YTTRANDE 2014-11-27 Utbildningsdepartementet Yttrande över promemoria U2014/5176/S Vissa skollagsfrågor – del 2 Autism- och Aspergerförbundet överlämnar härmed sitt yttrande över rubricerade promemoria. Förbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Förbundet har drygt 14 000 medlemmar över hela landet. Bland dessa finns personer med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området. Vårt yttrande avser endast 6 Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Sammanfattning av Autism- och Aspergerförbundets synpunkter Tidigt och rätt stöd till elever inom autismspektrat är helt avgörande för att de ska kunna utvecklas och nå kunskapsmålen samt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser i skolan. Kommunerna ska inte kunna neka tilläggsbelopp på grund av ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för elever i behov av särskilt stöd. Vi anser det självklart att så kallade resursskolor med enskild huvudman ska behandlas på samma sätt gällande tilläggsbelopp som de med kommunala huvudmän. Enligt skollagen ska elever med autism utan utvecklingsstörning gå i grundskolan men de flesta kommunala grundskolor har inte haft beredskap för att ta emot eleverna på ett tillfredsställande sätt och fortsatt ser vi brist på kunskap om autism i de kommunala grundskolorna. Rådande rättspraxis gällande tilläggsbelopp för skolor med enskild huvudman är oacceptabel och omöjliggör för många barn med autism att få det specifika stöd de behöver och har rätt till. Tilläggsbeloppets storlek ska avgöras efter en grundlig kartläggning av varje enskild elev i behov av särskilt stöd.
6 Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd Vi ställer oss positiva till förslag om ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp men vill här anföra våra synpunkter och önskan om vissa förtydliganden. Utredaren har i denna promemoria inget förslag om förändring av skrivningen i skollagen rörande hemkommunens ansvar, det vill säga att hemkommunen inte är skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Detta är olyckligt. Vi vet via våra medlemmar att en del kommuner anger främst ekonomiska svårigheter för att slippa betala ut tilläggsbelopp. Varje elev ska ges stöd om så krävs för att utvecklas och nå kunskapsmålen
2 samt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser i skolan 1. Det får aldrig handla om att kommunen på grund av bristande ekonomiska resurser eller otillräcklig organisering av sin verksamhet inte kan tillgodose elevens rätt att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt i skolan2. Det får inte vara avhängigt av i vilken kommun en elev bor om tilläggsbelopp betalas ut eller inte. I det här sammanhanget vill vi därför erinra om FNs barnrättskommittés kritik riktad mot Sverige när det gäller barn med funktionsnedsättningar. Kritiken handlar om hur Sverige visserligen upprättar åtgärdsprogram för barn med särskilda behov i skolan men att skolan då fokuserar mer på funktionsnedsättningen (diagnosen) som sådan snarare än på det enskilda barnet och dess behov3. Om den nya regeringen nu avser att göra barnrättskonventionen till svensk lag måste även skrivningarna i skollagen harmoniera och förtydligas i enlighet med konventionens intentioner. Det vill säga att elevens behov av stöd i skolan är överordnat kommunens ekonomi och organisatoriska planering. Från och med läsåret 2011, då den nya skollagen trädde i kraft, ska barn med autism utan utvecklingsstörning gå i grundskolan. Det har inneburit att normalvariationen inom grundskolan idag är större bland eleverna än tidigare bland annat beroende på att barn med autism ofta har en mycket ojämn begåvningsnivå oavsett om utvecklingsstörning föreligger eller inte. Autism är en utvecklingsrelaterad kognitiv funktionsnedsättning som i korthet innebär:
begränsningar i social kommunikation och socialt samspel. att de adaptiva färdigheterna hos barn med autism ligger på en låg nivå i jämförelse med jämnåriga. att det för barn med autism tar längre tid att mogna och utvecklas än andra barn. perceptuella svårigheter. bristande föreställnings- och inlevelseförmåga. begränsat arbetsminne. bristande central koherens, vilket bland annat innebär svårigheter att skapa helheter och att generalisera. bristande exekutiva funktioner innebärande svårigheter att planera, komma igång, avsluta med mera. svårigheter att abstrahera, konkret förståelse av språket. stort behov av särskild kunskap om autism och specifika verktyg för att skapa förutsägbarhet och förståelse av sammanhang samt AKK – alternativ kompletterande kommunikation. Det vill säga autismspecifik kompetens.
Grundskolan har generellt sett inte haft tillräcklig beredskap för att ta emot elever med autism på ett adekvat sätt. Autism- och Aspergerförbundet är helt överens med utredaren om att fristående skolor bör kunna få tilläggsbelopp i sådana fall där inte ens sådana åtgärder som extra undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp är tillräckliga, utan där det krävs extraordinära stödåtgärder för att en elev med inlärningssvårigheter ska kunna fullgöra sin skolplikt och ha en optimal utveckling i skolan. Vi anser det självklart att en skola med enskild huvudman ska 1
Skollagen 3 kap. 3 § Skollagen 3 kap. 3 §, 8 § 3 CRC/C/SWE/4, 5. Basic Health and Wellfare, Children with disabilities 40. http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRC/C/SWE/CO/4&Lang=E ng 2
3 behandlas på samma sätt gällande tilläggsbelopp som skolor med kommunal huvudman. Vi finner det oacceptabelt att domstolsavgöranden gjort tillämpningen rörande regelverket kring tilläggsbelopp alltför restriktivt. Varje elev som skolan efter en grundlig kartläggning bedömer vara i behov av stöd ska ha rätt till ett tilläggsbelopp motsvarande just det stödet som just den eleven behöver. Vi ser alltmer hur kommunerna väljer att schablonisera tilläggsbeloppen och pytsar ut samma summa till elever med samma diagnos. Det är att förenkla kartläggningen av elevens stödbehov och hur skolan på bästa sätt tillgodoser detta stödbehov. Inget barn med autism är likt det andra och därför varierar också behovsgraden. Varje elev har rätt till enskild kartläggning av sitt stödbehov för en effektiv insats från skolans sida gällande tilläggsbelopp. Idag varierar ju även tilläggsbeloppets storlek beroende på kommun, vilket inte heller är samstämmigt med varje barns rätt till likvärdig undervisning. Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkät4 anser 35% av föräldrarna med barn i traditionell klass i grundskolan att det är den bästa lösningen för deras barn. Det kan jämföras med att 86% av föräldrarna med barn i resursskola anser det vara den bästa lösningen, och 84% av föräldrarna med barn i särskild undervisningsgrupp anser det vara bästa lösningen. Så länge bristen på autismspecifik kompetens5 är stor i de flesta kommunala grundskolorna är ibland de så kallade resursskolorna det enda alternativet för dessa elever att få en fullvärdig skolgång. Autism- och Aspergerförbundet eftersträvar en skola för alla. Inkludering används ofta felaktigt som ett begrepp liktydigt med integrering och vilket inte nödvändigtvis är ett begrepp med positiv innebörd för elever med autism. Istället föredrar vi att tala om en inkluderande skola; en skola där det finns plats för alla elever oavsett deras olikheter, där verksamheten anpassas till att fungera för individen. I detta arbete är det avgörande att förskolan och grundskolan skapar fler flexibla lösningar för att bättre kunna bemöta barn och ungdomar med autism. För en del elever går det bra att med en del anpassningar gå i en vanlig klass, för andra passar ett mindre undervisningssammanhang bättre, ytterligare andra behöver enskild undervisning. Man behöver även förstå att hela skolmiljön kan vara mycket problematisk för barn med autism till exempel skolmatsalar och raster. Vår erfarenhet är att stödinsatser oftast kommer in alltför sent under skoltiden med personliga, ibland livslånga, misslyckanden som följd. I ett längre perspektiv är uteblivet eller för lite stöd i skolan förödande och kostsamt både för individen och för samhället. Det handlar bland annat om att aldrig få in en fot på arbetsmarknaden, utanförskap och psykisk ohälsa. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat på att det kostar samhället mellan 10 − 15 miljoner om skolan misslyckas med att anpassa skolan efter eleven vilket kan leda till ökad risk för marginalisering i samhället6. Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkät7 ser situationen för elever med autismspektrumtillstånd ut så här:
4
Autism- och Aspergerförbundet skolenkät 2013: https://medlem.foreningssupport.se/RFA/uploads/Skolenk%C3%A4t_Autism_och_Aspergerf%C3%B6rbundet.pdf 5 Autismspecifik kompetens: http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=143363 6 http://www.socioekonomi.se/Texter/UngaGymn/ungagymansium2011juni30.pdf 7 Autism- och Aspergerförbundet skolenkät 2013: https://medlem.foreningssupport.se/RFA/uploads/Skolenk%C3%A4t_Autism_och_Aspergerf%C3%B6rbundet.pdf
4
56 % av eleverna inom autismspektrat går ut grundskolan utan fullständiga betyg. 39 % av eleverna inom autismspektrat i grundskolan har varit hemma mer än fyra veckor i sträck eller är borta regelbundet i vissa ämnen. För flickor inom autismspektrat i grundskolan är siffran 52 %. Skälet till frånvaron är brist på autismspecifik kompetens i skolan, bristande anpassningar i skolmiljön, frånvaro av stöd och även mobbning.
För att komma till rätta med de sena stödinsatserna för elever med autism, bör man i förskolan göra sig vinn om att kartlägga det enskilda barnets behov av stöd och anpassningar. Förskolan behöver ha tillgång till specialpedagoger med autismspecifik kompetens och stöd och handledning från tvärprofessionella specialistteam inom habilitering och barnpsykiatri. Barnet behöver träna det sociala samspelet, lära sig att leka, och för många barn krävs ADL-träning8. Förskolan behöver således ha tillgång till kartläggning av barnet och därutöver krävs en pedagogisk utredning för att ta reda på vilka anpassningar och vilket stöd barnet behöver i förskolan. Om förskolan ger varje barn med autism rätt stöd och anpassningar och om detta även fortsättningsvis ges i förskoleklass och skolan skulle många av de hinder som idag finns i skolan för dessa barn undvikas. Vi anser därför att det är avgörande med en tydlig samverkan och smidig övergång mellan förskolan och förskoleklass/skola när det gäller elever med särskilda behov, speciellt för dem med autism. Särskild kunskap om tidiga tecken på autism hos förskolepersonalen är nödvändig för tidig upptäckt och möjliggör tidiga insatser baserade på autismspecifik kompetens. Något som är viktigt för såväl det enskilda barnets utveckling som för familjens situation och medför i förlängningen även stora kostnadsbesparingar för skolan och samhället i stort. En elev som får en tidig insats har ofta en högre måluppfyllelse och behöver mindre resurser i senare skolår jämfört med en elev där denna insats skett senare eller inte alls. I det här sammanhanget vill vi gärna lyfta fram SPSM − specialpedagogiska skolmyndigheten − som stöd för skolor när det gäller barn med funktionsnedsättningar. Glädjande nog har SPSM alltmer utökat sitt uppdrag också gällande stöd för barn med kognitiva funktionsnedsättningar. Hos SPSM finns mycket konkret material rörande elevernas lärmiljö att hämta för lärare men framför allt kan skolor få gratis pedagogisk stöttning när det gäller olika funktionsnedsättningar ute på sin skola. Vi önskar att fler skolor såg den här möjligheten att öka sin egen kunskap och vi önskar även att SPSM ännu tydligare marknadsför sitt uppdrag gentemot rektorerna, grundskolorna och dess huvudmän. I de fall då resursskolor bäst anses kunna uppfylla elevernas specifika behov av stöd är en fungerande skolskjuts avgörande. En del kommuner beviljar enbart skolskjuts inom den egna kommunen. Det finns barn som bor växelvis hos sina föräldrar och bor dessa i olika kommuner medges inte alltid skolskjuts; eller om den för barnet bästa skolan ligger i en annan kommun, finns inte heller lagligt stöd för att barnet ska få skolskjuts. Vidare finns inte heller lagstadgad rätt till skolskjuts för barn med funktionsnedsättningar i förskola och förskoleklass, inte heller i gymnasieskolan, utan enbart i grundskolan vilket inte medger bästa möjliga skolgång för många av barnen med autism.
8
ADL = aktiviteter i dagliga livet, dvs. träning av vardagliga aktivitet t.ex. gå på toaletten, äta mat.
5
Datum som ovan, Autism- och Aspergerförbundet
Eva Nordin-Olson Ordförande
genom Agneta Söder ombudsman 08 – 420 030 57
