Förord Lagen om skydd mot olyckor trädde i kraft den 1 januari 2004. Enligt lagen ska kommunen ta fram handlingsprogram för skydd mot olyckor i kommunen. I Luleå har vi valt att arbeta med två program. Ett för det förebyggande arbetet och ett för räddningstjänstens operativa verksamhet. Detta program är tredje generationens handlingsprogram. Det första fastställdes av kommunfullmäktige 2004 och det andra i januari 2009. Varje år följs nämndernas måluppfyllelse upp och rapporteras till kommunstyrelsen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har använt Luleås förebyggande handlingsprogram som ett av fyra exempel på bra program. Kommunen har därför vid flera seminarier redovisat för andra kommuner hur vi arbetat. Risk‐ och säkerhetsgruppen har valt att arbeta vidare med samma upplägg som tidigare. Varför ändra ett vinnande koncept? Handlingsprogrammet omfattar perioden 2013‐2016.
Sammanfattning Handlingsprogrammets inledande kapitel belyser bakgrunden till lagen, den enskildes ansvar och kommunens ansvar och uppdrag. I det följande kapitlet redovisas olycksutvecklingen i stort där fallolyckor har en särställning som den största olycksorsaken med dödlig utgång. Därefter kommer vägtrafiken. I Luleå har vi bara olycksstatistik för räddningstjänstens uppdrag och för att komma vidare med handlingsprogrammet antas att Luleå motsvarar riksgenomsnittet. Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i den meningen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador på människa, egendom eller miljö. Extraordinära händelser avviker från det normala och ger allvarliga störningar i hela samhället. Det kan för Luleås del till exempel vara pandemi, omfattande elbortfall eller stort dammhaveri i Luleälven. Särskilda planer finns för dessa händelser. I kapitlet om mål redovisas ett antal prioriterade riskområden. Det är fallolyckor, trafikolyckor, drunkningar, bränder, barn‐ och ungdomsolyckor och storolyckor. Till varje område har säkerhetsmål och prestationsmål tagits fram. Säkerhetsmålen anger det tillstånd kommunen önskar uppnå. De säkerhetsmål som formuleras har ett medborgarperspektiv bland annat enligt det styrkort som kommunstyrelsen fastställt. Prestationsmålen beskriver hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Ibland förutsätts aktiv samverkan mellan flera nämnder och/eller kommunala bolag. Samverkan kan också bli aktuell mellan organisationer, företag eller myndigheter. I det avslutande kapitlet lyfts organisation och uppföljning fram. Risk‐ och säkerhetsgruppen medverkar i framtagandet av handlings‐ programmet och förankrar det i sina respektive nämnder och förvaltningar.
Innehåll INLEDNING
1
Lag om skydd mot olyckor Bakgrund Olycksproblemet Den enskildes ansvar
1 1 1 1
Kommunens ansvar Kommunens uppdrag
2 2
Andra styrande dokument
3
Olycksförebyggande arbete i Luleå
4
RISKER I VÅRT SAMHÄLLE
5
Olycksutvecklingen i stort
5
Om statistik
6
Värderingsprinciper
6
Nationellt beskrivna olycksrisker
7
Lokalt beskrivna olycksrisker Vilka typer av utryckningar gör räddningstjänsten? Skador av olyckorna
7 7 9
Omvärldsanalys Brand i byggnad Trafikolycka Drunkning/‐tillbud
10 10 11 11
Storolyckor och extraordinära händelser Storolyckor Extraordinära händelser
12 12 13
MÅL
15
Vision
15
Prioriterade områden
15
Säkerhets‐ och prestationsmål Fallolyckor Trafikolyckor Drunkningsolyckor Bränder
17 18 20 21 23
Barn‐ och ungdomsolyckor Storolyckor
27 29
ORGANISATION AV OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE 31 Ansvar
31
Organisation och uppföljning Risk‐ och säkerhetsgrupp Risk‐ och säkerhetsavdelning Externa nätverk Räddningstjänst
31 31 31 31 32
BILAGA – SKADESTATISTIK
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
1
Inledning Lag om skydd mot olyckor Bakgrund Den 1 januari 2004 trädde Lag om skydd mot olyckor1 i kraft samtidigt som räddningstjänstlagen från 1986 upphörde att gälla. Enligt lagen ska kommunerna styra sitt arbete mot skydd mot olyckor med målstyrning utifrån nationella mål. Styrningen ska ske genom handlingsprogram, dels för räddningstjänst (utryckande verksamhet) och dels för den olycksförebyggande verksamheten. Detta reviderade handlingsprogram gäller för olycksförebyggande verksamhet.
Olycksproblemet Olyckor är ett omfattande samhällsproblem. Skador av olyckor omfattar allt från dödsfall till lindriga skador på människor samt egendoms‐ och miljöskador. Olyckor är kostsamma för samhället, vare sig det är personer, egendom eller miljö som skadas. Skador medför inte bara lidande utan även stora samhällskostnader. Den totala samhällskostnaden för skador av olyckor ligger nu årligen på ungefär 80 miljarder kronor. Motsvarande kostnad för år 2005 var 59 miljarder kronor. Varje dag, året om, skadas åtta människor så allvarligt att de avlider och cirka 300 människor behöver läggas in på sjukhus för vård till följd av skador från olyckor.2 Redan i de utredningar som ligger till grund för Lag om skydd mot olyckor uttalade regeringens utredare att det måste bli färre som dör och skadas i olyckor.3 Olyckorna och skador har blivit ett betydande samhällsproblem. Lag om skydd mot olyckor bygger på detta faktum och lagen förtydligar både den enskildes och kommunens ansvar att skydda sig mot olyckor.
Den enskildes ansvar Lag om skydd mot olyckor är mycket tydlig med att huvudansvaret till skydd mot olyckor alltid åligger den enskilde. Den enskilde är i detta sammanhang såväl privatperson som företag och åläggs dels att alltid larma vid händelse av eller vid risk för en olycka samt att för egen del hålla ett skäligt skydd mot brand och annan olyckshändelse. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
1
Personskador i Sverige, MSB413 – september 2012, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012.
2
SOU 1998:59 & SOU 2002:10.
3
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
2
Kommunens ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsfrågorna och respektive nämnd för den egna verksamheten. Kommunfullmäktige ska fastställa vilka prioriterade områden och säkerhetsmål som ska prägla arbetet. Handlingsprogrammet revideras vart fjärde år och Risk‐ och säkerhetsgruppen har ett planeringsansvar. Samtliga nämnder ska, med utgångspunkt i de av kommunfullmäktige prioriterade olycksområdena, planera och budgetera för prestationsmål som stödjer säkerhetsmålen. Den politiska styrningen sker genom att de olika nämnderna tilldelas uppdrag från kommunfullmäktige. Genom fastställande av detta handlingsprogram uppdrar kommunfullmäktige till respektive nämnd att genomföra prestationsmålen. För att Luleå kommuns säkerhetsarbete ska fungera måste utvärdering och uppföljning vara en naturlig del i nämndernas planering och rapportering. Säkerhetschefen sammanställer årligen utvärderingarna i en rapport till kommunstyrelsen. Eftersom uppdragen i programmet ska ses som en kontinuerlig process återgår ännu inte uppnådda mål till respektive nämnd för fortsatt arbete. Nämnderna ska årligen utvärdera måluppfyllelsen av presationsmålen och redovisa detta till kommunstyrelsen och i verksamhetsberättelsen.
Kommunens uppdrag I detta handlingsprogram är det främst punkterna 1, 2, 3 och 6 nedan som behandlas, medan övriga uppdrag tas upp i handlingsprogrammet för räddningstjänst. Kommunen ges i lagen i uppdrag att samordna, underlätta för den enskilde, utöva tillsyn, undersöka, svara för räddningstjänst, sotning och brandskyddskontroll. 1. Samordna Kommunen ska samordna det olycksförebyggande och skade‐ begränsande arbetet med flera aktörer inom såväl offentlig förvaltning, näringsliv samt organisationer och frivilliggrupper.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
3
2. Underlätta för den enskilde Kommunen ska vidare underlätta för den enskilde att själv bidra till sin säkerhet genom rådgivning, information och utbildning. 3. Tillsyn För att kontrollera lagens efterlevnad ska kommunen utöva tillsyn. Tillsynen ska vara behovsanpassad och i första hand riktas mot mer riskfyllda byggnader och anläggningar. 4. Undersöka Kommunen ska i skälig omfattning efter en räddningsinsats undersöka olyckan, dess orsak, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. 5. Räddningstjänst Räddningstjänst är samhällets stöd till den enskilde vid olyckshändelse eller överhängande fara för olyckshändelser, för att förhindra och/eller begränsa skador på människor, egendom eller miljö. 6. Sotning och brandskyddskontroll Kommunen ska föreskriva hur sotning ska ske.
Andra styrande dokument Detta handlingsprogram medför inte att något annat program inom kommunen upphör. Däremot har programmet kopplingar till: Kommunstyrelsens styrkort Kommunstyrelsens styrkort handlar bland annat om trygghet, livsmiljö och hälsa. Utgångspunkt är att Luleås befolkning ska känna sig minst lika trygga och säkra som riksgenomsnittet. Säkerhetspolicy för Luleå kommun Säkerhetspolicy och säkerhetsstrategi har i första hand kommunens inre säkerhet i fokus medan detta handlingsprogram fokuserar på medbor‐ garna. Handlingsprogram för räddningstjänst Handlingsprogram för räddningstjänst syftar till att beskriva vilken förmåga kommunen har för att utföra räddningsinsatser. Planer för extraordinära händelser i fredstid Sedan lagen om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser kom har Luleå tagit fram två olika planer. I handlings‐ programmet berörs dessa i det prioriterade området storolyckor.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
4
Risk‐ och sårbarhetsanalys (RSA) Kommunens senaste risk‐ och sårbarhetsanalys från 2011 koncentreras till stora olyckor, masskadesituationer och extraordinära händelser. Under 2013 ska RSA revideras och då inkluderas även mindre olyckor och kommunens förmåga utvecklas ytterligare. Kommunal plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Planen beskriver hur Luleå kommun hanterar skyldigheterna enligt Lag (1999:381) och Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Olycksförebyggande arbete i Luleå Luleå kommuns olycksförebyggande arbete för att skapa ett säkrare samhälle är en del i att bygga en trygg livsmiljö. En ytterligare byggsten är det brottsförebyggande arbete som bedrivs i samarbete med polisen. I Luleå är vi också övertygade om att det är samhällsekonomiskt lönsamt att förhindra olyckor och dess konsekvenser. Ett fungerande olycksförebyggande arbete bygger på att varje förvaltning, bolag eller kommunal grupp, inom sitt arbetsområde tar ansvar för de prioriterade områdena. Kommunen tar fram olika planer för att förebygga olyckor och andra händelser. Det är förutom detta handlingsprogram även plan för extra‐ ordinära händelser, risk‐ och sårbarhetsanalys, krisinformationsplan, krisledningsplan, oljeskyddsplan, säkerhetsskyddsplan. Planerna, som revideras varje mandatperiod, ska genomsyra arbetet med säkerhet och trygghet i alla förvaltningar och kommunala bolag.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
5
Risker i vårt samhälle Olycksutvecklingen i stort Varje år omkommer i Sverige cirka 3 000 personer till följd av olyckor.4 Olycks‐ och personskadebilden domineras idag framför allt av äldre, sjuka, missbrukare, socialt eller ekonomiskt marginaliserade samt i viss mån även av ungdomar. Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal sjukhusvistelser och flest antal besök på akutmottagningar. Under 2010 omkom 1 600 personer i fallolyckor, drygt 70 000 blev inlagda i sluten sjukhusvård och nästan 240 000 uppsökte ett akutsjukhus efter att ha skadats i fallolyckor. Det är drygt fem gånger fler som dör till följd av fallolyckor än till följd av olyckor i vägtrafiken. I åldersgruppen, 80 år eller äldre, orsakas nio av tio skador av ett fall. Även i arbetslivet är fallolyckor vanliga, till exempel vid arbete på hög höjd.5 Det omkommer cirka 300 personer varje år till följd av olyckor i trafiken. Sedan 2001 fortsätter dödsfallen i vägtrafiken att minska. Utvecklingen är positiv när det gäller exempelvis cyklister, mopedister och motorcyklister.6 Antalet bränder som leder till dödsfall ökar något, sett från lägsta noteringen år 2004.7 Men om hänsyn tas till befolkningsökningen har risken för att omkomma till följd av en brand minskat något. Cirka 100 personer dör varje år till följd av bränder.8 Dödsolyckor till följd av drunkning har från år 2002 haft en nedåtgående trend, dock fanns en topp under år 2006.9 Den nedåtgående trenden vad gäller antalet omkomna barn och ungdomar fortsätter.10 Antalet dödsfall till följd av olyckor inom den kommersiella sjöfarten är mycket lågt, men
Personskador i Sverige, MSB413 – september 2012, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012.
4
IDA – Informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012‐10‐30.
5
Olycksstatistik väg, nationell statistik, Transportstyrelsen, 2012.
6
IDA – Informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012‐10‐25.
7
Personskador i Sverige, MSB413 – september 2012, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012.
8
Räddningstjänst i siffror – 2010, MSB275 ‐ juli 2011, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011.
9
Så skadas barn, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012.
10
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
6
det inträffar cirka 35 dödsfall varje år på grund av olyckor med fritidsbåtar.11 Olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv, här kallat storolyckor, minskar i både antal och omfattning.12
Om statistik Olycksskaderapportering görs normalt som en uppföljning av skador genom landstingets försorg. Luleå kommuns olycksskadestatistik omfattar räddningstjänstens uppdrag vilka inte motsvarar helheten av olyckorna. Räddningstjänsten kallas inte till alla olyckor, till exempel inte till fallolyckor i hemmet. För att inte låta detta hindra det olycksförebyggande arbetet antas Luleå motsvara riksgenomsnittet vad gäller typer av skador. Barn‐ och utbildningsnämnden, tekniska nämnden och socialnämnden har statistik över olycksfall i sin verksamhet.
Att statistik saknas betyder också att direkt uppföljning av skadorna i kommunen inte kan göras. Det är inte möjligt att utvärdera om insatta åtgärder har uppnått efterfrågad effekt. Åtgärder som visat sig ha god effekt i övriga kommuner i landet antas också påverka Luleå kommuns invånare på samma sätt.
Värderingsprinciper Luleå kommun bygger statistiska analyser och prioriteringar på vissa grundläggande värderingsprinciper som genomsyrar arbetet. Dessa principer är att alla människor är lika värda och att dödsfall indikerar våra väsentligaste olyckor.
Olycksstatistik sjöfart – fritidsbåtar, 1995‐2011, Transportstyrelsen, 2012.
11
Olyckor i siffror 2007, NCO 2007:7.
12
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
7
Nationellt beskrivna olycksrisker Samhällets olyckor kan i en förenklad riskbild uttryckas genom att belysa ett antal huvudområden som står för majoriteten av de olyckor som sker i samhället. De vanligast förekommande olyckor som har föranlett räddningstjänst i Sverige under åren 2004‐2011 presenteras nedan i Figur 1. Varje år omkommer cirka 600 personer till följd av alla typer av olyckor som föranleder räddningstjänst.13
Figur 1. De vanligast förekommande olyckor som föranlett räddningstjänst i Sverige under åren 2004‐2011.
Lokalt beskrivna olycksrisker Kommunen har en målsättning att växa. Ett expanderande samhälle är i sig positivt men ökar samtidigt riskerna. Det medför bland annat nya bostadsområden i ytterområdena vilket ger längre insatstider för räddningstjänst och ambulans. Det kan även medföra att industrinäringen växer, biltrafiken ökar liksom människors behov av snabb och effektiv kommunikation.
Vilka typer av utryckningar gör räddningstjänsten? Luleå räddningstjänst rycker ut när räddningsinsats fordras. Landstingets ambulansverksamhet är inte detsamma som räddningsinsats. Därför innehåller räddningstjänstens statistik inte en IDA – Informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012‐11‐12.
13
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
8
komplett förteckning av de olyckor som sker i kommunen, utan endast det som räddningstjänsten kallats till. De vanligaste identifierade räddningstjänstuttryckningarna i Luleå, år 2004‐2011, är:
Brand i byggnad Brand i det fria Förmodad brand Trafikolycka Utsläpp av farliga ämnen (kemikalier) Drunkningstillbud eller drunkning
Den vanligaste utryckningsorsaken är larm från en automatisk brandlarmsanläggning trots att brand inte har uppstått. Detta är däremot inte en olycka. Fördelningen av de vanligast förekommande olyckor som föranlett räddningstjänst under åren 2004‐2011 redovisas i Figur 2.14
Figur 2. De vanligast förekommande olyckor som föranlett räddningstjänst i Luleå kommun under åren 2004‐2011.
Bränder i byggnader har sedan år 2006 minskat något och utgör cirka 70‐ 80 insatser per år. Sedan år 2004 har antalet trafikolyckor ökat från cirka 70 till 110 olyckor per år. Drunkningar och drunkningstillbud fortsätter att ligga på en konstant nivå av cirka sex insatser per år.
IDA – Informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012‐10‐25.
14
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
9
Skador av olyckorna Nedan presenteras skadade och döda under åren 2004‐2007 (se Tabell 1) respektive 2008‐2011 (se Tabell 2) enligt räddningstjänstens statistik. Det handlar om olyckor till vilka räddningstjänsten har larmats. Tabellen är inte en komplett statistikförteckning för räddningstjänstuppdragen. Den redovisar de typer av olyckor där, enligt statistiken, människor har omkommit. Tabell 1. Döda och skadade av olyckor i Luleå kommun 2004‐2007. Olyckstyp
Insatser
Omkomna
321 536 332 20 13 80 1302
2 1 7 4 1 0 15
Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Drunkning/ ‐tillbud Nödställd person Annan Summa
Svårt skadade 3 1 52 0 1 1 58
Lindrigt skadade 14 0 276 7 2 1 300
Tabell 2. Döda och skadade av olyckor i Luleå kommun 2008‐2011. Olyckstyp
Insatser
Omkomna
302 462 455 21 31 97 1368
3 0 6 3 0 2 14
Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Drunkning/ ‐tillbud Nödställd person Annan Summa
Svårt skadade 4 0 64 2 0 0 70
Lindrigt skadade 32 1 392 7 2 6 440
De olyckor som leder till flest dödsfall, av räddningstjänstuppdragen, är:
Trafikolyckor Drunkningar Bränder i byggnader
Den lokala statistiken över antalet döda i olyckor som föranlett räddningstjänst skiljer sig inte från den nationella statistiken. Även där är trafikolyckor, drunkningar och bränder i byggnader de typer av olyckor där flest människor omkommer.15
IDA – Informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012‐11‐12.
15
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
10
Omvärldsanalys I detta avsnitt redovisas en jämförelse av olycksstatistik mellan Luleå, länet, riket samt fyra referenskommuner. Referenskommunerna är kommuner med liknande demografi och riskbild som Luleå. Det är viktigt att även jämförelsen sker mot övriga i länet samt riket eftersom kommunen påverkas av samhället i stort. Jämförelsen omfattar tre typer av olyckor som är de vanligast förekommande olyckor som leder till flest dödsfall, av kommunens räddningstjänstuppdrag (se sidan 9).
Brand i byggnad Vad beträffar antal bränder i byggnader per 1 000 invånare och år, ligger Luleå under länets och rikets snitt. I Luleå har det skett 1,02 bränder i byggnader per 1 000 invånare och år, under åren 2008‐2011. Av referenskommunerna är det bara Uppsala som visar på ett lägre antal tillbud (0,94 per 1 000 invånare och år). Jämfört med år 2004‐2007 har antalet tillbud i Luleå minskat något, från 1,1 till 1,02 bränder i byggnader per 1 000 invånare och år, se Figur 3.16
Figur 3. Antal bränder i byggnader per 1 000 invånare och år. Fördelning år 2008‐2011 samt år 2004‐2007.
IDA – Informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012‐10‐25.
16
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
11
Trafikolycka Trafikolyckor är en av de kategorier av olyckor som leder till flest dödsfall. Mellan åren 2008‐2011 har det inträffat 1,54 olyckor per 1 000 invånare och år i Luleå. I en jämförelse mellan riket, länet och referenskommunerna är det Skellefteå och Uppsala som kan visa på en lägre olycksstatistik (1,33 respektive 0,77 trafikolyckor per 1 000 invånare och år). Vid jämförelse med år 2004‐2007 har antalet trafikolyckor i Luleå kommun ökat från 1,14 till 1,54 olyckor per 1 000 invånare och år, se Figur 4.17
Figur 4. Antal trafikolyckor per 1 000 invånare och år. Fördelning år 2008‐2011 samt år 2004‐2007.
Drunkning/-tillbud Under år 2008‐2011 blev räddningstjänsten i Luleå larmade till 21 drunkningstillbud. Statistiken visar på att Luleå har en något högre frekvens av tillbud i jämförelse med riket och referenskommunerna, men samma frekvens som övriga länet. Vid jämförelse med år 2004‐2007 kan det konstateras att frekvensen av drunkningstillbud är densamma, vilket visas i Figur 5 nedan.18
IDA – Informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012‐10‐25.
17
IDA – Informationssystem för statistik och analys, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012‐10‐25.
18
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
12
Figur 5. Antal drunkningar/drunkningstillbud per 1 000 invånare och år. Fördelning år 2008‐2011 samt år 2004‐2007.
Storolyckor och extraordinära händelser Storolyckor Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador. Händelserna kan till exempel vara masskadesituationer från flyg‐, tåg‐ eller bussolyckor eller stora kemikalieutsläpp, främst utsläpp av giftig eller explosiv gas. Storolyckor är mycket ovanliga i vårt samhälle, så ovanliga att tillförlitlig statistik över inträffade händelser inte går att ta fram, framförallt inte på lokal nivå. I Tabell 3 nedan finns några av de storolyckor som bedöms som möjliga i Luleå kommun. Tabell 3. Möjliga storolyckor i Luleå kommun. Typ av möjlig storolycka Brand i publik lokal Brand i Uddebo oljehamn Brand på fartyg Brand på sjukhus/vårdanläggning Flyghaveri passagerarplan Gasutsläpp över bebyggt område Järnvägsolycka Olycka med farligt gods Olycka med utsläpp av kemikalie till vattentäkt Trafikolycka mellan buss och annat tungt fordon Trafikolycka mellan tåg och bil Översvämning
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
13
I Tabell 4 redovisas Luleås farliga verksamheter.19 Beslut om vilka verksamheter som ska klassas som farliga beslutas av Länsstyrelsen i samråd med kommunen. Tabell 4. Farliga verksamheter i Luleå kommun. Farlig verksamhet SSAB Tunnplåt AGA Gas ST1 Energy AB Statoil Duroc Special Steel AB Luleå Airport SY Hkp‐flygplats20
Huvudsaklig riskkälla Brännbar och giftig gas, brännbar och giftig vätska m.m. Brandunderstödjande gas, kvävande gas Brännbara vätskor vid oljedepån Uddebo Brännbara vätskor vid oljedepån Uddebo Giftig gas Civil och militär luftfart Sjuktransporter med helikopter (helikopterflygplats)
Utöver detta finns kemikaliehantering i mindre skala i många företag i kommunen samt relativt omfattande transporter av farligt gods i och genom tätorten. Dessa företag och transporterna till och från dem utgör en viss risk för omgivningen. För att minimera transportriskerna finns rekommenderade vägar för farligt gods; väg 97, Svartöleden och E4:an.
Extraordinära händelser I lagen definieras en extraordinär händelse enligt följande: ”Den avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner eller kräver skynd‐ samma insatser.”. Det innebär händelser som ”skakar” om samhället, men inträffar väldigt sällan. I Luleå har vi förmodligen inte haft någon extraordinär händelse sedan stadsbranden år 1887.
Anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, till exempel genom kemikaliehantering (så kallade Sevesoanläggningar enligt Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor), flygtrafik eller annan omfattande riskverksamhet.
19
Sunderby sjukhus helikopterflygplats.
20
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
14
I Luleå har vi arbetat med och definierat några händelser som skulle kunna bli extraordinära. Dessa händelser är:
stort dammhaveri i Luleälven,
långvarigt elavbrott,
förorenat vatten,
pandemi,
stora problem i IT‐ och betalsystem och
stora problem med fjärrvärmeförsörjningen.
Dessa händelser finns med i den kommunala riskanalysen och planer för extraordinära händelser.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
15
Mål Lagen om skydd mot olyckor ger kommunen sex huvuduppdrag och med dem ger lagstiftaren den övergripande målsättningen för det olycksförebyggande arbetet.
Vision Kommunens övergripande vision för det olycksförebyggande arbetet: Luleå kommun ska vara en säker kommun som aktivt arbetar för att minska olyckor och skador. Kommunens olycksförebyggande verksamhet ska bidra till människors förmåga att både skydda sin egendom, sig själva och att inte orsaka olyckor. Under perioden 2013‐2016 ska verksamheten riktas mot de områden som finns prioriterade nedan.
Prioriterade områden Med utgångspunkt i de övergripande nationella målen och den kom‐ munala riskbilden beslutar Luleå kommun om följande prioriterade områden som det olycksförebyggande arbetet under perioden 2013‐2016 ska fokuseras mot.21 Dessa riskområden är: Fallolyckor Den vanligaste dödsorsaken vid olyckor är fall och här är det främst äldre som drabbas. Cirka 1 600 människor i landet avled 2010 av eller i sviterna av fall. 21 Många fler skadas och särskilt för äldre medför det långa rehabiliteringstider. Trafikolyckor Antalet döda i trafikolyckor minskar i Sverige med det är långt till nollvisionen. Många skadas svårt och rehabiliteringen kostar samhället stora belopp och för de drabbade är det i många fall ett långt lidande.
Antalet fallolyckor fortsätter att öka, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011.
21
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
Drunkningsolyckor Luleå är en sjöstad med hög båttäthet och vatten runt staden. Bränder Bränder ger ofta stora egendomsskador och stora följdverkningar för såväl den enskilde som för samhället. Barn‐ och ungdomsolyckor Att värna om våra barn och ungdomar är en självklarhet för alla människor. Barn och ungdomar är särskilt utsatta i trafiken, framför allt till och från skolan. Storolyckor Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador på människa, egendom eller miljö. De är mycket ovanliga, men samhället tar normalt ändå kraftigt avstånd från tanken att acceptera dem.
16
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
17
Säkerhets- och prestationsmål Nedan följer några definitioner och avgränsningar för de säkerhets‐ och prestationsmål som föreslås. Säkerhetsmål – S Säkerhetsmålen för de prioriterade områdena anger det läge kommunen anser sig kunna uppnå. De säkerhetsmål som nedan formuleras för den förebyggande verksamheten har ett medborgarperspektiv enligt det styrkort som kommunstyrelsen fastställt. Prestationsmål – P Prestationsmålen beskriver hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Ibland förutsätts aktiv samverkan mellan flera nämnder och/eller bolag. Samverkan kan också bli aktuell med organisationer, företag eller myndigheter. I kommunstyrelsens styrkort används istället begreppet aktiviteter för att uppnå målen. Exempel Beskrivning av målen/upplägg i den fortsatta framställningen ges nedan: S:
I de gula rutorna beskrivs säkerhetsmål för de prioriterade områdena.
P:
Prestationsmål som kommunen ska uppnå.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
18
Fallolyckor Den vanligaste dödsorsaken vid olyckor är fall och här är det främst äldre som drabbas. Cirka 1 600 människor i landet avled år 2010 av eller i sviterna av fall i hemmet, på arbetsplatsen eller i offentliga miljöer. Statistik visar att under år 2010 orsakade fallolyckor kostnader för samhället på 22 miljarder kronor.22 I hemmen är det främst äldre som faller på trösklar, mattor med mera eller vid praktiska göromål.
S1:
Äldre ska inte skadas i fallolyckor.
P1.1:
Socialnämnden ska i samverkan med Norrbottens läns landsting se över hur fallolyckor rapporteras.
P1.2:
Socialnämnden och Kommunala pensionärsrådet ska uppmärksamma äldre om riskerna med fallolyckor.
P1.3:
Socialnämnden svarar för att personal inom vård‐ och omsorgsboenden och hemtjänsten utbildas för att undvika skador till följd av fallolyckor bland äldre inom omsorgen.
P1.4:
Fallpreventionsarbete i vård‐ och omsorgsboenden ska vara återkommande för att undvika fallolyckor.
P1.5:
Utbildning i fallprevention ska vara fortlöpande för fallombud. Fallombud på vård‐ och omsorgsboenden ska ha återkommande träffar med fallpreventionsgruppen för att hålla sig uppdaterade i arbetet med att förebygga fall.
S2:
Vid arbete på hög höjd ska erforderliga säkerhetsåtgärder tillämpas.
P2.1:
Vid de förvaltningar och bolag där höghöjdsarbete förekommer (kommunstyrelsen, tekniska nämnden och fritidnämnden), ska utbildning ske fortlöpande.
Antalet fallolyckor fortsätter att öka, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011.
22
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
19
S3:
Medborgarna ska inte behöva falla på hala trottoarer, gator och torg.
P3:1
Tekniska nämnden ska utreda möjligheten att samverka med Norrbottens läns landsting för att minska antalet halkolyckor.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
20
Trafikolyckor Antalet döda i trafikolyckor minskar i Sverige. Under en tioårsperiod, 2000‐2010, har antalet döda i trafikolyckor halverats.23 I Luleå är det särskilt trafikolyckor efter de större vägarna som får dödlig utgång. I handlingsprogrammet är det främst det kommunala vägnätet som avses.
S4:
Antalet trafikolyckor ska minska.
P4.1:
Tekniska nämnden ska inventera barns skolvägar och upprätta en åtgärdsplan för att minska olycksrisker.
P4.2:
Tekniska nämnden sammanställer årligen uppgifter om skadade i trafiken och upprättar förslag på förebyggande åtgärder för att minska antalet olyckor.
P4.3:
Tekniska nämnden ska kontinuerligt följa och rapportera olycksutvecklingen. Vägkorsningar och gator ska vara säkert utformade.
P4.4:
För att minska risken för trafikolyckor där kommunalt anställda är inblandade ska berörda förvaltningar erbjuda utbildning i halkkörning till de som kör bil i tjänsten.
Olycksstatistik väg, nationell statistik, Transportstyrelsen, 2012.
23
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
21
Drunkningsolyckor Varje år omkommer cirka 100 personer i Sverige till följd av drunkningsolyckor. Enligt statistik är män överrepresenterade. Bidragande orsaker till dessa olyckor är exempelvis bristande vattenvana, sjukdomsfall, alkohol, avsaknad av flythjälpmedel och säkerhetsutrustning. Statistik visar på höga drunkningstal i de norra länen. Sannolikt spelar det kalla vattnet i norra delen av Sverige en avgörande roll vid dessa olyckor.24 Luleå är en båttät kommun med aktivt sjöliv, många badstränder och vatten runt centrumhalvön. Det medför att kommunen måste verka aktivt i förebyggande syfte.
S6:
När människor är vid badplatser, kajer och bryggor ska de ha möjlighet att utföra en livräddande insats.
P6.1:
Tekniska nämnden och fritidsnämnden ska utföra kontroll av livräddningsutrustning regelbundet, minst varje vår och i övrigt enligt Statens räddningsverks allmänna råd (SRVFS 2007:5) och kommentarer om utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser och liknanden vattennära anläggningar.
S7:
Luleborna ska vara medvetna om faran med alkohol i samband med skoter‐ och båtfärd.
P7.1:
Fritidsnämnden ska, i samarbete med båt‐ och skoterorganisationer och polisen, årligen genomföra en insats där sambandet med alkohol och drunkning belyses.
Drunkningsolyckor 2011, Svenska Livräddningssällskapet, 2012.
24
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
22
S8:
Användande av flytväst ska öka bland kommunens invånare.
P8.1:
Kommunstyrelsen ska tillsammans med fritidsnämnden erbjuda kommunens invånare möjlighet att hyra flytvästar.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
23
Bränder Bränder ger ofta stora egendomsskador och stora följdverkningar för såväl den enskilde som för samhället. Varje år dör i Sverige cirka 100 personer i samband med bränder25 och varje år orsakas skador för flera miljarder.
S9:
Luleborna ska vara informerade om risker och hur man skyddar sig mot bostadsbrand.
P9.1:
Kommunstyrelsen ska bedriva brandkunskapsundervisning för elever i årskurs 2 och högstadiet.
P9.2:
Kommunstyrelsen ska medverka i utveckling och genomförande av den nationella kampanjen ”Aktiv mot brand”, som är en del av Sveriges strategi för stärkt brandskydd för den enskilde. Målsättningen för kampanjen är att minska antalet bostadsbränder.
P9.3:
Kommunstyrelsen ska i Räddningstjänstens utbildningscentrums regi utbilda minst 2 000 personer (spridda på olika kurser som syftar till kunskap om brandrisker).
S10:
Människor ska inte omkomma i brand på grund av svårigheter att själva eller med hjälp av annan person utrymma från kommunala anläggningar.
P10.1:
Tekniska nämnden ansvarar för att utrymningslarm ska finnas på skolor, förskolor och boenden för äldre.26
Personskador i Sverige, MSB413 – september 2012, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012.
25
Ett utrymningslarm uppmärksammar människor om behovet av utrymning, till exempel genom larmklockor, sirener eller talande meddelanden. Utrymningslarm ska uppfylla krav enligt Svenska Brandskyddsföreningens (SBF) rekommendationer utrymningslarm 2003.
26
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
24
P10.2:
För stödboenden inom verksamhetsområdet stöd och omsorg (personer med funktionsnedsättning) ska utrymningslarm finnas. Endast i de fall när den boende kan förväntas sätta sig själv i säkerhet får brandvarnare utgöra utrymningslarm.
P10.3:
I vård‐ och omsorgsboende för personer med vårdbehov, där krav på tidig upptäckt av brand ställs, ska automatiskt brandlarm installeras.27 Signal till brandlarm ska vidarebefordras till kommunens räddningstjänst. Tekniska nämnden kompletterar där sådana saknas.
P10.4:
Inom tekniska nämndens fastighetsbestånd ska automatiskt brandlarm installeras i gruppbostäder där sådant inte finns. Arbetet ska ske i samverkan mellan socialnämnden och tekniska nämnden.
P10.5:
Lulebo ska göra en inventering av vård‐ och omsorgsboenden för personer med vårdbehov, när det gäller brand‐ och utrymningslarm. I vård‐ och omsorgsboenden för personer med vårdbehov, där krav på tidig upptäckt av brand ställs, ska automatiskt brandlarm installeras. Signal från automatiskt brandlarm ska vidarebefordras till kommunens räddningstjänst. Lulebo kompletterar där sådana saknas.
P10.6:
Kommunstyrelsen ska genom tillsyn ställa krav på att boenden för människor med hjälpbehov vid räddning, skyddas mot brand med anordning för tidig upptäckt av brand kombinerat med förmåga till släckinsats av personal och/eller automatisk släckanordning.
P10.7:
Alla nämnder och kommunala bolag ska ha dokumentation över det systematiska brandskyddsarbetet och utrymningsplaner i sina verksamheter samt ansvara för att göra utrymningsvägar kända genom att utföra återkommande utrymningsövningar.
P10.8:
Personal inom socialnämndens och barn‐ och utbildningsnämndens ansvarsområde ska, senast vart fjärde år, utbildas i allmän brandkunskap och första hjälpen med hjärt‐ och lungräddning, för att kunna göra första insatser vid brand och annat olycksfall.
Ett automatiskt brandlarm har till syfte att detektera en brand i tidigt skede. Automatiskt brandlarm ska uppfylla krav enligt SBF 110:6.
27
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
25
S11:
Barn och ungdomar ska vara informerade om konsekvenser av anlagd brand.
P11.1:
Barn‐ och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsen ska ansvara för att barn och ungdomar informeras om konskevenser av anlagda bränder och falska larm.
S12:
Människor som har mycket långt till hjälpinsats mot brand (boende på skärgårdsöar eller i glesbygd) ska ges utökad möjlighet till självskydd.
P12.1:
Kommunstyrelsen ska erbjuda självskyddsutbildning vid Räddningstjänstens utbildningscentrum. Utbildningen ska marknadsföras under mandatperioden till dem som bedöms omfattas av behovet.
S13:
Människor ska inte omkomma på grund av brand eller bristande utrymningssäkerhet i allmänna byggnader, samlingslokaler, pubar och liknande nöjeslokaler.
P13.1:
Kommunstyrelsen ska genom tillsyn kontrollera att systematiskt brandskyddsarbete bedrivs i dessa verksamheter och byggnader. Tillsynsbesökens omfattning beskrivs i säkerhetsmålen om tillsyn. Tillsynen ska genomföras på verksamhetstid.
S14:
I Luleå ska minst 90 % av bostäderna ha fungerande brandvarnare.
P14.1:
Kommunstyrelsen ska under mandatperioden utvärdera förekomsten av brandvarnare i bostäder.
P14.2:
Kommunstyrelsen ska genomföra minst 800 hembesök (stickprovskontroller) i flerbostadshus per år.
P14.3:
Socialnämnden ansvarar för att personal som utför hemtjänstinsatser kontrollerar status på batterier i brandvarnare, minst en gång per år. Där behov finns ska batterier bytas ut. Kontrollen av brandvarnare ska dokumenteras med datum och signatur för att ha kännedom om att kontrollen är vidtagen.
S15:
Förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler ska vara i gott skick och hållas fria från beläggningar som kan orsaka brand.
P15.1:
Medgivande att själv sota egen fastighet ska ges till den som ansökt och intygat att den har nödvändig kunskap samt innehar utrustning för sotning.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
26
S16:
Tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor ska vara flexibel och behovsanpassad.
P16.1:
Kommunstyrelsen ska årligen, vid första mötet i januari, besluta om en tillsynsinriktning utifrån föregående års rapportering. Inriktningen ska omfatta en granskning av faktiska bränder, av allmänheten påtalade problem, förelägganden samt de prioriterade områden som detta handlingsprogram bygger på.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
27
Barn- och ungdomsolyckor Barn och unga är särskilt utsatta i trafiken, men det inträffar förhållandevis få olyckor till och från skolan. Förskolor och skolor bedriver ett bra arbete med trafikundervisning och förebyggande arbete för skolskjuts. Mer fokus har lagts på att förebygga olyckor vid hämtning och lämning när föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Barn och ungdomar som skadar sig i skolan gör det ofta på skolgårdar eller i idrottshallar. Många skador leder till extra vårdinsatser. Barn‐ och utbildningsnämndens statistikprogram Osis visade läsåret 2011/2012 att det inträffade 808 skadeincidenter där 460 stycken var olyckor. 170 stycken ledde till läkarbesök och 47 stycken till tandläkarbesök. Hot, våld och trakasserier medför både fysisk och psykisk ohälsa och med det följer ökad skaderisk, inte minst självskaderisk.
S17:
Barn och ungdomar ska ha en säker livsmiljö.
P17.1:
Hot, våld och trakasserier ska genom riktade insatser fortsätta att bekämpas för att uppnå trygghet och säkerhet i skolan. Det ska ske genom ett fortsatt samarbete mellan socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, barn‐ och utbildningsförvaltningen, räddningstjänsten och polisen (SKUR).
P17.2:
Barn‐ och utbildningsnämnden ska tillsammans med socialnämnden, kommunstyrelsen samt polisen fortsätta att samverka, så att barn och ungdomar tidigt får hjälp och stöd vid behov.
P17.3:
Barn‐ och utbildningsnämnden ska tillsammans med tekniska nämnden fortsätta arbeta med att inventera och minimera skador vid hämtning och lämning vid förskola och grundskola.
P17.4:
Barn‐ och utbildningsnämnden och fritidsnämnden ska verka
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
28
för att minimera skaderisk i sporthallar och andra idrottsanläggningar där elever undervisas.
P17.5:
Barn‐ och utbildningsnämnden ska tillsammans med tekniska nämnden verka för att minimera skador på barn och ungdomar som uppstår i utemiljöer.
P17.6:
Kommunstyrelsen ska delta i skolbarnens trafikkalender för årskurs 0‐6 samt årligen, i samarbete med Trafikverket, dela ut reflexer till alla sexåringar.
S18:
Utemiljöer i förskolor, skolor, park‐ och grönområden och bostadsområden inom kommunens ansvarsområde ska vara säkra.
P18.1:
Tekniska nämnden ska verka för att Sveriges kommuners och landstings regler för lekplatser och lekredskap följs.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
29
Storolyckor Med storolyckor menas olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador på människa, egendom eller miljö. Dessa olyckor är mycket ovanliga och tangerar också till att vara så kallade extraordinära händelser. För extraordinära händelser har kommunen särskilda planer (se sidan 14) som revideras varje mandatperiod. Exempel på storolyckor kan vara:
större utsläpp av farliga ämnen i luft, mark eller vatten,
stor järnvägsolycka,
stort flyghaveri,
stor trafikolycka med flertalet omkomna och svårt skadade,
brand i större publika lokaler,
brand i större industri eller anläggning med farlig verksamhet,
större skogsbränder och
extrema väderförhållanden.
S19:
Lulebor som har närhet till farlig verksamhet ska vara medvetna om riskerna som dessa utgör samt vad de ska göra vid händelse av en olycka.
P19.1:
Kommunstyrelsen ska i samarbete med de farliga verksamheterna kontinuerligt informera berörda boende om risker och skydd. Informationen ska ges minst vart femte år.28
Anläggningar som avses i 2 kap. 4 § LSO och för vissa Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
28
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
30
S20:
Transporter av farligt gods ska inte leda till olyckor som riskerar liv, hälsa eller miljö.
P20.1:
Kommunstyrelsen ska under mandatperioden delta i samarbete med länsstyrelsen i Norrbotten, i att se över och utarbeta en vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods och eventuellt förbjuda vissa vägar för transport av farligt gods i kommunen.
S21:
Dricksvattentillgången till Luleå tätort ska vara säker.
P21.1:
Tekniska nämnden ska se till att arbete med en ny tredje huvudmatning av dricksvatten till centrala Luleå påbörjas, etapp Vattenverk – Notviken.
S22:
Gäddviks vattenverk ska skyddas.
P22.1:
Tekniska nämnden ska informera berörda markägare och verksamheter om de nya skyddsbestämmelserna, genom riktade råd och riktlinjer. Vidare ska varnings‐ och informationsskyltning längs tillfartsvägar och zongränser förnyas.
S23:
Säkerheten vid anläggningar som bedriver farlig verksamhet ska vara hög.
P23.1:
Kommunstyrelsen ska utöva tillsyn mot anläggningar som bedriver farlig verksamhet. Under mandatperioden ska tillsyn, vid minst ett tillfälle per anläggning, ske i samarbete med arbetsmiljöverket och länsstyrelsen i Norrbotten,
S24:
Stadsplaneringen ska främja säkerhetsfrågor.
P24.1:
Byggnadsnämnden ska ta riskhänsyn i samhällsplaneringen. Alla större detaljplaner ska beakta risker och synpunkter ska inhämtas från räddnings‐ och beredskapsnämnden.
S25:
Luleå kommun ska effektivt kunna hantera kriser.
P25.1:
Den centrala krisledningsorganisationen samt nämndernas och bolagens organisationer ska minst vart annat år genomföra en krisledningsövning. Övning och utbildning ska ledas och koordineras av säkerhetschefen.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
31
Organisation av olycksförebyggande arbete Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsfrågorna och respektive nämnd för den egna verksamheten. Kommunstyrelsens arbets‐ och personalutskott är krisledningsnämnd vid större olyckor och extraordinära händelser som kräver skyndsamma beslut. Kommunchefen har det övergripande tjänstemannaansvaret för att Luleå ska bli en trygg och säker kommun.
Organisation och uppföljning Risk- och säkerhetsgrupp Luleå kommun har haft en risk‐ och säkerhetsgrupp, med företrädare för de större förvaltningarna och bolagen. Från och med 2013 ska gruppen utökas med företrädare för alla förvaltningar och med ett arbetsutskott. Risk‐ och säkerhetsgruppen ska fungera som stöd till förvaltningar och bolag i det förebyggande säkerhetsarbetet. Gruppen ska utveckla kommunens säkerhetspolicy och säkerhetsstrategi, bevaka tillbuds‐ och skadestatistik, följa arbetet med skadefinansiering, samt bilda nätverk internt och externt i säkerhetsfrågor.
Risk- och säkerhetsavdelning Kommunen har en risk‐ och säkerhetsavdelning placerad på räddnings‐ tjänsten. Avdelningen handlägger bland annat kommunkoncernens interna säkerhet, incidentrapportering, försäkringsfrågor, krisplanering, säkerhetsskydd och hot, förebyggande risk och säkerhetsarbete. Avdelningen leds av säkerhetschefen som bland annat årligen sammanställer förvaltningarnas utvärderade prestationsmål enligt handlingsprogrammet och rapporterar till kommunstyrelsen.
Externa nätverk Av lagen framgår också att kommunen ska verka för samarbetet med andra kommuner och Luleås samarbete omfattar främst 5‐kants‐ kommunerna (Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn och Kalix). Förvaltningarna ska inom sitt ansvarsområde upprätthålla de externa nätverk som behövs för att bedriva ett effektivt förebyggande arbete. Ett exempel är STRADA‐samarbetet som bedrivs inom vägtrafikområdet. Det är ett samarbete mellan Trafikverket, Luleå kommun och landstinget.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
32
Ett annat exempel är räddningstjänstens utbildningssamarbete med bland annat Brandskyddsföreningen.
Räddningstjänst Kommunstyrelsens förebyggande arbete bedrivs av tillsynsenheten på avdelningen för skydd och räddning vid räddningstjänsten. Det förebyggande arbetet utförs enligt de mål som finns avseende planering, organisation och effektivitet. Här sker ett kontinuerligt arbete med analys av risker, förebyggande av skador och skadehändelsers uppkomst, allt för att ge en ökad säkerhet för människor, egendom och miljö. Tillsyn och rådgivning Kommunstyrelsen utövar kommunal tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor. Räddnings‐ och beredskapsnämnden ska genom rådgivning, information eller på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lag om skydd mot olyckor. Tillsynsplan Inför varje år upprättas en tillsynsplan som antas av kommunstyrelsen. Urvalet av tillsynsobjekt bygger på riktlinjer från handlingsprogrammet (prioriterade områden) för olycksförebyggande verksamhet, erfarenheter från genomförda tillsyner samt den skriftliga redogörelsen för brandskyddet enligt lag om skydd mot olyckor. Brandfarlig och explosiv vara Kommunstyrelsen ansvarar för tillståndsgivning för hantering av brandfarlig och explosiv vara. Tillsyn över hantering av brandfarlig och explosiv vara utförs även den av räddnings‐ och beredskapsnämnden. Plan‐ och byggärenden Som sakkunnig inom området skydd och säkerhet är kommunstyrelsen delaktiga i plan‐ och byggprocessen genom ett nära samarbete med byggnadsnämnden. Kommunstyrelsen deltar i uppstartsmöten för planområden och utgör även remissinstans i den fysiska planeringen. Som sakkunnig inom byggnadstekniskt brandskydd deltar kommunstyrelsen vid tekniska samråd och slutbesiktningar av om‐ och nybyggnationer. Sotning och brandskyddskontroll Kommunens uppdrag enligt LSO 3 kap 4 § om rengöring och brandskyddskontroll hanteras på entreprenad av AB Luleå Sotning. Sotarmästaren rapporterar direkt till räddningschef och uppföljning sker mot politisk nivå, räddnings‐ och beredskapsutskott respektive kommunstyrelsen. Kompetenskrav
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
33
Beroende på vilken typ av ärende som ska handläggas eller vilken typ av verksamhet där tillsyn ska utföras, varierar behovet av kompetens. Räddningstjänsten ska upprätthålla en minsta kompetensnivå om lägst Tillsyn A29 eller Förebyggande 130 för myndighetsutövning enligt lagen om skydd mot olyckor. För att utföra tillsyn och utfärda tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) krävs minst en LBE‐ specifik utbildning som ges av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För att kunna hantera de speciella risker som farliga verksamheter genererar och handlägga mer komplicerande ärenden ska dessutom kommunen upprätthålla brandingenjörskompetens. Enligt fastställda delegationsordningar framgår det vem som i kommunen får utföra tillsyn och utfärda tillstånd enligt gällande lagstiftningar.
Kurs i brand‐ och olycksförebyggande arbete som ges av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
29
Äldre kurs i brand‐ och olycksförebyggande arbete som gavs av Statens räddningsverk.
30
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
Bilaga – Skadestatistik Nedan presenteras statistiska utdrag ur den skadestatistik som räddningstjänsten Luleå för över tidigare insatser. Detta är inte en fullständig redovisning av vilka olyckor som sker i kommunen, då räddningstjänsten inte larmas till alla olyckor. UTRYCKNINGSSTATISTIK 2011 Olyckstyp Insatser Brand i byggnad Brand ej i byggnad Förmodad brand Falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/‐tillbud Stormskada Förmodad räddning Falsklarm räddning Nödställd person Nödställt djur Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Automatlarm ej brand/gas Annan Summa
69 96 53 8 117 18 7 5 9 1 5 0 0 0 1 1 281 19 690
Omkomna 0 0 0 0 2 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 5
Svårt skadade 1 0 0 0 18 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 20
Lindrigt skadade 7 0 0 0 96 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 106
Svårt skadade 1 0 0 0 18 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 19
Lindrigt skadade 8 1 1 0 79 0 2 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 6 99
UTRYCKNINGSSTATISTIK 2010 Olyckstyp Insatser Brand i byggnad Brand ej i byggnad Förmodad brand Falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/‐tillbud Stormskada Förmodad räddning Falsklarm räddning Nödställd person Nödställt djur Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Automatlarm ej brand/gas Annan Summa
75 96 45 12 106 21 5 0 13 2 14 3 0 0 0 4 268 38 702
Omkomna 1 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2013-2016
UTRYCKNINGSSTATISTIK 2009 Olyckstyp Insatser Brand i byggnad Brand ej i byggnad Förmodad brand Falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/‐tillbud Stormskada Förmodad räddning Falsklarm räddning Nödställd person Nödställt djur Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Automatlarm ej brand/gas Annan Summa
88 165 58 14 115 15 6 1 10 6 5 2 1 1 0 1 291 21 800
Omkomna 1 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3
Svårt skadade 1 0 0 0 13 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 14
Lindrigt skadade 11 0 0 0 108 1 2 0 0 0 0 0 0 8 0 0 0 0 130
Svårt skadade 1 0 0 0 15 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 18
Lindrigt skadade 6 0 0 0 109 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 117
UTRYCKNINGSSTATISTIK 2008 Olyckstyp Insatser Brand i byggnad Brand ej i byggnad Förmodad brand Falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/‐tillbud Stormskada Förmodad räddning Falsklarm räddning Nödställd person Nödställt djur Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Automatlarm ej brand/gas Annan Summa
70 105 49 7 117 21 3 0 8 1 7 5 0 1 1 0 286 19 700
Omkomna 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 3
