SEGLARVECKA. Simrishamn juli 2014 Hanöregattan. Sydostcupen SPONSORER. med. Huvudsponsor Bornholm runt. Huvudsponsor Sydostcupen

SEGLARVECKA i

Simrishamn 20-27 juli 2014 Hanöregattan med

Sydostcupen

Huvudsponsor Bornholm runt

Huvudsponsor Sydostcupen

SIMRISHAMNS VARV

SPONSORER XL Bygg Hans Anders - RadioActive - ITSyd - Rydells Begravningsbyrå AB - Nordic Sea Winery AB ICA Supermarket Simrishamn - 1910 SIMRISHAMNS MODEHUS - Österlens Kraft - Hotel Svea - Miljögolv AB Simrishamns Bostäder - Ystads Allehanda - Glenn & Keller - HKM - Nordea - Gärsnäs Bil AB - Awimex Simrishamns Reklamservice AB - GrafoTryck på Österlen - Salana Österlen - ICOPAL - Söderberg & Ask Marincenter Syd - Printprofil - Hamel Sail - Sängjätten - LRF Konsult Simrishamn - Kiviks Musteri Sparbanken Syd - Mårtenssons Reklam - Skillinge Fisk-Impex AB - ELAN EL

ALLT I DEN HÄR ANNONSEN ÄR GRATIS. Så mycket pengar som möjligt ska gå till att rädda liv. Och så lite som möjligt till administration och andra omkostnader – som till exempel reklam. Det är målet för Sjöräddningssällskapet. Vi får nämligen inga bidrag av staten utan litar helt på gåvor och frivilligt arbete. Ett bra sätt att stödja oss är att bli medlem på sjoraddning.se. Du kan också ringa 077-579 00 90 eller sätta in en slant på pg 90 05 00-0. Även om den här annonsen är gratis, behöver vi pengar till allt från bränsle och reservdelar till utrustning och utbildning.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Vi inbjuder till

SEGLARVECKAN OCH 53:e BORNHOLM RUNT Hej Seglarvänner

... en segling i fädernas kölvatten.

Jag skulle vilja börja med att tacka alla seglare, klubbens egna som er som kommer från andra klubbar, för att ni ställer upp i våra seglingsarrangemang och med det medverkar till att föra ett arv vidare som vi fått från våra förfäder. I årets programblad har vi vidgat vyerna och lagt in lite mer om klubbens arrangemang. Vi har, nytt för i år, även blickat tillbaka 50 år och lyft in lite från programmet 1964. Vi tycker det är viktigt att lyfta fram historian, vilket kan var nyttigt att ha med i de detaljplans tankar som pågår. Att värna om Simrishamns pittoreska och kulturella miljöer är mycket viktigt och speciellt som dragkraft för utvecklingen av turismen etc. Vi börjar som sagt våra sommararrangemang med fredagsgrill den 16 juni. Dessa kör vi fram till 8 augusti och avslutar sedan med en lördagsgrillning den 16 augusti som är toppat med kräftor. Till denna kväll har vi traditionellt eskaderbesök från våra vän klubbar på Bornholm. Vi kommer i år att vara engagerade under Österlens hamngille dagarna 3-5 juli. ”Toner från Seglarpaviljongen” kommer även att ljuda torsdagskvällar i juli. Sommar höjdpunkten seglarveckan är som sagt den 20-26 juli och då med hålltider till alla arrangemangen finns inne i programmet. Vår god stekta sill hoppas vi även i år den 30 augusti, skall dra många hungriga magar. Våra torsdagsträffar med föredrag och sill buffé under vår höst och vinter hoppas vi också skall attrahera. På seglingssidan har vi möjligheter att erbjuda klubbseglingar och inbjudningsseglingar under säsongen. Vår seglarvecka hoppas vi skall intressera många seglare. 2013 års seglingar blev mycket bra och seglades under varierande seglingsförhållande men mest i lätta vindar och delvis i dimma. För klubbens del så orkade motorn till startbåten inte med mer än en två seglingar så en investering i en ny motor kostade lite men är på plats till årets seglingar och då tillsammans med en övrigt ny renoverad båt. Åter till årets seglarvecka som inleds med tune-up i form av Österlenseglingen på söndagen. Måndag till onsdag seglar vi ban-/distansseglingar i Hanöregattan som ingår i Sydost cupen, sponsrad av Simrishamns varv, med delseglingar i Skåne, Blekinge och på Bornholm. I slutet av veckan seglar vi det 53:e Bornholm runt och till årets upplaga är vi mycket tacksamma att vi fått Österlens kraft som huvudsponsor. Detaljer kring seglarveckan finns inne i programmet tillsammans med inbjudan. Vi från Simrishamns Segelsällskapet hoppas att våra seglings- och kringarrangemang ska attraherar seglare som gemene man/kvinna. I slutet av seglarveckan bjuder handlarna in till Krämarmarknad i dagar tre. Till detta erbjuder Simrishamn och Österlen en fantastisk natur och i övrigt ett brett kulturutbud. För mer information om Simrishamn och Österlen och övriga aktiviteter samt bokning av boende, besök www.simrishamn.se/turism eller besök turistbyrån vid hamnen. Jag vill också framföra ett stort tack till alla trogna som nya sponsorer och annonsörer som stödjer oss i vår verksamhet, samt till alla medlemmar som troget lägger ned mycket tid och stort engagemang. Tack vare dessa samt trogna seglare har vi möjligheter att hålla seglingen och båtlivet vid liv i Simrishamn. Jag avslutar även i år med texten från första Bornholm runt programmet och som idag gäller hela seglarveckan och som vi har som måtto, ”Simrishamn är kända för sin stora gästfrihet och för sin förmåga att få besökare att trivas. Säkert skall alla deltagare i och besökare vid vår havskappsegling Bornholm runt komma underfund med denna sak”. Simrishamns Segelsällskap Lars-Gustav Dahl Ordförande

Simrishamns Segelsällskap Inbjudan Simrishamns Segelsällskap inbjuder till Seglarveckan med Hanöregattan och Sydsvenskt mästerskap för Nordisk Folkbåt och avslutning av Sydostcupen den 21 - 23 juli samt Österlenseglingen den 20 juli. Klasser Tävlingen är öppen för följande SRSklasser: Båtar med ett SRS-tal, eller SRSvtal, från 0.900. Seglarveckan seglas utifrån SRS 2014. Båttyp som inte finns som standardbåt i SRS tabellen skall uppvisa svenskt giltigt mätbrev. Båtar som önskar segla i DHklass, förutsatt att minst fyra båtar startar, skall uppvisa giltigt mätbrev. Entypsklass under förutsättning att minst fyra startande båtar i samma klass. Lagsegling två båtar från samma klubb, förutsatt minst fyra deltagande lag.

Hanöregattan med Sydostcupen eller när den tävlande befinner sig i hamn eller under däck. Våtdräkter och torrdräkter är inte personlig flytutrustning. Detta ändrar KSR 40 och KSR S17.2. En båt som bryter mot den här regeln kan varnas eller straffas på det sätt som protestkommittén finner lämpligt. Villkor för deltagande Den person ombord som har ansvaret ska vara medlem i en klubb som är ansluten till sin nationella myndighet. Varje deltagande båt ska vara ansvarsförsäkrad. Tävlande deltar i regattan helt på egen risk. Se KSR 4, Besluta att kappsegla. Den arrangerande myndigheten accepterar inget ansvar för sak- eller personskador som någon råkat ut för i samband med eller före, under eller efter tävlingen. Anmälan Anmälan sker på www.simss.se. Kopia på giltigt mätbrev tillsammans med anmälnings-avgiften skall vara SimSS:s tillhanda senast den 21 juli 2014 kl. 08.30. E-mail: [email protected] Anmälningsavgiften är 400 Sek och betalas genom insättning av pengarna på Bg 810-1594. I anmälningsavgiften ingår mat exkl. dryck på onsdagskvällen. (Gäller den kappseglande besättningen).

Regler Tävlingen genomförs i överensstämmelse med reglerna så som de är definierade i Kappseglingsreglerna (KSR) och med Appendix S samt SRS reglerna. Tävlande ska följa SSF:s licensbestämmelser för reklam. Alla båtar kan komma att, i enligt ISAF Regulation 20, föra reklam vald och tillhandahållen av arrangören. Elektronisk utrustning för navigation och kommunikation får användas även om en klassbåts klassregler förbjuder sådan. En tävlande som lämnat land ska ha på sig personlig flytutrustning. Den här regeln gäller inte vid kortvarigt byte eller justering av kläder eller personlig utrustning

Registrering och mätkontroll Registrering ska göras på tävlingsexpeditionen senast kl 09.00 den 21 juli. Om mätbrev krävs ska detta visas upp innan en båt kappseglar.

Seglingsföreskrifter Seglingsföreskrifterna lämnas ut i samband med registreringen. Tidsprogram Söndagen den 20 juli Österlenseglingen med jaktstart Rorsmansträff 13.00 Första varningssignal 13.55 Måndagen den 21 juli Distansseglingar 2 st. Exp. öppen 08.00 – 09.00 Rorsmansträff 09.00 Första varningssignal 09.55 Andra start meddelas på rorsmansträffen. Tisdagen den 22 juli Distansseglingar 2 st. Rorsmansträff 09.00 Första varningssignal 09.55 Andra start meddelas på rorsmansträffen. Onsdagen den 23 juli Distansseglingar 2 st. Rorsmansträff 09.00 Första varningssignal 09.55 Andra start meddelas på rorsmansträffen. Prisutdelning 19.30 Hanöregattan och Sydostcupen 6 kappseglingar är planerade. Kappseglingsområde Kappseglingarna genomförs norr och söder om småbåtshamnen.

Simrishamns Segelsällskap Banor Banorna är distansbanor. Krysstart vid varje segling. Poängberäkning Lågpoängsystemet i KSR appendix A gäller med den avvikelsen att vid tre eller färre kappseglingar räknas samtliga. För Sydostcupen och Sydsvenskt mästerskap Nordisk Folkbåt gäller egna statuter.

Hanöregattan med Sydostcupen Sekretess Deltagarförteckning och resultatlistor kommer att publiceras på Internet. Genom anmälan till eller deltagande i kapp-seglingen medger anmäld och/eller deltagande besättning/båtägare att sådana uppgifter publiceras på Internet.

Upplysningar Klubbhus  0414-10770 Christer Andersson  0414-14946 0414-10811 Internet:  www.simss.se E-mail:  [email protected] Bankgiro:  810-1594 Adress: Simrishamns Segelsällskap Strandvägen 2 Box 18 272 21 Simrishamn

Priser Priser utdelas till var femte startande båt i respektive klass. Dessutom lottas det ut fina priser bland deltagande båtar samt till gast i deltagande/startande båtar. OBS! Vid utlottning av lottpriser skall någon ur båtens besättning närvara. För Sydostcupen gäller Simrishamns varvs hederspris. Eventuell vinstskatt betalas av pristagaren.

Layout: Christer Andersson Texter: Per Abrahamsson Lars-Gustav Dahl

Resultat Resultatlistan delas ut i samband med prisutdelningen, samt publiceras på internet: www.simss.se.

Hamnavgift Deltagare i Seglarveckan runt har gratis hamnplats dag före till dag efter. Dekal måste sitta på försträven för att detta skall gälla, dekalen lämnas ut av SimSS. Det finns tillgång till hamnkran.

Bilder i programmet tagna av: Christer Andersson Lars-Gustav Dahl Johan Jönsson Jonas Lindqvist Tryckeri

Simrishamns Segelsällskap

Österlens Krafts Bornholm runt “.. en seg

Huvudsponsor Till årets Bornholm Runt har vi fått Österlens Kraft som huvudsponsor. Österlens Kraft är den lokala elnäts företaget samt energi leverantör på Österlen.. Vi är mycket tacksamma för detta bidrag. Österlens Krafts motivering till att man går in och stöttar Bornholm Runt är att en så anrik segling som Bornholm Runt är ett signum för Simrishamn och av stor vikt att värna om. Dess kringarrangemang ger Simrishamn och Österlen ett kulturellt tillskott under sommaren. Villkor för deltagande. Inbjudan Den person ombord som har ansvaret ska Simrishamns Segelsällskap inbjuder till vara medlem i en klubb som är ansluten till Österlens Kraft Bornholm Runt start den sin nationella myndighet. 25 juli 2014. Varje deltagande båt ska vara ansvarsförsäkrad. Klasser Tävlande deltar i regattan helt på egen risk. Tävlingen är öppen för följande SRS-klasser: Se KSR regel 4, Besluta att kappsegla. Båtar med ett SRS-tal, eller SRSv-tal, från Den arrangerande myndigheten accepterar 1.030. inget ansvar för sak- eller personskador Bornholm Runt seglas utifrån SRS 2014. som någon råkat ut för i samband med eller Båttyp som inte finns som standardbåt i SRS tabellen skall uppvisa svenskt giltigt 21.00 till 05.00 i tillämpliga delar ersätts före, under eller efter tävlingen. mätbrev. Båtar som önskar segla i DH- av de internationella sjövägsreglerna och klass, förutsatt att minst fyra båtar startar, Svenska sjötrafiksföreskrifterna. Tävlande Anmälan skall uppvisa giltigt mätbrev. Entypsklass ska följa SSF:s licensbestämmelser för Anmälan sker på www.simss.se. Kopia på under förutsättning att minst fyra startande reklam. . Alla båtar kan komma att, i enligt giltigt mätbrev tillsammans med anmälningsbåtar i samma klass. Lagsegling två båtar ISAF Regulation 20, föra reklam vald och avgiften skall vara SimSS:s tillhanda sefrån samma klubb, förutsatt minst fyra del- tillhandahållen av arrangören. Elektronisk nast den 25 juli 2014 kl. 08.30. tagande lag. Även i år seglas Bornholm utrustning för navigation och kommuni- E-mail: [email protected] Runt 2 handed (klass för båtar med två kation får användas även om en klassbåts Anmälningsavgiften är 500 Sek och betalas genom insättning av pengarna på Bg 810-1594 mans besättning) minst fyra anmälda båtar. klassregler förbjuder sådan. I anmälningsavgiften ingår mat exkl. dryck på En tävlande som lämnat land ska ha på sig torsdagskvällen samt frukost fredagsmorgon. personlig flytutrustning. Den här regeln (Gäller den kappseglande besättningen). gäller inte vid kortvarigt byte eller justering av kläder eller personlig utrustning eller Registrering och besiktningskontroll när den tävlande befinner sig i hamn eller Stickprovskontroll av säkerhetsutrustning under däck. Våtdräkter och torrdräkter är kan ske. Tid för stickprovskontroll se tidsinte personlig flytutrustning. Detta ändrar program. KSR 40 och KSR S17.2. En båt som bryter Registrering ska göras på tävlingsexpedimot den här regeln kan varnas eller straffas tionen senast kl 09.00 den 25 juli. Regler Tävlingen genomförs enligt reglerna så på det sätt som protestkommittén finner Mätbrev ska visas upp innan en båt kappseglar. som de är definierade i Kappseglings- lämpligt. reglerna (KSR) och med Appendix S samt Tävlande skall uppfylla kraven för säker- Om mätbrev krävs ska detta visas upp innan SRS reglerna, dock att del 2 under tiden het, se de separata säkerhetsföreskrifterna. en båt kappseglar.

gling i fädernas kölvatten” för 53 dje året Seglingsföreskrifter Seglingsföreskrifterna lämnas ut i samband med registreringen. Tidsprogram Torsdagen den 24 juli Exp. öppen Besiktning Invigning

16.00 - 21.00 16.00 - 18.00 19.30

Fredagen den 25 juli Frukost 08.00 - 10.00 Besiktning 08.00 - 10.00 Rorsmansträff 09.00 Start 11.00 Lördagen den 26 juli Målgång Frukost Prisutdelning

08.00 -10.00 19.00

Bana Simrishamn - Bornholm - Nedjan - Simrishamn. Riktning meddelas på rorsmansträffen. Banans längd ca 100 Nm.

Rundningsrapportering Båt skall vid minst fem olika ställen runt Bornholm rapportera in sin rundningstid. De olika platserna lämnas vid ankomstanmälan. Rapporteringen sker via mobiltelefon eller VHF till SimSS. VHF kanal 16 eller 74 till Simrissegel. Telefon: +4641410770, +46702362165

lottning av lottpriser skall någon ur båtens besättning närvara. Eventuell vinstskatt betalas av pristagaren.

Maxtid Maxtiden för Bornholm Runt utgår lördagen den 26 juli kl 21.00 oavsett klass. Om någon båt kommit i mål inom maxtiden, förlängs den till söndagen den 27 juli kl 09.00.

Sekretess Deltagarförteckning och resultatlistor kommer att publiceras på Internet. Genom anmälan till eller deltagande i kappseglingen medger anmäld och/eller deltagande besättning/båtägare att sådana uppgifter publiceras på Internet.

Priser Prispengar fördelat enligt statuter se www. simss.se. I övrigt utdelas pris till var femte startande båt i respektive i klass, samt hederspriser. Bland alla deltagande båtar, samt en besättningsman som fullföljer tävlingen lottas det ut ett fint pris. OBS! Vid ut-

Resultat Resultatlistan delas ut i samband med prisutdelningen, samt publiceras på internet: www.simss.se.

Hamnavgift Deltagare i Bornholm runt har gratis hamnplats dag före till dag efter. Dekal måste sitta på försträven för att detta skall gälla, dekalen lämnas ut av SimSS. Det finns tillgång till hamnkran.

Rätt segel till varje seglares behov. Det är en bra beskrivning på vad Segelstället är. Inte ett segelloft, inte två heller för den delen, utan tre! Vi river alla barriärer. Slutar att tänka i revir. Vi vill erbjuda det bästa för varje enskild seglare.

www.segelstället.se

Hans Hamel

Simrishamns Segelsällskap

Värt att se i Simrishamn ( utdrag ur 1964:års Bornholm runt program) Ta några timmar på er – och vandra runt i Simrishamn – det kommer att göra Er gott! Och börja strax norr om Hotell Svea: just där har Ni en underbar utsikt upp till Stenshuvud – och ner mot hamnen – och just där var en gång SVIMR-AROS, Tommarpsåns mynning som gav tillflykt för fredliga fiskare och krigiska vikingar (bl.a. norske kungen Sigvard Jorsalafarare, som i år 1123 härjade Tumathorps stad). Men lämnom forntidens krigiska minnen: vi står i St. Rådmansgatans mynning och blickar upp emot kyrktornet på backen, resande sig som en klippa över de små vänliga husen – det är monumentalt och idylliskt på en gång – det är SIMRISHAMN! Sakta ströva vi gatan uppför och ta en titt, så långt oss lyster, nedåt Östergatan och St. Norregatan, vars rofyllda gatubild i pastell återigen är just Simrishamn och en lisa för den som förstår, vad sådant är värt för vår tid… Just uppe vid kyrkan för en liten gränd – Klockare-sträddet – in till kyrkogårdsgrinden och runt kyrkans sköna, rena korgavel med dess trefönstergrupp. Se Carl Milles´ skulptur ”Systrarna” – det är en ömsint, fin skildring av Uppståndelsens lyckta! – Och sökt en stunds stillhet inne i St. Nicolai kyrka. Nu kommer Ni ut till det trekantiga Stortorget, kanske en del av medeltidens och den stora sillatidens marknadsgata ned mot hamnen. T.h. uppe vid Storgatan ligger Österlens Museum och Kockska Gården, stadens äldsta, med vacker gårdsplan och många nyttiga inrättningar. T.v. står vid torget både Råd- och Stadshus, två exempel på skilda seklers sätt att bygga ”monumentalt”! 1800-talets romantik drömde om den stora Hansatiden och reste tregavlar och spiror – 1900-talets realism såg på Simrishamn särart nu och lade ett stort skånskt tak över den långa längan (Hans Westman har, bl.a. blivit berömd för detta hänsynsfulla hus). Men kanske Ni har brått om – följ då bar torget västsida, rätt fram alltså, och vik in t.h. borta i hörnet (Lübeckergränd, för här intill hade Lübeck-köpmännen ett kapell på 1400-talet) där kommer ni rätt in på den Bergengrenska Gården, kanske stans vackraste – och Ni måste njuta en stund i den lummiga trädgården! Gården byggdes omkr. 1820, och nu lever den upp som ”hemgård”, utställningslokal m.m. – en enastående tillgång för Simrishamn! Mitt för Rådhuset går Järnvägsgatan upp mot - ja gissa! – men tag istället efter 50 m av t.v. ner i en smal och slingrande gränd, som officiellt heter Dammgatan men kallades ”Strömmens strädde”, för där hade garvare Ström sin gård och verkstad. Det finns kvar delvis, som Sveriges första garverimuseum, inrättat av Strömmens sentida och större efterföljare Gösta Ehrnberg (hans fabrik höjer sig där strax bakom). Det gamla garveriet finner Ni t.h. i sträddet bakom en stor tjärad port i en korsvirkeslänga – men förfäras inte utan vackla vidare (håll Er på Borgmästarstenarna mitt i sträddet!) ut till Skansgatan; t.h. på hörnan ligger där det lilla vackra Hembergska huset (korsvirke i gult och svart), där Ni kan få se både hur en äkta smedja såg ut och hur en genuin beckbyxa bodde för 75-100 år sedan. Det är absolut tidsenliga köket rekommenderas för alla moderna husmödrar, och nyckeln finns som vanligt på Turistbyrån (el. Ehrnbergs läders växel). Skriv Er i gästboken och skänk en skärva till huset. Utkommen bör Ni definitivt räta på ryggen och låta Eder tjusta blick löpa (varligt) ned för Skansgatan, till hamnens vaggande master, ut över det blånande hav… Så ha Simrishamns fiskare och sjöfolk bott, här och i den parallella Skeppsgatan. Följ sen den själv efter, ströva längs kajerna, t.h. bort till den nya stora fiskehamnen (nr 2 i Sverige betr. ”landad” fisk) t.v. m/s Östersön och solskinsön Bornholm… Eller stanna i Sverige och fortsätt bort till Seglarpaviljongen och Sjöfartsplatsen (som är något av ett levande friluftsmuseum med gamla båtar och nya garnhängen), ett äreminne över Simrishamn urgamla ”modernäring”, på gräsmattan framför hotel Svea. Där står bl.a. däckshuset från Briggen Svea (en gång Sveriges största); bilden i dess ”kaptens-salong” vill nu ge glimtar ur hamnens historia. Och nu är rundturen fullbordad – hur vore det att ta den omigen?? Här är mycket att upptäcka – för den som har sinne för skönheten hos stilla ting, och små.. S:T NICOLAI KYRKA Är helgad åt sjöfararnas skyddshelgon, S:t Nicolaus. Kyrkans äldsta del, nuvarande korets, är från 1100-talet, långhuset byggdes vid 1200-talets början och tornet tillkom under 1400-talet. Tornet med sina trappade gavlar är satt och märkligt, dock av en resning som gör det till märke för sjöfarare. Kyrkan är uppförd av ”hallasten” – en kvartsrik gnistrande sandsten, typisk för kusten. En sjöfolkets helgedom – det intrycket ger nästan också interiören: över ”färgglada” inventarier svärunder valven två votivskepp, från1700- och 1800-talen, Under Christian IV:s regering fick kyrkan sin ”modernare” tillsatser, samtidigt med att den medeltida dopfunten pryddes med lock och krona. Kyrkans golv, s, med marken, sakta sluttar mot havet, är nästan helt täckt av gamla gravstenar från 1600- och 1700-talen.

Gör som vi stöd Segelsällskapets annonsörer

Simrishamns Segelsällskap Varje kväll klockan nio kallar ”barnaklockan” barnen inomhus, och om söndagen pinglar den lilla ”klinkan” eller ”prästklockan” en kvart förra sammanringningen. ÖSTARLENS MUSEUM I Hafreborg, det stora spannmålsmagasinet som Lar Johan Björkengren byggde år 1848, reser en ståtlig gavel (i fem ”våningar”) mot storgatan. I dess väldiga timmerhallar bevaras nu i stället Österlens skatter under kulturminnen: fornfynd folkkonst /av färgrika möbler, vävnader, dräkter och skånska spetsar) samt redskap från gångna dagars jordbruk, fiske och hushåll. De rikt målade möblerna från seklet 1750-1850, de säregna folkdräkterna med detaljer från medeltiden och renässans och rika silversmycken, de graciösa spetsarna, som ännu knypplas här nere i ”Knipplingahjörnan”, och de många nästan primitiva redskap, so länge vore i bruk på Österlen och i Albo härad, ha mycket att ge varje kulturintresserad besökare i denna bygd; Österlen är ett Sveriges rikaste folkkonst-område, jämförbart med t.ex. Dalarna, Härjedalen och Lappland. Efter att ha njutit av skönheten hos de gamla tingen och Hafreborgs särartat ståtliga interiör kan man lämpligen vila ut ett slag i den idylliska trädgården. Det var ett utdrag från 1964-års Bornholm runt program. Under de 50 år som gått har Simrishamn idyll tyvärr tappat lite historia som att sjöfartsplatsen som är borta. Vi inom Segelsällskap gör vad vi kan för att föra traditionerna vidare genom bl.a. Bornholm runt och andra arrangemang.

Stora Norregatans små hus skiftar i alla de nyanser av blått och grönt - som visst bara ett sjömansöga kan fånga. En typisk Simrishamns-miljö

Våra Sponso Huvudsponsor

Simrishamn Tel 0414-196 77, www.lrfkonsult.se

Huvudsponsor

Söndagen den 20 juli Österlenseglingen

13.00

Måndagen den 21 juli Distansseglingar Servering 19.00-23.00 Grillning 19.00-21.00 Irlänsk afton till Knet och Bunna 20.00-23.00 Tisdagen den 22 juli Distansseglingar Servering Grillning

19.00-22.00 19.00-21.00

Onsdagen den 23 juli Distansseglingar Servering Grillning Prisutdelning

19.00-22.00 19.00-21.00 19.00

orer 2014 Bornholm runt www.hamelsails.com Loftet i Karlshamn: 0454-193 00 Loftet i Stockholm: 08-717 05 46

r Sydost cupen

Gör som vi stöd Segelsällskapets annonsörer

s

a Cl

Tel. 0730 - 33 25 63

Torsdagen den 24 juli Servering Grillning Invigning Dans till High Hill Bluesband

19.00-24.00 19.00-21.00 19.30 20.00-24.00

Fredagen den 25 juli Start Bornholm Runt Servering Grillning Dans till Nya Stup

11.00 19.00-01.00 19.00-21.00 20.00-01.00

Lördagen den 26 juli Målgång Bornholm Runt Servering Grillning Prisutdelning Dans till Holiday

18.00-01.00 18.00-21.00 19.00 20.00-01.00

www.clasreklam.se

Simrishamns Segelsällskap

Canal du Midi En reseberättelse om en kanaltur på Canal du Midi Det snöade lätt och snön låg som ett vitt pudertäcke på vägen, termometern visade på några minusgrader när vi tisdagen den 20 april 2010 hämtade upp våra grannar och goda vänner Viveka och Lasse. Vi hade tröttnat på den långa vintern och var på väg mot Argens i södra Frankrike, där vi hyrt en båt för en kanaltur på Canal du Midi. Takboxen på vår lilla VW Lupo var fullpackad liksom det lilla bagageutrymmet. Första båtturen var med färjan mellan Trelleborg och Travemünde. Vi letade upp vår hytt och efter några öl somnade vi gott. Sedan var det en kort biltur till Hamburg, där vi beställt biltåg ner till Narbonne i södra Frankrike. Bilen kördes ombord på tåget på speciella vagnar. Först hade vi dock plockat ner takboxen som placerades inne i Lupon. Själva fick vi en egen kupé med fyra slafar. Vi var ett gäng förväntansfulla båtluffare som hade mycket att prata om inför äventyret. Efter en tur till restaurangvagnen somnade vi gott någonstans mitt i Tyskland den andra dagen på vår tur. Nästa morgon vaknade vi i norra Frankrike av att tåget stannade till vid en station. Så kom konduktören med våra frukostpaket och efter frukosten fördrev vi dagen med planering av resan, studier av omgivningen, lunch i restaurangvagnen, läsning och en del kortspel. I norra Frankrike hade våren redan kommit och allt var skirt grönt. Spåret gick till stora delar parallellt med Rhône som slingrade sig genom landskapet. Fram på eftermiddagen kunde vi sedan skymta Medelhavet. Vi passerade städer som Avignon, Nimes, Montpellier, Sète och Béziers och slutligen var vi framme i Narbonne. Här nere i södra Frankrike var det redan som en svensk sommardag. Framme i Narbonne lastade vi av bilen från tåget. Dofter av Medelhav, lavendel, timjan och pinjeträd slog emot oss. Från Narbonne till Argens, där vi skulle hämta hyrbåten, var det bara drygt 10 km, men vi hade hyrt båten från och med nästa dag så vi kunde strosa runt i den lilla vackra staden Narbonne. Bland annat gick Canal de la Robine, som är ett sidoflöde till Canal du Midi, genom staden. Det fanns en sluss och kanalen gick på ett ställe rakt igenom ett hus. Vi fikade på det lilla vackra torget utanför katedralen. Mitt på torget fanns en utgrävning av Via Domitia som var Romarrikets första väg, påbörjad år 118 f. kr., och som förband Rom med Cadiz i Spanien. Vi försökte också få tag i ett Internetabonnemang med betalkort, men det visade sig ganska så komplicerat då vi inte hade ett franskt bankkonto. Så vi fick finna oss

Slussen i Narbonne Foto: Lars Helgesson

i att bara använda de Wifi-uppkopplingar som vi visste fanns i vissa hamnar. Medan Viveka och jag surfade och mejlade lite passade Anne och Lasse på att besöka stadens marknad. Natten tillbringades på ett litet hotell i den lilla byn Lézignan-Corbières, några km från Argens. Fredagen den 23 april. Efter frukost på hotellet provianterade vi för en stor del av båtresan i en stormarknad i LézignanCorbières. Sedan var det dags att embarkera båten. Vi hade beställt en envägs tur och skulle lämna båten i Négra, ca 20 km SO Toulouse. Medan Viveka och Lasse lämnade bilen i Négra och tog tåget tillbaks, klargjorde Anne och jag båten. Vi hade beställt en Pénichette 1020FB från Locaboat. Båten hette Vic, den var vit och grön och hade dubbelkommando, dels i en hytt och dels på en flying bridge. Det visade sig sedan att

vi aldrig behövde använda styrhytten då vi hade kalasväder hela veckan. Vi hade valt att inte betala Locaboats ansvarsförsäkring på 100 € utan fick deponera 1000 € med hjälp av kontokortet. När båten lämnades tillbaks fick vi tillbaks kvittot. Dessutom fick vi betala preliminära bränslekostnader som sedan reglerades när båten lämnades tillbaks. Enligt broschyren har båten två hytter. Mitthytten skulle enligt skissen i broschyren ha en skjutdörr. Det visade sig dock att den tagits bort, bara skenorna i durk och tak fanns kvar. Efter ett vilt palaver med personalen om det skulle finnas en dörr eller inte gav de med sig och tillkallade en reparatör från basen i Négra. Nu inträdde en forcerad verksamhet med att skaffa en dörr. Först togs en dörr från en annan båt, men tyvärr passade den inte. Till slut gav de upp. Nu var goda råd dyra så vi fick till slut nöja oss med att hänga upp ett lakan som draperi. Medan vi väntade tog Anne och jag en promenad upp i den pittoreska byn, som låg på en liten kulle omgiven av vingårdar. Argens, eller Argens-Minervois, som byn egentligen heter, ligger i regionen Languedoc-Roussillon som är känd för alla sina vingårdar. Blommor, buskar och träd blommade för fullt och uppe på kullen kunde vi skymta floden Aude som slingrade sig i meandrar i fjärran. Canal du Midi är här en kanalisrad del av floden. Kanalen finns med på Unecos världsarvslista sedan 1996 och finns beskriven närmare på min hemsida http://retd.se/kanaltur/Midi.html så jag tar inte upp så mycket fakta i denna reseberättelse. Innan vi var klara och Lasse och Viveka kommit tillbaks hade klockan hunnit bli mycket och eftersom slussarna stängde ganska så tidigt så beslöt vi efter en liten provtur att ligga kvar i hamnen. Det kändes

Kanalkort över delar av Canal du Midi. Den rödvitprickiga biten går från Argens-Minervois i öster till Négra i väst, vår tur.

Simrishamns Segelsällskap dock som om äventyret börjat och vi kunde somna nöjda med dagen. Lördag 24 april. Nu var det äntligen dags att kasta loss på riktigt. Under vår planering hade vi konstaterat att vi hade 118 km och 65 slussar framför oss. Vi fick också ta hänsyn till att slussarna var öppna kl. 9–18 med lunchstängning kl. 12.30–13.30. Eftersom båten skulle lämnas senast kl. 9, klar- och rengjord, måste vi vara framme på andra sidan sista slussen den 29:e. Vi hade alltså 6 resdagar framför oss. Detta gav i genomsnitt knappt 20 km och 11 slussar om dagen. Första slussen, Écluse 55 Pechlaurier, kom redan efter några km. Eftersom det var relativt tidigt på säsongen var det inte så många båtar ute så vi var ofta ensamma eller högst ett par båtar som slussade samtidigt. Problemet är dock att just denna kanal är en turistattraktion och de båtar som är ute har ofta orutinerade förare. Redan i första slussen höll en stor hyrbåt på väg ut ur slussen att gå rakt på oss där vi låg och väntade på slussning. Men båtarna är väl ”madrasserade” med fendrar och tjocka gummilister runt om så det hade säkert gått bra även om de ”bordat” oss. Slussvakten guidade oss in på styrbords sida. Anledningen är att det finns ett antal slussar med flera kamrar och då kan man få möte inne i slussarna. Det var tur att vi var extra på alerten i första slussen. När luckorna i slussportarna öppnade forsade vattnet in som det värsta Niagarafall. Anne och jag har säkert slussat mer än fyrahundra gånger, men ingen har varit så strid som de på Canal du Midi. Anledningen är att sluss-arna, liksom kanalen, är mycket gamla. Vattenluckorna ligger i slussportarna och vattnet sprutar ut ovanför vattenytan, till skillnad från moderna slussar där vattnet kommer ifrån slussarnas botten. Men är man bara beredd och har tampar både i för och akter så är det inga större problem. Vid nedåtslussning går det betydligt lugnare till, men vi hade ganska så många slussar fram tills det bar neråt. Slussarna är som sagt mycket gamla och utformade enligt samma princip som valvbroar, men med skillnaden att valven är horisontella och bildar en elliptisk yta. Väggarna är därför konkava för att kunna ta upp krafterna från den intilliggande marken när slussen är tömd. Dessutom finns det inga pollare i slussväggarna och oftast bara en stege så man bör släppa iland en gast som kan ta emot förtöjningstamparna, lägga den ena runt en pollare ett halvt varv och slänga ner tampen till någon på båten igen där någon av besättningen håller emot, och sedan lägga den andra tampen om en annan pollare ett halvt varv

och hålla emot själv där hen står uppe på slussplan. För att båten inte skall förflytta sig akterut när vattnet släpps på bör åtminstone en tamp ha en lutning föröver med ca 45 grader. Slussarna håller på att automatiseras men 2010 var de inte det. Slusspersonalen var nog rätt trötta på turister så det var ingen hjälp att vänta sig från dem. Vi var inte riktigt medvetna om detta i första slussen. Väl inne i slussen var vi tvungna att få upp tamparna på pollarna ovanför slusskammaren. Anne, som tillsammans med mig hade slussningserfarenhet, fick det svåra uppdraget att klättra upp för den slippriga stegen. Det såg lite farligt ut nerifrån båten, men upp kom hon och Viveka och Lasse kunde kasta upp tamparna medan jag höll båten så nära slussväggen jag kunde. Slussvakten hade ett litet hus och där extraknäckade han genom att sälja glass, vin och kalla drycker – samt arbetshandskar! Handskarna kan vara mycket bra att ha när man skall hålla emot de slippriga slussväggarna, eller ännu värre, om man skulle behöva klättra upp för den kletiga stegen.

Det hände som sagt i första slussen, innan vi kom på att släppa iland någon innan slussen som tog emot förtöjningstamparna. I slussarna finns en speciell däven lukt p.g.a. beväxningen som ständigt torkas och återfuktas vid slussningarna. Jag tycker inte att det luktar illa, men det är säkert olika för olika personer som t.ex. med lukten av rutten tång på en sandstrand. Den är dock så speciell att jag snabbt kan återkalla lukten när jag ser en bild av en sluss. Vi hade klarat elddopet och gled ut, nästan ljudlöst som på en spegel av platanträden. Solstrålarna som bröt igenom lövverket dansade som älvor på vattnet. Kanalen är ju byggd långt innan det fanns motordrivna båtar, så på båda sidor om kanalen finns det små stigar för pråmdragare i form av både människor, hästar och oxar. Dessa hålls normalt i gott skick och fungerar utmärkt som cykel- och promenadstigar. Det är ju dessutom så att det bara är i närhet av slussarna som det kan bli lite backigt. Visa av gamla erfarenheter hade vi hyrt två cyklar av båtfirman. För att skydda pråmdragarna från den intensiva solen finns det hundratusentals platanträd planterade utefter kanalen. De är tillräckligt höga för att bara stammarna skymmer utsikten mot det vackra landskapet, men ger en skön svalka. Hjälp! Vi håller på att sjunka. I en av slussarna var Anne nere i ruffen för att hämta en karta. Till sin förskräckelse klafsade hon i vatten i gången mellan ruff-arna. Inte för att vi blev rädda att vi skulle förlisa – det var ju bara några meter till land och max 1,5 m djupt enligt kanalkortet, men vår semester kunde ju ha blivit avbruten snabbt av reparationer och försening. Efter att ha konsulterat instruktionsboken (ingen brytare till länspumpen) och säkringarna (hela) var det bara att lyfta på durken och kolla. Efter en stunds letande fann jag att man hade lagt några kablar och slangar

Slussarnas var ovala och hade bara en stege på var sida. Foto: Lars Helgesson

Simrishamns Segelsällskap

I skuggan av hundratusentals Plataner slingrar sig kanalen med sina kanalstigar genom landskapet. Foto: Anne Rosberg över flottören till nivågivaren som skulle starta länspumpen. Det var enkelt att lyfta bort kablar och slangar och vips, länspumpen startade direkt! Till att börja med var det ganska så fyllig vegetation runt kanalen, så man såg inte så mycket av landskapet. Men det gladde vår ornitolog, Lasse, som naturligtvis spanade efter ovanliga fåglar. Vi kunde också se honom cyklande på kanalstigen med blicken riktad mot skyn och öronen på helspänn. Tack vare honom kunde vi till exempel se brunglador i skyn, urskilja drillarna från sydnäktergalar under hela kanalturen, höra en och annan gulhämplings sång och i några slussportar kunde vi till och med se häckade forsärlor. Efter ett tag öppnade sig dock landskapet och de stora fälten med vinodlingar i Languedoc blev synliga. Vindistriktet Languedoc-Roussillon sträcker sig från Nimes i öster till Carcassonne i väst. De flesta vinerna är så kallade Vin de table eller Vin de pays, d.v.s. bords- och lantviner. Ca 70 % av Frankrikes enklare viner kommer från detta område. Lite mer om det på min hemsida http://retd.se/kanaltur/vinetsfloder.html. Att stigarna lämpade sig för cykling blev vi påminda om vid den lilla byn Homps. När vi passerade under en bro hörde vi glada tillrop på norska. Vi la till vid en kaj och bjöd norrmannen ombord på en kopp kaffe med tilltugg innan han glatt cyklade vidare. Han heter Ola och var på väg från Marocko till Oslo på sin cykel och hade funnit kanalstigarna mycket behagliga att cykla på. Homps hade varit en utskeppningshamn för viner men hade inte kvar sin forntida

glans. Dock fanns det en vacker kyrka med traditionellt minnesmärke över stupade soldater under alla krig Frankrike deltagit i under 1900-talet. Vi stannade till några timmar för att fylla på mat- och dryckesförrådet. I sluss 50 Aiguille blev vi glatt överraskade av massor av skrotfigurer som hoppade, sprattlade, roterade och utförde olika rörelser när vi passerade. Det var slussvakten Joël Barthes lilla hobby. En stor skrotkrokodil vaktade slussen och en plåtgubbe vevade för fullt för att öppna slussporten. Efter 9 slussar, varav 5 dubbelslussar och en trippelsluss, och 24 km la vi till för natten vid en gammal träbrygga i utkanten av den lilla byn Marseilette. Lasse tog fram sitt munspel och spelade några franska visor med musettekänsla. En och annan sjömansvisa sjöngs också i skymningen över ett glas av ortens vin, Corbières Grenache, några baguetter och goda ostar. Söndag den 25 april. Eftersom jag är morgonpigg klargjorde jag båten och stack iväg strax innan kl. 8 på morgonen ensam på bryggan. I den guldgula gryningen passerade vi genom en lång slingrande ravin med rödgula sandslänter på ena sidan och kantad med stora pinjeträd på den andra. Så småningom blev det dock fart på övriga besättningen och efter frukosten vid 10-tiden kände sig Anne och Viveka mogna för en cykeltur. Eftersom max hastighet på kanalen är 8 km/tim och man får räkna med min 15 min att slussa är det inga problem att hålla jämn takt med båten. Det var också praktiskt att ha cyklisterna som vakt vid passage av broar och varna för mötande

båtar samt att de kunde cykla i förväg till slussarna och ta emot förtöjningstamparna. Efter Trèbes något senare tog vi ombord cyklisterna igen. Vi passerade under flera låga gamla valvbroar, så låga att vi fick huka oss, och över en och annan akvedukt. Det vackra landskapet flöt förbi och här och var tittade vi in i gårdar med de traditionella sandstenshusen utsmyckade med dörrar och solluckor i traditionell ljusblå eller ljusgröna färger. Vi mötte cyklister och joggare som vi utbytte ett vänligt ”Bonjour” med. Cikadorna gnisslade i träden. Vi hade planerat att angöra den gamla fästningsstaden Carcassonne under dagen och vid lunchtiden siktade vi staden och några timmar senare, efter att ha passerat stadens sluss, lade vi till i hamnen som blev vår natthamn. Hamnkaptenen hade mycket bestämda åsikter om hur vi skulle ”parkera” båten, med aktern in mot bryggan. Det kändes lite ovant och osäkert med bara två tampar från aktern iland så jag drog ytterligare två tampar från fören under vilda protester från hamnkaptenen. Vi hade avverkat ytterligare 7 slussar (en dubbel- och en trippelsluss) och 22 km. Vi tillbringade stora delar av kvällen på flying bridge med middag, vin, kaffe och avec. Det fanns Wifi i hamnen så det blev en hel del kommunikation med Sverige och surfande under kvällen. Måndagen 26 april. Carcassonne är känd för sitt magnifika citadell, La Cité, som har anor från romarriket på 300-talet och är med på Unescos världsarvslista sedan 1952. Citadellet har under olika tidsepoker erövrats (Romare, Kelter, Visigoter, Saracener, Katharer, Albigenser, Katoliker, Protestanter mm). På väg upp mot citadellet passerade vi över bron Pont Vieux som går över floden Aude och som förenar Cité och stadens lägre liggande delar, Ville Basse, allt sedan 1300-talet. Citadellet var enormt stort med imponerande dubbla ringmurar, egen katedral,

Kaffefika med Ole på flying bridge. Foto: Per Abrahamsson

Simrishamns Segelsällskap värmaren i båten inför natten. Under måndagen hade vi tillryggalagt ytterligare 24 km och passerat 5 slussar, varav en dubbelsluss.

Natthamn i utkanten av den lilla byn Marseilette. Foto: Anne Rosberg

tinnar och torn. Utsikt över landskapet var sagolik. Efter en rundtur och besök i ett antal butiker fikade vi på en mysig utomhusrestaurang. Citadellet var en riktig turistfälla, fullt med suvenirbutiker och restauranger mm. Men vi hade ändå fått en härlig promenad i sommarvärmen och fika med kaffe/lemonad och glass. Efter lunch i båten gick färden vidare västerut. Nu hade landskapet ändrat sig. Slut var alla vinodlingar och istället hade olivlundar och rapsfält börjat dyka upp. Nu hade gastarna blivit så vana så jag fick hjälp med att styra båten och kunde koppla av mellan slussarna med att studera landskapet och den härliga miljön. Vi lade till för natten i Port de Bram. Det låter tjusigare än det är. Port de Bram är bara en brygga för ca 20 båtar, framförallt uthyrningsbåtar. Inga som helst faciliteter, inte ens en liten korvkiosk. Efter en god vegetarisk middag tog vi en promenad bort till den lilla byn Bram. På vägen såg vi ett litet lustigt hus som vi först inte förstod vad det var. Men vi hittade ett liten plakat som berättade att det var ett duvslag från 1600-talet som byggts av baron Jean-Paul de Lordat. På den tiden var det ett kungligt privilegium att ha duvor som framförallt uppföddes för sin goda smaks skull. Duvbröst var en stor delikatess. Duvslaget var stort så det måste ha varit plats för hundratals duvor. Den gamla romerska vägen Via Domitia gick en gång i tiden genom Bram. Liksom de flesta orter i Frankrike finns det minnesmärken som glorifierar alla ortens unga hjältar som dött i Frankrikes senare krig

som 1:a och 2:a världskriget, Indokinakriget (Vietnam), Algeriets frigörelsekrig, Mellanöstern mm. Dessutom har staden en äldre blodig historia. Den befästa kyrkan var en gång i tiden centrum för Katarerna som av den katolska kyrkan stämplades som kättare under Inkvisitionen. Utsänd från Rom belägrades staden år 1210 ledda av Simon de Montfort, en spansk munk. Efter tre dagar erövrades staden och som hämnd lät han skära bort överläppen på alla innevånarna och sticka ut ögonen på alla utom en som bara fick det ena ögat utstucket. Enbart för att denne skulle kunna leda de andra ut ur staden. På 1600-talet växte Bram och expanderas i koncentriska cirklar runt kyrkan. När vi väl var framme i staden, som låg några km från hamnen, visade det sig att staden var ”helt död”. Vi hade hoppats på en liten mysig restaurang, men vi hittade bara en godisautomat. Tyvärr fungerade inte ens den, men den tog glatt emot en Euro som vi matade den med. Utan att ha fått tillbaks vår slant återvände vi besvikna till båten. Inte så mycket för slantens skull som för det uteblivna restaurangbesöket. När vi närmade oss båten möttes vi av ett enormt kväkande från ett par stora dammar på andra sidan kanalen. Det var en otrolig konsert av tusentals grodor. Frankrike är en grodätande nation, så troligen hade man gått över från att föda upp duvor till grodor. Som tur var kunde vi plocka fram lite ostar, baguetter och en flaska rödvin ur kylskåpet. Även om dagarna var varma som heta julidagar i Sverige så var nätterna ganska så kalla och det var skönt att kunna sätta på

Tisdag den 27 april. Lasse gick upp redan i ottan och spanade efter fåglar och njöt av svalkan i den gryende morgonen. Dimmorna låg som en slöja över kanalen och han kunde nästan ana de dansande älvorna. Efter frukosten tog Viveka och Lasse cyklarna och cyklade i förväg medan vi styrde ut under den gamla stenbron. Det var skönt att ha Viveka och Lasse i slussarna som tog emot tamparna när vi tuffade in. Utefter kanalbankarna hörde vi under flera kilometer glada kvackande från grodor som troligen rymt från uppfödningsdammarna i Bram och därmed undvikit att gå en säker död tillmötes i de franska köken. Nu öppnade sig landskapet. Vi såg små lantgårdar inbäddade i lummig grönska av pinjeträd, cedrar och ett och annat valnötsträd, omgivna av det uppodlade landskapet. Här och där ett gyllene rapsfält som små klickar i en van Gogh-målning och bönder som gallrade på åkrarna. På kanalstigarna cyklade människor i tunna sommarkläder. Det var svårt att tänka sig att vi lämnade ett vintrigt Sverige för bara någon vecka sedan. På de små slusshusen växte blåregn och vinrankor och i trädgårdarna blommade plymhyacinter, syrener och något som såg ut som snöbollsbuskar. I några av slussarna fanns en bar och en liten shop för ortens hantverkare, så hade vi behövt stanna i någon sluss hade vi inte behövt haft långtråkigt. I en av slussarna fick slussvaktarens hund vittring på att Viveka höll på att laga mat i kabyssen. Han lade sig på kajen rakt ovanför det öppna pentryfönstret och släppte inte blicken från stekpannan. Det var ett gott betyg på Vivekas vegetariska gryta. Strax innan écluse St. Sernin skymtade vi för första gången de snöklädda Pyrenéerna i söder. Anne och jag tänkte köra runt lite nere i Frankrike efter kanalturen, medan

Anne och Lasse på cykeltur utefter kanalen. Foto: Per Abrahamsson

Simrishamns Segelsällskap Viveka och Lasse skulle ta tåget till Paris och vidare med flyg till Sverige. När vi fick se de vackra bergen bestämde vi på stående fot att köra över Pyrenéerna, genom Andorra och in i Spanien på andra sidan. Det visade sig sedan vara ett något ogenomtänkt beslut. Att köra bil på serpentinvägar i snöstorm på 2000 m höjd med våra sommardäck var ingen höjdare förstod vi lite senare på vår resa. Men som sagt, på avstånd kändes Pyrenéerna lockande som sirenerna för Odysseus och kanske lika farliga. Efter att ha tagit ombord cyklisterna fortsatte vi genom en enkel, en dubbel, en trippel och en kvadrupel sluss. Efter den sista, fyrdubbla, slussen passerade vi en liten underbart vacker insjö, Grand Bassin, med en liten ö som varit skydd för lastpråmarna, och så tuffade vi in under en ny valvbro i den lilla staden Castelnaudary. Vi lade till väster om bron vid den trädskuggade kajen nära stadens centrum. På andra sidan kanalen fanns ett fint litet hamnkontor (capitainerie) med en trevlig hamnkapten och en fin dusch mm. På väggarna hängde ett flertal tavlor som målats av ortens stora konstnär. Jag blev speciellt förtjust i en tavla som föreställde att man just var på väg in i den sista slussen vi passerat. (Det visade sig sedan att Anne tagit kontakt med konstnären och köpt tavlan som jag sedan fick i födelsedagspresent i november. Vilket härligt minne!). Efter en god lunch i båten tog vi en lång promenad i den lilla pittoreska staden. Fast det var sent på eftermiddagen var värmen stekande, så vi fick ta oss fram på skuggade platser. Trots det var nog Castelnaudary vår favoritplats under resan. Vi passerade genom en valvbågad port som troligen tillhört den gamla raserade fästningen. Nere i Grand Bassin såg vi några Bisamråttor komma simmande och vid kajerna några gamla pråmar som byggts om till sommarbostäder med grönsaks- och blomsterodlingar på däcket. Staden är bl.a. känd för sin Cassoulet, en gryta med kött, korv och bönor, som vi dock inte provade. Även här har Simon de Montfort, se Bram ovan, härjat. Dock inte så hjärtlöst som i Bram enligt historien. Under tisdagen hade vi tillryggalagt ytterligare 16 km och passerat 12 slussar, varav en dubbel, en trippel och en kvadrupel sluss. Onsdag den 28 april. Efter en liten inköpsrunda där vi utökade båtförrådet med bl.a. färska baguetter, ost och lite av ortens vin, Corbières, tuffade vi ut från kajen i Castelnaudary. Efter några timmar köpte vi en nybakad äppelkaka av en slussvakt. Vi tog en kort paus efter slussen och njöt av ny-

Över Grand Bassin och in under bron i Castelnaudary. Foto: Per Abrahamsson

bryggt kaffe och nybakt äppelkaka, med de snöklädda topparna av Pyrenéerna i fjärran. Vad kan man mer begära av livet? Vid sluss 18, Méditerranée, hade vi nått kanalens högsta punkt, 190 meter över havet. Vi passerade tillflödet som förser kanalen med vatten. Det geniala med hela kanalen var att förse kanalens högsta punkt med vatten från Montagne Noire (Svarta bergen), 20 km bort, genom en tilloppskanal. Bland annat byggde man en 871 meter lång, 35 meter hög och 10 meter tjock damm av granit, Lac de Saint-Ferréol. Detta hade varit ett kritiskt problem som hade diskuterats av många, bl.a. av Leonardo da Vinci redan 150 år tidigare.

Arbetet genomfördes med hjälp av ingenjörer, såväl militära som civila, och ett stort antal arbetare som grävde med enkla verktyg, men också med hjälp av det viktiga expertkunnandet hos ett stort antal bondkvinnor från Pyrenéerna som hade en månghundraårig tradition av praktiskt bevattningsarbete. Nästa sluss kallades följaktligen écluse Océan, nu var vi på väg ut mot Océan Atlantique, d.v.s. Atlanten och hade bara nedförslussar som är betydligt enklare än uppför. På eftermiddagen lade vi till vid

kanalbrinken några km efter écluse Océan. Det såg mysigt ut vid första ögonkastet, med inbjudande vilstolar, picknikbord, ankfamiljer etc. Vid närmare eftertanke kom vi dock på bättre tankar. Det var bara ca 100 meter från motorväg E80 och alldeles intill en stor parkeringsplats. Efter lite rekognosering i närheten hittade vi en stor marina bara några hundra meter bort, Port Lauragais. Vi flyttade båten dit och där fanns alla faciliteter, inklusive en shop för ortens hantverk och produkter samt ett museum om Canal du Midi. Vi åt en god middag i marinans restaurang och sedan bullade vi upp med ostar, vin, kaffe mm i den parkliknande omgivningen nära båten. Kvällen blev glad och kanske något stimmig, men vi var ganska så ensamma i marinan så ingen klagade. Vi hade gått 15 km och passerat 6 slussar varav en dubbelsluss och en trippelsluss under dagen. Fem var uppförslussar och en nedförsluss. Det kändes betryggande att bara ha 16 km och fem nedförslussar kvar till Négra, där vi skulle lämna båten. Torsdag 29 april, sista kanaldagen. Efter en stärkande frukost kom vi iväg ”redan” vid 10-tiden. Dagen passerade förbi utan större sensationer, vi bara njöt av tillvaron och det vackra vädret. Viveka och Lasse passade på att ”lufta” cyklarna en sista gång de sista kilometrarna. Det var betydligt lättare att slussa nedför, bara att lägga tamparna ett halvt varv runt pållarna och sedan sjunka med och släppa ut tamparna efterhand. Vi var framme i Négra redan vid lunchtiden. Locaboat har sitt kontor i ett gammalt stall. Där finns också en liten bar och ett kapell. Négra var en gång i tiden första stoppet för postbåten från Toulouse som trafikerade kanalen.

Simrishamns Segelsällskap började Anne och Lasse att slutstäda båten. Efter lite sightseeing i omgivningarna en sista middag ombord tillbringade vi kvällen med sång, munspelsmusik, kortspel och kanalsnack.

De lockande snöklädda Pyrenéerna. Foto: Per Abrahamsson

Medan Viveka och jag tog bilen till den närbelägna staden Villefranche-de-Lauragais för att handla och skicka iväg vykort mm så

Epilog Efter att ha varit med om en resa som gett så mycket glädje och intressanta upp-levelser kan jag inte låta bli att reflektera lite över de människor som varit förutsättning för resan. Vad drev människorna att genomföra ett så stort projekt som låg i den tidens teknologiska framkant? Under vilka förhållanden skedde arbetet? Vilka var de människor som utförde grovjobbet? Hur kan det vara möjligt att Europas äldsta i bruk varande kanal, som sammanbinder Atlanten med Medelhavet (och Rhône) och som inte har några större kommersiella intressen fortfarande hålls öppen? Ja det finns många frågor, några har jag hittat svar på, några är fortfarande obesvarade. Canal du Midi byggdes ursprungligen för att slippa runda det vid den här tiden fientligt sinnade Spanien vid transport av varor, speciellt vete, och krigsfartyg från västra till södra Frankrike. Dessutom härjade då Barba-reskpiraterna i Medelhavet och östra Atlanten. De tog och sålde slavar, och stod periodvis under beskydd från Osmanska riket. Tankarna på att binda samman floderna Garonne och Aude med en kanal, och därmed öppna vattenvägen mellan Atlanten och Medelhavet, började ta fast form redan under 1500-talet när François I, kung av Frankrike 1515–1547, engagerade Leonardo da Vinci för att utveckla renässansens idéer i Frankrike. Kanalen började dock inte byggas förrän 150 år senare, 1665, tack vare initiativ av Pierre Paul Riquet. Det geniala i hans idé var att förse kanalens högsta punkt med vatten från Montagne Noire (Svarta bergen), 20 km bort, genom en tilloppskanal. Han engagerade Pierre Campmas som var ansvarig för staden Revels vattenförsörjning från Montagne Noire och Francois Andreossy som var en duktig byggnadsingenjör. En viktig tillskyndare i projektet var Jean-

Fredag 30 april. Efter en sista finputsing överlämnade vi båten till Locaboats personal. Vi fick tillbaks en del av bränslekostnaden som betalts i förskott och som mättes i motortimmar. Vårt kontokortskvitto för ansvarsförsäkringen vi lämnade i Argens revs och så hälsade vi au revoir och packade in våra saker i bilen. Det var med ett visst vemod vi lämnade ”vårt hem” för den senaste veckan.

Baptiste Colbert, som var finansminister hos Ludvig XIV. Riquet planerade, ledde och finansierade delvis sedan arbetet fram till sin död år 1680, bara åtta månader innan kanalen invigdes, och är i dag en hedrad hjälte, i Languedoc. Det finns många minnesmärken som påminner om detta. Han hade förvisso hjälp med tekniken av andra ingenjörer, såväl militära som civila, men också av det viktiga expertkunnandet hos ett stort antal bondkvinnor från Pyrenéerna som hade en månghundraårig tradition av praktiskt bevattningsarbete med anor från romartidens bad. Det tog 15 år och nästan 12 000 arbetare att bygga kanalen. Allt grävarbete skedde manuellt med korpar (en slags hackor) och spadar. Jord och sten fraktades i korgar. För sprängningsarbeten användes krut. Grovarbetet utfördes i huvudsak av lokala bönder, arbetare och inkallade militärer. Lönen var relativt hög, ca dubbelt som för lantarbete, och de sociala förhållandena bra. T.ex. infördes arbetsfria betalda dagar vid regn och fria söndagar och helgdagar samt sjukersättning som var mycket ovanligt vid den tiden. Förutom grovarbetare fanns det murare, stenhuggare, lantmätare och smeder. Dessutom engagerades lokala åkare, bärare, hovslagare och sågverk. Som jämförelse byggdes Göta kanal 150 år senare av 58 000 indelta soldater och ryska desertörer. Canal du Midi öppnade den 24 maj, 1681. Då med namnet Canal Royal de Languedoc. Den döptes om till Canal du Midi år 1789 i samband med Franska revolutionen. Fram till början av 1900-talet drogs de flesta pråmarna av hästar eller människor. Som exempel fanns det när första världskriget började 1914 ca 300 hästar och 75 mulor hos fraktbolagen. 1930 var alla pråmarna motordrivna, men under 1980-talet upphörde all kommersiell frakt på kanalen.

Sedan gick färden västerut till Toulouse där vi åt lunch innan vi lämnade av Viveka och Lasse vid tågstationen och själva for med bilen söderut mot de hägrande snöiga topparna i Pyrenéerna. Men det är en hel annan historia. December 2013 Per Abrahamsson

Hoppet för kanalens fortlevnad var den ökande turistnäringen. 1996 blev kanalen med på UNESCOs världsarvslista. Detta medförde att den kom under de statliga myndig-heternas beskydd (VNF, den franska kanalmyndigheten). Historiska byggnader och byggnadsverk (slussar, tunnlar etc.) fick ett visst skydd. Tyvärr har det visat sig svårt att uppfylla alla UNESCOs krav p.g.a. ekonomiska problem. Förutom turism i form av båtuthyrning, cykling, vandring etc. används kanalen under torra perioder för be-vattningsändamål. Med sina nästan 700 sidoflöden kan kanalen bevattna upp till 40 000 ha jordbruksmark. Till sist några korta råd om du funderar på att gå med egen eller hyrd båt på kanalen. Canal du Midi svarar för ca 20 % av all båtturism i Frankrike. Välj därför lågsäsong, annars kan det bli ganska så långa köer i slussar-na. Det är varmt väder redan i april och så sent som i oktober. Välj en sträcka med relativt få slussar. Om du kan välja envägs rutt så är det att föredra framför tur och retur, det ger mer upplevelse för pengarna.

Här passerar vi utloppet från försörjningskanalen, högsta punkten på Canal du Midi. Foto: Lars Helgesson

Simrishamns Segelsällskap Arrangemang och aktiviteter 2014 Lördagsfika Lördagsfika håller vi alla lördagar under vår, höst och vinter kl. 09.30. De första lördagen i dessa månader har vi dagen till ära dansk fläskestek. Till fläsketeksdagarna görs anmälningar via [email protected] eller på teckningslista på klubbhuset. Torsdagsträff En torsdag i månaden under vår, höst och vinter erbjuder vi intressanta föredrag som föregås av sill buffé. Dagar och föredragande informeras via mail men finns även på hemsidan samt anslås på klubbens informations-tavla. Anmälningar görs via [email protected] eller på teckningslista på klubbhuset. Östelens hamngille I samband med Österlens hamngille 3-5 juli har vi egna arrangemang som bl.a. underhållning av: - Ungdomar från Scen Österlen. - Ungdomar från kulturskolan. ”Toner från seglarpaviljongen” ”Toner från seglarpaviljongen” är ett arrangemang som vi kört i tre år under torsdagarna i juli. I år kommer vi att köra den 10 och 17 juli med Knet och bunna och gäster. Det kommer att bjudas på blandad musik. Eskaderseglingar Eskaderseglingar planeras till Blekinge,

Bornholm, Kivik samt uterliggar strandhugg på Skånska ostkusten. Dagar och preliminära program kommer att mailas ut men även finnas på hemsidan och facebook samt anslås på informationstavlan på klubbhuset.

augusti. Vi kommer att servera nystekt sill mellan kl. 11.00 – 15.00 eller så lång det räcker. Höstmöte Det årliga höstmötet hålls den 11 oktober och är informationsmöte från styrelsen utan besluts status. Höstfest Den årliga höstfesten hålls den 18 oktober med dans i klubbhuset.

Seglarskola Årets seglarskola för ungdomar och då i optimistjollar, kommer att hållas i två vecko-kurser 3 juli till 17 juli. Vi kör nybörjare på förmiddagen och fortsättnings kurser på eftermiddagen. Information finns på hemsidan och anmälan görs via info@ simss.se. Vi har även i år en erfaren elitseglare som instruktör. Vuxenseglarskola kommer att läggas ut på hemsidan och facebook samt anslås på informationstavlan på klubbhuset. Anmälan görs vi [email protected].

Bornholms resa Vår traditionella resa till Bornholms där vi träffar våra danska vänner och äter stekt salt sill tillsammans, planeras ske den 3 januari 2015. Den gemytliga endags resa startar med tåg från Simrishamn tidigt på morgonen.

Seglarveckan Seglings- och arrangemangsvecka 20 – 26 juli. Separat program finns på Hemsida, facebook samt i detta programblad.

Kurser Olika kurser kommer erbjudas under året som bl.a. kappseglingsregler, navigering, HLR etc. Alla utbildningstillfällen kommer att mailas ut, finnas på hemsidan och facebook samt anslås på informationstavlan på klubbhuset.

Sillens dag Sillens dag arrangemanget äger rum den 30

Julfest för barnen Vi håller som tradition julfest för barnen den 6 januari 2015 kl. 14.00 och då med dans kring gran samt utdelning av godispåse av tomten.

Han har flyt ...

Båten är nämligen försäkrad i Svenska Sjö. Hos oss får du hjälp snabbt, utan krångel. Vi vet hur det är. Vi är själva båtägare. Därför ingår också sjöassistans. Och det finns försäkring för både maskinskada och personskada. Vill du också ha flyt? Ring 08–541 717 50. Eller räkna ut din premie på www.svenskasjo.se

Båtägarnas egen försäkring

Simrishamns Segelsällskap

Resultat 2013 Bornholm runt

Hanöregattan Lysklass 1 1 Gurgelbrännaren 2 606 3 Älvan Veronica 4 Patos 5 Siggan 6 Gamay 7 Fraganzia 8 5seylers

Håkan Ahlgren Anna Gunnarsson Thomas Jeppsson Ola Tedin Kenneth Göransson Lennart Löfstrand Pär Karlsson Michael Eylers

SimSS SimSS SimSS YSS YSS KivBK SimSS SimSS

Lysklass 2 1 Laguna 2 Desire 3 First i Gislöv 4 Javelin 5 Svanen 6 Aguila 7 Atomic 8 Silver Surfaren 9 Pottan 10 Hijacked

Mikael Stenkilsson Jonas Lindqvist Anders Molin Sebastian Larsson Erik V Olesen Pierre Svenningsson Leino Svenningsson Per-Håkan Persson Mats duvander Lars Gustavsson

SimSS SimSS TBS KSS Tejn KSS C4SS MSS YSS SBK

Lysklass 1 1 Gurgelbrännaren 2 Aguila 3 Scratch 4 Allisia Fraganzia

Håkan Ahlgren Pierre Svenningsson Anders Gäfvert Peter Lindakog Pär karlsson

SimSS KSS TaBK KSS SimSS

Lysklass 2 1 Hijacked 2 Marie-Cacao 3 First i Gislöv 4 Aqua-Vera 5 Essex Girl Desire

Lars Gustavsson Ulf Nilsson Anders Mohlin Bo Bergstedt Jan Olesen Jonas Lindqvist

SBK TBS TBS TaBK SBK SimSS

2-Handed 1 Atomic 2 Javelin

Leino Svenningsson C4SS Sebastian Larsson TBS

Sydostcupen totalt 1 Gurgelbrännaren Håkan Ahlgren 2 Älvan Veronica Thomas Jeppsson 3 Desire Jonas Lindqvist 4 First i Gislöv Anders Molin 5 Patos Ola Tedin 6 Javelin Sebastian Larsson 7 Siggan Kenneth Göransson 8 606 Anna Gunnarsson 9 Laguna Mikael Stenkilsson 10 Silver Surfaren Per-Håkan Persson 11 Fin-Fin Mats Cederholm 12 Svanen Erik V Olesen

SimSS SimSS SimSS TBS YSS KSS YSS SimSS SimSS MSS YSS Tejn

13 Gamay 14 Zorro 15 Aguila 16 Ynez 17 Solong 18 Beauty 19 Fraganzia 20 Panik 21 Atomic 22 Beauty

Lennart Löfstrand Hans Persson Pierre Svenningsson Omega 28 Lars Persson J-E Karlsson Pär karlsson Per-Arne Johansson Leino Svenningsson Marcus Thernström

KivBK KSS KSS TBS KSS KSS SimSS KSS C4SS RSS

Totalt 63 deltagare som startat någon gång

Vindkraft på Österlen! Det är inte ofta det är vindstilla på Östersjön så det är lätt att få vind i seglen. Under sommaren är Simrishamns småbåtshamn full med gästande båtar från när och fjärran, här samsas badgäster, fåglar och båtar av alla de slag och alla njuter av Österlen när det är som bäst. Vill du också ha vind i seglen kan du unna dig att bli kund hos Österlens enda lokala elleverantör, nämligen Österlens Kraft. Vi hjälper dig att få ett förmånligt avtal oavsett var du bor i Sverige.

DEN LOKALA KRAFTEN

www.osterlenskraft.se 0414 - 285 60