiskt och socialt som stöd för sin uppväxt och utveckling. Utbildningstjänster fortsätter med sitt aktiva utvecklingsarbete. En av de viktigaste målsättningarna med att i praktiken förankra förändringarna i den förnyade lagstiftningen som gäller den grundläggande utbildningen och i grunderna för den grundläggande utbildningens läroplan är att så långt som möjligt förenhetliga verksamhetsmetoderna för specialundervisningen och elevvården i alla skolor oberoende av skolans storlek eller undervisningsspråk. Det mångprofessionella samarbetet mellan Utbildningstjänster och social- och hälsovårdsväsendet ska utvecklas vidare och den gemensamma visionen att trygga välmåendet för barn och unga i Sibbo bör visa vägen. För att främja välmående och förebygga behovet av stödåtgärder har man som mål att erbjuda grundläggande utbildning av möjligast god kvalitet i tillräckligt små grupper, vilket tryggar en relevant och trygg inlärningsmiljö. Syftet är att kunna ordna undervisning i tillräckligt små elevgrupper med behövlig vuxen assistans ända från förskolan till avslutad grundläggande utbildning. I skolans verksamhet poängteras känslan av gemenskap, individuellt stöd för inlärning och kreativa arbetsmetoder. Skolorna bör ha en tidsenlig informations- och kommunikationsteknisk utrustning som lämpar sig för undervisningsbruk och som möjliggör utnyttjande av innovativa e-läromedel och de möjligheter teknologin erbjuder. Med hjälp av informations- och kommunikationstekniken blir undervisningen positiv, motiverande, uppmuntrande och förståelseinriktad. Teknologin möjliggör stödande av olika inlärningsstilar både i skolan och i inlärningsmiljöer utanför skolan. Informations- och kommunikationstekniken som stöd för undervisning och inlärning kommer att vara det viktigaste fokusområdet i Sibboskolorna och kommer de närmaste åren att kräva klara satsningar på att förnya skolornas utrustning för informations- och kommunikationstekniken och på undervisningspersonalens fortbildning.
55
RESULTATENHET: IDROTTS- OCH UNGDOMSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Idrottsdirektör Tom Sundbäck EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
245 -2 566 -2 321
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
245 -2 566 -2 321
331 -2 640 -2 309 -317
134,8 102,9 99,5
85 -74 12 -317
320 -2 641 -2 322 -179
3,5 -0,1 -0,5 77,1
25,4
25,5
100,6
0,2
24,4
4,8
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
25,4
VERKSAMHETSIDÉ Idrotts- och ungdomsverksamheten har till uppgift att upprätthålla och utveckla kommunens idrottsanläggningar och friluftsområden så att en ändamålsenlig, mångsidig och trygg idrottsutövning är möjlig såväl för allmänheten som för föreningar, skolor och daghem. Nya anläggningar byggs med beaktande av befolkningsökningen och invånarnas ökande intresse för motion. Motionsverksamhet för äldre ordnas och understöds. Idrotts- och friluftsverksamheten understöder aktiva föreningar. Ungdomsverksamhetens verksamhetsidé är att främja ungdomarnas påverkningsmöjligheter och välbefinnande, ordna aktiviteter för barn över sju år och tonåringar i tätorterna Nickby och Söderkulla och speciellt för ungdomar som löper risk att bli utslagna samt skapa förutsättningar för och understöda ungdomsverksamhet som bedrivs av lokala ungdomsföreningar.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål Antalet besökare på ungdomslokalen i Söderkulla ökar.
Åtgärd Ungdomarna får allt mera delta i planeringen av verksamheten.
Mätare Besöksstatistik
Måluppfyllelse Antalet besökare på ungdomslokalen i Söderkulla har ökat. Antalet besökare i åldern 13–20 år är maximalt med tanke på lokalerna. Det såldes 92 klubbkort år 2010 och 134 år 2011. I medeltal deltog 28 unga/kväll i verksamheten. Planeringen av ett allaktivitetshus i Söderkulla inleds.
Planeringen av allaktivitetshuset i Söderkulla inleds tillsammans med Kulturtjänster och medborgarinstitutet samt med användarna.
Planeringen av allaktivitetshuset i Söderkulla har inletts.
Måluppfyllelse Målet uppnåddes inte. Nedre våningen vid Hälsovägen 1 renoveras och kan börja användas för ungdomsverksamhet 1.8.2012. 56
Arbetslösa ungdomar motiveras att söka sig till arbetslivet eller utbildning.
Ett uppsökande arbetspar försöker nå alla arbetslösa kommuninvånare under 29 år.
Antalet uppsökta ungdomar i förhållande till de arbetslösa
Måluppfyllelse Det uppsökande arbetsparet har samarbetat med socialväsendet, elevvården och arbetskraftsmyndigheterna för att nå de arbetslösa ungdomar som bor i kommunen. Under år 2011 nåddes 37 ungdomar. Enligt NTM-centralens sysselsättningsöversikt 31.12.2011 uppgick antalet arbetslösa Sibboungdomar under 25 år till sammanlagt 26. Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
45 460 31 652 31 757 3 11 3 236 4 296 1 551
45 500 35 000 35 000 3 11 4 500 4 000 2 000
40 060 24 708 30 987 3 10 3 650 4 902 1 777
8,64 2,32
8,85 2,30
9,56 2,47
99,00 28,00
95,00 30,00
96,49 33,45
103,50
111,89
Volymmål Besöksgånger på friluftslederna Besöksgånger i allaktivitetshallen Övriga besöksgånger i gymnastiksalarna Kommunägda ungdomslokaliteter Understödda föreningars ungdomslokaler Användningstimmar i egna lokaler Användningstimmar i understödda föreningars lokaler -varav ungdomsverksamhet Ekonomimål Verksamhetsunderstöd/invånare, -idrottsverksamhet -ungdomsverksamhet Verksamhetsutgifter/invånare, idrottsverksamhet ungdomsverksamhet Verksamhetsutgifter/7–29-åringar, ungdomsverksamhet
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Dåliga och slitna idrottsanläggningar bör fortsättningsvis saneras. Hälsomotionstjänster, speciellt för äldre personer, kommer att utökas inom ramen för budgetanslaget. I takt med att Sibbo växer och antalet ungdomar ökar bör ett tillräckligt utbud på fritidstjänster och möjligheter till fritidssysselsättning samt tillgång till ändamålsenliga och centralt belägna ungdomslokaler tryggas.
57
RESULTATENHET: KULTURTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Kulturdirektör Anne Laitinen EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget 285 -2 833 -2 548
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
285 -2 833 -2 548
293 -2 948 -2 655 -67
102,9 104,1 104,2
8 -115 -107 -67
255 -2 886 -2 631 -105
14,9 2,1 0,9 -36,1
24,7
24,2
98,1
-0,5
23,3
4,0
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
24,7
VERKSAMHETSIDÉ Enheten Kulturtjänster erbjuder mångsidiga kulturupplevelser för personer i alla åldrar i samarbete med lokala föreningar, konstnärer och konstintresserade. Dessutom värnar Kulturtjänster om den lokala identiteten och de lokala traditionerna och förmedlar dem också till nya kommuninvånare. Biblioteket representerar en plats där kunskap och kultur finns tillgängliga som en helhet. Biblioteket är en samlingsplats för människor i alla åldrar. Biblioteket inspirerar barn och unga att läsa. Tyngdpunkten inom turismverksamheten ligger på kultur- och skärgårdsturism, som utvecklas i samarbete med lokala företag och grannkommunerna. Medborgarinstitutets verksamhetsidé är att utgående från principen om ett livslångt lärande stödja en mångsidig utveckling av individernas personlighet samt erbjuda verktyg för att utveckla de medborgarfärdigheter som behövs i det moderna samhället och medel för att förhindra utslagning.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Antalet bibliotekslån har ökat med över 6 % jämfört med året innan, fastän trenden i de övriga kommunerna har varit sjunkande. Det finns flera orsaker till att antalet lån ökat: Bibliotekets personal har fått mycket beröm för god service. Att öppna huvudbiblioteket en timme tidigare om morgnarna har ökat antalet besökare på biblioteket. Det rimliga anslaget för inköp av biblioteksmaterial korrelerar med utlåningen. Även fina utställningar, t.ex. Caj Bremers utställning, i huvudbibliotekets utställningslokal har lockat kunder till biblioteket. Antalet lån på det nya biblioteket i Söderkulla har fortsatt att öka också efter det första årets rekordantal, vilket troligen delvis beror på att lokalerna är väl fungerande. Försäljningen av HRT-biljetter som inleddes på biblioteken i slutet av året har inte nämnvärt ökat utlåningen, men har däremot orsakat personalen omfattande tilläggsarbete. Antalet undervisningstimmar vid medborgarinstitutet har ökat på grund av stor efterfrågan. Av ekonomiska skäl måste antalet undervisningstimmar troligen minskas i fortsättningen. Under året ordnades flera kultur- och samarbetsevenemang än planerat. Jubileumsåret för det 150åriga biblioteket ökade evenemangsutbudet i synnerhet på hösten. Samarbetet med olika konstundervisningsaktörer har fått en god start.
58
Bindande mål för år 2011 Bindande mål Bibliotekets öppettider utökas.
Åtgärd
Mätare
Bibliotekets öppettider utökas med 10–15 timmar/vecka med hjälp av arbetstidsarrangemang.
Kontinuerlig uppföljning av antalet lån och besökare. Kundenkätjämförelser
Måluppfyllelse Huvudbiblioteket har fr.o.m. början av år 2011 öppnats en timme tidigare på vardagarna och biblioteket har varit öppet på lördagarna under våren och hösten. Bibliotekets öppettid var härmed sammanlagt 11 timmar längre per vecka än i början av år 2010. Under sommaren utökades öppettiden med 5 timmar/vecka. Antalet lån och besökare har fortsatt att öka. Antalet separata bibliotekskunder var 6 974. Marknadsföringen av kulturtjänster förbättras.
Konstundervisningsaktörernas informationsförmedling koordineras. Nättjänsterna förbättras.
Besökarstatistik
Enheten satsar på sociala medier. Måluppfyllelse Under året har konstundervisningsaktörerna träffats 4 gånger. En gemensam broschyr gavs ut på våren och denna distribuerades till skoleleverna. Kulturtjänster uppdaterar händelsekalendern på kommunens webbplats för kulturevenemangens del. Man har under året utrett möjligheterna att gå med i en mer omfattande Evenemax-kalender, men tillsvidare har kommunen inte tecknat avtal med företaget som erbjuder tjänsten. På den gemensamma Facebook-sidan för kulturen och biblioteken har man aktivt informerat om olika evenemang och på så sätt nått en stor grupp användare. Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BU 2011
14,54 8,01
15 8 376 000 20
15,2 8,9 399 491 22
10 872 7 147 80 861
10 700 8 500 65 870
11 028 7 202 83 904
Volymmål Biblioteket: lån/invånare besök/invånare nätbesök nätbesök/invånare Medborgarinstitutet: undervisningstimmar kursdeltagare Kultur- eller samarbetsevenemang Barn som deltagit i grundläggande konstundervisning
59
BS 2009
BU 2010
BU 2011
37 8,7
25 8,5
35,2 9,5
Ekonomimål Verksamhetsutgifter/invånare kulturtjänster biblioteksmaterialkostnader
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN År 2012 förblir bibliotekets öppettider oförändrare och antalet lån åtminstone detsamma som förr.
VERKSAMHETSOMRÅDE: UTSKOTTET FÖR TEKNIK OCH MILJÖ ANSVARSOMRÅDE: TEKNIK OCH MILJÖ ANSVARSPERSON: Tekniska direktören Veikko Raiskila EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
19 332 -16 111 3 221 -4 600
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
19 332 -16 111 3 221 -4 600
20 892 -16 967 3 925 -5 218
108,1 105,3 121,9
1 560 -855 705 -618
20 812 -15 933 4 879 -6 086
0,4 6,5 -19,5 -14,3
142,3
142,4
100,0
0,0
144,2
-1,3
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
142,3 ########
VERKSAMHETSIDÉ Avdelningen erbjuder kommuninvånarna en trivsam, trygg och fungerande livsmiljö genom att låta bygga och underhålla kommunens kommunalteknik och verksamhetslokaler samt genom att styra och övervaka byggandet i kommunen.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN År 2011 förverkligades driftsekonomin för utskottet för teknik och miljö i sin helhet inom ramarna för den av fullmäktige godkända budgeten. Både intäkterna och kostnaderna var något större än beräknat. Utskottet godkände 7.2 2011 § 6 verksamhets- och dispositionsplanen för Avdelningen för teknik och miljö som utarbetats på basis av budgeten. Man var tvungen att göra betydande ändringar i denna plan under budgetåret beträffande resultatenheterna Gator och grönområden och Byggnadstillsyn. Bokslutet för enheten Gator och grönområden förverkligades på en klart bättre nivå än beräknat, vilket beror på markförsäljningsintäkter från områdena Bastukärr och Sibbostrand. Byggnadstillsynens resultat var sämre än beräknat, vilket huvudsakligen beror på minskat antal bygglov.
60
RESULTATENHET: EKONOMI OCH FÖRVALTNING ANSVARSPERSON: Ekonomichef Helena Enari EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
37 -2 482 -2 445
37 -2 482 -2 445
47 -2 496 -2 449 -3
126,4 100,6 100,2
10 -14 -4
35 -2 441 -2 406 -4
35,2 2,3 1,8 -11,4
7,0
7,0
7,6
108,6
0,6
7,4
2,3
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten handhar avdelningens ekonomi- och förvaltningsuppgifter, betjänar utskottet, sköter låne- och bidragsärenden som gäller boendet samt väljer boende till bostäder som ägs av Kommunbostäder Ab. I enhetens anslag ingår även anslagen för räddningsverksamhet.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål Uppföljningen av ekonomin systematiseras.
Åtgärd
Mätare
I samarbete med Ekonomi- och förvaltningscentralen och avdelningens resultatenheter skapas ett system och sätt för uppföljningen av avdelningens ekonomi.
Uppföljningen av avdelningens ekonomi är tydlig och regelbunden.
Måluppfyllelse Ett system för uppföljning av ekonomin har skapats i samarbete med avdelningens resultatenheter. Med hjälp av uppföljningssystemet har både avdelningens ledningsgrupp och utskottet för teknik och miljö från och med hösten 2011 regelbundet följt upp avdelningens ekonomiska läge. Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
0 22
2 15
1 72
Volymmål Bostadsärenden Beviljade lån, st. Beviljade bidrag, st.
61
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Från och med år 2012 sköter enheten inte längre låne- och bidragsärenden som gäller boendet utan de överfördes till Ekonomi- och förvaltningscentralen. Omorganiseringen av enhetens funktioner fortsätter under hela året 2012 och de kvarvarande funktionerna ordnas på nytt. Till följd av detta minskar enhetens verksamhet och ett alternativ är att enheten läggs ner före utgången av år 2012.
RESULTATENHET: BYGGNADSTILLSYN ANSVARSPERSON: Byggnadstillsynschef Kyösti Piipponen EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
511 -667 -156
Budgetändring
Budget + Ändring
0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
511 -667 -156
398 -708 -310
77,8 106,1 198,6
-113 -41 -154
450 -687 -237
-11,6 3,0 30,7
11,6
10,2
87,8
-1,4
11,3
-10,1
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
11,6
VERKSAMHETSIDÉ Myndighetsuppgifterna inom byggnadstillsynen handhas av utskottet för teknik och miljös lovsektion. Resultatenheten Byggnadstillsyn övervakar byggnadsverksamheten med tanke på allmän fördel och ser till att lagstiftningen och bestämmelserna om byggande följs. Dessutom har enheten hand om beredning av undantagsbeslut, behandlingen av lov för byggande och andra åtgärder, övervakar underhållet och skötseln av byggnaderna och den byggda miljön samt ansvarar för den allmänna styrning och rådgivning som behövs för byggande i kommunen.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål
Åtgärd
Behandlingstiden för 80 % av bygglovsansökningarna är högst 2 månader.
Beredningsprocessen effektiveras.
Behandlingstiden för ansökningar om undantagsbeslut och avgöranden som gäller planeringsbehov är högst 4 månader.
Beredningsprocessen effektiveras.
Mätare Behandlingstid
Måluppfyllelse 64 % av bygglovsansökningarna har behandlats inom två månader. Behandlingstid
Måluppfyllelse Undantagbesluten/avgörandena om planeringsbehov har behandlats inom fyra månader.
62
Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
359 45
400 60
136
110
85
2
64 %<2
Volymmål Beviljade lov sammanlagt Bygglov Åtgärdstillstånd Anmälningar Syner/Uppgifter i samband med granskningar Undantagsbeslut, avgöranden som gäller planeringsbehov och utlåtanden
405 329 63 30 2 183
Kvalitetsmål Behandlingstiden för 80 % av byggloven (månad)
Den genomsnittliga behandlingstiden för bygglov år 2011, veckosluten medräknade, var 59 dagar. (Obs. Som behandlingsdagar har även räknats den tid som det tar för sökanden att komplettera handlingarna.)
Genomsnittlig behandlingstid för undantagsbeslut och avgöranden som gäller planeringsbehov (31.12), månader
8
4
4
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Arbetet med en totalrevidering av Byggnadstillsynens taxa har påbörjats och målet är att den nya taxan ska behandlas av förtroendeorganen före sommaren 2012. En motivering till revideringen är bl.a. att lagändringar har ägt rum i fråga om tillståndsplikt för åtgärder och därför bör avgiftsgrunderna för den nuvarande taxan ändras. Med hjälp av den nya taxan kan även verksamhetsutgifterna för Byggnadstillsynen bättre täckas i enlighet med Kommunförbundets rekommendationer. Den elektroniska kommunikationen vidareutvecklas så att uträttandet av ärenden vid Byggnadstillsynen underlättas, påskyndas och förtydligas. Detta förverkligas bl.a. genom att blanketterna förnyas, deras utseende förenhetligas och uppdateras, och alla blanketter görs tillgängliga även på kommunens webbplats. Byggnadstillsynen deltar även i Kuntien Tiera Oy:s pilotprojekt gällande elektronisk arkivering (SARKK - Sähköinen arkistointi kuntien käyttöön). Pilotprojektet har redan beretts och det egentliga projektet startar under våren 2012. År 2012 utreds även Byggnadstillsynens servicenivå samt servicens brister och utvecklingsbehov med hjälp av en kundenkät som riktas till Byggnadstillsynens kunder. Vid Byggnadstillsynen påbörjas även beredningen av en ny byggnadsordning. De nya energibestämmelserna för byggande träder i kraft 1.7.2012. I och med förändringen övergår man till en totalenergigranskning, där man bl.a. beaktar produktionssättet för den energi som byggnaden förbrukar, ventilationen, belysningen och varmvattnet. Förändringen uppmuntrar byggare att använda sig av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme.
63
RESULTATENHET: MILJÖVÅRD ANSVARSPERSON: Miljövårdschef Christel Kyttälä EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
14 -495 -481
14 -495 -481
26 -493 -467
183,5 99,6 97,1
12 2 14
73 -447 -374
-64,8 10,2 24,9
9,7
9,7
9,5
97,9
-0,2
9,7
-2,1
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
VERKSAMHETSIDÉ Utskottet för teknik och miljös miljövårdssektion fungerar som kommunens miljövårdsmyndighet. Resultatenheten Miljövård ansvarar för övervakningen, styrningen och rådgivningen inom området samt ser till att lagstiftningen och föreskrifterna om miljövård följs. Enheten bereder lovansökningar som gäller miljövård för behandling i kommunens miljövårdsmyndighet. Dessutom ansvarar enheten för att bestämmelserna som gäller lantbruksnäringarna verkställs i kommunen.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål Ett utredningsarbete om småvattendragens tillstånd inleds.
Åtgärd En statusutredning, belastningsutredning och en restaureringsplan utarbetas för en sjö.
Mätare Utredningsarbetets framskridande/Arbetet färdigställt.
Måluppfyllelse En statusutredning och belastningsutredning har gjorts för Savijärvi träsk. Dessa grunduppgifter har utnyttjats vid utarbetandet av restaureringsplanen, som färdigställdes före utgången av år 2011. Verkställandet av hushållsavloppsförordningen främjas.
En lista utarbetas över de områden i Sibbo kommun på vilka lindrigare krav för behandling av avloppsvatten möjligen kan tillämpas.
Listan är färdig och har publicerats på kommunens webbplats.
Måluppfyllelse Målet har strukits, fullmäktiges beslut 12.12.2011, § 115.
64
Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
24
18
23
1 199
870
887
Volymmål Miljövårdsärenden Beviljade tillstånd Landsbygdsärenden Ansökningar om lantbruksstöd
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under år 2012 förbereds överföringen av landsbygdsförvaltningens personal till Lovisa stads tjänst fr.o.m. 1.1.2013 i och med upprättandet av ett regionalt samarbetsområde för landsbygdsförvaltningen. Genomförandet av kommunens miljöprogram 2011–2025 har kommit väl igång. Miljövårdsenheten hjälper de andra enheterna med att genomföra miljöprogrammet genom att erbjuda dem en miljöplanerares arbetsinsats och expertis. Miljövården utreder och bereder möjliga objekt i kommunens skogar som kan erbjudas frivilligt skydd via METSO-programmet. Ett beredningsarbete för att uppdatera miljövårdsföreskrifterna inleds.
RESULTATENHET: GATOR OCH GRÖNOMRÅDEN ANSVARSPERSON: Kommuntekniska chefen Matti Stolp EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2) Budget 252 -2 366 -2 114
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
252 -2 366 -2 114
2 059 -2 844 -785 -1 016
818,3 120,2 37,1
1 807 -478 1 329
749 -2 450 -1 701 -1 014
175,1 16,1 -53,9 0,1
13,5
13,2
97,4
-0,4
13,5
-2,7
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
13,5
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten svarar för byggande och underhåll av trafikleder, torg, släckvattenstationer, parker och lekplatser, skötseln av kommunens skogar samt för kommunens uppgifter enligt avfallslagen, skrotfordonslagen samt lagen om enskilda vägar.
65
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål
Åtgärd
Gatubelysningens styrning och funktionssäkerhet förbättras.
Mätare
Tio gatubelysningscentraler förnyas.
Tio gatubelysningscentraler har förnyats.
Måluppfyllelse Tio nya gatubelysningscentraler har skaffats, men installationsarbetet pågår fortfarande.
Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
57 500 3 480 42 3 794
59 000 3 600 42 2 100
60 138 3 548 42,6 3 106
Volymmål Vägar och leder som underhålls av kommunen, m Vägbelysning, antal ljuspunkter Anlagda och vårdade parker, ha Skogsområden, avverkning, m³
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under de närmaste åren bör man satsa på anläggande av infartsparkering, i första hand i Nickby och i Söderkulla. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och Sibbo kommun utarbetar i samarbete en trafiksäkerhetsplan för Sibbo. I planen presenteras de åtgärder som bör vidtas under de närmaste åren för att trafiksäkerheten ska kunna förbättras och leder för lätt trafik byggas.
RESULTATENHET: VATTENTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Kommuntekniska chefen Matti Stolp EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
2 507 -1 547 960 -1 400
2 507 -1 547 960 -1 400
2 704 -1 845 859 -1 393
107,9 119,3 89,5
197 -298 -101 7
2 530 -1 718 812 -1 372
6,9 7,4 5,8 1,5
10,5
10,5
10,1
95,8
-0,4
8,7
15,6
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten svarar för underhållet, byggandet och utvecklingen inom kommunens vatten- och avloppsverksverksamhet.
66
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål 400 meter av det gamla vattenoch avloppsnätet saneras.
Åtgärd
Mätare
Det gamla betongavloppet, betongbrunnarna och gjutjärnsvattenledningen ersätts med plaströr och plastbrunnar.
400 meter av det gamla vatten- och avloppsnätet har sanerats.
Måluppfyllelse 772 meter betongavlopp och 252 meter vattenledningar har sanerats. Sammanlagt har linjerna sanerats på en sträcka om 1 024 meter. Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
Vattenverket – såld vattenmängd, m³ – anslutna fastigheter, st. – ledningsnätets längd, m
1 040 683 3 589 267 846
1 050 000 3 900 260 000
1 072 464 3 797 285 390
Avloppsverket – fakturerat avloppsvatten, m³ – ledningsnätets längd, m
1 158 804 247 777
1 250 000 240 000
1 238 697 268 222
9,5 20,3
8 15
10,6 22,1
Volymmål
Ekonomimål Vattenverket, inläckage, % Avloppsverket, inläckage, %
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Våren 2012 anställs en chef för vattentjänster, vilket bl.a. medför mer resurser för utvecklandet av vattenverket. Satsningar görs för att bygga vattentjänster i glesbygden och byområden. En eventuell anslutning av Sibbo vattenverk till bl.a. HRM:s vattenförsörjning utreds.
67
RESULTATENHET: LOKALITETSFÖRVALTNING ANSVARSPERSON: Fastighetschef Markku Koskinen EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
16 011 -8 554 7 457 -3 200
Budgetändring
Budget + Ändring
0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
16 011 -8 554 7 457 -3 200
15 659 -8 581 7 077 -2 807
97,8 100,3 94,9
-353 -27 -379 393
16 975 -8 190 8 785 -3 696
-7,8 4,8 -19,4 -24,1
90,0
91,8
102,0
1,8
93,5
-1,8
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
90,0
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten planerar, låter bygga, underhåller och hyr ut lokaler åt kommunens egna enheter samt säkrar att fastigheternas värde bevaras genom en framsynt och hållbar fastighetshållning.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2011 Bindande mål Mer omfattande användning av serviceböcker
Åtgärd
Mätare
Antalet fastigheter med servicebok ökas planmässigt.
Fem nya fastigheter ansluts till FacilityInfo och får utbildning i att använda en servicebok.
Måluppfyllelse Av de objekt som byggdes under verksamhetsåret färdigställdes Daghemmet Miili och servicebyggnaden vid Söderkulla centralidrottsplan. Dessa anslöts till serviceboksystemet. Övriga nybyggen färdigställs under år 2012 och ansluts till systemet senare. Befintliga byggnader plockades inte nu in som kompletteringar till serviceboksystemet: det har visat sig att ett fullödigt utnyttjande av systemet för äldre objekt med servicebok är mer krävande än väntat. Således uppfylldes målet inte i sin helhet ännu år 2011. Verksamhetsplan för vattentjänster för fastigheter som avses i hushållsavloppsförordningen
Fastigheterna som berörs av förordningen kartläggs.
Planen färdigställs 2011.
En verksamhetsplan utarbetas för behandling av ifrågavarande fastigheters avloppsvatten så att det uppfyller den rengöringsgrad som anges i förordningen. Måluppfyllelse Målet har strukits, fullmäktiges beslut 12.12.2011, § 115. 68
Med tanke på verksamheten och skötseln av ekonomin var frågorna kring miljöärenden och energianvändning de väsentligaste år 2011. Enheten började för sin del genomföra åtgärder som avses i Sibbo kommuns miljöprogram 2011– 2025. En milstolpe i beredningen var undertecknandet av avtal om anslutning till kommunernas energiprogram (KEO) 16.12.2011. Följande åtgärd var att bereda konkurrensutsättningen av energibesiktningar. Sammanlagt sex objekt besiktas under vintern 2012. På energifronten konkurrensutsattes därtill en ny energileverantör för åren 2012–2014. Upphandlingens volym är cirka 12 GWh. I fråga om driftkostnader för fastigheter har kostnaderna för fastighetsskötsel visat sig vara högre än beräknat. Den andra snörika vintern i rad klarade vi med hjälp av köpta tjänster. Mängden köpta städtjänster ökade på grund av den egna personalens sjukfrånvaro. Även i samband med mindre reparations- och ändringsarbeten kompenserades resursbristen med hjälp av köpta tjänster. En konsultutredning beställdes om alternativa sätt att producera städtjänster. Den färdigställs under början av år 2012. Städmedel och arbetsklädsel konkurrensutsattes via Keski-Uudenmaan Hankinta Oy. Dessutom förbereddes en gemensam upphandling av sanitets- och hushållspapper samt skräppåsar och sopsäckar. Entrémattservicen konkurrensutsattes. Fastighetshållningen i kommunen belastas av problem med inomhusluften. Så var det också under verksamhetsåret 2011. Utredningsarbetena sysselsätter personalen, och arbetsinsatsen är bort från andra områdens resurser. Det är utmanande att ordna behövliga tillfälliga lokaler, användarnas verksamhet försvåras, och situationen förbättras inte av att byggnadsbeståndet blir äldre och har reparationsskuld. Nyckeltal BS 2010
BU 2011
BS 2011
112 440 650 104 930
113 451 330 106 446
112 436 430 105 051
106 14
106 0
Volymmål Byggnader i kommunens besittning Byggnader (exklusive uthus) 3 Volym, m Våningsyta, m²
Uthyrda bostads- och affärslägenheter m.fl. Lägenheter i bostadsbruk som ägs direkt av kommunen, st. Övriga lägenheter, st.
102 14
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Det är ändamålsenligt att behärskat gallra bort alla de byggnader från kommunens byggnadsbestånd som är obehövliga med tanke på servicenätet. Att man koncentrerar sig på behövliga lokaler underlättar ett effektivare satsande på skötseln av lokalbeståndet, lösandet av problem med inomhusluften och minskandet av reparationsskulden.
KOMMUNEN TOTALT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2) Budget 37 166 -119 432 -82 266 -5 500
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 10/11
0 -1 200 -1 200 0
37 166 -120 632 -83 466 -5 500
39 351 -125 257 -85 907 -6 104
105,9 103,8 102,9 111,0
2 184 -4 625 -2 441 -495
37 411 -117 561 -80 150 -6 946
5,2 6,5 7,2 -12,1
1 172,8 ########
1 172,8
1 181,6
100,7
8,7
1 146,07
3,1
Personal 31.12 Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
69
Drifthushållning 2011 Ansvarsområdenas anslag är bindande enligt nettoprincipen
1 000 €
Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Centralvalnämnden Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto
25 -25 -1
0 0 0
25 -25 -1
25 -29 -4
102 113,6 589,6
1 -3 -3
0 -42 -42
0 0 0
0 -42 -42
0 -41 -41
0,0 96,9 96,9
0 1 1
5 692 -9 072 -3 381
0 0
5 692 -9 072 -3 381
5 796 -8 977 -3 181
101,8 99,0 94,1
105 95 200
6 695 -47 802 -41 107
0 -1 200 -1 200
6 695 -49 002 -42 307
7 547 -51 790 -44 243
112,7 105,7 104,6
852 -2 788 -1 937
5 423 -46 379 -40 956
0 0 0
5 423 -46 379 -40 956
5 091 -47 454 -42 363
93,9 102,3 103,4
-332 -1 075 -1 407
19 332 -16 111 3 221
0 0 0
19 332 -16 111 3 221
20 892 -16 967 3 925
108,1 105,3 121,9
1 560 -855 705
37 167 -119 431 -82 266
0 -1 200 -1 200
37 166 -120 632 -83 466
39 351 -125 257 -85 907
105,9 103,8 102,9
2 184 -4 625 -2 441
Revisionsnämnden Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto Kommunstyrelsen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto Social- och hälsovårdsutskottet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto Bildningsutskottet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto Utskottet för teknik och miljö Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto
Totalt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto
70
8.2 Resultaträkningsdelen Resultaträkningsdelens utfall ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Fullmäktige fastställde som bindande mål att kommunens ekonomi ska vara i balans och att årsbidragsprocenten är minst 120. Enligt bokslutet är årsbidraget i resultaträkningsdelen 0,5 miljoner euro större än i den ändrade budgeten och årsbidragsprocenten är 70,6, varför det inte räcker till avskrivningarna enligt plan. Räkenskapsårets verksamhetsmål var att verksamhetsbidraget skulle uppgå till -82,3 miljoner euro och att avvikelsen mellan budget och bokslut skulle få vara högst +/-2 %. Fullmäktige gjorde under räkenskapsåret nettobudgetändringar på totalt 1,2 miljoner euro i 2011 års budget. Verksamhetsområdenas nettoutgifter ökade med 5,8 miljoner euro i 2011 års bokslut eller med +7,2 procent jämfört med 2010 års bokslut. Verksamhetsbidraget i resultaträkningsdelen på sammanlagt -85,9 miljoner euro blev 3,6 miljoner euro större än i den ursprungliga budgeten, vilket beror på att verksamhetskostnaderna översteg de budgeterade med 5,8 miljoner euro och verksamhetsintäkterna de budgeterade med 2,2 miljoner euro. Målet om avvikelsen mellan ursprunglig budget och bokslut för verksamhetsbidragets del uppnåddes inte. Avvikelsen uppgick till +4,4 procent. Verksamhetens intäkter blev 2,2 miljoner euro större än beräkningarna i budgeten. Granskat på kontogruppsnivå underskreds försäljningsintäkterna med 0,1 miljoner euro medan avgiftsintäkterna överskreds med 1,8 miljoner euro och övriga verksamhetsintäkter med 0,3 miljoner euro. Verksamhetens kostnader blev 5,8 miljoner euro större än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Granskat på kontogruppsnivå uppvisar köp av tjänster, 3,5 miljoner euro, personalkostnader, 1,2 miljoner euro, och material, förnödenheter och varor, 1,0 miljoner euro, de största överskridningarna. Resultaträkningsdelens skatteinkomster på 75,5 miljoner euro blev mindre än i budgeten medan statsandelarna, 15,8 miljoner euro, blev större. Även de finansiella kostnadernas inverkan var mindre än beräkningarna i budgeten. Årsbidraget i resultaträkningen blev 3,0 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Budgeten räknade med avskrivningar på 6 miljoner euro. Avskrivningarna enligt plan, 6,1 miljoner euro, blev större än beräknat. Räkenskapsperiodens resultat försämrades dessutom avsevärt till följd av nettoinverkan av tillfälliga intäkter och kostnader, -1,6 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat, -3,4 miljoner euro, är 4,8 miljoner sämre än planerat i budgeten. De interna posterna finns med i tablån över utfallet av budgetens resultaträkningsdel. Resultaträkningen har gjorts upp på kontogruppsnivå, men uppgiftsområdenas anslag, inkomstberäkningarna och de nettobudgeterade verksamhetsbidragen är bindande gentemot fullmäktige. Sifferuppgifterna i kolumnen ”Budget” baserar sig på verksamhetsområdenas ursprungliga dispositionsplaner i början av januari 2011.
71
TABLÅ ÖVER UTFALLET AV BUDGETENS RESULTATRÄKNINGSDEL ÅR 2010 Innehåller interna poster
Budget Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetens intäkter totalt
11 804 170,00 6 221 633,00 1 187 718,00 17 953 212,00 37 166 733
Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader
36 650 631,00 7 769 458,16 2 204 077,47 46 624 167 47 030 529,00 6 776 548,00 4 499 924,00 14 502 521,00
Verksamhetens kostnader sammanlagt Verksamhetsbidrag
119 433 689 82 266 956
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-%
Avvikelse
Förv. 2010
Ändr-% 2010/11
11 804 170 11 698 696,86 6 221 633 8 012 922,37 1 187 718 1 340 698,45 17 953 212 18 298 585,26 37 166 733 39 350 902,94
99,1 128,8 112,9 101,9 105,9
-105 473,14 11 218 765,84 1 791 289,37 6 225 598,67 152 980,45 990 078,60 345 373,26 3 606 569,55 2 184 169,94 37 411 203,11
4,3 28,7 35,4 407,4 5,2
36 650 631 7 769 458 2 204 077 46 624 167 48 230 529 6 776 548 4 499 924 14 502 521
37 087 481,47 8 540 034,69 2 146 868,29 47 774 384,45 50 496 716,61 7 731 949,27 5 033 625,40 14 220 793,61
101,2 109,9 97,4 102,5 104,7 114,1 111,9 98,1
436 850,47 34 940 517,60 770 576,53 8 089 356,18 -57 209,18 1 863 323,55 1 150 217,82 44 893 197,33 2 266 187,61 46 088 749,29 955 401,27 6 860 188,72 533 701,40 4 780 619,85 -281 727,39 686 647,62
6,1 5,6 15,2 6,4 9,6 12,7 5,3 1 971,0
1 200 000 120 633 689
125 257 469
103,8
4 623 781
117 561 093
6,5
85 906 566
102,9
2 439 611
80 149 890
7,2
0
1 200 000
1 200 000
83 466 956
Skatteinkomster Statsandelar
76 504 000,00 15 000 000,00
76 504 000 75 495 540,88 15 000 000 15 860 430,00
98,7 -1 008 459,12 76 694 226,44 105,7 860 430,00 15 429 089,00
-1,6 2,8
Finansiella intäkter och kostnader
-1 880 000,00 780 000,00
-1 100 000
-1 139 182,50
103,6
-39 182,50
-1 012 082,60
12,6
6 937 044
4 310 222
62,1
-2 626 822 -2 626 822,39
10 961 343
-60,7
-6 000 000
-6 103 936,32
101,7
-103 936,32
-6 241 965,38 -702 655,19
-2,2
-1 631 254,42 7 943 000,00 -9 574 254,42
7 943 000,00 -9 574 254,42
0,00 0,00
Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader
7 357 044
-420 000
-6 000 000,00 -1 700 000 7 900 000 -9 600 000
Räkenskapsperiodens resultat Ökn. (-) eller minskn. (+) av avskrivn.diff. Ökn. (-) eller minskn. (+) av reserver
1 357 044 -2 120 000
937 044
-3 424 968,76 389 111,83
-365,5 -4 362 013,13 389 111,83
4 016 722,61 300 190,47 -2 500 000,00
-185,3
Räkenskapsperiodens överskott
1 357 044 -2 120 000
937 044
-3 035 856,93
-3 972 901,30
1 816 913,08
-267,1
72
8.3 Investeringsdelen Verksamhetsområdenas nettoinvesteringar i budgeten 2011 var 5,8 miljoner euro större än i budgeten 2010. Fullmäktige gjorde ändringar i budgeten 2011 på sitt möte i oktober. Efter ändringarna är nettoutgifterna för investeringarna 2,7 miljoner euro större än i budgeten 2010. I bokslutet 2011 är nettoutgifterna för investeringarna 3,3 miljoner euro större än i bokslutet 2010.
ANSVARSPERSONER: Immateriella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar samt maskiner och inventarier Aktier och andelar
ansvars- /resultatenhetschefen enligt uppgift utvecklingsdirektören fastighetschefen ansvars- /resultatenhetschefen enligt uppgift ansvars- /resultatenhetschefen enligt uppgift
Bindande mål Skötsel av planerings- och byggherreuppgifter för de objekt som ingår i investeringsprogrammet. Uppföljning av investeringarna gjordes i delårsöversikterna 30.4 och 31.8.
NETTOANSLAG
1 000 € BU 2011 Nyinvesteringar
Förändringar i Budget efter budgeten förändringar
Utfall
Utf-%
Avvikelse
-15 588
3 798
-11 790
-10 297
87,3
-1 493
Saneringar
-2 303
0
-2 303
-1 459
63,4
-844
Fast egendom
-1 880
-650
-2 530
-2 488
98,3
-42
Lös egendom
-885
0
-885
-615
69,5
-270
Aktier och andelar
-100
0
-100
-70
69,9
-30
-20 756
3 148
-17 608
-14 930
84,8
-2 678
Sammanlagt
73
NYINVESTERINGAR
BU 2011
Förändringar i budgeten
Budget efter förändringar
Utfall
Utf-%
Avvikelse
Nyinvesteringar Intäkter
1 748
0
1 748
2 139
122,4
391
Kostnader
-17 336
3 798
-13 538
-12 437
91,9
1 101
Netto
-15 588
3 798
-11 790
-10 297
87,3
1 493
748
0
748
553
74
-195
-14 185
4 265
-10 070
-8 732
87
1 338
88
1 143
Nybyggen Intäkter Kostnader Netto
-13 437 Förändringar 4 115 -9 322 i Budget efter budgeten förändringar
BU 2011
-8 179 Utfall
Utf-%
Fasta konstruktioner/Kommunaltekniska arbeten Intäkter
1 000
0
1 000
1 462
146
462
-1 601
0
-1 601
-1 938
121
-337
-601
0
-601
-476
79
125
0
0
0
125
0
125
Kostnader
-1 550
-317
-1 867
-1 767
95
100
Netto
-1 550
-317
-1 867
-1 643
88
224
70
0
70
70
100
0
Kostnader
-400
-150
-550
-450
82
100
Netto
-330
-150
-480
-380
79
100
Kostnader Netto Trafikleder och parker Intäkter
Idrotts- och rekreationsområden Intäkter
Mål och måluppfyllelse Nybyggen Utvidgningen av Nickby hälsostation fortsätter åren 2011–2012. Köket i Lukkarin koulu utvidgas år 2011. Utvidgningen säkrar kostservicen även under den tid som köket vid Nickby hälsostation är ur bruk på grund av att hälsocentralen saneras. Daghemmet Miili, som började byggas år 2010, blir färdigt år 2011. Hansaksen päiväkoti börjar bygggas år 2012. Nybygget som uppförs i stället för den rivna fuktskadade delen av Leppätien koulu färdigställs senast i början av år 2012. Servicebyggnaden vid Söderkulla centralidrottsplan blir färdig år 2011. Utvidgningen och saneringen av Nickby social- och hälsostation planerades på nytt med snabb tidtabell under år 2011. Planändringarna var omfattande. Man lyckades bereda entreprenadtävlingen så att tiden för inlämnande av anbud utgår i februari 2012.
74
Påbörjandet av utvidgningen av köket i Lukkarin koulu fördröjdes pga. skadeämnen som hittats i jordmånen på byggplatsen. Därför drog färdigställandet ut på tiden till år 2012. Daghemmet Miili färdigställdes enligt tidtabellen och den kostnadsberäkning som gjordes före entreprenadtävlingen underskreds. Tjänster för småbarnsfostran inledde verksamheten i daghemmet i början av år 2012. Planeringen av Hansaksen päiväkoti påbörjades i början av hösten. Utvidgnings- och ändringsarbetet färdigställs år 2012. Objektet är det första där kommunen använder sig av geoenergi som värmekälla. Arbetena med tillbyggnaden av Leppätien koulu som påbörjades i mars 2011 fortsätter och färdigställs samtidigt med gårdsarbetena sommaren 2012. Servicebyggnaden vid Söderkulla centralidrottsplan blev färdig under verksamhetsåret enligt tidtabellen. Fasta konstruktioner/Kommunaltekniska arbeten Byggandet av vattentjänster i glesbygden fortsätter i enlighet med utvecklingsplanen, bl.a. i Kalkstrand, Leolaområdet, Paipis och Borgby. För planområdenas del fortsätter byggandet bl.a. på Hansas-, Tasträsk- och Lönnbackaområdet. Vattentjänstarbeten i glesbygden har utförts på områdena Kalkstrand, Gesterby, Paipis och Leola. Avloppsledningen i Borgby som byggs i samband med byggandet av cykelvägen är nästan klar. För planområdenas del är Hansas och Lönnbacka klara, och beträffande Tasträsk påbörjades byggarbetena i slutet av 2011 och blir färdiga våren 2012. Trafikleder och parker För trafikledernas del är de största projekten byggande på bl.a. Bastukärr-, Hansas- och Tasträskområdet. För parkernas del är det största projektet byggandet av en lekpark i Eriksnäs. För Bastukärrs del är gatorna och korsningsområdet på landsväg 148 klara. För Hansas och Lönnbackas del blev gatorna färdiga och belades med grus. Beträffande Tasträsk påbörjades byggarbetena i slutet av 2011 och färdigställs våren 2012. Lekparken i Eriksnäs blev färdig sommaren 2011.
75
SANERINGAR
Intäkter
BU 2011
Förändringar i budgeten
Budget efter förändringar
Utfall
Utf-%
Avvikelse
0
0
0
0
Kostnader
-2 303
0
-2 303
-1 459
#JAKO/0! 63,4
844
0
Netto
-2 303
0
-2 303
-1 459
63,4
844
0
0
0
0
Kostnader
-1 420
0
-1 420
-1 195
84
225
Netto
-1 420
0
-1 420
-1 195
84
225
Byggnader Intäkter
#JAKO/0!
0
Fasta konstruktioner/Kommunaltekniska arbeten Intäkter
0
0
0
0
Kostnader
-313
0
-313
-80
#JAKO/0! 26
233
0
Netto
-313
0
-313
-80
26
233
0
0
0
0
Kostnader
-400
0
-400
-12
3
388
Netto
-400
0
-400
-12
3
388
0
0
0
0
Kostnader
-170
0
-170
-172
101
-2
Netto
-170
0
-170
-172
101
-2
Trafikleder och parker Intäkter
#JAKO/0!
0
Idrotts- och rekreationsområden Intäkter
#JAKO/0!
0
Mål och måluppfyllelse Byggnader Saneringen av Söderkulla skolcentrum inleds år 2012 och blir färdig år 2013. Saneringen och ändringen av byggnaderna 31 och 29 i Östanåparken till förvaltnings- och kulturbyggnader inleds åren 2012–2013. Skede 2C av saneringen av åldringshemmet fortsätter år 2011. Saneringen av Söderkulla skolcentrum har på grund av brist på finansiering skjutits upp med ett år. Planeringsanslaget för år 2012 är anspråkslösa 50 000 euro. Eftersom byggnadshelheten innehåller en hel del reparationsskuld och är väsentlig för utvecklandet av skolnätet, bör reparationen inte längre fördröjas. Projektplanen för en sammanslagning av före detta Nickby sjukhus förvaltningsbyggnad 31 och festsal 29 till ett nytt kommuncentrum förkastades av kommunstyrelsen 24.5.2011. I stället beslutade man att fortsätta med projektplaneringen av festsal 29. Denna projektplan färdigställdes 15.9.2011 och när den behandlades beslutade kommunstyrelsen begära kulturväsendets utlåtande om ärendet. Projektplanen har tillsvidare inte blivit godkänd och projektet har ingen finansiering under planeperioden 2011–2013.
76
Skede 2C av saneringen av åldringshemmet till servicebostäder blev klart planenligt sommaren 2011. Fasta konstruktioner/Kommunaltekniska arbeten För vattentjänsternas del är det största saneringsprojektet att ersätta de gamla avloppen av betong och vattenledningarna av gjutjärn i Nickbyområdet med plaströr. I Nickby har gamla betongavlopp och gjutjärnsledningar förnyats sammanlagt på en 1 024 meter lång sträcka. Trafikleder och parker Saneringen av gatorna i Nickby och Söderkulla centrum fortsätter. De äldsta gatubelysningscentralerna förnyas och moderniseras. Parkområdena i Östanåparken röjs och snyggas upp. Saneringen av bl.a. Nybrovägen i Nickby och Centrumgränden i Söderkulla färdigställdes under hösten 2011. Det skaffades 10 nya gatubelysningscentraler, med bl.a. möjlighet att dämpa belysningen. Installationsarbetet pågår fortfarande. Röjningsarbetena i Östanåparken har utförts.
FAST EGENDOM
BU 2011
Förändringar i budgeten
3 120
0
3 120
3 183
102,0
63
Kostnader
-5 000
-650
-5 650
-5 671
100,4
-21
Netto
-1 880
-650
-2 530
-2 488
98,3
42
Intäkter
Budget efter förändringar
Utfall
Utf-%
Avvikelse
Mål och måluppfyllelse Förhandlingar förs om köp av markområden och under planeperioden är närmast Nickby, Tallmo och södra Sibbo aktuella. Mark anskaffades främst i Nickby och södra Sibbo. Tomter säljs i Söderkulla, Östanåparken i Nickby, samt Bastukärr och Lönnbacka. Största delen av de sålda tomterna finns på bostadsområdet i Tasträsk. Enskilda beslut fattades om försäljning av tomter på bl.a. områdena Hansas, Eriksnäs, Bastukärr och Lönnbacka.
77
LÖS EGENDOM
BU 2011
Förändringar i budgeten
0
0
0
0
Kostnader
-885
0
-885
-615
69,5
270
Netto
-885
0
-885
-615
69,5
270
Intäkter
Budget efter förändringar
Utfall
Utf-%
Avvikelse
#JAKO/0!
0
Mål och måluppfyllelse Lösegendom skaffas till hälsocentralen, servicebostäderna, kostservicen m.m. Lösegendom skaffas till skolorna, biblioteken, fritidsanläggningarna och daghemmen. År 2011 skaffas 1–2 körbara gräsklippare och en flaklift. År 2012 skaffas en ny hjullastare i stället för den äldre hjullastaren. Under planeperioden skaffas dessutom utrustning till Nickby skyddsrum inom ramen för anslagen. Lösegendom har skaffats till servicebostäderna, kostservicen m.m. Lösegendom har skaffats till skolorna, biblioteken, fritidsanläggningarna och daghemmen. Två körbara gräsklippare har skaffats. Därtill skaffades en snöplog.
AKTIER OCH ANDELAR
BU 2011
Förändringar i budgeten
0
0
0
0
Kostnader
-100
0
-100
-70
69,9
30
Netto
-100
0
-100
-70
69,9
30
Intäkter
Budget efter förändringar
Utfall
Utf-%
#JAKO/0!
Avvikelse
0
Mål och måluppfyllelse Anslag upptaget för kommunens andel av investeringarna i Kårkulla samkommun, Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland och Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä. Kommunen har köpt aktier i Kuntien Tiera Oy och betalat andelar i samkommunerna ItäUudenmaan koulutuskuntayhtymä och Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland.
78
8.4 Finansieringsdelen Finansieringsdelens utfall ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Fullmäktige fastställde som bindande mål att kommunens lånebelopp inte ökas i annat fall än för finansiering av nyinvesteringar samt att den interna finansieringens andel av investeringar skulle uppgå till 30,6 procent och att lånebeloppet per invånare skulle uppgå till 3 335 euro. Inga budgetlån upptogs så lånebeloppet per invånare uppgår till 2 565 euro och underskrider det uppställda målet med 770 euro per invånare. Den interna finansieringens andel av investeringar uppgick till 22,0 procent mot föregående års 72,8 procent. Det uppställda målet i budgeten uppfylldes således inte. Kassaflödet i verksamheten, som överförs till finansieringsdelen från budgetens driftsekonomi- och resultaträkningsdel, blev 0,9 miljoner euro mindre än i den ändrade budgeten. Nettoinvesteringarnas belopp blev 4,4 miljoner euro mindre än i budgeten. Det negativa kassaflödet för verksamhetens och investeringarnas del blev sammanlagt 0,3 miljoner euro mindre än beräkningarna i den ändrade budgeten. Inga långfristiga lån lyftes. Däremot gjordes amorteringarna planenligt. Allt som allt beräknades lånebeståndet öka med 4,7 miljoner euro, men slutresultatet blev hela 6,7 miljoner euro mindre. Kassaflödet för finansieringens del, som bildas av förändringar i utlåningen, förändringar i lånebeståndet och övriga förändringar av likviditeten, blev sammanlagt 10,4 miljoner euro större än beräknat i den ändrade budgeten. Kassaflödet i verksamheten samt kassaflödet för investeringarnas och finansieringens del inverkade negativt på likviditeten. Enligt den ursprungliga budgeten var inverkan på likviditeten -2,8 miljoner euro. Den verkliga inverkan på likviditeten var dock -8,1 miljoner euro.
79
TABLÅ ÖVER UTFALLET AV BUDGETENS FINANSIERINGSDEL ÅR 2010 Innehåller interna poster
Budget Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel
Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva
Budgetändring
Budget + Ändring
7 357 044
-420 000
6 937 044
-3 150 000,00 4 207 044
-420 000
-3 150 000 3 787 044
Utfall
Avvikelse
10 961 343,18 0,00 -2 806 841,12 8 154 502,06
-60,7
3 148 000 -22 476 000 -20 285 799,02 1 618 000 677 496,25 3 250 000 3 216 756,77 3 148 000 -17 608 000 -16 391 546,00
2 190 200,98 -15 263 331,31 -940 503,75 206 806,16 -33 243,23 3 008 462,94 1 216 454,00 -12 048 062,21
32,9 227,6 6,9 36,1
2 728 000 -13 820 956
-7 077 383,27
6 743 572,36
4 700 000 -15 500 000 -10 800 000
-1 994 170,07
8 805 829,93
-25 624 000,00 1 618 000,00 3 250 000,00 -20 756 000 -16 548 956
4 310 221,98 -2 626 822,39 7 943 000,00 7 943 000,00 -2 939 059,25 210 940,75 9 314 162,73 5 527 118,36
Förv. 2010
Ändr% 2010/1 1
4,7
-3 893 560,15
Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Övriga förändringar av likviditeten
9 000 000,00
9 000 000
13 700 000 -15 500 000 Förändring av likvida medel
1 204 471,83 -7 795 528,17
5 753 535,72 -134,7 5 380 544,83
-1 800 000
-788 258,24
1 011 741,76
11 135 520,55
-2 848 956 -12 772 000 -15 620 956
-7 865 641,51
7 755 314,12
7 241 960,40
80
8.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt
2011
Anslag Budget Budget- efter ändring ändring
Bind- Urspr. ning budget
Beräknade inkomster Budget Urspr. Budget- efter budget ändring ändring
Avvikelse
Utfall
Utfall
Avvikelse
DRIFTSEKONOMIDEL Centralvalnämnden
N
-1
-1
-4
-3
0
0
Revisionsnämnden
N
-42
-42
-41
1
Kommunstyrelsen
N
-3 381
0
-3 381
-3 181
200
0
0
0
0
Social- och hälsovårdsutsk.
N
-41 107
-1 200
-42 307
-44 243
Bildningsutskottet
N
-40 956
0
-40 956
-42 363
-1 937
0
0
-1 407
0
Utskottet för teknik och miljö
N
3 221
3 221
3 925
0
705
0
0
0
RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster
B
0 76 504
0
76 504
75 496 -1 008
Statsandelar
B
0 15 000
0
15 000
15 860
Finansiella intäkter och kostnader
N
Extraordinära poster
N
-1 880
860
780
-1 100
-1 139
-39
-1 700
-1 700
-1 631
69
0
0
3 798
-11 790
-10 556
1 234
0
0
-2 303
-1 490
813
0
0
-2 530
-2 485
45
0
0
INVESTERINGSDEL Nyinvesteringar
N
-15 588
Saneringar
N
-2 303
Fast egendom
N
-1 880
Lös egendom
N
-885
-885
-616
269
0
0
Aktier och andelar
N
-100
-100
-70
30
0
0
-10 800
-9 761
1 039
-650
FINANSIERINGSDEL Förändringar av lånebeståndet
N
4 700 -15 500
Inverkan på likviditeten
TOTALT
0
-95 502 -29 972 -125 474 -117 107
1) N=bindande nettoanslag/nettoinkomst, B=bindande bruttoanslag/bruttoinkomst
81
9 000
8 546 100 504
9 000
10 645
1 645
0 100 504 102 332
1 828
82
II BOKSLUTSKALKYLER
1. RESULTATRÄKNING
Euro
Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader
1.1. - 31.12.2011
4 448 553,28 7 987 749,98 1 340 498,45 6 049 436,54
19 826 238,25
4 213 135,06 6 163 287,86 983 016,68 6 471 132,04 17 830 571,64
-7 647 579,63 -5 026 616,97 -2 013 301,00 -105 732 804,65
-44 893 197,33 -34 940 517,60 -9 952 679,73 -8 089 356,18 -1 863 323,55 -39 110 073,79 -24 606 651,39 -14 503 422,40 -6 731 405,91 -4 773 557,93 -2 472 226,34 -97 980 461,30
-85 906 566,40
-80 149 889,66
90 216 788,38
76 694 226,44 15 429 089,00 -1 012 082,60 11 238,94 128 109,95 -1 126 729,46 -24 702,03 91 111 232,84
4 310 221,98
10 961 343,18
-47 774 384,45 -37 087 481,47 -10 686 902,98 -8 540 034,69 -2 146 868,29 -43 270 922,60
Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader
75 495 540,88 15 860 430,00 -1 139 182,50 12 145,88 128 540,98 -1 278 743,33 -1 126,03
Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader
1.1. - 31.12.2010
-6 103 936,32
-6 103 936,32
-6 241 965,38 -702 655,19
-6 944 620,57
-1 631 254,42 7 943 000,00 -9 574 254,42
Räkenskapsperiodens resultat
-3 424 968,76
Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 389 111,83 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver
Över-/(under)skott
389 111,83 -3 035 856,93
83
4 016 722,61 300 190,47 -2 500 000,00
-2 199 809,53 1 816 913,08
2. FINANSIERINGSANALYS 1.1. - 31.12.2011
Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel
4 310 221,98 7 943 000,00 -2 939 059,25
Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva
1.1. - 31.12.2010
10 961 343,18 9 314 162,73 -2 806 841,12
8 154 502,06
-20 285 799,02 -15 263 331,31 677 496,25 206 806,16 3 216 756,77 -16 391 546,00 3 008 462,94 -12 048 062,21
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
-7 077 383,27
-3 893 560,15
Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen
1 440,00
Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån
0,00 -9 761 302,83 7 767 132,76
Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar
44 143,46 -1 470 590,73
Förändringar av räntefria skulder
2 630 919,10
Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel
84
1 440,00
1 440,00
1 440,00
15 000 000,00 -9 246 464,28 -1 994 170,07
5 753 535,72
9 343,11 3 180 163,89 1 204 471,83
2 191 037,83
5 380 544,83
-788 258,24
11 135 520,55
-7 865 641,51
7 241 960,40
3. BALANSRÄKNING
AKTIVA
31.12.2011
31.12.2010
151 548 665,15
138 483 542,85
850 598,58 0,00 850 598,58
1 214 019,28 14 490,10 1 199 529,18
136 468 622,21 26 411 820,49 74 651 923,87 18 023 730,38 1 512 408,23 56 580,60 15 812 158,64 14 229 444,36 14 205 228,37 24 215,99
123 100 572,11 21 019 786,17 80 529 760,85 15 379 903,79 1 540 456,83 56 580,60 4 574 083,87 14 168 951,46 14 143 295,47 25 655,99
480 026,18
550 010,76
171 580,73 308 445,45
239 220,68 310 790,08
12 314 845,04
18 754 039,27
Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar Övriga fordringar
90 175,29 90 175,29 9 120 751,40 2 495 337,42 50 000,00 2 334 042,15
150 389,76 150 389,76 7 634 089,66 2 709 283,16
Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank
111 295,27 6 625 413,98 4 157 513,71 2 356 605,00 111 295,27 120 892,15 120 892,15 2 983 026,20
4 924 806,50 1 304 078,43 2 211 387,39 1 409 340,68 120 892,15 120 892,15 10 848 667,70
164 343 536,37
157 787 592,88
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning RÖRLIGA AKTIVA
TOTALT
85
2 709 283,16
PASSIVA
31.12.2011
31.12.2010
EGET KAPITAL
63 539 299,70
66 575 156,63
Grundkapital
51 986 332,66
51 986 332,66
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
14 588 823,97 -3 035 856,93
12 771 910,89 1 816 913,08
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
13 184 151,55
13 573 263,38
Avskrivningsdifferenser Reserver
2 684 151,55 10 500 000,00
3 073 263,38 10 500 000,00
AVSÄTTNINGAR
123 879,28
150 000,00
Övriga avsättningar
123 879,28
150 000,00
FÖRVALTAT KAPITAL
480 026,18
550 010,76
Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital
171 580,73 183 810,89 124 634,56
239 220,68 310 790,08 0,00
FRÄMMANDE KAPITAL
87 016 179,66
76 939 162,11
Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar
45 506 709,42 37 312 645,00 440 338,05 7 753 726,37 41 509 470,24 17 677 630,00 59 937,21 11 295 123,87 4 961 577,64 868 337,78 6 646 863,74
53 798 541,77 46 990 275,00 524 010,88 6 284 255,89 23 140 620,34 9 927 630,00 42 804,45 1 347 948,45 4 833 291,41 787 465,99 6 201 480,04
164 343 536,37
157 787 592,88
TOTALT
86
4. KONCERNRESULTATRÄKNING
Euro
1.1. - 31.12.2011
1.1. - 31.12.2010
50 858 870,72
67 227 717,48
Verksamhetens kostnader Toimintakulut Pensionskostnader
464 000,00 -135 356 432,26 73 283,72
-145 053 669,71 44 878,67
Verksamhetsbidrag
-83 960 277,82
-77 781 073,56
75 495 468,82 15 860 430,00 -1 401 872,94 51 630,80 144 159,63 -1 433 222,68 -164 440,69
76 694 226,44 15 429 089,00 -1 253 376,45 41 480,85 334 155,23 -1 261 970,31 -367 042,22
5 993 748,06
13 088 865,43
Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster
-8 010 378,76 -1 629 558,50
-8 804 193,32 2 498,38
Räkenskapsperiodens resultat
-3 646 189,20
4 287 170,49
372 227,19 149,60
-2 375 725,71 388,86
-3 273 812,41
1 911 833,64
Verksamhetens intäkter
Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader
Årsbidrag
Extraordinära kostnader Ökning (-) eller minskning (+) av fonder
Över-/(under)skott
87
4. KONCERNFINANSIERINGSKALKYL 1
31.12.2011
31.12.2010
5 993 748,06 7 944 695,92 -2 937 116,27 11 001 327,71
13 088 865,43 2 498,38 -2 878 377,23 10 212 986,58
-23 130 135,78 681 090,13 3 269 185,20 -19 179 860,44
-18 015 834,49 256 902,35 3 135 873,15 -14 623 058,99
-8 178 532,73
-4 410 072,41
-727,60 2 747,38 2 019,77
-10 459,54 1 440,00 -9 019,54
1 222 788,73 -10 114 048,23 7 958 436,81 37 731,18
15 000 000,00 -9 481 585,82
2 211,71 6 730,34 -1 448 878,13
-290,31 14 771,43 3 526 704,20
2 846 999,68 1 407 063,60
2 711 173,12 6 252 358,44
513 991,87
11 780 200,94
-7 664 540,87
7 370 128,54
5 782 846,17 13 447 387,03
13 490 799,19 6 120 670,65
Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel
Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del
Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 Likvida medel 1.1
88
18 447,86
5. KONCERNBALANS AKTIVA
2 011
2 010
BESTÅENDE AKTIVA
165 076 814,58
150 975 584,78
Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressesamfund Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar
2 326 378,70 761 667,40 1 564 711,30 156 125 532,76 27 059 695,26 89 437 366,81 19 124 584,45 3 411 605,02 73 781,28 17 018 499,95 6 624 903,13 224 628,05 6 314 556,24 31 138,37 54 580,47
2 646 944,17 792 759,95 1 854 184,22 142 237 891,42 21 604 035,89 94 713 267,24 16 387 110,17 3 311 646,82 106 702,05 6 115 129,26 6 090 749,20 2 287 497,26 3 752 940,60 33 885,75 16 425,59
615 460,10
614 934,32
229 798,60 196 622,80 189 038,71
239 220,68 375 713,64
16 897 226,74
23 204 037,91
441 078,42 104 379,04 69 479,41 0,00 267 219,97
447 770,79 426 051,68 20 896,66 103,06 719,39
10 673 302,18 2 545 741,59 15 096,37 50 000,00 2 480 645,22 8 127 560,59 4 608 948,06 2 356 605,00 1 092 753,53 69 254,00 754 920,21 2 646,95 2 624,62 749 648,65
9 265 467,92 2 709 283,16
5 027 925,91
13 010 634,64
182 589 501,42
174 794 557,01
FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter/varor Övriga omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Placeringar i penningmarknadsinstrument Övriga värdepapper Kassa och bank TOTALT
89
2 709 283,16 6 556 184,76 2 226 115,66 2 732 764,07 1 597 305,03 480 164,55 124 738,85 355 425,70
PASSIVA
2011
2010
EGET KAPITAL
67 151 773,02
70 459 063,28
Grundkapital Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
51 986 332,65 719 124,66 17 720 128,13 -3 273 812,42
51 986 332,66 336 937,38 16 223 959,60 1 911 833,64
MINORITETSANDELAR KONCERNRESERV AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
34 848,49
34 998,09
14 794 248,17
15 169 265,64
Avskrivningsdifferens Reserver
3 617 815,78 11 176 432,39
3 939 674,21 11 229 591,43
AVSÄTTNINGAR
644 341,93
628 170,11
Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar
36 125,76 608 216,17
43 087,44 585 082,67
FÖRVALTAT KAPITAL
621 005,17
618 275,38
Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital
231 154,08 323 840,77 66 010,32
239 220,68 379 054,70
FRÄMMANDE KAPITAL
99 343 284,44
87 884 784,52
Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Anslutningsavgifter och övriga skulder
52 119 689,16 40 675 838,73 501 460,76 521 224,77 59 278,32 10 361 886,57
59 446 873,70 52 492 684,18 633 408,29
Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar
47 223 595,28 18 001 377,05 60 297,98 66 290,12 11 297 004,49 5 517 894,42 4 997 837,71 7 282 893,52
28 437 910,82 10 302 367,66 45 745,60
182 589 501,23
174 794 557,02
VÄRDERINGSPOSTER
TOTALT
90
59 296,60 6 261 484,63
1 508 446,90 6 059 599,11 1 329 372,73 9 192 378,82
NOTER
NOTER TILL BOKSLUTET
Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Bilaga
1
Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder
Noter till resultaträkningen Bilaga
2
Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga
3 4 5 6 7 8 9 10
Verksamhetens intäkter uppdelade på de olika verksamheter som kommunen definierat Specifikation av skatteinkomster Specifikation av statsandelar Grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dem Genomsnittliga avskrivningar och investeringar åren 2010-2014 Ändringar i avsättningar Försäljningsvinster och -förluster av tillgångar bland bestående aktiva Specifikation av dividendintäkter och ränta på grundkapital Specifikation av extraordinära intäkter och kostnader
Noter till balansräkningen Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga
11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23
Materiella och immateriella tillgångar Specifikation över fordringar Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna Finansiella värdepapper Specifikation av det egna kapitalet Långfristigt främmande kapital Avsättningar Avskrivningsdifferens och reserver Främmande kapital Specifikation av övriga skulder Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna Vårdtagarnas medel som inte upptagits i balansräkningen Regressfordran för underhållsstöd
Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Bilaga Bilaga Bilaga
24 25 26
Leasingansvar sammanlagt Övriga ansvarsförbindelser givna av kommunen Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar
Noter angående personalen Bilaga Bilaga
27 28
Antalet anställda 31.12 Personalkostnader
Bokslutskalkyler för annan balansenhet Bilaga Bilaga Bilaga
29 30 31
Vattentjänstverkets resultaträkning Vattentjänstverkets finansieringskalkyl Vattentjänstverkets balansräkning
Noter till kommunens koncernbokslut Bilaga
32
Principerna för upprättande av koncernbokslut
91
92
NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Bilaga 1 Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen i punkt grunderna för avskrivningar enligt plan. Värdering av placeringar Aktier bland bestående aktiva tas upp i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna tas upp i balansräkningen enligt FIFO-principen. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna tas upp i balansräkningen till det nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna tas upp i balansräkningen till anskaffningsutgiften eller till sannolikt överlåtelsepris om detta är lägre. Jämförbarheten med uppgifterna för föregående räkenskapsperiod Kommunens organisation har inte ändrats, varför uppgifterna från åren 2010 och 2011 är jämförbara.
93
NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN Bilaga 2 Verksamhetens intäkter uppdelade på de olika verksamheter som kommunen definierat 2011
2010
3 643 858,30 4 488 289,88 5 068 842,58 6 625 247,49
3 226 076,24 3 856 863,83 4 667 515,25 6 080 116,32
19 826 238,25
17 830 571,64
2011
2010
Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt
64 535 620,75 5 838 493,41 5 121 426,72
67 941 537,72 4 433 712,86 4 318 975,86
Skatteinkomster totalt
75 495 540,88
76 694 226,44
Allmän förvaltning Social- och hälsovårdsavdelningen Bildningsavdelningen Avdelningen för teknik och miljö Kommunens verksamhetsintäkter totalt
Bilaga 3 Specifikation av skatteinkomster
Bilaga 4 Specifikation av statsandelar 2011
2010
Statsandelar för kommunens basservice exklusive utjämningar Skatteinkomstutjämningen Utjämning p.g.a. systemändringen Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen
23 313 837,00 -5 591 080,00 1 289 799,00 -3 152 126,00
23 454 525,00 -5 090 556,00 252 089,00 -3 186 969,00
Statsandelar totalt
15 860 430,00
15 429 089,00
94
Bilaga 5 Grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dem AVSKRIVNINGSPLAN FÖR SIBBO KOMMUN Egendomsgrupp
Avskr.metod
Avs.-tid/-%
Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning
5 år 3 år 3 år 5 år 5 år 3 år 3 år *
1100 Jord- och vattenområden 1121 Förvaltnings- och institutionsbyggnader 1123 Fabriks- och produktionsbyggnader 1125 Ekonomibyggnader 1127 Fritidsbyggnader 1120 Bostadsbyggnader
Ingen avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning
40 år 25 år 20 år 20 år 40 år
1131 Gator, vägar, torg och parker 1132 Broar, kajer och badinrättningar 1134 Övriga jord- och vattenkonstruktioner 1135 Vattendistributionsnät 1136 Avloppsnät 1138 Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 1139 Telefonnät, central och abonnentcentraler 1141 Övriga rör- och kabelnät 1142 Maskinerier och anordn. vid vatten- o.dyl. verk 1143 Fasta lyft- och flyttanordningar 1144 Trafikregleringsanordningar 1149 Övriga fasta maskiner, anordn. och konstr.
Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning
20 % 20 % 20 % 10 % 10 % 20 % 20 % 20 % 15 % 20 % 25 % 25 %
1150 Fartyg av järn 1151 Fartyg av trä och andra flytande arbetsmask. 1153 Övriga transportmedel 1154 Övriga rörliga arbetsmaskiner 1155 Övriga tunga maskiner 1156 Övriga lätta maskiner 1157 Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 1158 ADB-utrustning 1159 Övriga anordningar och inventarier
Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning
20 % 25 % 30 % 30 % 25 % 25 % 30 % 40 % 40 %
1160 Naturresurser 1165 Konst- och värdeföremål 1169 Övriga nyttigheter 1175 Pågående anskaffningar
Avskrivning enligt användning Ingen avskrivning -
Immateriella tillgångar: Immateriella rättigheter 1000 Etablerings- och organisationsutgifter 1002 Forsknings- och utvecklingsutgifter 1003 Koncernaffärsvärde 1004 Affärsvärde 1001 ADB-program 1009 - 1010 Övriga Materiella tillgångar:
Ingen avskrivning
-
Vid avskrivningarna har ovanstående avskrivningsplan följts. Under gruppen 1010 övriga immateriella tillgångar* har dock beträffande Sibbo kommuns investeringar i andra kommuners vatten- och avloppsverk (t.ex. Sibbo kommuns andel i Viksbacka reningsverk) tillämpats maximal rekommenderad avskrivningstid på 20 år. Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än 10 000 euro har i kommunen bokförts som årskostnader
95
Bilaga 6 Genomsnittliga avskrivningar och investeringar 2010-2014 Avskrivningar enligt plan Egna anskaffningsutgifter för investeringar som är föremål för avskrivning Avvikelse Avvikelse %
6 336 380,34 13 695 590,37 -7 359 210,03 -54
Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på att kommunen som en växande kommun är i behov av en stor investeringsnivå för att kunna säkerställa kommunens möjligheter att kunna ge en god grundservice. Det finns dock inte i detta skede skäl till att kommunen justerar sina avskrivningsplaner.
Bilaga 7 Ändringar i avsättningar 2011
2010
Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplats 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden
150 000,00 0,00 -26 120,72
191 660,42 150 000,00 -191 660,42
Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplats 31.12
123 879,28
150 000,00
Bilaga 8 Försäljningsvinster och -förluster från tillgångar bland bestående aktiva 2011
2010
Övriga verksamhetsintäkter Försäljningsvinster av mark- och vattenområden Övriga försäljningsvinster Kalkylerade försäljningsvinster
3 028 030,34 30 520,77
714 358,28 6 618,24 2 045 322,77
Försäljnigsvinster totalt
3 058 551,11
2 766 299,29
0,00
-1 118,59
-145 612,58 -145 612,58
-1 118,59
2011
2010
Dividendintäkter från andra samfund Ränta på grundkapital från samkommuner
49 074,80 3 848,74
50 612,96 3 848,74
Totalt
52 923,54
54 461,70
Övriga verksamhetskostnader Försäljningsförlust av fastigheterna Storören och Svärdfält Festbacka I, Hagen II, Tomtebo II och Storörens fastigheters försäljningsförluster Försäljnigsförluster totalt
Bilaga 9 Specifikation av dividendintäkter och ränta på grundkapital
96
Bilaga 10 Specifikation av extraordinära intäkter och kostnader Bilaga 14
Koncernen 2011
Kommunen 2010
2011
2010
Ersättning av Helsingfors stad för de förlorade området 7 943 000,00 7 943 000,00 HNS 1 695,92 1 854,50 Tuusulan seudun vesilaitos ky 643,88 Extraordinära intäkter totalt
7 944 695,92 2 498,38 7 943 000,00
Nedskrivning av egendom
9 574 254,42
9 574 254,42
Extraordinära kostnader totalt
9 574 254,42
0,00 9 574 254,42
97
0,00
0,00
NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN Bilaga 11 Materiella och immateriella tillgångar BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättig heter Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Ökning under räkenskapsperioden Räkenskapsperiodens avskrivningar Oavskriven anskaffningsutgift 31.12
Övriga utgifter med lång verkningstid
14 490,10 0,00 -14 490,10 0,00
Förskottsbetalningar
1 199 529,18 70 359,59 -419 290,19 850 598,58
Totalt
1 214 019,28 70 359,59 -433 780,29 0,00 850 598,58
Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Ökning under räkenskapsperioden Finansieringsandelar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Överföringar mellan poster
Byggnader
Fasta anlägg- Maskiner och Övriga Förskottsbet. ningar och inventarier materiella och pågående konstruktioner tillgångar anskaffningar
21 019 786,17 80 529 760,85 15 379 903,79 1 540 456,83 56 580,60
Totalt
4 574 083,89 123 100 572,13
5 947 998,74
6 385 300,79
4 972 344,51
560 326,98
0,00
17 257 765,82
35 123 736,84
0,00
-70 000,00
-110 662,00
0,00
0,00
-478 061,26
-658 723,26
-455 964,42 -9 394 715,86
-5 039,30
-29 458,08
0,00
0,00
-9 885 177,66
0,00
0,00
0,00
-5 541 629,79
-5 541 629,79
0,00 0,00
-5 670 156,03 0,00
0,00
0,00
Räkenskapsperiodens avskrivningar -100 000,00 -2 798 421,91 -2 212 816,62 -558 917,50 0,00 Nedskrivningar och återföringar av dem 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 26 411 820,49 74 651 923,87 18 023 730,38 1 512 408,23 56 580,60
15 812 158,64 136 468 622,21
PLACERINGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Aktier och andelar Aktier, koncernbolag Anskaffningsutg. 1.1 Ökningar Minskningar Anskaffningsutg. 31.12
688 370,48
688 370,48
Aktier, intressebolag
Andelar i samkommuner
609 594,97 9 823 555,13 51 812,00 -7 915,10 609 594,97 9 867 452,03
Övriga aktier och andelar
3 021 774,89 14 143 295,47 18 036,00 69 848,00 -7 915,10 3 039 810,89 14 205 228,37
Msb-, övriga låne- och övriga fordringar Fordringar av övriga samfund Anskaffningsutg. 1.1 Minskningar Anskaffningsutg. 31.12
25 655,99 -1 440,00 24 215,99
Totalt 25 655,99 -1 440,00 24 215,99
98
0,00
Totalt
VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR I VÄRDET PÅ SAMKOMMUNANDELAR
Balansvärde 1.1 Itä-Uudenmaan KKY
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskaps- Balansperioden värde 31.12
Kommunens andel i samkommunens kapital
Differens
1 348 163,40
16 914,85
1 365 078,25
987 847,72
-377 230,53
659 915,29 0 7 915,10
19 838,00 15 059,15
679 753,29 15 059,15 0,00
648 264,39 785,49 0
-31 488,90 -14 273,66 0,00
Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland Uudenmaan liitto Östra Nylands förbund
-7 915,10
DOTTERSAMFUND, SAMKOMMUNANDELAR SAMT ÄGARINTRESSESAMFUND
Namn
Hemort
Kommunens ägarandel, %
Koncernens ägarandel, %
Kommunkoncernens andel, € av av eget främmande kapital kapital
av räkensk.per. över/underskott
Dottersamfund Bostads Ab Gransångaren
Sibbo
100,00
100,00
185 123,91
610 255,83
26,74
Oy Sipoon Jäähalli - Sibbo Ishall Ab
Sibbo
51,60
51,60
239 603,60
1 063 942,66
-4 727,70
424 727,51
1 674 198,49
-4 700,96
Sam m anlagt
Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
Helsingfors
1,32
1,32
5 534 874,55
6 452 616,82
-215 171,35
Kårkulla samkommun
Pargas
4,37
4,37
434 565,85
596 540,85
-33 517,70
Eteva ky
Mäntsälä
0,80
0,80
119 860,63
368 560,30
-6 347,09
Keski-Uudenmaan AKY
Träskända
4,45
4,45
812 865,15
319 735,78
48 147,91
Itä-Uudenmaan KKY Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland
Borgå
7,16
7,16
1 476 217,53
794 536,32
-190 246,18
Borgå
16,33
16,33
1 386 076,41
304 770,31
93 147,14
Nylands förbund
Helsingfors
1,19
1,19
16 318,94
15 651,34
1 268,22
Tuusulan seudun vesilaitos
Tusby
15,03
15,03
2 449 666,57
659 568,47
8 297,52
12 230 445,64
9 511 980,19
-294 421,53
-1 131,51
Sam m anlagt
Intressesamfund Bostads Ab Sibbo Tallmo
Sibbo
50,00
50,00
154 778,50
3 321,30
Bostads Ab Sibbo Vintergröna
Sibbo
29,60
29,60
48 436,47
1 589,27
151,63
Asunto Oy Sato-Talma
Sibbo
23,80
23,80
254 525,27
37 284,18
-280,40
Kiinteistö Oy Sipoon Pellavatie 3
Sibbo
50,00
50,00
133 397,36
0,00
0,00
Östra Nylands Avfallsservice Ab
Borgå
25,60
25,60
660 671,52
858 209,50
56 384,33
Borgå folkakademi Ab
Borgå
12,37
12,37
821 440,91
386 625,10
-7 538,96
Kiinteistö Oy Söderkulla Tallbacka Fastighets Ab
Sibbo
33,51
33,51
53 292,05
4 181 195,04
19 941,15
2 126 542,07
5 468 224,39
67 526,24
Sam m anlagt
99
Bilaga 12 Specifikation över fordringar 2011
2010
Kortfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Kundfordringar Totalt
1 525,31 1 525,31
1 576,46 1 576,46
Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem Kundfordringar Totalt
8 426,81 8 426,81
65 547,47 65 547,47
0,00
208,01 208,01
9 952,12
67 331,94
Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar Totalt Fordringar sammanlagt
Bilaga 13 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna inom kortfristiga fordringar
Oerhållen köpesumma Krediteringar från kommuner och samkommuner Övriga inkomster som inte erhållits Kortfristiga resultatregeleringar totalt
2011
2010
0,00 60 086,20 35 138,06
700 000,00 366 919,28 342 421,40
95 224,26
1 409 340,68
Bilaga 14 Finansiella värdepapper
Aktier och andelar Återanskaffningspris Bokföringsvärde Differens
100
2011
2010
419 513,43 120 892,15 298 621,28
463 826,88 120 892,15 342 934,73
Bilaga 15 Specifikation av det egna kapitalet Bilaga 14
Koncernen
Kommunen
2011 Grundkapital 1.1 Ökningar Minskningar Grundkapital 31.12
2010
2011
2010
51 986 332,66 45 486 332,66 51 986 332,66 45 486 332,66 6 500 000,00 6 500 000,00 51 986 332,66 51 986 332,66 51 986 332,66 51 986 332,66
Övriga egna fonder 1.1 Ökning Minskning Övriga egna fonder totalt 31.12 Överskott från tidigare räkenskapsperioder Överföring till skadefonden Övriga förändringar
336 937,38 382 187,28
324 180,26 12 757,12
719 124,66
336 937,38
18 135 793,24 15 990 810,22 14 588 823,97 12 784 267,71 17 297,10 -415 665,11
228 209,10
Rättelse av tidigare rekenskapsperioders fel Överskott från tidigare räkenskapsperioder
-12 356,82 -12 356,82 17 720 128,13 16 223 959,60 14 588 823,97 12 771 910,89
Räkenskapsperiodens överskott/underskott
-3 273 812,42
Eget kapital totalt
67 151 773,03 70 459 063,28 63 539 299,70 66 575 156,63
1 911 833,64 -3 035 856,93
1 816 913,08
Bilaga 16 Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än efter fem år Koncernen
Kommunen
2011
2010
2011
2010
Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund
13 416 323,60 332 022,39
18 410 819,49 454 969,84
11 100 000,00 275 488,53
16 330 000,00 398 097,83
Långfristiga skulder sammanlagt
13 748 345,99
18 865 789,33
11 375 488,53
16 728 097,83
Bilaga 17 Avsättningar Bilaga 16
Koncernen
Kommunen
2011
2010
2011
2010
Övriga Pensionsreservering Miljöansvar Övriga ansvar
36 125,76 123 879,28 484 336,89
43 087,44 150 000,00 435 082,67
123 879,28
150 000,00
Övriga avsättningar sammanlagt
644 341,93
628 170,11
123 879,28
150 000,00
101
Bilaga 18 Avskrivningsdifferens och reserver 2011
2010
Avskriviningsdifferens - Investeringsreservering för Söderkulla skola åkl 7-9
2 684 151,55
3 073 263,38
Reserveringar - Investeringsreservering för tillbyggnad av Nickby hälsostation - Investeringsreservering för tillbyggnad av Nickby hälsostation - Investeringsreservering för sanering av Söderkulla skolcentrum
3 000 000,00 5 000 000,00 2 500 000,00
3 000 000,00 5 000 000,00 2 500 000,00
10 500 000,00
10 500 000,00
13 184 151,55
13 573 263,38
2011
2010
289 005,38 776 922,76
157 550,57 776 922,76
1 065 928,14
934 473,33
Reserveringar sammanlagt Totalt
Bilaga 19 Främmande kapital Kortfristigt
Skulder till samkommuner där kommunen är medlem Leverenatörsskulder Resultatregleringar Främmande kapital sammanlagt
Bilaga 20 Specifikation av övriga skulder Koncernen 2011 Övriga långfristiga skulder Anslutningsavgifter Övriga skulder Övriga långfristiga skulder totalt
Kommunen 2010
2011
2010
7 534 070,11 6 064 599,63 2 827 816,46 196 885,00
7 534 070,11 6 064 599,63 219 656,26 219 656,26
10 361 886,57 6 261 484,63
7 753 726,37 6 284 255,89
102
Bilaga 21 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna inom kortfristigt främmande kapital
Koncernen
Kommunen
2011
2010
2011
2010
Kortfristiga resultatregleringar Periodisering av löner och lönebikostnader Ränteperiodiseringar Övriga obetalda utgifter
8 330 506,90 235 037,18 881 373,62
7 139 493,48 231 819,60 1 033 670,63
5 597 118,33 4 976 193,70 217 018,73 221 627,18 829 138,72 1 003 659,16
Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt
9 446 917,70
8 404 983,71
6 643 275,78 6 201 480,04
Bilaga 22 Vårdtagarnas medel som inte upptagits i balansräkningen
Vårdtagarnas medel 31.12
2011
2010
1 356,36
1 354,87
2011
2010
33 951,00
67 000,00
Bilaga 23 Regressfordran för underhållsstöd
Upptaget anslag bland fordringar i balansen 31.12
NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Bilaga 24 Leasingansvar sammanlagt 2011
2010
Förfaller under följande räkenskapsperiod Förfaller senare
429 990,44 1 217 667,23
196 597,72 404 823,24
Leasingansvar sammanlagt
1 647 657,67
601 420,96
Leasingavtalen innehåller inga väsentliga ansvar på grund av uppsägnings- och inlösningsvillkor
103
Bilaga 25 Övriga ansvarsförbindelser givna av kommunen
Borgensförbindelser för samfund inom samma koncern Ursprungligt kapital Återstående kapital Borgensförbindelser till förmån för övriga Ursprungligt kapital Återstående kapital Avtalsansvar Vägförvaltningen, Ny vägförbindelse till Sköldvik Iståndsättandet av Bastukärr industriområde för SOK
2011
2010
1 231 762,96 1 049 375,96
231 762,96 137 829,84
11 288 729,34 9 486 302,70
11 288 729,34 9 739 403,11
0,00 2 270 691,10
390 000,00 3 380 100,00
Bilaga 26 Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar 2011
2010
59 625 594,08
52 463 497,01
44 142,43
42 732,17
2011
2010
61 354 662 137
61 340 662 144
1 214
1 207
2011
2010
Personalkostnader enligt resultaträkningen Personalkostnader som aktiverats bland immateriella och materiella tillgångar
47 722 220,69
44 893 197,33
21 217,49
26 101,95
Personalkostnader sammanlagt
47 743 438,18
44 919 299,28
Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar 31.12 Kommunens eventuella ansvar för garanticentralens fond 31.12
NOTER ANGÅENDE PERSONALEN Bilaga 27 Antalet anställda 31.12
Allmän förvaltning Social- och hälsovård Undervisning och kultur Sektorn för teknik och miljö Sammanlagt
Bilaga 28 Personalkostnader
104
BOKSLUTSKALKYLER FÖR ANNAN BALANSENHET Bilaga 29 Vattentjänstverkets resultaträkning 1.1 - 31.12.2011
1.1 - 31.12.2010
2 313 384,23 75 895,51 19 850,42 173 916,11 269 662,04
2 045 791,89 71 008,57 10 788,11 142 069,92 223 866,60 498,61 498,61
-1 357 106,53 -782 560,75 -574 545,78 -430 840,02 -346 080,45 -84 759,57 -63 223,73 -21 535,84 -1 393 060,75 -1 393 060,75 -20 083,96 -618 044,99 2 491,11 9 411,40 -6 920,29 -615 553,88
-1 264 793,86 -639 611,26 -625 182,60 -403 368,58 -323 871,47 -79 497,11 -64 572,92 -14 924,19 -1 372 132,95 -1 372 132,95 -15 644,81 -785 783,10 4 826,15 13 891,87 -9 041,34 -24,38 -780 956,95
Över-/(under)skott före överföring till reserver
-615 553,88
-780 956,95
Räkenskapsperioden över-/underskott
-615 553,88
-780 956,95
EURO
Omsättning Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Hyresintäkter Övriga intäkter Övriga intäkter av affärsverksamhet Övriga understöd och bidrag Understöd och bidrag Material och tjänster Inköp under räkenskapsperioden Köp av tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Övriga kostnader för affärsverksamhet Rörelseöverskott/-underskott Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Över-/(under)skott före extraordinära poster
105
Bilaga 30 Vattentjänstverkets finansieringskalkyl 1.1 - 31.12.2011
INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Rörelseöverskott Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella intäkter och kostnader INVESTERINGAR Investeringar i anläggn.tillgångar Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Internt tillförda medel och investeringar, netto
1.1 - 31.12.2010
-618 044,99 1 393 060,75 2 491,11 777 506,87
-682 642,11 1 372 132,95 4 826,15 694 316,99
-2 018 065,20
-1 317 736,96 61 210,65 -562 209,32
-1 240 558,33
FINANSIERINGVERKSAMHET Förändringar av lånestocken Ökning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten Ökning av kundfordringar Ökning av skulder till leverantörer
-335 000,00
-335 000,00 -21 019,93
-127 769,78 1 515 531,15
217 241,58 729 005,82
Finansieringsverksamhet netto
1 052 761,37
590 227,47
Inverkan på kommunens likvida medel
-187 796,96
28 018,15
Verksamh.intäkter Verksamh.kostn. Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % Verksamhetens utgifter,ändrings-% Årsbidrag / avskrivningar, % Investeringar i anläggn.tillgångar Försäljn.inkomster av anläggn.tillg. Anslutningsavgifter Investeringar netto
2 583 046,27 -1 808 030,51 -142,87 5,22 -55,81 -2 018 065,20 0,00 1 469 470,48 -548 594,72
2 269 658,49 -1 683 807,25 -134,79 15,86 -43,05 -1 317 736,96 61 210,65 950 257,98 -306 268,33
106
Bilaga 31 Vattentjänstverkets balansräkning
AKTIVA
31.12.2011
31.12.2010
BESTÅENDE AKTIVA
13 313 865,39
12 688 077,17
Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier
850 598,58 850 598,58 10 659 506,76 10 247 147,22 3 734,44
1 199 529,17 1 199 529,17 9 684 787,95 9 488 631,11 6 024,99
408 625,10 1 803 760,05 1 803 760,05
190 131,85 1 803 760,05 1 803 760,05
825 084,29
697 314,51
825 084,29 825 084,29 825 025,29 59,00
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Rahat ja pankkisaamiset Kontokurantkonto
-3 454 191,04 -3 454 191,04
697 314,51 697 314,51 695 872,70 -4 595,01 6 036,82 -3 266 438,88 -3 266 438,88
TOTALT
10 684 758,64
10 118 952,80
PASSIVA
31.12.2011
31.12.2010
EGET KAPITAL
2 396 144,13
3 011 698,01
Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
3 573 767,83 -562 069,82 -615 553,88
3 573 767,83 171 782,44 -733 852,26
FRÄMMANDE KAPITAL
8 288 614,51
7 107 254,79
Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar
7 534 070,11 0,00 7 534 070,11 754 544,40 335 000,00 309 577,92 63 276,05 46 690,43
6 399 599,63 335 000,00 6 064 599,63 707 655,16 335 000,00 821,13 323 779,96 6 975,31 41 078,76
10 684 758,64
10 118 952,80
TOTALT
107
NOTER TILL KOMMUNENS KONCERNBOKSLUT Bilaga 32 Principerna för upprättande av koncernbokslut Koncernbokslutets omfattning I koncernbalansräkningen har sammanställts alla dottersamfund samt alla samkommuner där kommunen är medlem och ägarintressesamfund. Eliminering av internt ägande Kommunens och dess dottersamfunds interna ägande har eliminerats enligt den nominella metoden (parivärdesmetoden). Interna affärshändelser och interna bidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Justering av planenliga avskrivningar Avskrivningarna på fastighetsdottersamfundens och stiftelsernas materiella och immateriella nyttigheter har justerats så att de stämmer med avskrivningsplanen och restvärdesdifferensen har bokförts med posterna Överskott (underskott) och Överskott (underskott) från föregående räkenskapsperioder i eget kapital som motkonto. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Ägarintressesamfund Ägarintressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden.
108
UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR
Sibbo den 27 mars 2012
Kommunstyrelsen i Sibbo
EVA KUNTSI Eva Kuntsi
JOHANNA HALLIKAINEN Johanna Hallikainen
KAJ LINDQVIST Kaj Lindqvist
CLARA LINDQVIST Clara Lindqvist
JANICA SUNDBÄCK Janica Sundbäck
BENGT WIIK Bengt Wiik
HANS BLOMBERG Hans Blomberg
ARI OKSANEN Ari Oksanen
kommundirektör
MIKAEL GRANNAS Mikael Grannas
REVISIONSANTECKNING Vi har idag avgivit berättelse över utförd revision.
Sibbo 15.5.2012 PwC Julkistarkastus Oy OFR-samförbund
OUTI KOSKINEN Outi Koskinen OFR, CGR
109
110
FÖRTECKNINGAR OCH UTREDNINGAR
FÖRTECKNING ÖVER BOKFÖRINGSBÖCKER, RAPPORTER OCH KARTOTEK SOM ANVÄNTS UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 1.1 31.12.2011
ADB-utskrifter dagbok huvudbok budgetutfall balans balans kontovis resultaträkning resultaträkning kontovis finansieringskalkyl inköpsreskontra leverantörsskulder per 31.12.2011 försäljningsreskontra faktureringslängder försäljningsfordringar per 31.12.2011 förteckning över tillgångar bland bestående aktiva inventarieförteckning ADB-utskrifter per löneutbetalningsperiod lönespecifikation personvis lönespecifikation per bokföringskod ADB-utskrifter bastrygghet/dagbok bastrygghet/kontospecifikation bastrygghet/ kontospecifikation för överföringar till bokföringen ADB-utskrifter utlåning bostads- och tilläggslån Kartotek bostads- och tilläggslån Balansbok
111
VERIFIKATSLAG
Id
Benämning
ALKUSA BUD BUDL KOMTOS MUIJAK MUISIS MUIST1 OMAKSU OSTOT PALKAT PANKKI SISLAS YMR01 YMR10 YMR11 YMR12 YMR13 YMR14 YMR15 YMR16 YMR17 YMR18 YMR19 YMR20 YMR21 YMR54 YMR55 YMR56 YMR59 YMR77 YMR80 YMR81 YMR99 YMRHYV YMRK YMRMAN YMRVII
Ingående saldo Budget Budgetändringar Anläggningstillgångar, verifikat Memorialperiodisering Memorial, interna Memorialverifikat 1 Inköpsreskontra, betalningar Inköpsfakturor Löneverifikat Bankernas kontoutdrag Interna fakturor Proe Förskottsbetalningar MR Verifikatslag 10 Enheten för ekonomitjänster, allmän fakturering MR Verifikatslag 11 Hälsocentralens allmänna fakturering MR Verifikatslag 12 Socialväsendets allmänna fakturering MR Verifikatslag 13 Bildningsväsendets allmänna fakturering MR Verifikatslag 14 Fritidsväsendets allmänna fakturering MR Verifikatslag 15 Teknik- och miljöavdelningens allmänna fakturering MR Verifikatslag 16 Kommunalhusets hyror MR Verifikatslag 17 Byggnadsinspektionen MR Verifikatslag 18 Hyror MR Verifikatslag 19 Morgon- och eftermiddagsvård MR Verifikatslag 20 Fritidssektorns idrottsanläggningar MR Verifikatslag 21 Kursavgifter MR Verifikatslag 54 Dagvård MR Verifikatslag 55 Vård och tjänster MR Verifikatslag 56 Boendevård, köptjänster MR Verifikatslag 59 Aravalån MR Verifikatslag 77 Vattentjänster MR Verifikatslag 80 Tandvården MR Verifikatslag 81 Patientavgifter MR Verifikatslag 99 Gamla fakturor MR Kreditfakturakvitteringar MR Avskrivningar från konton MR Manuella betalningar MR Referensbetalningar
Förvaring av bokföringen och verifikaten Balansboken, tablån över budgetutfallet och kontoplanen förvaras beständigt. Dag- och huvudböckerna samt verifikaten förvaras minst sex år. Transferlistorna över delbokföringen förvaras minst två år. Tablån över budgetutfallet och huvudboken samt förteckningarna över tillgångar bland bestående aktiva finns i Raindance-programmet. Dagböckerna och alla övriga är pappersutskrifter. Programmet Raindance, som levererats av Logica Suomi Oy, har använts som databokföringsprogram.
112
BEKRÄFTANDE HANDLINGAR
BALANSSPECIFIKATION 31.12.2011 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 1010
Övriga utgifter med lång verkningstid
850 598,58
850 598,58
Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 1100
Mark- och vattenområden
26 411 820,49
Byggnader 1110
Bostadsbyggnader
1115
Förvaltnings- och anstaltsbyggnader
73 346 265,88
369 390,00
1120
Farbriks- och produktionsbyggnader
153 205,47
1121
Ekonomibyggnader
626 721,92
1122
Fritidsbyggnader
156 340,60
74 651 923,87
Fasta konstruktioner och anordningar 1131
Gator, vägar, torg och parker
1132
Broar, bryggor och siminrättningar
6 473 570,35
1130
Övriga jord- och vattenkonstruktioner
1 113 423,88
1135
Vattendistributionsnätet
3 930 485,87
1136
Avloppsnätet
6 316 661,35
1138
Elledningar, transformatorer, utomhusbel.anläggningar
22 503,38
1150
Övriga fasta konstruktioner och anläggningar
58 423,50
108 662,05
18 023 730,38
Maskiner och inventarier 1160
Övriga transportmedel
1164
Övriga rörliga arbetsmaskiner
1166
Övriga lätta maskiner
1167
Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anläggn.
1174
ADB-anläggningar
1170
Övriga maskiner och inventarier
4 200,74 166 561,93 1 256,33 188 770,06 29 963,95 1 121 655,22
1 512 408,23
Övriga materiella tillgångar 1184
Värde- och konstföremål
56 580,60
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 1190
Förskottsbetalningar
9177495,89
1195
Pågående projekt
6634662,75
15 812 158,64
136 468 622,21
Placeringar Aktier och andelar 1203
Andelar i samkommuner
1201
Aktier och andelar i dotterbolag
1202
Aktier och andelar i intressesamfund
1209
Övriga aktier och andelar
9 867 452,03 688 370,48 609 594,97 3 039 810,89
14 205 228,37
Övriga lånefordringar 1239
Övriga lånefordringar
24 215,99
14 229 444,36 151 548 665,15
FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 1410
Förmedlade lån av staten
171 580,73
171 580,73
Donationsfondernas särskilda täckning 1440
Donationsfondernas särskilda täckning
183 810,89
1475
Testamenterat kapital
124 634,56
Övriga förvaltade medel
308 445,45 480 026,18
113
RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 1500
Material och förnödenheter
90 175,29
Förskottsbetalningar 1590 Förskottsbetalningar
90 175,29
Fordringar Långfristiga fordringar 1651 Lånefordringar från kommuner
50 000,00
1688 Övriga fordringar 1666
12 927,00
Statsbidragsfordringar
2 432 410,42
2 495 337,42
Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1720
Försäljningsfordringar hos dottersamfund
1725
Försäljningsfordringar hos kommuner och samkommuner
1740
Försäljningsfordringar
1 525,31 8 426,81 4 147 561,59
4 157 513,71
Lånefordringar 1791
Statsbidragsfordringar
1806
Erhållna moms-återbetalningar
1810
Övriga fordringar
1798
Förmedlingskonto, utgifter
891 069,00 1 351 113,35 110 025,89 4 396,76
2 356 605,00
111 295,27
111 295,27
Resultatregleringar 1826
Övriga resultatregleringar
Finansiella värdepapper 1831 Aktier och andelar
9 120 751,40
120 892,15
Placeringar i penningmarknadsinstrument 1803
6 625 413,98
0,00
120 892,15
2 983 026,20
12 314 845,04
Placeringar i övriga penningmarknadsinstrument
Kassa och banktillgodohavanden 1901
Huvudkassa
1902
Kassa, underredovisare, Allaktivitetshallen
1 357,90
1903
Kassa, underredovisare, Biblioteket-Nickby 2
1904
Kassa, underredovisare, Biblioteket-Söderkulla 1
428,85
1905
Kassa, underredovisare, Info 1
398,95
1906
Kassa, underredovisare, Info 2
241,55
1907
Kassa, underredovisare, Info 3
416,70
1908
Kassa, underredovisare, Biblioteket-Nickby 1
215,15
1910
Kassa, underredovisare, Biblioteket-Söderkulla 2
156,35
1911
Kassa, övriga underredovisare
310,00
1912
Kassa, underredovisare, Elsie
150,00
1913
Kassa, underredovisare, HSL, Nikkilä
921,10
1914
Kassa, underredovisare, HSL, Söderkulla
1921
Andelsbank 556104-1632
1925
Aktia 405570-125
1926
Nordea 237818-60012
1940
Handelsbanken 313130-1151430
1942
Sampo 800016-251707
1970
Kassa, övriga underredovisare
632,45 34,85
525,80 474 836,27 612 814,56 1 663 654,40 3 450,12 217 448,75 5 032,45
TOTALT Samlarkonto/vattenverket
€ 164 343 536,37
114
PASSIVA EGET KAPITAL 2000 Grundkapital Grundkapital
51 986 332,66
2040 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder
14 588 823,97
2050 Räkenskapsperiodens över-/underskott Räkenskapsperiodens över-/underskott
-3 035 856,93
63 539 299,70
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2100 Avskrivningsdifferenser Avskrivningsdifferenser
2 684 151,55
2110 Reserver Investeringsreserveringar
10 500 000,00
13 184 151,55
123 879,28
123 879,28
AVSÄTTNINGAR 2130 Övriga obligatoriska avsättningar Övriga obligatoriska avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 2300
Förmedlade lån av staten
171 580,73
171 580,73
Donationsfondernas kapital 2325
Donationsfondernas kapital
183 810,89
2326
Testamenterat kapital
124 634,56
308 445,45
FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 2410
Lån från inhemska depositionsbanker
2411
Lån från Kommunfinansiering Ab
3 510 000,00 33 802 645,00
37 312 645,00
440 338,05
440 338,05
Lån från offentliga samfund 2420
Lån från staten Övriga skulder
2469
Anslutningsavgifter och övriga skulder
2468
Övriga skulder
7 534 070,11 219 656,26
7 753 726,37
Resultatregleringar Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 2510
Lån från inhemska depositionsbanker
1 860 000,00
2511
Lån från Kommunfinansiering Ab
7 817 630,00
2513
Lån från övriga inhemska finansiella institut och försäkringsanstalter 8 000 000,00
17 677 630,00
Lån från offentliga samfund 2520
Lån från staten
59 937,21
59 937,21
11 295 123,87
11 295 123,87
Erhållna förskott 2544
Erhållna förskott från övriga
115
45 506 709,42
480 026,18
Skulder till leverantörer 2545
Leverantörsskulder till dottersamfund
2546
Leverantörsskulder till kommuner/samkommuner
2547
Leverantörsskulder till interessesamfund
2549
Leverantörsskulder till övriga
989,13 289 005,38 17 682,18 4 653 900,95
4 961 577,64
Övriga kortfristiga skulder 2557
Förskottsinnehållning
717 430,15
2558
Socialskyddsavgifter
65 165,61
2560
Övriga kortfristiga skulder
62 532,61
2564
Medlemsavgifter
23 209,41
868 337,78
Resultatregleringar 2577
Ränteperiodiseringar
2580
Semesterlöneperiodiseringar
217 018,73
2581
löneperiodiseringar
139 498,52
2583
löneperiodiseringar
203 266,00
2588
Övriga resultatregleringar
629 460,68
2989
Partiskatt
5 457 619,81
6 646 863,74
TOTALT
41 509 470,24
87 016 179,66 164 343 536,37
Sibbo 25 mars 2012
JOHAN MATTSSON Johan Mattsson
116