Årsredovisning 2009
Uppsala universitet Box 256, 751 05 Uppsala Tel: 018-471 00 00 Fax: 018-471 20 00 www.uu.se Uppsala universitet, februari 2010. Produktion: Publicering & grafisk service. Foto: Alex&Martin, Teddy Thörnlund, Tommy Westberg. Tryck: Universitetstryckeriet.
Årsredovisning 2009
Utbildning
Forskning
Ekonomi
www.uu.se
UFV 2010/33
Årsredovisning 2009
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Regeringen
Uppsala universitets årsredovisning 2009 Vi intygar att årsredovisningen för 2009 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Hans Dalborg
Anders Hallberg
Mattias Bjärnemalm
Peter Ehrenheim
Anna Ekström
Eskil Franck
Rebecca Fransson
Cinna Lagerstrand
Mats Morell
Anne-Marie Pernulf
Göran Possnert
Agneta Siegbahn
Carl-Henric Svanberg
Anita Wall
Cecilia Wikström
1
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Innehållsförteckning 1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ___________________________________________ 6 Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ________________________________________ 6 Ekonomiskt resultat _________________________________________________________________ 6 Resultat för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ____________________________________ 7 Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå _____________________________________ 8 Åtgärder för att säkerställa inriktning mot arbete i förskola ___________________________________ 9 Vägledning inom lärarprogrammet _____________________________________________________ 9 Uppdragsutbildning _________________________________________________________________ 9 Klinisk utbildning ___________________________________________________________________ 9 Nationellt ansvar för vissa ämnen _____________________________________________________ 10 Prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ______________________________ 11 2. Forskning och utbildning på forskarnivå _____________________________________________ 12 Mål för forskningen ________________________________________________________________ 12 Ekonomiskt resultat ________________________________________________________________ 12 Forskningsfinansiering _____________________________________________________________ 12 Utbildning på forskarnivå____________________________________________________________ 13 Mål för utbildning på forskarnivå _____________________________________________ 13 Åtgärder för ökad kvalitet och effektivitet _______________________________________ 14 Omfattning av studiefinansiering i utbildning på forskarnivå ________________________ 14 Omfattning av studiefinansiering i utbildning på forskarnivå ________________________ 15 Examina i utbildning på forskarnivå ___________________________________________ 15 Forskarutbildning av lärare i skolan____________________________________________________ 16 Utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå _____________________________ 17 Prestationer inom forskning och utbildning på forskarnivå __________________________________ 17 Särskilda redovisningar _____________________________________________________________ 18 Kollegiet för samhällsforskning (SCAS) ________________________________________ 18 Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) ________________________________________ 19 3. Gemensamt för utbildning och forskning _____________________________________________ 20 Mål för en universitetsmiljö i utveckling ________________________________________ 20 Kvalitetsarbete____________________________________________________________________ 20 Prioriterat kvalitetsarbete ___________________________________________________ 20 Pedagogisk förnyelse och utbildning __________________________________________ 22 Utbildning för handledare ___________________________________________________ 23 Intern styrning och kontroll __________________________________________________ 24 Internationalisering ________________________________________________________________ 25 Ett internationellt ledande universitet __________________________________________ 25 Internationella dimensioner i utbildning och forskning _____________________________ 26 Internationalisering på alla nivåer_____________________________________________ 27 Strategiska satsningar för ökad internationalisering ______________________________ 28 Utvecklingstrender från 2006 till 2009 _________________________________________ 28 Internationell lärarfortbildning ________________________________________________________ 29 Jämställdhet _____________________________________________________________________ 30 Resultat av jämställdhetsarbetet _____________________________________________ 30 Åtgärder inom utbildningar med ojämn könsfördelning ____________________________ 30 Jämställdhet bland lärare och inom ledningsfunktioner ____________________________ 31 Genusperspektiv i utbildningen ______________________________________________ 33 2
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Hållbar utveckling _________________________________________________________________ 34 Innovationskontor _________________________________________________________________ 34 Holdingbolaget UUAB ______________________________________________________________ 35 Samverkan med det omgivande samhället ______________________________________________ 38 Samarbete med andra lärosäten______________________________________________________ 38 Studentinflytande__________________________________________________________________ 40 Studenthälsovård _________________________________________________________ 40 Kompetensförsörjning ______________________________________________________________ 41 Måluppfyllelse och vidtagna åtgärder 2009 _____________________________________ 41 Arbetsmiljö_______________________________________________________________________ 44 Sjukfrånvaro _____________________________________________________________________ 45 Universitetsbiblioteket ______________________________________________________________ 46 Kulturaktiviteter ___________________________________________________________________ 47 Lokalförsörjning ___________________________________________________________________ 48 Upplåtelse av lägenheter____________________________________________________________ 50 Externa uthyrningar ________________________________________________________________ 50 Gemensamma funktioner ___________________________________________________________ 50 Stiftelseförvaltning _________________________________________________________________ 51 Ekonomisk översikt per vetenskapsområde/motsvarande samt övrig verksamhet _______________ 51 Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap ________________________ 51 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci ____________________________________ 52 Vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik _______________________________ 53 Utbildningsvetenskapliga fakulteten ___________________________________________ 54 Övriga verksamheter ______________________________________________________ 54 4. Finansiell redovisning med kommentarer_____________________________________________ 56 Intäkter _______________________________________________________________________ 56 Kostnader _______________________________________________________________________ 57 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ____________________________________________ 58 Forskning och utbildning på forskarnivå ________________________________________________ 58 Kostnadsutveckling de senaste fyra åren _______________________________________________ 58 Transfereringar ___________________________________________________________________ 59 Likviditet _______________________________________________________________________ 59 Investeringar _____________________________________________________________________ 59 Oförbrukade bidrag ________________________________________________________________ 60 Disposition av myndighetskapital _____________________________________________________ 60 Väsentliga förändringar i förhållande till prognos i delårsbokslutet ___________________________ 61 Väsentliga uppgifter________________________________________________________________ 62 Resultaträkning ___________________________________________________________________ 63 Balansräkning ____________________________________________________________________ 64 Anslagsredovisning ________________________________________________________________ 65 Tilläggsupplysningar och noter _______________________________________________________ 66 Sjukfrånvaro _____________________________________________________________________ 69 Notförteckning ____________________________________________________________________ 70 Uppgifter om styrelsen och ledande befattningshavare ____________________________________ 83 Sammanställning av anslagsbelastning ________________________________________________ 84 Tabellförteckning __________________________________________________________________ 86
3
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Förord
Under 2009 har Uppsala universitet fortsatt sitt målmedvetna arbete med att fokusera på kvalitet i forskning, utbildning och samverkan. Året har bjudit på flera framgångar som stärker vår position ytterligare som ett internationellt forskningsuniversitet med bredd och excellens. Inom ramen för detta bygger vi starka forskningsmiljöer inom våra särskilda styrkeområden och kompletterar med att knyta efterfrågade utbildningar med hög kvalitet till dessa områden. Universitetet har på olika sätt under året arbetat vidare med inriktning mot att ta ett globalt ansvar med visionen om en bättre värld. Vi har fortsatt att utveckla våra befintliga samarbeten nationellt och internationellt och genom de strategiska forskningsområdena etablerat starkare band till några av de starkaste forskningsmiljöerna i landet. Vi bygger för framtiden med satsningar på mer forskningstid för befordrade professorer, fler postdoktorala anställningar, större andel doktorandanställningar och infrastruktur för forskning. Universitetets övergripande strategiarbete har under året uppdaterats genom konsistoriets beslut om Internationellt program, Program för användning och utveckling av IT samt Program för samverkan med det omgivande samhället. Dessa universitetsövergripande strategidokument bygger vidare på Mål och strategier för Uppsala universitet inom för universitetet väsentliga verksamhetsområden. Högskoleverket granskade under året universitetets kvalitetsarbete och bedömningen blev att det håller en god standard. Detta gav ett kvitto på att vi arbetar i rätt riktning och vi fick också några utvecklingsområden belysta. Förväntningarna var att regeringen under året skulle lämna besked angående ökad självständighet för landets lärosäten, avgifter för tredjelandsstudenter, ett nytt kvalitetsutvärderingssystem och en ny lärarutbildning. Reformarbetet inom dessa områden har skjutits på framtiden och förslagen kommer att läggas på riksdagens bord under våren 2010. Universitetet står berett att aktivt ta sig an de kommande förändringarna. Vi ser också fram emot att erbjuda utbildningar av hög kvalitet och relevans för ett växande antal studenter de närmast kommande åren.
Uppsala i februari 2010
Anders Hallberg Rektor vid Uppsala universitet
5
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antalet helårsstudenter har under 2009 ökat med drygt 1 700 jämfört med föregående år, vilket innebär ett trendbrott mot de tre senaste årens minskningar. Särskilt inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap har en stark tillväxt av antalet studenter skett. Takbeloppet underskreds dock med 6,6 mnkr som en följd av minskad prestationsgrad.
Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå I universitetets mål- och strategidokument finns som ett av fyra fokusområden ”Ett universitet för förstklassig utbildning”. Följande mål formuleras för utbildning på grundnivå och avancerad nivå: •
Utbildningen vid Uppsala universitet ska utvecklas i nära samband med forskningen och hålla en internationellt hög kvalitet.
•
Utbildningen ska främja självständigt och kritiskt tänkande, personlig utveckling samt ett starkt studentengagemang.
•
Universitetets utbildningsutbud ska vara attraktivt för studenter oavsett kön, sexuell läggning, social bakgrund, etnisk bakgrund, funktionshinder och ålder.
•
Utbildningen ska ge kunskaper och färdigheter som gör studenterna väl förberedda för arbetslivet och fortsatta studier i Sverige och utomlands.
•
Utbildningen ska ge kunskaper och färdigheter som gör studenterna eftertraktade på arbetsmarknaden.
•
Utvecklingen av utbildningar på avancerad nivå för den internationella utbildningsmarknaden ska särskilt betonas.
•
Uppsala universitets studenter ska känna sig stolta och nöjda med sin utbildning.
Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet av årets verksamhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå visar ett överskott om 72 mnkr. Resultatet inom uppdragsutbildningen visar ett överskott om 5 mnkr.
6
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Resultat för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Efter att ha minskat tre år i rad har antalet helårsstudenter under 2009 ökat med drygt 1 700 eller 8,5 % . Antalet helårsstudenter ligger nu på nästan samma nivå som 2005. Tabell 1. Antal helårsstudenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2005-2009
Programutbildningar Fristående kurser Basår och preparandutbildning Summa utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2005
2006
2007
2008
2009
13 384
13 204
13 045
13 221
14 348
8 553
7 684
7 052
6 789
7 353
227
214
204
224
266
22 164
21 102
20 301
20 234
21 967
Antalet helårsstudenter inom ramen för regeringens ordinarie uppdrag 2009 var 21 967. Sammantaget visar utfallet av 2009 års utbildning på grundnivå och avancerad nivå att takbeloppet underskrids med 6,6 mnkr, då 3,5 mnkr för sparade helårsprestationer från december 2008 inräknats. Detta innebär att universitetet återbetalar 4,7 mnkr av anslaget för 2009 då anslagssparandet maximalt får uppgå till 10 % av takbeloppet. Universitetets anslagssparande uppgår därefter till 126,1 mnkr. Det slutliga utfallet för 2009 blev något lägre än vad som beräknades i den prognos som lämnades till Utbildningsdepartementet i oktober. Detta förklaras av att prestationsgraden blev lägre än förväntat. 2008 låg prestationsgraden på 81 % att jämföra med 77 % 2009. En ökad andel helårsstudenter inom utbildningsområden med lägre prestationsgrad och en generell sänkning av prestationsgraden kan konstateras. Tabell 2. Antal helårsstudenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, beställd utbildning och uppdragsutbildning 2005-2009
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2005
2006
2007
2008
2009
21 967
22 164
21 102
20 301
20 234
Beställd utbildning
14
14
12
12
7
Uppdragsutbildning
229
195
218
264
276
Övrigt
90
15
6
5
1
Totalt
22 497
21 326
20 537
20 514
22 251
7
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
En analys av utfallet visar på en stark tillväxt av antalet studenter inom humaniora (14 %). Även för samhällsvetenskap och naturvetenskap kan betydande ökningar konstateras (10 % resp. 11 %). Antalet helårsstudenter inom utbildningsvetenskap, har efter kraftig minskning under 2007 och 2008 stabiliserats under 2009. Det ökade söktrycket till universitetets utbildningar beror sannolikt till stor del på det rådande arbetsmarknadsläget.
Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Målen för perioden 2009-2012 är oförändrade i förhållande till perioden 2005-2008 vad gäller civilingenjörsexamina och sjuksköterskeexamina. Målet för lärarexamina med inriktning mot tidigare år är ändrat från 635 till 980 och målet för lärarexamina med inriktning mot senare år från 1 375 till 1 100 för innevarande period jämfört med föregående. Att 23 % respektive 25 % av de totala målen uppnåtts under 2009 beträffande civilingenjörsexamina och sjuksköterskeexamina indikerar att dessa mål sannolikt kommer att uppnås. Inom utbildningsvetenskap har antalet studenter minskat sedan 2005, vilket innebär att det idag är oklart om examensmålen för olika lärarexamina under 2009-2012 kommer att uppnås. Tabell 3. Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antal examina
2009
Mål 2009-2012
Uppnådd andel av uppdrag %
Civilingenjörsexamen
277
1 220
23
Sjuksköterskeexamen och röntgensjuksköterskeexamen
169
670
25
222 140
980 470
23 30
1)
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år - härav med inriktning mot förskola/förskoleklass Lärarexamen med inriktning mot senare år
1)
Lärarexamen med inr. matematik, naturvet. el. teknik
244 1)
100
Yrkeslärare
1 100
22
2)
21
30 % (483)
5
1)
Inklusive examina inom motsvarande äldre utbildningar. 2) Minst 30 % av antalet lärarexamina, exklusive lärarexamen med inriktning mot förskola, bör ha en inriktning mot matematik, teknik eller naturvetenskap.
8
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Åtgärder för att säkerställa inriktning mot arbete i förskola Pedagogiskt arbete med yngre barn erbjuds som ett sökalternativ inom lärarprogrammet varje termin. Under 2009 läste 69 studenter kursen pedagogiskt arbete med yngre barn, 30 högskolepoäng på A-nivå och 87 studenter läste motsvarande kurs på B-nivå. Det låga antalet studenter på A-nivå vårterminen 2009 beror på att ordningen mellan kurser ändrades. Höstterminen 2009 har 102 studenter antagits på A-kursen inför vårterminen 2010. Enligt regeringens mål för 2009 ska Uppsala universitet för perioden 2009-2012 redovisa 470 examina med inriktning mot förskola/förskoleklass och allt tyder på att detta mål kommer att uppfyllas.
Vägledning inom lärarprogrammet Lärarprogrammet har ett brett utbud av kurser som erbjuder stora valmöjligheter. Det innebär också att programmet ställer stora krav på studievägledning. Detta behov täcks av tre och en halv tjänst som studievägledare. I arbete ingår att informera studenter om arbetsmarknadsläget för olika lärarkategorier och att ge den vägledning de behöver för att fatta genomtänkta val. För att förstärka arbetsmarknadsanknytningen ytterligare har en studievägledare ett specifikt uppdrag att bevaka arbetsmarknadsfrågor.
Uppdragsutbildning Uppsala universitet har en lång tradition av goda kontakter och samverkan med omvärlden. En betydelsefull och viktig del av dessa kontakter skapas genom den uppdragsutbildning som universitetet bedriver. Det gäller såväl poänggivande kurser som korta kurser om 1-3 dagar, konferenser och seminarier. Kursutbudet bygger på universitetets forskning och är utvecklat i nära samverkan med uppdragsgivarna. Poänggivande kurser genomförs vid många institutioner och ofta tillsammans med Uppsala University Education, universitetets centrala enhet för uppdragsutbildning. Flera chefsutbildningar för olika organisationer och myndigheter har genomförts under 2009. Utbildningar för vård, skola och annan offentlig verksamhet dominerar verksamheten men även medicinska och tekniska kurser finns representerade. Många kurser har ett tvärvetenskapligt innehåll. Flera uppdragsutbildningar på den internationella marknaden har också genomförts och ett flerårigt SIDA-finansierat projekt, Women’s Human Rights: Towards Gender Equality, pågår. Tabell 4. Intäkter i poänggivande och icke poänggivande uppdragsutbildning samt antal helårsstudenter i poänggivande utbildning
Intäkter (tkr) Antal helårsstudenter varav lärarlyftet (hst)
2006
2007
2008
2009
63 278
71 914
67 886
70 861
195
218
264
276
66
104
Klinisk utbildning Antalet helårsstudenter inom läkarutbildningen har ökat med 7 % i jämförelse med föregående år. Denna ökning består till viss del av en utökning av läkarprogrammet med 26 helårsstudenter. Resterande ökning består av studenter som antagits till senare delar av programmet efter det att de har haft studieuppehåll.
9
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tabell 5. Antal helårsstudenter på läkarutbildningen
Antal helårsstudenter
2006
2007
2008
2009
808
817
820
879
Under 2009 tilldelade regeringen 808 tkr till Uppsala universitet för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Därutöver har outnyttjade medel på 599 tkr från 2008 tillskjutits för detta ändamål och tillsammans utlystes 1 407 tkr. Dessa medel har utnyttjats för att initiera och genomföra ett antal pedagogiska projekt som har valts ut för att de förväntas bidra till att förnya och förbättra den kliniska läkarutbildningen på ett snabbare och effektivare sätt än vad som annars hade varit möjligt. Orsaken till att medlen uteslutande fördelats till klinisk utbildning är att en bedömning gjorts att behovet av insatser varit störst inom detta område. Under året har 11 projekt beviljats ekonomiskt stöd på mellan 64 tkr och 408 tkr. De tre projekt som erhållit de största bidragen är för det första, fortsatt pedagogisk utveckling av ett IT-verktyg för den kliniska utbildningen. Verktyget underlättar kommunikation och lärande vid studenters kliniska placeringar så att studenterna bl.a. kan ha gemensamma seminarier. Ett annat större projekt är utarbetande av rond-PM för förberedelse och feedback till studenter i kliniska placeringar och deras handledare. Ytterligare ett projekt är att en läkare deltar i en masterutbildning i Medical Education i Dundee, Storbritannien. Denne kommer att engageras för utveckling av både examinationsformer samt utvärdering inom läkarprogrammet.
Nationellt ansvar för vissa ämnen Universitetet hade 2009 ett nationellt ansvar för ämnena albanska, assyriologi, bosniska, kroatiska, serbiska, egyptologi, estetik, estniska, finska, hindi, kurdiska, persiska, seismologi och turkiska språk. Utbildningarnas omfattning redovisas i tabell 6. Antalet sökande varierar kraftigt mellan åren. För alla dessa utbildningar gäller att samtliga sökande antagits. Någon begränsning av antalet platser har inte varit aktuell eftersom verksamheten rymts inom institutionernas uppdrag beträffande antal helårsstudenter. Tabell 6. Antal sökande, helårsstudenter och helårsprestationer för vissa ämnen Ämne
Antal sökande
Hst
Hpr
Albanska
44
12,1
11,0
Assyriologi
62
5,5
4,3 7,8
Bosniska, kroatiska och serbiska
73
15,5
Egyptologi
204
10,5
6,8
Estetik
392
37,7
26,5
Estniska
122
25,1
10,9
Finska
162
22,3
13,3
Hindi
68
14,8
9,8
Kurdiska
51
9,1
4,6
Persiska
233
45,1
25,9
Seismologi
40
8,6
6,0
Turkiska språk
96
35,1
24,5
10
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå I enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska universitetet redovisa de viktigaste prestationerna. Nedan sammanfattas de viktigaste prestationerna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Tabell 7. Prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2007
2008
2009
Antal helårsstudenter (inkl. uppdragsutbildning)
20 536
20 514
22 251
Antal helårsprestationer (inkl. uppdragsutbildning)
16 611
16 537
17 320
Antal utfärdade examina Totala kostnader
11
4 262
4 177
4 207
1 416 852
1 409 324
1 411 283
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
2. Forskning och utbildning på forskarnivå Under 2009 påbörjades en satsning för att långsiktigt stärka universitetets engagemang inom EU. Universitetet har bl.a. fortsatt med strategiska satsningar inom sina styrkeområden och finansierat mer forskningstid för befordrade professorer och postdoktorala anställningar. Antagningssiffrorna till utbildning på forskarnivå har sjunkit under ett antal år men har nu stabiliserats.
Mål för forskningen I universitetets mål- och strategidokument finns som ett av fyra fokusområden ”Ett universitet för framstående forskning”. Där formuleras följande mål för forskningen: •
Uppsala universitet ska bedriva god, livskraftig och nydanande forskning.
•
All forskning ska ge viktiga bidrag till kunskapsuppbyggandet i världen.
•
En stor del av forskningen ska vara världsledande.
•
Forskningens oberoende ska värnas och god forskningssed upprätthållas.
Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet av årets verksamhet inom den ordinarie forskningen visar ett överskott om 131 mnkr. Resultatet inom uppdragsforskningen visar ett överskott om 5 mnkr.
Forskningsfinansiering De största externa finansiärerna av forskningen under 2009 framgår av tabell 32. De finansiärer som ökat mest i volym är Vetenskapsrådet, EU-kommisionen inom ramen för 7:e ramprogrammet och VINNOVA. Av erhållna anslagsmedel till forskning och utbildning på forskarnivå har under året 88 mnkr disponerats för samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet.
12
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tabell 8. Anslagsmedel som disponerats för samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2009
Andel av totalfinansiering1)
-
-
Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
23 308
3,0 %
Vetenskapsområdet för medicin och farmaci
17 288
1,5 %
Vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik
47 094
3,9 %
Totalt
87 690
2,8 %
1)
Med totalfinansiering avses intäkter av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter inom ordinarie forskning.
Universitet har under året varit framgångsrikt avseende beviljade externa forskningsmedel. Som exempel kan nämnas •
Inom universitetets strategiska och prioriterade områden har tre anslag erhållits från European Research Council (ERC)
•
EIT, European Institute of Technology, som är en av EU:s viktigaste satsningar för att utveckla en ny form av samverkan mellan aktörer från olika EU-länder inom kunskapstriangeln - forskning, utbildning och innovation
•
Inom ramen för Stiftelsen för strategisk forsknings stora satsning inom biovetenskaperna har universitetet erhållit tre stora anslag varav två uppgick till 20 mnkr och ett till 34 mnkr.
Utbildning på forskarnivå Mål för utbildning på forskarnivå Uppsala universitets bredd och spets och mångfalden av internationella forskningssamarbeten skapar förutsättningar för en förstklassig utbildning på forskarnivå. Följande mål gäller för utbildning på forskarnivå: •
Utbildningen på forskarnivå och de avhandlingar som läggs fram ska hålla internationellt hög kvalitet.
•
Utbildningen ska ge vetenskaplig kompetens och djup förståelse av forskarutbildningsämnet.
•
Utbildningen ska ge högskolepedagogisk kompetens samt generella färdigheter som är attraktiva i yrkeslivet.
•
Utbildningen ska vara ett attraktivt karriärval.
13
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Åtgärder för ökad kvalitet och effektivitet Samtliga vetenskapsområden arbetar aktivt för att förbättra effektiviteten i utbildningen på forskarnivå. Studierektorer för utbildning på forskarnivå införs på allt fler institutioner liksom möjligheten för doktorander att gå en introduktionskurs. Förbättrad uppföljning av de individuella studieplanerna och tydligare rutiner kring antagning är andra åtgärder som genomförs. Två handledare per doktorand tillämpades redan tidigare i stor utsträckning men är nu genomfört över hela universitetet. Arbetet med handledarutbildning fortgår. Området för teknik och naturvetenskap har årliga kollegier för forskarutbildningsansvariga professorer där lagstiftning och regelverk kring utbildningen på forskarnivå aktualiseras. Deltagandet är obligatoriskt. Ekonomiska incitament används ibland för att öka kvaliteten och effektiviteten i utbildningen genom att den ersättning som ges till institutionerna för studiestöd knyts till antalet avlagda examina men även till den tid doktoranden varit antagen. Doktorander som varit antagna kort tid genererar inte full ersättning i syfte att begränsa förekomsten av ”skuggdoktorander”. Vägen fram till disputationen blir därmed ett gemensamt intresse för doktoranden, handledaren och institutionen. En god arbetsmiljö och möjlighet att förena doktorandtillvaron med föräldraskap och familjeliv är andra faktorer som är viktiga för doktorandernas möjlighet att framgångsrikt genomföra utbildningen. Kraven på säkerhet och lägstanivå i försörjningen skärptes under 2008 så att stipendiefinansierade doktorander garanteras en lägstanivå som motsvarar utbildningsbidraget. I universitetets verksamhetsplan för 2009 togs ytterligare ett steg mot förbättrad försörjning för doktorander med inriktningen att fler ska ha anställning som doktorand. Under året har beslut också fattats om en satsning på tvååriga postdoktorala anställningar vilket innebär förbättrade karriärmöjligheter för unga forskare som avlagt doktorsexamen. Under 2009 genomfördes en universitetsövergripande enkätundersökning av doktorandernas uppfattning om utbildningen på forskarnivå vid Uppsala universitet. En jämförelse med en motsvarande undersökning från 2003 visar på vissa betydande förbättringar, dels hur de individuella studieplanerna uppdateras och att i stort sett samtliga doktorander nu har två handledare. Fler handledare har också genomgått handledarutbildning. Vissa skillnader mellan fakulteter kunde urskiljas, varför uppföljning och eventuella åtgärder sker på fakultetsnivå.
14
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Omfattning av studiefinansiering i utbildning på forskarnivå Möjlighet till studiefinansiering i utbildning på forskarnivå är den faktor som i störst utsträckning är avgörande för utbildningens dimensionering. Nedan ges en redovisning av omfattningen av de medel som används för studiefinansiering uppdelat på anslagsmedel och externa medel samt hur medlen fördelas på olika finansieringsformer. Tabell 9. Studiefinansiering i utbildning på forskarnivå Hum-sam
Med-farm
Tek-nat
Summa
Anställning som doktorand
87 255
73 425
154 988
315 668
Utbildningsbidrag
14 968
21 268
9 588
45 824
2 116
3 221
6 816
12 153 373 645
Vetenskapsområde
Finansieringsform (tkr)
Annan anställning vid lärosätet 1)
Stipendier Summa
104 339
97 914
171 392
varav anslagsmedel
88 %
40 %
50 %
varav externa medel
12 %
60 %
50 %
1)
Den totala kostnaden för stipendier inom forskning/utbildning på forskarnivå är 31 mnkr. Hur stor del av denna summa som avser studiefinansiering är dock inte möjligt att avgöra utan att begära en redovisning av varje individ.
I ovanstående redovisning avses med anställning som doktorand alla de personer som har befattningsbeteckningen doktorand i personalsystemet och konterade som sådana i ekonomisystemet. Utbildningsbidrag avser totala kostnaden för universitetets utbildningsbidrag. Annan anställning vid lärosätet avser de personer som konteras som doktorander i ekonomisystemet men som inte har befattningen doktorand i personalsystemet. Exempel på denna typ av befattningar är assistent med doktoranduppgifter (9 mnkr) och forskare (221 tkr). Antalet industridoktorander uppgår till 22 aktiva studerande. Den definition som valts är doktorand som är anställd vid ett företag och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen. Med företag avses näringslivet, dvs. aktiebolag (inkl statliga bolag, banker, försäkringsbolag) handelsbolag, kommanditbolag samt enskild firma. Uppgifterna har tagits fram genom samkörning av ekonomi- och personalsystemen.
Examina i utbildning på forskarnivå Trenden med allt färre examinerade i utbildning på forskarnivå fortsätter (tabell 10). Regeringens mål för antal examinerade i utbildning på forskarnivå för perioden 2005-2008 uppnåddes med god marginal för såväl det medicinska som det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet. För det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet uppnåddes målet nätt och jämnt vilket förklaras av att satsningar till viss del gjorts på postdoktorala befattningar som forskarassistent och biträdande lektor i stället för doktorander samt att externa finansiärer inte finansierat utbildning på forskarnivå i samma utsträckning som tidigare.
15
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tabell 10. Antal examina i utbildning på forskarnivå perioden 2003-2009 År
Antal examina
1)
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
435
391
374
391
388
349
315
1)
Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av en licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen.
För perioden 2009-2012 är regeringens mål att antalet examinerade inom vetenskapsområdena för medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap ska ligga på 450 examina per område. För det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har målet sänkts till 400 examina. Uppsatta mål motsvarar ett genomsnitt om totalt 325 doktorsexamina per år. Även om antalet nybörjare i utbildning på forskarnivå ökade under 2008 är det tveksamt om dessa mål kommer att uppnås. Antalet nybörjare var betydligt större då de som utexaminerades mellan 2005 och 2008 påbörjade sina studier. Det genomsnittliga antalet nyantagna (exklusive s.k. ämnesbytare) för åren 2005 – 2008 var 374 studerande per år. Tabell 11. Antal examina i utbildning på forskarnivå under 2009 och mål för perioden 2009-2012 Vetenskapsområde
Humanistisksamhällsvetenskapligt
Medicinskt
Teknisktnaturvetenskapligt
69
91
80
Antal doktorsexamina som inte har 2) föregåtts av en licentiatexamen Antal doktorsexamina som har föregåtts 2) av en licentiatexamen Antal licentiatexamina
2)
9
28
40
12
22
39
Antal examina i utbildning på forskarni1) vå, omräknade
79,5
116
119,5
Mål enligt RB för 2009-2012
400
450
450
20
26
27
Uppnådd andel av mål (%) 1)
Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av en licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen. 2) Antal examina, utan omräkning.
Forskarutbildning av lärare i skolan Forskarskolan i geografi startades under 2008 och finansieras via det s.k. Lärarlyftet. Satsningen innebär att lärare med bibehållen lön kan bedriva forskarstudier inom geografi under 80 % av sin arbetstid. De återstående 20 % arbetar de kvar vid sin skola. Kulturgeografiska institutionen antog
16
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
2008 26 licentiander till forskarskolan i geografi. De är geografiskt spridda över hela landet. Av de antagna är 23 män och 3 kvinnor. Under 2009 har en person avbrutit studierna. Forskarskolan bedrivs som ett samarbete mellan kulturgeografiska institutionen, institutionen för didaktik vid Uppsala universitet samt Högskolan i Gävle och Högskolan Dalarna. Samarbetets utformning gäller bl.a. rekryteringsprocessen, kursutbudet, fördelningen av handledning, och handledarkollegium. Samtliga parter har medverkat i utformningen av de 12 kurser som ges inom forskarskolans ram och har kursansvar. Samarbetet med de 26 gymnasieskolorna i olika delar av landet har främst varit med kommunens skolhuvudman och respektive gymnasieskolas rektor. Avtal är upprättade mellan forskarskolan och respektive huvudman för varje antagen licentiand.
Utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå Resurserna för forskning inom den utbildningsvetenskapliga fakulteten har fortsatt förstärkts. Inrättandet av professuren i utbildningsvetenskap med inriktning mot barns och ungas förutsättningar gjordes möjlig med hjälp av rektors strategiska medel. Den utbildningsvetenskapliga fakulteten har nu en forskningsöverbyggnad som omfattar fyra professurer och en forskarbefattning. De första som disputerat i de egna forskarutbildningsämnena didaktik och utbildningssociologi kunde promoveras under 2009. Kollegiet för utbildningsvetenskaplig forskning får fortsatt stöd från fakulteten för att samordna och på olika sätt stödja utbildningsvetenskapligt relevant forskning inom såväl den egna som andra fakulteter. Medfinansiering av projekt från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté sker i första hand genom att forskare finansierade med fakultetsmedel avsätter del av sin anställning i projekten. Ett intensivt utvecklingsarbete fortsätter i samverkan med den samhällsvetenskapliga fakulteten och enheter vid universitetsförvaltningen. Målsättningen är bl.a. att kraftsamla forskningsresurserna inom centrala delar av det utbildningsvetenskapliga kunskapsområdet och därmed förstärka forskningsbasen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. De involverade institutionerna och enheterna bildade från årsskiftet 2006/2007 en gemensam organisation benämnd Pedagogikum. Vid årsskiftet 2009/2010 pågår inflyttning av Pedagogikum i en ny byggnad, Blåsenhus, till vilken även institutionen för psykologi lokaliseras.
Prestationer inom forskning och utbildning på forskarnivå I enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska universitetet redovisa de viktigaste prestationerna. Nedan sammanfattas de viktigaste prestationerna inom forskning och utbildning på forskarnivå. Tabell 12. Forskning och utbildning på forskarnivå
Professorer (årsarbetskrafter) Aktiva forskarstuderande (årsarbetskrafter)
2008
557
1)
565
1 486
1 326
1 522
Antal forskarexamina Kostnader inklusive uppdragsforskning (tkr) 1)
2007
Uppgift som i årsredovisningen för 2008 felaktigt angavs till 599.
17
546
2009
388
349
315
2 846 103
3 019 323
3 130 115
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Särskilda redovisningar Kollegiet för samhällsforskning (SCAS) Kollegiet är det nationella institutet för avancerade studier inom främst samhällsvetenskap och humaniora. SCAS är en fri mötesplats för högkvalitativ grundforskning. Det har ställning som en inrättning för särskilda uppgifter vid Uppsala universitet utan fakultetsanknytning, i enlighet med 3 kap 8 § i högskoleförordningen. Styrelsen består av företrädare för sex svenska universitet. SCAS ingår i SIAS, en grupp av tio världsledande institut för avancerade studier, däribland IAS Princeton och Wissenschaftskolleg zu Berlin. Inom SIAS-kretsen bedrivs ett nära samarbete, bl.a. i form av gemensamma europeisk-amerikanska forskarskolor på postdoktoral nivå. SCAS ingår även i en sammanslutning av europeiska institut för avancerade studier (NetIAS) vars huvudsyfte är att tjäna som forum för överläggningar med Europakommissionen. Kommissionen har nyligen beviljat en ansökan från NetIAS om ett av kommissionen och instituten samfinansierat gästforskarprogram. Under 2009 har SCAS slutfört arbetet som koordinator för ett projekt inom EU:s sjätte ramprogram om samarbete inom samhällsvetenskap och humaniora mellan bl.a. EU-länderna, Ryssland samt Kina. Ett centralt inslag i SCAS verksamhet är ett internationellt gästforskarprogram där ca trettiofem forskare knyts efter ingående granskning till kollegiet under ett års eller en termins tid. Drygt hälften av forskarna avlönas med externa medel, bl.a. från Volkswagen Stiftung, Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och Vetenskapsrådet (VR). Kollegiet spelar en unik roll när det gäller att stödja lovande forskare efter doktorsexamen men före en professur. Det nationella spetsforskningsprogrammet Pro Futura Scientia initierades 1999 i samverkan med RJ. År 2009 beslutade fonden att ytterligare stärka programmet genom ett anslag på 45 mnkr. SCAS är öppet för excellenta forskare från hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga fältet men gör också satsningar på strategiska nyckelområden. Sålunda har forskare i det s.k. Karlgrenprogrammet utvecklat den största databasen i världen med texter på kinesiska. År 2009 var tredje gången som en forskare aktiv i SCAS nätverk tilldelades Ekonomipriset till Alfred Nobels minne. SCAS har även under 2009 påbörjat en satsning på forskning i gränsområdet mellan matematik, filosofi och datavetenskap. Bl.a. genomfördes en fyra dagars konferens på detta fält med över 100 deltagare från hela världen. Under 2009 var 33 forskare från 21 vetenskapliga institutioner i 12 länder i fyra världsdelar verksamma vid SCAS. Under året gavs sex större föreläsningar och 21 seminarier. Dessutom genomfördes sju symposier och konferenser, en världskongress med 440 deltagare samt en internationell sommarskola. Kostnaderna för verksamheten uppgick till 24 318 tkr under 2009, vilket var en minskning med 6 % i jämförelse med föregående år. Se även not 8.
18
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) NCK är organisatoriskt en sådan inrättning för särskilda uppgifter som avses i 3 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100). Regeringen utser tre ledamöter och universitetet utser övriga styrelseledamöter till NCK:s styrelse. NCK har ett nationellt uppdrag från regeringen i enlighet med förordning (2006:1072) inom området mäns våld mot kvinnor. Uppdraget omfattar utbildning, information, forskning, metodutveckling, kunskapssammanställning och konkret stöd för våldsutsatta kvinnor. Sedan 2008 omfattar uppdraget även hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Sammantaget var 66 personer knutna till centret i december 2009. Föreståndaren är professor vid Uppsala universitet och tillika överläkare vid Akademiska sjukhuset. NCK har under året utökat antalet fristående universitetskurser i samarbete med institutionen för kvinnors och barns hälsa. Kurserna har givits på både grund- och avancerad nivå för studenter inom olika program. Enheten för kunskapssammanställning och analys av forskningsbehov inom NCK har till uppdrag att vara en länk mellan forskare och praktiker och att göra forskningen mer lättillgänglig. Under året har en rapport om våld i samkönade relationer presenterats. Regeringens uppdrag (skr 2007/08:39) att implementera det framtagna nationella programmet för hälso- och sjukvården avseende omhändertagande av offer för våldtäkt och andra sexualbrott har genomförts på fem orter i Sverige och presenterades vid ett symposium vid Medicinska riksstämman i november. NCK har under året deltagit aktivt i flera nationella och internationella konferenser, seminarier och evenemang, som Almedalen och Bokmässan. Centret har vidare presenterat en seriebok för unga, i samarbete med ett masterprogram vid Konstfack i Stockholm, samt vidareutvecklat centrets och Kvinnofridslinjens webbsidor. Vid NCK finns även den nationella kristelefonen Kvinnofridslinjen (020-50 50 50). Telefonlinjen har under året formellt utvidgats till att även omfatta kvinnor som utsatts för prostitution och/eller människohandel samt deras anhöriga. Under året inkom runt 40 000 samtal vilket är på samma nivå som föregående år. Kostnaden för NCK:s verksamhet under 2009 uppgick till 33 461 tkr, vilket är en ökning med 28 % i förhållande till föregående år. Verksamhetsökningen beror till största delen på de fyra särskilda uppdrag som NCK fått inom regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr 2007/08:39). Uppdragen är: Utvidgning av uppdrag att utveckla program för omhändertagande av sexualbrottsoffer, Metoder för att upptäcka förekomst av våldsutsatthet, Informations- och kunskapsspridning om frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck samt Våld i samkönade relationer. Uppdragen ska slutredovisas i december 2010. NCK har erhållit särskilda medel för dessa uppdrag från integrations- och jämställdhetsdepartementet.
19
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
3. Gemensamt för utbildning och forskning Uppsala universitet har under 2009 gjort en rad satsningar som är gemensamma för utbildning och forskning. För att främja internationaliseringsarbetet har en internationell samordnare anställts och i november antog konsistoriet ett nytt program för internationalisering. Inom kvalitetsområdet har en självvärdering av universitetets kvalitetsarbete genomförts. Vidare har ett nytt program för samverkan med det omgivande samhället beslutats. Ett aktivt arbete med kompetensförsörjning har bl.a. medfört att Uppsala universitet tagit beslut om ett obligatoriskt chefsprogram.
Mål för en universitetsmiljö i utveckling I universitetets mål- och strategidokument finns som ett av fyra fokusområden ”En universitetsmiljö i utveckling”. Detta område berör huvudsakligen den verksamhet som är gemensam för verksamhetsgrenarna. Bland målen märks: •
Universitetets administration på alla nivåer samt universitetets externa och interna information ska utmärkas av professionalitet och effektivitet.
•
Universitetsbiblioteket ska vara internationellt framstående.
•
Universitetets fysiska och psykosociala arbetsmiljö ska vara god.
•
Universitetets kvalitetsarbete ska hålla en internationellt hög nivå.
•
Universitetets kollegiala besluts- och ledningsorganisation ska ha hög professionalitet och starkt inflytande och engagemang från studenter och medarbetare.
Kvalitetsarbete Prioriterat kvalitetsarbete För att säkerställa att utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå håller en hög och internationellt konkurrenskraftig kvalitet har ett antal insatser prioriterats och genomförts på olika nivåer inom universitetet. Till det arbete som har prioriterats på central nivå hör: •
färdigställandet av självvärderingen inför Högskoleverkets granskning av lärosätenas kvalitetsarbete 2009
•
uppdatering av riktlinjer och rekommendationer för kursvärderingar
•
implementeringen av det pedagogiska programmet och program för kvalitetsarbete.
Året har också ägnats åt spridning och uppföljning av resultat från en universitetsövergripande doktorandundersökning och genomförande av alumnuppföljningar för de samhällsvetenskapliga ämnen som kommer att granskas av Högskoleverket 2010. Därtill har en utvärdering genomförts av den egeninitierade forskningsutvärderingen KoF07 och ett arbete med att identifiera kvalitetsindikatorer har initierats. Omvärldsbevakning har skett med avseende på kvalitetsfrågor i högre utbildning. Det faktum att universitetet har två ledamöter i Sveriges universitets- och högskoleförbunds nationella expertgrupp för kvalitetsfrågor har bidragit till detta arbete. Ett utbyte avseende aktuella kvalitetsutvecklingsfrå-
20
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
gor inom utbildningsområdet har initierats mellan Uppsala universitet, Lunds universitet och Göteborgs universitet. Kvalitetsarbetet under året har sammanfattningsvis syftat till att tydliggöra målen för verksamheten, säkerställa en aktiv implementering av styrdokument samt utvärdera måluppfyllelse av desamma. Då mycket av kvalitetsarbetet är mångfacetterat och av långsiktig karaktär, är det ofta svårt att utläsa omedelbara och kvantitativt mätbara resultat som med säkerhet kan kopplas till enskilda åtgärder. Ett arbete med att identifiera kvalitetsindikatorer har dock inletts med förhoppningen att dessa ska underlätta den framtida uppföljningen av kvalitetsarbetet. Processrelaterade resultat i form av kvalitativa beskrivningar av olika kvalitetsfrämjande åtgärder redovisas i verksamhetsplaner och verksamhetsredovisningar. År 2009 gjordes dessutom en särskilt ingående redovisning av kvalitetsarbetet och dess resultat inom ramen för universitetets självvärdering med anledning av Högskoleverkets granskning enligt nedan. Högskoleverkets granskning av lärosätenas kvalitetsarbete 2009
Högskoleverket redovisade utfallet av granskningen i en rapport i november 2009. Uppsala universitet gavs omdömet Nivå B: ”Ett godtagbart kvalitetsarbete som visar att delar av kvalitetsarbetet fungerar väl men att vissa områden behöver förbättras”1. Utfallet av denna utvärdering visar på i vilken mån målet ”Universitetets kvalitetsarbete ska hålla en hög internationell nivå” inom ramen för Mål och strategier vid Uppsala universitet är uppfyllt. Högskoleverket lyfter fram en rad positiva inslag i universitetets systematiska kvalitetsarbete. Bedömargruppen konstaterar att det akademiska kvalitetssäkringssystemet är starkt och kvalitetskulturen god samt att ansvaret för kvalitetsarbetet är integrerat i ansvars- och delegationsordningen och väl känt och accepterat inom universitetet. Andra positiva omnämnanden får förekomsten av tydliga riktlinjer för inrättande av program och översyn av kursvärderingssystemet, de genomförda doktorandundersökningarna och de systematiska alumnstudierna och studentengagemanget. Det pedagogiska programmet nämns särskilt liksom bibliotekets service och Studentportalen samt den höga kvaliteten på extern information om utbildningarna. Bedömargruppen rekommenderar att universitetet vidareutvecklar kvalitetsarbetet och utarbetar indikatorer så att kvalitetsutvecklingen kan kopplas till mål och resultat och följas över tiden. Dessutom bör universitetet satsa mer på kvalitetsfrågor i ledarskapsutbildningen, särskilt för prefekterna. De rekommendationer som lämnas avser delvis problem som Uppsala universitet redan har identifierat. Områden Uppsala universitet bl.a. arbetar med är en förbättrad samordning av olika styrdokument, stöd och fortbildning av prefekter, identifiering av kvalitetsindikatorer och förtydligade krav på lärares kompetensutveckling. Det finns även områden som bedöms kräva ytterligare översyn, hit hör de särskilda förutsättningar och behov som kan finnas hos distansstudenter. Under 2010 vidtar ett arbete med vidare analys Högskoleverkets bedömning och identifiering av eventuella ytterligare åtgärder. Uppföljning av 2008 års doktorandundersökning
Till övrigt prioriterat kvalitetsarbete hör färdigställandet av fakultetsvisa rapporter med resultat från den universitetsövergripande doktorandundersökning som genomfördes under 2008. Resultaten har 1
Nivå A: Ett gott kvalitetsarbete som visar att det finns ett väl fungerande system som dock alltid kan förbättras.; Nivå B: Ett godtagbart kvalitetsarbete som visar att delar av kvalitetsarbetet fungerar väl men att vissa områden behöver förbättras.; Nivå C: Ett icke godtagbart kvalitetsarbete som kräver åtgärder inom ett år enligt de brister som utvärderingen visat. 21
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
föredragits för fakultetsnämnder eller forskarutbildningsnämnder/motsvarande. Resultaten utgör nu underlag för ett fortsatt uppföljnings- och utvecklingsarbete på alla nivåer. En analys av arbetsförhållandena för kvinnor som är doktorander genomfördes under 2008 i enlighet med åtgärdsprogrammet för jämställdhetsarbetet 2007-2008. I december 2008 presenterades en slutrapport innehållande konkreta förbättringsförslag baserade på genomförda fokusgruppsintervjuer med kvinnliga doktorander från olika vetenskapsområden. Under 2009 har resultaten följts upp av jämställdhetskommittén och spritts genom seminarier. Prioriterade insatser för pedagogisk utveckling
Till de prioriterade insatserna på det pedagogiska området hör en självvärdering med utgångspunkt i det pedagogiska programmet. Några konkreta exempel på prioriterat kvalitetsarbete under året är: •
aktiverande undervisningsformer
•
tydlig röd tråd och progression
•
examination och återkoppling som pedagogiskt styrmedel
•
samverkan mellan studenter och lärare
•
kontinuerlig uppföljning och återkoppling
•
kollegial samverkan och utbyte.
Pedagogisk förnyelse och utbildning Pedagogiskt utvecklingsarbete bedrivs på alla nivåer inom universitetet, på såväl fakulteter och institutioner/enheter som universitetsgemensamt via avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU) vid universitetsförvaltningen. Avdelningens uppdrag är att främja och effektivisera pedagogisk utveckling genom utbildning av lärare, medverkan och genomförande av olika utvecklingsprojekt samt erfarenhetsspridning. Rektor beslutade i maj 2008 om ett nytt pedagogiskt program. Sedan dess har en rad åtgärder vidtagits för den pedagogiska utvecklingen vid universitetet i form av seminarier, rådgivning angående olika undervisningsformer och stöd vid formulering av kursmål som grund för examination och betygskriterier. Under 2009 och 2010 anvisas 500 tkr per år särskilt för pedagogiska projekt (10 st à 50 tkr). I det pedagogiska programmet införs ett krav på minst 10 veckors högskolepedagogisk utbildning för att anställas som lärare, likaså läggs stor vikt av kontinuerlig fortbildning för redan anställda lärare. Flertalet fakulteter har under 2009 arbetat aktivt med det pedagogiska programmet.
22
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tabell 13. Fördelningen av antal deltagare i pedagogiska kursen 2007
2008
2009
Teologiska fakulteten
9
8
8
Juridiska fakulteten
4
4
4
Historisk-filosofiska fakulteten
12
18
19
Språkvetenskapliga fakulteten
20
8
18
Samhällsvetenskapliga fakulteten
41
55
51
Medicinska fakulteten
59
63
72
Farmaceutiska fakulteten
20
17
15
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
97
131
119
Utbildningsvetenskapliga fakulteten Totalt antal deltagare
-
-
1
262
304
307
Förutom de 307 deltagarna i den grundläggande pedagogiska kursen har över 600 personer deltagit i övriga centralt anordnade aktiviteter inom området pedagogisk utveckling, därutöver tillkommer institutionsbaserade utbildningar och seminarier. Under året har även särskilda satsningar gjorts på implementering av det nya pedagogiska programmet, både i form av över 30 olika utbildningsinsatser och närmare 50 institutionsbesök. Över 1 200 lärare har nåtts genom dessa aktiviteter. Sammantaget har det pedagogiska programmet, tillsammans med anpassningen till institutionernas och programmens individuella behov inneburit en ökning av andelen lärare som genomgått någon form av pedagogisk utbildning.
Utbildning för handledare Som ett led i en kvalitetsförstärkning och effektivisering av utbildningen på forskarnivå har under året ett antal funktionsinriktade utbildningar för handledare erbjudits. Handledarutbildningen som ges av avdelningen för universitetspedagogisk utveckling är utformad för tre målgrupper. Tabell 14. Antal deltagare i handledarutbildning 2007
2008
2009
Att handleda på grundnivå och avancerad nivå
76
58
59
Att handleda på forskarutbildning
61
46
51
-
49
108
Handledning i utbildning på forskarnivå, sektions- och institutionsspecifika kurser
Generellt märks ett stort intresse för och efterfrågan på olika former av handledarutbildningar. Särskilt markant är ökningen av det antal handledare som deltar i de utbildningar som skräddarsys utifrån en institutions eller fakultets önskemål och förutsättningar. Här har det skett en fördubbling jämfört med 2008. Detta är positivt eftersom alla handledare inom en enhet nås, såväl nya som mer erfarna. Dessa utbildningar stimulerar ett kollegialt samtal kring handledarrollen och hur man arbetar vidare på ett strategiskt sätt med dessa frågor. Det nya sättet att arbeta med utbildning till handledare på forskarnivå, som utgår från behoven hos respektive fakultet och institution, har inneburit att fler har prioriterat utbildningen och andelen lärare som genomgått utbildningen ökat.
23
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Intern styrning och kontroll Arbetet med att integrera förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll i universitetets ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning har fortsatt under 2009. Som ett led i detta arbete har två riskanalyser genomförts centralt. Den ena rör universitetets huvudsakliga riskområden på en övergripande nivå och den andra innebär den fördjupning inom utbildningsområdet som beslutades av rektor i handlingsplanen för 2009. Metoden för att utföra riskanalyserna har följt förordningen och innefattar de tre stegen riskidentifikation, riskvärdering och beslut om hantering. Begreppet risk i förordningens betydelse av ”hot” mot verksamhetens måluppfyllelse, skulle kunna tolkas som en händelse som ännu inte inträffat men som under vissa omständigheter skulle kunna göra det. Denna tillämpning av riskbegreppet har visat sig svårhanterlig i en pågående verksamhet och därför har tolkningen hitintills vidgats till att omfatta existerande svårigheter, problem, hinder etc. Identifieringen av övergripande risker för universitetet har gjorts mot bakgrund av en samlad syn på universitetets mål som de uttrycks i Mål och strategier för Uppsala universitet. Myndighetsförordningens (2007:515) krav på att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och att myndigheten hushållar väl med statens medel har också varit en utgångspunkt för diskussionerna och utgjort en bakgrund för riskformuleringarna i analyserna. Värderingen av de universitetsövergripande riskerna gjordes vid det s.k. dekanmötet. Värderingen av riskerna inom utbildningsområdet gjordes i form av ett riskseminarium per vetenskapsområde med representanter från fakulteterna och områdeskanslierna. Beslut om hantering av såväl de övergripande riskerna som riskerna inom utbildningsområdet, gjordes av rektor i samband med fastställande av riskanalyserna och efter en bedömning i universitetsledningen. Med hänsyn tagen till de befintliga åtgärder som utförs löpande, ansågs samtliga risker ligga inom universitetets accepterade risknivå. Huvudsakliga riskområden
Liksom tidigare år har brister i universitetets arbetsmiljöarbete ansetts kunna utgöra en risk för att uppnå verksamhetens mål eftersom det påverkar förmågan att rekrytera och behålla personal och studenter. Som ett led i att förstärka stödet till fakulteter och institutioner har en ny enhet för lika villkor inrättats vid personalavdelningen under året. Prefektuppdragets omfattning och komplexitet har redan tidigare uppmärksammats som ett riskområde och av den anledningen har prefektutbildningen gjorts obligatorisk. Dessutom pågår införande av mentorsprogram för nytillträdda prefekter och dekaner samt ett arbete för att utöka ledarskapsstödet till prefekter. Generellt för de risker som kopplas till universitetets varumärke är att de sannolikt inträffar sällan, men kan medföra betydande konsekvenser om de väl inträffar. Arbetet med att förebygga missförhållanden av alla slag och att utveckla marknadsföringen kontinuerligt anses ge en tillräckligt god grund för att hantera risken. Uppföljning av risker och åtgärder
Åtgärder för att hantera de risker som identifierats har kategoriserats i två grupper. De åtgärder som kategoriseras som befintliga aktiviteter består till stor del av rutiner och processer inom ramen för den löpande verksamheten. Uppföljningen av dessa är integrerad i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen och ansvaret för att följa upp att åtgärderna utförs och får avsedd effekt följer 24
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
universitetets delegationsordning. Den andra gruppen utgörs av de nya åtgärder som beslutats och kommer att följas upp på olika sätt beroende på åtgärdens karaktär. Slutsatser av arbetet med intern styrning och kontroll
Universitetet genomsyras på alla nivåer av ett starkt kvalitetsmedvetande, vilket stöds inte minst av Högskoleverkets utvärdering under året och andra internationella mätningar. Arbetet med att integrera förordningen om intern styrning och kontroll ses som en del i den ständigt pågående kvalitetsutvecklingen. För en betryggande intern styrning och kontroll krävs en väl fungerande planerings- och uppföljningsprocess för att föra ut uppdrag och regelverk i organisationen och för att följa upp de beslut som fattats. I samband med arbetet med riskanalyser har det skett en översyn av den interna delegationsordningen och det kan konstateras att ansvaret att verka för god intern styrning och kontroll och för att följa lagar och förordningar är tydligt angivet och omfattar samtliga organisatoriska nivåer och ansvariga, från rektor till prefekter. Under kommande år kommer särskilt fokus att läggas på att förbättra processerna för uppföljning. Arbetet med riskanalyser har identifierat ett antal riskområden som diskuterats och värderats i olika arbetsgrupper. Riskområdena har bedömts vara väl hanterade inom ramen för den löpande verksamheten.
Internationalisering Konsistoriet beslutade i november 2009 om ett nytt program för internationalisering. Programmet har utvecklats med utgångspunkt i universitets övergripande styrdokument Mål och strategier för Uppsala universitet där ett antal fokusområden identifierats som särskilt viktiga. Dessa är forskning, utbildning på samtliga nivåer samt universitetsmiljön. Därutöver har uppföljningen identifierats som särskilt viktig. Internationalisering är inte ett mål i sig utan ett medel för att uppnå universitetets främsta mål – att nu och i framtiden vara ett internationellt ledande universitet. I regeringens nationella strategi betonas ökad utbildningskvalitet och kulturell förståelse som överordnade mål. Att på bred front utveckla internationella kontakter och perspektiv blir härmed en angelägenhet för all verksamhet och för alla som är verksamma inom universitetet. Programmet kommer att följas av en treårig handlingsplan som är under utarbetande. I handlingsplanen kommer åtgärder, tidsatta mål och ekonomiska konsekvenser att konkretiseras. Som ett led i genomförandet tydliggörs organisationens samlade ansvar genom att implementeringen i ökad utsträckning infogas i den ordinarie verksamhetsplaneringen med åtföljande uppföljning. Måluppfyllelse utifrån det nya programmet kan av naturliga skäl kommenteras först 2010.
Ett internationellt ledande universitet Uppsala universitet har sedan lång tid tillbaka målet att vara ett internationellt ledande forskningsuniversitet med förstklassig utbildning. För att undersöka måluppfyllelsen genomfördes under 2007 den universitetsövergripande utvärderingen Kvalitet och Förnyelse 2007 (KoF07). Utvärderingen genomfördes dels bibliometriskt av forskare från universitetet i Leiden, dels av tjugofyra internationellt sammansatta paneler som gjorde platsbesök och intervjuer. 75 institutioner/enheter utvärderades och över 20 (inom alla vetenskapsområden) befanns hysa verksamhet som klassificerades som världsledande. På gruppnivå identifierades över 50 världsledande forskargrupper. På den något lägre nivån Internationally high standard identifierades ytterligare cirka 100 grupper. Bedömningarna stöds av den bibliomteriska analysen som även den indikerar att universitetet som helhet hävdar sig mycket väl internationellt. Bedömningarna i KoF07 användes som underlag för vetenskapsområde-
25
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
nas prioriteringar och resulterade i beslut om ett 90-tal rekryteringstjänster inom strategiskt viktiga områden. Flertalet är nu tillsatta. Ett mått på konkurrenskraft som speglar omvärldens uppfattning är hur universitetet placerar sig i internationella rankingar. Uppsala universitet placerade sig bland de 100 främsta i världen i de mest uppmärksammade jämförelserna under 2009. Av särskilt intresse från europeisk horisont är det tyska rankinginstitutet Centre for Higher Education Development (CHE). CHE har genomfört en s.k. "Excellence Ranking" av europeiska lärosäten inom ämnena biologi, kemi, matematik och fysik i en första omgång som under 2009 följdes av statskunskap, psykologi och ekonomi. Parametrar som berör kvalitet inom både forskning och utbildning har beaktats. Uppsala återfinns i excellensgruppen inom biologi, kemi, statsvetenskap och psykologi.
Internationella dimensioner i utbildning och forskning Ett aktivt deltagande i det internationella vetenskapssamhället är regel inom de flesta ämnen. Att skilja ut forskare från lärare är vanskligt eftersom huvuddelen av lärarkåren också är forskningsaktiv. Ämnesmässig kompetensutveckling i internationell miljö är därmed en grundläggande och omistlig del av det dagliga arbetet som främjar utbildningens kvalitet och bidrar till ökad kulturell förståelse. Vistelser vid lärosäten utanför Sverige innebär ofta att forskning kombineras med deltagande i undervisning och seminarieverksamhet. Motsvarande sker då utländska akademiker besöker Uppsala. Sådana kontakter går sällan att dokumentera som ”utbyten” då de vanligtvis finansieras av externa forskningsmedel och sker inom ramen för ämnesbaserade nätverk som inte är knutna till något register. Noteras bör att den här typen av kontakter normalt innebär att utbyte alltså är lika med inresande. I tabellen nedan redovisas antalet in- och utresande universitetslärare som deltagit i reguljära utbytesprogram under 2009. Tabell 15. Internationellt utbyte bland lärare vid universitetet totalt Utresande till:
EU-länder
Övriga Europa
USA
Övriga OECD
Övriga världen
Totalt
Professor
13
4
9
3
6
35
Lektor
10
1
1
1
9
22
Adjunkt
2
0
0
0
0
2
Forskarassistent
7
0
4
0
1
12
Lärarkategori:
Annan forskande och undervisande personal
17
0
8
4
6
35
Summa
49
5
22
8
22
106
EU-länder
Övriga Europa
USA
Övriga OECD
Övriga världen
Totalt
56
11
5
7
51
130
Inresande från:
Utländska lärare:
Inom flertalet institutioner finns väl utvecklade nätverk av internationella samarbeten och forskargrupperna publicerar sina resultat internationellt. Forskare och doktorander deltar i internationella konferenser, symposier, workshops m.m. Internationella konferenser anordnas i Uppsala. Institutionerna bjuder in gästföreläsare och gästlärare. Flera institutioner fungerar som värdar för stora internationella projekt eller har internationella organisationer knutna till sig. När det gäller vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns en spännvidd som skiljer sig från det ovan beskrivna. Å ena sidan finns verksamhet som först nyligen börjat orientera sig internationellt, exempelvis lärarutbildningen. Å andra sidan finns också synnerligen internationellt inriktade ämnen som även utmärker sig från den genomsnittsbild som tecknades inledningsvis. Det rör sig bl.a. om den 26
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
språkvetenskapliga fakulteten där miljön inte främst är engelskspråkig, men orienterad mot målspråket. Inom Uppsala universitet erbjuds utbildning, forskning och kulturell kompetens inom ett 40-tal språk med tillhörande kulturkretsar. Den breda internationella miljön utgör också i stor utsträckning basen för ett av universitetets särskilda styrkeområden – Fred, säkerhet och demokrati – som engagerar studenter och personal inom vitt spridda fält. Flera av universitetets övriga styrkeområden där vi är internationellt ledande är också globalt inriktade med syftet att bidra till hållbar utveckling och en bättre värld. Förnybar energi och läkemedelsutveckling med fokus på infektionssjukdomar och antibiotikaresistens är exempel på sådana.
Internationalisering på alla nivåer På utbildningssidan har de senaste åren inneburit utveckling av den internationella dimensionen framför allt på avancerad nivå och forskarnivå. Inför läsåret 2010-2011 ges vid Uppsala universitet 30 masterprogram och cirka 300 kurser där undervisningen sker på engelska. Samtliga fakulteter ger minst ett internationellt masterprogram. Programmen vänder sig till alla studenter oavsett nationalitet vilket främjar en internationell studiemiljö då studenter med olika nationalitet blandas. I förhållande till verksamhetens totala omfattning utgör de internationella studenterna ännu så länge en liten andel som har mindre inverkan på Uppsala universitets ekonomiska förutsättningar. Det mångkulturella samhället får genomslag inom forskningen där nya perspektiv bearbetas utifrån mångfaldsperspektivet i det svenska samhället. Det kan röra sig om större satsningar eller mer avgränsade projekt. Exempel från dessa kategorier är viss verksamhet inom Centrum för multietnisk forskning och ett avhandlingsprojekt i juridik med titeln ”Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige: En internationellt jämförande studie”. Inom utbildningen bidrar studenter och lärare med bakgrund och erfarenhet från andra kulturkretsar med sina erfarenheter vilket kvalificerar diskussionerna, tillför fler perspektiv och främjar utveckling av studenternas kritiska tänkande. Den europeiska dimensionen är av särskilt intresse och deltagandet i reguljära utbytesprogram ökar stadigt. 1)
Tabell 16. Antal studenter i internationellt utbyte inom Europeiska unionen vid utbildning på grundnivå och avancerad nivå per kön Inresande
Kön
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Kvinnor
583
608
579
540
623
685
Män
465
492
478
506
517
549
1 048
1 100
1 057
1 046
1 140
1 234
56
55
55
52
55
56
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Kvinnor
196
239
211
192
200
244
Män
121
129
129
100
112
132
317
368
340
292
312
376
62
65
62
66
64
65
Inresande totalt Andel kvinnor (%) Utresande
Kön
Utresande totalt Andel kvinnor (%) 1)
= Inom utbytesprogrammen ERASMUS och NORDPLUS
Inom utbildning på forskarnivå uppmuntras doktoranderna till forskningsvistelser utomlands samt att delta i internationella kurser på forskarnivå. Inom utbildningen på forskarnivå har flera avtal om s.k. Joint programmes and degrees tecknats eller initierats under året. Dessa samarbeten handlar t.ex. om gemensam och delad handledning, överenskommelse om kursinnehåll och former för disputation samt utfärdande av dubbla examina. Några institutioner ger varje doktorand ett ekonomiskt bidrag som med fördel kan användas till finansiering av vistelse vid lärosäte utomlands. Nedan redovisas 27
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
antalet studerande på forskarnivå totalt respektive inom utbildningsvetenskaplig fakultet som deltog i utbyte under 2009. Tabell 17. Internationellt utbyte bland studerande på forskarnivå, universitetet totalt Utbyten till/från
EU-länder
Övriga Europa
USA
Övriga OECD
Övriga världen
Totalt
Utresande doktorander
61
5
30
4
12
112
Inresande doktorander
36
8
0
4
29
77
Tabell 18. Internationellt utbyte bland studerande på forskarnivå inom utbildningsvetenskaplig fakultet Utbyten till/från
EU-länder
Övriga Europa
USA
Övriga OECD
Utresande doktorander Inresande doktorander
Övriga världen
1 2
Totalt
1 2
Strategiska satsningar för ökad internationalisering För att utveckla den internationella dimensionen i forskning och utbildning ytterligare och bli mer närvarande i Europa har flera satsningar gjorts under året. Uppsala universitets deltagande i internationella samarbetsprojekt och konsortier som finansieras av EU bör utvecklas. Rekrytering av administrativt stöd i form av sju forskningssekreterare har därför inletts. På den universitetsövergripande nivån har den strategiska alliansen med universiteten i Gent, Groningen och Göttingen (U4) utvecklats till att också innefatta samverkan och erfarenhetsutbyte inom stödfunktioner såsom kommunikation och studieadministration. Ett annat land som identifierats som strategiskt viktig och därför blir föremål för särskilda satsningar är USA. En internationell samordnare har anställts med uppgift att koordinera internationaliseringsfrågorna inom universitetet och fungera som rådgivare till universitetsledningen. Uppsala universitet har redan idag nära 500 utbytesavtal med universitet i 50 länder på utbildningssidan, men ökat deltagande i Erasmus Mundusprogrammet har identifierats som prioriterat. Samarbetet inom U4 har här resulterat i ett beviljat Erasmus Mundus External Cooperation Window och flera ansökningar förbereds. Av strategisk betydelse är också målet att bidra till global utveckling och en bättre värld. Här är Uppsala universitet engagerat sedan 40 år tillbaka i det s.k. International Science Program med fokus på Afrika och i någon mån Latinamerika och Sydostasien. Inom ramen för ISP avlägger ca 25 forskarstuderande årligen examen och ett flertal forskningsmiljöer har byggds upp i utvecklingsländer.
Utvecklingstrender från 2006 till 2009 En jämförelse mellan åren 2006 och 2009 visar ökad måluppfyllelse på en rad punkter som verkar i riktning mot regeringens mål i den nationella strategin för internationalisering av den högre utbildningen. Såväl antalet inresande som utresande studenter ökar. År 2006 var målet 800 mobila studenter i vardera riktningen, vilket redan då uppnåddes när det gällde inresande. I dagsläget har antalet inresande studenter fortsatt att öka och under 2009 registrerades 1 976 utbytesstudenter (55 % kvinnor). De internationella masterprogrammen är ett nytt inslag som tillkommit sedan 2006. Under höstterminen 2009 fanns 1 248 registrerade studenter på dessa program. En övervägande majoritet av dem är s.k. ”free movers”, alltså studenter som inte deltar i något utbyte. Utresande utbytesstudenter var under året 754 varav 59 % kvinnor. Även här tillkommer ”free movers”. Uppsala universitet informerar aktivt om möjligheten till utbytesstudier. Tabell 19 illustrerar utvecklingen av antalet utbytesstudenter sedan 2006 och i tabell 20 finns information som rör utbytesverksamheten inom lärarutbildningen.
28
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tabell 19. Antal studenter totalt i Internationellt utbyte vid utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2006
2007
2008
2009
Inresande
1 563
1 641
1 854
1 976
Utresande
737
705
711
754
Typ av utbyte
Tabell 20. Antal studenter inom lärarutbildningen i Internationellt utbyte vid utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2006
Typ av utbyte
2007
2008
2009
Inresande
9
22
31
53
Utresande
23
36
19
19
Ett av målen 2006 var att alla studenter som vill och bedöms ha möjlighet att tillgodogöra sig studier utomlands ska erbjudas sådana. Även om den möjligheten ännu inte är helt tillgodosedd inom alla utbildningsprogram finns idag tydligare möjligheter då man aktivt arbetat med att infoga valfria moduler i många utbildningsprogram som tidigare saknat sådana. Behoven hos de studenter som inte själva väljer att studera utomlands tillgodoses också i ökad utsträckning jämfört med 2006. Ett ökat antal internationella gästföreläsare, PM-skrivande/examensarbete på engelska och engelska kursmoduler är exempel på metoder för att ge internationella perspektiv också åt studenter som av olika skäl avstår från utlandsvistelse. Sådan erfarenhet är viktig för studenternas framtida konkurrenskraft på en internationell arbetsmarknad. Uppsala universitets närvaro och framgång i internationella samarbetsprojekt och konsortier inom forskning och utbildning ökar. Då medel här fördelas i konkurrens är systemet i sig kvalitetsdrivande. Arbetet med att utveckla uppföljningen inom internationaliseringsområdet ges ökad vikt då det infogats i universitetets nya ”Program för internationalisering”. Det utökade samarbetet med universiteten i Europa, bl.a. genom den strategiska alliansen U4, öppnar nya möjligheter till ökad förståelse för andra länder och utbildningssystem. Dessa kontakter syftar ofta till att undanröja administrativa hinder för samarbeten och utbyten. Ett nyligen initierat projekt som koordineras från Uppsala syftar till att undanröja tekniska hinder och att göra e-möten mellan de fyra universiteten till ett förstahandsalternativ. En gemensam plattform underlättar personliga kontakter, minskar behovet av tidskrävande resor som belastar miljön samt underlättar för personer som av exempelvis familjeskäl avstår från resor att ha kontinuerliga utlandskontakter och samarbeten.
Internationell lärarfortbildning Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering inom lärarfortbildningen redovisar i tabell 21 antalet deltagare på olika utbildningar inför verksamhetsuppföljningen av 2009. Måttet antal deltagare per utbildning har kompletterats med måttet utbildningsdagar per utbildning, vilket ger en utökad information om avdelningens produktion under 2009. Tabell 21. Antal deltagare i vissa språkutbildningar Verksamhet
Viss internationell lärarfortbildning Viss fortbildning för modersmålslärare Europarådets språkprojekt Summa antal deltagare
29
Antal deltagare
Utbildningsdagar
2 236
3 012
25
50
410
425
2 671
3 487
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Under 2009 har Fortbildningsavdelningen på olika sätt förstärkt, fördjupat och nyutvecklat kontakter och samarbetsformer med institutioner och personer inom Uppsala universitet, andra universitet, nationella och internationella samarbetspartners.
Jämställdhet Resultat av jämställdhetsarbetet Jämställdhetsarbete innebär ett omfattande förändringsarbete där mer kortsiktiga, ofta mätbara mål, hanteras parallellt med långsiktiga strategiska förändringar som rör t.ex. attityder och att medvetandegöra genusfrågor på alla plan. Exempel på strategiska resultat, med betydelse för jämställdhetsarbetet på längre sikt, är att medvetenheten om jämställdhetsfrågan har höjts inom organisationen. Detta återspeglas tydligt i att det är hög efterfrågan på interna utbildningar som berör jämställdhet i arbetsmiljön och studiemiljön. Ledarskapsutbildningarna har numera ett tydligt genusperspektiv och det finns också moduler inom ledarskapsutbildningarna som specifikt handlar om genus. Infrastrukturen för att arbeta med jämställdhet inom organisationen har blivit väl etablerad. Detta innebär att det finns personer med särskilt ansvar för att bevaka jämställdhet inom organisationens alla delar och på alla nivåer. Andra konkreta resultat som kan nämnas är följande: •
Forskningssekreterarna är väl medvetna om jämställdhetsfrågan och aktualiserar jämställdhetsperspektivet i ansökningar om externa medel.
•
Som en del i arbetet med att uppnå en jämnare könsfördelning inom ledningsfunktionerna vid universitetet har det utvecklats ett ledarskapsprogram för kvinnor. Andra omgången av programmet startade under 2009.
•
Andelen kvinnor respektive män i olika lärarkategorier varierar kraftigt inom olika delar av universitetet. Beräknat på hela universitetet är emellertid fördelningen mellan kvinnor och män bland lektorer, forskarassistenter och forskare inom jämställdhetsintervallet 40-60 %.
Åtgärder inom utbildningar med ojämn könsfördelning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Studentfördelningen mellan kvinnor och män ligger utanför jämställdhetsintervallet (40–60 %) för tre av fyra vetenskapsområden/motsvarande, med fler kvinnor än män inom medicin-farmaci och utbildningsvetenskap medan motsatt förhållande råder inom teknik-naturvetenskap. Endast inom humaniora-samhällsvetenskap ligger fördelningen inom jämställdhetsintervallet. De farmaceutiska utbildningarna har en övervikt av kvinnor även om en utjämning skett det senaste året på apotekarprogrammet. Olika insatser görs för att uppnå jämnare könsfördelning. Receptarieutbildningen är numera treårig och marknadsförs som en bred naturvetenskaplig kandidatexamen med inriktning mot farmaci/läkemedel. Både apotekare och receptarier har yrkesexamina och kan i sin yrkesutövning ha liknande arbetsuppgifter inklusive arbetsledande funktioner. Apotekarprogrammet, biomedicinarprogrammet, biomedicinsk analytikerprogrammet, logopedprogrammet, receptarieprogrammet, sjuksköterskeprogrammen och sjukgymnastprogrammet har alla kvinnodominans. Ett sätt att försöka få en jämnare könsfördelning har varit att använda manliga studenter vid information till gymnasieelever. Ett av målen i den teknisk-naturvetenskapliga fakultetens jämställdhetsplan för 2009 är att få en jämnare könsfördelning och en könsneutral arbetsmiljö för studenter på grundnivå och avancerad 30
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
nivå. Att medvetandegöra jämställdhetsproblematik kan underlätta för institutioner och program att behålla studenter och doktorander av underrepresenterat kön. Fakultetens institutioner arbetar därför med olika utbildningsinsatser inom området, framför allt för lärare och annan personal. Institutionernas arbete omfattar rekryteringsinsatser men också insatser som riktar sig till studenter som är antagna till utbildningarna. Praktiskt arbete inbegriper bl.a. att institutionerna informerar om jämställdhetsplaner, handlingsprogrammet mot kränkning på grund av kön etc. Många institutioner strävar dessutom mot att studenterna i största möjliga mån möter lärare av båda könen på alla kurser på grundnivå, för att öka antalet kvinnliga förebilder. Ett exempel på initiativ har tagits på institutionen för cell- och molekylärbiologi som innebär att ett genusperspektiv ska genomsyra all undervisning och val av kurslitteratur. Kursansvariga lärare ska inför varje kursstart motivera valet av kurslitteratur och lärare ur genussynpunkt. Frågor om hur genusperspektivet integrerats i undervisningen och kurslitteraturen har också lagts till i kursutvärderingar. I arbetet med att ta fram information om lärarutbildningen och dess olika sökalternativ sker ett medvetet arbete för att lyfta fram och exemplifiera de olika inriktningarna för att attrahera sökande av båda könen. Genom att se över gruppuppdelning, lärarbemanning och fördelning av praktikplatser är förhoppningen att de studenter som är män i större utsträckning ska få möta andra män inom fältet och därigenom få en stärkt motivation för att stanna kvar inom utbildningen. Utbildning på forskarnivå
Inom humaniora-samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och medicin-farmaci ligger könsfördelningen i utbildning på forskarnivå huvudsakligen inom jämställdhetsintervallet 40–60 %, vid såväl nyantagning som examination. Inom teknik-naturvetenskap är emellertid könsfördelningen ojämn med ett underskott på kvinnor som är doktorander. Nedanstående redovisning avser därför hur jämställdhetsarbetet bedrivs inom detta område. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten verkar aktivt för att alla handledare inom utbildning på forskarnivå ska delta i handledarutbildningen, där genusfrågor och kvinnliga doktoranders situation ingår som viktiga delar. Flera institutioner har mycket aktiva jämställdhetsgrupper som genomför initiativ för doktoranderna och följer upp arbetsförhållanden. Andra åtgärder innefattar bl.a. att skapa medvetenhet om och motverka jämställdhetsproblematik vid rekryteringen av nya doktorander. Detta görs t.ex. genom utlysning och annonsering av samtliga doktorandtjänster, eller aktivt sökande efter kandidater av underrepresenterat kön. Institutionerna tar också upp genusperspektivet i introduktionskurser för nyantagna doktorander. För att få en klarare bild av hur könsfördelningen ser ut inom utbildning på forskarnivå har fakultetens forskarutbildningsnämnd föreslagit en könsuppdelad statistik vad gäller antagning, examina, medverkande i betygsnämnder och opponenter. Institutionerna strävar efter att utse fler opponenter och betygsnämndsledamöter av underrepresenterat kön vid disputationer. Av fakultetens tilldelning av studiestöd till utbildning på forskarnivå har 10 % (10 mnkr) sedan 2005 disponerats för jämställdhetsfrämjande åtgärder, såsom stöd till kvinnliga handledare att anta doktorander samt stöd till kvinnliga doktorander.
Jämställdhet bland lärare och inom ledningsfunktioner Andelen kvinnor respektive män i olika lärarkategorier varierar kraftigt inom olika delar av universitetet. Beräknat på hela universitetet är emellertid fördelningen mellan kvinnor och män bland lekto-
31
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
rer, forskarassistenter och forskare inom jämställdhetsintervallet 40-60 %. Något rekryteringsmål finns därför inte. 2009 var andelen kvinnor av de nyanställda professorerna 24 %. Det ligger under regeringens tidigare rekryteringsmål på 27 %. Det rör sig om få personer vilket innebär att några generella slutsatser inte kan dras baserat på 2009 års resultat. Nivån har dock varit densamma de senaste åren. Med anledning av det har universitet under 2009 initierat en rad åtgärder, förutom det reguljära jämställdhetsarbetet, för att öka andelen kvinnor som är professorer. Under 2007 inleddes en översyn av hela rekryteringsprocessen för samtliga personalkategorier, från utlysning till anställning, inklusive direktiv till sakkunniga där detta är relevant, i syfte att säkerställa att processen är rättvis ur jämställdhetssynpunkt. Projektet beräknas pågå till mars 2010. Exempel på några av de åtgärder som genomförs för att öka rekryteringen av lärare av underrepresenterat kön inom specifika områden är: •
Utformning av nya befattningar så att de inbjuder sökande av bägge könen, samt formuleringar om underrepresenterat kön i annonser vid utlysning av anställning.
•
Inför rekrytering tillsätts vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci en kommitté med uppgift att hitta lämpliga sökande av båda könen.
•
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har under ett antal år stöttat nyrekryteringar av kvinnliga lektorer, och inför kommande år planeras att ett bidrag på 450 tkr ska kunna sökas från fakulteten vid nyrekryteringar av biträdande lektorer och universitetslektorer av underrepresenterat kön. Rambudgeten för denna satsning är 1,8 mnkr.
•
Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens jämställdhetsutskott har initierat bildandet av sektionsvisa nätverk för seniora forskare. Syftet med dessa nätverk är att underlätta steget från lektor till professor samt att deltagarna får ett bredare kontaktnät på olika nivåer inom och utom det egna ämnet.
Ledande befattningar inom universitetet innehas till övervägande del av män. I universitetsledningen däremot, totalt 7 personer, var 5 kvinnor (71 %), vilket är det samma som 2008. Av universitetsledning och dekaner, totalt 14 personer, var 5 kvinnor (36 %), vilket motsvarar 2008 års fördelning. Av de 55 prefekterna var 15 kvinnor (27 %), vilket är en marginell ökning jämfört med föregående år. Studierektorerna är totalt 147 stycken och av dessa är 55 kvinnor (37 %).
32
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Universitetet har under 2009 beslutat att personer tillhörande underrepresenterat kön som åtar sig ledningsuppdrag ska kunna kompenseras. Detta för att motverka eventuella negativa effekter i forskningsproduktivitet som kravet på en jämn fördelning i beredande och beslutande organ kan ha på en mindre grupp. Kompensationen ska utgå i form av extra forskningsanslag. Rektor har under 2008 beslutat om ett antal satsningar för ökad jämställdhet i det s.k. kraftpaketet för jämställdhet. Syftet är att fler kvinnor ska nå betydelsefulla positioner inom universitetet som forskare, lärare och ledare. Satsningarna bygger på ett urval av viktiga mål i jämställdhetsarbetet och omfattar olika former av medfinansiering, ekonomiskt stöd till underrepresenterat kön samt vissa krav på rekrytering av adjungerade professorer och adjungerade lärare. Stödet omfattar en finansiering om totalt 4,5 mnkr per år fr.o.m. 2009 inom ramen för rektors strategiska medel.
Genusperspektiv i utbildningen Grundläggande pedagogisk utbildning för universitetets lärare anordnas centralt av avdelningen för pedagogisk utveckling. I utbudet finns såväl baskurser för nya lärare som fortbildning för mer erfarna lärare och handledarutbildningar. I den grundläggande pedagogiska kursen ingår ett moment om den heterogena studentgruppen och ett om student/lärarinteraktioner. I dessa båda moment är genusperspektiv och hur man undervisar könsmedvetet centralt. Särskilt fokuseras detta i kursen för forskarhandledare med bl.a. inbjudna föreläsare som är specialister inom detta område. Under året fortsatte spridningen av och utbildningen utifrån broschyren Könsmedveten pedagogik: Konkreta tips och övningar för lärare. Detta har gjorts som ett samarbetsprojekt mellan jämställdhetskommittén och avdelningen för pedagogisk utveckling. På områdesnivå kan ett antal exempel på arbetet med jämställdhet och genusperspektiv i utbildningen ges: •
Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet finns en medveten diskussion om genusvetenskapliga perspektiv. Det ges dessutom särskilda kurser med inriktning mot genusvetenskap inom flera ämnesområden.
•
Inom det medicinsk-farmaceutiska vetenskapsområdet finns flera valbara kurser med genusperspektiv och många lärare tillämpar genusperspektiv i sin undervisning. Dessutom har en person utsetts för att ha ett övergripande ansvar för att olika aspekter av genusperspektiv och jämställdhet kommer in på tillämpliga delar av läkarprogrammet.
•
Inom det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet ges nya lärare utbildning i könsmedveten pedagogik och etablerade lärare erbjuds kurs- eller seminarietillfällen speciellt för detta ändamål. Målet är att all utbildning och undervisning ska vara anpassad till båda könen.
•
Genusvetenskapliga perspektiv behandlas i flera kurser på lärarprogrammet. I dess ämnesstudier förekommer genusperspektiv inom flera inriktningar/specialiseringar, t.ex. ämnesområdet ”Pedagogiskt arbete med yngre barn” där studenterna arbetar med frågor som rör hur barns lekaktiviteter kan relateras till identitetsformering och socialisation. Inom samma ämnesområde har under 2008-2009 projektet ”Genuscoachning” genomförts. Projektet har bl.a. inneburit att lärare som undervisar inom ämnesområdet deltagit i seminarieverksamhet samt individuell handledning, där syftet har varit att uppnå en ökad genusmedvetenhet. Det har t.ex. resulterat i en ambition att utarbeta en mer långsiktig strategi för hur man ska arbeta med frågor av det här slaget inom utbildningen i framtiden. Inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen behandlas frågor om jämställdhet och likabehandling bl.a. i handledarutbildningar för kommunala lärarutbildare.
33
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Hållbar utveckling Enligt 1 kap 5 § högskolelagen (1992:1434) ska högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. En stor del av den forskning som bedrivs vid universitetet bidrar till att främja hållbar utveckling ur olika aspekter. I universitets forsknings- och utbildningsstrategier för åren 2009-2012 lyfts ett antal styrkeområden fram, däribland förnybar energi där den globala överlevnaden står i fokus, konfliktlösning och hållbar samhällsutveckling som rör frågor om internationella konflikter, sociala, religiösa, etniska och genusbaserade motsättningar samt frågor kring mänskliga rättigheter, demokratiutveckling och förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling. Strategierna lyfter dessutom fram ett antal profilområden inom forskningen som identifierats som särskilt framgångsrika i den forskningsutvärdering, KoF07, som genomfördes under 2007. Bland profilområdena med direkt anknytning till hållbar utveckling kan som exempel från humaniora-samhällsvetenskap nämnas Hållbar tillväxt: innovationer, entreprenörskap, företagsutveckling och näringslivsomvandling samt Hållbar välfärd: välfärdspolitik i en globaliserad ekonomi. Under 2010 kommer varje vecka ett forskningsområde att presenteras på universitetets webbplats på temat ”52 bidrag till en bättre värld”, där universitetets bredd på området kommer att belysas. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns ett stort antal program och kurser inom alla vetenskapsområden med särskilt fokus på frågor kring hållbar utveckling vilka presenteras samlat på universitetets webbplats. Inom avdelningen för pedagogisk utveckling har en universitetsgemensam didaktisk fortbildningskurs i utbildning för hållbar utveckling utvecklats och erbjudits vid några tillfällen de senaste åren. Kursen erbjuds som en reguljär fortbildningskurs för universitetets lärare. För att öka medvetenheten och stimulera intresset erbjuds kortare seminarier och olika uppföljningsaktiviteter för de som redan genomgått utbildningen. Ett nationellt material med idéer kring dessa frågor har sammanställts med flera bidrag från Uppsala universitet. Detta har kompletterats med ett aktuellt lokalt material till stöd för lärarna som kontinuerligt uppdateras eftersom utvecklingen inom området hållbar utveckling sker mycket snabbt. En central aktör i universitetets arbete med hållbar utveckling är Uppsala centrum för hållbar utveckling (UCSD) som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. UCSD ska vara en katalysator för forskning och undervisning om hållbar utveckling inom Uppsalas båda universitet samt en mötesplats för studenter och forskare. UCSD ska bidra till en ökad samverkan inom området hållbar utveckling i ett globalt, regionalt och lokalt perspektiv.
Innovationskontor Riksdagen beslutade i början av år 2009 att åtta innovationskontor skulle inrättas, varav ett vid Uppsala universitet. Innovationskontorets uppgift är att stödja forskare som vill kommersialisera sina resultat. Universitetet fick också i uppdrag att inkomma med en strategisk plan för hur man avsåg att bygga upp kontoret. Innovationskontoret upprättades inom ramen för den sedan 1 juli 2007 existerande enheten UU Innovation och i nära samarbete med universitetets holdingbolag Uppsala universitets utveckling AB (UUAB). Innovationskontoret vid Uppsala universitet avses vara en integrerad del av den existerande enheten UU Innovation. De senaste åren har ett koncept utvecklats och testats inom enheten med stöd av VINNOVAs nyckelaktörsprogram. Konceptet bygger huvudsakligen på ett proaktivt arbetssätt genom att enhetens medarbetare, med erfarenhet av såväl forskning som affärsutveckling, i samverkan med företag stödjer och leder utvecklingen i multidisciplinära, innovativa forskningsmiljöer som är förberedda för innovation och nyttiggörande på annat sätt. Det innehåller också specialistfunktioner för att effektivt kunna utföra den del av verksamheten som innebär att patentera, verifiera och licensiera ut konkreta idéer, alternativt starta nya företag.
34
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
I den strategiska planen ingår även att Uppsala universitet tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) bygger upp ett regionalt ”Innovationscentrum Mälardalen” som ska ge service även till lärosäten som inte fått egna resurser för innovationskontor. Inom detta centrum ingår specialistkompetenser inom patent och juridik liksom uppbyggnaden av en systematisk och praktiskt baserad kunskapsbildning kring hur man samverkar med näringsliv och samhälle i avsikt att i ännu högre grad professionalisera processerna. Uppsala universitet avser att bygga upp innovationskontoret, förutom samarbetet med KTH, i mycket nära samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Samarbete planeras också ske från start med högskolorna i Gävle, på Gotland och i Dalarna. Samarbetet med SLU har redan initierats då enheten från start utfört patentrådgivning via sina specialister också åt forskare från SLU. Holdingbolaget UUAB är redan idag nära kopplat till UU Innovation och fungerar som affärsmässigt verktyg. UUAB investerar i ägandet av patent och aktier i nya bolag. Detta sker på affärsmässiga villkor efter beslut av en från UU Innovation fristående styrelse. Planen innebär alltså ett förhållandevis brett angreppssätt där kunskapsutbyte mellan akademi och näringsliv är i fokus och där kommersialisering av konkreta idéer i form av patent, licenser och nya företag endast utgör en del av verksamheten. Tankarna har under året utvecklats vidare, bl.a. genom rollen som koordinator för ett pilotprojekt inför starten av European Institute of Innovation and Technology (EIT) som EU beslöt genomföra och omfattar idag en tänkt verksamhet baserat på den kunskapstriangel (verksamhet + forskning + undervisning = innovation) som växte fram kring EIT. UUAB blir på detta sätt snarast ett verktyg, bland andra, för att genomföra en del av det uppdrag som UU Innovation har. I november 2009 fördelade regeringen de 60 mnkr som tidigare avsatts som stöd till landets holdingbolag. Uppsala universitet fick 9 mnkr. Under 2009 har dessa medel av naturliga skäl därför inte förbrukats.
Holdingbolaget UUAB Verksamhet
Enligt bolagsordningen är holdingbolaget Uppsala universitets utveckling AB:s (UUAB) verksamhet att ”äga, försälja och förvalta aktier och andelar i hel- eller delägda projekt- och tjänstebolag, vars syfte är att bedriva kommersiell exploatering av forsknings- och utvecklingsarbete vid Uppsala universitet, samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet”. UUAB har de senaste tio åren investerat totalt mellan 50-60 mnkr i närmare 60 nya bolag med ursprung i eller koppling till verksamheten vid Uppsala universitet. Huvuddelen av dessa bolag är baserade på forskningsresultat vid universitetet, de flesta i syfte att utveckla en konkret produkt. Som exempel kan nämnas Chromogenics, Seabased Energy, Vertical Wind, Olink, ÅAC Microtec och ModPro, samtliga bolag som under minst ett av de två senaste åren placerat sig på tidningen Affärsvärldens lista över Sveriges 33 mest lovande teknikbolag. Där kan också nämnas solcellstillverkaren Solibro (numera uppköpt av tyska Q-cells) samt tjänsteföretaget Institutet för personal och företagsutveckling (IPF) som bl.a. har uppdraget att ge nya generaldirektörer en längre utbildning i organisationskunskap och ledarskap. I koncernen ingår tre dotterbolag med aktiv verksamhet, två passiva dotterbolag samt ett intressebolag. •
Forskarpatent i Uppsala AB ägs till 87 % av UUAB. Bolaget levererar patentstrategiska bedömningar till forskningsnära företag, affärsinkubatorer och statliga investerare såsom Innovationsbron och till koncernens eget projektbolag UUAB Projekt. 35
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
•
UUAB Projekt ägs till 100 % av UUAB. Bolaget hanterar efter avtal med uppfinnarna om vinstdelning, de kommersiella riskerna i de verifierings- och utlicensieringsprojekt som drivs inom universitetets enhet UU Innovation. Sannolikheten att denna verksamhet isolerad från övrig kunskapsinteraktion ska gå med vinst för universitetet är mycket liten. Samtidigt ger den mervärde i samarbetet med forskarna vilket inte sällan genererar betydande intäkter till universitetet i form av kontraktsforskning och liknande baserat på patenten.
•
IPF grundades 1986 som en avknoppning från verksamheterna inom sociologi, psykologi och pedagogik vid Uppsala universitet. Sedan 1998 ägs bolaget till 100 % av UUAB. Det drivs som en vinstdrivande och verksamhetsmässigt helt självständig enhet.
•
Uppsala Innovation Centre AB (UIC), är en affärsinkubator för kunskapsintensiva företag i Uppsalaregionen. Bolaget ägs till 25 % av UUAB. Övriga ägare är Sveriges lantbruksuniversitet genom SLU Holding, Almi företagspartner samt stiftelsen Stuns vars huvudmän är Länsstyrelsen i Uppland, Uppsala kommun, Regionförbundet i Uppland, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Stockholms handelskammare Uppland. UIC har i Innovationsbrons utvärdering rankats som en av de absolut mest framgångsrika affärsinkubatorerna i Sverige.
Holdingbolagets relation till Uppsala universitet
Holdingbolagets verksamhet är helt integrerad i den bredare verksamhetsmodell för innovationsstöd som tillämpas vid Uppsala universitet. UUAB hade vid årsskiftet en VD på 25 % och en redovisningsekonom på 50 %. Ytterligare redovisningstjänster köps in på konsultbasis liksom andra specialisttjänster inom exempelvis affärsjuridik. Huvudregeln är att affärsrisker tas i holdingbolaget eller dess dotterbolag. Enhetschefen rapporterar till rektor för Uppsala universitet men också som VD för UUAB till en från universitetet friställd styrelse där representanter från såväl universitetet som näringslivet ingår. För att bl.a. ytterligare förtydliga relationen mellan universitetet och holdingbolaget kommer ägardirektiv för bolaget att utarbetas under 2010. Den styrelse som valdes vid bolagsstämman i juni 2009 har följande sammansättning: Ordförande:
Per Uhlén, VD för bolaget Diligentia
Ledamöter:
Margaretha Gadnell, affärsutvecklare i privata näringslivet (diverse SME) Ann Fust, universitetsdirektör Göran Alderborn, professor i läkemedelskemi Joseph Nordgren, vicerektor för teknik- och naturvetenskap Jan-Otto Carlsson, tidigare vicerektor för teknik- och naturvetenskap.
Samarbeten med andra lärosäten
Samtliga holdingbolag som ägs av universitet samarbetar genom föreningen Föreningen för universitetsholdingbolag i Sverige (FUHS) där UUAB har en representant i styrelsen. Sedan många år finns ett samarbete med SLU Holding. Detta manifesteras bland annat i ett gemensamt ägande av Forskarpatent i Uppsala AB och UIC. Under åren har UUAB också av och till haft olika typer av samarbeten med KTH och KTH Holding. Detta fördjupades under 2009 genom att KTH och Uppsala universitet blir parter i Innoenergy, ett av tre beslutade kompetens- och innovationscentra inom ramen för EU:s nya storsatsning EIT (se ovan). I dagsläget finns ett delägande från såväl KTH Holding som UUAB i ett projektbolag Atlas Antibody. När det gäller läkemedelsutveckling samarbetar UUAB med innovationssystemet vid Karolinska institutet (KI). Dessutom anlitar olika aktörer inom KI:s innovationssystem regelbundet patentspecialisterna vid Forskarpatent i Uppsala AB som även utför vissa uppdrag åt holdingbolagen i Linkö36
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
ping, Umeå och Göteborg. Eftersom nuvarande bolagsordning endast tillåter investeringar i idéer vid Uppsala universitet har UUAB inte investerat i idéer från andra lärosäten. Bolagets väsentliga risker
Den främsta och mest uppenbara risken är misslyckanden när det gäller att avyttra innehav i bolag och patent med vinst. Eftersom detta i princip utgör bolagets enda verksamhet skulle upprepade misslyckanden på sikt innebära risk för bolagets existens. Då verksamheten är av ren investeringskaraktär kan inte bolaget räkna med några löpande intäkter. Eftersom uppgiften är att göra mycket tidiga investeringar, vilket i sig innebär stor risk och oftast också lång tid till marknaden, innebär det en svårplanerad ”exit”-verksamhet där avyttringar med vinst kan ske med flera års mellanrum eller innebära framtida betalningar vid framgång. En för UUAB väsentlig kostnad är patentkostnaderna och övriga driftkostnader i UU Projekt. Här finns en konflikt då vissa forskningsfinansiärer mer eller mindre kräver att UUAB ska ta ett för bolaget stort ansvar och överta forskarnas rättigheter i olika forskningsprojekt. Detta kan leda till stora patentkostnader med mycket osäkra intäkter. UUABs strategi är att göra en bedömning av den kommersiella potentialen inom de närmaste åren och att endast ta kostnader fram till den nationella fasen av patentprocessen. Ska man gå vidare in i den nationella fasen ska det normalt finnas en part som tar hela eller väsentliga delar av kostnaden. I nuläget är riskerna klart hanterbara tack vare lyckade avyttringar under tidigare år. Med nuvarande verksamhetsnivå räcker bolagets omsättningstillgångar för fyra till fem års verksamhet. Investeringsportfölj och investeringsverksamhet under 2009
UUAB innehade vid årsskiftet direkta ägarintressen i 37 bolag via aktier eller villkorade ägartillskott i moderbolag. Två av dessa är investeringsbolag (Energy Potential respektive Uppsala Seed Capital) som i sin tur har ägarintressen i 3-10 bolag vardera. Två bolag utgörs av koncerner med sammanlagt sju dotterbolag. Under 2009 märktes effekterna av lågkonjunkturen och den globala finanskrisen tydligt i verksamheten. Värderingarna på bolagen sjönk i flera fall vid de nyemissioner som genomfördes. Antalet nystartade bolag där UUAB var med som mycket tidig investerare var extremt lågt med endast ett nytt bolag. UUABs strategi är att bolaget framför allt ska fungera som en mycket tidig investerare i nystartade bolag. Detta ska ske på affärsmässiga grunder i syfte att generera framtida vinster. Sammanlagt 18 nyemissioner i existerande portföljbolag genererade under år 2009 cirka 340 mnkr till fortsatt utveckling, huvudsakligen från privata investerare. UUAB medverkade i ett dussintal av dessa vilket var ovanligt många och förklaras av svårigheten att få in marknadskapital i finanskrisens spår. Under året avyttrade UUAB sitt innehav i fyra bolag. Bolagets ekonomiska ställning
Det egna kapitalet i moderbolaget uppgick till 50,3 mnkr per sista dec 2009. De bokförda omsättningstillgångarna i koncernen utgjorde 42,9 mnkr varav de likvida tillgångarna uppgick till 26 mnkr och de kortfristiga placeringarna till 11,5 mnkr. Därutöver fanns även kortfristiga fordringar. Det bokförda värdet av investerat kapital (i portföljbolag) uppgick samtidigt till 24 mnkr. En marknadsmässig bedömning av värdet av dessa investeringar som baserades på priser vid senaste utförda aktieaffärer i respektive bolag, blev samtidigt ca 70 mnkr. Detta avspeglar ett ”dolt övervärde” på ca 50 mnkr som inte syns i den officiella balansräkningen. Detta övervärde är dock mycket osäkert då de aktuella bolagen ännu befinner sig i en mycket tidig fas där extremt stora fluktuationer i värderingen är normalt. Det kan därför vara både väsentligt högre eller mycket mindre vid en ny bedömning om sex till tolv månader. 37
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Ekonomiskt resultat för UUAB för verksamhetsåret 2009
UUAB uppvisar en förlust för år 2009 på 1,6 mnkr. Detta då den tillbakagång som skett på marknaden resulterat i en bedömd värdesänkning på ca 13 % i bolagsportföljen. De avyttringar som skett uppväger inte mer än delar av de nedskrivningar som bedömts vara aktuella. Detta då bokföringsreglerna kräver att värden skrivs ned i bolag där en bedömning görs att värdeminskningen inte är av kortsiktig natur samtidigt som osäkra värdestegringar inte bokförs i tidiga bolag och projekt.
Samverkan med det omgivande samhället I universitetets mål- och strategidokument finns som ett av fyra fokusområden ”Ett universitet i samhället”. Följande mål formuleras för universitetets samverkan med det omgivande samhället: •
Uppsala universitet ska synas på den offentliga arenan genom sina medarbetare och studenter och därmed synliggöra vetenskap och högre utbildning.
•
Universitetet ska bidra till bildning och samhällsutveckling genom forskningsinformation, ett vetenskapligt förhållningssätt och kulturella aktiviteter.
•
Universitetet ska bidra till att utveckla näringslivet och samhället lokalt, regionalt, nationellt och globalt.
•
Universitetet ska dra nytta av kunskaper, erfarenheter och kompetens i det omgivande samhället i sin utbildning och forskning.
I september 2009 fastställde konsistoriet Program för samverkan, Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället. I programmet, som ska vara ett stöd för universitetets uppdrag att samverka med det omgivande samhället, anges tre viktiga utvecklingsområden. "Samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt" avser universitetets medverkan i kunskaps- och innovationssystemet. "Samverkan för demokratiutveckling" handlar om forskningskommunikation för att bidra till samhällets utveckling. Den tredje området, "Samverkan för kvalitetsutveckling" handlar om dialogen med samhället för ökad kvalitet i utbildning, forskning och annan verksamhet. Bland strategierna för att uppnå målen nämns bland annat en tydlig webbplats, praktik och samarbetsprojekt för studenter och att stimulera nyföretagande. I programmet framhålls även vikten av intern samverkan mellan fakulteter och institutioner. Programmets mål och strategier genomförs och följs upp inom ramen för universitetets övergripande verksamhetsplanering.
Samarbete med andra lärosäten Det omfattande utbytet och samarbetet mellan forskare vid olika svenska och utländska lärosäten är ett naturligt och viktigt inslag i forskningsverksamheten. Samtidigt finns det ett behov av att samarbeta på en mera övergripande nivå för att profilera områden samt koncentrera och förstärka utbildning och forskning. Samarbeten kring olika utbildningar förekommer med flera lärosäten. Dessa samarbeten är i enlighet med universitetets delegationsordning beslutade av rektor. Uppsala universitet har sedan länge ett nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom flera områden. Samarbetet mellan de två lärosätena sker bl.a. inom ramen för ett tiotal centrumbildningar, t.ex. Uppsala livsmedelscentrum, Centrum för reproduktionsbiologi i Uppsala, Nätverket för forsknings- och bioetik, Uppsala centrum för hållbar utveckling och Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling. Dessa samarbeten syftar till att ta vara på de båda lärosätenas styrkeområden och att ge möjligheter för studenter vid de båda lärosätena att utnyttja dessa. Vid 38
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Uppsala centrum för hållbar utveckling ges många kurser som lockar studenter från båda universiteten och där lärare från de båda universiteten gemensamt genomför undervisningen på kurserna. Inom en rad forskningsdiscipliner arbetar forskargrupper med deltagande forskare från universiteten. Två gemensamt planerade civilingenjörsprogram genomförs med lärare från lärosätena och en gemensam masterutbildning ges inom hållbar utveckling. Inom programmens ram läser studenterna kurser både vid SLU och Uppsala universitet, något som fungerar alldeles utmärkt med det korta geografiska avståndet mellan lärosätena. Vidare erbjuds studenter från universiteten utbildning i entreprenörskap. Därutöver finns ett stort antal kurser som kan läsas av studenter vid båda lärosätena. Inom flera discipliner sker ett samarbete vid planering och genomförande av kurser på avancerad nivå. Uppsala universitet har under 2009 förstärkt det lärosätesövergripande samarbetet med Högskolan i Gävle kring i huvudsak masterutbildningar och utbildning på forskarnivå. Även samarbeten inom kandidatprogram har initierats. För Uppsala universitet innebär samarbetet ökat rekryteringsunderlag, möjlighet till breddat innehåll och ökning av tillämpningar i såväl utbildning på avancerad nivå som forskarnivå, gemensamma seminarier med breddad dialog och en gemensam bas för lärare, forskare och handledare. För Högskolan i Gävle innebär samarbetet ökade möjligheter för studenterna att finna sina intresseområden inom utbildning på såväl avancerad nivå som forskarnivå. Uppsala universitet har tillsammans med Högskolan på Gotland tagit fram en avsiktsförklaring om samarbete om utveckling av utbildningen innehållsmässigt och pedagogiskt enligt ett Liberal Education-koncept. Högskolan på Gotland genomför för närvarande en omstrukturering av utbildningen på grundnivå som syftar till en fördjupad kontakt mellan studenter och lärare i form av fler lärarledda undervisningstimmar och mer individuell handledning. Genomförandet av denna förändring underlättas av samverkan med Uppsala universitet, bl.a. genom att skapa tillgång till ett bredare utbildningsutbud för studenterna vid Högskolan på Gotland. För Uppsala universitet bedöms deltagande i utveckling och genomförande av utbildningen, i de former som Högskolan på Gotland avser, vara intressant för att utveckla den egna utbildningen och för att skapa utvecklingsmöjligheter för universitetets lärare. Några av samarbetsområdena är utveckling och genomförande av utbildning på avancerad nivå, lärarutbildning, sommaruniversitetet, nätbaserad utbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Under 2009 har ett avtal skrivits mellan de två lärosätena om hur finansiering och administration av utveckling och utförande av utbildning ska hanteras mellan lärosätenas institutioner. Detta möjliggör ett smidigare och enklare samarbete för institutionsledningar, lärare och administratörer. Dessutom har det under året inletts ett samarbete om en forskarskola i speldesign mellan institutionen för informatik och media, Uppsala universitet och Högskolan på Gotland. Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm ingår i Stockholm-Uppsala universitetsnätverk (SUUN). Nätverkets syfte är att samverka och att samordna forskning och utbildning för att stärka konkurrenskraften för såväl det enskilda lärosätet som det samlade nätverket. Ytterligare en form av samverkan sker inom ramen för de nationella forskarskolorna där Uppsala universitet är värd för en forskarskola inom matematik och beräkningsvetenskap och en inom management och IT. Vidare har universitetet ett omfattande samarbete med mer administrativ inriktning med andra universitet och högskolor. Uppsala universitet samarbetar med ett flertal utländska universitet inom såväl forskning som utbildning. Samarbetet bygger ofta på styrkeområden där Uppsala universitet och dess samarbetspartners kompletterar varandra. Syftet är att gemensamt skapa förutsättningar för frontlinjeforskning och kvalificerad utbildning. Under 2009 har ett samarbete med universiteten i Groningen, Gent och Göttingen formaliserats under namnet U4. Samverkan sker inom fyra kluster som innefattar medicin, naturvetenskap och teknik, humaniora samt samhällsvetenskap. Samarbetet har inneburit konkreta 39
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
satsningar, inte minst inom utbildning på forskarnivå. T.ex. har en utbildningskonferens för lärare och doktorander från tre av Uppsala universitets fakulteter arrangerats i Aten kring temat Klassiska studier där lärare och doktorander från de tre ovannämnda universiteten också deltagit. Inom masterprogrammet i datavetenskap finns sedan höstterminen 2009 en Svensk-kinesisk inriktning mot datavetenskap och programvaruutveckling som är ett samarbete med Tongji University, Shanghai, Kina. Studenterna läser termin ett och två vid Uppsala universitet och termin tre vid Tongji University. Under termin fyra görs ett examensarbete valfritt på något av de två universiteten.
Studentinflytande Enligt högskoleförordningen (1993:100) har studenter rätt att vara representerade i nämnder och styrelser och i alla beslutande och beredande organ inom högskolan där verksamheten har betydelse för utbildningen och studenternas situation. I konsistoriet finns tre studenter som ordinarie ledamöter, i områdes- och fakultetsnämnder är studenterna normalt representerade av två studenter på grundnivå eller avancerad nivå och två doktorander. I alla institutionsstyrelser, nämnder och kommittéer finns studenter och de finns också med i universitetets olika beredningsgrupper. Under många år har universitetet tagit olika initiativ för att utveckla och förstärka en långsiktig studentmedverkan i verksamheten. Ett regelverk för mötes- och kallelseförfarande i institutionsstyrelser, förberedande möten inför nämndsammanträden, samrådsträffar mellan universitetsledning och studentrepresentanter, studentdeltagande i rektors strategiska ledningsgrupp, deltagande av Uppsala studentkårs ordförande i rektors beslutssammanträde är några exempel på sådana initiativ. Studenterna engageras också regelmässigt i det utvecklingsarbete och det kvalitetsarbete som bedrivs inom utbildningen på alla nivåer. Studenternas synpunkter i de systematiska kursvärdringarna tas tillvara i allt förändringsarbete. Studenterna medverkar i förberedelserna för de utvärderingar som Högskoleverket genomför. Studentmedverkan på utbildningens område har sedan länge en särskild profil inom ramen för den verksamhet vid Centrum för miljö- och utvecklingsstudier inom Uppsala centrum för hållbar utveckling som bedrivs i samverkan med SLU. Inom dess ram ansvarar studenter inte bara för en betydande del av den praktiska ledningen utan också i hög utsträckning för undervisningen i de kurser som ges. Inom jämställdhetsområdet följer studentinflytandet samma struktur som i övriga frågor dvs. det ska finnas och utövas på institutioner, enheter och fakulteter. Funktionen för lika villkor vid universitetet deltar vid de årliga utbildningarna av nya studentrepresentanter för att sprida kunskap om hur jämställdhetsarbetet bedrivs. Studentkåren har utsett en jämlikhetsansvarig som för dess räkning ansvarar för de olika likabehandlingsgrunderna och som är ledamot i de kommittéer som ansvarar för dessa frågor. Ett nära och väl fungerande samarbete finns mellan universitetets jämställdhetshandläggare och studentkårens jämlikhetsansvariga. Under året har särskilt diskuterats konsekvenserna för denna studentsamverkan av riksdagens beslut att avskaffa kår- och nationsobligatoriet och vilket behov av stöd från universitetet som kårer och nationer fortsättningsvis har. Diskussionerna har också gällt bostadsförsörjningen för studenter, konsekvenserna av det ökande antalet internationella studenter och utbildning för hållbar utveckling. Ett starkt gemensamt intresse är att söka förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart studentinflytande i verksamheten och för att ge nationerna en fortsatt stark position i uppsalastudenternas dagliga liv.
Studenthälsovård Enligt högskoleförordningen (1993:100) har universitetet i uppdrag att ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. 40
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Studenthälsan arbetar på uppdrag av bl.a. Uppsala universitet. Uppdraget regleras genom ett avtal och omfattar hälso- och sjukvård samt förebyggande hälsovård i form av motionsverksamhet för studenter. Studenthälsans mottagning erbjuder förebyggande och behandlande hälsovård på individ-, grupp- och organisationsnivå genom bl.a. samtal/rådgivning, information/ kurser, studiemiljöundersökningar och samarbetsgrupper. I kvarteret Blåsenhus har Akademiska Hus under 2009 byggt en motionsanläggning, Campus 1477, som kommer att ersätta motionsanläggningen Svettis. Byggnaden har Uppsala universitet som hyresgäst, medan Studenthälsan står för huvuddelen av verksamheten och kostnaderna. Lärarutbildningen kommer också att använda lokalerna för utbildningen i idrott och hälsa. Under 2009 har universitetet avsatt 5 478 tkr för studenthälsovård och 1 400 tkr för motionsverksamhet i Studenthälsans regi.
Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning avser en mängd olika aktiviteter som syftar till att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på både kort och lång sikt. För att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål krävs ett uthålligt och systematiskt arbete. För ett universitet är kompetensutveckling en del av kärnuppgiften. Forskning och utbildning innebär i sig att kompetensen utvecklas – ibland på ett sätt som inte kan förutses eller styras av något centralt organ, då den akademiska friheten är en ledande princip. Annan kompetensutveckling kan enklare direkt kopplas till verksamhetens mål och de vidtagna åtgärderna kan enklare analyseras och bedömas. En stor del av kompetensförsörjningsarbetet när det gäller lärare och forskare sker huvudsakligen kontinuerligt vid fakulteterna och de olika institutionerna. Kvalitets- och förnyelsearbetet som sker inom universitetet lägger stor vikt vid kompetensfrågorna och får effekter på arbetet med dessa frågor. Mål som både direkt och indirekt bidrar till arbetet med att utveckla kompetens återfinns i olika handlingsplaner och program som beslutats av rektor, bl.a. jämställdhetsplan, mångfaldsplan, personalpolicy etc. Det innebär att effekter av kompetenshöjande åtgärder också kan kopplas till andra aktiviteter än de nedan presenterade.
Måluppfyllelse och vidtagna åtgärder 2009 Förnyelse och föryngring
En faktor som kommer att påverka universitetet de närmaste åren är den stora ökningen av antalet pensionsavgångar, både bland lärare men främst bland administratörer. Statistik visar att ca 27 % av universitetets administrativa personal är 60 år eller äldre. Pensionsavgångarna berör personalsituationen vad gäller antal anställda, men det innebär också en kompetensförlust som måste hanteras. Ett arbete har inletts med att hjälpa och stötta mindre enheter att övergå till en gemensam administration, detta för att bl.a. kunna specialisera de olika administrativa funktionerna. För att säkerställa kompetensförsörjningen bland lärare och forskare behöver antalet anställda med befattningar på nivån mellan doktorander och lektor/professor öka. Under 2008 gavs universitetet en bättre möjlighet att behålla nydisputerade genom en kollektivavtalsreglerad anställningsform som postdoktor. Detta tillsammans med den numera permanenta anställningsformen biträdande lektor har gett förbättrade möjligheter för yngre disputerade forskare att få anställning. I uppföljningen och analysen av de nyanställningar som gjorts uppger de tillfrågade vetenskapsområdena att denna förändring får effekter på rekryteringen av personal. Övriga åtgärder för att säkerställa kompetensförsörjningen på sikt har, liksom tidigare år, varit att:
41
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
•
använda frigjorda medel till postdoktoral nivå
•
vidareutveckla det aktiva rekryteringsarbetet.
UFV 2010/33
För att säkerställa kompetensförsörjningen bland teknisk- och administrativ personal är rekrytering av nya medarbetare av avgörande betydelse. Under året har arbete pågått med att: •
se över och förbättra befattningsorganisation och –struktur för framför allt administrativ personal på institutioner/motsvarande
•
se över och förbättra beskrivningar av arbetsinnehåll och kvalifikationskrav för sådana befattningar i syfte att rekrytera rätt personal.
En översyn av kompetensnivån hos teknisk och administrativ personal bedrivs för närvarande. Under 2009 har vidareutbildning för personaladministratörer fortsatt med regelbundna träffar för att informera om och diskutera aktuella ämnen inom området. Utvidgningen av den s.k. egenrapporteringen i personalsystemet har under 2009 frigjort vissa resurser, som gjort det möjligt att ytterligare flytta fokus från registreringsarbete till ett mer informerande och konsultativt arbetssätt. Arbetet med en webbaserad personalhandbok, ett stödjande och rationaliserande ärendehanteringssystem och en förenkling av ansökningsförfarandet kommer att på sikt leda till högre kvalitet i personalarbetet och vid rekryteringar. Detta arbete kommer att följas upp och analyseras under kommande år. Kompetensförsörjning och rekrytering
Generellt finns det inom universitetets olika verksamhetsområden god kompetens. Lyckade nyrekryteringar är ett sätt att säkerställa kompetens inom ämnesområden. Inom många ämnen är det inga problem att rekrytera rätt kompetens. Ledigkungjorda befattningar attraherar tillräckligt antal sökanden för att garantera ett bra urval. Flertalet institutioner uppger att de inte haft några problem att rekrytera kompetent personal till universitetets kärnverksamhet. Det förekommer emellertid befattningar där det är svårt att rekrytera rätt kompetens. Ett antal rekryteringar har avbrutits på grund av brist på sökande med tillräcklig kompetens. Det gäller i regel rekrytering av seniora forskare/lärare inom mer specifika vetenskapsområden där såväl den nationella som den internationella konkurrensen är stor. Ett problem som flera institutioner har påtalat är svårigheterna att konkurrera internationellt med de lönenivåer som finns på universitetet. Även den nationella konkurrensen, från andra högskolor och andra branscher, har ibland försvårat rekryteringen. Samtliga vetenskapsområden redovisar en mängd strategier för att rekrytera och behålla kompetens inom ämnesområdena samt höja kompetensen inom olika personalkategorier. Specifika satsningar för att underlätta rekrytering och utveckling av personal som bör nämnas är: •
systematiskt erfarenhetsutbyte med liknande yrkeskategorier på andra lärosäten nationellt och internationellt
•
intensifierade sökprocesser vid rekrytering av forskare och lärare
•
alumniföreningar
•
internationella utlysningar av befattningar
•
permanenta eller tillfälliga sökgrupper som identifierar kvalificerade sökanden
•
hög ambition inom utbildning på forskarnivå inom kritiska discipliner med fler antagna doktorander
•
annonskampanjer och specialiserade arbetsförmedlare 42
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
•
satsning för höjd kompetens hos yngre forskare och postdoktorer
•
vidareutbildning av den egna personalen
•
flera institutioner anger att de har mentors-/adeptsystem för att öka erfarenhetsutbytet.
De flesta av ovanstående strategier och satsningar har bidragit på ett positivt sätt till att uppnå målet - en god kompetensförsörjning. En del av de satsningar som gjorts har utvärderats. Analyser av dessa utvärderingar visar att effekterna av stärkta nätverk för kunskapsutbyte, sökgrupper och vidareutveckling av den egna personalen kan ge mycket goda resultat, särskilt på sikt. Däremot har vissa typer av kanaler – vissa annonskampanjer och satsningar på specialiserade arbetsförmedlingar inte lett till önskat resultat. Sammantaget anser de olika verksamhetsområdena att de i huvudsak har god kompetens inom sitt område. Ledningskompetens
Under 2009 fattade rektor beslut om obligatorisk chefsutbildning för prefekter och stf prefekter. Kompetensforum vid personalavdelningen har under året utformat och startat ett obligatoriskt chefsprogram på sammanlagt 18 kursdagar. Utformandet av programmet har skett i dialog med universitetsledning och chefer vid universitetsförvaltningen. Chefsprogrammet syftar till att deltagarna ska få ökade kunskaper om det ansvar och de befogenheter som chefsuppdraget innebär, samt om de lagar och regelverk som är aktuella vid universitetet. Teman som berörs är arbetsmiljö, ekonomi, organisation, verksamhetsplanering, personalansvar, juridik och jämställdhet. Programmet ska också ge förutsättningar för utveckling av det egna ledarskapet och erbjuda stöd i ledarrollen utifrån individuella behov. Utifrån de uppföljningar som hittills gjorts motsvarar programmet de förväntningar som ställts. Programmet är en viktig åtgärd som har vidtagits för att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Som ett resultat av det ökade samarbetet inom Stockholm-Uppsala Universitets Nätverk (SUUNnätverket) har kompetensforum under 2009 fortlöpande erbjudit ledningsutbildning för prefekter, studierektorer, forsknings- och arbetsledare. Under 2009 ansvarade kompetensforum bl.a. för SUUN:s ledarutbildning för kvinnor (24 deltagare). Programmets syfte är att stimulera deltagarnas intresse för ledarskap för att på så sätt underlätta framtida ledarförsörjning inom regionen. Uppföljningen och analysen av det genomförda arbetet visar att programmet varit mycket uppskattat och antas få konsekvenser för deltagarnas fortsatta ledarutveckling och bidra till ökad jämställdhet. För att ytterligare öka samarbetet och kunskapsutbytet inom regionen har Uppsala universitet inom SUUN-nätverket initierat ett mentorsprogram. Syftet är att stärka deltagarnas roll som specialister och ledare för att kunna möta framtida förändringar och utmaningar på ett professionellt sätt. Tanken är att en yngre ledare eller specialist inom akademisk förvaltning har nytta av en framgångsrik mentor med insikt i denna värld samtidigt som förvaltningarna är för små för att kunna tillhandahålla mentorer inom det egna lärosätets ram. Effekterna av satsningen har ännu inte kunnat utvärderas. Uppsala universitet har också under 2009 genom medverkan i ledarprogrammet ”Nyfiken på ledarskap” kunnat erbjuda mindre erfarna ledare utvecklingsinsatser för att öka förmågan att leda verksamheter. Utvärderingarna visar att satsningarna är uppskattade och antas bidra till mer effektivt ledarskap. Chefer och ledare inom Uppsala universitet har möjlighet att delta i en femdagars utbildning på temat ledarskap. Under 2009 har två kurstillfällen med totalt 34 chefer genomförts. Målgruppen är chefer, forskningsledare och arbetsledare. Utbildningens syfte är att öka kunskapen om ledarskap
43
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
och utveckla den egna förmågan att leda andra. Utvärderingarna från dessa tillfällen vissa att insatserna är mycket uppskattade. Kompetensforum erbjuder dessutom en del mer specifika utbildningar som i arbetsrätt, juridik, ekonomi och projektledarskap med syfte att stärka processerna för en god chefsförsörjning. Inom kompetensforums verksamhet ryms karriär och kompetenscentrum (KKC). KKC arbetar på individnivå med att stödja individers utveckling som professionella aktörer. I utvärderingar som gjorts av denna verksamhet ges verksamheten mycket goda vitsord. Uppsala universitet har som mål att öka andelen kvinnor på ledande befattningar. Som ett led i detta har kompetensforum ett kompetenspaket med fokus på jämställdhet och akademiskt ledarskap. Denna satsning syftar främst till att särskilt stödja och förbereda kvinnor för ledande positioner inom forskning, undervisning och verksamhetsstyrning/ledarskap. Satsningen syftar också till att öka medvetenheten om kön och ledarskap i ett bredare perspektiv och för en bredare målgrupp. Utvärderingarna från den första gruppen kvinnor som deltagit i denna satsning visar på mycket hög måluppfyllelse. Analyser av utvärderingarna indikerar att den här typen av satsningar på sikt kan bidra till ökad jämställdhet på ledande funktioner. Alla åtgärder under det gångna året har haft tydlig koppling till universitets mål. Samtliga insatser har också utvärderats och analyserats. Sammantaget har de genomförda åtgärderna bedömts vara av hög kvalitet och kunna bidra till en bättre ledarförsörjning. Särskilt införandet av det obligatoriska chefsprogrammet bedöms vara av stor betydelse. Genom detta chefsprogram säkerställs att viktiga erfarenheter och kunskaper om chefskapets ansvar och befogenheter förs ut i verksamheten. Utöver de ovan redovisade insatserna arbetar universitetsförvaltningen kontinuerligt med råd och konsultativt stöd till chefer och ledare på olika nivåer inom universitet.
Arbetsmiljö För att på sikt kunna säkra kompetensförsörjningen inom Uppsala universitet är en god arbetsmiljö en viktig faktor. Arbetsmiljöfrågor samordnas centralt vid enheten för psykosocial arbetsmiljö, vid personalavdelningen och vid enheten för miljö, fysisk arbetsmiljö och säkerhet vid byggnadsavdelningen. Den sistnämnda enhetens huvuduppgift är att stödja verksamheten med expertkunskap i frågor kring t.ex. fysisk arbetsmiljö, miljö, strålskydd och brandskydd. Detta sker genom rådgivning, tolkning av lagstiftning och utarbetande av riktlinjer och policys. Enheten ger kurser, seminarier och genomför yrkeshygieniska mätningar. Som ett led i Uppsala universitets mål att nå en god arbetsmiljö, har enheten för psykosocial arbetsmiljö vid personalavdelningen fått i uppdrag att bidra till en utveckling av arbetsmiljöarbetet vid universitetet. Detta sker genom en implementering av det systematiska arbetsmiljöarbetet, genom att öka kunskaperna om arbetsmiljölagstiftningen och universitetets arbetsmiljöpolicy och via utvecklingsinsatser som syftar till att stärka den psykosociala arbetsmiljön. Vid en sammanställning och analys av universitetets handlingsplaner för arbetsmiljö kan det konstateras att det ännu finns brister i hur vissa delar av verksamheten arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under 2010 kommer universitetet att vidareutveckla stödmaterial för detta arbete samt avsätta en person som kommer att arbeta uteslutande under två år för att implementera systematik i arbetsmiljöarbetet. I enhetens uppdrag ingår arbetsmiljöutbildning för i första hand prefekter/chefer, utbildning av nya skyddsombud inom arbetsmiljölagstiftningen, genomförandet av utredningar inom sakområdet och samverkan. Stöd till organisationens chefer bidrar till ett effektivt förebyggande och efterhjälpande arbete med den psykosociala arbetsmiljön vid universitetet. Under året har ett stort antal friskvårdsinsatser genomförts vid universitet vilket syftar till att främja god hälsa.
44
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Under perioden 2007-2009 har alla institutioner/avdelningar och motsvarande genomfört en arbetsmiljöenkät via företagshälsovården. Utifrån denna har brister såväl som styrkor i arbetsmiljön kunnat identifieras och de ansvariga cheferna för varje institution/avdelning eller motsvarande har på detta sätt givits möjlighet att vidareutveckla sitt arbetsmiljöarbete. I en central samverkansgrupp för arbetsmiljöfrågor har kontinuerligt under året skett samverkan när det gäller övergripande frågor som kan kopplas till såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön vid universitetet. Den nya skyddsombudsutbildningen som påbörjades i oktober 2008 avslutades under våren 2009. Utbildningen har utvärderats med gott resultat.
Sjukfrånvaro Uppdraget för 2009 har varit att bedriva och följa upp arbetet med att motverka upprepad korttidssjukfrånvaro och att förebygga långtidssjukskrivningar. Sjukfrånvaron under 2009 fortsätter att sjunka i förhållande till tidigare år (från 2,20 % till 2,00 %) även om minskningen har planats ut. Långtidssjukskrivningarna (60 dagar eller mer) har minskat under året från 2008 års värde på 66,6 % till 61 % för 2009. Antalet deltidssjukskrivna har minskat från 62 % för 2008 till 61 % för 2009. Universitetet finansierar sedan några år återgång i anställning på deltid efter långtidssjukskrivning med centrala medel. Den under 2005 införda medfinansieringen av lönekostnaderna för långtidssjuka, som återvänder på deltid i arbete, fortsatte under 2009. Under året beviljades sådan medfinansiering för 17 anställda, 14 för tre månader och 3 för sex månader. Arbetet med att förebygga korttidsfrånvaron bedrivs i samarbete mellan personalavdelningen och institutionen. Personalavdelningen tar fram underlag för korttidsfrånvaron, dvs. sex sjuktillfällen inom en tolvmånadersperiod. Därefter kontaktas berörd institution och Länshälsan kopplas in vid behov. Tabell 22. Sjukfrånvaro 2007-2009 vid Uppsala universitet Sjukfrånvaro %
2007
2008
2009
Totalt
2,28
2,20
2,00
Kvinnor
3,04
3,11
2,64
Män
1,50
1,25
1,36
Anställda -29 år
1,45
1,42
1,07
Anställda 30-49 år
2,23
2,15
1,99
Anställda 50 år-
2,59
2,48
2,27
Andel långtidssjukskrivna (60 dagar el mer) av samtliga anställda
1,47
1,46
1,22
Andel långtidssjukskrivna (60 dagar el mer) av samtliga sjukskrivna
61,4
66,6
61,0
45
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Universitetsbiblioteket Universitetets utredning tillsammans med Statens fastighetsverk av möjligheterna till ett effektivare och mera mångsidigt utnyttjande av bibliotekets huvudbyggnad Carolina Rediviva har under året nått ett etappmål. Rektorsbeslut i ärendet väntas under 2010. Utgångspunkten är att byggnaden fortsatt ska domineras av biblioteksverksamhet med en stimulerande lärande- och forskningsmiljö för utnyttjande av allt från det äldre och unika materialet till de modernaste digitala informationsresurserna. Biblioteket finansieras dels via avsättningar från konsistoriet, dels via avsättningar från de tre områdesnämnderna. Därutöver tillkommer avkastningen från vissa fonder, externa anslag, bidrag ur rektors strategiska medel samt avgifter, tillsammans 20 % av omsättningen på 209 mnkr. Områdesnämndernas avsättning utnyttjas i tre ämnesavgränsade biblioteksgrupper med, från 2010, 12 stycken enheter för verksamhet inom pågående forskning och utbildning vid universitetet. Ledningsorgan för dessa grupper är tre biblioteksnämnder med företrädare för lärare och studenter. Nämnderna och områdesledningarna tar aktiv del i budgetdialogen med biblioteket. Biblioteksstyrelsen består av företrädare för universitets- och områdesledningarna samt studenter. Styrelsen disponerar 20 % av universitetets direktavsättning till biblioteket för kulturarvsbevarande och andra gemensamma biblioteksändamål. Härutöver disponerar styrelsen för gemensamma ändamål, särskilt för den expanderande digitala publiceringsverksamheten, ca 25 mnkr från externa och universitetsanknutna källor. Under året har beslut fattats om betydande externmedel för bibliotekets kulturarvssatsningar. Den samlade ekonomiska redovisningen för 2007-2009 anges i tabell 23 nedan. Tabell 23. Universitetsbibliotekets ekonomiska redovisning (tkr) 2007
2008
2009
Intäkter av anslag
6 101
5 716
5 770
Intäkter av avgifter
25 082
24 088
22 791
Intäkter av bidrag
1)
10 049
10 261
19 282
Gemensamma intäkter
165 604
170 325
161 517
Summa intäkter
206 836
210 391
209 360
Summa kostnader inkl räntenetto
203 617
213 386
218 514
52 725
53 807
53 941
- varav lokalkostnader Universitetets totala kostnader
4 262 955
4 428 647
4 541 398
- universitetsbibliotekets andel av dessa
4,8 %
4,8 %
4,8 %
1)
3 832
3 152
14 343
varav bidrag från stiftelser med universitetsanknuten förvaltning
Ett stort och brett tidskriftsförvärv har bibehållits, där områdesnämnderna för medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap bär det största ekonomiska ansvaret. Försämringen av den svenska kronans värde, särskilt i förhållande till euron, medförde att mediebudgeten för biblioteket 2009 gick med ett stort underskott. Genom nationellt upphandlade förlagsavtal om e-tidskrifter har antalet tillgängliga titlar inom dessa områden på några år mångdubblats. Totalt finns nu över 18 000 köpta e-tidskrifter och andra databaser inom samtliga ämnesområden. Ett omfattande förvärv av äldre tidskriftsårgångar i elektronisk form, s.k. backfiles, har också ägt rum. En nationell tidskriftsdepå i inledningsvis medicinska vetenskaper ger utrymme för vissa gallringar. Även digitala böcker anskaffas avseende såväl dagsaktuell som äldre litteratur, bl. a. det samlade engelska trycket till år 1800. Användandet av den nätbaserade 46
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
litteraturen är stadigt högt. Över två miljoner artiklar och annat digitalbaserat material laddas årligen ned av universitetets forskare och studenter. Bibliotekarierna är intensivt engagerade i användarutbildning i avsikt att höja studenters och lärares s.k. informationskompetens särskilt på det webbaserade området. IT-frågor utgör en allt viktigare del av bibliotekets verksamhet. Webben är central för effektiv informationssökning, och under året togs en ny, helt renoverad webbplats i bruk. Biblioteket deltar även aktivt i det nationella IT-utvecklingsarbetet där det pågår en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet kring digitalpublicering. Under 2009 vidareutvecklades systemet DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) för fulltextpublicering av universitetens avhandlingar och andra alster, bl. a. parallellpublicerade vetenskapliga artiklar. Systemet handhar även registreringen av alla forskningspublikationer vid lärosätet. Databasen är mycket välbesökt, och dagligen laddas ned mellan 3 000 och 4 000 publikationer och artiklar med forskningsmaterial från Uppsala. En stor andel av besökarna kommer från utlandet. DiVA användes vid utgången av 2009 av 27 lärosäten, och systemet bidrar till förenklad tillgång till och ökad spridning av forskningens resultat. Forskarna inom de medicinska och naturvetenskapliga områdena hämtar alltmer av sin information elektroniskt och har därför mindre behov av biblioteket i fysisk bemärkelse, medan forskningen inom andra områden alltjämnt är beroende av även tryckt material. På utbildningssidan saknas fortfarande merparten av studiematerialet i digital form, och utnyttjandet av läsesalar och grupparbetsrum är högt. En god samordning av kvalitets- och utvecklingsarbetet mellan biblioteksgrupperna har under året fortsatt. Bibliotekets rika kulturarvssamlingar utnyttjas väl för forskning, utbildning och av det omgivande samhället. Digitalisering har skett av bibliotekets äldre tryckkataloger och medel ställts till förfogande för digitaliseringsinsatser i punktform. Planer på ett nationellt program för digitalisering av äldre svenskt tryck är under utarbetande med Uppsala som en aktiv part. En databas för det omfattande bildmaterialet i samlingarna fylls på.
Kulturaktiviteter Vid Uppsala universitet finns några av landets största kulturhistoriska och naturvetenskapliga samlingar och bibliotek. Närheten och i många fall också den direkta kopplingen till aktuell forskning och utbildning gör museerna och dess samlingar betydelsefulla i ett samhällsperspektiv. Under 2009 har en utredning av kulturarvets organisation genomförts av externa utredare. Verksamheten inom kultur och kulturarvsområdet har i dagsläget en splittrad organisation och består av många små enheter där flera är placerade direkt under rektor. Genom att föra samman dessa i en enhetlig organisation av tillräcklig storlek är målet att i framtiden uppnå ökad kvalitet och nytta för såväl Uppsala universitet som externa avnämare. Inom musiken startades konsertserien ”Blue Monday” i universitetsaulan där musiker och ensembler med anknytning till universitetet svarat för programmet. Konserterna har haft varierande tema där publiken har kunnat lyssna till jazz, körsång och klassik musik men också själv vara aktiv med allsång i en fullsatt universitetsaula. På musikområdet har också planeringen för den kommande sommarens stora musikevenemang – uppförandet av Giuseppe Verdis opera Otello – startat. På museisidan har fokus legat på vår samtid och det kulturarv som den nutida vetenskapliga verksamheten genererar. I Museum Gustavianums regi har en inventering av föremål och samlingar som förvaras på institutionerna inletts. Syftet är att säkerställa att vetenskapshistoriskt unika föremål och samlingar inte går förlorade. På längre sikt är det angeläget att få till stånd en modell för omhändertagandet av de föremål som dagens vetenskapliga aktivitet genererar så att universitetet framgent förmår ta ansvar för verksamheten i ett vetenskapshistoriskt perspektiv.
47
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Lokalförsörjning Universitetets samlade lokalarea uppgick vid slutet av 2009 till 360 800 kvm, en nettominskning med 10 900 kvm eller 2,9 % jämfört med föregående år. Arean har därmed minskat med 63 900 kvm eller 15,0 % sedan kulmen 2001 i samband med genomförandet av Projektplan 1996 (tabell 23). Bland hyresobjekt som avvecklats under året kan nämnas två byggnader för växtekologi där verksamheten har flyttat till Evolutionsbiologiskt centrum (EBC). En större förhyrning på Döbelnsgatan och en lokal på Dag Hammarskjölds väg har även lämnats i och med flytt av institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap till lediga lokaler vid Uppsala Biomedicinska centrum (BMC). Inom Informationsteknologiskt centrum på Polacksbacken har en förrådsbyggnad och en byggnad som tidigare inrymt centrum för bildanalys lämnats. I kvarteret Observatoriet har förhyrningen av hus 2 upphört efter att det lämnats av centrum för teknik- och vetenskapsstudier. Hyresavtalet för de av Kvinnors och barns hälsa disponerade lokalerna har överlåtits på Landstingsservice efter att tidigare ha varit uthyrda i andra hand till Akademiska sjukhuset. I samband med att Akademihotellet har avvecklats av universitetet har Akademiförvaltningen bildat Akademihotellet AB. Universitetet har i samband med detta frånträtt hyresavtalet för lokalerna i kvarteret Ubbo, och avtalet har övertagits av aktiebolaget. Ytterligare avtal, främst för gästforskarbostäder, kommer att överföras från universitetet till bolaget under 2010. Tillkommande nya förhyrningar under 2009 är främst den nya laboratoriebyggnaden vid EBC, men även inom Akademiska sjukhuset för barnmorskeutbildningen och en utökning av lokaler för onkologi, radiologi och klinisk immunologi. Utöver direkt inhyrda lokaler har universitetet även tillgång till forsknings- och utbildningslokaler inom Akademiska sjukhuset genom s.k. ALF-medel (ersättning för klinisk utbildning och forskning). Universitetets lokaltjänstkostnad under 2009 uppgick till 616,2 mnkr, en ökning med 11,2 mnkr eller 1,85 %. Utfallet för 2009 är ca 2,7 mnkr lägre än prognosen i verksamhetsplanen för 2009, där 618,9 mnkr angavs. Den genomsnittliga lokaltjänstkostnaden uppgick till 1 708 kr/kvm, en ökning med 4,9 % jämfört med föregående år. Ökningen beror på att de sämsta och billigaste lokalerna lämnas och ersätts av mera högvärdiga lokaler, som normalt är dyrare räknat per kvadratmeter. Huvudsakliga orsaker till att den totala lokaltjänstkostnaden ändå ökar något i absoluta tal, trots areaminskningen, är dels indexuppräkningar, dels färdigställande av flera deletapper vid BMC och den nya laboratoriebyggnaden vid EBC. De nybyggda lokalerna Blåsenhus och Campus1477 har inte påverkat lokaltjänstkostnaden för 2009, då de förhyrs från 2010-01-01.
48
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tabell 24. Universitetets lokalförsörjning 1999-2009 År
Lokalarea (kvm)
Total lokaltjänstkostnad (utfall, mnkr)
Genomsnittlig lokaltjänstkostnad (kr/kvm)
Andel av totala kostnader (%)
1999
411 300
486,2
1 182
15,0
2000
424 300
518,1
1 221
14,3
2001
424 700
548,9
1 292
15,5
2002
423 300
558,7
1 320
14,9
2003
418 600
576,1
1 376
14,8
2004
402 500
594,2
1 476
14,7
2005
399 400
594,5
1 489
14,7
2006
388 400
591,2
1 522
14,2
2007
379 800
595,3
1 567
14,0
2008
371 700
605,0
1 628
13,7
2009
360 800
616,2
1 708
13,6
Med lokaltjänstkostnader avses kostnader för de lokaler som byggnadsavdelningen administrerar, och inkluderar förutom hyra och mediakostnader även kostnader för lokalvård, administration, passerkontroll och hyresbortfall. Dessa kostnader inkluderar såväl personalkostnader som driftkostnader vilket gör att de överstiger de i resultaträkningen redovisade lokalkostnaderna. De i lokaltjänstkostnaderna ingående personalkostnaderna uppgår till 42,6 mnkr. Hyresbortfall redovisas inte i tabell 25, då detta inte är ett eget kostnadsslag, utan ett sätt att internt fördela kostnaden för tomma lokaler på de lokaler som är i bruk. Tabell 25. Lokaltjänstkostnadens fördelning på kostnadsslag Tkr
Tkr/kvm
507 395
1 406
82,3
61 876
172
10,0
Kostnadsslag
Hyra Media (el, värme, vatten etc)
Andel (%)
Lokalvård
33 373
93
5,4
Administrationskostnad
11 358
31
1,9
Passerkontroll Total lokaltjänstkostnad
2 217
6
0,4
616 219
1 708
100,0
49
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Beloppen visar genomsnitt för de lokaler som byggnadsavdelningen administrerar. Variationen mellan olika byggnader och därmed mellan olika institutioner, fakulteter etc. är dock stor. Utöver de lokaler som byggnadsavdelningen administrerar förekommer tillfälliga förhyrningar av exempelvis lokaler för konferensverksamhet och inhyrning av bostäder för gästforskare och utbytesstudenter. Kostnaderna för sådana förhyrningar ingår, tillsammans med de hyres- och mediakostnader som hanteras inom byggnadsavdelningen, under rubriken Lokalkostnader i årsredovisningens resultaträkning.
Upplåtelse av lägenheter Enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning och regleringsbrevet för universitet och högskolor får universitetet ingå hyresavtal för bostadslägenhet för att upplåta lägenheten i andra hand till utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder eller till gästforskare, under förutsättning att dessa inte är anställda vid universitetet. Vid sådan upplåtelse har universitetet rätt att ta ut avgift för hyran utan krav på full kostnadstäckning och rätt att disponera avgiftsintäkten. Universitetet har under 2009 haft sju hyresavtal omfattande 83 bostadslägenheter för ca 150 gästforskare som varit knutna till universitetet under hela eller del av året. Därutöver har universitetet haft sju hyresavtal omfattande 748 bostadslägenheter för sammanlagt ca 1 500 utbytesstudenter. Verksamheten har under första halvåret 2009 bedrivits av Akademihotellet inom universitetsförvaltningens internationella kansli och efter avveckling av verksamheten inom universitet 2009-07-01 av Akademihotellet AB på universitetets uppdrag. Samtliga berörda hyresavtal har successivt överförts till Akademihotellet AB. Den totala ersättningen som erhållits för upplåtelse av bostadslägenheter under 2009 är 12,8 mnkr.
Externa uthyrningar Av den totala arean var ca 15 100 kvm uthyrda i andra hand vid utgången av 2009. Totalt har universitetet debiterat 23 200 tkr för dessa lokaler under året.
Gemensamma funktioner Universitetsförvaltningens uppgift är att vara stödjande till universitetsledning, ge stöd och service till institutionerna och att bedriva myndighetsutövning. Arbetet styrs framför allt av policy- och programbeslut i konsistoriet och olika nämnder, rektorsbeslut i form av program och projekt, lagar, förordningar och regleringsbrev. Arbetet leds av universitetsdirektören. De gemensamma funktionerna finansieras genom en procentsats av institutionernas/motsvarande lönesumma. På detta sätt har såväl universitetsförvaltning som ekonomi-, personal- och utbildningsadministrativa system finansierats liksom hälsovård, försäkringspremier och vissa gemensamma lokaler. Finansieringen avser även bl.a. jämställdhetsarbete, arbetsmiljöförbättringar, stöd till studenter med funktionshinder, universitetsgemensamt IT-stöd samt internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå och verksamhet för kontakt med näringslivet. Under året har vissa organisatoriska förändringar skett inom universitetsförvaltningen innebärande att de funktioner som tidigare ingått i universitetsledningens kansli förts till den nya avdelningen kommunikation och externa relationer och planeringsavdelningen samt att det tidigare internationella kansliet numera ingår som en enhet i studerandebyrån. En funktion som internationell samordnare direkt under universitetsdirektören har inrättats.
50
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
På samma gemensamma sätt finansieras dessutom en del av universitetets kostnader inom museiområdet även om en betydande del finansieras genom avkastningen från den Gustavianska Stiftelsen. Under året tillsattes en utredare för översyn av organisation och styrning av verksamheten inom kulturarvsområdet och den utövande musiken. Utredningen överlämnades under hösten och pågående beredning av rapporten avses utmynna i ett förslag om en tydligare och effektivare organisation som kommer att remissbehandlas innan beslut fattas. Genom beslut av konsistoriet finansieras universitetsgemensamma och biblioteksgemensamma delar av universitetsbiblioteket med 25 mnkr genom overhead och 10 mnkr genom avkastningen från den Gustavianska Stiftelsen, medan bruksbiblioteken finansieras direkt av berörda områdesnämnder.
Stiftelseförvaltning Uppsala akademiförvaltning är en organisation vars uppgift är att förvalta stiftelser som har en till Uppsala universitet anknuten förvaltning. Universitetet har under 2009 erhållit ersättning med 1 883 tkr för arbete för Uppsala akademiförvaltning. Ersättningen avser främst lönekostnader.
Ekonomisk översikt per vetenskapsområde/motsvarande samt övrig verksamhet Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap hade under 2009 en omsättning på 1 210 mnkr. Resultatet är positivt med 58,4 mnkr varav ca hälften är hänförbart till utbildning och hälften till forskning. Den utgående balansen uppgår till 160,6 mnkr. Huvuddelen, drygt 70 %, ligger inom forskning och utbildning på forskarnivå. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppvisar ett överskott på 28,7 mnkr och utgående ackumulerat kapital är 35,2 mnkr. Området överträffade sitt uppdrag och fick i bokslutet 11,7 mnkr i tillkommande ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer. Denna ersättning har bidragit till att det nu finns ackumulerade medel. I relation till omsättningen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är det den juridiska fakulteten som har mest ackumulerade medel, ca 15 %. Fakulteten ackumulerar medel för expansionen av juristutbildningen med ett ökat uppdrag mellan 2010 och 2014 med 50 %. Omfattande lärarrekryteringar har påbörjats. Resultatet för forskning och utbildning på forskarnivå är positivt med 28,7 mnkr. Det utgående ackumulerade kapitalet uppgår till 114 mnkr vilket motsvarar 26 % av omsättningen. I relation till omsättningen inom verksamhetsgrenen är det den språkvetenskapliga fakulteten som har mest ackumulerade medel (33,5 %). Under 2009 har 21 mnkr fördelats från anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå som medfinansiering av indirekta kostnader inom bidragsforskning. Områdets ackumulerade kapital kan till en del förklaras av att rekryteringarna för beviljade KoF07satsningar dragit ut på tiden och först under 2009 blivit tillsatta. En del av det totala utgående kapitalet utgörs av medel inom forskarskolan i geografi som kulturgeografiska institutionen är värd för (12,5 mnkr). Inom forskning och utbildning på forskarnivå finns dessutom ett oförbrukat bidrag på ca 10,5 mnkr vilket också i huvudsak hänför sig till samma forskarskola. Områdesnämnden avser att förelägga de fakultetsnämnder inom området som har överskottsmarginaler som överstiger 10 % av omsättningen att inom en angiven tid skapa ekonomisk balans i verksamheten. Överskott som överstiger 10 % av omsättningen och som består över flera år kan komma att bli föremål för omfördelning för riktade insatser som områdesnämnden beslutar om samt att motsvarande krav riktas från fakultetsnämnderna till institutionerna.
51
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tabell 26. Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde (tkr)
Utb. på grundnivå o avanc. nivå
Ingående kapital
Intäkter
Kostnader
Årets resultat
Utgående kapital
6 517
492 121
-463 425
28 696
35 213
-3 447
13 924
-11 022
2 902
-545
129
1 284
-1 144
140
269
Forskning/utb. på forskarnivå
85 384
468 877
-440 188
28 690
114 074
Bidragsforskning
10 865
217 395
-219 565
-2 170
8 695
2 754
16 858
-16 709
150
2 903
102 202
1 210 460
-1 152 052
58 408
160 609
Uppdragsutbildning Beställd utbildning
Uppdragsforskning Totalt
Vetenskapsområdet för medicin och farmaci Vetenskapsområdet för medicin och farmaci hade under 2009 en omsättning på 1 539 mnkr. 2009 års resultat är i likhet med tidigare år positivt. Årets överskott blev drygt 31 mnkr och härrör från utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå och uppdragsforskning. Uppdragsutbildning, beställd utbildning och bidragsforskning uppvisar underskott. Årets utbildningsuppdrag underskreds med 152 helårsstudenter och 194 helårsprestationer, en bidragande orsak är den förlorade examensrätten för specialistsjuksköterskeutbildningarna. Totalt har därmed 12,1 mnkr återbetalats, men trots detta gick utbildning på grundnivå och avancerad nivå med ett överskott på 2,4 mnkr. Forskning och utbildning på forskarnivå uppvisar 2009 ett överskott på 30 mnkr. Intäkterna uppgår till 598 mnkr, vilket är en minskning med 9 mnkr jämfört med 2008. Under 2009 har 17 mnkr fördelats från anslaget som medfinansiering av indirekta kostnader inom bidragsforskning. Det samlade utgående kapitalet för forskning och utbildning på forskarnivå uppgår till 117 mnkr. I maj 2009 tog fakultetsnämnden ett beslut om handlingsplan för institutionernas överskott inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. Berörda institutioner ska inom en treårsperiod successivt förbruka sina överskott tills överskottsmarginalerna uppvisar högst 10 %. Eventuella oförbrukade anslag kommer att överföras till områdesnämnden för medicin och farmaci för nya strategiska satsningar. Bidragsforskningen uppvisar ett underskott på 3,2 mnkr. Däremot har de oförbrukade bidragen ökat med ytterligare 71 mnkr vilket motsvarar en ökning med 22 %. Under 2009 har 17 mnkr omdisponerats från anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå som medfinansiering av indirekta kostnader inom bidragsforskning. Årets överskott på drygt 31 mnkr ökar det utgående kapitalet till 219 mnkr. Inom vetenskapsområdet uppgick den farmaceutiska fakultetens resultat till 7,8 mnkr och den medicinska fakulteten till 3,6 mnkr. Områdesnämnden uppvisar ett positivt resultat med 10,8 mnkr. Tabell 27. Medicinsk-farmaceutiskt vetenskapsområde (tkr)
Utb. på grundnivå o avanc. nivå Uppdragsutbildning Beställd utbildning Forskning/utb. på forskarnivå
Ingående kapital
Intäkter
Kostnader
Årets resultat
Utgående kapital
85 463
400 220
4 434
10 316
-400 739
3 481
88 944
-11 414
-1 098
558
1 077
3 336
-1 181
-104
454
87 530
598 076
-568 083
29 993
117 523
Bidragsforskning
4 412
449 969
-453 235
-3 266
1 146
Uppdragsforskning
4 672
75 513
-72 990
2 523
7 195
187 069
1 539 171
-1 507 641
31 530
218 599
Totalt
52
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik Vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik hade under 2009 en omsättning på 1 553 mnkr vilket är något mindre jämfört med föregående år. Minskningen kan delvis förklaras med införandet av universitetets nya redovisningsmodell. Området uppvisar ett positivt resultat för 2009 på 56,5 mnkr, vilket är en ökning i jämförelse med föregående år då resultatet var 5 mnkr. Områdets utgående kapital uppgår till 113 mnkr. Verksamhetsutfallet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå blev drygt 20 mnkr. Antalet helårsstudenter ökade under 2009 och utbildningsuppdraget överträffades. Jämfört med 2008 utbildades sammantaget 504 fler helårsstudenter. Helårsprestationerna överskred uppdraget med 53. Årets utgående balans för utbildning på grundläggande och avancerad nivå är dock fortfarande negativt. Kapitalet utgår till -14 mnkr att jämföra med 2008 års kapital på -34 mnkr. Uppdraget under 2010 är detsamma som utfallet för 2009. Hur det uppfylls är beroende av hur efterfrågade och konkurrenskraftiga utbildningarna är nationellt och internationellt. Vetenskapsområdet har mot denna bakgrund fördjupat analysen av förutsättningarna inför beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Osäkerheten är stor när det gäller prognostisering av uppdrag utifrån behovet av kvalitetssäkring, arbetsmarknadens utveckling och önskemålet att verksamheten åter ska komma i balans. Forskning och utbildning på forskarnivå uppvisar 2009 ett överskott på 44 mnkr. Intäkterna uppgår till 526 mnkr, vilket är en minskning med 74 mnkr jämfört med 2008. Resultatet visar bl.a. att universitetets nya redovisningsmodell innebär att fler aktiva beslut har fattats om medfinansiering. Under 2009 har 47 mnkr fördelats från anslaget som medfinansiering av indirekta kostnader inom bidragsforskning. Bidragsforskningen utgör en ökande andel av verksamheten inom vetenskapsområdet. Intäkterna från bidragsforskningen har ökat med 61 mnkr jämfört med 2008, varav 47 mnkr avser medfinansiering av indirekta kostnader, och de oförbrukade bidragen har ökat med 75 mnkr. Det motsvarar en ökning på 17 %. Överskott som överstiger 10 % kan komma att omdisponeras. Det samlade utgående kapitalet för forskning och utbildning på forskarnivå uppgår till 88 mnkr. Områdesnämnden har initierat en översyn av forskningens basfinansiering utifrån behov av infrastruktur, plattformar och lokaler m.m. Översynen görs för att kunna säkerställa en reell och långsiktig basfinansiering av den verksamhet fakulteten väljer att fokusera statsanslaget på, för att ta fram en samlad bild av programmens verksamhet, förutsättningar, visioner och prestationer. Det balanserade kapitalet, 88 mnkr, ska disponeras inom prioriterade och starka forskningsområden samt för infrastruktur. Tabell 28. Teknisk-naturvetenskapligt vetenskapsområde (tkr) Ingående kapital
Intäkter
Kostnader
Årets resultat
Utgående kapital
-34 551
361 344
-341 065
20 280
-14 271
518
5 597
-5 148
449
967
9
0
0
0
9
Forskning/utb. på forskarnivå
43 585
526 116
-481 761
44 355
87 940
Bidragsforskning
29 624
604 263
-614 333
-10 071
19 554
Uppdragsforskning
17 681
55 627
-54 129
1 498
19 179
Totalt
56 865
1 552 947
-1 496 436
56 511
113 377
Utb. på grundnivå o avanc. nivå Uppdragsutbildning Beställd utbildning
53
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Utbildningsvetenskapliga fakulteten Den utbildningsvetenskapliga fakultetens omsättning uppgick 2009 till 130 mnkr vilket är en minskning med 11 mnkr jämfört med föregående år. Fakulteten visar ett negativt resultat på 720 tkr. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppvisar ett underskott på 4,4 mnkr och utgående ackumulerat kapital är 484 tkr. Årets utbildningsuppdrag underskreds med 236 helårsstudenter och med 340 helårsprestationer vilket medfört en återbetalning om 17,5 mnkr av årets anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För tredje året i rad har fakulteten inte klarat utbildningsuppdraget och det är endast ett fåtal av institutionerna som klarat sina utbildningsuppdrag. Under året har en informatör anställts med omfattningen 50 %. Inför 2009 och under verksamhetsåret har omfattande informationsinsatser genomförts för att informera om och rekrytera till fakultetens olika utbildningar. En ny masterutbildning i undervisningsyrken utvecklades under 2008, med första ansökningstillfälle ht 2008. Utbildningen erbjuder personer med kandidatexamen, eller motsvarande, i för skolan relevanta ämnen, möjligheten att förutom masterexamen erhålla lärarexamen. Uppdragsutbildningen inom fakulteten är betydande i förhållande till omsättningen i sin helhet. Verksamhetsutfallet blev positivt med knappt 3 mnkr vilket är något mer jämfört med föregående år. Det balanserade kapitalet uppgår därmed till 5,6 mnkr. Intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med ca 0,5 mnkr. Årets verksamhet uppvisar ett överskott på 0,5 mnkr och därmed ett utgående positivt balanserat kapital på 2,7 mnkr. Under 2009 har 0,5 mnkr fördelats från anslaget som medfinansiering av indirekta kostnader inom bidragsforskning. Intäkterna från bidragsforskning har ökat med 1,9 mnkr, varav 0,5 mnkr avser medfinansiering av indirekta kostnader. De oförbrukade bidragen ökar från 9,5 mnkr till 12,2 vilket till största delen beror på medel som inkommit till forskarskolan i ”Utbildning och hållbar utveckling” men som ännu inte transfererats till medverkande högskolor. Tabell 29. Utbildningsvetenskapliga fakulteten (tkr) Ingående kapital
Intäkter
Kostnader
Årets resultat
Utb. på grundnivå o avanc. nivå
4 876
88 339
-92 731
-4 392
484
Uppdragsutbildning
2 785
19 616
-16 787
2 828
5 613
1
0
-1
-1
0
2 251
12 921
-12 418
503
2 754
-424
8 358
-8 327
31
-393
152
577
-266
311
462
9 640
129 811
-130 531
-720
8 920
Beställd utbildning Forskning/utb. på forskarnivå Bidragsforskning Uppdragsforskning Totalt
Utgående kapital
Övriga verksamheter Övrig verksamhet består av universitetsbiblioteket, universitetsförvaltningen, intendenturområden, fakultetsövergripande verksamheter såsom Uppsala universitet Innovation, museer, The Svedberg laboratoriet (TSL), de nationella inrättningarna Nationella kunskapscentrumet för frågor om mäns våld mot kvinnor (NCK) och Kollegiet för samhällsforskning (SCAS) samt dotterbolaget Uppsala universitets utveckling AB. Årets sammanlagda resultat blev positivt med 67 mnkr. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppvisar ett överskott på knappt 15 mnkr. Forskning och utbildning på forskarnivå redovisar ett överskott på 59,7 mnkr och har i huvudsak uppkommit inom rektors strategiska satsningar, medel avsatta för EU-satsning och medel från regeringens satsning på forskning. Universitetsövergripande
54
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
verksamheter som bedrivs inom universitetsförvaltningen redovisar ett planerat underskott då balanserade medel tagits i anspråk för olika projekt. Det utgående kapitalet består bl.a. av dotterbolaget, donationer, medel för strategiska satsningar och reserverade medel för avtalsförsäkringar och andra lönebikostnader. Övervägande delen av det ackumulerade överskottet är avsatt för strategiska satsningar. Tabell 30. Övriga verksamheter (tkr) Ingående kapital
Intäkter
Kostnader
Årets resultat
Utb. på grundnivå o avanc. nivå
-5 464
124 885
-109 896
14 988
9 524
Uppdragsutbildning
-1 980
32 332
-31 514
818
-1 162
Beställd utbildning
Utgående kapital
23
2
-4
-2
21
Forskning/utb. på forskarnivå
63 535
232 280
-172 487
59 793
123 329
Bidragsforskning
68 133
38 899
-37 373
1 526
69 659
3 001
16 453
-15 196
1 257
4 258
34 306
676 226
-675 953
274
34 579
Uppdragsforskning Univ.förvaltning, stödfunktioner Universitetsövergripande Totalt
73 858
770 442
-782 205
-11 763
62 095
235 412
1 891 866
-1 824 628
66 892
302 304
55
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
4. Finansiell redovisning med kommentarer Uppsala universitet visar totalt ett positivt resultat på 211 mnkr för verksamhetsåret vilket är en ökning med 155 mnkr jämfört med föregående år. Resultatförbättringen beror främst på ett ökat antal helårsstudenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och den kraftiga förstärkningen av resurserna till forskningen.
Intäkter Årets intäkter uppgår till 4 754 mnkr exklusive transfereringar vilket är en ökning från föregående år med 266 mnkr. Anslagsintäkter och bidragsintäkter har ökat med 127 respektive 231 mnkr. Avgiftsintäkter och ränteintäkter har minskat med 30 respektive 62 mnkr. De ökade anslagsintäkterna hänför sig i huvudsak till utbildning på grundnivå och avancerad nivå som har ökat med ca 90 mnkr. Denna positiva ökning beror till största delen på ett ökat antal helårsstudenter. Resterande ökning beror på pris- och löneomräkning. Anslag till forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 25 mnkr. Årets pris- och löneomräkning uppgick till 1,84 % vilket kan jämföras med föregående års 0,77 %. Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 30 mnkr. Förändringen kan främst hänföras till verksamhetsförändringar. Centrum för Livsmedelsutveckling och Akademihotellet har under året avskiljts från universitetets verksamhet vilket inneburit ett avgiftsbortfall på ca 19 mnkr. En annan förändring som reducerat avgiftsintäkterna är att hemdatorer till anställda är under upphörande. Intäkter av bidrag har ökat med 231 mnkr jämfört med 2008. I detta ingår bidrag från regeringens ökade satsning på forskning på totalt 116 mnkr. Fr.o.m. 2010 ingår 107 mnkr av dessa medel i universitetets basanslag. Av de totala bidragsintäkterna på 1 393 mnkr finansieras den ordinarie forskningen med 1 342 mnkr. De finansiärer som ökat mest är Vetenskapsrådet, VINNOVA och EU. De finansiella intäkterna har minskat till följd av lägre räntenivåer. Tabell 31. Intäkter per finansiär Uppsala universitet totalt (mnkr) 2006
2007
2008
2009
2 590
2 638
2 757
2 884
460
485
493
463
1 177
1 144
1 162
1 393
Vetenskapsrådet
339
339
342
400
Övriga statliga myndigheter
300
280
265
421
Forskningsstiftelser
62
55
46
49
Kommun/landsting
5
4
5
10
Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag
EU
93
89
95
102
Svenska företag
43
39
38
26
286
286
324
327
48
51
46
57
1
1
1
1
27
52
76
14
4 254
4 319
4 488
4 754
Svenska org. utan vinstsyfte Utländska Övrigt Finansiella intäkter Summa intäkter
56
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Kostnader De totala kostnaderna, inklusive finansiella kostnader, uppgick till 4 541 mnkr vilket är en ökning med 112 mnkr jämfört med 2008 (tabell 32). Kostnadsökningen hänför sig till kostnader för personal, lokaler och drift. Personalkostnaderna har ökat med 108 mnkr, lokalkostnader med 2 mnkr och driftkostnader med 39 mnkr. De finansiella kostnaderna har minskat tack vare lägre räntenivåer. Årets avskrivningskostnader har minskat pga en lägre investeringsvolym under de senaste åren. Personalkostnaderna utgör 61 % eller 2 773 mnkr av de totala kostnaderna. Härav utgör löner och ersättningar 1 807 mnkr, sociala avgifter och pensionskostnader 853 mnkr samt övriga personalkostnader (utbildningsbidrag, kompetensutveckling m.m.) 113 mnkr. Jämfört med 2008 ökade personalkostnaderna 108 mnkr varav 98 mnkr avser löner och ersättningar och knappt 13 mnkr sociala avgifter och pensionskostnader. Övriga personalkostnader minskade ca 3 mnkr. Årets ökade lönekostnader kan främst hänföras till den lönerevision som gjordes per den 1 april 2009. Under året har antalet anställda ökat och i medeltal hade universitetet 5 414 anställda vilket är en ökning med 62 personer jämfört med 2008. Lokalkostnaderna har ökat med endast 2 mnkr jämfört med föregående år. Den genomsnittliga lokalkostnaden per kvm har ökat vilket beror på att mindre funktionella lokaler lämnats och ersatts av mera högvärdiga lokaler vilka är dyrare räknat per kvadratmeter. Andra orsaker till ökad totalkostnad, trots areaminskning, är dels indexuppräkningar och dels färdigställande av tidigare pågående byggnationer. Kostnader av engångskaraktär i samband med förtida avveckling av lokaler har minskat med 5 mnkr. Driftkostnaderna har ökat med 39 mnkr. De kostnadsslag som framförallt ökat är inköp av laboratoriematerial och elektroniska media. Ersättning till landstinget för läkarutbildning och klinisk forskning har ökat med 6,7 mnkr och uppgick till totalt 243 mnkr.
57
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omsättningen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå var 1 488 mnkr och visar ett överskott på 77 mnkr. Av omsättningen utgör ordinarie utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 1 418 mnkr och uppdragsutbildning 70 mnkr. Ett ökat antal helårsstudenter innebär en kraftigt ökad intäkt inom uppdraget enligt regleringsbrevet. Sammantaget visar utfallet av 2009 års utbildning att takbeloppet underskrids med 6,6 mnkr, jämfört med 74,4 mnkr föregående år. För universitetet som helhet uppvisar den ordinarie utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ett överskott på 72 mnkr. Föregående år uppstod ett överskott på 13 mnkr. Det ackumulerade överskottet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till 217 mnkr. Uppdragsutbildningen omsatte 70 mnkr vilket är en ökning med 2 mnkr jämfört med 2008. Denna verksamhet uppvisar ett överskott med 5 mnkr.
Forskning och utbildning på forskarnivå Forskningsverksamhetens intäkter uppgick till 3 266 mnkr vilket är en ökning med 205 mnkr jämfört med föregående år. Regeringens ökade satsning på forskning innebär ökade intäkter med 116 mnkr, varav ökning av basresursen uppgår till 101 mnkr. Under året har 43 mnkr av dessa medel förbrukats. Därutöver erhöll universitetet under året 9 mnkr till innovationsverksamhet och 6 mnkr för forskning inom ramen för det strategiska forskningsområdet politiskt viktiga geografiska regioner. Tabell 32. De största forskningsfinansiärerna 2006-2009 (mnkr)
Vetenskapsrådet
2006
2007
2008
2009
339
339
342
399
EU-kommissionen
90
87
90
100
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
80
86
75
75
Egna stiftelser
55
43
68
66
Vinnova
20
33
37
60
SIDA
48
51
51
54
FORMAS
40
44
44
46
Statens energimyndighet
41
34
38
43
Kostnadsutveckling de senaste fyra åren De totala kostnaderna har under perioden 2006-2009 ökat med 9 % eller 381 mnkr (tabell 32). Den största kostnadsökningen skedde 2008 då kostnaderna ökade 166 mnkr. År 2009 ökade kostnaderna 112 mnkr vilket indikerar något långsammare kostnadsutveckling. Under perioden 2006-2009 har personalkostnaderna ökat med 259 mnkr eller motsvarande 10 %. Lönekostnaderna har under perioden ökat ca 13 % medan de sociala avgifterna endast ökat 6 % vilket beror på att reducerade arbetsgivaravgifter införts för vissa ålderskategorier och sänkta arbetsgivaravgifter fr.o.m. 2009. Pensionskostnaderna följer i stort förväntad kostnadsutveckling. Driftkostnader är det kostnadsslag som procentuellt har ökat allra mest och totalt har de ökat med 121 mnkr vilket motsvarar en förändring med hela 20 %.
58
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Investeringstakten har under den jämförda perioden avtagit vilket innebär att avskrivningskostnaderna konstant minskat. Lokalkostnaderna har endast ökat 3 % under den jämförda perioden. Utvecklingen av de finansiella kostnaderna har varit ojämn till följd av fluktuerande räntenivåer. Tabell 33. Kostnadsutveckling 2006-2009 2006
Personalkostnader Lönekostnader
2007
2008
2009
Förändring 2006-2009
10 %
2 514
2 555
2 665
2 773
1 604
1 642
1 709
1 807
Sociala avgifter
516
517
540
547
Pensionskostnader
288
285
300
306
Övriga personalkostnader
113
106
111
116
Lokalkostnader
580
593
594
596
3%
Övriga driftkostnader
598
640
687
719
20 %
Ersättning till landstinget
232
233
236
243
5%
15
23
32
6
-60 %
221
219
215
204
-8 %
4 160
4 263
4 429
4 541
9%
Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader
Transfereringar Med transferering avses en transaktion där medel vidareförmedlas till en extern part utan att den egna verksamheten får någon direkt motprestation. Vanliga transfereringar är stipendier och medel från EU till projekt där universitetet är koordinator och medel fördelas till andra medverkande i olika projekt. Uppsala universitet disponerar liksom föregående år, för alla universitets och högskolors räkning, ett anslag som avser statliga ålderspensionsavgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande. Årets anslag uppgick till 27 mnkr. En väsentlig förändring jämfört med föregående år är lämnade bidrag, där 11 mnkr avser utbildning på forskarnivå av lärare i skolan inom ämnesområdet geografi. Denna verksamhet bedrivs enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2009.
Likviditet Universitetets tillgodohavande i Riksgälden vid årets slut uppgick till 2 050 mnkr vilket är en ökning med 176 mnkr. Den stora ökningen beror främst på ökade förskott från bidragsgivare samt det ökade forskningsanslaget. Upplåningen i Riksgälden har minskat från 532 mnkr till 466 mnkr då inga större ombyggnader har aktiverats som anläggningstillgång under de senaste åren. Årets räntenetto har minskat med 36 mnkr trots den goda likviditeten. Minskningen beror på att den genomsnittliga in- och utlåningsräntan sjunkit avsevärt.
Investeringar Årets investeringar exklusive pågående nyanläggningar uppgår till 123 mnkr. I pågående nyanläggningar har 92 mnkr investerats (i jämförelse med föregående års 45 mnkr). I pågående nyanläggningar ingår bl.a. investeringar i Blåsenhus, BMC, EBC och ett integrerat säkerhetssystem.
59
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Oförbrukade bidrag De oförbrukade bidragen fortsätter att öka i likhet med föregående år. Ökningen under 2009, 183 mnkr, var dock inte lika stor som år 2008 då den uppgick till 218 mnkr. Av 2009 års ökning härrör 88 mnkr från forskningsråden varav 65 mnkr avser Vetenskapsrådet. Vidare har oförbrukade medel från Riksbankens Jubileumsfond ökat med 43 mnkr medan medel från EU:s ramprogram för forskning har ökat 14 mnkr. Vissa delar av ökningen kan förklaras av att universitetet från externa finansiärer har erhållit bidrag som avser flera års verksamhet. Som exempel kan nämnas 45 mnkr till forskningsprogrammet Pro Futura Scientia som drivs inom SCAS. En annan väsentlig orsak till ökningen är den s.k. fördröjningseffekten. Universitetet har varit framgångsrikt under de senaste åren vad avser beviljande av medel från externa finansiärer. Det föreligger dock en viss eftersläpning av medelsförbrukningen som bl.a. beror på den tid det tar att bygga upp nya forskningsmiljöer med därtill hörande rekryteringar, upphandling av utrustning m.m. En viktig åtgärd är därför ett pågående aktivt arbete med stöd i rekryteringsprocessen. Universitetets bedömning är att medlen kommer att förbrukas i en snabbare takt när verksamheten är fullt utbyggd och ändamålsenlig infrastruktur är upphandlad och installerad. Tabell 34. Utveckling av bidrag (mnkr)
Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag
2006
2007
2008
2009
808
885
1 103
1 286
82
80
86
98
Disposition av myndighetskapital Det balanserade kapitalet är bl.a. avsett att omdisponeras inom universitetets styrkeområden, finansiera infrastruktur och att täcka kostnader för avveckling av verksamhet som inte långsiktigt kan finansieras. Under 2009 erhöll universitetet ett utökat forskningsanslag om ca 101 mnkr, vilket huvudsakligen skulle användas för insatser för att stärka kvalitet och förnyelse i form av anställningar. Då många av de nyanställda endast funnits på plats under en del av året och rekryteringsprocesserna ofta är långa samt att det varit svårt att rekrytera inom vissa områden har inneburit att överskotten inom forskningen ökat. Fördröjningseffekterna blir särskilt markanta vid storskaliga satsningar. Miljöerna tar tid att bygga upp men när detta väl är genomfört kommer större del av det balanserade kapitalet att förbrukas. De tillförda medlen kommer bl.a. att användas för strategiska satsningar där anställningar av unga forskare är en viktig del. För att hantera det stora balanserade kapitalet har områdesnämnderna inom Uppsala universitet vidtagit särskilda åtgärder för att skapa utrymme för omprioriteringar. Samtliga tre områdesnämnder har fattat beslut eller genomför förberedelser för att omfördela medel inom respektive område till strategiska satsningar. För att upprätthålla en handlingsberedskap för förnyelse bör det balanserade kapitalet på sikt ligga på en nivå omkring 10 % av omsättningen.
60
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tabell 35. Ekonomiskt utfall (mnkr) Verksamhet
Ingående kapital
Intäkter
Kostnader
145
1 418
1 346
72
9
70
65
5
14
Summa utbildning
154
1 488
1 411
77
231
Forskning o. utb. på forskarnivå
Utb. på grundnivå o avanc. nivå Uppdragsverksamhet
Resultat Utgående kapital
217
366
3 109
2 978
131
497
Uppdragsforskning
17
157
152
5
22
Dotterföretag
54
-
0
-2
52
Summa forskning
437
3 266
3 130
134
571
Totalt
591
4 754
4 541
211
802
Väsentliga förändringar i förhållande till prognos i delårsbokslutet Verksamhetsutfallet 2009 blev 96 mnkr bättre än prognostiserat trots att de totala intäkterna endast blev 19 mnkr högre än prognostiserat. Anslagsintäkterna blev drygt 23 mnkr lägre än prognostiserat då det ekonomiska utfallet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer blev lägre än förväntat. Bidragsintäkterna däremot översteg prognosen med 58 mnkr. Detta förklaras främst av att ca 15 mnkr av regeringens ökade satsning på forskning inte var kända vid prognostillfället. Avgiftsintäkter och finansiella intäkter blev totalt 16 mnkr lägre än beräknat. Även på kostnadssidan blev utfallet lägre än förväntat, vilket är den främsta förklaringen till det kraftigt förbättrade resultatet. De totala kostnaderna blev 77 mnkr lägre än prognosen varav personalkostnaderna utgör 34 mnkr, lokalkostnaderna 18 mnkr och driftkostnaderna 23 mnkr. Övrig förändring avser finansiella kostnader och avskrivningar. Under 2009 har retroaktiva pensionskostnader för kombinationsanställda läkare reglerats. Årets personalkostnader avviker från prognos då nämnda pensionskostnader blev lägre än vad som har bokförts åren 2006-2008 i avvaktan på reglering. Denna s.k. periodiseringseffekt reducerade personalkostnaderna med ca 35 mnkr. Lokalkostnaderna blev lägre än beräknat då överföring av hyresavtal till Akademihotellet AB avseende lägenheter för utbytesstudenter inte beaktades i prognosen.
61
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Väsentliga uppgifter Utbildning på grundnivå och avancerad nivåsamt utbildning på forskarnivå
2009
2008
2007
2006
2005
1)
22 251 57 43
20 514 58 42
20 536 58 42
21 369 59 41
22 621 59 41
1)
17 320
16 537
16 611
17 186
17 864
349 45 55
437 49 51
366 43 57
333 52 48
309 46 54
2 119 49 51
2 259 48 52
2 268 48 52
2 392 49 51
2 586 48 52
Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)
710
781
816
911
982
Totala antalet doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)
188
214
216
214
215
Genomsnittlig studietid för licentiatexamina
4,3
4,2
4,2
4,3
Genomsnittlig studietid för doktorsexamina
3,1
2,8
2,9
2,9
Totalt antal hst inkl. uppdragsutbildning - andel kvinnor - andel män
Totalt antal hpr inkl. uppdragsutbildning Totalt antal nyantagna doktorander - andel kvinnor - andel män
Totalt antal doktorander med någon aktivitet - andel kvinnor - andel män
Totalt antal doktorsexamina
317
365
375
377
368
Totalt antal licentiatexamina
73
65
110
122
118
4 451
4 412
4 400
4 462
4 495
5 414
5 352
5 333
5 380
5 537
Totalt antal lärare (årsarb.) - andel kvinnor - andel män
1 511 39 61
1 569 38 62
1 552 36 64
1 514 35 65
1 558 35 65
Antal disputerade lärare (årsarb.) - andel kvinnor - andel män
1 001 34 66
964 32 68
905 29 71
971 29 71
1 031 30 70
565 19 81
* 546 19 81
557 18 82
541 18 82
538 16 84
Personal 4)
Totala antalet årsarbetskrafter Medelantalet anställda Personal; lärare
4)
2)
Antal professorer (årsarb.) - andel kvinnor - andel män Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav
4 754
4 488
4 319
4 254
4 112
Utb. på grund- och avancerad. nivå (mnkr)
1 489
1 426
1 388
1 386
1 350
- andel anslag
88
86
86
88
90
- andel externa intäkter
12
14
14
12
10
3 265
3 062
2 931
2 868
2 762
- andel anslag
48
50
49
48
48
- andel externa intäkter
52
50
51
52
52
Kostnader totalt (mnkr)
4 541
4 429
4 263
4 160
4 054
Forskning och utb. på forskarnivå (mnkr)
- andel personal
61,1
60,2
59,9
60,4
60,3
- andel lokaler
13,1
13,4
13,9
13,9
14,1
Lokalkostnad per kvm (kr)
3)
1 653
1 599
1 562
1 493
1 432
Balansomslutning (mnkr), varav
3 129
2 830
2 604
2 469
2 253
- oförbrukade bidrag
735
1 286
1 103
885
808
- årets kapitalförändring
211
56
57
103
55
- myndighetskapital (inkl årets kapitalförändr)
802
591
535
479
375
1)
Redovisad utbildning på grundnivå och avancerad nivå inkluderar förutom uppdragsutbildning basår/bastermin, beställd utbildning samt externt finansierad utbildning. Detta innebär en förändring mot tidigare årsredovisningar då beställd utbildning samt externt finansierad utbildning ej inkluderats. 2) 3) Definition enligt högskoleförordningen Enligt resultaträkningen 4) Med hänsyn till kvalitetsförbättringar i uppföljningssystemen har tidigare lämnade uppgifter uppdaterats. * Uppgift som i årsredovisningen för 2008 felaktigt angetts till 599.
62
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Resultaträkning (tkr) 2009
Not
2008
2 883 589
2
2 756 606
462 791
3
492 840
1 392 999
4
1 162 114
14 639
7
76 397
Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa
4 754 018
4 487 957
Verksamhetens kostnader Kostnader för personal
2 772 861
5
Kostnader för lokaler
596 558
Övriga driftkostnader
962 435
6
Finansiella kostnader
5 970
7
Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall
594 393 922 833 31 820
203 574
214 539
4 541 398
4 428 647
212 620
Resultat från andelar i dotterföretag
2 665 062
8, 9
59 310
-1 648
-3 264
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag
55 643
57 890
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
83 270
51 927
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
46 440
43 547
-185 353
-153 364
0
0
210 972
56 046
Transfereringar
Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring
63
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR
2009-12-31
Not
2008-12-31
Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
11 781
4 666
2 997
2 636
14 778
Summa immateriella anläggningstillgångar
10
7 302
Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet
24 758
35 880
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
530 086
595 764
Pågående nyanläggningar
116 297
33 007
671 141
11
664 651
Andelar dotterföretag
52 321
12
53 969
Summa finansiella anläggningstillgångar
52 321
Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar
53 969
Fordringar Kundfordringar
73 433
13
70 762
Fordringar hos andra myndigheter
72 302
14
62 757
Övriga fordringar
52 199
2 578
197 934
136 097
Summa fordringar Periodavgränsningsposter
145 122
15
Upplupna bidragsintäkter
97 610
16
85 719
Övriga upplupna intäkter
4 594
17
13 225
-130 713
18
-171 036
2 050 490
19
1 874 265
Förutbetalda kostnader
247 326
Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket
134 118
233 062
Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgälden Kassa, plusgiro och bank
25 935
32 105
Summa kassa och bank
2 076 425
1 906 370
SUMMA TILLGÅNGAR
3 129 212
2 830 415
KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Resultatandelar i dotterföretag
9 000
20
9 000
44 969
22, 23
48 233 477 910
Balanserad kapitalförändring
537 220
21
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
210 972
22
56 046
802 161
23
591 189
15 113
24
16 491
465 827
25
532 022
98 114
26
110 470
Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Skulder m.m. Lån i Riksgälden Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner Summa skulder m.m.
124 787
115 149
77 775
79 387
30
40
766 533
837 068
Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter
178 481
27
206 834
1 286 493
28
1 102 803
80 431
29
Summa periodavgränsningsposter
1 545 405
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
3 129 212
ANSVARSFÖRBINDELSER
17 264
64
76 030 1 385 667 2 830 415
30
12 664
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Anslagsredovisning Anslag
Ingående överföringsbelopp
Årets tilldelning enl. regl.brev
Indragning
Totalt disp. belopp
Utgifter
Utgående överföringsbelopp
Not
9 000
9 000
-9 000
9 000
5 018
3 982
1, 6
171 036
1 260 534
-46 891
1 384 679
1 253 959
130 720
2,3,4
UO 13 Integration och jämställdhet 3:1 ap 19 Särsk jämställdåtg – del t Uppsala univ (ram)
UO 16 Utbildning och universitetsforskning 2:3 Grundutbildning 2:3 ap 1 Takbelopp (ram) 2:3 ap 3 Nationellt resurscentrum 1 715
1 715
1 715
0
2:3 ap 4 Internationell lärarfortbildning (ram)
i biologi och bioteknik (ram)
8 021
8 021
8 021
0
2:3 ap 5 Sekretariatet för Östersjöuniversitetet (ram)
2 196
2 196
2 196
0
1 396 611
1 265 891
130 720
1 372 868
1 372 868
1 372 868
0
24 638
24 638
24 638
0
1 397 506
1 397 506
0
27 801
27 801
27 801
0
243 016
243 016
243 016
0
Summa
171 036
1 272 466
-46 891
2:4 Forskning och forskarutbildning 2:4 ap 6 Basresurs. (ram)
5
2:4 ap 7 Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor (ram)
Summa
0
1 397 506
0
Övriga anslag 2:56 ap 9 Statlig ålderspensionsavgift för utbildningsbidrag (ram) 2:58 ap 1 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ram)
Summa
Summa anslag
0
270 817
0
270 817
270 817
0
180 036
2 949 789
-55 891
3 073 934
2 939 232
134 702
1)
Icke räntebärande anslag som anslagsavräknas när kostnaden uppstår. Tilldelat anslag år 2008 utnyttjades inte eftersom verksamheten startade
2)
Det totala anslagssparandet år 2008 var 171 036 tkr. Det möjlig utrymmet till anslagssparande 2008 var 124 145 tkr. 46 891 tkr återfördes till
3)
Årets anslagstilldelning av Takbelopp minskade med 4 050 tkr enligt regeringsbeslut 090402. Ny tilldelning blev 1 260 534 tkr. Tidigare tilldelning
4)
Takbeloppet underskrids med 6 575 tkr år 2009. Det innebär ett nytt anslagssparande om 130 720 tkr. Detta ryms inte inom möjligt utrymme till
först år 2009. statsbudgeten 090618. var 1 264 584 tkr. anslagssparande om 126 053 tkr vilket gör att 4 666 tkr ska återföras till statsbudgeten 5)
I anslagsposten Basresurs ingår anslagen till vetenskapsområdena, Kollegiet för samhällsforskning (SCAS) och Övriga forskningsmedel.
6)
Villkor under anslaget - 3 000 tkr i enlighet med uppdrag i regleringsbrev om att utarbeta ett nationellt program för hälso- och sjukvården avseende omhändertagande av offer för sexualbrott och att detta även ska omfatta hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Under året har 3 745 tkr disponerats. - 2 500 tkr i enlighet med uppdrag i regleringsbrev om att vidareutveckla metoder för att inkludera frågor till patienter om personlig erfarenhet av våld. Under året har 348 tkr disponerats. - 3 500 tkr i enlighet med uppdrag i regleringsbrev om att utöka uppgiften att sprida kunskap och information om mäns våld mot kvinnor att även omfatta hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Under året har 925 tkr disponerats.
65
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tilläggsupplysningar och noter Kommentarer till noter
Belopp i tkr om ej annat anges. Belopp som anges inom parentes avser föregående år. Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) och förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt tillkommande regeringsbeslut. Uppsala universitets redovisning följer god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter till FÅB. Upplysning om avvikelser från generella ekonomiadministrativa regler
Med undantag från anslagsförordningen (1996:1189) ska avräkning mot anslag ske med en tolftedel av anslagsbeloppet per månad i samband med att medel utbetalas till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret. Undantaget anges i regleringsbrevet. I regleringsbrev för år 2009 har regeringen medgivit undantag från bestämmelsen enligt 6 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att universitetet i årsredovisningen ska upprätta och till regeringen lämna en finansieringsanalys. Redovisning av verksamhetens resultat
Enligt 3 kap. 1 § förordningen (2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Enligt ESV föreskrifter till 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten översiktligt beskriva sin verksamhet och resultatet av verksamheten, företrädesvis de viktigaste prestationerna, deras volym och kostnader. Enligt de allmänna råden kan kostnad per prestation avse såväl kostnad per prestationstyp och år som enskild prestations totala kostnad. I årsredovisningen redovisas en rad olika uppgifter om verksamhetens volymer, såsom helårsstudenter och forskarexamina, samt de totala kostnaderna med uppdelning på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. De uppgifter som redovisas i sammanställningen ”Väsentliga uppgifter” (se sid. 62) har för universitet och högskolor i huvudsak utvecklats utifrån de perspektiv som anges i ovan nämnda förordning. Av högskolelagen framgår att universitet och högskolor har tre huvuduppgifter, nämligen att: •
bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet,
•
bedriva forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete samt
•
samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.
66
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Att beräkna kostnaden per prestationstyp kräver klara definitioner för att uppgifterna ska vara meningsfulla, vilket innebär att det behövs mer tid för detta arbete än det som stått till förfogande inför årsredovisningen för 2009. Regeringens uppdrag, i regleringsbrevet för år 2000, till Uppsala universitet att tillsammans med Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad och Södertörns högskola utveckla en modell för beräkningen av kostnaden för en helårsstudent (per utbildningsområde) visar på detta. Ett utvecklingsarbete har därför initierats mellan lärosätena och i avvaktan på resultatet av detta redovisas i denna årsredovisning inte någon specifik kostnad per prestation. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
För utbildning på grundnivå och avancerad nivå har universitetet valt att på sid. 11 ange volymer i form av antalet helårsstudenter (inkl. uppdragsutbildning), antal helårsprestationer (inkl. uppdragsutbildning) samt antalet examina. Kostnaderna utgörs av de totala kostnaderna. Forskning och utbildning på forskarnivå
För forskning och utbildning på forskarnivå har universitetet valt att på sid. 17 ange volymen i form av antal professorer, antal aktiva forskarstuderande samt antalet forskarexamina (doktorsexamina och licentiatexamina). Kostnaderna utgörs av de totala kostnaderna. Gemensamt för utbildning och forskning
Kvalitetsarbete, internationalisering, jämställdhet, hållbar utveckling, samverkan med det omgivande samhället, studentinflytande och studenthälsovård redovisas i kapitel 3. Brytdag
Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till och med 2010-01-11 (2009-01-10). Transfereringar
Lämnade bidrag som avser verksamheten har i enlighet med ESV:s anvisningar redovisats som transferering i resultaträkningen. Finansiering motsvarande kostnaderna har hämtats från intäkter av anslag, avgifter respektive bidrag. Exempel på transfereringar är stipendier och medel från EU till projekt där universitetet är koordinator. Universitetet disponerar liksom föregående år, för alla universitets och högskolors räkning, ett anslag som avser statliga ålderspensionsavgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande. Värdering av immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar avsedda att öka universitetets servicepotential och som förväntas ge framtida ekonomiska vinster. Den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 400 000 kr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp samt universitetets egna direkta kostnader för den enskilda tillgången. Immateriella tillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden med utgångspunkt från den månad tillgången tas i bruk. Motsvarande regler gäller även för anskaffning av programvaror och licenser. Värdering av materiella anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 000 kr och en ekonomisk livslängd på minst tre år redovisas som anläggningstillgång. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden med utgångspunkt från den månad tillgången tas i bruk. 67
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Utgifter för förbättringar på andras fastigheter och pågående nyanläggningar bokförs löpande i balansräkningen. Då anskaffningen av tillgången sträcker sig över en längre tid inräknas ränta under byggnadstiden i anskaffningsvärdet. Även vissa personalkostnader inräknas i anskaffningsvärdet. Avskrivning sker med början då tillgången tas i bruk. Finansiell leasing
Enligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § (1996:1188) får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det leder till lägre kostnad för staten än köp. Utifrån denna förutsättning har avtal om leasing tecknats för ett antal kopieringsmaskiner. Avtal för kopieringsmaskiner som tecknats under 2009 har bokförts som tillgång och skuld i balansräkningen. Amortering under året har minskat bokfört värde. Leasingavgiften har bokförts som kostnad. Avskrivningstider tillämpas enligt följande:
•
3 år Datorer och kringutrustning, övriga kontorsmaskiner.
•
3 och 5 år Balanserade utgifter för utveckling.
•
5 år Maskiner, verktyg, elektriska apparater m.m., inredning, bilar, andra transportmedel m.m.
•
10 år Möbler, inredning och utrustning.
•
10 år Förbättringskostnader på annans fastighet. Även avskrivningstid på 3, 5 eller 20 år används i tillämpliga fall.
För konstföremål sker ingen avskrivning. Längre avskrivningstider kan tillämpas i enskilda fall för särskild utrustning. Holdingbolaget vid Uppsala universitet
Uppsala universitet övertog den 1 januari 1998 holdingbolaget från Näringsdepartementet. I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i dotterföretag och resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelar i dotterföretag. Påverkan på universitetets kapitalförändring framgår av resultaträkningsposten resultat från andelar i dotterföretag. Värdering av fordringar och skulder
Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2010-01-11) eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättats, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid fakturans upprättande respektive mottagande i stället för balansdagens kurs p.g.a. att skillnaden är oväsentlig. Värdering av bankmedel i utländsk valuta
Behållning på EUR-konto per 2009-12-31 har värderats till balansdagens kurs. Oförbrukade bidrag
Helt eller delvis externfinansierade forskningsprojekt redovisas på institutionsnivå. För pågående projekt tas intäkter upp motsvarande upparbetade kostnader under året. Erhållna medel från bidragsgivare som ännu inte har använts i verksamheten redovisas som oförbrukade bidrag i balansräkningen. För under året avslutade projekt redovisas skillnaden mellan intäkter och kostnader som över/underskott i resultaträkningen. Projekt med nettofordran dvs. där bidrag, enligt kontrakt, ännu ej erhållits bokförs som fordran på bidragsgivaren. 68
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron redovisas under avsnitt 3 sidan 45.
69
UFV 2010/33
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Notförteckning 1)
Upplysningar för jämförelseändamål
2009
2008
Under 2009 har universitetet infört en ny redovisningsmodell för indirekta kostnader. En viktig förändring i och med införandet av den nya redovisningsmodellen är att s.k. inkomstavlyft upphört. Detta innebär i korthet att, i stället för att göra avdrag för indirekta kostnader i takt med inbetalningar, så bokförs indirekta kostnader i takt med att direkta kostnader uppkommer i kärnverksamheten.. Från och med 2009 redovisas som anläggningstillgång anskaffningar med ett värde på minst 20 tkr. Denna beloppsgräns var tidigare minst 10 tkr. 2)
Intäkter av anslag Grundutbildning Forskarutbildning Kollegiet för samhällsforskning (SCAS) Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor (NCK) Ersättning för klinisk utbildning Ersättning för klinisk forskning Särskilda jämställdhetsåtgärder
1 256 213 1 354 704 24 638 57 345 185 671 5 018 2 883 589
1 169 457 1 311 428 15 221 24 182 54 002 182 316 2 756 606
2 263 68 386 156 163 694 12 763 1 914 2 915 191 622 23 186 2 885 462 791
2 163 64 276 165 690 634 23 053 1 887 2 560 202 265 24 477 5 835 492 840
4,2 %
4,6 %
Anslag till SCAS ingår i anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå fr.o.m. 2009. 3)
Intäkter av avgifter och andra ersättningar Beställd utbildning1) Uppdragsutbildning1) Uppdragsforskning1) Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet Museiverksamhet, entréavgifter Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala § 4 Avgifter Uthyrning av lokaler Andra ersättningar Summa Intäkter enl 4 § i förhållande till totala kostnader
Avgifternas andel av totala kostnader avser förhållandet mellan intäkter enl 4 § avgiftsförordningen och verksamhetens kostnader. 1)
Varav tjänsteexport inom avgiftsbelagd verksamhet
Beställd utbildning Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Summa intäkter av tjänsteexport
92 4 213 26 978 31 283
0 3 762 37 883 41 645
Som tjänstexport definieras universitetets försäljning av tjänster till utländska motparter. Avgiftsbelagd verksamhet Verksamhet Uppdragsverksamhet Beställd utbildning Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Summa Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Över/ underskott tom 2007
Över/ underskott 2008
Intäkter 2)
Kostnader
2009
-1 301 6 955 28 603 34 257
474 3 037 -11 971 -8 460
-145
145
2009
Över/ underskott 2009
Ack över/ underskott utg. 2009
2 283 68 578 157 028 227 889
-2 248 -63 408 -152 038 -217 694
35 5 170 4 990 10 195
-792 15 162 21 622 35 992
694
-726
-32
-32
Belopp angivna i tkr I intäkter ingår intäkter av avgifter, bidrag och finansiella intäkter.
2)
70
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
4)
Intäkter av bidrag Intäkter av bidrag från andra myndigheter Intäkter av bidrag, ej statliga
5)
UFV 2010/33
2009-12-31
2008-12-31
824 067 568 932 1 392 999
615 142 546 972 1 162 114
1 806 483 547 375 305 770 113 233 2 772 861
1 700 059 539 694 300 594 124 715 2 665 062
Kostnader för personal Lönekostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Övriga personalkostnader
Lönekostnader anges exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal. Pensionskostnader omfattar premier för avtalsförsäkringar, individuell och kompletterande pension, delpensioner samt löneskatter på pensioner.
6)
Övriga driftskostnader Ersättning till landstinget för klinisk utbildning och forskning Övriga driftskostnader
243 016 719 419 962 435
236 318 686 515 922 833
11 728
6 119
243 016 -100 134 -46 301 -93 528 3 053
236 318 -99 269 -37 248 -94 192 5 609
14 781
11 728
12 804 2 041 -510 304 14 639
71 666 -24 -2 041 6 362 434 76 397
3 528 -475 247 -223 2 893 5 970
24 545 -746 6 264 1 757 31 820
Ersättningen till Uppsala läns landsting har förbrukats på nedanstående kostnadsslag. Uppgifterna har erhållits från landstinget. Balanserade medel från föregående år Årets ersättning Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Årets resultat Balanseras till kommande år
7)
Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter: Ränta på räntekonto i RGK Överfört finansiering av transfereringar Ränta anslagssparande Valutakursdifferenser Övriga finansiella intäkter Summa Finansiella kostnader: Ränta på lån i RGK Aktivering ränta investeringar Ränta anslagssparande Valutakursdifferenser Övriga finansiella kostnader Summa
71
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
8)
Finansiell redovisning av SCAS
UFV 2010/33
2009
2008
Intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter
16 692 745 6 563 148 24 148
15 221 435 8 328 543 24 527
Kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader
13 863 2 927 7 157 31 340 24 318
15 739 3 862 5 812 121 331 25 865
Årets kapitalförändring
-170
-1 338
Resultaträkning
Regeringen har i förordning (1995:1079), föreskrivit att det vid Uppsala universitet ska finnas Kollegiet för samhällsforskning (SCAS). SCAS bedrivs som en inrättning för särskilda uppgifter som avses i 3 kap. 8 § högskoleförordningen. Verksamheten under 2009 redovisas på sid. 18. 9)
Finansiell redovisning av NCK Resultaträkning Intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter
29 656 62 123 29 841
24 182 673 24 855
Kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader
11 403 2 047 19 482 29 500 33 461
7 123 994 17 727 181 188 26 213
Årets kapitalförändring
-3 620
-1 358
Regeringen har i förordning (2006:1072), som trädde i kraft 2006-10-01, föreskrivit att det vid Uppsala universitet ska finnas ett nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) bedrivs som en inrättning för särskilda uppgifter som avses i 3 kap. 8 § högskoleförordningen. Verksamheten under 2009 redovisas på sid. 19.
72
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
10)
Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Summa anskaffningsvärde Ack avskrivningar Årets avskrivningar Summa ack avskrivningar Bokfört värde Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Utrangeringar/försäljningar Rättelser tidigare års bokföring Överföring från andra tillgångar Summa anskaffningsvärde Ack avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar/försäljningar Summa ack avskrivningar Bokfört värde Summa immateriella
11)
UFV 2010/33
2009
2008
16 046 8 994 25 040
14 748 1 298 16 046
-11 380 -1 879 -13 259
-8 905 -2 475 -11 380
11 781
4 666
3 330 1 712 -62 4 980
2 102 1 197 -416 446 3 329
-693 -1 290 -1 983
-460 -316 83 -693
2 997
2 636
14 778
7 302
168 462 -3 113 165 349
169 494 14 -1 045 168 463
-132 583 -10 553 2 545 -140 591
-121 259 -12 299 975 -132 583
24 758
35 880
2 184 076 122 658 -83 660 8 245 2 231 319
2 167 145 103 030 -111 747 25 648 2 184 076
-1 588 312 -189 852 76 752 -9 -1 701 421
-1 497 940 -199 448 109 076 -1 588 312
529 898
595 764
217 -29 188
-
530 086
595 764
Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Utrangeringar/försäljningar Summa anskaffningsvärde Ack avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar Summa ack avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier mm Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Utrangeringar/försäljningar Överföring från pågående nyanläggningar Summa anskaffningsvärde Ack avskrivningar Årets avskrivningar maskiner m.m. Utrangeringar/försäljningar Rättelser tidigare års bokföring Summa ack avskrivningar Bokfört värde exkl. finansiell leasing Finansiell leasing Årets nya leasingavtal Årets amorteringar Bokfört värde finansiell leasing Bokfört värde maskiner inventarier m.m.
73
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
12)
2009
2008
Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Överföringar/aktivering Rättelser tidigare års bokföring Bokfört värde
33 007 91 994 -8 245 -459 116 297
14 523 44 578 -26 094 0 33 007
Summa materiella
671 141
664 651
100 % 9 000
100 % 9 000
52 321
53 969
315 3 459 3 774
159 4 752 4 911
Andelar i dotterföretag och intresseföretag Uppsala universitets utveckling AB Innehavets omfattning Anskaffningsvärde Nominellt värde 3 000 st aktier à nom 100 kr Bokfört värde
13)
UFV 2010/33
Kundfordringar Osäkra kundfordringar statliga myndigheter Osäkra kundfordringar utomstatliga Summa osäkra kundfordringar
Kundfordringar med förfallodatum senast den 15/12 men ej betalda per den 31/12 redovisas som osäkra kundfordringar. Kundfordringar hos andra myndigheter redovisas under balansposten "Fordringar hos andra myndigheter" Konstaterade kundförluster inomstatliga Konstaterade kundförluster utomstatliga Summa konstaterade kundförluster
14)
16 795 106 45 856 62 757
135 062 10 060 145 122
128 377 5 741 134 118
27 997 69 613 97 610
27 830 57 889 85 719
2 111 2 483 4 594
1 544 7 000 4 681 13 225
Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, icke statliga givare
17)
20 393 0 51 909 72 302
Förutbetalda kostnader Förutbetalda lokalhyror Övriga förutbetalda kostnader
16)
622 622
Fordringar hos andra myndigheter Kundfordringar Avräkning skatter och avgifter Fordran ingående moms
15)
7 809 816
Övriga upplupna intäkter Upplupna försäljningsintäkter statl myndighet Ersättning för kombinationsanställdas pensioner Upplupna försäljningsintäkter Summa
74
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
18)
UFV 2010/33
Avräkning med statsverket
2009
2008
32 819 32 819
27 298 27 298
-171 036 2 906 413 -2 912 988 46 891 -130 720
-96 674 2 787 198 -2 861 560 0 -171 036
6 -32 819 -32 813 -32 813
-27 298 -27 298 -27 298
-130 713
-171 036
2 050 490 267 462 0
1 874 265 267 462 0
Anslag icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transf. m.m. som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalningar av anslagsmedel Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Saldo Belopp under utredning Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Summa Avräkning med statsverket
19)
Tillgodohavande på räntekontot i Riksgälden Behållning räntekonto Beviljad kredit Utnyttjad kredit
Behållningen på räntekontot beror bl.a. på att externa forskningsbidrag många gånger betalas i förskott men även också i efterskott samt att universitetet erhåller anslagsintäkter för utbildning och forskning utan direkt koppling till årets kostnader för verksamheten
20)
Statskapital Investerat av Staten i Uppsala universitets utveckling AB
21)
9 000
9 000
Redovisning av kapitalförändring per område Indelning av verksamheten
Balanserad kapitalförändring (A)
Årets kapitalförändring (B)
Summa (A+B)
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsutbildning
153 828 144 663 9 165
77 402 72 197 5 205
231 230 216 860 14 370
Forskning/utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsforskning Dotterföretag
437 361 366 760 16 632 53 969
133 570 130 228 4 990 -1 648
570 931 496 988 21 622 52 321
Summa
591 189
210 972
802 161
Dotterföretaget särredovisas under verksamhetsgrenen Forskning/utbildning på forskarnivå eftersom universitetet inte får disponera resultatet utan särskilt regeringsbeslut.
22)
Kapitalförändring enligt resultaträkningen Årets kapitalförändring varav förändr av resultatandelar i dotterföretag
75
2009
2008
210 972 -1 648
56 046 -3 264
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
23)
Myndighetskapital Statskapital Ingående balans Föregående års disposition Kapital efter årets disposition Årets kapitalförändring Utgående balans
24)
UFV 2010/33
9 000
Resultatandelar i dotterföretag 48 233 -3 264 44 969
Balanserad kapitalförändring 477 910 59 310 537 220
9 000
44 969
537 220
9 000
Avsättning för pensioner
Kapitalförändring enl RR 56 046 -56 046 210 972 210 972
Summa myndighetskapital 591 189 0 591 189 210 972 802 161
2009
2008
Pensionsersättning Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning
3 781 1 202 -2 109 2 874
4 866 1 132 -2 217 3 781
Delpension Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning
9 491 6 241 -6 444 9 288
11 635 4 412 -6 556 9 491
Löneskatt Summa avsättning pensioner
2 951
3 219
15 113
16 491
532 022 86 274 -152 469 465 827
615 920 80 808 -164 706 532 022
575 000
600 000
35 477 306 47 545 100 14 686 98 114
46 006 5 204 46 184 87 12 989 110 470
148 962 10 289 7 817 11 413 178 481
138 071 9 518 8 528 36 373 2 041 12 303 206 834
Avsättningen avser pensionsförpliktelser som universitetet ansvarar för.
25)
Lån i Riksgäldskontoret Ingående skuld Nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram
26)
Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Upplupen ränta RGK Arbetsgivaravgift Avtalsförsäkringar Utgående moms
27)
Upplupna kostnader Upplupen semesterlöneskuld Kompetensutvecklingsmedel enl RALS 2001 Upplupna lönekostnader Pensionsmedel för kombinationsanställda läkare Ränta anslagssparande Övriga upplupna kostnader Summa
Pensionsmedel för kombinationsanställda läkare avser kostnader för universitetslärare vid kommunalt undervisningssjukhus enligt avtal mellan Uppsala läns landsting och Uppsala universitet. Beloppet 2008 avsåg kostnader under åren 2003-2008.
76
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
28)
Oförbrukade bidrag Bidrag från statliga givare Bidrag från icke-statliga givare Oförbrukade bidrag, donationsmedel
UFV 2010/33
2009
2008
671 431 573 966 41 096 1 286 493
589 568 472 486 40 749 1 102 803
72 871 7 560 80 431
65 630 10 400 76 030
3 020 13 000 1 244 17 264
3 020 8 400 1 244 12 664
Posten innehåller förskott från externa bidragsgivare som är öronmärkta för framförallt pågående forskningsprojekt och som ännu inte använts i verksamheten.
29)
Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda försäljningsintäkter Förutbetalda intäkter Summa
30)
Ansvarsförbindelser Finansiell säkerhet SKI Studenthälsan i Uppsala Tvistig hyra
77
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
31) Verksamhetens intäkter o kostnader fördelade på verksamhetsgrenar 2007 Intäkter av anslag
Ordinarie
Uppdrags
Summa
Ordinarie
Uppdrags-
Summa
grundutb.
utbildning
utbildning
forskning
forskning
forskning
Totalt
1 189 943
0
1 189 943
1 447 895
0
1 447 895
Intäkter av avgifter
88 385
70 569
158 954
158 615
167 055
325 670
484 624
Intäkter av bidrag
28 356
547
28 903
1 114 801
334
1 115 135
1 144 038
Finansiella intäkter
2 637 838
9 016
798
9 814
39 960
2 527
42 487
52 301
1 315 700
71 914
1 387 614
2 761 271
169 916
2 931 187
4 318 801
Kostnader för personal
-828 372
-37 947
-866 319
-1 609 026
-79 675
-1 688 701
-2 555 020
Kostnader för lokaler
-242 640
-2 183
-244 823
-333 723
-14 735
-348 458
-593 281
Övriga driftskostnader
-219 160
-30 906
-250 066
-562 473
-60 127
-622 600
-872 666
Summa intäkter
Finansiella kostnader
-5 709
-241
-5 950
-16 076
-942
-17 018
-22 968
-49 268
-426
-49 694
-160 114
-9 212
-169 326
-219 020
Summa kostnader
-1 345 149
-71 703
-1 416 852
-2 681 412
-164 691
-2 846 103
-4 262 955
Verksamhetsutfall
-29 449
211
-29 238
79 859
5 225
85 084
55 846
768
768
Avskrivningar
Dotterbolag Transfereringar
768 0
0
0
0
11 034
0
11 034
47 202
0
47 202
58 236
Från andra myndigheter
7 053
518
7 571
42 781
95
42 876
50 447
Övriga medel
2 626
0
2 626
38 570
2 376
40 946
43 572
-20 713
-518
-21 231
-128 553
-2 471
-131 024
-152 255
0
0
0
0
0
0
0
-29 449
211
-29 238
80 627
5 225
85 852
56 614
Ordinarie
Uppdrags
Summa
Ordinarie
Uppdrags-
Summa
Totalt
grundutb.
utbildning
utbildning
forskning
forskning
forskning
Medel från statsbudgeten
Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring
2008 Intäkter av anslag
1 223 459
0
1 223 459
1 533 147
0
1 533 147
Intäkter av avgifter
97 978
66 439
164 417
162 733
165 690
328 423
492 840
Intäkter av bidrag
23 597
551
24 148
1 137 540
426
1 137 966
1 162 114
Finansiella intäkter
2 756 606
13 436
896
14 332
58 821
3 244
62 065
76 397
1 358 470
67 886
1 426 356
2 892 241
169 360
3 061 601
4 487 957
Kostnader för personal
-838 639
-36 196
-874 835
-1 701 207
-89 020
-1 790 227
-2 665 062
Kostnader för lokaler
-240 709
-2 701
-243 410
-330 161
-20 822
-350 983
-594 393
Övriga driftskostnader
-210 011
-24 772
-234 783
-626 070
-61 980
-688 050
-922 833
Summa intäkter
Finansiella kostnader
-7 993
-319
-8 312
-22 558
-950
-23 508
-31 820
-47 596
-388
-47 984
-157 996
-8 559
-166 555
-214 539
Summa kostnader
-1 344 948
-64 376
-1 409 324
-2 837 992
-181 331
-3 019 323
-4 428 647
Verksamhetsutfall
13 522
3 510
17 032
54 249
-11 971
42 278
59 310
-3 264
-3 264
Avskrivningar
Dotterbolag
-3 264
Transfereringar
0
0
Medel från statsbudgeten
9 345
0
9 345
48 545
0
48 545
57 890
Från andra myndigheter
7 243
333
7 576
43 927
424
44 351
51 927
Övriga medel
1 189
100
1 289
41 178
1 080
42 258
43 547
-17 777
-433
-18 210
-133 650
-1 504
-135 154
-153 364
0
0
0
0
0
0
0
13 522
3 510
17 032
50 985
-11 971
39 014
56 046
Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring
78
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
2009 Intäkter av anslag
UFV 2010/33
Ordinarie
Uppdrags
Summa
Ordinarie
Uppdrags-
Summa
grundutb.
utbildning
utbildning
forskning
forskning
forskning
Totalt
1 312 793
0
1 312 793
1 570 796
0
1 570 796
Intäkter av avgifter
86 532
70 649
157 181
149 447
156 163
305 610
462 791
Intäkter av bidrag
16 658
76
16 734
1 375 988
277
1 376 265
1 392 999
Finansiella intäkter
2 883 589
1 840
136
1 976
12 074
589
12 663
14 639
1 417 823
70 861
1 488 684
3 108 305
157 029
3 265 334
4 754 018
Kostnader för personal
-857 007
-32 507
-889 514
-1 817 234
-66 113
-1 883 347
-2 772 861
Kostnader för lokaler
-257 875
-2 179
-260 054
-320 817
-15 687
-336 504
-596 558
Övriga driftskostnader
-186 356
-30 732
-217 088
-681 112
-64 236
-745 347
-962 435
Summa intäkter
Finansiella kostnader
-1 503
-53
-1 556
-4 227
-187
-4 414
-5 970
-42 885
-185
-43 070
-154 687
-5 816
-160 503
-203 574
Summa kostnader
-1 345 626
-65 656
-1 411 282
-2 978 077
-152 039
-3 130 116
-4 541 398
Verksamhetsutfall
72 197
5 205
77 402
130 228
4 990
135 218
212 620
-1 648
-1 648
Avskrivningar
Dotterbolag
-1 648
Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel
0
0
9 678
0
9 678
45 965
0
45 965
55 643
11 288
277
11 565
71 705
0
71 705
83 270
2 396
4
2 400
41 796
2 244
44 040
46 440
-23 362
-281
-23 643
-159 466
-2 244
-161 710
-185 353
0
0
0
0
0
0
0
72 197
5 205
77 402
128 580
4 990
133 570
210 972
0 Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring
Universitetets kostnader för personal, lokaler, drift och avskrivningar vid universitetsförvaltning, bibliotek och andra gemensamma inrättningar som inte tillhör ett vetenskapsområde har fördelats på verksamhetsgrenar i enlighet med hur dessa kostnadsslag i övrigt har bokförts på institutionerna inom vetenskapsområdena. Motsvarande fördelning har gjorts för intäkter. Samtliga intäkter och kostnader redovisas således exklusive interna intäkter och kostnader.
79
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
32) Verksamhetens intäkter och kostnader för 2007 fördelade på vetenskapsområden och verksamhetsgrenar Humanistisk-samhällsvetenskapligt område Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter
Ordinarie grundutb. 505 798 30 844 18 861 3 228 558 731
Uppdrags utbildning 0 50 502 617 607 51 726
Summa utbildning 505 798 81 346 19 478 3 835 610 457
Ordinarie forskning 421 440 6 819 199 760 8 948 636 967
Uppdragsforskning 0 18 658 104 281 19 043
Summa forskning 421 440 25 477 199 864 9 229 656 010
927 238 106 823 219 342 13 064 1 266 467
Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader
-397 110 -86 110 -73 775 -2 037 -17 243 -576 275
-25 978 -1 572 -23 774 -201 -219 -51 744
-423 088 -87 682 -97 549 -2 238 -17 462 -628 019
-468 305 -54 221 -74 773 -1 831 -19 893 -619 023
-12 108 -1 120 -3 609 -83 -364 -17 284
-480 413 -55 341 -78 382 -1 914 -20 257 -636 307
-903 501 -143 023 -175 931 -4 152 -37 719 -1 264 326
-17 544
-18
-17 562
17 944 256
1 759
19 703 256
2 141 256
4 313 2 387 10
0 89 0
4 313 2 476 10
0 26 192 5 088 2 880
0 0 0 0
26 192 5 088 2 880
30 505 7 564 2 890
-6 710 0
-89 0
-6 799 0
-34 160 0
0 0
-34 160 0
-40 959 0
Verksamhetsutfall Dotterbolag Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring
Totalt
-17 544
-18
-17 562
18 200
1 759
19 959
2 397
Uppdrags utbildning 0 15 555 -70 162 15 647
Summa utbildning 359 944 46 050 1 557 3 981 411 532
Ordinarie forskning 512 874 107 181 358 454 13 743 992 252
Uppdragsforskning 0 74 585 98 1 287 75 970
Summa forskning 512 874 181 766 358 552 15 030 1 068 222
Totalt
Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter
Ordinarie grundutb. 359 944 30 495 1 627 3 819 395 885
872 818 227 816 360 109 19 011 1 479 754
Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader
-216 435 -43 604 -110 399 -1 193 -13 301 -384 932
-8 840 -322 -5 904 -27 -129 -15 222
-225 275 -43 926 -116 303 -1 220 -13 430 -400 154
-459 902 -85 002 -344 597 -5 429 -57 735 -952 665
-30 289 -5 929 -37 463 -379 -2 564 -76 624
-490 191 -90 931 -382 060 -5 808 -60 299 -1 029 289
-715 466 -134 857 -498 363 -7 028 -73 729 -1 429 443
10 953
425
11 378
39 587
-654
38 933
50 311
256
256
Medicinsk-farmaceutiskt område
Verksamhetsutfall Dotterbolag Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring Teknisk-naturvetenskapligt område Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall
256 5 401 2 224 891
0 429 0
5 401 2 653 891
2 160 5 251 22 236
0 0 372
2 160 5 251 22 608
7 561 7 904 23 499
-8 516 0
-429 0
-8 945 0
-29 647 0
-372 0
-30 019 0
-38 964 0
10 953
425
11 378
39 843
-654
39 189
50 567
Ordinarie grundutb. 324 201 27 046 7 868 1 968 361 083 -214 827 -112 926 -34 986 -2 479 -18 725 -383 943
Uppdrags utbildning 0 4 512 0 28 4 540 -3 129 -290 -1 228 -14 -77 -4 738
Summa utbildning 324 201 31 558 7 868 1 996 365 623 -217 956 -113 216 -36 214 -2 493 -18 802 -388 681
Ordinarie forskning 513 581 44 614 556 587 17 271 1 132 053 -680 820 -194 499 -143 102 -8 815 -82 487 -1 109 723
Uppdragsforskning 0 73 813 132 959 74 904 -37 277 -7 686 -19 056 -480 -6 283 -70 782
Summa forskning 513 581 118 427 556 719 18 230 1 206 957 -718 097 -202 185 -162 158 -9 295 -88 770 -1 180 505
Totalt 837 782 149 985 564 587 20 226 1 572 580 -936 053 -315 401 -198 372 -11 788 -107 572 -1 569 186
-22 860
-198
-23 058
22 330
4 122
26 452
3 394
256
256
Dotterbolag Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel
256 1 320 2 442 1 726
0 0 0
1 320 2 442 1 726
18 850 32 442 13 454
0 95 2 003
18 850 32 537 15 457
20 170 34 979 17 183
Lämnade bidrag Summa transfereringar
-5 488 0
0 0
-5 488 0
-64 746 0
-2 098 0
-66 844 0
-72 332 0
Årets kapitalförändring
-22 860
-198
-23 058
22 586
4 122
26 708
3 650
80
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Verksamhetens intäkter och kostnader för 2008 fördelade på vetenskapsområden och verksamhetsgrenar Humanistisk-samhällsvetenskapligt område Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter
Ordinarie grundutb. 522 835 31 737 9 837 5 044 569 453
Uppdrags utbildning 0 40 565 478 629 41 672
Summa utbildning 522 835 72 302 10 315 5 673 611 125
Ordinarie forskning 455 170 8 822 218 975 13 278 696 245
Uppdragsforskning 0 19 042 503 480 20 025
Summa forskning 455 170 27 864 219 478 13 758 716 270
978 005 100 166 229 793 19 431 1 327 395
Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader
-401 334 -84 599 -60 215 -2 864 -16 862 -565 874
-21 949 -2 111 -16 164 -254 -199 -40 677
-423 283 -86 710 -76 379 -3 118 -17 061 -606 551
-504 103 -55 426 -88 736 -2 784 -20 032 -671 081
-16 132 -986 -1 999 -114 -366 -19 597
-520 235 -56 412 -90 735 -2 898 -20 398 -690 678
-943 518 -143 122 -167 114 -6 016 -37 459 -1 297 229
3 579
995
4 574
25 164 -1 088
428
25 592 -1 088
30 166 -1 088
3 614 3 678 25
0 104 0
3 614 3 782 25
0 11 045 5 643 6 348
0 0 424 0
11 045 6 067 6 348
14 659 9 849 6 373
-7 317 0
-104 0
-7 421 0
-23 036 0
-424 0
-23 460 0
-30 881 0
Verksamhetsutfall Dotterbolag Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring
Totalt
3 579
995
4 574
24 076
428
24 504
29 078
Uppdrags utbildning 0 18 754 51 185 18 990
Summa utbildning 365 344 58 502 3 866 5 516 433 228
Ordinarie forskning 534 379 109 519 379 618 21 657 1 045 173
Uppdragsforskning 0 78 610 12 1 495 80 117
Summa forskning 534 379 188 129 379 630 23 152 1 125 290
Totalt
Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter
Ordinarie grundutb. 365 344 39 748 3 815 5 331 414 238
899 723 246 631 383 496 28 668 1 558 518
Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader
-235 504 -43 611 -118 295 -1 717 -12 942 -412 069
-8 743 -218 -7 981 -44 -106 -17 092
-244 247 -43 829 -126 276 -1 761 -13 048 -429 161
-495 423 -90 600 -374 872 -8 570 -60 972 -1 030 437
-30 225 -7 267 -40 903 -490 -2 801 -81 686
-525 648 -97 867 -415 775 -9 060 -63 773 -1 112 123
-769 895 -141 696 -542 051 -10 821 -76 821 -1 541 284
2 169
1 898
4 067
14 736
-1 569
13 167
17 234
-1 088
-1 088
Medicinsk-farmaceutiskt område
Verksamhetsutfall Dotterbolag Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring Teknisk-naturvetenskapligt område Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall
-1 088 5 182 2 058 849
0 229 100
5 182 2 287 949
9 035 8 111 19 591
0 0 152
9 035 8 111 19 743
14 217 10 398 20 692
-8 089 0
-329 0
-8 418 0
-36 737 0
-152 0
-36 889 0
-45 307 0
2 169
1 898
4 067
13 648
-1 569
12 079
16 146
Ordinarie grundutb. 335 281 26 493 9 945 3 061 374 780 -201 800 -112 500 -31 502 -3 412 -17 792 -367 006
Uppdrags utbildning 0 7 120 22 81 7 223 -5 503 -372 -627 -21 -83 -6 606
Summa utbildning 335 281 33 613 9 967 3 142 382 003 -207 303 -112 872 -32 129 -3 433 -17 875 -373 612
Ordinarie forskning 543 597 44 392 538 946 23 887 1 150 822 -701 683 -184 133 -162 461 -11 204 -76 992 -1 136 473
Uppdragsforskning 0 68 038 -88 1 269 69 219 -42 663 -12 570 -19 078 -346 -5 392 -80 049
Summa forskning 543 597 112 430 538 858 25 156 1 220 041 -744 346 -196 703 -181 539 -11 550 -82 384 -1 216 522
Totalt 878 878 146 043 548 825 28 298 1 602 044 -951 649 -309 575 -213 668 -14 983 -100 259 -1 590 134
7 774
617
8 391
14 349
-10 830
Dotterbolag Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel
-1 088
3 519
11 910
-1 088
-1 088
548 1 507 315
0 0 0
548 1 507 315
28 466 30 173 15 240
0 0 927
28 466 30 173 16 167
29 014 31 680 16 482
Lämnade bidrag Summa transfereringar
-2 370 0
0 0
-2 370 0
-73 879 0
-927 0
-74 806 0
-77 176 0
Årets kapitalförändring
7 774
617
8 391
13 261
-10 830
2 431
10 822
81
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Verksamhetens intäkter och kostnader för 2009 fördelade på vetenskapsområden och verksamhetsgrenar Humanistisk-samhällsvetenskapligt område Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter
Ordinarie grundutb. 562 380 30 825 4 226 580 598 011
Uppdrags utbildning 0 44 741 51 94 44 886
Summa utbildning 562 380 75 566 4 277 674 642 897
Ordinarie forskning 465 864 11 402 290 077 2 990 770 333
Uppdragsforskning 0 17 861 144 61 18 066
Summa forskning 465 864 29 263 290 221 3 051 788 399
1 028 244 104 829 294 498 3 725 1 431 296
Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader
-410 640 -83 105 -54 524 -316 -13 953 -562 538
-20 131 -1 287 -17 423 -30 -90 -38 961
-430 771 -84 392 -71 947 -346 -14 043 -601 499
-541 410 -57 279 -113 884 -220 -16 680 -729 473
-9 772 -621 -6 992 -8 -76 -17 469
-551 182 -57 900 -120 876 -228 -16 756 -746 942
-981 953 -142 292 -192 823 -574 -30 799 -1 348 441
35 473
5 925
41 398
40 860 -549
597
41 457 -549
82 855 -549
3 656 5 562 976
0 113 0
3 656 5 675 976
0 19 005 15 112 4 032
0 0 0 0
19 005 15 112 4 032
22 661 20 787 5 008
-10 194 0
-113 0
-10 307 0
-38 149 0
0 0
-38 149 0
-48 456 0
Verksamhetsutfall Dotterbolag Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring
Totalt
35 473
5 925
41 398
40 311
597
40 908
82 306
Uppdrags utbildning 0 19 205 25 41 19 271
Summa utbildning 385 046 45 755 4 034 933 435 768
Ordinarie forskning 556 437 101 751 463 967 4 112 1 126 267
Uppdragsforskning 0 68 737 220 276 69 233
Summa forskning 556 437 170 488 464 187 4 388 1 195 500
Totalt
Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter
Ordinarie grundutb. 385 046 26 550 4 009 892 416 497
941 483 216 243 468 221 5 321 1 631 268
Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader
-231 168 -50 290 -112 034 -600 -12 027 -406 119
-8 521 -402 -11 488 -2 -38 -20 451
-239 689 -50 692 -123 522 -602 -12 065 -426 570
-539 013 -85 302 -398 493 -2 236 -61 857 -1 086 901
-24 105 -2 692 -37 129 -80 -2 605 -66 611
-563 118 -87 994 -435 622 -2 316 -64 462 -1 153 512
-802 807 -138 686 -559 144 -2 918 -76 527 -1 580 082
10 378
-1 180
9 198
39 366
2 622
41 988
51 186
-549
-549
Medicinsk-farmaceutiskt område
Verksamhetsutfall Dotterbolag Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring Teknisk-naturvetenskapligt område Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall
-549 5 067 1 139 1 178
0 165 4
5 067 1 304 1 182
2 479 9 741 22 291
0 0 753
2 479 9 741 23 044
7 546 11 045 24 226
-7 384 0
-169 0
-7 553 0
-34 511 0
-753 0
-35 264 0
-42 817 0
10 378
-1 180
9 198
38 817
2 622
41 439
50 637
Ordinarie grundutb. 365 368 29 157 8 422 368 403 315 -215 199 -124 480 -19 797 -588 -16 906 -376 970
Uppdrags utbildning 0 6 703 0 1 6 704 -3 855 -489 -1 821 -21 -57 -6 243
Summa utbildning 365 368 35 860 8 422 369 410 019 -219 054 -124 969 -21 618 -609 -16 963 -383 213
Ordinarie forskning 548 494 36 294 621 945 4 971 1 211 705 -736 812 -178 237 -168 735 -1 770 -76 150 -1 161 704
Uppdragsforskning 0 69 565 -87 253 69 731 -32 235 -12 374 -20 115 -99 -3 135 -67 958
Summa forskning 548 494 105 859 621 858 5 224 1 281 435 -769 047 -190 611 -188 850 -1 869 -79 285 -1 229 662
Totalt 913 862 141 719 630 280 5 593 1 691 454 -988 101 -315 580 -210 468 -2 478 -96 248 -1 612 875
26 345
461
26 806
50 001
1 773
51 773
78 579
-549
-549
Dotterbolag Transfereringar Medel från statsbudgeten Från andra myndigheter Övriga medel
-549 954 4 587 242
0 0 0
954 4 587 242
24 482 46 851 15 474
0 0 1 490
24 482 46 851 16 964
25 436 51 438 17 206
Lämnade bidrag Summa transfereringar
-5 783 0
0 0
-5 783 0
-86 807 0
-1 490 0
-88 297 0
-94 080 0
Årets kapitalförändring
26 345
461
26 806
49 452
1 773
51 224
78 030
82
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Uppgifter om styrelsen och ledande befattningshavare Namn
Period
Ersättning
Hans Dalborg, styrelseordförande, ekonomie doktor Konsistoriets ordförande
0901-0912
66 000
Anders Hallberg, rektor, professor
0901-0912
1 237 934
Andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot 1)
Nordea Bank AB, styrelseordförande Axel Johnson AB, styrelseledamot Uppsala Medicinal Chemistry AB, styrelseledamot Länsstyrelsens insynsråd Uppsala län, ledamot Åbo akademi, styrelseledamot
Kerstin Sahlin, prorektor, professor
0901-0912
996 408
Ann Fust, universitetsdirektör
0901-0912
1 092 726
Universitetet i Oslo, styrelseledamot
Peter Ehrenheim, VD
0901-0912
28 000
Amersham Biosystems AB, styrelseledamot GE Healthcare Biosciences AB, styrelseledamot GE Medical Holding AB, styrelseledamot Grönsöö Säteri AB, styrelseledamot SwedenBio Service AB, styrelseledamot Robustus Wear Components AB, styrelseledamot
Anna Ekström, förbundsordförande
0901-0912
28 000
Första AP-fonden, styrelseledamot Insynsrådet vid Högskoleverket, ledamot Länsstyrelsens insynsråd i Stockholms län, ledamot
Uppsala universitets utveckling AB, ledamot
Eskil Franck, docent
0901-0912
33 712
Mats Morell, professor
0901-0912
749 375
Umeå School of Education, Umeå universitet, ordf
Anne-Marie Pernulf, divisionschef
0901-0912
28 000
Göran Possnert, professor
0901-0912
818 549
Zeptologix Bioscience AB, styrelseledamot
Agneta Siegbahn, professor
0901-0912
669 097
Grönbergska fonden, styrelseledamot
Carl-Henric Svanberg, styrelseordförande
0901-0912
28 000
Telefonaktiebolaget LM Ericsson, styrelseledamot Sony Ericsson Mobile Communications AB, styrelseordförande Melker Schörling AB, styrelseledamot
Anita Wall, skådespelare
0901-0912
28 308
Inga
Cecilia Wikström, riksdagsledamot
0901-0912
28 000
Svenska Unescorådet, ledamot Wikström Consulting AB, styrelseledamot Waldemarsudde, styrelseledamot
Inga IPULS AB, styrelseordf.
Maria Ågren
0901-0912
605 789
VR:s ämnesråd för humaniora o samhällsvet, ledamot
Marta Axner
0907-0912
215 467
Inga
Mattias Bjärnemalm
0907-0912
14 000
Inga
Magnus Eriksson,
0901-0906
7 000
Inga
Rebecca Fransson
0907-0912
296 897
Inga
Petra Hansson
0901-0906
284 455
Inga
Cinna Lagerstrand
0907-0912
14 000
Inga
Magnus Lundgren
0901-0906
257 061
Inga
Shima Momeni
0901-0906
7 900
Inga
Hanna Mörck, jur stud
0901-0906
14 816
Inga
Carl Nettelblad
0907-0912
359 515
1)
Enligt förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag redovisas uppdrag som styrelseeller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag.
83
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Sammanställning av anslagsbelastning Bilaga 43: Tabell 1 Anvisningar för redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå i årsredovisningen för 2009 År 2009
Intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr)
Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning 1a
Under 2009 genomförda helårsstudenter och helårsprestationer inom 2009 års takbelopp enligt tabell 2
1 250 488
1b
Eventuella decemberprestationer från 2008 som ryms inom takbeloppet.
2a
Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller
3 471
2b
Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer.
Summa
1 253 959
Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden
11 932
Summa intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1 265 891
Ersättning för helårsprestationer för december 2008 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet 3 471 tkr
Bilaga 43: Tabell 2 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utfall avseende perioden 2009-01-01 - 2009-12-31 A Utfall
B Utfall
C Ersättn.
D Ersättn.
HST 1,2
HPR 1
HST (tkr)
HPR (tkr)
3 717 655 1 899 5 617 3 229 2 031 975 1 027 1 250 1 402 165 21 967
2 469 403 1 627 4 309 2 427 1 540 856 942 1 150 1 184 106 17 013
77 556 13 672 39 620 117 205 154 746 97 337 46 733 52 315 71 150 46 642 6 361 723 335
45 216 7 384 29 807 78 919 98 091 62 237 34 588 41 591 79 646 46 361 3 313 527 153
Utbildningsområden
Humaniora Teologi Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Farmaci Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa
Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande
E Utfall Total ersättning C+D
122 772 21 055 69 427 196 125 252 837 159 574 81 321 93 906 150 796 93 002 9 673 1 250 488
124 145
F Takbelopp enl RB (tkr)
1 260 534
tkr.
Lärosätet har tidigare sparade helårsprestationer motsvarande_______________tkr. Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med______________tkr. Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med
10 046
tkr.
Kommentarer till tabellen 1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesämnen, övriga särskilda lärarutbildningar och projekt för invandrade akademiker.
84
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Bilaga 43: Tabell 3 Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr)
1 260 534
+ Ev. ingående anslagssparande (tkr)
124 145
Summa (A)
1 384 679
B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Årets utfall: ersättning för HST+HPR (tkr)
3 471 1 250 488
+ Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) Summa (B)
1.
Summa (A-B)
1 253 959 2.
130 720
1.
Summan ska avse den totala ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms eller inte inom tilldelade medel (A). 2. Om summan blir positiv, ska det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället negativ, ska beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan.
Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande på anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (A-B) - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet
3.
Summa 3.
130 720 4 667 126 053
Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.
Tabell. Sparade helårsprestationer Ingående värde av sparande HPR (tkr)
4.
- Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR under 2009 (tkr) + Ev. sparade HPR under 2009 (tkr) Summa
0
- Ev. belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2009 (tkr)
Utgående värde av sparade HPR (tkr) 4. 5.
5.
0
Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2008. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2009.
85
UPPSALA UNIVERSITET
ÅRSREDOVISNING 2009 2010-02-22
UFV 2010/33
Tabellförteckning Tabell 1. Antal helårsstudenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2005-2009
7
Tabell 2. Antal helårsstud. inom utb. på grundnivå och avancerad nivå, beställd utb. och uppdragsutb. 2005-2009
7
Tabell 3. Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå
8
Tabell 4. Intäkter i poänggivande och icke poänggivande uppdragsutbildning
9
Tabell 5. Antal helårsstudenter på läkarutbildningen
10
Tabell 6. Antal sökande, helårsstudenter och helårsprestationer för vissa ämnen
10
Tabell 7. Prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå
11
Tabell 8. Anslagsmedel som disponerats för samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet
13
Tabell 9. Studiefinansiering i utbildning på forskarnivå
15
Tabell 10. Antal examina i utbildning på forskarnivå perioden 2003-2009
16
Tabell 11. Antal examina i utbildning på forskarnivå under 2009 och mål för perioden 2009-2012
16
Tabell 12. Forskning och utbildning på forskarnivå
17
Tabell 13. Fördelningen av antal deltagare i pedagogiska kursen
23
Tabell 14. Antal deltagare i handledarutbildning
23
Tabell 15. Internationellt utbyte bland lärare vid universitetet totalt
26
Tabell 16. Antal stud. i internationellt utbyte inom EU vid utbildning på grundnivå och avancerad nivå per kön
27
Tabell 17. Internationellt utbyte bland studerande på forskarnivå, universitetet totalt
28
Tabell 18. Internationellt utbyte bland studerande på forskarnivå inom utbildningsvetenskaplig fakultet
28
Tabell 19. Antal studenter totalt i Internationellt utbyte vid utbildning på grundnivå och avancerad nivå
29
Tabell 20. Antal stud. inom lärarutbildningen i Internationellt utbyte vid utbildning på grundnivå och avancerad nivå 29 Tabell 21. Antal deltagare i vissa språkutbildningar
29
Tabell 22. Sjukfrånvaro 2007-2009 vid Uppsala universitet
45
Tabell 23. Universitetsbibliotekets ekonomiska redovisning
46
Tabell 24. Universitetets lokalförsörjning. 1999-2009
49
Tabell 25. Lokaltjänstkostnadens fördelning på kostnadsslag
49
Tabell 26. Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde
52
Tabell 27. Medicinsk-farmaceutiskt vetenskapsområde
52
Tabell 28. Teknisk-naturvetenskapligt vetenskapsområde
53
Tabell 29. Utbildningsvetenskapliga fakulteten
54
Tabell 30. Övriga verksamheter
55
Tabell 31. Intäkter per finansiär Uppsala universitet totalt
56
Tabell 32. De största forskningsfinansiärerna 2006-2009
58
Tabell 33. Kostnadsutveckling 2006-2009
59
Tabell 34. Utveckling av bidrag
60
Tabell 35. Ekonomiskt utfall
61
86
Årsredovisning 2009
Uppsala universitet Box 256, 751 05 Uppsala Tel: 018-471 00 00 Fax: 018-471 20 00 www.uu.se Uppsala universitet, februari 2010. Produktion: Publicering & grafisk service. Foto: Alex&Martin, Teddy Thörnlund, Tommy Westberg. Tryck: Universitetstryckeriet.
Årsredovisning 2009
Utbildning
Forskning
Ekonomi
www.uu.se
