TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Thomas Tryggvesson 0480-45 35 05
2013-07-04
ON 2012/0087
Omsorgsnämnden
Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att revidera samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning enligt bilagt förslag. Bakgrund Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning undertecknades i november 2012 efter beslut i kommunstyrelsen. Socialstyrelsen har i samband med PRIO-överenskommelsen mellan SKL och Socialstyrelsen förtydligat kraven på vad överenskommelsen skall innehålla. För att ta del av den prestationsbaserade ersättningen som är kopplad till PRIO-satsningen krävs bland annat att överenskommelsen revideras med ett tillägg kring anhörigstöd. I samband med revideringen uppdateras också förteckningen över de överenskommelser som är kopplade till den övergripande överenskommelsen.
Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Bilaga Reviderad samverkansöverenskommelse
Omsorgsförvaltningen Adress Box 848, 391 28 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 35 25
Datum D
Ä Ärendebeteckning
2013-05-02 2
Sam mverkan nsövereenskom mmelse mellan m Landsti L inget i Kallmar län n och kommun nerna i Kalmar K r län krin ing perssoner meed psykiisk funk ktionsneedsättn ning 2013-20014
Kalmar kommun k Borgholm ms kommun Mörbylån nga kommun Nybro ko ommun Emmabo oda kommun Torsås kommun Mönsterå ås kommun Högsby kommun k Hultsfred ds kommun Oskarsha amns kommun Västervik ks kommun Vimmerb by kommun
2 (8)
Innehållsförteckning
1. Inledning och syfte 2. Gemensamma överenskommelser 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning 4. Mål för samverkan 5. Målgrupp 6. Strategisk planering och ledning 7. Brukarorganisationers medverkan 8. Stöd till anhöriga 9. Uppföljning 10.Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas
3 (8)
1. Inledning och syfte
Sedan den 1 januari 2010 är Kommuner och Landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande:
”Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen” (8a § HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a § SOL, ändrad genom SFS 2009:981)
De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området. Det innebär att det ställs krav på kommun och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Denna överenskommelse är en övergripande överenskommelse med syfte att: • Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. • Vara utformad så att den utgör ett paraply för och håller samman de överenskommelser som finns/kommer att finnas kopplade till detta övergripande dokument. • Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning. • Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet. • Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt.
2. Gemensamma överenskommelser
Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan. Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd). (Antaget av Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län februari 2010) Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP. (2013) Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP. (2013) Överenskommelse om arbete med samordnad individuell plan, SIP. (2012) Lokalt styrdokument för riskbruk, missbruk och beroende (Kunskap till praktik). (2013) Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner (Gemensam rutin reviderad januari 2012)
4 (8)
Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende 2008 (Hemsjukvårdsavtalet). (utvärdering pågår) o Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel (2010) o Praktiska anvisningar för sjuksköterskor (2010)
3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och LSS lagstiftningen.
Landstinget i Kalmar län och Kommunerna i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer.
4. Mål för samverkan
Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden.
5. Målgrupp
Målgruppen för samverkan enligt detta dokument är personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som p.g.a. psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från landstinget och kommunen. Vi använder oss av definition av psykisk funktionsnedsättning enligt Nationell psykiatrisamordning.
5 (8)
6. Strategisk planering och ledning
Den strategiska ledningen sker genom en länsgemensam ledningsgrupp för Landstinget i Kalmar län och kommunerna i länet. Strategisk ledningsgrupp består av basenhetschefer för landstingets psykiatri i l änet samt socialchefer/omsorgschefer från samtliga kommuner. Socialcheferna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med överenskommelsens mål. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när problem med samverkan uppstår. Ledningsgruppen skall ta emot frågor från de operativa ledningsgrupperna samt från ansvariga i linjeorganisationerna. Ordförande Sekreterare Beredningsgrupp
Beslutmässig
Mötesfrekvens Adjungerade
Protokoll
Brukare
Ledningsgruppen utser inom sig ordförande för ett år i taget. Ordförande kallar till möte och håller i dagordningen. Samordnaren för CM i länet har funktionen som sekreterare för ledningsgruppen. Ledningsgruppen utser inom sig tre personer från kommunerna och en från landstinget för ett år i taget. Sekreteraren är en av personerna i beredningsgruppen. Beredningsgruppen ska bestämma vilka ärenden som ska tas upp på ledningsgruppens möte. Ledningsgruppen fattar beslut i konsensus. När någon i ledningsgruppen begär ytterligare tid för förankring på hemmaplan alternativt att beslut fattas på politisk nivå ska detta bifallas. Ledningsgruppens ska ha fyra möten per år. Till mötena kan adjungerade personer bjudas in. Vid frågor som berör verksamheterna skola/fritidshem/förskola ska representanter för dessa verksamheter vid behov bjudas in. Socialcheferna ansvarar för att en dialog med förvaltningschefer för dessa verksamheter förs. Mötena ska dokumenteras i tydliga och formaliserade protokoll som justeras av ordförande. Protokollen skall efter justering skickas till samtliga ledamöter som ansvarar för att dessa diarieförs på gängse sätt hos respektive huvudman. Ledningsgruppen ansvarar för information om fattade beslut i respektive verksamhet. Brukarorganisationerna ska bjudas in en gång per år till en dialog med ledningsgruppen.
Ledningsgruppen kommer att vara ansvarig för Samstöd samt denna samverkansöverenskommelse.
6 (8)
7. Brukarorganisationers medverkan
Ledningsgruppen kallar en gång per år brukarorganisationerna till ett samråds möte. Brukarorganisationerna ges möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på denna överenskommelse inför varje revidering.
8. Stöd till anhöriga/närstående
I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för dig som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt 2 c § HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Kunskapen växer om anhöriga som ”meddrabbade” till sjuka närstående och dess konsekvenser i form av sjuklighet hos den anhöriga. Detta pekar på behovet av att hälso- och sjukvården utvecklar sitt bemötande av anhöriga och uppmärksammar deras behov av stöd. Bestämmelsen i Socialtjänstlagen berör den som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan alltså handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Många anhöriga har en långvarig kontakt med landstingets hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklar samarbetet för den anhörigas och närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd. Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion. Sprida informationsbroschyren ”Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län”. Landstinget kommer att medverka en gång/år i ”Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län”
7 (8)
9. Uppföljning
Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande. Mål Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet i Kalmar län.
Samverkan ska bedrivas sa att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret.
Indikatorer Andel av huvudmännens verksamheter som har organiserats för att underlätta samverkan och skapa förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja.
Tillvägagångssätt Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.
Antal upprättade individuella samordnade planer.
Granskning av avvikelserapporter och åtgärder.
Antal avvikelserapporter och förbättringsåtgärder Andel individer som upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Hur berörd personal har arbetat med ett individperspektiv i planeringen.
Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.
Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet.
Andel individer som upplever vård, omsorg, rehabilitering, habilitering och stöd som en helhet oavsett enhet eller huvudman
Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan.
Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden.
Andel berörd personal som känner till samverkansöverenskommelsen.
Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.
Andel berörda som uppfattar att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan inblandade huvudmän är tydlig och förutsägbar.
8 (8)
10. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas
I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning, bristande deltagande i ledningsgruppens möten eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, representanter som inte kommer till samverkansmöten, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter.
Underskrifter
Landstinget i Kalmar län
Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Thomas Tryggvesson 0480-45 35 05
2013-07-04
ON 2012/0087
Omsorgsnämnden
Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att revidera samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning enligt bilagt förslag. Bakgrund Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning undertecknades i november 2012 efter beslut i kommunstyrelsen. Socialstyrelsen har i samband med PRIO-överenskommelsen mellan SKL och Socialstyrelsen förtydligat kraven på vad överenskommelsen skall innehålla. För att ta del av den prestationsbaserade ersättningen som är kopplad till PRIO-satsningen krävs bland annat att överenskommelsen revideras med ett tillägg kring anhörigstöd. I samband med revideringen uppdateras också förteckningen över de överenskommelser som är kopplade till den övergripande överenskommelsen.
Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Bilaga Reviderad samverkansöverenskommelse
Omsorgsförvaltningen Adress Box 848, 391 28 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 35 25
Datum D
Ä Ärendebeteckning
2013-05-02 2
Sam mverkan nsövereenskom mmelse mellan m Landsti L inget i Kallmar län n och kommun nerna i Kalmar K r län krin ing perssoner meed psykiisk funk ktionsneedsättn ning 2013-20014
Kalmar kommun k Borgholm ms kommun Mörbylån nga kommun Nybro ko ommun Emmabo oda kommun Torsås kommun Mönsterå ås kommun Högsby kommun k Hultsfred ds kommun Oskarsha amns kommun Västervik ks kommun Vimmerb by kommun
2 (8)
Innehållsförteckning
1. Inledning och syfte 2. Gemensamma överenskommelser 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning 4. Mål för samverkan 5. Målgrupp 6. Strategisk planering och ledning 7. Brukarorganisationers medverkan 8. Stöd till anhöriga 9. Uppföljning 10.Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas
3 (8)
1. Inledning och syfte
Sedan den 1 januari 2010 är Kommuner och Landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande:
”Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen” (8a § HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a § SOL, ändrad genom SFS 2009:981)
De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området. Det innebär att det ställs krav på kommun och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Denna överenskommelse är en övergripande överenskommelse med syfte att: • Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. • Vara utformad så att den utgör ett paraply för och håller samman de överenskommelser som finns/kommer att finnas kopplade till detta övergripande dokument. • Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning. • Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet. • Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt.
2. Gemensamma överenskommelser
Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan. Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd). (Antaget av Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län februari 2010) Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP. (2013) Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP. (2013) Överenskommelse om arbete med samordnad individuell plan, SIP. (2012) Lokalt styrdokument för riskbruk, missbruk och beroende (Kunskap till praktik). (2013) Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner (Gemensam rutin reviderad januari 2012)
4 (8)
Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende 2008 (Hemsjukvårdsavtalet). (utvärdering pågår) o Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel (2010) o Praktiska anvisningar för sjuksköterskor (2010)
3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och LSS lagstiftningen.
Landstinget i Kalmar län och Kommunerna i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer.
4. Mål för samverkan
Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden.
5. Målgrupp
Målgruppen för samverkan enligt detta dokument är personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som p.g.a. psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från landstinget och kommunen. Vi använder oss av definition av psykisk funktionsnedsättning enligt Nationell psykiatrisamordning.
5 (8)
6. Strategisk planering och ledning
Den strategiska ledningen sker genom en länsgemensam ledningsgrupp för Landstinget i Kalmar län och kommunerna i länet. Strategisk ledningsgrupp består av basenhetschefer för landstingets psykiatri i l änet samt socialchefer/omsorgschefer från samtliga kommuner. Socialcheferna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med överenskommelsens mål. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när problem med samverkan uppstår. Ledningsgruppen skall ta emot frågor från de operativa ledningsgrupperna samt från ansvariga i linjeorganisationerna. Ordförande Sekreterare Beredningsgrupp
Beslutmässig
Mötesfrekvens Adjungerade
Protokoll
Brukare
Ledningsgruppen utser inom sig ordförande för ett år i taget. Ordförande kallar till möte och håller i dagordningen. Samordnaren för CM i länet har funktionen som sekreterare för ledningsgruppen. Ledningsgruppen utser inom sig tre personer från kommunerna och en från landstinget för ett år i taget. Sekreteraren är en av personerna i beredningsgruppen. Beredningsgruppen ska bestämma vilka ärenden som ska tas upp på ledningsgruppens möte. Ledningsgruppen fattar beslut i konsensus. När någon i ledningsgruppen begär ytterligare tid för förankring på hemmaplan alternativt att beslut fattas på politisk nivå ska detta bifallas. Ledningsgruppens ska ha fyra möten per år. Till mötena kan adjungerade personer bjudas in. Vid frågor som berör verksamheterna skola/fritidshem/förskola ska representanter för dessa verksamheter vid behov bjudas in. Socialcheferna ansvarar för att en dialog med förvaltningschefer för dessa verksamheter förs. Mötena ska dokumenteras i tydliga och formaliserade protokoll som justeras av ordförande. Protokollen skall efter justering skickas till samtliga ledamöter som ansvarar för att dessa diarieförs på gängse sätt hos respektive huvudman. Ledningsgruppen ansvarar för information om fattade beslut i respektive verksamhet. Brukarorganisationerna ska bjudas in en gång per år till en dialog med ledningsgruppen.
Ledningsgruppen kommer att vara ansvarig för Samstöd samt denna samverkansöverenskommelse.
6 (8)
7. Brukarorganisationers medverkan
Ledningsgruppen kallar en gång per år brukarorganisationerna till ett samråds möte. Brukarorganisationerna ges möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på denna överenskommelse inför varje revidering.
8. Stöd till anhöriga/närstående
I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för dig som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt 2 c § HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Kunskapen växer om anhöriga som ”meddrabbade” till sjuka närstående och dess konsekvenser i form av sjuklighet hos den anhöriga. Detta pekar på behovet av att hälso- och sjukvården utvecklar sitt bemötande av anhöriga och uppmärksammar deras behov av stöd. Bestämmelsen i Socialtjänstlagen berör den som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan alltså handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Många anhöriga har en långvarig kontakt med landstingets hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklar samarbetet för den anhörigas och närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd. Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion. Sprida informationsbroschyren ”Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län”. Landstinget kommer att medverka en gång/år i ”Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län”
7 (8)
9. Uppföljning
Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande. Mål Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet i Kalmar län.
Samverkan ska bedrivas sa att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret.
Indikatorer Andel av huvudmännens verksamheter som har organiserats för att underlätta samverkan och skapa förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja.
Tillvägagångssätt Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.
Antal upprättade individuella samordnade planer.
Granskning av avvikelserapporter och åtgärder.
Antal avvikelserapporter och förbättringsåtgärder Andel individer som upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Hur berörd personal har arbetat med ett individperspektiv i planeringen.
Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.
Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet.
Andel individer som upplever vård, omsorg, rehabilitering, habilitering och stöd som en helhet oavsett enhet eller huvudman
Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan.
Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden.
Andel berörd personal som känner till samverkansöverenskommelsen.
Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.
Andel berörda som uppfattar att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan inblandade huvudmän är tydlig och förutsägbar.
8 (8)
10. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas
I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning, bristande deltagande i ledningsgruppens möten eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, representanter som inte kommer till samverkansmöten, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter.
Underskrifter
Landstinget i Kalmar län
Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Thomas Tryggvesson 0480-45 35 05
2013-07-04
ON 2012/0087
Omsorgsnämnden
Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att revidera samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning enligt bilagt förslag. Bakgrund Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning undertecknades i november 2012 efter beslut i kommunstyrelsen. Socialstyrelsen har i samband med PRIO-överenskommelsen mellan SKL och Socialstyrelsen förtydligat kraven på vad överenskommelsen skall innehålla. För att ta del av den prestationsbaserade ersättningen som är kopplad till PRIO-satsningen krävs bland annat att överenskommelsen revideras med ett tillägg kring anhörigstöd. I samband med revideringen uppdateras också förteckningen över de överenskommelser som är kopplade till den övergripande överenskommelsen.
Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Bilaga Reviderad samverkansöverenskommelse
Omsorgsförvaltningen Adress Box 848, 391 28 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 35 25
Datum D
Ä Ärendebeteckning
2013-05-02 2
Sam mverkan nsövereenskom mmelse mellan m Landsti L inget i Kallmar län n och kommun nerna i Kalmar K r län krin ing perssoner meed psykiisk funk ktionsneedsättn ning 2013-20014
Kalmar kommun k Borgholm ms kommun Mörbylån nga kommun Nybro ko ommun Emmabo oda kommun Torsås kommun Mönsterå ås kommun Högsby kommun k Hultsfred ds kommun Oskarsha amns kommun Västervik ks kommun Vimmerb by kommun
2 (8)
Innehållsförteckning
1. Inledning och syfte 2. Gemensamma överenskommelser 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning 4. Mål för samverkan 5. Målgrupp 6. Strategisk planering och ledning 7. Brukarorganisationers medverkan 8. Stöd till anhöriga 9. Uppföljning 10.Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas
3 (8)
1. Inledning och syfte
Sedan den 1 januari 2010 är Kommuner och Landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande:
”Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen” (8a § HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a § SOL, ändrad genom SFS 2009:981)
De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området. Det innebär att det ställs krav på kommun och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Denna överenskommelse är en övergripande överenskommelse med syfte att: • Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. • Vara utformad så att den utgör ett paraply för och håller samman de överenskommelser som finns/kommer att finnas kopplade till detta övergripande dokument. • Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning. • Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet. • Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt.
2. Gemensamma överenskommelser
Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan. Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd). (Antaget av Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län februari 2010) Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP. (2013) Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP. (2013) Överenskommelse om arbete med samordnad individuell plan, SIP. (2012) Lokalt styrdokument för riskbruk, missbruk och beroende (Kunskap till praktik). (2013) Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner (Gemensam rutin reviderad januari 2012)
4 (8)
Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende 2008 (Hemsjukvårdsavtalet). (utvärdering pågår) o Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel (2010) o Praktiska anvisningar för sjuksköterskor (2010)
3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och LSS lagstiftningen.
Landstinget i Kalmar län och Kommunerna i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer.
4. Mål för samverkan
Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden.
5. Målgrupp
Målgruppen för samverkan enligt detta dokument är personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som p.g.a. psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från landstinget och kommunen. Vi använder oss av definition av psykisk funktionsnedsättning enligt Nationell psykiatrisamordning.
5 (8)
6. Strategisk planering och ledning
Den strategiska ledningen sker genom en länsgemensam ledningsgrupp för Landstinget i Kalmar län och kommunerna i länet. Strategisk ledningsgrupp består av basenhetschefer för landstingets psykiatri i l änet samt socialchefer/omsorgschefer från samtliga kommuner. Socialcheferna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med överenskommelsens mål. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när problem med samverkan uppstår. Ledningsgruppen skall ta emot frågor från de operativa ledningsgrupperna samt från ansvariga i linjeorganisationerna. Ordförande Sekreterare Beredningsgrupp
Beslutmässig
Mötesfrekvens Adjungerade
Protokoll
Brukare
Ledningsgruppen utser inom sig ordförande för ett år i taget. Ordförande kallar till möte och håller i dagordningen. Samordnaren för CM i länet har funktionen som sekreterare för ledningsgruppen. Ledningsgruppen utser inom sig tre personer från kommunerna och en från landstinget för ett år i taget. Sekreteraren är en av personerna i beredningsgruppen. Beredningsgruppen ska bestämma vilka ärenden som ska tas upp på ledningsgruppens möte. Ledningsgruppen fattar beslut i konsensus. När någon i ledningsgruppen begär ytterligare tid för förankring på hemmaplan alternativt att beslut fattas på politisk nivå ska detta bifallas. Ledningsgruppens ska ha fyra möten per år. Till mötena kan adjungerade personer bjudas in. Vid frågor som berör verksamheterna skola/fritidshem/förskola ska representanter för dessa verksamheter vid behov bjudas in. Socialcheferna ansvarar för att en dialog med förvaltningschefer för dessa verksamheter förs. Mötena ska dokumenteras i tydliga och formaliserade protokoll som justeras av ordförande. Protokollen skall efter justering skickas till samtliga ledamöter som ansvarar för att dessa diarieförs på gängse sätt hos respektive huvudman. Ledningsgruppen ansvarar för information om fattade beslut i respektive verksamhet. Brukarorganisationerna ska bjudas in en gång per år till en dialog med ledningsgruppen.
Ledningsgruppen kommer att vara ansvarig för Samstöd samt denna samverkansöverenskommelse.
6 (8)
7. Brukarorganisationers medverkan
Ledningsgruppen kallar en gång per år brukarorganisationerna till ett samråds möte. Brukarorganisationerna ges möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på denna överenskommelse inför varje revidering.
8. Stöd till anhöriga/närstående
I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för dig som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt 2 c § HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Kunskapen växer om anhöriga som ”meddrabbade” till sjuka närstående och dess konsekvenser i form av sjuklighet hos den anhöriga. Detta pekar på behovet av att hälso- och sjukvården utvecklar sitt bemötande av anhöriga och uppmärksammar deras behov av stöd. Bestämmelsen i Socialtjänstlagen berör den som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan alltså handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Många anhöriga har en långvarig kontakt med landstingets hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklar samarbetet för den anhörigas och närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd. Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion. Sprida informationsbroschyren ”Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län”. Landstinget kommer att medverka en gång/år i ”Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län”
7 (8)
9. Uppföljning
Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande. Mål Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet i Kalmar län.
Samverkan ska bedrivas sa att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret.
Indikatorer Andel av huvudmännens verksamheter som har organiserats för att underlätta samverkan och skapa förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja.
Tillvägagångssätt Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.
Antal upprättade individuella samordnade planer.
Granskning av avvikelserapporter och åtgärder.
Antal avvikelserapporter och förbättringsåtgärder Andel individer som upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Hur berörd personal har arbetat med ett individperspektiv i planeringen.
Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.
Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet.
Andel individer som upplever vård, omsorg, rehabilitering, habilitering och stöd som en helhet oavsett enhet eller huvudman
Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan.
Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden.
Andel berörd personal som känner till samverkansöverenskommelsen.
Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.
Andel berörda som uppfattar att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan inblandade huvudmän är tydlig och förutsägbar.
8 (8)
10. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas
I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning, bristande deltagande i ledningsgruppens möten eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, representanter som inte kommer till samverkansmöten, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter.
Underskrifter
Landstinget i Kalmar län
Kalmar kommun
