Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Samrådsredogörelse Tillhörande: Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd Upprättat: 2016-05-27 Projektledare: Sara Eresund
1(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Innehåll Inledning..................................................................................................................................... 4 Samrådets upplägg ..................................................................................................................... 4 Läsanvisning............................................................................................................................... 4 Inkomna synpunkter och yttranden ............................................................................................ 5 Medborgare ............................................................................................................................ 5 Föreningar och företag ........................................................................................................... 5 Myndigheter, förbund och kommuner ................................................................................... 5 Kommunala nämnder, utskott, bolag och råd ........................................................................ 5 Politiska partier ...................................................................................................................... 5 Del 1 – Inkomna synpunkter med kommentarer ........................................................................ 6 Allmänna synpunkter ............................................................................................................. 6 Synpunkter kopplade till Medborgardialog.......................................................................... 17 Synpunkter kopplade till Mål och utgångspunkter .............................................................. 17 Synpunkter kopplade till Läget i regionen och mellankommunala intressen ...................... 20 Synpunkter kopplade till Särskild hänsyn ............................................................................ 22 Synpunkter kopplade till Miljö- och riskfrågor.................................................................... 24 Synpunkter kopplade till Hållbar utveckling av kommunen ................................................ 26 Synpunkter kopplade till Strategier för landsbygdens utveckling ....................................... 26 Synpunkter kopplade till Tätortsutveckling ......................................................................... 27 Synpunkter kopplade till Omvandlingsområden och fritidshusområden ............................. 36 Synpunkter kopplade till Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) ........... 38 Synpunkter kopplade till Övrig landsbygd........................................................................... 42 Synpunkter kopplade till Skolor och förskolor .................................................................... 43 Synpunkter kopplade till Omsorgsboenden ......................................................................... 43 Synpunkter kopplade till Jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och trygghet .................... 45 Synpunkter kopplade till Näringsliv och arbetsmarknad ..................................................... 45 Synpunkter kopplade till Vatten, Naturmiljöer, Jordbruk och Skogsbruk ........................... 47 Synpunkter kopplade till Kulturmiljöer ............................................................................... 50 Synpunkter kopplade till Friluftsliv och rekreation ............................................................. 51 Synpunkter kopplade till Trafik och resande ....................................................................... 51 Synpunkter kopplade till Bredband, mobiltelefoni och telefoni .......................................... 58 Synpunkter kopplade till Klimat och energi ........................................................................ 60 Synpunkter kopplade till Vatten- och avlopp samt Renhållning.......................................... 61 Synpunkter kopplade till Hållbarhetsbedömningen ............................................................. 63 2(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Del 2 – Inkomna synpunkter som redan anses behandlade i ÖP 2030 - del landsbygd eller är viktiga för annan planering inom kommunen .......................................................................... 64 Del 3 – Ändringar till utställningsversionen ............................................................................ 68 Följande ändringar har gjorts i Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd efter samråd .......................................................................................................................... 68 Följande ändringar har gjorts i Hållbarhetsbedömningen .................................................... 71
3(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Inledning Vi på Katrineholms kommun påbörjade arbetet med en ny översiktsplan i april 2012. I arbetet med översiktsplanen har vi fokuserade på tidiga medborgardialoger i olika former. Den första delen, Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del staden, antogs av kommunfullmäktige i november 2014. Parallellt med ÖP 2030 – del staden påbörjades arbetet med den andra delen av översiktplanen för landsbygden som nu har varit på samråd under hösten 2015.
Samrådets upplägg Under perioden 14 oktober till 15 december 2015 genomfördes ett samråd av förslag till Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd. Under samrådsperioden skickades förslaget ut till myndigheter, kommuner, företag, föreningar med mera. Förslaget ställdes ut på butikerna i Björkvik, Valla och Äsköping, på Stortorget i Katrineholm, på kulturhuset Ängeln i Katrineholm samt på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi på förvaltningen var även ute en kväll under samrådet i alla våra sju tätorter för att svara på frågor och diskutera förslaget. En eftermiddag stod vi även på Stortorget i Katrineholm för att prata med dem som passerar där. Planförslaget med bilagor har även funnits tillgängliga på kommunens hemsida under hela perioden. Plansamrådet annonserades med helsida i Katrineholms Kuriren lördagen den 10 oktober 2015. Affischer har suttit uppe i alla tätorter under samrådet för att informera om var förslaget finns utställt och hur du kan lämna synpunkter.
Läsanvisning I detta dokument har alla inkomma synpunkter sammanfattats och kommenterats av kommunens Samhällsbyggnadsförvaltning. Dokumentet har delats in i tre delar enligt nedan: Del 1 omfattar allmänna synpunkter och de synpunkter som behöver behandlas i det fortsatta arbetet med ÖP 2030 – del landsbygd. I del 1 är yttrandena uppdelade och kommenterade ämnesvis. Del 2 omfattar de synpunkter som redan anses behandlade i ÖP 2030 – del landsbygd eller synpunkter som är viktiga för annan planering inom kommunen. I del 2 är yttrandena indelade efter avsändare. Del 3 omfattar de ändringar som har gjorts efter samråd till utställningsförslaget av Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd. Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd kommer benämnas ÖP 2030 – del landsbygd i detta dokument.
4(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Inkomna synpunkter och yttranden Under samrådstiden inkom totalt 38 yttranden till Samhällsbyggnadsförvaltningen fördelade enligt nedan.
Medborgare Totalt 17 yttranden (namn redovisas inte med hänsyn till personuppgiftslagen). Av de som namngett sina synpunkter var 9 kvinnor och 10 män (vissa yttranden var underskrivna med flera personer). Åldersfördelning går ej att utläsa.
Föreningar och företag Björkviks Bygdekommitté Julita sockenråd Valla PRO, Sköldinge PRO, Oppunda Lions, Hembygdsföreningen Valla-Sköldinge-Lerbo och Sockenrådet Valla-Sköldinge. (gemensamt yttrande)
Myndigheter, förbund och kommuner Finspångs kommun Flens kommun Försvarsmakten Inget att erinra Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp Lantmäteriet Södermanlands län Inget att erinra Länsstyrelsen i Södermanlands län Norrköpings kommun Regionförbundet Sörmland Skogsstyrelsen Inget att erinra Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Trafikverket
Kommunala nämnder, utskott, bolag och råd Bygg- och miljönämnden Folkhälsoutskottet Service- och tekniknämnden Sörmland Vatten och Avfall AB Vård- och omsorgsnämnden
Inget att erinra
Politiska partier Centerpartiet i Katrineholm Julita Centerpartiavdelning
5(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Del 1 – Inkomna synpunkter med kommentarer Allmänna synpunkter Medborgare 1 Geografi. Från Katrineholms tätort till kommunens gräns i väster är det endast 5 km. Det mesta av detta är alltså stadsnära landsbygd. Väg 52 leder västerut till Vingåkers kommun och av den pendlingen som förekommer, framför allt TILL Katrineholm, kommer största delen från detta håll. Tätorterna Baggetorp-Hulta, Ålsäter och Marmobyn ligger alla närmare Katrineholms tätort än Vingåkers. Baggetorp-Hulta och Ålsäter ligger intill kommungränsen mot Katrineholm och lika nära som Forssjö eller på halva avståndet som det till Valla, Strångsjö eller Bie. Denna närhet påverkar påtagligt planeringen, kostnader och användande av bebyggelse, kommunikationer och övrig infrastruktur. Detta borde tydligare framgå av Översiktsplanen. Att kommunerna borde slås samman är en politisk fråga utanför detta ämne, men det borde i detta sammanhang tydligt framgå att ett samarbete avseende Baggetorp-Hulta och Ålsäter är nödvändigt. Infrastruktur. Väg 52 går parallellt med V stambanan rakt västerut till Baggetorp-Hulta. En cykelled kan med fördel läggas i trädsäkringszonen utmed järnvägen. Zonen är 30 m bred och där får ej skogsbruk bedrivas. En vandrings- och motionsled kan läggas på resterna av den gamla landsvägen från Värmbol till Hulta. Leden kan knytas ihop med Krämbolsleden och en slinga kan läggas ut genom Dragnäs ekhagar och ut på Näset i Viren. Det finns redan en dragning av kommunalt vatten och avlopp till Hulta i denna terräng. Denna gata kan också utnyttjas till vandringsled och varför inte dragning av fiberoptik? Det pågår i dagarna en detaljplanering av Ålsäter för utökad helårsbebyggelse och därvid är ett alternativ att dra vatten, avlopp och bredband från Baggetorp. Ett annat alternativ kunde vara att dra vatten, avlopp och bredband direkt från Katrineholm till Ålsäter och därmed få med bebyggelsen vid Sjöholm och Vännervad i samma veva. Allt detta kräver ett tydligare samarbete mellan kommunerna och allt detta borde också framgå av Översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar I ÖP 2030 – landsbygd pekas stråket Katrineholm - Vingåker ut som ett viktigt utvecklingsstråk där kommunerna gemensamt behöver samverka kring frågor som infrastruktur, kollektivtrafik och lokalisering av bebyggelse. Gång och cykelväg mellan Katrineholm och Baggetorp föreslås i översiktsplanen samt i den gång- och cykelplan för kommunen som antogs 2015. Frågan har diskuterats men i dagsläget finns det inte med investeringsbudgeten. Översiktsplanen bestämmer inte var ledningar ska dras. Det pågår ett arbete med en Vattenoch avloppsplan för de tre kommunerna Katrineholm, Flen, Vingåker. Sörmland Vatten och Avfall AB hanterar frågan och samverkar med övriga ledningsdragare vid nya ledningar. Medborgare 8 Inser att denna plans utarbetande påbörjades då flyktingsituationen såg helt annorlunda ut. Därför undrar jag om den kommer att justeras för denna högst påtagliga realitet? Och om den i så fall kommer att reflektera detta på ett positivt eller negativt sätt? Som man frågar får man ju svar, så om Katrineholm väljer att betrakta sina nya medborgare som möjligheter för 6(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
framtiden, så har ju staden, kommunen och regionen en god chans att utvecklas till en riksledande och pionjär framtidsregion. - För visst kommer ni att planera för bostäder, skolor och förenklade regler för företagande för de som flyr krig och konflikt i Syrien, Afghanistan, Irak? - Och visst kommer ni att använda er av utbildningsformer på nätet för att snabbt hjälpa nyanlända att lära sig svenska och få utbildning på olika nivåer både på svenska, engelska, och andra språk? Tips: Unicef och Unhcr jobbar tex med en IB-examen online som lanseras i vår. Fler finns säkert online om man letar lite. - Och visst kommer Katrineholm att ta tillvara alla de invandrade syriska lärarna så att de får möjlighet att arbeta och så att barnen inte tappar ännu fler viktiga år i sin allmänna bildning? Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar I översiktsplanen planerar vi för en ökad befolkning och tar höjd i bostadsplaneringen för att kunna vara 40 000 invånare till år 2030, detta oberoende av var de nya invånarna kommer ifrån. Översiktsplanen behandlar inte hur mottagandet av nyanlända ska gå till eller vilka utbildningsinsatser som krävs. Detta är en fråga för Bildningsförvaltningen och Socialförvaltningen att hantera. Synpunkterna vidarebefordras därför till dessa förvaltningar. Medborgare 9 Undertecknad har läst Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun – del Landsbygd och lagt ett raster med Barnkonventionen (Unicef, 2014) som grund. Den fördjupande texten Barns och ungdomars perspektiv på landsbygden är även den en del av nedanstående reflektioner. Uppdelningen av Barnkonventionen i barnperspektivet, d v s vad barnen själva uttrycker, och barnets perspektiv är ett sätt att tydliggöra intentionerna med Barnkonventionen. Jag har valt att ta barnets perspektiv som utgångspunkt till skillnad från översiktsplanen som har barnperspektivet i fokus. Som vuxen tar jag alltså på mig rollen att företräda barnen och ambitionen är att vara en röst för barn i dagens samhälle med utgångspunkt i en analys av en samhällelig struktur (Halldén, 2003). Ett beslut Katrineholms kommun har tagit är att synkronisera skolbussar och skoltaxi inom kommunen. Enligt mig får beslutet konsekvenser som motverkar Katrineholms kommuns ambition med översiktsplanen/landsbygd för att underlätta för boende att bo kvar samt verka för att barn/ungdomar uppväxta på landsbygden ska välja att som vuxna bo kvar. En effekt av beslutet är att barnen ute på landsbygden startar förskoleklass och skola kl. 7.45. Föräldrarna har få möjligheter att arbeta på hemmaplan utan pendlar och effekterna av detta är att många barn kommer till fritidshemmet tidigt och hämtas sent. Konsekvenser är att föreningslivet/barnens mötesplatser på landsbygden tidsmässigt på vardagar blir problematisk och barnens livssituation påverkas. Detta påverkar landsbygdens förutsättningar och villkor för det breda och aktiva idrottsutövandet som det står om i kommunens vision 2015. En annan effekt av beslutet och som barnen synliggör i sina kommentarer som viktigt är trafikmiljön. Konsekvenserna av synkroniseringen är att det idag står 6-åringar och äldre utmed landsortsvägar inväntandes bussar som oftast inte är trafiksäkra. Vilken
7(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
konsekvensanalys har gjorts för att säkra trafikmiljön och verkställandet av synkroniseringen? I planen står det att det att det är viktigt med en trygg och säker trafikmiljö gällande gång- och cykeltrafik. Där jag är verksam bor flertalet av barnen utanför själva tätorten. Gång- och cykelmöjligheter finns inte nämnvärt. Vad menar kommunen med en trafiksäker miljö kontra hur ser trafikmässigt barnens livsvillkor ut? Önskvärt hade varit att barnen som bor utanför de små tätorterna och deras förutsättningar till en säker trafikmiljö hade problematiserats och att det gjorts en konsekvensanalys. Det är intressant att läsa att det finns planer på att sammanlänka några av de nära tätorterna med staden Katrineholm. Klokt, baserat i folkhälsa och utifrån hållbar utveckling. Vi vuxna, men speciellt barnen på landsbygden, och som bor utanför de mindre tätorterna behöver även de kunna ta sig själva till kamrater och till barnens mötesplatser/föreningslivet. Placering av strategiskt placerade gång- och cykelvägar även in till de små tätorterna skulle innebära en frihet/självständighet och ett slag för folkhälsan för oss på landet som många gånger inte har något alternativ annat än att ta bilen/bli skjutsad. Något jag kan sakna under pendlingsavsnittet är problematiseringen av dem som går på högstadiet/gymnasiet och som bor på landsbygden. Deras verklighet innebär långa dagar/väntetider och små möjligheter att ta sig hem själva. Ett helhetsgrepp av dessa ungdomars pendling och önskemål (säkra trafikmiljöer och goda bussförbindelser) i relation till synkroniseringen av skolbussar och skoltaxi och en konsekvensanalys av det skulle troligen synliggöra en verklighet många vuxna inte skulle acceptera.
När jag läser översiktsplanen/landsbygd med fokus på barn med funktionsnedsättning finns inte detta med alls. Vilket är mycket förvånade och gör mig fundersam med tanke på hur hälsostatusen hos barn med funktionsnedsättningar ser ut (Statens Folkhälsoinstitut, 2011) och tydliggörande från statligt håll av målgruppens vikt (Myndigheten för delaktighet, 2015) oberoende var barnen bor. Det vore önskvärt att barnkonventionens intentioner redan under inledning signalerar att konventionen är viktig. D v s att det finns begrepp som direkt härleder till barn och vikten av deras röster och möjligheter. Begrepp som lekplatser, lekmöjligheter, områden för lek, fritidssysselsättning för ungdomar etc, för som texten är författad nu är den allmän och vuxenrelaterad. Det är tänkvärt att reflektera kring översiktsplanens innehåll och balansen mellan individer som bildmässigt representerar Katrineholms kommuns landsbygd. För mig signalerar det en tydlig obalans mellan barnen/ungdomarnas representation i brödtexten och bildmässigt. Ambitionen från mig har varit att vara en röst för barn/ungdomar i dagens samhälle. Med utgångspunkt i deras egna perspektiv sätta dessa i en samhällelig kontext baserat i min förförståelse och kunskap. Detta kan vara ytterligare ett sätt att införliva barnkonventionen i än större utsträckning i detaljplanearbetet som det står om i Barns och ungdomars perspektiv på landsbygden. Slutligen, barns/ungdomars erfarenheter och åsikter är oerhört viktiga. Men att göra konsekvensanalyser, problematisera och sträva efter att synliggöra påverkansfaktorer som 8(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
barnen/ungdomarna oftast inte är medvetna om eller kan se konsekvenserna av och handla där efter, det är vuxenvärldens ansvar. Vilket Regeringen (2003/04) och Barnombudsmannen (2008) understryker vikten av och tillsammans med Riksrevisionen (RiR2004:30; u.å.) menar allt för sällan sker på kommunnivå. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Översiktsplanen kommer ses över med fokus på barnens perspektiv. När det gäller synpunkter på beslutet om skolskjutsar så vidarebefordras det till ansvariga inom Samhällsbyggnadsförvaltningen och Bildningsförvaltningen. Medborgare 12 Först ett stort tack till författarna för ett ambitiöst arbete och ett till största delen tydligt och bra pedagogiskt material. Samrådsförfarandet bra och remisstiden hanterbar. (Nyligen har Samhällsbyggnadsförvaltningen erbjudit remisstid understigande en vecka föregående beslut angående mycket angelägen landsbygdsfråga. Ett exempellöst hån mot både vår landsbygd och vår demokrati! En öppen ursäkt från ansvariga skulle inte misspryda.) Låt den delade visionen om stad/landsbygds utveckling under ÖP:s tid mynna i en gemensam framtid med för alla kommunmedborgare rättvis fördelning av våra gemensamma resurser! Sammanfattning sid 6 - 9. Lägg särskild vikt vid underrubriken Landsbygd för alla och att landsbygdens möjligheter ska bygga på jämlikhet. Jag avser då i första hand den allmänna resursfördelningen. Exempelvis att stärka strukturer som finns i dag. Kanske det även här borde framhållas mer eller tydligare att näringslivet är viktigt även på landsbygden. Slutligen hoppas jag verkligen att det gedigna planarbetet mynnar i livlig aktivitet från framförallt de landsbygdsboende, dess politiska företrädare och övriga intressenter, samt att de uppsatta målen kan nås i en god symbios, landsbygd - tätort. Sist som först - jämlik resursfördelning når man längst med i syfte att nå en positiv utveckling av hela kommunen! Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningens avsikt är att alla berörda ska få tycka till i ett tidigt skede vid förändringar. Avsnittet gällande näringslivet på landsbygden samt strategierna ses över till utställningsversionen. Medborgare 14 En bra sammanställning i slutet av dokumentet som beskriver hur vi ska lyfta Landsbygden konkret i framtiden. Jag tror inte alla orkar läsa alla sidor. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Översiktsplanen syfte är att visa på kommunen långsiktiga vilja och inriktning. För en samlad bild av översiktsplanen hänvisar vi till sammanfattningen på sida 6 i ÖP 2030 – del landsbygd. Medborgare 15 Delar av Landsbygdsprogrammet är verkligen en bra dokumentation på nutid och forntid. Kanske skulle det kunna användas i skolundervisningen och i reklamsyfte. 9(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Framtiden behandlas kanske för lite. Vi behöver entreprenörer ; uppfinnare ; konstruktörer , detta är ett globalt problem men hur får vi dem till Katrineholm ? Besök www.oppinova.se eller bli medlem eftersom de stora delarna bara är tillgänglig för oss medlemmar. Många på landsbygden borde kunna vara en stor resurs för integrering av invandrare. Det ställer stora krav på invandraradministration, men med rätt handledning borde ge framgång både för outbildad och utbildade personer. Idag saknas ofta personer utbildade för skördetröskor; traktorer med redskap. Hoppas på ett beaktande av mina synpunkter Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kommunen välkomnar initiativ och starka drivkrafter vad gäller näringsliv på landsbygden. Översiktsplanen behandlar inte utbildningsalternativ för nyanlända invånare, detta är en fråga Bildningsförvaltningen och Viadidakt att hantera. Synpunkterna vidarebefordras därför till dessa förvaltningar. Medborgare 17 Planförslaget är informativt och ger en bra bild av Katrineholms landsbygd och den utvecklingspotential som finns. Materialet kan användas som en guide över natur- och kulturområden. Björkviks Bygdekommitté I vårt remissvar har vi fokuserat på det som berör Björkviks socken men föreställer oss att våra kommentarer också är tillämpliga på övriga delar i kommunen. Vi ser positivt på arbetet med översiktsplanen och uppskattar också att vi har haft möjlighet att påverka arbetet, allt ifrån Tankesmedjorna och dialogträffarna till remissarbetet. Valla PRO, Sköldinge PRO, Oppunda Lions, Hembygdsföreningen Valla-SköldingeLerbo och Sockenrådet Valla-Sköldinge. Trevligt att vi fick jobba i grupper 2014 som ett underlag till planen. Vi lämnade alla adresser och mailadresser för att få mer information och kunna vara delaktiga i vår bygds framtid. Kallelse till remissomgång och genomgång av planen kom samma dag som samrådsmötet var. Någon fick kallelse via mail tidigare. En del fick ingen kallelse alls. Man hänvisades, att tre timmar före sammankomst, ställa sig i Tempos foajé och läsa igenom de 123 sidorna alternativt ladda ner dem från hemsidan. Dåligt! Vid mötet fanns inte en gång blädderex till alla som ville läsa. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Öppet hus träffar har genomförts i alla våra sju tätorter kvällstid. Vi startade med träffen i Valla. Möjligheten fanns även att besöka någon av de andra träffarna. Det ordnades även ett extra öppet hus på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm i slutet av samrådsperioden.
10(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Att vissa fick e-post och andra inte beror på om man anmält sin e-post adress på de tidiga dialogmötena eller inte. I övrigt så hänvisar vi till annonsering i tidningen, affischering och information på kommunens hemsida och i sociala medier. Tryckta exemplar av Översiktsplanen har delats ut på träffarna och funnits tillgängliga på flera platser i kommunen. Det är inte ekonomiskt eller miljömässigt hållbart att trycka upp exemplar till alla invånare. Därför hänvisar vi till den digitala versionen på kommunens webbplats. Finspångs kommun Samrådshandlingen för landsbygden upplevs vara mycket välskriven och lättillgänglig. Finspångs kommun ser med stort intresse på presenterade planer för Katrineholms kommun och landsbygden, i synnerhet de planer som presenteras kring sjön Tisnaren. Utbyggnad i området kring sjön genom bland annat tre nya LIS-områden ger förutsättningar inte bara för bättre service och ökad befolkning i området, utan även för utökade samarbeten mellan kommunerna. Finspångs kommun ser fram emot en fortsatt dialog kring området. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Katrineholms kommun delar Finspångs kommuns åsikter om ett fortsatt samarbete och ser också fram emot en fortsatt dialog kring området runt Tisnaren. Flens kommun Planförslaget är genomarbetat och tydligt. Flens kommun delar uppfattningen att stråket Vingåker-Katrineholm-Flen är ett viktigt stråk för hållbar utveckling och att Flens kommun är angelägen om samarbete i frågor kring infrastruktur, kollektivtrafik och lokalisering av bebyggelse i detta stråk. Flens kommun välkomnar också fortsatt samarbete kring kommunaltekniska frågor såsom vatten- och avloppsförsörjning och avfallshantering. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Katrineholms kommun ser också fram emot en fortsatt dialog med Flens kommun. Länsstyrelsen i Södermanlands län Allmänt Planförslaget är tydligt och lättläst med sammanfattningar på svenska och engelska. Förslaget har ett strategiskt angreppssätt, som stämmer väl med intentionerna i nya plan- och bygglagen. Planen är föredömlig utifrån energi- och klimatsynpunkt samt hur dessa frågor är integrerade i planen som helhet. Av förslaget framgår att kommunen fokuserat på frågor om förankring och dialog och redovisar resultat från en ambitiöst upplagd medborgardialog där även barns- och ungdomars perspektiv fångats upp. Planens omfattning och kartunderlag Enligt 3 kap. 1§ PBL ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Kravet att översiktsplanen ska omfatta hela kommunen har samband med bl.a. den generella tillämpligheten av kravet från allmän synpunkt på lämplighetsprövning när mark ska tas i anspråk för olika ändamål (2 kap. 2§ PBL). Länsstyrelsen konstaterar att uppdelningen i en separat översiktsplanedel för staden och en landsbygden försvårar en överblick av helheten för inriktning på och konsekvenser av den avsedda mark- och vattenanvändningen. 11(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
I planförslaget finns tematiska kartor för planförslagets olika avsnitt. Ortsbeskrivningarna innehåller kartutsnitt som visar delar av den avsedda mark- och vattenanvändningen framförallt områden för nybyggnation. Någon översiktskarta som visar den samlade bilden av den avsedda mark- och vattenanvändningen med t ex områdesanvändning, grönstråk/vattenstråk och transportsystem finns inte. Länsstyrelsen anser därför att översiktsplanen bör kompletteras med en kommuntäckande översiktskarta över den avsedda mark- och vattenanvändningen. Länsstyrelsen deltar gärna i en dialog kring detta. Översiktsplanen som vägledning vid beslut Utgångspunkter vid Länsstyrelsens genomgång av förslaget är förutom det formella innehållet även en bedömning av användbarheten det vill säga att planen ska ge vägledning till såväl kommunen själv som andra myndigheter för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Länsstyrelsen anser att det är av betydelse för användbarheten vilka kartunderlag som finns och hur tydliga riktlinjer och andra ställningstaganden som ges. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar En översiktskarta kommer att tas fram till utställningsversionen. Lantmäteriet i Södermanlands län Översiktplanen är väl genomarbetad och förslag finns på framtida exploateringsområden för nybyggnation samt även LIS-områden. Lantmäteriet har inget att erinra mot översiktsplanen. Vi betonar vikten av att fastighetsfrågorna och genomförandefrågorna beaktas i ett tidigt skede när de framtida detaljplanerna för tilltänka bostadsområden i översiktsplanen skall tas fram. Norrköpings kommun Översiktsplanen är mycket ambitiös och har en pedagogisk struktur. Kartorna och illustrationerna bidrar också till att planens intentioner framgår på ett tydligt sätt. Vi delar en landsbygd där den administrativa kommungränsen inte är så viktig för de som bor där. I människors vardag finns funktionella samband mellan kommuner vad gäller arbetspendling, fritidsaktiviteter, handel och annat. En del sådana samband är tydliga och visar sig i exempelvis pendlingsstatistik, andra är mer osynliga. Norrköpings kommun har också ett pågående arbete med en ny översiktsplan för landsbygden. I Norrköpings översiktsplan för landsbygden, som beräknas komma på samråd våren 2016, finns samma ambition med att hitta samverkansformer med grannkommunerna kring infrastruktur och service. Att se över möjligheterna att samverka kring kommunal service i gränstrakterna är en möjlighet. Ett sammanhängande pendlingsstråk för fler trafikslag än bil över kommungränsen mellan Strångsjö och Simonstorp anser Norrköpings kommun också vara en målsättning. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Katrineholms kommun ser fram emot att föra en dialog med Norrköpings kommun. 12(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Regionförbundet Sörmland Översiktsplan 2030 är utformad på ett väldigt tilltalande och lättförståligt sätt med mål- och utgångspunkter, strategier och efterföljande planförslag. De fem strategierna stöder Sörmlandsstrategins vision om att Sörmland är en attraktiv plats att leva, verka och växa i. Osäkerheten i befolkningsprognosen har ökat. Detta med anledning av flyktingströmmen till Europa och Sveriges flyktingmottagande. För Sörmlands del är t ex befolkningsprognosen för 2020 redan uppnådd. Flyktingströmmen kommer att påverka kommande prognoser. Osäkerheten i prognoserna, nuvarande och kommande, är och kommer vara stor. Stycket om befolkningsprognoser bör utvecklas med hänsyn till detta. Översiktsplan 2030 sätter Katrinholm i ett mellankommunalt, regionalt och storregionalt perspektiv på ett mycket bra sätt. Arbetet med att ta fram en ny RUFS (den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen) och ett särskilt dokument om Östra Mellansverige med gemensamma utgångspunkter för det storregionala samarbetet (ÖMS-dokument) pågår just nu. Samråd kommer att ske i april – september 2016. Under detta samråd, i det fortsatta arbetet med ÖMS-dokumentet och i Regionförbundets arbete med regional fysisk planering kommer det finnas möjlighet att utveckla tankesättet kring de storregionalt utpekade nodstäderna och dess omland. Bostadsplaneringskommitténs betänkande ” En regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning” pekar på vikten av samplanering vad gäller bostadsplanering, infrastruktur- och trafikförsörjningsplanering och fysisk planering. Utredningen visar t ex på flera exempel där bostadsförsörjningsplaner inte är samordnade översiktsplanerna (och vice versa). Hur har Översiktsplan 2030 tagit hänsyn till kommunens bostadsförsörjningsprogram? På vilket sätt framgår det av översiktsplanen? Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar I befolkningsmålet och planförslaget tar kommunen höjd för en ökad befolkning där invandringen och dess osäkra prognoser inryms. Katrineholms kommun har ett bostadspolitiskt program från 2002, detta ska uppdateras. Bostadsförsörjningsfrågan behandlas dock i översiktsplanens båda delar. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anser att översiktsplanen generellt sett är väl genomarbetad och att den har ett tilltalande format som väcker nyfikenhet och underlättar läsningen. Trafikverket Övergripande synpunkter på planförslaget Översiktsplanen har en god övergripande struktur som gör det lätt att förstå kommunens ambitioner och avsikter med den fysiska planeringen. Planen redovisar tydligt kommunens vilja beträffande hur mark- och vattenområden långsiktigt ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. 13(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Översiktsplanen har sin utgångspunkt i hållbar utveckling, där gång- och cykeltrafik liksom kollektivtrafik ska prioriteras i planeringen. Intentionen är att öka andelen kollektivt resande liksom andelen gång- och cykeltrafikanter, medan andelen biltrafikanter ska minska. Detta är positivt. Översiktsplanen redovisar också var på landsbygden kommunen önskar växa. Som en del i kedjan att främja hållbar utveckling framhålls förtätning av tätorter liksom utbyggnad utmed kollektivtrafikstråk, där befintliga strukturer kan stärkas. Trafikverket ser positivt på detta, då samhällsplaneringen behöver inriktas på att minska bilberoendet. Planen presenterar också omvandlingsområden, där permanentning av fritidshusområden möjliggörs, liksom LISområden. Trafikverket kan förstå att kommunen vill kunna erbjuda attraktiva lägen för boende, men vi ser samtidigt att flera av dessa områden håller sådant avstånd till kollektivtrafik och service att de innebär ett ökat bilberoende. Trafikverket anser att det är rimligt att eftersträva en utveckling som leder till ett minskat transportberoende. Samhällsplaneringen är kanske den mest betydelsefulla åtgärden för att påverka transportbehovet genom lokalisering av verksamheter och bostäder. Här handlar det om att skapa förutsättningar för hållbar och effektiv bebyggelseutveckling och ett energieffektivt transportsystem som uppfyller klimatmålen. Trafikverket efterfrågar ett förtydligande beträffande kommunens tankar kring dessa omvandlings- och LIS-områden kopplat till målet om ett minskat bilanvändande. Plandokumentet är i övrigt lättläst och trevligt utformat. Texten stöds av bilder och informativa kartor, i vilka vägnummer tydligt framgår. Kartan som illustrerar möjliga pendlingsstråk för cykel är dock lite otydlig (dålig skärpa). Nationella och regionala infrastrukturplaner Planering, finansiering och tidsplan för genomförande av om- och nybyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet och järnväg styrs av Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 samt Regional plan för transportinfrastruktur i Södermanland 2014-2025. Länsplanen omfattar även statlig medfinansiering till kommunala åtgärder i form av cykelvägar, kollektivtrafik samt trafiksäkerhets- och miljöåtgärder. Arbetet med att ta fram en vägplan för Väg 56, Bie-Alberga har påbörjats. Som översiktsplanen beskriver, så har Trafikverket tagit ställning till att arbeta vidare med utredningsalternativ två vid Äs. Syftet är här att öka framkomligheten och förbättra trafiksäkerheten. Vägobjektet ligger med i den nationella planen, med planerad byggstart 2019. Under våren 2015 påbörjades arbetet med att ta fram en vägplan för objektet Väg 56, Katrineholm-Bie. Liksom för sträckan Bie-Alberga är syftet att öka framkomligheten och höja trafiksäkerheten på sträckan. Byggstart planeras till 2018. Mo vattentäkt ligger söder om Äs. Närheten till väg 56 innebär att risk finns för att föroreningar från vägen kan nå vattentäkten. Trafikverket har tagit fram arbetsplan och bygghandlingar innehållande åtgärder för att förbättra situationen. I dagsläget saknas dock ekonomiska förutsättningar för att påbörja produktionen. Översiktsplanen överensstämmer med prioriterade områden i den regionala planen. 14(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Övriga synpunkter Byggnader och andra föremål som är högre än 20 meter kan komma att påverka luftfarten. Därför ska en lokaliseringsbedömning (flyghinderanalys) göras vid varje enskild etablering. När master eller vindkraftverk planeras ska man ta kontakt med berörd aktör (LFV, aktuell flygplats, Försvarsmakten). När det gäller fristående luftfartsanläggningar ute i terrängen som inte tillhör en flygplats gör LFV flyghinderanalysen i egenskap av sakägare. När det gäller luftfartsanläggningar som tillhör en flygplats (inflygningshjälpmedel) svarar respektive flygplats för utredningen. Föremål med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska dessutom hindermarkeras, enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Vindkraftverk Utifrån olika aspekter behöver hänsyn tas till väg- och järnvägsanläggningar vid lokalisering av vindkraftverk. Kommunen bör i sin planering tydliggöra att avstånd till vägområde ska vara minst vindkraftverkets totalhöjd, och avstånd till närmaste spårmitt ska vara vindkraftverkets totalhöjd utökad med 20 meter. I båda fallen gäller dock ett minsta avstånd på 50 meter. Vindkraftverk kan påverka det radiosystem som tillhör järnvägen (MobiSIR). De anordningar som ingår i radiosystemet är inte alltid placerade i närheten av själva spåranläggningen, varför det är viktigt att alltid kontrollera att radiolänkarna inte påverkas. Master Liksom vid lokalisering av vindkraftverk ska hänsyn tas till väg- och järnvägsanläggningar när placering av nya master utreds. Minsta avstånd mellan vägområde och mast ska motsvara mastens totalhöjd. Avståendet mellan närmaste spårmitt och mast ska vara mastens totalhöjd utökad med tio meter. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Omvandlings- och LIS-områden kommer att ses över med tanke på målet om ett minskat bilanvändande. Kartan som illustrerar möjliga pendlingsstråk för cykel kommer att göras tydligare till utställningsversionen. Kapitlet ”Bredband, mobil och telefoni” kompletteras med information med hänsyn till Trafikverkets synpunkter. Kapitlet ”Klimat och energi” kommer att kompletteras med ett avsnitt gällande vindkraft. Folkhälsoutskottet Folkhälsoutskottet ställer sig positiv till översiktsplanens utformande. I planen har såväl folkhälso- och tillgänglighetsfrågorna som jämställdhets och jämlikhetsfrågorna tagits i beaktande på ett utförligt sätt. Vad gäller områdena folkhälsa, tillgänglighet, jämställdhet och jämlikhet är Översiktsplan 2030 upprättad i enlighet med kommunens vision.
15(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
”Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningsätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet.” Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden har tagit del av Översiktsplan 2030 – del landsbygd. Det är en väl genomarbetad handling som beskriver nuläge, framtida exploateringar och bevarande av befintliga grön-, natur- och skogsområden på omfattande och tydligt sätt. Planen har en bra struktur och tydligt layout med många bilder och lättöverskådliga kartor, vilket gör översiktsplanen lätt att förstå. Det är positivt att såväl barn- som jämställdhetsperspektivet beaktas i planens text. Ett antal vandringsleder har räknats upp i texten, och i det sammanhanget bör även Bodaholmsleden nämnas. Vidare nämns föreningslivet endast kortfattat och en längre och mer nyanserad diskussion om föreningslivet på landsbygden vore önskvärt. Slutligen önskar service- och teknikförvaltningen i framtiden att få vara delaktig i planeringsprocessen inför framtagandet av dylika planer samt efterföljande arbete. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlet ”Friluftsliv och rekreation” kommer se över med avseende på ovanstående synpunkter. Service- och teknikförvaltningen har haft en representant deltagande i arbetsgruppen för projektet och det är även Samhällsbyggnadsförvaltningens intentioner att alla förvaltningar även fortsättningsvis ska ges möjlighet att delta i arbetet med översiktplaner och andra liknade projekt. Sörmland Vatten Bolaget anser att det är oerhört viktigt att kommunen vid samhällsplanering ser till att en hållbar/säker VA-försörjning och avfallshantering kan upprätthållas. Det är därför viktigt att bolaget och andra aktörer i ett tidigt skede involveras i samhällsplaneringen. Kommunens avfallsplan och kommande VA-plan är styrande dokument för vatten och avlopp och avfallshantering och eftersom bolaget har ansvar för att driva planerna framåt är det viktigt med samverkan. I planförslaget beskrivs hur tätortsutveckling för stadsnära landsbygd, omvandlingsområden och fritidshusområden och LIS-områden planeras att ske för framtida bostäder. Det är viktigt att i ett tidigt skede att Sörmland Vatten involveras i arbetet. Detta för att utbyggnad kan komma att kräva utbyggnad/ombyggnad och förstärkning i befintligt VA-ledningsnät för att utöka kapaciteten för bortledande av spillvatten och leverans av dricksvatten för planerade områden. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Det ligger även i Samhällsbyggnadsförvaltningens intresse att alla olika aktörer involveras tidigt i våra planarbeten. Sörmland Vatten har varit representerade i arbetsgruppen för projektet med framtagande av denna översiktsplan samt kallas till tekniskt startmöte för berörda detaljplaner. 16(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden instämmer i översiktsplanens inriktning och framtagna strategier som ska ligga till grund för att stärka en hållbar utveckling och en attraktiv landsbygd. Centerpartiet i Katrineholm Centerpartiet i Katrineholms kommun vill lämna följande synpunkter över Översiktsplanen, del landsbygd och det samrådsförslag som har lämnats: Det är i stort ett omfattande, informativt och genomarbetat dokument som ger en god grund för ett fortsatt arbete att utveckla Katrineholms landsbygd. Men det finns ändå en del områden, där förtydliganden och tillägg kan behöva göras. I sammanfattningen pekas en rad tätorter ut som möjliga utvecklingsorter. Vi saknar dock Flodafors i uppräkningen. Här finns koncentrerad bebyggelse och utbyggt VA-nät, vilket är en fördel i sammanhanget. Centerpartiet delar helt den uppfattning som förs fram (sid 45) om resursfördelningen. ”Därför krävs det att offentliga medel används för investeringar i infrastruktur och service. Detta bidrar i sin tur till att stärka landsbygdens attraktionskraft och säkerställer på så sätt att landsbygdens resurser inte går till spillo.” Denna skrivning kan förstärkas med ett avsnitt i planen, där de enskilda vägarnas betydelse för landsbygdens befolkning och för kommuninvånarna i stort tas upp. Här bör också en skrivning införas om kommunens ansvar för vägnätets standard. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Flodafors har färre än 200 invånare och definieras därför inte som en tätort utan som samlad bebyggelse. Avsnittet ”Biltrafik” ses över med hänsyn till ovanstående synpunkter.
Synpunkter kopplade till Medborgardialog Folkhälsoutskottet Att en tidig dialog har förts med medborgare, för att få engagemang och delaktighet i processen är positivt. Det ger en ökad möjlighet för förståelse samt ger kommunen en bild av medborgarnas behov. Det är positivt att många människor med olika erfarenheter medverkar i en beslutsprocess, eftersom människor kan bidra med kunskap, erfarenhet och alternativa lösningar.
Synpunkter kopplade till Mål och utgångspunkter Medborgare 12 Under rubriken befolkning och tillväxt bör i tabellen Folkmängd läggas till en rad under 2014: Prognos och den tänkta fördelningen 2030 - antal i kommunen, landsbygden och andelen på landsbygd. Allt för tydligheten! Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar För att förtydliga fördelningen av invånare på landsbygden målåret 2030 läggs en mening om det till under rubriken ”Befolkningsmål”. Tabellen ”Folkmängd” visar på faktisk statistik vilket vi inte vill blanda ihop med översiktsplanens mål för framtiden. 17(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Länsstyrelsen i Södermanlands län Mål och utgångspunkter Kommunen planerar för 1200 nya bostäder på landsbygden och 3800 i Katrineholms stad. På lång sikt, fram till 2050, finns en ytterligare buffert av ca 260 bostäder på landsbygden. Den huvudsakliga tillväxten på landsbygden ska ske i kommunens tätorter med fokus på att ta tillvara och utveckla samhällsservice och infrastruktur. Syftet är att uppnå en hållbar utveckling och en attraktiv landsbygd i kommunens alla delar, något som stämmer väl överens med målet och inriktning för den regionala tillväxtpolitiken: att hela Sveriges utvecklingskraft, hållbara tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Det är positivt att kommunen ser landsbygdens potential och vågar ta höjd för befolkningstillväxten i Mälardalen. Genom att skapa planberedskap som har ett visst överskott kan man lättare hantera varierande konjunkturer och skiftande marknadsbehov. Men en överkapacitet i planen medför en risk att översiktsplanen tappar i styrning. Att medvetet och tydligt prioritera förtätning kan vara ett sätt att motverka att spridd bebyggelse etableras i planområden utan tydliga kopplingar till tätorter. Katrineholm närmar sig en allt större arbetsmarknad och det är troligt att flera av kommunens nya invånare kommer att bo i kommunen och pendla till arbetet i Stockholm, Eskilstuna eller Norrköping. Frågan är hur stor del av dessa nya kommuninvånare som kommer att välja att flytta till någon av tätorterna på landsbygden? Översiktplanen skulle vinna på en beskrivning av hur kommunen tänker kring olika scenarier för befolkningsutveckling och bebyggelsestruktur på landsbygden även om utsatta befolkningsmål inte nås fullt ut. En osäker faktor i kommunens mål för befolkningsutvecklingen till år 2030 är hur invandringen framöver kommer att påverka kommunen och länet, något som man bör ta hänsyn till i planeringen. Det kan till exempel handla om trygghetsfrågor, blandade bostadsbebyggelse (hustyper, upplåtelseformer, lägenhetsstorlek) samt möjlighet att på ett enkelt sätt röra sig i inom kommunen och över kommun- och länsgränser. Nationella mål, planer och program Förslaget redovisar under rubriken ”nationella mål” ett urval av nationella mål, men det är otydligt på vilket sätt kommunen tar hänsyn till och integrerar planen med dessa. Här bör redogörelsen för målen kompletteras med en kort redovisning av hur de konkret hanterats. I utformningen av planen och dess strategier kan man inspireras av de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet (2014). Dessa ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet, men ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.
18(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Kommunen har i planhandlingarna angivit en tydlig strategisk inriktning och är väl genomarbetad när det gäller hänsynen till vissa miljömål. När det gäller andra miljömål finns inte samma underlag. Planen upplevs därför som ojämn – den kommer att vara ett bra verktyg för att arbeta i riktning mot klimat- och luftmålen, men den tar inte samma hänsyn till landoch vattenmiljömålen. Miljömål kan många gånger hamna i konflikt med varandra och det är då viktigt att ha riktlinjer så att man kan få stöd i handläggningen. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar I rapporten ”Katrineholm 2030 – Underlag för samhällsplanering på längre sikt” togs tre olika befolkningsscenarier fram för kommunen. Med hänsyn till det arbetet har vi valt att planera för tillväxtsceneriet om 1 % per år i planförslaget. I befolkningsmålet och planförslaget tar kommunen höjd för en ökad befolkning där invandringen och dess osäkra prognoser inryms. Vi anser att trygghetsfrågan, blandad bostadsbebyggelse samt möjlighet att röra sig är lika viktig för alla. De nationella mål som redovisas beskriv som en utgångspunkt för planförslaget samt efterföljande planarbete och vår bedömning är att hanteringen av dessa inte behöver konkretiseras ytterligare. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet I kapitlet ”Mål och utgångspunkter”, med början på s 18, kan en kort bakgrundsbeskrivning gällande kollektivtrafikens grundläggande finansieringsprinciper vara lämplig för att öka förståelsen (jmf även s 108). I länet har idag kommunerna finansieringsansvaret för den busstrafiken som bedrivs inom den egna kommunen. Kommunerna har full rådighet över denna trafik och kan årligen, i samband med den s.k. trafikbeställningen, välja att förändra utbudet. En hållbar bebyggelseplanering, som stärker befintliga strukturer och stråk, bidrar därmed direkt till ett effektivare resursutnyttjande som gynnar kommunens ekonomi och minskar klimatpåverkan. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Den beskrivning av kollektivtrafikens grundläggande finansieringsprinciper som redan finns under avsnittet ”Kollektivtrafik” anser vi tillräcklig. Trafikverket Planförslaget redogör för de transportpolitiska målen, vilket är glädjande. Det är i översiktsplaneringen som kommunen har möjlighet att lägga grunden för en planering som bidrar till en utveckling i linje med att de transportpolitiska målen. Hur kommunen väljer att styra lokaliseringen av bostäder och verksamheter får stora konsekvenser på det framtida trafikarbetet, på såväl det kommunala som det statliga vägnätet.
19(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Synpunkter kopplade till Läget i regionen och mellankommunala intressen Länsstyrelsen i Södermanlands län Kommunen har ett strategiskt läge och har potential att utveckla en hållbar tillväxt. Det är därför positivt att kommunen beskriver sin roll och position i den omgivande regionen, Östra Mellansverige, och särskilt kopplingarna till Stockholm. I beskrivningen av mellankommunala intressen ligger tyngdpunkten på kommunikationssamband och infrastruktur. Beskrivningen kan även ta upp andra aktuella frågor om mellankommunalt samarbete/sådant som berör andra kommuner, som t.ex. offentlig och kommersiell service, vattenförvaltning, energiutvinning (vindkraft), strandskydd och gröna samband/grön infrastruktur. Det kommungemensamma samarbetet kring miljöförbättrande åtgärder vid Öljaren är ytterligare ett exempel på regional samverkan. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlet om mellankommunala intressen ses över med hänsyn till ovanstående. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet s 28, kommunens strategiska läge: Kollektivtrafikmyndigheten anser att kommunens fördelaktiga läge kan lyftas fram ytterligare. Tack vare de infrastrukturella förutsättningarna med Södra- och Västra stambanan samt riksvägarna har Katrineholms kommun också utmärkta förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik. Just tillgången till snabba förbindelser med tåg till närbelägna större städer är i tider av regionförstoring och strukturell omställning på arbetsmarknaden av stor betydelse för hela kommunens konkurrenskraft. Med genomförandet av Ny Trafik 2017, med utökad turtäthet på både Sörmlandspilen (StockholmHallsberg) och UVEN (Sala-Norrköping/Linköping), kommer Katrineholms attraktivitet att öka ytterligare. s 30, mellankommunala intressen: Förutom Regionförbundet hoppas vi att Katrineholms kommun också ser att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, med länets nio kommuner och landstinget som medlemmar, är en viktig part för mellankommunala intressen. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlen ”Läget i regionen” och ”Mellankommunala intressen” ses över med hänsyn till ovanstående.
Synpunkter kopplade till Riksintressen Länsstyrelsen i Södermanlands län Kommunens ställningstaganden till redovisade riksintressen (sid. 32-36) bör utvecklas och redovisas tydligt, nu finns endast en generell hänvisning till lagtexten. Det är svårt att bedöma om riksintressena tillgodoses. Om översiktsplanen inte ger vägledning för hur riksintressenas värden ska tillgodoses kommer det att ställas högre krav på efterföljande planerings- eller beslutsunderlag. Texten bör kompletteras med en områdesspecifik anvisning om hur hänsyn till de olika riksintresseområdena bör tas och kommunens bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn tillgodoses. 20(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Kulturmiljövård Här bör förtydligas att skyddet för riksintressena inte innebär ett områdesskydd, utan att syftet med anspråket är att de riksintressanta värdena ska fortsätta att prägla platsen. Man kan tala om ett skydd för riksintressanta värden i miljön. Riksintressena tål olika former av förändringsåtgärder i olika stor utsträckning, men gemensamt är att de kulturhistoriska värdena ska vara vägledande för utveckling. Det är först genom ett rättsverkande beslut enligt någon av de lagar som är anknutna till miljöbalken som ett riksintresse bekräftas. Under rubriken ”Riksintresse för kulturmiljö” (s. 34) redovisas felaktiga motiveringar till riksintressena. Riksintressenas uttryck saknas och behöver kompletteras. För att klargöra kommunens ställningstagande bör därför t.ex. rekommendationer eller riktlinjer, vad som kan skada riksintresset samt kommunens avsikter tas med. Med fördel kan även analyseras hur/om planerade förändringar kan bidra till att utveckla och stärka riksintresset. Redovisningen av riksintresseområdenas gränser på kartan s. 36 överensstämmer med Länsstyrelsens aktuella uttolkning (2014). Kartan bör dock kompletteras med riksintressena Tåkenön och Katrineholm. Riksintresset Katrineholm kan eventuellt även redovisas separat. Eftersom nybyggnationer inom riksintresse föreslås i Forssjö och Äsköping är det särskilt viktigt att ange tydliga riktlinjer eller rekommendationer för hur berörda riksintressen ska tillgodoses. Naturvård Länsstyrelsen saknar en redogörelse för hur kommunen ser på Natura 2000-området Näsnaren vid Katrineholms tätort. I planhandlingarna borde det redogöras närmare för områdes värden och hänsynskrav. Området berör översiktsplanerna för staden och landsbygden. Yrkesfiske Hjälmaren är av riksintresse för yrkesfiske enligt 3 kap. 5§ miljöbalken (MB). Områden som är av riksintresse för yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Det saknas även ställningstaganden kring påverkan på yrkesfisket i översiktsplanen. Riksintresse för eldistribution Med hänvisning till Energimyndigheten som i sin tur hänvisar till NUTEK:s beslut från 1994 om redovisning av riksintresse för eldistribution gör Länsstyrelsen bedömningen att stamnätet för elförsörjning med 400 kV ledningar/kablar inklusive transformatorstationer är av riksintresse enligt 3 kap 8§ MB. Aktuell information om riksintresset finns på Energimyndighetens webbplats. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Avsnittet avseende ställningstagande till riksintressena kommer att ses över och utvecklas till utställningsversionen. Mer detaljerade ställningstaganden avses hanteras i det fortsatta arbetet med detaljplaner, förhandsbesked samt bygglov. Avsnittet gällande riksintresse för kulturmiljö kommer att ses över till utställningsversionen. Motiveringarna för riksintresseområdena för kulturmiljön kommer att ändras. Riksintressena för Tåkenön och Katrineholm är med på kartan. Katrineholm D28 redovisas närmare i ÖP 2030 – del staden.
21(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Ställningstagande gällande Natura 2000-områden i kommunen läggs till i utställningsversionen. Riksintresse yrkesfiske och eldistribution läggs till översiktsplanen. Trafikverket Trafikverket bedömer vilka områden som är av riksintresse för trafikslagens anläggningar. På Trafikverkets hemsida finns beslut om riksintressen tillsammans med kartor och tabeller som visar utpekade anläggningar, senast uppdaterade i februari 2013. Det är nödvändigt att utpekade anläggningar av riksintresse skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomst eller nyttjande av anläggningen. Översiktsplanen ska redovisa hur riksintressena inom kommunen ska tillgodoses. Detta innebär exempelvis att hänsyn måste tas till utrymmesbehov för anläggning och restriktioner för influensområden vid byggnation. I Katrineholms kommun utgör Västra stambanan, Södra stambanan, Katrineholms kombiterminal med anslutande gator (Fabriksgatan / Trädgårdsgatan / Fågelgatan / Industrigatan) samt vägarna 52, 55, 56 och 555 riksintresse för kommunikationer. Översiktsplanen redogör för dessa anläggningar. Utvecklingsområden för ny bebyggelse, bostäder och verksamheter, beskrivs i planförslaget. Här vill vi uppmärksamma att även byggnation inom influensområden utmed Trafikverkets anläggningar kan komma att påverka det riksintresse som anläggningen utgör. I Valla finns områden för verksamheter och bostäder, ”utbyggnadsområde på lång sikt” samt ett omvandlingsområde i anslutning till Västra stambanan. Intill väg 55 föreslås också ett verksamhetsområde. Det framgår inte hur dessa områden förhåller sig till redovisade riksintressen eller vilka konsekvenser planförslaget medför på dem. Översiktsplanen bör därför kompletteras med en redovisning av hur kommunen avser tillgodose redovisade riksintressen, så att inte nyttjandet av dem påtagligt försvåras. Exploatering nära transportanläggningar får heller inte påverka möjligheterna till drift och underhåll och framtida utveckling av dessa. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Rekommendationer gällande exploatering i anslutning till riksintresse för kommunikationer läggs till under kapitlet ”Riksintressen” i utställningsförslaget.
Synpunkter kopplade till Särskild hänsyn Valla PRO, Sköldinge PRO, Oppunda Lions, Hembygdsföreningen Valla-SköldingeLerbo och Sockenrådet Valla-Sköldinge. Den nyanlagda våtmarken vid väg 55 bör ritas in. Det är ett stort flyttfågelstråk över Valla främst med olika gäss, svanar och tranor. De rastar några veckor höst och vår i området vid den torrlagda Spetebysjön (sjösänkning fyra gånger). Våtmarkerna som anlagts vid väg 55 bör innebära att flyttfågelstråken blir större. Hänsyn bör tas till flyttfåglar och området bör märkas ut och finnas med i hänsyn. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Våtmarker beskrivs endast generellt under kapitlet ”Särskild hänsyn”. Våtmarker kommer 22(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
heller inte längre redovisas på kartan under samma kapitel då det i den skalan blir svåröverskådligt. Hänsyn till våtmarken i Valla ska tas i den fortsatta plan- och bygglovhandläggningen om det blir aktuellt med exploatering i närområdet. Länsstyrelsen i Södermanlands län Allmänt I avsnittet redovisas natur- och kulturvärden inom kommunen på en generell nivå och med svåröverskådliga kartor. Det kan göras tydligare med en bearbetad redovisning av ”särskilda hänsynsområden” där områden med särskilda kvaliteter eller andra förhållanden som det bör tas hänsyn till pekas ut. För varje område anges vilken typ av hänsyn om bör tas. För vägledning kring den generella hänsynen är det tillräckligt med den hänvisning till lagens krav som återges. Kulturmiljö Lagen som skyddar fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen heter sedan 2014 ”Kulturmiljölag (1988:950)”, inte ”Lagen (1988:950) om kulturminnen med mera”. Byggnadsminnen En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen enligt 3 kap. kulturmiljölagen (KML). Även parker, trädgårdar eller andra anläggningar kan skyddas som byggnadsminne enligt samma kapitel. En byggnad som tillhör staten får förklaras för statligt byggnadsminne, om den är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde. Bestämmelserna får också tillämpas på park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde. Frågan om statliga byggnadsminnen prövas av regeringen efter framställning från Riksantikvarieämbetet. De nio byggnadsminnen som finns i Katrineholms kommun är alla skyddade genom 3 kap. KML. Förutom de som nämns är Gryts gård, Gimmersta 1:5, byggnadsminne. Rubriken på kartan s. 40 bör ändras till förslagsvis ”Karta som visar särskilda kulturmiljöer i kommunen.” Kartan kan med fördel förtydligas genom att lägga till andra skyddade miljöer som byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Fornlämningar och övriga kulturminnen Sedan den nya kulturmiljölagen trädde i kraft heter det inte ”fast fornlämning” utan endast fornlämning. Om man vill förtydliga kan man ange ”lagskyddad fornlämning”. Förslag till förtydligande (s 41): Alla typer av markingrepp, t.ex. bygglovprövningar som berör mark inom 100 meter från en fornlämning ska samrådas med Länsstyrelsen. Inför såväl tätortsutveckling som inom LIS-områden och omvandling av befintliga bebyggda områden där fornlämningsbilden är oklar, kan det bli aktuellt med arkeologiska utredningar för att stärka Länsstyrelsens beslutsunderlag om marktillstånd enligt KML. Detta gäller t.ex. området kring Vedeby nära Björkvik, där både järnåldersgravar och stenåldersfynd är kända inom översiktsplanens ”Mark för bostäder”. Vid Häringe i sydöstra Valla finns uppgifter om ett förstört gravfält på platsen. Kring Forssjö och Strångsjö har flera stenåldersfynd gjorts och vid Sköldinge och Äsköping är i första hand järnålderslämningar kända. Bygden i och kring Katrineholms stad är rik på lämningar från såväl stenålder som järnålder liksom senare tiders kulturarv.
23(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Även redan bebyggda områden som ska förtätas eller där byggrätterna ska utvidgas kan det bli aktuellt med arkeologiska utredningar, men i sådana områden görs utredningsgrävning endast i obebyggd mark, d.v.s. inte inom befintlig tomtmark. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kartan med särskilda naturområden är svåröverskådlig och kommer att ändras till utställningsversionen. Lagen kommer benämnas på rätt sätt till utställningsversionen. Gryts gård läggs till under byggnadsminnen och namnet på kartan gällande kulturmiljö ändras. Benämningen på fornlämning ändras till utställningsversionen. Länsstyrelsens förslag till förtydligande på s 41 ändras till utställningsversionen.
Synpunkter kopplade till Miljö- och riskfrågor Länsstyrelsen i Södermanlands län Buller Katrineholms kommun är förutom Katrineholms tätort, en utpräglad landsbygdskommun. Landsbygden präglas av små samhällen med jord- och skogsbruksmark däremellan. Ett par större trafikleder (tåg och väg) löper genom landskapet. Det finns ingen påtaglig brist på lämpliga områden för bostadsbebyggelse, därför bör nytillkommande bostäder kunna lokaliseras så att riktlinjerna för buller ska kunna innehållas. I faktarutan om buller bör det anges att angivna riktvärden för inomhusbuller hänvisar till Boverkets byggregler (BBR). I avsnittet saknas vidare en skrivning om riktvärden för industri- och annat verksamhetsbuller. Förorenade områden Länsstyrelsen kan inte utifrån kartunderlaget avgöra om platserna sammanfaller med några potentiellt förorenade områden. Vissa områden kan beröras eller åtminstone vara i närheten av några objekt. Kommunen kan med fördel redovisa om förorenad mark kommer beröras via större förändringar av mark- och vattenanvändningen. Förslagsvis kan tydliga riktlinjer anges för de fall planläggning kommer påverka förorenad mark, och om det finns ett behov av undersökning och eller avhjälpandeåtgärd. Länsstyrelsen uppdaterar kontinuerligt sin databas, EBH-stödet, där information om nu kända potentiellt förorenade områden samlas. Ett nytt utdrag begäras så eventuellt nytillkomna objekt inte missas. År 2014 har t.ex. ett stort antal handelsträdgårdar identifierats eller inventerats. Eftersom uppdateringen i EBH-stödet sker regelbundet kan det vara av värde att hänvisa till ett ajourhållet register hellre än att hänvisa exakt i plandokumentet var förorenade områden finns i kommunen. Risk och säkerhet Kommunen bör överväga att inte ange mark för bostäder så nära järnvägen i Sköldinge. Detta utifrån risker kring urspårning och farligt gods samt bullerperspektiv. Särskilda hänsynsområden sett till risken för skred, erosion och översvämning bör om möjligt redovisas på en karta. 24(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Avsnittet om buller kompletteras med en skrivning för industri- och verksamhetsbuller och hänvisar till Boverkets vägledning. Avsnittet förorenad mark ses över med hänsyn till ovanstående synpunkter. Bostäder i anslutning till järnvägen ses över. Kapitlet ”Miljö- och riskfrågor” ses över gällande risk för skred, erosion och översvämning. Trafikverket Trafikbuller och vibrationer I översiktsplanen redovisas ett stycke om buller och att gällande riktvärden ska tillämpas vid nybyggnation. Översiktsplanen beskriver också att det är viktigt att bullerfrågan alltid studeras i samband med nylokalisering av bebyggelse, i synnerhet bostäder utmed stora trafikleder och järnvägar. Trafikverket instämmer i detta. Det är enligt Trafikverket en förutsättning att bullerriktvärdena efterlevs för att nya exploateringsområden ska kunna uppnå en god bebyggd miljö. Översiktsplanen saknar riktlinjer avseende vibrationer. För vibrationer från järnväg tillämpar Trafikverket 0,4 mm/s (RMS 1-80 Hz) som den nivå som ska följas vid nybyggnation. Transporter med farligt gods Rekommenderade primära vägar för transporter av farligt gods inom Katrineholms kommun är vägarna 52, 55, 56 och 214. Det finns inga rekommenderade sekundära transportvägar för farligt gods inom kommunen. Transporter av farligt gods förekommer också på järnvägssidan. Trafikverket anser att översiktsplanen bör redovisa rekommenderade vägar för farligt gods. Tillståndspliktig zon utmed det allmänna vägnätet Länsstyrelsens tillstånd krävs om byggnader eller anläggningar som kan inverka på trafiksäkerheten ska uppföras inom den tillståndspliktiga zonen, det så kallade byggnadsfria avståndet (47 § väglagen). Den tillståndspliktiga zonen sträcker sig generellt 12 meter från den allmänna vägens vägområde. Utmed de flesta större vägar har zonen utökats efter beslut från Länsstyrelsen. I Katrineholms kommun gäller utökad tillståndspliktig zon utmed vägarna 52, 55, 56 och 57, där zonen sträcker sig 30 meter från vägområdet. Länsstyrelsens tillstånd krävs inte om åtgärden prövas i en detaljplan eller i ett bygglov. Skyddsområden utmed järnväg Längs järnvägen bör generellt sett ingen ny bebyggelse tillåtas inom 30 meter från närmaste spårmitt. Skyddsavståndet syftar till att skydda bebyggelse från urspårning av tåg och ger utrymme vid eventuella räddningsinsatser om det skulle ske en olycka. Risker med farligt gods bör dock beaktas inom ett område på 150 meter från järnvägen. Här kan särskilda analyser behövas för att utreda om framtida bebyggelse är lämplig med hänsyn till järnvägen. Inom 150 meter från järnvägen är det också svårt att utan skyddsåtgärder klara gällande riktvärden för trafikbuller. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Riktlinjer avseende vibrationer läggs till i utställningsversionen. Planen kompletteras med en text om vilka vägar som är rekommenderade för farligt gods i kommunen.
25(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Synpunkter kopplade till Hållbar utveckling av kommunen Länsstyrelsen i Södermanlands län Det är positivt att kommunen har hållbar utveckling, utifrån de tre perspektiven ekologisk, social och ekonomisk, som en röd tråd i planen men när det kommer till genomförandet och där målkonflikter uppstår blir det ibland otydligt hur prioriteringarna ser ut. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar De olika strategierna som utgör grunden till planförslaget spelar alla en viktig roll i arbetet för att uppnå en hållbar utveckling för kommunen och de ska ses i ett gemensamt sammanhang. Precis som ekonomisk tillväxt inte blir hållbar utan att de ekologiska och sociala sambanden tillgodoses, kan inte heller ett förhållningssätt med rent ekologiska eller sociala motiv leda till en hållbar utveckling om inte de ekonomiska förutsättningarna tillgodoses. Därmed är det även, i själva begreppet hållbar utveckling, invävt ett visst mått av konflikt och kompromisser emellan de olika synvinklarna kommer alltid vara nödvändiga för en hållbar utveckling av vår kommun. Ett generellt ställningstagande till vilken av de olika strategierna som ska prioriteras högst är ur vår synvinkel inte möjligt utan detta måste avvägas, varje nytt område för sig, inför framtagandet av nya detaljplaner.
Synpunkter kopplade till Strategier för landsbygdens utveckling Länsstyrelsen i Södermanlands län Planförslaget utgår från fem strategier som visar kommunens ambitioner både strategiskt och rumsligt. För att möjliggöra en helhetsbild av hur strategierna i landsbygdsdelen samverkar med de sju strategierna i översiktsplanen för del staden är det lämpligt att detta beskrivs. I strategiavsnittet finns en del inbyggda målkonflikter mellan de olika strategierna som inte problematiseras till exempel utbyggnadsambitioner enligt strategin ”attraktiva livsmiljöer” och hänsynstagande enligt ”värdefull natur- och kultur”. Ett annat exempel är konflikten mellan ambitionen att ”stärka befintliga strukturer” och en generös syn på möjligheten till bostadsbyggande som bland annat tar stöd i ”landsbygd för alla”. Det saknas ett vägledande ställningstagande om vilken strategi som bör ges företräde när de motverkar varandra. Strategin om att stärka befintliga strukturer har fått ett tydligt genomslag i planen genom att bebyggelse föreslås i tätorterna på landsbygden. Tillkommande bebyggelse i dessa orter bör kunna förstärka orterna, kollektivtrafiken samt service. Genom att servicen förstärks i dessa orter uppfyller man också strategin om landsbygd för alla. Ur ett klimat- och energiperspektiv är förslagen bra och bör kunna bidra till att minska transporterna. Det framgår inte hur de utpekade LIS-områdenas läge i kommunen överensstämmer med denna strategiska inriktning. De olika parametrarna för bedömning av orternas potential skulle behöva kopplas ihop tydligare med strategierna för landsbygdens utveckling, då det även kan finnas målkonflikter mellan strategierna och vissa av parametrarna, vilket bör belysas i översiktsplanen. Utgångspunkten i värdering av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är intressant i diskussionen om hur stad och landsbygd hänger ihop. Strategin ”landsbygd och stad tillsammans” skulle kunna utvecklas genom att tydligare koppla ihop de två översiktsplanerna, staden och landsbygden. 26(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kopplingen mellan strategierna i ÖP staden och ÖP Landsbygd kommer att förtydligas till utställningsversionen. Gällande vilken av strategierna i ÖP landsbygd som ska ges företräde vid konflikter anser vi inte att ett generellt ställningstagande kan göras utan detta måste avvägas inför framtagandet av detaljplanför varje nytt område var för sig. Folkhälsoutskottet I strategier för kommunens utveckling beskrivs Katrineholm som en kommun för alla – en kommun för unga som gamla, kvinnor som män, sjuka som friska. De olika perspektiven på jämställdhet, jämlikhet och tillgänglighet lyft upp i planeringen även för landsbygden. Centerpartiet i Katrineholm En av strategierna i planen är att stärka de strukturer som finns idag. Den uppfattningen delar Centerpartiet, men vi önskar ett förtydligande och en tolkning av begreppet ”i huvudsak” som används i samband med texten ”Det innebär att lokalisering av ny bebyggelse i huvudsak ska ske längs stråk där det idag finns infrastruktur och service.” (Sid 7, 47 och 49) Hur stora avsteg kan göras från den principen? Tillåter det nya byar eller endast enstaka hus och i så fall hur många enstaka hus? Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Planförslaget kommer att kompletteras med riktlinjer för förhandsbesked och bygglov utanför tätorterna.
Synpunkter kopplade till Tätortsutveckling Medborgare 2 Givetvis måste attraktiva lägen erbjudas presumtiva ”byggare”, för att någon nybyggnation skall komma igång, vilket ju är förutsättningen för att ett samhälle skall utvecklas. Sjöutsikt kombinerat med vida vyer, är förstås något mycket ”lockande” i detta sammanhang. När det gäller just ”Ragnars gärde” i Forssjö, anser jag att man kan uppnå ovanstående och samtidigt bevara just ”vida vyer”, vilket är ett ”signum” för oss nu boende på trakten. Detta kan alltså åstadkommas genom att välja alternativ 2 i planförslaget. (Här syftas till det detaljplaneprogram för Ragnars gärde som var ute på samråd samtidigt som översiktsplanen) Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Översiktsplanen redovisar inte hur området i detalj ska exploateras utan det utreds vidare i arbetet med detaljplanen för området. Medborgare 3 Björkvik har inget centrum. Folk som kör genom Björkvik förstår inte att de faktiskt kör igenom byn och missar Björkvik. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar I översiktsplanen föreslås nya verksamheter att lokaliseras intill befintlig butik och bensinstation just med tanke på att kunna stärka området som centrum.
27(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Medborgare 10 I förslag till översiktsplan 2030 – landsbygdsdelen anges för ett markområde efter stambanan i Valla att ”Det befintliga verksamhetsområdet norr om järnvägen i de centrala delarna av orten pekas ut som ett lämpligt omvandlingsområde. På lång sikt (efter 2030) skulle området kunna utvecklas som stationsområde.” Undertecknade är berörda fastighetsägare av det utpekade området i Valla och ifrågasätter varför kommunen har valt just detta område. Vad vi känner till har kommunen diskuterat ett tågstopp i Valla. Någon utredning om placering av stationsanläggning, plattformar, spårteknik, gångpassager, annan teknisk utformning eller markförhållanden har inte redovisats. Mellan järnvägen och berörda fastigheter är det en stor nivåskillnad på flera meter. Vilken syn har huvudmannen för kollektivtrafik, andra trafikmän och Trafikverket? Inget av detta framgår eller redovisas som underlag till översiktsplanen. Vi har inte fått någon information från kommunen sida om de helt nya förutsättningarna för våra fastigheter och att detta pekas ut som ett stationsläge efter år 2030 och nu som omvandlingsområde. Genom andra kanaler fick vi information om detta. Nyligen har Katrineholms kommun beviljat bygglov för ett fjärrvärmeverk på fastigheten Tröskmaskinen 15 – en investering på 60 miljoner kronor. Kommunen borde ha upplyst om ändrade förutsättningar vid detta tillfälle. Från dialogmöte i Valla kan vi läsa under rubriken Potential för näringsliv: ”Industrimarken längs Storgatan lyfts fram, se är gamla och övergivna”. Detta påstående är felaktigt! Verksamhet har förekommit på våra fastigheter oavbrutet. Vi motsätter oss i och för sig inte förändring, men då måste den vara sakligt grundad. Det är inte rimligt att kommunen tillskapar sig ett obestämt spelutrymme på flera årtionden och vi som fastighetsägare blir helt utlämnade i total osäkerhet och vet inte vilka regler som gäller. Vi kan inte ta några långsiktliga beslut för våra fastigheter. Vi utgår att nuvarande förutsättningar kommer att gälla i den översiktsplan som kommunen kommer att anta. Skulle kommunen vidhålla nu redovisad markanvändning då får kommunen lösa in fastigheterna till rätt värde utifrån pågående markanvändning. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Utpekandet som omvandlingsområde innebär endast att om det i framtiden finns önskemål om förändring så är det möjligt. Området utgår till utställningsversionen. Medborgare 11 I förslag till översiktsplan 2030 – landsbygdsdelen anges bland annat att nya områden för tyngre verksamheter föreslås i väster samt norr om Valla. Vi äger fastigheten som ligger norr om väg 55 och i anslutning till det område där vi bedriver verksamhet (f.d. kycklingslakteri). Vi tillstyrker det som redovisas i översiktsplanen, men ifrågasätter varför avgränsningen inte följer det detaljplaneförslag som har utarbetats tidigare av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Detta förslag har tidigare varit föremål för programsamråd.
28(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Det finns inte några större områden för tyngre verksamheter i Valla och detta område ligger bra med en enkel infart från större trafikled och få boende. Både gokartbana och uppfödning av kyckling finns redan i området. Vi önskar att området för verksamheter görs större och omfattar det område som har varit föremål för tidigare planarbete. Utformning, och hänsyn till andra intressen få ske i framtida planarbete. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Avgränsningen för verksamhetsområdet norr om väg 55 ses över till utställningsversionen. Medborgare 12 Under rubriken Parametrar som stärker utveckling av orter på landsbygden bör det även ligga en ruta som påtalar vikten av stats- och kommunalfinansierade vägar (enskilda vägar) och lokalvägnät i övrigt. Hoppas verkligen för Björkviks del att LIS-områdena 9 och 10 får bli verklighet och att länsstyrelsen inser den samlade nyttan av dessa möjligheter. LIS 10 borde forceras fram på lämpligt sätt. Bl.a. för att möjliggöra den fördelning av befolkningstillväxten som planförslaget anger. Bra, - tryck på hårt hos länsstyrelsen angående vikten/effekten av alla föreslagna LIS-områden! Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar En skrivelse läggs till i översiktsplanen gällande enskilda vägar och finansiering. Medborgare 13 I mars 2014 köpte jag, det gamla köpmannahuset inkl. magasinet, fastigheten Äsköping 1:1. Ändamålet var affärsverksamhet i den gamla butikslokalen samt boende på övervåningen. DT driver sedan sommaren 2014 försäljning av begagnade möbler och inredning i butikslokalen. Rörelsen har mottagits mycket positivt och utvecklingsplaner finns. Första steget i planen är en sommar-cafe-verksamhet med uteservering i den stora trädgården. Den långsiktiga planen är att sonen, nu boende i Stockholm, ska utveckla verksamheten ytterligare och driva den i framtiden. En förutsättning för rörelsen är att den syns från väg 214 där många bilar passerar. Nu syns den bra. Nu har vi sett att det finns planer för bostäder på åkern mellan köpmannahuset och väg 214. De planerna visste vi inget om vid köpet. Inte heller fick jag någon kallelse till informationsmöte som tydligen hållits våren/sommaren 2014. Byggandet av bostäder skulle vara till stort men för affärsverksamheten då fastigheten inte kommer att synas från väg 214. Förbipasserande på väg 214 och besökare till Julita Gård är en stor andel av kunderna och då måste vi synas. Byggnation enl. planen skulle medföra att verksamheten måste läggas ned. Ev. hus kommer att ligga alldeles utmed Handelsvägen om de inte ska ligga alldeles intill väg 214. De kommer då väldigt tätt inpå köpmannahuset vars gavel står endast ett par meter från gatan. Det försämrar även boendemiljön för de som då bor på övervåningen. Äsköping är inte så stort och tättbebyggt så det borde finnas lämpligare platser att bygga på om någon vill. Som vi ser det finns ingen anledning att förtäta lilla Äsköping. Vi motsätter oss därför planerna på bostäder på ovannämnda område.
29(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar När det gäller dialogmötet som genomfördes våren 2014 skickads inga kallelser utan mötet annonserades i lokaltidningen, på kommunens webbplats samt i sociala medier. Det fanns även affischer uppsatta på olika platser i Äsköping och Äs. Utvecklingen av Äsköping begränsas av det riksintressanta landskapet runt om tätorten. Möjligheterna att utveckla Äsköping finns därför inom samhället. Platsen intill centrum är strategiskt bra med närhet till den service som finns idag. Om platsen i framtiden blir aktuell för bebyggelse kommer en detaljplan att tas fram. I det arbetet kommer boende i närområdet ges tillfälle att påverka utformningen av planen. Medborgare 14 Jag har lite synpunkter på framtagen landsbygdsplan gällande Björkvik i första hand Bra att kommunen inser att fler hus behövs även på landsbygden, dock bör den inte enbart planeras på åkermark som ju ändå håller landskapet öppet på naturligt sätt. För att någon skall vilja sätta bo på landet måste det finnas något som lockar. Att bo nära sitt jobb kan vara en sak , saknar i denna planen industritomter som snabbt kan byggas på I Björkvik saknas ett tydligt centrum för samhället, detta tycker jag är en av de första åtgärderna som borde vidtagas för att skapa en naturlig träffpunkt i byn. En väl fungerande badplats i klubbviken är bra om man vill att fler barnfamiljer skall bo eller bygga hus här, dessutom äger kommunen en fullt fungerande oxvandring där. Orter ..Djupvik nämns inte någon stans i planen. Planen är ett bra historiskt dokument som beskriver hur det en gång var, från istid till nutid . Bra med mycket bilder. Jag saknar en bra konkret plan på hur kommunen kan utveckla Björkvik i framtiden, inte som nu i detta dokument som endast har hustomter på agendan, fiber är ju som bekant redan på gång. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Andel byggnation på åkermark kommer ses över till utställningsversionen. Mark för verksamheter kommer ses över till utställningsversionen. I översiktsplanen föreslås nya verksamheter att lokaliseras intill befintlig butik och bensinstation i Björkvik, med tanke på att kunna stärka området som centrum. I Djupvik finns inte tillräckligt många hus för att det ska räknas som en tätort eller sammanhållen bebyggelse. Orternas utveckling kommer inte beskrivas närmare, när det gäller fiber och andra utvecklingsfrågor tas det upp generellt för kommunen i planen.
30(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Medborgare 17 För att intentionerna om utbyggnad av kransorterna ska kunna förverkligas är det viktigt att det finns lättillgänglig information om lediga tomter och vilken service orterna har samt tillgång till kollektivtrafik. För att ge en positiv bild av kransorterna för byggande av villor kan det vara bra om flerbostadshus byggs för att visa på satsning även utanför ”staden”. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Marknadsföring av lediga tomter är inte en fråga för översiktsplanen men informationen på kommunens hemsida kommer ses över. Vilken typ av bostäder som ska byggas är inget som översiktsplanen bestämmer om men kommunen ser positivt på en blandning av olika bostadstyper och boendeformer. Kommunen bygger dock inte bostäder i egen regi. Björkviks Bygdekommitté Vi har alla sett den oroväckande utvecklingen som befolkningen på landsbygden utanför tätorterna visar från år 2000 och framåt, och vi noterar därför med gillande att kommunledningens inriktning på att öka invånarantalet med 6000 personer fram till 2030 även avser landsbygden. Detta innebär för Björkviks del att vi beräknas öka med nära 300 personer. I sammanfattningen av framtida bostadsbyggande på landsbygden kan vi notera ett tillskott på 210 bostäder fram till 2030 vilket beräknas täcka behovet. Vi önskar dock fästa planerarnas uppmärksamhet på en risk i sammanhanget, nämligen att exploatörerna i första hand inriktar sig på villor och radhus med äganderätt. Detta skulle få en segregerande effekt för befolkningen, vilket är en utveckling som man ju på många håll i samhället numera varnar för. Vi föreslår därför att området väster om och i anslutning till väg 216 samt norr om Björkviks skola avsätts för bostäder där det finns hyresrätter. På detta sätt kan man för övrigt undvika att bebygga produktiv jordbruksmark. För att intentionerna i översiktsplanen landsbygd skall realiseras krävs en målmedveten marknadsföring av områdets möjligheter och en samtidig utveckling av infrastruktur och kollektivtrafik. Det gäller att göra Björkvik känt och attraktivt för yrkesverksamma invånare – och gärna för familjer med barn. Det finns möjligheter - och anledning – till förbättring, när det gäller kollektivtrafiken mot Nyköping och mot Norrköping/Linköpings region. De personer som överväger att flytta till Björkvik kan konstatera att där finns alla parametrar som stärker utveckling av tätorter (samhällservice, kommersiell service, näringsliv, kollektivtrafik, sjönära områden för bostäder, kommunalt VA och fiber/bredband). Dock måste alla parametrar behållas och vissa förbättras. En viktig sak är det första synintrycket som en besökare får på en ort eller ställe. Där kan en förbättrad och uppsnyggad centrumbildning öka trivseln och attraktionskraften. I detta sammanhang vill vi gärna påminna om vikten av att bibehålla och vårda spåren av bygden liv och historia. För Björkviks del gäller det i första hand exteriören på den kommunägda fastigheten Klubbetorp. Där kan kommunen gå i täten genom att ge de gamla byggnaderna en yttre ”ansiktslyftning”. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vilken typ av bostäder som ska byggas är inget som översiktsplanen bestämmer om men kommunen ser positivt på en blandning av olika bostadstyper och boendeformer. I arbetet med efterföljande detaljplaner har kommunen större möjligheter att påverka vilken typ av bostäder som ska byggas.
31(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Kommunen bedömer att området norr om Björkviks skola inte lämpar sig för ny bostadsbebyggelse, skogen är viktig för skolan och terrängen gör området svårt att bebygga. Synpunkten gällande fastigheten Klubbetorp vidarebefordras till Katrineholms Fastighets AB. Julita sockenråd Viktigt att Julita får behålla sin Livsmedelbutik med bensinmack och att den blir en servicepunkt. Bra med fler byggbara tomter i planen och viktigt att få intressenter som är villiga att satsa på flerbostadshus. Det finns många personer som vill flytta från sin villa till en lägenhet, men bo kvar i byn. Skulle då finnas möjlighet för barnfamiljer att flytta hit. Bra för skolan och viktigt för orten att få den möjligheten att växa. Det finns stor potential i Julita att bli en viktig, betydelsefyll och viktig del av Katrineholms kommun. Valla PRO, Sköldinge PRO, Oppunda Lions, Hembygdsföreningen Valla-SköldingeLerbo och Sockenrådet Valla-Sköldinge. Utgångspunkterna för de olika tätorterna är olika. Ibland är tätorten en tätort och ibland räknar man in omgivande landsbygd och små byar för att få ett bättre underlag för sitt förslag. Detta tycker vi inte är bra. Förutsättningarna måste vara lika vid bedömningen av potential för tillväxt. Befolkningsunderlaget är inte uppdaterat. Detta gör att man ex inte vägt in den stora inflyttning som skett till Sköldinge. Detta är känt. Kommunen prenumererar på dessa uppgifter och har färska siffror varje kvartal. Även här brister alltså underlaget vilket har varit en nackdel för de som har stor inflyttning. En annan svaghet i underlagsmaterialet är att man inte räknat med företagande som en tillväxtfaktor för en bygd. Om det finns stora arbetsgivare i bygden som efterfrågar arbetskraft, då är det troligt att fler är intresserade av att bo i trakten om ec bostäder och skola erbjuds. För att nämna några exempel från vår trakt så genererar Kronfågel mycket jobb för personer utan längre utbildning/ och personer med specialutbildning. Åsa Folkhögskola med stort internat också en hel del jobb både för mindre utbildad arbetskraft, som städar, lagar mat, arbetar med trädgård mm, och kvalificerad arbetskraft i form av lärare. I bygder där arbetstillfällena ligger utanför orten och i princip alla måste pendla får man förmoda att utvecklingen inte blir lika stark- eller i vilket fall annorlunda. Vi är mycket positiva till förslaget att ändra användningen för gamla kronfågelanläggningen till ett framtida stationsområde för Valla. Vi är också mycket positiva till tanken att pendlingståg kan stanna i Valla. Beträffande planerad utbyggnad av bostäder i Sköldinge bör beaktas det ställverk och den stora kraftledning som passerar mellan Sköldinge och Kanntorp. Bygger man hus vid ett ställverk eller med utsikt över ett ställverk så bidrar det knappast till att stegra värdet på huset. Ställverk och kraftledning finns inte utmärkta i planförslaget. I övrigt finner vi förslaget bra. Beträffande planerad byggnation i Valla så är det en bra placering om en ny väg kommer men annars blir det långt från service. Äldre personer bör bo närmare servicekärnan. Beträffande 32(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
barnfamiljer så kommer de förmodligen ta bilen till affären för det blir långt att gå eller cykla med matkassar vilket knappast är ett önskvärt scenario. Allt hänger alltså på att den nya övergången kommer om det ska vara ett attraktivt bostadsområde och om gångbana och cykelbana finns längs Storgatan. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Översiktsplanen definierar vad som räknas som tätort i enlighet med Statistiska centralbyråns definition. Befolkningsmängd redovisas endast årsvis och kommer därför uppdateras med nya siffror från 2015 till utställningsförslaget. Företagande och näringslivet är en bidragande faktor till tillväxt. En av våra parametrar för tätortutveckling behandlar just om det finns näringsliv på orten. Förslag till nya bostäder i Sköldinge kommer inte i konflikt med befintlig kraftledning. Diskussioner förs huruvida ett vägreservat för en ny överfart ska läggas till planen eller inte. Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp Björkvik Björkvik ligger strategiskt mellan Nyköping, Katrineholm och Norrköping och följaktligen varierar invånarnas syn på vilken stad man helst besöker. För ortens utveckling är därför samarbeten i skolfrågor, kollektivtrafik, pendling m.m. av yttersta vikt. Kommunen bör därför upprätta en dialog med främst Nyköpings kommun i dessa frågor. ”Mark för bostäder” och ”LIS-områden” återfinns enbart på befintlig åkermark och till stor del på åkermark som inte är påverkad av bebyggelse i dagsläget. LRF anser att detta är förkastligt. I området finns skog/impediment som inte är bebyggt och som i första hand skulle kunna användas även för att förtäta befintlig bebyggelse. Forssjö Även i Forssjö föreslås nya bostäder på åkermark, vilket LRF avråder från. Valla Även i Valla är nya bostäder föreslagna på åkermark, vilket LRF avråder från. Äsköping Äsköpings läge mellan Katrineholm, Kungsör och Eskilstuna gör att ortens befolkning skulle gynnas av samarbeten mellan de tre kommunerna i t.ex. frågor om skola, kollektivtrafik och pendling. Hyresrätter I förslaget finns lediga tomter och LIS-områden för bebyggelse av småhus. Men ingen plan för att bibehålla eller utveckla antalet hyresrätter i tätorterna. Hyresrätten är ofta ungdomens väg in på bostadsmarknaden och en viktig parameter för att få ungdomar att stanna på landsbygden. Vi anser därför att kommunen bör ha en plan för även denna typ av boende på landsbygden. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Andel byggnation på åkermark kommer ses över till utställningsversionen.
33(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Vilken typ av bostäder som ska byggas är inget som översiktsplanen bestämmer om men kommunen ser positivt på en blandning av olika bostadstyper och boendeformer. I arbetet med efterföljande detaljplaner har kommunen större möjligheter att påverka vilken typ av bostäder som ska byggas. Dialog mellan de olika kommunerna i Sörmland förs regelbundet i olika forum. Länsstyrelsen i Södermanlands län Tätortsutveckling Här görs ingen åtskillnad av vilka tätorter som ska prioriteras framför andra. En ökad befolkning eftersträvas i alla orter. Det gör att det är oklart vilka konsekvenser planförslaget får. Riktlinjerna anger att särskild hänsyn ska tas vid exploatering i känslig miljö, t.ex. inom riksintresse för kulturmiljö. Det är oklart vad denna hänsyn innebär. För att klargöra kommunens ställningstagande bör därför vad som kan skada riksintresset beskrivas samt kommunens avsikter i form av riktlinjer och rekommendationer anges. Med fördel kan även beskrivas hur planerade förändringar kan utveckla och stärka miljön. För att bedöma orternas utvecklingspotential har olika parametrar som stärker en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling på landsbygden angivits. Läsningen skulle underlättas av om parametersymbolerna även finns i tätortspresentationerna. Parametern tillgång till natur- och kulturmiljöer saknas och bör tas med eftersom kulturarvet och kulturmiljöerna lyfts fram som en tillgång i flera av utvecklingsorterna. Den sociala dimensionen omfattar även kultur och kulturmiljö, så kan t.ex. hushållning med bebyggelsearvet och fornlämningsmiljöer betraktas som en strategi för att bidra till en hållbar omställning av samhället och inte minst till klimatpolitiken. Den kulturella dimensionen behöver integreras i samhällsutvecklingen för att hållbarhetsarbetet ska bli effektivt. Eftersom nybyggnationer inom riksintresse föreslås i utvecklingsorterna Forssjö och Äsköping är det särskilt viktigt att kommunen anger sin hållning genom riktlinjer och rekommendationer för hur riksintressena Ericsberg (D 29) och Julitabygden (D 25) ska tillgodoses. I flera av de övriga utvecklingsorterna finns värdefulla kulturmiljöer. Tydliga riktlinjer för exploatering inom och intill känsliga kulturmiljöer bör finnas i översiktsplanen för att den ska fungera vägledande, t.ex. i bygglovprövning. Exempelvis kan de skyddade kyrkomiljöerna i Björkvik och Sköldinge samt de äldre villorna i Valla beskrivas och hur de och deras närmiljö kan bevaras, användas och utvecklas. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kommunen har valt att inte prioritera tätorterna i förhållande till varandra, dock föreslås olika exploaterings grad i de olika orterna, beroende på ortens utvecklingspotential. Ställningstagande till riksintressena för kulturmiljö kommer att beskrivas närmare i kapitlet om riksintressen. Riktlinjerna under kapitlen ”Tätortsutveckling” och ”Kulturmiljö” se över till utställningsversionen. Parametersymbolerna återfinns redan på varje ortsavsnitt.
34(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Trafikverket Tätorter Översiktsplanen redovisar tydligt var kommunen bedömer det är lämpligt att tätorterna utvecklas. Flera av de redovisade utbyggnadsområdena ligger i anslutning till statlig infrastruktur, främst det statliga vägnätet. Här vill vi uppmärksamma vikten av att kommunen i ett tidigt skede studerar buller- och riskförhållanden, liksom lämpliga kopplingar till det allmänna vägnätet. Det är också viktigt att belysa trafiksäkra gc-kopplingar mellan tillkommande bostadsområden och framför allt skola och kollektivtrafik, men även till serviceutbud på orten. Trafikverket välkomnar tidiga dialoger i de sammanhang då någon av våra vägar och/eller järnvägar berörs. I Valla redovisas ett verksamhetsområde i anslutning till väg 55. Ur Trafikverkets perspektiv är det inte optimalt att som i detta fall lokalisera verksamhetsområden på motsatt sida om en större nationell väg, från själva samhället sett, eftersom mängden trafik som behöver korsa vägen tenderar att öka. För att kapaciteten på den nationella vägen inte ska försämras på grund av lokala trafikflöden, bör det finnas alternativ till det övergripande vägnätet att flytta sig mellan områdena i staden. Det är därför viktigt att kommunen i ett tidigt skede ser över hur trafikförsörjningen ska ske till, från och inom området. Även om det aktuella området byggs ut i etapper är det viktigt att en strategisk plan finns för hur trafikförsörjningen ska ske när området är fullt utbyggt. Trafikverket ser positivt på kommunens cykelsatsning inom fem km från Katrineholm, då detta skapar goda möjligheter att pendla med cykel. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Buller och riskförhållanden samt hur kopplingar inom orten utreds alltid i detaljplaneskedet. Det finns redan befintliga verksamheter norr om vägen och därför föreslås även nya lokaliseras dit. Sörmland Vatten En parameter (symbol) gällande renhållning saknas. Det bör finnas med och nämnas som en viktig parameter för att uppnå hållbar utveckling och en god samhällsplanering. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Renhållningsfrågan anses möjlig att lösa i alla orter, en särskild parameter för det anses inte nödvändig i detta sammanhang. Centerpartiet i Katrineholm Centerpartiet vill se att de områden som pekas ut som utbyggnadsområden för bostäder kommer att inrymma tillgängliga flerbostadshus och att ett sätt för kommunen att påskynda byggnation om hyreshus/bostadsrätter är att använda sig av dubbel markanvisning. Centerpartiet uppskattar att vår motion om Servicepunkter på landsbygden för att säkerställa service och träffpunkter på landsbygden finns med i Översiktsplanen som en utvecklingsmöjlighet som kan utvecklas i närtid i Björkvik, Äsköping och Valla och senare få en fortsättning i övriga tätorter.
35(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Centerpartiet anser att de utpekade tätorterna kan beskrivas mer utförligt. Den bild som ges gör tätorterna inte full rättvisa. Även när det gäller beskrivningen av näringsliv och arbetsmarknad (sid 89) tycks många verksamheter ha glömts bort om urvalet grundar sig på att det ska finnas fler än 13 personer anställda i verksamheten. Åsa folkhögskola, Katrineholmsbygdens församling och Wienerberger AB i Sköldinge kan vara exempel på företag som saknas. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vilken typ av bostäder som ska byggas är inget som översiktsplanen bestämmer om men kommunen ser positivt på en blandning av olika bostadstyper och boendeformer. I arbetet med efterföljande detaljplaner har kommunen större möjligheter att påverka vilken typ av bostäder som ska byggas. Tätortsbeskrivningarna har medvetet begränsats, för en mer detaljerad beskrivning av orten och dess utveckling krävs att fördjupningar görs av översiktsplanen. Kapitlet ”Näringsliv och arbetsmarknad” ses över med tanke på ovanstående synpunkter. Julita Centerpartiavdelning Hyresbostäder är en förutsättning för att de äldre husägarna kan flytta till en hyresrätt och kunna bo kvar i sitt sociala nätverk med vänner och släktingar. Detta skulle frigöra villor som barnfamiljer kan köpa och därmed stärka underlag för skolan. (Synpunkten gäller Äsköping) Servicepunkter: Det står i Översiktsplanen, att utveckla ett koncept för service punkter och applicera på de orter där behov och förutsättningar finns. Äsköping har livsmedelsbutik med en mängd service. Samhällsservice: Skola, äldreboende och vårdcentral vissa dagar. Denna service är viktig för samhället och det bör stärkas ytterligare. Julita ska vara en viktig och betydelsefull del av kommunen. Det ska vara en levande och livskraftig landsbygd för alla. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vilken typ av bostäder som ska byggas är inget som översiktsplanen bestämmer om men kommunen ser positivt på en blandning av olika bostadstyper och boendeformer. I arbetet med efterföljande detaljplaner har kommunen större möjligheter att påverka vilken typ av bostäder som ska byggas.
Synpunkter kopplade till Omvandlingsområden och fritidshusområden Länsstyrelsen i Södermanlands län I det fortsatta planarbetet bör undersökas om bebyggelsen i form av fritidshus har kulturhistoriska värden. Fritidshus och sportstugor från 1900-talets första hälft är en intressant byggnadskategori som har börjat uppmärksammas och värderas på senare tid. Ombyggnation av dessa till permanentboenden kan innebära förlust av kulturhistoriska värden om inte förändringarna görs på ett varsamt och genomtänkt sätt. Det är önskvärt att välbevarade fritidshus förses med adekvata skyddsbestämmelser. Höjd lovplikt kan också vara tänkbart. Vid en omvandling av bebyggelsen bör hänsyn tas till områdets karaktär så att
36(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
omvandlingen inte medför utökade hemfridszoner på bekostnad av tillgängligheten för friluftslivet. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Fritidshusens eventuella kulturhistoriska värden kommer att beaktas i arbetet med detaljplaner för områdena. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet s 68-84, Omvandlings-, och LIS områden: Myndigheten vill generellt understryka vikten av att skapa eller stärka en bebyggelse som ges sådan täthet att ett tillräckligt underlag skapas för kollektivtrafik alternativt att dessa finns intill befintliga stråk med kollektivtrafik. En del av de redovisade områdena uppfyller inte kriterierna vilket innebär att det blir svårt att ordna hållbara och effektiva transporter. Detta gäller inte minst den särskilda kollektivtrafiken (skolskjuts, färdtjänst). Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar LIS – områdena kommer att ses över till utställningsversionen. I de utpekade omvandlingsområdena har redan en viss omvandling från fritidsboende till permanent boende påbörjats. Då planer finns i kommunen Vatten- och avloppsplan om kommunalt vatten- och avlopp till dessa områden är det ett naturligt steg att även tillåta större byggrätter i detaljplanen för att vatten- och avlopp ska kunna utnyttjas. Trafikverket Omvandling av fritidshusområden samt LIS-områden Flertalet av redovisade fritidshusområden som bedöms lämpliga att omvandla till permanentboende liksom redovisade LIS-områden, håller sådant avstånd till kollektivtrafikens hållplatser och service att Trafikverket befarar att bilinnehav blir en nödvändighet och i förlängningen att dessa områden bidrar till ett ökat bilanvändande. Planen beskriver att områdena ger underlag till kollektivtrafiken. En förutsättning i sammanhanget är då tillgången till kollektivtrafik, dels ska hållplatsen ligga på ett bekvämt gångavstånd från bostaden och dels ska det finnas ett attraktivt utbud (antal avgångar och på ”rätt” tid). Detta bör generellt vara uppfyllt vid inflyttning, så att de boende redan från början kan skapa sig en vana att åka buss istället för bil. Fler åretruntboende i ett område, på samma sätt som utbyggnad av LIS-områden, leder till mer trafik och ställer överlag nya krav på olika typer av service. Trafikverket ser en viss fara i sammanhanget då boende i dessa områden från första början bedöms bli väldigt bilberoende. Såväl arbetsresor som skolresor för barn och ungdomar måste företas med bil, vilket i sig skapar många rörelser på vägar som inte är byggda för ändamålet. Transportsystemet skall vara tillgängligt och hållbart för samtliga medborgare i alla åldrar enligt rådande transportpolitiska mål. Trafikverket ser gärna att ett större grepp tas i samband med framtida detaljplanearbete. Exempelvis bör det utredas hur kollektivtrafiken till det aktuella området kan förbättras, liksom frågor rörande skolskjuts och hemtjänst etc. I övrigt välkomnar vi tidiga dialoger även i dessa sammanhang, då någon av våra vägar och/eller järnvägar berörs av utbyggnaden (se även stycket Tätorter ovan). Riktlinjerna på sidan 68 och 71 kan med fördel kompletteras med en punkt som säger ”inte bidra till ökat bilåkande”. 37(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
En riktlinje på sidan 71 anger att detaljplan ska tas fram vid större exploateringar inom utpekade LIS-områden. Här önskar vi en definition på ”större exploateringar”. Beträffande LIS-områden har Trafikverket inga synpunkter på strandskyddsfrågan som sådan. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar LIS – områdena kommer att ses över till utställningsversionen. I de utpekade omvandlingsområdena har redan en viss omvandling från fritidsboende till permanent boende påbörjats. Då planer finns i kommunen Vatten- och avloppsplan om kommunalt vatten- och avlopp till dessa områden är det ett naturligt steg att även tillåta större byggrätter i detaljplanen för att vatten- och avlopp ska kunna utnyttjas. Definitionen av större exploateringar i kapitlet ”LIS-områden” ses över till utställningsversionen. Centerpartiet i Katrineholm När det gäller stycket om omvandling av fritidshusområden till bostäder för Loviselund och Ekenäs (sid 68) så är kopplingen till Sköldinge tveksam, eftersom närheten och kopplingen till Flen är starkare. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kopplingen till Sköldinge är viktig när det gäller skola då Ekenäs och Loviselund ligger inom Katrineholm kommun och barn boende i de områdena kommer i första hand gå i skola inom kommunen.
Synpunkter kopplade till Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LISområden) Medborgare 1 LIS-område. Översiktsplanens förslag anger att området väster om Katrineholm är ett område för stadsnära landsbygd, men varför inte låta området gå fullt ut mot Baggetorp-Hulta? All mark från Genne-Luvsjön till Baggetorp-Hulta borde vara LIS-område och anges som detta i Översiktsplanen. Här finns ju alla de kvalitéer som efterstävas i planen: närhet till Katrineholm, delar av infrastruktur på plats, sjöläge med möjligheter till bad, marinor, kanotleder och vinteraktiviteter och vidare finns närhet till höga värden av natur och kultur med stora ekhagar, utsiktsplatser, en gammal ek från 1470 och gårdsbebyggelse från 17001900-tal. Engagera gärna hembygdsföreningen och ta med det i planen. Det pågår ett samarbete med Vingåker avseende miljön i Kolsnaren-Viren. Det bör anges i planen att man i detta arbete tar hänsyn till planerad bebyggelse vid Krämbol, Dragnäs, Hulta, Ålsäter m fl. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Möjligheten till ytterligare LIS-områden ska utredas till utställningsversionen. Medborgare 16 Vi inledde ett samarbete med Katrineholms kommun år 2008 genom ett avtal om detaljplanearbete beträffande vår jordbruksfastighet. Det finns en detaljplan framtagen för det här området. 38(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Vi har bott i Forsa Bruk i 30 år och har sett hur Forsa har utvecklats genom åren. När vi flyttade hit var det en slumrande bygd med mestadels infödda personer varav många tillhörde äldre generationer. Det hände inte så mycket överhuvudtaget. Men plötsligt började det bli lite rotation på fastigheterna och då började inflyttningen av bland annat Stockholmare. Nu sjuder det av liv och det satsas som aldrig för på renoveringar av fastigheterna och på att lyfta bygden. Det har tillkommit skattebetalare och det kommer bli fler som väljer att bosätta sig här permanent. Vi vill nog påstå att Forsa med omnejd har blivit ett av hetare områdena inom Katrineholms landsbygd. Vårt bidrag till bygden har varit att rädda jordbruksfastigheten Forsa Gård från rivning. Den var mycket illa medfaren med eftersatt underhåll på både fastigheter och mark när vi tog över år 2006. Det har varit mycket hårt arbete och vedermödor för att genomföra renoveringarna, och mycket kvarstår. En av våra drivkrafter har varit vetskapen om att en ny Översiktsplan för Katrineholms landsbygd med LIS-områden ska upprättas och att Forsa Bruk kommer att ingå i enlighet med den detaljplan vi blev rådda att ta fram. Forsas medverkan i Översiktsplanen för Katrineholm är också något som Länsstyrelsen efterfrågat vid ett tidigare möte vi haft med dem. Vi läser på Länsstyrelsens hemsida att ett skäl till att ge dispens från strandskyddet exempelvis är att byggnationen innebär att bygden utvecklas och att den knyter an till befintlig bebyggelse. Det är det som är grunden för vår detaljplan för Forsa Bruk. Tomterna knyter samman de fastigheter som redan finns, och vi avser att satsa på turism. Vi har hyrt ut ett av våra bostadshus på vår tomt (en separat fastighet) till turister sedan 1987 och det har hela tiden varit en god tillströmning av besökare. Det är även ett flertal personer som frågat oss om det finns några tomter till salu, och vi märker att det finns ett stort intresse för Forsa. En god vän till vår son har nyligen köpt ett hus här, så det är ytterligare en Stockholmsfamilj som har flyttat hit. Vi bifogar en karta som visar att det funnits avstyckade tomter tidigare vid Lillsjön. I vår detaljplan får tomterna en fördelaktigare placering vid de fastigheter som gränsar till vår mark. Bebyggelsen breddas och vår betesmark kan utnyttjas på ett bättre sätt. Det är helt avgörande för oss att Forsa Bruk ingår som ett LIS-område i Katrinholms nya översiktsplan. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Möjligheten för ett LIS-område vid Forsa Bruk kommer ses över till utställningsversionen av översiktsplanen. Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp LIS-områden måste utvecklas i samarbete med befintlig markägare. Kommunen måste också respektera om markägaren inte är intresserad av att upplåta mark till LIS. Flera av LISområdena ligger på åkermark eller gammal hävdad betesmark vilket strider mot den skrivning som kommunen gör på s 95 angående tätortsomvandling på åkermark. Även betesmark är jordbruksmark, men betesmarken har normalt även en koppling till det nationella miljömålet 39(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
biologisk mångfald då det finns ett stort antal kärlväxter i betesmarken. Vid en tätortsomvandling går denna biologiska mångfald förlorad. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Att ett LIS-område pekas ut innebär inte något tvång för markägaren att bebygga marken, det ska snarare ses som en möjlighet om intresse finns för en exploatering. Andel byggnation på jordbruksmark kommer ses över till utställningsversionen. Länsstyrelsen i Södermanlands län Landsbygdsutveckling i sjönära lägen – LIS-områden Av förarbetena till strandskyddslagstiftningen framgår att bedömningen av vilka områden som kan pekas ut som LIS-områden ska göras utifrån strandskyddsområdenas utbredning och karaktär i varje kommun med beaktande av förhållandena i angränsande kommuner. Vid bedömning ska hänsyn tas till bl.a.; hur mycket stränder som finns i kommunen, vilka naturvärden som finns i strandskyddsområdena - på land och i vattnet, hur stor del som är bebyggda, vilka områden som bedöms ha störst effekt på landsbygdens utveckling, hur terrängförhållandena är samt hur stor negativ påverkan på strandskyddets syften som ianspråktagandet av områdena kan ha på lång sikt. Länsstyrelsen konstaterar att översiktsplanen saknar flera av dessa uppgifter. I översiktsplanen har det således inte visats att åtgärderna är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddet syften fortfarande tillgodoses långsiktigt för det aktuella området. Det framgår inte heller mer än översiktligt av planförslaget hur de utpekade LIS-områdena ska bidra till positiva sysselsättningseffekter och/eller ökat serviceunderlag. I bedömningen av LIS-områden så är det viktigt att även bedöma hur de kan ge möjlighet till utveckling av besöksnäringen. Underlag behövs också som visar om områdena är lämpliga för sådana åtgärder som främjar avsedd landsbygdsutveckling. Någon analys av den samlade påverkan på sjöar med utpekade LIS-områden, som delas med angränsade kommuner, berörs inte i planhandlingarna. Strandskyddet och arbetet med att följa angivna miljökvalitetsnormer för vatten (MKN vatten) har tydligt samband. Länsstyrelsen saknar därför en bedömning om hur de utpekade utbyggnadsområdena kommer att påverka MKN-status i sjöarna. Utredning av hur mycket som är byggt hittills bör presenteras i planen för att kunna få en överblick över hur påverkad sjön redan är. Bedömningar av hur mycket sjön tål behöver göras. Det behöver också göras en bedömning av hur mycket sjöarna påverkas av eventuellt tillkommande bryggor, muddring och annan vattenverksamhet. Byggande av bryggor och vassröjning i grunda vikar kan påverka fiskpopulationerna i sjön. Även översvämningsrisker som kan finnas i förslagna LISområden bör utredas. För LIS-områden som berör riksintressen för kulturmiljö, t.ex. LIS 1 – Gimmersta, bör de mål som anges i kunskapsunderlagen för riksintresset tillgodoses i planeringen. För LIS-områden 40(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
som berör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller värdefulla kulturmiljöer bör ny bebyggelse anpassas till befintlig bebyggelse och landskapsbild vad gäller placering och utformning. Länsstyrelsen kan med hänvisning till ovanstående inte bedöma om redovisningen av föreslagna LIS-områden är förenlig med 7 kap. 18 e § miljöbalken. Nedan redovisas särskilda synpunkter på respektive område. Särskilda kommentarer till utpekade LIS-områden LIS-område 1: Länsstyrelsen upplyser om att området är utpekat riksintresse för kulturmiljö. Idag är vattenförekomsten bedömd till god morfologisk status för parametern ”Närområdet runt sjöar” eftersom av närområdet utgörs av 14 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Övre gränsen för god status är en påverkansgrad på 15 %. Öljaren riskerar alltså att få sänkt morfologisk status om det byggs mer runt sjöarna. Därmed bör man vara restriktiv med att bygga mer runt sjön eller åtminstone göra en grundlig utredning hur de blivande bostäderna kommer att påverka status i sjön. Det är sannolikt olämpligt att muddra för bryggor och båtar i Öljaren, eftersom det förmodligen finns en hög internbelastning av näringsämnen i sedimenten. LIS-område 2 Det utpekade området kan inte anses vara av en sådan begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande kan tillgodoses om skyddet upphävs på grund av LIS. Kartan är ofullständig och området tycks fortsätta österut. Länsstyrelsen upplyser om att Tisnaren idag bedöms ha god morfologisk status för parametern ”närområdet runt sjöar”, och den får inte försämras. LIS-områden 3 och 4, Beckershov med omnejd Länsstyrelsen bedömer att betydelsen för landsbygdsutvecklingen av områdena är tveksamma och behöver utredas närmare. Områdena är utpekade utan att några analyser eller avgränsningar har gjorts. LIS-område 5, 6, 7 och 8 Länsstyrelsen kan inte ställa sig bakom kommunens bedömning att LIS-område 5 inte skulle ha några större ekologiska värden. Av Länsstyrelsen underlag framgår att det berör utpekade värdefulla ängs-och betesmarker. Sjön Valdemaren riskerar att få sänkt morfologisk status om det byggs mer runt sjön. Idag är vattenförekomsten bedömd till god status för parametern ”närområdet runt sjöar”. Men närområdet utgörs idag av 14 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor och den övre gränsen för god status är 15 %. Därmed ska man vara restriktiv med att bygga mer runt sjön eller åtminstone göra en grundlig utredning hur de blivande bostäderna kommer att påverka status i sjön. Länsstyrelsen bedömer att det är olämpligt att muddra för bryggor och båtar eftersom det förmodligen finns en hög internbelastning av näringsämnen i sedimenten. LIS-område 9 och 10 Länsstyrelsen kan inte ställa sig bakom kommunens bedömning att LIS-område 9 inte skulle ha några större ekologiska värden. Av Länsstyrelsen underlag framgår att en utpekad värdefull ängs-och betesmark finns inom området. 41(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Vidare har sjön Yngaren klassats ha god morfologisk status med avseende på parametern ”närområdet runt sjöar” som inte får försämras. Exempel från andra kommuner Arvika och Kil är exempel på kommuner i landet som redovisat LIS-områden till respektive översiktsplan på ett belysande sätt. I deras översiktsplaner visas hur underlag och analyser kan utföras inför utpekande av LIS-områden. Urvalet av LIS-områden är i dessa exempel gjorda utifrån kartlagda förutsättningar och en bedömning av hur utpekandet kommer att påverka eventuella värden. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Avsnittet om LIS- områden kommer att fördjupas till utställningsversionen. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet s 68-84, Omvandlings-, fritidshus- och LIS områden: Myndigheten vill generellt understryka vikten av att skapa eller stärka en bebyggelse som ges sådan täthet att ett tillräckligt underlag skapas för kollektivtrafik alternativt att dessa finns intill befintliga stråk med kollektivtrafik. En del av de redovisade områdena uppfyller inte kriterierna vilket innebär att det blir svårt att ordna hållbara och effektiva transporter. Detta gäller inte minst den särskilda kollektivtrafiken (skolskjuts, färdtjänst). Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar LIS – områdena kommer att ses över till utställningsversionen.
Synpunkter kopplade till Övrig landsbygd Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp På s 82-83 beskrivs övrig sammanhållen bebyggelse. Vi vill betona vikten av en utökning/förtätning av dessa småorter. Det skulle ge en mer levande landsbygd, större möjlighet till service och utökad kollektivtrafik. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlet ”Sammanhållen bebyggelse” ses över med tanke på ovanstående. Länsstyrelsen i Södermanlands län För sammanhållen bebyggelse anges att stor hänsyn ska tas till platsens natur- och kulturvärden. Byggnader ska anpassas till landskapsbild och omgivande bebyggelse. Riktlinjer för bygglovprövning ska enligt planförslaget tas fram och beslutas av bygg- och miljönämnden. Länsstyrelsen anser att dessa riktlinjer behöver fastställas i översiktsplanen, för att den ska kunna fungera som vägledande instrument för kommande detaljplanering och bygglov och detta är särskilt viktigt i områden som omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Möjligheten att införa riktlinjer i översiktsplanen ses över till utställningsversionen.
42(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Synpunkter kopplade till Skolor och förskolor Medborgare 17 Landsbygdsskolorna är en viktig del i samhället och måste ge utbildning med hög kvalitet. För att ge underlag för bevarande borde skollokalerna öppnas för verksamhet även utanför skoltid. Om föreningslivet får hyra lokalerna kan hyresintäkterna ingå i skolans ekonomi. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Inressant och viktig tanke men det är inte en fråga för översiktsplanen, synpunkten förs vidare till Bildningsförvaltningen. Centerpartiet i Katrineholm Centerpartiet uppskattar ansatsen att det i ÖP slås fast att kommunens strategi är att bevara och utveckla landsbygdsskolorna på samma sätt som skolorna i Katrineholm, men ogillar den följande reservationen ”så långt det är möjligt” och ”de ekonomiska konsekvenserna”. Vägledande ska i stället vara barnens rätt till en hög utbildningskvalitet. Det är ett rättvisekrav. Vi ser fram emot att landsbygdsskolorna ges möjlighet till ökad profilering. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlet ”Skolor och förskolor” ses över med tanke på ovanstående synpunkter.
Synpunkter kopplade till Omsorgsboenden Valla PRO, Sköldinge PRO, Oppunda Lions, Hembygdsföreningen Valla-SköldingeLerbo och Sockenrådet Valla-Sköldinge. Vi har två äldreboenden, Vallgården och Malmgården och ett särskilt boende i Sköldinge. Det särskilda boendet är i markplan och välplanerat. Vad som saknas i både Valla och Sköldinge är boenden för de som inte längre kan gå i trappor. Inga hus har hiss. Vi anser att det behöver byggas boende för äldre i markplan. Vi anser också att Katrineholms kommun bör ge ägandedirektiv till KFAB att installera hiss i befintlig bebyggelse. Sköldinge har skissat på en länga med lägenheter o markplan som föreslås byggas på Ängsvägen (En skiss har bifogas yttrandet). Och i Valla pekar man ut möjlighet att bygga marknära hus för äldre på de befintliga tomterna bortom Häringeskolan i form av radhuslängor. Vi anser att kommunen bör lämna ägardirektiv till KFAB att bygga marknära boende för äldre i Valla och Sköldinge. I den enkätundersökning som sockenrådet gjorde på valdagen ville majoriteten av de äldre bo kvar i småorterna på äldre dagar för att få kontinuitet i umgänge med vänner och föreningsliv. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vilken typ av bostäder som ska byggas är inget som översiktsplanen bestämmer om men kommunen ser positivt på en blandning av olika bostadstyper och boendeformer. I arbetet 43(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
med efterföljande detaljplaner har kommunen större möjligheter att påverka vilken typ av bostäder som ska byggas. Under 2015 har det gjorts en tillgänglighetsinventering av samtliga flerbostadshus i kommunen, den kommer att ligga till grund för en prioritering av vilka åtgärder som ska göras framöver. Ägardirektiv till KFAB hanteras inte i översiktsplanen. Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp Äldreboende I förslaget nämns äldreboende endast i sammanhanget befintlig service. Denna service är enormt viktig i framtiden för de personer som idag är på väg att bli äldre och vill bo kvar på orten. Vi saknar en plan för att i framtiden bibehålla äldreboendena på landsbygden. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Det finns i dagsläget inga planer på att lägga ner någon av äldreboendena på landsbygden. Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Omsorgsboenden Vård- och omsorgsnämnden anser att den sjätte riktlinjen ”Olika typer av boenden och verksamheter kan med fördel kombineras med varandra för att skapa en blandning av olika åldrar och målgrupper” under avsnittet ”Omsorgsboenden” ska tas bort. Om inte så sker, behöver det klargöras vad som avses med boenden, verksamheter och målgrupper. Att sträva efter samlokalisering är inte förenligt med intentionerna med lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2002:9) anges att för att undvika en institutionell miljö bör en bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS inte vara belägen i nära anslutning till annan sådan bostad, eller andra bostäder som inte är ordinära såsom till exempel korttidshem eller särskilda boendeformer för äldre. Som framgår av förarbeten till LSS bör inriktningen vara att gruppbostäder ska vara förlagda i vanliga bostadsområden och att de bör utformas och lokaliseras så att de inte får en institutionell prägel. Gällande den fjärde riktlinjen under avsnittet ”Omsorgsboenden” bör det ändras till bostäder för personer med funktionsnedsättning istället för med. Boende för äldre Vård- och omsorgsnämnden anser att texten för avsnittet ”Boende för äldre” behöver förtydligas. Förvaltningen har därmed valt att lämna förslag på en ny text för avsnittet. (Bifogas ej här) I arbetet med att omformulera texten har förvaltningen beaktat Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun samt SOU 2015:85, Bostäder att bo kvar i. Boende för personer med funktionsnedsättning Under avsnittet ”Boende för personer med funktionsnedsättning” andra meningen anser vårdoch omsorgsnämnden att boende i gruppbostad bör bytas ut till boende för personer med funktionsnedsättningar. I samma avsnitt används begreppet funktionshinderområdet vid ett tillfälle. Vård- och omsorgsnämnden har i enlighet med internationella klassifikationssystem valt att gå ifrån detta begrepp, istället används begreppet omsorg till personer med funktionsnedsättning.
44(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
I övrigt svarar skrivningen i översiktsplanen under avsnittet boende för personer med funktionsnedsättning väl mot förvaltningens. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlet ”Omsorgsboenden” ses över till utställningsversionen med tanke på ovanstående synpunkter.
Synpunkter kopplade till Jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och trygghet Medborgare 12 Vill även understryka vad planförslaget säger om Tillgänglighet ”Landsbygden präglas av glesa strukturer som i hög grad påverkar tillgängligheten till service och infrastruktur. Vid all nybyggnation och förändringar i den byggda miljön är det viktigt att se på helheten gällande den fysiska tillgängligheten och möjligheten att förflytta sig.” M.a.o. och åter, - viktigt med likabehandling beträffande resurstilldelning beträffande den lokala infrastrukturen - även beträffande lokala vägar. Folkhälsoutskottet Jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet beskrivs grundligt i planförslaget. Vid all planering finns ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv med. Planen anger också riktlinjer för hur det kan skapas en kommun där alla lever på lika villkor. Samhället ska vara tillgängligt för alla även för personer med funktionsnedsättning.
Synpunkter kopplade till Näringsliv och arbetsmarknad Medborgare 12 Understrykas bör även vikten av vad som sägs under Utveckling av näringsliv på landsbygden – nämligen: ”Ett aktivt och väl fungerande näringsliv på landsbygden är avgörande för att uppnå kommunens mål om landsbygdsutveckling och levande landsbygd.” Kan kanske kommunens Industrihusbolag KIAB och aktuell förvaltnings näringslivsutvecklare aktiveras mer även utanför den direkta centralorten? ”Bostadifieringen” av relativt närbelägna orters centrala områden, som i dag rymmer olika verksamheter, skapar behov av alternativa etableringsplatser/lokaler och bostäder. Inventering av tomma landsbygdslokaler och anpassning till behov kan kanske genomföras i samråd mellan kommunen och intressenter? Riktad marknadsföring mot lämplig målgrupp där fördelen med verksamhet och boende på landsbygd bl.a. presenteras genom bra exempel. Ganska många turistnätter, vilka ger ett positivt utfall för hela kommunen, tillhandahålls på landsbygden. Kommunen kunde kanske vara mer aktiv/delaktig själv eller via KFV Marknadsföring beträffande utvecklingen av denna sektor. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar En näringslivsutvecklare för landsbygden finns inom kommunen och har regelbundna möten med organisationer och företag på landsbygden.
45(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Ett arbete för att se över behoven/intresset av att bo i lägenhet i våra mindre tätorter har initierats i Björkvik och Julita/Äsköping. Detta arbete drivs av lokala krafter i samverkan med kommunens landsbygdsutvecklare. Genom medlemskap i KFV Marknadsföring får man möjlighet att marknadsföra sig i olika forum. På kommunens webbplats finns en sida som heter ”Bo på landet”, där finns information kring respektive tätort/bygd. Lokaler som butik, kontor och industrilokaler samt mark för dessa ändamål kan med fördel marknadsföras via www.vakant.se. På Katrineholm kommuns hemsida kan man som ägare till kommersiella eller bostadsfastigheter lägga upp sina kontaktuppgifter. Kontakta kommunens informationskontor för att få detta genomfört. Julita sockenråd Besöksnäringen och turismen blir en viktig del under åren fram till 2030 för kommunen. Här i Julita finns det stor potential för Nordiska museets anläggning Julita gård av växa och utvecklas till en stor anläggning i Sörmland. Viktigt med stöd från kommunen. Valla PRO, Sköldinge PRO, Oppunda Lions, Hembygdsföreningen Valla-SköldingeLerbo och Sockenrådet Valla-Sköldinge. Åsa Folkhögskola bedriver vandrarhem året runt och tar även emot busslaster. Åsa har även ett rikt utbud av sommarkurser bland annat musik, dans och skrivkurser som är mycket attraktiva. Kaffestugan Fridhem finns med på lämpligt resmål för MC-åkare vilket syns tydligt på sommaren. Räknar man sedan med de svenska och europeiska bussar(ett 20- 30 tal) som varje år besöker familjen Stenströms kända besöksträdgård så kan man säga att Sköldinge är en viktig ort i besökshänseende och bör lyftas fram i planunderlaget. Vi anser att planförfattaren missar en stor arbetsgivare i Sköldinge- Åsa Folkhögskola. Arbetsplatsen är viktig då den både ger de med kortare utbildning arbete och även de med mer utbildning. Man har inte heller funderat på vad bygden tillförs när det finns folkhögskola med riksintag inom bland annat musik och dans. I planförslaget finns noterat att Valla däck behöver mer mark för framtida expansion. Det är bra detta lyfts fram i planförslaget. Här måste dock också vägas in Vallas behov av en vägsträckning över järnvägen och detta bör lösas i det planförslag som läggs. Vidare så bör Lindbro Sågs behov av mark att expandera på ses över. Vi anser också att fortifikationsbyggnaden och andra småindustrier som ligger på planlagd industrimark mitt i samhället får ändrat användningsområde i planen. Det är knappast tidsenligt att ha planlagd industrimark mitt inne i ett samhälle. Fortifikationsbyggnaden skulle lämpligen märkas ut som framtida bostadsområde. I Eskilstuna har gamla industrifastigheter gjorts om till bostäder med mycket lyckat resultat. Förändringen av fortifikationsbyggnaden till bostad torde gå smidigare då giftrester inte finns där som är så vanligt i industribyggnader. Näringsliv som växer på orterna Sköldinge och Valla är dragare som bör räknas in när det gäller intresse för att bosätta sig på orten. Vi har två växande arbetsplatser på varje ort. Kronfågel och Valla däck i Valla och Åsa folkhögskola och Lindbro Såg i Sköldinge. Även
46(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
det behandlingshem som ligger inom planerat industriområde ger goda jobb till framtida bosättare på orten. Gruvindustrin i Sköldinge har medfört att det på landsbygden i Floda och Sköldinge samt inne i samhället finns orter (gruvgångar) som man har begränsad erfarenhet av var de går. Öppna gruvhål finns kvar från järnbrytningen här och där i landskapet. På grund av osäkerheten om var gruvorterna går och den rasrisk som kan förekomma vid tung belastning bör området utmärkas på kartan. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlet ”Näringsliv och arbetsmarknad” samt tätortsbeskrivningarna för Valla och Sköldinge ses över till utställningsversionen med hänsyn till ovanstående synpunkter. Länsstyrelsen i Södermanlands län Trots ambitionerna att förbättra förutsättningarna för pendling är det i ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv viktigt för kommunens utveckling att det också finns ett varierat näringsliv med attraktiva arbetsplatser i kommunen. Kommunen skulle med fördel kunna utveckla hur man ser på förutsättningarna för ett utvecklat entreprenörskap, småföretagande och förbättrat företagsklimat på landsbygden. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Under kapitlet ”Näringsliv och arbetsmarknad” beskriver vi hur vi ser på utveckling av näringslivet på landsbygden. Regionförbundet Sörmland Översiktsplan 2030 stöder de strategier och de arbeten som bedrivs från Regionförbundets sida gällande näringsliv, besöksnäringen inkluderad. Stycket om utveckling av näringslivet på landsbygden kan gärna kompletteras med en framtidsvision gällande de areella näringarna. Kommer dessa att se likadana ut år 2030 som idag? Sörmland har t ex nyligen tilldelats 72 miljoner kronor i stöd från Naturvårdsverket till två nya biogasanläggningar i länet (Nyköping och Strängnäs). Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kommunen har en kontinuerlig dialog med den lokala LRF gruppen i dessa frågor.
Synpunkter kopplade till Vatten, Naturmiljöer, Jordbruk och Skogsbruk Medborgare 17 Lantbruket är en viktig verksamhet för det öppna landskapet och därmed skapa attraktiva rekreationsmiljöer. För att korta transporterna, kan ett ökat samarbete med kommunen när det gäller ”klimatsmart mat” ge underlag för betesdrift och därmed vårdande av hagmarker. Allemansrätten är väldigt kortfattat omnämnd. Avsnittet bör ges större utrymme och behandla både rättigheter och skyldigheter. Det är av vikt att inte skapa konflikt mellan markägare och friluftsmänniskor.
47(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Katrineholm kommuns ambition är att måltiderna som serveras i skolan ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö. Målet är en andel av 30 % ekologiska livsmedel och 5 % närproducerade livsmedel. Detta är dock inte en fråga som behandlas i översiktsplanen. Avsnittet om allemansrätten ses över till översiktsplanens utställningsversion. Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp Jordbruk. På s 95 hänvisas till att tätortsomvandling på jordbruksmark är allvarlig då den oftast är irreversibel. Ändå föreslås för flera av tätorterna utvidgning av tätorten på just åkermark. LRFs ståndpunkt är att åkermarken ska bevaras som en möjlighet till svensk livsmedelsproduktion och tätorterna måste kunna växa helst på impediment eller i andra hand skogsmark. I flera fall är säkert även förtätning av nuvarande bebyggelse möjligt, eller på åkermark som redan tidigare är påverkad av orternas utbredning. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Andel byggnation på åkermark kommer ses över till utställningsversionen. Länsstyrelsen i Södermanlands län Vatten Under avsnittet ”Mål och utgångspunkter” borde vattendirektivet och miljökvalitetsnormer för vatten (MKN) redovisas med åtanke på regelverkets betydelse som planeringsförutsättning. Länsstyrelsen bedömer att underlag saknas vad gäller bedömning av planförslagets påverkan på vattenfrågorna och möjligheten att följa MKN för vatten. Under avsnittet ”vatten” redovisas vattenanknutna miljöproblem, men inte vattnens värden. I avsnittet ”naturmiljö” bör även naturvärden i vattnet nämnas. Efter den så kallade ”Bremendomen” i ett tyskt vattendirektivsmål är slutsatsen den att man kan behöva utreda hur planerad bebyggelse påverkar alla aspekter av ekologisk och kemisk status enligt vattendirektivet. Inte bara om statusen riskerar att sänkas, utan också om det försvårar möjligheten att uppnå god ekologisk status i tid. Länsstyrelsen noterar att kommunen har för avsikt att ta fram en plan för att utföra de åtgärder som behövs för att nå god ekologisk status på sjöar och vattendrag till år 2021. Vidare framgår av riktlinjerna för avsnittet ”vatten- och avlopp” att vatten-, avlopps- samt dagvattenplaner ska tas fram. Eftersom underlagen ännu inte finns är det svårt att bedöma hur översiktplanen kommer att påverka vattnen och MKN för vatten. I planen vore det bra om kommunen även kunde redogöra för eget markinnehav där åtgärder för att nå MKN skulle kunna utföras. Statusaspekterna ”morfologisk status” och ”närområdet runt sjöar” har bedömts för sjöarna i vatteninformationssystem för Sverige (VISS). Data för bedömning har tagits fram genom nationella geografisk analyser av markanvändningen i vattenförekomsternas närområden. Analyserna är grova men ger en bild hur påverkat sjöarnas närområde är. Forssjösjön har till exempel måttlig morfologisk status. Därmed ska man vara restriktiv med att bygga mer runt sjön eller åtminstone göra en grundlig utredning hur de blivande bostäderna kommer att påverka status i sjön.
48(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Risken för översvämning och dess konsekvenser för vattenkvalitet bör ges en fylligare redogörelse i planen. Naturmiljöer Biologisk mångfald i bebyggda områden och grön infrastruktur Grön infrastruktur kan definieras som ”strukturer i landskapet och brukande av desamma som säkerställer en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att spridningsmöjligheter säkerställs och på så sätt vidmakthålls ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster”. Länsstyrelsen anser att ”grön infrastruktur” bör behandlas i översiktsplanen. För att undvika att ett skyddsvärt naturområde, inklusive dess skyddsvärda arter, isoleras i landskapet är det också viktigt att analysera och beskriva kopplingarna mellan de skyddade områdena. För Katrineholms kommuns del innebär detta bland annat att den biologiska mångfalden inom planområdet, på land och i vatten, samt förutsättningarna för att upprätthålla och stärka den behöver beskrivas. Länsstyrelsen saknar förslag i översiktplanen på hur kommunen kan kompensera för förlust av naturområden i samband med t.ex. planläggning. Om det inte går att förbygga förlust av värdefull natur, är det av vikt att resonera kring kompensation eller hur andra delar av kommunens värdefulla naturområden kan utvecklas. Det är oklart vad som avses med avgränsningen i riktlinjerna att ”höga” naturvärden ska värnas i planeringen. Hur definieras ”höga” naturvärden, och hur kopplas detta till hänsynskartans beteckning ”särskild natur”? Rödlistade arter och artskydd Dispens från artskyddsförordningen krävs om arterna eller deras boplatser/livsmiljöer påverkas och/eller kan komma att förstörs som en följd av kommande planarbeten och liknande. Kommunen bör därför inför kommande detaljplanering fram underlag kring kända förekomster av arter som omfattas av skydd enligt artskyddsförordningen. Länsstyrelsen hänvisar till Artportalens webbplats för senaste uppdateringarna på fynd. Generellt biotopskydd Hänsyn till områden som omfattas av det generella biotopskyddet bör planeras tidigt så att varken skyddet av småbiotoperna släcks ut, eller småbiotopers konstruktion och naturvärden skadas. Om någon form av ingrepp i en biotop planeras måste dispens från biotopskyddsbestämmelserna sökas hos Länsstyrelsen. Särskilda skäl ska anges i ansökan. Beskrivning av eventuella kompensationsåtgärder kan också anges. Områden som omfattas av generellt biotopskydd samt stränder betonas av Naturvårdsverket som viktiga stråk och länkar för den gröna infrastrukturen. Jordbruksmark och skogsbruk Länsstyrelsen konstaterar att förslagna exploateringar i stor utsträckning kommer att genomföras på åkermark, vilket hänger ihop med att många av orterna ligger i jordbrukslandskapet. Viss exploatering föreslås även inom större sammanhängande jordbruksområden, där extra hänsyn behöver tas, t.ex. söder om Valla och LIS 9 vid Björkvik. Som stöd i planering som berör jordbruksmark finns hos Länsstyrelsen en karta över areella näringar framtagen som ett led i den fysiska riksplaneringen på 70-talet, se bilaga. Kartan visar dels jordbrukets primära intresseområden med prickade fält, dels jordbrukets större sammanhängande områden med bredare kontur. Länsstyrelsen bedömer att materialet ännu är 49(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
relevant, eftersom de platsbundna förutsättningarna för att bedriva jordbruk i stort inte har förändrats så mycket. De större sammanhängande jordbruksområdena på kartan är dominerande jordbruksområden där det är viktigt att ta hänsyn till jordbruket som allmänt intresse. I de övriga primära jordbruksområden behöver hänsyn tas främst utifrån företagsekonomiska perspektiv för enskilda företag och t.ex. frågor om närproducerad mat. Kartan finns i större format och kan vid efterfrågan skickas från Länsstyrelsen. Bakgrunden till riktlinjerna för jordbruksmark och skogsbruk bör kompletteras med vilka avvägningar av samhällsintressen som gjorts och om det finns några alternativa lokaliseringar som tar mindre mark i anspråk. Ett förtydligande behövs kring vad som i riktlinjerna avses med kompensationsåtgärder. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlet ”Vatten” samt Hållbarhetsbedömningen kommer att ses över med hänsyn till ovanstående synpunkter. Gällande ”Grön infrastruktur” så inväntar vi den regionala handlingsplanen. Ingen byggnation är planerad på eller inom områden med värdefull natur. Begreppet ”Höga naturvärden” ändras till utställningsversionen. Andel byggnation på åkermark kommer att ses över till utställningsversionen. Kapitlet ”Jordbruksmark” ses över till utställningsversionen. Centerpartiet i Katrineholm Under avsnittet Naturmiljöer (sid 94) bör en konsekvens av resonemanget om aktiva lantbruk med betande djur och dess betydelse för bevarande av naturvärden och en attraktiv och levande landsbygd bli en utökad satsning på närodlad mat. Det är ett aktivt vägval som kommunen kan göra och som har stor betydelse för landsbygdsutvecklingen. Även begreppet kompensationsåtgärder (sid 95) behöver utvecklas. Vad är det som ska eller kan göras för att kompensera byggandet på jordbruksmark? Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Andel byggnation på åkermark kommer att ses över till utställningsversionen. Kapitlet ”Jordbruksmark” ses över till utställningsversionen.
Synpunkter kopplade till Kulturmiljöer Länsstyrelsen i Södermanlands län Här bör de lagskyddade kulturmiljöerna, som fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, tas med för att de ska kunna uppmärksammas tidigt i planeringen. Här kan med fördel beskrivas hur kulturmiljöerna kan bevaras, användas och utvecklas. Hur de 68 utpekade lokala intresseområdena för kulturmiljö i kulturmiljöprogrammet (1988) relaterar till t.ex. angivna utvecklingsområden bör beskrivas i text och gärna på karta. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen beskrivs under kapitlet ”Mål och utgångspunkter. 50(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Hur hänsyn ska tas till intresseområdena i kulturmiljöprogrammet kommer att behandlas i efterföljande arbete med detaljplaner för utvecklingsområdena. Centerpartiet i Katrineholm Avsnittet om kulturmiljöer ter sig i sammanhanget väl kortfattat. Även stycket om allemansrätten (sid 101) förtjänar att utvecklas om vad som gäller för rättigheter och, inte minst, skyldigheter. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Värdefulla kulturmiljöer beskrivs även under kapitlet ”Mål och utgångspunkter”. Avsnittet gällande allemansrätten kommer att utvecklas till utställningsversionen.
Synpunkter kopplade till Friluftsliv och rekreation Länsstyrelsen i Södermanlands län I arbetet med att skapa attraktiva och tillgängliga miljöer för friluftslivet bör hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer och skyddade områden. Regionförbundet Sörmland I kapitlet friluftsliv och rekreation nämns de nationella folkhälsomålen. Om det är möjligt, bör dessa omnämnas i den inledande sammanställningen över mål och utgångspunkter. Det finns även ett lokalt inriktningsdokument gällande folkhälsa i Katrineholms kommun ” En god hälsa för alla 2012-1015”. Kanske ska det också omnämnas inledningsvis? Folkhälsa belyses i kapitlet om friluftsliv och rekreation. Dock finns det andra faktorer som är av samma värde för folkhälsan. Ett antal av de nationella folkhälsomålen berörs i Översiktsplan 2030 och därmed även ett flertal av hälsans bestämningsfaktorer t ex - utbildning (skolor och förskolor) - Näringsliv och arbetsmarknad - Jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och trygghet - Infrastruktur/trafik och resande Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Folkhälsomålen flyttas till kapitlet ”Mål och utgångspunkter”
Synpunkter kopplade till Trafik och resande Medborgare 3 Bussar. Det går bra bussar till Katrineholm, men ska man till Nyköping får man vänta väldigt länge mellan bussarna och många flyttar härifrån för att dom mer eller mindre blir strandsatta. (Synpunkt gällande Björkvik) Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkten vidarebefordras till kommunens kollektivtrafikansvarige. Medborgare 12 På sid 106 kan läsas, under rubriken ”vid planering för cykeltrafik” att drift och underhåll ska prioriteras för gående och cyklister. 51(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
I Björkvik krävs för att leva upp till detta en avsevärd attitydförändring från de tjänstemän som har ansvar för de få gång- och cykelvägar som finns. Exempelvis har den av ortens ideella krafter skapade och av kommunen finansierade och ägda gång- och cykelvägen mellan samhället och idrottsplatsen skötts på ett sätt som inte är acceptabelt. Dessutom föreligger ett avtal som reglerar hur vägen skall skötas. Utförd skötsel har motvilligt tillkommit först efter återkommande påminnelser. Så vill väl ingen ha det? Hoppas att när man i planen angående kollektivtrafik och hur vi når målen skriver ”Det är viktigt att resecentra, bytespunkter och den anslutande infrastrukturen håller hög standard” avser även de lokala landsbygdsvägarna - ofta samfällighetsvägar - , när det gäller den anslutande infrastrukturen. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Skötsel och underhåll ansvarar Service och teknikförvaltningen för, frågan gällande gångoch cykelvägen till idrottsplatsen vidarebefordras dit. Där kommunen är väghållare ansvar kommunen för skötsel och underhåll, för vägar ägda av en samfällighet är föreningen ansvarig för skötsel och underhåll. Medborgare 14 Det nämns om att minska biltrafiken i Katrineholms tätort genom att införa parkeringsavgifter, detta förslag är en rent dum ide som diskriminerar landsbygdsbefolkningen som är näst intill tvingade att ha bil med sig då veckoinköpen ska göras. Jag tycker att alla ska ha tillträde till stadens centrum på lika villkor. Biltrafiken kommer att ändras när nya bränsleslag införs, hur och till vad kan jag bara gissa, det jag vet är att transport av både personer och gods är av största betydelse om man bor på landsbygden, och så kommer det att vara även i framtiden . Logistik kommer att vara ännu viktigare i framtiden, så ett bra vägnät av god standard är viktigt för en levande landsbygd Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kommunen arbetar med en parkeringsstrategi och policy där frågan om hur parkering i Katrineholm ska fungera framöver utreds. Ovanstående synpunkter vidarebefordras till projektledaren för detta arbete på kommunen. Medborgare 15 För ”Staden Katrineholm” har ju planen redan fastställts år 2014 där står bl.a. sid 45 ”Bilarna i den nära staden ges mindre utrymme, vilket bidrar till en bättre miljö.” Inom en kilometer från resecentrums: ”stora parkeringsytor kan planeras om för att skapa större utrymme för bebyggelse i centrala lägen. Om tågpendlaren till Stockholm från Björkvik får kostnader och problem eller tidspill för parkering åker givetvis den personen bil direkt till Stockholm. Färre tågresenärer ger färre tågstopp. Jag retar mig redan nu på att sista tåget från Göteborg till Katrineholm avgår 18:30 från Göteborg.
52(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Katrineholm var åtminstone tidigare staden med flest antal parkeringsplatser per innevånare. Om så är fallet även nu bör vi använda detta i reklamen för 100 års firandet. Den unga staden uppvuxen med bil och tåg!!! I Landsbygdsprogrammet talas mycket om cyklandets fördelar. Jag håller helt med om fördelarna, men det ställer större krav på kommunen att frakta bort all snö från centrum i staden. Vintertid undviker jag cykeln vid halka. Vi cyklar ibland till busshållplatsen och brukar då gömma cykeln så den inte syns från väg 216. Bussarna passar i regel inte mitt tidsschema varför bilen blir förstahandsvalet. Dessutom brukar jag frakta varor som varken lämpar sig för buss eller cykel. När man ser den täta trafiken med bilpendlare väcks lätt tanken på samåkning. Kanske kunde kommunen ta initiativet tex via medverkan på www.bjorkvik.org Personligen tror jag mycket på en framtid för elbilar. Har provkört och funnit ljudnivån mycket tilltalande. Laddstolpar i Katrineholm är bra reklam. Ännu är priset oacceptabelt. Kurvan på lönsamhet med el-diesel skär varandra vid 30 000 mil. Varför kan inte kommunen acceptera att bilen kommer att öka? Nåväl ambitionen är bra men man måste inse verkligheten! Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar I översiktsplanen utgår vi från de nationella miljömålen samt de tranportpolitiska målen som bland annat behandlar minskade transporter och minskade koldioxidutsläpp. Kommunen anser att pendlarparkeringar är viktigt och detta kommer att behandlas i den parkeringsstrategi som ska tas fram. Medborgare 17 Friluftsliv och rekreation: Med en förtätning av ”staden” uppkommer ett ökat behov av vistelse i naturen på landsbygden. De tider som passar för vistelse i naturen sammanfaller troligen inte med de tider då kollektivtrafiken är tillgänglig, varför många resor blir med bil. Det bör planeras för parkeringar på landsbygden i anslutning till natur- och kulturområden. Ett alternativ är att ordna rastplatser i anslutning till allmän väg och där informera om rekreationsområden i närheten. Det är också viktigt att bidrag till underhåll av vägar på landsbygden ges av kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vid planering av nya rekreationsområden tas parkeringsmöjligheterna i beaktande. Kommunen delar redan ut bidrag för enskilda vägar på landsbygden. Nya riktlinjer för bidrag till enskilda vägar har arbetats fram under 2016. Julita sockenråd Det behövs en utökad kollektivtrafik från och till Julita från Katrineholm, Vingåker och Eskilstuna så både de som arbetar i de orterna och de som har sitt arbete i Julita kan resa kollektivt. Vidare behövs det utbyggnad av pendlarparkeringarna både i Äsköping och Äs. Sommartid behöver bussarna gå ned till Julita gård. Utbyggnad av gång och cykelväg. Munkleden behöver byggas ut så det blir en sammanhängande gångrunda. Viktigt att få till det nu när elljusspåret är borttaget. Delen av rundan som finns mellan skolan och Julita gård utbyggds som gång och cykelväg och kan då bli en naturlig väg till Nordiska museets anläggning Julita gård.
53(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkterna kring kollektivtrafik vidarebefordras till kommunen kollektivtrafikansvarige. Frågan om gång- och cykelväg till Julita gård diskuteras på Samhällsbyggnadsförvaltningen men är dock en finansieringsfråga. Valla PRO, Sköldinge PRO, Oppunda Lions, Hembygdsföreningen Valla-SköldingeLerbo och Sockenrådet Valla-Sköldinge. I Sköldinge saknas både gångväg och cykelväg från busshållplatsen till Åsa Folkhögskola. Det är väldigt många som kommer gående mitt i vägen när skolan startar och slutar och sikten är inte den bästa. Här uppstår farliga situationer. Vi vill ha en gång och cykelbana fram till Åsa Folkhögskola. Cykelbana på Landsvägsgatan saknas i Sköldinge. Korsningen nedanför Katrineberg där den gamla vägen mellan Valla och Sköldinge möter Landsvägsgatan och idrottsvägen bör åtgärdas. Åkande på den gamla vägen bör lämna företräde för de som kör Landsvägsgatan. Eventuellt kan detta ske med ett hinder eller en trekant liknande den som gjordes i Valla. Landsvägsgatan i Sköldinge har mycket tung trafik och traktorer. Gödsel från Rocklunda fraktas bland annat i skytteltrafik, vissa perioder, till Stora Malm. Små vägar som Landsvägsgatan- gamla landsvägen och genom Valla ner till Stora Malm- och stora vägen tillbaka. För att skydda oskyddade trafikanter bör därför en gång och cykelväg finnas längs Landsvägsgatan – gamla vägen mellan Sköldinge och Valla – och knytas ihop med en cykelbana inne i Valla. Detta bör vara ett prioriterat förslag. God kollektivtrafik bör finnas mellan Sköldinge och Valla för att säkerställa att de boende i Sköldinge kan komma till servicepunkten Tempo i Valla om de inte har körkort och bil. Den bör gå tätare än de vanliga bussarna och bestå av minibussar. Vi anser att detta bör bevakas i planeringen av kollektivtrafik. Sköldinges utfarter mot väg 55 är kända dödsfällor och bör ses över. Cykelbanan mellan Katrineholm och Valla saknar sista biten – den mellan Vallabaren och Valla. Om man anser att cyklisterna ska köra innervägen genom Valla by kan färden bli livsfarlig eftersom vägen är dåligt underhållen och även tung trafik färdas den vägen. Hänvisningskylt för var cykelbana börjar saknas. Vi anser att cykelbanan bör kompletteras med den sista etappen samt att en skylt bör sättas upp där cykelbanan börjar. Beträffande korsningen vid Vallabaren där de anställda på Kronfågel ska försöka ta sig ut på väg 55 är det dels dålig sikt, dels nästan hopplöst att komma ut när skiften slutar. Det kan stå bilar i kö så lång ner som till sista avfart till Kronfågel. De som ska åka buss måste passera 55an utan skydd i tät trafik. De stora lastbilar med släp som ska in till Kronfågel och ut från Kronfågel är ytterligare ett stort problem i korsningen. En bättre trafiklösning måste till och vi föreslår att mark avsätts i planen samt att detta prioriteras.
54(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Valla korsningen mot 55an är också ett problem där man inte funnit någon bra lösning. Här är sikten bättre än vid Valla baren men väntetider på att komma ut från vägen kan vara långa. Situationen kommer ytterligare att försvåras vid fortsatt planerad utbyggnad av industriområdet på andra sidan vägen. Redan nu är industrimarken uppställningsplats för lastbilar med släp från Kronfågel. Det skapar besvärliga situationer med snabb trafik på 55 an, lastbilar som ska svänga över vägen och bilar som ska ut från Valla. Vallas motionsspår går också på andra sidan vägen, vid den planerade industrimarken, och oskyddade gångtrafikanter med eller utan hund försöker att passera mellan bilarna. En trafiklösning måste till och vi föreslår att mark avsätts för detta i planen. Förbifart Valla är ett starkt önskemål för att slippa tung trafik genom samhället. I tidigare planer har det skissas på en ny väg över järnvägen som sedan ansluter till Lerbovägen. Denna väg går rakt dram från avfarten Valla. I det planförslag som ligger finns den inte med. Den gamla järnvägsbron, som funnits sedan 40 talet, har i stort sett tjänat ut. Om det skulle bli en olycka på bron skulle de som bor på den sidan som vetter mot Lerbo bli helt avstängda utan att kunna ta sig till andra sidan med bil. Inga skolskjutsar skulle heller kunna ta sig fram. Korsningen med Häringe/Fimta vägen, alldeles vid järnvägsbron, är också ett faromoment. Hägerregeln gäller eftersom inga skyltar finns och det innebär att Häringe/Fimtabilister har företräde ut på vägen. Knappast något som bilister idag tar någon större hänsyn till och absolut inte tung trafik som då skulle behöva stanna i backe för att släppa fram Häringe/Fimtabilister. Trottoar saknas också längs med Vasavägen. Vi anser att förbifart Valla måste få mark avsatt i planen och att den skyndsamt tas fram. Cykelbanor saknas i Valla längs Storgatan och med de avsmalningar som finns är det direkt farligt att cykla dör eftersom bilar inte väjer för cyklister i avsmalningarna. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkter gällnade vägar och korsningar förs vidare till kommunen trafikansvariga. Ett reservat för en eventuellt framtida överfart över järnvägen läggs till i förslaget. Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp Kollektivtrafik, s 108-109, är nyckeln till att barnfamiljer med ungdomar kan bo på landsbygden. En väl utbyggd kollektivtrafik är viktigt så att ungdomar själva kan ta sig till och från de närmaste större orterna. Detta gäller inte bara tätorterna utan även flera av de övriga sammanhållna bebyggelserna. Trafikverket Pendlarparkeringar Trafikverket ser positivt på att kommunen jobbar med pendlarparkeringar. Trafikverket välkomnar en kontakt i de sammanhang då statlig infrastruktur kan påverkas. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet s 104-110, Kapitel Trafik och Resande: Vi vill bara förtydliga att målsättningen om att alla bussar ska drivas med förnybara bränslen redan nås 2016. Det är positivt att kommunen har definierat en målsiffra för kollektivtrafikens marknadsandel inom kommunen. För att nå målet är det av stor betydelse att också de föreslagna strategierna för cykel- och biltrafiken konsekvent implementeras. Vi instämmer i beskrivningen kring betydelsen av att underlätta kombinationsresor för ökat kollektivt resande. För landsbygden är det angeläget att skapa 55(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
säkra och trygga bytespunkter med väderskyddade cykelparkeringar och parkeringsplatser för bilar vid utvalda busshållplatser. Önskvärt är att sådana noder på landsbygden kan identifieras snarast. Med tanke på målen gällande befolkningstillväxten och hållbart resande vill Kollektivtrafikmyndigheten påpeka att det på sikt kommer att finnas ett behov av att vidareutveckla stationsområdet i Katrineholm, både gällande dimensionering av bussterminalen, cykelparkeringar och även den klassiska pendlarparkeringen för bilar. Sådana åtgärder ska dock å andra sidan inte heller omöjliggöra en utvidgning av bangården om detta behov skulle uppstå framöver. Vi välkomnar särskilt kommunens ambition att ta fram en parkeringsstrategi. Tillgång till parkeringsplatser är en viktig faktor som påverkar biltrafiken i främst stadsmiljö och med rätt insatser kan en mer hållbar stadsmiljö skapas. När det gäller kollektivtrafikens tillgänglighet för funktionsnedsatta saknar översiktsplanen tydliga riktlinjer. Om kollektivtrafiken blir mer tillgänglig så minskar behovet av särskild kollektivtrafik, något som gynnar både individen och samhället. En utgångspunkt bör därför vara att den som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till och från hållplats eller station ska kunna resa med bussen/tåget. Generellt i Sörmland är hållplatser och bytespunkter, inklusive anslutande gångstråk, den svaga länken när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Under rubriken ”Pendling” står att färdsättet för arbetspendlare inte är känt. För kännedom så har i rapporten ”Hållbart resandet i Sörmland (2014)” marknadsandelar för starka stråk räknats fram. I starka stråk från Katrineholm ligger kollektivtrafikens marknadsandel för arbetspendlingsresor förhållandevis högt, tack vare snabba förbindelser med tåg. Exempelvis: Katrineholm-Södertälje cirka 70 %, Katrineholm-Eskilstuna cirka 60 % och KatrineholmVingåker cirka 25 %. Fler stråk är redovisade i rapporten enligt ovan. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet bidrar också gärna till ytterligare statistik som underlag för översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Avsnittet ”Kollektivtrafik” ses över med hänsyn till tillgänglighetsaspekten. Statstiken gällande kollektivtrafik ses över till utställningsversionen. Regionförbundet Sörmland På sid 109 står det att pendlingsmöjligheterna till och från Katrineholm för arbete och studier säkras genom en fortsatt satsning på såväl infrastruktur som kollektivtrafik. Det står vidare att möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas med en väl utbyggd kollektivtrafik. Hänsyn bör också tas till gymnasiestudenternas pendlingsmönster, särskilt de som bor på Katrineholms landsbygd, och vars gymnasium ligger i en annan kommun. Ev kommunal anslutningstrafik, skolskjutsar, till centralorten, bör planeras så att de ansluter till de avgångar som finns vidare till studieorten. De utvecklingsorter som beskrivs i planförslaget finns utmed de funktionella stråk som sammanbinder Katrineholm med angränsande kommuner. Dessa stråk är belysta i nuvarande transportplanering. Ställningstagandena i Översiktsplan 2030 kommer kunna ligga till grund för diskussionerna kring nästkommande planeringsperiod (2018-2029).
56(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
I några av riktlinjerna för trafik och resande nämns bytespunkter, t ex att möjligheterna att parkera med cykel enkelt och säkert ska utvecklas på landsbygden i anslutning till kollektivtrafikens hållplatser. Regionförbundet arbetar, tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, i projektet Attraktiva bytespunkter med målet att skapa förutsättningar att förbättra kollektivtrafikanläggningar i länet. Under hösten har en inventering av länets bytespunkter gjorts. Resultatet presenteras i en rapport under våren/sommaren 2016 och är tänkt som ett inspel till nästa länstransportplan. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Avsnittet ”Kollektivtrafik” ses över med hänsyn till ovanstående synpunkter. Vi ser fram emot att ta del av rapporten gällande länets bytespunkter. Centerpartiet i Katrineholm Centerpartiet delar planens uppfattning om nödvändigheten att förändra resemönster genom gamla och nya kollektiva trafiklösningar, cykelsatsningar och parkeringsmöjligheter som underlättar att kombinera bil och kollektivtrafik. Julita Centerpartiavdelning Katrineholms Kommun är med i ” Räta linjen gruppen” Väg 56 får en ny förbifart vid Äs. Samhällets vattentäkt har en pumpstation ca: 40 meter från vägbanan, detta ska kommun och trafikverket ta extra hänsyn och försiktighet till. Invallning är ett måste. Trygghet. Gång- cykelvägar med hög kvalitet och genomtänkt belysning är viktig. Förläng den befintliga gång- cykelvägen som finns i Äsköping , förbi Julita skola och fram till väg 214 .Arbeta sedan tillsammans med Trafikverket så att gång-cykelvägen fortsätter fram till Julita Gård. Ett önskemål som har framkommit är att Gimmerstavägen från Äsköping till Julita Kyrka ska förses med en gång- cykelbana. Vägsträckan används flitigt för promenader, vägen är smal och saknar vägren. Kyrkvägen vid skolan är enkelriktad men saknar gångcykelbana. Vandringsleder. Munkleden är ett populärt promenadstråk som bör förlängas så att den går fram till väg 214. Leden skulle anslutas till den nya gång- cykelbana efter väg 214, det skulle bli trevlig promenad. Belysning av leden skulle ytterligare förbättra och höja kvaliteten på leden. ( Julita har inget elljusspår till motion. ) Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Under kapitlet ”Läget i regionen” beskrivs Katrineholms medverkan i ”Räta linjen gruppen”. Projektering och ombyggnad av väg 56 är Trafikverkets ansvar. Utveckling av gång- och cykelvägar beskrivs i kommunens gång- och cykelplan. Där är till exempel sträckan till Julita gård markerad som utvecklingstråk. Synpunkterna gällande gångoch cykelvägar samt belysning vidarebefordras till kommunens ansvariga projektledare.
57(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Synpunkter kopplade till Bredband, mobiltelefoni och telefoni Medborgare 4 Har bara läst igenom det som just NU är angeläget för mig och företag beträffande fiber. Ni skriver i planen "För att uppnå uppsatta mål behöver fibernätet byggas ut" Ni borde istället skriva, att om inte befolkningen själva genom bildande av byalag och egna krafter hittar en fiberlösning, så blir det inget!! Fiber är något som borde vara lika självklart idag som införandet av elektriciteten var en gång. "Vi ska verka för en utbyggnad av fiberbaserat bredband på landsbygden" står också att läsa, men efterlyser HUR ni ska verka för oss på landsbygden.??? Varför inte kunna vara ärliga och skriva att det är OSS boende i landsbygden allt hänger på.? Får man inte ihop ett byalag eller tillräckligt många intressenter i ett område, glöm fiber. VAD konkret gör ni? Förmodligen kommer ni skylla på länsstyrelsens bestämmelser utifrån vad regeringen bestämt som vanligt, men kommunen har också egna pengar att investera i rätt saker. OM man vill. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vi håller med om att bredband idag är en viktig samhällsfunktion. För att säkra upp denna typ av leveranser har kommunen tagit fram en bredbandsstrategi. Kommunens strategi utgår i huvudsak från den modell som staten har tagit fram som bygger på byalagsmodellen. Vi håller med om att det finns stora brister i denna modell. Men då kostnaden för att bygga fiber till ett enskilt hushåll på landsbygden uppgår till mellan 50-70 tkr måste vi försöka dra nytta av de bidragsmedel som finns tillgängliga. Katrineholms kommun har lagt stor möda vid att hjälpa invånarna på landsbygden att organisera sig i byalag, få upp intressegraden, och söka bidrag. Kommunen har valt att avsätta 10 Mkr/år under en femårsperiod. En liten del av dessa pengar har hittills gått till att hjälpa byalagen att få tillgång till bidragsmedlen. När bidragsmedlen nu är på väg att ta slut finns det anledning att se över såväl handlingsplan som hur medlen ska användas. Julita sockenråd Kommunen behöver stötta Julita bygden ytterligare när det gäller utbyggnaden av bredband. Krångligt regelverk hindrar en utbyggnad på orten och som ytterligare problem har Telia börjat lägga ned den fasta telefonin i Julita. Viktigt för att företagen på orten ska få möjlighet att utvecklas och nya företag vilja etablera sig på orten. Viktigt även för de boende att komma med i framtidens moderna system. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vi håller med om att bredband idag är en viktig samhällsfunktion. För att säkra upp denna typ av leveranser har kommunen tagit fram en bredbandsstrategi. Kommunens strategi utgår i huvudsak från den modell som staten har tagit fram som bygger på byalagsmodellen. Vi håller med om att det finns stora brister i denna modell. Men då kostnaden för att bygga fiber till ett enskilt hushåll på landsbygden uppgår till mellan 50-70 tkr måste vi försöka dra nytta av de bidragsmedel som finns tillgängliga.
58(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Katrineholms kommun har lagt stor möda vid att hjälpa invånarna på landsbygden att organisera sig i byalag, få upp intressegraden, och söka bidrag. Kommunen har valt att avsätta 10 Mkr/år under en femårsperiod. En liten del av dessa pengar har hittills gått till att hjälpa byalagen att få tillgång till bidragsmedlen. När bidragsmedlen nu är på väg att ta slut finns det anledning att se över såväl handlingsplan som hur medlen ska användas. Valla PRO, Sköldinge PRO, Oppunda Lions, Hembygdsföreningen Valla-SköldingeLerbo och Sockenrådet Valla-Sköldinge. Fiber är draget i hela Valla. Texten i planförslaget är föråldrad. Inom ett halvår har även alla hus ut till Fimtatorp fiber. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlet ”Tätortsutveckling” kommer att uppdateras till utställningsversionen. Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp Bredband, s 111. LRF saknar en plan för hur kommunen ska se till att HELA kommunen (eller för den delen de 95% som kommunen satt upp som mål) får bredband. Byalagsmodellen är ineffektiv och upplevs som mycket krånglig för de områden som har börjat projektera för bredband. Ofta upplever varje byalag att man får starta med att uppfinna hjulet igen. Kommunen behöver ta ett övergripande ansvar likt Nyköpings och Vingåkers kommuner har gjort. Det duger inte att skylla på att kommunen inte kan agera i dessa situationer när tydligen grannkommunerna kan. Går det inte finns sannolikt fel person/politiker på fel plats. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vi håller med om att bredband idag är en viktig samhällsfunktion. För att säkra upp denna typ av leveranser har kommunen tagit fram en bredbandsstrategi. Kommunens strategi utgår i huvudsak från den modell som staten har tagit fram som bygger på byalagsmodellen. Vi håller med om att det finns stora brister i denna modell. Men då kostnaden för att bygga fiber till ett enskilt hushåll på landsbygden uppgår till mellan 50-70 tkr måste vi försöka dra nytta av de bidragsmedel som finns tillgängliga. Katrineholms kommun har lagt stor möda vid att hjälpa invånarna på landsbygden att organisera sig i byalag, få upp intressegraden, och söka bidrag. Kommunen har valt att avsätta 10 Mkr/år under en femårsperiod. En liten del av dessa pengar har hittills gått till att hjälpa byalagen att få tillgång till bidragsmedlen. När bidragsmedlen nu är på väg att ta slut finns det anledning att se över såväl handlingsplan som hur medlen ska användas. Regionförbundet Sörmland Regionstyrelsen har antagit en Bredbandsstrategi för länet vilken ska ligga till grund för handlingsplaner och utbyggnadsåtgärder i kommunerna. Katrineholm har valt en hög ambitionsnivå för sin fiberutbyggnad. Eventuellt bör översiktsplanen ge en förklaring om hur resterande 5 % ska hanteras. Förslagsvis kompletteras målbilden med att de 5 % ska ha
59(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
tillgång till mobilt bredband. Hur dessa 5 % ska hanteras är av intresse inte mist utifrån att fler telestationer stängs av och att de 5 % uteslutande finns på landsbygden. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kapitlet ”Bredband, mobil och telefoni” kommer att uppdateras till utställningsversionen. Julita Centerpartiavdelning Fiber-bredband finns till Äsköping, anslutning till fiber bör underlättas och göras enklare. Det måste finnas möjlighet för alla på landsbygden att använda en modern teknik. Avsaknad av full bredbands- och internet täckning hindrar landsbygds utveckling och kan tvinga företag att lägga ner sin verksamhet eller at flytta till en annan kommun. Katrineholms kommun kan hjälpa till och dra stamledning efter alla större vägar. Mobil nätet har dålig täckning på många platser i Julita, det blir ett stort problem när den fasta telefonin med kopparledning kopplas bort. Kommunen får svårigheter att hålla säkra trygghetslarm på landsbygden. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Vi håller med om att bredband idag är en viktig samhällsfunktion. För att säkra upp denna typ av leveranser har kommunen tagit fram en bredbandsstrategi. Kommunens strategi utgår i huvudsak från den modell som staten har tagit fram som bygger på byalagsmodellen. Vi håller med om att det finns stora brister i denna modell. Men då kostnaden för att bygga fiber till ett enskilt hushåll på landsbygden uppgår till mellan 50-70 tkr måste vi försöka dra nytta av de bidragsmedel som finns tillgängliga. Katrineholms kommun har lagt stor möda vid att hjälpa invånarna på landsbygden att organisera sig i byalag, få upp intressegraden, och söka bidrag. Kommunen har valt att avsätta 10 Mkr/år under en femårsperiod. En liten del av dessa pengar har hittills gått till att hjälpa byalagen att få tillgång till bidragsmedlen. När bidragsmedlen nu är på väg att ta slut finns det anledning att se över såväl handlingsplan som hur medlen ska användas. Ni pekar vidare på att kommunen borde bygga stamnät längs med vägarna. Sannolikt kommer den största delen av kommunens medel att gå just till detta.
Synpunkter kopplade till Klimat och energi Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp Klimat & energi, s 112. Skogs- och lantbruket i Katrineholm kan hjälpa kommunen i stor utsträckning med en omställning till förnyelsebar energi. Det är till stor del LRFs medlemmar som sitter på potentialen för produktion av råvarorna i gröna energisystem. Länsstyrelsen i Södermanlands län Energi- och klimataspekterna är väl integrerade i översiktsplanen. Stort fokus har lagts på transportfrågan och arbete för såväl kollektivtrafik, gång och cykel som för ett minskat bilanvändande, även på landsbygden. Landsbygdens koppling till staden samt möjligheter att förse staden med både förnybar energi, biodrivmedel i form av biogas och närproducerat 60(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
livsmedel nämns. Utöver integrering i planens olika delar finns även ett särskilt avsnitt för klimat- och energifrågorna där landsbygdens potential presenteras. Länsstyrelsen saknar dock en genomgång av förutsättningarna för vindkraft i kommunen, och ett ställningstagande från kommunen om hur man ser på vindkraftsetableringar i olika områden. En beskrivning av hur kommunen ser på vindkraft och en analys av lämpligheten i olika områden kan underlätta för exploatörer och styra förslag om vindkraftetableringar till de mest lämpliga platserna. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Ett avsnitt gällande vindkraft läggs till under klimat och energi till utställningsversionen.
Synpunkter kopplade till Vatten- och avlopp samt Renhållning Medborgare 15 Borde inte Sverige kunna enas om ett typgodkännande av avloppsverk. Såvitt jag förstår ligger detta på kommunal nivå. Ett typgodkännande skulle minska hanteringstider och öka samförstånd användare och miljötjänstemän. Kanske en framtida Svensk exportprodukt.! Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkten lämnas vidare till kommunens miljöavdelning. Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp Dricksvatten, s 114. Kommunen måste ta hänsyn till pågående skogs- och jordbruksverksamhet då befintliga vattenskyddsområden görs om. Processen att skapa nya skyddsområden är komplex och utgår inte alltid från produktionens och de producerande företagens förutsättningar. Processen upplevs ofta som att marken konfiskeras och ger långtgående konsekvenser på framtida odling. Vattenskyddets mål kan ofta lösas på ett sätt som uppfyller både vattentäktens och markägaren/brukarens behov om en tidig dialog initieras mellan aktörerna. I vissa fall kan det kanske även vara aktuellt att flytta vattentäkten till en mer lämpad plats än att ge brukandet kraftiga restriktioner. Avlopp, s 116-117. LRF har en avloppslösning för enskilda avlopp som tidigare kommunicerats. För dagvatten måste kommunen vara aktsam så att dagvattenproblem inte skapas i jordbrukets befintliga avvattningssystem och de eventuella dikningsföretag som kan finnas. T.ex. får dagvatten inte kopplas på enskilda markägares diken eller dikningsföretag utan respektive ägares tillstånd. För det avloppsvatten som uppkommer i ledningsnätet är det viktigt att kommunen fortsätter sitt uppströmsarbete så att slammet är tillräckligt rent för att kunna återföras till åkermark. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Kommunen delar LRF:s synpunkter och har för avsikt att alltid föra tidig dialog med berörda vid planering av olika åtgärder.
61(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Länsstyrelsen i Södermanlands län Vatten och avlopp Katrineholms kommun har tillsammans med driftbolaget Sörmland Vatten tagit fram ett förslag till VA-plan för kommunen. I denna har tätbebyggelse identifierats och man har tagit ställning till om och när kommunalt VA kan bli aktuellt. Kommunen har också pekat på att utökade byggrätter inte är lämpligt förrän området har anslutits till kommunalt VA. Detta är positivt. Länsstyrelsen har dock, om problem uppstår, möjlighet att förelägga kommunen att besluta om verksamhetsområde i strid med VA-planen. Sörmland Vatten I texten bör man förklara skillnaden mellan allmänt vatten och avlopp och enskilt avlopp och ansvarsfördelningen. Att för det allmänna vatten- och avloppsförsörjningen är det Katrineholms Vatten som är ansvarig såsom huvudman för vatten- och avloppsförsörjningen. För att detta ska inträda erfordras att kommunfullmäktige beslutat om verksamhetsområde och för vilka nyttigheter beslutet gäller, (vatten, spillvatten, dagvatten) samt vilka fastigheter beslutet gäller. Avsnittet ”Enskilda avlopp” bör kompletteras med generella riktlinjer hur man ser och arbetar med de enskilda avloppen i kommunen och texten bör kompletteras med kommunens beslutade målsättning för de enskilda avloppen. Sörmland Vatten har i yttrande föreslagit ändringar och tillägg i texten på sid 7, 44, 45, 47, 114-117 samt 118-119. Föreslagna ändringarna finns att läsa i sin helhet i Sörmlands Vattens yttrande daterat 15 december 2015. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar En beskrivning av allmänt och enskilt vatten och avlopp samt ansvarsfördelningen läggs till i texten till utställningsversionen. Enskilda avlopp kompletteras med kommunens målsättning. Kapitlen ”Vatten och avlopp” och ”Renhållning” ses över med hänsyn till ovanstående. Centerpartiet i Katrineholm När det gäller avsnittet om enskilda avlopp (sid 117) vill vi särskilt peka på att målet med det arbete som genomförs måste vara att nå BRA eller VÄL FUNGERANDE anläggningar i syfte att minska miljöbelastningen. Räkneexemplet (sid 118) om att avfallsmängderna kommer att öka med 50 procent om inget görs saknar ”startår”. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Avsnittet ”Enskilda avlopp” ses över med hänsyn till ovanstående synpunkter. Räkneexemplet ses över till utställningsversionen.
62(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Synpunkter kopplade till Hållbarhetsbedömningen Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgångspunkten för hållbarhetsbedömningens redovisning av rimliga alternativ anges vara de scenarier som följer av hur översiksplanens strategier och inriktning genomförs i kombination med antagandet om en befolkningsökning på landsbygden och i tätorterna. Hållbarhetsbedömningen skulle kunna utvecklas med ett konsekvensscenario som utgår ifrån att befolkningsökningen är liten eller avstannar. Vilka konsekvenser får planförslaget i ett sådant läge och vilka riktlinjer behövs för att möta en sådan utveckling? Hållbarhetsbedömningen lyfter fram de för- och nackdelar för miljömålen som planen innebär. Det är dock utifrån hållbarhetsbedömningen svårt att få en överblick över hur olika delar av planens förslag påverkar olika miljömål. Länsstyrelsen anser att bedömningen skulle vinna på en mer överblickbar och detaljerad sammanfattning av hur planens förslag påverkar miljömålen. I hållbarhetsbedömningen framhålls att planen presenterar en väl avvägd metodik för hur kulturvärden både identifieras och hanteras i samband med planering och exploatering. Länsstyrelsen kan inte utläsa detta av översiktplanen, men ser gärna att en sådan metodik utvecklas. Länsstyrelsen ställer sig positiv till bildande av kommunala kulturreservat för att skydda värdefulla kulturmiljöer. Länsstyrelsen delar bedömningen att det inför detaljplanering inom och intill riksintressanta kulturmiljöer kan behövas särskilda utredningar eller anpassningar. Det kan vara lämpligt att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, som i förekommande fall kan avgränsas till att gälla kulturmiljö, eller en fördjupad kulturmiljöanalys. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Hållbarhetsbedömningen ses över med hänsyn till ovanstående synpunkter. Folkhälsoutskottet Folkhälsoutskottet ser positivt på att planförslaget innehåller hållbarhetsbedömning som innehåller ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser.
63(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Del 2 – Inkomna synpunkter som redan anses behandlade i ÖP 2030 - del landsbygd eller är viktiga för annan planering inom kommunen Medborgare 1 Naturvårdsprogram. Förslaget till planen anger att naturen skall vara till för alla. Gott, men med tillgången till naturen kommer också ett ansvar för renhållning. Det förekommer idag en spontan nedskräpning, främst utmed allmänna vägar och privata skogvägar. Det gäller inte bara vanliga sopor utan ofta större föremål som elektronik, soffor, husvagnar eller bilar. Trots att det ofta framgår vem som är skyldig går det inta att komma åt detta. En anmälan till polis är verkningslös. Endast de bilar som är en direkt trafikfara tar bort av polisen. Katrineholms kommun har börjat ta ansvar för detta, men det är en oklar process. Det vore därför bra om det i Översiktsplanen klart uttrycktes att kommunen strävar efter att upprätta rutiner och regelverk för omhändertagande av allmänhetens nedskräpning i syfte att vårda vår natur och miljö. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Översiktsplanen behandlar inte frågor på denna nivå, synpunkterna lämnas vidare till ansvariga på kommunen. Medborgare 3 Skolan. Björkviks lärare skulle behöva en påminnelse om hur man leder en grupp med barn samt hur man ska förhindra mobbing. Tyvärr får man ofta höra att ett barn har det tufft men inget görs. Vandringsled. Björkvik har haft ett elljusspår men det har tyvärr inte underhållits och mer eller mindre försvunnit. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkten gällande skolmiljön vidarebefordras till Bildningsförvaltningen. Synpunkten gällande elljusspåret vidarebefordras till kommunens Service- och teknikförvaltning. Medborgare 5 Bie och kurortsparken I mitten av 1800-talet var Bie en känd kurort. Här erbjöds karbad, ångbad i skåp, halvbad och gyttjebad. Den götiska källan och den kinesiska källan finns kvar än idag. I den gamla parken finns två renoverade paviljonger och vackra promenadvägar (som kan bli ännu vackrare!). Utsiktsplats och skyltar som berättar om brunnsepoken (skyltarna behöver dock ses över och rustas). Bie är en trevlig by med inslag av en fin gammal kulturmiljö som präglas av den gamla kurorten. Från den tiden finns vackra sekelskifteshus i närheten av parken. I Bie samhälle, samt parken, och promenadstråket på åsen skulle jag önska att det fanns mer belysning. I parken skulle jag framförallt önska belysning som går i sekelskiftesstil för att harmonisera med parken. Jag skulle önska att parken fick mer uppmärksamhet och ”ompyssling” än vad jag upplever att den får idag. Drömmar och visioner för parken skulle vara ett sommarcafé som lockar både Biebor, människor från Katrineholm samt andra turister som passerar förbi på väg 56. För att parken och den vackra naturen och promenadstråk runt Bie ska bli tillgänglig för alla samhällsgrupper, att man ska känna trygghet, kunna locka mer turister att se våran lilla pärla, 64(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
kurorten Bie och dess park, behöver Bie och kurortsparken också prioriteras. Det finns många väldigt fina parker i staden, jag skulle önska att Bie kurortspark också fick ta del av allt det fina som görs i centralortens parker (planteringar, återställande av grusgångar som en gång fanns i parken, tulpanplanteringar? Mer aktiviteter och händelser…Och nu en vild idé, den vackra glashuspaviljongen vid Stora Djulö, ett liknande glashus i snirklig sekelskiftesstil skulle vara fantastiskt att ha i Kurortsparken i Bie, ett sommarcafé, eller kanske ett ”tehus” i en historisk miljö, att ta en glass eller koppkaffe/te i skuggan av de stora fina parkträden!). Kanske saknas det också någon tydlig och bra parkeringsplats för besökande som färdas med bil till parken? Gång- och cykelvägar Gång-cykelväg skulle jag vilja att det fanns utmed ”genomfarten” (Bieåsen) i Bie. Många boende går i väggrenen när man är ute på promenad, men för att sänka farten på genomfarten och göra det trevligare och mer som en ”gata” skulle en gång/cykelväg underlätta. Hastigheten förbi Åsgården, nuvarande förskoleavdelning Bikupan med barn från 1-5 år (tidigare äldreboende) skulle behöva sänkas till 30 km/h. Ett övergångställe efterfrågas i höjd med förskolan alternativt återvinningsstationen. Merparten av Bie samhälle ligger på andra sidan vägen, många måste korsa vägen för att nå återvinningsstationen. När förskoleavdelningen Bikupan (Åsgården) vill gå ner till skolan måste de korsa vägen med barnen utan att där finns något övergångställe. Jag efterfrågar en genomtänkt belysning av kurortsparken samt av gång- och cykelstråk i Bie, det är viktigt även för oss och ger en högre trygghetsfaktor att röra oss ute i vår by. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkterna vidarebefordras till Service och teknikförvaltningen samt ansvariga projektledare inom Samhällsbyggnadsförvaltningen. Medborgare 6 På facebooksidan Vi som bor i Bie har jag sett återkommande rapporter om vandalisering. Småsaker i jämförelse med hur det skulle kunna vara, men för många år sen minns jag att jag läste om en undersökning som visade på sambanden mellan dålig stadbelysning och våldsbrott/vandalisering. Det har slagit mig när jag kvällstid promenerar med hunden genom Bie hur mörkt det är på platser som skulle kunna ha mer ljus utan att det stör de omkringboende. Och att det förmodligen skulle hjälpa upp känslan av att det finns platser/rum också där människor inte bor. Att Bie består av just platser/rum även när människor inte vistas där. T ex kring skolan - stora områden där är helt nedsläckta kvällstid. Stigen från skolan ner mot brevlådorna på väg mot brunnsparken (bristfällig belysning), gångstigen uppe på åsen, den som skiljer Bie by från Bie brunnspark (inte ens hunden vill gå den vägen nu längre) och så klart nere i parken. T ex skulle man kunna lysa upp paviljongerna, sätta ljus runt mangel- och tvättstugan och sätta upp en ljusslinga inne i parken så att det går att gå en tur också i mörkret. Jag menar inga strålkastare och jag önskar verkligen inte bygga bort mörkret helt och hållet (det är otroligt skönt att få vila ögonen i mörker och att kunna se stjärnhimlen efter alla dessa år mitt inne i storstockholm), men det vore fint tror jag, att tänka Bie mer som just rum, belysta och upplysta platser, där man kan vara efter mörkrets inbrott och där man samtidigt är just sedd (för är man sedd tenderar man ju att busa lite mindre:) Gissar att hela Bies befolkning behöver tillfrågas (jag har pratat med Bie brunns vänner och de var väldigt sugna på just belysning i parken, en promenadslinga, paviljongerna osv, men 65(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
suckade samtidigt och sa att det nog blir för dyrt ändå) - men visste vore det vackrare och också tryggare. I övrigt har jag och min man varit i kontakt med kulturchefen i Katrineholm (eller min man egentligen, det var han som käkade lunch med honom:) och diskuterat en idé vi har om en konst- och poesibiennal i Bie med start augusti nästa år. (vi tänkte tjuvstarta under våren med en "salong" vid ett tillfälle, som en slags försmak) - Vi har fått okej från Bie brunnsparks vänner om att konstnärerna får använda parken (ingen åverkan, ingen vandalism, inga permanenta konstverk), och när hemsidan är klar tänkte vi berätta för alla Biebor - och då också engagera någon/några hugade att hålla i/turas att hålla i någon form av kaféverksamhet, förslagsvis i Biljardhallen. Biennalen är tänkt att återkomma vartannat år, med en fast konstnär och ytterligare två-tre som (efter avslutat verk kommer uppmanas att lämna stafettpinnen vidare till varsin ny konstnär) som får fria händer att förhålla sig till parken-BieSörmland-världen. Nästa års, och förhoppningsvis kommande, kommer att inledas med vernissage och fest därtill, pågå torsdag - söndag under augusti och september, och avslutas med ett finisage. Ungefär halvvägs (slutet av augusti-början av september) kommer vi bjuda in till ett artist talk där vi också har en minipoesifestival och …ja, lite annat roligt:) och såklart har vi en massa andra idéer men det får vi tar med tiden:) Ja, så det är alltså i i Bie det kommer att hända grejer - så på ljuset nu!!!! Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkterna lämnas vidare till projektledarna på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Medborgare 7 Har ett önskemål om ett utegym placerat vid Sköldinge IP! Detta skulle då kunna nyttjas av såväl aktiva inom Sköldinge If, Sköldinge skola, Åsa folkhögskola och privatpersoner. Det skulle också bidra till att göra IP till en naturlig samlingsplats som inte minst skulle kunna gynna våra nyanlända ortsbor och leda till integration. På skolan jobbar vi mycket med hälsa, friskvård och utomhuspedagogik och ett utegym skulle kunna locka barn och ungdomar till fysisk aktivitet då inget gym el liknande finns att tillgå på orten. Kan man på detta vis fånga upp några barn som inte har möjlighet att utöva någon fysisk aktivitet på sin fritid av olika skäl, är det en vinst i sig! Idrottsföreningen ökar ständigt sina medlemmar i de olika sektionerna och skulle kunna nyttja utegymmet i sin organiserade träning . Vi har även en aktiv pensionärsförening som också skulle kunna använda det. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkten vidarebefordras till ansvariga projektledare på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Lantbrukarnas Riksförbund Katrineholms kommungrupp Framkomlighet för jordbrukets maskiner Vid stadsplanering samt ombyggnad av vägar glöms ofta behovet av utrymme för jordbrukets maskiner bort. Flera av de maskiner som används är bortåt eller drygt 4 m breda. Detta måste kommunen alltid komma ihåg i samband med vägbyggnation eller detaljplanering. I flera tätorter både på landet och i staden tvingas lantbrukare till omvägar eller onödigt krångligt framförande av breda maskiner.
66(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkterna tas i beaktande på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Julita sockenråd Viktigt med mötesplatser på landsbygden. Kommunen behöver stötta föreningslokalen Lidabackegården. Kommunen behöver rusta upp badplatsen vid sjön Aspen, både att ordna en säker väg dit samt utrustning vid badet. Vidare behövs det vassbeskärning då badet håller på att växa igen. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkterna vidarebefordras till Service- och teknikförvaltningen för vidare hantering. Julita Centerpartiavdelning Badplatser: Friluftsliv och rekreation Vid sjön Aspen finns en populär kommunal badplats. Från väg 56 vid Äs en väg som behöver årlig översyn fram till badplatsen, där finns bryggor, sittmöbler, omklädningsrum och toaletter. Det saknas lekredskap för barnen. Aktivitetsparker: Det önskas en sådan park i Äsköping, det skulle bli en träffpunkt mitt i samhället. Pendlar parkering: Det saknas allmän parkering i Äsköping som skulle förbättra för pendlare och besökare. Idag används kundparkeringen vid livsmedelsbutiken som pendlar parkering, det uppstår då problem för kunder till butiken. Pendlar parkering vid Äs, den är alltid full med parkerade bilar och behöver utökas. - Cykelparkering. Vid busshållplatser vid Äs och Äsköping saknas cykelställ. Avfarten från väg 214 till Äsköping är smal, det är svårt att med en bil möta en buss. Infarten mot livsmedelsaffären sker i en korsning 40 m från avfarten, där finns bara höger regeln som kan användas. Det finns ingen företrädesskylt från något håll. Det är en trafikfara som behöver åtgärdas. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar Synpunkterna vidarebefordras till Service- och teknikförvaltningen och projektledare på Samhällsbyggnadsförvaltningen för vidare hantering.
67(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Del 3 – Ändringar till utställningsversionen Följande ändringar har gjorts i Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd efter samråd Mål och utgångspunkter För att förtydliga fördelningen av invånare på landsbygden år 2030 har en mening lagts till under rubriken ”Befolkningsmål” angående hur stor befolkningen på landsbygden skulle vara om målet uppfylls. Befolkningsmängden har uppdateras med siffror från 2015. Kapitlet om mellankommunala intressen har utvecklats något. Kapitlet ”Läget i regionen” har förstärkts. Kapitlet ”Riksintressen” har utvecklats med utförligare ställningstagande till varje riksintresse. Motiveringarna för riksintresseområdena för kulturmiljön har ändras. Under riksintresse för kulturmiljö beskriv tydligare att det är värdena som är viktiga och att det inte är ett områdesskydd. Riksintresse yrkesfiske och eldistribution har lagts till. Särskild hänsyn Kulturmiljölagens benämning har ändrats till det korrekta namnet under avsnittet ”Kulturmiljö”. Gryts gård har lagts till under avsnittet ”Byggnadsminnen”. Namnet på kartan under avsnittet ”Kulturmiljö” har ändrats. Benämningen på fornlämning har ändrats. Länsstyrelsens förslag till förtydligande på s 41 i samrådsversionen har lagts till. Miljö- och riskfrågor Avsnittet om buller har kompletterats med en skrivning gällande industri- och verksamhetsbuller. Istället för att redovisa riktvärden för buller har hänvisningar gjort till Boverkets vägledning gällande industri- och annat verksamhetsbuller samt till förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader. En skrivning gällande vibrationer samt en hänvisning till Trafikverkets beslutade riktlinjer har lagt till under ”Miljö- och riskfrågor”. En text gällande vilka vägar som är rekommenderade för farligt gods i kommunen har lagt till under avsnittet ”Farligt gods”. Avsnittet ”Översvämnings och skred” har kompletterats med gällande översiktliga karteringar. Avsnittet ”Förorenade områden” har kompletterats med riktlinjer för plan- och bygglovhandläggning. Strategier Ett avsnitt har lagts till under ”Planförslag” som förklarar kopplingen mellan strategierna i Översiktsplanen för staden och Landsbygden. Strategin ”Landsbygd för alla” har utvecklats med olika målgrupper.
68(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Tätortsutveckling, omvandlingsområden, LIS och sammanhållen bebyggelse Utvecklingsområdet i Bie har utökats och befintlig planlagd mark för bostäder har lagt till vilket har lett till antalet möjliga nya bostäder har ökat. Avsnittet för Björkvik har uppdaterats gällande utbyggnadsområden och antal möjliga bostäder. Avsnittet för Forssjö har uppdaterat när det gäller fiber och antalet bostäder har justerats efter vad detaljplanerna för området säger. Avsnittet gällande Sköldinge har kompletterats med att Åsa Folkhögskola är en större arbetsgivare på orten. Utvecklingsområdet närmast riksvägen i Strångsjö har flyttats längre från vägen. Avsnittet gällande Valla har uppdaterats gällande fiber, antal bostäder har justerats efter förändringar i utvecklingsområdena och en text har lagt till gällande framtida möjlighet för en ny överfart över järnvägen. Antal möjliga bostäder har uppdaterats på Strängstorp. Befolkningsmängden har uppdaterats på varje ort med nya siffror för 2015. Avsnittet ”Omvandlingsområden och fritidshusområden” har arbetats om och omvandlingsområdena har lagts under två kategorier, en på kort sikt och en på lång sikt. Udden har även lagts till som omvandlingsområde på lång sikt. Andel byggnation på åkermark har reducerats, område söder om Valla har utgått samt LIS-område norr om Yngaren (Klubbviken) har utgått. En riktlinje under kapitlet ”Tätortsutveckling” har utvecklats gällande särskild hänsyn till kulturmiljön och särskilt skyddsvärd bebyggelse. Kapitlet ”LIS-områden” har förstärkts med en metod för urval som bygger på fyra steg. LIS-område 5,6,7 och 9 i samrådsversionen har utgått enligt ny urvalsmetod. Fyra nya LIS-områden har lagt till vid Hjälmaren, Lillsjön, Yngaren och Valdemaren. Kapitlet ”Övrig landsbygd” har utökats med riktlinjer och rekommendationer för förhandsbesked och bygglov på landsbygden. Tabellen under ”Sammanfattning av framtida bostadsbyggande på landsbygden” har uppdaterats efter förändringar i utvecklingsområden, LIS-områden och omvandlingsområden. Skolor och förskolor I Kapitlet ”Skolor och förskolor” har ett förtydligande gjorts gällande att barnens rätt till en hög utbildningskvalitet ska vara vägledande. En riktlinje har lagts till kapitlet ”Skolor och förskolor gällande tillgängliga förskoleoch skolgårdar. Omsorgsboenden Kapitlet ”Omsorgsboenden” har ändrats i enlighet med Vård- och omsorgsnämndens yttrande. Jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och trygghet En riktlinje har lagts till gällande fokus på tillgänglighet och trygghet för barn i det offentliga rummet.
69(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Näringsliv och arbetsmarknad Beskrivningen gällande större arbetsgivare på landsbygden har ändrats. Vatten, Naturmiljö, Jordbruk och Skogsbruk Ett avsnitt har lagts till under ”Naturmiljö” gällande naturresurser i kommunen. Riktlinjen gällande kompensation vid byggande på jordbruksmark tas bort under kapitlet ”Jordbruksmark och Skogsbruk” då detta inte anses kunna uppfyllas. Under kapitlet ”Jordbruksmark och Skogsbruk” har ett förtydligande gjorts angående kommunen ställningstagande till ianspråktagande av jord- och skogsbruksmark. I och med det har även riktlinjerna uppdaterats. Friluftsliv och rekreation Bodaholmsleden har lagts till under avsnittet ”Aktiviteter i landskapet”. Avsnittet gällande föreningsliv har utvecklats. Avsnittet ”Allemansrätten” har utvecklats. Folkhälsomålen har flyttats till kapitlet ”Mål och utgångspunkter” Trafik och resande En skrivning om enskilda vägar har lagts till i inledande texten under ”Trafik och resande” Avsnittet ”Kollektivtrafik” har kompletterats med en punktlista med viktiga saker att tänka på vid planering av kollektivtrafik. Med fokus på trygghet, säkerhet och tillgänglighet. Ett stycke har lagts till under ”Kollektivtrafik” att hänsyn också bör tas till gymnasiestudenters pendlingsmönster. Ett stycke har lagt till under ”Pendling” gällande pendlingssituationen i länet. Bredband, telefoni och mobiltelefoni En text vad som gäller vid planering av nya master har lagts till i inledningen. Kapitlet ”Bredband, mobil och telefoni” har döpts om till ”Bredband, telefoni och mobiltelefoni” och har kompletterats med ytterligare text under rubrikerna ”Bredband” och ”Mobiltelefoni och mobiltbredband”. Klimat och energi Ett avsnitt gällande vindkraft har lagts till. Vatten- och avlopp samt renhållning En beskrivning av allmänt och enskilt vatten och avlopp samt ansvarsfördelningen har lagt till under avsnittet ”Allmänt”. Avsnittet ”Enskilda avlopp” har utvecklats. Startår har lagt till gällande ökning av avfallsmängderna till år 2035. Mindre justeringar har gjort i kapitlen ”Vatten- och avlopp” samt ”Renhållning” med hänsyn till Sörmland Vattens synpunkter. Kartor En plankarta har lagts till i slutet av dokumentet. Kartan som illustrerar möjliga pendlingsstråk för cykel har förstorats upp för tydlighetens skull. 70(71)
Samrådsredogörelse Upprättad 2016-05-27
Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygd KS/2014:21
Texten D11 har lagts till på kartan om riksintessen och färgerna har ändrats. Kartan för Bie har justerats med vad som redan är planlagd mark för bostäder. Kartan för Björkvik har uppdaterats vad gäller LIS – områden och ett utvecklingsområde har lagts till i anslutning till LIS-området. Kartan för Forssjö har justerats då framtida tomter blivit planlagda för bostäder. Utvecklingsområden närmast järnvägen i Sköldinge har justerats på kartan och ligger nu längre ifrån järnvägen. Utvecklingsområdet närmast väg 55 i Strångsjö har justerats och ligger nu längre ifrån vägen. Kartan för Valla har uppdaterats vad gäller utvecklingsområden för bostäder, omvandlingsområdet har tagits bort och ett nytt område har tillkommit. Verksamhetsområdet norr om vägen har justerats och en möjlig framtida vägsträckning har lagts till. Kartan för Äsköping har justerats då LIS-området har utgått. Udden har lagts till som omvandlingsområde på kartan. Kartan under särskild hänsyn har justerats och äng- hagmark, våtmark, sumpskog, naturvårdsprogram samt ädellövskog har tagits bort.
Följande ändringar har gjorts i Hållbarhetsbedömningen Kapitlet ”Sammanfattning av planen” har uppdaterats efter nya uppgifter i översiktsplanens utställningsversion. Under ”Tätortsutveckling” och ”Stadsnära landsbygd” har antalet bostäder ändats efter nya uppgifter i översiktsplanens utställningsversion. Kapitlet ”Landsbygdsutveckling i strandnära områden” har uppdateras efter nytt förslag till LIS-områden genom en ny metod. Under kapitlet ”Vattentillgångar” har en ny riktlinje lagts till och miljökonsekvenserna har uppdaterats. Kapitlet ”Riksintressen, Natura 2000 och miljökvalitetsnormer” har uppdaterats gällande riksintresse för friluftsliv och yrkesfiske samt miljökvalitetsnormer. Avsnittet ”Miljökvalitetsmål” har utvecklats.
Samhällsbyggnadsförvaltningen Katrineholm den 27 maj 2016
Sara Eresund Planarkitekt
Lars Hågbrandt Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen
71(71)