Hamngatan 3, 234 81 LOMMA www.lomma.se
Årsredovisning 2009 Lomma kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet
4
Organisationsöversikt
5
Vart gick skattepengarna?
6
Fem år i sammandrag
7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld, befolkning och arbetsmarknad
10
Hushållning och kvalitet
13
Ekonomisk översikt och analys
22
Medarbetarredovisning, Personalredovisning
27
Miljöredovisning
31
VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet
36
Individ- och familjeomsorg
38
LSS-verksamhet
39
Hälsa, vård och omsorg
40
För- och grundskoleverksamhet
42
Gymnasieskola och vuxenutbildning
44
Kostverksamhet
45
Fritidsverksamhet
46
Kulturverksamhet
47
Teknisk verksamhet - skattefinansierad
48
Teknisk verksamhet - avgiftsfinansierad
50
Miljö- och hälsoskyddsverksamhet, Räddningstjänst
51
Plan- och byggverksamhet
52
De kommunala bolagen
53
RÄKENSKAPERNA Resultaträkning, Kassaflödesanalys
56
Balansräkning
57
Noter
58
VA-verksamhetens balansräkning och noter
64
Redovisningsprinciper
66
Drift-, invensterings- och exploateringsredovisning
67
Ordlista
72
Revisionsberättelse
73
INLEDNING
VA-verksamhetens förvaltningsberättelse och resultaträkning 63
3
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Sverige och världen har befunnit sig i den djupaste lågkonjunktur i mannaminne. Detta har föranlett en rad åtgärder såsom, rationaliseringar och effektiviseringar i verksamheterna med tyngdpunkt på de centrala funktionerna med avsikten att kunna uppehålla omfattningen och kvaliteten i välfärdstjänsterna, hålla nere energiförbrukningen, verka för minskad skadegörelse och hålla kopieringsverksamheten på lägsta möjliga nivå. Utöver detta har vakansprövning vid anställning och starttillstånd för investeringar beslutats i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.
INLEDNING
Dessa åtgärder har dessvärre inte varit tillräckliga för att undvika underskott i nämndernas verksamheter. De negativa avvikelserna kan i stort hänföras till fyra verksamhetsområden; integrationsverksamheten, individ och familjeomsorg, gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt VAverksamheten, där kommunstyrelsen redan 2008 uppdrog åt tekniska nämnden att justera taxorna.
4
Lomma har den högsta befolkningsökningen procentuellt sedan 2006 i Sverige och även 2009 ökade vi med cirka 3 %. Detta ställer stora krav på utbyggnad av kommunal service vilket innebär en fortsatt mycket hög investeringstakt. Under året har en rad investeringsprojekt färdigställts såsom Vega äldreboende, Alléskolan, konstgräsplan på Lomma IP, Varvstorget och Hamntorget. Arbetet med att genomföra åtgärder för att undvika översvämningar inom kommunen har pågått under året. Även under 2009 har Lomma kommun rönt uppmärksamhet i kommunsverige genom sina utmärkelser. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lärarförbundet utsåg återigen Lomma till Sveriges bästa skolkommun. SKL har vidare utsett Lomma till en av Sveriges åtta mest innovativa kommuner och gett oss en hedervärd fjärdeplats gällande Sveriges bästa kommunala hemsida.
Anders Berngarn, Kommunstyrelsens ordförande
ORGANISATIONSÖVERSIKT Kommunkoncernen omfattar Lomma kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Som dotterföretag i kommunkoncernen räknas företag som kommunen på grund av röstandelsmajoritet har ett bestämmande inflytande över (mer än 50 %). Företag där kommunen äger minst 20 % och högst 50 % är att betrakta som intresseföretag. I kommunkoncernen ingår Lomma kommun, Lomma Servicebostäder AB (LSAB) med 100 %, Lomma Uthyrningsfastigheter AB med 100 %, Lomma Varmbadhus AB med 100 % och Kommunupphandling Syd AB med 25 %.
Ej konsoliderade organisationer Kommunen har även inflytande i fler företag och föreningar. Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömningen att följande organisationer inte skall räknas med i den sammanställda redovisningen: • • • • • •
AB Malmöregionens Avlopp 40,00 % Sydvästra Skånes Avfalls AB 3,50 % Sydvatten AB 2,58 % Kraftringen AB 2,11 % Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1,88 % Föreningen Företagshälsan Arlöv-Lomma
Kommunfullmäktige
M
S
Fp
C
22
11
5
2
SD Kd MP Spi 2
1
1
1
Överförmyndare
Kommunstyrelsen
Nämnder
Bolag
Valnämnd
Lomma Servicebostäder AB 100 %
Barn- & utbildningsnämnd
Lomma Uthyrningsfastigheter AB 100 %
Kultur- & fritidsnämnd
Lomma Varmbadhus AB 100 %
Socialnämnd
Kommunupphandling Syd AB 25 %
Teknisk nämnd Miljö- & byggnadsnämnd
INLEDNING
Revision
5
VART GICK SKATTEPENGARNA?
SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR… 83 %
kommer från skatter och utjämningsbidrag.
16 %
kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder.
1 %
ft vg i
er
% 16
F in
a ns
i e ll
a
äk int
te r
1 %
A
är finansiella intäkter
Skatter och generella statsbidrag 83 %
… OCH 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN ANVÄNDES UNDER 2009 SÅ HÄR: 38,97 kronor till för- och grundskoleverksamhet 16,60 kronor till hälsa, vård och omsorg 14,24 kronor till teknisk verksamhet 10,97 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 7,37 kronor till kommunövergripande verksamhet 3,01 kronor till individ- och familjeomsorg 2,87 kronor till LSS-verksamhet 2,18 kronor till fritidsverksamhet 1,99 kronor till kulturverksamhet
INLEDNING
0,98 kronor till räddningstjänst 0,68 kronor till plan- och byggverksamhet 0,20 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet -0,06 kronor till årets underskott
6
FEM ÅR I SAMMANDRAG
2005
2006
2007
2008
2009
Allmänt Antal invånare 31 dec
18 854
19 434
20 023
20 449
21 065
- varav 0–6 år
1 744
1 891
2 013
2 125
2 240
- varav 7–15 år
2 481
2 435
2 429
2 462
2 517
- varav 16–18 år
709
785
836
895
906
- varav 19–64 år
10 586
10 842
11 060
11 133
11 406
3 334
3 481
3 685
3 834
3 996
123
124
124
124
124*
- varav 65 år och äldre Skattekraft, %
Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr
19,24
19,24
19,24
19,24
19,24
Landstingsskatt, kr
10,39
10,39
10,39
10,39
10,39
Begravningsavgift Bjärred, kr
0,17
0,12
0,12
0,17
0,17
Begravningsavgift Lomma, kr
0,21
0,19
0,19
0,19
0,19
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mnkr
639,6
679,1
740,8
800,1
824,1
Verksamhetens nettokostnader, mnkr
578,0
621,1
713,4
794,9
835,1
Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv
30,7
32,0
35,6
38,9
39,6
Nämndernas budgetavvikelser, mnkr
45,5
40,5
8,7
-14,8
-14,3
Resultat
Finansnetto, mnkr
12,9
18,9
3,9
-13,3
26,2
varav pensionsförvaltning
11,5
18,4
5,7
-13,5
27,8
Årets resultat kommunen, mnkr
74,5
76,9
31,3
111,8
15,2
Årets resultat koncernen, mnkr
77,2
79,1
31,5
82,2
15,1
109,8
109,6
103,6
101,1
99,7
Balansnivå kommunen, %
Balans Nettoinvesteringar, mnkr Låneskuld, mnkr Borgensåtaganden, mnkr
58,5
128,8
100,1
200,2
187,7
15,7
32,3
201,8
181,5
100,6
15,6
170,0
179,8
110,5
111,0
Antal tillsvidare- och visstidsanställda
1 428
1 269
1 219
1 255
1 259
Antal årsarbetare
1 186
1 116
1 141
1 179
1 167
* prognos
INLEDNING
Personal
7
FÖRVALTNINGSberättelse
OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD Samhällsekonomisk utveckling Informationen i detta avsnitt är hämtad ur cirkulär 2010:12 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) februari 2010. Efter förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna, det stora raset i världshandeln och det därmed sammanhängande fallet i svenska företags produktion har återhämtningen under 2009 varit förhållandevis svag. De dystra siffrorna till trots har en betydande omsvängning skett i hushållens och företagens förväntningar. Under loppet av fjolåret har optimismen inför framtiden gradvis skruvats upp.Till det ska läggas att fallet i sysselsättningen har stannat av och inte ser ut att bli så omfattande som tidigare befarat. Förutsättningarna är nu goda för en relativ snabb ekonomisk återhämtning. Industriföretagen flaggar för ökad orderingång och produktionsplanerna pekar uppåt. Företagens lager har nått sin botten och kommer knappast att tömmas mer. Det innebär betydande tillskott i efterfrågan. Hushållens sparande är samtidigt rekordhögt. Tillsammans med stigande fastighetsvärden, återhämtade börskurser och ökande inkomster ger det utrymme för ett kraftfullt lyft i hushållens konsumtionsutgifter. Också det bidrar till en ökad efterfrågan. På kort sikt är förutsättningarna därmed goda för en rejäl tillväxtrekyl.
innevarande år och nästa. För att få till stånd en sysselsättningsutveckling som är förenlig med detta krävs en efterfråge- och produktionstillväxt som är fortsatt stark. SKL förutsätter att BNP fortsättningsvis växer i en takt med 3–4 % .
Befolkning Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick antalet invånare i Lomma kommun till 21 065. Folkmängden ökade under år 2009 med 616 (år 2008:426) personer. Detta är den största befolkningsökningen sedan början av 70-talet. Den genomsnittliga ökningen under den senaste 20-årsperioden ligger på ungefär 200 personer per år. Sett över en fyraårsperiod är Lomma den kommun i landet som ökar relativt sett mest. Befolkningsökningen i kommunen under år 2009 motsvarar 3,0 %, vilket kan jämföras med den totala ökningen i Skåne län på 1,3 %. I landet som helhet ökade befolkningen med 0,9 %. Befolkningsutveckling i Lomma kommun 1989–2009. Antal invånare 21 500 21 000 20 500 20 000
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
I det litet längre perspektivet är utsikterna inte lika lysande. Även om de svenska hushållen och den svenska staten har ordning på sin ekonomi så gäller inte samma sak i omvärlden. SKL´s bedömning är att förutsättningarna för ett mer påtagligt uppsving på viktiga svenska exportmarknader i Europa och Nordamerika inte är lika uppenbara. En fortsatt måttlig tillväxt internationellt begränsar utvecklingen i Sverige. Men trots att återhämtningen hämmas av internationella obalanser räknar SKL ändå med en relativt hög tillväxt i svensk BNP: 3,3 % i år och 2,7 % nästa år.
10
Normalt brukar en tillväxt kring tre procent bidra till stigande sysselsättning och minskad arbetslöshet, men detta blir sannolikt inte fallet under 2010 och 2011. Orsaken är den ojämnvikt som uppstått i förhållandet mellan produktion och produktionsresurser. I många företag är resursutnyttjandet ytterligt lågt och inte minst då inom industrin. Det innebär att produktionen kan växa högst väsentligt utan att mer resurser, i form av anställda, krävs. Sysselsättningen kommer därför övergångsvis att förbli låg trots god fart i ekonomin. Bedömningen av den ekonomiska utvecklingen efter 2011 utgår från att arbetsmarknaden stegvis tar sig mot balans. Det är liktydigt med en arbetslöshet runt 6 % jämfört med de 9,5 % som är den beräknade nivån för
19 500 19 000 18 500 18 000 17 500 17 000 16 500 89
91
93
95
97
99
01
03
05
07
09 År
I kommunen är det i första hand Lomma tätort som växer, men även Bjärred ökar sin befolkning. I tätorten Bjärred inräknas även samhällena Borgeby och HaboLjung. Lomma är sedan ett antal år tillbaka den största tätorten i kommunen. Befolkningsutveckling Kommundel Bjärred Lomma Flädie Landsbygden Totalt
2006 8 807 9 137 221 1 269 19 434
2007 8 964 9 561 233 1 265 20 023
2008 2009 9 249 9 372 9 707 10 118 237 251 1 256 1 324 20 449 21 065
Under år 2009 föddes 242 barn. Sett över en längre period är trenden i kommunen att antalet födda ökar, vilket speglar dels den ökande befolkningen i barnafö-
dande åldrar i kommunen, och dels ökade födelsetal generellt i landet. Antalet avlidna under året uppgick till 160 personer. Under år 2009 flyttade exakt 1 400 personer till kommunen och drygt 850 från kommunen, vilket innebär ett överskott på nästan 550 personer. Kommunen har ett stort inflyttningsöverskott sedan många år, vilket är en direkt konsekvens av ett omfattande bostadsbyggande. De största åldersgrupperna i kommunen är 0–9 år, 15– 19 år och 35–49 år. Åldersgrupperna 20–29 år är särskilt små.
Ålder
kvinnor
1000
I Lomma kommun finns cirka 1 900 registrerade företag representerande många olika branscher. Tjänstesektorn är mycket dominerande med bland annat många företag som sysslar med konsultverksamhet, service och handel. Lomma kommun har länets lägsta arbetslöshet. Vid årsskiftet 2008/2009 var 1,9 % (1,5 % vid föregående årsskifte) öppet arbetslösa i förhållande till hela arbetskraften. Motsvarande andel i länet var 4,1 % och i riket 4,0 %.
Befolkningsfördelning 2009 9590- 94 85- 89 80- 84 75- 79 70- 74 65- 69 60- 64 55- 59 50- 54 45- 49 40- 44 35- 39 30- 34 25- 29 20- 24 15-19 10-14 5- 9 0- 4
finns också till kommunen. Den lokala arbetsmarknaden omfattar drygt 4 800 arbetstillfällen. Störst arbetsgivare är Lomma kommun med ungefär 1 250 anställda. Näst störst är Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp med cirka 350 anställda. Inom lantbruksuniversitet studerar också närmare 1 000 personer. Antalet kommuninvånare som förvärvsarbetar är ungefär 9 700.
män
Bostadsmarknaden I kommunen finns idag totalt drygt 8 400 bostäder. Av dessa utgör 67 % småhus med äganderätt, 25 % lägenheter med bostadsrätt och 8 % lägenheter med hyresrätt. Under 2009 färdigställdes i kommunen strax över 200 bostäder. 800
600
400
200
0
200
400
600
800 1000 Antal
Fördelat per ålderskategori
Bostadsbyggande i Lomma kommun 2000–2009. Antal bostäder
Medelåldern i kommunen är 40,4 år, vilket är något lägre än i Skåne län och riket som helhet. Vid en jämförelse i olika åldersgrupper finns det stora skillnader mellan kommunen respektive länet och riket. Antalet barn i förskoleåldern, 0–5 år, i kommunen har ökat jämfört med föregående år, från 1 842 till 1 907. Andelsmässigt är denna åldersgrupp mycket större i kommunen (9,0 %) än i länet (7,1 %) och riket (7,0 %).
300
250
200
150
100
50
Ålderspensionärernas andel av befolkningen är något större i Lomma kommun (19,0 %) än i länet (18,1 %) och riket (18,1 %). Under de senaste fem åren har andelen pensionärer i kommunen ökat med nästan 0,5 procentenheter årligen. Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt under framför allt de allra närmaste åren. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. Alla åldergrupper förväntas att öka i antal, men störst blir ökningen bland de unga barnfamiljerna.
Näringsliv och sysselsättning Lomma är en typisk utpendlarkommun. Mer än tre av fyra förvärvsarbetande kommuninvånare arbetar utanför kommunen, främst i Malmö och Lund. En viss inpendling
0 00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
År
I området Lomma Hamn fortsatte utbyggnaden i den västra delen där totalt 62 lägenheter med bostadsrätt färdigställdes i kvarteret Horisonten under 2009. I den östra delen, direkt väster om den nya bron, blev det första ”alléhuset” med 23 lägenheter med bostadsrätt färdigt för inflyttning. De första 16 ”grändhusen”, 2-plans radhus med äganderätt, blev också färdiga innan årets slut. Demensboendet Vega med 30 lägenheter blev också färdigt under året. I centrum flyttade många butiker och andra verksamheter över från det gamla centrumhuset till det första nya affärshuset i centrum vid busstationstorget. På plan 2 och 3 finns tolv radhus, där upplåtelseformen har ändrats från bostadsrätt till hyresrätt. Totalt tillkom 180 nya bostäder i kommundel Lomma. I den norra kommundelen färdigställdes 25 småhus med äganderätt i det nya exploateringsområdet vid Rutsborgsvägen i Borgeby. Totalt ökade bostadsbeståndet i kommundel Bjärred med 34 stycken nya hus.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Antalet skolbarn har också ökat under år 2009. Vid årets slut uppgick antalet barn i åldern 6–15 till 2 849 (2 745 vid årsskiftet 2008/2009). Andelen skolbarn är betydligt större i kommunen jämfört med i länet och i landet som helhet.
11
Bostadsbyggandet i kommunen kommer även framöver att vara omfattande. Detta beror framförallt på det stora omvandlingsområdet Lomma Hamn. Efterfrågan bedöms vara stor på alla typer av bostäder, och i alla delar av kommunen. Småhusbyggandet kommer att dominera i Bjärred och Borgeby, även om ett flerbostadshusprojekt kommer att startas i Bjärreds centrum under 2010. En relativt sett stor andel av byggandet i tätorten Lomma blir flerbostadshus. I Lomma planeras även hyresrättslägenheter bland annat i Lomma centrum och i Lomma Hamn.
en sådan anläggning genomförs kan den komma att påverka både vägsystemet och kollektivtrafiken i Lomma kommun. Den nya planperioden för investeringar i vägoch järnvägsnäten omfattar perioden 2010–2021.
Infrastruktur
Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser:
Infrastrukturen är i huvudsak väl utbyggd i Skåne, men för att klara av den alltmer ökande trafiken krävs stora investeringar i både väg- och järnvägsnäten framöver. Viktiga projekt är utbyggnad till fyra spår av järnvägen mellan Malmö och Lund, kapacitetsförstärkning av Lommabanan och byggande av ett godstågsspår utanför tätorterna i regionen. Införandet av persontågstrafik på Lommabanan är enligt den nya, och hittills preliminära, nationella infrastrukturplanen inte aktuellt förrän efter år 2021. På vägsidan behöver en ny trafikplats anläggas mellan Lomma tätort och Åkarp. Enligt Vägverket behöver E6 byggas ut till sex filer från åtminstone trafikplats Löddeköpinge och söderut till Malmö. I den norra delen av kommunen planerar Vägverket utbyggnad och ombyggnad av väg 16/913 Lund – trafikplats Flädie – Bjärred.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Skånetrafiken har föreslaget att en stor pendlingsstation anläggs längs södra stambanan i Burlövs kommun. Om
12
De ekonomiska ramarna för långtidsplanerna är avsevärt snävare än de bedömda behoven. Krav ställs nu också på medfinansiering från kommunerna för projekt, som tidigare i princip har finansierats av staten. Det gäller till exempel utbyggnad av Lommabanan för persontågtrafik
Känslighetsanalys
Känslighetsanalys Händelse 10 öres förändring av kommunalskatten Förändrat invånarantal med 100 Avgiftsförändring med 1 % Löneförändring med 1 %, inkl PO Prisförändring med 1 % Förändrad upplåning med 10 mnkr Tio heltidstjänster
Förändring +/4,5 mnkr 4,0 mnkr 0,7 mnkr 4,5 mnkr 3,3 mnkr 0,8 mnkr 3,9 mnkr
Även oförutsedda händelser kan således ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt.
HUSHÅLLNING OCH KVALITET
Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av Kommunallag och Kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Kommunens styrning utgår från det styr- och kvalitetssystem som fastställts av Kommunfullmäktige. I mars 2007 fattades beslut om ett nytt styr- och kvalitetssystem som omfattar styrnings- och uppföljningsprocesser, intern kontroll, politiker- och tjänstemannaroller, olika styrdokuments förhållande till varandra, medborgar- och brukarhänsyn, säkerhetsfrågor samt miljö- och naturhänsyn. Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument, Övergripande mål och riktlinjer, för mandatperioden 2007– 2010 antogs i juni 2007. Dokumentet uttrycker bland annat mål för verksamhetens inriktning och hushållning med resurser. En grundläggande förutsättning för hushållningen är att skattesatsen inte skall höjas. Uppföljning av verksamhet och ekonomi sker sju gånger per år och varje månad innehåller, utöver den traditionella ekonomiska uppföljningen, olika uppföljningstema (till exempel rullande prognoser, personalekonomi, styrnyckeltal) och nämndstema med fördjupad redovisning av ekonomi och verksamhet med fokus på olika nämnder. Kommunen har successivt utvecklat och förbättrat internkontrollarbetet. Under 2007 fastställdes ett nytt reglemente för intern kontroll. Fokus har bland annat lagts på att ta fram ett bättre underlag för bedömning av vilka områden som ska granskas. Detta görs via så kallade väsentlighets- och riskanalyser.Varje nämnd ska årligen anta en handlingsplan för intern kontroll som avlämnas samtidigt som budgeten för kommande år. Därigenom uppnås en tydligare koppling mellan den verksamhet som ska bedrivas och den interna kontrollen av densamma. Nämnderna skall senast i samband med årsredovisningens upprättande till Kommunstyrelsen rapportera resultatet av den interna kontrollen.
God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta
innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt.
Finansiell mål enligt god ekonomisk hushållning De övergripande målen vad gäller god hushållning med finansiella resurser som återfinns i Övergripande mål och riktlinjer har brutits ned i fem styrnyckeltal. Nyckeltalen och måluppfyllelsen ser ut på följande sätt (en djupare analys av nyckeltalen återfinns under avsnitt Ekonomisk översikt och analys): Styrnyckeltal 1: Årets samtliga intäkter dividerat med årets samtliga kostnader. Mål: Måttet ska uppgå till lägst 101 %. Målet är inte uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 99,7 %. Styrnyckeltal 2: Utgående eget kapital per 2006-12-31 uppräknas årligen med nettoprisindexförändringen. Verkligt eget kapital jämförs med detta värde för att kontrollera konsolideringsgraden. Mål: Verkligt eget kapital vid utgången av mandatperioden skall överstiga eget kapital 2006-12-31 uppräknat med nettoprisindex. Realisation av dolda övervärden skall räknas bort. Målet är uppfyllt. Konsolideringsgraden uppgår till 1,15 %.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Ekonomisk styrning och kontroll
13
Styrnyckeltal 3: Värdet av medel avsatta i pensionsförvaltning i förhållande till pensionsskuld. Mål: Kvoten mellan avsättning och skuld ska uppgå till lägst 50 %. Målet är uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 51,3 %. Styrnyckeltal 4: Samtliga skulder, exklusive skulder avseende investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet och värdet av medel avsatta till pensionsförvaltning, dividerat med skatteintäkterna. Mål: Kvoten skall högst uppgå till 71 %. Målet är uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 68,9 %. Styrnyckeltal 5: Samtliga borgensförbindelser, exklusive borgen till helägda kommunala bolag. Mål: Dessa borgensförbindelser skall inte överstiga nivån per 2006-1231. Målet är inte uppfyllt. Ovannämnda borgensförbindelser uppgår till 40,0 mnkr, vilket är 1,5 mnkr högre än nivån vid utgången av 2006.
Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Verksamhetsperspektivet i begreppet ”god ekonomisk hushållning” är inriktat på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktige har lyft fram vissa mål som anses vara speciellt viktiga att följa upp ur ett fullmäktigeperspektiv. Urvalet av mål har gjorts med utgångspunkt i begreppet ”god ekonomisk hushållning” och anses således vara sådana som har betydelse för utvecklingen av denna. Måluppfyllelsen av dessa mål sammanfattas sist i detta avsnitt. Målen återfinns under respektive verksamhetsberättelse på sidorna 36–52.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Dessutom har Kommunfullmäktige fastställt tolv kommungemensamma nämndmål som ska gälla för samtliga verksamheter. Målen och måluppfyllelsen ser ut på följande sätt:
14
Medborgarsamverkan Nöjd-Inflytande-Index (NII) får vid nästa mätning i Statistiska Centralbyråns Medborgarenkät, år 2009, inte understiga 52. Varje delområde (tillgänglighet, information och öppenhet, inflytande och förtroende) får inte understiga värdet 50. Målet är inte uppfyllt. Resultatet totalt blev samma som vid förra mätningen: 50. Resultaten för delområdena var 57, 63, 49, 59 alltså över 50 med ett undantag. Vid utgången av 2009 ska varumärket vara fullt implementerat i alla verksamheter. Målet är uppfyllt.
Kommuninvånarna ska uppleva att tillgängligheten är hög i Lomma kommun. Svarsfrekvensen ska vid utgången av 2009 uppgå till minst 80 % avseende enkla frågor via telefon till kommunens handläggare. Andelen kommuninvånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn ska uppgå till minst 85 %. Målet är inte uppfyllt. Resultatet har förbättrats avsevärt från förra mätningen men målet nås inte. Resultatet i år för svarsfrekvens på telefon blev 65 %, vilket är över snittet i jämförelse med andra kommuner och mer än dubbelt så mycket från föregående år. 82 % av e-postbreven besvarades inom två dygn, vilket är över snittet för andra kommuner och en klar förbättring från förra året. Kommunen skall fortsatt utvecklas mot så kallad 24-timmars myndighet för att bättre kunna möta medborgares och företagares behov. Målet är uppfyllt. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) får vid nästa mätning i Statistiska Centralbyråns Medborgarenkät, år 2009, inte understiga 62. Målet är uppfyllt. Hushållning med personalresurser Den totala sjukfrånvaron i Lomma kommun ska minska. År 2009 får sjukfrånvaron högst uppgå till 5,0 %. År 2010 får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. År 2011 får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. Målet är uppfyllt. För perioden januari–december 2009 uppgick sjukfrånvaron till 4,3 %. Den totala Frisknärvaron – ”99 procent frisk” ska öka. Andelen personer med frisknärvaro 99 procent frisk ska årligen under perioden 2009–2011 uppgå till minst 75 %. Målet är inte uppfyllt. Under 2009 uppgår frisknärvaro till 64,3 %. Under hösten har frisknärvaron varit sämre på grund av influensaepidemi. Kommunens rehabiliteringsarbete ska bedrivas med syfte att ge medarbetarna hjälp att återvinna sin arbetsförmåga. Minst 40 % av andelen personer som varit i REHAB-åtgärd under året ska ha återgått i arbete. Målet är uppfyllt. Hushållning med naturresurser Energiförbrukningen ska minskas till gränsen för vad ekonomisk lönsamhet tillåter och miljöhänsyn kräver. Energiförbrukningen ska 2009 (normalårs- och ytjusterat) minska med 5 % i förhållande till 2008-01-01. Målet är uppfyllt. Enligt årsredovisningen för 2008 har målet om att minska energiförbrukningen med 3 % inte kunnat uppfyllas. I kommentaren till målet framgår att målsystem har upprättats och jämförelse kommer att ske from 2009. För 2009 har energikostnaderna sjunkit med cirka 3 % i förhållande till budget och energiförbrukningen (normalårsoch ytjusterad) har minskat med cirka 7 %.
Tillväxt och dynamik Vid planering och försäljning av mark ska, vid sidan av prioriteringen av personalintensiva företag, inom kommunen redan verksamma företag prioriteras. Målet är uppfyllt. Lomma skall vara en företagandevänlig kommun. Målet är uppfyllt. Omvärlden Kommunen ska aktivt utveckla samarbetet med övriga 4 Yes-kommuner och andra kommuner i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten. Målet är uppfyllt.
Sammanfattning av måluppfyllelsen Målet är Målet bedöms Målet är uppfyllt vara uppfyllt inte uppfyllt Mål enligt god ekonomisk hushållning - finansiella mål 3 - 2 - verksamhetsmål 9 - 3 Fullmäktigemål
18
8
5
Övriga verksamhetsmål och sammanfattning av måluppfyllelse Med utgångspunkt från angiven inriktning i Övergripande mål och riktlinjer ska respektive nämnd varje år fastställa en nämndsplan som anger vad man skall åstadkomma och när detta ska ske. Nämndsplanen definierar också uppdraget till verksamhetsorganisationen. Vissa mål i nämndsplanen är ur fullmäktiges perspektiv extra viktiga. Det är dessa mål som följs upp i delårsrapporten och i årsredovisningen. Graderingen avseende måluppfyllelse är följande: Målet är uppfyllt, Målet bedöms vara uppfyllt samt Målet är inte uppfyllt. Måluppfyllelse av fullmäktigemålen redovisas nedan och återfinns under respektive verksamhet på sidorna 36–52. Måluppfyllelse av fullmäktigemål
Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Totalt
Målet är Målet bedöms Målet är uppfyllt vara uppfyllt inte uppfyllt 3 - 1 4 2 5 2 1
5 - 1
- 2 2
1 2
18
8
5
Utav de 31 antagna fullmäktigemålen har 26 stycken eller 84 % helt uppfyllts eller bedöms vara uppfyllda medan 16 % inte blivit uppfyllda. Måluppfyllelsen är densamma som föregående år. Det finns således både mål för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv samt så kallade fullmäktigemål för vad som ska åstadkommas under verksamhetsåret. I nedanstående tabell sammanfattas måluppfyllelsen för de olika perspektiven.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Kommunstyrelse Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd
15
Jämfört med övriga 4 Yes-kommuner 2008
Jämfört med 140 kommuner 2008 Lång sikt, kapacitet
Lång sikt, kapacitet Skattefinansiering av investeringar
5
4
Skattefinansiering av investeringar
Skattesats
Skattesats
4
3 Genomsnittligt resultat i 3 år
Soliditet
2
Genomsnittligt resultat i 3 år
3 Soliditet
2
1
Kontroll
1
Risk
0
Resultat före extraord. poster
Finasiella nettotillgångar
Kassalikviditet
Budgetföljsamhet
Resultat före extraord. poster
Finasiella nettotillgångar
Kassalikviditet
Budgetföljsamhet
Kort sikt, kapacitet
Finansiell ställning jämfört med andra kommuner
liksom kommunsektorn i övrigt redovisat ett försvagat resultat under de två senaste åren. Kommunen måste dock anses ha, trots ett negativt resultat under 2008, en tillfredsställande kontroll över sin finansiella ställning och utveckling. Resultatnivån är inte riktigt lika alarmerande som den ser ut på grund av de nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar som belastade Lommas resultaträkning under 2008. Dessa är av engångskaraktär och kommer med största sannolikhet generera framtida intäkter då börsen återgår till ett normalt läge. Med tanke på Lommas starka finansiella långsiktiga beredskap ser det finansiella läget tillfredsställande ut inför framtiden.
Kommunens finansiella profil i förhållande till övriga jämförelsekommuner redovisas i form av ett polärdiagram. Diagrammet innehåller dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga för en kommuns finansiella utveckling. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Risk
0
Kort sikt, kapacitet
Lomma har tillsammans med övriga 4 Yes-kommuner (Kävlinge, Staffanstorp, Svedala) jämfört den finansiella situationen inom kommungruppen med hjälp av en analysmodell som tagits fram av Kommunforskning i Västsverige (KFi) vid handelshögskolan i Göteborg.
16
Kontroll
Varje axel i polärdiagrammet graderas och ju längre ut på axeln kommunen ligger desto bättre. Varje kommun poängsätts utifrån inbördes relation och för respektive nyckeltal. Profilen beskriver således endast den ekonomiska situationen i förhållande till de utvalda jämförelsekommunerna. Nedan redovisas Lommas profil i förhållande till övriga 4 Yes-kommuner samt i förhållande till en jämförelsegrupp på cirka 140 kommuner som använder sig av modellen. I rapporten från KFi lyfts kommunens starka och svaga sidor fram. Lomma försvagades poängmässigt mellan 2006 och 2008 inom tre av fyra perspektiv i den finansiella profilen. Det var inom perspektiven kontroll samt långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap. Det fjärde perspektivet, riskförhållande, förbättrades däremot något. Rapporten avslutas med följande kommentar kring Lommas finansiella utveckling och ställning: Lomma har
Lommas stora investeringar under senare år kommer i framtiden att påverka avskrivningsvolymen och ge vissa räntekostnader. Detta bör tas i beaktande när framtida ekonomiska beslut skall fattas. Frågan är hur stor investeringsvolym Lomma orkar med finansiellt i framtiden?
Bolagsfrågor Lomma Uthyrningsfastigheter AB bildades under året. Bolaget ska förvärva, äga, bebygga och förvalta fastigheter och byggnader som inte har någon direkt anknytning till av kommunen bedriven kärnverksamhet i form av vård, skola och omsorg. Kommunen förvärvade aktierna i Jernhusen Stockholm V AB. Bolagets enda tillgång utgjordes av fastigheten Lomma 35:120. Kommunen har inte för närvarande för avsikt att överföra några fastigheter till bolaget eftersom de ekonomiska konsekvenserna skulle vara mycket ofördelaktiga. Uppgifter lämnades i december månad till Bolagsverket för registrering av Lomma Varmbadhus AB. Bolaget ska driva simhallsrörelse och därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall också äga och förvalta fast egendom, byggnader och fastighetsinventarier.
Styr- och kvalitetssystem Kommunens styr- och kvalitetssystem är ett dokument som förklarar styrningen och ledningen i kommunen och vilka verktyg som ska användas i medborgardialogen. En grupp med representanter från alla förvaltningar och med uppdrag att samordna och utveckla styr- och kvalitetssystemet tillsattes under våren 2009. Under 2009 arbetade gruppen bland annat med kartläggning av processer, förberedelser inför Kvalitetsmässan och implementering av systemet Run Your Company. Under 2009 har också arbetet med att revidera systemet påbörjats. Revideringarna kommer att genomföras under 2010.
Fortsatt förbättring utifrån kommunkompassen Enligt den senaste kommunkompassutvärderingen som genomfördes 2007, lyfts bland annat fram att kommunens starka sidor är de många metoder som finns för att föra dialog med medborgarna, fungerande system för synpunkts- och klagomålshantering samt information om de kommunala tjänsterna i form av kvalitetsdeklarationer.
LommaPanelen Under 2009 rekryterades medlemmar till den nya Lommapanelen. Det skedde via hemsidan och genom deltagande vid olika arrangemang i kommunen. Detta har resulterat i att drygt 60 medborgare nu ingår i panelen som kommer att anlitas i olika kommunala frågor. I oktober inbjöds den nya panelen att samlas för att diskutera kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor. Barn- och ungdomsdialog Barn och ungdomar är en grupp medborgare som Lomma kommun har haft svårt att nå i medborgardialogen. Den politiska styrgruppen för barn- och ungdomsdialog har därför under året arbetat med att ta fram en projektplan för det fortsatta utvecklingsarbetet. Planen innehåller målformuleringar och en arbetsplan för 2010. Bland annat kommer det ske en ökad intern samverkan. Samarbete med Ungdomsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne är påbörjat. Lomma kommun deltar också i SKL:s projekt Ungdomsdialog.
Undersökningen pekade dock på ett behov av att utveckla informationen till invånarna. Detta resulterade i att en ny webbplats med medborgarperspektiv lanserades under 2008 och i en mätning av Sveriges alla kommunala webbplatser som genomfördes under 2009, placerade sig Lomma kommun på en hedrande fjärdeplats.
Service på telefon och e-post Det ska vara enkelt att komma i kontakt med olika verksamheter, nämnder och beslutsfattare. För andra året i rad har en mätning genomförts om hur frågor från medborgare som kommer in via telefon och e-post hanteras. Resultatet har förbättrats under 2009, bland annat genom att inrätta en så kallad Frontdesk som ska fungera som vägledare och kunna svara direkt på frågor om verksamheten. Under 2010 kommer servicetjänsterna att vidareutvecklas.
Run your company
Synpunkts- och klagomålshantering – Lukas
En annan utmaning var att förbättra målkedjan. Under 2009 har ett målstyrnings- och uppföljningssystem, Run Your Company, implementerats. Detta system ska underlätta att förbättra målstyrningen och tydliggöra målkedjan och användas i samtliga nämnder och förvaltningar. Framöver kommer det utifrån detta system att skapas information om verksamheternas kvalitet och resultat som på ett enkelt sätt ska finnas tillgängligt för medborgarna.
Under 2009 har det inkommit totalt 725 ärenden, vilket innebär att det i genomsnitt inkommit 60 ärenden per månad. Det är ungefär samma antal som föregående år vilket betyder att Lukas nu är ett etablerat verktyg för medborgardialog. Synpunkterna ska användas i styrningen av verksamheterna. Under 2009 togs i drift ett nytt system som underlättar rapportering till nämnderna och kommunstyrelsen. En utmaning är att få unga medborgare att använda sig av Lukas.
Jämförelseprojekt
Antal ärenden per förvaltning
Sedan 2007 har kommunen deltagit i jämförelseprojektet, ett projekt som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i syfte att tillsammans med övriga deltagande kommuner, ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser kan leda till förbättringar i verksamheterna. Under 2009 avrapporterades resultatet av Jämförelse av kommunens trafikmiljö ur ett medborgarperspektiv, kvalitetsnyckeltal för äldreomsorgen samt en jämförelse av försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder.
12
52
39
54
Tekniska förvaltningen Kommunledningskontoret Miljö- och byggförvaltningen Socialförvaltningen 548
Utbildning, kost, kultur och fritidsförvaltningen
Medborgardialog Medborgarna i Lomma kommun är en viktig del av styrningen i kommunen. Nedan presenteras exempel på hur kommunen arbetat med medborgarinflytande under 2009.
Inom tekniska nämnden är det främst verksamheterna gator och vägar samt parker och grönytor som är berörda av synpunkter/klagomål.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
KVALITET OCH UTVECKLING
17
Medborgarundersökning
NMI
SCB:s medborgarundersökning genomfördes i Lomma kommun för tredje gången under hösten 2009. De föregående två mätningarna gjordes hösten 2007 och hösten 2005. Överlag är resultatet mycket positivt, med få undantag är det förbättrat inom alla områden. Mätningen består av tre delar:
Bemötande - Tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Gator och vägar Gång- och cykelvägar Fritid - Idrott Fritid - Kultur Miljöarbete
• Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på • Medborgarna om kommunens verksamheter • Medborgarna om inflytandet i kommunen Resultatet av mätningen används i utvecklingen av kommunens verksamhet, dels som nyckeltal, dels som underlag till hur mål och planer formuleras. Den ligger till grund för verksamhetsplaneringen och påverkar vilka aktiviteter som prioriteras de närmaste åren. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens medborgare gett kommunen. Här följer en kort sammanfattning: Medborgarna om Lomma kommun som en plats att bo och leva på Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer Lomma kommun som en plats att bo och leva på blev 78 vilket är en förbättring från de båda förra mätningarna år 2007 och år 2005. Genomsnittet för samtliga 84 kommuner i de två senaste undersökningsomgångarna blev 64. För Lomma kommun är det främst förbättringar av betygsindexen Fritid och Bostäder som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index.
Vatten och avlopp Renhållning Räddningstjänsten 0
20
Lomma kommun
40
60
80
Samtliga kommuner
100 Betygsindex
Medborgarna om inflytandet i Lomma kommun Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut i Lomma kommun blev 50 vilket är samma resultat som för mätningen år 2007 och en förbättring från mätningen år 2005. Genomsnittet för samtliga 84 kommuner i de två senaste undersökningsomgångarna blev 40. För Lomma kommun är det främst en förbättring av betygsindexet Påverkan som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index. NII
Tillgänglighet
Information-Öppenhet
Påverkan
Förtroende
0
20 Lomma kommun
40
60 Samtliga kommuner
80
100 Betygsindex
NRI Rekommendation
Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 42 kommunerna i höstens mätning uppgår till 52 %. I år var Lommas svarsandel 58 % jämfört med 68 % 2007 och 64 % 2005. Svarsandelen har alltså sjunkit men ligger fortfarande över snittet.
Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Miljö Bostäder Trygghet Kommunikationer
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Kommersiellt utbud
18
Fritid 0
20
Lomma kommun
40
60
Samtliga kommuner
80
100 Betygsindex
Medborgarna om Lomma kommuns verksamheter Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-MedborgarIndex (NMI) för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna i Lomma kommun blev 64 vilket är en förbättring av de båda förra mätningarna år 2005 och år 2007. Genomsnittet för samtliga kommuner i de två senaste undersökningsomgångarna blev 54. För Lomma kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna Renhållning, Fritid – Kultur, Gator och vägar, Fritid – Idrott samt Äldreomsorgen som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index.
Strategiska framtidsfrågor För att kunna arbeta med ständiga förbättringar och för att kunna möta medborgarnas behov har strategiska frågor identifierats. Här följer en kort beskrivning av dessa: Medborgarservice Olika grupper av medborgare har skiftande behov av kommunal service. Som förälder, företagare, skolungdom eller boende på ett särskilt boende finns kontinuerlig kontakt med olika verksamheter. Som besökande eller boende i Lomma kommun nyttjas vägar, stränder och grönområden. För att i framtiden bli ännu bättre i att möta alla dessa skiftande och individuella behov måste servicen effektiviseras på olika sätt. Medborgarna ska involveras i arbetet, bland annat genom Lommapanelen.
Internt miljöarbete Lomma kommuns mål är vara ett föredöme när det gäller hållbar utveckling, därför startar under 2010 ett arbete med att förbättra det interna miljöarbetet.Till exempel ska arbetet med energisparåtgärder, avfallshantering och transporter vidareutvecklas. Nätverk och omvärld En av grundpelarna i utvecklingsarbetet är att vara aktiva i olika nätverk och att bevaka och analysera vad som
händer i samhället. Kommunen blir mer och mer beroende av omvärlden och hur samarbetspartners uppfattar kommunen i olika sammanhang. En del i förbättringsoch utvecklingsarbetet är att lyssna på och lära av andra. Under 2010 ska en systematik i omvärldsanalysarbetet tas fram och kommunen ska agera på både nationella och internationella arenor, exempelvis genom SKL, Region Skåne, EU. Styrsystem För att styrningen och ledningen i en organisation ska fungera optimalt, måste styrsystemet genomlysas regelbundet och revideras med jämna mellanrum. Under 2009 har det bland annat uppstått ett behov av att bli effektivare i styrningen och tydliggörande av målkedjan. Därför kommer styrsystemet att revideras i flera olika delar under 2010 och 2011.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Organisation Under 2010 ska förvaltningsorganisationen genomlysas för att effektivare organisationsformer med ett tydligare medborgarperspektiv ska identifieras. Arbetet pågår under hela 2010. Möjligheterna att utveckla mellankommunala samarbetsformer ska utredas.
19
VÄLFÄRD OCH EFFEKTIVITET
Trygghet Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen?
Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Kostnadseffektivitet Kommunen som samhällsbyggare
Måtten är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings projekt ”Kommunens kvalitet i korthet”. Det är tredje året som mätningar och jämförelser i projektet har genomförts. Totalt är det 67 kommuner som ingår i projektet. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? Sämsta resultat
82%
45%
20
40
60
80
Bästa resultat
96%
100
TENDENS
20
Sämsta resultat
40%
0
20
40
65%
60
Bästa resultat
85%
80
100
TENDENS
å
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?
Resultatet är en stark förbättring jämfört med 2008 och bedöms som godkänt. Även i detta fall ska kommunen arbeta vidare med att förbättra rutiner och attityder för att målet ska uppnås.
40
60
Bästa resultat
73
80
100
TENDENS
Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Bästa resultat
7 personer
5
18 personer
10
15
Sämsta resultat
21 personer
20
25
TENDENS
Resultatet är knappt godkänt och har dessutom försämrats sedan förra mätningen 2008. För äldre med behov av omsorg är kontinuitet och trygghet viktigt. Personer som har mer än en hemtjänstinsats per dag möter i genomsnitt 18 personer under en 14-dagars period. Detta är ett högt antal. Frågan är föremål för djupare undersökning av socialförvaltningen i avsikt att minska antalet.
Delaktighet och information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Index
0
Sämsta resultat
Bästa resultat
26
20
82 87
40
60
80
100
TENDENS
å
Utvärderingen har skett under en tidsperiod av två veckor utifrån vanligt förekommande frågor från medborgarna. Mätningen visar att 82 % av de frågor som inkommer via e-post till kommunen besvaras inom två dygn. Resultatet är godkänt och en förbättring har skett jämfört med 2008. Satsningen på en Frontdesk och utbildningsinsatser har förbättrat resultatet. Kommunens mål är att en fråga, oavsett hur den inkommit till kommunen, ska besvaras inom två arbetsdagar. Därför kommunen arbeta vidare med att förbättra rutiner och attityder för att målet ska uppnås.
%
20
67
Resultatet är hämtat från SCB:s medborgarundersökning och visar att flertalet av kommuninvånarna känner sig trygga i kommunen. Resultatet har förbättrats sedan förra undersökningen 2007. Dock kan resultatet bli ännu bättre och kommunen fortsätter att arbeta för att Lomma kommun ska upplevas som en trygg plats att bo och leva på.
0
å
0
0
Antal personer
Tillgänglighet
%
26
å
• • • • •
Sämsta resultat
Index
å
I detta avsnitt presenteras resultat som sammanfattar betydelsefulla aspekter ur ett medborgarperspektiv. Syftet är att belysa hur effektivt skattemedlen används och vilka kvalitativa resultat som uppnåtts för att skapa ett gott samhälle att leva i. Redovisning sker utifrån fem olika områden:
En extern mätning av kommunens hemsida ger sammantaget ett mycket bra resultat och en stark förbättring i förhållande till tidigare mätning. Mätningen sker genom ett informationsindex, som inte är heltäckande, men ändå ger en uppfattning om en grundnivå för information till medborgarna. Indexet består av 190 frågor och svaret på varje fråga ska kunna hittas på kommunens hemsida inom två minuter för att resultatet skall vara godkänt.
Kommunen som samhällsbyggare
Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Bästa resultat
72%
Sämsta resultat
Bästa resultat
0
20
40
60
80
TENDENS
100
50 53
40
Sämsta resultat
70
%
60
80
TENDENS
100
8
13
TENDENS
Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad?
Bästa resultat
31
20
4
Bästa resultat
84 87
ä
0
0
Lomma kommun är en av de kommuner i Sverige som har störst befolkningsökning. Det visar att kommunen är attraktiv att bosätta sig i, men frestar också på den kommunala ekonomin på kort sikt och kräver stor flexibilitet i verksamheten.
Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Sämsta resultat
-4
å
-8
Mätningen sker med hjälp av ett medborgarindex som visar på en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Lomma ligger klart över medelvärdet. Resultatet föranleder inga åtgärder.
Index
12,9% 12,9%
ä
-7,8%
0
I SCB:s Medborgarundersökning ingår ett index som kallas Nöjd-Inflytande-Index, som baseras på de frågor som ställs i undersökningen kring områdena tillgänglighet, information/öppenhet, påverkan/inflytande samt förtroende. Indexet visar enkelt uttryckt medborgarnas betyg på sitt inflytande i kommunen. Kommunens mål är att resultatet i medborgarundersökningen som genomfördes under hösten 2009, inte skall understiga 52, det finns således mer att göra för att utveckla inflytandet.
20
40
60
80
100
TENDENS
ä
53%
25%
Sysselsättningen är hög och arbetslösheten låg. De huvudsakliga förklaringarna är vårt geografiska läge med närhet till många arbetsplatser inom många branscher samt medborgarnas höga utbildningsnivå. Resultatet föranleder inga särskilda åtgärder. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimat i kommunen 2009? Bästa resultat
3
Kostnadseffektivitet Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till andra kommuner 2009?
0
Sämsta resultat
290
93
50
100
150
200 250
290
TENDENS
å
Sämsta resultat
%
Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem senaste åren (november 2004–november 2009)?
Bästa resultat
Sämsta resultat
2 13
50
100
150
200 250
290
TENDENS
Ranking kommuner
Resultatet är en förbättring i förhållande till föregående mätning och innebär en mycket bra nivå och föranleder inga särskilda åtgärder. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Sämsta resultat
20
40
60
84
80
100
TENDENS
ä
0
Företagsklimatet i Lomma är enligt Svenskt Näringslivs mätningar knappt godkänt. Måttet utgår från den undersökning som görs årligen över företagsklimatet i landets kommuner av Svenskt Näringslivs kommunranking. Mätmetoderna har stora svagheter, varför oförklarliga förändringar från år till år kan – trots klimatbegreppets långsiktiga definition – förekomma. SCB försöker åstadkomma en bättre modell, som kan ersätta Svenskt Näringslivs mätning. Resultatet föranleder bland annat åtgärder i samverkan inom kommunen för att hantera frågan. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2009?
Bästa resultat
65 72
Index
å
0
283
0
Bästa resultat
Sämsta resultat
15,8 18,7
10
20
51
30
40 50
60
TENDENS
å
Kommunen har haft ett omfattande arbete med att höja kvaliteten inom hemtjänsten. Resultatet är godkänt, men ambitionen är högre. Socialnämnden och dess förvaltning arbetar långsiktigt och målmedvetet på att öka vårdtagarnas nöjdhet med verksamheten.
Hälsotal
Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpeng med mera divideras med befolkningen 16-64 år. Hälsotillståndet i kommunen är mycket bra och mätningen föranleder inga särskilda åtgärder.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Ranking kommuner
21
EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS Årets resultat Årets verksamhet uppvisar ett positivt resultat på 15,2 mnkr, vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på +0,6 mnkr. I utfallet ingår jämförelsestörande poster på sammantaget 15,6 mnkr. Om samtliga dessa poster avräknas uppgår det underliggande resultatet till -0,4 mnkr. Årets resultat 111,8
100 80
82,2
79,1 74,5 77,2 76,9
60 31,3
40
31,5 15,2 15,1
20 0 2005
2006
2007
2008
2009
År
Kommunen Kommunens resultat kan beskrivasKoncernen på följande sätt:
Kommunens resultat kan beskrivas på följande sätt. • • • •
Nämndernas verksamheter Finansförvaltningen Jämförelsestörande poster Budgeterat resultat
-11,4 mnkr +10,4 mnkr +15,6 mnkr +0,6 mnkr
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Nämndernas verksamheter visar sammantaget en negativ budgetavvikelse på 11,4 mnkr. Två nämnder visar positiva budgetavvikelser, Valnämnden 0,2 mnkr och Kultur- och fritidsnämnden 0,4 mnkr. Övriga nämnder visar negativa budgetavvikelser. De negativa avvikelserna kan i stort hänföras till fyra verksamhetsområden: integrationsverksamheten, individ- och familjeomsorg, gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt VA-verksamheten.
22
De jämförelsestörande posterna på sammantaget 15,6 mnkr består av: • • • • •
Mnkr 120
premierna till avtalsgruppsjukförsäkringen och avgiftsbefrielseförsäkringen nolldebiterats. Sammantaget har arbetsgivaravgifterna varit 1,2 procentenheter lägre än budgeterat, vilket till största delen kan förklaras av att avgifterna för anställda i åldersgruppen 18–25 år är lägre
Finansförvaltningen visar en positiv budgetavvikelse på 10,4 mnkr. Avvikelsen avseende skatteintäkterna uppgår till -17,3 mnkr, medan statsbidrag och utjämning uppvisar en positiv avvikelse på 8,9 mnkr. Medel som avsatts till kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens förfogande har nyttjats i mindre omfattning än beräknat, varför budgetavvikelsen uppgår till +9,3 mnkr. Finansnettot visar en positiv budgetavvikelse på 9,5 mnkr. Detta beror främst på lägre räntekostnader till följd av lägre upplåning men också på något lägre marknadsräntor än beräknat. Avkastningen i pensionsförvaltningen har varit högre och kommunen har fått engångsutdelning från Sveriges Kommuner och Landsting med 1,1 mnkr. Kostnaderna för pensioner visar en negativ avvikelse på 10,8 mnkr, medan kostnaderna för arbetsgivaravgifter visar en positiv avvikelse på 12,2 mnkr. Under året har
Återföring av pensionsförvaltningen Realisationsvinster Exploateringsnetto Avsättning översvämningsskador Realisationsförluster
+18,5 mnkr +3,1 mnkr +1,3 mnkr -5,7 mnkr -1,6 mnkr
I början av 2007 drabbades cirka 200 fastighetsägare i kommunen, som en följd av intensivt och långvarigt regnande, av översvämningar i sina fastigheter. Krav i olika omfattning har därefter riktats mot kommunen från såväl privatpersoner som de försäkringsbolag som via hemförsäkringen betalat ut ersättning till skadelidande fastighetsägare, avseende regressansvar. De sammanlagda kostnaderna för reglering av uppkomna skador beräknas uppgå till cirka 18,6 mnkr, vilket redovisas som avsättning i balansräkningen. I bokslutet 2008 gjordes en avsättning på 13,0 mnkr och i detta bokslut görs en avsättning på ytterligare 5,7 mnkr.Till detta kommer självrisker på cirka 1,0 mnkr, vilka redan har utbetalats. Kommunen har hos sitt försäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB, tecknat en tilläggsförsäkring avseende denna typ av skador och har således uppfattningen att försäkringen täcker de skador som inträffat. Försäkringsbolaget hävdar å sin sida motsatsen, varför frågan är föremål för tvist mellan parterna. Kommunen lämnade in ansökan om stämning till Lunds tingsrätt under februari månad 2009. Styrnyckeltalet avseende resultatutvecklingen innebär att kvoten mellan samtliga intäkter och kostnader ska uppgå till minst 101 %. Vid beräkningen har återföringen av pensionsförvaltningen, 18,5 mnkr, exkluderats.Till följd av en negativ resultatutveckling uppgår nyckeltalet till 99,7 %. Målet uppnås inte. Utvecklingen framgår av diagrammet nedan. Kommunens balansnivå % 112 109,8 110 109,6 108 106 103,6 104 101,1 102 100 99,7 98 96 År 94 2005 2006 2007 2008 2009
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka snabbare än skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Under 2009 ökade nettokostnaderna (exklusive jämförelsestörande poster) med 5,1 %, medan skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade med 3,0 %. Under perioden 2005–2009 har nettokostnaderna ökat med 36,7 %, medan skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökat med 33,4 %. Utvecklingen framgår av diagrammet nedan. Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter 14
12,5
12 10
9,1
8,8
8 6 4
8,0 5,1
6,2
3,5
3,6 3,0
2,6
2 0 2005
2006
Nettokostnader
2007
2008
2009
År
Skatter, statsbidrag o utjämning
Balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. Balanskravsavstämning Ingående resultat att återställa Årets resultat enligt resultaträkning - avgår realisationsvinster - avgår återföring pensionsförvaltning Justerat resultat
0,0 mnkr +15,2 mnkr -3,1 mnkr -18,5 mnkr -6,4 mnkr
Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster som inte utgör del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2009 uppgår dessa till 3,1 mnkr. Dessutom avräknas 18,5 mnkr som utgör återföring av pensionsförvaltningen. Efter dessa korrigeringar uppgår balanskravsresultatet till -6,4 mnkr.
Sammanställd redovisning Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen Lomma kommun består, förutom kommunen själv, av två bolag, Lomma Servicebostäder AB (100 %) och Kommunupphandling Syd AB (25 %). Lomma Uthyrningsfastigheter AB (100 %) har inte konsoliderats, då bolaget planeras likvideras alternativt läggas vilande under 2010. Lomma Varmbadhus AB bildades i slutet av december 2009. Årets resultat i koncernen Lomma kommun uppgår till +15,1 mnkr. Omsättningen på bolagsverksamheten är
dock relativt begränsad. Ungefär 6 % av kommunens totala tillgångar finns i de kommunala bolagen. Bolagens verksamhet uppvisar följande resultat efter finansiella poster: Lomma Servicebostäder AB Kommunupphandling Syd AB
-0,2 mnkr -0,3 mnkr
För en utförligare beskrivning av bolagens verksamhet och resultat hänvisas till sidan 53.
Pensionsåtagande och förvaltning av pensionsmedel Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår till 404,7 mnkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen som ansvarsförbindelse och uppgå till 390,7 mnkr inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen och uppgår till 14,0 mnkr inklusive löneskatt. Kommunen har dock valt en försäkringslösning för huvuddelen av intjänade pensionsförmåner som annars skulle ha redovisats under posten ”Avsatt till pensioner”. Detta innebär att kommunen årligen betalar en avgift till vald pensionsadministratör (för närvarande KPA) som motsvarar det årets beräknade intjänade pensionsförmåner. Under 2009 har 7,9 mnkr inbetalts och totalt har 49,4 mnkr inbetalats sedan 2001. Kommunen har sedan 1996 avsatt likvida medel som ”öronmärkts” för pensionsändamål. Totalt har 108,2 mnkr avsatts vid olika tidpunkter. Syftet med förvaltningen är att uppnå långsiktig god avkastning med betryggande säkerhet. Detta sker främst genom spridning av placeringarna mellan olika tillgångsslag och förvaltare. För närvarande har kommunen två förvaltare per tillgångsslag, totalt sex olika förvaltare. Tillgångsfördelning
14%
28%
58%
Räntebärande värdepapper Svenska aktier Utländska aktier
Enligt finanspolicyn får andelen aktier maximalt uppgå till 60 %, medan normalläget utgör 50 %. Som framgår ovan utgör aktieandelen vid årsskiftet 42 %. Sedan årets början har förvaltningen utvecklats positivt. År 2009 var ett extremt starkt börsår. Marknadsvärdet på kommunens förvaltning har under året ökat med 28,7 mnkr, vilket är en ökning med 15,8 % jämfört med 2008. Marknadsvärdet uppgår vid årsskiftet till 209,8 mnkr, medan bokfört värde uppgår till 207,7 mnkr. Det bokförda värdet var 2,1 mnkr lägre än marknadsvärdet. En återföring av det bokförda värdet har gjorts med 18,5 mnkr. Detta motsvarar nedskrivningen som gjordes 2008.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Utveckling av intäkter och kostnader
23
Skillnaden mellan kommunens pensionsåtagande på 404,7 mnkr och avsatta medel för pensionsändamål på 207,7 mnkr uppgår till 197,0 mnkr. Förvaltningens utveckling de senaste fem åren framgår av nedanstående diagram: Utveckling av bokfört värde och marknadsvärde, pensionsförvaltning Mnkr 250 200
186,1
188,8
170,3
150
207,6
201,5
194,6
181,1 181,1
207,7
Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Summa
50 0 2005
2006
2007
Marknadsvärde
2008
2009
År
Bokfört värde
Målet för kommunens styrnyckeltal avseende andelen avsatta medel i pensionsförvaltning i förhållande till pensionsskulden uppgår till 50 %. Styrnyckeltalet har förbättrats beroende på utvecklingen på aktiemarknaden och uppgår till 51,3 %. Utvecklingen framgår av nedanstående diagram. Målet är uppfyllt. Pensionsavsättning i förhållande till skuld % 100 54,0
55,7
50,4
2005
2006
2007
50
46,6
51,3
2008
2009
0
År
Under året har inga nya avsättningar gjorts till förvaltningen.
Budgetföljsamhet och prognossäkerhet
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Mnkr Budget- Jämförelse- Budgetavvikelser avvikelser störande exklusive jämförelse- poster störande poster Kommunstyrelsen -2,8 -0,3 -2,5 * Valnämnd 0,2 - 0,2 Socialnämnd -6,1 - -6,1 Barn- och utbildningsnämnd -3,6 - -3,6 ** Kultur- och fritidsnämnd
209,8
100
24
Budgetavvikelser per nämnd
Nämndernas driftredovisning visar ett underskott på -14,3 mnkr. I redovisningen ingår jämförelsestörande poster på sammantaget -2,9 mnkr. De jämförelsestörande posterna består i huvudsak av realisationsvinster vid försäljning av fastigheter, exploateringsnetto, realisationsförluster/utrangeringar samt avsättningar. Om samtliga dessa poster avräknas uppgår underskottet till 11,4 mnkr och man får en mera rättvisande bild av den ordinarie verksamhetens utfall. I tabellen nedan redovisas nämndernas budgetavvikelser i driftredovisningen med hänsyn tagen till jämförelsestörande poster. I not anges hur mycket av budgetavvikelserna som avser kostnader av strukturkaraktär.
0,4
-
0,4 ***
-2,1
-2,6
0,5
-0,3
-
-0,3
-14,3
-2,9
-11,4
* Varav kostnader av strukturkaraktär 1,3 mnkr. ** Varav kostnader av strukturkaraktär 0,5 mnkr. *** Varav kostnader av strukturkaraktär 0,1 mnkr.
Tekniska nämndens verksamhet består av både skatteoch avgiftsfinansierade delar. Enligt politiska beslut ska vatten- och avloppsverksamheten samt avfallsverksamheten vara avgiftsfinansierade till 100 %, medan hamnverksamheten till 70 % ska finansieras via avgiftsuttag. År 2009 redovisar VA-verksamheten ett resultat på -1,2 mnkr, hamnverksamhetens avgiftsfinansierade del -1,4 mnkr samt renhållningsverksamheten +1,3 mnkr. Från och med 2007 gäller ny lagstiftning inom vattenoch avloppsområdet som bland annat innebär krav på en striktare särredovisning av verksamheten med egen resultat- och balansräkning. Enligt lagstiftningen måste underskott finansieras genom avgiftsuttag inom tre år från det att de uppstått, annars anses de finansierade av skattekollektivet. VA-verksamheten uppvisar ett ackumulerat underskott på 7,9 mnkr. Arbetet med översyn av taxan pågår. För en mer ingående analys av verksamheternas resultat hänvisas till sidorna 36–52 samt driftredovisningen på sidorna 67–68. Kommunens uppföljningsprocess innebär att verksamheten följs upp sju gånger per år. Den ekonomiska styrningen under löpande budgetår tar sin utgångspunkt från dessa uppföljningar. För att uppnå en korrekt styrning av verksamheten är prognossäkerheten av avgörande betydelse. Följande tabell redovisar prognossäkerheten totalt: Helårsprognos, budgetavvikelser Mnkr Nämnderna Finansförvaltningen Budgeterat resultat Totalt Jämförelsestörande poster Årets resultat
Maj -15,4 -3,1 +0,6 -17,9 6,8 -11,1
Augusti -17,2 +0,3 +0,6 -16,3 18,0 +1,7
Utfall -11,4 +10,4 +0,6 -0,4 15,6 +15,2
Med anledning av det ekonomiska läget togs i juni månad beslut om åtgärder; vakansprövning vid återbesättande av tjänster, starttillstånd för investeringar samt åtgärder för att minska energiförbrukningen. Uppdrag lämnades också till nämnderna att omedelbart genomföra åtgärder, med utgångspunkt i att välfärdstjänsternas omfattning och kvalitet skall vidmakthållas, för att rationalisera och effektivisera verksamheten innefattande organisationsförändringar där särskilt de centrala funktionerna skall omfattas, för att utveckla administrativa rutiner samt för att utveckla samverkan internt såväl som externt. Nämnderna lämnade i början av november månad en redovisning till kommunstyrelsen om vidtagna eller planerade åtgärder för att uppnå budget i balans. Sponsorstöd I enlighet med fastställda anvisningar för mottagande av sponsorstöd ska omfattningen på sponsorstödet följas upp i årsredovisningen. Kommunen har mottagit 27,7 tkr från Färs och Frosta Sparbank avseende medverkan i stiftelsen Friends föreläsningar och förebyggande arbete mot mobbing. Motprestationen har varit reklam för banken på Karstorpsskolans och Pilängsskolans hemsida. Sponsorbidrag har erhållit från Gif Nike till konstgräsplan Lomma Idrottsplats med 960 tkr.
Likviditet och lån Likviditeten vid årsskiftet uppgår till 31,6 mnkr. Som framgår av kassaflödesanalysen har kassaflödet genererats genom att den löpande verksamheten tillfört 94,1 mnkr, medan investeringsverksamheten belastat med 194,4 mnkr. Finansieringsverksamheten har tillfört 122,3 mnkr. Sammantaget innebär detta att likviditeten har ökat med 22,0 mnkr jämfört med föregående år. Kommunens checkkredit i Sparbanken Finn på 75 mnkr har tidvis utnyttjats under året. Checkräkningskrediten utnyttjades inte vid årsskiftet. De långfristiga lånen har ökat med 154,4 mnkr och uppgår till 170,0 mnkr. Låneskuld 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0
Skuldsättning och konsolidering För att uppnå en kontrollerad utveckling av skuldsättningsgraden har kommunfullmäktige fastställt ett styrnyckeltal för kvoten mellan samtliga skulder och skatteintäkterna. I begreppet ”samtliga skulder” ingår skulder (exklusive skulder avseende investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet) och avsättningar i balansräkningen samt pensionsförpliktelser inom linjen. Detta belopp minskas med de medel som bundits i pensionsförvaltningen. Målet är att ovan nämnda kvot högst ska uppgå till 71 %. Målet uppnås eftersom nyckeltalet uppgår till 68,9 %. När det gäller styrnyckeltalet för konsolideringen så är målet att eget kapital inte ska understiga eget kapital per 2006-12-31 uppräknat med förändringen av periodens nettoprisindex. Uppräknat eget kapital för 2006 uppgår till 744,6 mnkr, medan eget kapital för 2009 uppgår till 753,2 mnkr. Det egna kapitalet är inklusive exploateringsnetto men exklusive realisationsvinst vid försäljning av Lomma Fastighets AB. Konsolideringsgraden har ökat och styrnyckeltalet uppnås. Konsolideringsgrad, % 1,5
1,2
1
0,6
0,5
0,0
0
2006
2007
2008
-0,3
-0,5
inklusive exploateringsnetto
Investerings- och exploateringsverksamhet Investeringsverksamheten fortsätter att vara mycket omfattande. Årets nettoinvesteringar uppgår till 187,7 mnkr, vilket är 37,3 mnkr lägre än budgeterat. Detta innebär att 83 % av budgeten har förbrukats under året. Investeringar i skattefinansierad verksamhet utgör 172,7 mnkr, medan investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet utgör 15,0 mnkr. Bland de större investeringar som genomförts kan nämnas: Alléskolan/kök+matsal/trafikåtgärder Piläng 68,7 mnkr Hamntorget inklusive trafiklösning 19,4 mnkr Vega vårdboende 18,5 mnkr Detaljplaneområde Rutsborgsvägen 6,9 mnkr Biblioteket, Lomma 6,2 mnkr Åtgärder mot översvämningar 5,8 mnkr Konstgräsplaner Borgeby och Lomma 4,9 mnkr Montessoriskola, Borgeby 4,9 mnkr Nettoinvestering
170,0
Mnkr 250
200,2
200
100,6
100
32,3
15,6
187,7
128,8
150
15,7
2009
100,1 58,5
50
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Nämndernas prognoser har traditionellt varit mycket försiktiga. Så även under 2009. Nämndernas prognoser per siste augusti indikerade ett stort underskott i förhållande till budget. Under senare delen av året förbättrades nämndernas budgetavvikelser. Förändringen inom finansförvaltningen berodde till största delen på mera positiva skatteunderlagsprognoser under årets senare del, högre kommunal fastighetsavgift samt lägre arbetsgivaravgifter som bland annat beslutades i december att gälla retroaktivt för hela året.
0
2005
2006
2007
2008
2009
År
2005
2006
2007
2008
2009
År
25
Exploateringsverksamheten har omfattat 29 projekt. Under året har fem av dessa projekt avslutats. De tillgångar som är bundna i exploateringsverksamheten har under året varit i stort oförändrade och uppgår till 11,6 mnkr. Som tidigare nämnts har årets resultat gottgjorts med 1,3 mnkr avseende exploateringsverksamheten. Intäkterna kommer bland annat från exploateringsområdena Trollskogen och Lervik-Östervång etapp 2 och 4. För en utförlig investerings- och exploateringsredovisning hänvisas till sidorna 69–71.
Borgensåtagande och övriga ansvarsförbindelser De totala borgensförbindelserna uppgår till 111,0 mnkr, vilket är en ökning med 0,5 mnkr jämfört med 2008. Av de totala borgensåtagandena avser 71,0 mnkr det helägda bolaget LSAB. Övriga större borgensåtaganden avser Sydvatten AB (22,8 mnkr) och Habo Golf AB (5,9 mnkr). Styrnyckeltalet för borgensförbindelser innebär att samtliga borgensförbindelser, exklusive borgen för helägda kommunala bolag, inte ska överstiga nivån per 200612-31. Nivån på styrnyckeltalet vid utgången av 2006 var 38,5 mnkr, vilket ska jämföras med 40,0 mnkr vid utgången av 2009. Nyckeltalet är således inte uppfyllt, vilket främst beror på utökade borgensåtaganden om 0,4 mnkr till Lommabuktens Seglarklubb och 0,6 mnkr till Sydvästra Skånes Avfalls AB (SYSAV). Borgensåtagande, Mnkr 250
201,8
200
181,6
179,8
150 100 50
110,5 40,4
38,5
38,8
39,5
111,0 40,0
0 2005
2006
2007
2008
2009
År
Borgen totalt
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Borgen exklusive helägda kommunala bolag
26
Leasingåtagandena har klassificerats utifrån begreppen finansiell respektive operationell leasing. Finansiell leasing med en löptid överstigande tre år har redovisats som investering och aktiverats i balansräkningen. Långfristiga hyresavtal med LSAB är enligt gällande rekommendation att betrakta som leasing, vilket innebär att åtagandena blir mycket stora. De operationella leasingåtagandena uppgår därför till 66,8 mnkr, vilket är en minskning med 13,5 mnkr i förhållande till föregående år.
Framtid Under 2009 ökade befolkningen med 616 personer eller med 3 %. Sett över en fyraårsperiod är Lomma den kommun i landet som ökar relativt sett mest. Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt under framför allt de allra närmaste åren. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. Alla åldergrupper förväntas att öka i antal, men störst blir ökningen bland de unga barnfamiljerna. Kommunens planering för att kunna tillhandahålla den kommunala service som kommuninvånarna kan förvänta sig är omfattande. Årets investeringsnivå var mycket hög och framöver kommer investeringsbehoven också att vara höga, vilket innebär en mycket stor och långsiktig belastning på ekonomin. De senaste tre åren ökade verksamhetens nettokostnader (exklusive exploateringsnetto, realisationsvinster, realisationsförluster och avsättningar) i snabbare takt än skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Under perioden 2007–2009 ökade nettokostnaderna med 28,6 % medan skatteintäkter med mera ökade med 21,4 %. För 2009 var resultatet för den underliggande verksamheten negativt och balanskravet uppfylldes inte. Måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen är densamma som under föregående år. Nämndernas ekonomiska utveckling är dock oroväckande. Framförallt är det utveckling för verksamhetsområdena: Integration, Individ- och familjeomsorg, Gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt VA-verksamheten som redovisar stora negativa budgetavvikelser. För kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling är det viktigt att nämndernas ekonomi är i balans. Efter förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna, det stora raset i världshandeln och det därmed sammanhängande fallet i de svenska företagens produktion har återhämtningen under 2009 varit förhållandevis svag. De dystra siffrorna till trots har en betydande omsvängning skett i hushållens och företagens förväntningar. Under loppet av fjolåret har optimismen inför framtiden gradvis skruvats upp.Till det ska läggas att fallet i sysselsättningen har stannat av och inte ser ut att bli så omfattande som tidigare befarat. På kort sikt är förutsättningarna goda för en relativt snabb ekonomisk återhämtning. I det lite längre perspektivet är utsikterna inte lika lysande. Även om de svenska hushållen och den svenska staten har ordning på ekonomin så gäller inte samma sak i omvärlden. En fortsatt måttlig tillväxt internationellt begränsar utvecklingen i vårt land. BNP beräknas öka med 3,3 % 2010 och 2,7 % 2011. Normalt brukar en tillväxt kring 3 % bidra till stigande sysselsättning och minskad arbetslöshet, men detta blir sannolikt inte att bli fallet under 2010 och 2011. Sysselsättningen kommer att bli låg trots god fart i ekonomin. Skatteunderlagstillväxten kommer att vara svag ännu ett par år. För 2010 1,7 % och för 2011 1,9 %.
MEDARBETARREDOVISNING I Lomma kommun finns dels medarbetare anställda av Lomma kommun och dels medarbetare anställda hos våra entreprenörer. Alla som utför arbete i Lomma kommun är lika viktiga för resultatet och skall ges likvärdiga förutsättningar för sina respektive uppdrag.
Städningen inom kommunens lokaler och i eget boende inom Hälsa Vård och Omsorg utfördes av Förenade Service. Räddningstjänstuppdraget utförs av Lomma –Staffanstorps räddningstjänst. Följande avsnitt under rubriken Personalredovisning omfattar endast medarbetare anställda av Lomma Kommun.
Lomma kommun har avtal med en del större entreprenörer såsom Carema Äldreomsorg AB avseende Hälsa Vård och Omsorg inom Lomma-delen och Samhall AB avseende matdistribution inom Hälsa Vård och Omsorg.
PERSONALREDOVISNING Arbetsgivaren Lomma kommun Alla medarbetare i Lomma Kommun behövs för att göra verksamheten framgångsrik och ge tjänsteutbudet den goda kvalitet som förväntas. Ambition är att alla medarbetare erbjuds en god arbetsmiljö med trivsamma arbetsplatser. Medarbetare som mår bra och känner arbetsglädje har goda möjligheter att bidra till goda resultat. En arbetsmiljöundersökning har genomförts under 2009 för att bland annat följa upp den undersökning som genomfördes 2007. Resultatet visar på att arbetsmiljön är mycket bra, inom vissa delområden mycket nära undersökningens maxvärden och med en viss förbättring jämfört med 2007 års undersökning. Antal anställda per nämnd Tillsvidare
Visstid
Generationsväxling
Totalt
2008 2009 2008 2009 2008 2009 Kommunstyrelsen 55 53 2 2 57 55 Barn- och 711 736 82 81 793 817 utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd
53
47
11
Socialnämnd 219 215 30 Tekniska nämnd 74 70 2 Miljö- & byggnads- 14 15 2 nämnd Totalt: 1 126 1 136 129
12
64
59
25 249 240 2 76 72 1 16 16 123 1 255 1 259
Medelåldern i kommunen är 45 år för både män och kvinnor. Högst medelålder har kommunstyrelsen och tekniska nämnden med 48 år och lägst medelålder har kultur- och fritidsnämnden med 42 år. Drygt 36 % av kommunens tillsvidareanställda är över 50 år och drygt 11 % av de anställda är under 30 år. Antal anställda Antal 250 203 200 175
Antalet anställda under 2009 uppgick till 1 259 personer, vilket är en ökning med fyra personer jämfört med 2008. Av samtliga anställda var 89 % tillsvidareanställda, vilket är en procentenhet mindre än 2008. Omräknat till årsarbetare (tillsvidare- och visstidsanställda) innebär detta 1 167 årsarbetare.
154
154
161 143
150 120 101 100
41
50
6
1 0 -19
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
45-49
50-54
55-59
60-65
66---
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Antalet tillsvidareanställda har ökat och antalet visstidsanställda har minskat jämfört med 2008. De största förändringarna har skett inom barn- och utbildningsnämndens område, där antalet tillsvidareanställda har ökat med 25 personer. Ökningen av antalet anställda beror främst på den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen. Antalet anställda har minskat inom kommunstyrelsens, socialnämndens, kultur- och fritidsnämndens samt tekniska nämndens områden jämfört med 2008. Minskningen inom kultur- och fritidsnämndens område beror på Pilängsbadets övergång till entreprenad. Kommunen har totalt 65 % heltidsanställningar och 35 % deltidsanställningar. Inom den närmaste tioårsperioden kommer cirka 300 tillsvidareanställda personer att gå i pension. Detta motsvarar 26 % av antalet tillsvidareanställda Viss osäkerhet finns i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan 61–67 år.
Ålder
27
Den genomsnittliga anställningstiden uppgick till 11,3 år för kvinnor och 10,8 år för män. Under året slutade 76 personer från sina tillsvidareanställningar i kommunen. Över hälften slutade på egen begäran, resterande med ålderspension, sjukersättning eller annan orsak. Pensionsavgångarna har under de senaste åren varit ungefär 30 per år. Från 2010 och några år framöver beräknas pensionsavgångarna till 35 per år. Personalomsättningen 2009 uppgick till 9,0 % Årligen rekryteras cirka 130 personer, tillsvidare- och visstidsanställda. Från och med 2010 och framåt kommer rekryteringarna att uppgå till cirka 150 personer per år, vilket beror främst på den fortsatta utbyggnaden inom barn- och utbildningsnämndens område samt ökade pensionsavgångar. Lomma kommun har inga större problem med att rekrytera medarbetare, vilket dels kan förklaras av att Lomma kommun är en attraktiv arbetsgivare och dels närheten till utbildningsorterna Lund och Malmö. Under 2009 utannonserades 110 tjänster, internt och externt, och i genomsnitt var det 48 sökande på varje tjänst. Flest ansökningar, 338 stycken, inkom till en tjänst som administrativ assistent. Svårigheter finns dock att rekrytera förskollärare och tekniker.
Vad kostar personalen? De totala personalkostnaderna uppgick 2009 till 525,6 mnkr. Personalkostnader Mnkr Löner med mera Arbetsgivaravgifter Pensioner Övrigt Summa
2005 308,3 106,5 38,3 8,0 461,1
2006 293,9 101,7 34,2 8,2 438,0
2007 309,1 106,5 42,2 8,7 466,5
2008 335,7 113,3 43,0 8,7 500,7
2009 353,8 106,7 56,9 8,2 525,6
Personalkostnaderna ökade mellan åren 2008 och 2009 med 24,9 mnkr. Ökningen beror dels på ökade lönekostnader dels på utökat antal anställda.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
De avtalsenliga löneökningarna för 2009 uppgick till 13,1 mnkr inklusive personalomkostnader.
28
Pensionskostnaderna har totalt ökat med 13,9 mnkr jämfört med 2008. Pensionsavsättningarna avseende den ”individuella delen” (avgiftsbestämda ålderspensionen) har ökat med 0,7 mnkr sedan 2008. Ökningen beror dels på procentuell ökning enligt avtal dels på volymökning. Försäkringspremien för förmånsbestämd ålderspension har ökat betydligt under 2009. Premien uppgår till 9,8 mnkr inklusive särskild löneskatt, vilket är en ökning med 2,4 mnkr jämfört med 2008. Anledningen till ökningen är att fler anställda omfattas av den förmånsbestämda ålderspensionen. Under året har endast tre personer erhållit särskild avtalspension. Kostnaden för timanställda uppgår till 22,9 mnkr inklusive personalomkostnader, vilket är en ökning med 2,4 mnkr sedan år 2008. Kostnaderna för mer- och övertidsersättning uppgick till 4,4 mnkr under 2009. Övertidsskulden är något högre jämfört med 2008 och uppgår till 2,4 mnkr inklusive personalomkostnader. Semesterskulden uppgick till 30,2 mnkr inklusive personalomkostnader för år 2009 och har därmed ökat med 1,1 mnkr jämfört med 2008. Under 2009 var uttaget av semesterdagar omvandlade till kontant ersättning 2,1 mnkr inklusive personalomkostnader och jämfört med 2008 en ökning med 0,5 mnkr. Politikerarvodena uppgår till 5,7 mnkr inklusive personalomkostnader, vilket innebär en minskning med 1,1 mnkr.
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var under 2009 för kommunens samtliga anställda 4,3 %. Det är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med 2008, då sjukfrånvaron utgjorde 5,0 % av ordinarie arbetstid. Minskningen återfinns både bland kvinnor och män. Minskning har skett i åldersgrupperna 30 år och äldre. Sjukfrånvaron är densamma i åldersgruppen 29 år och yngre. Långtidssjukfrånvaron har minskat med 12,1 procentenheter.
Sjukfrånvaro
Tillgänglig arbetad tid, Timmar
Sjukfrånvaro, totalt
Sjukfrånvaro > 60 dagar av total sjukfrånvaro
2008 2009 2008 2009 2008 Samtliga anställda 2 210 115 2 216 027 5,0 % 4,3 % 54,2 % Kvinnor 1 763 763 1 771 780 5,5 % 4,8 % 55,2 % Män 446 352 444 247 3,0 % 2,3 % 46,6 % Åldersgrupp –29 år 281 391 280 722 4,6 % 4,6 % 35,6 % 30–49 år 1 062 409 1 086 912 4,5 % 4,2 % 50,0 % 50 år– 866 315 848 393 5,7 % 4,3 % 63,0 %
2009 42,1 % 44,6 % 21,7 %
31,3 % 37,3 % 51,8 %
Hur friska är vi?
Sjukfrånvaro per yrkesgrupp Yrkesgrupp Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro > 60 dgr Totalt av total sjukfrånvaro Admin.personal 3,4 % 60,0 % Gatu-/Parkarbetare 4,0 % 21,6 % Kökspersonal 8,0 % 63,2 % Lärare 1,6 % 18,2 % Vårdbtr/Undersk 9,0 % 60,6 % Barnskötare 6,1 % 41,5 % Förskol/fritidsped. 4,7 % 29,5 %
I jämförelse med 2008 har den totala sjukfrånvaron minskat för yrkesgrupperna lärare, vårdbiträde/undersköterska, barnskötare och förskollärare/fritidspedagoger. Sjukfrånvaron har ökat något för grupperna administrativ personal, gatu-/parkarbetare och kökspersonal.
Frisknärvaron i Lomma kommun mäts med hjälp av frisktal 100 procent frisk och 99 procent frisk. 100 procent frisk är anställda som inte haft en enda sjukdag under året. 99 procent frisk är anställda som inte har haft en enda sjukdag och de personer som har haft upp till fem sjukdagar under året. Frisknärvaro 100 % % 100 90 80 70
62,3
58,8
60
50,6
50 40
43,3 36,2
38,5
31,4
30 20 10 0
Långtidssjukskrivna
Kommunen total
KS
BUN
KFN
SN
TN
MB
Nämnd
23%
Erhållit sjukersättning Slutat sin anställning Deltidssjukskriven Långtidssjukskriven i rehabåtgärd
18%
13%
8%
Av diagrammet framgår att 38 % av de långtidssjukskrivna återgått i arbete, vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med 2008. Andelen som har erhållit sjukersättning är 8 % och 13 % har slutat sin anställning. Resterande andel är fortsatt långtidssjukskrivna på hel eller deltid. Under året har 39 personer varit långtidssjukskrivna och föremål för rehabiliteringsåtgärder, vilket är 15 personer färre än 2008.
Andelen medarbetare som inte haft någon sjukdag under 2009 var 36,2 %, vilket är något lägre jämfört med år 2008. Skillnaderna är stora mellan nämnderna. barn- och utbildningsnämndens frisktal uppgår till 31,4 % medan kommunstyrelsens frisktal är hela 62,3 %. Frisknärvaro 99 % % 100 90
79,7
80 70
64,4
82,4
75,7 61,7
65,0
66,7
SN
TN
60 50 40 30 20 10 0 Kommunen total
KS
BUN
KFN
MB
Nämnd
99 procent frisknärvaro uppgår för kommunen totalt till 64,4 %, vilket är 2,5 procentenheter lägre jämfört med 2008. Barn- och utbildningsnämndens frisktal uppgår till 61,7 % medan miljö- och byggnadsnämndens frisktal är hela 82,4 %.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Återgått i arbete 38%
29
Varmt klimat 4
Hinner med arbetet
Effektivt klimat
3,5 3
Utvecklingssamtalen
Fysisk arbetsmiljö
2,5 2
Chefens uppskattning
Psykosocial arbetsmiljö
1,5 1 0,5
Utvecklingsmöjligheter
Info från ledningen
0
Tar tillvara specialkunnandet
Tillfredsställelse med arbetet
Reagerar för ideér
Trygghet och gemenskap
"Vi-känsla"
Stöd från chefen Stöd från kamraterna
Resultat 2007
Resultat 2009
Arbetsmiljöundersökning
Lönerevision 2009
Under hösten 2009 genomfördes en arbetsmiljöundersökning. Undersökningen omfattade bland annat trivsel och klimat på arbetsplatsen, relationen chef – medarbetare, utvecklingsmöjligheter och värdegrunder. De frågeställningar som medarbetarna fick besvara var till stor del desamma som vid förra undersökningen 2007. Ett helt nytt avsnitt, friskvård, hade tillkommit i undersökning och även viss bakgrundsfakta hade tillförts undersökningen .
De anställda i kommunen har differentierade och individuella löner. Lönerna revideras i en årlig löneöversyn med hänsyn tagen till kommunens anvisningar för lönesättning och de verksamhetsspecifika lönekriterierna.
Totalt inbjöds 1 252 tillsvidare- och visstidsanställda att delta. Enkäten besvarades elektroniskt. Svarsfrekvensen var 55 %, det vill säga 686 personer valde att besvara enkäten. Detta kan jämföras med undersökningen 2007, då svarsfrekvensen uppgick till 56 %.
Av samtliga anställda är andelen män 19 % och andelen kvinnor 81 %. Männens andel har ökat med en procentenhet jämfört med 2008.
Resultatet av undersökningen visade att kommunen har en mycket god arbetsmiljö, såväl fysiskt som psykosocialt. Arbetsklimatet präglas av en stark vikänsla, trygghet, värme och uppskattning från chefen. Högst värde i undersökningen har stödet från arbetskamraterna. Några få utvecklingsområden gick att utläsa av undersökningen och kommer att användas som underlag för diskussion inom samverkanssystemet.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Kompetensutveckling
30
Gränsvärde för godkänt
Under året har totalt 65 medarbetare erhållit ”stipendier till fritids-, del- och heltidsstudier”, varav två medarbetare påbörjat studier som omfattas av förskollärarlyftet, en delvis statligt finansierad fortbildning för förskollärare. I ”lärarlyftet”, motsvarande fortbildning för lärare deltog nio medarbetare. En heldagsutbildning i samverkansavtal har genomförts för chefer/arbetsledare och fackliga företrädare under november månad. Totalt deltog 130 medarbetare. Medbestämmande-, arbetsmiljö- och diskrimineringslagen utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Syftet med samverkansavtalet är att utveckla samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Avtalet ger möjlighet till samverkan i olika former och nivåer (samverkansgrupper, arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal) som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat där inflytande, delaktighet och utveckling leder till en bra arbetsmiljö.
Löneöversyn 2009 för samtliga fackliga organisationer gav en genomsnittlig löneökning på 3,6 %.
Jämställhet
Både inom barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens områden är kvinnodominansen stor. Inom tekniska nämndens område dominerar männen. Inom kommunstyrelsens, kultur- och fritidsnämndens samt miljö- och byggnadsnämndens områden råder en jämn könsfördelning. Förvaltningschefsgruppen har en jämn könsfördelning. Övriga chefs- och arbetsledargrupper domineras av kvinnor. I december 2009 var den genomsnittliga heltidslönen 25 314 kronor per månad. Det är en ökning med 957 kronor eller 3,9 % jämfört med föregående år. I januari 2009 genomfördes en ny lönekartläggning. Enligt diskrimineringslagen ska en lönekartläggning genomföras vart tredje år. Syftet med lönekartläggningen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Resultatet av lönekartläggningen sammanställts i en åtgärdsplan som presenterades i jämställdhetsplanen. Kommunstyrelsen fastställde den reviderade jämställdhetsplanen i maj 2009.
Uppgradering av PA-lönesystemet Implementeringsarbetet pågick under sista halvåret 2009. Utbildningsinsatser genomfördes med planerad driftstart 2010-02-01. Uppgraderingen bedöms ge bland annat utökade möjligheter till effektivare uppföljning av personalkostnaderna. Det uppgraderade systemet är webbaserat, vilket innebär att åtkomsten förbättrats för alla medarbetare.
MILJÖREDOVISNING Miljöredovisningen sammanställs för att åskådliggöra några viktiga miljötrender i Lomma kommun som geografiskt område. Med hjälp av nyckeltalen kan förändringar följas och jämföras över tid. I årets bokslut presenteras några miljönyckeltal som får spegla miljösituationen inom områdena vatten, avfall och klimatpåverkande utsläpp.
VATTEN Badvatten Utsläpp av föroreningar i vattendrag och kustområdet påverkar badvattenkvaliteten vid kommunens stränder. Miljökontoret undersöker badvattenkvaliteten och provtagning har under sommaren 2009 skett på de fyra så kallade EU-badplatserna, Långa Bryggan, Habo Ljung, Lomma Norra (Lomma Beach) och Lomma Södra (Tbryggan). Provtagning har skett vid åtta tillfällen. Resultaten har sammanställts i rapporten ”Badvattnet sommaren 2009”.
som transporterades till havet från Höje å hade 29 % av kvävet och 37 % av fosforn sin källa i de reningsverk som belastar ån. Den långsiktiga trenden för både kväve och fosfor är fortsatt minskande för både Höje å och Lödde-/ Kävlingeå. En av anledningarna till detta är de kommunala samarbeten som skett inom Höje å-projektet respektive Kävlingeå-projektet. Inom Höje ås avrinningsområde har dammar och våtmarker med sammanlagd yta av 75 hektar anlagts. Dessa dammar beräknas reducera 42 ton kväve respektive 1,7 ton fosfor per år. Motsvarande siffra för Kävlingeåns avrinningsområde är en total anlagd yta för dammar och våtmarker på 290 hektar, som beräknas reducera 160 ton kväve respektive 6,5 ton fosfor per år. Åarnas näringstillstånd – kvävehalt mg/liter 8 7 6 5
Vattenkvaliteten har i år varit mycket varierande. Orsaken till dessa varierande värden var troligtvis de periodvis ganska häftiga regn som sköljde med sig föroreningar ut i havet.
4 3 2 1 0
Vattenkvalitet 100
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Lödde å
2005
2006
2007
2008
2006
2007
2008
År
Höje å
94
93
Åarnas näringstillstånd – fosforhalt
80
80
73
68
mg/liter
60
0,14 0,12
33
0,10
18
20
14
9
7 0
0 2005
Tjänligt
6
0 2006
2007
2008
Tjänligt med anmärkning
0,08
6
0
År 2009
Otjänligt
Badvattenkvalitet vid badplatserna i Lomma kommun badsäsongerna 2005–2009. Staplarna visar andel av samtliga prov. Källa: Miljökontoret, Lomma kommun.
Åarna Flera stora vattendrag flyter genom kommunen på sin väg mot Öresund och Lommabukten. I Lödde-/Kävlingeå, Höje å och Alnarpså pågår kontinuerliga vattenkontrollmätningar via respektive vattenvårdsförbund eller vattensamarbete. Resultaten av mätningarna sammanställs med ett års fördröjning och redovisas i respektive årsrapport.Vattenkontrollen i de största vattendragen från 2008 visade att näringsämneshalterna av kväve var högre än 2007. Fosforhalterna minskade generellt jämfört med 2006. Av den totala mängden näringsämnen
0,06 0,04 0,02 0,00 1999
2000
2001
2002
Lödde å
2003
2004
2005
Å År
Höje å
Näringstillståndet i kommunens två största åar, beskrivet som flödesviktade kväve- respektive fosforhalter. Provtagningsstationerna ligger vid Högsmölla i Lödde å och vid Trolleberg i Höje å. Källa: Ekologgruppen Landskrona, Pelagia miljökonsult AB Umeå.
Avloppsvatten Borgeby avloppsreningsverk är kommunens enda reningsverk och behandlar avloppsvatten från Bjärred,
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
40
31
Borgeby, Fjelie och Flädie och omgivande landsbygdsområde i Lomma kommun. Hit går nästan halva mängden av kommunens spillvatten, resterande går till Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö. Cirka 9 % av dagvattnet och avloppsvattnet går i samma ledning till reningsverket. Övrigt dagvatten avleds separat från avloppet, till viss del till dagvattendammar (cirka 15 dammar). Under 2009 släpptes cirka 4,9 ton kväve och 0,2 ton fosfor ut från Borgeby avloppsreningsverk till Lödde-/Kävlingeån vilket var betydligt mindre än 2008. Utsläppet av närsalter från reningsverket har minskat med cirka 25 % under perioden 2001 til och med 2009. Under samma period har befolkningen ökat med cirka 15 %.
Lomma kommun sker vid återvinningscentralerna i Lund och Malmö. Under de senaste åren har insamlad mängd farligt avfall legat på en konstant nivå av ungefär tre kg per person i kommunen. Avfall 600
500
Kg/invånare
512
494
507
495
308
2005
2006
2007
2008
2009
400
300
200
100
Inom kommunen har de senaste åren dessutom 107 enskilda avlopp anslutits till det kommunala VA-nätet. Under 2009 anslöts 33 anläggningar. Kommunen betalar en del av anslutningskostnaden och målet är att minst 95 % av de enskilda avloppen ska vara anslutna till det kommunala avloppsnätet inom tre år.
0
Hushållsavfall
Trädgårdsavfall
År
Grovavfall
Insamlat hushållsavfall fördelat på olika fraktioner i Lomma kommun 2005–2009. Källa SYSAV AB, Malmö.
Avfall Kretsloppssamhället förutsätter att avfallet i första hand minimeras, i andra hand återanvänds, därefter kommer materialåtervinning, energiutvinning genom förbränning och i sista hand deponering. Tilllämpningen av denna prioritering är ett viktigt mål för kommunen och för SYSAV AB, som är de sydskånska kommunernas gemensamma bolag för avfallshantering.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
I god avfallshantering ingår inte enbart att minska mängden avfall utan också att minska avfallets farlighet. Om farligt avfall inte samlas in riskerar det att hamna i hushållsavfallet och därmed att skada vår miljö. Insamlingen i
32
Under 2009 har kommunen påbörjat hushållsnära återvinning i fyrfackskärl. Bland annat återvinns matavfall för att så småningom kunna användas som bland annat bilbränsle.
Energi och klimat Hur energi produceras och används hör till de viktigaste frågorna för att skapa ett hållbart samhälle och minska vår påverkan på klimatet. En stor del av energikällorna är fortfarande baserade på fossila bränslen som bland annat orsakar stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Kommunen har ett stort lokalt ansvar för
energifrågorna, både vad gäller samhällsplanering och kommunorganisationens egen energiförbrukning. Genom energirådgivningen i kommunen ges hushåll, företagare och organisationer objektiv och lokalt anpassad information. Totalt har energianvändningen i kommunen minskat under de senaste åren. Dock har hushållen ökat sin energiförbrukning. Totalt för Lomma har koldioxidutsläppen minskat sedan 1990, dock har de ökat något sedan 2005. Koldioxiutsläpp
Att bevara artrikedom och ekosystem innebär att värna hotade arter och viktiga livsmiljöer men också genom att skapa spridningsvägar i landskapet. Ofta underlättas detta genom att man skyddar naturen, men det kan också handla om hur man planerar och förvaltar gröna ytor samt vatten och stråk. I Lomma kommun finns idag fem naturreservat/Natura 2000-områden; Domedejla mosse, Södra Lommabukten, Löddeåns mynning, Slättängsdammarna och Östra dammen. Arealen skyddad natur omfattar 120 hektar vilket utgör 2,1 % av den totala landytan i kommunen.
Kg per invånare
NYA UNDERLAG FÖR MILJÖ- OCH NATURVÅRDSARBETET
5 000
4 947
4 642 4 051
4 000
3 879
4 097
3 000
2 000
1 000
1990
2000
2005
2006
2007
År
Koldioxidutsläpp i kilo per invånare. Källa: RUS, 2009 års förbrukning är ännu inte sammanställd.
Skyddad natur Ett villkor för en ekonomisk ekologisk och socialt hållbar utveckling är att den biologiska mångfalden bevaras. Artutdöendet i världen fortsätter att öka och varje dag förloras arter och viktig genetisk information. Många arter bidrar redan idag till vår egen överlevnad med så kallade ekosystemtjänster. Det vara genom att till exempel pollinera växter eller producera syre.
Under 2009 har det miljöstrategiska arbetet fortsatt med viktiga dokument och utredningar. Den nya översiktplanen har varit på remiss. Förslaget innehåller bland annat en detaljerad analys av gröna stråk och ekologiska korridorer, men även en bristanalys har gjorts med förslag på kompletterande stråk. Dessa gröna stråk fungerar dels som spridningsvägar för arter, men också som en åtgärd för att minska översvämningsrisken i landskapet – ett led i kommunens arbete med klimatanpassning. Förslaget till översiktsplan innehåller också en plankarta för kustvattnet där Lommabukten har delats in i olika zoner av skyddsvärde. Under hösten har också ett marint naturmiljöprogram tagits fram som kommer att remitteras i början av 2010. En översvämningskartering har också färdigställts under året. Karteringen kan bland annat användas som underlag för det fortsatta arbetet med klimatanpassning, men ingår också som ett viktigt underlag i den nya översiktsplanen.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
6 000
33
VERKSAMHETERNA
KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen samt Valnämnd, Revision och Överförmyndare
Årets händelser
Mål och måluppfyllelse
En arbetsmiljöundersökning avseende kommunens samtliga förvaltningar utfördes och den visar överlag ett mycket gott resultat.
Trygghetsindex, det vill säga hur trygga medborgarna känner sig i kommunen, får vid nästa mätning, år 2009, inte understiga 60. Målet är uppfyllt. Trygghetsindex uppgick till 67.
Den kontinuerliga utvecklingen av kommunens hemsida fortsatte under året, vilket resulterade i en fjärde plats i Sveriges Kommuner och Landstings undersökning av samtliga kommuners hemsidor. Nya medlemmar i LommaPanelen rekryterades under hösten. Under året startade ett samarbete med Handikapporganisationernas samarbetsorgan, HSO, vad gäller inventering och åtgärdsprogram avseende hinder för personer med funktionsnedsättning. Via en länk på kommunens hemsida ges information om vilka krav som ställts, vilka åtgärder som planeras samt vad som redan åtgärdats vad gäller hinder för tillgängligheten i kommunen.
VERKSAMHETERNA
Lomma kommun tilldelades första pris i tävlingen ”Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisningen 2008” arrangerad av ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers.
36
Det samlade resultatet av bilden av information till kommuninvånarna på kommunens webb-sida ska vid mätning enligt metoden informationsindex uppgå till minst 65 % för år 2009. Målet är uppfyllt. Mätresultatet uppgick till 82 %. Kommunen ska placera sig bland de 10 % högst rankade kommunerna i Svenskt Näringslivs kommunranking. Målet är inte uppfyllt. Kommunens placering blev 93:e plats. Kommunen ska placera sig bland de 10 % högst rankade kommunerna i tidningen Fokus ranking ”Bästa boendekommun”. Målet är uppfyllt. Kommunens placering blev femte plats i årets ranking.
Verksamheten uppvisade en negativ budgetavvikelse på cirka 2 600 tkr som i princip helt hänför sig till kommunledningen, 2 800 tkr.Valnämndens överskott med 200 tkr avsåg ett inte budgeterat statsbidrag. Överförmyndarens samt revisionens nettokostnader låg nära budget. Största negativa avvikelsen hänfördes sig till integrationsverksamheten, 2 000 tkr då statsbidrag inte täcker högre merkostnader som kommunens skolor haft. Flyktingbarnen går i vanliga skolklasser, spridda i kommunen, med särskilt stöd efter behov. Beslut om anläggning vid Habo fritidsområde sköts på framtiden vilket medfört en realisationsförlust om 300 tkr samt att årets investering om 200 tkr kostnadsfördes. It-enheten belastades med kostnad av strukturkaraktär men lyckades begränsa avvikelsen till -500 tkr. Inte budgeterade satsningar inom informationsverksamheten balanseras i huvudsak av kvarstående tillväxtpost inom förvaltningsledningen.
Framtid En översyn av verksamhetsorganisationen ska göras innefattande såväl utredning av frontdeskfunktion som alternativ till organisation avseende lokalförsörjning.
Utvecklingsprogram för samtliga anställda kommer att påbörjas 2010 med slutförande året efter. Arbetet med att sammanställa och komplettera de nationella miljömålen på lokal nivå kommer att inledas under året. Det marina naturmiljöprogrammet kommer att samrådsbehandlas och slutligen antagas av kommunfullmäktige under 2010. Olika klimatrelaterade frågor kommer att vara i fokus under nästa år. Det gäller bland annat framtida klimatanpassning. Kommunens besöksnäring kommer att utvecklas genom utbildning, information och nätrverksarbete. Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut 2007 25 344 -62 054 -36 710 1 558
Bokslut Bokslut Budget 2008 2009 2009 31 092 30 723 27 203 -71 794 -76 597 -70 527 -40 702 -45 874 -43 324 3 404 -2 550
VERKSAMHETERNA
Ekonomi
37
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Ansvarig nämnd: Socialnämnden
Årets händelser
Under året påbörjades arbetet inom FINSAM som är ett finansiellt samordningsförbund med Region Skåne, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kävlinge kommun och Lomma kommun. Syftet är att samordna myndigheternas arbete mot målgruppen långtidsarbetslösa. Med hjälp av medel från Länsstyrelsen utarbetades en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor. Utbildning och implementering genomfördes. Kunskapsnivån och beredskapen för att kunna hjälpa utsatta kvinnor ökade. Under 2009 redovisades en kvalitetsuppföljning inom socialpsykiatrin. Brukarenkäten visade goda resultat. Ett förbättringsområde är dokumentation. 81:ans Träffpunkt, inom den socialpsykiatriska verksamheten, utökade under året sina öppettider för att möta målgruppens behov. Lågkonjunkturen har inte haft någon påverkan på verksamheten
Mål och måluppfyllelse
Medborgare och brukare ska bemötas värdigt och korrekt och med respekt för den personliga integriteten. Myndighetsutövning och biståndshandläggning ska präglas av opartiskhet och sakkunskap. Målet ska anses uppfyllt om svaret på frågan ”Hur blir du bemött av personalen?” ger ett medelvärde om lägst 8,5 i de enkäter som genomförts enligt Socialnämndens plan för uppföljning av intern kontroll 2009. Målet bedöms vara uppfyllt. Den senaste kvalitetsuppföljning inom IFO genomfördes 2008. Medelvärdet var då nära 8,5. 2009 gjordes en uppföljning av den socialpsykiatriska verksamheten, som gav ett medelvärde på över 8,5. Vid alla eventuella placeringar ska möjligheten till öppenvård prövas först. Målet är uppfyllt. Utredare och öppenvårdare träffas regelbundet, i syfte att pröva och prioritera insatser i öppenvård.
VERKSAMHETERNA
Ekonomi
38
Verksamheten uppvisade en negativ budgetavvikelse på 6 324 tkr. Kostnaderna för försörjningsstöd översteg budget med 445 tkr. Kostnaderna var något lägre än utfallet för 2008. Ett ökat behov av insatser för barn och unga, framförallt externa och längre placeringar, innebar att kostnaden för barn och unga blev 5 100 tkr högre än budget. Det förebyggande arbetet och öppenvårdsinsatserna på hemmaplan kunde inte möta det växande behovet under året. Kostnaderna för institutionsvård av vuxna missbrukare översteg budgeten med 753 tkr. Kostnaden var 851 tkr lägre än under2008. För övrig vuxenvård ökade kostnaderna på grund av ökat behov med 673 tkr jämfört med 2008. Detta var 549 tkr högre än budget.
Framtid
På grund av den rådande lågkonjunkturen med ökad arbetslöshet samt de förändringar i den generella välfärden som gjorts kommer behovet av försörjningsstöd troligtvis att öka. Målet är att personer som under en lång tid uppburit försörjningsstöd ska få ett bättre och samlat stöd för att kunna återgå i arbete inom ramen för samordningsförbundet FINSAMs insatser. Antalet ungdomar är fler idag än tidigare på grund av inflyttning och större barnkullar i början av 1990-talet. Den kraftiga volymökningen bedöms vara en bidragande orsak till att även de sociala problemen ökar. De kommande åren förväntas ytterligare kostnadsökningar på grund av detta. Barnskyddsutredningen har lämnat ett nytt lagförslag, LBU (lag om stöd och skydd för barn och unga), som är tänkt att ersätta delar i socialtjänstlagen och LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Den nya lagen är mer detaljerad än dagens lagstiftning. Nämnden har fattat beslut om kvalitetsledningssystem för verksamhetsområdet. Prioriterade områden under 2010 är tillgänglighet, säkring av de sociala tjänsterna och personal- och kompetensförsörjning. Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 2 257 3 120 2 970 1 922 -21 384 -25 678 -30 162 -22 790 -19 127 -22 558 -27 192 -20 868 -363 -2 541 -6 324
Nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Försörjningsstöd Nettokostnad 2 782 3 574 3 445 3 000 försörjningsstöd (tkr) Antal hushåll som 101 113 113 120 erhåller försörjningsstöd Vård av vuxna Antal placerade vuxna 6 7 7 4 på institution (genomsnitt per månad) Antal vårddygn/mån 159 228 199 90 Antal vuxna 2 1 4 2 med kontaktperson Vård av barn Antal placerade barn i 6 6 6 5 familjehem eller liknande Antal placerade barn 0,2 1 3,5 0,3 på institution (genomsnitt per månad) Antal vårddygn per månad 2 26 103 10 Antal barn med 9 12 16 9 kontaktperson
LSS-VERKSAMHET Ansvarig nämnd: Socialnämnden
Arbetet med att bygga om den dagliga verksamhetens lokaler på Ljungen slutfördes under 2009. Lokalerna har därmed anpassats till de brukare som inte kan ha sin dagliga verksamhet ute i samhället. Under året fick LSS-verksamheten tillgång till Vegas trädgård för alla sinnen, som habilitering i form av trädgårdssysslor. Trädgården kan därmed användas som daglig verksamhet utanför Ljungens lokaler. Riktlinjer, rutiner och handlingsplaner skapades och reviderades, för att öka tryggheten och säkerheten för både brukare och personal.
Mål och måluppfyllelse Medborgare och brukare ska bemötas värdigt och korrekt och med respekt för den personliga integriteten. Myndighetsutövning och biståndshandläggning ska präglas av opartiskhet och sakkunskap. Målet ska anses uppfyllt om svaret på frågan ”Hur blir du bemött av personalen?” ger ett medelvärde om lägst 8,5 i de enkäter som genomförts enligt Socialnämndens plan för uppföljning av intern kontroll 2009. Målet bedöms vara uppfyllt. Den senaste kvalitetsuppföljningen inom LSS gjordes 2008. Medelvärdet då var över 8,5. Den dagliga verksamheten ska, där önskemål och rimliga förutsättningar för detta finns, erbjudas i form av individuellt anpassad, utflyttad daglig verksamhet. Målet är uppfyllt. Personer inom verksamhetsområdet, som är beviljade daglig verksamhet, och som vill och har förmåga, har fått denna förlagd utanför Ljungens lokaler.
Ekonomi Verksamheten uppvisade en negativ budgetavvikelse på 634 tkr. Kostnaden för korttidshem översteg budgeten med 549 tkr. Vid jämförelse med föregående år var kostnaderna 232 tkr lägre. Fler ungdomar beviljades boende vid särskolegymnasium, vilket medförde att kostnaden 2009 uppgick till 796 tkr. Detta var 225 tkr högre än 2008. Kostnaden är dock i balans med budget. Kostnaderna för personlig assistans var oförändrade jämfört med 2008. På grund av att personalkostnaderna felbudgeterades uppstod en negativ budgetavvikelse på 304 tkr.
Framtid En ny LSS lag, Möjlighet att leva som andra, kommer tidigast att införas 2011. Förslaget innebär bland annat att kostnaderna för personlig assistans kommer att överföras till Försäkringskassan, ledsagarservice enligt LSS
försvinner samt att en ny insats, personlig service med boendestöd, införs. Personer med autismliknande tillstånd och neuropsykiatriska diagnoser ökar i kommunen. Ljungen, daglig verksamhets utemiljö kommer under 2010 att anpassas till brukarnas behov. Anpassningen kommer att ske i samband med förändringen av centrala Bjärreds parkområde. Under 2010 kommer en ny gruppbostad att byggas i Bjärred. Inflyttning beräknas bli första halvåret 2011. Arbetet med att ta fram underlag och tidplan för alternativa driftformer inom LSS-verksamheten kommer att fortsätta under 2010. Nämnden har fattat beslut om kvalitetsledningssystem inom verksamhetsområdet. Prioriterade områden under 2010 är tillgänglighet, säkring av de sociala tjänsterna och personal- och kompetensförsörjning. Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 3 302 4 115 3 393 3 151 -26 696 -32 123 -31 852 -30 976 -23 394 -28 009 -28 459 -27 825 -1 270 -1 620 -634
Nyckeltal Antal personer med personlig assistans - enligt LASS - enligt LSS
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009
29 7
32 6
31 8
31 7
14
14
13
14
2
2
2
1
9
11
11
10
15
12
10
13
4
3
2
3
Antal personer med boende med särskild service
22
23
26
23
Antal personer med daglig verksamhet
27
28
31
29
Antal personer med ledsagarservice Antal personer med kontaktperson Antal personer med avlösarservice i hemmet Antal personer med korttidsvistelse Antal personer med korttidstillsyn för barn över 12 år
VERKSAMHETERNA
Årets händelser
39
HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Ansvarig nämnd: Socialnämnden
Årets händelser I januari flyttade de båda dagverksamheterna Solberga och Brotorp in i nya lokaler på Strandängsgatan i Lomma. I maj stod Vega, det nya särskilda boendet i Lomma, färdigt för inflyttning. Det ersatte boendeenheterna Solberga och Lillevången och innebar dessutom ett tillskott av femton lägenheter. Korttidsenhetens lokaler på Jonasgården i Bjärred byggdes under året om för att anpassas till verksamhetens behov så att personer i behov av avlösning kan vistas i en del av enheten och personer i behov av återhämtning efter sjukhusvistelse i en annan del. Som en del av de aktivitetshöjande åtgärderna på Havsblick upprustades lokalerna bland annat med nya sittgrupper och datorer. Kvalitetsarbetet inom den kommunala HVO-verksamheten fokuserade bland annat på bemötandefrågor genom det egna projektet Mitt levande liv som äldre. All personal deltog i detta utvecklingsarbete som kommer att fortsätta under 2010. För att ge de äldre kommuninvånarna en ökad möjlighet till valfrihet påbörjades under året arbetet med att införa en kundvalsmodell inom äldreomsorgen. Det kommer att innebära förenklad biståndsprövning för vissa hemtjänstinsatser och kundval av servicetjänster. Arbetet kommer att fortsätta och en kundvalsmodell beräknas införas i september 2010. Projektet finansieras av medel från Socialstyrelsen. Under året integrerades projekten ”Förebyggande hembesök” och ”Kost och nutrition” i den ordinarie verksamheten vilket innebar nya metoder och arbetssätt. Nya projekt, såsom läkemedelsgenomgångar, startades under året med hjälp av stimulansmedel från Socialstyrelsen.
VERKSAMHETERNA
För tredje gången genomfördes en brukarenkät inom äldreomsorgen. Den visade att såväl Carema Äldreomsorg AB som den kommunala verksamheten förbättrat sina värden inom så gott som alla områden.
40
Mål och måluppfyllelse Medborgare och brukare ska bemötas värdigt och korrekt och med respekt för den personliga integriteten. Myndighetsutövning och biståndshandläggning ska präglas av opartiskhet och sakkunskap Målet ska anses uppfyllt om svaret på frågan ”Hur blir du bemött av personalen?” ger ett medelvärde om lägst 8,5 i de enkäter som genomförts enligt Socialnämndens plan för uppföljning av intern kontroll 2009. Målet är uppfyllt. Brukarenkäten inom äldreomsorgen 2009 redovisade ett medelvärde på över 9,0 avseende bemötande.
Den som enligt socialnämndens bedömning inte längre kan bo kvar hemma under trygga förhållanden, ska tillhandahållas lägenhet i särskilt boende (vårdboende med somatisk eller demensinriktning) senast tre månader efter beslut. Målet är uppfyllt. Under året verkställdes alla gynnande beslut om rätt till plats i särskilt boende inom tre månader.
Ekonomi Verksamheten uppvisade sammanlagt en positiv budgetavvikelse på 806 tkr. Kostnaden för den öppna verksamheten var 571 tkr lägre än budget. Närståendeverksamheten hade inte full beläggning, dessutom erhölls statligt anhörigstöd. Kostnaden för färdtjänst blev 148 tkr lägre än budgeterat. Antalet resor som gjordes genom SAMRES ökade jämfört med 2008 men resorna var kortare än beräknat. Efterfrågan på matdistribution till ordinärt boende minskade. Antalet måltider som distribuerades under året var 12 337. Rehabverksamhetens kostnader för tekniska hjälpmedel var lägre än under 2008. Trots att antal vårdtagare i behov av rehabilitering ökade under året kunde personalkostnaderna hållas nere och verksamheten redovisade en positiv budgetavvikelse på 575 tkr.
Till följd av fler och mer omsorgskrävande vårdtagare än planerat redovisade hemtjänst och hemsjukvård i kommunal regi en negativ budgetavvikelse på 1 900 tkr. Även kostnaderna inom hemtjänsten i Caremas regi blev högre än beräknat. Kostnaden för hemtjänststädning överskreds med 341 tkr, till följd av att riktlinjerna om tätare intervall av städinsatser fick fullt genomslag samt på grund av upphandlingskostnader som inte var budgeterade. Beläggningsgraden inom särskilt boende, framförallt platserna med demensinriktning ökade jämfört med 2008. Inflyttningen på Vega skedde etappvis från maj till november och kostnaderna för särskilt boende i Caremas regi blev därför 1 100 tkr lägre än budgeterat. Särskilt boende i kommunal regi uppvisade ett underskott om 521 tkr till följd av högre personalkostnader och hyresbortfall som uppkom när lägenheter tomställdes inför trygghetsboendet på Havsblick. De förvaltningsövergripande kostnaderna för konsulter, material och fortbildning var 1 400 tkr lägre än budgeterat. Under året erhölls från Socialstyrelsen stimulansmedel om 1 500 tkr som användes till projekt inom fallförebyggande arbete, socialt innehåll, demensvård och läkemedelsgenomgångar. För att förbereda och utveckla valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen erhölls 2 000 tkr.
Framtid Enligt befolkningsprognosen kommer antalet äldre att fortsätta att öka och det innebär ett ökat behov av insatser inom hälsa, vård och omsorg. Socialnämnden kommer att fortsätta att prioritera förebyggande arbete, närståendestöd och kvarboende hemma i syfte att skjuta upp behovet av särskilt boende.
Driftredovisning Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Intäkter 61 840 62 326 69 819 63 414 Kostnader -186 575 -198 836 -216 220 -210 621 Driftnetto -124 735 -136 510 -146 401 -147 207 Budgetavvikelse 6 164 5 488 806
Nyckeltal
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Antal invånare 1 553 1 562 1 608 1 631 över 74 år Nettokostnad per 80 319 87 394 91 045 90 256 invånare över 74 år (kr) Antal personer med 405 466 481 471 hemtjänstinsatser* (genomsnitt per månad) Antal personer i särskilt boende - därav externa Antal måltider distri- buerad mat (per dag och genomsnitt per månad) Antal färdtjänst- berättigade Antal resor med färdtjänst (genom SAMRES)
103
100
110
117
1
1
2
2
48
47
34
50
529
530
534
530
15 524
16 317
17 204 16 000
* Från och med 2008 ingår även personer som endast har städinsats och/eller matdistribution.
Nämnden har fattat beslut om kvalitetsledningssystem inom verksamhetsområdet och kommer att ha fokus på kvalitetsuppföljningar i såväl den egna verksamheten och entreprenadverksamheterna. Prioriterade områden under 2010 är tillgänglighet, säkring av de sociala tjänsterna och personal- och kompetensförsörjning. Under året har antalet ansökningar till särskilt boende från invånare i andra kommuner ökat och bedömningen är att detta ökade intresset kommer att fortsätta. Förenklad biståndsprövning inom hemtjänsten och kundval av servicetjänster planeras att införas i september 2010. Under 2010 tillträder nya entreprenörer för utförandet av matdistribution, hemtjänst- och lokalstädning.
VERKSAMHETERNA
Inom ramen för närsjukvårdsreformen finns ett behov av att fortsätta utveckla ett nära samarbete med Region Skåne.
41
FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden
Årets händelser Under 2009 utsågs Lommas förskolor och skolor för tredje gången till ”Bästa skolkommun” av Lärarförbundet. Samma år rankades Lommas grundskolor som nummer ett av Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet baserade sig på det sammanvägda resultatet av grundskolans ”Öppna jämförelser”. För att hitta förbättringsområden inom ledning och styrning av skolverksamheten bearbetades resultat från ”Skolkompassen” och introduktionsutbildning för nyanställda infördes. Under året besökte ett tiotal kommuner Lomma kommun för att ta del av varför kommunens verksamhet är så framgångsrik. Elevökningen bland de yngre barnen märktes tydligt och Alléskolan i Lomma invigdes i augusti 2009 för att ta emot barn i 6–9 års åldern. Motsvarande ökning fanns även i norra kommundelen och medförde behov av ytterligare lokaler, framförallt på Alfredshällsområdet. Ökningen av antalet barn i förskolan fortsatte i en något mer dämpad takt och eftersom två nya förskolor med åtta avdelningar togs i bruk 2008 etablerades ingen ny avdelning 2009. Den fristående förskolan Fisken i Bjärred lade ner sin verksamhet i juli 2009 och barnen placerades i den kommunala förskole- och skolverksamheten. Betygsresultaten i årskurs 9 var fortsatt höga även om de sjönk något jämfört med 2008. Rutsborgskolans elever fick ett snittbetyg på 228,5, Bjärehovskolan på 232,1 och Pilängskolan på 221,4. Snittet för riket var 209,6.
VERKSAMHETERNA
Under 2009 infördes en ny lag som ger möjlighet att starta pedagogisk verksamhet i enskild regi. Intresset för omsorgsformen har varit väldigt litet och ingen verksamhet har ännu startat.
42
Vårdnadsbidraget har funnits i ett och ett halvt år och antalet sökande är relativt oförändrat, drygt 20 per år . Perioden för vilken vårdnadsbidraget söks är kort, cirka sju månader i snitt. ”Förskolelyftet”, kompetensutveckling för förskolepersonal, påbörjades under höstterminen 2009 och löpte parallellt med ”Lärarlyftet”. Eftersom ansökningstiden var väldigt kort sökte få kurser med start 2009. Nationella prov för årskurs 3 genomfördes för första gången under vårterminen 2009. Det sammanvägda resultatet på provet i svenska blev att 99 % av eleverna uppnådde målen. Även i matematik nådde 99 % av eleverna målen.
PIM-utbildning (praktisk IT för pedagoger) avslutades 2009 och cirka 80 % av alla grundskollärare och fritidspedagoger deltog. Ett webbaserat verktyg för mål- och resultatuppföljning införskaffades och implementerades i grundskolan. Det innefattar skriftligt omdöme (kunskapsutveckling och social utveckling), individuella utvecklingsplaner, statistikfunktioner för lärare och skolledare, åtgärdsprogram samt skriftlig bedömning skolår 9.
Mål och måluppfyllelse Bruk av droger och alkohol är oacceptabelt. Skulle detta förekomma ska det hanteras enligt beslutad plan. Målet bedöms vara uppfyllt. I skolornas uppdrag ingår det att undervisa om farorna med olika droger. Drogvaneundersökningar (den senaste genomfördes i december månad 2008) visar emellertid att elever i de högre årskurserna testar olika droger. Våld, mobbning och kränkande beteende är oacceptabelt. Skulle detta förekomma ska det hanteras enligt beslutad plan. Målet bedöms vara uppfyllt. Skolenheterna är mycket uppmärksamma när det gäller våld, mobbning och kränkande beteende. I förebyggande syfte prioriteras arbetet med trygghet och trivsel. Resursenheten stödjer verksamheten till exempel genom att utbilda skolpersonalen i ART (Aggression Replacement Training). Likabehandlingsplaner med rutiner för uppföljning och åtgärder finns och används. Våld, mobbning eller kränkande beteende förekommer, men i mycket liten omfattning. Kommunen ska placera sig bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller mätning enligt SALSA. Målet är inte uppfyllt. Lomma kommuns placering var inte bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller mätning enligt SALSA. Andelen elever som uppnått målen i årskurs 9 var 92 % (modellberäknat värde 91 %). Det genomsnittliga meritvärdet var 226 (modellberäknat värde 230). (SALSA -Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Modellberäknade betygsvärden där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands). Kommunen ska placera sig bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller mätning enligt meritvärdet. Målet är uppfyllt. Lomma kommuns placering var bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller mätning enligt meritvärdet. Det genomsnittliga meritvärdet var 226. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan ska uppgå till minst 96 %.
Målet är uppfyllt. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolans nationella program uppgick till 96 %.
Det är ytterst viktigt att den planerade utbyggnaden av förskolor och skolor håller tidplanen för att kunna tillgodose alla barns behov av förskola och skola.
Ekonomi
För att behålla en hög kvalitet i förskola/skola måste det ske en kontinuerlig satsning på kvalitetshöjande fortbildning av personalen. En satsning på aktiv rekrytering av förskole- och skolpersonal kommer att bli nödvändig under kommande år.
Året 2009, liksom föregående år, präglades av inflyttning av familjer med barn i omsorgs- och skolåldern. Sammanlagt utökades verksamheten med 187 platser. Under året togs de två sista förskoleavdelningarna i de, under 2008 etablerade förskolorna, Strandpaviljongen i Lomma och Majas förskola i Borgeby i bruk. Vidare invigdes den nybyggda Alléskolan inför höstterminen. Skolan tog emot elever från Vinstorpskolan. En ny matsal byggdes i Pilängsområdet för elever vid Alléskolan och Pilängskolan. Denna togs i bruk i januari 2010. Antalet platser för barn och elever som valt fristående alternativ eller annan kommuns förskola/grundskola uppgick till 414 mot budgeterade 430, vilket främst berodde på nedläggning av Förskolan Fisken. Samtidigt hade 55 barn/elever från andra kommuner sin omsorg/skolgång i Lomma kommun. Detta var 27 fler barn/elever än budgeterat. Kompetensutvecklingsprogrammet Lärarlyftet för lärare och från och med höstterminen Förskollärarlyftet för förskollärare fortgick. Deltagandet uppnådde inte budgeterad nivå. Lomma kommun beviljades statsbidrag med 385 tkr för att öka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Statens kulturråd beviljade 170 tkr till projektet Skapande skola. Under 2009 beviljades 19 personer vårdnadsbidrag, varav fem beviljades för tolv månader och sex för perioder mellan sex och nio månader. Kostnaden för 2009 uppgick till 534 tkr.
Framtid Antalet barn och elever fortsätter att öka under de närmaste åren. Ökningen medför fortsatt behov av lokaler inom förskola och skola under flera år framöver. En ökning av antalet skolelever innebär en ökad efterfrågan på fritidshemsplatser och platser på fritidsklubb för 10–12-åringar.
Skolan och förskolan står inför stora förändringar framöver. Redan 1 juli 2010 införs ”Allmän förskola” för treåringar. Nationella prov införs i fler ämnen än i dag till exempel naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Ett nytt betygssystem med en sjugradig skala och betyg från årskurs 6 är aviserat till 2011. Läroplaner och kursplaner är under omarbetande för både skolan och förskolan. En av skolledarnas viktigaste uppgifter är att ansvara för att all personal utbildas inom de områden där förändringarna görs. Det är mycket viktigt att tid avsätts för att personalen ska få kunskap om de nya styrdokumenten, men också kunna omsätta dem i verksamheten. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken kommer att fortsätta. Det webbaserade verktyget för mål- och resultatstyrning kommer att kompletteras med ett verktyg för kommunikation mellan skola och hem. Projektet En-till-En (en bärbar dator till varje elev och en bärbar dator till varje lärare) kommer att starta med lärardelen i årskurserna 7–9 och med en utbyggnad av det trådlösa närverket. Det är av stor vikt att denna satsning kan fullföljas för att ge eleverna ett modernt inlärningsverktyg.
Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 38 323 43 059 48 808 45 776 -372 740 -409 509 -430 574 -429 816 -334 417 -366 449 -381 766 -384 040 -5 950 -6 472 2 274
Nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Andel elever behöriga 96,1 97,3 96,0 100,0 till gymnasieskolans nationella program (%) Nettokostnad per kommunal plats (tkr) 1–5 år 6 år 7–15 år
87,3 76,7 72,4
90,3 74,8 75,9
87,0 67,4 76,8
87,3 67,7 81,1
VERKSAMHETERNA
Verksamheten visade en positiv budgetavvikelse på 2 274 tkr.
43
GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden
Årets händelser Elevantalet på IV-programmet (Individuella programmet) förändras mycket under ett läsår. Under vårterminen tillkom många elever och totalt fanns 30 elever inskrivna vid terminens slut. Höstterminen började med få elever, men ökade under terminens gång till sammanlagt 20 elever. Antalet elever vid fristående gymnasieskolor ökade med 27 elever eller 16 % från föregående år och uppgick till 192 elever, det vill säga 21 % av det totala antalet elever. Höstterminen 09 sökte 17 % av eleverna i årskurs 9 till fristående gymnasieskolor inför läsåret 2010/2011. Av alla ungdomar sökte höstterminen 09 cirka 64 % i första hand studieförberedande utbildningar. Resterande del söker yrkesförberedande utbildningar. Detta var ungefär samma siffror som förra året. Under 2009 läste cirka 50 elever SFI (svenska för invandrare), vilket är en ökning med med 23 elever eller nästan 80 % jämfört med 2008. Andelen studerande inom vuxenutbildningen ökade jämfört med föregående år.
Andelen elever i fristående gymnasieskolor ökade från budgeterade 129 elever (15 %) till 192 elever (21 %). Den genomsnittliga terminskostnaden var cirka 20 % högre i fristående skolor jämfört med i kommunala skolor, vilket främst kan hänföras till de fristående gymnasieskolornas programutbud. Lomma kommun hade studerade vid 40 olika fristående skolor. Vuxenutbildningen visade en negativ budgetavvikelse på 588 tkr, som främst berodde på ökat antal studerande i den gymnasiala vuxenutbildningen och i svenska för invandrare (SFI). Den gymnasiala vuxenutbildningen hade i snitt 88 heltidsstuderande, vilket är 18 fler än budgeterat. Däremot SFI-undervisningen för flyktingar finansierades genom statliga bidrag. Övriga deltagare i undervisningen var 49 studerande eller cirka 140 % fler än budgeterat.
Framtid Regeringen har lagt förslag om förändringar för Gymnasieskolan och IV-programmet. Dessa ändringar skall träda i kraft läsåret 2011/2012, men kommer att påverka IV-programmet redan under läsåret 2010/2011.
En omorganisation på ledningsnivå genomfördes. Gymnasieskolan - vuxenutbildningen och Resursenheten bildade från och med höstterminen 2009 en gemensam enhet med namnet Resurs- och Lärcentrum.
Mål och måluppfyllelse Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 4 år ska uppgå till minst 86 %. Målet är uppfyllt. Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 4 år är 90 %.
Ekonomi Gymnasieskolan visade sammantaget en negativ budgetavvikelse på 5 646 tkr.
VERKSAMHETERNA
Personalkostnaderna gav en positiv budgetavvikelse på cirka 500 tkr på grund av förändrad organisation för undervisning vid individuella programmet.
44
Kostnaden för utbildningsplatser, inom framför allt nationella programmet, visade en negativ budgetavvikelse på knappt 6 500 tkr. Avvikelsen berodde dels på fler elever dels på högre genomsnittspris per elev. Under året fanns i verksamheten 36 elever fler än budgeterat, varav merparten var 19-åringar, det vill säga elever som gick sitt fjärde år i gymnasieskolan. Det högre genomsnittspriset berodde främst på att den hyresrabatt som gällde i tidigare avtal upphörde i samband med att samtliga Skånekommuner jämte Sölvesborg ingick ett avtal om så kallat ”Fritt sök”.
Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 1 850 2 035 2 390 1 708 -76 090 -84 331 -91 283 -84 367 -74 239 -82 296 -88 893 -82 659 828 -3 168 -6 234
Nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Gymnasieskola, genom- 83,8 85,1 92,0 89,0 snittlig kostnad per elev (tkr) Antal helårsplatser, vuxenutbildning Nettokostnad per helårsplats (tkr)
93
95
105
85
50,0
53,4
53,2
56,7
KOSTVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden
Årets händelser Byggnation av ett nytt kök och matsal pågick inom Pilängsområdet och togs i drift till skolstarten januari 2010. Detta kök kommer att möta framtida behov inom föroch grundskola i södra kommundelen och ha en kapacitet på cirka 2 000 portioner per dag.
Livsmedelslagstiftningen kommer fortsättningsvis att ställa krav på verksamehten inom kostenheter. Bland annat kommer krav på att kvalitetssäkring och riskanalyser ska utföras på samtliga enheter. Detta kräver kompetensutveckling av personalen.
Köket på Havsblick blev under året utdömt av miljö- och byggnadsnämnden.
Havsblick kommer att flytta sin tillagning till Pilängskolans gamla kök. I köket kommer att lagas mat till samtliga enheter inom HVO (Hälsa, Vård och Omsorg) samt till restaurangen på Havsblick.
Arbete pågick med riskanalyser enligt krav från Livsmedelsverket. Andelen ekologiskt livsmedel har ökat en del under året. Krav från matråd och föräldrar medförde en ökad satsning på ”hemlagad” mat utan onödiga tillsatser och mindre helfabrikat . Svinnmätning genomfördes på samtliga enheter. Olika temadagar med mat från olika länder genomfördes. Enkäter och matråd visade att eleverna uppskattade maten. Under året fortsatte enheten arbetet med organisationsförändringen. Arbetsledare för köken inom de olika enheterna fick mer ansvar och fortsatt utbildning inom arbetsmiljö och arbetsledning.
Mål och måluppfyllelse Skollunchen ska täcka cirka 30 % av elevernas näringsbehov per dag. Målet är uppfyllt. Matsedlarna har planerats utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. Barn med heldagsomsorg ska få sitt näringsbehov täckt med cirka 75 %. Målet är uppfyllt. Matsedlarna har planerats utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer.
Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 28 323 30 230 32 872 31 903 -29 494 -31 620 -33 030 -32 449 -1 171 -1 390 -158 -546 -228 -415 388
Nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Antal portioner 1–5 år 190 346 233 156 229 458 284 779 6–15 år 412 667 437 937 453 178 512 586 HVO 40 696 39 479 66 644 46 903 Genomsnittlig portionskostnad (kr.) 1–5 år 48,29 42,67 44,91 36,80 6–15 år 33,58 33,79 35,02 29,00 HVO 87,64 84,78 86,34 88,57
Verksamheten visade en positiv budgetavvikelse på 388 tkr. Kostnaden för livsmedel var högre än budgeterat, men detta kompenserades bland annat av fler intäkter som till exempel idrottsläger på skollov.
Framtid Det finns ett nationellt mål, att alla kommuner 2010 skall ha minst 25 % ekologiska livsmedelsinköp. Detta mål kommer inte att kunna uppfyllas med nuvarande budget. Ett nytt synsätt är att satsa på ”klimatsmarta” livsmedel och leveranser. Kostenheten kommer även i fortsättningen att satsa på hemlagad mat utan onödiga tillsatser.
VERKSAMHETERNA
Ekonomi
45
FRITIDSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden
Årets händelser Förberedelserna inför starten av driftentreprenaden för Pilängsbadet den 1 juli 2009 präglade årets arbete. I oktober togs den nya konstgräsplanen på Lomma Idrottsplats i drift. Nämnden engagerades i projekteringen av ny planerad idrottshall i Borgeby. Fritidsgårdarna startade ett kvalitetsprojekt för sin verksamhet. Målet med projektet är att skapa delaktighet och engagemang där alla tar ett gemensamt ansvar för en verksamhet som ständigt utvecklas i takt med ungdomarnas och kommunens behov.
Mål och måluppfyllelse Andelen brukare som är nöjda med förvaltningens service och tillgänglighet ska vid stickprov bland dessa uppgå till minst 80 %. Målet är uppfyllt. Uppföljningar har gjorts genom enkät. Resultatet visade en nöjdhetsgrad på 82 %. Bidragen medverkar till att göra all barn- och ungdomsverksamhet inom nämndens område alkohol- och drogfri. Målet är uppfyllt. Frågeställningen har tagits upp i föreningssamtal. Alla föreningar har någon form av ställningstagande i dessa frågor.
Ekonomi Verksamheten visade en positiv budgetavvikelse med 298 tkr, varav cirka 220 tkr var kapitalkostnader och berodde på senarelagda investeringar. Fritidsverksamheten för barn och ungdom visade en positiv avvikelse mot budget på 180 tkr. Avvikelsen var främst inom personalkostnaderna och berodde på att frånvaro inte alltid kunde ersättas. Badverksamheten hade en negativ budgetavvikelse på cirka 230 tkr, som berodde på kostnader i samband med driftentreprenaden som motverkades av ett överskott på centrala medel med cirka 120 tkr.
VERKSAMHETERNA
Framtid
46
En växande befolkning med tydligt ökat antal ungdomar de närmaste tio åren behöver ökade möjligheter i form av anläggningar och lokaler för att kunna utöva fritidsverksamheter. Folkhälsoperspektivet, möjligheter för fysisk och intellektuell stimulans, är ett viktigt uppdrag även för Kultur- och fritidsnämnden. Föreningslivet förutsätts ha fortsatt kraftig tillväxt. En ny funktionell idrottshall i södra kommundelen är mycket efterfrågad.
Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 6 232 7 399 7 170 7 186 -29 273 -32 764 -34 251 -34 565 -23 041 -23 367 -27 081 -27 379 239 459 298
Nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Pilängsbadet Antal besök per år 73 578 76 394 83 322 75 000 Genomsnitt besök 313 325 354 300 per dag Nettokostnad per 38,1 39,5 38,8 45,0 besök (kr) Idrottsanläggningar; stora hallar *** Nyttjandegraden, 82 84 84 90 attraktiv tid * (%) Nyttjandegraden, 81 83 80 80 total tid (%) Idrottsanläggningar; övriga hallar Nyttjandegrad, 76 79 70 80 attraktiv tid (%) ** Nyttjandetid, total tid (%) 68 67 59 70 Samlingslokaler Nyttjandegraden 39 36 42 attraktiv tid (%) ** Nyttjandegraden, total tid 31 29 34 Café Stationen Genomsnittligt antal 12 15 18 besökare/kväll Café Centralen Genomsnittligt antal 41 39 27 besökare/kväll *
30 25 30
60
Nettokostnad per besök Pilängsbadet är justerat för vissa engångskostnader i samband med konkurrensutsättningen ** Attraktiv tid idrottslokaler: 10/1–10/6: måndag–torsdag 17.00– 21.00, lördag 09.00–17.00, söndag 09.00–20.00. 20/8–20/12: måndag–torsdag 17.00–21.00, lördag 09.00–17.00, söndag 09.00– 20.00. Attraktiv tid samlingslokaler: måndag–torsdag 17.00–21.00, lördag–söndag 12.00–24.00 *** stora hallar = Pilängshallen och Bjärehovshallen
KULTURVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden
I det nya biblioteket i Lomma ökade antalet besök med 35 548 eller med 32 %. Bibliotekets öppethållande under påskhelgen, i samband med den föreningsdrivna kulturvandringen, var mycket uppskattat. Nämnden tog fram ett Kulturpolitiskt program, som innebär ett förtydligande av inriktningen av nämndens arbete. Förvaltningen arrangerade konstutställning i Lomma bibliotek med verk från Lomma kommuns konstsamling. Två organisationer (ABF och Lovewell) arrangerade vars ett musikläger för barn och ungdomar under sommaren med stöd från kommunen.
e-böcker. Detta får till följd att biblioteken måste omprioritera inköp till förmån för detta medium. Förutsättningen är att upphovsrätten till detta medium löses och att den nya nationella biblioteksmyndigheten, Kungliga biblioteket, samordnar licensinköp till de offentliga biblioteken. Möjligheterna för en gemensam biblioteksorganisation med Staffanstorps kommun undersöks. Allt fler invånare ställer högre krav på tillgång till kulturutbud. Nästan 30 % av kommunens barn önskar undervisning i Kulturskolan. Ambitionen är att kunna ge Kulturskolan ändamålsenliga lokaler i Vinstorpsskolan när andra skolprojekt genomförts i södra kommundelen.
Mål och måluppfyllelse Andelen brukare som är nöjda med förvaltningens service och tillgänglighet ska vid stickprov bland dessa uppgå till minst 80 %. Målet är uppfyllt. Uppföljning har gjorts genom enkät i kulturskolan. Resultat var att 92,3 % ansåg att kulturskolan motsvarade förväntningarna. Alla elever ska erbjudas kulturupplevelser med professionella aktörer minst en gång per termin. Målet är uppfyllt. Verksamheten har genomförts i samarbete med skolorna. Andelen besökare som uppfattar biblioteken som en naturlig plats för möten och information ska, bedömt utifrån en ”nöjd kundenkät”, uppgå till minst 80 %. Målet är uppfyllt. Vid en brukarundersökning hösten 2009 på biblioteken ansåg 93,3 % att biblioteken var bra/mycket bra som mötesplatser och att söka/få information på.
Ekonomi Kulturverksamheten visade en positiv budgetavvikelse på 141 tkr. Hälften av avvikelsen fanns på kapitalkostnaderna och berodde på senarelagda investeringar i biblioteksverksamheten.
Framtid När läsplattor för böcker, tidningar och tidskrifter slår genom, och förhoppningsvis blir standardiserade, kommer stora krav att ställas på biblioteken. En förmodad ökad användning av läsplattor innebär en ökad användning av
Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 1 299 1 366 1 454 1 197 -19 193 -21 360 -23 847 -23 731 -17 894 -19 994 -22 393 -22 534 65 -94 141
Nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Programverksamhet Antal arrangemang 70 72 68 70 Genomsnitt besökare/ 69 60 64 65 arrangemang Bibliotek Öppet timmar per vecka 92 92 92 90 Utlåning antal media/ 10,4 10,8 10,9 12,0 invånare Besökare per dag 701 723 833 900 Förnyelse av media- 4,6 5,0 5,0 4,0 beståndet (%) Kulturskolan Antal sökande elever 724 1 000 1 000 900 till kulturskolan Antalet elever i 696 700 700 700 kulturskolan Nettokostnad per 6 599 6 960 6 661 6 815 kulturskoleelev (kr)
VERKSAMHETERNA
Årets händelser
47
TEKNISK VERKSAMHET – SKATTEFINANSIERAD Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden
Årets händelser Ett nytt vårdboende, Vega, togs i bruk under året. Vega ersatte boendena på Solberga och Lillevång. Hamntorget och den intilliggande trafikplatsen, som båda ligger mellan kommunhuset och biblioteket i Lomma, invigdes i augusti. Alléskolan, en utbyggnad av Pilängskolan, färdigställdes till höstterminen. Strax innan årsskiftet blev nytt kök och ny matsal klara. Ny konstgräsanläggning uppfördes på Lomma idrottsplats och en ny anläggning för skolidrott uppfördes på Bjärehovsområdet. Alnarpsströmsprojektet, utvinnig av värme och kyla ur grundvattnet, togs i bruk för vårdboendet Vega och biblioteket i Lomma. Omfattande förberedelser pågick hela året för fortsatta utbyggnader av framför allt skolor. Upphandling gjordes av idrottshall och montessoriskola i Borgeby. Byggstart i båda projekten sker under första kvartalet 2010. Fortsatt omfattande bevakning av exploateringen inom Lomma hamn-projektet, där den tredje exploatören påbörjade sitt entreprenadarbete under hösten 2009.
Mål och måluppfyllelse
VERKSAMHETERNA
Upphandling (avtal ska vara tecknat) av entreprenad gällande skötsel av gata och park ska ske under våren 2009.
48
Målet är inte uppfyllt. Förberedelsearbetet gjordes med extern konsulthjälp och kunde på grund av besparingsskäl inte hålla samma takt som ursprungligen förväntades. Upphandling och tecknande av avtal görs under vintern 2010 med planerad driftstart 1 april 2010. Utredning avseende genomförande av energieffektiviserande- och miljöåtgärder i kommunens fastigheter skall genomföras under 2009. Målet bedöms vara uppfyllt. Av besparingsskäl genomfördes en något förenklad utredning jämfört med vad som ursprungligen avsågs.
Ekonomi Obudgeterade jämförelsestörande poster uppgick netto till sammanlagt -1 916 tkr: exploateringsresultat +1 312 tkr, realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter +3 125 tkr, realisationsförluster och kostnader för utrangering av anläggningstillgångar -1 250 tkr samt avsättning till regresskrav från försäkringsbolag avseende översvämningsskador under 2007 -5 103 tkr. Den totala avsättningen uppgick till och med 2009 till 18 635 tkr, varav 16 772 tkr belastade skattefinansierad verksamhet och 1 863 tkr belastade avgiftsfinansierad verksamhet. De fortsatta kommentarerna kring utvecklingen mellan 2008 och 2009 samt kring budgetavvikelser för 2009 utgår från kostnader och intäkter exklusive ovan redovisade jämförelsestörande poster.
Hyror och övriga ersättningar ökade med 6 838 tkr. Interndebiteringen av hyror mellan skattefinansierad verksamhet och avgiftsfinansierad verksamhet (vatten och avlopp) minskade med 1 532 tkr. Ersättningar från markavtal minskade, medan intäkter från diverse fastighetsregleringar ökade. Dessa intäkter avvek sammantaget positivt mot budgeten med 2 219 tkr. De budgeteras återhållsamt och kan variera stor t mellan åren. Kostnaderna minskade mellan 2008 och 2009 med 2 853 tkr. Bidrag och transfereringar minskade med 2 248 tkr på grund av minskade ersättningar för vattenskador. Personalkostnaderna minskade med 532 tkr på grund av fler vakanser i organisationen. Kostnader för inhyrda lokaler och fastighetsunderhåll minskade med 10 915 tkr. En stor del utgjordes av hyreskostnaden och kostnaden för utrangering av Solberga samt förändrade hyreskostnaden på vissa paviljonger. Fastighetsunderhållet var lägre 2009 jämfört med 2008 beroende på 2008 års stora insatser på Bjärehovskolan. Kostnader för fastighetsreparationer steg däremot kraftigt under 2009. Kostnader för energi, material och köpta tjänster ökade med 3 441 tkr. Kapitalkostnader ökade också, som ett resultat av att nya anläggningar färdigställts, med 7 401 tkr.
Framtid Den ekonomiska tillväxten och behovet av bostäder är betydande faktorer vid bedömningen av den framtida verksamheten och hur den ska bedrivas. Behovet av bostäder i Lomma påverkas starkt av utvecklingen i regionen. I den takt nya bostadsområden planeras och färdigställs ökar utgifterna för ny, modern infrastruktur i form av gator och trafiklösningar, grönområden, torg, ledningssystem, skolor och fritidslokaler med mera.
I den gamla infrastrukturen finns ett stort behov av upprustning och modernisering. Kommunens energiplan har ett antal målsättningar som nu ingår i tekniska nämndens nämndsplan. Krav på samhällsskydd och bevakning av anläggningar kan förväntas i ökad utsträckning. Tekniska förvaltningen minskar bemanningen och överlåter vardagliga uppgifter alltmer till externa utförare. Organisationen övergår mer och mer i en planerande, upphandlande roll och som kvalificerad problemlösare. Utmaningen ligger i att behålla tillräcklig egen kompetens för att möta den snabba teknikutvecklingen på olika områden.
Driftredovisning Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Intäkter 113 143 133 497 126 726 121 602 varav exploateringsnetto och realisationsvinst 15 001 17 983 4 438 0 Kostnader -158 776 -202 102 -185 934 -180 087 varav realisationsförlust och kostnad för avsättning översvämningsskador 0 -19 668 -6 353 0 Driftnetto Budgetavvikelse
-45 633 -68 605 -59 208 -58 485 11 658 -7 026 -723
VERKSAMHETERNA
Intäkterna ökade mellan 2008 och 2009 med 6 775 tkr.
49
TEKNISK VERKSAMHET – AVGIFTSFINANSIERAD Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden
Årets händelser En stor avskärande dagvattenledning lades ner längs Malmövägen öster om Lomma. För att minska risken för framtida översvämningar leds nu dagvattnet som kommer från Lund och Staffanstorp runt Lomma tätort snarare än genom tätortens ledningsnät. Utbyggnaden av anslutningen av avlopp utanför tätorterna fortsatte under 2009 och beräknas slutföras under 2010. Omfattande informationsinsatser och förberedelser gjordes inför starten av ny avfallshantering från och med 1 januari 2010. Diskussioner startade om att på sikt låta hamnen övergå i annan typ av förvaltning exempelvis föreningsdrift eller bolag.
Mål och måluppfyllelse Åtgärderna i den åtgärdsplan avseende översvämningar som tagits fram i samarbete med berörda kommuner, dikningsföretag, vägverket och övriga berörda under 2008, ska vara åtgärdade senast 2011. Målet bedöms vara uppfyllt. Målet har dock reviderats och tagits med i 2010 års budget med ändring av slutåret till 2012.
VERKSAMHETERNA
Ekonomi
50
den har inte mer än till viss del finansierats med avgifter. • Periodisering av anläggningsavgifterna innebär att influtna avgifter redovisas under en längre period, det vill säga intäkterna ”skjuts framåt” i tiden. • Finansieringen av dagvattenhanteringen är inte löst. Det är troligt att någon grad av skattefinansiering krävs för att uppfylla va-lagens krav i detta avseende. • Ogynnsam struktur: höga fasta kostnader och liten förbrukning leder till hög kostnad per kubikmeter och därmed hög taxa. En hög taxa som kan kännas svår att höja ytterligare. Avfallsverksamheten bedrevs till och med 2009 med ett sammanlagt överskott av 3 903 tkr. Detta överskott måste på sikt återgå till abonnenterna. Hanteringen ändras i grunden från och med 2010 när bland annat insamling av matavall blir obligatoriskt i Lomma kommun. En ny taxa infördes samtidigt. När det ekonomiska resultatet av den nya hanteringen står klar efter något år, blir det aktuellt med eventuella förändringar i taxan. Det totala resultatet i hamnen försämrades mellan 2008 och 2009 med 961 tkr. Skillnaden i resultat förklaras till stor del av kostnaderna för utförd muddring, som blev nödvändig för att kunna garantera vattendjupet åt båtsporten.
Framtid
Vatten- och avlopps- samt avfallsverksamheterna finansieras till 100 % av avgifter. Hamnverksamheten skall på sikt finansieras till 70 % av avgifter och 30 % av skattemedel. Tabellen illustrerar utvecklingen av det balanserade resultatet för den avgiftsfinansierade delen. Det totala resultatet för 2009 är enligt tabellen -1 254 tkr. Om resultatet för hamnens skattefinansierade del, -1 409 tkr, läggs till erhålls det totala driftnettot: -2 663 tkr.
Planer finns på att i samarbeta med SYSAV anlägga en återvinningscentral i Lomma.
Balanserat resultat
Arbetet med att hitta en långsiktig och hållbar förvaltningsform för hamnen kommer att intensifieras.
Tkr Omsättning 2009 Ingående resultat 2 009 års resultat Utgående resultat
VA 35 014 -6 729 -1 162 -7 891
Avfall 13 904 2 597 1 306 3 903
Hamn 4 694 -1 170 -1 398 -2 568
Verksamhetens omsättning utgörs av totalbeloppet för intäkterna eller totalbeloppet för kostnaderna, beroende på vilket som är högst.
Vatten och avloppsverksamheten har dragits med underskott under flera år. Förklaringar till den svaga resultatutvecklingen kan sökas i: • De senaste årens utbyggnad av avlopp på landsbyg-
De ekonomiska problemen i va-verksamheten måste hanteras. Taxan behöver höjas och i det sammanhanget måste principerna för dagvattenkostnader fastställas. Ett samgående med annan huvudman kan på sikt inte uteslutas.
Driftredovisning Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 Intäkter 43 839 46 647 49 644 47 367 varav realisationsvinst 132 0 0 0 Kostnader -48 111 -51 127 -52 307 -48 665 varav kostnad för 0 -1 296 -567 0 avsättning översvämningsskador Driftnetto Budgetavvikelse
-4 272 -3 350
-4 479 -3 350
-2 663 -1 298 -1 365
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Miljö- och byggnadsnämnden
Årets händelser
Ekonomi
Från och med den 1 januari 2009 tog Länsstyrelsen i Skåne över ansvaret för djurskyddstillsynen, som tidigare tog en mindre andel av handläggningstiden i anspråk.
Verksamheten uppvisade en positiv budgetavvikelse på 71 tkr. Fler beslut om avgift togs för livsmedelsverksamheter och större intäkter på tillsyn var högre än beräknat.
Kontroll- och tillsynsplanen för 2009 uppfylldes i stort sett. Strandskyddsprövning- och tillsyn tillkom för kommunerna, där miljökontoret tagit ett stort ansvar. Detta tog en väsentlig andel av handläggningstiden i anspråk
Framtid
Mål och måluppfyllelse Minst 80 % av kommunens brukare skall vara nöjda med den service som erbjuds. Målet bedöms vara uppfyllt. Miljökontoret fick mycket bra betyg i den senaste servicemätningen. . Där mättes bland annat, bemötande, information och engagemang med mera. Resultatet visade att målet om ”bra betyg” uppnåddes till cirka 80 % För miljö- och hälsoskyddsområdet ska kvalitetsdeklarationer införas under 2009 Målet är uppfyllt. Miljö- och byggnadsnämnden antog under året en kvalitetsdeklaration för provtagning av badvatten.
Under 2010 förväntas miljökontoret ha en revision eller inspektion av Livsmedelsverket. Miljökontoret planerar att under 2010 ha tillsyn på livsmedelsverksamheter med hög risk, industrier och hygienlokaler. Samverkan med 4 YES-kommunerna ska fortsätta. Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 802 643 754 564 -2 388 -2 268 -2 462 -2 343 -1 586 -1 625 -1 708 -1 779 62 146 71
RÄDDNINGSTJÄNST Årets händelser
Framtid
Räddningstjänsten i Lomma bedrivs sedan 1 juni 2006 av Staffanstorps kommun.
Samarbetet fungerar som planerat och de ekonomiska och verksamhetsmässiga synergieffekterna kommer att fortsätta att utvecklas och följas upp framöver.
Efter en tragisk dödsbrand i Staffanstorp startade räddningstjänsten en brandvarnarkampanj. Räddningstjänsten gjorde 250 hembesök i Lomma kommun och konstaterade att 82 % hade fungerande brandvarnare. Ett tillfredsställande resultat men det är fortfarande en bit kvar till 100 %. Räddningstjänsten kommer att göra hembesök även under nästa år.
Mål och måluppfyllelse Inom räddningstjänstverksamheten ska kvalitetsdeklarationer tas fram under 2009 Målet är inte uppfyllt
Ekonomi Årets verksamhet visade en negativ budgetavvikelse på 203 tkr som berodde på högre vaktmästarkostnader vid Kraftkällan.
Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 0 0 0 0 -8 290 -8 030 -7 912 -7 709 -8 290 -8 030 -7 912 -7 709 -581 -321 -203
VERKSAMHETERNA
Ansvarig nämnd: Miljö- och byggnadsnämnden
51
PLAN-OCH BYGGVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Miljö- och byggnadsnämnden
Årets händelser
Arbetet med att anpassa ny byggnation till ändrade förutsättningar för höjda havsnivåer påbörjades.
Arbetet med detaljplaner för bostäder, skolverksamhet och naturområde fortsatte. Några planer blev mer komplicerade än beräknat. I några fall ändrades förutsättningarna. Planarbetet drog därför ut på tiden och har i en del fall inneburit ökade konsultkostnader.
Sedan halvårsskiftet ansvarade kommunen för strandskyddsdispenserna och tillsynen.
Sedan ROT (Reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad) -avdraget infördes ökade efterfrågan på information och rådgivning till allmänheten. Bygglovshandläggningen minskade inte i omfattning trots lågkonjunkturen. De ”mindre” byggloven som exempelvis carport samt uterum har ökat i antal. Dessa kräver dock mycket handläggningstid i relation till vad de ger i intäkter. Byggloven för de stora bostadskvarteren har minskat i antal. Dessa ger större intäkter i förhållande till handläggningstiden. Handläggningstiden för bygglov var längre än nämndmålet om cirka två månader.
Minst 80 % av kommunens brukare ska vara nöjda med den service som erbjuds. Målet bedöms vara uppfyllt. Rättssäkerheten på de bygglov som nämnden beviljade var mycket god. Endast 15 % av de överklagade besluten ändras i högre rättsinstanser. Det finns dock synpunkter på att handläggningstiden är för lång. Förvaltningen fick mycket bra betyg i senaste servicemätningen. Tillgänglighet, bemötande, engagemang och information m.m. mättes och visade att målet ”bra betyg” nåddes till cirka 90 %.
Mål och måluppfyllelse
Ytterligare förslag till kvalitetsdeklarationer inom plan- och byggverksamheten ska tas fram. Målet är inte uppfyllt.
Ekonomi Verksamheten uppvisade en negativ budgetavvikelse på 221 tkr. Justering av bygglovsavgiften gjordes under 2009, men detta ledde inte till full kostnadstäckning. Planintäkter gav ett överskott för att planarbetet var större i omfattning och antal än förväntat.
Framtid
VERKSAMHETERNA
Myndighetskraven samt nämndplanens mål överensstämmer inte med de resurser som lagts för verksamheten framöver. Därför har nu en genomlysning av verksamheten påbörjats.
52
Arbetet med miljöuppföljning i Lomma hamn resulterade i att kommunen erhöll statligt stöd om 1 200 tkr tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp och Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Det statliga stödet motsvarar 30 % av projektets totala kostnad. Resterande 70 % ersätts av parterna och innebär att ett flerårigt samarbetsprojekt kommer att startas.
Driftredovisning Tkr Intäkter Kostnader Driftnetto Budgetavvikelse
Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2007 2008 2009 2009 3 566 3 587 3 704 3 580 -8 623 -9 146 -9 770 -9 425 -5 057 -5 559 -6 066 -5 845 -107 711 -221
DE KOMMUNALA BOLAGEN Lomma Servicebostäder AB
Kommunupphandling Syd AB
Lomma Servicebostäder AB (LSAB) är ett av Lomma kommun helägt bostadsbolag med ändamålet att främja boendet med anknytning till vård, omsorg och serviceverksamhet.
Kommunupphandling Syd AB ägs av Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala kommuner med 25 % vardera. Bolagets uppgift är att bedriva upphandlingsverksamhet med syftet att långsiktigt och till så fördelaktiga villkor som möjligt upphandla varor, tjänster och entreprenader för ägarkommunernas räkning. Även i övrigt ska bolaget bistå ägarkommunerna i deras upphandlingsverksamhet.
Bolaget har haft en anställd under räkenskapsåret. Verkställande ledning sker på deltid medan löpande bokföring och hyresadministration köps in från Lomma kommun. Förvaltning av bolagets fastighetsbestånd sker i övrigt i samregi med Lomma kommun. I november såldes fastigheten Lomma 28:59, Lillevång, till Lomma kommun för 2,2 mnkr. Vid årets slut uppgick antalet bostadshus som ägs av bolaget till fyra stycken med cirka 116 lägenheter samt verksamhetslokaler om cirka 8.460 m2.
Ekonomi Resultatet efter före bokslutsdispositioner uppgår till -0,4 mnkr. Hyresintäkterna är 0,5 mnkr högre än budgeterat beroende på senarelagd försäljning av Lillevång samt nytt hyreskontrakt Strandängsgatan 2. Försäljning av Lillevång har inneburit en realisationsförlust om -0,2 mnkr medan fastighetskostnaderna är 0,4 mnkr högre än budgeterat. Räntebidragen har minskat jämfört med föregående år och uppgår till 0,2 mnkr. Under året har en tidigare avsättning till periodiseringsfond upplösts med totalt 0,3 mnkr. Inre och yttre underhåll i bolagets fastighetsbestånd har genomförts med cirka 0,7 mnkr. Om- och tillbyggnaden av del av fastigheten på Strandängsgatan till två dagvårdsenheter har avslutats under året. Investeringen uppgår sammanlagt till 4,4 mnkr, vara 0,2 mnkr utförts under 2009. Ombyggnad av korttidsverksamheten samt utemiljön vid Gamla Jonasgården har inneburit investeringar om 0,7 mnkr under 2009.
Framtid Lomma kommun har som mål att fortsatt ge LSAB i uppdrag att tillhandahålla bostäder och lokaler med anknytning till vård, omsorg och serviceverksamhet.
Bolagets hade under 2009 fyra anställda, varav en anställd sedan1 juli 2009 hade uppdraget som VD utöver uppdraget som verksamhetschef och projektledare/affärsrådgivare. Året präglades av genomförande av eftersatta och akuta uppdrag åt ägarkommunerna. Till viss del har andra upphandlande myndigheter endera deltagit i gemensamt utförda uppdrag eller efterfrågat specifikt uppdragsutförande från bolaget. Den helt övervägande delen av verksamheten har dock riktat sig till ägarkommunerna.
Ekonomi För verksamheten under räkenskapsåret 2008 lämnade vardera ägare ett driftbidrag om 390 tkr. Budgeten 2008 uppgick till 1 560 tkr. Under 2009 lämnades inga driftbidrag. Bolaget har kunnat debitera för allt utfört arbete motsvarade cirka 2 800 tkr. Årets resultat uppgick till – 262 tkr.
Framtid Ägarkommunerna har erbjudits att teckna ett abonnemang på ett fast antal timmar för 2010. Två av fyra kommuner har tecknat avtal och dessa innebär att 30 % av verksamheten är abonnerad och finansierad för 2010. Bolaget räknar med att resterande två ägarkommuner kommer att efterfråga uppdrag motsvarande ytterligare 30 %. Nästan hälften av bolagets kostnader för 2010 måste således täckas in av ytterligare uppdrag, antingen från ägarkommunerna eller från externa kunder. Bolaget måste marknadsföra sig kraftfullt för att uppnå full uppdragsvolym och kostnadstäckning under 2010.
Nyckeltal Omsättning, mnkr Resultat efter finansiella poster, mnkr Balansomslutning, mnkr Kassalikviditet, % Räntabilitet på justerat eget kapital, % Räntabilitet på totalt kapital, % Soliditet, %
2008 12,3 0,0 88,7 71,6 0,2 3,9 10,2
2009 10,5 -0,2 84,1 143 -4,8 2,9 10,4
2007/2008 Nettoomsättning, mnkr 1,5 Resultat efter finansiella poster, mnkr 0,0 Balansomslutning, mnkr 6,0 Justerat eget kapital, mnkr 4,0 Räntabilitet totalt kapital, % 0,0 Soliditet, % 67,0
2009 3,7 -0,3 4,3 4,0 -6,1 86,9
VERKSAMHETERNA
Nyckeltal
53
RÄKENSKAPERNA
RESULTATRÄKNING Kommunen Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut Budget Bokslut Bokslut Mnkr 2008 2009 2009 2008 2009 Verksamhetens intäkter Not 1,2 Verksamhetens kostnader Not 3,4 Av- och nedskrivningar Not 5 Verksamhetens nettokostnader
166,1 -926,0 -35,0 -794,9
160,4 -955,0 -40,5 -835,1
142,2 -929,9 -41,9 -829,6
169,1 -922,1 -39,0 -792,0
159,5 -948,5 -43,6 -832,6
804,6 -4,5 7,9 -21,2 -8,1
845,6 -21,5 29,1 -2,9 15,2
862,9 -30,4 6,8 -9,1 0,6
804,6 -4,5 8,1 -25,0 -8,8
845,6 -21,5 29,2 -5,7 15,0
Not 10 119,9 0,0 0,0 Not 11
90,8 0,2
0,0 0,1
Skatteintäkter Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Not 7 Finansiella intäkter Not 8 Finansiella kostnader Not 9 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Skattekostnad
Årets resultat
111,8
15,2
0,6
82,2
15,1
Specifikation av finansnetto: Avkastning pensionskapitalförvaltning Annan aktieutdelning Övrigt
-13,5 0,0 0,2
27,8 0,0 -1,6
5,4 0,0 -7,7
-13,5 0,0 -3,4
27,8 0,0 -4,3
KASSAFLÖDESANALYS
RÄKENSKAPERNA
Kommunen Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut Budget Bokslut Bokslut Mnkr 2008 2009 2009 2008 2009
56
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 111,8 15,2 0,6 Justering för av- och nedskrivningar Not 12 53,5 22,1 41,9 Justering för gjorda/ianspråktagna avsättningar Not 13 12,3 15,2 0,4 Justering för övrig inte likviditetspåverkande poster Not 14 -116,4 -1,5 0,0 Skattekostnader Not 15 Medel för verksamheten före förändring av rörelsekapital 61,2 51,0 42,9 Ökning(-)/Minskning(+)kortfristiga fordringar 1,2 6,3 0,0 Ökning(-)/Minskning(+)förråd mm 17,1 -0,6 11,0 Ökning(+)/Minskning(-)kortfristiga skulder 15,8 37,4 3,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 95,3 94,1 57,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringsutgifter Not 16 Investeringsinkomster Not 17 Kassaflöde från investeringsverksamheten
-208,8 133,3 -75,5
-217,3 22,9 -194,4
-230,4 0,0 -230,4
82,2 57,5 12,3 -88,4 0,2 63,8 5,5 17,0 5,0 91,3
15,1 25,1 15,2 -1,5 -0,1 53,8 0,3 -0,7 45,0 98,4
-199,7 194,3 -5,4
-215,0 22,9 -192,1
Kommunen Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut Budget Bokslut Bokslut Mnkr 2008 2009 2009 2008 2009 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring av låneskuld Not 18 Ökning(+)/Minskning(-) övriga långfristig skulder Not 19 Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-85,1 38,8 -46,3
154,4 -32,1 122,3
164,2 0,0 164,2
-155,1 38,8 -116,3
154,4 -32,1 122,3
Årets kassaflöde
-26,5
22,0
-8,6
-30,4
28,6
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
36,1 9,6 -26,5
9,6 31,6 22,0
9,6 1,0 -8,6
41,0 10,6 -30,4
10,6 39,2 28,6
BALANSRÄKNING Kommunen Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut Budget Bokslut Bokslut Mnkr 2008 2009 2009 2008 2009
Immateriella anläggningstillgångar Not 20 Materiella anläggningstillgångar därav mark, byggnader, tekn anläggningar Not 21 därav maskiner och inventarier Not 22 Finansiella anläggningstillgångar Not 23 därav pensionsförvaltning Summa anläggningstillgångar
0,3 776,4 748,4 28,0 249,6 181,1 1 026,3
0,7 919,1 891,8 27,3 280,2 207,7 1 200,0
0,6 959,2 915,7 43,5 255,0 186,4 1 214,8
0,3 855,6 827,5 28,1 241,9 181,1 1 097,8
0,7 994,1 966,6 27,5 271,5 207,7 1 266,3
Förråd mm Not 24 Kortfristiga fordringar Not 25 Kassa och bank Not 26 Summa omsättningstillgångar
11,0 51,9 9,6 72,5
11,6 45,6 31,6 88,8
0,0 51,9 1,0 52,9
11,0 43,4 10,6 65,0
11,6 43,1 39,2 93,9
1 098,8
1 288,8
1 267,7
1 162,8
1 360,2
857,9 111,8
873,1 15,2
858,5 0,6
857,0 82,2
872,1 15,1
Avsatt till pensioner Not 28 4,5 14,0 4,8 Övriga avsättningar Not 29 13,0 18,6 13,0 Latent skatteskuld Summa avsättningar 17,5 32,6 17,8
4,5 13,0 0,1 17,6
14,0 18,6 0,0 32,6
SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 27 därav årets resultat
Långfristiga skulder Not 30 Kortfristiga skulder Not 31 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda panter Pensionsförpliktelser som inte upptagits i BR Not 32 Övriga ansvars- och borgensförbindelser Not 33 Beviljad checkräkningskredit
58,3 165,1 223,4
180,5 202,6 383,1
222,5 168,9 391,4
129,2 159,0 288,2
251,5 204,0 455,5
1 098,8
1 288,8
1 267,7
1 162,8
1 360,2
Inga 384,5 190,8 75,0
Inga 390,7 177,8 75,0
Inga 391,5 223,5 50,0
Inga 384,5 58,5 75,0
Inga 390,7 54,1 75,0
RÄKENSKAPERNA
TILLGÅNGAR
57
NOTER Mnkr
2008
Kommunen 2009
Sammanställd redovisning 2008 2009
Not 1 Verksamhetens intäkter Driftredovisningens intäkter 369,1 380,4 369,1 avgår interna intäkter -203,0 -220,0 -203,0 Summa kommunens intäkter 166,1 160,4 166,1 avgår koncerninterna intäkter -2,3 Bolagens externa intäkter 5,3 169,1 Not 2 Jämförelsestörande post Bland verksamhetens intäkter finns exploateringsnetto som består av följande intäkter och kostnader: Intäkter sålda tomter 47,5 11,4 47,5 Kostnader sålda tomter -5,2 -1,4 -5,2 Övriga exploateringskostnader -28,6 -8,7 -28,6 13,7 1,3 13,7 Bland verksamhetens intäkter ingår också realisationsvinst redovisats med: Realisationsvinst 4,6 3,1 4,6 Totalt jämförelsestörande poster 18,3 4,4 18,3
RÄKENSKAPERNA
Not 3 Verksamhetens kostnader Driftredovisningens kostnader -1 180,5 -1 225,8 -1 180,5 avgår beräknat PO 138,6 135,1 138,6 avgår kapitaltjänstkostnader 69,7 79,1 69,7 avgår övriga interna kostnader 203,0 220,0 203,0 Pensionskostnader inklusive löneskatt -42,9 -56,9 -42,9 Övriga kostnader finansförvaltningen -113,9 -106,5 -113,9 Summa kommunens kostnader -926,0 -955,0 -926,0 avgår koncerninterna kostnader 13,2 Bolagens externa kostnader -9,3 -922,1 Not 4 Jämförelsestörande poster Bland verksamhetens kostnader finns följande jämförelsestörande poster redovisade Realisationsförlust 8,0 1,6 8,0 Kostnad för avsättning översvämningsskador 13,0 5,7 13,0 Totalt jämförelsestörande poster 21,0 7,3 21,0
58
Not 5 Avskrivningar enligt plan Immateriella anläggningstillgångar Inventarier och maskiner Fastigheter och anläggningar Not 6 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Prognos slutgiltig kommunalskatt Justeringspost föregående års prognos Not 7 Generella statsbidrag och utjämningar Strukturbidrag Införandebidrag Kostnadsutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Inkomstutjämningsavgift Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift Avgift till LSS-utjämning
380,4 -220,0 160,4 -1,0 0,1 159,5
11,4 -1,4 -8,7 1,3
3,1 4,4
-1 225,8 135,1 79,1 220,0 -56,9 -106,5 -955,0 11,5 -5,0 -948,5 1,6 5,7 7,3
-0,2 -6,3 -28,5 -35,0
-0,2 -7,2 -33,1 -40,5
-0,2 -6,4 -32,4 -39,0
-0,2 -7,3 -36,1 -43,6
810,7 -4,8 -1,3 804,6
869,6 -24,7 0,7 845,6
810,7 -4,8 -1,3 804,6
869,6 -24,7 0,7 845,6
17,9 9,6 0,0 26,3 -32,8 -9,1 12,6 -29,0 -4,5
18,3 6,5 21,3 29,0 -47,3 -10,0 0,0 -39,3 -21,5
17,9 9,6 0,0 26,3 -32,8 -9,1 12,6 -29,0 -4,5
18,3 6,5 21,3 29,0 -47,3 -10,0 0,0 -39,3 -21,5
2008
Kommunen 2009
Sammanställd redovisning 2008 2009
Not 8 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 1,3 0,0 1,5 Pensionsförvaltning 5,0 26,6 5,0 Övriga finansiella intäkter 1,6 2,5 1,6 7,9 29,1 8,1 Not 9 Finansiella kostnader Räntor på lån -1,8 -1,9 -5,9 Räntebidrag 0,0 0,0 0,3 Ränta på pensionsskuld -0,2 -0,3 -0,2 Pensionsförvaltning -18,5 0,0 -18,5 Övriga finansiella kostnader -0,7 -0,7 -0,7 -21,2 -2,9 -25,0 Not 10 Extraordinära intäkter Realisationsvinst vid försäljning av aktier 119,9 0,0 90,8 i dotterbolaget LFAB Not 11 Skattekostnader Förändring av latent skatteskuld LSAB 0,0 Förändring av latent skatteskuld LFAB 0,0 Årets skattekostnad LSAB 0,0 Årets skattekostnad LFAB 0,2 0,2 Not 12 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar 35,0 40,6 39,0 Nedskrivning av aktier i pensionsförvaltningen 18,5 0,0 18,5 Återföring av nedskrivningen av aktier pensionsförvaltningen 0,0 -18,5 0,0 53,5 22,1 57,5 Not 13 Justering för gjorda/ianspråktagna avsättningar Avsatt till pensioner -0,7 9,5 -0,7 Kostnad för avsättning översvämningsskador 13,0 5,7 13,0 12,3 15,2 12,3 Not 14 Justering för övriga inte likviditetspåverkandeposter Realisationsvinster -124,4 -3,1 -96,4 Realisationsförluster 8,0 1,6 8,0 -116,4 -1,5 -88,4 Not 15 Skattekostnad Skattekostnad 0,2 Förändring latent skatteskuld 0,0 0,2 Not 16 Investeringsutgifter Immateriella anläggningstillgångar 0,0 -0,7 0,0 Materiella anläggningstillgångar -202,6 -204,4 -194,6 Finansiella anläggningstillgångar -1,2 -4,1 0,0 Återinvesterad avkastning pensionsförvaltning -5,0 -8,1 -5,1 -208,8 -217,3 -199,7 Not 17 Investeringsinkomster Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,1 0,3 1,1 Investeringsbidrag materiella anläggningstillgångar 2,4 14,9 2,4 Gatukostnadsersättning 1,2 4,1 1,2 Övrig minskning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,8 0,0 Avyttring av dotterbolag 0,0 0,0 61,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 128,6 2,8 128,6 133,3 22,9 194,3 Not 18 Förändring av låneskulden Amortering av upptagna lån -85,1 -15,6 -155,1 Nyupptagna lån 0,0 170,0 0,0 -85,1 154,4 -155,1 Not 19 Förändring av övriga långfristiga skulder Periodisering av VA-anslutningsavgifter 5,2 2,2 5,2 Minskning leasingskuld -0,3 -0,4 -0,3 Checkkredit 33,9 -33,9 33,9 38,8 -32,1 38,8
0,1 26,6 2,5 29,2 -4,9 0,2 -0,3 0,0 -0,7 -5,7 0,0
0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 43,6 0,0 -18,5 25,1 9,5 5,7 15,2 -3,1 1,6 -1,5 0,0 -0,1 -0,1 -0,7 -203,1 -3,1 -8,1 -215,0 0,3 14,9 4,1 0,8 0,0 2,8 22,9 -15,6 170,0 154,4 2,2 -0,4 -33,9 -32,1
RÄKENSKAPERNA
Mnkr
59
Mnkr Not 20
Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde
Not 21 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Markreserv Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde
2008
Kommunen 2009
Sammanställd redovisning 2008 2009
3,5 -3,2 0,3
4,2 -3,5 0,7
3,5 -3,2 0,3
4,2 -3,5 0,7
15,8 0,0 15,8
17,1 0,0 17,1
17,7 0,0 17,7
19,0 0,0 19,0
584,1 -194,8 389,3
707,6 -215,3 492,3
685,5 -219,0 466,5
806,9 -241,7 565,2
210,7 -70,0 140,7
221,9 -75,2 146,7
210,7 -70,0 140,7
221,9 -75,2 146,7
263,2 -70,0 193,2
302,6 -76,6 226,0
263,2 -70,0 193,2
302,6 -76,6 226,0
RÄKENSKAPERNA
Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde 12,6 13,0 12,6 13,0 Ackumulerade avskrivningar -3,5 -3,8 -3,5 -3,8 Utgående bokfört värde 9,1 9,2 9,1 9,2 Övriga fastigheter Anskaffningsvärde 0,7 0,9 0,7 0,9 Ackumulerade avskrivningar -0,4 -0,4 -0,4 -0,4 Utgående bokfört värde 0,3 0,5 0,3 0,5 Varav Investeringar under tvist 0,0 1,8 0,0 1,8 Summa 748,4 891,8 827,5 966,6 Not 22 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 102,2 108,7 102,4 109,0 Ackumulerade avskrivningar -75,8 -82,5 -75,9 -82,6 Utgående bokfört värde 26,4 26,2 26,5 26,4 Finansiella leasingavtal Anskaffningsvärde 2,6 2,2 2,6 2,2 Ackumulerade avskrivningar -1,0 -1,1 -1,0 -1,1 Utgående bokfört värde 1,6 1,1 1,6 1,1 Summa 28,0 27,3 28,1 27,5 Av framtida leasingkostnader förfaller 0,2 mnkr inom ett år. Inom perioden senare än ett år men inom fem år uppgår kostnaden till 0,9 mnkr och 0,0 mnkr senare än fem år.
60
Not 23 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterföretag antal à nominellt värde Lomma Servicebostäder AB 6 600 à 1000 6,6 6,6 0,0 0,0 Lomma Uthyrningsfastigheter AB 100 a100 0,0 1,5 0,0 1,5 Lomma Varmbadhus AB 1 000 à 1 000 0,0 1,0 0,0 0,0 6,6 9,1 0,0 1,5 Övriga aktier och andelar Sydvatten AB 10,3 10,3 10,3 10,3 Övriga aktier 2,2 2,2 1,1 1,0 Bostadsrätter 6,3 7,8 6,3 7,9 Övriga andelar 0,5 0,5 0,5 0,5 19,3 20,8 18,2 19,7 Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomiska förening avser inbetalt andelskapital om 0,7 mnkr. Kommuninvest ekono miska förening har därefter beslutat om insatsemission om 0,0 mnkr för Lomma kommun. Lomma Kommuns totala an delskapital i Kommuninvest ekonomiska förening uppgick 2009-12-31 till 0,7 mnkr.
Långfristiga fordringar Kraftringen AB Övriga långfristiga fordringar Pensionsförvaltning Aktier, svenska Aktier, utländska Räntebärande värdepapper, svenska Orealiserade valutaförluster Nedskrivning/portfölj Summa Not 24 Förråd och exploateringar Upparbetade exploateringsinkomster Upparbetade exploateringsutgifter Not 25 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Statsbidragsfordringar Upplupna skatteintäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Övriga interimsfordringar Momsfordran Skattekonto/skattefordran Fordran koncernbolag Övriga fordringar Not 26 Kassa och bank Bank:koncernkonto Kassa, bank, övrigt Not 27 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd BR Årets resultat Utgående eget kapital Eget kapital består av: VA resultatregleringsfond Renhållning resultatregleringsfond Hamnverksamhet resultatregleringsfond Övrigt eget kapital Not 28 Avsatt till pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrigt Utgående avsättning
2008
Kommunen 2009
Sammanställd redovisning 2008 2009
42,3 0,3 42,6
42,3 0,3 42,6
42,3 0,3 42,6
42,3 0,3 42,6
57,7 30,7 111,4 -0,2 -18,5 181,1
59,5 30,8 117,6 -0,2 0,0 207,7
57,7 30,7 111,4 -0,2 -18,5 181,1
59,5 30,8 117,6 -0,2 0,0 207,7
249,6
280,2
241,9
271,5
-40,9 51,9 11,0
-47,1 58,7 11,6
-40,9 51,9 11,0
-47,1 58,7 11,6
11,2 9,0 10,2 9,0 0,1 0,3 0,1 0,3 4,9 2,8 4,9 2,8 14,9 12,8 11,4 10,6 2,2 4,7 2,2 4,7 1,3 2,1 1,5 2,1 12,2 8,8 12,2 8,8 0,5 0,3 0,5 0,3 4,2 0,5 0,0 0,0 0,4 4,3 0,4 4,5 51,9 45,6 43,4 43,1 5,7 27,0 5,7 27,0 3,9 4,6 4,9 12,2 9,6 31,6 10,6 39,2 746,1 111,8 857,9
857,9 15,2 873,1
-6,7 2,6 -1,2 863,2 857,9
-7,9 3,9 -2,6 879,7 873,1
5,1 -2,0 0,0 0,2 -0,1 0,0 1,3 4,5
4,5 -1,9 2,7 0,3 1,9 0,0 6,5 14,0
774,8 82,2 857,0
857,0 15,1 872,1
5,1 -2,0 0,0 0,2 -0,1 0,0 1,3 4,5
4,5 -1,9 2,7 0,3 1,9 0,0 6,5 14,0
Förpliktelsen minskad genom försäkring totalt inbetalt belopp 49,4 mnkr varav 7,9 mnkr 2009.
Överskottsmedel i försäkringen Aktualiseringsgrad
0,0 94,5 %
0,0 95,0 %
0,0 94,5 %
0,0 95,0 %
Not 29
Övriga avsättningar Kostnad för avsättning översvämningsskador
13,0
18,6
13,0
18,6
RÄKENSKAPERNA
Mnkr
61
Mnkr
2008
Kommunen 2009
Sammanställd redovisning 2008 2009
RÄKENSKAPERNA
Not 30 Långfristiga skulder Långfristiga lån, kommunen 15,6 170,0 15,6 Periodisering av VA-anslutningsavgifter 7,5 9,6 7,5 Långfristig leasingskuld 1,3 0,9 1,3 Checkkredit 33,9 0,0 33,9 Långfristiga lån, LSAB 70,9 58,3 180,5 129,2 Not 31 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 72,1 60,4 71,3 Skatteskuld 0,7 50,1 0,7 Momsskuld SKM 0,0 1,4 0,0 Övertidsskuld 1,6 1,7 1,6 Semesterskuld 20,6 21,8 20,6 Övriga upplupna löner 0,1 0,1 0,1 PO semesterskuld, övertid, övriga upplupna kostnader 9,9 10,2 9,9 Arbetsgivaravgifter 8,9 8,8 8,9 Lön timanställda, övertid december 1,7 2,9 1,7 Upplupna kostnader 12,3 10,6 12,7 Förutbetalda intäkter 4,9 4,5 4,9 Övriga interimsskulder 0,8 1,2 0,8 Personalens källskatt 7,4 7,2 7,4 Kortfristig del av långfristiga lån 0,3 0,3 0,3 Avgiftsbestämd ålderspension 14,3 15,0 14,3 Beräknad löneskatt avgiftsbestämd ålderspension 3,5 3,6 3,5 Skuld till koncernbolag 5,7 0,1 0,0 Övriga kortfristiga skulder 0,3 2,7 0,3 165,1 202,6 159,0 Not 32 Pensionsförpliktelser som inte upptagits i BR Ansvarsförbindelse beräknad av KPA 309,4 314,4 309,4 Beräknad löneskatt 75,1 76,3 75,1 384,5 390,7 384,5 Not 33 Ansvars- och borgensförbindelser Lomma Servicebostäder AB 71,0 71,0 Delsumma dotterföretag: 71,0 71,0 Kraftringen AB, regressåtagande mot Lunds kommun 0,3 0,3 0,3 Företagshälsan Arlöv-Lomma AB 2,7 2,6 2,7 Sydvatten AB 22,8 22,8 22,8 Malmöregionens avlopp AB, ABMA 1,6 1,6 1,6 Sydvästra Skåne Avfalls AB 2,6 3,2 2,6 Kommunala bolag totalt: 101,0 101,5 30,0 Kommunalt förlustansvar egnahem 0,3 0,2 0,3 Habo Golf AB 6,2 5,9 6,2 Lommabuktens Seglarklubb 1,0 1,4 1,0 Föreningen Bjärreds saltsjöbad kallbadhus 1,5 1,5 1,5 Lomma Ridklubb 0,5 0,5 0,5 Summa borgensåtaganden: 110,5 111,0 39,5 Leasingåtaganden 80,3 66,8 19,0 190,8 177,8 58,5 Borgensförluster under året 0,0 0,0 0,0
62
170,0 9,6 0,9 0,0 71,0 251,5 60,3 50,1 1,4 1,7 21,8 0,1 10,2 8,8 2,9 11,6 4,9 1,2 7,2 0,3 15,0 3,6 0,0 2,9 204,0 314,4 76,3 390,7
0,3 2,6 22,8 1,6 3,2 30,5 0,2 5,9 1,4 1,5 0,5 40,0 14,1 54,1 0,0
Leasingavgifter avseende inventarier,maskiner och långsiktiga hyresavtal har redovisats som operationella leasingavtal. Kommunens operationella leasingavgifter för året uppgår till 28,4 mnkr, varav 10,7 mnkr avser långsiktiga hyresavtal. Av framtida leasingavgifter förfaller 18,9 mnkr ( 10,8 mnkr avseende hyreasavtal) inom ett år. Inom perioden senare än ett år men inom fem år uppgår leasingavgifterna till 35,9 mnkr (31,4 mnkr avseende hyresavtal) och 11,9 mnkr (10,4 mnkr avseende hyresavtal) senare än fem år.
Solidarisk borgen Kommuninvest Lomma kommun har i april 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Lomma kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,25 %. Vid årsskiftet 2010 uppgick lånebeloppet till 222 mnkr. Visstidsförordnanden Lomma kommun har inga anställda med särskilt visstidsförordnande och därför inga förpliktelser om så kallad visstidspension avseende anställd personal. Däremot omfattas kommunstyrelsens ordförande och minoritetsföreträdaren av pensionsreglemente för förtroendemän (PRF-KL) ) i vilket rätt till visstidspension ingår. Visstidspension utbetalas fram till tidpunkten för ålderspension. För att erhålla full visstidspension krävs 12 års pensionsgrundande tid.
VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET Ny lag om allmänna vattentjänster trädde i kraft i januari 2007. I lagen finns bland annat bestämmelser om att verksamheten skall redovisa särskiljd från övriga verksamheter med egen resultat- och balansräkning.
Ekonomi
Nyckeltal
Framtid
Antal abonnemang Omsättning, mnkr Nettoinvesteringar mnkr Resultat efter finansiella poster, mnkr Balansomslutning Antal anställda
2008 5 922 35,7 15,8 -3,5 130,7 13
2009 5 791 35,0 11,9 -1,2 125,5 13
Årets händelser En stor avskärande dagvattenledning lades ner längs Malmövägen öster om Lomma. För att minska risken för framtida översvämningar leds nu dagvattnet som kommer från Lund och Staffanstorp runt Lomma tätort snarare än genom tätortens ledningsnät. Utbyggnaden av anslutningen av avlopp utanför tätorterna fortsatte under 2009 och beräknas slutföras under 2010.
Efter periodisering av anläggningsavgifter uppgår årets resultat till -1,2 mnkr. Verksamhetens ackumulerad underskott uppgår till -7,9 mnkr. Vatten och avloppsverksamheten har dragits med underskott under flera år. Förklaringar till den svaga resultatutvecklingen kan sökas i: • De senaste årens utbyggnad av avlopp på landsbygden har inte mer än till viss del finansierats med avgifter. • Periodisering av anläggningsavgifterna innebär att influtna avgifter redovisas under en längre period, det vill säga intäkterna ”skjuts framåt” i tiden. • Finansieringen av dagvattenhanteringen är inte löst. Det är troligt att någon grad av skattefinansiering krävs för att uppfylla va-lagens krav i detta avseende. • Ogynnsam struktur: höga fasta kostnader och liten förbrukning leder till hög kostnad per kubikmeter och därmed hög taxa. En hög taxa som kan kännas svår att höja ytterligare.
Bokslut 2008
Bokslut 2009
Budget 2009
32,2 31,2 1,0 -26,3 -23,8 -2,5 -4,3
33,8 32,7 1,1 -25,1 -23,3 -1,8 -4,6
34,5 33,5 1,0 -23,3 -20,6 -2,7 -4,4
1,6
4,1
6,8
0,0 -5,1
0,0 -5,3
0,0 -5,8
-3,5
-1,2
1,0
Årets resultat -3,5 -1,2
1,0
Mnkr Verksamhetens intäkter därav externa Not 1 därav interna Verksamhetens kostnader därav externa därav interna Not 2 Av- och nedskrivningar Not 3 Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Not 4 Resultat före extraordinära poster
RÄKENSKAPERNA
Resultaträkning,VA-verksamhet
63
Balansräkning,VA-verksamhet Mnkr
Bokslut 2008
TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Not 5 0,3 Materiella anläggningstillgångar 111,0 därav mark, byggnader, tekn anläggningar Not 6 110,4 därav maskiner och inventarier Not 7 0,6 Finansiella anläggningstillgångar Not 8 10,3 Summa anläggningstillgångar 121,6 Kortfristiga fordringar Not 9 9,1 Summa omsättningstillgångar 9,1 SUMMA TILLGÅNGAR
Bokslut 2009
0,1 106,3 105,9 0,4 10,3 116,7 8,7 8,7
130,7
125,4
-6,7 -3,5
-7,9 -1,2
Avsättningar Not 11 1,3 Långfristiga skulder Not 12 126,8 Kortfristiga skulder Not 13 9,3 Summa skulder 136,1
1,9 126,4 5,0 131,4
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
130,7
125,4
Ställda panter Pensionsförpliktelser som ej upptagits i BR Not 14
Inga 4,1
Inga 4,5
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 10 därav årets resultat
Notor,VA-verksamhet
RÄKENSKAPERNA
Mnkr
64
2008
2009
Not 1 Verksamhetens externa intäkter Brukningsavgifter 29,7 31,4 Anläggningsavgifter 6,8 3,1 Periodisering årets anläggningsavgifter -5,4 -2,3 Övriga externa intäkter 0,1 0,5 31,2 32,7 Not 2 Interna kostnader Följande principer har använts för fördelning av gemensamma kostnader med annan verksamhet inom kommunen Kostnader Nyckel Teknisk nämnd, Teknisk förvaltningsadministration Tid nedlagd på VA-ärenden -0,3 -0,3 Gatukontorets ledningsarbeten Nedlagd tid -0,7 -0,2 Centrala IT-system Antal PC -0,1 -0,1 Internhyra Antal m2 -0,2 -0,2 Kommunövergripande funktioner t.ex ledning, % av lönesumma och bruttokostnad kansli,ekonomi och personal/lön -1,2 -1,0 -2,5 -1,8
2008
Not 3 Avskrivningar enligt plan/Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar -0,1 Inventarier och maskiner -0,1 Fastigheter och anläggningar -4,1 -4,3 Not 4 Finansiella kostnader Räntor på lån -5,1 -5,1 Internräntan för lån till kommunen uppgår till 4,5 % Not 5 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 1,2 Ackumulerade avskrivningar -0,9 Utgående bokfört värde 0,3 Not 6 Mark, byggnader, tekn anläggningar Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde 174,5 Ackumulerade avskrivningar -64,1 Utgående bokfört värde 110,4 Not 7 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 0,9 Ackumulerade avskrivningar -0,3 Utgående bokfört värde 0,6 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Sydvatten AB 10,3 10,3 Not 9 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3,4 Momsfordran 0,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1,2 Kassa och bank 4,2 9,1 Not 10 Eget kapital Ingående eget kapital -3,2 Årets förändring -3,5 Utgående eget kapital -6,7 Not 11 Avsättningar Avsättning till försäkringsregresser med anledning av översvämningar 1,3 1,3 Not 12 Långfristiga skulder Långfristiga lån, till kommunen 121,5 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter 5,3 126,8 Not 13 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 7,3 Upplupna löner 0,5 Personalens källskatt 0,1 Arbetsgivaravgifter 0,1 Avgiftsbestämda ålderspensionen inkl löneskatt 0,2 Momsskuld 0,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,9 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter 0,2 9,3 Not 14 Pensionsförpliktelser som inte upptagits i BR Ansvarsförbindelse beräknad av KPA 3,3 Beräknad löneskatt 0,8 4,1
2009 -0,2 -0,1 -4,3 -4,6 -5,3 -5,3
1,2 -1,1 0,1
174,3 -68,4 105,9
0,9 -0,5 0,4
10,3 10,3 3,0 0,0 1,2 4,5 8,7 -6,7 -1,2 -7,9 1,9 1,9 116,8 9,6 126,4 3,1 0,5 0,1 0,1 0,3 0,6 0,0 0,3 5,0 3,6 0,9 4,5
RÄKENSKAPERNA
Mnkr
65
REDOVISNINGSPRINCIPER Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens åttonde kapitel samt av Lag om Kommunal redovisning. Dessutom lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Lomma kommun följer de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning ger ut.
Externredovisning Skatteintäkter redovisas enligt rekommendation av Rådet för kommunal redovisning, det vill säga intäkten periodiseras till det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas av den skattskyldige. Definitiv slutavräkning för år 2008 är skuldbokförd med 206 kronor/invånare och preliminär slutavräkning för år 2009 är skuldbokförd med 1 212 kronor/invånare. Pensionsåtaganden bokförs enligt blandmodellen, vilket bland annat innebär att pensioner intjänade före 1998 tas inte upp som avsättning utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner intjänade efter 1997 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Vidare utbetalas den intjänade avgiftsbestämda ålderspensionen till arbetstagarna medan den förmånsbestämda delen samt efterlevandeskyddet försäkras bort och resterande del skuldbokförs. Pensionsåtagandena inkluderar även löneskatt med 24,26 %. Beräkningen av kommunens pensionsåtagande bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07. Exploateringstillgångarna är bokförda som omsättningstillgångar. Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp exklusive moms och som har en livslängd på minst tre år.
RÄKENSKAPERNA
Avskrivningar har gjorts på tillgångarnas anskaffningsvärden och är beräknade på den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden är i kommunen beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. I bolagen sker årliga avskrivningar med 5 % på markanläggningar, 3 % på verksamhetsbyggnader samt 2 % på övriga byggnader. Avskrivningar påbörjas när tillgången tas i bruk.
66
Kostnader för timanställda samt mer- och övertid avseende december men som utbetalas i januari året därpå har periodiseras till rätt bokföringsår. Från och med bokslut 2005 redovisas intäkter och kostnader för exploateringsverksamheten löpande i resultaträkningen. Före 2005 har redovisning i resultaträkningen skett först i samband med slutredovisning av exploateringsområden.
Konsolideringsprinciper Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och med hänsyn till specificering enligt proportionell konsolideringsmetod, vilket innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning motsvara ägd andel i företaget och att således förvärvat eget kapital elimineras. Obeskattade reserver uppdelas i en del som redovisas som latent skatteskuld under rubriken avsättningar och en återstående del som redovisas under eget kapital. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats med ägd andel. Lomma Uthyrningsfastigheter AB (100 %) har inte konsoliderats då bolaget planeras likvideras alternativt läggas vilandes under 2010.
Driftredovisning Kapitalkostnader beräknas enligt rak nominell metod. För år 2009 har förvaltningarna belastats med intern ränta på anläggningstillgångarna om 4,5 %. Arbetsgivaravgifter med mera har interndebiterats förvaltningarna i samband med löneredovisningen. Storleken på arbetsgivaravgiften överensstämmer med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer.
Vinnare av tävlingen
”Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisning 2008”
Juryns motivering: ”Avrapporteringen av målen är mycket tydlig. Jämförelser med andra kommuner utgör en del av styrningen varför det också i årsredovisningen finns mycket systematisk sådan rapportering som positionerar kommunen i förhållande till andra. Årsredovisningen har en tilltalande struktur och präglas av öppenhet, vilken gör den användarvänlig och lättillgänglig.”
Tkr
Bokslut 2007
Bokslut 2008
Bokslut 2009
Budget 2009
Avvikelse
Kommunstyrelse
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
25 312 -60 925 -35 613
31 058 -70 558 -39 500
30 422 -75 048 -44 626
27 168 -69 019 -41 851
3 254 -6 0291 -2 775
Revision
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
32 -787 -755
34 -868 -834
35 -796 -761
35 -826 -791
0 30 30
Valnämnd
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
0 -6 -6
0 -11 -11
229 -345 -116
0 -327 -327
229 -18 211
Överförmyndare
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
0 -336 -336
0 -357 -357
37 -408 -371
0 -355 -355
37 -53 -16
Socialnämnd
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
67 399 -234 655 -167 256
69 561 -256 638 -187 077
76 182 -278 234 -202 052
68 487 -264 387 -195 900
7 695 -13 847 -6 152
Barn- och utbildningsnämnd
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
68 496 -478 323 -409 827
75 324 -525 459 -450 135
84 070 -554 887 -470 817
79 387 -546 632 -467 245
4 683 -8 255 -3 572
Kultur- och fritidsnämnd
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
7 531 -48 466 -40 935
8 766 -54 127 -45 361
8 624 -58 098 -49 474
8 382 -58 295 -49 913
242 197 439
Teknisk nämnd
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
156 982 -206 887 -49 905
180 145 -253 229 -73 084
176 370 -238 241 -61 871
168 969 -228 752 -59 783
7 4012 -9 4893 -2 088
Miljö- och bygg- nadsnämnd
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
4 367 -19 300 -14 933
4 230 -19 444 -15 214
4 458 -20 144 -15 686
4 144 -19 477 -15 333
314 -667 -353
TOTALT
Driftintäkter Driftkostnader Nettokostnader
330 119 -1 049 685 -719 566
369 118 -1 180 691 -811 573
380 427 -1 226 201 -845 774
356 572 -1 188 070 -831 498
23 855 -38 131 -14 276
1 I driftkostnader ingår 2009: realisationsförlust 331 tkr 2 I driftintäkter ingår 2007: exploateringsnetto 9 029 tkr, realisationsvinst 6 104 tkr. 2008: exploateringsnetto 13 705 tkr, realisationsvinst 4 278 tkr. 2009: exploateringsnetto 1 313 tkr, realisationsvinst 3 125 tkr 3 I driftkostnader ingår 2008: realisationsförlust 8 000 tkr, kostnad för avsättning översvämningsskador 12 965 tkr 2009: realisationsförlust 1 250 tkr, kostnad för avsättning översvämningsskador 5 670 tkr
RÄKENSKAPERNA
DRIFTREDOVISNING PER NÄMND
67
DRIFTREDOVISNING, KF-VERKSAMHET Tkr
Bokslut 2007
Bokslut 2008
Bokslut 2009
Budget Avvikelse 2009
Kommunstyrelsen samt Valnämnd, Revision och Överförmyndare Kommunövergripande verksamhet
Driftnetto Driftnetto
-36 710 -36 710
-40 702 -40 702
-45 874 -45 874
-43 324 -43 324
-2 550 -2 5501
Socialnämnden därav Individ- och familjeomsorg därav LSS-verksamhet därav Hälsa vård och omsorg
Driftnetto Driftnetto Driftnetto Driftnetto
-167 256 -19 127 -23 394 -124 735
-187 077 -22 558 -28 009 -136 510
-202 052 -27 192 -28 459 -146 401
-195 900 -20 868 -27 825 -147 207
-6 152 -6 324 -634 806
Barn- och utbildningsnämnd därav För- och grundskoleverksamhet därav Gymnasieskola och vuxenutbildning därav Kostenhet
Driftnetto Driftnetto Driftnetto Driftnetto
-409 827 -334 417 -74 239 -1 171
-450 135 -366 449 -82 296 -1 390
-470 817 -381 766 -88 893 -158
-467 245 -384 040 -82 659 -546
-3 572 2 274 -6 234 388
Kultur- och fritidsnämnd därav Fritidsverksamhet därav Kulturverksamhet
Driftnetto Driftnetto Driftnetto
-40 935 -23 041 -17 894
-45 361 -25 367 -19 994
-49 474 -27 081 -22 393
-49 913 -27 379 -22 534
439 298 141
Teknisk nämnd därav Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad därav Teknisk verksamhet skattefinansierad
Driftnetto Driftnetto Driftnetto
-49 905 -4 272 -45 633
-73 084 -4 479 -68 605
-61 871 -2 663 -59 208
-59 783 -1 298 -58 485
-2 088 -1 3652 -7233
Miljö- och byggnadsnämnd därav Miljö- och hälsoskyddsverksamhet därav Plan- och byggverksamhet därav Räddningstjänst
Driftnetto Driftnetto Driftnetto Driftnetto
-14 933 -1 586 -5 057 -8 290
-15 214 -1 625 -5 559 -8 030
-15 686 -1 708 -6 066 -7 912
-15 333 -1 779 -5 845 -7 709
-353 71 -221 -203
Totalt
Driftnetto
-719 566
-811 573
-845 774
-831 498
-14 276
1 I driftnetto ingår 2009: realisationsförlust 331 tkr 2 I driftnetto ingår 2008 kostnad för avsättming översvämningsskador 1 296 tkr. 2009 kostnad för avsättning översvämningsskador 567 tkr 3 I driftnetto ingår 2007: exploateringsnetto med 9 029 tkr, realisationsvinst 6 104 tkr. 2008: exploateringsnetto 13 705 tkr, realisationsvinst 4 278 tkr, realisationsförlust 8 000 tkr, kostnad för avsättning översvämningsskador 11 668 tkr. 2009 exploateringsnetto 1 313 tkr, realisationsvinst 3 125 tkr realisationsförlust 1 250 tkr, kostnad för avsättning översvämningsskador 5 103 tkr
RÄKENSKAPERNA
Specifikation av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens förfogandemedel
68
Tkr
Budget
Fördelat
Återstår
Tillväxtpost tekniska nämnden Resultatöverföringar Ofördelad besparing Summa kommunfullmäktiges förfogande
1 835 2 000 -3 700 135
0 2 000 -3 700 -1 700
1 835 0 0 1 835
Väder och vind Tillväxtpost övriga nämnder Åtgärder enligt naturmiljöprogram med mera Löneökningar Omstrukturering Övrigt oförutsett Summa kommunstyrelsens förfogande
1 500 12 401 500 18 101 1 500 2 500 36 502
515 9 440 168 15 781 1 087 2 037 29 028
985 2 961 332 2 320 413 463 7 474
6 637
27 328
9 309
Totalt
INVESTERINGSREDOVISNING Tkr
Bokslut 2007
Bokslut 2008
Bokslut 2009
Budget 2009
Avvikelse
Kommunstyrelse Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Finans
-1 074 -1 027 -1 864 -689 -95 047 -433 0
-5 192 -417 -2 322 -4 298 -187 727 -196 0
-1 325 -2 453 -2 590 -608 -180 744 0 0
-3 111 -2 483 -4 178 -1 067 -212 476 0 -1 731
1 786 30 1 588 459 31 732 0 1 731
-100 134
-200 152
-187 720
-225 046
37 326
SUMMA
STÖRRE INVESTERINGSOBJEKT, NETTOINVESTERINGAR Tkr Utfall 2009
Budget Ack utfall Ack budget Ack. Avvik Anm 2009 t.o.m 2009 t.o.m 2009
Förvärv av Borgeby 17:134 Förvärv av Lomma 24:1,3 Summa fastighetsförvärv Detaljplaneområde Brohus Detaljplaneområde Båtuppställningsplats Detaljplaneområde Centrumtorget Detaljplaneområde Hamntorget Detaljplaneområde Huvudgatusystemet Lomma hamn Detaljplaneområde Lervik etapp 3 Detaljplaneområde Ljunghuset Detaljplaneområde Rutsborgsvägen Detaljplaneområde Sandstensgatan Detaljplaneområde Strandfuret Detaljplaneområde Trollskogen Detaljplaneområde Övriga Summa gator, trafik, grönområden inom detaljplaneområden Vegagatan Ombyggnad busshållplatser, Bjärred Strandstråk och erosionsskydd Summa gator, trafik, grönområden övriga
180 2 069 2 249
-3 2 069 2 066
2 033 2 069 4 102
1 850 2 069 3 919
-183 0 -183
A A
16 0 -2 710 19 404 1 691 323 310 6 937 7 0 2 133 0
3 499 0 1 865 5 143 457 0 0 0 1 700 1 000 1 900 7 961
1 531 4 000 4 740 41 296 7 448 830 6 713 -654 7 0 2 298 4 606
5 014 4 000 9 315 27 035 6 214 507 6 403 -7 591 1 700 1 000 2 065 12 567
3 483 0 4 575 -14 261 -1 234 -323 -310 -6 937 1 693 1 000 -233 7 961
P A P P P A A P P P P P
28 111
23 525
72 815
68 229
-4 586
11 1 123 1 305 2 439
589 1 000 766 2 355
2 422 1 123 8 252 11 797
3 000 1 000 7 713 11 713
578 -123 -539 -84
A A P
RÄKENSKAPERNA
SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
69
Tkr Utfall 2009 Pilängsområdet, resursförstärkningsskola inkl Centralen Bibliotek inkl café, Lomma Vega, vårdboende Idrottshall Borgeby Östra Habo idrottsplats Energisparåtgärder Ventilationsåtgärder byggnad M, Pilängskolan Bjärehovskolan, yttervägg Grundskola södra kommundelen/Fladäng Konstgräsplaner Borgeby och Lomma Brohus, ny förskola Lillevång, ny förskola Montessoriskola, Borgeby Borgeby, ny förskola Lomma, ny förskola Cirkusplatsen Strandcafé, Lomma Flyktingbostäder Summa förvaltnings- och hyresfastigheter Alléskolan Vinstorp Strandpaviljongen Majas förskola Bjärehovskolan Inventarier Vega Nytt bibliotek Borgeby slott Modernisering av serverpark Summa öviga större investeringar TOTALT SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
Budget Ack utfall Ack budget Ack. Avvik Anm 2009 t.o.m 2009 t.o.m 2009 86 636 47 425 56 451 4 023 279 0 0 0 2 477 8 717 2 174 2 532 6 481 5 815 2 933 271 3 194 229 408
108 600 45 400 53 800 28 700 2 150 7 000 1 700 2 000 5 100 6 500 21 300 2 500 44 750 5 416 2 526 8 000 7 000 352 442
21 964 -2 025 -2 651 24 677 1 871 7 000 1 700 2 000 2 623 -2 217 19 126 -32 38 269 -399 -407 7 729 3 806 123 034
P1 A A2 P1 P1 P1 P P P A P1 A3 P1 A A P1 P
3 200 500 0 0 1 900 326 0 250 6 176
1 929 511 533 1 781 0 4 068 2 473 2 529 13 824
3 200 500 500 1 821 0 4 000 2 436 2 779 15 236
1 271 -11 -33 40 -8 -68 -37 250 1 404
P A A A A A A P
159 424 182 245
331 946
451 539
119 585
68 715 71 160 6 226 4 201 18 464 15 784 3 120 12 792 279 650 0 1 000 0 1 700 0 2 000 2 155 5 000 4 895 2 678 2 051 5 177 2 346 2 500 4 934 9 703 4 560 4 161 2 933 2 526 156 1 885 1 400 5 206 122 234 148 123 1 929 2 121 0 1 908 394 37 0 4 391
AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET Enskilda avlopp på landsbygden Åtgärdsprogram mot översvämningar Summa vatten och avlopp Båtuppläggning Habo, ny Summa hamn TOTALT AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET
RÄKENSKAPERNA
TOTALT NETTOINVESTERINGAR
70
4 273 5 798 10 071
4 273 12 504 16 777
22 418 8 338 30 756
22 418 18 200 40 618
0 9 862 9 862
P P4
1 805 1 805
-2 310 -2 310
21 915 21 915
17 800 17 800
-4 115 -4 115
A
11 876
14 467
52 671
58 418
5 747
171 300 196 712
384 617
509 957
125 332
Anm. P=pågående/alt.under förberedelse, A=avslutat 1 Ackumulerad budget inkluderar kommunfullmäktiges beslut för perioden 2010-2012 2 3 900 tkr i statligt investeringsstöd utbetalas i januari 2010 3 Förskola på Lillevång blev har dömts ut som alternativ - ackumulerat utfall utgörs av fastighetsköp 2 200 tkr plus nedlagda utgifter 332 tkr. 4 Bruttoinvestering 19 286 tkr varav finansierat av statsbidrag 10 948 tkr. I ackumulerad budget ingår 2 600 tkr beslutade för 2010.
EXPLOATERINGSREDOVISNING Budget Ingående balans 2009 Utfall 2009 Utgående balans 2009 2009 Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto
1101 NV Borgeby - område vid Rutsborgskolan 0 0 1102 Område kring Rutsborgsvägen 300 0 1103 Östra Borgeby - etapp 2 0 0 1104 Borgeby, verksamhetsområde -3 100 0 1107 Lomma hamn 100 -39 925 1108 Fäladsmarken -1 600 0 1111 Flädie skolor (etapp 1) 0 0 1112 Idrottsvägen 0 0 1113 Dp Centrumtorget 5 200 0 1114 Smålandsgatan/ Svensagatan 0 0 1115 Dp Trollskogen -1 900 0 1117 Fjelie skola -600 0 1118 Oskarsfrid -1 200 0 1119 Borgeby skola 0 0 1121 Ljunghuset 1:1 100 0 1124 Industritomter Koppargatan/Zinkgatan 300 0 1125 Dp Hamntorget -11 250 0 1127 Dp Brohus 500 0 1128 Nians verksamhetsområde 0 -265 1129 Lervik-Östervång etapp 2 och 4 50 -723 1130 Lervik-Östervång etapp 3 50 0 1131 Larssons mekaniska i Bjärred 0 0 1132 Dp Hans Hanssons gård 100 0 1133 Dp Sandstensgatan 1 000 0 1134 Dp Strandfuret 100 0 1135 Dp Trädgårdsstaden 0 0 1136 Kvarter 23/Stena Alnarpsvägen 0 0 1137 Dp Örestads Golfklubb 0 0 1138 Pråmlyckan 0 0 Totalt
107
Resultatfört 2009 Anm
107
0
113
113
0
220
220
0
P
-1 000 -1 000
0
646
646
0
-354
-354
152
P
3 081 3 081
0
62
62
0 3 143 3 143
0
P
9 083 9 083 0 -2 679 -2 679 0 6 404 6 404 37 925 -2 000 -6 886 7 620 734 -46 811 45 545 -1 266 0 0 0 0 0 0 0 0
0 0 -184
P P P
585 -50 858
0 250 -859
P A P
585 585 -309 -309 1 354 1 354
0 0 0
0 0 -500 -500 732 732 1 261 1 261 0 0 -552 -552
0 0 0 0 100 100 0 294 294 0 -1 261 -1 261 0 0 0 0 361 361
0 0 0 0 -400 -400 0 1 026 1 026 0 0 0 0 0 0 0 -191 -191
-4 997 300 -41 -32 330
A P P P A P
0 0 0
0 -428 200
0 -428 200
0 0 0 0 -1 428 -1 428 0 -1 300 -1 300
-629 254 0
A P P
0 0 -1 000 -1 000 -1 500 -1 500
0 259 -496
0 259 -496
0 0 0
585 -50 858
875
610
0
0
0
-265
875
610
0
P
481
-242
723
-481
242
0
0
0
592
P
-300
-300
0
173
173
0
-127
-127
127
P
0
0
-60
60
0
-60
60
0
60
A
0 56 56 0 2 014 2 014 0 59 59 0 111 111
0 1 421 1 421 0 2 689 2 689 0 -441 -441 0 111 111
0 0 0 0
P P P P
0 0 0
0 0 0
57 10 69
0 0 0
P P P
696 -47 136 58 782 11 646
1 313
1 365 1 365 675 675 -500 -500 0 0 0 0 0
0 0 0
57 10 69
-11 850 -40 913 51 863 10 950 -6 223 6 919
57 10 69
57 10 69
Anm: P=pågående/alternativt under förberedelse, A=avslutat. Dp=detaljplan.
RÄKENSKAPERNA
Tkr Projekt
71
ORDLISTA Lokala styrnyckeltal Balansnivå: Beräknas genom att dividera samtliga intäkter med samtliga kostnader. Generella statsbidrag och utjämning räknas i detta fallet alltid på intäktssidan. Målet är att kvoten skall uppgå till minst 101,0, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna med minst 1,0 %. Konsolidering: Vid mandatperiodens utgång 10-12-31 ska eget kapital överstiga eget kapital per 06-12-31 uppräknat med kostnadsutvecklingen mätt med periodens nettoprisindexförändring. Skuldernas andel av skatteintäkterna: Beräknas genom att samtliga skulder, exklusive skulder avseende investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet, plus avsättningar plus ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelserna minus pensionsförvaltningen divideras med skatteintäkterna. Kvoten skall uppgå till högst 71 %.
RÄKENSKAPERNA
Justerat eget kapital: Beräknas i bolagen som eget kapital plus 72 % av obeskattade reserver. Kapitalkostnader: Består av två olika delar, avskrivningar och intern ränta. Kassaflödesanalys: Beskriver hur likvida medel förändrats under året genom den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Kortfristiga skulder respektive fordringar: är sådana som förfaller under det närmaste året. Långfristiga skulder respektive fordringar: är sådana som förfaller efter mer än ett år. Nettoinvestering: Årets investeringsutgifter minus investeringsbidrag.
Andel avsatta medel i pensionsförvaltning i förhållande till pensionsåtaganden: Beräknas genom att avsatta medel i pensionsförvaltningen divideras med summan av avsatt till pensioner och de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse. Målet är att kvoten mellan avsättning och skuld skall uppgå till lägst 50 %.
Räntabilitet på eget kapital: Beräknas i bolagen som resultat efter finansiella poster minus skatt (även latent) dividerat med genomsnittligt justerat eget kapital. Med genomsnittligt avses snittet av ingående och utgående balans.
Borgensförbindelser: Samtliga borgensförbindelser, exklusive borgen för helägda kommunala bolag, skall inte överstiga nivån per 06-12-31.
Räntabilitet på totalt kapital: Beräknas i bolagen som resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med genomsnittlig balansomslutning.
Övrigt
Räntebidragsberoende: Beräknas i fastighetsbolaget som räntebidrag dividerat med hyresintäkter bostäder plus räntebidrag. Ger en bild av hur stor andel som inte består av hyra från hyresgästerna.
Avsättningar: Avsättning är en förpliktelse som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst men, till skillnad från en skuld, är oviss till belopp eller till den tidpunkt den skall infrias.
72
Generella statsbidrag: Statsbidrag som inte är riktade till någon speciell verksamhet.
Eget kapital: Är skillnaden mellan skulder/avsättningar och tillgångar.
Rörelsekapital: Den del av eget kapital som med kort varsel kan användas. Består av omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder.
Finansiella intäkter: Intäkter som kommer från placerade medel, till exempel ränta på bankkonto och intäkter genererade av pensionsförvaltningen.
Skattekraft: Visar kommuninvånarens beskattningsbara inkomst i relation till genomsnittet för riket. Siffran för bokslutsåret 2009 är en prognos.
Finansiella kostnader: Består främst av kostnader som kommer från upplåning och kostnader i pensionsförvaltningen. Finansnetto: Finansiella intäkter minus finansiella kostnader.
Soliditet: Visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och visar om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Beräknas genom att dividera justerat eget kapital med summa tillgångar.
REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse för år 2009 Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer även verksamheten i Lomma Servicebostäder AB, Lunds Energikoncernen AB, Kraftringen AB, Kommunupphandling Syd AB och AB Malmöregionens Avlopp. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse för år 2009. Vi bedömer att styrelsen och nämnder har bedrivit verksamheten på en tillfredställande nivå avseende kommunfullmäktiges uppsatta finansiella och verksamhetsmässiga mål enligt god ekonomisk hushållning dock med beaktande av nedanstående. Nämndernas och styrelsens kostnadsreducerande åtgärder under år 2009 har varit otillräckliga. Således har den negativa balansen mellan intäkter och kostnader inneburit att balanskravet inte har uppnåtts. De tre senaste åren har verksamheternas nettokostnader ökat i snabbare takt än skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Vi uppmanar därför till att åtgärder vidtas för att skapa balans mellan intäkter och kostnader. Vi tillstyrker att styrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Den är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen. Lomma den 9 april 2010 Sune Heinegård
Åke Christensson
Karl-Gustav Edvik Sven-Eric Davidsson
Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Bilaga 1 Revisorernas redogörelse för år 2009 Bilaga 2 Sakkunnigas rapport - Granskning av årsredovisning Bilaga 3 Granskningsrapport Kommunupphandling Syd AB Bilaga 4 Granskningsrapport Lomma Servicebostäder AB Bilaga 5 Granskningsrapport Lunds Energikoncernen AB Bilaga 6 Granskningsrapport Kraftringen AB Bilaga 7 Granskningsrapport AB Malmöregionens Avlopp Bilaga 8 Revisionsberättelse Kommunupphandling Syd AB Bilaga 9 Revisionsberättelse Lomma Servicebostäder AB Bilaga 10 Revisionsberättelse Lunds Energikoncernen AB Bilaga 11 Revisionsberättelse Kraftringen AB Bilaga 12 Revisionsberättelse AB Malmöregionens Avlopp
RÄKENSKAPERNA
Fred Windisch
73
Grafisk form: Ingrid Ziegler • Illustration: Per Säther • Foto: Teddy Lindén Tryck: Grahns Tryckeri AB, Lund 2010
Hamngatan 3, 234 81 LOMMA www.lomma.se
Årsredovisning 2009 Lomma kommun
