SIBBO KOMMUN Bokslut 2010
BALANSBOK 2010 INNEHÅLL I
sida
VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ...............................................................................................1 1
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 1.2 1.3
2
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 2.2
3
Resultaträkning och nyckeltal ...................................................................................... 10 Analysering av resultaträkningen ................................................................................. 11 2.2.1 Resultaträkningens innehåll .............................................................................. 11 2.2.2 Intäkter ............................................................................................................... 11 2.2.3 Kostnader .......................................................................................................... 12 2.2.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag ..................................................................... 13 2.2.5 Resultat och överskott ....................................................................................... 13
FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 3.2
4
Sibbo kommuns förvaltning ............................................................................................2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen ........................................................................4 Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun ....................................4 1.3.1 Allmän utveckling ..................................................................................................4 1.3.2 Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin .......................................5 1.3.2.1 Väsentliga förändringar av inkomstgrunderna .........................................5 1.3.2.2 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi ............5 1.3.2.3 Investeringar ............................................................................................5 1.3.3 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget ................................6 1.3.4 Sibbo kommuns personal .....................................................................................7 1.3.5 Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna ...............7 1.3.6 Intern kontroll ........................................................................................................8 1.3.7 Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen ...........................................................................9
Finansieringsanalys och nyckeltal ............................................................................... 14 Analysering av finansieringsanalysen .......................................................................... 15 3.2.1 Finansieringsanalysens innehåll ........................................................................ 15 3.2.2 Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del ................................. 15 3.2.3 Finansiell verksamhet ........................................................................................ 15 3.2.4 Förändring av likvida medel ............................................................................... 15
KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 4.2
Balansräkning och nyckeltal ........................................................................................ 16 Analysering av balansräkningen .................................................................................. 17 4.2.1 Balansräkningens innehåll ................................................................................. 17 4.2.2 Den totala balansräkningen ............................................................................... 17 4.2.3 Balansräkningens aktiva poster......................................................................... 17 4.2.4 Balansräkningens passiva poster ...................................................................... 17
5
INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT ............................................................................... 19
6
KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 6.1 6.2
Koncernstruktur ............................................................................................................ 20 Väsentliga händelser inom koncernen......................................................................... 20
6.3 6.4 6.5 6.6 7
KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ...................................................................................................... 24
8
BUDGETUTFALLET .............................................................................................................. 24 8.1
8.2 8.3 8.4 8.5
II
Koncernens ekonomi ................................................................................................... 20 Koncernresultaträkning och nyckeltal .......................................................................... 21 Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal ................................................................... 22 Koncernbalansräkning och nyckeltal ........................................................................... 23
Driftsekonomidelen ...................................................................................................... 25 Centralvalnämnden ........................................................................................... 26 Revisionsnämnden ............................................................................................ 26 Kommunstyrelsen .............................................................................................. 27 Social- och hälsovårdsutskottet ......................................................................... 30 Bildningsutskottet............................................................................................... 42 Utskottet för teknik och miljö .............................................................................. 52 Kommunen totalt................................................................................................ 59 Resultaträkningsdelen ................................................................................................. 61 Investeringsdelen ......................................................................................................... 63 Finansieringsdelen ....................................................................................................... 69 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt ........................................................................................................................ 71
BOKSLUTSKALKYLER 1 2 3 4 5 6
RESULTATRÄKNING ............................................................................................................ 73 FINANSIERINGSANALYS ..................................................................................................... 74 BALANSRÄKNING ................................................................................................................. 75 KONCERNRESULTATRÄKNING .......................................................................................... 77 KONCERNFINANSIERINGSANALYS ................................................................................... 78 KONCERNBALANS ............................................................................................................... 79
NOTER ....................................................................................................................................................... 81 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR .............................................................................................. 99 FÖRTECKNINGAR OCH UTREDNINGAR .............................................................................................. 101 BEKRÄFTANDE HANDLINGAR Balansspecifikation ......................................................................................................................... 103
KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT I februari 2010 fattade Helsingfors förvaltningsdomstol ett beslut i förvaltningstvisten mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun gällande den ekonomiska uppgörelsen. I sin ansökan har Sibbo kommun utgått ifrån att Helsingfors stads ersättning bör vara cirka 95 miljoner euro. Enligt förvaltningsdomstolens beslut ska Helsingfors ersätta Sibbo med totalt 7 943 000 euro. Sibbo kommun besvärade sig över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Man väntar fortfarande på beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen. År 2011 ordnar Sibbo kommun en internationell tävling för planering av ett hållbart samhälle i omgivningen av Söderkulla och Sibboviken i samarbete med partnerna Aalto-universitetet/Institutionen för arkitektur, Finlands Arkitektförbund, Asumisen Osaamiskeskus (OSKE), Culminatum Innovation Oy Ltd och RYM Oy. Kommunstyrelsen fattade i maj 2010 beslut om att starta tävlingsprojektet. Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Tekes, finansierar utarbetandet av projektprogrammet och dokumenteringen av processen med en summa på 88 000 euro, och Sibbo kommuns andel är cirka 260 000 euro. Projektet startade i juni 2010. Tävlingen fick namnet Sibbesborg, som också namnkommittén förordade. I oktober-november 2010 inleddes programmeringen av tävlingen med en serie arbetsverkstäder, där man samlade in branschövergripande experters och invånares synpunkter på hur tävlingens slutresultat ska bli. Tävlingen startade 14.3.2011. Projektet hör till Tekes program Det hållbara samhället 2007–2012. Kommuntillägget till hemvårdsstöd för barn togs i bruk 1.9.2010. Även det regionala samarbetet fortsatte. I augusti 2009 fick KUUMA-kommissionen och Kommungruppen Fyrlingarnas kommundirektörer i uppdrag att bereda en utvidgning av KUUMA-samarbetet med Kommungruppen Fyrlingarna. I december 2009 föreslog KUUMA-styrelsen för Kommungruppen Fyrlingarnas stads- och kommunstyrelser att KUUMA-samarbetet gradvis utvidgas till Kommungruppen Fyrlingarna. I augusti 2010 beslutade kommunstyrelsen att Sibbo kommun vill delta i KUUMAsamarbetet år 2011. Sibbo kommun beslutade redan i september 2009 att delta i KUUMA-regionens kohesions- och konkurrenskraftprogram åren 2010–2013. Kommunen deltog i en utredning om en eventuell anslutning av kranskommunerna till samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT). Utredningen blev färdig i slutet av oktober. Sibbo deltog tillsammans med 13 andra kommuner i en utredning om en tvåstegsförvaltning för regionen. Syftet var att utreda fördelarna och nackdelarna med en tvåstegsförvaltningsmodell med beaktande av att förvaltningen ska bli effektivare, lokaldemokratin fungera och invånarna ha tillgång till effektiva tjänster. Slutrapporten av en tvåstegsförvaltning för regionen färdigställdes 21.12.2010. Fullmäktige beslutade i november 2010 att Helsingfors, Vanda och Sibbo inleder arbetet med en gemensam generalplan för Östersundom. Fullmäktige beslutade bland annat att godkänna avtalsutkastet till den gemensamma generalplanen för Östersundom. Avtalet undertecknades för Sibbos del 9.12.2010. Enligt avtalet godkänns den gemensamma generalplanen av ett i 47 § i markanvändningsoch bygglagen avsett organ gemensamt för kommunerna, Östersundomkommittén. Kommitténs uppdrag är slutfört då den gemensamma generalplanen har vunnit laga kraft. Resultatet för räkenskapsperioden 2010 är 4,2 miljoner euro, vilket till stor del beror på att kommunens skatteinkomster var bättre än budgeterat. Årsbidraget i resultaträkningen uppvisar ett överskott på 11,0 miljoner och räkenskapsperiodens resultat ett överskott på 1,8 miljoner euro. Årsbidraget och räkenskapsperiodens jämförbara resultat är dock sämre än föregående år. Enligt finansieringsanalysen uppgår totalbeloppet av kommunens investeringar år 2010 till 15,3 miljoner euro. På grund av den höga investeringsnivån har Sibbo ökat sitt lånebelopp. Kommunens lånebelopp uppgår för närvarande till 57,5 miljoner euro, vilket utgör 3 151 euro per invånare. Den stora utmaningen under de närmaste åren är fortfarande verksamhetskostnadernas alltför snabba tillväxt. Mikael Grannas vik. kommundirektör 1
1. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Kommunens förtroendeorganisation ändrades 1.1.2009 enligt bifogade schema.
De sammanlagt 43 fullmäktigeplatserna fördelade sig partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 16 platser Samlingspartiet 9 platser Vårt gemensamma Sibbo 7 platser Socialdemokraterna 5 platser Gröna förbundet 3 platser Sannfinländarna 2 platser Centern 1 platser Som fullmäktiges ordförande fungerade Christel Liljeström. Kommunstyrelsen bestod av 11 ledamöter fördelade partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 4 Samlingspartiet 3 Vårt gemensamma Sibbo 2 Socialdemokraterna 1 Gröna förbundet 1 Eero Seppänen fungerade som kommunstyrelsens ordförande. 2
Tjänsteinnehavarorganisationen framgår av följande schema:
KOMMUNDIREKTÖREN Ledningsgruppen UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN
EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN
Förvaltnings- och strategienheten
Ekonomitjänster Förvaltningstjänster
Planläggningsenheten
IT-tjänster
Mätnings- och fastighetsenheten
Personaltjänster Gemensamma kundtjänster
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNINGEN
BILDNINGSAVDELNINGEN
AVDELNINGEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Förvaltning och ekonomi
Administrationstjänster
Ekonomi och förvaltning
Hälso- och sjukvård
Tjänster för småbarnsfostran
Byggnadstillsyn
Utbildningstjänster
Gator och grönområden
Idrotts-och ungdomstjänster
Vattentjänster
Kulturtjänster
Lokalitetsförvaltning
Miljövård
Äldreomsorg Socialarbete Kostservice
3
1.2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 3,1 procent år 2010. År 2010 låg produktionen ungefär på samma nivå som år 2006. Mest steg efterfrågan på grund av ökad export och privat konsumtion. Exportvolymen ökade med 5,1 procent och importvolymen med 2,6 procent. Den privata konsumtionen ökade med 2,6 procent och den offentliga konsumtionen med 0,4 procent. Investeringarna ökade med 0,8 procent. Företagen betalade 37 procent mer i direkta skatter än föregående år, men uppskattningsvis 4 procent mindre i dividender, och deras fasta investeringar inom landet minskade nominellt med 5 procent. Företagens finansiella ställning visade ett överskott på 9 miljarder euro. Förändringen av konsumentprisindexet var 1,2 procent år 2010. Hushållens realinkomster ökade med i genomsnitt 2,9 procent och deras justerade disponibla inkomst reellt med 2,3 procent. Deras löneinkomster ökade med 2 procent och de sociala förmånerna med 4 procent. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,7 procent och var mindre än den disponibla inkomsten, vilket innebär att sparkvoten, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, ökade. Hushållens skuldsättningsgrad ökade ytterligare. Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett avsevärt underskott för andra året i följd. Underskottet var närmare 10 miljarder euro och större än året innan, men något mindre än i början av 1990-talet. Statens skatteinkomster steg med 2,4 procent. Inkomsterna av direkta skatter ökade med 4,4 procent, bland annat på grund av en höjning av momsen, men inkomsterna av indirekta skatter minskade med 1,3 procent. Statens intäkter av samfundsskatten ökade, men hushållens inkomstskatter till staten minskade på grund av skattelättnader. Den offentliga sektorns underskott var 2,5 procent av bruttonationalprodukten. Den offentliga ekonomin visade senast ett underskott år 1997. De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten var 55,1 procent. Föregående år var andelen 56,3 procent. Sysselsättningen försämrades en aning under år 2010 och arbetslöshetsgraden beräknas ha blivit 8,4 procent, en nedgång med 0,1 procent från år 2009. Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna ökade kommunernas (exkl. kommunernas affärsverk) verksamhetsutgifter med 3,5 procent från föregående år. Kommunernas verksamhetsinkomster ökade med 3,5 procent från året innan. Kommunernas skatteinkomster steg med 4 procent. Statsandelarna ökade med 7,3 procent. Verksamhetsbidraget ökade med 3,8 procent och skillnaden mellan kommunernas sammanlagda årsintäkter och -utgifter, årsbidraget, ökade med 18,9 procent jämfört med år 2009. Under år 2010 ökade kommunernas investeringsutgifter med 13,3 procent från året innan. I slutet av år 2010 var kommunernas lånestock 10,3 procent större än under motsvarande period året innan. Kommunernas lån uppgår nu till i snitt 2 005 euro per invånare, en höjning med 167 euro per invånare jämfört med år 2009.
1.3 Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun 1.3.1 Allmän utveckling Den måttliga befolkningstillväxten som fortgått under de senaste åren fortsatte även år 2010. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade kommunens invånarantal med 215 och uppgick i slutet av år 2010 till 18 251 personer. Även tillväxten i de flesta grannkommunerna fortsatte i måttlig takt. Nettoflyttningen mellan kommuner ökade kommunens befolkning med 113 personer och nettomigrationen med 7 personer. Födelseöverskottet uppgick till 95 personer.
4
Sysselsättningsläget i kommunen är bra. I slutet av år 2010 var arbetslöshetsgraden i Sibbo 4,9 procent eller 0,6 procentenheter mindre än för ett år sedan. Hela landets arbetslöshetsgrad var vid samma tidpunkt 10,3 procent. Sibbos arbetslöshetsgrad är således över hälften av landets medeltal och är 2,4 procentenheter lägre än i Nyland. Arbetskraften i Sibbo steg med 216 personer och var i slutet av år 2010 sammanlagt 9 081 personer. Antalet arbetslösa i Sibbo uppgick till 448 personer och minskade under året med 39 personer. I december fanns det 41 personer under 25 år som var arbetslösa, vilket är 2 personer mindre än för ett år sedan. Antalet personer som varit arbetslösa en längre tid än ett år uppgick till 106, vilket är 23 personer flera än vid motsvarande tid i fjol. I slutet av året fanns det 56 lediga arbetsplatser i Sibbo, vilket är 27 flera än för ett år sedan. Inom byggverksamheten upplevdes ett uppsving jämfört med åren innan. Antalet beviljade bygglov ökade med 137,5 procent och bygglovsförlängningarna med 152,1 procent jämfört med år 2009. Budgeten för år 2010 strävade efter att hålla kommunens finansiella läge under kontroll och räknade med en 6,7 procents minskning av verksamhetsområdenas nettoutgifter jämfört med föregående års budget. I bokslutet för år 2010 är verksamhetsområdenas nettoutgifter 5,8 procent större än i bokslutet för år 2009. Största orsaken till detta var uteblivna intäkter från markförsäljning. Driftsutgiftsökningen var hela 6 procent jämfört med föregående år. Bokslutet visar det oaktat ett överskott och är i balans såtillvida att den interna finansieringen är tillräcklig och det äventyrar inte genomförandet av 2011 års budget. 1.3.2 Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin 1.3.2.1 Väsentliga förändringar av inkomstgrunderna Statsandelarna ökade med 1,1 miljoner euro jämfört med bokslutet år 2009 fastän kommunens andel av skatteutjämningen uppgick till 5,1 miljoner euro, en ökning med 0,3 miljoner euro jämfört med föregående år. År 2010 steg skatteinkomsterna med 0,2 miljoner euro (+0,2 %) jämfört med föregående år. Kommunalskatteinkomsterna minskade med 2,8 miljoner euro (-3,9 %). Samfundsskatteinkomsterna ökade med 1,5 miljoner euro (+52,8 %) jämfört med året innan. Såväl inkomsterna, på vilka förskottsinnehållning ska verkställas, som skatteredovisningarna för föregående år, ökade. Att utfallet av kommunalskatten blev märkbart större än budgeterat berodde dels på att nationalekonomin och sysselsättningen utvecklades positivare än väntat i landet år 2010 och dels på att staten i november beslutade om en höjning av kommunernas andel av kommunalskatteintäkterna för skatteåret 2010. Detta betydde ett tillägg för kommunens kommunalskatt på cirka 1,9 miljoner euro. Antalet skatteören ökade med 4,1 procent jämfört med föregående år. De ökade samfundsskatteinkomsterna var en följd av att företagen repat sig snabbare från recessionen som rådde i landet åren innan samt av att staten höjt kommunernas andel av samfundsskatten för året med 10 procent. Som en följd av att kommunen för år 2010 höjt samtliga fastighetsskattesatser ökade fastighetsskatteinkomsterna med cirka 1,4 miljoner euro (+48,9 %). 1.3.2.2 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Budgeten för år 2010 gjordes upp som en budget med fokus på kommunens primära uppgifter. Årsbidraget uppskattades bli 6,9 miljoner euro. Årsbidraget blev 4,0 miljoner euro bättre än uppskattat. Räkenskapsperiodens resultat uppskattades bli 1,4 miljoner euro medan slutresultatet dock blev 2,6 miljoner euro bättre än prognostiserat. Verksamhetens kostnader var 117,6 miljoner euro, som var en ökning med 9,6 miljoner euro, eller 8,9 procent, jämfört med föregående år. Skatteinkomsterna var 76,7 miljoner euro, då de i den ursprungliga budgeten hade uppskattats vara 6,3 miljoner euro mindre. Skatteinkomsterna ökade med 0,2 miljoner euro, eller 0,2 procent, jämfört med föregående år.
5
1.3.2.3 Investeringar Den största investeringsgruppen år 2010 var fast egendom. Totalt köpte kommunen 43,4 hektar mark, till största delen i Mårtensby, Massby och Kyrkoby för totalt cirka 3,7 miljoner euro. Förutom dessa direkta köp gjorde kommunen markbyte med Helsingfors stad om sammanlagt cirka 24 hektar mark. Tomter såldes till ett värde av cirka 0,8 miljoner euro. Inom investeringsgruppen Saneringar låg tyngdpunkten på husbyggnad medan tyngdpunkten inom investeringsgruppen Nyinvesteringar låg på trafikleder samt vatten- och avloppsprojekt. De mest betydande projekten inom dessa var anläggande av gator på planområdena Bastukärr, Hansas II, Tasträsk och Eriksnäs, samt byggande av vatten- och avloppsledningar bl.a. på Bastukärrs planområde och i Kalkstrand och norra Paipis. Byggnadsarbetena för ledningslinjerna påbörjades även på planområdet Hansas II och i Gesterby. Flera nybyggnadsprojekt körde i gång under året, som exempel kan nämnas Daghemmet Miili i södra Sibbo, utvidgningen av köket vid Lukkarin koulu i Nickby och tillbyggnaden av Leppätien koulu. De största saneringsprojekten inom husbyggnad som genomfördes under räkenskapsåret var saneringen av Söderkulla skolcentrum och servicebostäder för åldringar i Nickby. 1.3.3 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Skatteinkomsterna blev 6,3 miljoner euro större än i den ursprungliga budgeten. Kommunens inkomstskatteberäkning överskreds med 4,7 miljoner euro. Samfundsskatteberäkningen överskreds med 1,3 miljoner euro och fastighetsskatteberäkningen med 0,2 miljoner euro. Statsandelarna blev cirka 0,6 miljoner euro större än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Betydande överskridningar eller underskridningar av verksamhetens intäkter skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Överskridningar
Underskridningar
Socialarbete (0,37 milj. euro) Kostservice (0,18 milj. euro) Utbildningstjänster (0,10 milj. euro) Idrotts- och ungdomstjänster (0,13 milj. euro) Vattentjänster (0,17 milj. euro) Gator och grönområden (0,50 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,10 milj. euro).
Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,22 milj. euro) Utvecklings- och planläggningscentralen (1,08 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,21 milj. euro).
Betydande underskridningar eller överskridningar av verksamhetens kostnader skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Underskridningar
Överskridningar
Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,35 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,21 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,19 milj. euro).
6
Utvecklings- och planläggningscentralen (0,16 milj. euro) Hälso- och sjukvård (0,45 milj. euro) Socialarbete (0,22 milj. euro) Kostservice (0,09 milj. euro) Utbildningstjänster (0,29 milj. euro) Idrotts- och ungdomstjänster (0,12 milj. euro) Vattentjänster (0,19 milj. euro) Gator och grönområden (0,45 milj. euro).
Verksamhetsbidragen blev betydligt sämre eller bättre än budgeterat på följande nettobudgeterade uppgiftsområden eller nettobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Bättre än budgeterat
Sämre än budgeterat
Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,13 milj. euro) Socialarbete (0,14 milj. euro) Kostservice (0,10 milj. euro) Miljövård (0,11 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,30 milj. euro).
Utvecklings- och planläggningscentralen (1,23 milj. euro) Hälso- och sjukvård (0,53 milj. euro) Utbildningstjänster (0,19 milj. euro).
Orsakerna till de ovan nämnda avvikelserna presenteras på de ställen i driftsbudgetdelen där respektive uppgiftsområde behandlas. 1.3.4 Sibbo kommuns personal I slutet av år 2010 uppgick antalet anställda inom Sibbo kommun till 1 207 personer, vilket är 31 personer mera än i slutet av föregående år. Den ordinarie personalens andel var 899 personer och den visstidsanställda personalens andel 308 personer. Antalet visstidsanställda ökade med 18 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var 2 flera än år 2009. Vid årsskiftet var antalet kommunalanställda per tusen invånare 66,1 personer. År 2010 var 433 personer, dvs. 33,6 procent, av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, och 331 personer, dvs. 35 procent, av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. Det totala antalet sjukfrånvarodagar ökade till i medeltal 12,9 dagar/person, vilket är 2,2 dagar mera än år 2009 och också något mera än år 2008. Inom hela kommunsektorn är det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 15 dagar/person, vilket betyder att Sibbo fortfarande ligger under den genomsnittliga nivån för kommunsektorn, vilket i och för sig är en bra sak. Situationen utvecklas dock för närvarande i en oroväckande riktning eftersom sjukfrånvaron över 5 dagar och över 180 dagar har ökat mest. Enligt företagshälsovårdens statistik berodde 63 procent av frånvaron på sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och mentala störningar. Genom tidigt ingripande samt kartläggning och identifiering av psykosociala riskfaktorer kan man påverka lång sjukfrånvaro. År 2010 uppgick de direkta kostnaderna för personalutbildningen till sammanlagt cirka 159 429 euro, vilket utgör 177 euro per ordinarie anställd. Antalet utbildningsdagar uppgick till 2 876, vilket är 291 dagar mera än år 2009. Speciell uppmärksamhet fästes vid chefsutbildningen. I september 2010 inledde 21 chefer studier på 1,5 år som leder till specialyrkesexamen i ledarskap (JET). Utöver dessa fanns det i slutet av året 6 andra läroavtalsstuderande inom kommunen. De vanligaste yrkena som man studerar till via läroavtal är fortfarande närvårdare, barnskötare och skolgångsassistent. År 2010 gick sammanlagt 25 personer i pension, varav 23 personer avgick med ålderspension och 2 med invalidpension. Medelåldern bland dem som avgick med pension var 62,4 år, då medelåldern bland dem som avgick med pension inom hela kommunsektorn i genomsnitt var 59,7 år. År 2010 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt 5 917 210 euro, vilket är 322 388 euro mera än år 2009. Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var i motsvarande grad 1 984 218 euro. År 2010 uppgick löneutgifterna till cirka 35,4 miljoner euro. För hela kommunens del steg nettolöneutgifterna med sammanlagt 7 procent. Nettolöneutgifterna i relation till invånarantalet 31.12.2010 var 2 340 euro, då motsvarande siffra år 2009 var 2 210 euro, en ökning med sammanlagt 5,7 procent. Löneförhöjningarna enligt de inkomstpolitiska avtalen höjde lönenivån år 2010 med i genomsnitt 1,7 procent. Personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna var 45,7 miljoner euro, vilket i procent är 46,9. 1.3.5 Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Risker i verksamheten Uppfyllandet av lagstadgade förpliktelser och den allt strängare kvalitetsdimensioneringen förutsätter att personalen utökas fortlöpande särskilt inom bildningsväsendets och social- och hälsovårdens
7
verksamhetsområden. Den bristande tillgången på personal på grund av en ökad efterfrågan märks inom flera yrkesgrupper, särskilt i fråga om vård- och fostringsuppgifter, vilket lär riskera uppnåendet av mål under de kommande åren. För att förebygga detta vidtas ständigt särskilda åtgärder för att underlätta rekryteringen av personal till kritiska uppgifter med tanke på tillgången. Servicebehovet i sin helhet växer på lång sikt då befolkningen ökar och åldras. Samtidigt ökar antalet Sibbobor som nått pensionsåldern. Upprätthållandet av den nuvarande servicenivån förutsätter ett aktivt sökande efter alternativ till det ökade antalet anställda till exempel genom interna servicestrukturändringar och genom en ökning av antalet köpta tjänster. Den internationella ekonomins effekter avspeglas i framtiden även i Finland och Sibbo, vilket medför sina egna utmaningar. På grund av de ökade skatteavdragen sjunker skattegraden och de kommunala finansieringsunderskottena ökar fortsättningsvis. Fastän arbetslösheten för närvarande är låg i Sibbo kommer den i takt med befolkningsökningen också att påverka kommunens möjligheter att erbjuda tjänster. Den ökande arbetslösheten, den ökade marginaliseringen och de ökade hälsomässiga skillnaderna utgör en avsevärd risk för förverkligandet av kommunens mål under de kommande åren. Finansierings- och skaderisker Målet med kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning bör vara att skydda kommunen från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för kommunen. Förvaltningen av finansierings- och ränteriskerna samt dess medel och omfattning har begrundats preliminärt. En av Ekonomi- och förvaltningscentralens mest centrala uppgifter är att trygga tillgången på finansiering och kommunens likviditet. Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt medelanskaffningskälla. År 2010 kunde den långsiktiga medelsanskaffningen ordnas på rimliga villkor. I kommunens låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. Skade- och ansvarsrisker har begränsats genom försäkringar. Kommunens lagstadgade olycksfallsförsäkringar, egendoms- och avbrottsförsäkringar, ansvarsförsäkringar för verksamheten och administrationen, bil- och trafikförsäkringar, olycksfallsförsäkringar samt reseförsäkringar konkurrensutsattes för något år sedan. I samband med konkurrensutsättningen sjönk de självriskandelar som kommunen betalat för ansvars- och egendomsförsäkringarna i betydande mån, vilket har främjat hanteringen av ekonomiska risker. Till de delar som kommunens försäkringar inte ersätter egendomsskador, täcks de ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde. 1.3.6 Intern kontroll I enlighet med 71 § i förvaltningsstadgan ska kommunens verksamhet ordnas och verksamheten ledas så att den interna tillsynen är tillräcklig på alla nivåer och inom all verksamhet i organisationen. Kommunstyrelsen och utskotten svarar för den interna tillsynen inom den förvaltning som står under deras ledning. I enlighet med 70 § i förvaltningsstadgan ska kommunens verksamhet ordnas och uppgifterna skötas så att ekonomiska och andra risker undviks. Riskhanteringen ska omfatta en utredning av sannolika risker och kostnaderna för eventuella skador till följd av dem samt en sådan beredskap för skador att kostnaderna för dem inte medför oskäliga störningar i kommunens verksamhet och finansiering. Kommunstyrelsen svarar för realiseringen och samordningen av riskhanteringen. För närvarande är det svårt att bilda sig en helhetsuppfattning om tillståndet för den interna tillsynen och riskhanteringen. Bestämmelserna om subdelegering har uppdaterats. Regler, bestämmelser och beslut har dokumenterats och distribuerats till vederbörande enhetschefer och nyckelpersoner inom vederbörande verksamhetsområde. Delårsöversikterna för januari-april och januari-augusti innehöll uppföljningsrapporter jämte prognoser av verksamheten och ekonomin. I rapporterna angavs de centrala nyckeltalen med avseende på de bindande målen, ekonomin, investeringarna och personalen; nyckeltalen avsåg mål, utfall och 8
prognoser för hela året. Förutom dessa officiella rapporter har avdelningarnas ledningsgrupper och utskott följt med resursanvändningen i regel en gång per månad. Ekonomirapporteringssystemet har utvecklats med mål att den som behöver information får så korrekta och aktuella uppgifter som möjligt till stöd för ledningsuppgifterna. Detta system kommer fortsättningsvis att utvecklas under kommande år. För att underlätta uppföljningen av gällande avtal användes ett uppföljningsprogram. Datasäkerhetsprojektet fortsatte för att åtgärda de brister som it-granskningen påpekat. 1.3.7 Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen År 2010 förbättrades kommunens ekonomi tack vare en ökning av skatteinkomsterna, markförsäljningsintäkterna och de övriga verksamhetsintäkterna. Verksamhetsområdenas utgifter ökade dock med hela 6 procent. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott. I balansräkningen finns ackumulerat överskott från tidigare år. För finansieringens del ökade lånebeloppet med 5,7 miljoner euro och de likvida medlen med 7,2 miljoner euro. I budgeten för år 2011 beräknas det inflyta skatteinkomster 76,5 miljoner euro, som är en cirka 3,6 procents ökning från den ändrade budgeten för år 2010. Avkastningen av kommunalskatten har beräknats vara 66,2 miljoner euro, vilket innebär en 3,1 procents ökning från den ändrade budgeten för år 2010. I fjol inflöt det cirka 4,4 miljoner euro i samfundsskatt och i 2011 års budget beräknas kommunen få 5,5 miljoner euro i samfundsskatt. I budgeten för år 2011 beräknas statsandelarnas belopp vara 15 miljoner euro, vilket är en ökning med cirka 0,2 miljoner från 2010 års budget. I 2011 års budget är kommunens nettoutgifter 7,1 procent större än i 2010 års budget. Trots att de ökade driftsutgifterna och nivån på investeringarna kräver mera resurser än kassaflödet i verksamheten torde kommunens ekonomi hålla sig på samma nivå som år 2010. I budgeten 2011 har resultaträkningen ett överskott på 1,4 miljoner och de egna internt tillförda medlen täcker endast 30,6 procent av investeringarna i tillgångar bland bestående aktiva. Tack vare det goda resultatet för år 2010 torde kommunens nettoupplåning kunna hålla sig på en lägre nivå än de senaste åren, vilket kommer att tära på kommunens likvida medel. Statsandelarna kommer att utfalla ungefär enligt budgeten. Skatteintäkternas utfall förutspås ligga på samma nivå som år 2010. Med tanke på en balanserad ekonomi bör nya utgiftsökningar täckas med lika stora utgiftsbesparingar. Kommunernas finansiella ställning hålls år 2011 på samma nivå som år 2010, men kommunalekonomin är fortsättningsvis kärv. Den stora utmaningen under kommande år kommer att vara att få driftsutgifternas ökning i styr.
9
2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal 2010
2009
1 000 €
1 000 €
17 831 -97 980 -80 150
16 715 -92 329 -75 614
Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader
76 694 15 429 -1 012
76 518 14 282 -1 366
Årsbidrag
10 961
13 820
Avskrivningar och nedskrivningar
-6 945
-5 419
Räkenskapsperiodens resultat
4 017
8 401
300
-3 373
-2 500
-1 500
1 817
3 527
2010
2009
18,2 157,8 601 18 251
18,1 255,0 766 18 036
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag
Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Över-/(under)skott RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL
Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % Årsbidrag/avskrivningar, % Årsbidrag, €/invånare Invånarantal
Verksamhetens intäkter i procent av verksamhetens kostnader = 100 x Verksamhetens intäkter / (Verksamhetens kostnader – Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Avskrivningar
10
2.2 Analysering av resultaträkningen 2.2.1 Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för produktionen av tjänsterna. I en officiell resultaträkning upptas s.k. externa poster, dvs. intäkter som har erhållits utifrån kommunen och kostnader som har uppstått genom anskaffningar utifrån kommunen.
2.2.2 Intäkter År 2010 uppgick Sibbo kommuns totala intäkter till sammanlagt 110,1 miljoner euro. Intäkternas belopp ökade med 2,4 miljoner euro (2,3 %) från föregående räkenskapsperiod. Verksamhetens intäkter ökade med 1,1 miljoner euro (+6,7 %) och statsandelarna med 1,2 miljoner euro (+8 %) De viktigaste orsakerna till förändringen i intäkterna av verksamheten var ökade försäljningsinkomster av grundläggande utbildning. Å andra sidan de ur hela kommunens synpunkt viktigaste inkomsterna, skatteinkomsterna, ökade från 76,5 miljoner euro till 76,7 miljoner euro (+0,2 %). Den blygsamma ökningen berodde på att beslutet om kommunindelningen hade inverkan på kommunalskatteinkomsterna år 2010.
Fördelning av skatteinkomsterna enligt skatteslag 1 000 €
2010
Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter totalt
67 942 4 434 4 319 76 694
Inkomstskattesatsens och skatteörenas utveckling
2009 Förändring
70 716 2 901 2 900 76 517
Ändr-% 09/10
-2 774 1 533 1 419 177
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2008 2009
-3,9 52,8 48,9 0,2
Inkomst- Förvärvsskatte- inkomstören Förändring, sats 1 000 € % 17,75 1 271 005 9,6 17,75 1 326 725 4,4 18,75 1 318 941 -0,6 18,75 1 402 747 6,4 18,75 1 451 668 3,5 18,75 1 518 778 4,6 18,75 1 785 416 10,4 18,75 1 933 022 8,3 18,75 2 011 733 4,1
Intäkter år 2010
Försäljningsintäkter 4%
Avgiftsintäkter 6%
Statsandelar 14%
Understöd och bidrag 1% Övriga intäkter 6%
Finansiella intäkter 0%
Skatteinkomster 70%
11
Skatteinkomstberäkningens utfall 1 000 €
Budgetändring
Budget
Budget + Ändring
Utfall
Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt
63 200 3 100 4 100
1 300 1 100 100
64 500 4 200 4 200
67 942 4 434 4 319
3 442 234 119
70 716 2 901 2 900
-3,9 52,8 48,9
Skatter totalt
70 400
2 500
72 900
76 694
3 794
76 517
0,2
Statsandelarnas utfall
1 000 €
Budgetändring
Budget
Budget + Ändring
Utfall
Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
19 782 -4 982
600
- skatteutjämning
20 382 -4 982
20 520 -5 091
138 -109
19 105 -4 823
7,4 5,5
STATSANDELAR SAMMANLAGT
14 800
600
15 400
15 429
629
14 282
8,0
STATSANDELAR
2.2.3 Kostnader År 2010 uppgick Sibbo kommuns totala kostnader till 106,1 miljoner euro och kostnadsbeloppet ökade med 6,8 miljoner euro (6,9 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. De ökade kostnaderna berodde huvudsakligen på att verksamhetens kostnader ökade med 5,7 miljoner euro (6,1 %). Den mest betydande posten bland kostnaderna är personalkostnaderna, som år 2010 uppgick till sammanlagt 44,9 miljoner euro (42,4 % av de totala kostnaderna).
Kostnader år 2010
Övriga kostnader 2% Understöd Material, 5% förnödenheter och varor 6% Finansiella kostnader 1%
Avskrivningar 7%
Köp av tjänster 37%
Personalkostnader 42%
12
2.2.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, berättar hur mycket av kostnaderna för den egentliga verksamheten som ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. I kommunerna är verksamhetsbidraget negativt. På grund av minskade intäkter från verksamheten ökade verksamhetsbidraget år 2010 med 4,5 miljoner euro (+6,0 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. År 2010 täckte verksamhetens intäkter 18,2 procent av verksamhetens kostnader. Årsbidraget beskriver om kommunens totala internt tillförda medel är tillräckliga. I årsbidraget beaktas förutom verksamhetsbidraget även skatteinkomster, statsandelar samt finansiella intäkter och kostnader. År 2010 var årsbidraget 11,1 miljoner euro, 601 euro räknat per invånare. Årsbidraget försämrades med 2,9 miljoner euro (-20,7 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. Trots ett högre verksamhetsbidrag, men ökade skatter och lägre finansieringskostnader, utföll årsbidraget bättre än budgeterat. 2.2.5 Resultat och överskott Räkenskapsperiodens resultat beskriver skillnaden mellan alla intäkter och kostnader som hör till räkenskapsperioden. I resultatet beaktas även avskrivningar som beskriver användningen av produktionsfaktorer med lång verkningstid samt extraordinära poster. År 2010 är räkenskapsperiodens resultat 4,0 miljoner euro positivt, då motsvarande mellanresultat år 2009 var 8,4 miljoner euro positivt. Med poster för behandling efter resultatet avses bokföringsmässiga poster med vars hjälp det med vissa förutsättningar går att påverka att resultatet fördelas mellan olika räkenskapsperioder. En investeringsreserv på 2,5 miljoner euro, vars inverkan fördelas på flera räkenskapsperioder, bokfördes. För år 2010 blev överskottet efter posterna för behandling efter resultatet 1,8 miljoner euro, då överskottet för år 2009 blev 3,5 miljoner euro.
13
3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal
Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del
2010
2009
1 000 €
1 000 €
10 961 -2 807
13 820 -4 009
-15 263 207 3 008
-17 795 948 4 573
-3 894
-2 463
1
-15 12
15 000 -9 246
Förändring av likvida medel Likvida me de l 31.12 Likvida me de l 1.1
FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar
5 381 11 136
17 000 -8 581 -3 000 -2 661 2 756
7 242
293
10 970
3 728
3 728
3 435
2010
2009
72,8 45,1 1,2 32
82,0 54,3 1,5 11
Intern finansiering av investeringar = 100 x Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Med egen anskaffningsutgift för investeringar avses det belopp som man får när posten investeringsutgifter i finansieringsanalysen minskas med finansieringsandelarna i samma analys. Intern finansiering av kapitalutgifter = 100 x Årsbidrag / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Med låneamorteringar avses amorteringar av långfristiga lån i finansieringsanalysen. Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dgr x Likvida medel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden
14
3.2 Analysering av finansieringsanalysen 3.2.1 Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen upptas kommunens samtliga tillförda medel och deras användning. Finansieringsanalysen beskriver de bokförda affärshändelsernas inverkan på kommunens likvida medel, dvs. om kommunens likvida medel ökade eller minskade under räkenskapsperioden. Liksom resultaträkningen innehåller finansieringsanalysen endast externa poster. 3.2.2 Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Kassaflödet i verksamheten beskriver de i resultaträkningen angivna intäkternas och kostnadernas inverkan på de likvida medlen. År 2010 uppgick kassaflödet i verksamheten till 8,2 miljoner euro, en minskning med 1,7 miljoner euro jämfört med föregående räkenskapsperiod. Kassaflödet för investeringarnas del i finansieringsanalysen utgörs av investeringsutgifter, finansieringsandelar och försäljningsinkomster. År 2010 var investeringsutgifternas belopp sammanlagt 15,3 miljoner euro, vilket är 2,5 miljoner euro mindre än året innan. På grund av minskade försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva minskade även medelsanvändningen för investeringar med sammanlagt 0,2 miljoner euro till 12,1 miljoner euro. Mellanresultatet räknat som skillnaden mellan kassaflödet i verksamheten och kassaflödet för investeringarnas del var 3,9 miljoner euro negativt under räkenskapsperioden. År 2009 var motsvarande belopp 2,5 miljoner euro negativt. Förändringen av kassaflödet berodde på en minskning i kassaflödet i verksamheten. 3.2.3 Finansiell verksamhet Finansieringens nettokassaflöde år 2010 var sammanlagt 11,1 miljoner euro, år 2009 var motsvarande kassaflöde 2,8 miljoner euro. År 2010 lyftes långfristiga lån till ett belopp av sammanlagt 15 miljoner euro, 2 miljoner euro mindre än under föregående år. Amorteringarna på lång- och kortfristiga lån uppgick till sammanlagt 9,2 miljoner euro. Finansieringens totala kassaflöde blev 8,4 miljoner större än föregående år. 3.2.4 Förändring av likvida medel Förändringen av de totala likvida medlen, som utgörs av kassaflödet i verksamheten samt kassaflödet för investeringarnas och för finansieringens del, blev +7,2 miljoner euro. År 2009 var motsvarande förändring av de likvida medlen +0,3 miljoner euro.
Årsbidragets och nettoinvesteringarnas utveckling 16000 14000 12000
10000 8000 6000 4000 2000
0 -2000
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Årsbidrag, 1000 €
15
2005
2006
2007
2008
Investeringar netto, 1000 €
2009
2010
4. KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal AKTIVA
31.12.2010 1 000 €
31.12.2009 1 000 €
138 484 1 214 123 101 14 169
130 629 1 587 114 908 14 133
550
605
18 754 150 7 634 121 10 849
14 706 160 10 819 121 3 607
157 788
145 940
EGET KAPITAL Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
66 575 51 986 12 772 1 817
58 271 45 486 9 257 3 527
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
13 573
17 873
AVSÄTTNINGAR
150
192
FÖRVALTAT KAPITAL
550
605
76 939 53 799 23 141
68 999 48 569 20 430
157 788
145 940
31.12.2010
31.12.2009
14 589 799 51,2 -3 122 68,7 57,5 3 151 25,7 18 251
12 784 709 52,3 -2 997 63,8 51,7 2 868 27,1 18 036
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank TOTALT
PASSIVA
FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt TOTALT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Accumulerat över-/underskott,teur Accumulerat över-/underskott,€/invånare Soliditetsgrad, % Finansieringsförmögenhet, €/invånare Relativ skuldsättningsgrad, % Lånebestånd 31.12, milj € Lån, €/invånare Lånefordringar 31.12, teur Invånarantal
Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Soliditetsgrad, % = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet – Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank – (Främmande kapital – Erhållna förskott) / Invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital – Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånebestånd 31.12 = Främmande kapital – (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Anslutningsavgifter och övriga skulder) Lånefordringar 31.12 = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar
16
4.2 Analysering av balansräkningen 4.2.1 Balansräkningens innehåll Balansräkningen innehåller kommunens förmögenhets- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång grupperade efter sin karaktär. 4.2.2 Den totala balansräkningen Balansomslutningen 31.12.2010 var 157,8 miljoner euro. Jämfört med år 2009 ökade balansomslutningen med 11,8 miljoner euro.
4.2.3 Balansräkningens aktiva poster På balansräkningens aktiva sida är de materiella tillgångarna, som hör till bestående aktiva, den mest betydande posten, vars storlek är 123,1 miljoner euro (78 % av balansomslutningen). De materiella tillgångarna ökade med 8,1 miljoner euro (7,1 %) jämfört med föregående år. Av de bestående aktiva posterna ändrades mark- och vattenområden mest. Under räkenskapsperioden steg dessas värde i balansräkningen från 15,3 miljoner euro till 21 miljoner euro (+37,6 %). De fasta konstruktionernas och anordningarnas värde ökade med 0,8 miljoner euro (5,1 %) medan maskiner och inventarier minskade med 0,5 miljoner euro (-24,2 %). Totalbeloppet av kommunens likvida medel ökade med 7,2 miljoner euro jämfört med föregående år. Av de rörliga aktiva posterna stod resultatregleringarna för den största förändringen. 4.2.4 Balansräkningens passiva poster På balansräkningens passiva sida bildar det egna kapitalet den största gruppen, vars andel av balansomslutningen är 42,2 procent. Vid uträkningen av nyckeltalet för soliditeten jämställs även avskrivningsdifferensen och reserverna med det egna kapitalet. Soliditetsgraden blir 51,2 procent. Av posterna på balansräkningens passiva sida ökade grundkapitalet mest, 6,5 miljoner euro (14,3 %).
17
Lånebeloppets utveckling 60,0
3 500
55,0
3 000 50,0
45,0 2 500 40,0
35,0
2 000
30,0 1 500
25,0
20,0 1 000 15,0
10,0 500 5,0
0,0
0 2000
2001
2002
2003
2004
2005
Lånebestånd 31.12, mn euro
2006
2007
Lånebestånd, euro/inv.
18
2008
2009
2010
5. INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT I kalkylen över totala inkomster och utgifter framläggs liksom i finansieringsanalysen inkomster och utgifter av den ordinarie verksamheten och investeringarna samt för finansieringsverksamhetens del tillförda medel och medelsanvändning. De tillförda medlen (inkomsterna) och medelsanvändningen (utgifterna) har dock lagts fram som egna grupper och posterna för den ordinarie verksamheten är noggrannare indelade än i finansieringsanalysen. År 2010 var kommunens totala utgifter 123,6 miljoner euro och totala inkomster 125,5 miljoner euro. De totala inkomsterna överskred de totala utgifterna med 1,9 miljoner euro. Eftersom de i finansieringsanalysen intagna övriga externa förändringarna av likviditeten uppgick till +5,4 miljoner euro, ökade de likvida medlen med 7,2 miljoner euro.
INKOMSTER
2010 1000 €
2009 1000 €
17 831 76 694 15 429 11 128
16 715 76 518 14 282 29 119
-2 807
-4 009
207
948 4 573
Ordinarie verksamhet Verksamhetens intäkter Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar Kassaflödet för investeringarnas del Finansieringsandelar för investeringsutgifter
Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 3 008 Kassaflödet för finansieringens del Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån
0 1 15 000 125 503
-15 12 17 000 -3 000 123 174
1000 €
1000 €
-97 980 -1 127 -25
-92 329 -1 495 -20
-15 263
-17 795
-9 246 -123 642
-8 581 -120 220
Ökning av kortfristiga lån Totala inkomster, sammanlagt
UTGIFTER Ordinarie verksamhet Verksamhetens kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Kassaflödet för finansieringens del Minskning av långfristiga lån Totala utgifter, sammanlagt
Kalkylen Totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen på så sätt att differensen mellan totala inkomster och totala utgifter (1,9 miljoner euro) ska vara lika stor som summan av det absoluta värdet av finansieringsanalysens poster Övriga förändringar av likviditeten och Förändring av likvida medel när dessa poster har olika förtecken i finansieringsanalysen och skillnaden mellan de absoluta värdena när de har samma förtecken i finansieringsanalysen. I finansieringsanalysen: Övriga förändringar av likviditeten, absolut värde 5,4 miljoner euro Förändring av likvida medel, absolut värde 7,2 miljoner euro Summa 1,9 miljoner euro. 19
6. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 6.1 Koncernstruktur Till koncernen Sibbo kommun hörde i slutet av år 2010 två dottersamfund, som sammanställdes med koncernbokslutet. Enligt gällande bestämmelser gjorde kommunen för första gången upp ett komplett koncernbokslut för räkenskapsperioden. Med koncernbokslutet sammanställdes dessutom åtta samkommuner, där kommunen är medlem. I kommunens ägo finns även sju intressesamfund, som inte sammanställs med koncernbokslutet.
Sibbo kommuns koncernstruktur 2010
Sibbo kommun Dottersamfund
Intresse- och ägarintressesamfund
Bostads Ab Gransångaren, 100 %
Bostads Ab Sibbo Tallmo, 50 %
Oy Sipoon Jäähalli – Sibbo Ishall Ab 51,6 %
Bostads Ab Sibbo Vintergröna, 29,6 % Asunto Oy Sato-Talma, 23,8 % Kiinteistö Oy Sipoon Pellavatie 3, 50,0 %
Kiinteistö Oy Söderkulla Tallbacka Fastighets Ab, 33,51 % Borgå folkakademi Ab, 25 % Östra Nylands Avfallsservice Ab, 25,6 %
Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, 1,32 % Eteva kuntayhtymä, 0,80 % Kårkulla samkommun, 4,37 % Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 7,16 % Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 4,45 % Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland, 16,33 % Östra Nylands förbund, 18,17 % Tuusulan seudun vesilaitos, 15,36 %
6.2 Väsentliga händelser inom koncernen Kommunens koncernanvisningar godkändes av fullmäktige 12.6.1997. Enligt anvisningarna leds koncernen av kommunstyrelsen. Kommundirektören ansvarar för den operativa ledningen. Kommunstyrelsen övervakar att samfunden följer riktlinjer som är förenliga med kommunens mål och syften. Under räkenskapsperioden har det inte skett något väsentligt i dottersamfundens verksamhet. Kommunen har inte under räkenskapsperioden satt några mål för dotterbolagens verksamhet. Kommunen har bevakat sina intressen främst via bolagsstämmorna och bolagsstyrelserna.
6.3 Koncernens ekonomi Koncernbalansomslutningen 31.12.2010 var 174,8 miljoner euro, en ökning med 12,1 miljoner euro eller 7,4 procent jämfört med föregående år. Koncernens lån per invånare var 3 478 euro.
20
6.4 Koncernresultaträkning och nyckeltal
2010 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Pensionskostnader
67 228 -145 054 45
Verksamhetsbidrag
-77 781
Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader
76 694 15 429
Årsbidrag
13 089
41 334 -1 262 -367
Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster
-8 804 2
Räkenskapsperiodens resultat
4 287
Extraordinära kostnader
-2 376
Över-/(under)skott
1 912
RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % Årsbidrag/avskrivningar, % Årsbidrag, €/invånare Invånarantal
21
46,4 148,7 717 18 251
6.5 Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del
13 089 2 -2 878 -18 016 257 3 136 -4 410
-10 1 15 000 -9 482 18 6 252 11 780
Förändring av likvida medel
7 370
Likvida medel 31.12, 1 000 € Likvida medel 1.1, 1 000 €
13 491 6 121
FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL
2010
Intern finansiering av investeringar, % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar
73,7 48,0 1,3 28
22
6.6 Koncernbalansräkning och nyckeltal AKTIVA
31.12.2010 (1 000 €)
31.12.2009 (1 000 €)
150 976 2 647 142 238 6 091
142 430 2 993 133 416 6 022
615
915
23 204 448 9 265 480 13 011
19 346 433 12 792 914 5 206
174 795
162 691
PASSIVA
40 543
40 178
EGET KAPITAL Grundkapital Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
70 459 51 986 337 16 224 1 912
61 801 45 486 324 12 181 3 809
35
355
15 169
19 281
AVSÄTTNINGAR
628
680
FÖRVALTAT KAPITAL
618
919
87 885 59 447 28 438
79 655 54 389 25 267
174 795
162 691
KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL
31.12.2010
31.12.2009
Accumulerat över-/underskott,teur Accumulerat över-/underskott,€/invånare Soliditetsgrad, % Finansieringsförmögehet, €/inv Koncernens lånebestånd 31.12, milj. € Koncernens lån, €/invånare Invånarantal
18 136 994 49 -3 486 63 3 478 18 251
15 991 887 50 -3 340 58 3 213 18 036
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank TOTALT
MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt TOTALT
Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Koncernens soliditet (%) = 100 x (Eget kapital + Koncernreserv + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Kapitalet totalt – Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank) – (Främmande kapital – Erhållna förskott) / Invånarantal Koncernens lån, euro/invånare Lånebeloppet per invånare beräknas genom att dividera koncernens lånebestånd med kommunens invånarantal den dag då bokslutsåret löper ut. Koncernens lånebestånd 31.12 = Främmande kapital – (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) Lånefordringar 31.12 = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar
23
7. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Enligt 69 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige lägga fram ett förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. Med räkenskapsperiodens resultat avses resultatet i resultaträkningen före reserveringar och fondöverföringar. Räkenskapsperiodens resultat har ett överskott på 4 016 722,61 euro. Resultatet avviker från prognosen då budgeten för år 2010 gjordes upp. Kommunstyrelsen föreslår att räkenskapsperiodens resultat behandlas på följande sätt: en investeringsreserv på 2 500 000 euro bildas för finansiering av Söderkulla skolcentrums sanering, gjorda avskrivningsdifferenser intäktsförs enligt plan 300 190,47 euro återstående 1 816 913,08 euro bokas som räkenskapsperiodens överskott i balansräkningen. Härutöver föreslår kommunstyrelsen att investeringsreserveringen för markanskaffning i Nickby och Pigby om 3 000 000 euro samt för markanskaffning i enlighet med beslutet om kommunens nya strukturmodell om 3 500 000 euro avvecklas och motsvarande ökningar görs i kommunens grundkapital. Kommunstyrelsen konstaterar att det i kommunens balansräkning inte förekommer underskott från tidigare år som enligt kommunallagen bör täckas under planeperioden 2011–2013.
8. BUDGETUTFALLET I det följande beskrivs budgetutfallet på den av fullmäktige godkända bindningsnivån. Driftsekonomidelens utfall anges verksamhetsområdes- och uppgiftsområdesvis för anslagens och de beräknade inkomsternas del. Investeringsdelens utfall anges projektgruppvis eller projektvis på den nivå som fullmäktige har beslutat om. Resultaträkningsdelens och finansieringsanalysdelens utfall presenteras i form av en tablå för de bindande anslagens del. Väsentliga avvikelser från anslag, beräknade inkomster, verksamhetsbidrag eller verksamhetsmål på den av fullmäktige godkända bindningsnivån förklaras i respektive punkter.
Kostnadernas fördelning verksamhetsområdesvis år 2010
Förvaltning 7% Teknik och miljö 13 %
Social- och hälsovård 41 % Bildning 39 %
24
8.1 Driftsekonomidelen Läsanvisningar Budget Budgetändring Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv. 2009 Ändr-% 09/10
= Ursprunglig budget = Av fullmäktige godkända ändringar i budgeten = Ursprunglig budget + av fullmäktige godkända ändringar i budgeten = Bokslut = Förverkligande i procent i förhållande till den ändrade budgeten = Skillnaden mellan bokslutsvärdet och värdet i den ändrade budgeten = Föregående års bokslut = Ändring från föregående år 1)
1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2)
Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-%
Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
8 755 -7 945 810
-2 400 0 -2 400
6 355 -7 945 -1 590
5 058 -7 802 -2 744 -18
79,6 98,2 172,6
-1 297 143 -1 154 -2
6 277 -7 444 -1 167 -3
-19,4 4,8 135,0 428,4
53,7
0
53,7
54,1
100,8
0,4
49,4
9,6
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
1) Inkomsterna har plustecken och utgifterna minustecken 2) Spalten Avvikelse = Utfall – Budget + Ändring Intäkter
överskridning underskridning
+ -
Kostnader
överskridning underskridning
+
Belopp
överskridning underskridning
+ -
Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsidé och uppgifter Mål och uppföljning Budgetårets mål och deras uppföljning Nyckeltal Bindande i budgeten intagna volymmål och deras utfall samt eventuella andra nyckeltal som motiveringar och information från tidigare år. Motivering till avvikelsen Förutom uppgifterna om utfallet utreds orsakerna till de mest framträdande skillnaderna mellan de av fullmäktige uppställda målen och verksamhetens utfall samt överskridningar av anslaget och underskridningar av inkomstberäkningen. Bedömning av den framtida utvecklingen samt väsentliga saker som eventuellt inträffar under räkenskapsperioden och efter den och som berör verksamheten (t.ex. ändringar i lagstiftningen). Dessutom verksamhetsområdesvis Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin under räkenskapsperioden Kort beskrivning av de mest betydande händelserna i verksamheten inom verksamhetsområdets alla sektorer under år 2010. Åtgärder för personalutvecklingen
25
VERKSAMHETSOMRÅDE: CENTRALVALNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: VAL ANSVARSPERSON: Kommunsekreterare Peter Stenvall
EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-%
Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10 25 -33 -8
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
-100,0 -100,0
Inga val förrättades under år 2010.
VERKSAMHETSOMRÅDE: REVISIONSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: REVISION EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2) Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-%
Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Revisionsdagar
-36,8 -36,8 35
-37 -37 35
-37 -37 33
99,3 99,3 94,3
-2
-34 -34 36
7,9 7,9 -8,3
Revisionsnämnden har i enlighet med kommunallagen berett de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin för fullmäktige samt bedömt huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Revisionsnämnden har i utvärderingsberättelsen för år 2009 bedömt hur målen för verksamheten och ekonomin har nåtts och avgett berättelsen till fullmäktige. Revisionsnämnden har sammankommit 9 gånger under verksamhetsåret 2010. För att fullfölja sin utvärderingsuppgift har nämnden hört olika tjänsteinnehavare vid sina möten. Dessutom har revisionsnämnden följt upp genomförandet av revisionsplanen. Revisionsnämnden påbörjade en utvärdering av Sibbo kommuns kundservice. Arbetet sträcker sig över flera år.
26
VERKSAMHETSOMRÅDE: KOMMUNSTYRELSEN ANSVARSOMRÅDE: ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KOMMUNENS LEDNING ANSVARSPERSON: Kommundirektören
EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Budget- Budget + ändring Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
8 755 -7 945 810
-2 400 0 -2 400
6 355 -7 945 -1 590
5 058 -7 802 -2 744 -18
79,6 98,2 172,6
-1 297 143 -1 154 -2
6 277 -7 444 -1 167 -3
-19,4 4,8 135,0 428,4
53,7
0
53,7
54,1
100,8
0,4
49,4
9,6
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
RESULTATENHET: KOMMUNENS LEDNING ANSVARSPERSON: Kommundirektören 1) 1 000 €
2)
Budget 0 -1 023 -1 023
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Budget- Budget + ändring Ändring 0 -1 023 -1 023
0
Avskrivningar enligt plan
Utfall
Förv-% Avvikelse
3 ####### -1 079 105,4 -1 076 105,1 -2
3 -56 -53 -2
Personal 31.12.
2,5
Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
2,5
1,4
55,2
-1,1
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
29 -1 117 -1 088 -2
-89,5 -3,4 -1,1 0,0 #JAKO/0! 1,0 38,0
RESULTATENHET: EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN ANSVARSPERSON: Ekonomi- och förvaltningsdirektören EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2)
Budget 2 206 -5 111 -2 905
Budget- Budget + ändring Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
2 206 -5 111 -2 905
1 982 -4 757 -2 775
89,8 93,1 95,5
-224 354 130
2 110 -4 896 -2 786
-6,1 -2,8 -0,4
35,9
35,9
36,2
100,8
0,3
35,1
3,2
1891 -1891 0
1 891 -1 891 0
1 668 88,2 -1 851 97,9 -182 #######
-223 40 -182
1 698 -2 101 -403
-1,8 -11,9 -54,7
0
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk IT-toim inta Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
0
27
VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och förvaltningscentralens uppgift är att betjäna fullmäktige, kommunstyrelsen och de serviceproducerande enheterna i frågor som berör kansli-, ekonomiförvaltnings-, personalförvaltningsoch it-tjänster. Därtill ansvarar centralen för kommunens allmänna kundtjänster för externa kunder. Ekonomi- och förvaltningscentralens enheter gör upp gemensamma riktlinjer och styr kommunens förvaltning. Till uppgifterna hör även ansvar för extern information till kommuninvånare, företag och myndigheter.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål Användarrättshanteringen utvecklas och systematiseras. Ett system för användarrättighetshanteringen togs inte i bruk år 2010. Processplaner och systemval har gjorts, men ibruktagandet framsköts till år 2011. Kommunens fakturering görs kundvänligare och effektiveras ytterligare. Under hösten uppdaterades kommunens centrala redovisningssystem och det nya systemet togs i bruk 1.1.2011. Som en del av detta projekt integrerades även kommunens olika faktureringsprogram i det nya systemet. Även förberedande åtgärder vidtogs för att kommunen under vårens lopp ska kunna erbjuda sina kunder elektroniska fakturor. Informationen och kommunikationen förbättras. Principer för kommunens externa och interna informationsverksamhet har gjorts upp. Efter detta kommer en informationsstrategi att utarbetas. Den interna beräkningen och produktifieringen utvecklas. Målet hör ihop med planerna att i kommunen övergå till en processorganisation enligt avtalstyrningsmodellen. Denna modell förutsätter att tjänsterna produktifieras. Kommunstyrelsen har inte godkänt den nya förvaltningsmodellen och den interna beräkningen och produktifieringen har inte heller utvecklats under året. Ekonomiförvaltningens funktionalitet förbättras. Målet var att i samband med övergången till en processorganisation också omorganisera ekonomi- och förvaltningsfunktionerna. Den nya förvaltningsmodellen har inte tagits i bruk enligt planerna. En tjänst som ekonomi- och förvaltningsdirektör inrättades och den var temporärt besatt under perioden augusti-december.
28
RESULTATENHET: UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN ANSVARSPERSON: Utvecklingsdirektör Mikko Aho EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
6 549 -1 811 4 738
Budget- Budget + ändring Ändring -2 400 -2 400
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
4 149 -1 811 2 338
3 073 -1 966 1 107 -16
74,1 108,6 47,4
-1 076 -155 -1 231
4 138 -1 432 2 706 -1
-25,7 37,3 -59,1
15,3
16,6
108,2
1,3
13,3
24,4
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
15,3
VERKSAMHETSIDÉ Utvecklings- och planläggningscentralen verkar direkt under kommunens ledning som en strategisk beredningsenhet. Centralen bereder kommunens strategiska utvecklingslinjer. Till centralens uppgifter hör också långsiktig planering, planläggning och markanvändning, markpolitik, markanskaffning och markförsäljning, förvaltning av markegendom, fastighetsbildning och mätning samt ärenden som berör kollektivtrafik och näringspolitik. Centralen bistår kommundirektören i beredningen av aktuella frågor. Centralen reagerar effektivt på förändringar i omvärlden.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål En näringsstrategi utarbetas. Satsningar görs på att utveckla arbetsplatsområden. Ett utkast till näringsstrategi har färdigställts. Nya arbetsplatsområden utvecklas i enlighet med planläggningsprogrammet. År 2010 påbörjas en kommunomfattande utredning av handelns servicenät. Utredningen om handelns servicenät har färdigställts. Ett planläggningsprogram utarbetas. Planeringen av överenskomna projektsamarbetsområden inleds. Planläggningsprogrammet har utarbetats och godkänts. Arbetet med en delgeneralplan för Eriksnäs och detaljplan II för Östanåparken har inletts. Ett markanskaffningsprogram bereds. I programmet ingår en handlingsplan för genomförandet av programmet. Markanskaffningsprogrammet har färdigställts och godkänts av kommunstyrelsen. Övergången till en processbaserad organisationsmodell och ett avtalsstyrningssystem bereds vidare. Beredskap att övergå till en processbaserad organisation finns. Beredningen fortskrider.
29
Mätningsverksamhet i kommunens egen regi inleds. Kommunens egen mätningsverksamhet har inletts. Baskartor uppdateras enligt den tidtabell som planläggningen förutsätter. År 2010 påbörjas en trafiknätsutredning för södra Sibbos del. Trafiknätsutredningen har påbörjats. Trafikvisionen för södra Sibbo som ansluter sig till trafiknätsutredningen utgör bakgrundsmaterial för Sibbesborgstävlingen. En grönområdesstrategi/ett grönområdesprogram utarbetas (diplomarbete). Kommunen har kommit överens med Aalto-universitetet om att grönområdesstrategin görs som ett diplomarbete. Utkastet till programmet har färdigställts. Diplomarbetet färdigställs våren 2011. Arbetet vidarebearbetas till en grönområdesstrategi för kommunen. Kommunen deltar i Finlands Kommunförbunds ”Kommunernas klimatskyddskampanj”. Sibbo kommun deltar tillsvidare inte direkt i Finlands Kommunförbunds klimatskyddskampanj. Uppgörandet av en klimatstrategi för Sibbo påbörjas på så sätt att strategin kan anslutas till KUUMA-kommunernas klimatstrategi. Sibbo är med i KUUMA-kommunernas KOKO-program, genom vilket klimatstrategin förverkligas inom ramen för det årliga åtgärdsprogrammet och den årliga budgeteringen. Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
232 3 0 7
50 6 2 20
68,2 4 0 33
21,6 49,4
50 60
67,3 30,7
Volymmål Detaljplaner, nya områden, ha Detaljplaneändringar Generalplaner Beslut om tomtförsäljning Ekonomimål Markanskaffning, ha Markförsäljning, ha
VERKSAMHETSOMRÅDE: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTET ANSVARSOMRÅDE: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD ANSVARSPERSON: Avdelningschef Leena Kokko EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2)
Budget
Budget- Budget + ändring Ändring
6 404 -47 307 -40 903 -300
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
6 404 -47 307 -40 903 -300
6 853 -48 081 -41 228 -217
107,0 101,6 100,8 72,3
449 -775 -325 83
6 399 -44 900 -38 501 -148
7,1 7,1 7,1 47,0
286,5
315,7
110,2
29,2
307,9
2,5
Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
286,5
0
30
VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsutskottets uppgift är att främja välbefinnande och hälsa: att stöda individerna och familjerna att klara sig självständigt genom att trygga en fungerande service, ett rimligt utkomstskydd och en hälsosam livs- och arbetsmiljö samt genom att främja hälsa och funktionsförmåga. Social- och hälsovårdsservicen är högklassig, effektiv och väl tillgänglig. Den ordnas kostnadseffektivt genom att utnyttja samarbetets och teknikens möjligheter samt genom att stärka klientens ställning.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL De bindande målen för år 2010 uppnåddes. Inga betydande avvikelser skedde i nyckeltalen. Social- och hälsovårdsutskottets nettoanslag överskreds. Överskridningen berodde på att Sibbo fick en tilläggsfaktura på cirka 500 000 euro av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och var tvungen att täcka Kungsvägens arbetshälsas förluster som för åren 2009 och 2010 var sammanlagt cirka 110 000 euro. I kommunstyrelsens budgetparagraf för år 2010 antecknades att kommunstyrelsen under år 2010 tar ställning till att justera social- och hälsovårdens anslag om de budgeterade kostnaderna för specialsjukvård överskrids som en följd av att kommunstyrelsen nu skär ned utskottets budgetförslag med en procent. För de övriga verksamhetsområdenas del underskreds driftsekonomins nettoutgifter och även i investeringsdelens utgifter för lös egendom gjordes inbesparingar på drygt 232 000 euro.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Social- och hälsovårdsavdelningen förberedde sig för en övergång till en organisation enligt livscykelmodellen i början av år 2011 samt för de kommande lagstiftningsreformerna inom social- och hälsovården och de förändringar i struktur och arbetssätt som de leder till.
RESULTATENHET: FÖRVALTNING OCH EKONOMI ANSVARSPERSON: Ekonomichef Kirsi Kettunen EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2)
Budget 0 -628 -628
Budget- Budget + ändring Ändring 0 -628 -628
0
Utfall
Förv-% Avvikelse
1 ####### -655 104,2 -654 104,0
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
1 -26 -25
56 -556 -500 -1
-98,6 17,8 30,7 -100,0
0,0
8,0
-6,2
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
7,5
7,5
31
7,5
100,5
VERKSAMHETSIDÉ Enheten ansvarar för beredning av budget och ekonomiplan, uppföljning och rapportering av anslag, konkurrensutsättning av material och tjänster samt uppgörande och uppföljning av avtal.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål Tjänsternas kostnadseffektivitet säkerställs. Kostnadsjämförelsen för de medelstora kommunerna blev färdig år 2010. Rapporten behandlades i social- och hälsovårdsutskottet i november 2010. Rapporterings- och uppföljningssystemet för ekonomin utvecklas. Ett pilotprojekt har inletts på social- och hälsovårdsavdelningen för att utveckla ett nytt slags rapporterings- och uppföljningssystem. Den nya rapporteringen har presenterats för utskottet i samband med delårsrapporterna.
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Genom att utveckla processerna åstadkommer man en bättre motsvarighet mellan ekonomin och verksamheten. Även kostnadsmedvetenheten och effektiviteten ökar i takt med att verksamhetens rapportering, prognoser och uppföljning utvecklas.
RESULTATENHET: HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ANSVARSPERSON: Chefläkare Kati Liukko EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2)
Budget 1 692 -28 611 -26 920
Budget- Budget + ändring Ändring 0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
1 692 -28 611 -26 920
1 615 -29 066 -27 450 -152
95,5 101,6 102,0
-76 -454 -531 -152
1 643 -27 028 -25 385 -93
-1,7 7,5 8,1 63,1
131,2
150,4
114,6
19,2
144,7
3,9
81 -15 315 -15 234
63 -16 150 -16 086
78,1 105,5 105,6
-18 -835 -852
85 -15 316 -15 230
-25,9 5,4 5,6
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
131,2
Specialsjukvård Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
81 -15 315 -15 234
0 0
VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen för hälsocentralens verksamhet är att främja befolkningens hälsa och funktionsförmåga och förebygga sjukdomar. Kommuninvånarnas egna resurser aktiveras och patienterna engageras att sköta om sin egen hälsa. Primärvårdstjänster produceras klientorienterat, smidigt och effektivt.
32
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Hälsocentralens egen verksamhet höll sig inom budgeten för år 2010 och underskred den till och med efter avskrivningar med 315 000 euro. De planerade prestationerna inom miljöhälsovården förverkligades inte och Borgå stads hälsoskydd återbetalade de uppburna avgifterna i slutet av år 2010. Anslagen för specialsjukvården överskreds med cirka 850 000 euro, vilket i huvudsak berodde på den dyra vården. Antalet remisser ökade inte avsevärt, ungefär 1/3 av alla remisser skrevs på något annat ställe än på Sibbo hälsocentral. Eftersom Kungsvägens arbetshälsa, som är ett kommunalt affärsverk underställt Borgå stad, uppvisade förlustbringande bokslut för åren 2009 och 2010 fick Sibbo hälsocentral, som enligt folkhälsolagen ansvarar för tillhandahållandet av företagshälsovårdstjänster, en tilläggsfaktura på cirka 110 000 euro som belastar resultatet år 2010. I början av år 2010 sysselsatte svininfluensaepidemin hälsocentralens hälsorådgivning och den öppna sjukvården på grund av det stora antalet vaccineringar och insjuknade. Delvis detta samt den tillfälliga bristen på personal i början av året var orsaken till att väntetiden till läkare blev fyra veckor. Till följd av projektet Bra mottagning, som startade i februari och fokuserar på tillgängligheten i vården samt finansieras av KASTE-programmet i södra Finland (social- och hälsovårdsministeriets nationella utvecklingsprogram för social- och hälsovården), har patienterna sedan september fått tid till läkare inom tre dygn efter det att vårdbehovet konstaterats. Även svarsprocenten för telefonsamtal inom den öppna sjukvården och mun- och tandvården förbättrades tack vare projektet. År 2010 deltog öppenvårdsmottagningarna i samarbete med Tammerfors universitet, Kustannus Oy Duodecim och Mediconsult Oy i projektet EBMeDS (Evidence-Based Medicine electronic Decision Support), där det utreds vilken effekt det elektroniska stödsystemet för beslutsfattandet har på patientvårdens kvalitet. Projektet slutförs i början av år 2011 och det kommer att presenteras i flera medicinska tidskrifter. Inom hälsorådgivningen förberedde man sig för de omfattande hälsoundersökningar som den nya förordningen för med sig, undersökningarnas innehåll och resursernas tillräcklighet. Förordningens övergångsperiod gällde fram till 31.12.2010. Planerna har utarbetats mångprofessionellt och de har godkänts av hälsocentralens ledningsgrupp. Överbeläggningssituationen på hälsocentralens sjukhus har varit besvärlig hela året och den har belastat personalen och försvårat vården av patienterna. Nyplanerade verksamhetsmodeller har inte kunnat tas i bruk på grund av att situationen blivit kronisk. Detta har i sin tur ökat användningen av specialsjukvård eftersom hälsocentralens dagsjour och hemvården inte kunnat skicka patienter till den egna avdelningen utan varit tvungna att anvisa dem till specialsjukvården. Bindande mål Huvudprocesserna som krävs för den första auditeringen för kvalitetscertifiering beskrivs. Processerna har beskrivits under år 2010. Processerna för kartläggning av stöd och vård av unga klienter vid preventivrådgivningen beskrivs. Processerna har beskrivits under år 2010. Vårdprocesserna för rehabiliteringsklienter beskrivs från meddelandet om klientens ankomst till avdelningen fram till en lyckad utskrivning av klienten. Processerna har beskrivits under år 2010. Vårdprocesserna för klienter inom mun- och tandvården beskrivs från kontakttagandet till vårdperiodens slut. Processerna har beskrivits under år 2010.
33
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
55 257 21 845
60 000 25 000 11 500 22 000 8 200 6 000 4 000 2 200 700 8 200 4 700 4 200 3 000 3 000 800 210 200 4 100 3 150 23 000 8 500
31 466 18 705 8 224 25 181 12 564 12 719 7 090 800 405 13 519 7 495 4 799 1 766 3 911 512 471 287 4 164 2 038 18 480 6 316
2 300 105 000 5 600 2 400
2 086 99 569 4 337
7 500 2 400 20 000
7 578 1 866 20 511
Volymmål (st.) Öppenvårdsbesök på hälsocentralen varav läkarbesök antal besökare varav hälsovårdar-/sjukskötarbesök antal besökare varav besök hos sjukskötarna på läkarmottagningen antal besökare varav diabetesskötarbesök antal besökare varav sjukskötarbesök (inkl. diabetesskötarbesök) antal besökare varav hälsovårdarbesök vid barnrådgivningen antal besökare varav hälsovårdarbesök vid mödrarådgivningen antal besökare varav hälsovårdarbesök vid familjeplaneringen antal besökare varav skolhälsovårdarbesök antal besökare Mun- och tandvårdsbesök antal besökare Köpta tjänster jourbesök (samjouren i Östra Nyland) laboratorieundersökningar (HUSLAB) röntgenundersökningar (HNS-Röntgen) sjuktransport/uppdrag som föranledde transport Specialsjukvård (HNS) NordDRG-produkter (Diagnosis Related Group) produktifierade vårddagar besök enligt besökstyp
22 937 8 630 616
4 366 2 609 224 6 065 20 117
2 029 110 681 4 722 2 178
1) 2)
3)
4)
4)
4)
4)
5)
(Annekteringen av sydvästra Sibbo har beaktats i nyckeltalen i budgeten 2009, likaså den stigande trenden i nyckeltalen för mödra- och barnrådgivningen samt skolhälsovården.) 1) Telefontriageverksamheten (effektiverad bedömning av vårdbehovet och rådgivning) och uppgifter som flyttats över från läkaren till sjukskötarna minskar antalet statistikförda läkarbesök och besök vid sjukskötarmottagningen. Likaså leder de längre besökstiderna och patientens helhetsvård under ett besök till att antalet besök minskar. 2) Läkarresurserna inom rådgivningen, skolhälsovården och vid hälsocentralens sjukhus har utökats, vilket för sin del leder till mindre läkarresurser inom den öppna sjukvården. 3) Diabetesskötaren var sjukskriven tre månader under år 2010 och hon hade ingen sommarvikarie. 4) En stor del av hälsovårdarnas arbetstid under fem veckor hösten 2010 gick åt till svininfluensavaccineringar. 5) Personalbrist störde verksamheten inom mun- och tandvården under året, vilket minskade antalet prestationer i jämförelse med året innan.
Kvalitetsmål 1. Depressionsscreening efter förlossning (EPDS) görs 2–3 månader och cirka 6 månader efter förlossningen. 60 % av klienterna, hos vilka medelsvår eller svår depression (över 13 poäng) påträffats vid screeningen 2–3 månader efter förlossningen, har tack vare stöd och åtgärder blivit fria från depressionen (under 9 poäng) vid screeningen 6 månader efter förlossningen. Utfall 80 % 2. Bruket av rusmedel bland eleverna sjunker 5 % under två år (jämförelse av skolhälsoenkäterna). Utfall 4 %
34
3. Svarsprocenten för telefonsamtal till läkarmottagningen (omedelbart svar på telefonsamtal) är minst 95 %. Utfall 83 %. Svarsprocenten har förbättrats med cirka 20 % till följd av projektet Bra mottagning. Alla ringbud har besvarats samma dag. 4. Vid kvalitetsnätverkets årliga mätning är den långsiktiga sockerbalansen (GHb-A1c) hos diabetiker under 7 %. Vid kvalitetsmätningen var det långsiktiga sockervärdet (GHb-A1c) hos 67 % av typ 2diabetikerna under 7 %. 5. Vid kvalitetsnätverkets årliga mätning är LDL-kolesterolet i blodet hos diabetiker under 2,5 mmol/l. Vid kvalitetsmätningen var LDL-kolesterolet i blodet hos 60 % av typ 2-diabetikerna under 2,6 mmol/l (nytt gränsvärde). 6. Andelen förstaklassister som besökt tandvården under det första skolåret är minst 98 % (en vårdplan som omfattar vårdbesöken fram till 18 års ålder görs upp och antecknas). Utfall 81,3 % 7. Enligt en RAI-bedömning har den fysiska funktionsförmågan förbättrats hos 2/3 av patienterna inom den kortvariga anstaltsvården. Enligt RAI-bedömningen har den fysiska funktionsförmågan (ADLH, SES_6, NREHAB, REHABPOT) förbättrats hos i genomsnitt 1/3 av patienterna inom den kortvariga anstaltsvården och andelen av det rehabiliteringsfrämjande vårdarbetet (NREHAB) hade i genomsnitt ökat 50 % på våra avdelningar under året. Ekonomimål Öppenvårdsbesök Tandvårdsbesök Hälsocentralens sjukhus, vårddygn avdelning 1 avdelning 2 Specialsjukvård, kostnad/invånare
51,76 67,23
44,93 75,98
67,22 80,05
*)
119,66 108,05 844,49
120,84 111,79 836,53
126,75 129,18 881,40
*)
*)
*)
*) den interna hyran steg med 68 % år 2010.
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Fullmäktige beslutade i december 2010 att minska byggnadsarean av den planerade tillbyggnaden och saneringen av Nickby hälsostation och datumet för inledandet av projektet sköts upp från november 2010 till början av år 2012. Detta fördröjer Nickby hälsostations utrymmesproblem, vilket hindrar att vårdpersonalens resurser utnyttjas fullödigt samt att vissa nödvändiga nya funktioner inleds år 2011. År 2010 uppmanade regionförvaltningsverket kommunen att vidta åtgärder beträffande inneluftproblemen och de otillräckliga säkerhetsarrangemangen vid Nickby hälsostation. I bemötandet till uppmaningen föreslås som åtgärd det ursprungliga projektets tidtabell, som nu kommer att fördröjas. Regionförvaltningsverket förrättar en omfattande inspektion på Nickby hälsostation i början av år 2011. Kvalitetsförbättringsarbetet som inleddes i samband med projektet Bra mottagning fortsätter år 2011. Under våren 2011 avkortas de återstående köerna inom mun- och tandvården och en tillgänglighet till vård inom fem dygn efter det att vårdbehovet konstaterats eftersträvas. Inom den öppna sjukvården upprätthålls tillgängligheten till vård inom tre dygn, och sjukskötarmottagningarna och arbetsfördelningen vidareutvecklas. I början av år 2011 startar ett teknologibaserat egenvårdsprojekt inom den öppna sjukvården. I projektet deltar bl.a. Teknologiska forskningscentralen VTT, Mediconsult Oy och Sibbo hälsocentral. Projektet finansieras av Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Tekes. Med hjälp av projektet utvecklas nya verksamhetsmodeller, som förhoppningsvis ska ha en positiv inverkan på vårdbalansen och livskvaliteten hos typ 2-diabetiker och patienter med blodtryckssjukdomar. Fyra procent av alla besök vid mun- och tandvården var oannullerad frånvaro år 2010. Den största gruppen med oannullerad frånvaro var skoleleverna. År 2011 strävar mun- och tandvården att minska antalet oannullerade frånvaron med hjälp av datateknik, t.ex. genom att använda skolornas Wilmaprogram för kallelserna samt att utreda ett ibruktagande av sms-påminnelser.
35
Till följd av att platser för effektiverat serviceboende blir färdiga (Servicehuset Elsie och den egna enheten Sommarvind) åtgärdas överbeläggningssituationen på hälsocentralens sjukhus avdelning 1 och verksamheten kommer att utvecklas kraftigt. Syftet är att t.ex. vårda allt flera infektionspatienter. Det finns också planer på att starta avgiftningssvård på anstalt under år 2011. Inom fysioterapin inleds år 2011 en utbildning om undersökning av patienter med ländryggssmärta. Utbildningen är skräddarsydd för såväl fysioterapeuter som för sjukskötare och läkare inom öppenvården. Syftet är att år 2011 införa ett koncept enligt vilket patienter med ländryggssmärtor redan i begynnelseskedet styrs till fysioterapin i stället för till läkarmottagningen. På detta sätt sparas läkarresurser och samtidigt utvecklas patientens vård i enlighet med de nuvarande rekommendationerna.
RESULTATENHET: ÄLDREOMSORG ANSVARSPERSON: Chefen för äldreomsorgen Helena Räsänen EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2)
Budget 1 192 -7 131 -5 939
Budget- Budget + ändring Ändring 0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
1 192 -7 131 -5 939
1 168 -7 115 -5 948 -26
98,0 99,8 100,1
-24 16 -9 -26
1 143 -6 871 -5 728 -20
2,2 3,6 3,8 32,6
82,5
95,3
115,5
12,8
98,1
-2,8
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
82,5
VERKSAMHETSIDÉ Äldreomsorgens verksamhetsidé är att erbjuda och producera mångsidig och verkningsfull service för äldre kommuninvånares individuella behov som stöd för en god och människovärdig ålderdom.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Till följd av en effektivering av verksamheten höll sig resultatenheten Äldreomsorg inom budgeten trots att det i slutet av år 2010 på grund av enheternas långvariga överbeläggningssituation var nödvändigt att köpa fem tilläggsplatser för effektiverat serviceboende. År 2010 hade både hälsocentralens avdelningar och enheten Solliden en överbeläggning på 3–6 personer. Beläggningsprocenten på Solliden var 111 år 2010. Trots överbeläggningen har en god vårdkvalitet enligt RAI-mätaren bibehållits såväl på Solliden som på Solgränd. Den kraftiga ökningen av hemvårdsbesök har tidvis lett till belastning och arbetsrelaterad stress. Flera långvariga sjukledigheter registrerades inom resultatenheten Äldreomsorg under året. De kortvariga sjukledigheterna har däremot minskat inom hela resultatenheten. Trivseln i arbetet har främjats på många sätt och ett intensivt samarbete har bedrivits med företagshälsovården och arbetarskyddet. Olika slag av förebyggande och hälsobevarande åtgärder har vidtagits på alla nivåer inom resultatenheten Äldreomsorg. Serviceledaren gjorde välfärdsfrämjande hembesök hos personer som under år 2010 fyllde 75 år. Möjligheten för pensionärer att äta lunch i daghem har etablerats. Alla som på basis av RAI-bedömningen uppvisat en försämring av minnet har genomgått ett minnestest och vid behov skickats till minnespolikliniken. Betydelsen av regelbunden motion och utevistelse har betonats på alla enheter.
36
Samarbetet med äldrerådet och tredje sektorn var livligt. Tillsammans ordnades bl.a. en eftermiddag för närståendevårdare, en kommuninvånarkväll i södra Sibbo (Virtu-projektet) och mångsidiga evenemang i anslutning till De gamlas vecka på olika håll i Sibbo. Kommunens åldringshemsbyggnad vid Jussasvägen 18 fick ett nytt namn och hela byggnaden heter nu Sibbo seniorcenter. Bindande mål En uppföljning av det äldrepolitiska programmet utförs. Uppföljningen av det äldrepolitiska programmet med hjälp av CAF-systemet (Common Assessment Framework) och RAI-mätaren (Resident Assessment Instrument) har färdigställts. De äldres möjlighet att äta i kommunens daghem etableras i samarbete med dagvården och kostservicen. De äldres möjlighet att äta i daghem i södra och norra Sibbo har etablerats och kommuninvånarna har informerats om saken.
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
102 671 1 870 141
102 000 1 900 120 50 50
111 676 1 672 126 81 81
Volymmål Besök inom hemvården, sammanlagt Besök på dagcentralen, sammanlagt Personer som fått stöd för närståendevård, sammanlagt Personer som fått färdtjänst, sammanlagt Personer som fått måltidsservice, sammanlagt Kvalitetsmål, RAI (%) Anstaltsvården Användning av lugnande medel och sömnmedel, % av patienterna Solgränd 33 Solliden 18
10 7 10
Användning av sömnmedel oftare än två gånger i veckan, % av patienterna Solgränd Solliden
11 0
Antal patienter som har fler än 9 mediciner, % av patienterna Solgränd Solliden
28 14
Hemvården: Läkaren har inte gått igenom medicineringen, % av klienterna Inget influensavaccin, % av klienterna
4 46
16 39
10 32
21,46 93,35 89,52 81,79
23,59 92,54 112,88 76,67 54,89
21,30 92,69 111,11 51,31
4 395,85 12,00
3 847,44 10,54
5 291,58 14,50
10 9 6 23 31 27
Ekonomimål Hemvård, besök Vårddygn, Solgränd Vårddygn, Solliden Vårddygn, Sagaboendet Vårddag, dagcentralen Kostnader/person som fått stöd för närståendevård – euro/person/dag, cirka 37
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Platserna för effektiverat serviceboende i Sibbo ökar då Servicehuset Elsie blir färdigt 1.3 och kommunens nya enhet Sommarvind med 16 platser blir färdig i juli i samband med saneringen av seniorcentret. Till följd av att dagcentralen flyttar till Servicehuset Elsie kommer en motionssal för äldre samt aktivitetslokaler vars användning planeras i samarbete med tredje sektorn och äldrerådet att inrymmas i de ledigblivna lokalerna. Sagaboendets före detta lokaler i Sibbo seniorcenter kommer att användas av hemvården och tjänster som stödjer hemvården (neurologmottagning, servicehandledning, rådgivning). På detta sätt fås all äldreservice under samma tak. Gruppverksamhet för närståendevårdare planeras och olika slags eftermiddagsträffar kommer att ordnas varje år. De välfärdsfrämjande hembesöken fortsätter, men verksamhetssätten kommer att ändras i någon mån.
RESULTATENHET: SOCIALARBETE ANSVARSPERSON: Socialdirektör Leena Kokko EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2)
Budget 512 -7 797 -7 285
Budget- Budget + ändring Ändring 0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
512 -7 797 -7 285
879 -8 019 -7 140 -7
171,6 102,9 98,0
367 -222 144 -7
540 -7 483 -6 944 -8
62,9 7,2 2,8 -13,4
21,6
19,3
89,3
-2,3
14,6
32,0
Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
21,6
VERKSAMHETSIDÉ Genom servicen inom socialvården, socialarbetet och utkomstskyddet stöds kommuninvånarna och deras familjer att få kontroll över sina liv och förhindras att bli utslagna. Inom servicen, som utgörs av olika slags lagstadgade myndighetsuppgifter och andra stödformer, betonas ett mångprofessionellt arbetsgrepp och en förebyggande verksamhet. Socialarbete är bl.a. att öka människornas delaktighet, producera tjänster, förebygga problem, leta efter alternativa lösningar, bedöma, följa upp samt främja sådana människors ärenden som befinner sig i en sämre ställning. I socialarbetet ses klienten som expert på sitt eget liv.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Förstärkta resurser inom barn-, ungdoms- och familjeservicen har möjliggjort tidigt stöd och ingripande, vilket har lett till att behovet av omhändertaganden och placeringar har minskat fastän antalet klienter har ökat. Familjerådgivningsarbetet inleddes först i slutet av året på grund av att rekryteringsprocessen fördröjdes. Vuxensocialarbetet stärktes inom missbrukararbetet och den rehabiliterande arbetsverksamheten, vilket har möjliggjort ett mångprofessionellt samarbete och en förstärkt service för att aktivera klienterna och främja deras förmåga att klara sig på egen hand. De lagstadgade tidsfristerna inom barnskyddet och vuxensocialarbetet uppfylldes.
38
Bindande mål En samarbetsmodell för barnskyddet utarbetas i samarbete med barnpsykiatrin vid HNS. Samarbetsmodellen har beskrivits, den fungerar och utvecklas vidare. En samarbetsmodell för utveckling av den rehabiliterande arbetsverksamheten inom vuxensocialarbetet utarbetas i samarbete med servicecentret för arbetskraft. Antalet platser inom den rehabiliterande arbetsverksamheten uppgick till sammanlagt 10, varav hälften var inom den tredje sektorn (Samaria rf). Målet är att utöka antalet platser framför allt inom kommunens enheter, men också inom tredje sektorn på kommunens område. Det förebyggande familjearbetet utvecklas. Ett arbetspar inom familjerådgivningen har påbörjat sin verksamhet.
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
Utkomstskydd Hushåll som fått utkomststöd Hushåll som fått förebyggande utkomststöd Hushåll som fått kompletterande utkomststöd
348 31 210
380 80 210
406 86 231
Barnskydd och ungdomsvård Klienter Barn/ungdomar i fosterfamiljer Barn/ungdomar i professionell familje-/anstaltsvård
180 15 25
185 10 38
291 11 18
Familjearbete Besök inom familjearbetet Familjer
585 105
590 100
1 353 104
Handikappservice och vård av utvecklingsstörda Klienter som fått anstalts- och boendeservice Klienter som fått färdtjänst Klienter som fått handikappservice
45 182 145
47 240 135
49 204 287
Missbrukarvård A-kliniker Ungdomsstationer Avgiftningsvård Rehabiliteringsanstalter
51 17 14 10
65 18 15 16
30 20 16
Missbruks-, mentalvårdsklienter m.fl. klienter inom boendeservicen
34
35
26
14
7
10
Volymmål
*)
*)
*)
Kvalitetsmål Väntetid till socialarbetarens mottagning (dygn)
*) Brådskande kundärenden sköts utan dröjsmål, beslut om basutkomststöd ges inom 7 arbetsdagar.
39
*)
BS 2009
BU 2010
BS 2010
Placerat barn i familjevård, euro/år Placerat barn i professionellt familjehem eller på anstalt, euro/år Utvecklingsstörd i anstaltsvård, euro/år
11 362
11 475
13 582,27
51 861 81 322
75 750 88 770
42 459,39 83 805,25
Handikappad i boendeservice, euro/år Missbrukarklient i öppenvård, euro/år
41 366 1 000
42 602 1 010
35 480,20 1 218,25
Ekonomimål
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Vuxensocialarbetet utvecklar sina arbets- och verksamhetssätt (missbrukararbete, jour, gemensamma klienter med barnskyddet, klientmöten och klientplaner, klientrapporter, boendeserviceklienter, rehabiliterande arbetsverksamhet) och preciserar fokusområdena (unga vuxna och barnfamiljer som behöver särskilt stöd). Vuxensocialarbetet, barnskyddet och familjearbetet deltar aktivt i kommunens interna mångprofessionella samarbete (bl.a. projektet Rytmi, planeringen av ett aktivitetscenter, arbetsgrupper) och till följd av den nya organisationen kan den professionella kompetensen sammanföras och utnyttjas för att förbättra klientservicen. Det mångprofessionella samarbetet utvecklas vidare även med andra aktörer (bl.a. psykiatriska polikliniken, församlingen, arbetskraftsbyrån, tredje sektorn och olika projekt).
RESULTATENHET: KOSTSERVICE ANSVARSPERSON: Kostchefen EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksam hetens intäkter Verksam hetens kostnader Verksam hetsbidrag
2)
Budget 3 008 -3 139 -131
Budget- Budget + ändring Ändring 0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
3 008 -3 139 -131
3 190 -3 227 -36 -32
106,1 102,8 27,7
183 -88 95 -32
3 018 -2 962 57 -26
5,7 8,9 -164,2 23,9
43,7
43,2
98,9
-0,5
42,5
1,7
Avskrivningar Kalk.poster enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
43,7
VERKSAMHETSIDÉ Kostserviceenhetens uppgift är att ordna den lagstadgade måltidsservicen för kommunens skolor och daghem, hälsocentralens avdelningar, boende- och vårdenheterna, äldre som får maten hemtransporterad och kommunens personal. Dessutom levererar enheten måltider till privata daghem, mellanmål till skoleleverna samt beställningsservering till kommunens egna tillställningar.
40
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål Resultaten av projektet kring de äldres näringstillstånd utnyttjas. En matguide har färdigställts och tagits i bruk. Ett system för direkt kundrespons skapas. Ett system för direkt kundrespons har skapats och tagits i bruk på alla verksamhetsställen. Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
1 038 920
1 025 150
1 117 553
100 85
100 100
100 87
Volymmål Prestationer: Tillrednings- och utdelningskök Kvalitetsmål Mattemperaturerna uppfyller hygienbestämmelserna: – het mat över +65°, % av portionerna – kall mat under +8°, % av portionerna
Kvalitetsmålet för het mat uppnåddes på alla verksamhetsställen. Målet för kall mat uppnåddes endast på en del av verksamhetsställena. Det har inte varit möjligt att skaffa skåp för snabbkylning av kall mat och sallader till tillredningsköken på grund av utrymmesbrist. Ekonomimål Pris/prestation (medeltal) Skollunchens interna pris, euro Daghemslunchens interna pris, euro
2,85 2,46 2,46
Prestationens kostnadsstruktur, euro (%) – löner inklusive sociala kostnader 1,33 (47) – livsmedel 1,02 (36) – övriga kostnader (bl.a. interna hyror, anskaffning av anordningar, mattransporter, reparationskostnader för maskiner, tvätt- och rengöringsmedel, kärlanskaffningar) 0,48 (17)
2,81 2,51 2,58
2,89 2,51 2,66
1,26 (44) 1,01 (35)
0,62 (21)
En höjning av den interna hyran samt anskaffningen av anordningarna (ugnar, kylrum) höjde prestationens pris. Arbetets produktivitet ökade vilket ledde till att lönernas andel/prestation minskade (3 %). Även livsmedelskostnaderna/prestation minskade något (1 %).
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Då antalet kunder ökar är målet att utvidga och sanera de nuvarande tillredningsköken. Utvidgningen av köket i Lukkarin koulu inleddes i december 2010. Tidpunkten för inledandet av saneringen av hälsocentralens kök är öppen. Hälsoinspektörerna, företagshälsovården och arbetarskyddet har inspekterat köken i Söderkulla skola och Landsängens daghem. I utlåtandena konstateras att de nuvarande kökslokalerna är för trånga i förhållande till tillverkningsmängderna. Mattillredningen för områdets nio daghem och fyra skolor
41
måste flyttas till köket i Lukkarin koulu då utvidgningen av köket blir färdig. I början av år 2012 tvingas kommunen att upphöra med matleveranserna till köpservicedaghem. Transportkostnaderna stiger till följd av att transportsträckorna blir längre. Då saneringen av hälsocentralens kök inleds kan man inte längre räkna med den planerade tillfälliga lokalen. Därmed återstår alternativet att konkurrensutsätta matinköpen och att transportera maten från ett annat ställe till kommunens utdelningskök, varvid transportkostnaderna stiger betydligt i jämförelse med dagens läge. De nuvarande central- och utdelningsköken kräver ständiga reparationer och nya maskiner. Alla tillredningskök i kommunen är trånga. Verksamheten kan inte längre centraliseras utan de nya daghemmen och skolorna behöver också tillredningskök varvid arbetskraftskostnaderna/portion kommer att stiga. Köken i södra Sibbo är trångast och området saknar tillredningslokaler för ca 800 portioner.
VERKSAMHETSOMRÅDE: BILDNINGSUTSKOTTET ANSVARSOMRÅDE: UTBILDNING, SMÅBARNSFOSTRAN OCH FRITIDSVERKSAMHET ANSVARSPERSON: Bildningsdirektör Suvi-Päivikki Hiipakka EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2)
Budget 3 257 -44 385 -41 128 -600
Budget- Budget + ändring Ändring 1 442 -1 135 306
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
4 699 -45 521 -40 822 -600
4 688 -45 708 -41 020 -624
99,8 100,4 100,5
-11 -188 -198 -24
3 521 -41 241 -37 721 -435
33,2 10,8 8,7 43,5
598,8
632,0
105,6
33,3
594,3
6,4
Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
598,8
VERKSAMHETSIDÉ Bildningsavdelningen erbjuder olika målgrupper lättillgängliga tjänster för småbarnsfostran, utbildningstjänster, kulturtjänster och fritidstjänster i egen regi, som köpta tjänster eller i form av understödd verksamhet.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bildningsutskottets verksamhetsbidrag ser ut att överskridas jämfört med den ändrade budgetens verksamhetsbidrag. År 2010 erhöll Sibbo kommun genom det allmänna statsbidraget ett anslag för den flexibla grundläggande utbildningen som var 3 300 euro/elev, dvs. totalt 66 000 euro. År 2009 öronmärktes anslaget för Utbildningstjänster, men år 2010 ingick det i kommunens allmänna statsbidrag, varvid det bokfördes som utgift för Utbildningstjänster, inte som inkomst. IT-kostnaderna för Utbildningstjänster överskreds med ca 50 000 euro. För de övriga resultatenheternas del ser budgeten ut att förverkligas enligt planen.
42
Bindande mål Sibbo kommuns förändringsprogram genomförs på avdelningsnivå. Förändringsprogrammet ger svar på frågan hur vi kan genomföra tillväxtstrategin och med vilken struktur. Förändringsprogrammet bereddes under år 2010, men genomförandet av programmet kan inte fortskrida förrän beslut har fattats. Beslut fattades till exempel inte om organisation enligt processer och ett nytt ledarskapssystem. En servicestrategi utarbetas i samarbete med andra serviceanordnare. Stommen för servicestrategin är klar. Den innehåller en bedömning av verksamhetsmiljöns förändringar i kommunen och regionen. I servicestrategin beskrivs servicens nuläge, servicens förändringsbehov i framtiden, förändringar i ordnandet av service samt förändringarnas ekonomiska konsekvenser. Utarbetandet av servicestrategin inleddes med bildningsutskottet och dess sektioner redan sommaren 2009 och arbetet fortsatte under hösten 2009. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt möte 15.12.2009 (§ 308) att inga beslut om riktlinjerna för Bildningsavdelningens service får fattas förrän resultatet av skolnätsutredningen är klart. Eftersom inget beslut om servicenätsutredningen fattades under år 2010 har inte heller servicestrategin kunnat bearbetas vidare. Arbetet fortsätter så snart nödvändiga beslut har fattas.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Året 2010 var lugnt och balanserat både för ekonomins och för verksamhetens del. Ny verksamhet påbörjades inte i större grad. Kommuntillägget till hemvårdsstödet togs i bruk i september 2010. Förskoleundervisningen vid Sipoonlahden koulu överfördes till Utbildningstjänsters ansvarsområde. Ett uppsökande ungdomsarbetarpar inledde sitt arbete hösten 2010. Konstgräsplanen i Söderkulla togs i bruk. En plan för servicenätet för Bildningsavdelningen utarbetades som en fortsättning på daghems- och skolnätsutredningen. Bildningsavdelningen deltog i beredningen av en välfärdsplan för barn och unga. Projektplanen för Hansas daghem färdigställdes. Gesterby skola drogs in 1.8.2010.
43
RESULTATENHET: ADMINISTRATIONSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Ekonomichef Mats Sund EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Budget- Budget + ändring Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
4 -744 -740
4 -744 -740
4 -735 -731 -4
111,9 98,8 98,7
0 9 9 -4
2 -725 -724 -6
174,4 1,4 1,0 -36,5
9,9
9,9
9,5
96,0
-0,4
9,9
-3,9
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten erbjuder Bildningsavdelningen kansliservice, hjälper till med Bildningsavdelningens förvaltning, bereder och verkställer beslut samt ansvarar för ekonomin.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Utfallet för resultatenheten Administrationstjänster visar att budgeten förverkligas planenligt. Bindande mål Rapportering om resultatenheternas ekonomiska utfall och prognosen för slutet av året sker månatligen. Bildningsutskottet har regelbundet erhållit prognoser över budgetårets utfall. Även avdelningens resultatenheter har erhållit rapporter om det ekonomiska läget månadsvis och resultatenheterna har haft tillgång till ekonomiska jämförelser och uppföljningsprogram i realtid. Enhetens interaktiva växelverkan med den egna avdelningen, övriga förvaltningar och externa samarbetspartner stärks genom att öka kännedomen om enheten. Eftersom kommunens ekonomi- och förvaltningstjänster enligt planerna skulle centraliseras 1.1.2011, har informationen om enheten och dess ansvarsområde och tjänster skett endast i tilllämpliga delar. Personalens kunnande inom enheten Administrationstjänster utvecklas så att de riksomfattande kraven och målen som ställs på bildningsväsendets tjänster kan bemötas i rätt tid. Personalen har deltagit i föreläsningar och utbildningar om det kommunala bildningsväsendets tjänster. Eftersom kommunens ekonomi- och förvaltningstjänster enligt planerna skulle centraliseras 1.1.2011 har utbildningen skett endast i tillämpliga delar under hösten. Personalen har deltagit i arbetshandledning som förberedelse för organisationsförändringen.
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Det pågående projektet om centralisering av förvaltningens stödtjänster i kommunen kommer i väsentlig grad att beröra den kommande verksamheten inom Bildningsavdelningens enhet Administrationstjänster såväl när det gäller förvaltning som ekonomi. I takt med att projektet framskrider bör
44
enheten Administrationstjänster anpassa sig till de krav som kommunens befolkningsutveckling och de ökade kundtjänsterna ställer på enheten genom att granska befintliga resurser och utveckla sin kundservice.
RESULTATENHET: TJÄNSTER FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ANSVARSPERSON: Tf. dagvårdschef Krisitiina Blomqvist EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2 197 -14 577 -12 380
Budget- Budget + ändring Ändring 0 220 220
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
2 197 -14 357 -12 160
1 983 -14 147 -12 164 -14
90,2 98,5 100,0
-214 210 -4 -14
2 017 -13 520 -11 503 -25
-1,7 4,6 5,8 -44,6
255,9
259,4
101,3
3,5
254,6
1,9
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
255,9
VERKSAMHETSIDÉ Enheten Tjänster för småbarnsfostran erbjuder lagstadgad, högklassig och mångsidig dagvård och förskoleundervisning till familjer som har barn under skolåldern.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Budgeten för enheten Tjänster för småbarnsfostran beräknas utfalla som planerat. Bindande mål En säkerhetsplan utarbetas. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp, som i samarbete med Stakes (numera THL) har publicerat handboken Säkerhetsplanering i dagvården. Utgående från ovan nämnda publikation har en enhetlig säkerhetsplan utarbetats för dagvårdsenheterna inom enheten Tjänster för småbarnsfostran. Enheternas säkerhetsplaner uppdateras på basis av den enhetliga säkerhetsplanen. Detta arbete inleddes år 2010 och färdigställs under våren 2011. Kundservicen förbättras. Elektroniska dagvårdsansökningar, dagvårdsbeslut och betalningsbeslut togs i bruk under år 2010. Dagvårdsenheternas hemsidor färdigställdes i november 2010. Kommuntillägget till hemvårdsstödet Beslut om villkoren för kommuntillägget till hemvårdsstödet och dess belopp fattades under våren 2010. Kommuntillägget togs i bruk 1.9.2010.
45
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
1 133 179
1 210 177
BS 2010
Volymmål Förskole- och dagvårdsplatser (daghemmen, familjedagvården, gruppfamiljedagvården) kommunala köpta Barn i åldern 0–6 år varav i dagvård barn under 3 år barn i åldern 3–5 år barn i förskoleåldern endast i förskoleundervisning Användningsgrad, % Barn i privat dagvård Barn inom hemvårdsstödet Öppen småbarnsfostran, besökare/år barn vuxna
*)
932 179
1 742 1 195 265 674 256 36 85 95 332
1 709 1 021 199 561 (265**) 202 23 93 74 352
2 650 1 620
3 015 1 823
3,9/5
3,9/5
8 649
8 344
9 664
9 381
Kvalitetsmål Medeltalet för kundenkäten på en skala från 1–5 Ekonomimål Genomsnittliga kostnader kommunal dagvård (innehåller stödet för hemvård och stödet för privat vård samt kostnaderna för specialdagvård) köpt dagvård *)
Siffran i budgeten 2010 har fåtts fram genom att räkna en ökning på 6,6 % till siffran i budgeten 2009. Vid uppskattningen av antalet dagvårdsplatser bör antalet platser som behövs för barn under 3 år tas i beaktande. Familjedagvårdare har gått i pension under året och verksamhetsenheten Sagokällaren stängdes hösten 2010.
**) Denna siffra inbegriper också de barn som fått förskoleundervisning och dagvård vid Sipoonlahden koulu.
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN För att kunna erbjuda lagstadgad och högklassig dagvård behöver enheten Tjänster för småbarnsfostran även i fortsättningen behörig personal. En förankring av smågruppspedagogiken på verksamhetsenheterna höjer dagvårdstjänsternas kvalitet i Sibbo. Förutsägbarheten för och uppföljningen av antalet användare av kommuntillägget till hemvårdsstödet utvecklas.
46
RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
590 -23 625 -23 035
Budget- Budget + ändring Ändring 1 442 -1 385 56
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
2 032 -25 011 -22 979
2 127 -25 299 -23 172 -322
104,7 101,2 100,8
95 -288 -193 -322
906 -22 283 -21 377 -220
134,8 13,5 8,4 46,4
286,9
315,5
110,0
28,6
285,6
10,5
1 442 -1 385 56
1 979 -21 954 -19 974
2 072 -22 408 -20 335
104,7 102,1 101,8
93 -454 -361
840 -19 680 -18 841
146,8 13,9 7,9
0 -1 057 -1 057
0
0 -1 057 -1 057
89 ####### -1 021 96,6 -932 88,2
89 36 125
109 -1 049 -941
-18,4 -2,7 -0,9
48 -2 591 -2 543
0 0
48 -2 591 -2 543
26 -2 601 -2 576
-22 -10 -33
27 -2 558 -2 531
-4,7 1,7 1,8
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
286,9
Grundläggande utbildning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
537 -20 568 -20 031
varav elevtransporter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Gymnasieundervisning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
53,5 100,4 101,3
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig utbildning med kunniga lärare, upprätthålla trivsamma och trygga skolor, skapa möjligheter till yrkesutbildning även parallellt med gymnasieutbildningen och stärka ungdomarnas framtidstro. Detta innebär att barn, ungdomar och vuxna erbjuds vägkost för ett gott liv. Verksamheten erbjuds även i glesbygden och bidrar sålunda till att utforma ett mångsidigt samhälle.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV HUR MÅL OCH NYCKELTAL FÖRVERKLIGATS Bindande mål Elevens välbefinnande förbättras genom att utveckla elevvårdsarbetet. Utbildningstjänster deltog i två nationella projekt: ett projekt för utveckling av servicestrukturen och kvaliteten inom elev- och studerandevården och ett projekt för utveckling av intensifierat och särskilt stöd i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen (KELPO). En ny servicestrukturmodell för elevvården blir färdig våren 2011 som ett mångprofessionellt samarbete. Dessutom utarbetades en elektronisk ”handbok” för elevvården och specialundervisningen som likaså blir färdig under våren 2011. Dessutom utarbetade alla skolor i Sibbo år 2010 en verksamhetsmodell för planen ”Rätt till en trygg och säker inlärningsmiljö i skolorna i Sibbo”, som godkändes av utbildningssektionerna.
47
Utvärderingsverksamheten förenhetligas och utvecklas. Utbildningstjänster har fått statsunderstöd av Undervisningsministeriet för införande av kvalitetskriterier inom undervisningsväsendet åren 2010–2011. Enligt en tidtabell som Utbildningstjänster har gjort upp har vi i Sibbo en gemensam syn på kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen och koncept för hur kvalitetsarbetet ska genomföras under våren 2011. Med detta som grund tas under år 2011 ett enhetligt kvalitetsutvärderingssystem i bruk med vars hjälp sådana saker som behöver utvecklas inom kvaliteten kan identifieras och utvecklingsverksamheten och resursfördelningen därigenom inriktas rätt. Personalens välbefinnande i arbetet utvecklas. Utbildningstjänster har valt en välmående och motiverad personal som ett spetsområde inom utvecklingen. En utbildningsplan för personalen blev färdig i maj 2010 och den togs i bruk i början av läsåret 2010–2011. Utbildningsplanen uppdateras årligen. Därtill deltar Utbildningstjänster i ett riksomfattande fortbildningsprogram för undervisningsväsendets personal, Kunnig, i samarbete med Borgå och Lovisa (projektet Utreda-Utbilda-Utveckla). Alla rektorer i Sibbo deltar i utbildningsprogrammet JET (Specialyrkesexamen i ledarskap) antingen som examensavläggare eller mentorer. Även en del av skolornas biträdande rektorer och prorektorer deltar i utbildningsprogrammet som genomförs i samarbete med Edupoli och Östra Nylands läroavtalscenter. Dessutom deltar en del av de finskspråkiga rektorerna i ett rektorsutbildningsprogram som ordnas av Helsingfors universitets fortbildningscentral och genomförs som en läroavtalsutbildning. Tre rektorer deltar i ett finskt-svenskt rektorsutbildningsprogram, som genomförs av Utbildningscentret för undervisningssektorn Educode i samarbete med Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscenter Palmenia, Utbildningsstyrelsen, svenska universitet samt Skolverket. Arbetshandledning ges på enheterna både i grupp och individuellt. Skolnätet utvecklas utgående från skolnätsutredningen som färdigställs våren 2010. Fullmäktiges beslut om skolnätet 26.4.2010 innehöll inte sådana kommande strukturella förändringar i skolnätet som skulle möjliggöra egentliga sparåtgärder. Indragningen av Gesterby skola gav möjlighet att dela ut ett litet timresurstillägg till de andra skolorna. Fullmäktige fattade inget slutgiltigt beslut om planen för skolnätet under år 2010. En grundlig och omfattande skolnätsutredning utförs så att fullmäktige kan besluta om riktlinjerna före utgången av april 2010. Utredningen om servicenätet inom Sibbo kommuns undervisningsväsende publicerades 7.4.2010, varefter bildningsutskottet och dess fyra sektioner avgav egna utlåtanden om den. Kommunstyrelsen behandlade servicenätsutredningen 13.4.2010. Fullmäktige beslutade 26.4.2010 att grunden för utvecklingen av skolnätet bör vara likvärdighet, jämlikhet och rättvisa gentemot alla elever. Målet är att garantera alla elever jämlika möjligheter till en högklassig grundläggande utbildning. Fullmäktige skulle dra upp riktlinjer på basis av skolnätsarbetsgruppens plan före utgången av oktober 2010. Avsikten var att välja en kombination av modellerna B och C. Fullmäktige fattade inget slutgiltigt beslut om planen för skolnätet under år 2010. Undervisningen bibehålls på samma nivå som år 2009. Antalet undervisningstimmar per elev har hållits på samma nivå som år 2009. Dessutom har Utbildningstjänster på basis av ansökan fått riktat statsunderstöd av Undervisningsministeriet för år 2010 för utveckling av kvaliteten på den grundläggande utbildningen för att minska undervisningsgrupperna.
48
Bildningsavdelningen utför en enkätundersökning för att utreda kommuninvånarnas åsikter om skolnätet. Utredningen om servicenätet inom undervisningsväsendet (publicerad 7.4.2010) presenterades för kommuninvånarna vid ett öppet informationsmöte 24.5.2010. Som en del av det fortsatta arbetet med servicenätet inom undervisningsväsendet genomfördes en enkät om framtidens skolnät bland elevernas föräldrar hösten 2010. Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
Grundskoleelever (20.9.2010) Gymnasieelever (20.9.2010)
2 515 325
2 642 390
2 471 354
Skolskjutsar Skolskjutselever (20.9.2010)
1 021
1 316 *)
1 043
Antal timmar inom den grundläggande utbildningen Veckotimme/elev
4 269 1,69
4 300 1,65
4 300 1,74
Antal veckotimmar inom gymnasieutbildningen Antal kurser i gymnasierna Kurser/gymnasiestuderande
493,5 1,52
587 492 1,17
492 1,39
Kostnader/elev inom den grundläggande utbildningen Kostnader/elev inom den grundläggande utbildningen exklusive stödtjänster
6 925
6 671
7 504
4 521
4 562
4 431
Kostnader/gymnasiestuderande Kostnader/gymnasiestuderande exklusive stödtjänster
7 746 5 515
6 291 5 602
7 650 5 308
925
952
903
Volymmål
*) En ökning på 2 % har räknats till siffran i budgeten 2009. Kvalitetsmål
Ekonomimål
Skolskjutsar Kostnader/skolskjutselev
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp både psykiskt, fysiskt och socialt som stöd för sin uppväxt och utveckling. Riksdagens plenum godkände 8.6.2010 ändringarna i lagen om grundläggande utbildning. I samband med godkännandet av lagen ändrades dess bestämmelser om specialundervisning och annat stöd som ges eleven. Målet med lagändringen är att stärka elevens rätt till systematisk, tidig och förebyggande inlärning och till intensifierat stöd under uppväxten. Utbildningstjänster gör på basis av lagändringarna och Utbildningsstyrelsens föreskrift 29.10.2010 ”Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen” nödvändiga ändringar i den lokala läroplanen för den grundläggande utbildningen så att den lokala uppdaterade läroplanen kan tas i bruk 1.8.2011. Bildningsutskottet godkände vid sitt möte 13.10.2010 Utbildningstjänsters vision, grundvärden, verksamhetsmetoder, spjutspetsar för utvecklingen och tyngdpunktsområden för utvecklingsverksamheten som en del av Sibbos skolnätsutredning. De godkända riktlinjerna utvecklar för sin del ett långsiktigt utvecklings- och kvalitetsarbete inom Utbildningstjänster. Därtill utarbetar skolorna i Sibbo under år 2011 skolvisa utvecklingsplaner för åren 2011–2014. De skolvisa utvecklingsplanerna har både en pedagogisk del och en investeringsdel.
49
Då befolkningen i kommunen ökar, ökar även elevantalet och detta kräver nya resurser. Utbildningens servicebehov ökar.
RESULTATENHET: IDROTTS- OCH UNGDOMSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Idrottsdirektör Tom Sundbäck
EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
195 -2 524 -2 329
Budget- Budget + ändring Ändring 0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
195 -2 524 -2 329
320 -2 641 -2 322 -179
164,3 104,7 99,7
125 -118 7 -179
355 -2 354 -1 999 -160
-9,9 12,2 16,2 12,1
20,7
24,4
117,8
3,7
19,5
25,2
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
20,7
VERKSAMHETSIDÉ Idrotts- och ungdomsverksamheten har till uppgift att upprätthålla och utveckla kommunens idrottsanläggningar och friluftsområden så att en ändamålsenlig, mångsidig och trygg idrottsutövning är möjlig såväl för allmänheten som för föreningar, skolor och daghem. Nya anläggningar byggs med beaktande av befolkningsökningen och invånarnas ökande intresse för motion. Motionsverksamhet för äldre ordnas och understöds. Idrotts- och friluftsverksamheten understöder aktiva föreningar. Ungdomsverksamhetens verksamhetsidé är att främja ungdomarnas påverkningsmöjligheter och välbefinnande, ordna aktiviteter för barn över sju år och tonåringar i tätorterna Nickby och Söderkulla och speciellt för ungdomar som löper risk att bli utslagna samt skapa förutsättningar för och understöda ungdomsverksamhet som bedrivs av lokala ungdomsföreningar.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål Grundförbättringsarbetena på Söderkulla centralidrottsplan slutförs. En året runt-användning av konstgräsplanen möjliggjordes. Nödvändiga installeringar för uppvärmningen av konstgräsplan utfördes. Ett s.k. bollstaket runt löpbanorna skaffades och installerades. Ett nytt ungdomsfullmäktige inleder sin verksamhet i januari. Ett nytt ungdomsfullmäktige inledde sin verksamhet i januari.
50
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
44 348 32 216 30 229 3 10 3 222 3 660 987
45 000 39 000 40 000 3 10 4 500 3 300 1 100
45 460 31 652 31 757 3 11 3 236 4 296 1 551
8,68 2,30
8,75 2,25
8,64 2,32
86,02 24,41
95,00 27,00
99,00 28,00
Volymmål Besöksgånger på friluftslederna Besöksgånger i allaktivitetshallen Övriga besöksgånger i gymnastiksalarna Kommunägda ungdomslokaliteter Understödda föreningars ungdomslokaler Användningstimmar i egna lokaler Användningstimmar i understödda föreningars lokaler varav ungdomsverksamhet Ekonomimål Verksamhetsunderstöd/invånare idrottsverksamhet ungdomsverksamhet Verksamhetsutgifter/invånare idrottsverksamhet ungdomsverksamhet
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Dåliga och slitna idrottsanläggningar bör fortsättningsvis saneras. Hälsomotionstjänster, speciellt för äldre personer, kommer att utökas inom ramen för budgetanslaget. I takt med att Sibbo växer och antalet ungdomar ökar bör ett tillräckligt utbud på fritidstjänster och möjligheter till fritidssysselsättning samt tillgång till ändamålsenliga och centralt belägna ungdomslokaler tryggas.
RESULTATENHET: KULTURTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Kulturdirektören
EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2)
Budget 272 -2 915 -2 643
Budget- Budget + ändring Ändring 0 30 30
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
272 -2 885 -2 613
255 -2 886 -2 631 -105
93,9 100,0 100,7
-17 -1 -18 -105
241 -2 360 -2 119 -24
5,8 22,3 24,2 334,1
25,4
23,3
91,8
-2,1
24,7
-5,5
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
25,4
VERKSAMHETSIDÉ Enheten Kulturtjänster erbjuder mångsidiga kulturupplevelser för personer i alla åldrar i samarbete med lokala föreningar, konstnärer och konstintresserade. Dessutom värnar Kulturtjänster om den lokala identiteten och de lokala traditionerna och förmedlar dem också till nya kommuninvånare.
51
Biblioteket är samhällets medie- och informationscentral. Biblioteket representerar en plats där kunskap och kultur finns tillgängliga som en helhet. Bibliotekets målsättning är att även nå befolkningen i glesbygden. Biblioteket inspirerar barn och unga att läsa. Tyngdpunkten inom turismverksamheten ligger på kultur- och skärgårdsturism, som utvecklas i samarbete med lokala företag och grannkommunerna. Medborgarinstitutets verksamhetsidé är att utgående från principen om ett livslångt lärande stödja en mångsidig utveckling av individernas personlighet samt erbjuda verktyg för att utveckla de medborgarfärdigheter som behövs i det moderna samhället och medel för att förhindra utslagning.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål Utlåningsautomater tas i bruk i biblioteken. Utlåningsautomater togs i bruk i huvudbiblioteket och Söderkulla bibliotek i början av året. I genomsnitt 10 % av utlåningen sker via automaterna. Ett artotek inrättas i Söderkulla bibliotek. Sibbo konstnärer upprätthåller artoteket i Söderkulla bibliotek. Konstverk av cirka tjugo Sibbokonstnärer finns upphängda på bibliotekets väggar.
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
13,88 8,3 11 716 8 797 71 740
15 8 10 700 7 500 55 850
14,54 8,01 10 872 7 147 80 861
28,8 9,5
20 7,5
37 8,7
Volymmål Biblioteket: lån/invånare Biblioteksbesök/invånare Undervisningstimmar i medborgarinstitutet Kursdeltagare Kultur- eller samarbetsevenemang Barn som deltar i grundläggande konstundervisning Ekonomimål Verksamhetsutgifter/invånare - kulturtjänster Biblioteksmaterialkostnader/invånare
52
VERKSAMHETSOMRÅDE: UTSKOTTET FÖR TEKNIK OCH MILJÖ ANSVARSOMRÅDE: TEKNIK OCH MILJÖ ANSVARSPERSON: Tekniska direktören Veikko Raiskila EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Budget- Budget + ändring Ändring
20 030 -15 571 4 459 -4 600
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
20 030 -15 571 4 459 -4 600
20 812 -15 933 4 879 -6 086
103,9 102,3 109,4
782 -362 420 -1 486
16 076 -14 259 1 817 -4 833
29,5 11,7 168,6 25,9
137,0
144,2
105,3
7,2
138,3
4,3
Personal 31.12.
137,0 ########
Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
VERKSAMHETSIDÉ Avdelningens primära uppgift är att erbjuda kommuninvånarna en trivsam, trygg och fungerande miljö, ordna den tekniska basservicen och handha kommunens egendom.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Utskottets ekonomiska resultat var bra. Utskottets utgifter som helhet hölls i styr även om behovet inom en del verksamheter var större än beräknat. Utskottet fick betydligt mera inkomster än beräknat. Det slutliga vederlag som betalas till Fastighets Ab Söderkulla Tallbacka var nästan 400 000 euro lägre än beräknat. Dessutom bokfördes i utskottets driftsekonomi en markanvändningsersättning på ca 370 000 euro för Bastukärrs område, vilken inte beaktats i budgeten.
RESULTATENHET: EKONOMI OCH FÖRVALTNING ANSVARSPERSON: Ekonomichef Helena Enari EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
2)
Budget
Budget- Budget + ändring Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
56 -2 500 -2 444
56 -2 500 -2 444
35 -2 441 -2 406 -4
61,9 97,6 98,4
-21 59 38
31 -2 264 -2 233 -4
12,9 7,8 7,7 -14,4
9,0
9,0
7,4
82,6
-1,6
7,2
3,3
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten handhar avdelningens ekonomi- och förvaltningsuppgifter, betjänar utskottet, sköter låne- och bidragsärenden som gäller boendet samt väljer boende till bostäder som ägs av Kommunbostäder Ab. I enhetens anslag ingår även anslagen för räddningsverksamhet.
53
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
0 0 3 11 1 65 11
0 0 2 12 3 70
0 0 0 2 10 146 10
Volymmål Bostadslåneärenden m.m. Beviljade räntestödslån för egnahemshus Beviljade räntestödslån för ombyggnad av egnahemshus Husbestämda lånebeslut Beviljade reparationsunderstöd Beviljade energiunderstöd Beviljade ordningsnummer till bostadsrättsbostäder Konjunkturrelaterade understöd
RESULTATENHET: BYGGNADSTILLSYN ANSVARSPERSON: Byggnadstillsynschef Kyösti Piipponen
EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
479 -671 -192
Budget- Budget + ändring Ändring
0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
479 -671 -192
450 -687 -237
93,9 102,5 123,7
-29 -16 -45
462 -607 -145
-2,5 13,3 63,3
12,0
11,3
94,4
-0,7
9,6
17,8
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
12,0
VERKSAMHETSIDÉ Myndighetsuppgifterna inom byggnadstillsynen handhas av utskottet för teknik och miljös lovsektion. Resultatenheten Byggnadstillsyn övervakar byggnadsverksamheten med tanke på allmän fördel och ser till att lagstiftningen och bestämmelserna om byggande följs. Dessutom har enheten hand om beredning av undantagsbeslut, behandlingen av lov för byggande och andra åtgärder, övervakar underhållet och skötseln av byggnaderna och den byggda miljön samt ansvarar för den allmänna styrning och rådgivning som behövs för byggande i kommunen.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål Lovpraxisen och lovprocessen rationaliseras. Lovsektionen har utökat delegeringen av bygglov till byggnadstillsynschefen, vilket försnabbar behandlingen. Personalresurserna har omfördelats med tyngdpunkt på bygglovsbehandlingen. Behandlingstiden för undantagsbeslut och avgöranden av planeringsbehov har förkortats avsevärt jämfört med föregående år.
54
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
261 167 74 1 000
400 150 50 1 300
359 254 45 1 357
147
150
136
3,2
2,4
2,6
12,5
4
8
Volymmål Beviljade bygglov Förlängningar av bygglov och avvikelser från planerna Beviljade åtgärdstillstånd Syneförrättningar Undantagsbeslut, avgöranden som gäller planeringsbehov och utlåtanden Kvalitetsmål Bygglovens genomsnittliga behandlingstid (månad) Genomsnittlig behandlingstid för undantagsbeslut och avgöranden som gäller planeringsbehov (31.12), mån.
RESULTATENHET: MILJÖVÅRD ANSVARSPERSON: Miljövårdschef Christel Kyttälä
EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
Budget- Budget + ändring Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
13 -494 -481
13 -494 -481
73 -447 -374
560,9 90,5 77,8
60 47 107
41 -424 -384
79,6 5,3 -2,5
6,0
6,0
9,7
162,0
3,7
9,3
4,4
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
VERKSAMHETSIDÉ Utskottet för teknik och miljös miljövårdssektion fungerar som kommunens miljövårdsmyndighet. Resultatenheten Miljövård ansvarar för övervakningen, styrningen och rådgivningen inom området samt ser till att lagstiftningen och föreskrifterna om miljövård följs. Enheten bereder lovansökningar som gäller miljövård för behandling i kommunens miljövårdsmyndighet. Dessutom ansvarar enheten för att bestämmelserna som gäller lantbruksnäringarna verkställs i kommunen.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål Nödvändiga åtgärder för att möjliggöra ibruktagandet av en övervakningsplan vidtas. Övervakningsplanen torde kunna tas i bruk i försökssyfte under 2011.
55
För att främja en hållbar utveckling utarbetas ett miljöprogram för kommunen i samarbete med de andra förvaltningarna. Utkastet till miljöprogrammet är färdigt och utlåtanden har begärts av förvaltningarna. De förtroendevalda håller på att behandla ärendet.
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
18 235
18 300 400 100
24 208 527 109
876
870
1 199
Volymmål Miljövårdsärenden Beviljade tillstånd Inspektioner Underhandlingar Utlåtanden och beslut (buller, gödselstack, muddring m.m.) Landsbygdsärenden Ansökningar om lantbruksstöd
RESULTATENHET: GATOR OCH GRÖNOMRÅDEN ANSVARSPERSON: Kommuntekniska chefen Matti Stolp EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag
249 -1 996 -1 747
Budget- Budget + ändring Ändring 0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
249 -1 996 -1 747
749 -2 450 -1 701 -1 014
300,6 122,7 97,4
500 -454 46
292 -2 197 -1 904 -961
156,0 11,5 -10,7 5,5
12,0
13,5
112,7
1,5
14,1
-3,9
Avskrivningar enligt plan Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
12,0
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten svarar för byggande och underhåll av trafikleder, torg, släckvattenstationer, parker och lekplatser, skötseln av kommunens skogar samt för kommunens uppgifter enligt avfallslagen, skrotfordonslagen samt lagen om enskilda vägar.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål Ett gatu- och parkregister färdigställs. Gatu- och parkregistret blev färdigt på hösten.
56
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
51 500
57 640
57 500
9 800 7 3 740 189 40,0 3 157
9 800 7 3 460 0 42 1 200
9 800 7 3 480 0 42 3 794
15,0 75,5
19,2 45,3
14,8 65,0
Volymmål Vägar och leder som underhålls av kommunen, m Torg och övriga områden som underhålls av kommunen, m² Förbindelsebryggor Vägbelysning, antal ljuspunkter Storörens båthamn, båtplatser Anlagda och vårdade parker, ha Skogsområden, avverkning, m³ Ekonomimål Satsning på underhåll av parker och grönområden, euro/invånare Satsning på underhåll av trafikleder, euro/invånare
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Gatubelysningen bör utvecklas och förnyas inom de närmaste åren eftersom bl.a. försäljningen av kvicksilverlampor upphör år 2015. Likaså är gatubelysningscentralernas teknik och konstruktion omoderna.
RESULTATENHET: VATTENTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Kommuntekniska chefen Matti Stolp EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 €
2)
Budget
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2 361 -1 526 835 -1 400
Budget- Budget + ändring Ändring
0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
2 361 -1 526 835 -1 400
2 530 -1 718 812 -1 372
107,2 112,6 97,3
169 -192 -23 28
2 223 -1 453 769 -1 313
13,9 18,2 5,6 4,5
8,0
8,7
108,8
0,7
8,1
7,0
Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
8,0
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenheten svarar för underhållet, byggandet och utvecklingen inom kommunens vatten- och avloppsverksverksamhet.
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål Utvecklingsplanen för vattentjänsterna uppdateras. Utvecklingsplanen för vattentjänsterna och en därtill hörande tilläggsutredning om ordnandet av vattentjänster i glesbygden och byområdena blev färdiga.
57
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
941 072 3 440 253 170
1 000 000 3 700 255 000
1 040 683 3 589 267 846
1 058 877 231 789
1 200 000 234 000
1 158 804 247 777
18,1 11,5
9 16
9,5 20,3
Volymmål Vattenverket – såld vattenmängd, m³ – anslutna fastigheter – ledningsnätets längd, m Avloppsverket – fakturerat avloppsvatten, m³ – ledningsnätets längd, m Ekonomimål Vattenverket, inläckage, % Avloppsverket, inläckage, %
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN En utredning görs om en eventuell sammanslagning av vattentjänsterna i Sibbo med vattentjänstverket i Kervo eller med HRM Vatten.
RESULTATENHET: LOKALITETSFÖRVALTNING ANSVARSPERSON: Fastighetschef Markku Koskinen EKONOMISKT RESULTAT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2)
Budget 16 872 -8 384 8 488 -3 200
Budget- Budget + ändring Ändring 0 0 0
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
16 872 -8 384 8 488 -3 200
16 975 -8 190 8 785 -3 696
100,6 97,7 103,5
103 194 297 -496
13 028 -7 314 5 714 -2 555
30,3 12,0 53,8 44,6
90,0
93,5
103,9
3,5
90,0
3,9
Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
90,0
VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens uppgift är att planera, låta bygga, underhålla och hyra ut lokaler åt kommunens egna enheter samt säkra att fastigheternas värde bevaras genom en framsynt och hållbar fastighetshållning.
58
MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål En roadmap för att förbättra energihushållningen och ingå ett energibesparingsavtal utarbetas. För att förbättra energieffektiviteten av byggnadsbeståndet i kommunen har enheten Lokalitetsförvaltning under verksamhetsåret satsat i synnerhet på uppföljning av energiförbrukningen av påbörjade objekt under effektiverad förbrukningsuppföljning, utvärdering av hur resultatrika de genomförda justeringsåtgärderna och övriga åtgärderna har varit samt utvidgande av resultaten till det övriga byggnadsbeståndet. De lokaler i fastighetsbeståndet som inte behövs för kommunens serviceproduktion listas och realiseras. Som stöd för val av lokaler som är onödiga för serviceproduktionen utarbetas ett åtgärdsprogram för en lokalitetsstrategi och de byggnader som ägs av kommunen. Ett utkast till programmet gavs i slutet av året till utskottet för teknik och miljö för kännedom. Avsikten är att programmet behandlas närmare i förtroendeorganen i fråga.
Nyckeltal BS 2009
BU 2010
BS 2010
110 425 580 104 981
111 443 920 105 487
112 440 650 104 930
102 14
102 14
Volymmål Byggnader i kommunens besittning Byggnader (exklusive uthus) 3 Volym, m Våningsyta, m²
Uthyrda bostads- och affärslägenheter m.fl. Lägenheter i bostadsbruk som ägs direkt av kommunen, st. Övriga lägenheter, st.
105 13
BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Portföljbildningen har visat att kommunens byggnadsbestånd är i betydligt sämre skick än vad som antagits. Brister finns i den allmänna funktionsdugligheten, mantlarna och byggnadstekniska systemen samt på grund av dessa i kvaliteten på inomhusluften. För att förbättra situationen och målmedvetet genomföra de byggnadsspecifika åtgärdsprogrammen behöver enheten mera såväl personalresurser som ekonomiska resurser.
KOMMUNEN TOTALT 1) 1 000 € Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksam hetsbidrag Avskrivningar enligt plan
2)
Budget 38 446 -115 245 -76 799 -5 500
Budget- Budget + ändring Ändring
Utfall
Förv-% Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 09/10
-958 -1 135 -2 094 0
37 488 -116 380 -78 893 -5 500
37 411 -117 561 -80 150 -6 945
99,8 101,0 101,6 126,3
-76 -1 181 -1 257 -1 429
32 297 -107 911 -75 614 -5 419
15,8 8,9 6,0 28,2
1 076,0 ########
1 076,0
1 146,1
106,5
70,1
1 089,88
5,2
Personal 31.12. Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk
59
Drifthushållning 2010 Ansvarsområdenas anslag är bindande enligt nettoprincipen
1 000 €
Budget
Budgetändring
Budget + Ändring
Utfall
Förv-%
Avvikelse
Revisionsnämnden Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto
0 -37 -37
0 0 0
0 -37 -37
0 -37 -37
0,0 99,3 99,3
0 0 0
8 755 -7 945 810
-2 400 150 -2 400
6 355 -7 945 -1 590
5 058 -7 802 -2 744
79,6 98,2 172,6
-1 297 143 -1 154
6 404 -47 307 -40 903
0 0 0
6 404 -47 307 -40 903
6 853 -48 081 -41 228
107,0 101,6 100,8
449 -775 -325
3 257 -44 385 -41 128
1 442 -1 135 306
4 699 -45 521 -40 822
4 688 -45 708 -41 020
99,8 100,4 100,5
-11 -188 -198
20 030 -15 571 4 459
0 0 0
20 030 -15 571 4 459
20 812 -15 933 4 879
103,9 102,3 109,4
782 -362 420
38 447 -115 244 -76 799
-958 -985 -2 094
37 488 -116 380 -78 893
37 411 -117 561 -80 150
99,8 101,0 101,6
-76 -1 181 -1 257
Kommunstyrelsen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto Social- och hälsovårdsutskottet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto Bildningsutskottet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto Utskottet för teknik och miljö Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto
Totalt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Netto
60
8.2 Resultaträkningsdelen Resultaträkningsdelens utfall ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Fullmäktige fastställde som bindande mål att kommunens ekonomi ska vara i balans och att årsbidragsprocenten är minst 100. Enligt bokslutet är årsbidraget i resultaträkningsdelen 3,0 miljoner euro större än i den ändrade budgetens och årsbidragsprocenten uppgår till 122, varför det väl räcker till avskrivningarna enligt plan. Räkenskapsårets verksamhetsmål var att verksamhetsbidraget skulle uppgå till -76,8 miljoner euro och att avvikelsen mellan budget och bokslut skulle få vara högst +/-2 %. Fullmäktige gjorde under räkenskapsåret nettobudgetändringar på totalt 2,1 miljoner euro i 2010 års budget. Verksamhetsområdenas nettoutgifter ökade med 4,5 miljoner euro i 2010 års bokslut eller med +6,0 procent jämfört med 2009 års bokslut. Verksamhetsbidraget i resultaträkningsdelen på sammanlagt -80,1 miljoner euro blev 3,4 miljoner euro större än i den ursprungliga budgeten, vilket beror på att verksamhetskostnaderna översteg de budgeterade med 2,0 miljoner euro och att intäkterna från verksamheten blev 1,4 miljoner euro mindre än budgeterat. Målet om avvikelsen mellan ursprunglig budget och bokslut för verksamhetsbidragets del uppnåddes inte på grund av uteblivna övriga verksamhetsinkomster, främst intäkter från markförsäljningar. Avvikelsen uppgick till +4,2 procent. Verksamhetens intäkter blev 1,4 miljoner euro mindre än beräkningarna i budgeten. Granskat på kontogruppsnivå uppvisar övriga verksamhetsintäkter, i vilka markförsäljningsintäkterna ingår, en underskridning på 3,1 miljoner euro medan försäljningsintäkterna visar en 0,9 miljoner euros och avgiftsintäkterna en 0,5 miljoner euros överskridning. Verksamhetens kostnader blev 2,0 miljoner euro större än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Granskat på kontogruppsnivå uppvisar köp av tjänster, 2,6 miljoner euro, och material, förnödenheter och varor, 0,4 miljoner euro, de största överskridningarna medan personalkostnaderna underskred budgeten med 1,7 miljoner euro. Även resultaträkningsdelens skatteinkomster på 76,7 miljoner euro och statsandelar på 15,4 miljoner euro blev större än i budgeten. Eftersom även de finansiella kostnadernas inverkan var mindre än beräkningarna i budgeten blev årsbidraget i resultaträkningen 4,0 miljoner euro större än i den ursprungliga budgeten. Budgeten räknade med avskrivningar på 5,5 miljoner euro. Avskrivningarna enligt plan, 6,2 miljoner euro, blev större än beräknat. Utöver dessa gjordes även nedskrivningar på 0,7 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat på +4,0 miljoner euro är 2,6 miljoner bättre än planerat i budgeten. De interna posterna finns med i tablån över utfallet av budgetens resultaträkningsdel. Resultaträkningen har gjorts upp på kontogruppsnivå, men uppgiftsområdenas anslag, inkomstberäkningarna och de nettobudgeterade verksamhetsbidragen är bindande gentemot fullmäktige. Sifferuppgifterna i kolumnen ”Budget” baserar sig på verksamhetsområdenas ursprungliga dispositionsplaner i början av januari 2010.
61
TABLÅ ÖVER UTFALLET AV BUDGETENS RESULTATRÄKNINGSDEL ÅR 2010 Innehåller interna poster
Budget Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetens intäkter totalt
10 291 948 5 692 876 874 842 15 265 785 6 670 413 38 795 864
Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetskostnader
35 237 465 8 891 802 2 465 173 46 594 440 23 508 134 19 981 870 43 490 004 6 434 807 4 473 419 14 526 201 75 913
Verksamhetens kostnader sammanlagt Verksamhetsbidrag
-115 594 784
1 216 820 25 000,00 200 000 -2 400 000 -958 180
505 000
505 000 685 441 -35 000 650 441 -50 000 30 000
Budget + Ändring
Utfall
Förv-%
Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 2009/10
11 508 768 5 717 876 1 074 842 15 265 785 4 270 413 37 837 684
11 218 765,84 6 225 598,67 990 078,60 15 370 190,45 3 606 569,55 37 411 203,11
97,5 108,9 92,1 100,7 84,5 98,9
-290 002,16 507 722,67 -84 763,40 104 405,45 -663 843,45 -426 480,89
9 901 414,82 5 527 002,36 774 836,52 11 617 719,03 4 476 096,68 32 297 069,41
13,3 12,6 27,8 32,3 -19,4 15,8
35 742 465 8 891 802 2 465 173 47 099 440 24 193 575 19 946 870 44 140 445 6 434 807 4 423 419 14 556 201 75 913
34 940 517,60 8 089 356,18 1 863 323,55 44 893 197,33 24 606 651,39 21 482 097,90 46 088 749,29 6 860 188,72 4 780 619,85 14 251 689,96 686 647,62
97,8 -801 947,40 91,0 -802 445,82 75,6 -601 849,45 95,3 -2 206 242,67 101,7 413 076,39 107,7 1 535 227,90 104,4 1 948 304,29 106,6 425 381,72 108,1 357 200,85 97,9 -304 511,04 904,5 610 734,62
32 639 089,90 7 779 896,34 2 091 717,33 42 510 703,57 23 277 684,44 20 623 266,09 43 900 950,53 6 952 228,72 4 194 102,27 10 082 019,77 271 294,84
7,1 4,0 -10,9 5,6 5,7 4,2 5,0 -1,3 14,0 41,4 153,1
-830 867,77 -107 911 299,70
8,9
-1 135 441 116 730 225 -117 561 092,77 -100,7 -2 093 621
-78 892 541
-80 149 889,66
101,6 -1 257 348,66
-75 614 230,29
6,0
Skatteinkomster Statsandelar
70 400 000 2 500 000,00 14 800 000 600 000,00
72 900 000 15 400 000
76 694 226,44 15 429 089,00
105,2 3 794 226,44 100,2 29 089,00
76 517 843,35 14 282 211,00
0,2 8,0
Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Ersättning för grundkapital Övriga finansiella kostnader
50 000 378 000 -1 700 000 -178 700 -21 000
50 000 378 000 -1 700 000 -178 700 -21 000
11 238,94 306 809,95 -1 126 729,46 -178 700,00 -24 702,03
22,5 81,2 66,3 100,0 117,6
-38 761,06 -71 190,05 573 270,54 0,00 -3 702,03
29 012,79 298 151,66 -1 494 800,59 -178 700,00 -19 882,23
-61,3 2,9 -24,6 0,0 24,2
6 929 380
1 006 379 7 935 759,00
10 961 343,18
138,1 3 025 584,18
13 819 605,69
-20,7
-5 500 000
-5 500 000
-6 241 965,38 -702 655,19
113,5
-741 965,38
-5 418 922,04
15,2
Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar
-76 798 920
Budgetändring
Räkenskapsperiodens resultat Ökn. (-) eller minskn. (+) av avskrivn.diff. Ökn. (-) eller minskn. (+) av reserver
1 429 380
1 006 379
2 435 759
4 016 722,61 300 190,47 -2 500 000,00
164,9 1 580 963,61 300 190,47 -2 500 000,00
8 400 683,65 -3 373 453,85 -1 500 000,00
-52,2
Räkenskapsperiodens överskott
1 429 380
1 006 379
2 435 759
1 816 913,08
-618 845,92
3 527 229,80
-48,5
62
8.3 Investeringsdelen Verksamhetsområdenas nettoinvesteringar i 2010 års budget var 0,1 miljoner euro mindre än i 2009 års budget. Fullmäktige gjorde ändringar i 2010 års budget på sitt möte i november. Efter ändringarna är nettoutgifterna för investeringarna 5,1 miljoner euro mindre än i 2009 års budget. I 2010 års bokslut är nettoutgifterna för investeringarna 0,2 miljoner euro mindre än i 2009 års bokslut.
ANSVARSPERSONER: Immateriella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar samt maskiner och inventarier Aktier och andelar
ansvars- /resultatenhetschefen enligt uppgift utvecklingsdirektören fastighetschefen ansvars- /resultatenhetschefen enligt uppgift ansvars- /resultatenhetschefen enligt uppgift
Bindande mål Skötsel av planerings- och byggherreuppgifter för de objekt som ingår i investeringsprogrammet. Uppföljning av investeringarna gjordes i delårsöversikterna 30.4 och 31.8.
NETTOANSLAG
1 000 € Nyinvesteringar
BU 2010
Förändringar i budgeten
Budget efter förändringar
Utfall
Utf-%
Avvikelse
-11 662
6 348
-5 314
-3 784
71,2
1 530
-3 593
590
-3 003
-1 779
59,2
1 224
Fast egendom
1 200
-5 805
-4 605
-5 196
112,8
-591
Lös egendom
-730
0
-730
-288
39,4
442
Aktier och andelar
-131
0
-131
-49
37,6
82
-14 916
1 133
-13 783
-11 097
80,5
2 686
Saneringar
Sammanlagt
63
NYINVESTERINGAR Förändringar i budgeten
BU 2010 Intäkter
Budget efter förändringar
Utfall
Utf-%
Avvikelse
850
0
850
1 178
138,6
328
Kostnader
-12 512
6 348
-6 164
-4 962
80,5
1 202
Netto
-11 662
6 348
-5 314
-3 784
71,2
1 530
0
0
0
167 #JAKO/0!
167
-9 300
6 268
-3 032
-1 532
50,5
1 500
-9 300 Förändring 6 268 BU 2010 ar i
-3 032 Budget efter
-1 366 Utfall
45,0 Utf-%
1 667
Nybyggen Intäkter Kostnader Netto
Fasta konstruktioner/Kommunaltekniska arbeten Intäkter Kostnader Netto
790
0
790
1 011
128,0
221
-1 562
0
-1 562
-1 272
81,5
290
-772
0
-772
-261
33,8
511
Trafikleder och parker Intäkter
60
0
60
0
0,0
-60
Kostnader
-1 350
0
-1 350
-2 026
150,1
-676
Netto
-1 290
0
-1 290
-2 026
157,1
-736
Idrotts- och rekreationsområden Intäkter
0
0
0
Kostnader
-300
80
-220
-132
0 #JAKO/0! 60,0
88
0
Netto
-300
80
-220
-132
60,0
88
Mål och uppföljning Nybyggen Planeringen av Daghemmet Miili i södra Sibbo inleddes år 2009 och enligt planerna påbörjas byggnadsarbetet år 2010. Daghemmet blir färdigt år 2011. Planeringen av en skol- och daghemsbyggnad på området Nickby gård III inleds år 2012. Anslag för andra nya daghem har reserverats för år 2011. Planeringen av byggandet/renoveringen av Leppätien koulu börjar år 2009 och arbetet blir färdigt åren 2010–2011. Planeringen av Nickby hälsostations utvidgning påbörjades år 2009 och byggnadsarbetet år 2010. Byggnaden blir färdig år 2011. Projektplaneringen av utvidgningen av skolköket i Nickby påbörjades år 2009. Byggandet utförs 2010– 2011. Planeringen av ett nytt tillredningskök i Söderkulla inleds år 2012. Byggandet av en ny servicebyggnad vid Söderkulla centralidrottsplan inleds år 2010.
64
Planeringen av ett allaktivitetshus i Söderkulla avsett för ungdoms- och kulturväsendet samt medborgarinstitutet påbörjas år 2012. Planeringen av en ny räddningsstation påbörjas i slutet av år 2012. Byggnadsarbetena med Daghemmet Miili på tomten bredvid Sipoonlahden koulu inleddes hösten 2010. Daghemmet blir färdigt år 2011. Man beslutade att riva den dåliga delen av Leppätien koulu och uppföra ett nybygge istället. Rivningen skedde under hösten 2010. Byggnadsarbetena påbörjas i mars 2011. Planeringen av utvidgningen av Nickby hälsostation påbörjades år 2009 och slutfördes i november 2010. I samband med behandlingen av budgeten och ekonomiplanen för 2011-2013 minskades de planerade utrymmena och anslaget märkbart vilket betydde att planeringen måste börjas om. Projektplaneringen har inletts. Utvidgningen av ett kök i Nickby genomförs i anknytning till Lukkarin koulu. Planerna färdigställdes under verksamhetsåret och entreprenörerna har valts. Byggandet startar i början av år 2011. Byggandet av servicebyggnaden vid Söderkulla centralidrottsplan började hösten 2010 och byggnaden blir färdig under 2011. Även för detta projekt minskades de planerade utrymmena eftersom kostnaderna för projektet skulle ha överskridits för mycket om man följt de ursprungliga planerna. Fasta konstruktioner/Kommunaltekniska arbeten Vatten- och avloppsverkets största projekt är byggandet av vattentjänster i Bastukärr. Andra områden där vattentjänster ska byggas är Hansas, Söderkulla port, Nickby gård och Lönnbacka industriområde. Utbyggnaden av vattentjänsterna i glesbygden fortsätter i enlighet med utvecklingsplanen för vattentjänsterna, bl.a. i Kalkstrand och Paipis. Vatten- och avloppsledningar byggdes bl. a. på Bastukärrs planområde och ett anslutningsavlopp byggdes till Barrängen. I Kalkstrand och norra Paipis fortsatte utbyggandet av vattentjänstnätet. Byggnadsarbetena med ledningslinjerna påbörjades på områdena Hansas II och Gesterby. Trafikleder och parker De största projekten är utbyggandet av Bastukärr samt av områdena Nickby gård, Hansas och Söderkulla port. För parkernas del är de största projekten byggandet av parken vid Sibbo å, Nickby centralpark och parken vid Fågelboet i Eriksnäs. Gatorna för skede I på planområdet Bastukärr belades med grus. Gatubyggnadsarbetena på området Hansas II påbörjades. De grusbelagda gatorna i Tasträsk och Eriksnäs asfalterades. Grönarbetena i parken vid Sibbo å och Nickby centralpark blev klara. Skede I av parken vid Fågelboet i Eriksnäs blev färdigt. Idrotts- och rekreationsområden Planeringen av en konstisbana vid Söderkulla centralidrottsplan inleds år 2012. En allmän plan för skede I för konstisbanan som byggs vid Söderkulla centralidrottsplan färdigställdes.
65
SANERINGAR
BU 2010
Förändringar Budget efter i budgeten förändringar
Utfall
Utf-%
Avvikelse 0
Intäkter
40
0
40
40
100,0
0
Kostnader
-3 633
590
-3 043
-1 819
59,8
1 224
Netto
-3 593
590
-3 003
-1 779
59,2
1 224
0
0
0
0 ######
0
Kostnader
-2 620
590
-2 030
-1 428
70,3
602
Netto
-2 620
590
-2 030
-1 428
70,3
602
Byggnader Intäkter
Fasta konstruktioner/Kommunaltekniska arbeten Intäkter
0
Kostnader
-213
Netto
-213
0
######
0
-213
-45
21,3
168
-213
-45
21,3
168
Trafikleder och parker Intäkter
0
0
0
Kostnader
-560
0
-560
-137
0 ###### 24,6
423
0
Netto
-560
0
-560
-137
24,6
423
40
0
40
40
100,0
0
Kostnader
-240
0
-240
-208
86,8
32
Netto
-200
0
-200
-168
84,2
32
Idrotts- och rekreationsområden Intäkter
Mål och uppföljning Byggnader A2-byggnaden i Sibbo skolcentrum, som tidigare användes av Sipoon lukio, saneras åren 2011–2012. Söderkulla filialbiblioteks gamla lokaler i Söderkulla skolcentrum saneras år 2010. Saneringen av mottagningarna och köket på Nickby hälsostation inleds år 2011. Under ekonomiplaneperioden utförs stegvisa sanerings- och ombyggnadsarbeten i åldringshemmets nuvarande lokaler, varvid bl.a. en del av lokalerna ändras till servicebostäder. År 2010 inleds saneringen av en del av lokalerna på andra våningen. Om den före detta förvaltningsbyggnaden i Östanåparken övergår i kommunens ägo kommer den att saneras till kommunens ämbetshus. Planeringen av saneringen inleds år 2010 och det egentliga saneringsarbetet år 2011. Därefter renoveras det nuvarande ämbetshuset, Sockengården. Planeringen inleds år 2012. Saneringen av A2-byggnaden i Sibbo skolcentrum förbereddes år 2010 så att ytbeläggning innehållande asbest och organiskt byggavfall, vilka vid byggnadsskedet hade lämnats kvar i ett slutet utrymme under bottenbjälklaget, avlägsnades från byggnaden.
66
Söderkulla skolcentrum reparerades under verksamhetsåret genom att ansluta byggnaden till fjärrvärmenätverket, bygga en ny sydlig ingång och omvandla de tidigare bibliotekslokalerna och de kalla ljusgårdarna i mitten av byggnaden för småbarnsfostran och undervisningsbruk. Det sistnämnda arbetet blir färdigt under de första månaderna år 2011. Den stegvisa saneringen av åldringshemmet till servicebostäder fortsatte med planeringen av skede 2C. De egentliga byggnadsarbetena har förberetts genom rivningsarbeten, och objektet blir färdigt år 2011. Byggnaderna 31 och 29 som Helsingfors stad och Kiinteistö Oy Kuninkaanmäki ägde i Östanåparken övergick i början av året 2010 i kommunens ägo. Saneringen av dem till en förvaltnings- och kulturbyggnadshelhet har påbörjats med gemensam projektplanering. Planen färdigställs under våren 2011. Fasta konstruktioner/Kommunaltekniska arbeten De största saneringsarbetena är att ersätta gamla betongavlopp med plastavlopp och förnya gamla linjeventiler. I Nickby ersattes 920 meter betongavloppsrör och 31 betongbrunnar med plastavloppsrör och plastbrunnar samt 611 meter vattenledningar av gjutjärn ersattes med plastledningar. Saneringen av pumpstationen för avloppsvatten i Massby blev klar. Trafikleder och parker Saneringen av gator i Söderkulla och Nickby centrum fortsätter. Parkområdena i Östanåparken röjs och snyggas upp. I Söderkulla grundförbättrades Centrumvägen och det därtill hörande parkeringsområdet. I Nickby grundförbättrades Nybrovägens bro. Röjnings- och uppsnyggningsarbetena fortsatte på parkområdena i Östanåparken. Idrotts- och rekreationsområden Grundrenoveringen av Söderkulla centralidrottsplan, som inleddes hösten 2008, slutförs år 2010. År 2010 ska också Molnträskvägen iståndsättas. Grundrenoveringen av Söderkulla centralidrottsplan och grundförbättringen av Molnträskvägen blev färdiga.
FAST EGENDOM 1 000 €
Förändringar Budget efter BU 2010 i budgeten förändringar
Utfall Utf-% Avvikelse
Fast egendom Intäkter
6 350
-2 150
4 200
2 903 69,1
-1 297
-5 150
-3 655
-8 805
-8 099 92,0
706
Försäljning av fast egendom Kostnader Inköp av fast egendom
Mål och uppföljning Förhandlingar förs om köp av markområden och under planeperioden är närmast Nickby, Tallmo och Söderkulla aktuella. Tomter säljs på planområdena Söderkulla port, Hansas och Nickby gård III samt i Bastukärr och Lönnbacka. 67
Försäljningsbeslut gällande tomterna i Hansas har gjorts. Tomterna på Lönnbacka området är till salu. Planen för Nickby gård III har inte färdigställts. Detaljplanen för Söderkulla port befinner sig i förslagsskedet.
LÖS EGENDOM
BU 2010
Förändringar i Budget efter budgeten förändringar
Utfall
Utf-% Avvikelse
Lös egendom Nettokostnader Kommunstyrelsen
-730
0
-730
-288
39,4
442
-50
0
-50
0
0,0
50
Social- och hälsovårdsutskottet
-270
0
-270
-35
12,8
235
Bildningsutskottet
-300
0
-300
-173
57,8
127
Utskottet för teknik och miljö
-110
0
-110
-80
72,6
30
Mål och uppföljning Lösöre anskaffas till hälsocentralen, servicebostäderna, kostservicen m.m.. Lösöre anskaffas till skolorna, biblioteken, fritidsinrättningarna och daghemmen En ny bokbuss anskaffas år 2011, då det är möjligt att få 50 procent statsbidrag. Ansökan om statsbidrag har inlämnats år 2008. År 2010 skaffas en ny hjullastare i stället för den som skaffades år 1987. År 2011 skaffas en körbar gräsklippare samt en ny traktorsläpvagn med utrustning. Under planeperioden skaffas dessutom utrustning till Nickby skyddsrum inom ramen för anslagen. Lösöre anskaffades till åldringsvården och servicebostäderna. Lösöre anskaffades till skolorna, biblioteken, fritidsinrättningarna och daghemmen. En ny bokbuss anskaffas inte år 2011. Statsbidragsansökning har inlämnats år 2008 och reserveringen är i kraft till år 2014. En ny hjullastare, en traktorsläpvagn och två snöplogar anskaffades.
AKTIER OCH ANDELAR
BU 2010 Nettokostnader
Förändringar Budget efter i budgeten förändringar
Utfall
-131
0
-131
0
0
0
Social- och hälsovårdsutskottet
-35
0
-35
0
0,0
35
Bildningsutskottet
-96
0
-96
-59
61,4
37
Kommunstyrelsen
-49
Utf-% Avvikelse 37,6
82
10 ######
10
Mål och uppföljning Anslag upptaget för kommunens andel av investeringarna i Kårkulla samkommun, Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland och Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä. Kommunen har erlagt sin andel av investeringarna i Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä och Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland.
68
8.4 Finansieringsdelen Finansieringsdelens utfall ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Fullmäktige fastställde som bindande mål att kommunens lånebelopp inte ökas i annat fall än för finansiering av nyinvesteringar samt att den interna finansieringens andel av investeringar skulle uppgå till 32,9 procent och att lånebeloppet per invånare skulle uppgå till 3 512 euro. Budgetlån upptogs endast för finansiering av nyinvesteringar medan lånebeloppet per invånare uppgår till 3 151 euro och underskrider det uppställda målet med 361 euro per invånare. Den interna finansieringens andel av investeringar uppgick till 72,8 procent mot föregående års 82,0 procent. Detta uppställda mål i budgeten uppfylldes således. Kassaflödet i verksamheten, som överförs till finansieringsdelen från budgetens driftsekonomi- och resultaträkningsdel, blev 4,3 miljoner euro större än i den ändrade budgeten. Nettoinvesteringarnas belopp blev 2,9 miljoner euro mindre än i budgeten. Kassaflödet i verksamheten och det negativa kassaflödet för investeringarnas del blev sammanlagt 5,9 miljoner euro mindre än beräkningarna i den ändrade budgeten. Långfristiga lån lyftes till ett belopp som var 7 miljoner euro mindre än planerat i budgeten. Däremot gjordes amorteringarna planenligt. Allt som allt beräknades lånebeståndet öka med 13 miljoner euro, men slutresultatet blev hela 7,2 miljoner euro mindre. Kassaflödet för finansieringens del, som bildas av förändringar i utlåningen, förändringar i lånebeståndet och övriga förändringar av likviditeten, blev sammanlagt 4,7 miljoner euro större än beräknat i den ändrade budgeten. Kassaflödet i verksamheten samt kassaflödet för investeringarnas och finansieringens del inverkade positivt på likviditeten. Enligt den ursprungliga budgeten var inverkan på likviditeten -0,8 miljoner euro. Den verkliga inverkan på likviditeten var dock +7,2 miljoner euro.
69
TABLÅ ÖVER UTFALLET AV BUDGETENS FINANSIERINGSDEL ÅR 2010 Innehåller interna poster
Budget
Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel
Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva
Budgetändring
6 929 380 1 006 379 -6 200 000 2 150 000 729 380 3 156 379
Budget + Ändring
Utfall
Avvikelse
Förv. 2009
Ändr-% 2009/10
7 935 759 10 961 343,18 -4 050 000 -2 806 841,12 3 885 759 8 154 502,06
3 025 584,18 13 819 605,69 1 243 158,88 -4 008 700,42 4 268 743,06 9 810 905,27
-20,7 -30,0
-22 156 000 3 383 000 -18 773 000 -15 263 331,31 1 040 000 1 040 000 206 806,16 6 200 000 -2 150 000 4 050 000 3 008 462,94 -14 916 000 1 233 000 -13 683 000 -12 048 062,21
3 509 668,69 -17 794 777,09 -833 193,84 948 383,97 -1 041 537,06 4 572 837,63 1 634 937,79 -12 273 555,49
-14,2 -78,2 -34,2 -1,8
-14 186 620 4 389 379
-9 797 241
-3 893 560,15
5 903 680,85
-2 462 650,22
1 440,00 1 440,00
1 440,00 1 440,00
12 300,24 -15 000,00 -2 699,76
22 000 000 -7 000 000 15 000 000 15 000 000,00 -9 000 000 -9 000 000 -9 246 464,28 0,00 13 000 000 -7 000 000 6 000 000 5 753 535,72
-246 464,28 0,00 -246 464,28
17 000 000,00 -8 581 029,74 -3 000 000,00 5 418 970,26
5 380 544,83
4 970 544,83
0,00 -2 660 549,72
6 410 000 11 135 520,55
4 725 520,55
2 755 720,78
10 629 201,40
293 070,56
Kassaflödet för finansieringens del Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen
Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån
Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten
410 000
410 000
13 410 000 -7 000 000 Förändring av likvida medel
-776 620 -2 610 621
70
-3 387 241
7 241 960,40
-11,8 7,8 6,2
8.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt
2010
Anslag Budget Budget- efter ändring ändring
Bind- Urspr. ning budget
Beräknade inkomster Budget Urspr. Budget- efter budget ändring ändring
Avvikelse
Utfall
Avvikelse
Utfall
DRIFTSEKONOMIDEL Centralvalnämnden
N
0
0
0
0
Revisionsnämnden
N
-37
-37
-37
0
0
0
0
Kommunstyrelsen
N
810
-2 400
-1 590
0
0
Social- och hälsovårdsutsk.
N
-40 903
0
-40 903
-41 228
0
-325
0
Bildningsutskottet
N
-41 128
306
-40 822
0
-41 020
-198
0
Utskottet för teknik och miljö
N
4 459
4 459
0
4 879
420
0
0
0
-2 744 -1 154
RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster
B
0 70 400
2 500
72 900
76 694
Statsandelar
B
0 14 800
600
15 400
15 429
3 794 29
Ränteinkomster
B
0
50
50
11
-39
Övriga finansiella inkomster
B
0
378
378
307
-71
Ränteutgifter
B
-1 700
-1 700
-1 127
573
50
50
11
-39
Ersättning för grundkapital
B
-179
-179
-179
Övriga finansiella utgifter
B
-21
-21
-25
-4
0
0
Nyinvesteringar
N
-11 662
6 348
-5 314
-3 784
1 530
0
0
Saneringar
N
-3 593
590
-3 003
-1 779
1 224
0
0
Fast egendom
N
1 200
-5 805
-4 605
-5 202
-597
0
0
Lös egendom
N
-730
-730
-288
442
0
0
Aktier och andelar
N
-131
-131
-57
74
0
0
0
1
1
0
0
-9 000
-9 246
-246
0
0
0
0
0
0
INVESTERINGSDEL
FINANSIERINGSDEL Förändringar av utlåningen Minskning av utlåningen
B
Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån
B
Minskning av långfristiga lån
B
Förändring av kortfristiga lån
B
0
B
0
Förändringar av eget kapital
0 -9 000
0 22 000
Inverkan på likviditeten TOTALT
0 -102 615
-961 -103 575 -101 835
1) N=bindande nettoanslag/nettoinkomst, B=bindande bruttoanslag/bruttoinkomst
71
410
1 740 108 088
-7 000
15 000
410
15 000
0
5 381
4 971
-3 900 104 188 112 833
8 645
72
1. RESULTATRÄKNING
Euro Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetskostnader
1.1. - 31.12.2010
4 213 135,06 6 163 287,86 983 016,68 2 904 079,21 3 567 052,83
16 715 199,25
-42 510 703,57 -32 639 089,90 -9 871 613,67 -7 779 896,34 -2 091 717,33 -37 451 966,48 -23 277 684,44 -14 174 282,04 -6 698 104,48 -4 178 062,34 -1 219 297,83 -271 294,84 -92 329 429,54
-80 149 889,66
-75 614 230,29
76 694 226,44 15 429 089,00 11 238,94 128 109,95 -1 126 729,46 -24 702,03
Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar
3 268 169,82 5 500 830,59 758 796,59 2 754 997,09 4 432 405,16
-44 893 197,33 -34 940 517,60 -9 952 679,73 -8 089 356,18 -1 863 323,55 -39 110 073,79 -24 606 651,39 -14 503 422,40 -6 731 405,91 -4 773 557,93 -1 785 578,72 -686 647,62 -97 980 461,30
Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader
17 830 571,64
1.1. - 31.12.2009
76 517 843,35 14 282 211,00
91 111 232,84
29 012,79 119 451,66 -1 494 800,59 -19 882,23
10 961 343,18
-6 241 965,38 -702 655,19
Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 300 190,47 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver -2 500 000,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder
Över-/(under)skott
13 819 605,69
-5 418 922,04 -6 944 620,57
-5 418 922,04
4 016 722,61
8 400 683,65
-2 199 809,53
1 816 913,08
73
-1 366 218,37
-3 373 453,85 -1 500 000,00
-4 873 453,85
3 527 229,80
2. FINANSIERINGSANALYS Euro Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel
1.1. - 31.12.2010
10 961 343,18 -2 806 841,12
8 154 502,06
Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -15 263 331,31 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 206 806,16 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående 3aktiva 008 462,94 -12 048 062,21 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
1.1. - 31.12.2009
13 819 605,69 -4 008 700,42
9 810 905,27
-17 794 777,09 948 383,97 4 572 837,63 -12 273 555,49
-3 893 560,15
-2 462 650,22
Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån
1 440,00
1 440,00
-15 000,00 12 300,24
-2 699,76
5 753 535,72
17 000 000,00 -8 581 029,74 -3 000 000,00
5 418 970,26
15 000 000,00 -9 246 464,28
Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar 9 343,11 Förändring av fordringar 3 180 163,89 Förändringar av räntefria skulder
2 191 037,83
Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel
74
-41 678,81 19 157,20 -3 322 778,84 5 380 544,83
684 750,73
-2 660 549,72
11 135 520,55
2 755 720,78
7 241 960,40
293 070,56
3. BALANSRÄKNING AKTIVA
31.12.2010
31.12.2009
BESTÅENDE AKTIVA
138 483 542,85
130 628 717,33
Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar
1 214 019,28 14 490,10 1 199 529,18 123 100 572,11 21 019 786,17 80 529 760,85 15 379 903,79 1 540 456,83 56 580,60 4 574 083,87 14 168 951,46 14 143 295,47 25 655,99
1 587 012,72 36 945,37 1 550 067,35 114 908 273,33 15 274 053,19 79 819 797,79 14 635 221,00 2 032 793,90 56 580,60 3 089 826,85 14 133 431,28 14 106 335,29 27 095,99
550 010,76
604 986,80
239 220,68 310 790,08
295 808,65 309 178,15
RÖRLIGA AKTIVA
18 754 039,27
14 706 180,88
Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank
150 389,76 150 389,76 7 634 089,66 2 709 283,16 0,00 2 709 283,16 4 924 806,50 1 304 078,43 2 211 387,39 1 409 340,68 120 892,15 120 892,15 10 848 667,70
159 732,87 159 732,87 10 818 848,56 4 017 687,14 700 000,00 3 317 687,14 6 801 161,42 2 306 558,16 1 971 991,78 2 522 611,48 120 892,15 120 892,15 3 606 707,30
157 787 592,88
145 939 885,01
FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning
TOTALT
75
PASSIVA
31.12.2010
31.12.2009
EGET KAPITAL
66 575 156,63
58 270 600,37
Grundkapital
51 986 332,66
45 486 332,66
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
12 771 910,89 1 816 913,08
9 257 037,91 3 527 229,80
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
13 573 263,38
17 873 453,85
Avskrivningsdifferenser Reserver
3 073 263,38 10 500 000,00
3 373 453,85 14 500 000,00
AVSÄTTNINGAR
150 000,00
191 660,42
Övriga avsättningar
150 000,00
191 660,42
FÖRVALTAT KAPITAL
550 010,76
604 986,80
Statens uppdrag Donationsfondernas kapital
239 220,68 310 790,08
295 808,65 309 178,15
FRÄMMANDE KAPITAL
76 939 162,11
68 999 183,57
Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar
53 798 541,77 46 990 275,00 524 010,88 6 284 255,89 23 140 620,34 9 927 630,00 42 804,45 1 347 948,45 4 833 291,41 787 465,99 6 201 480,04
48 568 718,24 42 667 905,00 566 815,33 5 333 997,91 20 430 465,33 8 427 630,00 68 834,28 405 370,74 5 172 761,36 767 890,10 5 587 978,85
157 787 592,88
145 939 885,01
TOTALT
76
4. KONCERNRESULTATRÄKNING
Euro
1.1. - 31.12.2010
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Pensionskostnader
67 227 717,48 -145 053 669,71 44 878,67
Verksamhetsbidrag
-77 781 073,56
Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader
76 694 226,44 15 429 089,00
Årsbidrag
13 088 865,43
Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster
-8 804 193,32 2 498,38
41 480,85 334 155,23 -1 261 970,31 -367 042,22
Räkenskapsperiodens resultat
4 287 170,49
Extraordinära kostnader Ökning (-) eller minskning (+) av fonder
-2 375 725,71 388,86
Över-/(under)skott
1 911 833,64
77
4. KONCERNFINANSIERINGSANALYS 31.12.2010 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
13 088 865,43 2 498,38 -2 878 377,23 -18 015 834,49 256 902,35 3 135 873,15 -4 410 072,41
Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del
-10 459,54 1 440,00 15 000 000,00 -9 481 585,82 18 447,86 -290,31 14 771,43 3 526 704,20 2 711 173,12 6 252 358,44 11 780 200,94
Förändring av likvida medel
7 370 128,54
Likvida medel 31.12 Likvida medel 1.1
13 490 799,19 6 120 670,65
78
4. KONCERNBALANS AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
2 010
2 009
150 975 584,78 142 430 239,50
Immateriella tillgångar 2 646 944,17 2 992 676,75 Immateriella rättigheter 792 759,95 803 693,60 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 854 184,22 2 188 983,15 Materiella tillgångar 142 237 891,42 133 415 839,98 Mark- och vattenområden 21 604 035,89 15 851 737,13 Byggnader 94 713 267,24 93 339 327,42 Fasta konstruktioner och anordningar 16 387 110,17 15 667 434,85 Maskiner och inventarier 3 311 646,82 3 718 091,32 Övriga materiella tillgångar 106 702,05 108 971,74 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 6 115 129,26 4 730 277,53 Placeringar 6 090 749,20 6 021 722,77 Andelar i intressesamfund 2 287 497,26 2 136 249,63 Övriga aktier och andelar 3 752 940,60 3 835 916,03 Masskuldebrevsfordringar 8 265,31 Övriga lånefordringar 33 885,75 30 302,73 Övriga fordringar 16 425,59 10 989,07 FÖRVALTADE MEDEL
614 934,32
915 058,27
239 220,68 375 713,64
531 852,39 383 205,88
23 204 037,91
19 345 842,14
447 770,79 426 051,68 20 896,66 103,06 719,39
432 999,36 388 815,14 29 255,87 13 995,43 932,92
9 265 467,92 2 709 283,16
6 556 184,76 2 226 115,66 2 732 764,07 1 597 305,03 480 164,55 124 738,85 355 425,70
12 792 172,12 4 066 983,96 700 000,00 3 366 974,91 9,06 8 725 188,16 3 500 593,26 2 504 783,06 2 719 811,83 914 362,91 125 086,47 789 276,44
13 010 634,64
5 206 307,74
Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter/varor Övriga omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Placeringar i penningmarknadsinstrument Kassa och bank TOTALT
2 709 283,16
174 794 557,01 162 691 139,91
79
PASSIVA
2010
2009
EGET KAPITAL
70 459 063,28
61 801 323,14
Grundkapital Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
51 986 332,66 336 937,38 16 223 959,60 1 911 833,64
45 486 332,66 324 180,26 12 181 375,49 3 809 434,73
MINORITETSANDELAR KONCERNRESERV AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
34 998,09
355 480,68
15 169 265,64
19 280 590,63
Avskrivningsdifferens Reserver
3 939 674,21 11 229 591,43
4 068 209,62 15 212 381,01
AVSÄTTNINGAR
628 170,11
679 858,59
Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar
43 087,44 585 082,67
47 036,88 632 821,71
FÖRVALTAT KAPITAL
618 275,38
918 689,64
Statens uppdrag Donationsfondernas kapital
239 220,68 379 054,70
531 852,39 386 837,25
FRÄMMANDE KAPITAL
87 884 784,52
79 655 197,23
Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar
59 446 873,70
54 388 542,47
52 492 684,18 633 408,29 59 296,60 6 261 484,63
48 374 278,40 679 342,41 39,05 884,70 5 333 997,91
Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar
28 437 910,82 10 302 367,66 45 745,60 1 508 446,90 6 059 599,11 1 329 372,73 9 192 378,82
25 266 654,76 8 830 737,76 71 432,98 504 300,70 6 256 878,80 1 186 195,68 8 417 108,83
VÄRDERINGSPOSTER
TOTALT
174 794 557,02 162 691 139,91
80
NOTER TILL BOKSLUTET
Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Bilaga
1
Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder
Noter till resultaträkningen Bilaga
2
Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga
3 4 5 6 7 8 9
Verksamhetens intäkter uppdelade på de olika verksamheter som kommunen definierat Specifikation av skatteinkomster Specifikation av statsandelar Grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dem Genomsnittliga avskrivningar och investeringar åren 2009-2012 Ändringar i avsättningar Försäljningsvinster och -förluster av tillgångar bland bestående aktiva Specifikation av dividendintäkter och ränta på grundkapital
Noter till balansräkningen Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
Materiella och immateriella tillgångar Specifikation över fordringar Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna Finansiella värdepapper Specifikation av det egna kapitalet Långfristigt främmande kapital Avsättningar Avskrivningsdifferens och reserver Främmande kapital Specifikation av övriga skulder Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna Vårdtagarnas medel som inte upptagits i balansräkningen Regressfordran för underhållsstöd
Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Bilaga Bilaga Bilaga
23 24 25
Leasingansvar sammanlagt Övriga ansvarsförbindelser givna av kommunen Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar
Noter angående personalen Bilaga Bilaga
26 27
Antalet anställda 31.12 Personalkostnader
Bokslutskalkyler för annan balansenhet Bilaga Bilaga Bilaga
28 29 30
Vattentjänstverkets resultaträkning Vattentjänstverkets finansieringskalkyl Vattentjänstverkets balansräkning
Noter till kommunens koncernbokslut Bilaga
31
Principerna för upprättande av koncernbokslut
81
82
NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Bilaga 1 Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen i punkt grunderna för avskrivningar enligt plan. Värdering av placeringar Aktier bland bestående aktiva tas upp i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna tas upp i balansräkningen enligt FIFO-principen. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna tas upp i balansräkningen till det nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna tas upp i balansräkningen till anskaffningsutgiften eller till sannolikt överlåtelsepris om detta är lägre. Jämförbarheten med uppgifterna för föregående räkenskapsperiod Kommunens organisation har inte ändrats, varför uppgifterna från åren 2009 och 2010 är jämförbara.
83
NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN Bilaga 2 Verksamhetens intäkter uppdelade på de olika verksamheter som kommunen definierat 2010
2009
3 226 076,24 3 856 863,83 4 667 515,25 6 080 116,32
4 447 500,85 3 577 159,17 3 491 474,90 5 199 064,33
17 830 571,64
16 715 199,25
2010
2009
Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt
67 941 537,72 4 433 712,86 4 318 975,86
70 716 061,07 2 900 474,05 2 901 308,23
Skatteinkomster totalt
76 694 226,44
76 517 843,35
2010
2009
Allmän förvaltning Social- och hälsovårdsavdelningen Bildningsavdelningen Avdelningen för teknik och miljö Kommunens verksamhetsintäkter totalt
Bilaga 3 Specifikation av skatteinkomster
Bilaga 4 Specifikation av statsandelar
Statsandelar för kommunens basservice exklusive utjämningar Skatteinkomstutjämningen Utjämning p.g.a. systemändringen Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelar totalt
23 454 525,00 -5 090 556,00 252 089,00 -3 186 969,00
15 429 089,00
84
14 282 211,00
Bilaga 5 Grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dem AVSKRIVNINGSPLAN FÖR SIBBO KOMMUN Egendomsgrupp
Avskr.metod
Avs.-tid/-%
Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning
5 år 3 år 3 år 5 år 5 år 3 år 3 år *
1100 Jord- och vattenområden 1121 Förvaltnings- och institutionsbyggnader 1123 Fabriks- och produktionsbyggnader 1125 Ekonomibyggnader 1127 Fritidsbyggnader 1120 Bostadsbyggnader
Ingen avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning
40 år 25 år 20 år 20 år 40 år
1131 Gator, vägar, torg och parker 1132 Broar, kajer och badinrättningar 1134 Övriga jord- och vattenkonstruktioner 1135 Vattendistributionsnät 1136 Avloppsnät 1138 Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 1139 Telefonnät, central och abonnentcentraler 1141 Övriga rör- och kabelnät 1142 Maskinerier och anordn. vid vatten- o.dyl. verk 1143 Fasta lyft- och flyttanordningar 1144 Trafikregleringsanordningar 1149 Övriga fasta maskiner, anordn. och konstr.
Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning
20 % 20 % 20 % 10 % 10 % 20 % 20 % 20 % 15 % 20 % 25 % 25 %
1150 Fartyg av järn 1151 Fartyg av trä och andra flytande arbetsmask. 1153 Övriga transportmedel 1154 Övriga rörliga arbetsmaskiner 1155 Övriga tunga maskiner 1156 Övriga lätta maskiner 1157 Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 1158 ADB-utrustning 1159 Övriga anordningar och inventarier
Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning Restvärdeavskrivning
20 % 25 % 30 % 30 % 25 % 25 % 30 % 40 % 40 %
1160 Naturresurser 1165 Konst- och värdeföremål 1169 Övriga nyttigheter 1175 Pågående anskaffningar
Avskrivning enligt användning Ingen avskrivning -
Immateriella tillgångar: Immateriella rättigheter 1000 Etablerings- och organisationsutgifter 1002 Forsknings- och utvecklingsutgifter 1003 Koncernaffärsvärde 1004 Affärsvärde 1001 ADB-program 1009 - 1010 Övriga Materiella tillgångar:
Ingen avskrivning
-
Vid avskrivningarna har ovanstående avskrivningsplan följts. Under gruppen 1010 övriga immateriella tillgångar* har dock beträffande Sibbo kommuns investeringar i andra kommuners vatten- och avloppsverk (t.ex. Sibbo kommuns andel i Viksbacka reningsverk) tillämpats maximal rekommenderad avskrivningstid på 20 år. Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än 10 000 euro har i kommunen bokförts som årskostnader
85
Bilaga 6 Genomsnittliga avskrivningar och investeringar 2009-2012 Avskrivningar enligt plan Egna anskaffningsutgifter för investeringar som är föremål för avskrivning Avvikelse Avvikelse %
6 132 177,48 15 993 439,48 -9 861 262,00 -62
Utredning om orsakerna till avvikelsen Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på att kommunen som en växande kommun är i behov av en stor investeringsnivå för att kunna säkerställa kommunens möjligheter att kunna ge en god grundservice. Det finns dock inte i detta skede skäl till att kommunen justerar sina avskrivningsplaner.
Bilaga 7 Ändringar i avsättningar
Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplats 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplats 31.12
2010
2009
191 660,42 150 000,00 -191 660,42
281 382,20
150 000,00
191 660,42
-89 721,78
Bilaga 8 Försäljningsvinster och -förluster från tillgångar bland bestående aktiva 2010
2009
Övriga verksamhetsintäkter Försäljningsvinster av mark- och vattenområden Övriga försäljningsvinster Kalkylerade försäljningsvinster
714 358,28 6 618,24 2 045 322,77
3 909 108,01
Försäljnigsvinster totalt
2 766 299,29
3 909 108,01
Övriga verksamhetskostnader Försäljningsförlust av fastigheten Borgbyparken Försäljningsförlust av fastigheterna Storören och Svärdfält
-1 118,59
Försäljnigsförluster totalt
-1 118,59
-18 992,96
2010
2009
Dividendintäkter från andra samfund Ränta på grundkapital från samkommuner
50 612,96 3 848,74
23 520,80 3 848,74
Totalt
54 461,70
27 369,54
-18 992,96
Bilaga 9 Specifikation av dividendintäkter och ränta på grundkapital
86
NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN Bilaga 10 Materiella och immateriella tillgångar BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättig heter Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Ökning under räkenskapsperioden Räkenskapsperiodens avskrivningar Oavskriven anskaffningsutgift 31.12
Övriga utgifter med lång verkningstid
36 945,37
Förskottsbetalningar
1 550 067,35 65 511,47 -416 049,64 1 199 529,18
-22 455,27 14 490,10
Totalt
1 587 012,72 65 511,47 -438 504,91 0,00 1 214 019,28
Materiella tillgångar Mark- och vattenområden
Byggnader
Fasta anlägg- Maskiner och Övriga Förskottsbet. ningar och inventarier materiella och konstruktioner tillgångar pågående anskaffningar
Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 15 274 053,19 79 819 797,79 14 635 221,00 2 032 793,90 56 580,60 Ökning under räkenskapsperioden 5 882 199,93 2 345 347,52 2 830 273,59 287 824,12 Finansieringsandelar under räkenskapsperioden -141 933,00 -40 000,00 Minskningar under räkenskapsperioden -136 466,95 Överföringar mellan poster 1 484 257,02 Räkenskapsperiodens avskrivningar -2 977 708,48 -2 045 590,80 -780 161,19 Nedskrivningar och återföringar av dem Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 21 019 786,17 80 529 760,85 15 379 903,79 1 540 456,83 56 580,60
Totalt
3 089 826,85 114 908 273,33 3 671 169,23
15 016 814,39 -181 933,00
-1 484 257,02
-136 466,95 0,00
-702 655,19
-5 803 460,47 -702 655,19
4 574 083,87 123 100 572,11
PLACERINGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Aktier och andelar Aktier, koncernbolag Anskaffningsutg. 1.1 Ökningar Minskningar Anskaffningsutg. 31.12
696 370,48 -8 000,00 688 370,48
Aktier, intressebolag
Andelar i samkommuner
523 531,08 9 776 989,95 88 563,89 58 922,00 -2 500,00 -12 356,82 609 594,97 9 823 555,13
Övriga aktier och andelar
3 109 443,78 14 106 335,29 2 500,00 149 985,89 -90 168,89 -113 025,71 3 021 774,89 14 143 295,47
Msb-, övriga låne- och övriga fordringar Fordringar av övriga samfund Anskaffningsutg. 1.1 Minskningar Anskaffningsutg. 31.12
27 095,99 -1 440,00 25 655,99
Totalt 27 095,99 -1 440,00 25 655,99
87
0,00
Totalt
VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR I VÄRDET PÅ SAMKOMMUNANDELAR
Balansvärde 1.1 Itä-Uudenmaan KKY
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskaps- Balansperioden värde 31.12
Kommunens andel i samkommunens kapital
Differens
1 338 611,22
21 909,00
-12 356,82 1 348 163,40
987 847,72
-360 315,68
622 902,29
37 013,00
659 915,29
648 264,39
-11 650,90
Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland
DOTTERSAMFUND, SAMKOMMUNANDELAR SAMT ÄGARINTRESSESAMFUND Kommunkoncernens andel, €
Namn
Hemort
Kommunens ägarandel, %
Koncernens ägarandel, %
av eget kapital
vieraasta pääomasta
av räkensk.per. över/underskott
Dottersamfund Bostads Ab Gransångaren
Sibbo
100,00
100,00
185 097,17
657 429,69
5,40
Oy Sipoon Jäähalli - Sibbo Ishall Ab
Sibbo
51,60
51,60
252 298,66
979 165,51
14 595,85
437 395,83
1 636 595,20
14 601,25
-7 244,68
Sam m anlagt
Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
Helsingfors
1,32
1,32
5 750 045,88
5 966 377,88
Kårkulla samkommun
Pargas
4,37
4,37
465 144,29
537 696,74
5 719,04
Eteva ky
Mäntsälä
0,80
0,80
126 296,26
314 357,53
-3 291,31
Keski-Uudenmaan AKY
Träskända
4,45
4,45
761 723,32
283 586,93
56 128,89
Itä-Uudenmaan KKY Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland
Borgå
7,16
7,16
1 476 987,18
861 079,14
-3 231,67
Borgå
16,33
16,33
1 273 087,25
351 330,65
43 375,00
Östra Nylands förbund
Borgå
18,17
18,17
6 925,27
22 724,08
6 925,27
Tuusulan seudun vesilaitos
Tusby
15,36
15,36
2 494 971,97
114 264,31
33 230,10
12 355 181,42
8 451 417,26
131 610,64
Sam m anlagt
Intressesamfund Bostads Ab Sibbo Tallmo
Sibbo
50,00
50,00
155 910,01
2 925,13
-10,11
Bostads Ab Sibbo Vintergröna
Sibbo
29,60
29,60
48 284,84
2 039,03
-780,21
Asunto Oy Sato-Talma
Sibbo
23,80
23,80
251 114,29
17 870,89
-1 588,60
Kiinteistö Oy Sipoon Pellavatie 3
Sibbo
50,00
50,00
133 397,36
0,00
0,00
Östra Nylands Avfallsservice Ab
Borgå
25,60
25,60
604 287,19
987 547,17
8 115,02
Borgå folkakademi Ab
Borgå
25,00
25,00
828 979,87
433 662,54
353,34
Kiinteistö Oy Söderkulla Tallbacka Fastighets Ab
Sibbo
33,51
33,51
68 310,42
4 526 856,31
-38 445,05
2 090 283,98
5 970 901,07
-32 355,61
Sam m anlagt
88
Bilaga 11 Specifikation över fordringar
Kortfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Kundfordringar Totalt Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem Kundfordringar Övriga fordringar Totalt Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar Totalt Fordringar sammanlagt
2010
2009
1 576,46 1 576,46
1 877,57 1 877,57
65 547,47 65 547,47
74 227,01 372 727,49 446 954,50
208,01 208,01
0,00
67 331,94
448 832,07
Bilaga 12 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna inom kortfristiga fordringar
Oerhållen köpesumma Krediteringar från kommuner och samkommuner Övriga inkomster som inte erhållits Kortfristiga resultatregeleringar totalt
2010
2009
700 000,00 366 919,28 342 421,40
1 929 936,00 576 685,20 15 990,28
1 409 340,68
2 522 611,48
2010
2009
463 826,88 120 892,15 342 934,73
459 385,89 120 892,15 338 493,74
Bilaga 13 Finansiella värdepapper
Aktier och andelar Återanskaffningspris Bokföringsvärde Differens
89
Bilaga 14 Specifikation av det egna kapitalet Bilaga 14
Koncernen 2010
Grundkapital 1.1 Ökningar Grundkapital 31.12 Övriga egna fonder 1.1 Ökning Minskning Övriga egna fonder totalt 31.12 Överskott från tidigare Överföring till skadefonden Övriga förändringar
Kommunen 2009
2010
2009
45 486 332,66 45 486 332,66 45 486 332,66 45 486 332,66 6 500 000,00 6 500 000,00 51 986 332,66 45 486 332,66 51 986 332,66 45 486 332,66 324 180,26 12 757,12 336 937,38
848 850,94 323 401,82 -848 072,50 324 180,26
0,00
15 990 810,22 10 424 412,29 12 784 267,71 17 297,10 1 419 124,77 228 209,10
9 257 037,91
337 838,43
Rättelse av tidigare rekenskapsperioders fel -12 356,82 -12 356,82 Överskott från tidigare 16 223 959,60 12 181 375,49 12 771 910,89
9 257 037,91
Räkenskapsperiodens
3 527 229,80
Eget kapital totalt
1 911 833,64
3 809 434,73
1 816 913,08
70 459 063,28 61 801 323,14 66 575 156,63 58 270 600,37
Bilaga 15 Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än efter fem år Koncernen 2010
Kommunen 2009
2010
2009
Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund
18 410 819,49 16 310 819,49 454 969,84 471 970,91
16 330 000,00 398 097,83
14 230 000,00 415 098,90
Långfristiga skulder sammanlagt
18 865 789,33 16 782 790,40
16 728 097,83
14 645 098,90
Bilaga 16 Avsättningar Bilaga 16
Koncernen 2010
Kommunen 2009
2010
2009
Övriga Pensionsreservering Miljöansvar Övriga ansvar
43 087,44 47 036,88 150 000,00 191 660,42 435 082,67 441 161,29
150 000,00 191 660,42
Övriga avsättningar sammanlagt
628 170,11 679 858,59
150 000,00 191 660,42
90
Bilaga 17 Avskrivningsdifferens och reserver
Avskriviningsdifferens - Investeringsreservering för Söderkulla skola åkl 7-9 Reserveringar - Investeringsreservering för markanskaffning i enlighet med beslutet om kommunens nya strukturmodell - Investeringsreservering för markanskaffning i Nickby och Pigby - Investeringsreservering för tillbyggnad av Nickby hälsostation - Investeringsreservering för tillbyggnad av Nickby hälsostation - Investeringsreservering för sanering av Söderkulla skolcentrum Reserveringar sammanlagt
2010
2009
3 073 263,38
3 373 453,85
3 500 000,00 3 000 000,00 3 000 000,00 5 000 000,00
3 000 000,00 5 000 000,00 2 500 000,00 10 500 000,00
14 500 000,00
13 573 263,38
17 873 453,85
2010
2009
Skulder till samkommuner där kommunen är medlem Leverenatörsskulder Resultatregleringar
157 550,57 776 922,76
299 734,92 208 727,00
Främmande kapital sammanlagt
934 473,33
508 461,92
Totalt
Bilaga 18 Främmande kapital Kortfristigt
Bilaga 19 Specifikation av övriga skulder Koncernen 2010
Kommunen 2009
2010
2009
Övriga långfristiga skulder Anslutningsavgifter Övriga skulder
6 064 599,63 5 114 341,65 196 885,00 219 656,26
6 064 599,63 5 114 341,65 219 656,26 219 656,26
Övriga långfristiga skulder totalt
6 261 484,63 5 333 997,91
6 284 255,89 5 333 997,91
91
Bilaga 20 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna inom kortfristigt främmande kapital Koncernen
Kortfristiga resultatregleringar Periodisering av löner och lönebikostnader Ränteperiodiseringar Övriga obetalda utgifter Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt
Kommunen
2010
2009
2010
2009
7 139 493,48 231 819,60 1 033 670,63
7 096 962,05 231 085,32 1 089 061,46
4 976 193,70 4 874 648,62 221 627,18 229 867,27 1 003 659,16 483 462,96
8 404 983,71
8 417 108,83
6 201 480,04 5 587 978,85
Bilaga 21 Vårdtagarnas medel som inte upptagits i balansräkningen
Vårdtagarnas medel 31.12
2010
2009
1 354,87
1 353,26
2010
2009
67 000,00
0,00
Bilaga 22 Regressfordran för underhållsstöd
Upptaget anslag bland fordringar i balansen 31.12
92
NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Bilaga 23 Leasingansvar sammanlagt 2010
2009
Bilaga 23 Det sammanlagda beloppet av leasingansvar
601 420,96
563 444,40
Förfaller under följande räkenskapsperiod Förfaller senare
196 597,72 404 823,24
202 315,37 361 129,03
Leasingavtalen innehåller inga väsentliga ansvar på grund av uppsägnings- och inlösningsvillkor
Bilaga 24 Övriga ansvarsförbindelser givna av kommunen 2010
2009
231 762,96 137 829,84
231 762,96 147 335,71
11 288 729,34 9 739 403,11
11 565 398,36 5 551 323,14
390 000,00 3 380 100,00
390 000,00 3 850 000,00
Borgensförbindelser för samfund inom samma koncern Ursprungligt kapital Återstående kapital Borgensförbindelser till förmån för övriga Ursprungligt kapital Återstående kapital Avtalsansvar Vägförvaltningen, Ny vägförbindelse till Sköldvik Iståndsättandet av Bastukärr industriområde för SOK
Bilaga 25 Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar
Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar Kommunens eventuella ansvar för garanticentralens fond 31.12
93
2010
2009
52 463 497,01
44 494 806,86
42 732,17
38 932,90
NOTER ANGÅENDE PERSONALEN Bilaga 26 Antalet anställda 31.12 2010
2009
61 340 662 144
51 338 643 144
1 207
1 176
2010
2009
Personalkostnader enligt resultaträkningen Personalkostnader som aktiverats bland immateriella och materiella tillgångar
44 893 197,33
42 510 703,57
26 101,95
148 752,56
Personalkostnader sammanlagt
44 919 299,28
42 659 456,13
Allmän förvaltning Social- och hälsovård Undervisning och kultur Sektorn för teknik och miljö Sammanlagt
Bilaga 27 Personalkostnader
94
BOKSLUTSKALKYLER FÖR ANNAN BALANSENHET Bilaga 28 Vattentjänstverkets resultaträkning EURO
1.1. - 31.12.2010
1.1. - 31.12.2009
2 303 761,18 71 008,57
1 982 286,19 70 642,22 4 282,19 11 016,63 154 324,95 240 265,99
Omsättning Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Muut palvelumaksut Hyresintäkter Övriga intäkter Övriga intäkter av affärsverksamhet Övriga understöd och bidrag Understöd och bidrag
10 788,11 144 394,03 226 190,71 498,61 498,61
Material och tjänster Inköp under räkenskapsperioden Köp av tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Övriga kostnader för affärsverksamhet Rörelseöverskott/-underskott Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Ersättning för grundkapital Övriga finansiella kostnader Över-/(under)skott före extraordinära poster
-1 295 022,57 -640 757,19 -654 265,38 -403 368,58 -323 871,47 -79 497,11 -64 572,92 -14 924,19 -1 372 132,95 -1 372 132,95 -19 904,81 -559 978,41 -173 873,85
-1 056 523,92 -571 503,88 -485 020,04 -365 137,82 -291 770,13 -73 367,69 -51 735,70 -21 631,99 -1 312 802,31 -1 312 802,31 -31 642,15 -543 554,02 -198 841,89 4 858,57
13 891,87 -9 041,34 -178 700,00 -24,38 -733 852,26
-24 851,52 -178 700,00 -148,94 -742 395,91
Över-/(under)skott före överföring till reserver
-733 852,26
-742 395,91
Räkenskapsperioden över-/underskott
-733 852,26
-742 395,91
95
Bilaga 29 Vattentjänstverkets finansieringskalkyl 1.1. - 31.12.2010 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Rörelseöverskott Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella intäkter och kostnader
1.1. - 31.12.2009
-559 978,41 1 372 132,95 -173 873,85
-543 554,02 1 312 802,31 -198 841,89
-1 317 736,96 61 210,65 -618 245,62
-1 774 251,57 145 388,00 -1 058 457,17
-335 000,00 -21 019,93
-335 000,00 -21 019,93 -18 919,20
217 241,58 729 005,82
-114 331,96 967 590,50
Finansieringsverksamhet netto
590 227,47
478 319,41
Inverkan på kommunens likvida medel
-28 018,15
-580 137,76
Verksamh.intäkter Verksamh.kostn. Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % Verksamhetens utgifter,ändrings-% Årsbidrag / avskrivningar, % Investeringar i anläggn.tillgångar Försäljn.inkomster av anläggn.tillg. Anslutningsavgifter Investeringar netto
2 529 951,89 -1 718 295,96 -147,24 18,23 -46,48 -1 317 736,96 61 210,65 950 257,98 -306 268,33
2 222 552,18 -1 453 303,89 -152,93 8,08 -43,45 -1 774 251,57 145 388,00 1 121 989,42 -506 874,15
INVESTERINGAR Investeringar i anläggn.tillgångar Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Internt tillförda medel och investeringar, netto FINANSIERINGVERKSAMHET Förändringar av lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfr. lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten Ökning av kundfordringar Ökning av skulder till leverantörer
96
Bilaga 30 Vattentjänstverkets balansräkning AKTIVA
31.12.2010
31.12.2009
12 688 077,17
12 803 683,81
Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier
1 199 529,17 1 199 529,17
1 550 067,34 1 550 067,34
9 684 787,95 9 488 631,11 6 024,99
9 449 856,42 9 440 099,22 9 757,20
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar
190 131,85 1 803 760,05 1 803 760,05
1 803 760,05 1 803 760,05
697 314,51
919 151,10
Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Rahat ja pankkisaamiset Kontokurantkonto
697 314,51 697 314,51 695 872,70 -4 595,01 6 036,82 -3 266 438,88 -3 266 438,88
919 151,10 919 151,10 886 883,16 32 267,94 -3 238 420,73 -3 238 420,73
TOTALT
10 118 952,80
10 484 414,18
31.12.2010
31.12.2009
EGET KAPITAL
3 011 698,01
3 745 550,27
Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott
3 573 767,83 171 782,44 -733 852,26
3 573 767,83 914 178,35 -742 395,91
FRÄMMANDE KAPITAL
7 107 254,79
6 738 863,91
Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar
6 399 599,63 335 000,00 6 064 599,63 707 655,16 335 000,00 821,13 323 779,96 6 975,31 41 078,76
5 784 341,65 670 000,00 5 114 341,65 954 522,26 335 000,00 21 019,93 49,91 521 284,32 6 113,06 71 055,04
10 118 952,80
10 484 414,18
BESTÅENDE AKTIVA
RÖRLIGA AKTIVA
PASSIVA
TOTALT
97
NOTER TILL KOMMUNENS KONCERNBOKSLUT Bilaga 31 Principerna för upprättande av koncernbokslut Koncernbokslutets omfattning I koncernbalansräkningen har sammanställts alla dottersamfund samt alla samkommuner där kommunen är medlem och ägarintressesamfund. Eliminering av internt ägande Kommunens och dess dottersamfunds interna ägande har eliminerats enligt den nominella metoden (parivärdesmetoden). Interna affärshändelser och interna bidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Justering av planenliga avskrivningar Avskrivningarna på fastighetsdottersamfundens och stiftelsernas materiella och immateriella nyttigheter har justerats så att de stämmer med avskrivningsplanen och restvärdesdifferensen har bokförts med posterna Överskott (underskott) och Överskott (underskott) från föregående räkenskapsperioder i eget kapital som motkonto. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Ägarintressesamfund Ägarintressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden.
98
Sibbo den 29 mars 2011
Kommunstyrelsen i Sibbo
ARI OKSANEN Ari Oksanen
BENGT WIIK Bengt Wiik
JUHANI RANTALA Juhani Rantala
KAJ LINDQVIST Kaj Lindqvist
JOHANNA HALLIKAINEN Johanna Hallikainen
JANICA SUNDBÄCK Janica Sundbäck
CLARA LINDQVIST Clara Lindqvist
HANS BLOMBERG Hans Blomberg
SINI-PILVI SAARNIO Sini-Pilvi Saarnio
EERO SEPPÄNEN Eero Seppänen
EEVA KUNTSI Eeva Kuntsi
tf. kommundirektör
MIKAEL GRANNAS Mikael Grannas
REVISIONSANTECKNING Vi har idag avgivit berättelse över utförd revision.
Sibbo 16.5.2011 PwC Julkistarkastus Oy OFR-samförbund
OUTI KOSKINEN Outi Koskinen OFR, CGR
99
100
FÖRTECKNING ÖVER BOKFÖRINGSBÖCKER, RAPPORTER OCH KARTOTEK SOM ANVÄNTS UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 1.1 31.12.2010
ADB-utskrifter dagbok huvudbok budgetutfall balans balans kontovis resultaträkning resultaträkning kontovis finansieringskalkyl inköpsreskontra leverantörskulder per 31.12.2010 försäljningsreskontra faktureringslängder försäljningsfordringar per 31.12.2010 förteckning över tillgångar bland bestående aktiva inventarieförteckning ADB-utskrifter per löneutbetalningsperiod lönespecifikation personvis lönespecifikation per bokföringskod ADB-utskrifter bastrygghet/dagbok bastrygghet/kontospecifikation bastrygghet/ kontospecifikation för överföringar till bokföringen ADB-utskrifter utlåning bostads- och tilläggslån Kartotek bostads- och tilläggslån Balansbok
101
VERIFIKATSLAG
6J 03 04
kontantkassa kassaverifikat memorialer
2Y 2A 24 25 29
inköpsreskontra inköpsreskontrasammandrag automatisk betalning av faktura makulering av faktura kontantbetalning av faktura faktura i Rondo
3Y 35 36 37 38 91 9M 6L
försäljningsreskontra försäljningsreskontrasammandrag kvittering/sammandrag manuella transaktioner i reskontran referensbetalningar makulering av betalningar faktureringar överförning från Mediatria allmän fakturering
6I 6P 6H 6X
AdeInv anläggningastillgångar löner familjevård Primas hyror
Förvaring av bokföringen och verifikaten Balansboken, tablån över budgetutfallet och kontoplanen förvaras beständigt. Dag- och huvudböckerna samt verifikaten förvaras minst sex år. Transferlistorna över delbokföringen förvaras minst två år. Tablån över budgetutfallet och huvudboken finns i AdeEko+ och förteckningarna över tillgångar bland bestående aktiva i AdeInv. Dagböckerna och alla övriga är pappersutskrifter. Programmen AdeEko+ och AdeInv levererade av Logica Suomi Oy har använts som databokföringsprogram.
102
BALANSSPECIFIKATION 31.12.2010 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1001
Datorprogram
1005
Licenser
10 016,77 4 473,33
14 490,10
1 199 529,18
1 199 529,18
Övriga utgifter med lång verkningstid 1010
Övriga utgifter med lång verkningstid
Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 1100
Mark- och vattenområden
21 019 786,17
Byggnader 1120
Bostadsbyggnader
1121
Förvaltnings- och anstaltsbyggnader
79 523 021,39
391 786,67
1123
Farbriks- och produktionsbyggnader
188 775,96
1125
Ekonomibyggnader
261 273,50
1127
Fritidsbyggnader
164 903,33
80 529 760,85
Fasta konstruktioner och anordningar 1131
Gator, vägar, torg och parker
1132
Broar, bryggor och siminrättningar
4 497 824,11
1134
Övriga jord- och vattenkonstruktioner
1 248 362,60
1135
Vattendistributionsnätet
3 630 089,96
1136
Avloppsnätet
5 858 541,15
1138
Elledningar, transformatorer, utomhusbel.anläggningar
1144
Trafikanordningar
1149
Övriga fasta konstruktioner och anläggningar
131 141,15
8 054,98 399,61 5 490,23
15 379 903,79
Maskiner och inventarier 1153
Övriga transportmedel
1154
Övriga rörliga arbetsmaskiner
1156
Övriga lätta maskiner
1157
Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anläggn.
1158
ADB-anläggningar
1159
Övriga maskiner och inventarier
6 881,51 220 460,98 1 675,11 269 672,64 52 953,68 988 812,91
1 540 456,83
Övriga materiella tillgångar 1165
Värde- och konstföremål
56 580,60
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 1175
Pågående projekt
4 574 083,87
123 100 572,11
Placeringar Aktier och andelar Andelar i samkommuner 1201
Aktier och andelar i dotterbolag
1202
Aktier och andelar i intressesamfund
1209
Övriga aktier och andelar
9 823 555,13 688 370,48 609 594,97 3 021 774,89
14 143 295,47
Övriga lånefordringar 1239
Övriga lånefordringar
25 655,99
103
14 168 951,46
138 483 542,85
FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 1405
Förmedlade lån av staten
239 220,68
239 220,68
Donationsfondernas särskilda täckning 1410
Donationsfondernas särskilda täckning
185 867,39
1422
Testamenterat kapital
124 922,69
310 790,08
Övriga förvaltade medel
550 010,76
RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 1500
Material och förnödenheter
150 389,76
150 389,76
2 709 283,16
2 709 283,16
Fordringar Långfristiga fordringar 1573
Statsbidragsfordringar
Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1600
Försäljningsfordringar hos dottersamfund
1601
Försäljningsfordringar hos kommuner och samkommuner
1603
Försäljningsfordringar hos interessesamfund
1609
Försäljningsfordringar
1 576,46 65 547,47 208,01 1 236 746,49
1 304 078,43
Övriga fordringar 1645
Statsbidragsfordringar
1 017 233,68
1671
Erhållna moms-återbetalningar
1 086 275,89
1699
Övriga fordringar
1700
Förmedlingskonto, utgifter
98 730,08 9 147,74
2 211 387,39
Resultatregleringar 1709
Övriga resultatregleringar
1730
Låglönestöd
1 390 553,52 18 787,16
Finansiella värdepapper 1800 Aktier och andelar
1 409 340,68
4 924 806,50
7 634 089,66
120 892,15
Placeringar i penningmarknadsinstrument
0,00
120 892,15
10 848 667,70
18 754 039,27
Kassa och banktillgodohavanden 1900
Huvudkassa
1901
Kassa, underredovisare, Allaktivitetshallen
1 484,90
1902
Kassa, underredovisare, Biblioteket-Nickby 2
1903
Kassa, underredovisare, Biblioteket-Söderkulla 1
353,35
1904
Kassa, underredovisare, Info 1
217,45
1905
Kassa, underredovisare, Info 2
234,15
1906
Kassa, underredovisare, Info 3
345,60
1907
Kassa, underredovisare, Biblioteket-Nickby 1
185,40
1908
Kassa, underredovisare, Biblioteket-Söderkulla 2
121,80
1910
Kassa, övriga underredovisare
1920
Andelsbank 556104-1632
1921
Aktia 405570-125
1 229 684,94
1925
Nordea 237818-60012
8 062 060,47
1930
Handelsbanken 313130-1151430
1940
Sampo 800016-251707
1980
Internt samlarkonto
1981
Samlarkonto/vattenverket
145,75 45,65
310,00 510 997,06
323,25 1 041 941,72 216,21 €
TOTALT
104
157 787 592,88
PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 2000
Grundkapital
51 986 332,66
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 2040
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder
12 771 910,89
Räkenskapsperiodens över-/underskott 2050
Räkenskapsperiodens över-/underskott
1 816 913,08
66 575 156,63
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferenser 2100
Avskrivningsdifferenser
3 073 263,38
Reserver 2110
Investeringsreserveringar
10 500 000,00
13 573 263,38
150 000,00
150 000,00
AVSÄTTNINGAR Övriga obligatoriska avsättningar 2129
Övriga obligatoriska avsättningar
FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 2300
Förmedlade lån av staten
239 220,68
239 220,68
Donationsfondernas kapital 2325
Donationsfondernas kapital
185 867,39
2332
Testamenterat kapital
124 922,69
310 790,08
FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 2410
Lån från inhemska depositionsbanker
2411
Lån från Kommunfinansiering Ab
5 370 000,00 41 620 275,00
46 990 275,00
524 010,88
524 010,88
Lån från offentliga samfund 2420
Lån från staten Övriga skulder
2466
Anslutningsavgifter och övriga skulder
2469
Övriga skulder
6 064 599,63 219 656,26
6 284 255,89
Resultatregleringar Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 2510
Lån från inhemska depositionsbanker
1 860 000,00
2511
Lån från Kommunfinansiering Ab
8 067 630,00
9 927 630,00
42 804,45
42 804,45
Lån från offentliga samfund 2520
Lån från staten Erhållna förskott
2540
Erhållna förskott från övriga
2544
Interna förskott
1 247 948,45 100 000,00
105
1 347 948,45
53 798 541,77
550 010,76
Skulder till leverantörer 2551
Leverantörsskulder till kommuner/samkommuner
2554
Leverantörsskulder
157 550,57 4 675 740,84
4 833 291,41
Övriga kortfristiga skulder 2565
Förskottsinnehållning
718 053,87
2566
Socialskyddsavgifter
66 613,14
2619
Övriga kortfristiga skulder
2660
Förskottsinnehållningar, assistenter för handikappade
2661
330,00 2 191,50
Socialskyddsavgifter, assistenter för handikappade
277,48
787 465,99
Resultatregleringar 2709
Ränteperiodiseringar
2720
Semesterlöneperiodiseringar
2721
löneperiodiseringar
2740 2760
Övriga resultatregleringar Medlemsavgifter till Fackföreningar
2761
Partiskatt
221 627,18 4 903 103,29 73 090,41 978 436,83 23 274,83 1 947,50
TOTALT
6 201 480,04
23 140 620,34
76 939 162,11 157 787 592,88
Sibbo 25 mars 2011
GUN-BRITT ERIKSSON Gun-Britt Eriksson
106
