ÅRSREDOVISNING Sigtuna kommun INNEHÅLL

ÅRSREDOVISNING

2014

ÅRSREDOVISNING 2014 Sigtuna kommun

INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande

4

Välkommen till Sigtuna kommun

6

Förvaltningsberättelse 11 Målstyrt utvecklingsarbete

12

Finansiell analys

16

Personalekonomisk redovisning

30

Kommunen och de kommunala bolagen

35

Ekonomiskt utfall och ställning

38

Redovisningsprinciper och notförteckning

42

Nyckeltal för kommunen

47

Vart gick skattepengarna?

48

Revisionsberättelse 49 Kommunstyrelsen 53 Så styrs Sigtuna kommun

54

KOMMUNSTYRELSENS

ORDFÖRANDE

F Ö R S I G T U N A KO M M U N blev 2014 utmärkelsernas år.

Det började med att vi under våren utsågs till ”Årets Sverigefinska minoritetskommun” för att strax därpå utses vi ”Årets Djurvän” samt till ”Sveriges föreningsvänligaste kommun”. Under hösten fick vi ta emot utmärkelse för ”Årets återvinningskommun” samt ett pris för hållbar stadsutveckling ”Sweden Green Building Award”. Dessa framgångar är ett gott betyg för det idoga arbete som kommunens medarbetare på alla nivåer svarar för, liksom den kraft som finns i kommunens samverkan med näringsliv och föreningsliv. Utmärkelserna är ett av flera tecken på att Sigtuna kommun är en attraktiv plats att flytta till och etablera sig i, såväl för enskilda personer som för företag. Sigtuna kommun fortsatte att växa under 2014, och den sista december hade vi 44 085 invånare. Det är glädjande att så många väljer att bosätta sig här, men det ställer också höga krav på kommunens förmåga att tillhandahålla exempelvis bra skolor, god samhällsservice och hög kvalitet inom äldreomsorgen. Särskilt glädjande är den positiva utvecklingen inom grundskolan. Den nationella sammanställningen över skolresultaten i landets 290 kommuner visar att Sigtuna kommun under 2014 förbättrat sina resultat från plats 254 till plats 47. En förbättring med hela 207 placeringar! Under 2014 fortsatte kommunen att satsa på ett rikt utbud av kultur- och fritidsmöjligheter. Under våren invigdes ett nytt bibliotek och en ny konsthall i Märsta Centrum, och under hösten invigdes det nya biblioteket och medborgarkontoret i Valsta centrum – Mimers källa. Under hösten invigdes också en ny sporthall i Steningehöjden, speciellt anpassad för gymnastik och basket, samt en ny stor simhall – Midgårdsbadet. Allt detta bidrar till kommunens attraktivitet och höga livskvalitet. Under året skapades också många nya arbetstillfällen i kommunen, inte minst genom flera nya företagsetableringar. Dessutom kunde

kommunen för första gången erbjuda sommarjobb till alla gymnasieungdomar som är skrivna i kommunen – en sommarjobbsgaranti. Under året fortsatte såväl den totala arbetslösheten som ungdomsarbetslösheten att sjunka, vilket innebar att Sigtuna kommun under hösten 2014 för första gången hamnade under länsgenomsnittet i arbetslöshet. Sigtuna kommun är en av de kommuner i landet som, genom aktivt bostadsbyggande, växt allra mest under de senaste fem åren. Under 2014 startade flera bostadsbyggnadsprojekt, stora såsom SigtunaHems byggnation av 210 nya yteffektiva lägenheter i Valsta Centrum, liksom mer småskaliga såsom nya bostäder vid Wenngarns slott. Det ekonomiska läget för Sveriges kommuner fortsätter att vara tufft. Många kommuner brottas med sviktande befolkningsunderlag och neddragningar i verksamheter. I Sigtuna kommun förbereder vi oss för framtiden genom målmedvetet arbete med kvalitetsutveckling och att ta tillvara medarbetarnas resurser – främst genom vårt LEAN-projekt ”Framtidskraft”, samt genom systematiskt arbete med effektiviseringar. För att även i framtiden kunna genomföra viktiga reformer och insatser har medel ur de kommunala framtidsfonderna, sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden, använts. Den ekonomiska situationen i kommunen är stabil. Basen i detta är nämndernas fortsatt goda budgetdisciplin, vilket medfört att verksamheterna i stort bedrivits inom de ramar som fastställts. Det ger en mycket stabil grund för framtiden för oss i Sigtuna kommun!

Lars Bryntesson (S), Kommunstyrelsens ordförande

Årsredovisning 2014 5

VÄLKOMMEN TILL

SIGTUNA KOMMUN

I över tusen år har Sigtuna varit en mötesplats. Från att vara Sveriges första stad till att idag ha landets största flygplats där fler än 22 miljoner människor årligen passerar Sigtuna kommun. Närheten till Arlanda flygplats är en av anledningarna till att Sigtuna kommun nu befinner sig i en spännande fas. Näringslivet expanderar och vi ser en hög nyetablering av såväl stora som små företag. Nya jobb innebär att fler vill flytta till vår kommun. Därför

6

genomför Sigtuna kommun nu stora satsningar för att kunna erbjuda såväl nuvarande som kommande kommuninvånare en trivsam boendemiljö, förstklassig skola och omsorg samt ett brett kultur- och fritidsliv. I detta arbete utgår vi från att skapa hållbarhet utifrån fyra perspektiv; demokratisk, ekonomisk, social och ekologisk. De satsningar som Sigtuna kommun står för ska uppfylla dagens kommuninvånares behov, utan att äventyra kommande generationers förmåga att tillgodose sina.

Sigtuna kommun

Arlanda

– en viktig del av Sigtuna kommun Arlanda är inte bara en flygplats att passera på väg till eller från andra länder och städer. Det är också ett stort företagscentrum som genererar många arbetstillfällen i Sigtuna kommun.

I

dag finns det ungefär 20 000 arbetsplatser på Arlanda, fördelade på 700 företag. Visionen är att det år 2030 ska finnas 50 000 arbetsplatser på området. Med tanke på att flygplatsstaden för närvarande växer med tusen arbetsplatser per år kan siffran kännas i överkant, men det är kring flygplatsen som den största tillväxten kommer att ske i framtiden. Det är hit som företag med internationella kontakter, samt företag som verkar inom transportsektorn, kommer att söka sig. Då blir det också naturligt för hotell och restaurangnäringen liksom för olika slags mötesarrangemang att finnas här. Det ska vara lätt att ta sig till och från kvarteren och företagen ska kunna dra nytta av varandra. Tanken är att även mötescentrum och mässor ska skapas.

Airport City Stockholm drivs gemensamt av Sigtuna kommun, Swedavia och Arlandastad Holding AB. Swedavia äger, driver och ansvarar för Stockholm Arlanda Airport och tio andra svenska flygplatser. Arlandastad Holding AB äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom Stockholmsregionen.

Årsredovisning 2014 7

Vi bygger tillsammans med våra invånare Sigtuna kommun fortsätter att växa. Vårt gynsamma läge i en region som expanderar gör att vi bygger för fler.

V

i bygger olika sorters bostäder så att alla som vill flytta hit ska kunna hitta något som passar just dem. Men oavsett hur en stadsdel ska utformas så planerar vi alltid utifrån flera perspektiv: hållbarhet, demokrati och barnrättigheter genomsyrar det vi gör. Vi låter invånare tycka till och vi sätter miljön i fokus. Vi bygger en hållbar framtid. När Sigtuna stadsängar nu växer fram är det tack vare invånarnas medskapande och delaktighet. Stadsdelen och dess utformning är resultatet av ett rådslag där våra invånare har kunnat vara med och avgöra områdets framtid, först genom en medborgardialog, där de hade möjlighet att lämna synpunkter, och sedan genom ett rådslag. Rådslaget är ett bra exempel på hur lokal demokrati kan fungera, och medborgarnas deltagande är viktigt ur såväl sociala som hållbarhetsperspektiv. För Sigtuna stadsängar har vi också belönats med utmärkelsen Sweden Green Building Award för bästa hållbara stadsutveckling.

8

SWEDEN GREEN BUILDING AWARD Sigtuna kommun fick 2014 utmärkelsen Sweden Green Building Award för vårt arbete med den nya stadsdelen Sigtuna stadsängar. Vi fick priset i kategorin bästa hållbara stadsutveckling. En jury som består av forskare och branschexperter utser pristagarna. Sigtuna stadsängar ska vara miljövänlig, och därför använder vi miljöcertifieringen Breeam. Den har hjälpt oss att ta ett helhetsgrepp kring miljöfrågorna, till exempel hur marken används, miljöansvar under byggtiden, vilka föroreningar som kan förekomma, vilket byggmaterial vi använder och hur avfall tas om hand.

Sigtuna är en av de kommuner i Sverige som bygger flest hyresrätter. Och det är vi stolta över.

Sigtuna kommun

Här är Sveriges logistiknav

Rosersbergs logistikområde

Det gigantiska område som rymmer terminaler, lager och kontorsplatser syns inte från motorvägen men väl inne i området är det som om en egen liten stad öppnar sig.

T

ill Rosersbergs logistikområde söker sig företag som Ericsson, PostNord och DHL. Lidl har exempelvis sin omlastningsplats här vilket innebär att all mat som finns i butikerna först passerar Rosersberg. Det är svårt att tänka sig ett bättre läge än Rosersberg för logistikföretag och företag med behov av effektiva lösningar för sin logistik. Närheten till Arlanda är också bakgrunden till ett samarbete mellan Sigtuna kommun, Kilenkrysset, NCC och Swedavia. Med hjälp av bidrag från Trafikverket utvecklar vi tillsammans en eldriven bana som ska kunna dra långtradare mellan Rosersberg och Arlanda.

Ca 7 000 fler personer befinner sig i kommunen dagtid än nattetid.

Årsredovisning 2014 9

Sigtuna kommuns satsning

på skolan ger resultat

Skolresultaten i Sigtuna kommun pekar spikrakt uppåt. Kommunen har aldrig varit bättre än nu, enligt den Sverige-rankning som presenterades i April 2015. 47:e plats betyder 207 placeringar högre än i fjol och är en utveckling som ytterst få i landet kan matcha.

S

veriges Kommuner och Landsting (SKL) har för nionde året i följd jämfört och sammanställt samtliga 290 kommuners skolresultat i grundskolan. Där utmärker sig den rejäla skolsatsning som Sigtuna kommun gjort de senaste åren. – Vårt systematiska arbete med att stärka kvaliteten i kommunens verksamheter börjar nu ge resultat. Genom att samlas över blockgränserna har vi gett våra grundskolor stabila och bättre förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag. Det är naturligt att skolan fått gå först. Våra barn är vår framtid, säger Lars Bryntesson (S), kommunstyrelsens ordförande.

10

SIGTUNABOXEN Skolorna i Sigtuna kommun arbetar efter modellen Sigtunaboxen, där bedömning för lärande, informations- och kommunikationsteknik, samt språkutvecklande arbetssätt genomsyrar pedagogiken. Att kontinuerligt vidareutbilda personalen gynnar också eleverna som får ännu bättre möjligheter till utbildning och därmed också goda resultat.

Sigtuna kommun

Förvaltningsberättelse POLITISKT ÖVERGRIPANDE MÅL Politiska mål för kommunen utarbetas, mäts och följs upp systematiskt med hjälp av balanserade styrkort. Kommunfullmäktige fastställer genom Mål och budget fyra perspektiv i kommunens styrkort. Perspektiven är Framtid och utveckling, Invånare och brukare, Organisation och medarbetare samt Ekonomi. Till dessa perspektiv sätter fullmäktige perspektivmål som ska stå i särskild fokus det kommande året. Kommunstyrelsen och nämnderna utarbetar och fastställer egna styrkort med nämndmål i sina verksamhetsplaner utifrån de av kommunfullmäktige fastställda perspektivmålen. Därutöver fastställer förvaltningarna egna mål inom sina arbetsplaner. Sammantaget ska nämndmålen och målen i arbetsplanerna bidra till att de övergripande perspektivmålen nås.

Värderingen av måluppfyllelsen i bokslutet har gjorts av en analysgrupp under ledning av kvalitetschefen. I analysgruppen ingår förutom kvalitetschefen kommundirektören, ekonomichefen och förvaltningscheferna. I värderingen görs en bedömning av måluppfyllelse genom en samlad värdering av nämndmål, insatser och resultat under respektive perspektivmål. Varje mål bedöms utifrån om de är helt, delvis eller ej uppfyllda. Uppföljning av mål och mätetal görs med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Grönt betyder att utfallet stämmer överens med uppsatta mål, gult att utfallet är positivt men inte helt tillfredsställande och rött att mål eller resultat ej är uppfyllt.

Årsredovisning 2014 11

Målstyrt

utvecklingsarbete

Varje år sätter Sigtuna kommun upp ett antal mål för de olika nämnderna och ­verksamheterna. De viktigaste målen är kommunfullmäktiges perspektivmål – ­framtid och utveckling, invånare och brukare, organisation och medarbetare och ekonomi. Här redovisas målen och vad resultaten har blivit.

SYMBOLFÖRKLARING:

  HELT UPPFYLLT. UTFALLET STÄMMER ÖVERENS MED DET UPPSATTA MÅLVÄRDET.    DELVIS UPPFYLLT. UTFALLET ÄR POSITIVT MEN INTE HELT TILLFREDSTÄLLANDE.    EJ UPPFYLLT. INGA ELLER BEGRÄNSADE FRAMSTEG ÄR PÅVISADE.    MÄTNING/BEDÖMNING ÄR EJ GENOMFÖRD.

12

Sigtuna kommun

FRAMTID OCH UTVECKLING Mål

Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag vilket gör ­Sigtuna till en framtidsinriktad tillväxtkommun.

Analys

Sigtuna kommun fortsätter att växa snabbt, såväl avseende invånare som företag. Sigtuna kommun rankas högt i årliga rankningar om företagsklimat. Sigtuna var den kommun som ökade mest i antal gästnätter under 2014. Arbetslösheten i kommunen har minskat kraftig och understiger länssnittet. Resultaten i skolan förbättras kraftigt vilket ökar attraktiviteten för nya etableringar.

Mål

Kommunen bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och ett socialt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan.

Analys

Sigtuna kommun bidrar till ett hållbart samhälle både genom att agera miljömedvetet inom organisationen, verka för kommuninvånarnas hållbara agerande och och genom att bidra till ett hållbar omvärld.

Utfall

Utfall

Målet är uppnått.

Målet är uppnått.

Kommunens egna CO2-utsläpp har minskat med 11 procent sedan 2009. Kommunen rankas högt vad gäller andel ekologisk mat i organisationens verksamheter och är en Fairtrade-kommun. Kommunen rankas alltjämt högt på miljörankingar. Kommunen arbetar för införande av spårbilar och eltransportvägar. Under 2014 blev kommunen bland annat utnämnd till Årets djurvän och Årets återvinningskommun. Sigtuna kommun tilldelades år 2014 Sweden Green Building Awards för arbetet med den nya stadsdelen Sigtuna Stadsängar. Vidare har kommunen ett strukturerat sätt att ta emot ensamkommande flyktingbarn, ser barnen som en möjlighet för framtiden och arbetar aktivt för deras etablering i samhället utifrån deras egna förutsättningar. Samhällsplanering och bostadsplanering motverkar segregation, och kommunens bostadsbolag AB Sigtunahem är ett unikt allmännyttigt bostadsaktiebolag genom att man har i uppdrag att även bygga bostadsrätter. Satsningar på sommarskola, läxhjälp, jobblyftet och ung satsning bidrar till ett socialt hållbart samhälle.

Mål

Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln.

Analys

Under 2014 har Sigtuna kommuns värdegrunds- och visionsarbete fortsatt vilket har bidragit till att stärka identiteten för Sigtuna kommun. Ett nyöppnat medborgarkontor och medborgarbussen förstärker arbetet. Kommunen har fortsatt arbetet med att stärka de nationella minoriteterna.

Utfall

Målet är uppnått.

Sigtuna är en av de kommuner i Sverige som tar emot flest ensamkommande asylsökande barn och unga. Vårt arbete präglas av en mycket professionell mottagningsprocess som ständigt utvecklas. Vårt arbetssätt präglas av att vi ser möjligheterna i de nya invånarna och tar vårt ansvar så länge som de befinner sig i vår kommun. Tre reservatsbildningar har genomförts under 2014. Ett naturvetenskapligt center har startats i Rävsta skola. Utvecklingen kring Arlanda och Rosersberg har fortsatt och bidrar till att förstärka kommunens internationella prägel.

INVÅNARE OCH BRUKARE Mål

Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet.

Analys

Kommunens resultat ser generellt sett bra ut, det finns dock flera utvecklingsområden. Service och bemötande och äldreomsorg är särskilt prioriterade områden att fortsätta driva utvecklingsarbete kring.

Utfall

Målet är delvis uppnått.

Ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för Framtidskraft pågår med syftet att bl.a. öka kvaliteten i kommunens verksamheter. Detta arbete förväntas ge genomslag på sikt i form av bättre leverans av tjänster och service till kommuninvånarna

Årsredovisning 2014 13

Mål

Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda

Analys

I Sigtuna kommun finns goda möjligheter till delaktighet och dialog. Under 2014 har en strategin för stärkt demokrati och ökad delaktighet tagits fram och beslutats. Detta innebär att Sigtuna kommun har goda förutsättningar för att systematiskt förbättra och utveckla invånardialog och delaktighet. Detta systematiska arbete kommer att leda till att invånarnas upplevelse av delaktighet och påverkan kommer förbättras. Vidare är införandet av ett medborgarkontor och en medborgarbuss ett ytterligare steg i att systematiskt ha dialoger med invånarna. Under året har bland annat äldredialoger genomförts för att stärka invånarnas delaktighet i kommunens utveckling. Sigtuna kommun har också ett antal råd, såsom tillgänglighetsråd, pensionsärsråd och ungdomsråd i syfte att systematiskt få viktiga målgruppers inspel i olika frågor. Varje nämnd erbjuder en allmänhetens frågestund till invånarna..

Mål

Alla ska känna sig trygga i vardagen.

Analys

Då denna fråga är mycket viktig bedrivs ständigt ett förbättringsarbete kring trygghetsfrågan. Invånarnas upplevda trygghet har förbättrats de senaste åren, med en mindre tillbakagång jämfört med 2013. Under 2014 har kommunen fortsatt med ett ännu tydligare förebyggande angreppsätt i arbetet med att förbättra tryggheten för invånarna i Sigtuna kommun. Arbetet har bland annat inneburit förbättrade kontakter och samordning med nyckelaktörer såsom polis och räddningstjänst samt en förbättrad samverkan inom organisationen. Ett samarbete har också etablerats med Origo – en organisation att förstärka arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld. Dessa tillsammans med fler insatser inom området är en bra plattform för ett fortsatt arbete kring ökat trygghet i Sigtuna kommun.

Utfall

Målet är uppnått.

Utfall  Målet är delvis uppnått.

ORGANISATION OCH MEDARBETARE

14

Mål

Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och ­inflytande för medarbetarna.

Analys

Kommunen mäter Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom tre områden, motivation, ledarskap och styrning. Genom denna mätning kan kommunen jämföra sig med andra kommuner. Resultatet visar att medarbetarengagemanget har ökat jämfört med 2013 och ligger i nivå med riket och Stockholms län. Den största bidragande faktorn till årets ökning är en förbättring i resultat för ledarskap. Arbetet med Framtidskraft har sin grund i ett stort engagemang från medarbetarna. Kommunen har fått kvitto på att intresset har ökat för att arbeta i kommunen genom att antalet ansökningar till lediga tjänster ökar, samt att förfrågningarna från andra kommuner och externa organisationer att besöka oss har blivit påtagligt.

Mål

Kommunens medarbetare är professionella och engagerade.

Analys

Kommunen följer årligen upp medarbetarengagemang. Resultatet för 2014 är högre än 2013. Likaså genomförs mätningar avseende medskapande medarbetare i kommunen, vilka visar ett mycket bra resultat. Kommunens satsningar på talanger, Lean-akademi samt ledarutveckling har bidragit till bästa möjliga förutsättningar för medarbetarskapet.

Mål

Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald vilket är en resurs för utveckling.

Analys

Kommunens mätningar i medarbetarenkäten visar att män och kvinnor i stort sett upplever sin arbetssituation lika vad gäller hållbart medarbetarengagemang och medskapande medarbetare. Den genomförda löneanalysen visar också att kommunen inte har några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. En revidering av jämställdhets- och mångfaldsplanen som planeras syftar till att förstärka arbetet.

Utfall  Målet är uppnått.

Utfall  Målet är uppnått.

Utfall  Målet är uppnått.

Sigtuna kommun

EKONOMI Mål

Kommunens verksamheter bedrivs resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara.

Analys

Kommunen har uppnått sitt finanspolitiska mål att resultatet ska överstiga två procent av summan av skatter och stats­bidrag sett över en konjunkturcykel (rullande femårsperioder).

Utfall  Målet är uppnått.

Kommunerna står inför ekonomiska utmaningar de kommande åren, vilket även gäller Sigtuna kommun. Det kommer att kräva effektiviseringar i kommunens verksamhet, vilket också har varit en viktig utgångspunkt i den ekonomiska planeringen i kommunens ekonomiska långtidsplan. Genom att effektiviseringsåtgärder planerats och kommer att genomföras bedöms också kommunens finanser vara långsiktigt hållbara.

GOD EKONOMISK ­H USHÅLLNING Kommunallagen reglerar kommunernas verksamhetsstyrning genom att det ställs krav på att det ska formuleras mål för ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv som tar sikte på kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiella mål ryms inom perspektivet ekonomi medan mål för verksamheternas inriktning

återfinns inom perspektiven framtid och utveckling, invånare och brukare samt organisation och medarbetare. Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning får anses vara uppfyllt. De verksamhetsmässiga målen är huvudsakligen uppfyllda, till del delvis uppfyllda, enligt uppföljningen ovan.

”Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning får anses vara uppfyllt.”

Årsredovisning 2014 15

Finansiell analys

Inledning

I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska information lämnas som inte framgår av resultat- och balansräkningen men som är relevant för bedömningen av kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen ska även ta upp viktiga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personal- och miljöfrågor samt analys av verksamheten och dess mål och uppdrag. Det senare kommenteras dels i förvaltningsberättelsen och dels under respektive nämnds/styrelses verksamhetsberättelse. Utgångspunkten för den finansiella bedömningen och analysen är kommunallagens krav på en ”god ekonomisk hushållning”. På sikt handlar begreppet om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för framtida åtaganden och investeringar. Dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion och inte lägga skuldbördan på kommande generationer. Enligt kommunallagen ska intäkterna överstiga kostnaderna (det så kallade balanskravet) om inte synnerliga skäl kan redovisas. Detta är dock inte tillräckligt för att uppnå god ekonomisk hushållning på lång sikt. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen. I den följande analysen är syftet att beskriva kommunens finansiella ekonomiska ställning och detta görs utifrån aspekterna resultat och finansiell styrka samt risk och kontroll.

RESULTAT OCH FINANSIELL STYRKA Årets resultat

Årets resultat visar ett underskott på 10,9 mnkr (år 2013: överskott 3,5 mnkr). Efter genomförd balanskravsutredning redovisas ett positivt resultat på 0,7 mnkr. Redovisning av balanskravsresultatet framgår under avsnitt Balanskrav till höger. I den budget för verksamhetsåret som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2013 budgeterades ett positivt resultat på 1,0 mnkr. Under året har beslut fattats att från sociala investeringsfonden och resultat- och utvecklingsfonden disponera totalt 15,8 mnkr för särskilda åtgärder varav 12,0 mnkr utnyttjats under året. De åtgärder som genomförts avser ledarskapsutveckling, ledarförsörjning, pedagogiskt ledarskap, jobblyft (arbetsmarknadsprojekt) och öppenvård för ungdomar mellan 15–18 år. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas avvikelser mot budget bl.a. avseende exploaterings- och realisationsvinster (11,6 mnkr), pensionskostnader (-16,1 mnkr) främst beroende på ökat antal anställda och avgångna politiker samt inköp av inventarier av mindre värde (-5,1 mnkr). Avvikelser mot antagen budget visar även stadsbyggnadskontoret (-1,1 mnkr), komfast (-5,1 mnkr) och matenheten (-2,1 mnkr). Samtidigt har kommunstyrelsens anslag för oförutsett ej utnyttjats i sin helhet (10,0 mnkr). För övriga nämnders verksamhet redovisas positiva budgetavvikelser framförallt för Individ- och familjeomsorgsnämnden (15,4 mnkr), Barn- och utbildningsnämnden (0,5 mnkr) och för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (3,9 mnkr). Negativa utfall i förhållande

16

till fastställd budget redovisas för Äldre- och omsorgsnämnden (-16,4 mnkr), Miljö- och hälsoskyddsnämnden (-1,6 mnkr) och för Kultur- och fritidsnämnden (-1,5 mnkr). Balanskrav

Kommunallagens uttalade balanskrav, som innebär att verksamhetens kostnader inte får överstiga dess intäkter, har inte uppnåtts för verksamhetsåret, -11,3 mnkr (24,1 mnkr). Det negativa resultatet påverkas av beslut, fattade av kommunstyrelsen, där medel tillförts (11,9 mnkr), finansierade från den sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden som utgör en del av kommunens egna kapital (framgår av not till eget kapital). För varje beslut finns synnerliga skäl. Skillnaden mellan det redovisade årsresultatet, balanskravsresultatet och det justerade balanskravsresultatet utgörs av realisationsvinster och ianspråktagna medel från den sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden. Nedan redovisas balanskravsutredning för 2014. mnkr Årets resultat – Realisationsvinster

-10,9 -0,4

Årets resultat efter balanskravsresultat

-11,3

Synnerliga skäl



– Medel från sociala investeringsfonden

9,8

– Medel från kompetens- och utvecklingsfonden 2,2 Justerat balanskravsresultat

0,7

Sigtuna kommun

Intäkter och kostnader

Avskrivningar

Verksamhetens intäkter (exklusive skatteintäkter och generella statsbidrag), inklusive resultat från exploateringsverksamheten och realisationsvinster, uppgår till 653,2 mnkr (648,6 mnkr) vilket är en ökning med 5,6 mnkr jämfört med föregående år. Avräknas ökningen av exploaterings- och realisationsvinster (9,0 mnkr) från den totala intäktsökningen har intäkterna minskat med 3,4 mnkr vilket motsvarar en intäktsminskning med 0,5 %. Det huvudsakliga skälet till intäktsminskningen är avvecklingen av VA- och renhållningsverksamheten från och med 1 oktober samt att det under föregående år genomfördes en återbetalning av tidigare erlagda försäkringspremier (AFA). I förhållande till föregående år påverkar den förändringen intäkterna med drygt 19 mnkr mellan åren. Om intäkterna för VAoch renhållningsverksamheten borträknas har intäkterna ökat med 2,8 % eller knappt 16 mnkr. Av intäktsökningen utgör drygt 7 mnkr ersättning för försåld verksamhet främst inom gymnasieskolan och vuxenutbildning. Kostnadsökningen mellan 2013 och 2014 uppgår till 86,8 mnkr vilket motsvarar 3,5 procent. Lönekostnaderna inklusive pensioner har under året ökat med 71,9 mnkr (5,4 %). Detta beror i huvudsak på ökat antal anställda, avtalade löneökningar och ökade pensionskostnader. Den del av framtida pensionskostnader som utgör värdesäkring av tidigare intjänade pensionsförmåner redovisas som en finansiell kostnad och uppgår till ytterligare 2,3 mnkr. Kostnadsökningen avseende entreprenader och köpta tjänster uppgår till 36,2 mnkr (kostnadsökning på drygt 3 %). Kostnaderna för lämnade bidrag har minskat, främst försörjningsstödskostnader, och uppgår till 77,8 mnkr. Totalt uppgår personalkostnaderna till 1 413,6 mnkr (inkl pensionskostnader) och kostnader för köp av entreprenader/tjänster till 1 061,1 mnkr vilket utgör 54 procent respektive 43 procent av kommunens totala kostnader.

Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 115,6 mnkr och har genomförts enligt antagna regler. Från innevarande år har förändring av avskrivningsreglerna genomförts i enlighet med nya rekommendationer. Så kallad komponentavskrivning har införts vad gäller byggnader och mark, gator, gång- och cykelvägar och motsvarande där investeringen avslutats under 2014. Under 2015 kommer en anpassning till de nya reglerna att genomföras för samtliga anläggningstillgångar som berörs. Den förändrade grunden för avskrivningar påverkar avskrivningarnas omfattning marginellt under 2014, främst med anledning av att de projekt där komponentavskrivning tillämpas avslutade sent under året. Komponentavskrivning innebär att anläggningstillgången anskaffningsvärde fördelas utifrån ett antal komponenter. För varje komponent fastställs en nyttjandeperiod som sedan ligger till grund för de avskrivningar som genomförs. Resterande anläggningstillgångars avskrivningstid beräknas som tidigare utifrån individuell bedömd ekonomisk/teknisk livslängd.

EXTERNA INTÄKTER, % 7% 12%

Kommunalskatt Generella statsbidrag och utjämning

5% 14%

62%

Avgifter Bidrag

Skatteintäkter och statsbidrag

I tabellen nedan framgår förändringen av skatteintäkter och stats­ bidragsintäkter under de senaste fem åren. Siffrorna anges i miljoner kronor. År

Skatter Statsbidrag/Utjämning Ökning

2010

1 414,3

265,9

92,6

2011

1 465,4

315,1

100,3

2012

1 526,4

397,6

143,5

2013

1 575,3

395,4

46,7

2014

1 665,8

379,4

74,5

Sigtuna kommun hade 2010 och under åren 2012–2013 en något kraftigare tillväxt av skatteunderlaget än riket. Under 2011 däremot var skattetillväxten något svagare än rikets. Den skillnad som finns regleras inom systemet för inkomstutjämningen. Skatteunderlagets slutliga tillväxt 2014 blir känt först i december 2015, siffran nedan avser prognos i februari 2015. I tabellen nedan visas skatteunderlagets årliga tillväxt under 2010–2014.

Övrigt

År Sigtuna

EXTERNA KOSTNADER, % 19% Personal inkl. pensioner Bidrag 54%

24%

Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter Material och tjänster

3%

Riket

2010 2,55%

2,16%

2011 2,81%

2,99%

2012 6,82%

4,00%

2013 3,82%

3,36%

2014

3,20% *

ingen uppgift

*prognos

Kommunalskatteintäkterna ökade med 90,5 mnkr (48,9 mnkr) till 1 665,8 mnkr. Kommunalskattesatsen uppgick 2014 till 19,98 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2013, och tillsammans med landstingsskatten uppgick utdebiteringen till 32,08 procent. Vid beräkningen av skatteintäkterna har liknande beräkningsmodell som tidigare år använts. Den modell som använts vid redovis-

Årsredovisning 2014 17

ning av skatteintäkterna görs på egna bedömningar utifrån de prognoser för skatteutvecklingen som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat under första delen av år 2015. Modellen avviker därmed något från rekommendationen att det är SKL:s decemberprognos som ska användas. I det fall kommunen följt rekommendationen såväl 2013 som 2014 hade 2014 års skatteintäkter inte påverkats. Erhållna statsbidrag uppgår till netto 379,4 mnkr (395,4 mnkr), vilket är en minskning med 16,0 mnkr sedan föregående år. Statsbidragen består av inkomstutjämningsbidrag 269,3 mnkr, kostnadsutjämningsbidrag 35,1 mnkr, regleringsbidrag 10,0 mnkr, strukturbidrag 4,5 mnkr, införandebidrag 29,8 mnkr samt LSS-utjämningsavgift -30,6 mnkr. Vidare erhålls en särskild fastighetsavgift vilken 2014 uppgår till 61,3 mnkr. Om skatteintäkterna och statsbidragen (utjämningssystemen) läggs samman är ökningen 74,5 mnkr i förhållande till föregående år. Skatte- och statsbidragsintäkterna är 2,3 mnkr högre än fastställd budget. Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter uppgår till 6,0 mnkr, vilket är ett överskott jämfört med budget på 3,2 mnkr. Överskottet beror såväl på högre

18

ränteintäkter som högre borgensavgifter än vad som budgeterats. Borgensavgifter tas ut från företag vilka kommunen lämnat kommunal borgen till som säkerhet för företagens upptagna lån. Främst har borgen lämnats till kommunens bostadsbolag AB Sigtunahem. Finansiella kostnader har minskat med 0,8 mnkr jämfört med 2013 och uppgår till 12,0 mnkr. Räntekostnaden fördelar sig i huvudsak på värdesäkring av pensionsavsättningar 2,3 mnkr och ränta på upptagna lån och checkkredit till 9,5 mnkr. Kommunens genomsnittliga räntenivåer redovisas under rubriken Avsättningar och skulder. Finansnettot 2010–2014, mnkr 5,0

0,4

0,0 -5,0 -10,0

-6,9

-7,3

-6,0

2012

2013

2014

-15,0 -20,0 -22,1

-25,0 2010

2011

Sigtuna kommun

Budgetförutsättningar

Mål och budget är ett viktigt instrument för styrningen av kommunens verksamheter och ekonomi. Där klarläggs kommunens mål för verksamheten och hur de medel som anslagits av kommunfullmäktige ska användas. I kommunens löpande uppföljning säkerställs sedan att de mål som antagits verkligen uppfylls och att verksamheten bedrivs inom fastställd budget. Anvisningar för Mål och budget 2014–2016 antogs av kommunfullmäktige i juni 2013. Där beslöts om preliminära budgetramar. Nämndernas budgetförslag, som inlämnades i september 2013, utgjorde underlag för de slutliga politiska prioriteringarna. Kommunfullmäktige antog i november 2013 Mål och budget 2014–2016 med ett budgeterat resultat på 1,0 mnkr, vilket med låg marginal uppfyllde kravet på ekonomisk balans. Budgeten för 2014 inrymde en ökning av kommunens nettodriftkostnader och finansiella kostnader med sammantaget 76,4 mkr eller 3,9 procent. Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknades samtidigt öka med samma summa. Det budgeterade resultatet uppgick till 1,0 mnkr 2014. I driftbudgeten för 2014 budgeterades i Mål och budget exploateringsvinster med 69,0 mnkr vilket var en ökning med 20,4 mnkr i förhållande till budget 2013. Skattesatsen var oförändrad och uppgick 2014 till 19,98 procent. Sammantaget förstärktes nämndernas budget med netto 73,8 mnkr. För personalrelaterade kostnadsökningar som ökade löner, indexregleringar och pensionskostnader avsattes 38,6 mnkr. För demografiska förändringar avsattes 38,4 mnkr. Vidare fattades det beslut om ett gemensamt effektiviseringsuppdrag på 20,0 mnkr. Slutligen anslogs 16,5 mnkr för ökade avskrivningar och räntor samt mindre budgetregleringar på andra poster. Antaget investeringsprogram i Mål och budget innebär en fortsatt hög investeringsnivå som är något högre än 2013. I Mål och budget för 2014–2016 uppgick investeringsnivån till 453,2 mnkr (2013: 436,5 mnkr) för den skattefinansierade verksamheten. Däremot avsattes inga investeringsmedel (2013: 13,4 mnkr) för VA- och Renhållningsverksamheten främst med anledning av den förestående bolagiseringen av verksamheten. Under året har ytterligare investeringsmedel tillförts genom ombudgetering av under föregående år, avsatta, ej utnyttjade medel uppgående till 91,7 mnkr. Det omfattande

investeringsprogrammet kommer att fortsätta vilket medför att låneskulden och därmed de finansiella kostnaderna ökar under åren framöver. Det medför även att kostnaderna för avskrivningar ökar under planperioden. Finansieringsutrymmet, dvs. avsatta medel för avskrivningar samt årets resultat, uppgick i budget 2014 till 119,4 mnkr. Upplåningen beräknades i slutet av 2014 uppgå till 741,0 mnkr. I denna bedömning ingick 69,0 mnkr i form av vinster från kommunens exploateringsverksamhet. Kommunstyrelsen avsatte medel centralt för löneökningar, indexregleringar, ökade avskrivningar, kapitalkostnader, pensionskostnader och oförutsedda kostnader. Den oförutsedda potten uppgick till 8,0 mnkr, vilket främst skulle användas för att ha beredskap att möta ökade kostnader med anledning av lågkonjunkturen. Frånsett regleringar till följd av löneavtal, internhyror, kapitaltjänstkostnader m.m. har den oförutsedda potten använts till att lämna ett antal tilläggsanslag. Kommunstyrelsen har använt medlen till att bland annat genomföra en äldreomsorgsplan, sommarjobbsförmedling samt VA-rådgivning. Nämndernas resultat

Kommunens löpande verksamhet visar i förhållande till budgeten ett överskott på 2,3 mnkr inklusive oförbrukade medel av anslag för oförutsett men exklusive resultat från särskild verksamhet (-14,3 mnkr). Större avvikelser redovisas inom några verksamhetsområden, se nedanstående tabell: Överskott Individ- och familjeomsorgsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Anslag för oförutsett

15,4 mnkr 3,9 mnkr 10,0 mnkr

Underskott Äldre- och omsorgsnämnden

-16,4 mnkr

Miljö- och hälsoskyddsnämnd

-1,6 mnkr

Kommunledningskontor, stadsbyggnadskontor, matenhet och komfast

-8,1 mnkr

Årsredovisning 2014 19

Nedan redovisas utfall, budget och avvikelse för respektive nämnd. DRIFTREDOVISNING (tkr)

Utfall Kostnader Intäkter Netto

Budget Avvikelse

Utfall % budget

Kommunstyrelse Kommunfullmäktige/styrelsen

-45

100,3%

193 156

-8 123

104,2%

Särskild verksamhet 487 669 535 543 -47 874 -62 129 därav: realisations- och exploateringsvinst avskrivningar, pensioner, interna poster mm underhållsåtgärder, inventarier av mindre värde

-14 255

77,1%

Kommunledningskontoret, MatEnheten, Komfast och Stadsbyggnadskontoret

Räddningstjänsten Anslag oförutsett Fonder

16 782

0

16 782

16 737

659 244

457 964

201 279

11 615 -20 781 -5 089

37 034

0

37 034

37 034

0

0

0

0

10 008

10 008

100,0%

0

0

0

-11 995

-11 995

1 200 730

993 508

207 222

182 812

-24 410

113,4%

Kultur- och fritidsnämnd

121 117

15 933

105 184

103 639

-1 545

101,5%

Barn- och ungdomsnämnd

959 847

72 858

886 989

887 482

493

99,9%

Individ- och familjeomsorgsnämnd

254 266

161 568

92 698

108 125

15 427

85,7%

Äldre- och omsorgsnämnd

539 167

96 542

442 625

426 205

-16 420

103,9%

Utb. och arbetsmarknadsnämnd

411 603

113 891

297 712

301 587

3 875

98,7%

15 221

5 610

9 611

8 007

-1 604

120,0%

Summa kommunstyrelsen

Nämnder och styrelser

Miljö- och hälsoskyddsnämnd Bygg- och trafiknämnd

807

0

807

684

-123

118,0%

Familjerätt

2 436

0

2 436

2 706

270

90,0%

Överförmyndare

3 151

0

3 151

3 113

-38

101,2%

Valnämnd

2 959

1 314

1 645

1 800

155

Summa nämnder och styrelser

2 310 574

467 716

1 842 858

1 843 348

490

100,0%

Verksamhetens nettokostnader

3 511 304

1 461 224

2 050 080

2 026 160

-23 920

101,2%

Utifrån antagen budget redovisar nämnderna och förvaltningarna såväl positiva som negativa avvikelser. Större överskott i förhållande till budget redovisas inom Individoch familjeomsorgsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Överskott inom Individ- och familjeomsorgsnämnden finns främst avseende bidrag för ensamkommande barn. Inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde redovisar alla enheter ett positivt utfall som delvis reduceras då kostnaderna för försörjningsstöd överskrider budget med knappt 4 mnkr. Ett betydande underskott i förhållande till budget redovisas för Äldre- och omsorgsnämnden. Underskott redovisas såväl inom äldreomsorg (främst utförda hemtjänsttimmar) som omsorgen för funktionsnedsatta (främst externa placeringar och LSS, extern personlig assistans) och inom socialpsykiatrin (externa placeringar). Överskridande redovisas även för Miljö- och hälsoskyddsnämnden (saneringskostnader för hantering av skrotbilar) och för Kultur- och fritidsnämnden (främst inom sim- och sporthallsverksamheten). Inom Kommunstyrelsens verksamhetsområde redovisas överskridanden för stadsbyggnadskontoret (främst avseende kostnader för bostadsanpassningsbidrag) för Komfast (kostnader för ersättnings-

20

Nämndernas andel av verksamhetens nettokostnader, %

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 14,6%

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,5% Kommunstyrelsen 10,1% Äldre- och omsorgsnämnd 21,7%

Individ- och familjeomsorgsnämnd 4,5% Barn- och ungdomsnämnd 43,4%

Kultur- och fritidssnämnd 5,2%

Sigtuna kommun

lokaler i anslutning till att ordinarie lokaler dömts ut ur hälsoskäl) och för matenheten (ökade priser och volym). Inom den centrala förvaltningen, under särskild verksamhet, redovisas stora avvikelser. Exploaterings- och realisationsvinster uppgår till knappt 12 mnkr mer en fastställd budget samtidigt som kostnaderna för pensioner överstiger avsatta medel med drygt 16 mnkr främst beroende på ökat antal anställda och politiker som avslutat sina politiska uppdrag. Dessutom har kostnadsbokföring av inventarier av mindre värde genomförts med drygt 5 mnkr. Samtidigt har avsatta medel för oförutsedda händelser inte i sin helhet behövt tas i anspråk vilket ger en positiv budgetavvikelse på drygt 10 mnkr. Investeringar

Under året har investeringar i materiella anläggningstillgångar genomförts för 402,8 mnkr (380,5 mnkr). Investeringsbidrag har erhållits med 17,7 mnkr (10,2 mnkr). Av de genomförda investeringarna avser 4,1 mnkr VA- och renhållningsverksamheten som under året avyttrats till ett nybildat bolag som från 1 oktober ansvarar för kommunens VA- och renhållningsverksamhet. Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 115,6 mnkr (103,9 mnkr). Däremot har till skillnad från föregående år (2,7 mnkr) ingen nedskrivning av anläggningsvärden har skett. Vid fastställandet av Mål och budget för 2014 uppgick budgeterade investeringar till 465,9 mnkr. Under verksamhetsåret har om- och tilläggsbudgeteringar genomförts varför investeringsbudgeten totalt omslutit 565,5 mnkr (netto), att jämföra med de genomförda nettoinvesteringarna på 385,1 mnkr. Förseningar, uppskjutningar och förändrade förutsättningar i investeringsverksamheten har inneburit att investeringar planerade till totalt en utgift av 145,8 mnkr inte genomförts under året. Av de uppskjutna projekten har 166,3 mnkr ombudgeterats till 2015. Av resterande budgeterade medel har en betydande del klassificerats som underhållsåtgärder och kostnadsbokförts (5,1 mnkr). Bland projekt som försenats/uppskjutits ingår bland annat ny-, om- och tillbyggnation av skolor, förskolor, anläggningar, gator och vägar. Det enskilt största objekten som försenats är uppförande av en ny F-6 skola i Steningehöjden (44,4 mnkr), en ny F-6 skola i Steninge, Galaxen, (19,7 mnkr), en ny förskola i Märsta (16,7 mnkr) och infrastrukturåtgärderna i anslutning till bostadsprojekt i Valsta (10,0 mnkr). För de projekt som fullföljts under året finns såväl avvikelser som överensstämmelse mellan de slutliga investeringskostnaderna och fastställd budget. Nedan redovisas hur genomförda investeringar fördelas mellan olika anläggningstyper (belopp i mnkr, netto). Investeringar

Årsbudget Årsutfall Avvikelse

Byggnader och lokaler

264,2

140,0

124,2

Idrotts- och fritidsanläggningar

119,4

118,3

1,1

Gator, vägar och infrastruktur

79,8

55,9

23,9

12,6

0,9

Parker, natur- och miljövård

13,5

VA-anläggningar

14,1 4,1 10,0

Mark

20,7 20,5 0,2

Övrigt

53,8 33,7 20,1

Summa

565,5 385,1 180,4

Årsredovisning 2014 21

I nedanstående tabell redovisas under året större enskilda genomförda/pågående investeringsprojekt (belopp i mnkr). Objekt

Årets investering (brutto)

Årets aktiveringar

Bedömd/slutlig projketkostnad

Förklaring

Badhus

71,4 170,3

176,3 Nybyggnad

Steningeskolan Galaxen

44,5

–

147,5

F-6 Steningehöjden

20,9

–

105,0

Nybyggnad

Odensala förskola

12,2

31,4

32,6

Om- och tillbyggnad

Sigtuna museum

14,7

–

20,3

Ombyggnad

Sporthall Steningehöjden

13,4

51,2

51,5

Nybyggnad

Märsta Port

11,7

–

33,2

Anpassning

Mark

20,5

20,5

Vid årets slut uppgår de samlade materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde till 1 890,4 mnkr (1 719,2 mnkr). Tillgångarnas marknadsvärde är svårbedömt med anledning av att tillgångar som vägar, skolor och förskolor etc saknar egentligt marknadsvärde. Dessa tillgångars värde ligger i nyttan för den kommunala verksamheten. Innehavet av aktierna i AB Sigtunahem, som är bokfört till 38,0 mkr, har däremot ett betydligt högre marknadsvärde liksom delar av kommunens markreserv.

Nybyggnad

20,5 Markförvärv

Nettoinvesteringar och avskrivningar 2010-2014, mnkr Nettoinvesteringar

Avskrivningar

400

370,3

385,1

350 300

269,5

250

233,2

200

169,6

150 100 50 0 2010

2011

2012

2013

2014

Genomförda investeringar har finansierats med medel enligt tabellen nedan.

2014 2013 2012

Löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital

30,7 %

36,0 %

22,3 %

Förändring av rörelsekapital

-8,1 %

13,1 %

2,6 %

Investeringsbidrag

4,4 %

2,7 %

1,7 %

Avyttring av anläggningstillgångar

6,3 %

–

73,4 %

Lån

66,7 %

48,2 %

–

Summa

100 % 100 % 100 %

Tabellen ovan visar hur investeringarna finansierats vilket främst under 2014 skett genom resultat från den löpande verksamheten och genom upptagande av nya lån. Egenfinansierade medel består av årets resultat och kostnader som inte medfört några likvidtransaktioner, som av- och nedskrivningar samt avsättningar. Det är viktigt för kommunen att en övervägande del av investeringarna finansieras från den löpande verksamheten. Om så sker bidrar det till att skapa långsiktiga förutsättningar för en stabil ekonomisk utveckling.

22

Sigtuna kommun

Exploateringsverksamhet

Mnkr

Exploateringsverksamheten inom kommunen har varit fortsatt omfattande. Ett betydande arbete med detaljplanering av tilltänkta bostadsområden har pågått och ett flertal försäljningar av markområden för affärs- och bostadsändamål har genomförts. I det redovisade resultatet ingår exploateringsvinster med 80,2 mnkr (71,1 mnkr) vilket avser försäljning av mark för affärsverksamhet och bostadsändamål.

Pensionskostnad

Affärsdrivande verksamhet

Under året, 2014-10-01, har kommunens VA-verksamhet och renhållningsverksamhet överförts genom en inkromsöverlåtelse till ett helägt kommunalt bolag, Sigtuna Vatten och Renhållning AB. Överlåtelsen baserade på de båda verksamheternas anläggningskapital och ansamlade resultat. Vid överlåtelsen avyttrades anläggningstillgångar till ett värde av 114,3 mnkr. Finansieringen utgjordes av tidigare ansamlat resultat 20,1 mnkr, lån 50,3 mnkr och förskottsbetalda intäkter från VA-abonnenter 43,9 mnkr. Eget kapital

Förändringen av det egna kapitalet motsvaras av årets resultat vilket uppgår till -10,9 mnkr. Under året har 12,0 mnkr av det egna kapitalet utnyttjats för åtgärder finansierade från den sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden. Besluten fördelar sig mellan den sociala investeringsfonden 9,8 mnkr och kompetens- och utvecklingsfonden 2,2 mnkr. Efter genomförda åtgärder och med hänsyn till årets resultat uppgår det egna kapitalet till 950,7 mnkr. Av kapitalet utgör avsatta medel för omstruktureringsåtgärder 121,0 mnkr, sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden 28,0 mnkr samt resultatutjämningsreserv 25,0 mnkr. Avsättningar och skulder

Avsättningar för pensionsåtaganden, dvs. intjänade och avtalade åtaganden för framtida pensionskostnader inklusive särskild löneskatt, kostnadsförs i anslutning till intjänandet (från och med 1998) eller efter särskilt beslut (exempelvis visstidspensioner). Den del av kostnadsförda pensioner som betalas ut som individuell del (57,5 mnkr inklusive lagstadgade avgifter 2014) redovisas som kortfristig skuld och regleras i mars månad kommande år. Övrig del (enligt KAP-KL) redovisas som avsättning. Avsättningen avser intjänad förmånsbestämd ålderspension, värdesäkring av tidigare intjänade pensionsrättigheter och avtalade garanti- och visstidspensioner inklusive lagstadgade avgifter och har under året ökat med 24,1 mnkr. Pensioner som intjänats före 1998 (inkl värdesäkring) redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och uppgår per den 31 december 2014 till 957,3 mnkr inklusive löneskatt. Avsatta medel för pensioner (skuldbokförda) tillsammans med de pensionsutfästelser som redovisas som ansvarsförbindelse har efter beslut i kommunfullmäktige återlånats och använts till finansiering av kommunens tillgångar. I nedanstående tabell redovisas kommunens årliga pensionskostnader inklusive lagstadgade sociala avgifter för åren 2012–2014. Vidare framgår, per den 31/12 respektive år, kostnadsförd avsättning för framtida pensionsåtaganden samt pensionsåtaganden vilka redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till att utbetalning sker.

2014 2013 2012

Pensionskostnader inkl lagsstadgade avgifter (årlig)

130,4

131,0

113,6

Avsatt till pensioner (vid bokslutstillfälle)

248,6

230,4

203,1

Ansvarsförbindelse pensionskostnader (vid bokslutstillfälle)

957,3

1 004,3

941,8

1 336,3

1 234,7

1 144,9

Pensionsskuld

Summa pensionsskulder (återlånad, se ovan)

Pensionsrättigheterna, som redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalning (utbetalningen uppgick 2014 till 43,8 mnkr inklusive särskild löneskatt), kommer under de kommande 10 åren successivt att öka upp mot ca 50 mnkr/år för att sedan åter minska. Rättigheterna är därför viktiga att beakta vid en total ekonomisk bedömning och i anslutning till begreppet ”god ekonomisk hushållning”. Kommunens upptagna lån inklusive checkräkningskredit uppgår per den 31 december 2014 till 723,4 mnkr vilket är en ökning med 342,2 mnkr sedan föregående årsskifte. Den långfristiga låneskulden tillsammans med avsättningar motsvarar en skuldsättningsgrad på 59,7 procent vilket är ökning från föregående år med 5,6 procentenheter. Under året har in- och utlåningsräntorna varit låga. Kommunens ­låneskuld har succesivt ökat under året främst med anledning av det omfattande investeringsprogram som planerats och genomförts.

Låneskuld per 31/12 2010–2014, mnkr 800 723,4 700 600 500 386,5

400 300

381,2

240,9 197,8

200 100 0

2010

2011

2012

2013

2014

Genomsnittlig upplåning och räntenivåer under 2014 har varit följande: Checkkredit Bundna lån

Upplåning Ränta – – 470,3

1,57%

Årsredovisning 2014 23

2014 2013 Kapitalbindning, förfall inom ett år

26%

55%

Räntebindning, förfall inom ett år

40%

55%

Tillgängliga likvida medel inklusive checkräkningskredit, mnkr

195,2

121,7

Soliditet

Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Under 2014 har kommunens soliditet minskat från 45,9 procent till 40,3 procent. Kommunernas genomsnittliga soliditet uppgår preliminärt till ca 50 procent. För en kommun är det svårt att ange en önskad nivå för en acceptabel soliditet. Det är framförallt utvecklingen av soliditeten som är intressant att följa när man bedömer den ekonomiska situationen. Soliditet 2010 – 2014, % 60 50

50 44

42

46 40

40 30 20 10 0 2010

2011

2012

2013

2014

Kommunen och bolagen

Kommunens resultatutveckling utgör en väsentlig del av den sammanställda redovisningen. Resultatet för kommunen och bolagen uppgår till -18,7 mnkr (-60,4 mnkr). AB Sigtunahems utveckling är fortsatt god trots det negativa resultatet för 2014. Efterfrågan på lägenheter är fortsatt hög. Under ett antal år har betydande underhållsåtgärder genomförts vilket påverkar resultatet negativt. Åtgärder har genomförts i bostadsområden vid Tingvalla och Valsta. Från den 1 oktober 2014 överfördes VA- och renhållningsverksamheten från kommunal förvaltning till bolag, Sigtuna Vatten och Renhållning AB. Ingen förändring av verksamhetsinriktning har skett. Resultatet för årets sista tre månader uppgår till -1,6 mnkr. Sett över kalenderåret visar VA- och renhållningsverksamheten ett positivt resultat på 1,3 mnkr. Räddningstjänsten Attunda som är organiserade som ett kommunalförbund med uppdrag i ett flertal norrortskommuner bedriver verksamhet i norra delen av Stockholm. Tagun AB som förvärvades 2011 äger fastigheten Södertil 1:6. Under året har en till- och ombyggnad färdigställts för arkiv för museiföremål. För att finansiera byggnationen har bolaget lånat pengar av Sigtuna kommun. Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick det lånade beloppet till 17,8 mnkr. Energioperatörerna AB som fram till 1 maj 2013 var vilande har från detta datum bedrivit verksamhet i form av energiförsäljning. Bolaget leasar ett vindkraftverk från Sigtuna kommun och säljer den energi som produceras på den öppna marknaden. Resultatet 2014 blev -0,7 mnkr.

24

För verksamhetsåret visar AB Sigtunahem ett resultat efter skatt på -8,5 mnkr och Räddningstjänsten Attunda på 16,1 mnkr.

RISK OCH KONTROLL Budgetuppföljning och prognossäkerhet

Kommunens ekonomiska utveckling kan följas bl.a. genom att analysera budgetuppföljningar och bokslut. Förutom upprättande av årsbokslut upprättas årligen två delårsbokslut per den 30 april och den 31 augusti samt månatliga budgetuppföljningar för samtliga månader förutom januari och juni.

Nedan redovisas budgeterat och verkligt årsutfall perioden 2010–2014. Utfall jämfört med budget, mnkr Budget

200

Utfall

175,1 166,0

180 160 140 120 100 80 60 40

54,7 33,5

20

30,0 1,0 3,5

1,0

0

1,0 -10,9

-20 2010

2011

2012

2013

2014

Sigtuna kommun

Avvikelser mellan utfall och budget har funnits hela den redovisade perioden. Under de fem senaste verksamhetsåren har den löpande verksamheten bedrivits inom tilldelade ramar åren 2010–2012 och 2014. Under 2013 däremot överskred de löpande verksamheterna tilldelade ramar. För innevarande år uppgår överskottet till 2,3 mnkr. Avvikelser under åren förklaras framförallt av exploateringsvinster, utveckling av skatteintäkter, tillfälligt förändrade statsbidrag och regler för pensionsintjänande samt nedskrivningar. Under 2014 har avvikelsen mellan utfall och budget liksom tidigare år många orsaker. Aktuella budgetavvikelser framgår av redogörelsen för årets resultat och nämndernas resultat. Redovisade delårsresultat under verksamhetsåret har varit 39,4 mnkr (april) respektive -8,7 mnkr (augusti), att jämföra med årsresultatet -10,9 mnkr. I anslutning till månadsuppföljningar och delårsbokslut lämnas prognoser för helårsresultatet. Vid respektive delårsbokslut har helårsresultaten -7,4 mnkr (april) respektive -10,7 mnkr (augusti) prognostiserats. Nedan redovisas ett diagram som visar gjorda helårsprognoser vid respektive tidpunkt samt faktiskt årsutfall.

Nedan redovisas ett diagram som visar gjorda helårsprog­ noser vid respektive tidpunkt samt faktiskt årsutfall.

Budgetavvikelser, prognoser och utfall, mnkr Prognos april

Prognos augusti

Utfall 2014

20 15,4

15

Övriga verksamheters, under året, försämrade prognoser orsakas framförallt av förändrade prognoser för pensionskostnader. Enbart pensionskostnaderna överstiger fastställd budget med 16,1 mnkr. Utvecklingen mellan delårsbokslutsprognosen i augusti och årsutfallet påverkas också negativt med anledning att miljö- och hälsoskyddsförvaltning ålagts genomföra en sanering av en bilskrot till en kostnad av 2,0 mnkr som inte var planerad.

10 3,9

5

0,0 0,0 0,5

0

0,0 0,0

0,0

2,5

-5 -10

-7,9

-7,0 -9,3

-15 -20

-16,4

-19,2

-25 -30

-25,3

ÄON

BUN

UAN

IFON

Övriga

Barn- och ungdomsnämnden och avviker endast i mindre omfattning från de prognoser som har lämnats under verksamhetsåret. Äldre- och omsorgsnämnden årsutfall i förhållande till prognos som lämnades i delårsrapport per augusti avviker med drygt 7 mnkr. Underskottet och förändringen har sin huvudsakliga orsak i omfattningen av köp av externa platser, LSS-kostnader och hemtjänstkostnader. Utfallet på utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har förbättrats med knappt 4 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per augusti. Den främsta orsaken är ökade intäkter på försåld verksamhet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Individ- och familjeomsorgsnämndens avvikelse i förhållande till den lämnade prognosen i delårsbokslut per augusti är en effekt av den kraftigt ökade omfattningen för verksamheten ensamkommande flyktingbarn under slutet av året, vilket har fått en positiv effekt på intäkterna.

Borgensåtaganden

Borgensåtagandet gentemot AB Sigtunahem uppgår vid årsskiftet till 1 820,9 mnkr. Total beviljad borgensram för bostadsbolaget är 2 294,8 mnkr. Skillnaden består av beviljade, men ännu ej upptagna borgenslån. Av bostadsbolagets borgenslån är 40 procent upptagna hos Kommuninvest. Borgenslånen utgör 96 procent av bolagets totala lån, vilka per årsskiftet uppgår till 1 894 mnkr. Bostadsbolagets finansiella ställning och utveckling är mycket god. Det totala bokförda värdet på byggnader och mark uppgår till 2 484 mnkr (2013: 2 330 mnkr) vilket väl understiger marknadsvärdet i Stockholmsområdet. Den senast genomförda marknadsvärderingen indikerar ett marknadsvärde på 4 560 mnkr. Det finns alltså en god täckning för kommunens åtaganden gentemot AB Sigtunahem. Efter ett antal ekonomiska rekonstruktioner (senast 2004 och 2006/07) uppgår nu kommunens borgensåtagande för Brf Södergatan (225 lgh) till 13,8 mnkr (2013: 54,5 mnkr) mot ursprungligen 273 mnkr. AB Sigtunahem har sålt 138 lägenheter av sitt ursprungliga innehav på 160 lägenheter, varav 2 under 2014. Av de sålda lägenhe-

Årsredovisning 2014 25

terna har 125 st sålts med realisationsvinst. Risken för att behöva infria ett kommunalt borgensåtagande bedöms som mycket låg. Samma bedömning gäller för HSB-föreningarna Rönnen och Syrenen (226 lgh) för vilka kommunen har borgensåtaganden på 29,9 mnkr (2013: 51,3 mnkr). Efterfrågan på småhus, och den därav följande höga prisnivån, har inneburit att risken för att behöva infria ett förlustansvar för förvärvslån i det närmaste upphört. Kommunens åtaganden uppgår till 0,4 mnkr (0,6 mnkr 2013). Förlustansvaret tillkom under en period då kommunal borgen krävdes för att kunna få statliga lån. Detta statliga regelverk har upphört varför inga nya borgensåtaganden sker till privat byggnation. Medlemskapet i Kommuninvest i Sverige AB medför även att varje medlem har ett solidariskt borgensåtagande för bolagets tillgångar och skulder. Vid årsskiftet uppgick kommunens andel av Kommuninvests totala skulder till ca 1 590 mnkr och fordringar till ca 1 544 mnkr vilket motsvarar ca 0,50 % av bolagets balansomslutning. Borgensåtagandena specificeras i not till balansräkningen. Ansvarsförbindelser

Upptagna ansvarsförbindelser på 1 001,8 mnkr avser intjänade pensionsrättigheter före 1998, avtalade ej utlösta visstidsförordnanden och särskild löneskatt på pensionsutfästelserna, samt framtida kostnader för leasingåtaganden. Känslighetsanalys

Kommunen är mycket känslig för förändringar i de ekonomiska förutsättningarna. Oplanerade händelser och beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Det kan avse sådant kommunen själv inte råder över fullt ut såsom skatteunderlagets tillväxt, förändringar av statsbidrag, utjämningssystem, räntor, centrala löneavtal m.m. Det kan även vara andra faktorer, som har att göra med kommunens kärnverksamheter. För dessa faktorer ges i tabellen en bild av hur Sigtuna kommuns ekonomi påverkas av ändrade betingelser. Generellt kan sägas att kommunen är konjunkturkänslig, dvs. mycket beroende av hur tillväxten och sysselsättningen utvecklas på lokal och nationell nivå och den därav följande förändringen av skatteunderlaget. Känsligheten omfattar även beslut om statliga bidrag och förändringar i de utjämningssystem som råder mellan kommunerna samt åtaganden kommunen tvingas göra utifrån s.k. rättighetsoch skyddslagar. Det finns också en stor känslighet gentemot utfallen i de centrala löneavtalen och dess följdeffekter på kommunens pensionsåtaganden. Situationen är inte unik för Sigtuna kommun utan gäller även för övriga kommuner i landet.

26

Händelse

Förändring, kr

Ränteförändring, +/- 1 %

8 600 000

Löneförändring, +/- 1 %

13 200 000

Heltidstjänster, +/- 10 st

4 900 000

Generella statsbidrag för riket, +/- 500 mnkr

2 300 000

Förändring utdebitering, +/- 1 kr

88 000 000

Förändrat skatteunderlag, +/- 1 %

17 900 000

Förändrad befolkning, +/- 100 st *

9 100 000

Bruttokostnadsförändring, +/- 1 %

25 000 000

Generell prisökning, +/- 1 %

11 800 000

Försörjningsstödsförändring, +/- 10 %

3 900 000

En familjehemsplacering, ett år

285 000

En HVB-placering unga, ett år

1 400 000

Ett barn i förskola per år

116 000

En elev i grundskolan per år

85 000

En elev i gymnasieskolan per år

88 000

* Siffran avser endast förändrade intäkter, och tar inte i beaktande ­kostnadseffekter av befolkningsförändringen.

Sigtuna kommun

Är verksamheten i Sigtuna kommun dyrare än i andra kommuner?

Sveriges Kommuner och Landsting tar tillsammans med Statistiska Centralbyrån årligen fram jämförelseuppgifter för kommunsektorn. Dessa jämförelser publiceras i skriften ”Vad kostar verksamheten i din kommun?”. Baserat på uppgifter från 2012–2013 års bokslut noteras följande i jämförelse med länet och riket:

År 2012

Sigtuna

Länet

Riket

Nettokostnad, kr/inv

41 209

42 868

47 199

Skatteintäkter och statsbidrag, kr/inv

45 514

44 241

48 357

2 385

1 819

2 031

50

48

49

133 487

124 683

123 079

Grundskola, kr/elev

98 369

88 368

96 691

3,6

Gymnasieskola, kr/elev

92 977

96 938

110 382

-8,4

Äldreomsorg, kr/65 år och äldre

42 453

48 698

56 070

-5,1

Handikappomsorg, kr/inv 0–64 år

6 957

7 345

8 431

7,6

Individ- och familjeomsorg, kr/inv

3 851

3 389

3 282

-15,8

Barn- och ungdomsvård, kr/inv

2 120

1 560

1 523

Ekonomiskt bistånd, kr/ivn

1 230

1 114

1 089

Sigtuna

Länet

Riket

Nettokostnad, kr/inv

45 189

43 682

48 620

Skatteintäkter och statsbidrag, kr/inv

45 438

45 433

49 820

2 458

2 010

2 252

46

48

50

Förskola, kr/inskrivet barn

129 807

126 288

125 593

Grundskola, kr/elev

Avskrivningar/kr inv Soliditet, procent Förskola, kr/inskrivet barn

År 2013

Avskrivningar/kr inv Soliditet, procent

Jmf m strukturkostnad

0,1

Jmf m strukturkostnad

7,2

101 411

91 219

98 466

3,9

Gymnasieskola, kr/elev

95 444

99 658

115 691

-12,0

Äldreomsorg, kr/65 år och äldre

44 004

48 749

56 830

-7,4

Handikappomsorg, kr/inv 0–64 år

7 008

7 593

8 680

5,0

Individ- och familjeomsorg, kr/inv

4 271

3 340

3 414

6,7

Barn- och ungdomsvård, kr/inv

2 229

1 529

1 600

Ekonomiskt bistånd, kr/ivn

1 499

1 103

1 119

Årsredovisning 2014 27

Den totala nettokostnaden per invånare för Sigtuna kommun ligger något högre jämfört med genomsnittet för länet för 2013. Under 2012 var den något lägre än genomsnittet för länet. Den fastighetsaffär som genomfördes 2012 gör att kommunens nettokostnad blev betydligt lägre 2012 jämfört med 2013. Nettokostnaden jämfört med riket är fortsatt betydligt lägre. Skatteintäkter och statsbidrag per invånare innefattar även effekterna av utjämningssystemen. En förklaring till den lägre intäktsnivån i kommunen jämfört med riket är att kommunen har en lägre utdebitering (2013: 19,98 procent) jämfört med snittet i riket (2013: 20,62 procent). Inom grundskolan har kommunen kostnader som är något över riksgenomsnittet 2013, vilket är betydligt högre än genomsnittet i länet. Inom gymnasieskolan ligger kommunens kostnader lägre än såväl länet som riket. Inom förskolan ligger kommunens kostnader högre än såväl genomsnittet för länet som för riket, vilket till del kan förklaras av merkostnader för att möta en ökad efterfrågan på förskoleplatser. För äldreomsorgen är nettokostnaden per person (65 år och äldre) klart lägre än länets och rikets snitt. En förklaring är att andelen äldre pensionärer (80-w år) är en tredjedel större i länet och nästan dubbelt så stor i riket. Denna grupp har ett klart högre servicebehov än åldrarna 65–79 år. Vid en jämförelse mellan kommunens strukturkostnad, som den beräknas i kostnadsutjämningssystemet utifrån kommunernas strukturella faktorer och verkliga kostnader, kan följande noteras. 2013 har kommunen högre kostnader än vad strukturen motiverar inom verksamheterna förskola, grundskola, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Inom äldreomsorg och gymnasieskola har kommunen lägre kostnader än vad strukturen motiverar. Jämförelsetalen för år 2014 är inte klara vid framtagandet av denna årsredovisning.

AVSLUTANDE KOMMENTAR – ANALYS

skott. Barn- och ungdomsnämnden uppvisar ett mindre överskott på 0,5 mnkr. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ett överskott på 3,9 mnkr, vilket främst kan förklaras av ett överskott inom gymnasieverksamheten och att hela anslaget för oförutsett ej förbrukats. • Intäkter från skatter och statsbidrag, överstiger budget marginellt, sammantaget med 2,3 mnkr. Prognoser som gjordes tidigare under 2014 indikerade att överskottet skulle bli runt 10 mnkr, men under senare delen av året har prognoserna för tillväxten i riket reviderats ner. • Avsatta medel under anslag oförutsett har inte till fullo använts under året och lämnar ett överskott på 10 mnkr. • I Mål och budget 2014–2016 budgeterades exploateringsvinster om 69,0 mnkr år 2014. Utfallet på exploateringsvinster blev 80,2 mnkr, dvs ett överskott på 11,2 mnkr. Den största enskilda exploateringsvinsten har uppkommit genom försäljning av mark i Sigtuna Stadsängar. Under 2015 har kommunen ett fortsatt högt intäktskrav avseende exploateringsvinster, 59 mnkr. • De finansiella intäkterna har överstigit budget med 3,2 mnkr. Huvudsaklig orsak till detta är högre borgensavgifter än budgeterat. Kommunen har borgensåtaganden för bostadsändamål. AB Sigtunahem planerar att öka sina borgenslån under 2015, medan ett antal mindre aktörer som har beviljats borgen av kommunen har minskat sina åtaganden under 2014. • De finansiella kostnaderna har underskridit budget med 6,5 mnkr. Orsaken är det extremt låga ränteläget. Följande större underskott redovisas i detta bokslut:

Ekonomisk analys

Årets resultat uppgår till -10,9 mnkr. Balanskravsresultatet uppgår till 0,7 mnkr. När en ekonomisk analys av årets resultat genomförs i förhållande till antagen budget (budgeterat resultat 1,0 mnkr), bör detta ske mot balanskravsresultatet på 0,7 mnkr, med hänsyn till de beslut om nyttjande av fondmedel som har tagits. Kommunens finanspolitiska mål är att resultatnivån ska överstiga 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag över en konjunkturcykel vilket har definierats som rullande femårsperioder. Under den senaste femårsperioden är det genomsnittliga resultatet 50,5 mnkr eller 2,7 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen har sedan år 2000 haft positiva balanskravsresultat vilket innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans som infördes samma år har uppfyllts. Nämnderna har bedrivit sin verksamhet med ett överskott jämfört med budget och med hänsyn taget till den finansieringen som erhållits ur den sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden. Verksamheternas överskott exklusive affärsdrivande och särskild verksamhet uppgår till 2,3 mnkr. • På kommunstyrelsen redovisas ett överskott på 1,8 mnkr inklusive anslag för oförutsett. Inom individ- och familjeomsorgen har ett överskott på 15,4 mnkr uppstått. Huvudsaklig orsak är att verksamheten med ensamkommande flyktingbarn genererat ett över-

28

• Inom Äldre- och omsorgsnämnden har ett underskott på ca 16,4 mnkr uppstått. Underskottet har uppstått inom såväl äldreomsorgen (-2,5 mnkr) som inom omsorgen för funktionsnedsatta (-11,5 mnkr) samt inom socialpsykiatrin (-3,4 mnkr). Detta har beaktats i budgetarbetet inför 2015. Ekonomin måste följas nogsamt under 2015 för att säkerställa att inte underskott uppstår. På kultur- och fritidsnämnden har ett underskott uppstått på 1,5 mnkr. Underskottet beror på att flera nya anläggningar har tagits i drift vilket har gjort det svårt att prognostisera den slutgiltiga kostnaden. På miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett underskott på 1,6 mnkr redovisats. Orsaken till underskottet är att Sigtuna kommun tvingades ta kostnaderna (ca 2 mnkr) för att sanera en fastighet i kommunen från skrotbilar. • Pensionskostnaderna har överstigit budget med 16,1 mnkr. Överskridandet uppstår till del på grund av att kommunen hade fler anställda än vad som antagits, samt att några förtroendevalda har avslutat sina uppdrag under året, varvid engångseffekter uppstått. • Försörjningsstödskostnaderna har minskat kraftigt jämfört med 2013 med anledning av jobblyftet. Utvecklingen under året har gått mot minskade kostnader, och avvikelsen slutar på ca 3,9 mnkr.

Sigtuna kommun

• I samband med årsbokslutet har kostnader för inventarier av mindre värde och reinvesteringar av underhållskaraktär på 5,1 mnkr belastat särskild verksamhet. Motsvarande åtgärder har genomförts tidigare år enligt samma principer. Åtgärden medför att kostnadsfört värde inte blir föremål för avskrivning kommande år. Utblick

Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn som helhet (kommuner och landsting) kommer resultatet för 2014 att uppgå till 9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,2 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket är lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning. År 2015 väntas resultaten försämras ytterligare något, till 5 miljarder, trots skattehöjningar på i genomsnitt 14 öre. Det sammanlagda resultatet för enbart kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor år 2014. Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med 2013 och det lägsta resultatet sedan 2004. Resultatet motsvarar 1,1 procent av skatter och bidrag. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är att tillfälliga intäktsposter som återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring och höjningar av det generella statsbidraget helt uteblivit och att kostnadsökningen inte har anpassats efter detta. När det gäller åren därefter, 2016–2018, finns det såväl orostecken som ljusglimtar. Trots att den internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt. Det finns goda exempel på lyckad samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och omsorg. Samtidigt finns ett tryck uppåt på kostnaderna, inom ett flertal områden och av ett flertal skäl. Demografiska förändringar innebär ett tilltagande kostnadstryck uppåt på flera verksamheter, men även ett behov av omvandling mellan olika verksamheter. Utöver demografiska förändringar de närmaste åren finns ytterligare utmaningar för kommunerna. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov och ett ökat asyloch flyktingmottagande. För att ha ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag (dvs lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning) bedöms kommunsektorn anpassa sitt skatteuttag åren 2016–2018, vilket resulterar i en höjd medelutdebitering på sammanlagt 69 öre utöver de 14 redan beslutade för 2015. En förutsättning för att detta ska räcka är att staten skjuter till pengar i enlighet med de senaste årens trend. Samtidigt ökar befolkningstill-

växten i riket, vilket gör att det är fler invånare som ska dela på de medel som regeringen avsatt för de generella statsbidragen. Sigtuna kommun har haft flera år med god tillväxt och positiva resultat. Den starka befolkningsutvecklingen fortsatte under 2014, om än i något långsammare takt, och om byggnationsplanerna kan hållas kommer befolkningsutvecklingen att bli stark även åren framöver. Sigtuna kommuns intäkter har de senaste åren inte vuxit i samma takt som tidigare till följd av lägre skatteunderlagstillväxt i riket, men även till följd av förändringar av utjämningssystemet samt andra statligt beslutade förändringar. Inför 2015 visar de senaste prognoserna på ett sämre utfall avseende skatter och statsbidrag med i storleksordningen 15–20 mnkr i jämförelse med vad som budgeterats. För att kommunen ska fortsätta att ha en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling behöver kostnadsökningarna anpassas till den lägre intäktsökningen. I Sigtuna kommuns Mål och budget för 2014–2016 gavs därför ett treårigt effektiviseringsuppdrag på sammantaget 75 mnkr, fördelat på 20 mnkr 2014, 25 mnkr 2015 och 30 mnkr för 2016. Sedan 2009 har den lägre tillväxttakten avseende skatter och statsbidrag till del kompenserats med att exploateringsvinster har budgeterats. De budgeterade exploateringsvinsterna var 69 mnkr under 2014, vilket har minskats till 59 mnkr under 2015. I ett längre perspektiv ska inte exploateringsvinster finansiera delar av driftbudgeten, varför de i kommunens långtidsplan fasas ut under åren fram till 2018. Sigtuna kommun är en av de mest växande kommunerna i Sverige, med en befolkningstillväxt som under 2011 till 2014 har varierat mellan 1,6 och 3,4 procent. En kommun som växer så kraftigt får förutom ökade skatte- och statsbidragsintäkter också utmaningar i form av behov av kraftigt utökad kommunal service. För att möta detta planeras fortsatt kraftiga investeringar de kommande åren, framför allt i skolor och förskolor. De kommande åren väntas låneskulden fortsätta att öka med anledning av det offensiva investeringsprogrammet. Försäljning av exploateringsmark kommer att ske under perioden, vilket kommer att bidra till att begränsa låneskuldens ökning. Kapitalkostnaderna kommer också att fortsätta öka med anledning av den kommande investeringsvolymen. Den viktigaste förutsättningen för fortsatt god ekonomisk hushållning är god budgethållning och måluppfyllelse. Detta kräver att ekonomistyrningen är fokuserad på prognossäkerhet och följsamhet till budget samt ett sunt ekonomiskt tänkande. Det ställer också stora krav på kommunens flexibilitet och anpassningsförmåga.

Årsredovisning 2014 29

Personalekonomisk

redovisning

Den personalekonomiska redovisningen utgår från styrkort och strategiska mål som beskriver kommunen som arbetsgivare, och redogör för viktiga händelser under året, utvalda statistiska tabeller och analys av dessa.

Den personalekonomiska redovisningen utgår från styrkort och strategiska mål som beskriver kommunen som arbetsgivare, och redogör för viktiga händelser under året, utvalda statistiska tabeller och analys av dessa. Sigtuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare, som kännetecknas av en arbetsgivarpolitik med ett öppet klimat och med inriktning på god arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet, ledarskap och mångfald. Sigtuna kommuns gemensamma värdegrund ”Invånaren först – Allas lika värde – Kvalitet i fokus” utgör grunden i det dagliga arbetet och som ska genomsyra arbetet i alla verksamheter. Det innebär att våra värderingar inte bara ska vara vackra ord, utan verkligen genomsyra vårt sätt att vara, tänka och arbeta. I Sigtuna kommun arbetar vi efter principerna ”Uppdragsgivarens förtroende” där invånarna är våra uppdragsgivare och ”Olikheter berikar”. Vi är övertygade om att olikheter skapar en roligare och mer dynamisk arbetsmiljö som vi drar nytta av i vårt samarbete. Våra principer beskriver hur vi tänker när vi arbetar, utvecklar våra arbetssätt, hanterar utmaningar, organiserar vårt arbete och vägleder oss när vi fattar beslut. Utvecklat medarbetarskap och framtidsinriktat arbete med ledar-

30

utveckling, är viktiga delar i arbetsgivarpolitiken. Varje medarbetare ska uppleva sig sedd, hörd, respekterad och medskapande. De arbetsgivarpolitiska frågorna har en stark koppling till verksamhetens strategiska mål och är ett medel för att uppfylla de krav och förväntningar som invånarna har på kommunen.

VIKTIGA HÄNDELSER Sigtuna kommun som arbetsgivare och de fackliga organisationerna träffas kontinuerligt enligt vårt samverkansavtal. Samverkansavtalet beskriver parternas gemensamma synsätt på hur samverkan främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv och betonar dialogens betydelse på arbetsplatsträffar och i vardagen. Samverkansgrupper finns på kommun- förvaltnings- och enhetsnivå. Arbetsklimatet är gott med de fackliga företrädarna. I dialogen på samverkansmötena har flera bra synpunkter framkommit. En viktig del av samverkansavtalet är utvecklingen av arbetsplatsträffarna för ökad delaktighet och påverkansmöjlighet. Under 2014 har arbetet med revidering av samverkansavtalet skett.

Sigtuna kommun

Medarbetarenkät

Kompetensutveckling

Medarbetarundersökning genomfördes under december–januari. Den genomfördes med nio frågor utifrån hållbart medarbetarengagemang (HME). Dessa frågor är utifrån motivation, ledarskap och styrning. HME-index har ökat från 77 till 79, vilket är ett kommungenomsnitt i Sverige. Dessutom fanns tre frågor om medskapande medarbetare.

Ett antal utbildningar har genomförts inom följande områden: • Löne- och medarbetarsamtal • Praktisk Arbetsrätt • Kompetensbaserad rekrytering • Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud • Utbildning i Alkohol och droger • Hälsofrämjande ledarskap • Hälsoinspiratörsutbildning för medarbetare

Ledarskap

Chefer är företrädare för kommunen som arbetsgivare och alla chefer ska uppleva att deras uppdrag och ansvar är tydligt i förhållande till medarbetare och uppdragsgivare. Chefer och ledare i Sigtuna kommun leder utifrån ett långsiktigt social, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv, när det gäller beslutsfattande såväl som i relationer med invånare och medarbetare. Vår värdegrund ligger till grund för det hållbara ledarskapet! Invånaren först – Allas lika värde – Kvalitet i fokus. Kommunens syn på ledarskap och medskapande medarbetare utgör grunden för vårt utvecklingsarbete – vår Framtidskraft. Chefer och ledare i Sigtuna kommun skapar regi för utveckling och ständiga förbättringar genom att se till att rätt kompetens är på rätt plats, möjliggör för medarbetare att vara delaktiga, drivande och aktiva i utvecklingen av verksamheten. Chefer och ledare i Sigtuna kommun har ansvar för verksamhetens kvalitet och ska ge förutsättningar för medarbetarna att skapa bästa möjliga resultat utifrån tillgängliga resurser. Sigtuna kommun har höga förväntningar på sina ledare som i sin tur har höga förväntningar på sina medarbetare. Chefer och ledare i Sigtuna kommun arbetar i en politisk styrd organisation vilket innebär att arbeta i demokratins kärna. I uppdraget som chef och ledare ingår att omsätta de politiska besluten i handling tillsammans med medarbetarna. Ledarskapet är avgörande för hur vi kommer att lyckas nå de resultat vi ska åstadkomma. Chefers och ledares roll blir därför centrala delar i vårt utvecklingsarbete. Kommunen har 121 chefer, 69 kvinnor och 52 män, som har verksamhets- budget- och personalansvar. Resultatet av det nystartade Ledarförsörjningsprogrammet 2014 är att utav 16 deltagare har 7 medarbetare fått chefsuppdrag under året. främst inom Barn- och ungdomsförvaltningen. En ny omgång av ett Ledarförsörjningsprogram har startat i september 2014 och kommer att avslutas i maj 2015. Syftet med programmet är att ge medarbetare möjlighet till att utvecklas för chefsuppdrag inom kommunen. Programmet ska ge deltagarna en tydlig bild av chefsuppdraget och leda till att trygga och bibehålla en bra chefskompetens. Under året att det totalt startat tre olika grupper som har gått/går Ledarutvecklingsprogram för befintliga chefer. Att utvecklas som ledare är en del av uppdraget att vara chef i Sigtuna kommun. Programmet är framtaget för att stötta samtliga kommunens chefer och fokuserar på relationen mellan medarbetare och ledare. Målet är ett ledarskap som gör att samtliga medarbetare i varje möte med invånaren vill, kan och får göra det som skapar mest värde för invånaren. Syftet är att öka kommunens verkningsgrad genom att få hela organisationen att dra åt samma håll.

Kompetensinventering

Kommunen har köpt in ett kompetensinventeringsverktyg där samtliga medarbetare ska lägga in sina kompetenser. Med början 2013 och under 2014 har Barn- och ungdomsförvaltningens pedagoger har lagt in sin kompetens i verktyget. Enligt Skollagen är vi som arbetsgivare skyldiga se till att vi har behöriga lärare, i ämnet det undervisar i, för att de ensamma ska få undervisa och sätta betyg från och med 2015-07-01. Under hösten 2014 har Socialförvaltningen/IFO kartlagt sina medarbetares kompetenser. Övriga förvaltningar kommer successivt att lägga in sina kompetenser. Kompetensinventeringsverktyget kan också användas i samband med medarbetarsamtalet. Medarbetarskap

Det Talangforum skapades under 2013 utgörs idag av 18 medarbetare från olika verksamheter. Projektet värdegrundsspel med talanger avslutades under 2014. Under 2013–2014 har 280 värdegrundsspel genomförts med 1903 medarbetare. Nyckeltalsinstitutets Attraktiv Arbetsgivarindex (AVI) är 103 vilket är under median jämfört med andra kommuner. Attraktiv Arbetsgivarindex AVI® beskriver arbetsvillkoren i vår organisation – ur medarbetarnas perspektiv. Utgångspunkten är att goda arbetsvillkor leder till trivsel och effektivitet. Dessutom ökar organisationens möjligheter att attrahera nya medarbetare. Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsarbetet inom kommunen ska syfta till att främja såväl kvinnors som mäns utveckling. Ingen medarbetare ska utsättas för sexuella eller andra trakasserier på grund av kön eller sexuell läggning. Jämställdhetsarbetet ska också främja alla medarbetares lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Övergripande mål för Sigtuna kommun är att alla anställda, kvinnor och män, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter, vilket innebär att ingen medarbetare ska utsätts för diskriminering. Mångfald är att respektera och bejaka olikheter och ska ses som en tillgång. Mångfalds- och jämställdhetsplan 2012–2015 och är baserad på nulägesbeskrivning och uppföljning av jämställdhetsplanen 2008– 2011. Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex (JÄMIX) är för Sigtuna kommun 82. Median för kommuner är 111. Jämställdhetsindex JÄMIX® visar hur jämställdheten ser ut i vår organisation JÄMIX är framtaget i samverkan med JÄMO och nyckeltalen belyser viktiga aspekter på jämställdhet.

Årsredovisning 2014 31

Arbetsmiljö

Lönepolitik

Kommunens ledningssystem för arbetsmiljöarbetet syftar till att arbetsmiljöarbetet kvalitetssäkras. Ledningssystemet innehåller arbetsmiljöpolicy, riktlinje för fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter samt riktlinje för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras. Uppföljning har skett av samtliga förvaltningars aktivitetsplaner i arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under 2014 har 24 chefer och 18 skyddsombud deltagit i en tvådagars arbetsmiljöutbildning

Specifika lönekriterier har tagits fram för barnskötare, fritidspedagoger, fritidsledare inom Ung i Sigtuna, lärare inom grund- gymnasieoch förskoleklass samt för rektorer och förskolechefer. Lönekriterierna har tagits fram och utformats för att skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse och förbättrat resultat.

Hälsa

Sigtuna kommun erbjuder sina anställda friskvårdsbidrag. Bidraget är på 1 200 kr/år för heltidsanställda. Som ett led i att Sigtuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som bl.a ska kännetecknas av ett öppet klimat med inriktning på en god arbetsmiljö och hälsa har beslut tagits om en hälsostrategi för Sigtuna kommun. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att stärka individen, gruppen och organisationen så att medarbetarna ska trivas och må bra. För att ge förutsättningar för ett aktivt och fortlöpande arbete med hälsa har det hälsofrämjande arbetet för att få friskare arbetsplatser startat. Chefer erbjuds utbildning i hälsofrämjande ledarskap och medarbetare erbjuds utbildning till hälsoinspiratörer. Tillsammans ska de stimulera till hälsosamma vanor på sina arbetsplatser. Sedan starten 2010 har 55 chefer utbildats i hälsofrämjande ledarskap och 89 medarbetare till hälsoinspiratörer. Kommunen har en aktiv personalklubb som erbjuder alla medarbetare olika aktiviteter. Personalklubben arrangerar både fysiska aktiviteter som hockey bockey, bowling och kulturella aktiviteter som teater, museiebesök och konstlotteri. 32

Önskad sysselsättningsgrad (ÖSG)

Sigtuna kommun som arbetsgivare ska kunna erbjuda alla som vill heltid. Heltid ska ses som en rättighet – deltid som en möjlighet. Under året har arbetet med att erbjuda medarbetare önskad sysselsättningsgrad fortsatt. Anställda i kommunen

Sigtuna kommun hade vid årsskiftet 2 594,1 tillsvidare- och visstidsanställda årsarbetare. Det är en ökning med 45,4 årsarbetare jämfört med 2013. Inom kommunen arbetar 80 % kvinnor och 20 % män. Inom förskoleverksamheten och vård- och omsorgsverksamheten finns största gruppen av kvinnor. Anställningstidens längd visar att kommunen har trogna medarbetare. Av de 2 427 tillsvidareanställda medarbetarna har 130 medarbetare mindre en 1 års anställningstid, 667 medarbetare har varit anställda 1–5 år, 507 medarbetare har 6–10 års anställningstid och övriga 1 123 medarbetare har en anställningstid på över 10 år. Korttidssjukfrånvaron har ökat något till 2,90 % (2013 – 2,77%). Analysen visar att korttidsfrånvaron ökar snabbast hos yngre kvinnliga medarbetare.

Sigtuna kommun

ANSTÄLLDA Antal årsarbetare uppdelat på kategorier Anställda i procent per förvaltning Förvaltning

% av alla anställda 2014

% av alla anställda 2013

46,2

45,3

Individ och familjeomsorg

4,0

4,2

Komfast

0,4 0,4

Barn- och ungdomsförvaltningen

Kommunledningskontoret

3,3 3,5

Kultur- och fritidsförvaltningen

2,6

MatEnheten

3,1 2,8

Miljö- och hälsoskyddskontoret

0,8

Stadsbyggnadskontoret

4,2 5,1

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen

9,4

9,7

Äldre- och handikappomsorg, socialpsykiatri

26,0

25,7

Totalt

2,7

0,8

100% 100%

Antal anställda, årsarbetare och kön 31/12

Kön

Antal personer

2014 Kvinnor

Män

Årsarbetare

2 178 572

%

2 054,4 79,2 548,7 20,8

Summa

2 750

2 594,1 100,00

2013

Kvinnor

2 163

2 028,7

Män

541

520,0 20,01

Summa

2 704

2 548,7

100,0

2012

Kvinnor

2 130

1 984,3

80,1



Män Summa

510 2 640

624,7 636,3

Lärare

569,3 547,3

Barn o Fritidspersonal

621,1

584,3

Administrativ personal

347,0

345,7

Chefer/arbetsledare

153,4 161,9

Skolmåltidspersonal

62,9 55

Skolpersonal ej lärare

58,0

54,5

Anläggnings/yrkesarbetare 58,0 61 Tekniker

43,0 45,6

Kulturarbetare

24,4 22,4

Övriga

32,3 33,7

Totalt

2 594,1

2 511,7

487,3 19,9 2 471,6



2014 2013

Kvinnor

28 392

27 591

Män

30 968

30 448

Totalt

28 929

28 161

79,99





2014 2013

Vård/omsorgspersonal

Medellön







100,0

Antal årsarbetare har ökat med 45,4 st jämfört med 2013. Anledningen till ökningen är en effekt av att kommunens befolkning växer och därmed verksamheternas omfattning.

Enligt genomförd arbetsvärdering så finns inga osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Ålder Kön

2014 2013

Kvinnor

46,4 46,2

Män

45,4 45,8

Alla

46,2 46,1

Årsredovisning 2014 33

Sjukfrånvaro

Arbetsskador



> 29 år

30–49 år

50 < år

Summa

Kvinnor

9,6 %

8,5 %

9,7 %

9,1 %

Anmälda arbetsskador

39

19

43



Män

5,4 %

5,1 %

6,3 %

5,6 %

Anmälda tillbud

97

137

231



Summa

8,4 %

7,7 %

9,0 %

8,4 %

Summa

2013

2014

Kvinnor

8,8 %

7,2 %

9,1 %

8,2 %



Män

5,2 %

5,2 %

5,2 %

5,2 %



Summa

8,1 %

6,8 %

8,3 %

7,6 %

Sjukfrånvaro över 60 dagar Kön

2014 2013

Kvinnor

55,6 %

51,7 %

Män

49,2%

49,8 %

Summa

54,6 %

51,5 %

Sjukfrånvaro under 14 dagar Kön

2014 2013

Kvinnor

3,0 %

3,0%

Män

2,2 %

2,0%

Summa

2,9 %

2,8%

Sjukfrånvaron på nationell nivå ökar 2014 liksom i Sigtuna kommun. Det är främst sjukfrånvaron över 60 dagar som ökat samt sjukfrånvaron bland yngre kvinnor.

34

Arbetsskador

2014 2013 2012

136 156 274

UTBLICK

I Sigtuna kommun möter vi framtidens utmaningar med Framtidskraft. Framtidskraft är namnet på vårt utvecklingsarbete och utgår från Lean-filosofin. Kommunens värdegrund genomsyrar allt vårt arbete utgör grunden för hur vi vill uppfattas såväl av våra invånare, externa aktörer som av varandra inom organisationen. Invånaren först – Allas lika värde – Kvalitet i fokus. Kommunen har sedan 2011 en kommunövergripande personalförsörjningsplan som gäller för 2011–2015. Kartläggningen och analysen beaktar personalomsättning, pensionsavgångar tillsammans med kommunens demografiska förändringar och framtidens förväntade arbetsmarknad och den yngre generationens yrkesval. Av kartläggningen framgår att det sammanlagda rekryteringsbehovet för Sigtuna kommun fram till och med 2015 förväntas vara drygt 1000 personer. Sigtuna kommun fortsätter arbetet med medarbetar- och ledarutveckling för att stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare och ge de anställda goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Kommunen måste som arbetsgivare fortsätta utveckla ledare- och medarbetarskapet. Mångfald- och jämställdhetsfrågor ska genomsyra verksamheten liksom arbetet med en god arbetsmiljö och hälsa.

Sigtuna kommun

Kommunen och de

kommunala bolagen BOLAGEN I SIGTUNA KOMMUN

Sigtuna kommuns bolagsstruktur vilken omfattar verksamhetsområdet för bostadsförsörjning (AB Sigtunahem), vatten-, avloppsoch renhållningsverksamhet (Sigtuna Vatten och Renhållning AB), räddningstjänst (kommunalförbundet Räddningstjänsten Attunda), ett mindre bolag som äger och förvaltar en fastighet, Tagun AB. Vidare ingår Energioperatörerna AB i kommunkoncernen som fram till 130430 varit vilande och därefter leasat ett av de två vindkraftverk som kommunen äger och sålt den energi som producerats på den öppna marknaden. Av tabellen framgår aktuella bolag samt kommunens ägarandel. Den angivna procentsatsen anger hur stor kommunens andel är av bolagets totala aktieinnehav. Ägarandel i kommunala bolag Kommunalt bolag

Ägarandel

Det intresse som finns i de delägda företagen är verksamhetsrelaterade. För Norrvatten och Käppalaförbundet utgår kommunens intresse från att dessa bedriver verksamhet för vatten och avlopp och vår andel baseras på den mängd vatten vi köper respektive levererar till aktuellt företag/förbund. AB Vårljus representerar ett gemensamt kommunalt ägande av hem för vård och boende inom socialförvaltningens verksamhetsområde och Sigtuna Återvinning AB ansvarar för deponihantering vid soptippar inom kommunen. Destination Sigtuna AB är ett bolag vars syfte är att utveckla besöksnäringen i kommunen samt bedriva turistbyråverksamhet. Utvecklad praxis inom området anger för kommunal verksamhet en tumregel om ett aktieinnehav om 20 procent för att bolaget ska ingå i en sammanställd redovisning. En vidare definition gör gällande att kommunen ska kunna utöva ett väsentligt inflytande i de bolag som ingår i redovisningen. I den sammanställda redovisningen har Destination Sigtuna AB utelämnats med hänsyn till bolagets ringa påverkan på den sammanställda redovisningen.

AB SigtunaHem

100 %

Sigtuna Vatten och Renhållning AB

100 %

Ekonomiskt resultat

Energioperatörerna AB

100 %

Resultatet för 2014 uppgår till -18,7 mnkr (-60,4 mnkr).

Tagun AB

100 %

Räddningstjänsten Attunda

21,2 %

Förutom ovanstående bolag har såväl kommunen som respektive bolag andelar i intressebolag, det vill säga andelar som för kommunens del understiger gränsen för att kunna utöva ett väsentligt inflytande.

Kommunen har intressen i följande bolag/företag/kommunalförbund: Andelar i intressebolag Kommunalt bolag

40 %

Sigtuna Återvinning AB

9,7 %

Stoseb

Investeringarna uppgår till totalt 871,4 mnkr (627,3 mnkr). Bland större gjorda investeringar ingår bland annat:

Andelar i intressebolag Objekt

Mnkr Förklaring

Badhus

71,4 mnkr

Nybyggnation

Steningeskolan Galaxen

44,5 mnkr

Nybyggnation

Magne-/Ymergatan, Tingvalla och Tvärvägen

197 mnkr

Ombyggnation (231 lgh)

Ägarandel

Destination Sigtuna AB

AB Vårljus

Investeringar

0,71 % <1%

Norrvatten

ca 5 %

Käppalaförbundet

ca 9 %

Årsredovisning 2014 35

Ekonomisk ställning

Utblick

Den totala balansomslutningen uppgår till 5 421,8 mnkr. Det egna kapitalet uppgår till 1 728,7 mnkr. Soliditeten har minskat sedan föregående år från 37,5 procent till 31,9 procent. För AB Sigtunahem finns krav på soliditetsutveckling i ägardirektiven (15 procent kortsiktligt och 20 procent långsiktligt). Denna målsättning är för närvarande uppfylld då soliditeten per 31/12 2014 uppgår till 27,4 procent.

AB Sigtunahem kommer fortsätta det omfattande ombyggnationsprogrammet även under 2015. Drygt 300 lägenheter kommer att vara föremål för anpassningar. Under året kommer även den påbörjade nyproduktionen av 210 lägenheter i området kring Valsta centrum att pågå. Nybyggnationen planeras vara helt färdigställd vid årsskiftet 2015/2016. Sigtuna Vatten- och Renhållning AB ser förutom sedvanlig verksamhet med leverans av dricksvatten och hantering av avloppsvatten utmaningar i utveckling och utbyggnad av VA- nätet i kommunen. Tagun AB fortsätter att förvalta den fastighet som bolaget äger. Energioperatörerna AB som sedan maj 2013 bedriver produktion av elenergi, i ett från Sigtuna kommun leasat vindkraftverk, förväntas fortsätta verksamheten. Bolaget som sedan produktionen och försäljning av elenergi inte lönat sig ekonomiskt främst beroende på ett historiskt lågt elpris på den öppna marknaden. I det fall motsvarande förutsättningar råder under 2015 kommer bolaget stöd från ägaren.

Personal

Antalet årsarbetare i kommunen och bolagen/förbundet har ökat med 104 under året och uppgår till 2 689. Ökningen sker inom Sigtuna kommun.

2014 2013 2012

Antal årsarbetare

2 750

2 689

2 586

– varav kvinnor

2 100

2 062

2 010

659

627

576

– varav män

Nyckeltal Specifikation 2014 2013 2012 2011 2010 Antal invånare

44 085

43 372

42 272

41 329

39 990

Tillgångar (kr/invånare)

122 985

105 836

100 099

110 104

98 897

Skulder och avsättningar (kr/invånare)

83 793

66 112

57 949

81 084

83 798

Eget kapital (kr/invånare)

14 049

39 641

42 151

28 779

29 742

Balanslikviditet 0,70 0,52 0,65 0,75 0,75 Soliditet (%) 31,9 37,5 42,1 26,2 26,2



Sigtuna kommun

SigtunaHem

Tagun AB Energioperatörerna

Sigtuna Vatten

Attunda2

Omsättning1 2 699,4 395,8 1,6 2,2 25,7 41,5 Årets resultat -10,9 -8,5 -0,1 -0,7 -1,6 3,4 Eget kapital Balansomslutning

950,7

821,3

0,2

-0,2

18,5

7,8

2 356,4

2998,5

24,4

2,7

138,4

63,9

Balanslikviditet 0,72 0,65 1,50 0,93 0,63 0,80 Soliditet (%) 40,3 27,4 0,8 -7,0 13,4 12,2 1) Avseende Sigtuna kommun ingår skatteintäkter och statsbidrag 2) Avser förbundets redovisade ekonomiska data varav Sigtuna kommuns andel är 21,2%

36

Sigtuna kommun

”Destination Sigtuna AB är ett bolag vars syfte är att utveckla besöksnäringen i kommunen samt bedriva turistbyråverksamhet.”

Årsredovisning 2014 37

Ekonomiskt utfall

och ställning RESULTATRÄKNING, MNKR

Koncernen Kommunen

Not 2014 2013 2014 2013

Verksamhetens intäkter

1

1 054,2

1 003,8

654,2

648,6

Verksamhetens kostnader

2

-2 860,4

-2 805,0

-2 588,7

-2 501,9

Avskrivningar

3 -186,4 -164,9 -115,6 -106,6

Verksamhetens nettokostnader

-1 992,6

-1 966,1

-2 050,1

-1 959,9

1 665,8

1 575,3

1 665,8

1 575,3

Skatteintäkter

4

Statsbidrag

5 379,4 395,4 379,4 395,4

Finansiella intäkter

6 2,4 2,4 6,0 5,5

Finansiella kostnader

7 -73,7 -67,4 -12,0 -12,8

Resultat före extraordinära poster

-18,7

-60,4

-10,9

3,5

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat

8

-18,7

-60,4 -10,9

Justering enligt balanskravsutredning

11,6

3,5

20,6

Balanskravsresultat 0,7 24,1

Finansiella nyckeltal Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 100,2 % och statsbidrag

38

99,5%

Finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag

0,3 %

0,4%

Nettokostnaderna och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag

100,5 %

99,8%

Sigtuna kommun

BALANSRÄKNING, MNKR Koncernen Kommunen

Not 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31

Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar

9 4,6 5,1 – –

Materiella anläggningstillgångar – mark, byggnader och tekniska anläggningar

10

4 790,1

4 105,1

1 813,7

1 655,7

– maskiner och inventarier

11

106,6

101

76,7

63,5

Finansiella anläggningstillgångar

12 18,7 17,9 154,6 81,4

Summa anläggningstillgångar

4 919,9

4 229,1

2 045,0

1 800,6

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter och förråd

13 51,8 34,6 51,0 33,7

Fordringar

14 232,1 271,4 171,1 244,4

Kortfristiga placeringar

15 0,1 0,1 0,1 0,1

Kassa och bank

16 217,9 55,1 89,2 15,7

Summa omsättningstillgångar 501,9 361,2 311,4 293,9

Summa tillgångar

5 421,8

4 590,3

2356,4

2 094,5

17

1 727,8

1 719,3

950,7

961,6

– därav årets resultat

-18,7

-60,4

-10,9

3,5

272,2

253,4

248,6

229,2

Eget kapital, avsättningar och skulder EGET KAPITAL

AVSÄTTNINGAR 18 Avsättningar för pensioner, med mera

Andra avsättningar 1,2 6,1 1,2 1,2 Summa avsättningar 273,4 259,5 249,8 230,4

SKULDER Långfristiga skulder

19

Kortfristiga skulder

20 721,0 691,1 432,5 521,3

Summa skulder

2 699,6

1 920,4

723,4

381,2

3 420,6

2 611,5

1 155,9

902,5

5 421,8

4 590,3

2 356,4

2 094,5

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

Panter och ansvarsförbindelser – Ansvarsförbindelser, borgensåtaganden

21

118,5

138,7

1 867,3

1 875,8

– Ansvarsförbindelser, pensioner m m

22

2 077,8

2 002,0

2 062,4

1 999,2

– Övriga förpliktelser – 3,2 – – Summa panter och ansvarsförbindelser

2 196,3

2 143,9

3 929,7

3 875,0

Finansiella nyckeltal Balanslikviditet 0,70 0,52 0,72 0,56 Soliditet

31,9 %

37,5 %

40,3 %

45,9 %

Skuldsättningsgrad (inklusive avsättningar)

68,1 %

62,5 %

59,7 %

54,1 %

Långfristiga lån i förhållande till anläggningstillgångar

54,9 %

45,4 %

35,4 %

21,2 %

Årsredovisning 2014 39

KASSAFLÖDESANALYS, MNKR (Indirekt metod)

Koncernen Kommunen

2014 2013 2014 2013

Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster

52,6

4,6

-4,9

10,8

Avskrivningar 186,4 162,2 115,6 103,9 Nedskrivningar – 2,7 – 2,7 Realisationsvinster -0,4 -0,5 -0,4 -0,5 Realisationsförluster – 1,4 – 1,4 Förändring av avsättningar 13,9 28,8 19,4 26,1 Värdesäkring av pensionsskuld -2,3 -4,7 -2,3 -4,5 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

7,7

7,3

–

–

257,9 201,8 127,4 139,9

Erhållen ränta 2,4 2,4 1,0 1,1 Erhållna borgensavgifter 0,1 – 5,0 4,4 Erlagd ränta

-73,7

-67,4

-9,7

-8,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringen av rörelsekapital 186,7 136,8 123,7 137,1 Ökning(-)/Minskning(+) av förråd och exploateringsfastigheter

-17,2

17,3

-17,3

17,1

Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar

1,9

-24,4

29,6

-15,6

Ökning(-)/Minskning(+) av övriga kortfristiga fordringar

37,4

91,5

43,7

92,1

Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder 34,0 -13,5 -21,1 -45,2 Ökning(+)/Minskning(-) av övriga kortfristiga rörelseskulder

-4,1

9,2

-67,7

2,2

Kassaflöde från den löpande verksamheten

238,7

216,9

90,9

187,7

Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -871,4 -627,3 -402,8 -380,5 Erhållna investeringsbidrag 17,7 10,2 17,7 10,2 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar

-4,7

-3,8

-22,9

-3,8

Amorteringar av finansiella anläggningstillgångar

–

0,5

–

–

Sålda av finansiella anläggningstillgångar – – – – Utlämnade lån

–

– -50,3 -14,1

Sålda immateriella anläggningstillgångar

0,5

1,7

–

–

Sålda materiella anläggningstillgångar

2,8

–

98,7

–

Kassaflöde från investeringsverksamheten -855,1 -618,7 -359,6 -388,2

Finansieringsverksamheten Nyupplåning 779,2 396,8 342,2 183,4 Amortering av skuld – – – –

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 779,2 396,8 342,2 183,4

40

Årets kassaflöde

162,8

-5,0

73,5

-17,1

Likvida medel vid årets början

55,1

60,1

15,7

32,8

Likvida medel vid årets slut

217,9

55,1

89,2

15,7

Sigtuna kommun

”Inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde redovisar alla enheter ett positivt utfall”

Årsredovisning 2014 41

Redovisningsprinciper och notförteckning

Tillämpade värderings- och redovisningsprinciper för kommunens årsredovisning följer Lagen om kommunal redovisning som trädde i kraft den 1 januari 1998. Vidare följs rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser mot gällande rekommendationer finns vad gäller följande: Periodisering av skatteintäkter (rekommendation nr 4.2): Slutavräkning för 2014 års skatteintäkter har grundats på, men följer inte fullt ut Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatteavräkningen som publiceras i december 2013. Redovisning av leasingavtal (rekommendation nr 13.2): Alla leasingavtal som tecknats före den 1/1 2003 redovisas som operationella leasingavtal. Värdering av anläggningstillgångar För immateriella och materiella anläggningstillgångar sker avskrivning från den tidpunkt tillgången tas i bruk. För varje tillgång sker planenlig avskrivning

på ursprungligt anskaffningsvärde utifrån planerad livslängd. Aktiverade tillgångar har ett anskaffningsvärde som överstiger 10 000 kr. Följande avskrivningstider används: Byggnader 10 – 80 år. Gator, vägar, gång och cykelvägar 15 – 30 år. Maskiner och inventarier 3 – 10 år. Övriga anläggningstillgångar 10 – 30 år. Nedskrivning sker efter det att en individuell prövning visat att tillgångens värde väsentligt och varaktigt gått ned. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas i allt väsentligt till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde på balansdagen (31 december), den så kallade lägsta värdets princip Exploateringsredovisning Exploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgång från den tidpunkt nödvändiga beslut fattats och ett exploateringsprojekt påbörjats.

NOTFÖRTECKNING Not

Specifikation

1

Verksamhetens intäkter



2014

2013

Jämförelsestörande poster som påverkat verksamhetens intäkter

Exploateringsvinster

Specifikation

2

Verksamhetens kostnader

2014



Jämförelsestörande poster som



påverkat verksamhetens kostnader

Realisationsförlust



– Industriexploatering

9,4

62,8



– Bostadsexploatering

70,8

8,3

Realisationsvinster

– Aktier



– Inventarier



– Fastigheter, bebyggda

–

0,5



Återbetalda försäkringsavgifter

–

27,9



Not

–

–

0,4

–

Summa 80,6

99,5

–

Driftbudgetens bruttointäkter



– Avgår interna poster





Specifikation av årets intäkter



Taxor och avgifter

1 461,2

1 410,8

-807,0

-762,2

Summa 654,2

648,6

143,9

159,8

Bidrag

311,7

309,6



198,6

179,2

Övriga intäkter



Summa 654,2

648,6

Koncernen

Verksamhetens intäkter



– Avgår interna poster



1 121,1

Summa

1 069,3

-66,9

-65,5

1 054,2

1 003,8

1,4



Driftbudgetens bruttokostnader

3 511,3

3 370,7



– varav av- och nedskrivningar

-115,6

-106,6



– Avgår interna poster

-807,0

-762,2

2 588,7

2 501,9

1 418,2

1 349,4



Summa



Specifikation av årets kostnader



Personalkostander inklusive pensioner

Bidrag

2013

77,8

91,6



Entreprenader, köp av verksamhet m m

619,5



Material och tjänster

473,2

449,2

2 588,7

2 501,9



Summa

611,7



Fördelning personalkostnader



Arvoden och ersättn. förtroendevalda

8,3

6,7



Löner (anställda och uppdragstagare)

979,4

924,3



Sociala kostnader exkl. pensioner

294,0

279,7



Pensionskostnader, inkl. sociala kostn.

131,3

131,0



Övriga personalkostnader (utbildning, rekrytering, personalsociala, m m)





Summa

Varav leasingkostnader

5,2

7,7

1 418,2

1 349,4

14,5

11,4

2 927,2

2 871,5



Koncernen



Verksamhetens kostnader



– Avgår interna poster



42

Summa

-66,9

-66,5

2 860,3

2 805,0

Sigtuna kommun

Not

Specifikation

3

Avskrivningar

2014

Not

Specifikation

9

Immateriella anläggningstillgångar

2013

2014-12-31



Fastigheter och anläggningar

94,1

86,0



Finansiell leasing



Fordon, maskiner och inventarier

21,5

17,9



– Ingående anskaffningsvärde

2,7



– Årets investeringar

106,6



Nedskrivning

4

– Summa 115,6

Skatteintäkter



Kommunalskatt



Definitiv slutavräkning 2013 resp 2014



Prognos slutavräkning 2013 resp 2014



5

Summa

–

1,2

1,2



– Ingående avskrivningar enligt plan

1,2

1,2



– Årets avskrivningar



– Utgående avskrivningar enligt plan

-3,0

-0,6



Bokfört värde

-11,9 1 575,3

Statsbidrag

1,2

– Utgående anskaffningsvärde

1 587,8

-1,3

1,2 –

1 670,1

1 665,8

2013-12-31

10

–

–

1,2

1,2

–

–

2 093,2

1 877,9

Summa

Mark, byggnader och anläggningar



Mark, byggnader och anläggningar



– Ingående anskaffningsvärde

Inkomstutjämningsbidrag

269,3

276,3



– Årets investeringar

205,8

167,7

Kostnadsutjämningsbidrag

35,1

64,4



– Omklassificering från påg. anl.tillg.

165,1

91,7

-24,9



– Omklassificering från påg. expl.tillg

–

6,5

-2,8

-10,1

–

-40,5



Utjämningsavgift LSS

-30,6

Regleringsavgift

10,0

19,2



– Investeringsbidrag

Fastighetsavgift

61,3

60,4



– Ingående värde på utrangerade tillgångar



29,8

–



– Årets försäljningar

–



Utgående anskaffningsvärde

395,4



– Ingående avskrivningar enligt plan



– Ingående värde på utrangerade tillgångar



– Ingående värde på sålda tillgångar

Införandebidrag

Strukturbidrag

6

4,5 Summa 379,4

Finansiella intäkter



Räntor likvida medel

0,5

1,1



– Årets avskrivningar



Räntor på utlämnade lån m m

0,5

–



Utgående avskrivningar enligt plan

5,0

4,4



Bokfört värde

Summa 6,0

5,5

Borgensavgifter

Finansiella intäkter



Avgår interna poster



7

– Årets investeringar

167,8

190,8



– Investeringsbidrag

-14,9

-0,1



– Årets försäljningar

-4,9

–



– Omklassificering till inventarier

–

-0,3

– Omklassificering till kostnad



– Omklassificering till anläggningar



Ränta på pensionsrättigheter

2,3

4,5



Bokfört värde



Övriga finansiella kostnader

0,1

0,1



Bokfört värde mark, byggnader och anläggningar

Summa 12,0

78,7 0,1 -5,1 Summa 73,7

12,8

69,5 1,1 -3,2 67,4

Balanskrav Redovisning av uppfyllt balanskrav enligt kommunallagen 8 kap.



Årets resultat enligt resultaträkningen



– Avgår realisationsvinster



– Tillkommer realisationsförluster



Summa

228,4

245,5

Summa

1 813,7

1 655,7

För fastigheter med åsatta taxeringsvärden fördelas värdet enligt nedan (flertalet fastigheter saknar taxeringsvärden då de är taxerade som specialbyggnad).

34,0

23,6

Mark

73,3

57,2

-10,9

3,5

-0,4

-0,5

–

1,4



Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

Summa 107,3

80,8

Koncernen

– Använd kompetens- och utvecklingst.

2,2

–



– Använd social investeringsfond

9,8

–





-5,0 -91,7

Byggnad



– Tillkommer jämförelstörande effekt av förändrad diskonteringsränta

– -165,1

Taxeringsvärden





1 410,2







1 585,3

2,4

0,1

8

-683,0

-5,3

8,1



-733,7

-5,1

0,3

Avgår interna poster

-86,0

151,8

9,3



–

-95,5

245,5

Räntor på kredit

Finansiella kostnader

35,7

– Ingående anskaffningsvärde

Summa 2,4

Inkomstskatt

– 44,8

Pågående anläggningar

Räntor på upptagna lån



-632,7





Koncernen

-683,0







2 093,2

7,7

Finansiella kostnader



–

2 319,0

7,5

Koncernen

Summa

-142,3

Summa

6 313,2

4 884,4

-1 523,2

-1 226,7

4 790,0

3 657,7

–

Summa 0,7

19,7 24,1

Årsredovisning 2014 43

Not Specifikation 11

2014-12-31

2013-12-31

Not

Specifikation

17

Eget kapital

Maskiner och inventarier

2014-12-31

2013-12-31

958,1



– Ingående anskaffningsvärde

125,8

285,7



Ingående eget kapital

961,6



– Årets investeringar

33,3

22,0



Årets resultat

-10,9



– Årets utrangeringar/försäljningar

-1,5

-181,9



– Utgående anskaffningsvärde

157,6

125,8



– Ingående avskrivningar enligt plan

-62,3

-226,4



– Årets avskrivningar

-20,1

-17,8

   och social investeringsfond

28,0

40,0



– Årets utrangeringar/försäljningar

1,5

181,9



varav VA-verksamhet

–

84,1



– Utgående avskrivningar enligt plan

-80,9

-62,3



varav renhållningsverksamhet

–

13,8



Bokfört värde

76,7

63,5



Inventarier med ett anskaffningsvärde under 10 tkr hanteras som inventarie av mindre värde och kostnadförs vid inköp.

1 719,3

1 781,8

Summa



3,5

Summa 950,7



varav resultatutjämningsreserv



varav för omstruktureringsåtgärder



varav för kompetens/utvecklingsfond

961,6

25,0

25,0

121,0

121,0

Koncernen

Koncernen

Ackumulerade avskrivningar



Bokfört värde

Ingående eget kapital



Interna justeringar



Årets resultat



Anskaffningsvärde



216,0

Summa

Summa



-109,4

-104,1

106,6

101,0

Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar

18

Obligationer

7,2

Bostadsrätter

0,5

Långfristiga fordringar



13

68,3 Summa 154,6



7,2 0,5 17,6 81,4

51,0

33,7

Summa 51,0

33,7

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar

33,7



Diverse kortfristiga fordringar

66,8

111,3



Förutbetalda kostnader och



upplupna intäkter

70,6

69,8



15

Summa 171,1

Andelar i Europafond



Posten avser en anonym gåva till utgrävning av Mariakyrkan i Sigtuna. Aktuella fondmedel kommer att realiseras för att användas enligt givarens önskemål.

16

63,3

244,4

Kortfristiga placeringar





0,1

1 727,8

1 719,3

202,5

187,4

Avsättningar Avsatt till pensioner

0,7

Särskild löneskatt

45,4

Garantiförpliktelser

0,2 41,6

1,2 Summa 249,8

1,2 230,4



Specifikation av avsatt till pensioner



– Ingående värde



– Årets värdesäkring



– Förändring diskonteringsränta



– Försäkring

–

–



– Övriga förändringar

–

-1,8



– Utgående värde

202,5

187,4

187,4

165,9

2,3

4,3

–

15,8

– Årets utbetalningar

-6,8

-6,3

– Årets intjänande

19,6

9,5



Avsatt till pensioner avser intjänade kompletterings-, efterlevande- och KAP-KL-pensioner där ansvar för framtida fullgörande kvarligger hos kommunen. Per den 31/12 2014 är 87% av skuldfört belopp aktualiserat.



Lämnade visstidspensioner kostnadsförs i anslutning till att beslut fattas.

0,1

Kassa och bank Kassa

Bank

44

56,1

Exploateringsfastigheter och förråd

Exploateringsfastigheter

14

78,6

-2,1 -60,4

205,1

Visstidspensioner 12

27,2 -18,7

–

–

89,2

15,7

Summa 89,2

15,7

Sigtuna kommun

Not Specifikation 19

2014-12-31 2013-12-31

Långfristiga skulder



Långfristiga lån



Checkkredit (limit 106,0 mnkr)



20

723,4

Summa 723,4

131,1

Diverse kortfristiga skulder

30,1

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

21

– 381,2

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

381,2

–

271,3

Summa 432,5

152,2 30,3 338,8 521,3

Ansvarsförbindelser, borgensåtganden



Borgen kommunala bolag



Borgen bostadsföretag

1 821,9

1 808,8

43,6

65,0

Kommunal borgen egna hem och småhus

0,4

0,6

Käppalaförbundet

1,0

1,0



0,4

0,4

1 867,3

1 875,8

Kommunalförbundet Norrvatten



Summa

Kommunen har även ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och ­framtida förpliktelser. Bolagets totala förpliktelser uppgår per 2014-12-31 till 299,1 miljarder kr och totala tillgångar till 290,7 miljarder kr. Kommunens andel av Kommunivests samlade skulder och tillgångar uppgår till cirka 1,5 miljarder kr.

22

Ansvarsförbindelser, pensioner m m



Leasingavgifter 2015/2014

133,5

129,1



Leasingavgifter 2016–2019/2015–2018

453,2

412,0



Leasingavgifter 2020–2024/2019–2023

516,0

453,8



Intjänade pensionsrättigheter före -98

770,4

806,1

Visstidspensioner





1,9

Löneskatt på pensionskostnader Summa

2,1

187,4

196,1

2 062,4

1 999,2

Redovisade förbindelser för visstidspensioner avser en person. Avtalen avseende visstidspension innefattar regler för samordning mot framtida förvärvsinkomster.

ORD OCH UTTRYCK Avskrivning Avskrivning genomförs efter individuell prövning enligt bedömd ekonomisk/ teknisk livslängd dock lägst tre år. Avskrivning börjar i anslutning till att tillgången tas ibruk. Balanslikviditet Balanslikviditet utgörs av förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Balansräkningen Balansräkningen ger information om ekonomisk ställning per den 31 december samt hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det anskaffats (eget kapital, avsättningar och skulder). Driftredovisningen Driftredovisningen visar utfall av kostnader och intäkter i förhållande till budget för de olika nämndernas verksamheter. Redovisningen innehåller såväl externa som interna poster. Interna poster är transaktioner mellan kommunens förvaltningar/enheter. Investeringsredovisningen Investeringsredovisningen visar utgifter och inkomster för anskaffning/ försäljning av varaktiga tillgångar. Med varaktiga tillgångar avses sådana som har en ekonomisk livslängd som överstiger tre år. Kapitalkostnader Kapitalkostnader är kostnader för internränta och avskrivningar som beräknas på kommunens anläggningstillgångar. Internräntan är en kostnad som förvaltningarna belastas med för det kapital som är bundet i tillgångarna medan avskrivningar motsvarar den värdeminskning som sker av anläggningstillgångarna. Kassaflödesanalysen Kassaflödesanalysen redovisar förändringen av likvida medel. Kassaflödet redovisas i tre steg, den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Nedskrivning av anläggningstillgång Nedskrivning av anläggningstillgång sker när värdet varaktigt har gått ned och efter individuell prövning. Pensionsrättigheter, visstidspensioner Pensionsrättigheter för visstidspensioner kostnadsförs löpande varefter de uppstår inklusive särskild löneskatt och redovisas enligt gällande rekommendation som avsättning i balansräkningen. Pensionsrättigheter, nyintjänade Nyintjänade pensionsrättigheter inklusive särskild löneskatt ingår i verksamhetens kostnader. Periodisering Periodisering av intäkter och kostnader sker enligt god redovisningssed. Det innebär att intäkter och kostnader för avsända kundfakturor och erhållna leverantörsfakturor tillgodoförts/belastat det verksamhetsår intäkten respektive kostnaden avser. Exploaterings- och realisationsvinster/-förluster Exploaterings- och realisationsvinster/-förluster vid försäljning av tillgångar har tillförts eller belastat verksamhetsresultatet och ingår i verksamhetens intäkter eller kostnader. Undantag sker om vinsten eller förlusten inte tillhör den normala verksamheten och uppgår till ett väsentligt belopp. I dessa fall redovisas resultatet som extraordinär intäkt eller kostnad. Resultaträkningen Resultaträkningen ger information om årets ekonomiska resultat för den kommunala verksamheten.Den visar intäkter och kostnader samt förändring av det egna kapitalet, dvs.årets resultat. Skatteintäkter Skatteintäkter för år 2014 har periodiserats, liksom tidigare år, utifrån en egen prognos som baseras på Sveriges Kommuner och Landstings prognos. Skulder Skulder där syftet med krediten är längre än ett år redovisas som långfristigskuld. Kommande års amorteringar redovisas således som kortfristig skuld. Skuldsättningsgrad Totala skulder inkl avsättningars andel av summa tillgångar, uttryckt i %. Soliditet Det egna kapitalets andel av summa tillgångar, uttryckt i %.

Årsredovisning 2014 45

Nyckeltal

för kommunen

FEM ÅR I SAMMANDRAG

2014

2013

2012

44 085

43 372

42 272

2011 2010

Allmänt Folkmängd, antal Skattesats, kr

41 329

39 990

19,98 19,98 19,98 19,98 19,98

Personal Personalkostnader, mnkr

1 414

1 349

1 285

1 165

1 103

Anställda, antal årsarbetare

2 594

2 549

2 468

2 397

2 339

Externa intäkter, mnkr

2 669

2 647

2 647

2 350

2 261

Externa kostnader, mnkr

2 589

2 501

2 363

2 186

2 111

Ekonomi

Avskrivningar, mnkr

116 108 101 112 96

Årets resultat, mnkr

-11

Tillgångar, mnkr Tillgångar per invånare, kr

4

175

30

55

2 393

2 095

1 924

1 887

1 731

54 282

48 292

45 515

45 658

43 286

Långfristig låneskuld, mnkr 723 381 198 387 241 Långfristiga skulder per invånare, kr

16 400

8 784

4 684

9 364

6 027

Soliditet, % (exkl pensionsåtagande)

40

46

50

42

44

Långfristiga skulder i förhållande till anläggningstillgångar

35

21

13

24

15

Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder

74

56

72

49

28

Borgensåtaganden, mnkr

1 866

1 874

1 350

1 947

1 638

Pensionsåtaganden, mnkr

911

1 063

942

967

857

Ansvarsförbindelser

Årsredovisning 2014 47

Vart gick

skattepengarna? 100 KR I SKATT TILL KOMMUNEN ANVÄNDES UNDER ÅRET PÅ FÖLJANDE SÄTT 23,61 kr till grundskola år f-9 14,30 kr till förskola 11,79 kr till vård och omsorg om äldre 8,61 kr

till gymnasieskola

7,87 kr

till verksamhet för funktionshindrade

7,29 kr

till fritidsverksamhet främst för barn och ungdomar

4,73 kr

till infrastruktur, fysisk planering och naturvård

4,31 kr

till individ- och familjeomsorg

4,30 kr

till kommunövergripande administration

4,11 kr

till arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkl försörjningsstöd

1,49 kr

till vuxenutbildning

1,77 kr

till räddningstjänst

1,52 kr

till psykiatriverksamhet

1,61 kr

till bibliotek och kulturverksamhet

1,15 kr

till kommunfullmäktige och nämndverksamhet

0,59 kr

till kulturskola

0,43 kr

till miljö- och hälsoskyddsverksamhet

0,25 kr

till risk- och säkerhetsågärder

0,15 kr

till överförmynderiarbete

0,12 kr

till familjerättsarbete

KOMMUNENS INTÄKTER 2 699 MILJONER KRONOR Det här betalade kommuninvånarna Kommunalskatt Kommunala taxor och avgifter

1 666 mnkr 144 mnkr

Andra intäkter Statsbidrag, försäljning mm Försäljning av exploafastigheter och anläggningstillgångar

809 mnkr 80 mnkr

Revisionsberättelse

Årsredovisning 2014 49

50

Sigtuna kommun

Årsredovisning 2014 51

52

Sigtuna kommun

Kommunstyrelsen Personer som hade uppdrag i nämnden under perioden 2014-10-16 – 2014-12-31 Lars Bryntesson (S) Märsta

Ordförande

Anna-Lena Fjellstedt (SD) Märsta

Ersättare

Pierre Cengiz Edstrand (MP) Märsta

1:e vice ordförande

Berit Starkenberg (S) Märsta

Ersättare

Dan Rosenholm (FP) Märsta

2:e vice ordförande

Bengt Andersson (V) Märsta

Ersättare

Ali Wandi (S) Märsta

Ledamot

Elwood Overholt (MP) Sigtuna

Anna Kalles (S) Rosersberg

Ledamot

Gunilla Johansson (S) Sigtuna

Ersättare

Evelina Lindqvist (S) Märsta

Ledamot

Johan Henrikson (M) Märsta

Ersättare

Ibrahim Khalifa (S) Märsta

Ledamot

Jonatan Andersson (S) Märsta

Ersättare

Johnny Johansson (SD) Märsta

Ledamot

Josefine Brodd (M) Märsta

Ersättare

Karsten Bjärbo (KD) Sigtuna

Ledamot

Levon Der Nercessian (MP) Valsta

Lars Björling (SfS) Sigtuna

Ledamot

Mattias Askerson (M) Märsta

Ersättare

Marie Axelsson (S) Sigtuna

Ledamot

Michael Harvey (KD) Sigtuna

Ersättare

Mats Weibull (M) Sigtuna

Ledamot

Mårten Fintling (C) Märsta

Ersättare

Olov Holst (M) Sigtuna

Ledamot

Pernilla Bergqvist (FP) Märsta

Ersättare

Veronica Barkman (M) Märsta

Ledamot

Ronnie Lundin (S) Märsta

Ersättare

Gun Eriksson (S) Valsta

Adj. Ledamot

Sofia Ivarsson (M) Märsta

Ersättare

Abir Karademir (S) Märsta

Ersättare

Sven-Ingvar Holmgren (M) Sigtuna

Ersättare

Ersättare 2014-04-11–2014-11-27

Ersättare Från 2014-11-28

Årsredovisning 2014 53

54

Sigtuna kommun

IFON = Individ- och familjeomsorgsnämnden

ÄON = Äldre- och omsorgsnämnden

UAN = Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

UAF = Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

BUF = Barn- och ungdomsförvaltningen

MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

MHK = Miljö- och hälsoskyddskontoret

MHK

KuFr = Kultur- och fritidsförvaltningen

BUF

BUN = Barn- och ungdomsnämnden

Komfast

Upphandlingsenheten

Kanslienheten

KFN = Kultur- och fritidsnämnden

Matenheten

Service och bemötande

IT-enheten

KuFr

KFN

Näringslivsenheten

Hållbarhetsenheten

MHN

Kvalitetskontoret

HR-enheten

BUN

Kommunikationsenheten

Ekonomienheten

Kommunledningskontoret

SBK = Stadsbyggnadskontoret

SBK

Kommunstyrelsen

Bolag

Kommunalförbund

Valberedningen

BTN = Bygg- och trafiknämnden

BTN

Arbetsgivarutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunfullmäktige

Revisorer

ÄON

Socialförvaltningen

IFON

SÅ STYRS SIGTUNA KOMMUN

Sigtuna kommun

Så styrs

Familjerättsnämnden

UAF

UAN

Krisledningsnämnden

Kommunövergripande

Överförmyndarnämnden

Valnämnden

Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel: 08-591 260 00 www.sigtuna.se

Foto: Kari Kohvakka, Strategisk Arkitektur, Rosie Alm, Björn Leijon, Matton