Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-05-19 Krokoms kommun

payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 | www.payoff.nu

Innehåll Föro ord.....................................................................................................................................3 Sammanfattning g................................................................................................................... 4 Resultat: Öv vriga aktörer ...............................................................................................5 dning ............................................................................................................................... 8 Inled Bakgrund occh förutsättn ningar ..................................................................................... 8 Syfte och må ål................................................................................................................. 8 Avgränsning gar och antagganden................................................................................... 9 Rapportens struktur .................................................................................................... 10 Projeektets klassifficering ...................................................................................................... 11 Ekon nomisk analy ys ............................................................................................................... 12 Samhällseko onomisk poteential och veerkningsgrad ................................................... 12 Intäkter ......................................................................................................................... 15 Kostnader...................................................................................................................... 16 Resultat/lön nsamhet – allla deltagare ..................... . .................................................... 17 Känslighetsa analyser ..................................................................................................... 19 Resultat/lön nsamhet – allla deltagare ..................... . ................................................... 20 Jämfförelser med d likartade prrojekt .................................................................................... 21 Jämförande värden...................................................................................................... 21 Nyckeltalen – avvikelserr från medelv värde ............................................................... 23 Sammanfattning g av den ekon nomiska anallysen ................................................................25 Slutssatser, samm manfattning ooch diskussio on .................................................................... 26 Bakgrund ..................................................................................................................... 26 Slutsatser ..................................................................................................................... 26 Avslutande diskussion d o ch sammanffattning ........................................................... 28 Bilag gor ................................................................................................................................. 32 Bilaga 1. ........................................................................................................................ 32 Presentation n av projekt N Navigator, Krokoms K kom mmun .......................................... 32 Bilaga 2. ....................................................................................................................... 44 Komplettera ande tabell, ssamhällsekon nomisk utvärrdering....................................... 44 Bilaga 3. ........................................................................................................................45 Vad är Nytto oSam? ........................................................................................................45 2

Fö örord payo off har fått i uppdrag u av K Krokoms kom mmun att utv värdera de saamhällsekono omiska effek kterna för 27 individer soom deltagit i projekt p Navigator i Krokooms kommu un. Delta agarnas försö örjningssituaation och anv vändande av v samhällets rresurser har följts upp av projektet.. Uppföljninggen ligger sed dan till grund för utvärdeeringen. Syfttet med utvärderingen ärr att studera h hur personerrnas situation efter att haa lämnat verksamheten förändrats relaativt situationen före dess medverkan n i verksamh heten. Slutssatserna i denna utvärderring avseend de det ekonom miska resultaatet bygger i första hand d på det urva al av deltagarre som följts upp. För den n socioekonoomiska analy ysen gälleer en helhetsssyn och Naviigators påverrkan, samarb bete och sam mverkan med omvärlden. p unga vuxna a, vuxna och utlandsfödda u a som står långt ifrån Naviigator har som målgrupp arbetsmarknaden n och inte ärr självförsörja ande. Målet är ä att deltagaarna skall ko omma i arbete, studier elller öka sin aanställningsb barhet. Projek ktet är finanssierat av Kro okoms kommun, Europe eiska Socialffonden och Jämtlands län ns landsting.. Projeektet har en mycket viktiig målgrupp, som idag oc ch på sikt är een av nycklarrna för att öka ö arbetskra aftsutbudet ooch balansera a de stora pen nsionsavgån ngarna som sk ker i fram mtiden. Huvu uddelen av Svveriges komm muner står in nför samma u utmaning attt hitta mod deller och arb betsformer föör att på sikt ”rädda” och finansiera väälfärden. Måleet med utvärrderingen är att visa på ny yttan med prrojektet och ssynliggöra viilka effek kter satsningen haft för saamhället, sam mhällets olik ka aktörer och ch deltagarna as ekon nomi. Genom m att kostnad derna för projjektet jämförrts med vilkaa intäkter åtg gärden lederr till på lite lä ängre sikt kaan en bedömn ning göras ur ett socialt iinvesteringsp perspektiv. Det insam mlade underllaget kring va arje deltagare har bearbeetats med stö öd av vårt datorbaserade prrogram NyttooSam1. Utfallet har däreffter analyseraats och samm manställtts i denna rap pport. Nytttan med denn na rapport ärr också att den skall påviisa vilka merv rvärden, fram mgångsfakto orer, lärande e och på vilkeet sätt Naviga ator arbetat nyskapande n för att Kroko oms kommun skall ku unna utvecklla arbetet meed att minska a utanförskapp och ohälsa hos perso oner som stå år utanför arb betsmarknad den.

1

Se bilaga b 3. Vad är ä NyttoSam? 3

Sa amma anfatttning Under denna rub brik redovisaas de ekonom miska resultatten i korthett. För utförlig gare preseentation och h redovisninggar, se kapiteel 3, Ekonomisk analys, saamt kapitel 4, 4 Slutssatser och diskussion. Projeektets ekono omiska aspekkter har bedö ömts utifrån två t tidshorissonter, kort sikt s (1 årr) och medelllång sikt (5 åår). Resultateen har också bedömts ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. D Dessa är: om helhet  Samhället so n  Kommunen  Landstingett edlingen  Arbetsförme  Försäkringsskassan  Övrig stat  Staten totaltt  Deltagarna  Försäkringssgivarna

Ressultat: Sam mhället so om helhet  Intäkten är på kort sikt ((ett år) 2,5 milj.kr m vilket motsvarar m 933 000 kr perr deltagare. På medellång sikt (fem år)) är intäkten 12,4 milj. krr.  Lönsamhete en är på kortt sikt negativ -2 milj. kr, motsvarande m e cirka -75 00 00 kr per deltagare. På medellång sikt är lönsa amheten prognostiserad ttill 7,9 milj.k kr. Detta resultat föru utsätter att d det faktiska utfallet efter det d första åreet kvarstår i yttery ligare fyra år. Lönsamheeten på kort sikt s är relaterat till att heela kostnaden n för åtgärden belastar år ett. Se alternativ v redovisning g av kostnad derna i avsnitttet om känslighetsa analyser. en kan även u utryckas som m att en kronas insats gettt 0,55 kr i av vkastning  Lönsamhete på kort sikt och 2,74 kr p på medellång g sikt. ngstiden är 2 22 månader.  Återbetalnin yttjad potentiial i relation ttill tillgänglig g poten Verkningsgrraden, uttrycckt som utny tial är 15 pro ocent. Konkrret innebär det d att värdet av deltagarn nas arbetsinssats ökat med 15 proccent och att d deras konsum mtion/behov v av vård, om msorg, handlä äggning etc. minskatt med 13 proccent. Allt räk knat på ett årrs basis.

4

Ressultat: Övrriga aktöre er  För kommunen är intäktten 1,2 milj. kr på kort sik kt. Orsaken ttill det positiiva resultatet ärr minskat beh hov av försörrjningsstöd, ökade skatteeintäkter och h minskad om msorg och han ndläggning. Lönsamhete en är negativ -875 000 krr främst genom att åtgärdskostnaaden belastar första året. Återbetalnin ngstiden är 21 2 månader. På å fem års sikkt är lönsamh heten progno ostiserad till 33,8 milj. kr. nget är intäktterna 25 000 0 kr. Lönsam mheten är neggativ på kort sikt,  För landstin 206 000 kr. På fem års ssikt är resultatet prognosstiserat till cirrka -104 000 0 kr. Lönsamhete en är kopplatt till att mång ga av deltaga arna har kvarrstående beh hov av olika vårdin nsatser i efterrläget och attt kostnaderna redovisas eefter ett år. ÅterÅ betalningstiden är 109 m månader, dvss. drygt nio år. edlingen harr ökade kostn nader med 56 62 000 kr. O Orsaken till de etta är  Arbetsförme dels att Arbe etsförmedlin ngen bidragitt med många a åtgärder i vverksamheten n, dels att Arbetsförmedlingen äär med och subventioner s rar anställnin ngar. minskade kosstnader för tiio av de totallt 27 deltagarre som  Försäkringsskassan har m ingår i utvärrderingen. Soom ett resulttat av detta uppvisar u Förssäkringskasssan ett positivt resu ultat på kort sikt på cirka 89 000 kr. n, Arbetsförm medlingen plu us övriga efffekter  Staten totaltt, dvs. Försäkkringskassan som påverka ar staten, harr en negativ lönsamhet på p cirka -2 miilj. kr. Anled dningen till detta är framför f allt d de ökade kosstnaderna förr Arbetsförm medlingen och h att staten via Eu uropeiska Soocialfonden, (ESF), finansierar en stoor del av projektet. På medellång sikt s är lönsam mheten posittiv med en återbetalningsstid på 126 månader. m h i genomssnitt förbättrrat sin dispon nibla inkomsst med närmare  Deltagarna har 33 000 kr på kort sikt peer deltagare och år. na slutrappo ort visar att d det krävs ett uthålligt u och långsiktigt aarbetssätt förr att Denn stöttta personer som står långgt ifrån arbettsmarknaden n och som har ar hamnat i ettt utanförsk kap. Det ekon nomiska resu ultatet för Na avigator inne ebär att samh hället har inttäkter efterr ett år men att a det genom m relativt hög ga kostnaderr krävs knapppt två år inna an återbetallningen sker. Därefter ärr det en fortsa att god återb betalning om m förutsättnin ngarna bibeh hålls vad gäller deltagarn nas status meen också med d möjligheterr till ytterliga are potential vad gälller intäkter. Det senare förutsätter f attt deltagarnaa ökar sin pro oduktiviteet eller att fle er kommer i eller mer arb bete. Samtidigt finns det d en myckeet stor potenttial att på sik kt minska vårrdinsatser so om kvarstår efter projekttets avslutand de. Detta påv verkar också resultatet i fframtiden bå åde för samh hället och på å aktörsnivå fför landsting get. Eftersom m de flesta del eltagare som kommit i ett arbete också har h en lönesu ubvention fin nns det även i denna del een mycket sttor möjllighet att på sikt s minska ssubventionerrna. För kommunen k ger g denna sattsning sanno olikt framtida a intäkter geenom minska ade socia ala kostnaderr, ökade skattteintäkter occh minskning av försörjn ningsstödet. Om O efterrläget för delttagarna hålleer i sig eller förbättras f fin nns det ocksåå ytterligare intäkter i för kommunen k på p lite längre sikt. Detta är ä ett bra sättt för Krokom ms kommun att a gå från ett fokus på kostnader tiill att satsa på sociala inve esteringar. 5

Det är inte förr dyrt att m minska uta anförskap - deet som kosttar mest ärr att inte göra g någon nting. Land dstinget har minskat m sinaa kostnader genom g projek ktet men härr finns det mycket att vinn na på att fortssätta och stöttta individerna för att på sikt ytterligaare minska behovet b av vå ård. I denna typ av projekkt är det intee heller ovanlligt att behovv av åtgärderr upptäckss under proje ekttiden, som m sedan kvarrstår under en e tid efter prrojektet. Sam marbetet kring g deltagarna i projektet h har fungerat bra, b men dett strukturellaa samarbetett måste utveccklas mellan n kommunen n och landstin nget. Stateen har fått ök kade skattein ntäkter genom m att deltaga arna kommitt i arbete, Försäkringsskassan har minskat m sinaa utbetalning gar genom attt deltagarna fått en förbä ättrad hälsa a och Arbetsfförmedlingen n har genom m sin roll ökad de kostnaderr för stödet tiill delta agarna. Ett mycket m viktig gt resultat avv denna utvärrdering är attt deltagarna i genomsnittt fått en betyd dligt bättre ekonomi. e Dett kan på sikt lägga grunden till bättree levnadsvillk kor och livsk kvalitet, som också påverkkar övriga nä ärstående. Denna del utvvärderas inte av oss, men bör alltid lyfftas fram. a veta om deltagarna d koommit i någo on form av sy ysselsättningg och egenförrsörjning För att är deet mycket vik ktigt att följa upp dem yttterligare, särskilt eftersom m det är ett mål m att göra a detta 90 dag gar efter att d deltagaren sk krivits ut från n projektet. V Vi ser det som m lovvärt att projektett formulerat d dessa tydliga a mål för verk ksamheten vvilket ytterlig gare visar på nyyttan av verk ksamheten p å lite längre sikt. Naviigator ett bra a exempel påå ett alternatiivt sätt att job bba offensivtt för att få pe ersoner som inte är självfförsörjande ooch samtidig gt står långt ifrån arbetsm marknaden i och närm mare ett arbe ete. Vår framttida välfärd kräver k att fle er i arbetsför ålder kan ko omma i ett arbete och sam mtidigt minsska konsumtionen av offe entliga resursser. dan i Krokom ms kommun,, ett mått på hur h många ssom skall förssörjas av Försörjningsbörd perso oner i arbetssför ålder liggger idag på riikssnittet. På å sikt står doock även Krok kom införr samma utve eckling som flertalet kom mmuner vilke et gör att dett gäller att ta vara på så deen arbetskrafftsreserv som m finns hos personer p som m står utanförr arbetsmark knaden.

Allt färre skalll försörja allt fler geno om att vi leve er allt längre och det är fö ör få som arb betar. Det är d därför extra viktigt att ge den potenttiella arbetskkraften, som målgruppen för Navigatoor är ett exem mpel på, möjllighet att kom mma in på arrbetsmarknaden. Målg gruppen i Na avigator är peersoner som har någon fo orm av ekonoomiskt stöd från f kommunen och som s står långgt från arbetssmarknaden n. I målgrupppen ingår arb betslösa ungd domar upp tiill 25 år, utlaandsfödda meed introduktionsersättnin ng och svensska och utlan ndsfödda perrsoner över 2 25 år med förrsörjningsstö öd. Det finnss en stor pote ential till att få å fler i arbete e i målgruppeen och det gä äller att som Navigator saatsa offensiv vt och jobba långsiktigt med goda reesurser och samtidigt s prö öva nya arbettsformer. Ge enom att öka integrationen i n och bryta u utanförskapeet skall målgrruppen öka ssin anställnin ngsbarh het eller komm ma i ett arbeete.

6

Flerr i jobb gerr fler jobb Flera a av deltagarrna står ocksåå efter deltag gandet i Naviigator på trööskeln till arb betsmark knaden. Det är mycket viiktigt att desssa personer följs f upp och h stöttas även ni fortssättningen. Det D finns en m mycket stor potential p att få fler i arbette vilket ytterligare motiiverar den ty yp av satsningg som Naviga ator inneburrit. Det är san nnolikt att nå ågra av delta agarna skulle e kunnat kom mma i ett arb bete med trad ditionella ressurser, men att a det då skullle tagit betyd dligt längre tiid. Ett bra sä ätt att veta hu ur hållbart reesultatet variit för delta agarna är att göra en upp pföljande utvärdering efte er ytterligaree ett år. Till sist s är det vik ktigt att verks ksamhetsansv variga, finansiärer och geenomförare diskud terarr vad denna utvärdering u ggett för kunsskaper kring projektets uttfall ekonom miskt kopp plat till bl. a socioekonom s miska effekterr. Konkret in nnebär det attt se vilka me ervärden, fram mgångsfaktorer, innovativva arbetsform mer som varit bärande förr verksamhe eten kopp plat till de ek konomiska väärdena. Någrra frågor att fundera f vidaare på:  Vad har vi lä ärt oss och vaad kan vi utv veckla ytterligare och impplementera i de reguljära verksamhetern na?  Vad hade hä änt om vi int e jobbat med d Navigator eller e gjort som m vanligt? v för ekonom miska mål förr kommande verksamhett och projekt och hur  Vad sätter vi uttrycker vi dem i monettära termer?? ads- till ett so ocialt investeeringsperspek ktiv?  Hur går vi frrån ett kortsiiktigt kostna Kan kostnad derna redoviisas som en avskrivning a över ö tiden elller en social fond f skapas för sociala satsniingar?  Hur tar vi ta ag i de förbätttringsområd den kring sam mverkan stru ukturellt med d landstinget och utbildning i p praktiken som m redovisats? ? Kan Samorrdningsförbu undet i Jämtlands län vara ett sttöd eller en väg v att pröva a?  Hur fortsättter vi att utveeckla relation nerna med bå åde privata, iideella och offentliga o arbetsgivare e för vilket grrunden lagts med Naviga ator? Kan kommunen få ett finansiiellt stöd från n andra aktörer för fortsaatta satsningar för målg gruppen i Na avigator, t.ex.. från landstiinget genom att deras kosstnader minskas, men även från sttaten som ockkså kommer att få ökade intäkter och h minskade kostk nadeer? Via ESF går g det ocksåå att inom pro ogramområd de 2 söka ytteerligare med del för att fortssätta utveckla a framgångsrrika projekt. Kanske kan detta lägga ggrunden till en e handlingssplan för forttsättningen.

7

Inlednin ng Naviigator är ett projekt p som drivs av enheten IFO ino om Krokoms kommun. Prrojektet är fin nansierat av Krokoms koommun, Euro opeiska Socia alfonden och h Jämtlands läns l land dsting. payofff har fått i up ppdrag av Kro okoms komm mun att utvärrdera de sam mhällsekon nomiska effek kterna för 277 individer so om deltagit i projektet Naavigator.

Bakkgrund och förutsätttningar Naviigator har ha aft ungdomarr och personeer med utlän ndsk bakgrun nd samt personer 25 – 64 4 år som står långt från arrbetsmarkna aden som må ålgrupp. Desssa skall uppffylla minsst ett av följa ande kriterierr:  Erhålla E ekono omiskt bistån nd enligt sociialtjänstlagen n för sin förssörjning  P Personer med d utländsk baakgrund som m erhåller intrroduktionserrsättning elle er ek konomiskt bistånd b Åtgä ärdstiden harr i genomsnittt varit 38 veeckor, med en n stor spridn ning mellan deltagd arna a. Åldern för deltagarna h har varierat mellan m 20 och h 56 år, medd en medelåld der på 33 år. Andelen A kvinn nor är 48 proocent. Urva alet till denna a utvärderingg är gjort av de deltagare e som varit m med från projektstart och avslutat a sitt deltagande d i Navigator seenast under juni j 2010. Tootalt ingår 27 7 personeer i utvärderingen. Dessa är inte helt representativ r va relativt dee deltagare so om ingått i urvvalsgruppen. Slutsatsernaa i denna utv värdering byg gger därför i fförsta hand på p de perso oner som ing gått i urvalett.

Syftte och må ål Syftte Skap pa en komple etterande förrmedlingsverrksamhet som m genom närra samarbete e med närin ngslivet unde erlättar arbet etsmarknadsiintroduktion nen för person ner som stårr långt från arbetsmarkn naden.  A Att förbereda deltagarna fför arbetsliveets villkor och h hjälpa dem m att bli anstä ällningsb bara i större utsträckning u genom kartlläggnings- oc ch coachingin nsatser samtt anpassa ad matchnin ng och utbildn ning. Foku us är på de pe ersoner som m uppbär försörjningsstöd d från socialtjjänsten och de d som delta ar i kommun nens introdukktionsprogra am samt unga a personer soom saknar fu ullständigt gyymnasiebety yg.

8

Måll övergripan nde  Öka Ö anställnin ngsbarheten n för personer som står uttanför arbetssmarknaden..  Underlätta U occh stödja intrräde på arbettsmarknaden n.  M Minska utanfö förskap genom m utvecklande av nya me etoder och veerktyg för attt lyfta frram målgrup ppens faktiskka kompetenss, i samverka an med regioonens arbetsg givare.

Måll operativt  13 35 deltagare fördelat på h hälften kvinn nor, hälften män m under pprojekttiden varav v ciirka 50 utrik kesfödda, 60 ungdomar 16-24 år och 25 2 personer i åldern 15-6 64 år.  70 procent av v deltagarna sska efter avsllutat projektt vara i arbetee, starta egett eller u uppleva att de eras möjligheeter att få job bb ökat, det vill v säga att d de ökat sin anställningsbarhet.  Andelen A i arbete 90 dagarr efter avsluta at projekt ska uppgå till 228 procent.  6 60 företagsko ontakter undeer projektperioden ska kn nytas i syfte att skapa sam mverkan, överenskomm melser och m metodutveckliing.

Mer r information om Nav vigator Ytterrligare inform mation om N Navigator finn ns på webben n; www.krokkom.se/arbette Konttakt: navigator@krokom .se eller [email protected] e Läs också o i bilaga an i denna raapport om en n närmare be eskrivning avv Navigator. Ytterrligare en utv värdering haar genomförts av Navigato or av FoU Jäämt. Vi rekom mmendera ar att intresse erade även taar del av denna för att få ytterligare y in nformation och o kunskap per om hur prrojektet genoomförts.

Avg gränsninga ar och anttaganden För att a klara av att a bygga upp p matematisk ka modeller och o formler ssom ligger tilll grund för fö öreliggande beräkningar b har ett antall avgränsningar, baserad de på etablera ad nationalek konomisk teo oribildning, gjorts. Utan dessa avgrän nsningar blirr sambanden n allt för komplexa att berräkna och tollka. Följandee avgränsning gar har gjortts:  In nga undanträ ängningseffeekter förekom mmer. Skapa ade jobb är yttterligare job bb på arbetsmarkna aden.  A Alla resursbessparingar kaan omfördelas och använd das där behoov föreligger även ä i d korta persspektivet. det  E Ev. inkomstök kningar för iindividen led der till ökad konsumtion, k inget sparan nde fö örekommer.

9

 E Enbart ekono omiska effektter ingår i an nalysen. Even ntuella ”icke--ekonomiska a” efffekter på liv vskvalitet och h välbefinnan nde ingår intte.  D De ekonomisk ka effekter soom ingår gälller bara den specifika ind dividen. Even ntuella in ndirekta effek kter som upp pkommer förr familj och omgivning o in ngår inte.  P Programmet förutsätter f at att allt som prroduceras av v de personerr som arbetar/ k kommer i arb bete är efterfrrågat på marrknaden.  D Den intäkt som staten harr i form av moms m och ind direkta skatteer bygger på den p produktion so om individen n åstadkomm mer och inte den d konsumttion som han n/hon k orsakar. kan  P Programmet förutsätter f at att utbetaladee lönebidrag alltid är anppassade till in ndividens p produktivitet, , innebärand de att arbetsg givaren inte kan k göra någgon vinst på den d del avv produktion nen som denn ne kompenseras för med d lönebidrag.  Lönebidraget L står i omvän nd relation tiill individenss produktivittet.

Rap pportens struktur s Rapp porten är upp plagd så att d den inlednin ngsvis redogö ör för Navigat ators klassificcering. Däreefter kommerr ett avsnitt ssom redovisa ar den ekono omiska analyysen. Där besskrivs projeektets samhä ällsekonomisska potentiall. Sedan redo ovisas de intääkter som ska apats utifrrån deltagarn nas medverkaan i verksam mheten. I nästta steg redovvisas de samh hällsekon nomiska kosttnader verksaamheten hafft för deltagarnas medverrkan. Slutlige en redo ovisas lönsam mheten i form m av såväl payoff-tid som en kostnadss-/intäktskalkyl på kort och medellå ång sikt. Resu ultaten redov visas dels förr samhället so om helhet men även för öövriga aktöre er/sektorerr som ingår i samhället; kkommunen, landstinget, l staten samt individerna//hushålleen och försäk kringsgivarnaa. För staten sker en särredovisning fför arbetsförm medlingeen, försäkringskassan och h övrigt inom m den statliga a sektorn, ”övvrig stat”. För kommunen k och o landstingget redovisass även intäkterna på kortt och medellå ång sikt uppd delat i finanssiella (bistånd d och skatterr) och reala (handläggnin ( ng, utredning g m.m.) effek kter. Hur lönsamheten n påverkas avv eventuella externa faktorer redogörrs redovisas i två olika a känslighetssanalyser. I den n sista delen i rapporten ssammanfatta as och analysseras resultat atet. I bila agor finns en n presentatioon av Navigattor, tabeller med m detaljerrad informatiion för de ollika nyckelta alen och slutlligen en kort presentation n av NyttoSaam.

10

Prrojekttets kllassificerin ng payo off har tagit fram f ett systeem för klassificering av ollika samverkkansprojekt/verksamh heter. Det innebär att likv kvärdiga projeekt/verksam mheter klassaas in i ett anta al sepa arata kategorier. Syftet m ed klassificeringen är att; 1. sk kapa krav på tydligare måålsättning förr verksamheten/projekteet 2. möjliggöra jäm mförelser meellan likvärdig ga verksamh heter - hur brra är resultattet av ak ktuellt projek kt/vår verksaamhet jämfört med likarttade projekt//verksamheterr? 3. un nderlätta lära andet av vilkka åtgärder so om leder till effektivitet ooch bra lönsa amhet och, som i sin turr, möjliggör aatt vi kan sattsa på bra åtg gärder för koommande projekt/ verksamheter och h underlättaar en eventueell implementering gt det system m för klassificcering som payoff p tagit frram tillhör N Navigator klasss T9. Enlig Kriteerierna för attt tillhöra klaass T9 är följande; Steg g 1. Verksam mheten är utvvärderat med d vår standa ardmetod (effterläge jämfförs med förelläge). Detta kriterium k haar uppfyllts. Steg g 2. Verksam mhetens mål är primärt att a få in delta agarna i arbbetslivet. Dettta kriteerium har uppfyllts. Steg g 3. Utanförsskapet är rellativt omfatttande för delltagarna. Veerksamheten har en potential per delttagare i förelläget på 603 000 kr. Dettta innebär lååg produktion n och//eller viss ressursförbrukn ning i föreläget. Steg g 4. Resurserrna i verksam mheten är sttora. Verksam mheten har kkostat 167 00 00 kr per delta agare.

11

Ekkonom misk a analy ys Den ekonomiska a analysen är uppdelad i sex s delar; 1. Sa amhällsekono omisk potenttial och verkn ningsgrad 2. In ntäkter på kort och medelllång sikt, 3. Ko ostnader för vidtagna åtggärder samt 4. Lö önsamhet på kort och meedellång sikt inklusive payoff – tid 5. Kä änslighetsanalyser 6. Jä ämförelse me ed likartade p projekt/verk ksamheter Den ekonomiska a analysen är även samma anfattad i ettt antal diagraam som delviis redo ovisas i detta avsnitt och d delvis i bilago or.

Sam mhällseko onomisk po otential oc ch verknin ngsgrad I tab bell 1 nedan framgår f projeekt Navigato ors samhällse ekonomiska ppotential. Me ed det avses vilket samh hällsekonom miskt värde so om på kort sikt - 12 månaader - maxim malt kan uppn nås när insattsen startadee, kopplat till de 27 individer som ingåår i utvärderiingen. Ett fullständigt fu ly yckat resultaat innebär en n verkningsgrrad på 100 prrocent, dvs. att a hela den i föreläget tilllgängliga pootentialen ku unnat utnyttja as i efterlägeet genom proj ojektets driva ande.

Begr reppsförklaring Med d tillgänglig potential p i förreläge avses den d potentia al som fanns att tillgå då deltagd arna a kom in i verrksamheten. Potentialen är fastställd till det samh hällsekonomiska värd de som motsv varas av skilln naden mella an ett heltidsa arbete med ggenomsnittsllön minsskat med värrdet av deltaggarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus p den (even ntuella) reala a resursförbrrukning i forrm av vård oc ch omsorg soom är koppla ad till den ensk kilda individe en vid ingångg i verksamheten. För en individ som står utanförr arbetsmark knaden och inte i överkonssumerar2 vårrd eller omso org utgör pottentialen cirk ka 550 000 kr på ett år. Om allaa deltagare sk kulle ha ett produktivt arbbete på heltid och inte någon skulle e vara i behovv av stödresu urser vore po otentialen nooll.

Med d överkonsum mtion avser vi d den konsumtio on som ligger utöver den noormala konsum mtion som är ko opplad till ”live ets vardag” 2

12

Tabe ell 1. Sammanställning gen visar projjektets samhä ällsekonomis ska potential i före- och efterläge samt pro ojektets verk kningsgrad Kort sikt Tillgä änglig potentia al i föreläge, vvarav

16 277 482 kr

produkktion

14 719 941 kr

v vård, omsorg och handlägg gning

1 557 541 kr

Fakttisk produktion n i föreläge

3%

Fakttisk produktion n i efterläge

16 %

Utnyyttjad potential, varav

2 473 821 kr

produkktion

2 266 089 kr

v vård, omsorg och o handläggn ning

207 732 kr

Verkkningsgrad, va arav

15 % produkktion

15 %

v vård, omsorg och o handläggn ning

13 %

Kosttnad per verkn ningsgrad Kvarvarande pote ential i efterläg ge

10 991 kr 13 803 661 kr

Högssta potential på individniivå i Navigattor var ca 799 9 000 kr. Dettta är koppla at till en indivvid som i före eläget inte arrbetade och som s var i beh hov av omfatttande vårdre esurser. Lägssta potential på individnivvå var 474 000 kr. Den to otala potentiialen på ett års å basis utgjo orde 16,3 millj. kr vid projjektets start, motsvarand de 603 000 kkr per deltaga are. Geno om att vissa deltagare koommer in i arrbete i kombiination med minskat vård- och omso orgsbehov frrigörs en del av den ursprrungliga, tillg gängliga poteentialen. Den n dag alla kommit in i heltiidsarbete utaan subvention ner och inte konsumerarr någon vård och omso org har all po otential frigjoorts. Det inn nebär att min nskad potentiial ska tolkass som att projeektet har gått i positiv rikktning. I dettta fall har pottentialen min nskat (”utnytttjad potential”) med 2,5 2 milj. kr, vvilket motsva arar en verkn ningsgrad påå 15 procent3. äknar man de en långsiktigga potentialen n kan det ske e på två olikaa sätt; ett ”sa annolikt” Berä och ett e ”teoretisk kt”. Det sann nolika perspektivet, som bygger b på en försiktighetssprincip, baseeras på antagandet att delltagande individer behålller den statuss avseende arbete a och vårdkonsum v tion de har n när de lämna ar verksamhe eten under haalva tiden fra am till förvä äntad pensio onsålder. Det et teoretiska perspektivet p bygger i sin tur på antag gandet att indivviderna behå åller sin statu us hela tiden fram till max ximal pensioonsålder, dvss. 67 år. Värd dena för det sannolika s resspektive teorretiska poten ntialen på lån ng sikt är 234 4 milj. kr och 550 5 milj. kr. Utslaget perr deltagare motsvarar m dett senare 20,44 milj. kr. Äve en om dessa belopp till stor del är hyypotetiska viisar de på vilka enorma ppotentialer so om det liggeer i ett reduce erat utanförsskap!

3

2,5//16,3 milj. kr = 15 % 13

Pote entialens fö ördelning p på produkttion och rea al resursförrbrukning En fö ördjupad ana alys som åskkådliggör projjektets resultat mer i deta talj är att beskriva hur delta agarnas potential har utn nyttjats dels genom g förändrad produkktion, dels ge enom förän ndrat behov av vård, omssorg och han ndläggning i efterläget e jäm mfört med fö öreläget.

 18 8000 000 kr  16 6000 000 kr  14 4000 000 kr  12 2000 000 kr  10 0000 000 kr  8 8000 000 kr  6 6000 000 kr  4 4000 000 kr  2 2000 000 kr  ‐   kr

Potential Ökad produktiion Minskad resurssförbrukning

 Föreläge Effterläge Skillnad

hetens poten ntial i före- res spektive efterläge. Den ökkade produkttionen Figur 1. Verksamh ger) inklusive e den minska ade reala resu ursförbruknin ngen (gulgrön n stapel (röd stapel till hög till hö öger) motsva arar en verkniingsgrad på kort sikt på 15 procent.

b staplarna i figur 1 ovan n beskriver dels d tillgängliig potential i föreläget, de els kvarDe blå varan nde potentia al i efterlägett. Att stapeln i efterläget är ä kortare beeror på att visss potential (1,6 millj. kr) frigjortts främst gen nom att beho ovet av olika resurser min nskat i efterrläget jämförrt med förelägget. Den produktion som s de factoo förekom i fö öreläget var 425 4 000 kr, m motsvarande e cirka 16 00 00 kr per delltagare. Prod duktionsutny yttjandet mottsvarar tre prrocent av den totala prod duktionspotentialen4 i förreläget medan den ökat tiill drygt 16 prrocent i efterrläget. Den totala potentialen i förel äget (16,3 milj. kr) var fö ördelad på mööjligt produk ktionsutrymm me (14,7 miljj. kr) och mööjlig minskad d förbrukning g av reala ressurser (1,6 milj. m kr). Geno om ökad produktion och minskat beh hov av olika resurser r har den totala po otentialen minskat m med d 15 procent vvilket åskådliiggörs av skilllnaden melllan de blå sta aplarna i figurren ovan. I krronor motsvaaras det av 2,5 2 milj. kr, fö ördelat på 2,33 milj. kr på ökad prod duktion och 200 2 000 kr p på minskat behov av vård d, omsorg och h handläggniing. Detta resultat åsk kådliggörs avv de båda sta aplarna till hö öger.

4

Vad som maximalt kan producerass om alla deltaga are är i arbete och arbetar heltiid

14

Intä äkter I tab bell 2 nedan redovisas r en sammanställlning över de intäkter Naavigator gene ererat på kort sikt (ett år) för f samhället et som helhett samt uppde elat på komm mun, landstin ng och stat. I tab bell 3 följer en n motsvaran nde redovisniing för staten ns olika sektoorer samt förr individen n/hushållet och o försäkrin ngsgivarna. De D prognostiiserade intäkkterna på medellång sikt, fem år, redo ovisas för sam mhället som helhet h samt för vissa sekt ktorer i samhället; kommun, landstiing och stat. m den statliga a sektorn särrredovisas in ntäkter på me edellång siktt även för Arb betsförInom medlingen och Försäkringskaassan. Anled dningen till attt intäkternaa på medellån ng sikt inte redovisas förr övrig stat, iindivid/hush håll och försä äkringsgivarn na är att desssa uppg gifter inte är så relevantaa i sammanha anget. Föruto om dessa upppgifter redov visas även n spannen i utfallen, u dvs. maximi- och h minimivärd den på intäktterna för de olika o sekto orerna på ind dividnivå, sååväl på kort som på medellång sikt. Liikaså redovissar vi medelvärden på de kortsiktigga intäkterna a.

Tabe ell 2. Intäk kter på kort och medellång g sikt för sam mhället som helhet h samt fö ör den offentliga sekto orn.

Kort sikt, ett år

Maxvärde på p individnivå å

Minvärdde på individnnivå

Mede ellång sikt, fem år

Samh hället som helhet

2 473 821 kr

400 909 9 kr

-191 280 kr

12 369 3 105 kr

Komm munen

1 156 454 kr

266 382 2 kr

-73 907 kr

5 782 7 268 kr

Land dstinget

25 352 kr

97 734 4 kr

-150 882 kr

126 1 759 kr

213 768 kr

192 026 6 kr

-307 114 kr

1 068 0 839 kr

State en

m framgår av tabell t 2 beräk äknas den sam mhällsekonomiska intäktten, baserad på de 27 Som delta agarnas prod duktion och m minskade ressursförbrukn ning på kort ssikt (ett år) vara v 2,5 milj..kr. På medelllång sikt (feem år) beräkn nas intäkten till 12,4 milj . kr. Intäkt per p delta agare på kortt sikt är 92 0 00 kr. Görss en uppdelning i kön upp pvisar kvinno orna lägre in ntäkt än män nnen på kort sikt; 69 000 0 kr respek ktive 113 000 0 kr per delta agare inom re espektive gru upp. En uppdelning u i yngre y och äld dre deltagaree där gränsen n går vid 30 år uppvisar en e högre intäk kt per deltaga are på kort ssikt för de äld dre med 122 000 kr i jäm mförelse med 68 000 kr i genomsnitt g för f den yngree gruppen.

15

Tabe ell 3. Intäk kter på kort och medellång g sikt för stattens olika sek ktorer samt ö övriga sektore er i samh hället.

K Kort sikt,

maxvärde på p

minvärdde på

Med dellång

ett år

individnivå å

individ nivå

siktt, fem år

Arbe etsförmedlinge en

-561 578 kr

84 303 3 kr

-351 733 kr

-2 807 8 891 kr

Förssäkringskassa an

89 287 kr

71 697 7 kr

-51 250 kr

446 4 436 kr

Övrig stat

686 059 kr

88 042 2 kr

-38 256 kr

3 430 4 294 kr

Indivviderna/hushå ållen

894 185 kr

162 482 2 kr

-73 222 kr

4 470 4 924 kr

Förssäkringsgivarn na

184 063 kr

26 222 2 kr

-1 232 kr

920 9 316 kr

Kosstnader Åtgä ärdskostnade en för de 27 p personer som m ingår i utvä ärderingen ha har varit 4,5 milj. m kr 5 inklu usive och 3,6 6 milj. kr exkllusive indireekta skatter . Utslaget perr deltagare motsvarar m det en e kostnad på 167 000 krr respektive 134 1 000 kr. Av A den totalaa kostnaden står s kommunen för 56,3 procent, landstinget för 6,4 proce ent och staten n för 37,3 prrocent vard dera. Samman nställningen n finns redoviisad i tabell 4. 4

Tabe ell 4. Kosttnader för pro ojektets geno omförande för samhället som s helhet saamt för berörda aktörrer.

Per deltagare

Totalt Sam mhället som he elhet

4 510 024 kr

167 038 kr

Kom mmun

2 031 315 kr

75 234 kr

230 913 kr

8 552 kr

Arbe etsförmedlinge en

0 kr

0 kr

Förssäkringskassa an

0 kr

0 kr

2 247 796 kr

83 252 kr

Land dsting

Övrig stat

k är in nklusive indire ekta skatter. Anm.. Samhällets kostnader

5

Det samhällsekonom s miska värdet/pååverkan på BNP P beräknas inklu usive indirekta sskatter.

16

Ressultat/löns samhet – a alla deltag gare I tab bell 5 nedan redovisas r en sammanställlning över projektets ressultat/lönsam mhet för samh hället som he elhet och förr kommunen, landstingett, Arbetsförm medlingen, Fö örsäkringsskassan samtt för staten tootalt. Lönsam mheten redovisas såväl u ur ett kortsikttigt som ett medellångt m pe erspektiv. Deessutom redo ovisas, där de et är relevan nt6, payoff-tid den, vilkeen anger efter hur lång tid d åtgärdskosstnaden är ”b betald” i form m av ökade in ntäkter och//eller minska ade kostnadeer.

Sam mhället som m helhet Lönssamheten förr samhället äär negativ på kort sikt -2 milj. m kronor.. På medellån ng sikt posittiv 7,9 milj. kr. k Orsaken ttill att lönsam mheten på ko ort sikt är neggativ jämförtt med den relativt r höga a lönsamheteen på medellå ång sikt är frramför allt attt projektkostnaden enba art belastar det d första åreet. Tabe ell 5. Löns samhet på ko ort och medelllång sikt sam mt payoff-tid för f samhällett som helhet samt för olika a sektorer i sa amhället. Kort K sikt, ett år

Maxvärde p på individnivå

Minvärde på p individnivå å

Medellånng sikt, Mede elvärde, kort fem år sikt P Payoff-tid

-2 036 203 kr

233 872 krr

-358 318 8 kr

7 8599 081 kr

-75 415 kr

22

Kom mmunen

-874 861 kr

191 148 krr

-149 141 1 kr

3 7500 953 kr

-32 402 kr

21

Land dstinget

-205 561 kr

89 182 krr

-159 434 4 kr

-1044 155 kr

-7 613 kr

109

-2 034 028 kr

108 774 krr

-390 366 6 kr

-1 1788 957 kr

-75 334 kr

126

Arbetsförmed dlingen

-561 578 kr

84 303 krr

-351 733 3 kr

-2 8077 891 kr

-20 799 kr

i.v.

Försäkringskassan

89 287 kr

71 697 krr

-51 250 0 kr

4466 436 kr

3 307 kr

i.v.

Övvrig stat

-1 561 737 kr

4 790 krr

-121 508 8 kr

1 1822 498 kr

-57 842 kr

Sam mhället som helhet h

Staten totalt, vara av

Indivviderna/hushå ållen

894 185 kr

4 4700 924 kr

33 118 kr

Förssäkringsgivarn na

184 063 kr

9200 316 kr

6 817 kr

Naviigators återbetalningstid är 22 månad der. Den posiitiva lönsamh mheten på lite e längre sikt beror b på att flera f av deltaagarna komm mit in i arbete e i kombinattion med att flera f av delta agarna kunna at göra sig m mindre beroen nde av olika offentliga res esurser. Värd det av detta a överstiger verksamhete v ens kostnad efter e 22 månader förutsattt att deltaga arnas situa ation efter ettt år bibehållss fortsättning gsvis. Avka astningen per satsad kron na är 0,55 krr på kort sikt och 2,74 kr ppå medellång sikt.

6

Berä äkningen är en nbart relevantt om den kortssiktiga intäkte en är positiv. 17

Kom mmunen Kom mmunen uppv visar intäkterr på kort siktt med 1,2 millj. kr. På fem m års sikt är in ntäkten 5,8 milj. m kr, vilke et motsvarar 215 000 kr per p deltagare e. Intäkternaa kommer huvudsakligen n från minska ade kostnadeer för ekonom miskt bistånd d. Dessutom m har skattein ntäkterna ökat pga. höjd sy ysselsättningssgrad bland deltagarna. Lönsamheten L n är på kort sikt s nega ativ -875 000 0 kr och på m medellång sik kt positiv 3,8 milj.kr. Återrbetalningstiiden är 21 månader. m Efterrsom projekttet huvudsakkligen finansiierats av Kro okoms komm mun påverkarr detta lönsa amheten neg gativt första ååren, men in ntressant att notera n att lön nsamheten på p lite längrre sikt är god d. Detta föruttsätter att deeltagarnas sittuation inte fförändras rellativt efterr att de avslutat projektett.

Lan ndstinget Land dstinget uppv visar positivaa intäkter på å såväl kort so om medellån ng sikt, 25 00 00 kr respeektive 127 00 00 kr. Intäktten efter ett år å motsvarar knappt 1 00 00 kr per delttagare. Trots betydligt ök kade skattein ntäkter har la andstinget genom ökade vårdinsatserr fått en mind dre intäktsök kning. Orsakken till detta är ä att denna typ av projekkt för vissa deltagare d kan leda l till ett ökat vårdbehoov, som desssutom kvarstår efter avslu utat projekt. Dessa vård dbehov har in nte tidigare u uppmärksam mmats alterna ativt att deltaagarna tidiga are inte sökt vård. Lönssamheten är på kort sikt n negativ för la andstinget, -206 000 kr bberoende på att land dstingets kosttnad för med dfinansiering g av verksamh heten är någgot högre än dess d intäk kter efter första året. På m medellång sik kt är lönsam mheten fortsattt negativ -10 04 000 kr. Återbetalning Å gstiden är 10 9 månader.

Arbetsförmedllingen Arbeetsförmedling gen har ökad de kostnaderr med närmare -600 000 kr. Arbetsfö örmedlingeen uppvisar detta d resultatt pga. ökade kostnader fö ör handläggn ning, lönesub bventioneer och andra insatser som m satts in i sy yfte att bryta utanförskappet. Detta är ett e gansska vanligt re esultat i våra utvärderingar och tyder på att Arbets tsförmedlingen fullgj gjort sitt jobb b. Värt att nottera att detta a ger en myck ket stor poteential att på sikt s minsska lönesubv ventionerna fför deltagarn na, vilket min nskar Arbetsfförmedlingen ns kostn nader.

Förs säkringska assan Försäkringskassa an har minskkande kostna ader för tio av v de totalt 277 deltagare som ingår i utvvärderingen. Som ett resu ultat av detta uppvisar Fö örsäkringskasssan intäkterr på kort sikt på p cirka 89 000 0 kr. På m medellång siktt är intäktern na cirka 446 000 kr.

18

Statten totalt Stateen totalt, dvss. Försäkringgskassan, Arb betsförmedlin ngen plus övvriga effekterr som påveerkar staten, har intäkter på 214 000 kr k efter ett år och på fem m år närmare 1,1 milj. kr. Lönsamheten L n är negativ b både på kort och medellån ng sikt, -2 m milj. kr respek ktive -1,2 milj.. kr. ESF-fina ansieringen rredovisas via a staten vilke et påverkar löönsamheten för stateen totalt. Återbetalningstiiden är 109 månader. m Stateen har intäktter efter projeektet men geenom att statten via EU occh ESF finan nsierat en stor del av projek ktet och har h höga kostnad der via Arbettsförmedlinggen är det lön nsamt förstt i ett betydlig gt senare skeede.

Indiividerna/hu ushållen occh försäkriingsgivarna a (avtalsförrsäkringar)). Delta agarna har få ått cirka 894 4 000 kr i öka ade disponib bla inkomsterr på kort siktt. Detta motssvarar 33 100 0 kr i genom msnitt per delttagare och årr. Försäkringgsgivarna fårr ökade intäk kter motsvarrande 184 00 00 kr på kort sikt som en följd av projeektet.

Kän nslighetsa analyser Känsslighetsanaly ysen syftar tilll att analyseera hur det up ppnådda resu sultatet påverrkas om man n antar att andra faktorer,, än de inom verksamheten vidtagna,, påverkat utffallet. Exem mpel på såda ana ”exogenaa variabler” kan k vara konjjunkturer, häändelser i ind dividens priva ata liv, kortsiiktiga undan nträngningar etc.

Kän nslighetsanalys 1. Om man m antar attt 25 procentt av deltagarn na (motsvara ande cirka sju u st.) nått sin n förbättrrade status även utan meedverkan i Na avigator, hurr påverkas lön önsamheten för f samh hället? Beräk kningen genoomförs på så å sätt att vi re educerar intääkten med 25 5 procent medan den totala a kostnaden behålls. Den n totala intäk kten för samh hället reduceras till 1,9 milj.kr m medan n kostnaden alltjämt är 4,5 4 milj.kr. Resultatet av d detta blir attt lönsamheten n är -2,6 miljj.kr, motsvarrande -98 00 00 kr per deltagare (jämffört med –75 400 kr utan n den 25 proccentiga reducceringen i inttäkt). Återbetalningstiden n ökar med åtta å mån nader till 30 månader. m

Kän nslighetsanalys, 2 En alternativ a kän nslighetsanallys kan genom mföras genom att Navigaators kostnad d ”avsk krives” på ex xempelvis tioo år. Kostnad den per år blir då 4 510 0224/10 = 451 000 kr vilkeet ger en korttsiktig positivv lönsamhet på cirka 2 milj. m kr. På fem m års sikt är lönsa amheten cirk ka 10,1 milj.kkr om ”avskrivningen” tillämpas. Mottsvarande sifffror utan avsk krivning är -2 2 milj. kr och h 7,9 milj. kr.

19

Ressultat/löns samhet – a alla deltag gare I tab bellen nedan redovisas en n sammanstä ällning över projektets p ressultat/lönsam mhet uppd delat i de tre olika gruppeer som popullationen är in ndelad i. Lön nsamheten av vser per delta agare.

Tabe ell 6. Löns samhet och verkningsgrad v d i de tre olik ka grupperna jämfört med värdet för he ela populattionen. Grupp p 1 avser ung ga, grupp 2 vuxna och gru upp 3 utrikesffödda deltaga are. Lö önsamhet, sam mhället, ett år

Lönsamhet,, Lönsamhe et, Lönsam mhet, samhället, kommunen,, ett landsting get, ett år år fem år

Lönssamhet, stateen, ett år

Verknin ngsgrad, procent p

Åte erbetalnin ngstid, må ånader

Grrupp 1

-75 100 kr

293 000 krr

-28 000 kr

9 800 kr

--95 600 kr

16

2 22

Grrupp 2

-122 700 kr

54 900 krr

-23 900 kr

-32 400 kr

-1 13 400 kr

7

4 45

Grrupp 3

-54 100 kr

398 000 krr

-40 700 kr

-13 700 kr

--37 800 kr

18

18

To otalt

-75 400 kr

291 000 krr

-32 400 0 kr

-7 600 kr

-775 300 kr

15

2 22

20

Jä ämförelser med likarttade p projek kt Den klassificerin ng av våra utvvärderingar som s payoff tiillämpar möjjliggör en rellevantare jämfförelse mellan likvärdiga projekt och verksamhete v er, dvs. verkssamheter som m har likna ande förutsätttningar. Navvigator tillhö ör, enligt vår klassificerin ngsterminolo ogi, klass T9. Kriterierna K fö ör att indelass i T9 är att projektet p utvärderats med d vår standa ardmeto od, 12 månad der före och efter deltaga andet, att må ålet är att få iin deltagarna ai arbeetslivet, att uttanförskapett är relativt omfattande o och o att resurrserna i verkssamheten n är stora.

Jäm mförande värden v Om vi v jämför ressultatet för N Navigator med de fem övrriga projekt eeller verksam mheter inom m klass T9 som payoff utvvärderat de senaste s tre årren framgår fföljande (snittvärdet för de d fem övriga a i parentes)::

payoff‐tid, månader

40 30 20 10 0 Navigatorr

Medelvärrde

Diag gram 1. Återbetalningstiid, 22 månad der (35 måna ader). Detta innebär en kortare k återb betalningstid d än genomssnittet inom klassen.

lönsa mhet på ko ort sikt, kron nor

0 ‐20000

Navigattor

Medelvä ärde

‐40000 ‐60000 ‐80000 Diag gram 2. Lönsamhet perr deltagare ko ort sikt, -75 400 4 kr (-65 5500 kr). Dettta innebär något lä ägre lönsamh het på kort sikt s än genom msnittet inom m klassen.

21

lönsam mhet på me edellång sikkt

300000 200000 100000 0 Navigattor

Medelvärde

Diag gram 3. Lön nsamhet perr deltagare medellång m sikt, 291 000 krr (292 000 kr). k Detta innebär samma lönsamhet p på medellång g sikt som ge enomsnittet iinom klassen n.

potential, kronor

800000 600000 400000 200000 0 Navigaator

Medelvä ärde

Diag gram 4. Pottentialen perr deltagare i föreläget f är 603 6 000 kr (6615 000 kr). Dettta innebär en n något lägree potential än ä genomsnitttet inom kla assen.

vverkningsgrad, procentt

15 10 5 0 Navigatoor

Medelvärde

gram 5. Verrkningsgrad 15 procent (113 procent). Detta D innebä är en något Diag högrre verkningsgrad (högree produktivittet) än genom msnittet inom m klassen.

22

åttgärdskostnaad, kronor

170000 160000 150000 140000 Navigaator

Medelvä ärde

Diag gram 6. Åtg gärdskostnad d per deltagarre, 167 000 kr k (149 700 kkr). Detta inn nebär en högrre kostnad peer deltagaree än genomsn nittet inom klassen. k

kostnadd per verkningsgrad, kronor

20000 15000 10000 5000 0 Navigattor

Medelvärde

Diag gram 7. Kosstnad per verrkningsgrad, 11 000 kr (18 000 kr). D Detta innebärr en lägree kostnad peer verkningsg grad (högre effektivitet) än genomsn nittet inom klassen. k

Nycckeltalen – avvikelsser från me edelvärde e Ett alternativt a sä ätt att redovissa de viktigasste nyckeltalen utifrån våår utvärderin ng av verksamheten Na avigator är aatt skapa ett s.k. s polärt dia agram där geenomsnitten n för nyck keltalen i aktu uell klass erh håller värdet 100, se figurr 3. Avvikelseerna från dett faktiska utfalllet i utvärderingen redovvisas därefterr procentuelllt. Avvikelserna är beräknade b påå följande sätt:  P Potential; -12 000/615 00 00 = 2 procen nt7. Medelvärrdet motsvarrar 100 och utfallet u 98.  Å Åtgärdskostnaden; 17 300 0/149 700 = 12 procent. Medelvärdet M motsvarar 100 och u utfallet 112. 7

Siffrran 12 000 ko ommer från 6115 000 - 603 000 0 = 12 000 kr k 23

 L Lönsamhet på å kort sikt; -9 9 900/-65 50 00 = 15 proce ent. Medelväärdet motsva arar 100 och utfallet 85 5.  L Lönsamhet på å medellång sikt; -1 000//292 000 = 0 procent. M Medelvärdet m motsvarar 100 0 och utfallet et 100.  Återbetalning Å gstid; -13/35 = 37 procent. Medelvärd det motsvaraar 100 och utffallet 63.  Verkningsgra V ad; 2/13 = 15 procent. Meedelvärdet motsvarar 100 0 och utfallet 115.  K Kostnad per verkningsgra v ad; -7 000/18 8 000 = 39 procent. p Med delvärdet mottsvarar 10 00 och utfalllet 61.

kostnad/v‐‐grad

verkningsgrad d

återb betalningstid

potential 120 100 80 60 40 20 0

åtg gärdskostnad

utfall medelvärde

lönsamhet kkort

lönsamhett medel

Figur 2. Figur som illustre erar de olika n nyckeltalens utfall relativtt medelvärdet et för övriga projekt p och verksamhete v r inom klass T9. Potentiall, åtgärdskostnad, återbettalningstid, verknings sgrad samt kostnad k per v verkningsgrad d ligger över snittet medaan lönsamhett på kort och medellång m sikt ligger und er snittet.

24

Sa amma anfatttning av de en ekkonom miska a analy ysen I figu ur 2 nedan sa ammanfattarr vi resultateet av den sam mhällsekonom miska analyse en för de d 27 deltagare som ingårr i utvärderin ngen. Den grö öna nedåtrikktade pilen illusttrerar åtgärd dskostnaden medan de rö öda uppåtriktade pilarna illustrerar intäk kter på kort och o medellån ng sikt. Pro ognos 12,4 m milj. kr

2,5 milj. kr

Projekttid

Efter 1 år

4,5 milj. kr

Efter 5 åår

Sum mma prognostiseerade intäkter på 5 års sikt är 12,4 milj. kr. Åtgärdskostna aden är 4,5 milj. kr. Prog gnos för lönsaamhet på fem år är 7,9 milj. kr. sitiv och Per deltagare är löönsamheten pos utgö ör 291 000 kr påå fem års sikt.

Figur 3. Figur som illustre erar projektetts åtgärdskos stnad samt de e intäkter som m projektet genererat g på ko ort respektive e medellång s sikt. Alla värd den avser de 27 deltagaree som ingått i analysen n om inget an nnat anges.

25

Sllutsatser, ssamm manfatttning g och disskuss sion Bakkgrund Projeekt Navigato or är ett projeekt i Krokom ms kommuns regi med fin nansiellt stöd d av Jämttlands läns la andsting och h Europeiska a Socialfonden, ESF. Projeektet omfattas av ESF programområde 2 som rriktar sig till personer harr offentlig förrsörjning och h som står långt l ifrån arrbetsmarknaaden med särrskilt fokus på p unga, vuxn na och perso oner med utlän ndsk bakgrun nd. Naviigator har ettt syfte att job bba aktivt meed målgruppen för att i ettt första steg g stärka delta agarna för att bli anställn ningsbara i ko ombination med m ett ytterrligare syfte att a skapa en fö örmedlingsve erksamhet i n nära samverk kan med regionens närin ngsliv. Samm mantaget skalll dessa åtgärd der underlätt tta deltagarna as arbetsmarrknadsintrod duktion. Däru utöver skall Navigator N im målgruppen prioritera p perrsoner som h har försörjnin ngsstöd från socialtjänste en, personer som deltar i kommunenss introduktioonsprogram för flykttingar, samt personer p som m saknar fulllständigt gym mnasiebetyg. Måleet för Naviga ator är att:  Öka Ö anställnin ngsbarheten n för personer som står uttanför arbetssmarknaden..  Underlätta U occh stödja intrräde på arbettsmarknaden n.  M Minska utanfö förskap genom m utvecklande av nya me etoder och veerktyg för attt lyfta frram målgrup ppens faktiskka kompetenss, i samverka an med regioonens arbetsg givare. Denn na utvärderin ng tar i först a hand fasta på hur Navigator påverkkat samhälletts, aktörernas och deltagarnas d ekkonomi relattivt kostnade erna för driftten av projek ktet även om vissa v delar i genomförand g det kommentteras även i denna d rappoort genom en socioekon nomisk analy ys. För att a ta del av ytterligare y in nformation kring projekte ets arbetsform mer, typfall, samverkan metoder m.m. m läs bilaaga 1. Därutö över rekomm menderar vi occkså den intrresseradee att ta del av den utvärdeering av Naviigator som ge enomförts avv FoU Jämt.

Sluttsatser Naviigator har i vissa v delar ettt annorlunda a upplägg rellativt tidigaree projekt som m payoff tidig gare utvärderrat samhällseekonomiskt. För det förstta är målgrupppen tredela ad, för det andrra drivs proje ektet i huvud dsak med inteerna resurser från en akttör, Krokomss kommun, och tilll sist skall prrojektet jobba a aktivt med näringslivett. Det innebä är helt nya och o spännan nde utmaninggar särskilt vad v gäller sam mverkan med d andra offen ntliga aktörer och närin ngslivet.

26

För att a kunna jäm mföra resultaatet fullt ut ur u ett ekonom miskt perspekktiv krävs attt det finnss både ekono omiska mål ( mål som harr ekonomiska a konsekvensser men som m inte är uttryyckta i krono or, t ex att 40 0 procent av deltagarna d sk ka komma i d deltidsarbete e utan lönessubvention) eller monetäära mål (i kro onor). För att a vi skall ku unna uttala ooss om huruv vida Navigato or också variit framgångsrikt ur ett sa amhällsekon nomiskt persp pektiv krävs antingen attt det förväntaade resultate et för ett antal nyckeltal (tt.ex. återbetaalningstid) va arit precisera ade, alternatiivt att målet varit preciiserat i mone etära termer (t.ex. lönsam mhet per delttagare eller m minskat försö örjning gsstöd per delltagare). Naviigator har lik ksom de flestta andra projekt payoff uttvärderat ingga sådana tyd dliga mon netära mål. Däremot D har N Navigator mål i procent hur h många d deltagare som m skall komma i arbete, studier ellerr ökat sin ansställningsbarrhet. Enligt pprojektlednin ngen för Naviigator komm mer projektet i huvudsak nå n sina mål, se närmare bbilagan. Ett bevis b för detta a är också attt Krokoms koommun besttämt sig för att a implemen ntera Navigattors arbetsformer och h resurser i yytterligare två å år efter avslutat projektt. a sä ätt att närmarre jämföra det ekonomisk ka resultatett är att jämfö öra resulEtt alternativt tatett med relativtt liknande prrojekt som payoff utvärde erat. I dennaa jämförelse framf kommer att Naviigator har en n högre verkn ningsgrad och h betydligt kkortare återbe etalning gstid, men tilll något högree kostnader och o med någ got lägre lönssamhet. Se viidare tidigarre beskrivna klassificerin ng och resulta atet för ett an ntal nyckeltaal. En sammanfattn ning av de ekoonomiska ny yckeltalen fin nns också inleedningsvis i denna rapp port. Det är ä viktigt att finansiärer aav olika projeekt i fortsättn ningen drar llärdom av ge enomförda a projekt och h verksamhetter och försö öker sätta tyd dliga/ställa kr krav på ekono omiska och monetära m må ål för att husshålla med vå åra gemensam mma resurseer. Detta und derlättar också uppföljning och utvärd dering i ett nä ästa steg. om att arbeta a i samverkaan mellan olik ka myndighe eter kan indivviden sättas i centGeno rum,, en gemensa am målbild fo formuleras, samtidigt s som m arbetsform mer, nyttjand de av kompletterande kompetenser k r, samsyn occh en helhetssyn underlätttas. v lägger ett socioekonom s miskt perspek ktiv på hur Navigator N arbbetat med sam mhällets Om vi olika a strukturer, system, resu urser och org ganisation up ppfattar vi attt projektet på ett bra sätt lyckats l jobba a i samverkan n med omvärlden. Genom m att få ett go godkännande e från delta agarna har se ekretessen ku unna lösas mellan m olika aktörer a och d det har ”öppn nat dörrarna” för att samverka occh överbrygg ga stuprör. Navigator N harr varit navet i denna viktiga process fö ör att få tillgåång till rätt kompetenser k och underläätta beslut krring delta agarnas etabllering på arb betsmarknad den. En annan a viktig del d i projekteet har varit att a personalen n arbetat meed en gemenssam grun ndsyn att alla a skall bli sed dda och att alla a är lika viktiga. Dettaa synsätt har sedan kunn nat lägga gru unden för att bygga långsiiktiga relatio oner. För deltagare d som m befinner siig i ett relativ vt långt gång get utanförskkap och marg ginaliserin ng krävs tillgång till gediggna och uthå ålliga resurser som finns ttillgängliga över ö tid. Detta arbetssätt kan k vara ett b bra alternatiiv till att jobb ba traditioneellt och utgörra en 27

föreb bild hur verk ksamheten kaan organiseras i fortsättn ningen. Genoom att deltagarna följtss under lång tid och i någgra fall efter avbrott a kunn nat komma ååter i projekte et, har reha abiliteringen och åtgärderrna underlätttats. Detta har påverkat rresultatet positivt. Delta agarna har anvisats a till p projektet från n individ- och h familjeomssorgsenheten n och integ grationsenhe eten. Det betyyder i praktik ken att detta a projekt intee i första hand skall jämfföras med pro ojekt i vilkett deltagarna bedöms b vara a motiverade för åtgärden n eller stå relattivt nära arbe etsmarknadeen. Detta bety yder också att denna typ av projekt få år deltagarre som har mycket m skildaa förutsättnin ngar att nå ettt arbete elleer studier, me en också beho ov av vård occh omsorg so m inte tidiga are varit känd da/eller åtgäärdats. En del d i projektett som vi ser ssom mer uniik och inte va arit vanligt fööre-komman nde i våra utvärderingar är satsningen m mot arbetsgiv varna i närin ngslivet. Gen nom att ha tilllgång till en fö öretagssamorrdnare med b både egen ko ompetens kriing företagan nde, kontakter med Arbeetsförmedling gen och nätvverk har möjlligheter skap pats för bådee praktik och anställning gar. Detta serr vi som ett sttort framsteg g som särskillt bör lyftas ffram. Huvud ddelen av de prrojekt vi utvä ärderat har in nget aktivt samarbete me ed näringslivvet och övriga arbetsgivarre och verkarr därför i någgot av en ”offfentlig bubblla”. Vi up ppfattar ocksså att Navigaator har haft en bra bema anning för attt arbeta med d denna typ av a projekt. Efftersom perssonalen utgårr från en aktö ör är det särsskilt viktigt att a få en blandning av erfa arenheter, koompetenser, personliga egenskaper e ooch förmågorr. Samtidig gt har projekttet satsat på att både utveeckla personalens kompeetens och att utveckla bra metoder m för att a jobba med d deltagarna a.

Avsslutande diskussion d n och sammanfattning Denn na slutrappo ort visar att d det krävs ett uthålligt u och långsiktigt aarbetssätt förr att stöttta personer som står långgt ifrån arbettsmarknaden n och som har ar hamnat i ettt utanförsk kap. Det ekon nomiska resu ultatet för Na avigator inne ebär att samh hället har inttäkter efterr ett år men att a det genom m relativt hög ga kostnaderr krävs knapppt två år inna an återbetallningen sker. Därefter ärr det en fortsa att god återb betalning om m förutsättnin ngarna bibeh hålls vad gäller deltagarn nas status meen också med d möjligheterr till ytterliga are potential vad gälller intäkter. Det senare förutsätter f attt deltagarnaa ökar sin pro oduktiviteet eller att fle er kommer i eller mer arb bete. Samtidigt finns det d en myckeet stor potenttial att på sik kt minska vårrdinsatser so om kvarstår efter pro ojektets avslu utande. Detta påverkar också resultattet i framtide en både för samhället och h på aktörsniivå för landsttinget. Efterssom de flestaa deltagare so om kommit i ett arbe ete också harr en lönesubv vention finnss det även i d denna del en mycket stor möjlighet attt på sikt min nska subventiionerna. För kommunen k ger g denna sattsning sanno olikt framtida a intäkter geenom minska ade socia ala kostnaderr, ökade skattteintäkter occh minskning av försörjn ningsstödet. Om O efterrläget för delttagarna hålleer i sig eller förbättras f fin nns det ocksåå ytterligare intäkter i för kommunen k på p lite längre sikt. Detta är ä ett bra sättt för Krokom ms kommun att a gå från ett fokus på kostnader tiill att satsa på sociala inve esteringar.

28

Det är inte förr dyrt att m minska uta anförskap utan det soom kostarr mest är att a inte görra något. Land dstinget har minskat m sinaa kostnader genom g projek ktet men härr finns det mycket att vinn na på att fortssätta och stöttta individerna för att på sikt ytterligaare minska behovet b av vå ård. I denna typ av projekkt är det intee heller ovanlligt att behovv av åtgärderr upptäckss under proje ekttiden, som m sedan kvarrstår under en e tid efter prrojektet. Sam marbetet kring g deltagarna i projektet h har fungerat bra, b men dett strukturellaa samarbetett måste utveccklas mellan n kommun occh landstingeet. Stateen har fått ök kade skattein ntäkter genom m att deltaga arna kommitt i arbete, Försäkringsskassan har minskat m sinaa utbetalning gar genom attt deltagarna fått en förbä ättrad hälsa a och Arbetsfförmedlingen n har genom m sin roll ökad de kostnaderr för stödet tiill deltagarrna. Ett mycket m viktig gt resultat avv denna utvärrdering är attt deltagarna i genomsnittt fått en betyd dligt bättre ekonomi. e Dett kan på sikt lägga grunden till bättree levnadsvillk kor och livsk kvalitet, som påverkar övrriga närståen nde. Denna del d utvärderaas inte av osss, men bör alltid a lyftas frram. För att a veta om deltagarna d koommit i någo on form av sy ysselsättningg och egenförrsörjning är deet mycket vik ktigt att följa upp dem yttterligare, särskilt eftersom m det är ett mål m att göra a detta 90 dag gar efter att d deltagaren sk krivits ut från n projektet. V Vi ser det som m lovvärt att projektett formulerat d dessa tydliga a mål för verk ksamheten vvilket ytterlig gare visar på nyyttan av verk ksamheten p å lite längre sikt. Naviigator ett bra a exempel påå ett alternatiivt sätt att job bba offensivtt för att få pe ersoner som inte är självfförsörjande ooch samtidig gt står långt ifrån arbetsm marknaden i och närm mare ett arbe ete. Vår framttida välfärd kräver k att fle er i arbetsför ålder kan ko omma i ett arbete och sam mtidigt minsska konsumtionen av offe entliga resursser. dan i Krokom ms kommun,, ett mått på hur h många ssom skall förssörjas av Försörjningsbörd perso oner i arbetssför ålder liggger idag på riikssnittet. På å sikt står doock även Krok kom införr samma utve eckling som flertalet kom mmuner vilke et gör att dett gäller att ta vara på så deen arbetskrafftsreserv som m finns hos personer p som m står utanförr arbetsmark knaden.

Allt färre skalll försörja allt fler geno om att vi leve er allt längre och att det är ä få som arbetar. Det är d därför extra viktigt att ge den potenttiella arbetskkraften, som målgruppen för Navigatoor är ett exem mpel på, möjllighet att kom mma in på arrbetsmarknaden. Målg gruppen i Na avigator är peersoner som har någon fo orm av ekonoomiskt stöd från f kommunen och står s lång från n arbetsmark knaden. I må ålgruppen inggår arbetslössa ungd domar upp tiill 25 år, utlaandsfödda meed introduktionsersättnin ng och svensska och utlan ndsfödda perrsoner över 2 25 år med förrsörjningsstö öd. Det finnss en stor pote ential till att få å fler i arbete e i målgruppeen och det gä äller att som Navigator saatsa offensiv vt och jobba långsiktigt med goda reesurser och samtidigt s prö öva nya arbettsformer. Ge enom att öka integrationen i n och bryta u utanförskapeet skall målgrruppen öka ssin anställnin ngsbarh het eller komm ma i ett arbeete.

29

Flerr i jobb gerr fler jobb. Flera a av deltagarrna står ocksåå efter deltag gandet i Naviigator på trööskeln till arb betsmark knaden. Det är mycket viiktigt att desssa personer följs f upp och h stöttas även n i fortsättn ningen. Det finns f en myckket stor poteential att få fller i arbete viilket ytterliga are motiiverar den ty yp av satsningg som Naviga ator inneburrit. Det är san nnolikt att nå ågra av delta agarna skulle e kunnat kom mma i ett arb bete med trad ditionella ressurser, men att a det då skullle tagit betyd dligt längre tiid. Ett bra sä ätt att veta hu ur hållbart reesultatet variit för delta agarna är att göra en upp pföljande utvärdering efte er ytterligaree ett år. Till sist s är det vik ktigt att verks ksamhetsansv variga, finansiärer och geenomförare diskuted rar vad v denna utv värdering geett för kunska aper kring prrojektets utfaall ekonomisskt kopp plat till bl. a socioekonom s miska effekterr. Konkret in nnebär det attt se vilka me ervärden, fram mgångsfaktorer, innovativva arbetsform mer som varit bärande förr verksamhe eten kopp plat till de ek konomiska väärdena. Någrra frågor att fundera f vidaare på:    



 

Vad har vi v lärt oss occh vad kan vi utveckla ytterligare och implementera i de reguljära a verksamhetterna? Vad hade e hänt om vi inte jobbat med m Navigattor eller gjortt som vanligtt? Vad sätte er vi för ekon nomiska måll för komman nde verksam mhet och projekt och hur uttry ycker vi dem i monetära termer? t Hur går vi v från ett koortsiktigt kosstnads- till ett socialt inveesteringspersspektiv? Kan kosttnaderna red dovisas som en e avskrivnin ng över tiden n eller en soccial fond skapas fö ör sociala sattsningar? Hur tar vi v tag i de förrbättringsom mråden kring samverkan sstrukturellt med m landsting get och utbild dning i prakttiken som redovisats? Kaan Samordningssförbundet i Jämtlands lä än vara ett sttöd eller en vväg att pröva? Hur fortssätter vi att u utveckla rela ationerna med både privaata, ideella occh offentliga arbetsgivarre för vilket grunden g lagtts med Naviggator? Kan kom mmunen få ettt finansiellt stöd från and dra aktörer fför fortsatta satsningar för målgru uppen i Naviigator, t.ex. från f landstingget genom attt deras kostnade er minskas, m men även frå ån staten som m också komm mer att få ök kade intäkter och minskad de kostnaderr? Via ESF gå år det också aatt inom program mområde 2 sööka ytterligarre medel för att a fortsätta u utveckla framgångsrika projekkt. Kanske ka an detta lägg ga grunden tiill en handlin ngsplan för fortsä ättningen?

Rapp porten är sam mmanställd aav payoff, 20 011-05-19 n Vikberg Sven sven [email protected] u

Claes Ma almquist claes@pa ayoff.nu

p Sven V Vikberg Konttaktperson payoff: Konttaktperson fö ör projekt Naavigator, Kro okoms komm mun är Fredriik Westberg;; [email protected]

30

Ett extra e stort ta ack till Karin n Stenmark och o Fredrik Westberg W frå ån projekt Naviigator. Utan n er uthålligh het och stöd hade h inte den nna utvärdeering och rapp port kommit till!

31

Biilagorr 1. P Presentation av Navigatorr, Krokoms kommun. k Pre esentation occh kommentarer är sk krivna av pro ojektets genoomförare. 2. Samhällsekon S nomisk utvärrdering redov visad i tabeller. 3. Presentation P av NyttoSam m.

Bila aga 1. Pre esentation av projekkt Navigator, Krokom ms komm mun

Projjektnamn Naviigator. Projjektägare Krok koms kommu un. Projjektgenomfförare Krok koms kommu un. Syftte och mål Syftee Skap pa en komple etterande förrmedlingsverrksamhet som m genom närra samarbete e med närin ngslivet unde erlättar arbet etsmarknadsiintroduktion nen för person ner som stårr långt från arbetsmarkn naden. Syfteet är också attt förbereda d deltagarna fö ör arbetslivetts villkor och h hjälpa dem m att bli anstä ällningsbara i större utstrräckning gen nom kartlägg gnings- och ccoachinginsa atser samtt anpassad matchning m occh utbildning g. Ett särskilt s fokuss finns på de personer som m uppbär förrsörjningsstööd från socia altjänsten och de d som delta ar i kommuneens introduk ktionsprogram m samt de peersoner som saknar fullsttändigt gymn nasiebetyg.

32

Mål övergripand de Öka anställningssbarheten förr personer so om står utanfför arbetsmaarknaden. Underlätta och sttödja inträdee på arbetsm marknaden. kap genom u utvecklande av a nya metod der och vertyyg för att lyfta fram Minsska utanförsk målg gruppens fak ktiska kompeetens, i samveerkan med re egionens arbbetsgivare. Mål operativt 135 deltagare d förrdelat på hälfften kvinnor,, hälften män n under projeekttiden vara av cirka; 50 utrikesfödda, 60 ungdomaar 16-24 år och o 25 person ner i åldern 115-64 år. at projekt varra i arbete, sttarta eget elller 70 procent av delltagarna ska efter avsluta upplleva att derass möjligheterr att få jobb ökat, ö det vill säga att de öökat sin anstä ällningsbarh het. Andeelen i arbete 90 dagar eftter avslutat projekt p ska up ppnå till 28 pprocent. 60 fö öretagskonta akter under p projektperiod den ska knytas i syfte att skapa samve erkan, överenskommelsser och metod dutveckling. Mållgrupp Ungd domar och personer p med d utländsk ba akgrund sam mt personer 225-64 år som står långtt från arbetsm marknaden. Dessa ska up ppfylla minst ett av följan nde kriterierr: Erhå åller ekonom miskt bistånd enligt socialtjänstlagen för f sin försörj rjning. Personer med utlländsk bakgrrund som erh håller introduktionsersätttning eller ekon nomiskt bistå ånd. Projjekttid 2008 8-05-01--20111-04-30. Arbetsmodell//metodik, rresurser – och o samver rkan Allm mänt Delta agare rekryte eras via hand dläggarna på å Socialkonto oret eller Inteegrationsenh heten, som anvisas till en e plats. Förd delning av deeltagare skerr därefter i arrbetslaget på å Naviigator. Med utgångspunk u kt i den förha andsinformattion som han ndläggarna fö örmedlat tilldeelas den söka ande en coacch. Första mö ötet, det så kallade inskriv ivningsmötett, är ett trepa artsmöte med handläggaare, coach och h deltagare. Nya N deltagarre som komm mer till projk ketet får skriiva under en överenskom mmelse att de e tänker vara med på mötten och aktivviteter. Indiv viduella planeer och progra am – med uttgångspunkt i respektive deltagarres behov och förutsättniingar.

33

Vid inskrivning i sker s påskrift av överenskommelse om m deltagande i Navigator, samtyckeesblanketter (av sekretessskäl) för info ormationsutb byte mellan m myndigheterrna respeektive gentem mot ESF-råd det, informattion om Navigator och villka regler som m gäller m.m m. Vid inskriv vning bokar m man också in n tid för ett ny ytt trepartssaamtal om 4-5 5 veckor, efterr kartläggnin ngsperioden. Naviigator redoviisar närvaro ttill respektiv ve handläggare på Socialkkonotoret eller Integratiionsenheten.. Är det någoon som inte kommer k utan n giltigt skäl bblir det avdrag på försö örjningsstöde et eller intro duktionsersä ättningen. Coachning nan i Navigattors verksam mhet är coach harnas arbete e med och krring deltagarn na. Kärn Coacchsamtalen sker s enligt ettt dokumenteerat flödessch hema där maan jobbar me ed kartlläggning, må ålbildsplan, m mm. Deltagarren får också å uppskatta ssin egen (upp plevd) anstä ällningsbarh het, något som m upprepas vid v utskrivning för att dookumentera evene tuelllt förändrad uppfattning. u Arbete med d CV och perssonligt brev bbrukar också å ske undeer kartläggningstiden. Naviigator definie erar coachsam mtal som inb bokade samttal, oftast hoss Navigator men m iblan nd per telefon n. Antal coacchsamtal med respektive deltagare bookförs bl a fö ör att kunn na analysera jämställdhettsintegrering gen (4R-anallysen). Även andra aktiviiteter såsom m trepartssa amtal och arb betsplatsbesö ök noteras so om coachsam mtal. Telefontolk anlittas vid behov v för samtal m med utrikesfö ödda deltaga are. De fllesta som skrrivs in hos N Navigator stårr långt från arbetsmarkna a aden vilket beror b på ett fllertal orsakerr såsom psykkisk ohälsa, otillräckliga o svenskkunsk s kaper, missbrruk mm. Det som s coachen n först och fräämst behöveer ta reda på är vilken form m av hjälp so om deltagarren önskar siig av coachen n. Vad vill dee uppnå? Må ånga av deltag agarna har so om mål att komma k ut i eg gen försörjniing så småningom men känner k sig intte redo att ta a det stegeet på grund av a exempelviis dåligt själv vförtroende, social fobi m mm. Nästa ste eg är att ta reeda på vilka hinder h och reesurser som deltagaren d har för att kom mma dit den n vill. Coacchen sätter allltid den ensskilde deltaga aren i centrum och utgår från dennes behov, där personen p är i stunden, villket gör att varje v deltagarre får en skrääddarsydd pllanering. Alla coacher har gått en coach hutbildning i NLP som man m användeer sig av i coa achsamtalen n. Denna utbildning har ggett coachern na både ett fö örhållningssäätt och verkttyg att arbeta efter. Nav vigators förhåållningssätt är ä att alltid fö örsöka se tilll det positiva a i varje delta agare och vilk ka resurser ssom finns istället för att fokusera f på h hindren. Varjje deltagarre måste kän nna att coach hen tror på deem och derass drömmar. C Coacherna få år aldrig göra a sig själva till ”experter” p på deltagarn nas liv utan deltagarna är själva experrter på sina liv och har ofta o lösningarr till sina pro oblem. Coach hernas uppgiift är att ta frram dessa lösningar genom g rätt frrågeställning gar och sedan n uppmuntraa, stötta och vägleda v delta agarna till attt genomföra lösningarna a. Detta görs mer konkrett genom att ställa öppn na frågor och h bekräfta deeltagaren, vilk ket stärker personens sjäälvkänsla. Co oacherna anvä änder sig av olika o coachniingsmetoderr såsom NÖH HRE och entrreprenörscirk kel. Allteeftersom coacchningen påggår gäller det att hela tide en finna en bbalans mellan att leda perso onen framåt och att, i takkt med att sjä älvförtroendet höjs, släpppa på ledarsk kapet.

34

Det är ä viktigt att låta deltagarren ta över leedarskapet alllteftersom fö förmåga och självförtrroende tillåte er. Ett ”lyckat” ” fall kan k t ex vara när deltagarren så smånin ngom klarar av att på ege en hand söka a ett jobb med d allt vad dett innebär kring att kontak kta arbetsgivvare, gå på an nställning gsintervju etcc. Efterrsom Naviga ator är ett meetodutvecklin ngsprojekt äg gnar också cooacherna my ycket tid åt att ta fram, analysera och p pröva olika metoder. m Mån nga tillfälligaa arbetsgrupp per har funn nits för att arb beta med olikka frågor. Många timmarr ägnades exxempelvis åt framf tagan ndet av ett 30-tal olika cooachmallar, som s användss gentemot d deltagarna fö ör in- och utskrrivning, från nvarorapporttering, uppföljning, och ra apportering.. Många doku ument finnss även på ara abiska och peersiska. Karttläggning Efterr första möte et börjar vi joobba med en individuell kartläggning k g. Deltagarna a får självva fylla i ett fo ormulär, en m målbildsplan n som vi utgå år ifrån i våraa samtal. Vilk ka erfarrenheter har personen, vaad vill han elller hon göra a i framtiden osv. Rela ationsbygge e Vid de d personliga a samtalen siitter vi (coacch och deltagare) i ett egeet rum. Ett möte m kan varieera mellan en n halvtimme och två timm mar, men ungefär en timm mme är ett bra a medeltal. Om O personen n i fråga inte kan svenska a så bra tar vii hjälp av teleefontolk, fram mförallt vid de d inledande träffarna och h när det är mycket inforrmation som m ska nå fram m. Vi har som mål att bygg ga en bra relaation med vå åra deltagare, och se till at att samtalsmiiljön känn ns avslappnad. Aktiiviteter Under projektetss gång har vi provat oss frram med olik ka aktiviteterr, både enskiilt och i grup pp. Bland ann nat har Försääkringskassa an och olika fackförbund f informerat grupper g med deltagare. Vår V samarbettspartner Birrka Folkhögsk kola har ocksså arrangera at träffar med inriktning på p fysisk aktivvitet och pro ova på studier. Att skriva ett eget cv occh ta fram m referenser är ä en enskild d aktivitet som m vi jobbar med m kontinueerligt. Mattchning Om kartläggning k gen visar att p personen i frråga har som m mål att sökaa jobb match har vi arbetsgivare och deltagare förr att båda pa arter ska se en vinst med praktiktiden n. Prak ktik När det gäller pra aktik på arbeetsplatser inlleder vi med en kort introoduktion på två veck kor för att båd de arbetsgivaare och prakttikant ska få möjlighet attt känna efterr hur det fung gerar. De flesta praktiseraar sedan på deltid, d exemp pelvis fyra tim m/dag.

35

Prak ktikanten skrriver dagbok och vi har allltid täta upp pföljningar occh samtal me ed både arbetsgivare och praktikant. S Som hjälpmeedel har vi något vi kallarr ”praktikfärdighetslista””, ett dokument som hjällper deltagaren/praktikan nten att se viilka områden n som han eller hon är bra b på och vaad som kan behöva b förbä ättras för att kkunna ta en plats på arbetsmarknaden n. Till exemp pel om deltag garen är bra på att ta egn na initiativ, sa amarbeta och läsa l av socialla koder. Stud dier För många m deltag gare innebärr tiden på Na avigator de se er vikten av eexempelvis studier i sven nska språket, körkortsutb bildning eller en yrkesutbildning. Und der projekttid den har vi occkså kunnat hjälpa h några deltagare med validering g, en kortaree utbildning som s truck kförare till ex xempel. Mån nga deltagaree har oavslutade eller intee ens påbörja ade gymn nasiestudier. För dessa h har vårt sama arbete med studievägledaaren på Lärce entrum varitt viktig. Och många har ggått vidare tilll reguljära sttudier. Inledn dningsvis med d stöd från sin coach på å Navigator. Pers sonal – utb bildning och h erfarenhet Vi so om jobbar på å Navigator h har alla gått utbildning u i coachning, c m men annars har h vi olika a bakgrunderr. Ett par av ooss är lärare,, några är soc cionomer och ch två är socio ologer. Vi ha ar bland ann nat erfarenheeter från egett företagande e, kommunalla anställning gar och univversitetsvärld den. Olikheteer och erfaren nheter som vi v utnyttjar i d det dagliga jobbet. Men n sedan har vi en gemensaam grundsyn n när vi möte er våra deltaggare, persone erna som är in nskrivna hos oss. Alla som m kliver innanför dörren ska bli seddaa. Alla är lika a viktiga och alla a har möjlligheter att n nå sina egna mål. m Och det får ta tid. Typffall, nr 1 ”An nna, i övre medelålder m rn” I fem m års tid hade e Anna varit arbetslös occh blivit allt deppigare. d Attt leva på dry ygt 50 kron nor om dagen n från ”det soociala” gör liv vet begränsat. ”Andra fatttar nog inte hur det är”, säger s Anna och o tar som eexempel när hon inte had de råd att köppa en svart kjol kj när hon skulle på en nära släktinggs begravnin ng. Inna an hon blev lå ångtidsarbettslös jobbadee hon med stä ädning och d deltog i olika arbetsmark knadsåtgärde er. När henn nes socialsekrreterare föreslog att hon skulle börja på Naviigator kändes det bara soom ytterligaree en åtgärd utan u hopp om m någon störrre förän ndring. ”Men n jag tänkte, jag kommerr ju hemifrån n en stund i alla a fall.” Seda dan visade de et sig att hon trivdes med sin coach gaanska snart kändes k det oc ckså lite ljusaare. Und der första perrioden träffaade Anna sin coach ungefär en gång i vveckan, plus telefonsamttal när det be ehövdes. Hon n deltog i olika gruppaktiiviteter på Biirka folkhögsskola, gick på informatiionsmöten oom bland ann nat Försäkrin ngskassan och ch hon skrev sitt livs förstta CV. Efterso om Annas m mål var att komma tillbaka a till ett städj djobb fick hon n också hjälp p med en pra aktikplats inoom sitt område. ”Jag gilla ar att städa ooch vill göra något n jag

36

kan.” Hon praktiiserade fyra ttimmar om dagen d i några a månader. P På praktikpla atsen fann ns dock inga möjligheter m ttill anställnin ng, men Anna trivdes och h fick fina refferenser. Para allellt med ak ktiviteterna p på Navigator och praktike en hade coacchen och Ann na samtal med en tidigare arbetsgivare, a , arbetsförmeedlingen, soc cialkontoret och försäkrin ngskassa an. Det visad de sig att Ann nas kroniska a sjukdomar innebar i att h hon har rätt till t en så kalla ad handikapp pkod – och i och med dett en lönebidragsanställnin ng. Efter ett år på Naviigator fick An nna också en n fast anställn ning som lok kalvårdare occh samordna are hos en tidig gare arbetsgiv vare. Jobbet är omväxlan nde och hon har h fått möjllighet till olik ka internutbilldningar. ”Nu u är det jätteebra, jag trivss jättebra.” Typffall, nr 2 ”Callle, ung ma an i 20-årså åldern” Callee har ett hand dikapp Aspeerger, är inskriven på Arbetsförmedlin ngen men de e känner inte till hans han ndikapp. Callle vill ut i arb betslivet men n för att klaraa detta behöv ver han viss typ t av hjälp och o för att taa reda på exa akt vilken hjä älp han behövver så bokar vi ett fyrpa artsmöte med Calle, Arbeetsförmedlin ngen och CNP P (centrum fö för neuropsyk kiatri). Callee har en psyk kolog på CNP P som har utrrett honom och o som är exxpert på vad just Callee behöver förr typ av hjälp p för att klara a av ett arbette. Viktiga fråågor som vi behöver b ta reeda på är: Ha ar Calle rätt tiill en lönebid dragsanställn ning? Vilka yyrken kan passa/inte passa honom? Viilka arbetsup ppgifter har han h svårt me ed? Vad behööver en arbettsgivare känn na till? Desssa frågor får vi v svar på och ch det leder tiill att Calle blir handikapppkodad på ArbetsA förm medlingen som m ger honom m rätt till lönebidrag. Callle hittar självv en praktikp plats där han vill v vara och han får en aarbetsträning gsplats på dett stället i arbbetsförmedlin ngens regi. Den information som taagits fram gen nom att se tilll Calles speccifika handik kapp gör att han h får en bra a start på sin n arbetstränin ngsplats och att han utveecklas åt rätt håll. Typffall, nr 3 ”Na ana, kvinna med utlän ndsk bakgru und” Nana a är en av våra utrikesföd dda deltagaree. Hon komm mer ursprunggligen från AfganiA stan och har däre efter bott måånga år i Rysssland innan hon kom till Sverige år 2008. 2 Nana a har ett storrt intresse förr matlagning g. Under tide en i Afganistaan och i Rysssland lärdee hon sig mycket om afgh hansk och ryssk matlagnin ng. I Ryssland d arbetade hon h dessutom m många år in nom restauraangbranscheen. Nana harr dessutom en n stor familj som hon dagliigen lagar mat till. Nana kom i kontak kt med Navig gator eftersoom hon har sv vårt att hitta a en egen förssörjning. Nana a visade ett intresse för aatt på något vis v kunna anv vända sina fäärdigheter i matlagm ning g som ett sättt att bidra tilll sin egenförssörjning. Gen nom en bekaant hade Nan na fått reda a på att det ärr möjligt att h hålla matlagn ningskurser via vuxenskoolan. Nana blev b inspiirerad av dettta och berätttade det för sin s coach på Navigator. N Nanas coach hjälpte till att a boka ett möte m mellan N Nana och vux xenskolan. Som stöd följd de coachen med m på möteet för att se tiill att viktig iinformation kom fram. Nana N har brisstfälliga kunsskaper i det svenska s språk ket vilket meedför att det kan bli probllem i kommu unikationen.. 37

I mö ötet med vuxe enskolan kun nde därför Nanas N coach se s till att all iinformation kom k fram m till Nana. Efter mötet haade coachen och Nana ett möte, där ääven en tolk fanns f med för att se tilll att all inform mation som uppkommit under mötett med vuxensskolan nådd de fram till Nana. N Därefteer hjälpte Na anas coach tilll med att gööra anmälnin ngsaffisccher och rekllam för matllagningskurssen. Ålde ers- och könsfördelniing Av de d 70 deltagarre som avslu utats i Naviga ator var 48 män m (69 %) occh 22 kvinno or (31 %). % Urval agarna valde es ut på följan nde vis. Urva alsprocessen ägde rum un nder periode en Delta 2010 0-11-01—2011-02-01. I N Navigators da atabas finns alla a deltagaree som varit med m i Naviigator registrrerade. Ur deenna databass tog vi fram en lista på allla deltagare som varitt inskrivna frrån projektsttart till och med m juni 2010 0. Totalt settt så var det 69 9 deltagarre. Utifrån dessa valde vii att ta bort tv vå personer. Anledning ti till att de togss bort bero or på att en av v deltagarna vet vi flyttatt till Libanon n och är följakktligen svår att a få konttakt med. Den andra visaade sig ha döttt nyligen då vi sökte folkkbokföringsadress till hono om hos skatteverket. Restterande 67 pe ersoner konttaktades via telefon t och brev. b 34 deltaagare skrev på p ett medgivande inty yg till att varaa med i utvärrderingen och h skickade tiillbaka detta till Naviigator. Utifrå ån dessa blevv det 29 delta agare som till slut medverrkar i utvärd deringen. 5 perrsoner föll bo ort på grund av att 3 av dem d är fortfarrande inskrivvna i Naviga ator och 2 delta agare gick intte att få konttakt med närr frågor till uttvärderingen n skulle ställa as. Det går att a fullfölja utvärderingen n med de 3 personer p som m fortfarande är inskrivna a någon gång g i framtiden då de skrivitts ut ur Navigator. Vid en e jämförelse e mellan urvvalet och urva alsgruppen vad v gäller reppresentativite et, visar det sig s att 48 pro ocent kommiit i arbete och h 15 procent börjat studer era av deltaga arna i urva alet medans motsvarande m e värden för urvalsgruppe u en är 33 proccent respektive 9 proccent. Någon djupare d analyys har inte gjjorts men en spekulation n till skillnade en kan vara att viljan attt vara med i u utvärderingeen har varit något n högre i urvalsgrupp pen. Fram mgångsfak ktorer Gem mensam grun ndsyn och rellationsbyggee En gemensam g grrundsyn när vvi möter våra a deltagare, personerna p ssom är inskriivna hos oss. Alla A som kliv ver innanför dörren ska bli b sedda. Alla är lika vikttiga och alla har h möjlligheter att nå n sina egna m mål. Och dett får ta tid. Viid de personlliga samtalen n sitter vi (coacch och deltag gare) i ett egeet rum. Vi ha ar som mål att a bygga en bbra relation med m våra delta agare, och se till att samtaalsmiljön kän nns avslappn nad. Om perssonen i fråga a inte kan sven nska så bra ta ar vi hjälp av telefontolk, framförallt vid v de inledan ande träffarna a och när det är ä mycket infformation soom ska nå fra am.

38

Sam mverkan kring g deltagarna a Viktiig samverkan n kan vi ha taack vare att deltagarna d hä äver sekretesssen kring de eras perso on. Deltagarna skriver un nder en ”sam mtyckesblank kett” som görr det möjligt för oss att prata p öppet med m olika han ndläggare på å andra offentliga verksam mheter. Vi på å Naviigator blir en n koordinatorr mellan våra a deltagare och o arbetsförm rmedlare, han ndlägga are på integrrationsenheteen, socialsek kreterare, läk kare, syokonssulenter, lära are och andrra nyckelperssoner. Våra d deltagare får hjälp att förstå hur olikaa regelverk fu ungerar och hur h de kan gy ynna dem. D De som behöv ver får också hjälp att kom mma vidare exempelviis med en behandling förr sjukdom elller missbruk. I vissa fall h handlar det om o att bli regisstrerad på rätt sätt – och på så vis få möjlighet m till exempelvis lönebidragsa anställning gar. Föreetagskontaktter och prakttik Merp parten av pro ojekttiden haar vi haft en företagssamo f ordnare som m skött kontak kterna med tilltänkta arrbetsgivare occh praktikpla atser. Och prrecis som i cooachningen med m våra delta agare handla ar det om att bygga bra reelationer. Vi har h satsat myycket på upp psökande verksamhet och personliga p koontakter. Förrkunskaper om o företagett och dess hisstoria är en viiktig nyckel. En annan nyyckel är perso onlig erfaren nhet av företaagande, att kunna k se prak ktiken ur före etagarperspek ektiv för att sk kapa en vinn nande situatio ion för båda parter. p Vår företagssamo f ordnare har b bearbetat prrivata företag g i Östersund dsområdet. Konttakterna med d offentliga aarbetsgivare i Krokom ha ar coacherna tagit hand om. Ett bra nätverk n med företagare, fföreningar occh olika nyck kelpersoner äär en förutsä ättning för att a bygga upp p en fungeran nde praktikverksamhet. Vi V har till exeempel presen nterat oss på fö öretagarfören ningars årsm möten och frå ågat medlemm marna vad d de har för syn n på sama arbete, vilka behov som kkan finnas i framtiden f och vilka farhåågor det finns. Syfteet med praktikplatserna vvarierar från n person till person. p Iblan nd handlar de et till exem mpel om ren arbetstränin ng för deltaga are som aldriig varit ute i aarbetslivet elller för delta agare som be ehöver testa ssina gränser när det gälle er fysiska hin nder. Ibland är prak ktiken en bra chans för arrbetsgivare och praktikan nt att lära kän nna varandra a lite mer inna an en planera ad anställnin ng. Ofta inleder vi med m en kort prraktiktid på två veckor, en e introduktiion. De flesta a praktiserarr på deltid, exempelvis fyyra tim/dag. Praktikanten n skriver daggbok och vi har h alltid täta uppföljninga ar och samtaal med både arbetsgivare a och praktikaant. Som hjällpmedel har vi v något vi ka allar ”praktikkfärdighetslissta”, ett doku ument som h hjälper deltag garen/ prak ktikanten att se vilka omrråden som ha an eller hon är ä bra på och h vad som ka an behöva förbä ättras för att kunna ta en n plats på arb betsmarknaden. Till exem mpel om delta agaren är bra på p att ta egna a initiativ, saamarbeta och h läsa av sociala kontakteer. bättringsom mråden Förb Sam mverkan

39

Ett av a projektets viktigaste m mål har varit samverkan. s I projektplan nen är en av prop jekteets förväntad de effekter attt skapa ”bätttre samverka an kring strattegiska frågo or i arbetsmarknadso området.” kats väl med d samverkan över de byrå åkratiska grän nserna. Naviigator Projeektet har lyck har fungerat f som m en koordinaator mellan deltagare, d arb betsförmedlaare, handläg ggare på integ grationsenhe eten, socialseekreterare, lä äkare, studie-- och yrkesväägledare med d flera. Delta agarna har få ått kvalificerrad hjälp att förstå f hur oliika regelverkk fungerar occh är utforrmade. De so om har haft b behov har äv ven fått stöd att a komma vi vidare med be ehandling av sjukdom eller e missbru uk. ojektet lyckatts mindre bra a med skapa nya strukturrer för samve erkan Däreemot har pro med landstinget. De flesta koontakter med d sjukvården har skett på individnivå.. Under projeekttiden har det visat sig att många deltagare d har ett stort vård dbehov och skulle s gynn nas av att dett fanns mer sstrategiskt occh strukturell samverkan n mellan kom mmun, land dsting och and dra berörda myndigheterr. Kontakten n med sjukvårrden har ute eslutande skettt på individn nivå. Samarbeetet har bygg gt på att coac cher och delttagare etablerat konttakt med enskilda läkare.. Vilket har in nneburit att utfallet u skiljtt sig mycket åt å från fall till t fall. Proje ektet har intee lyckats skap pa fungerand de strukturerr för samarbetet. Utbiildningsinsattser I pro ojektet är dry ygt 500 000 kkronor budg geterade för utbildningsin u nsatser för de eltagare. Naviigator har eta ablerat ett brra och struktturerat samarrbete med Kr Krokoms kom mmuns Lärccentrum. De har h stöttat m med studie- och o yrkesväglledning samtt lotsat deltag gare till utbilldningsanord dnare. Det haar varit ett sttort spektra av a utbildninggs- och valideringsinsattser under trreårsperioden n. Från grundläggande orrienteringsku urser till att deltagarre validerat sitt s yrkeskun nnande. Även n landstingett, via Birka foolkhögskola, har erbjuditt projektets d deltagare utb bildningsplatsser. Men n, både avseen nde Lärcentrrum och Birk ka folkhögsko ola, det skullle ha kunnat vara myck ket mer av uttbildningsinssatser underr projekttiden n. I synnerheet korta, individuellt utforrmade utbild dningar. Det finns flera orrsaker till attt detta inte lyyckats. Ett problem p är attt det är svårrt att åka loka altrafik mella an Krokom ooch Birka folk khögskola a. Svårt för deltagare, d som m bara undantagsvis har egen bil och h körkort, att ta sig mellan bostaden och skolan. kräddarsy uttifrån de behov som Begrränsat utbildningsutbud i närområdett. Svårt att sk projeektets deltag gare haft. Språ åksvårigheterr hindrar flerra deltagare att a påbörja utbildning u – ttrots att de besitter b de prraktiska kun nskaperna. Prob blem med attt översätta occh validera utländsk u utbilldning. Förddröjer för, och h i vissa fall hindar, h perso oner som sku ulle kunna vidareutbilda sig s i Sverige..

40

Ytte erligare kom mmentarerr Naviigator har fyrra kvantifieraade mål. Ned dan resultat och o kommen ntarer till och h med 31/12 2 2010:

ål gällande antal a deltagarre 1. Må Projeektets kvantiifierade mål fför deltagaree är 135 delta agare på tre åår, varav  60 6 ungdomarr 16-24 år  25 personer i åldern 25-64 4 år  50 Utrikesföd dda  liika många män m som kvin nnor Målu uppfyllelse 2010-12-31:  1111 inskrivna deltagare, viilket är 82, 2% av målet på p 135 st.  38 ungdomarr (varav 2 utrrikesfödda), vilket v blir 63,3 % av måleet på 60 st.  21 inrikesfödd da deltagare 25-64 år utg gör 84 % av målet m på 25 sst.  52 utrikesfödd da 25-64 år ((exkl. två ung gdomar) blirr 100 % av m målet på 50 pe ersoner.  36 av deltagarrna (32,4 %) har varit kviinnor, 75 harr varit män ((67,6 %). Kom mmentar: Vi har h haft utryymme för flerr deltagare i projektet. p Vii har under hela h perio oden kunnat ta emot de p personer som m våra uppdrragsgivare an nvisat till oss. Antin ngen har må ålgruppen förr projektet in nte varit tillrä äckligt stor eeller så har vå åra uppd dragsgivare inte i skickat d deltagare i deen omfattnin ng som varit m möjligt. Vid projekttidens p s slut kommeer vi dock, i stort s sett, nå upp till det aangivna målet (135 delta agare). Men av a dessa har flera person ner varit inskrivna i verkssamheten vid d fler än ett tiillfälle. Sistn nämnda har dock d varit en n viktig orsak k till att delta agare till exem mpel lyckatss etablera sig på p arbetsmarknaden. Baraa för att en person p fått ettt tillfälligt arrbete och därrmed skrivvits ut från Navigator N är iinte alla prob blem lösta. En viktig del aav projektetss framgång g är att vi upp prätthållit koontakten med d deltagarna efter att avsl slut. Och att vi v även skrivvit in dem ige en.

0 procent-må ålet, vid utskkrivning 2. 70 70 procent av delltagarna ska efter avsluta at projekt varra i arbete, sttudier, starta at eget ellerr uppleva att deras möjliggheter att få jobb ökat. To otala antalet u utskrivna sedan startten är 91 styccken. Sammaanlagt 45 perrsoner (49,4 procent) had de arbete elle er studera ade efter avslu utat deltagan nde i projekttet. Ingen harr hittills starttat eget.

41

Utsk krivningsorsak 1-Arbbete 2-Stuudier 3-Annnan orsak 4-Okkänd orsak 5-Proojekt fullföljt

An ntal 31 3 (34,1 %) 14 (15,4 %) 41 4 (45,0 %) 1 (1,1 %) 4 (4,4 %)

Kod 3 inneefattar bland annat: a Sjukdom, fl flytt till annan kommun, k missbrukspproblematik, vid dare i insatser hoss AF, graviditetter och lång frånvaro

Seda an projektet började b har 3 31 av 91 delta agare skrivitss ut till arbette (34,1 %), varav v 8 kviinnor och 23 3 män. Ett mätverktyg m - enkätfrågor – för att mäta deltagarna as upplevelsee av anställn ningsbarh het fastställde es i slutet av våren 2009.. Frågorna ställs vid in- ooch utskrivnin ng. Hur upplever du dina möjligh heter att få jo obb?

mmentar: Båd de gällande ffaktiskt utfall, det vill säg ga att deltagaare har påbörrjat Kom arbete eller studiier och gällan nde upplevellsen av att ch hansen att få ett arbete ha ar ökat (se diagram d ovan n). Har projeektet nått sina uppställda mål. Vi har iinte samman nställt någo ot slutgiltigt resultat r ännu u, men våra preliminära p mätningar m viisar att vi kommer att nå n det uppsattta målet.

8 procent-må ålet, i arbete 90 dagar eftter utskrivnin ng 3. 28 90 dagar d efter av vslutat deltaggande i projeektet ska min nst 28 procen nt av deltagarrna vara i arbete.

42

Av 86 8 deltagare som s varit utsskriven i 90 dagar d har vi lyckats l att nåå 76 stycken för en 90-d dagarsuppföljjning. Av desssa 76 har 22 2 stycken arb bete, vilket geer en procentsats på 28,9 9 procent (25,6 procent in nklusive borttfallet). Tre av a de 22 deltagarna hadee kombineratt studier med d arbete. Utöv över dessa ha ar 17 studier. Slår man n ihop vilka ssom är i arbeete eller i stud dier 90 dagar ar efter utskriivning från Navigator, få år man en prrocentsats (in nklusive borttfallet) på 455,3 procent). Kom mmentar: Äve en här prelim minära siffror. Vi komme er att naturliggtvis följa up pp dessa och mäta m utfallett för samtligaa deltagare i projektet (de e som vi lyckkas nå). Bortffallet kan förkllaras av att fllera personerr flyttat till andra a orter. Viktiigt och positiivt att en relaativt stor gru upp lyckats ettablera sig påå arbetsmarknaden n en längre p period. Vi har även för av vsikt att göra en kompletterande payoff p utvärd dering där vii följer upp vårt v urval av d deltagare (27 7 perso oner) ett år efter e avslutad d projekttid.

0 företagskon ntakter 4. 60 Projeektets mål va ar att etablerra 60 företags- och arbetssgivarkontakkter. Ungefärr 100 kontakter k är tagna underr projekttiden n. Varav cirk ka 70 är etabllerade och aktivva under våre en 2011. Kom mmentar: Förretagskontakkter har varitt en viktig och central dell i projektets verksamhet. En avgörande a orrsak till att många m deltagare lyckats få ett första arbete. Det har varit v viktigt at att avsätta tid d och ge en medarbetare m eett tydligt uppd drag att arbeta med dettaa. Utan företa agssamordna arens arbete hade vi inte kunn nat etablera den d omfattan nde mängden n kontakter. Att knyta k företag gs- och arbetssgivarkontak kter har även n varit en priooriterad arbetsuppgift förr coacherna i projektet. Exempelvis E tä ät uppföljnin ng vid praktik k och många m olika arbetsgivarkkontakkter fö ör att lyckas med m matchn ningsarbetet. rt info om NLP: N Kor Grun nderna i coacchningmetod den NLP (neu urolingvistisk programm mering) skap pades under 1970-talet 1 iU USA av John Grindler och h Richard Baandler som båda a var knutna till ett univeersitet i Kalifo ornien. De arrbetade fram m metoden tillsa ammans med d flera andra forskare. En nkelt uttryck handlar NLP P om hur vi utnyyttjar våra sin nnen (neuro)) och språkett (lingvistik) på ett framggångsrikt sättt (prog grammering g). Tanke, kän nsla och handling hör iho op. NLP P är en välkän nd metod som m används av v många – oc ch som därföör också tolk kas på ollika vis. Perio odvis har meetoden också å kritiserats i massmedia.. Ibland anvä änds den i sam mband med terapi och hypnos, en inrriktning som m inte finns inom m Navigator. Nöhrre är en meto od inom NLP P.

43

Bila aga 2. Kom mpletteran nde tabell , samhälls sekonomisk utvärde ering I tab bell 3 redovisas intäkternaa på kort siktt uppdelade i finansiella och reala efffekter för kommunen och landstinget. l U Uppgifterna avseende de e totala värdeena i tabellerrna gäller de 20 0 deltagare som s ingått i u utvärderingeen. Även om urvalet u av deeltagare som ingått i utvärderingen sk kett slumpmäässigt gäller medelvärden m n och nyckelttal i första ha and urva alet och inte hela h verksam mheten. De max m och minv värden som aanges avser lägsta och högssta värde på kort k sikt på iindividnivå.

Tabe ell 6. Intäkter på kort sikt, ffinansiella oc ch reala effek kter för komm mun och landsting.

Ko ort sikt, ettt år Kom mmunen, vara av

Maxvärde på individnivå

Minvärdee på individnivvå

Medelvärde

1 156 454 kr

266 382 kr

-73 9907 kr

42 832 kr

ekonomiskt bistånd

516 497 kr

98 383 kr

-56 0075 kr

19 130 kr

skatt

374 110 kr

45 100 kr

-9 1135 kr

13 856 kr

om msorg och hand dläggning

265 846 kr

145 889 kr

-40 3329 kr

9 846 kr

25 352 kr

97 734 kr

-150 8882 kr

939 kr

skatt

167 112 kr

20 146 kr

-4 0080 kr

6 189 kr

sjukvård

-141 760 kr

100 783 kr

-150 8882 kr

-5 250 kr

Lan ndstinget, vara av

44

Bila aga 3. Vad d är NyttoS Sam? Mod dellen NyttoS Sam har sitt u ursprung i ettt annat samh hällsekonom miskt verktyg,, SamPop. Under år 20 007 tog payooff över rättig gheterna till SamPop S från n Arbetslivsre esurs. SamPop togs urssprungligen ffram av Samh hall Resurs för f ca 10 år seedan. Däreftter har mod dellen vidareu utvecklats occh uppdatera ats och fått na amnet NyttooSam. En del av mod dellen avser programvara, p , som kontin nuerligt uppd dateras m h t förändringa ar av skattter, ersättnin ngar, normkoostnader o s v. v Med d stöd av NytttoSam genom mför payoff utvärderinga u r och analyseer av projektt och verksamheter, so om syftar till att minska utanförskape u et i samhällett och som ska all leda till att a individern nas självförsöörjningsgrad ökar. Uppdrraget inbegriiper utbildnin ng riktad mot uppdragsgiv varen, supporrt under upp pgiftsinsamlin ngen, ev. dellrapporter sa amt en slutrrapport som redovisas dirrekt hos kun nd. Korttfattat fungerrar programm met på följan nde sätt: geno om att kartläägga en indiv vids livsoch försörjningss f situation FÖ RE en åtgärd dsperiod och h sedan jämfööra detta med motsvara ande situatio on EFTER åttgärden beräk knar NyttoSa am de ekonoomiska effektter som uppsstått. Effekterna beräkna s för såväl sa amhället som m helhet, som m för olika ak ktörer. De aktörer som redo ovisas separaat i programm mets standarrdversion är kkommun/sta ad, land dsting/region n, försäkringsskassa, arbettsförmedlingen, övrig stat at8, staten tota alt, försäkriingsgivarna och o individen n själv. NyttoSam ska ses som ett verrktyg, som viisar storlekso ordningen påå utfallet av de d vidtagna åtgärderna a för samhälllet och respek ktive aktör. Utfallets U preccision är till stor bero oende av kvalliteten på inm matade uppg gifter – ju bätttre underlagg desto säkra are att utfalllet är pålitlig gt. Prog grammets strruktur byggerr på de lagarr, regler och system s som ggäller i dagen ns samhällee samt ett anttal antagand den och avgrä änsningar. Sk kattelagstiftn ningen, socia alförsäkringsssystemet, sttandardkostn nader för olik ka offentliga tjänster, höggkostnadssky ydd samt regleer för olika arrbetsmarknaadsåtgärder är ä några av de d delar som ingår i progrrammet. Trots programmets solida och h matematisskt korrekta karaktär k vill vvi inom payo off betona att alla de e ekonomiskaa konsekvenser, som är kopplade k till en individs rehabilir terin ng är svåra attt identifiera,, mäta och beeräkna. Särskilt kompliceerat är att be eräkna det ekonomiska e värdet v av ”m mjuka” s.k. ”iccke-ekonomiiska” effekterr, som förhöjjd livsk kvalitet, bättrre hälsa, min nskat lidandee m.m. Vi harr därför valt aatt inte ta me ed såda ana effekter i våra kalkyleer. Den marginella osäkerrhet som finn ns i program mmets utfalll gör att vi av vrundar de b beräknade vä ärdena till jäm mna tusentalls kronor.

8

Skatter, arbetsgiv varavgifter mm m. 45