Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Institutionen för samhällsvetenskap
Rättfärdigade argument? USA: s militära intervention i Panama 1989
G3-uppsats i statsvetenskap VT 2008 Författare: Anna Löving Handledare: Lennart Bergfeldt
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
2.
Introduktion………………………………………………………….
4
1.1
Panama – tiden fram till interventionen………………………….
6
1.2
Syfte……………………………………………………………..
7
1.3
Preciserade frågeställningar……………………………………....
7
1.4
Avgränsningar……………………………………………………
8
Teoretiska ansatser……………………………………………………
9
2.1
Tidigare forskning………………………………………………..
9
2.2
Krig eller intervention?……………………………..........................
10
2.3 Intervention………………………………………………………
10
2.4
12
Teorin om det rättfärdiga kriget……………………........................ 2.4.1
Det rättfärdiga krigets historia……………………………….
12
2.4.2
Det rättfärdiga krigets moderna teori…………..........................
13
Världssystemteorin……………………………………………….
16
Metod och material…………………………………….......................
18
3.1
Kritisk idéanalys………………………………………………….
19
3.2
Material…………………………………………………………..
20
3.3
Källkritik…………………………………………............................
21
Historisk redogörelse för bakgrunden till president Bushs argument.................................................................................
22
4.1
USA:s utrikespolitiska historia…………………………………….
22
4.2
Skydda Panamakanalen och Torrijos-Carterfördragen……………..
23
4.3
Återinförandet av demokrati med demokratiska val samt försvarandet av mänskliga rättigheter i Panama...........................
25
4.4
Skydda och säkerställa livet på de amerikanare bosatta i Panama…...
26
4.5
Bekämpa droghandeln och ställa Manuel Noriega inför rätta………
26
5. Analys………………………………………………………………….. 6. Slutsats och diskussion………..……………………………................ Referenser……………………………………………………….......................
30 34 36
2.5 3.
4.
2
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Abstract
University of Växjö, School of Social Sciences Course: PO 5363 Title: Justified arguments? The American military intervention in Panama 1989 Author: Anna Löving Supervisor: Lennart Bergfeldt In 1989 the United States choose, after years of conflict, to carry out a military intervention in Panama, to remove Manuel Noriega, convicted for drug dealing and for threatening the lives of the Americans living in Panama. The aim of this study is to examine whether George H. W Bush’s arguments for the military intervention comply with the principles of the just war. The method chosen for this study is a qualitative literature study, based primarily on secondary data. It is a case study with two complementing theories, the theory of the just war and the world system theory. The result showed that the American intervention both can be justified and unjustified following the principles of the Just War Theory. The World system Theory shows typical signs for a relationship between USA and Panama, built on economic, political and military control. Key words: George H.W Bush, Intervention, Manuel Noriega, military intervention, Panama Nyckelord: George H. W Bush, Intervention, Manuel Noriega, militär intervention, Panama
3
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
1. Introduktion “Here are my objectives, I want to get Noriega! “ – President George H. W. Bush1
Den 20 december 1989 startade USA sin militära intervention, Operation Just Cause, i Panama. 2 Detta var, sedan Vietnamkriget, den största amerikanska militära operationen med en trupp på 24 000 amerikanska soldater. Manuel Noriega, chefen för den panamanska3 militären, hade sedan en tid tillbaka skapat oroligheter i Panama och efter misstänkt valfusk samt misstankar om Noriegas inblandning i handeln med droger valde USA att starta interventionen.4 USA lyckades störta Noriega och föra honom till USA där han ställdes inför rätta.
Liksom många andra av de amerikanska operationerna i Latinamerika fick interventionen mot Panama 1989 stort internationell beaktande. Internationella mänskliga rättighetsorganisationer uppmärksammade fallet och hävdade att interventionen var ett brott mot internationell lagrätt.5 Siffrorna om antalet döda i operationen Just Cause skiftar. Människorättsorganisationer menade att antalet offer kom upp i mellan 2 000 och 7 000, medan den amerikanska administrationen hävdade att siffran endast var 400 döda.6 Den 29 december 1989, när interventionen var iscensatt, sammanträdde FN: s säkerhetsråd efter att interventionen mött starka protester. USA, Storbritannien och Frankrike valde där att lägga in sina veton mot den resolution som skulle fördöma interventionen.7 Den 20 december 1989, samma dag som interventionen mot Panama iscensattes, gick president George H. W. Bush ut i amerikansk tv där han i ett tal redogjorde för de motiv som låg bakom interventionen. 8 §
Skydda Panamakanalen och Torijjos-Carterfördragen
§
Återinföra demokrati med demokratiska val samt försvara de mänskliga rättigheterna i Panama
1
Cottam 1994: 171 Crandall 2006: 212 3 Vid användandet av begreppen ”panamanska” och ”panamaner” hänvisar jag till Svante Karlssons bok Från Jalta till Mandela, ex. sid. 463. 4 Karlsson 1995: 463 5 Karlsson1995: 465 6 Blum 1995: 401 7 Läs mer om resolutionen på sid. 29 8 Beckman, O 2005: 164, Wallensteen 1997: 41-45, International Commission on Intervention and State Sovereignty 2001: 4-5, Crandall 2006: 208 2
4
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
§
Skydda och säkerställa livet på de amerikanare bosatta i Panama
§
Bekämpa droghandeln och ställa Maunel Noriega inför rätta
Michael Walzer förklarar i sin bok Just and Unjust Wars att det är viktigt att vara medveten om eventuella dolda motiv i argumentationen till varför interventionen utförs: ”intervention cannot be made to depend upon moral purity of its agents”.9 Det finns en problematik kring när en militär intervention är försvarbar, eller rättfärdigad.10 Gränsen mellan vad som kan vara ett ansvarstagande från en annan stat att skapa stabilitet i en våldshägrad stat, och att blanda sig i en stats angelägenheter och därmed hota dess suveränitet är svår att sätta.11 ”…though the practice of intervening often threatens the territorial integrity and political independence of invaded states, it can sometimes be justified. It is important to stress at the outset, however, that it always has to be justified.”12 - Michael Walzer
Att rättfärdiga ett krig är omöjligt anser vissa, medan andra menar att ett krig kan ha sina orsaker och nödvändigheter. Diskussioner om vad som är rätt och fel talades det om redan under antiken, där den pacifistiske förespråkaren Augustinus resonemang om rätt och fel vid rättfärdigande av krig kom att göra honom till ”det rättfärdiga krigets fader.”13 Någon internationell samstämmighet om vad som rättfärdigar ett krig finns ännu inte. Men det finns ett normsystem som växer sig starkare i väst och som ser krig som irrationella, kostsamma och något som bara får ses som en sista utväg.14 Varför valde president Bush att utföra interventionen mot Panama? Var motiven och argumenten för interventionen rättfärdigade för att staten påstod att de var det? Vilka normer finns det att följa? Teorin om det rättfärdiga kriget utgör, med hjälp av de fyra kriterier som rättfärdigar ett krig, en intressant utgångspunkt för att se om Bushs argument, enligt denna teori, är rättfärdigade. Till teorin om det rättfärdiga kriget kommer världssystemteorin i denna studie att finnas med som ett komplement för att ge en kunskap om och inblick i relationerna på den internationella 9
Walzer 2000: xiii International Commission on Intervention and State Sovereignty 2001: 31 11 International Commission on Intervention and State Sovereignty 2001: 31 12 Walzer 2000: 86 13 Christopher 2004: 42, Aggestam 2004: 10 14 Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 11 10
5
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
arenan, vilket i denna studie syftar på USA och Latinamerika. Världssystemteorin kommer dock inte att få lika stort utrymme i studien, då det är på teorin om det rättfärdiga kriget som fokus kommer att ligga. Världssystemteorin tar fasta på systemets vertikala nivåer, den mellan centrum och periferi.
15
Genom att studera det internationella systemet utifrån ett teoretiskt
perspektiv får man upphovet till staters agerande i världspolitiken. Mellan 1946 och 1994 hotade USA nära 400 gånger att använda sin militära makt för politiskt syfte.16 Hur såg relationen ut mellan USA och Panama? Att USA hade både politisk och ekonomisk kontroll över Panama ses nog av många som sannolikt. Vad som dock är intressant är att studera på vilket sätt USA utövade kontrollen över Panama – ett land beläget på USA: s ”bakgård”.17
1.1
Panama – tiden fram till interventionen
Alltsedan Panama blev ett land har USA involverat sig i Panamas politik. Panamakanalen har varit ett omstritt område som både USA och Panama velat ha kontrollen över.18 USA: s motiv till att ha kanalen som sin egendom var den misstro som fanns angående panamanernas sätt att sköta kanalen, samt att amerikansk närvaro på denna väl strategiska plats skulle gynna USA: s krig mot kommunismen. Under den amerikanska presidenten Carters tid i Vita Huset hölls förhandlingar om kanalen med den panamanska generalen Colonel Omar Torrijos, som krävde att kanalen åter skulle tillhöra Panama. 1977 slöts Torrijos-Carterfördragen, som innebar att kanalen skulle överlämnas helt till Panamas egendom år 2000 och att det fortsättningsvis inte skulle finnas några amerikanska militärstyrkor i kanalzonen.19 Manuel Noriega, den man som skulle vara huvudorsaken till den amerikanska interventionen mot Panama 1989, hade under 1970- och 1980-talen skapat relationer med den amerikanskfinansierade underrättelsetjänsten. Där försåg Noriega amerikanarna med information om den växande högergerillan, Kuba och droghandlare i Latinamerika.20 I mitten av 1980-talet kom relationen mellan Noriega och USA att förändras drastiskt. 1981 dog Torrijos i en flygolycka och Noriega började alltmer arbeta sig upp inom militären och han blev chef för den militära styrkan Fuerzas de Defensa de Panama (PDF). Noriega tog på så sätt över kontrollen i Panama.21 1984 hölls ett presidentval i Panama och Noriegas kandidat Nicólas Ardito Barletta vann, inte helt oväntat, valet. Efter misstankar om valfusk och efter
15
Hettne 1996: 27 Wittkopf 2003: 82 17 Castañeda, Jorge G., Latin America and the end of the Cold war i Lundestad & Westad 1993: 198 18 Crandall 2006: 174 19 Karlsson 1995: 450 20 Crandall 2006: 188 21 Cottam 1994: 142 16
6
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
missnöje och demonstrationer från befolkningen i Panama, samt Noriegas inblandning i droghandeln, började USA att se Noriega som ett hot.22
1988 började Reaganadministrationen öka trycket på Noriega. Bland annat meddelade två domstolar i USA åtal mot Noriega för hans inblandning i Latinamerikas droghandel. I maj 1989 hölls åter ett presidentval i Panama. Den nyvalde amerikanska presidenten Bush såg till att internationella observatörer fanns på plats på valdagen för att försäkra sig om att Noriega inte skulle fuska sig genom valet.23 Noriega ogiltigförklarade valet när han förstod att hans kandidat höll på att förlora valet mot Guillermo Endara, som hade fått stöd från USA. Noriega tillsatte Fransisco Rodríguez till Panamas nya president. I december blev förhållandet mellan USA och Panama alltmer ansträngt efter att en amerikansk marinofficer dödades i en konfrontation med PDF. Den 20 december 1989 kl. 01.00 började USA sin militära intervention i Panama.24 USA lyckades med hjälp av flygplan och marktrupper tillslut störta Noriega och föra honom till USA, där han sedan fängslades och åtalades.
1.2
Syfte
Mot ovanstående bakgrund blir syftet med föreliggande studie att undersöka huruvida Bushs argument för den militära interventionen i Panama följer principerna för det rättfärdiga kriget. Frågorna presenterade i kommande stycke skall besvaras för att nå uppsatsens syfte.
1.3
Preciserade frågeställningar
Det finns idag ingen internationell konsensus om hur ett krig kan bli rättfärdigat.25 Redan under antiken diskuterade filosofer om principer som rättfärdigar krig. Trots saknad av enighet kring principer och krav finns det ett normsystem gällande det rättfärdiga kriget, som kan vara vägledande för politiska beslutsfattare. Den första frågan blir således av teoretisk karaktär: §
Hur kan ett krig rättfärdigas?
22
Crandall 2006: 190 Crandall 2006: 196 24 Karlsson 1995: 465 25 Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 10 23
7
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Den andra frågeställningen som också är av teoretiskt slag ska med hjälp av världssystemteorin förklara USA:s militära intervention i Panama 1989. Frågeställningen blir följande: §
På vilket sätt kan världssystemteorin förklara relationen mellan USA och Panama?
För att öka kunskapen om den militära interventionen mot Panama 1989, samt för att få en fördjupad inblick i bakgrunden till Bushs argument för interventionen, ställs den empiriska frågan: §
1.4
Vad låg bakom den militära interventionen i Panama 1989?
Avgränsningar
Studien kommer inte att beröra vare sig tiden under eller efter den amerikanska interventionen 1989 då det inte är relevant för denna studies syfte.
8
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
2. Teoretiska ansatser I följande avsnitt redovisas de teoretiska ansatser som kommer att vara vägledande genom arbetet. Inledningsvis görs definitioner av relevanta begrepp.
”Världen är stor och komplex”.26 Joshua S. Goldstein anser att internationella relationer är ett fascinerande ämne; det berör människor runt om i hela världen. Internationella relationer handlar om relationer mellan världens regeringar, tillsammans med internationella organisationer och sociala strukturer som ekonomi och inrikespolitik.27 Studien om internationella relationer fokuserar traditionellt på frågor om krig och fred. Men på 1970- och 1980-talen kom även den ekonomiska aspekten in i tänkandet, kallat internationell politisk ekonomi.28 Att använda den politiska och ekonomiska världssystemteorin ger en intressant inblick i situationen mellan USA och Panama, vilken ledde till den militära interventionen 1989. Så länge det har diskuterats om krig har även de moraliska anblickarna om huruvida att kriga är rätt eller fel funnits.29 Teorin om det rättfärdiga kriget ger plats åt både folkrätten och de moraliska aspekterna. För att utföra analysen om den militära interventionen mot Panama krävs en definition av begreppet intervention. Det är även nödvändigt att diskutera skillnaden mellan en intervention och ett krig. Kommande stycke behandlar begreppet krig, medan det nästkommande definierar begreppet intervention.
2.1
Tidigare forskning
Inom internationella relationer finns det en nära till oöverskådlig mängd intressant litteratur att ta sig an, en sökning på internet ger tusentals träffar. I denna text framhävs två forskare, vars arbeten har varit betydelsefulla för denna studie. Joshua S. Goldstein, professor i statsvetenskap, har författat ett antal böcker inom ämnet, såsom International Relations (6:e upplagan, 2005) och The Real Price of War (2004). I International Relations ger Goldstein en inspirerande bild av staters relationer, världssystemets uppbyggnad och där samtliga aspekter tas i beaktning såsom internationella teorier, internationell säkerhet och den internationella 26
Goldstein 2005: 3 Goldstein 2005: 3 28 ”International political economy, (IPE)”, se Goldstein 2005: 5 29 Walzer 2000: 3 27
9
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
politiska ekonomin. Professorn Björn Hettne har med sin bok Internationella relationer (1996) tagit sig an att förklara olika teorier, modeller, för att förklara maktstrukturen på den internationella arenan. När studien bland annat avser att identifiera konflikten mellan USA och Panama bidrar denna bok väl med sitt syfte. Traditionen om det rättfärdiga kriget har studerats sedan århundraden tillbaka. En engagerad skildring ges speciellt i Paul Christophers bok The Ethics of War & Peace (2004), där Christopher går från en ingående historia om antikens filosofers syn på det rättfärdiga kriget till nutida konflikter och krig där han bland annat tar upp frågan rörande ett rättfärdigande av kriget mot terrorismen.
2.2
Krig eller intervention?
Nationalencyklopedin definierar ”krig” som ett ”användande av organiserat militärt våld för att nå politiska mål. Krigs förs vanligen mellan stater men även mellan folkgrupper inom en stat eller ett territorium (inbördeskrig, stamkrig)… Krigets mål eller syfte är sålunda alltid politiska; medlen är militära, ekonomiska eller psykologiska”.30 Gällande teoritraditionen kring det rättfärdiga kriget nämns krig och intervention parallellt. Andra begrepp som används är militära insatser och militära angrepp.31 Studien kommer som utgångspunkt för det rättfärdiga kriget att använda begreppet militär intervention, vilket definieras nedan.
2.3
Intervention
Nationalencyklopedin förklarar en ”intervention” som ett ”ingripande i pågående konflikt med militära eller icke-militära medel (…) En intervention kan också genomföras med uttalat fredsbevarande eller fredsframtvingande syften”32 Diskussioner kan dock uppstå om vad som inryms i begreppet intervention.33 Ekonomiska sanktioner, blockader och diplomatiska hot kan ses som en form av intervention, medan kritiker till detta menar att interventionen enbart grundar sig på användandet av militära styrkor.
30
http://databas.bib.vxu.se:2057/jsp/search/article.jsp?i_art_id=231433&i_word=krig Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 15, 21 32 http://databas.bib.vxu.se:2057/jsp/search/article.jsp?i_art_id=212692&i_word=intervention 33 International Commission on Intervention and State Sovereignty 2001: 8 31
10
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Vidare diskuteras att en militär intervention har större krav på sig att bli försvarbar, att omständigheterna som ledde fram till interventionen måste vara allvarliga. 34 Interventioner kan delas in i två stora grupper; inomstatliga och utomstatliga interventioner.35 En inomstatlig intervention kan exempelvis vara en militärkupp inom den egna staten, mellan den utomstatliga interventionen utförs av aktörer i en annan stat. Studien om den amerikanska interventionen mot Panama är alltså en utomstatlig intervention. Olof Beckman, doktorand vid Lunds universitet, menar att det ofta uppstår missförstånd kring begreppet intervention, det räcker inte med att bara reflektera över storleken på interventionen, utan även att syftet, det vill säga målet, med interventionen måste begrundas.36 Är staten som intervenerar en annan stat ute efter att förändra hela situationen i den andra staten, eller att i begränsad mån skydda nationella intressen? Beckman definierar interventionen som ”en stats diktatoriska ingripande av en annan stats affärer, med syftet att behålla eller förändra de aktuella förhållandena”.37 Hedley Bull understryker att en grundförutsättning för en intervention är att den stat som utför interventionen har mer makt än den stat som är målet för interventionen och att det diktatoriska ingripandet kan genomföras just på grund av detta.38 Ramses Amer, författaren till ett av kapitlen i boken International Intervention: New Norms in the post-Cold War Era? beskriver interventionen som ”en eller flera staters handlingar vilka förändrar en annan stats interna förhållanden mot den andra statens vilja” och menar att detta kan ses som den traditionella synen på intervention i inomstatliga relationer.39 Vidare förklarar Amer att forskare ofta tenderar att använda begreppet intervention och då syfta på den militära typen av intervention. Wolfgang Friedmann menar dock att tre typer av intervention kan urskiljas; militär intervention, politisk intervention och ekonomisk intervention.40 Gällande definitionen av den militära interventionen anammar denna studie Beckmans definition där den militära interventionen beskrivs som en väpnad operation som är begränsad i tid och som är utan önskan från den intervenerande staten att överta territorium.41
34
International Commission on Intervention and State Sovereignty 2001: 8 Wallensteen 1997: 18 36 Beckman, O 2005: 22-23 37 Beckman, O 2005: 23, översatt av författaren 38 Wallensteen 1997: 20 39 Wallensteen 1997: 23, översatt av författaren 40 Beckman, O 2005: 23 41 Beckman, O 2005: 24 35
11
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
2.4 Teorin om det rättfärdiga kriget Nedan följer historien kring teoritraditionen om det rättfärdiga kriget, för att sedan övergå till de moderna resonemangen kring teorin. Här presenteras även de principer som skall vara vägledande för studiens analys av president Bushs argument för att intervenera Panama 1989. Avslutningsvis redogörs det för studiens andra valda teori, världssystemteorin.
2.4.1 Det rättfärdiga krigets historia Diskussioner om omständigheter för när krig kan vara rättfärdigat går tillbaka till antiken, där filosofer utvecklade principer för ett rättfärdigat krig.42 Den kristna historien har både präglats av ett avståndstagande till militärt våld och ett rättfärdigande av det militära våldet. Grundaren av traditionen anser många bedömare vara Augustinus, som skiljde mellan den kristna övertygelsen om att vända andra kinden till i en hotfull situation och de situationer där krig var accepterat, nämligen vid rätt orsak, rätt auktoritet och rätt intention. Det var endast kejsaren som hade rätt att gå ut i krig och då med legitimitet från Gud. 43 Munken Thomas av Aquino reflekterade vidare kring Augustinus resonemang om den rätta auktoritet som krävdes för att starta ett krig.44 Den kristna tron gav inte individen den egna rätten att gå ut i krig, utan våldsanvändningen skulle begränsas och enbart fursten hade Guds rätt att utöva våld i krig. Fransisco de Vitoria gick ett steg längre än Aquino och Augustinus genom att även resonera kring konsekvenserna för ett krig. Kravet var att ett krig inte bara skulle vara rättfärdigat, utan även orsaka så lite skada som möjligt för de oskyldiga i krig.45 Resonemangen hos filosoferna låg i jus ad bellum, huruvida kriget i sig är lagligt och jus in bello, hur kriget ska föras.46 När nationalstaterna växte sig starkare på 1500- och 1600-talen började nationalstaten få den legitimitet fursten tidigare hade haft, den moraliska makten att använda militärt våld. Från att ha låtit de teologiska resonemangen styra våldsanvändningen kom nu istället staternas intressen att falla som grund för besluten. Fram till 1800-talet sågs användandet av våld i självförsvar och i förebyggande syfte rättfärdigat, men argumenten kom mer och mer att handla om att krig var något ont, som skulle undvikas till varje pris. FN-stadgan, som 42
Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 10 Höglund, Anna T., Teologi, genus och rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 28-30 44 Höglund, Anna T., Teologi, genus och rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 30 45 Christopher 2004: 56 46 Bring 2006: 91 43
12
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
diskuteras vidare nedan, går i linje med det teologiska resonemanget att våld är rättfärdigat i självförsvar, men även i situationer av assistans till en stat som utsatts för anfall utifrån. 47
2.4.2
Det rättfärdiga krigets moderna teori
”Why is it wrong to begin a war? We know the answer all too well. People get killed, and often in large numbers. War is hell.”48 Enligt Michael Walzer, professor i statsvetenskap, finns det ingen genuin vilja inom politiken; små som stora länder har dolda motiv med sitt agerande.49 Världen är bra på att titta på när krig och folkmord pågår, men ingen känner sig moraliskt tvingad att ingripa. Interventioner har på senare tid fått en allt större plats inom de internationella relationerna, därför menar Walzer att även dessa kräver ett rättfärdigande.50 De politiska ledare som intervenerar ett annat land och därmed blandar sig i landets inrikesangelägenheter ska kunna bevisa att den militära interventionen var nödvändig. Walzer menar att självförsvar och militära interventioner i förebyggande syfte eller för humanitära skäl är rättfärdiga skäl för att utföra en militär intervention.51 Karin Aggestam skriver i boken ”(O)rättfärdiga krig” om betydelsen av de moraliska och etiska resonemangen krig det rättfärdiga kriget. Teoritraditionen kring det rättfärdiga kriget har över tid skapats i strävan efter legitimitet vid användandet av militärt våld. Den klassiska realismen menar att det som avgör beslut om krig och fred är frågor gällande nationella intressen, makt och militär styrka. Idealismen som präglade mellankrigstiden och Nationernas förbunds uppkomst menar realismens förespråkare valde att se världen hur den bör vara, istället för att titta på hur det egentligen är. Synen på krig har under tidens gång förändrats, från att under 1800-talet se krig som något rationellt till att under 1900-talet se krigen som alltmer kostsamma och destruktiva. Nationernas förbund och folkrätten är två följder av den nya synen på krig.52 Teoritraditionen för det rättfärdiga kriget har varit vägledande för filosofer, politiker och militärer i deras sätt att tänka kring politik och krig. Oberoende av bakomliggande motiv till beslut om krig, har politiker i alla tider gjort stora bemödanden för att rättfärdiga krig.53 Aggestam förklarar att ”syftet med teoritraditionen är inte som många antar att rättfärdiga krig utan att förhindra dem och motivera andra stater till att finna andra alternativ än krig till att
47
Höglund, Anna T., Teologi, genus och rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 30-32 Walzer 2000: 22 49 Walzer 2000: xiii 50 Walzer 2000: xi, 86 51 Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 20 52 Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 11-12 53 Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 11 48
13
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
lösa konflikter”.54 Teoritraditionen om det rättfärdiga kriget grundar sig på fyra principer som ska vara vägledande vid beslut om krig och som ska vara vägledande genom denna studies analys.55 1) Det krävs rättfärdig intention och orsak: ”Utgångspunkten är att återskapa fred och ordning efter aggression, vilket inkluderar bestraffande åtgärder. (…) Däremot kan aldrig militära handlingar i egenintresse, som exempelvis att utöva makt, ockupera territorium, förslava folk eller föra krig i nationell ära, legitimeras” 2) Beslut om krig skall ske av en legitim auktoritet: ”vilket idag antas vara en suverän stat eller FN: s säkerhetsråd” 3) Det skall finnas en rimlig chans att lyckas i krig 4) Alla fredliga alternativ skall vara uttömda: ”krig skall vara den sista och därmed nödvändiga utvägen” Aggestam nämner även de oklarheter som kan uppstå kring teoritraditionen och dess principer. Vad menas med en suverän auktoritet? I ett land präglat av interna konflikter kan det vara svårt att utse den grupp som anses vara den lagliga gruppen i landet och som därmed har rätten att föra ett rättfärdigat krig. Den sista av principerna, att alla fredliga alternativ skall vara uttömda, har också kritiserats. Genom att vänta med att bemöta en aggression för att först pröva alla möjliga fredliga alternativ och därmed vänta med att bemöta aggressionen militärt, kan det helt enkelt vara för sent.56 Folkrätten, även kallad internationell rätt, är den rättsordning som uppstod på 1500- och 1600talen.57 ”Folkrättens fader”, Hugo Grotius, tog på 1600-talet upp frågan om rätten till krig, där han avfärdade varje legitimering av hänsynslös maktpolitik.58 Grotius menade att krig som stred mot det härskande förnuftsbaserande tänkandet, till exempel erövringskrig aldrig kunde vara rättfärdiga. Omständigheter där krig däremot kan vara rättfärdiga menade Grotius var vid självförsvar liksom humanitära interventioner i ett land där etnisk rensning eller folkmord pågick. I folkrätten är staterna och de mellanstatliga organisationerna de primära aktörerna och till den moderna folkrätten hör Nationernas Förbunds och Förenade Nationernas stadgar samt Haag-
54
Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 20 Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 20 56 Aggestam, Karin, Teoritraditioner om rättfärdiga krig, i Aggestam 2004: 21 57 http://databas.bib.vxu.se:2057/jsp/search/article.jsp?i_art_id=172638&i_word=folkr%e4tten 58 Bring 2006: 91 55
14
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
och Genèvekonventionerna (1907 och 1949).59 I FN:s stadgar om våldsförbud lyder artikel 2(4) enligt följande: ”4. Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförändligt med Förenta Nationernas ändamål”60 Enligt FN-stadgans kapitel VII ” inskridande i händelse av hot mot freden, fredsbrott och angreppshandlingar”, artikel 51, får ett land endast gå i krig i självförsvar: ”Ingen bestämmelse i denna stadga inskränker den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp mot någon medlem av Förenta Nationerna, intill dess att säkerhetsrådet vidtagit nödiga åtgärder för upprätthållande av internationell fred och säkerhet.”61
Adrian Hyde-Price, som har författat ett av kapitlen i antologin ”(O)rättfärdiga krig” resonerar kring den amerikanska attityden till användandet av våld och menar att USA, som demokratiskt land, har normer att leva upp till.62 Även USA: s utrikespolitiska roll har en inverkan på de amerikanska attityderna till användandet av våld. Som den liberala världsordningens försvarare efter 1945 förväntas USA använda sin militära makt på moraliska grunder och i enlighet med principerna för det rättfärdiga kriget, menar Hyde-Price. USA: s militära intervention mot Panama 1989 fick namnet ”Operation Just Cause”, vilket Hyde-Price beskriver som en tydlig bild av USA: s självbild och att känslan av moraliskt kall och utvaldhet legitimerar det militära användandet. ”If we have to use force, it is because we are America; we are the indispensable nation” – Madeleine K. Albright63
59
http://databas.bib.vxu.se:2057/jsp/search/article.jsp?i_art_id=172638&i_word=folkr%e4tten Bring 2006: 16, http://www.un.org/aboutun/charter/ 61 http://www.unric.org/index.php?option=com_content&task=view&id=108&Itemid=196&limit=1&limitstart8 62 Hyde-Price, Adrian, Rättfärdigande av amerikansk krigföring, i Aggestam 2004: 118 63 USA: s utrikesminister 1997-2001, Wittkopf 2003: 73 (översättning: oumbärlig, oersättlig) 60
15
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
2.5
Världssystemteorin
För att förstå USA: s utrikespolitik gentemot Latinamerika är det väsentligt ha ytterligare en teori i beaktning, som komplement till teorin om det rättfärdiga kriget. När den ovan givna teorin om det rättfärdiga kriget ska verka som ”huvudteori” ska följande teori, världssystemteorin, finnas med i studien som en ”ytterrock” för att öka förståelsen för det komplexa världssystem som rådde under tiden för den amerikanska interventionen mot Panama 1989. Världssystemteorin avser förklara den relation av beroende som fanns mellan USA, ett land i centrum, och Panama, ett land i periferin, vilken till slut ledde fram till interventionen. Teorin får dock som nämndes ovan stå i skuggan för studiens primära teori, teorin om det rättfärdiga kriget. Världssystemteorins
skapare,
Immanuel
Wallerstein,
beskriver
världssystemet
som
kapitalistiskt bestående av länder i centrum, semiperiferi, periferi och den externa arenan. Björn Hettne, professor vid institutionen för freds- och utvecklingsforskning på Göteborgs universitet, beskriver teorin som en modell som kan fungera som en referensram och ett verktyg för att identifiera konflikter inom det internationella systemet.64 Utifrån de olika positionerna i världssystemet kan teorin strukturera upp eventuella vertikala konflikter mellan kärnländer och periferin, där sökandet efter dominans och förbättrad strukturell position är utlösande faktorer till konflikter.65 Goldstein beskriver att den viktigaste klasskampen idag är den mellan världssystemets centrum och periferi och menar vidare att de två världskrigen och Kalla kriget är resultat av tävlande centrumländer för att få utnyttja periferins överskott.66 Beroendeteorin är en teori nära besläktad med världssystemteorin. Den beskriver den relation av beroende som fanns mellan USA och Latinamerika. Teorin förklarar, liksom världssystemteorin, relationen mellan de utvecklande länderna i periferin och de avancerade industriländerna i centrum som utnyttjande på så sätt, att det ekonomiska överskottet i periferin berövas av länderna i centrum. Ända sedan det kapitalistiska världssystemet började utvecklas på 1400-talet började det imperialistiska utnyttjandet av, vad som idag kallas Tredje Världens, naturtillgångar. Kolonialismen förde med sig den hierarkiska strukturen på världssystemet och ekonomin i kolonierna vad anpassad för att stämma överens med behoven hos kolonialmakten. Trots
64
Hettne 1996: 20 Hettne 1996: 42 66 Goldstein 2005: 468 65
16
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
koloniernas självständighet förändrades lite gällande ekonomi, kommunikation och kultur. Fortfarande fanns inflytande och påtryckningar från centrum i form av militär assistans, media och andra former av kontroll. Holsti menar att de militära interventionerna i Latinamerika inte var ett slag av strategisk prioritering i konkurrensen med Sovjet, utan snarare ett försök av USA att säkra det gynnsamma hierarkiska kapitalistiska världssystemet.67 Martha L. Cottam förklarar de latinamerikanska länderna som typiska exempel på relationer med USA formade av beroende, där de latinamerikanska länderna är svaga, underordnade och ledda av en liten, ofta korrumperad elit.68 I slutet av Kalla kriget kom frågorna för Latinamerika att inte lika mycket handla om negativa konsekvenser av politiken mellan USA och Latinamerika, utan istället om de ekonomiska aspekterna. Länderna i Latinamerika var oroliga över att det som hände i Europa skulle påverka USA och länder i Asien och Europa som placerade kapital i Latinamerika. Bland annat blev en del av det amerikanska finansiella stödet omplacerat till de nya demokratierna i östra Europa, pengar som Panama behövde för återuppbyggnad efter den amerikanska interventionen.
69
För de latinamerikanska regeringarna, däribland Panama, att spela ut en
politik motstridig Washingtons intressen får ofta omedelbara och stora ekonomiska konsekvenser. Kegley, Wittkopf och Scott, författarna till boken ”American Foreign Policy”, menar att den amerikanska militären har som ett huvudsyfte att genom förebyggande åtgärder förhindra motparten att använda sin militära makt.70 Gunboat Democracy är den form av militär makt där syftet fortfarande är att ändra beteendet hos motparten, men med mindre dödlig utgång. Som nämndes i introduktionskapitlet utövade USA mellan 1946 och 1994 denna makt upp till 400 gånger. Den amerikanska styrkan gick tidigt in i Panama efter valet 1989 för att signalera till Manuel Noriega att han var övervakad, en form av gunboat democracy.71 Nästa steg är en direkt militär intervention där den militära makten, enligt Kegley, Wittkopf och Scott, verkar för amerikanska intressen, för den globala hegemonin, och författarna ser den militära interventionen i Panama i december 1989 som ett fall av detta.72
67
Holsti 1995: 74 Cottam 1994: 25 69 Castañeda, Jorge G., Latin America and the End of the Cold War: An Essay in Frustration, i Lundestad & Westad 1993: 207-208 70 Wittkopf 2003: 81 71 Wittkopf 2003: 82 72 Wittkopf 2003: 84 68
17
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
3. Metod och material I detta kapitel följer en redovisning av för studien valda metoder och material, för att avsluta med en källkritisk diskussion.
Att undersöka hur Bushs argument ställer sig till principerna för det rättfärdiga kriget är utgångspunkten för denna studie. Metoden mest lämpad för att tillgodose studiens syfte är en kvalitativ forskningsmetod. Angreppssättet är en kvalitativ textanalys där det väsentliga i det valda materialet togs fram efter noggrann läsning.73 Solvang & Holme beskriver den kvalitativa metoden som ett sätt att samla in information på och på så sätt få en djupare insikt i det problemkomplex vi analyserar.74 Svaren på de preciserade frågeställningarna presenterade i avsnitt 1.3 utgör lösningen på forskningsproblemet. Utifrån studiens syfte, att undersöka huruvida Bushs argument för den militära interventionen mot Panama följer principerna för det rättfärdiga kriget, anser jag den kvalitativa litteraturstudien vara den mest lämpade för insamling av data till studien. Hade jag valt en händelse närmare i tid och plats vore intervjuer ett intressant sätt att samla in data på, men då jag studerar en historisk händelse innebär denna metod svårigheter. Fallet Panama valdes till denna fallstudie för att få en djupare inblick i just detta specifika fall. Olof Beckman, vars doktorsavhandling varit användbar för denna studie, valde att jämföra ett antal länder.75 Detta är ett intressant angreppssätt, men svagheten är saknaden av den inträngande studie jag vill uppnå. Jag använder mig av argument, retorik, för att analysera denna händelse. Interventionen i Panama 1989 tillhör den moderna historien, i slutskedet av Kalla kriget. Med en blandning av rädsla för kommunism, droger och militärdiktatur blir Panama ett intressant fall att studera. Det finns många teorier att använda sig av för att genomföra en studie i internationella relationer. Demokrativärden, mänskliga rättigheter eller någon av de stora teorierna realismen eller idealismen är alternativa teorier passande till denna typ av studie. Jag har dock valt att i huvudsak använda mig av teoritraditionen gällande det rättfärdiga kriget samt att ha
73
Esaiasson 2007: 237 Holme & Solvang 1997: 14 75 Beckman, O 2005 74
18
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
världssystemteorin som en kompletterande teori för att beskriva relationen mellan USA och Panama.
3.1
Kritisk idéanalys
Inom den kvalitativa textanalysen finns två typer av frågeställningar. Dels de som systematiserar, det vill säga beskriver, innehållet i de aktuella texterna, samt de som kritiskt granskar innehållet i texterna.76 Studien kommer att anta den kritiska ideánalysmetoden. Den valda analysmetoden är användbar då syftet med studien är att undersöka huruvida Bushs argument för den militära interventionen mot Panama uppfyller kraven för det rättfärdiga kriget. Statsvetaren Ludvig Beckman menar att där det finns diskussioner om vad staten bör och inte bör göra pågår det en strid mellan politiska idéer och föreställningar.77 Därför är det, menar Beckman, väsentligt att analysera och kritiskt granska de politiska budskap som framförs. I den idéanalytiska studien är det främst vad man ska undersöka och mindre hur som är det väsentliga. ”Med en idéanalys avses helt enkelt det vetenskapliga studiet av politiska budskap”.78 Det räcker inte att enbart redovisa ett material, utan analysen kräver att forskaren kan dra slutsatser om materialet för att studien ska få ett vetenskapligt värde. Herbert Tingsten, som var en företrädare för ”idékritik”, menar att syftet med en idéanalys framför allt borde vara att utsätta de politiska idéerna för kritisk prövning.79 Idéanalysen kan ha beskrivande och förklarande syfte, eller ha som syfte att ta ställning till ett material. Min avsikt är att ta ställning till hållbarheten i president Bushs argument för interventionen i Panama, huruvida argumenten, det politiska budskapet, kan ta hänsyn till de normativa krav, det vill säga principerna för det rättfärdiga kriget, som jag valt att ställa upp. Det är forskaren själv som väljer den norm som ska verka som utgångspunkt i bedömningen, här är det alltså viktigt att forskaren tänker på vilka glasögon han eller hon har på sig under undersökningens gång för att inte färga studien.80 Vad som dessutom bör finnas med i beaktande vid en kritisk idéanalys är vetskapen om forskarens tendens att bli en ”felfinnare”, i stället för att kritisera seriöst. När historiska sammanhang studeras är det följaktligen viktigt att förstå författarens kontext, ”en allvarlig menad kritik blir effektiv först då kritikern först visat sig generös mot
76
Esaiasson 2007: 238 Beckman, L 2005: 9 78 Beckman, L 2005: 11 79 Beckman, L 2005: 12 80 Beckman, L 2005: 74 77
19
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
den uppfattning som skall kritiseras”.81 Forskarens uppgift är således att ge en så rimlig och passande bild som möjligt av den ståndpunkt som ska kritiseras. Den analys som ofta föregår en kritisk idéanalys är en argumentationsanalys. I en argumentationsanalys består forskarens uppgift i att klargöra innebörden av en debatt eller en text.82 Analysen börjar med att söka efter tesen (intervention i Panama) som avsändaren (Bush) argumenterar för.83 Då tes och argument redan står klara utgår studien från den idékritiska analysen.
3.2
Material
Det material jag i första hand har använt mig av är sekundära källor. Svante Karlssons (1995) ”Från Mandela till Jalta” tillsammans med Russell Crandalls (2006) ”Gunboat Democracy, U. S interventions in the Dominican Republic, Granada and Panama” och Martha L. Cottams (1994) ”Images and intervention, U. S policies in Latin America” har legat till grund för de empiriska data presenterad i denna studie. Källorna har kunnat ge den bakgrund som krävs för att genomföra en kvalitativ litteraturstudie. Materialet har varit lättillgängligt, men de problem som ofta kan uppstå med sekundära källor är risken för tendentiösa källor, något jag diskuterar nedan under avsnittet ”Källkritik”. Crandalls bok har recenserats med både ris och ros. Entusiasterna beskriver boken som betydelsefull och välresonerad medan kritikerna menar att han brister i att tala om demokrati på rätt sätt då Crandall har en relativt snäv demokratibild i boken mest bestående av demokratiska val, men bortser från värden som rättsäkerhet och det sociala samhället. Cottam har enligt en recensent skrivit en oumbärlig bok rätt i tiden.84 En annan recensent säger att Cottam är så inriktad på att de politiska besluten som togs berodde på den beroendebild som fanns mellan USA och Latinamerika, att hon glömmer bort att ta andra variabler i beaktande, som ekonomiska intressen och inrikespolitik.85 De primärkällor jag använt mig av är dokument från Förenta Nationerna (FN) och Organization of American States (OAS). Dokumenten har delvis används separat men även som komplement till de sekundära källor där dessa dokument tagits upp. 81
Beckman, L 2005: 78 Beckman, L sid. 55 83 Bergström & Boréus 2005: 96 82
84 http://www.foreignaffairs.org/19941101fabook8896/martha-l-cottam/images-and-intervention-u-s-policies-in-latinamerica.html
85
Larson, Deborah Welch 1995: 248
20
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
3.3
Källkritik
”Källkritik är en uppsättning metodregler som används för att värdera sanningshalten och bedöma trovärdigheten i såväl påståenden om historiska förlopp och omständigheter som nutida uppgifter om sakliga förhållanden.”86 Följande fyra kriterier bör tas i beaktning vid genomläsning av materialet: Äkthet, oberoende, samtidighet samt tendens.87 De risker som fanns med mitt material behandlar först och främst kriterierna om oberoende och tendens. Äktheten i källan innebär att källan skall vara det den utger sig för att vara.88 Misstanke om förfalskade källor har inte uppkommit under genomgången av källorna. En källa som uppfyller kravet för samtidighet har haft en kort tid mellan händelse och när händelsen blir skrift. En av böckerna som har fått stor plats i uppsatsen gällande empirin är Svante Karlssons Från Jalta till Mandela som publicerades 1995, sex år efter att interventionen i Panama ägde rum. Samtidigheten i denna källa är därmed relativt hög. När det gäller de två kriterierna gällande att källan skall vara oberoende samt sakna tendentiösa trender, har jag varit extra uppmärksam. Jag har varit noggrann att bekräfta den använda källan men en annan oberoende källa, vilket jag visar i mina fotnoter där jag på en del ställen har redovisat två eller flera referenser. De primärkällor som varit tillgängliga för studien har bestått av FN-fördrag samt fördrag från OAS (Organization of American States), som har kunnat bekräfta mina sekundära källor när dessa tar upp fördragen i sina texter. Kriteriet för tendens behandlar risken för att avsändaren visar partiska tendenser.89 Medvetenheten om att historiska berättelser kan vara tendentiösa är en nödvändighet för att inte godkänna en falsk bild av vad som verkligen hände. Boken The U. S Invasion of Panama, The Truth Behind Operation Just Cause är utgiven av The Dependent Commission of Inquiry on the U.S. Invasion of Panama (1991) där texten innehåller intervjuer och tal av människor som befann sig i Panama både tiden före och under interventionen. Källan har vissa partiska tendenser men visade även på mycket intressanta fakta. Då boken är refererad i min studie har källan bekräftats av en eller två oberoende källor.
86
Esaiasson 2007: 313 Esaiasson 2007: 314 88 Thurén 1997: 12 89 Thurén 1997: 63 87
21
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
4. Historisk redogörelse för bakgrunderna till president Bushs argument Inledningsvis redogörs i empirikapitlet kortfattat om USA: s utrikespolitiska historia och dess relation med Latinamerika. Därefter följer redovisningen av bakgrunden till president Bushs argument för att utföra den militära interventionen mot Panama. I detta kapitel läggs stor vikt på den historiska skildringen. Varje argument med tillhörande historia diskuteras enskilt.
4.1
USA: s utrikespolitiska historia
Politiken i Latinamerika har varit dominerad av två huvudsakliga aktörer: den inhemska militären och USA. USA: s roll under 1910-talet och framåt bestod i att etablera stabila och demokratiska regimer, vars ledare främjade amerikanska intressen, och att upprätthålla det amerikanska inflytandet.90 Monroedoktrinen uppkom 1823 efter ett tal från den amerikanska presidenten James Monroe där han förklarade att alla försök från stormakternas sida att försöka utvidga sitt politiska system till något land eller region i den västra hemisfären sågs som ett hot mot USA: s fred och säkerhet. Monroedoktrinen säkrade USA: s framtida roll i den västra hemisfären: Latinamerika skulle vara USA: s intresse och inte Europas.91 I slutet på 1920-talet skedde det stora förändringar i den amerikanska utrikespolitiken.92 Antiimperialismen växte efter första världskriget och de amerikanska ockupationerna i bland annat Haiti och Nicaragua fick upprördheten bland befolkningen att växa. President Roosevelts utrikespolitik skulle därför istället prioriteras av ”Den goda grannens politik” och militära interventioner skulle bara ses som nödvändiga då socialistiska, kommunistiska eller radikala antiamerikanska regimer bedömdes vara på väg att etableras.93 Syftet med den nya politiken var bland annat att skapa goda relationer med Latinamerika.94 I början på 1960-talet, med John F Kennedy vid presidentposten, skulle USA: s utrikespolitik gentemot Latinamerika återigen symboliseras av hårdare tag för att bekämpa kommunismen. President Lyndon B. Johnson som valdes till ny president 1963 genomförde 1965 den militära 90
Karlsson 1995: 422 Karlsson 1995: 422 92 Crandall 2006: 15 93 Karlsson 1995: 426 94 Crandall 2006: 17 91
22
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
interventionen mot Dominikanska Republiken, vilket skulle ses som ett sätt att hålla rent USA: s ”bakgård” från kommunister.
95
Även efterträdaren Richard Nixon ville ha kontroll över
kommunismen i den västra hemisfären, men efter Watergate-skandalen tillsammans med misslyckanden i Vietnam började USA: s politik att ifrågasättas av den egna befolkningen. Regeringens militära interventioner mot den tredje världen kritiserades, vilket ledde till att de kommande presidenterna Gerald Ford och Jimmy Carter valde att föra en administrativ politik, som inte kom att handla om kommunismen, utan om de mänskliga rättigheterna.96 Carter fortsatte även Nixons påbörjade förhandlingar med Panama om Panamakanalen. Reagan blev vald till ny president 1981, eftersom amerikanarna ville ha en president som tydligt visade sig var emot kommunismen.97 I slutet av 1980-talet, när George H. W. Bush blev president var det nya stora hotet narkotikan framträdande och att få fast Manuel Noriega, drogkungen i Panama, sågs då som självklart. Nedan diskuteras president Bushs 4 argument för att utföra interventionen mot Panama 1989.
4.2
Skydda Panamakanalen och Torijjos-Carterfördragen
Redan på 1800-talet började USA intressera sig för upprättandet av en kanal genom Karibien, som skulle länka ihop de båda haven. 1901 slöts ett fördrag som gav USA rätten att bygga och sköta en kanal i Panama. Dock ingick inte i fördraget var kanalen skulle byggas. Länge var Nicaragua uppe för diskussion, men efter förhandlingar i den amerikanska kongressen blev Panama ett allt mer intressant läge. För att starta förhandlingarna krävdes att Panama blev självständigt från Colombia. Även det panamanska folket önskade sin självständighet och i november 1903 blev Panama, med amerikansk hjälp, ett självständigt land. 98 Bara några dagar efter att Washington erkänt Panama som självständig stat började förhandlingarna om kanalfördraget. USA fruktade att de gamla förhandlingarna med Bogotá var alltför gynnsamt för panamanerna och började därför ändra några punkter. USA skulle få kontroll över kanalzonen, ett antal kustnära öar och tillstånd till att stationera ut amerikanska militärbaser i området. Panamanerna uttryckte stort missnöje över besluten, men såg ingen annan utväg än att skriva under dokumenten. År 1914 öppnades Panamakanalen. USA såg
95
Crandall 2006: 22 Karlsson 1995: 455 97 Karlsson 1995: 455 98 Crandall 2006: 176 96
23
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
kanalen som en stor tillgång och använde den bland annat under de två världskrigen för att slussa trupper och vapen mellan de två haven. 99 I och med Roosevelts ”goda grannen”-politik slöts nya avtal på 1930-talet som innebar att kanalzonens territorium tillhörde Panama men under amerikansk jurisdiktion. Men händelserna runt om i Latinamerika, bland annat i Guatemala och Kuba, gjorde att den panamanska befolkningen blev mer och mer nationalistisk, kanalzonen skulle tillhöra Panama och inte USA. Det nya kanalfördraget 1955 innebar visserligen förbättringar för panamanerna, men amerikanska trupper hade fortfarande rätten att vara stationerade i kanalzonen för att skydda kanalen. 1964 skedde drastiska förändringar i relationen mellan USA och Panama. I januari marscherade ett hundratal studenter till en amerikansk skola belägen i kanalzonen för att där hissa den panamanska flaggan. Ett uppror bröt ut mellan de panamanska studenterna och amerikanska studenter och polis. 18 panamanska studenter och 4 amerikanska soldater dödades. De diplomatiska förbindelserna mellan USA och Panama avbröts tillfälligt efter ”flaggkrisen”.100 I Panama förändrades politiken när president Arias i slutet på 1960-talet avsattes genom en kupp iscensatt av löjtnant Colonel Omar Torrijos. Tillsammans med Manuel Noriega, den blivande chefen för den militära styrkan i Panama etablerade Torrijos en militärmakt som kom att dominera den panamanska politiken de kommande elva åren. Efter ett misslyckat kuppförsök av ett par militärofficerare för att avsätta Torrijos ändrades Torrijos politik till att bli mer nationalistisk och anti-imperialistisk. Torrijos kom att ses som det panamanska folkets man.101 Torrijos var, enligt USA, en realistisk man som skulle vara bra att förhandla om kanalen med och Torrijos hade en mottaglig publik i Carteradministrationen.102 Torrijos militärmakt, National Guard, erhöll pengar från USA för att kunna rusta upp sin armé, det behövdes enligt amerikanarna en stark styrka i Latinamerika för att kunna stå emot kommunismen.103 Men USA skulle få erfara Torrijos som en tuff förhandlare, han ville ha Panamakanalen till det panamanska folket. När USA 1977 fick en ny president, Jimmy Carter, togs ett stort steg i kanalfrågan. President Carter ville inte att tvisterna mellan USA och Panama skulle gå så långt att militära uppgörelser 99
Crandall 2006: 178 Karlsson 1995: 449 101 Blum 1995: 401 102 Cottam 1994: 142 103 Crandall 2006: 183 100
24
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
skulle vara nödvändiga. Två fördrag slöts länderna emellan, fördraget om Panamakanalen och fördraget om neutralitet, som behandlade styret över kanalen, militärbaserna samt säkerheten över kanalen. Den 31 december 1999 skulle USA överlämna kanalen helt till Panama.104 I fördraget gjordes även klart att USA inte hade rätten att intervenera i Panamas inrikesaffärer. Det skulle visa sig att Carters stöd till fördragen och en lösning på kanaltvisten skulle bli hans fall. Carter valdes inte om till USA: s president utan blev 1981 ersatt av Ronald Reagan, som i sin valkampanj gjorde kanalförhandlingarna till en stor fråga. De konservativa menade att USA hade den juridiska rätten till kanalen och panamanerna hade för lite teknologiska resurser för att sköta kanalen.105 Han förde också en hårdare politik med Panama än vad Carter tidigare hade gjort.106 Ronald Reagan uttryckte det: When it comes to the canal, we bought it, we paid for it, it’s ours, and we should tell Torrijos and company that we’re going to keep it.107 – Ronald Reagan
4.3
Återinförandet av demokrati med demokratiska försvarandet av mänskliga rättigheter i Panama
val
samt
Efter att Torrijos dog i en flygolycka 1981 accepterades Manuel Noriega av den nyvalde presidenten Ronald Reagan som ersättare för Torrijos.108 Efter presidentvalet i Panama 1984 vann Nicolás Ardito Barletta med hjälp från Noriega, och trots tydligt valfusk valde Reagan att erkänna Barletta som Panamas nya president. Den andra presidentkandidaten var oppositionsledaren Arnulfo Arias, men han sågs av USA som alltför nationalistisk.109 Noriega jobbade sig uppåt inom National Guard, som han gav namnet PDF, Panamanian Defense Forces. Han var chef för PDF och dominerade Panama, utan att utse sig själv till president.110 Barletta hann inte vara president i Panama mer än ett år. 1985 drev Noriega bort Barletta som hade börjat kritisera Noriega och hans militär. Istället tillsatte Noriega Eric Arturo Delvalle till president. I det kommande presidentvalet 1989 anade USA att Noriegas kandidat Carlos Duque skulle vinna valet genom valfusk, precis som i det föregående valet 1984. CIA gav ca 10 miljoner 104
Wilson, Larman C. (1989), Can we oust Noriega? Cottam 1994: 142 106 Cottam 1994: 142 107 Crandall 2006: 186, Wilson, Larman C. (1989), Can we oust Noriega? 108 Cottam 1994: 142 109 Cottam 1994: 145 110 Crandall 2006: 189 105
25
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
dollar i stöd åt oppositionens valkampanj.111 När rösträkningen visade på att Noriegas man stod inför en kraftig förlust upplöste Noriega processen och tillät sina medhjälpare att misshandla oppositionskandidaterna och deras anhängare.112 Efter att valet hade upphävts bröt oroligheter ut bland de civila i Panama.113 I Washington var man upprörda över valfusket i Panama och George H. W. Bush som 1989 var nyvald president svarade på händelserna om presidentvalet i Panama med att sända trupper till Panama för att skrämma Noriega.114 Även de ekonomiska sanktionerna fortsatte.
4.4
Skydda och säkerställa livet på de amerikanare bosatta i Panama
När Noriega 1984 var misstänkt för valfusk under presidentvalet röstade den amerikanska senaten för att Noriega skulle kliva ner i väntan på att anklagelserna om valfusk var utredda. Noriega valde att inte följa senatens beslut utan skickade istället som en protest sina anhängare till den amerikanska ambassaden i Panama, en händelse som fick Washington att befara att livet för de amerikanare som bodde i Panama var i fara. Om inte de civila fri- och rättigheterna var respekterade hotade USA med att göra vad som krävdes för att skydda sina medborgare.115 Mellan februari 1988 och maj 1989 var USA och Noriegas armé i konflikt med varandra ett antal gånger, efter att USA fått rapporter om att amerikanska civila i Panama var utsatta för förtyck och trakassering.116
4.5
Bekämpa droghandeln och ställa Maunel Noriega inför rätta
Redan under 1950 och början på 1960-talet började Noriega få kontakt med amerikanarna i Panama.117 På 1970-talet började Noriega i den amerikanska skolan i Panama där han fick kontakt med den amerikanska undersättelsetjänsten som såg honom som en stor tillgång. Men Washington ville inte göra Noriega till en amerikansk ”valp” i Panama City, utan ville ha honom som en informationskälla som kunde lämna snabb och korrekt information om gerillarörelser i Kuba och den växande narkotikahandeln i Karibien.118 Noriega fick pengar av Washington för att han uträttade ett flertal tjänster, som att stå på USA: s sida i kriget mot rebellerna i Nicaragua.119 Trots att det stred mot kanalfördraget tillät Noriega USA att 111
Engelberg (1989), C.I.A. Funnels Aid to Noriega´s Election Foes Wilson, Larman C. (1989), Can we oust Noriega? 113 Blum 1995: 404, Cottam 1994: 156 114 Cottam 1994: 157 115 Crandall 2006: 170 116 Crandall 2006: 195 117 Blum 1995: 401 118 Crandall 2006: 187 119 Wilson, Larman C. (1989), Can we oust Noriega? 112
26
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
stationera ut spionplan i Panama.120 I slutet av 1970-talet hade Noriega samarbete med CIA, FBI och flera underättelsetjänster. På 1970- och 1980-talen skapade Noriega kontakter med högrankade amerikanska politiker, såsom CIA-direktören William Casey. Noriegas samarbete med USA gav amerikansk utdelning och droghandlare arresterades. USA hade svårt att komma åt viktig information om Kuba, men fick hjälp av Noriega. Noriega samarbetade inte bara med USA, utan även med kubanska och colombianska knarkkungar och andra som kunde betala honom, men USA såg Noriega som lätt att manipulera och en man som kunde tillgodose USA: s behov.121 Under denna tid var Torrijos profilmannen i den panamanska politiken, medan Noriega jobbade för underrättelsetjänsten. 1983 när Noriega blev befälhavare för PDF blev han i praktiken statschef och hans värde ökade för de överordnade i USA.122 Noriegas inblandning i narkotikasmuggling pågick som mest under 1970-talet och början av 1980-talet. Samtidigt fick USA fortfarande Noriegas hjälp med information om andra droghandlare runt om i Latinamerika, som ledde till ett flertal arresteringar. Men 1986 kom en avslöjande artikel publicerad i den amerikanska nyhetstidningen New York Times som fick amerikanarna att blir mer och mer bekymrade över situationen i Panama.123 Artikeln var detaljerad och beskrev noggrant Noriegas inblandning i droghandel och pengatvätt. 1988 åtalades Noriega av två domstolar i USA för federala narkotikabrott. Reaganadministrationen erbjöd sig att ta tillbaka åtalen som var riktade mot Noriega om han avträdde och gick i landsflykt, ett erbjudande som Noriega avstod ifrån. Noriega isolerades diplomatiskt och USA inledde ekonomiska sanktioner mot Panama. Bland annat genom att stoppa Panamas ekonomiska hjälp från utlandet, suspendera sockerkvoten och begränsa export- och importavgifterna för amerikanska företag i Panama.124 Sanktionerna drabbade den panamanska befolkningen hårt, men trycket mot Noriega fungerade inte. Påtryckningen ökade även på den amerikanska kongressen för att inte göra tillräckligt för att få bort Noriega.125 1987 blev Noriega anklagad av den förre ledaren Omar Torrijos kusin att ha orsakat Torrijos död 1981 som tidigare varit känd som en olycka, något Noriega sade sig vara oskyldig till.126 Noriega blev även anklagad av en tidigare befälhavare i den panamanska armén för att ha fuskat i valet 1984. De två anklagelserna fick den panamanska befolkningen att börja visa sitt 120
Blum 1995: 403 Crandall 2006: 187 122 Blum 1995: 402 123 Blum 1995: 403 124 Wilson, Larman C. (1989), Can we oust Noriega?, USA Today (1989), Prospects Dim for Panama 125 Blum 1995: 404, Crandall 2006: 193 126 Reuters (1987), Panama General Accused of Ousing Leader 121
27
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
missnöje över situationen i Panama och i dagar pågick det våldsamma demonstrationer. En av demonstranterna sa i en intervju till The New York Times127: ”We are not organized by anyone, we are just the people of Panama, we are fed up. Everyone wants to get rid of Noriega and to return to democracy.” Noriega svarade på protesterna med att deklarera att han kommer fortsätta att sitta kvar på sin post då anklagelserna mot honom var falska. De panamaner som stöttade Noriega var de fattiga invånarna i landet, och bland dem fick Noriega de antiamerikanska känslorna att växa.128 Noriega fick även stöd från politiska partier med sympatier för militären. Noriega sågs av sina anhängare som en stark kämpe mot USA medan han av oppositionen betraktades som orsak till landets ekonomiska och politiska kris. Observatörer i Washington trodde att den icke-våldsoppositionen förr eller senare skulle få bort Noriega själva.129 Reagan-administrationen började därför öka trycket mot Noriega, för att tillslut få bort honom från makten. Från Latinamerikanskt håll kom kritik mot att USA:s sätt att genom ekonomiska sanktioner få bort Noriega. Kritikerna menade att sådana handlingar enbart skulle stärka Noriegas nationalistiska attityd.
130
Noriegas motståndare
kritiserade USA:s svaga ledarroll som inte kunde få bort Noriega: ”For us, no recipe that comes from Washington has been favourable to the Panamanians. The people of the world know that recipes formulated in the imperial capitals, the United States and the Soviet Union, never are favourable to the interest of the people” – Mauro Zuñiga, ledare för Popular Action Party i Panama131 Reaganadministrationen valde att förbise kritiken. Men det fanns även motsättningar i USA hos de som var emot en militär intervention mot Panama. Om inte den panamanska befolkningen själva hade drivet att få bort Noriega skulle inte USA ha det heller.132 I oktober 1989, när George H. W. Bush hade tagit över presidentposten i USA, iscensatte ca 200 av de panamanska soldater inom PDF som var emot Noriega en kupp för att störta honom, men kuppen misslyckades. Kritiken växte mot Bushadministrationen, den inte hade gjort tillräcklig för att störta kuppen.133 I februari 1989 beskrevs det i en artikel i The New York Times att
127
Kinzer, S (1987), Panama Calls State of Emergency After 4th Day of Violent Protests Cottam 1994: 144 129 Crandall 2006: 191 130 Cottam 1994: 151 131 Cottam 1994: 152 132 Cottam 1994: 147 133 Cottam 1994: 159 128
28
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
situationen befann sig i dödläge.134 Noriega står emot USA: s försök att få bort honom från makten och Washington vägrade ta ett steg tillbaka och låta Noriega vinna. Relationen mellan Panama och USA blev allt mer spänd och efter en tid av trakasserier från båda håll, verbala konflikter och dödandet av en amerikansk officer tog president Bush beslutet att inleda den militära interventionen mot Panama. Interventionen lyckades och efter att Manuel Noriega flytt till Vatikanstatens ambassad i Panama övergav han tillslut sig själv, togs tillfånga av de amerikanska soldaterna och fördes till USA där han så småningom kom att dömas för narkotikabrott i amerikansk domstol.
135
Den 20 december 1989 deklarerade
president George W. H Bush de fyra argumenten till interventionen mot Panama, samt yrkade på Artikel 51 i FN-stadgan angående rätten för en stat att agera med våld i syftet av självförsvar.136 Som nämndes i introduktionskapitlet fick interventionen internationell uppmärksamhet. Den 22 december uttryckte Organization of American States (OAS) sitt missnöje med USA: s agerande i resolutionen # 534 (800/89). OAS ”…deeply regret the military intervention in Panama” och ”…call for the withdrawal of the foreign troops used for the military intervention”.137 USA valde här att utnyttja sin vetorätt. Den 29 december 1989 sammanträdde FN:s generalförsamling där det diskuterades fram en resolution som skulle fördöma interventionen. Generalförsamlingen ”strongly deplores the intervention in Panama…which constitutes a flagrant violation on international law”, “demands the immediate cessation of the intervention and the withdrawal from Panama of the armed invasion forces of the United States” och “calls upon all States to uphold and respect the sovereignty, independence and territorial integrity of Panama”.138 Resolutionen fick 75 röster för och 20 emot. Frankrike, Storbritannien och USA valde att lägga in sina veton.
134
Lewis, F (1989), Breaking a Deadlock In Panama Wallensteen 1997: 41 136 Crandall 2006: 208, Cottam 1994: 160 137 The Independent Commission of Inquiry on the U.S Invasion of Panama 1991: 124-125, Crandall 2006: 211, Beckman O, 2005: 166 138 FN- resolution A/RES/44/240 http://www.un.org/Depts/dhl/res/resa44.htm, Beckman O 2005: 166 135
29
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
5. Analys Nedan följer analysen om huruvida president Bushs argument för att utföra den militära interventionen i Panama 1989 följer principerna för det rättfärdiga kriget. Varje princip diskuteras enskilt och ställs i relation
till
världssystemets
tolkning
av
relationen
mellan
Panama
och
USA.
Princip nr 1: Det krävs rättfärdig intention och orsak Det första av president Bushs argument var att skydda Panamakanalen och TorrijosCarterfördragen. Att använda detta argument som en rättfärdig intention och orsak till att utföra interventionen i Panama kan uppfattas tvetydigt, då det saknades starka bevis för att Panama hotade kanalen och dess säkerhet. Att hävda att panamanerna hade för lite teknologiska resurser för att sköta kanalen är med det resonemanget därför inte en rättfärdigad intention och orsak till att utföra en militär intervention. I och med att utföra interventionen bröt USA mot fördragen som sa att USA inte längre skulle ha rätten att intervenera i Panamas inrikesaffärer. ”Flaggkrisen” på 1960-talet kan snarare ses som en protest mot den amerikanska närvaron i landet, snarare än ett hot mot kanalen. USA gjorde dock som fördragen sa och överlämnade kanalen till Panama den 31 december 1999, vilket kan ses som strävan mot en samarbetsvillig relation, överenskommet mellan centrum och periferi. Noriega var även anklagad för att ha varit inblandad i valresultaten i presidentvalen 1984 och 1989, något som väckte starka känslor bland den panamanska befolkningen. Två saker bör nämnas här; efter valet 1984 valde USA trots Noriegas valfusk att erkänna Barletta som Panamas nya president. För det andra stöttade USA oppositionen i presidentvalet 1989 för att Noriegas kandidat inte skulle vinna. USA:s rättfärdiga intention och orsak att utföra interventionen i Panama grundat på president Bushs andra argument för interventionen, att återinföra demokrati med demokratiska val (…) kan kritiseras på grund av de demokratiskt tveksamma metoder USA använde sig av i de båda valen, medan argumenten från annat håll kan tyckas rättfärdigat, då Noriega faktiskt hade använt sig av odemokratiska förfaranden i de båda valen.
30
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
När det kommer till president Bushs tredje argument, att skydda och säkerställa livet på de amerikanare bosatta i Panama kan bevisen mot att hot och våldsamheter mot amerikanarna uppfattas som tämligen få för att bli försvarade som rättfärdig intention och orsak. Att utföra den militära interventionen av humanitära skäl är rättfärdigat, men problematiken ligger då i att dra gränsen för vad som är ett ”humanitärt skäl”. Huruvida Bush använde detta argument som ett verkligt skäl eller inte får vara osagt. Det fjärde av president Bushs argument, att bekämpa droghandeln och ställa Manuel Noriega inför rätta, kan debatteras. Noriega hade under en lång tid skapat oroligheter i Panama och han var åtalad av två amerikanska domstolar för narkotikasmuggling. Handeln med narkotika drabbade inte bara Panama utan även omkringliggande länder, såsom USA. På denna punkt kan president Bushs argument anses vara berättigat. Vad som dock bör ställas i ljuset av detta argument är att USA erbjöd sig att ta bort Noriegas anklagelser om droghandeln, bara han avgick från sin post. Att utveckla ett argument från att först vara villig att vika från anklagelserna, till att sedan använda droghandeln som en rättfärdig intention och orsak till intervention kan leda till konfundersamhet. Var Noriegas inblandning i drogerna inte av större angelägenhet än att man var villig att överse droganklagelserna bara Noriega avgick? Enligt teorin om det rättfärdiga kriget får en militär handling inte legitimeras om den utförs i syfte att utöva makt, något som här kan argumenteras både för och emot. Den panamanska befolkningens protester mot Noriega och situationen i Panama bör tas i beaktning, och ses som en reaktion från Bushadministrationen att vilja agera. För den protesterande befolkningen torde Manuel Noriegas inblandning i droghandeln ses som en rättfärdigad intention och orsak till att utföra interventionen.
Princip nr 2: Beslut om krig skall ske av en legitim auktoritet USA och president Bush har legitimiteten att starta ett krig, då USA är en suverän stat. De länder i väst som röstade emot den resolution som skulle fördöma interventionen legitimerade på samma sätt USA:s auktoritet att utföra interventionen. Här är tendenserna tydliga i relationerna mellan centrum och periferi, där de rika industriländerna föreföll sig sträva mot samma mål.
31
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Princip nr 3: Det skall finnas en rimlig chans att lyckas i krig President Bush och hans militär lyckades i interventionen mot Panama. Med den stora skillnaden på teknologi och ekonomi mellan centrum och periferin kan utgången möjligtvis bara bli en. Dock hade amerikanarna själva hjälpt till med att rusta upp den panamanska militären, under Torrijos tid, för att kunna stå upp mot kommunismen. På nytt använde USA ekonomin för att på så sätt kunna kontrollera Panama och hemisfären. President Bush utövade även den militära kontrollen över Panama för att ändra beteendet hos Noriega, något som kan ses som typiskt för strukturen på världssystemet där USA som centrummakt innehade både den militära, ekonomiska och den politiska kontrollen över Panama. Om däremot principen tolkas på det sätt att den stat som utsätts för interventionen ska ha en rimlig chans att lyckas i kriget blir utfallet förstås inte detsamma.
Princip nr 4: Alla fredliga alternativ skall vara uttömda President Bush och hans föregångare hade under en tid använt olika metoder för att pressa och avvisa Noriega. De ekonomiska sanktionerna bet inte på Noriega, inte heller USA:s soldater som efter presidentvalet 1989 befann sig i Panama för att skrämma och öka trycket på Noriega. Om fredliga alternativ är diplomatiska förhandlingar, medling och förlikning har president Bush svårt att nå upp till den fjärde principen för det rättfärdiga kriget. Ses däremot fredliga alternativ som metoder som utesluter våld, så som ekonomiska sanktioner, kan president Bushs argument och agerande vara legitima enligt denna princip. Att vänta med att möta aggressionen innebär ett risktagande för Bushadministrationen. Situationen i Panama var dock inte hotfull mot USA som land, utan drabbade till störst del Panama och dess befolkning. Utifrån den synvinkeln kunde USA börja/fortsätta med fredliga alternativ till krig, för att ändå uppnå sitt mål. Det beroende som fanns mellan USA och Panama under denna tid är märkbart, där Panama led av de ekonomiska sanktionerna. Trots att de ekonomiska sanktionerna är ett alternativ utan våld finns problematiken kring att sanktionerna inte bara slår mot en person, eller en militär, utan mot en hel befolkning. Beroendebilden blir tämligen uppenbar i relationen mellan USA och Noriega. Det tidigare hotet kommunism var i och med Kalla krigets slut i stort sett glömt, det var nu istället narkotikan som hotade regionen. Att Noriega på 70- och 80-talen erhöll pengar från 32
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Washington i utbyte mot information om droghandeln i regionen kan ses som ett tecken på att USA såg Noriega som en lätt man att styra över. USA valde att använda kontrollen över Noriega, för att säkra och kontrollera den egna hemisfären President Bush åberopade artikel 51 i FN-stadgan och menade att USA var tvungna att agera mot Panama i självförsvar. I artikel 51 beskrivs det att i händelse av ett väpnat angrepp är det statens rätt att agera i självförsvar. Händelsen som fick president Bush att tillslut fatta beslut om militär intervention var den konfrontation mellan en amerikansk officer och PDF, vilket ledde till att amerikanaren dödades. Huruvida den kommande militära interventionen några dagar senare kan ses som ett agerande från Bushs sida i självförsvar kan diskuteras. Noriegas inblandning i narkotikasmugglingen kan inte heller rubriceras som ett väpnat angrepp från panamansk sida, ett angrepp som skulle kunna utgöra det hot mot USA som fick president Bush att tillslut fatta beslutet att agera i självförsvar.
33
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Slutsats och diskussion
Vad som framstått som tydligt är att det finns en problematik kring hur ett krig eller intervention kan bli rättfärdigat. De dolda motiv som Walzer menar att alla stater har med sitt agerande är på det sättet omöjliga att finna. Med tanke på USA:s historia bland annat bestående av konflikter, krig och interventioner väcker agerandet starka känslor hos omvärlden. Hierarkin på världssystemet spelar sin roll och stater har inte samma förutsättningar för att lyckas i krig och interventioner. Den relation i form av beroende som fanns USA och Panama emellan var på många sätt tydlig, men det är också viktigt att understryka att relationen även var ömsesidig. Bush och hans föregångare var lika beroende av Noriega som den panamanska ekonomin var beroende av USA. President Bush var noggrann med att deklarera argumenten för interventionen mot Panama och menade att situationen hade gått så långt att en militär intervention var nödvändig. Vad som kan urskiljas ur Bushs argument är att de förvisso är argument med en grund liggande i det som hände i Panama, men utifrån studiens analys är det tydligt att argumenten har uppenbara brister. Inga av de från Bush givna argumenten är så pass starka, att den rättfärdiga intentionen och orsaken är uppnådd. Kanalen var aldrig hotad. Visst fanns det odemokratiska metoder i de två panamanska valen, men det är enligt folkrätten inte en rättfärdigad intention för att utföra en militär intervention. De amerikanare bosatta i Panama var utsatta för hot och trakasserier, vilket med all rätt president Bush reagerade på. Huruvida detta kan anges som ett av humanitära skäl till att agera i självförsvar må vara osagt, då FN-stadgan kan tolkas på olika sätt och undantag från artiklar och paragrafer kan göras. Vad gäller det rättfärdiga krigets andra princip är det i denna studie fråga om någonting okomplicerat. Den militära interventionen mot Panama var rättfärdigad, då USA är en suverän stat som enligt denna princip har makten att agera. Detsamma kan sägas om nästa princip; Bush hade resurser för att vinna över ett land i ekonomisk kris och interventionen lever därmed upp till det rättfärdiga krigets tredje princip om att den stat som utför den militära interventionen ska ha en rimlig chans att lyckas. Enligt Aggestam är syftet med teoritraditionen att motivera aktörerna till andra alternativ. När de ekonomiska sanktionerna och hoten mot Noriega inte gav resultat valde Bush att fatta beslutet om den militära interventionen. President Bush legitimerar där sitt agerande enligt det rättfärdiga 34
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
krigets fjärde princip. Men det uppstår även här en problematik när en stat hävdar att alla fredliga alternativ är uttömda. I relation till den situation som rådde i Panama hävdar jag dock att USA inte var så pass hotat, att den militära interventionen i det läget var den sista utvägen. De andra motiven Aggestam syftar på bör lämpligen i detta fall kunna bestå av försök till förhandling med Noriega eller bjuda in en tredje part för medling för att, i rättsordningens syfte, respektera den suveräna staten och bevara världsfreden.
35
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Referenser
Tidningsartiklar Engelberg, Stephen (1989), C.I.A Funnels Aid to Noriega´s Election Foes, the New York Times, Hämtad: 2008-04-20 Kinzer, Stephen (1987), Panama Calls State of Emergency after 4th Day of Violent Protests, the New York Times, Hämtad: 2008-04-20 Larson, Deborah Welch, Review, The American Political Sciences review, Vol. 89, No. 1 03/1995, pp. 248-248, Hämtad: 2008-05-01 Lewis, Flora (1989), Breaking Deadlock in Panama, the New York Times, Hämtad: 2008-04-20 Prospects dim for Panama (1989), USA Today, Volume 117, Hämtad: 2008-01-22 Reuters (1987), Panama General Accused of Ousting Leader, the New York Times, Hämtad: 2008-04-20 Wilson, Larman C. (1989), Can we oust Noriega?, USA Today, Volume 188, Hämtad: 2008-0122
Elektroniska källor International Commission on Intervention and State Sovereignty (2001), The Responsibility to Protect, Report of the International Commission on Intervention and State Sovereignty, Ottawa: International Development Research Centre
36
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Internet Foreign Affairs 1994, Recension www.foreignaffairs.org/19941101fabook8896/martha-l-cottam/images-and-intervention-u-spolicies-in-latin-america.html, hämtad: 2008-04-27 Förenta Nationerna 2008, FN-stadgan 2(4) http://www.un.org/aboutun/charter/, hämtad: 2008-01-18
2008, FN-stadgan artikel 51 http://www.unric.org/index.php?option=com_content&task=view&id=108&Itemid=196&l imit=1&limitstart8, hämtad: 2008-01-18
2008, FN-resolution A/RES/44/240 http://www.un.org/Depts/dhl/res/resa44.htm, hämtad: 2008-01-18
Nationalencyklopedin 2008, Krig http://databas.bib.vxu.se:2057/jsp/search/article.jsp?i_art_id=231433&i_word=krig, hämtad: 2008-01-20
2008, Folkrätt eller internationell rätt http://databas.bib.vxu.se:2057/jsp/search/article.jsp?i_art_id=172638&i_word=folkr%e4tte n, hämtad: 2008-01-20
Litteratur Aggestam, Karin (red.) (2004), (O)rättfärdiga krig, Lund: Studentlitteratur Baylis, John & Smith, Steve (2005), The Globalization of World Politics, An Introduction to International Relations,3rd Edition, Oxford University Press
37
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Beckman, Ludvig (2005), Grundbok i idéanalys, det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm: Santérus Förlag Beckman, Olof (2005), Armed Intervention, Pursuing Legitimacy and the Pragmatic Use of Legal Argument, Lund: Media Tryck Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005), Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2:a upplagan, Danmark: Narayana Press Blum, William (1998), CIA och USA: s verkliga utrikespolitik, Göteborg: Epsilon Press Bring, Ove & Mahmoudi, Said (2006), Internationell våldsanvändning och folkrätt, Stockholm: Erlanders Gotab Cottam, Martha L. (1994), Images and Intervention, U.S. Policies in Latin America, Pittsburgh: University of Pittsburgh Press Crandall, Russell (2006), Gunboat Democracy; the U.S. Interventions in Dominican Republic, Grenada, and Panama, Rowman & Littlefield Publishers Christopher, Paul (2004), The Ethics of War & Peace, an Introduction to Legal and Moral Issues, 3rd edition, Pearson Prentice Hall Esaiasson, Peter m.fl. (2007), Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3:e upplagan, Vällingby: Norstedts Juridik AB Goldstein, Joshua S. (2005), International Relations, 6th Edition, Quebecor World Taunton Hettne, Björn (1996), Internationella relationer, 2:a upplagan, Lund: Studentlitteratur Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997), Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur Holsti, K.J. (1995), International Politics, A Framework for Analysis, 7th edition, Prentice-Hall Inc.
38
Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only.
Karlsson, Svante (1995), Från Jalta till Mandela, internationella relationer efter 1945, Nerenius & Santérus Förlag AB Kegley, Charles & Wittkopf, Eugene & Scott, James M. (2003), World Politics, Trend and Transformation, 5th edition, St. Martin’s Press Inc. Lundestad, Geir & Westad, Odd Arne (eds.) (1993), Beyond the Cold War: New Dimensions in International Relations, Oxford University Press The Independent Commission of Inquiry on the U.S. Invasion of Panama (1991), The U.S. Invasion of Panama, the Truth Behind Operation “Just Cause”, Boston: South End Press Thurén, Torsten (1997), Källkritik, Stockholm: Liber AB Walzer, Michael (2000), Just and unjust wars: A moral argument with historical illustrations, 3rd edition, New York: Basic Books Wallensteen, Peter m.fl. (1997), International Intervention: New Norms in the post-Cold War Era?, Uppsala: Repro-C
39
