ÅRSREDOVISNING 2015 SIGTUNA KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2015 SIGTUNA KOMMUN

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

2 (46)

Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse ................................................................................................................... 4 Politiskt övergripande mål ....................................................................................................................................................... 4 Personalekonomisk redovisning ............................................................................................................................................. 7 Miljöredovisning ......................................................................................................................................................................12 Finansiell analys .......................................................................................................................................................................12 Kommunen och de kommunala bolagen ............................................................................................................................ 29 Ord och uttryck .......................................................................................................................................................................32

Ekonomiskt utfall och ställning ...................................................................................................33 Resultaträkning ........................................................................................................................................................................33 Balansräkning ...........................................................................................................................................................................34 Kassaflödesanalys ....................................................................................................................................................................35 Redovisningsprinciper ............................................................................................................................................................ 36 Notförteckning ........................................................................................................................................................................37

Nyckeltal för kommunen..............................................................................................................40 Fem år i sammandrag ............................................................................................................................................................. 40

Vart gick skattepengarna? ............................................................................................................ 41 100 kr i skatt till kommunen användes under året på följande sätt .................................................................................41

Indikatorstabell.............................................................................................................................42 Ekonomisk hållbarhet: I Sigtuna kommun ska mångfald och entreprenörskap tas tillvara och allas kunskaper och förmågor utvecklas. ......................................................................................................................................42 Ekologisk hållbarhet: I Sigtuna kommun ska det vara naturligt och möjligt för alla att leva och agera miljömedvetet...........................................................................................................................................................................43 Social hållbarhet: I Sigtuna kommun ska alla ha likvärdiga och goda möjligheter att forma och leva ett bra liv. ............................................................................................................................................................................................... 44 Demokratisk hållbarhet: I Sigtuna kommun ska det vara självklart att alla vill och är aktivt delaktiga i samhällslivet. ............................................................................................................................................................................45

Bilagor Bilaga 1: Verksamhetsberättelse över Sigtuna kommuns miljöarbete

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

3 (46)

Förvaltningsberättelse Politiskt övergripande mål God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas verksamhetsstyrning genom att det ställs krav på att det ska formuleras mål för god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv som tar sikte på kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. De verksamhetsmässiga målen utgörs av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Det finansiella målet är att kommunens resultat ska uppgå till 2 procent av summan av skatteintäkter och statsbidrag över en konjunkturcykel, vilken har definierats som den senaste femårsperioden. Bedömning Utvecklingen i de verksamhetsmässiga målen bedöms i efterföljande avsnitt. Det finansiella målet bedöms inte vara uppfyllt. Kommunens resultat uppgår till 1,93 procent av summan av skatteintäkter och statsbidrag över den senaste femårsperioden. Analys De verksamhetsmässiga målen analyseras i efterföljande avsnitt. Det finansiella målet var uppfyllt föregående år (2,69 procent) och orsaken till sänkningen är att år 2010 ingick i konjunkturcykeln vid mätningen av utfallet för 2014, och 2010 var resultatet högre än 2015. Anledningen till att målet omfattar en konjunkturcykel är att kommunen ska tillåtas att ha ett lägre resultat vid lågkonjunktur - men detta förutsätter att kommunen kompenserar för detta vid högkonjunktur. Resultatet för år 2015 motsvarar inte den rådande konjunkturen (detsamma gäller år 2014) vilket medför att för att kommunen på sikt ska kunna upprätthålla en god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet, enligt den angivna definitionen, krävs det betydande överskott de närmsta åren. Målets definition kan dock ifrågasättas eftersom att ett överskott innebär att kommunens skatteintäkter inte omsätts till verksamhet till nytta för invånarna. Det är möjligt att även ett mindre överskott än motsvarande 2 procent är tillräckligt för att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Kommunfullmäktiges inriktningsmål visar den riktning som kommunen ska ha under mandatperioden. Målen är formulerade inom områdena ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och demokratisk hållbarhet. Utifrån inriktningsmålen utarbetar och fastställer kommunstyrelsen och nämnderna i sina respektive verksamhetsplaner egna övergripande mål. Därutöver fastställer verksamheter och enheter egna mål inom sina arbetsplaner. Kommunstyrelsen och nämnderna bidrar i sina verksamheter och i samarbete med andra aktörer till att utvecklingen går i linje med inriktningsmålens intentioner. För att bedöma om utvecklingen för målet går i rätt riktning har ett antal indikatorer tagits fram till respektive mål. Bedömningen grundar sig på indikatorernas utveckling över tid. Ett inriktningsmål kan antingen bedömas som att utvecklingen går i rätt riktning, eller att utvecklingen inte går i rätt riktning. Rätt riktning innebär att utvecklingen har varit positiv under året i jämförelse med föregående år eller mätning. Att det inte går i rätt riktning innebär att utvecklingen varit negativ i förhållande till föregående år eller mättillfälle. Om majoriteten av indikatorerna inom ett målområde går i rätt riktning bedöms också målet gå i rätt riktning. Själva bedömningen av måluppfyllelsen bygger dock endast på indikatorer som har utfall för 2015. Om ett mål bedöms gå i rätt riktning under 2015 måste resultatet utvecklas positivt även under 2016 för att målet ska bedömas gå i rätt riktning även vid nästa årsredovisning. Alla indikatorer lyfts i analysen Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

4 (46)

till respektive mål. Nedan presenteras bedömning och analys för respektive inriktningsmål 2015. En fullständig förteckning över de indikatorer som är kopplade till respektive mål återfinns under kapitlet Indikatorstabell i årsredovisningen. Ekonomisk hållbarhet: I Sigtuna kommun ska mångfald och entreprenörskap tas tillvara och allas kunskaper och förmågor utvecklas. Bedömning Majoriteten av indikatorerna inom målområdet går i rätt riktning. Målet om ekonomisk hållbarhet bedöms därav gå i rätt riktning. Analys Invånarnas möjlighet till egen försörjning har utvecklats positivt jämfört med tidigare år. Den totala arbetslösheten inklusive ungdomsarbetslösheten har sjunkit över tid. Sigtuna kommun har även en lägre andel invånare som erhåller försörjningsstöd, varav andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd också har minskat jämfört med tidigare år. Även inom området kunskap och kompetens finns en positiv trend med en succesiv höjning av andel invånare med eftergymnasial utbildning och en ökning av grundskoleelevers skolresultat. Andelen behöriga till gymnasiet har dock sjunkit jämfört med föregående år, men tenderar också att variera mellan de olika årskullarna. Området näringslivsklimat visar på en något splittrad utveckling. Antalet arbetsställen och arbetstillfällen i kommunen ligger stabilt över tid. Sigtuna kommun har fler arbetstillfällen per 1000 invånare än länet men färre arbetsställen per 1000 invånare. En fortsatt utmaning inom området är företagens nöjdhet med kommunens service. Mellan män och kvinnor återfinns alltjämt stora skillnader. Unga kvinnor har genomgående högre betygspoäng och meritvärde än unga män, samt en högre utbildningsnivå. Samma mönster återfinns även vad gäller ungdomsarbetslöshet, då färre unga kvinnor är arbetslösa än unga män. Väl i vuxen ålder vänder trenden något då skillnaden i andelen arbetslösa män och kvinnor jämnas ut. Fördelningen mellan biståndstagare är relativt jämnt fördelad mellan könen, däremot finns det fortfarande avsevärda skillnader vad gäller den uttagna föräldrapenningen. För en bedömning av organisationens ekonomiska hållbarhet hänvisas läsaren till målet för God ekonomisk hushållning. Ekologisk hållbarhet: I Sigtuna kommun ska det vara naturligt och möjligt för alla att leva och agera miljömedvetet. Bedömning Majoriteten av indikatorerna inom målområdet går i rätt riktning. Målet om ekologisk hållbarhet bedöms därav gå i rätt riktning. Analys Sammantaget bedöms klimatpåverkan minska över tid.[1] Det totala utsläppet av växthusgaser inom kommunens gränser har minskat över tid, och resultatet är även gällande sett till utsläpp per invånare. Invånarnas bedömning av hur enkelt det är att leva miljömedvetet i kommunen samt tillgången till gång- och cykelvägar är fortsatt positiv och Sigtuna kommuns invånare är mer nöjda än riket i stort. I kommunens verksamheter har matsvinnet minskat något från föregående år, och andelen ekologiska livsmedel har ökat. Även om utvecklingen går i rätt riktning så återstår utmaningar, inte minst när det gäller tillgång till kollektivtrafik. Även om det totala antalet påstigande i kollektivtrafiken ökat, är det samtidigt allt färre invånare som väljer gång eller cykel som transportmedel till fördel för ett ökat bilåkande. Det går dock att se en positiv utveckling när det gäller restiden med bil respektive kollektivtrafik där tiden det tar att transportera sig kollektivt har sjunkit över tid. Andelen hushållsavfall som återvinns har sjunkit något jämfört med tidigare år. Andelen skyddad natur är 2,2 procent av kommunens yta; ett resultat som är oförändrat jämfört med föregående år.[2] Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

5 (46)

Invånarnas syn på kommunens miljöarbete skiljer sig inte nämnvärt mellan män och kvinnor, utan resultatet varierar istället från år till år. Det finns heller inga betydande skillnader i kön vad gäller synen på gång- och cykelvägar. Det saknas fortfarande statistik på kommunal nivå kopplat till män och kvinnors olika miljöpåverkan, bland annat vad gäller återvinning, konsumtion och val av transportmedel. [1] Resultatet för många av indikatorerna inom ekologisk hållbarhet presenteras med en fördröjning på mellan ett till två år, så det senaste tillgängliga resultatet för klimatpåverkan är från 2013. Eftersom detta är ett generellt problem för flera av indikatorerna inom området så har bedömningen av målet utgått från de resultat som finns att tillgå. [2] Under 2016 kommer ytterligare indikatorer att utvecklas för att mäta målområdet, bland annat kopplat felsorterat farligt avfall, invånarnas matsvinn, energiförbrukning, giftfri miljö och könsuppdelad statistik. Social hållbarhet: I Sigtuna kommun ska alla ha likvärdiga och goda möjligheter att forma och leva ett bra liv. Bedömning Majoriteten av indikatorerna inom målområdet går inte i rätt riktning. Målet om social hållbarhet bedöms därav inte gå i rätt riktning. Analys Målområdet visar sammantaget ett splittrat resultat. Inom området folkhälsa och levnadsförhållanden har utfallet delvis gått i rätt riktning, medan trygghet och säkerhet är ett fortsatt utvecklingsområde. Invånarnas upplevda trygghet har minskat över tid samtidigt som antalet anmälda brott i kommunen har ökat. Andelen barn 15-17 år dömda för brott är samma som föregående år och utfallet i Sigtuna kommun är högre än länet. Sett till Sigtuna kommuns verksamheter har den upplevda tryggheten hos elever i grundskolan sjunkit jämfört med föregående år, samma utveckling går att se vad gäller brukare med hemtjänst. Brukarnas upplevda trygghet i särskilt boende har dock förbättrats över tid. Den positiva utvecklingen inom området folkhälsa och levnadsförhållanden rör barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, där färre barn än föregående år lever i långvarig ekonomisk utsatthet. Vad gäller invånarnas hälsa ligger ohälsotalet stabilt över tid på 27,7 dagar per invånare 2015. Utfallet ligger i linje med genomsnittet för riket. Det är också färre invånare jämfört med tidigare år som bedöms ha riskabla alkoholvanor. Det är samtidigt en lägre andel invånare som bedömer sitt hälsotillstånd som bra och fler invånare än tidigare som lider av fetma. Invånarnas nöjdhet med kommunen som en plats att leva och bo på är oförändrad jämfört med 2014. Det är färre barn som drabbats av vräkning än föregående år, det är dock fortfarande ett viktigt utvecklingsområde. Social hållbarhet är det område som visar störst skillnader mellan män och kvinnors olika förutsättningar för att leva ett hållbart liv. Sammantaget visar resultaten att kvinnors hälsa är sämre än mäns, samtidigt som den negativa utvecklingen inom upplevd trygghet har skett hos män. Samma mönster återfinns för brukare i äldreomsorgen, där mäns trygghet gått ner mer än kvinnors under de senare åren. Skillnader mellan unga flickor och pojkars upplevda trygghet i grundskolan blir påtaglig först i årskurs 8, där flickors trygghet minskat. Unga män är i betydligt större utsträckning än unga kvinnor dömda för brott. Fler kvinnor än män upplever att de lider av psykisk ohälsa, och det har skett ett negativ utveckling i andelen kvinnor som lider av fetma. Det är fler män än kvinnor med riskabla alkoholvanor medan såväl ohälsotalet och som den självskattade hälsan är sämre hos kvinnor.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

6 (46)

Demokratisk hållbarhet: I Sigtuna kommun ska det vara självklart att alla vill och är aktivt delaktiga i samhällslivet. Bedömning Majoriteten av indikatorerna inom målområdet går inte i rätt riktning. Målet om demokratisk hållbarhet bedöms därav inte gå i rätt riktning. Analys Invånarnas upplevelse av att kunna påverka kommunens verksamhet samt invånarnas förtroende för kommunen har sjunkit över tid. Det går under 2015 också att se ett succesivt minskat intresse hos invånarna att delta i undersökningar som syftar till att påverka samhällsutvecklingen. Andelen elever i grundskolan som upplever att deras åsikter tas tillvara har minskat i årskurs 8, och är oförändrad i årskurs 5. Samtidigt finns en positiv trend vad gäller invånarnas upplevelse av tillit till andra människor. Också de äldres upplevelse av att kunna påverka sin service från kommunen har förbättrats över tid. Inom kommunens egna verksamheter har utvecklingen således varit något bättre än i samhället i övrigt. Sett till ett längre perspektiv så har valdeltagandet sjunkit över tid samt representativiteten i kommunfullmäktige sett till kön och härkomst. Området demokratisk hållbarhet visar vissa skillnader sett till kön. Kvinnor upplever i lägre uträckning än män att deras åsikter tas tillvara inom äldreomsorgen, kvinnor känner också mindre tillit till andra människor och deras deltagande i medborgarundersökningen har minskat över tid. Det finns små eller inga skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till förtroende för kommunen och möjligheten att påverka kommunens verksamhet. Inte heller finns några nämnvärda skillnader mellan hur flickor och pojkar upplever att deras åsikter tas tillvara i skolan.

Personalekonomisk redovisning Anställda Antal anställda, årsarbetare och kön År 2015

Kön Kvinnor

2 105

79,2 %

590

568

20,8 %

Summa

2 834

2 673

100 %

Kvinnor

2 178

2 054

79,2 %

572

549

20,8 %

Summa

2 750

2 603

100 %

Kvinnor

2 163

2 029

80,0 %

541

520

20,0 %

2 704

2 549

100 %

Män

2013

Könsfördelning anställda

Årsarbetare

2 244

Män

2014

Antal anställda

Män Summa

Analys Sigtuna kommun har 2 834 månadsavlönade medarbetare vilket är en ökning av 84 medarbetare sedan förra året, varav 64 är kvinnor och 18 är män. Den största ökningen finns bland vård och omsorgspersonalen. 31 procent av kvinnorna arbetar deltid medan det endast är 8 procent av männen. Anställningstidens längd visar att många medarbetare stannar kvar och är trogna Sigtuna kommun som arbetsgivare. Av de 2 513 (föregående år 2 427) tillsvidareanställda medarbetarna har 134 (130) mindre än 1 års anställningstid, 702 (667) medarbetare har varit anställda 1-5 år, 557 (507) medarbetare har 6-10 års anställningstid och övriga 1 130 (1 123) medarbetare har en anställningstid på över 10 år. Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

7 (46)

Kommunen har fortfarande en ojämn könsfördelning med 20 procent män och 80 procent kvinnor anställda. Endast 15 procent av 110 yrkesgrupper är jämställda. Exempel på en yrkesgrupp där vi har en jämn könsfördelning är rektorer. I förvaltningschefsgruppen hade vi vid årsskiftet en jämn könsfördelning med 46 procent kvinnor. Sammanfattning av attraktiv arbetsgivarindex (AVI) för 2015 • • • • • • • •

89 av 100 medarbetare är tillsvidareanställda medianlönen är 27 700 kr/månad 19 av 100 nyanställda slutade 6 av 10 chefer är kvinnor 6 korttidsjukfrånvarodagar per anställd och år 20 tillsvidareanställa medarbetare per chef i genomsnitt 135 medarbetare är varje dag långtidssjukskrivna 9 övertidstimmar i genomsnitt per anställd

Sigtuna kommuns AVI är 91. Sigtuna kommun har fortfarande ett högt uttag av föräldradagar i jämförelse med andra kommuner. Skillnaden mellan kvinnors och mäns löner är större i Sigtuna kommun (7 procent) än i andra kommuner (5 procent). Under 2015 gick 70 medarbetare i ålderspension. Årsarbetare per yrkeskategori (andel)

Analys Antal medarbetare per yrkeskategori. Kommunen har stor inflyttning vilket innebär att fler medarbetare behövs inom skola och barnomsorg.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

8 (46)

Medellön Kön och totalt

2015

2014

Kvinnor

28 974

28 392

Män

31 212

30 968

Totalt

29 440

28 929

Analys Medellönen för kvinnor har ökat dubbelt så mycket som för män, men fortfarande har kvinnorna 93 procent av männens lön. Antal tillsvidareanställda uppdelat på kön och ålder År 2015

2014

Kön och totalt

> 29 år

30-49 år

< 50 år

Summa

Kvinnor

168

972

871

2011

Män

49

271

181

501

Totalt

217

1243

1052

2512

Kvinnor

170

945

831

1946

Män

35

254

179

468

Totalt

205

1199

1010

2414

Analys Antal tillsvidareanställda har ökat med 98 medarbetare varav 42 är 50 år eller äldre. Medelålder Kön och totalt

2015

2014

Kvinnor

46,5 år

46,4 år

Män

44,8 år

45,4 år

Alla

46,1 år

46,2 år

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

9 (46)

Analys Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uppdelat på korttids- långtids- och övrig sjukfrånvaro (som andel av sammanlagd ordinarie arbetstid)

Total sjukfrånvaro (procent av sammanlagd ordinarie arbetstid) månad för månad

Total sjukfrånvaro (som andel av sammanlagd ordinarie arbetstid) uppdelat på kön Kön

2015

2014

Kvinnor

9,10 %

9,11 %

Män

5,86 %

5,60 %

Summa

8,39 %

8,35 %

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

10 (46)

Total sjukfrånvaro (som andel av sammanlagd ordinarie arbetstid) per förvaltning

Analys Sigtuna kommuns sjukfrånvaro ligger kvar på en hög nivå med 8,4 procent, men har inte ökat i motsats till alla andra kommuner i Stockholms län. Både korttids och långtidssjukfrånvaron har sjunkit något medan övrig sjukfrånvaro, dag 15-59, har ökat något. Bland kvinnor är sjukfrånvaron oförändrad på 9,1 procent medan männen har ökat något från 5,6 till 5,9 procent. Män under 30 år och män över 50 år har lika hög sjukfrånvaro med 6,6 procent. Kvinnor över 50 år (9,9 procent) har 1,3 procent högre sjukfrånvaro än kvinnor under 30 (8,6 procent). Under de senaste fem åren har sjukfrånvaron ökat från 6,7 procent till 8,4 procent. Noterbart är att åldersgruppen under 30 år har ökat från 6,0 till 8,0 procent. De fyra förvaltningarna med den högsta sjukfrånvaron Den högsta sjukfrånvaron finns fortfarande inom Äldre- och omsorgsförvaltningen med 10,44 procent. Det kommunövergripande projektet Hållbar arbetshälsa startade sitt arbete inom Äldre- och omsorgsförvaltningen hösten 2014. Ett intensivt arbete pågår tillsammans med HR och förvaltningens chefer för att minska sjukfrånvaron. På Maten, som är en mindre enhet med 84 medarbetare, har sjukfrånvaro ökat från 8,95 procent 2014 till 10,22 procent 2015. Korttidssjukfrånvaron har minskat marginellt medan dag 15-59 och långtidssjukfrånvaron har ökat. Många långtidssjukskrivningar beror på förslitningsskador. Företagshälsovården har därför genomfört ergonomigenomgångar på arbetsplatserna och kommit med förslag på hjälpmedel. På Kultur-och fritidsförvaltningen har långtidssjukfrånvaron ökat från 3,07 procent till 5,6 procent. Ökningen innebär att förvaltningen totalt har 4 medarbetare som är långtidssjukskrivna. På förvaltningen arbetar 74 medarbetare och med så få medarbetar påverkas den totala sjukfrånvaron markant även om det endast är en ökning med 2 medarbetare. Inom Barn- och ungdomsförvaltningen är sjukfrånvaron i totalen oförändrad från förra året.. Korttidssjukfrånvaron och dag 15-59 har minskat något medan långtidssjukfrånvaron har ökat. Projektet Hållbar arbetshälsa arbetar tillsammans förvaltningen för att minska sjukfrånvaron bl.a. genom regelbundna möten med företagshälsovården och genom utbildning i form av workshops. Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

11 (46)

Arbetsskador och tillbud Arbetsskador

2015

2014

2013

39

39

19

Anmälda tillbud

274

97

137

Summa

313

136

156

Anmälda arbetsskador

Analys I statistiken finns anmälda arbetsskador och tillbud. De absolut flesta tillbuden sker inom omsorgen för funktionsnedsatta. Arbetsskador och tillbud tas upp i samverkansgrupperna som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Miljöredovisning Kommunens påverkan på miljön Sigtuna kommun bedriver ingen miljöfarlig verksamhet. Kommunens miljöarbete utgår från flera styrande dokument och kommuns Mål och budget. Arbetet utgår från nationella och regionala miljömål samt kommunens egna miljömål. Det genomförda arbetet redovisas i bilaga till denna årsredovisning, "Verksamhetsberättelse över miljöarbetet i Sigtuna kommun".

Finansiell analys Resultat och finansiell styrka Årets resultat

Årets resultat visar ett underskott på 8,2 mnkr (2014: underskott på 10,9 mnkr). Efter genomförd blanskravsutredning och justering av denna (där hänsyn till synnerliga skäl tagits) redovisas ett positivt resultat på 1,1 mnkr. Balanskravsresultatet redovisas separat i nästa avsnitt. I den budget för verksamhetsåret som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2014 budgeterades ett positivt resultat på 1,0 mnkr. Under året har beslut fattats att från sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden disponera totalt 11,3 mnkr för särskilda åtgärder varav 10,0 mnkr utnyttjats under året. De åtgärder som genomförts avser hållbar arbetshälsa, ledarskapsutveckling, pedagogiskt ledarskap, jobblyft (arbetsmarknadsprojekt), arbete mot psykisk ohälsa för barn och ungdomar samt öppenvård för ungdomar mellan 15 och18 år. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas avvikelser mot budget bl.a. avseende exploateringsvinster (-1,1 mnkr), pensionskostnader (-4,9 mnkr), personalomkostnader (-2,7 mnkr) samt kostnadsföring av inventarier (-1,2 mnkr). Negativa avvikelser finns även inom den politiska verksamheten (-1,2 mnkr) och på kommunens matenhet (-1,9 mnkr). Positiva avvikelser finns på kommunledningskontoret (0,7 mnkr) och stadsbyggnadskontoret (1,3 mnkr). Samtidigt har kommunstyrelsens avsatta medel för oförutsedda händelser inte i sin helhet behövt tas i anspråk vilket ger en positiv budgetavvikelse på 14,4 mnkr. För övriga nämnders verksamhet redovisas positiva budgetavvikelser för individ- och familjeomsorgsnämnden (2,3 mnkr), utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2,1 mnkr), barn- och ungdomsnämnden (0,7 mnkr), kultur- och fritidsnämnden (0,1 mnkr), miljö- och hälskoskyddsnämnden (0,5 mnkr), familjerättsnämnden (0,2 mnkr) samt för överförmyndarnämnden (0,1 mnkr). Negativa utfall i förhållande till fastställd budget redovisas för äldre- och omsorgsnämnden (-0,5 mnkr) och bygg- och trafiknämnden (-0,1 mnkr).

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

12 (46)

Balanskrav

Kommunallagens uttalade balanskrav, som innebär att verksamhetens kostnader inte får överstiga dess intäkter, har inte uppnåtts för verksamhetsåret (-8,9 mnkr). Det negativa resultatet påverkas av beslut, fattade av kommunstyrelsen, där medel tillförts (10,0 mnkr) finansierade av sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden som utgör en del av kommunens egna kapital (se not. 17 i notförteckningen). För varje beslut finns synnerliga skäl. Skillnaden mellan det redovisade årsresultatet och balanskravsresultatet utgörs av realisationsvinster. Balanskravsutredning

mnkr

Årets resultat

-8,2

-Realisationsvinster

-0,7

Årets balanskravsresultat

-8,9

Synnerliga skäl -Medel från sociala investeringsfonden

7,7

-Medel från kompetens och utvecklingsfonden

2,3

Justerat balanskravsresultat

1,1

Intäkter och kostnader

Verksamhetens intäkter (exklusive skatteintäkter och generella statsbidrag), inklusive resultat från exploateringsverksamheten och realisationsvinster, uppgår till 598,9 mnkr (654,2 mnkr) vilket är en minskning med 55,3 mnkr jämfört med föregående år. Avräknas jämförelsestörande poster som exploaterings- och realisationsvinster (-22,1 mnkr) och intäkter från VA- och renhållningsverksamhet (- 71,1 mnkr, verksamheten överfördes till ett helägt kommunalt bolag 1 oktober 2014) från den totala intäktsminskningen har intäkterna ökat med 37,9 mnkr vilket motsvarar en intäktsökning med 6,8 procent. Den huvudsakliga intäktsökningen avser sålda tjänster (22,4 mnkr totalt) varav en betydande del avser försäljning till Sigtuna Vatten och renhållning AB av stadsbyggnadskontoret och återbetalning av en erlagd försäkringspremie år 2004 (12,9 mnkr, FORA). Kostnadsökningen mellan 2014 och 2015 uppgår till 34,7 mnkr. Även här påverkas kostnadsökningen av den överföring av VA- och renhållningsverksamheten som genomfördes 2014 (65,1 mnkr). När hänsyn tagits till ändrad driftsform för VA- och renhållningsverksamhet uppgår kostnadsökningen 2015 till 99,8 mnkr vilket motsvarar 3,9 %. Av kostnadsökningen utgör personalkostnaderna 55,1 mnkr (totalt 1 485,3 mnkr inklusive pensionskostnader) vilket motsvarar en ökning på 3,9 % eller 55,2 % av den totala kostnadsökningen. Detta beror i huvudsak på ett ökat antal anställda, avtalade löneökningar och löneglidningar samt ökade pensionskostnader. Det kan noteras att den del av framtida pensionskostnader som utgör värdesäkring av tidigare intjänade pensionsförmåner redovisas som en finansiell kostnad och uppgår till ytterligare 3,3 mnkr. Kostnaden för material och tjänster har minskat med 21,8 mnkr vilket motsvarar 4,3 procent och utgörs i huvudsak av den förändrade driftsformen för VA- och renhållningsverksamheten. Totalt uppgår kostnader för köp av verksamhet och entreprenader till 571,2 mnkr, kostnader för material och tjänster till 489,4 mnkr samt kostnader för lämnade bidrag till 77,5 mnkr.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

13 (46)

Externa intäkter

Externa kostnader

Avskrivningar

Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 110,5 mnkr och har genomförts enligt antagna regler. En förändring av avskrivningsreglerna genomfördes 2014 i enlighet med nya rekommendationer. Den förändrade avskrivningsprincipen innebär bland annat att en betydande andel av åtgärder som tidigare klassificerades som driftskostnader, exempelvis upprustnings- och underhållsåtgärder, numer klassificeras som investering. Vidare medför den nya rekommendationen att så kallad komponentavskrivning skall användas vilket har införts på byggnader och mark, gator, gång- och cykelvägar och motsvarande. Komponentavskrivning innebär att anläggningstillgångens anskaffningsvärde fördelas utifrån ett antal komponenter. För varje komponent fastställs en nyttjandeperiod som sedan ligger till grund för de avskrivningar som genomförs. Den förändrade grunden för avskrivningar påverkar avskrivningarnas omÅrsredovisning 2015 Sigtuna kommun

14 (46)

fattning och medför även att avskrivningsperioden blir något längre. Skatteintäkter och statsbidrag

I tabellen nedan framgår förändringen av skatteintäkter och statsbidragsintäkter under de senaste fem åren. Beloppen anges i miljoner kronor. År

Skatter

Statsbidrag/utjämning

Ökning

2011

1 465,4

315,1

100,3

2012

1 526,4

397,6

143,5

2013

1 575,3

395,4

46,7

2014

1 665,8

379,4

74,5

2015

1 755,8

376,7

87,3

Under 2011 var skattetillväxten för Sigtuna kommun något svagare än rikets. Därefter har Sigtuna kommun haft en något kraftigare tillväxt av skatteunderlaget än riket. Den skillnad som finns regleras inom systemet för inkomstutjämningen. Skatteunderlagets slutliga tillväxt 2015 blir känt först i december 2016, siffran nedan avser prognos i februari 2016. I tabellen nedan visas skatteunderlagets årliga tillväxt under 2011-2015. År

Sigtuna

Riket

2011

2,81 %

2,99 %

2012

6,82 %

4,00 %

2013

3,82 %

3,36 %

2014

3,98 %

3,16 %

2015

4,90 %*

*prognos

Kommunalskatteintäkterna ökade med 90,0 mnkr (90,5 mnkr) till 1 755,8 mnkr. Kommunalskattesatsen uppgick 2015 till 19,98 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2014, och tillsammans med landstingsskatten uppgick utdebiteringen till 32,08 procent. Vid beräkningen av skatteintäkterna har liknande beräkningsmodell som tidigare år använts. Den modell som använts vid redovisning av skatteintäkterna görs på egna bedömningar utifrån de prognoser för skatteutvecklingen som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat under första delen av år 2016. Eftersom SKL:s prognos i februari 2016 är identisk med prognosen i december 2015 innebär detta att modellen inte avviker från rekommendationen att det är SKL:s decemberprognos som ska användas. Erhållna statsbidrag uppgår till netto 376,7 mnkr (379,4 mnkr), vilket är en minskning med 2,7 mnkr sedan föregående år. Statsbidragen består av inkomstutjämningsbidrag 289,7 mnkr, kostnadsutjämningsbidrag 24,5 mnkr, regleringsavgift -1,7 mnkr, strukturbidrag 4,6 mnkr, införandebidrag 11,8 mnkr samt LSS-utjämningsavgift -21,4 mnkr. Vidare erhålls en särskild fastighetsavgift vilken 2015 uppgår till 62,5 mnkr. Under 2015 har kommunen erhållit två tillfälliga bidrag som beslutats under 2015. Det är dels ersättning för slopad nedsättning av arbetsgivaravgift för unga 3,3 mnkr samt ersättning för ökat flyktingmottagande 3,4 mnkr. Om skatteintäkterna och statsbidragen (utjämningssystemen) läggs samman är ökningen 87,3 mnkr i förhållande till föregående år. Skatte- och statsbidragsintäkterna är 18,6 mnkr lägre än fastställd budget. Finansiella intäkter och kostnader

Finansnettot uppgår till - 5,7 (-6,0). Förändringen gentemot 2014 beror på en ökning av finansiella intäkter som uppgår till 7,2 mnkr, vilket är en positiv avvikelse om 2,6 mnkr mot budget och en ökning med 1,2 mnkr jämfört med 2014. De finansiella intäkterna utgörs främst av borgensavgifter som tas ut från företag vilka kommunen lämnat kommunal borgen till som säkerhet för företagens upptagna lån. Främst har borgen lämnats till kommunens bostadsbolag AB Sigtunahem. Borgensavgiften uppgår Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

15 (46)

2015 till 0,3 %. De finansiella kostnaderna har ökat med 0,8 mnkr jämfört med 2014 och uppgår till 12,9 mnkr, vilket dock är 6,4 mnkr mindre än budget. Ökningen jämfört med 2014 beror på ökade kostnader för värdesäkring av pensionsavsättningar som 2015 uppgår till 3,3 mnkr (ökning 0,9 mnkr). Räntekostnaden för upptagna lån är 8,6 mnkr och har minskat med 0,7 mnkr jämfört med 2014, detta trots att kommunens genomsnittslåneskuld har ökat med nästan 376 mnkr. Orsaken är sänkta utlåningsräntor. Kommunens genomsnittliga räntenivåer redovisas i avsnittet med rubriken Avsättningar och skulder. Finansnettot 2011-2015 mnkr

Budgetförutsättningar

Mål och budget är ett viktigt instrument för styrningen av kommunens verksamheter och ekonomi. Där klarläggs kommunens mål för verksamheten och hur de medel som anslagits av kommunfullmäktige ska användas. I kommunens löpande uppföljning säkerställs sedan att de mål som antagits verkligen uppfylls och att verksamheten bedrivs inom fastställd budget. Anvisningar för Mål och budget 2015-2017 antogs av kommunfullmäktige i juni 2014. Där beslöts om preliminära budgetramar. Nämnderna lämnade yttrande på budgetförslaget som inlämnades i september 2014, vilket utgjorde underlag för de slutliga politiska prioriteringarna. Kommunfullmäktige antog i november 2014 Mål och budget 2015-2017 med ett budgeterat resultat på 1,0 mnkr, vilket med låg marginal uppfyllde kravet på ekonomisk balans. I december 2014 fattade nämnderna sedan beslut om verksamhetsplan och detaljbudget. Budgeten för 2015 inrymde en ökning av kommunens nettodriftkostnader och finansiella kostnader med sammantaget 108,3 mnkr eller 5,3 procent. Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknades samtidigt öka med samma summa. Det budgeterade resultatet uppgick till 1,0 mnkr 2015. I driftbudgeten för 2015 budgeterades i Mål och budget exploateringsvinster med 59,0 mnkr vilket var en minskning med 10,0 mnkr i förhållande till budget 2014. Skattesatsen var oförändrad och uppgick 2015 till 19,98 procent. Sammantaget förstärktes nämndernas budget med netto 109,3 mnkr. För personalrelaterade kostnadsökningar som ökade löner, indexregleringar och pensionskostnader avsattes 42,7 mnkr. För demografiska förändringar avsattes 60,2 mnkr. Vidare fattades det beslut om ett gemensamt effektiviseringsuppdrag på 25,0 mnkr. Slutligen minskades budgeten med 6,5 mnkr för minskade avskrivningar och räntor. De minskade avskrivningskostnaderna hänger ihop med införandet av komponentavskrivning. Antaget investeringsprogram i Mål och budget innebär en fortsatt hög investeringsnivå. Investeringsnivån för 2015 är något lägre än 2014. I Mål och budget för 2015-2017 uppgick investeringsnivån till Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

16 (46)

339,5 mnkr (453,2 mnkr) för den skattefinansierade verksamheten. Under året har ytterligare investeringsmedel tillförts genom ombudgetering av under föregående år, avsatta, ej utnyttjade medel uppgående till 166,3 mnkr. Det omfattande investeringsprogrammet kommer att fortsätta vilket medför att låneskulden och därmed de finansiella kostnaderna ökar under åren framöver. Det medför även att kostnaderna för avskrivningar ökar under kommande år. Finansieringsutrymmet, dvs. avsatta medel för avskrivningar samt årets resultat, uppgick i budget 2015 till 112,1 mnkr. Upplåningen beräknades i slutet av 2015 uppgå till 1 008,0 mnkr. I denna bedömning ingick 59,0 mnkr i exploateringsvinster samt 13,9 mnkr i icke öronmärkta medel inom anslag för oförutsett, vars främsta syfte var att ha beredskap för att möta ökade kostnader inom socialtjänstens verksamhetsområde. Frånsett regleringar till följd av löneavtal, internhyror, kapitaltjänstkostnader m.m. har den oförutsedda potten använts till att lämna ett antal tilläggsanslag. Kommunstyrelsen har använt medlen till att bland annat genomföra förstärkning av äldreomsorgens budget. I samband med detta genomfördes även en justerad demografisk kompensation för barn i grundskolan där barn- och ungdomsnämndens budget minskades och anslag oförutsett fick ett tillskott. Övriga satsningar som gjorts under året är bland annat införande av fältassistenster, genomförande av äldreriksdag, bostadssocialt arbete samt arbete med en varumärkesplattform. Nämndernas resultat

Kommunens löpande verksamhet visar i förhållande till budgeten ett överskott på 8,7 mnkr inklusive oförbrukade medel av anslag för oförutsett men exklusive resultat från särskild verksamhet. Större avvikelser redovisas inom några verksamhetsområden, se nedanstående tabell: Överskott

Mnkr

Individ- och familjeomsorgsnämnden

2,3

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

2,1

Underskott

Mnkr

Kommunstyrelsen

1,1

Inom individ- och familjeomsorgsnämnden är den främsta orsaken till budgetöverskottet verksamheten för ensamkommande barn där mottagande av bidrag från Migrationsverket har genererat ett överskott på 8,1 mnkr. Samtidigt har kärnverksamheterna inom nämnden överskridit budget med 6,5 mnkr vilket minskat nämndens totala budgetöverskott. Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är de främsta orsakerna till budgetöverskottet minskade kostnader inom försörjningsstöd och gymnasieverksamhet samt minskade kostnader såväl som ökade intäkter avseende interkommunal ersättning. Budgetöverskott finns även inom barn- och ungdomsnämnden (främst minskade volymer inom skola och förskola) och miljö- och hälsoskyddsnämnden (vakanta tjänster). Budgetunderskottet inom kommunstyrelsens verksamheter beror på underskott inom den politiska verksamheten (1,2 mnkr) och på kommunens matenhet (1,9 mnkr). Inom den politiska verksamheten beror underskottet på att såväl verksamhets- som arvodeskostnaderna varit högre än budgeterat. På matenheten är orsakerna främst ökade livsmedelspriser och oväntade utgifter för transport. Ett markant överskott finns inom stadsbyggnadskontoret (1,3 mnkr) vilket främst beror på att planerat arbete med beläggningsunderhåll inte har genomförts. Inom äldre- och omsorgsnämnden finns ett mindre budgetunderskott, dock redovisas stora underskott inom vissa av nämndens verksamhetsområden. Hemtjänsten i ordinärt boende har ett underskott på 7,0 mnkr där den främsta orsaken är en ökning i antalet beviljade hemtjänsttimmar. Särskilt boende för äldre har ett underskott på 2,5 mnkr till följd av ökade kostnader för nattlig bemanning. Verksamheten för funktionsnedsatta har ett underskott på 6,7 mnkr som framförallt beror på ökade kostnader för externa placeringar och ökade kostnader såväl som minskade intäkter inom verksamheten för personlig assistans. Nämnden redovisar överskott inom andra verksamheter. Kostnaderna för externa korttidsplatser inom äldreomsorgen har varit mindre än budgeterat, till följd av ett minskat behov. Kostnaderna Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

17 (46)

för gruppboenden på entreprenad inom omsorg för funktionsnedsatta har minskat gentemot föregående år och är mindre än budgeterat, vilket är en effekt av övergång till egen regi. Nämnden har dessutom tilldelats budget för att driva ett nytt särskilt boende för äldre vars verksamhetsuppstart har senarelagts till 2016 vilket genererar ett överskott på 6 mnkr. Inom den centrala förvaltningen, under särskild verksamhet, redovisas en negativ budgetavvikelse på 9,2 mnkr. Orsakerna till avvikelsen är främst högre kostnader för pensioner (4,9 mnkr), mindre exploateringsvinster (1,1 mnkr), högre personalomkostnader (2,7 mnkr), vilka avser sociala avgifter inkl. försäkringar, och kostnadsbokföring av inventarier av mindre värde (1,2 mnkr) än vad som budgeterats. Avseende personalomkostnader konstateras att det interna påslag som rekommenderas av Sveriges kommuner och landsting, SKL, inte riktigt täcker den lönenivå som Sigtuna kommun har idag. Vidare har avsatta medel för oförutsedda händelser inte i sin helhet behövt tas i anspråk vilket ger en positiv budgetavvikelse på 14,4 mnkr. Driftredovisning Tkr

Kostnader

Intäkter

Netto

Budget

Avvikelse

% av budget

Kommunstyrelsen

685 753

469 646

216 107

214 980

-1 127

100,5 %

Särskild verksamhet

419 326

467 147

-47 820

-56 996

-9 176

83,9 %

Kommunstyrelse

därav: realisations- och exploateringsvinst

-1 136

avskrivningar, pensioner, interna poster m m

-6 847

underhållsåtgärder, inventarier av mindre värde

-1 194

Räddningstjänsten

37 765

Anslag oförutsett Fonder S:a kommunstyrelsen

37 765

37 765

0

0

14 449

14 449

100,0 %

0

-9 995

-9 995

1 142 846

936 793

206 053

200 203

-5 848

102,9 %

133 236

16 854

116 381

116 487

106

99,9 %

Nämnder och styrelser Kultur- och fritidsnämnd Barn- och ungdomsnämnd

1 011 488

83 097

928 390

929 100

709

99,9 %

Individ- och familjeomsorgsnämnd

262 570

157 431

105 139

107 452

2 313

97,8 %

Äldre- och omsorgsnämnd

561 660

94 664

466 996

466 447

-549

100,1 %

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd

417 000

118 100

298 900

301 027

2 128

99,3 %

13 115

6 033

7 082

7 581

499

93,4 %

840

0

Miljö- och hälsoskyddsnämnd Bygg- och trafiknämnd

840

733

-107

115,1

Familjerättsnämnd

2 768

2 768

2 952

184

93,8 %

Överförmyndare

3 344

3 344

3 463

119

94,4 %

S:a nämnder och styrelser

2 405 944

476 179

1 929 765

1 935 242

5 474

99,7 %

S:a nämnderna

3 548 790

1 412 972

2 135 818

2 135 445

-445

100,0 %

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

18 (46)

Investeringar

Under året har investeringar i materiella anläggningstillgångar genomförts för 431,3 mnkr (402,8 mnkr). Investeringsbidrag har erhållits med 4,6 mnkr (17,7 mnkr). Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 110,5 mnkr (115,6 mnkr). Ingen nedskrivning av anläggningsvärden har skett under året. Vid fastställandet av Mål och budget för 2015 - 2017 uppgick budgeterade investeringar till 339,5 mnkr. Under verksamhetsåret har om- och tilläggsbudgeteringar genomförts varför investeringsbudgeten totalt omslutit 573,8 mnkr (netto), att jämföra med de genomförda nettoinvesteringarna på 426,7 mnkr. Förseningar, uppskjutningar och förändrade förutsättningar i investeringsverksamheten har inneburit att investeringar planerade till totalt en utgift av 178,9 mnkr inte genomförts under året. Av de uppskjutna projekten har 167,4 mnkr ombudgeterats till 2016. Av resterande budgeterade medel har en del klassificerats som underhållsåtgärder och kostnadsbokförts (2,0 mnkr). Bland projekt som försenats/uppskjutits ingår bland annat ny-, om- och tillbyggnation av skolor, förskolor, åtgärder på kvartersmark, anläggningar, gator och vägar. De enskilt största objekten som försenats är uppförande av en ny skola och förskola vid Sigtuna prästängar (33,0 mnkr), en ny F-6 skola i Steninge, Galaxen, (9,9 mnkr), en ny central skola i Märsta (10,2 mnkr) och försenade myndighetsåtgärder (15,7 mnkr). För de projekt som fullföljts under året finns såväl avvikelser som överensstämmelse mellan de slutliga investeringskostnaderna och fastställd budget. Nedan redovisas hur genomförda investeringar fördelas mellan olika anläggningstyper (belopp i mnkr, netto). Investeringar

Årsbudget

Årsutfall

Avvikelse

361,9

251,6

110,3

Idrotts- och fritidsanläggningar

33,4

28,4

5,0

Gator, vägar och infrastruktur

46,0

45,0

1,0

Parker, natur- och miljövård

11,4

6,9

4,5

Mark

69,2

69,2

-

Övrigt

51,4

30,1

21,3

573,8

431,3

142,5

Byggnader och lokaler

Summa

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

19 (46)

I nedanstående tabell redovisas under året större enskilda genomförda/pågående investeringsprojekt (belopp i mnkr). Objekt

Budget

Årets investering (brutto)

Årets aktiveringar

Bedömd/slutlig projketkostnad

Förklaring

Badhus

177,3

1,0

-

176,3

Nybyggnad

Steningeskolan Galaxen

146,3

69,9

126,4

136,3

Nybyggnad

F-6 Steningehöjden

105,0

52,4

102,0

106,0

Nybyggnad

F-6 Central Märsta

189,5

15,3

-

189,5

Nybyggnad

7 -9 Ekillaskolan

35,0

13,3

-

35,0

Anpassning

Ekilla förskola

33,0

20,5

29,8

33,0

Nybyggnad

Bygdegård bollhall, Odensala

24,1

13,3

24,5

24,5

Nybyggnad

Märsta Port

36,0

12,7

36,0

36,0

Anpassning

Valsta centrum, torgyta

12,0

7,7

-

12,0

Anpassning

Mark Eneby

68,0

68,0

68,0

68,0

Markförvärv

Vid årets slut uppgår de samlade materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde till 2 206,1 mnkr (1 890,4 mnkr). Tillgångarnas marknadsvärde är svårbedömt med anledning av att tillgångar som vägar, skolor och förskolor etc saknar egentligt marknadsvärde. Dessa tillgångars värde ligger i nyttan för den kommunala verksamheten. Innehavet av aktierna i AB Sigtunahem, som är bokfört till 38,0 mkr, har däremot ett betydligt högre marknadsvärde liksom delar av kommunens markreserv. Nettoinvesteringar och avskrivningar 2011 - 2015, mnkr

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

20 (46)

Genomförda investeringar har finansierats med medel enligt tabellen nedan. 2015

2014

2013

Löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital

27,4 %

30,7 %

36,0 %

Förändring av rörelsekapital

-9,4 %

-8,1 %

13,1 %

0,1 %

4,4 %

2,7 %

Investeringsbidrag Avyttring av anläggningstillgångar Lån Summa

-

6,3 %

-

81,9 %

66,7 %

48,2 %

100,0 %

100,0 %

100,0 %

Tabellen ovan visar hur investeringarna finansierats vilket uteslutande under 2015 skett genom resultat från den löpande verksamheten och genom upptagande av nya lån. Egenfinansierade medel består av årets resultat och kostnader som inte medfört några likvidtransaktioner, som av- och nedskrivningar samt avsättningar. Det är viktigt för kommunen att en övervägande del av investeringarna finansieras från den löpande verksamheten. Om så sker bidrar det till att skapa långsiktiga förutsättningar för en stabil ekonomisk utveckling. Exploateringsverksamhet

Exploateringsverksamheten inom kommunen har varit fortsatt omfattande. Ett betydande arbete med detaljplanering av tilltänkta bostadsområden har pågått och ett flertal försäljningar av markområden för affärs- och bostadsändamål har genomförts. I det redovisade resultatet ingår exploateringsvinster med 57,9 mnkr (80,2 mnkr) vilket avser försäljning av mark för affärsverksamhet och bostadsändamål. Eget kapital

Förändringen av det egna kapitalet motsvaras av årets resultat vilket uppgår till -8,2 mnkr. Under året har 10,0 mnkr av det egna kapitalet utnyttjats för åtgärder finansierade från den sociala investeringsfonden (7,7 mnkr) och kompetens- och utvecklingsfonden (2,3 mnkr). Efter förändringen uppgår det egna kapitalet till 942,4 mnkr. Av kapitalet utgör avsatta medel för omstruktureringsåtgärder 121,0 mnkr, sociala investerings- och kompetens- och utvecklingsfonden 18,0 mnkr samt resultatutjämningsreserven 25,0 mnkr. Avsättningar och skulder

Avsättningar för pensionsåtaganden, dvs. intjänade och avtalade åtaganden för framtida pensionskostnader inklusive särskild löneskatt, kostnadsförs i anslutning till intjänandet (från och med 1998) eller efter särskilt beslut (exempelvis visstidspensioner). Den del av kostnadsförda pensioner som betalas ut som individuell del (58,8 mnkr inklusive lagstadgade avgifter 2015) redovisas som kortfristig skuld och regleras i mars månad kommande år. Övrig del (enligt KAP-KL) redovisas som avsättning. Avsättningen avser intjänad förmånsbestämd ålderspension, värdesäkring av tidigare intjänade pensionsrättigheter och avtalade garanti- och visstidspensioner inklusive lagstadgade avgifter och har under året ökat med 17,9 mnkr till totalt 266,5 mnkr. Pensioner som intjänats före 1998 (inkl värdesäkring) redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och uppgår per den 31 december 2014 till 924,4 mnkr inklusive löneskatt. Avsatta medel för pensioner (skuldbokförda) tillsammans med de pensionsutfästelser som redovisas som ansvarsförbindelse har efter beslut i kommunfullmäktige återlånats och använts till finansiering av kommunens tillgångar. I nedanstående tabell redovisas kommunens årliga pensionskostnader inklusive lagstadgade sociala avgifter för åren 2013-2015. Vidare framgår, per den 31/12 respektive år, kostnadsförd avsättning för framtida pensionsåtaganden samt pensionsåtaganden vilka redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till att utbetalning sker. Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

21 (46)

Mkr

2015

2014

2013

135,8

131,3

131,0

266,5

248,6

229,2

924,4

957,3

1 004,3

1 190,9

1 205,9

1 233,5

Pensionskostnad: Pensionskostnader inkl lagsstadgade avgifter (årlig) Pensionsskuld: Avsatt till pensioner (vid bokslutstillfälle) Ansvarsförbindelse pensionskostnader (vid bokslutstillfälle) Summa pensionsskulder (återlånad, se ovan)

Pensionsrättigheterna, som redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalning (utbetalningen uppgick 2015 till 43,5 mnkr inklusive särskild löneskatt), kommer under de kommande 10 åren successivt att öka upp mot ca 50 mnkr/år för att sedan åter minska. Rättigheterna är därför viktiga att beakta vid en total ekonomisk bedömning och i anslutning till begreppet ”god ekonomisk hushållning”. Kommunens upptagna lån inklusive checkräkningskredit uppgår per den 31 december 2015 till 1 060,9 mnkr vilket är en ökning med 337,5 mnkr sedan föregående årsskifte. Den långfristiga låneskulden tillsammans med avsättningar motsvarar en skuldsättningsgrad på 65,0 procent vilket är ökning från föregående år med 5,3 procentenheter. Låneskuld per 31/12 2011 - 2015, mnkr

Genomsnittlig upplåning och räntenivåer under 2015 har varit följande: Upplåning, mnkr

Ränta

Checkkredit

-

-

Bundna lån

846,0

0,98 %

Under året har in- och utlåningsräntorna varit extremt låga. Kommunens låneskuld har successivt ökat under året främst med anledning av det omfattande investeringsprogram som planerats och genomförts. I kommunens finanspolicy regleras bland annat hur finansiella risker ska hanteras och hur återrapportering skall genomföras. Av policyn framgår att den genomsnittliga räntebindningen skall ligga mellan 2 till 4 år och att maximalt 50 % skall förfalla inom 1 år. Avseende kapitalbindning skall maximalt 50 % av kapitalet förfalla inom 1 år och den genomsnittliga kapitalbindningen bör inte understiga 2 år. Nedan framgår förhållandet för de senaste åren.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

22 (46)

2015

2014

Kapitalbindning, förfall inom ett år

26 %

26 %

Räntebindning, förfall inom ett år

31 %

40 %

Tillgängliga likvida medel inklusive checkräkningskredit, mnkr

178,0

195,2

Soliditet

Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Under 2015 har kommunens soliditet minskat från 40,3 procent till 34,8 procent. Kommunernas genomsnittliga soliditet uppgår preliminärt till cirka 50 procent. För en kommun är det dock svårt att ange en önskad nivå för en acceptabel soliditet, eftersom att den till stor del beror på huruvida kommunen äger eller hyr sina fastigheter. Vid bedömning av den ekonomiska situationen är det därför framförallt utvecklingen av soliditeten som är intressant att följa. Soliditet 2011-2015

Sigtuna kommuns soliditet har minskat de senaste åren på grund av ökad upplåning. Detta är en följd av en högre investeringsvolym som har varit nödvändig för att möta befolkningstillväxten. Den minskade soliditeten och det ökade lånebehovet exponerar kommunen ytterligare för ränterisker.

Kommunen och bolagen

Kommunens resultatutveckling utgör en väsentlig del av den sammanställda redovisningen. Resultatet för kommunen och bolagen uppgår till -43,4 mnkr (-18,7 mnkr). AB Sigtunahems utveckling är fortsatt god trots det negativa resultatet för 2015. Efterfrågan på lägenheter är fortsatt hög. Under ett antal år har betydande underhållsåtgärder genomförts vilket påverkar resultatet negativt. Åtgärder har genomförts i bostadsområden vid Västra Bangatan, Tingvalla och Valsta. Sigtuna Vatten & Renhållning AB påbörjade sin verksamhet den 1 oktober 2014 när i anslutning till att VA- och renhållningsverksamheten överfördes från kommunal förvaltning till bolag. Bolagets resultat för verksamhetsåret uppgår till -4,7 mnkr. Räddningstjänsten Attunda som är organiserade som ett kommunalförbund med uppdrag i ett flertal norrortskommuner bedriver verksamhet i norra delen av Stockholm. Tagun AB som förvärvades 2011 äger fastigheten Södertil 1:6. På fastigheten har en till- och ombyggnad genomförts i vilken bland annat Sigtuna kommun hyr en lokal som utgör ett arkiv för museiföremål. Energioperatörerna AB har från och med den 1 maj 2013 bedrivit elproduktionsverksamhet. Verksamheten har bedrivits vid ett från Sigtuna kommun leasat vindkraftverk beläget i Skåne vars producerade energi säljs på den öppna marknaden. Resultatet 2015 blev -1,1 mnkr. Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

23 (46)

För verksamhetsåret visar AB Sigtunahem ett resultat efter skatt på -32,1 mnkr och Räddningstjänsten Attunda på 7,5 mnkr. Risk och kontroll Budgetuppföljning och prognossäkerhet

Kommunens ekonomiska utveckling kan följas bl.a. genom att analysera budgetuppföljningar och bokslut. Förutom upprättande av årsbokslut upprättas årligen två delårsbokslut per den 30 april och den 31 augusti samt månatliga budgetuppföljningar för samtliga månader förutom januari och juni. Nedan redovisas budgeterat och verkligt årsutfall perioden 2011-2015. Årsutfallet avser årets resultat justerat enligt balanskravsutredningen för synnerliga skäl.

Avvikelser mellan utfall och budget har funnits hela den redovisade perioden. Under de fem senaste verksamhetsåren har den löpande verksamheten bedrivits inom tilldelade ramar alla år förutom under år 2013. Under 2013 överskred de löpande verksamheterna tilldelade ramar. För innevarande år uppgår överskottet till 4,3 mnkr. Under 2015 har avvikelsen mellan utfall och budget liksom tidigare år många orsaker. Aktuella budgetavvikelser framgår av redogörelsen för årets resultat och nämndernas resultat. Redovisade delårsresultat under verksamhetsåret har varit -0,1 mnkr (april) respektive -10,0 mnkr (augusti), att jämföra med årsresultatet -8,2 mnkr. I anslutning till månadsuppföljningar och delårsbokslut lämnas prognoser för helårsresultatet. Vid respektive delårsbokslut har helårsresultaten -10,0 mnkr (april) respektive -0,2 mnkr (augusti) prognostiserats. Nedan redovisas ett diagram som visar gjorda helårsprognoser vid respektive tidpunkt samt faktiskt årsutfall.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

24 (46)

Barn- och ungdomsnämnden avviker i en mindre omfattning utifrån nämndens storlek från de prognoser som har lämnats under verksamhetsåret. Den positiva avvikelsen beror till största delen på att elevunderlaget under hösten blev något lägre än förväntat såväl inom grundskola som förskola. Äldre- och omsorgsnämndens årsutfall i förhållande till den prognos som lämnades i delårsrapport per augusti avviker med cirka 2,5 mnkr i positiv riktning. Det prognostiserade underskottet minskade framförallt till följd av att ett minskat behov av köpta boendeplatser inom äldreomsorg och socialpsykiatri. Mellan delårsrapporterna per april och augusti reviderades nämndens budget på grund av ökade kostnader inom hemtjänst och omsorg för funktionsnedsatta, därav minskningen av det prognostiserade underskottet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens utfall har försämrats med drygt 1 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per augusti. Mindre förändringar av utfallet jämfört med prognosen i delårsrapport per augusti finns inom de flesta av nämndens verksamhetsområden. Individ- och familjeomsorgsnämndens kraftiga avvikelse i förhållande till den lämnade prognosen i delårsbokslut per augusti är en effekt av den kraftigt ökade omfattningen av verksamheten med ensamkommande flyktingbarn under slutet av året, vilket har fått en positiv effekt på intäkterna. Utöver detta har kostnaderna inom övrig individ- och familjeomsorg blivit lägre än förväntat på såväl placeringar som på verksamhet driven i egen regi. Övriga verksamheter har successivt under året lämnat försämrade prognoser. Den stora skillnaden som är mellan delårsrapport per augusti och årsredovisningen utgörs bland annat av ökade pensionskostnader, personalomkostnader och minskade exploateringsvinster. Borgensåtaganden

Borgensåtagandet gentemot AB Sigtunahem uppgår vid årsskiftet till 2 079,3 mnkr. Total beviljad borgensram för bostadsbolaget är 2 401,8 mnkr. Skillnaden består av beviljade, men ännu ej upptagna borgenslån. Av bostadsbolagets borgenslån är 53 procent upptagna hos Kommuninvest. Borgenslånen utgör 94 procent av bolagets totala lån, vilka per årsskiftet uppgår till 2 201,4 mnkr. Bostadsbolagets finansiella ställning och utveckling är mycket god. Det totala bokförda värdet på byggnader och mark uppgår till 2 711 mnkr (2014: 2 514 mnkr) vilket väl understiger marknadsvärdet i Stockholmsområdet. Den senast genomförda marknadsvärderingen indikerar ett marknadsvärde på ca 2 000 mnkr högre än bokfört värde. Det finns alltså en god täckning för kommunens åtaganden gentemot AB Sigtunahem. Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

25 (46)

Efter ett antal ekonomiska rekonstruktioner (senast 2004 och 2006/2007) uppgår nu kommunens borgensåtagande för Brf Södergatan (225 lgh) till 13,8 mnkr (2014: 43,6 mnkr) mot ursprungligen 273 mnkr. AB Sigtunahem har sålt 141 lägenheter av sitt ursprungliga innehav på 160 lägenheter, varav 3 under 2015. Av de sålda lägenheterna har 128 st sålts med realisationsvinst. Risken för att behöva infria ett kommunalt borgensåtagande bedöms som mycket låg. Avseende HSB-föreningarna Rönnen och Syrenen (226 lgh) har kommunens borgensåtaganden avvecklats under året (2014: 29,9 mnkr). Efterfrågan på småhus, och den därav följande höga prisnivån, har inneburit att risken för att behöva infria ett förlustansvar för förvärvslån i det närmaste upphört. Kommunens åtaganden uppgår till 0,2 mnkr (0,4 mnkr 2014). Förlustansvaret tillkom under en period då kommunal borgen krävdes för att kunna få statliga lån. Detta statliga regelverk har upphört varför inga nya borgensåtaganden sker till privat byggnation. Medlemskapet i Kommuninvest i Sverige AB medför även att varje medlem har ett solidariskt borgensåtagande för bolagets tillgångar och skulder. Vid årsskiftet uppgick kommunens andel av Kommuninvests totala skulder till ca 2 213 mnkr och fordringar till ca 2 177 mnkr vilket motsvarar ca 0,68 % av bolagets balansomslutning. Borgensåtagandena specificeras i not till balansräkningen. Ansvarsförbindelser

Upptagna ansvarsförbindelser på 2 004,2 mnkr avser intjänade pensionsrättigheter före 1998, avtalade ej utlösta visstidsförordnanden och särskild löneskatt på pensionsutfästelserna, samt framtida kostnader för leasingåtaganden. Känslighetsanalys

Kommunen är mycket känslig för förändringar i de ekonomiska förutsättningarna. Oplanerade händelser och beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Det kan avse sådant kommunen själv inte råder över fullt ut såsom skatteunderlagets tillväxt, förändringar av statsbidrag, utjämningssystem, räntor, centrala löneavtal m.m. Det kan även vara andra faktorer, som har att göra med kommunens kärnverksamheter. För dessa faktorer ges i tabellen en bild av hur Sigtuna kommuns ekonomi påverkas av ändrade betingelser. Händelse

Förändring, kr

Ränteförändring, +/- 1 %

11 400 000

Löneförändring, +/- 1 %

14 200 000

Heltidstjänster, +/- 10 st

5 000 000

Generella statsbidrag för riket, +/- 500 mkr

2 300 000

Förändring utdebitering, +/- 1 kr

92 900 000

Förändrat skatteunderlag, +/- 1 %

17 700 000

Förändrad befolkning, +/- 100 st *

9 200 000

Bruttokostnadsförändring, +/- 1 %

25 900 000

Generell prisökning, +/- 1 %

11 600 000

Försörjningsstödsförändring, +/- 10 % En familjehemsplacering, ett år En HVB-placering unga, ett år Ett barn i förskola per år

3 700 000 285 000 1 600 000 128 000

En elev i grundskolan per år

81 000

En elev i gymnasieskolan per år

88 000

1 * Siffran avser endast förändrade intäkter, och tar inte i beaktande kostnadseffekter av befolkningsförändringen.

Generellt kan sägas att kommunen är konjunkturkänslig, dvs. mycket beroende av hur tillväxten och Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

26 (46)

sysselsättningen utvecklas på lokal och nationell nivå och den därav följande förändringen av skatteunderlaget. Känsligheten omfattar även beslut om statliga bidrag och förändringar i de utjämningssystem som råder mellan kommunerna samt åtaganden kommunen tvingas göra utifrån s.k. rättighets- och skyddslagar. Det finns också en stor känslighet gentemot utfallen i de centrala löneavtalen och dess följdeffekter på kommunens pensionsåtaganden. Situationen är inte unik för Sigtuna kommun utan gäller även för övriga kommuner i landet. Är verksamheten i Sigtuna kommun dyrare än i andra kommuner?

Sveriges Kommuner och Landsting tar tillsammans med Statistiska centralbyrån årligen fram jämförelseuppgifter för kommunsektorn. Dessa jämförelser publiceras i Kommun- och landstingsdatabasen "Kolada". Baserat på uppgifter från 2013-2014 års bokslut noteras följande i jämförelse med länet och riket: År 2013

Jmf m strukturkostnad

Sigtuna

Länet

Riket

Nettokostnad, kr/inv

45 189

43 682

48 620

Skatteintäkter och statsbidrag, kr/inv

45 438

45 433

49 820

2 458

2 010

2 252

46

48

50

Förskola, kr/inskrivet barn

129 807

126 288

125 593

7,2

Grundskola, kr/elev

101 411

91 219

98 466

3,9

Gymnasieskola, kr/elev

95 444

99 658

115 691

-12,0

Äldreomsorg, kr/65 år och äldre

44 004

48 749

56 830

-7,4

Handikappomsorg, kr/inv 0-64 år

7 008

7 593

8 680

Individ- och familjeomsorg, kr/inv

4 271

3 340

3 414

Barn- och ungdomsvård, kr/inv

2 229

1 529

1 600

Ekonomiskt bistånd, kr/ivn

1 499

1 103

1 119

Sigtuna

Länet

Riket

Nettokostnad, kr/inv

46 505

44 658

50 364

Skatteintäkter och statsbidrag, kr/inv

46 392

46 288

50 967

2 622

1 974

2 184

40

47

49

Förskola, kr/inskrivet barn

135 371

131 807

130 784

6,7

Grundskola, kr/elev

102 245

93 986

100 462

1,3

Gymnasieskola, kr/elev

100 306

102 184

119 960

-8,0

Äldreomsorg, kr/65 år och äldre

43 756

49 312

57 812

-11,2

Handikappomsorg, kr/inv 0-64 år

7 313

7 791

8 869

Individ- och familjeomsorg, kr/inv

4 109

3 369

3 527

Barn- och ungdomsvård, kr/inv

2 264

1 595

1 696

Ekonomiskt bistånd, kr/ivn

1 268

1 063

1 098

Avskrivningar/kr inv Soliditet, procent

År 2014

Avskrivningar/kr inv Soliditet, procent

6,7

Jmf m strukturkostnad

-1,9

Den totala nettokostnaden per invånare för Sigtuna kommun ligger något högre jämfört med genomsnittet för länet både 2013 och 2014. Nettokostnaden jämfört med riket är betydligt lägre. Skatteintäkter och statsbidrag per invånare innefattar även effekterna av utjämningssystemen. En förklaring till den lägre intäktsnivån i kommunen jämfört med riket är att kommunen har en lägre utdebitering (2014: 19,98 procent) jämfört med snittet i riket (2014: 20,65 procent). Inom grundskolan har kommunen kostnader som är något över riksgenomsnittet 2014, vilket är betydÅrsredovisning 2015 Sigtuna kommun

27 (46)

ligt högre än genomsnittet i länet. Inom gymnasieskolan ligger kommunens kostnader lägre än såväl länet som riket. Inom förskolan ligger kommunens kostnader högre än såväl genomsnittet för länet som för riket, vilket till del kan förklaras av merkostnader för att möta en ökad efterfrågan på förskoleplatser samt att alla barn har rätt att gå 30 tim/vecka i förskolan. För äldreomsorgen är nettokostnaden per person (65 år och äldre) klart lägre än länets och rikets snitt. En förklaring är att andelen äldre pensionärer (80-w år) är en fjärdedel större i länet och drygt en och en halv gång så stor i riket. Denna grupp har ett klart högre servicebehov än åldrarna 65-79 år. Vid en jämförelse mellan kommunens strukturkostnad, som den beräknas i kostnadsutjämningssystemet utifrån kommunernas strukturella faktorer och verkliga kostnader, kan följande noteras. 2013 har kommunen högre kostnader än vad strukturen motiverar inom verksamheterna förskola och grundskola. Inom äldreomsorg, gymnasieskola och individ- och familjeomsorg har kommunen lägre kostnader än vad strukturen motiverar. Jämförelsetalen för år 2015 är inte klara vid framtagandet av denna årsredovisning. Utblick

Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn som helhet (kommuner och landsting) kommer resultatet för 2015 att uppgå till 13 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,7 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket är något lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning. År 2016 väntas resultaten sjunka till en nivå på omkring 6 miljarder, trots de skattehöjningar som genomförts på i genomsnitt 11 öre. Det sammanlagda resultatet för enbart kommunerna blev 12 miljarder kronor år 2015 vilket är en förbättring med 2,6 miljarder jämfört med 2014. I resultatet ingår en tillfällig intäktspost från AFA Försäkring på 3,5 miljarder. Resultatet för 2016 förväntas uppgå till 2,5 procent av skatter och bidrag. För de kommande åren 2017–2019, finns det både positiva och negativa signaler. Men anledning av den snabba tillväxten som idag sker i Sverige förutses en högkonjunktur inträda vilket medför att det förväntade skatteunderlaget kommer att öka kraftigt, framförallt under 2017-2018. Samtidigt finns ett tryck uppåt på kostnaderna inom ett flertal områden framförallt beroende på demografiska förändringar. Utöver de demografiska förändringarna finns ytterligare utmaningar för kommunerna som ökade investeringsbehov och ett ökat asyl- och flyktingmottagande. För att kommunsektorn ska nå ett positivt resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag (det vill säga lägre än de 2 % som anses förenligt med god ekonomisk hushållning) under åren 2017–2019 bedöms kommunsektorn anpassa sitt skatteuttag, vilket resulterar i en höjd medelutdebitering på sammanlagt 93 öre utöver de 11 redan beslutade för 2016. Ytterligare en förutsättning är att staten skjuter till pengar i enlighet med en trendmässig framskrivning. Sigtuna kommun har under många år haft en betydande befolkningstillväxt som genererat en skattetillväxt samtidigt som positiva resultat redovisats dock inte i den nivå som Sveriges kommuner och landsting rekommenderar. Den tidigare starka befolkningsutvecklingen avstannade något under 2015. Om byggnationsplanerna i kommunens bostadsförsörjningsprogram genomförs i den takt som planeras kommer befolkningsutvecklingen återigen att bli väldigt stark de närmaste åren framöver. Skatteintäkter har de senaste åren inte vuxit i samma takt som tidigare år till följd av främst lägre skatteunderlagstillväxt i riket, men även till följd av förändringar av utjämningssystemet samt andra statligt beslutade förändringar. För 2016 visar den senaste prognosen på ett sämre utfall avseende skatter och statsbidrag med i storleksordningen 4,4 mnkr i jämförelse med vad som har budgeterats. Minskningen förklaras främst av att befolkningstillväxten 2015 inte uppgick till den nivå som förutsågs i anslutning till att budget för 2016 fastställdes. Detta har delvis kompenserats av att skatteunderlaget i den senaste prognosen växt mer än förväntat. För att Sigtuna kommunen fortsättningsvis ska ha en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling fordras att kostnadsökningarna anpassas till den intäktsökning som erhålls. Under perioden 2014-2016 effektiviseringsuppdrag på sammantaget 75 mnkr beslutats och håller på att genomföras. Av uppdraget härrör 30 mnkr till år 2016. I den långtidsplan som ingår i Mål och budget 2016-2018 förutsätts från 2017 och Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

28 (46)

kommande år ett fortsatt effektiviseringsuppdrag på motsvarande 1% av nämnder och styrelsens budgetramar, vilket för 2017 motsvarar cirka 22 mnkr per år. Sedan 2009 har den lägre tillväxttakten avseende skatter och statsbidrag till del kompenserats med att exploateringsvinster har budgeterats. De budgeterade exploateringsvinsterna uppgår till 39 mnkr under 2016. I budgetförutsättningarna för 2017 avses behovet av exploateringsvinster ytterligare att minska till 19 mnkr och i kommunens långtidsplan helt fasas ut 2018. Sigtuna kommun är en av de mest växande kommunerna i Sverige, med en befolkningstillväxt som under 2011 till 2015 har varierat mellan 1,6 och 3,4 procent. En kommun som växer så kraftigt får förutom ökade skatte- och statsbidragsintäkter också utmaningar i form av behov av kraftigt utökad kommunal service. För att möta detta planeras fortsatt kraftiga investeringar de kommande åren, framför allt i skolor och förskolor. De omfattande investeringsbehoven medför även att låneskulden ökar vilket bland annat påverkar framtida ränterisk. Sammantaget medför det omfattande investeringsbehovet och den ökade lånebehovet att de framtida kapitalkostnaderna kommer att fortsätta öka. Försäljning av exploateringsmark kommer även fortsättningsvis att genomföras, vilket bidrar till att begränsa låneskuldens ökning Den viktigaste förutsättningen för fortsatt god ekonomisk hushållning är god budgethållning och måluppfyllelse. Detta kräver att ekonomistyrningen är fokuserad på prognossäkerhet och följsamhet till budget samt ett sunt ekonomiskt tänkande. Det ställer också stora krav på kommunens flexibilitet och anpassningsförmåga.

Kommunen och de kommunala bolagen Bolagen i Sigtuna kommun Sigtuna kommuns bolagsstruktur vilken omfattar verksamhetsområdet för bostadsförsörjning (AB Sigtunahem), vatten-, avlopps- och renhållningsverksamhet (Sigtuna Vatten & Renhållning AB), räddningstjänst (kommunalförbundet Räddningstjänsten Attunda), ett mindre bolag som äger och förvaltar en fastighet, Tagun AB samt Energioperatörerna AB som bedriver energiproduktion vid ett av de två vindkraftverk som kommunen äger. Av tabellen framgår aktuella bolag samt kommunens ägarandel. Den angivna procentsatsen anger hur stor kommunens andel är av bolagets totala aktieinnehav. Ägarandel i kommunala bolag Kommunalt bolag

Ägarandel

AB Sigtunahem

100 %

Sigtuna Vatten & Renhållning AB

100 %

Energioperatörerna AB

100 %

Tagun AB

100 %

Räddningstjänsten Attunda

21,2 %

Förutom ovanstående bolag har såväl kommunen som respektive bolag andelar i intressebolag, det vill säga andelar som för kommunens del understiger gränsen för att kunna utöva ett väsentligt inflytande. Kommunen har intressen i följande bolag/företag/kommunalförbund:

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

29 (46)

Andelar i intressebolag Kommunalt bolag

Ägarandel

Destination Sigtuna AB

ca 40 %

Sigtuna Återvinning AB

9,7 %

Stockholmsregionens Försäkring AB

4,1 %

AB Vårljus

0,71 %

Stoseb

<1%

Norrvatten

ca 5 %

Käppalaförbundet

ca 9 %

Det intresse som finns i de delägda företagen är verksamhetsrelaterade. För Norrvatten och Käppalaförbundet utgår kommunens intresse från att dessa bedriver verksamhet för vatten och avlopp och vår andel baseras på den mängd vatten vi köper respektive levererar till aktuellt företag/förbund. AB Vårljus representerar ett gemensamt kommunalt ägande av hem för vård och boende inom socialförvaltningens verksamhetsområde och Sigtuna Återvinning AB ansvarar för deponihantering vid soptippar inom kommunen. Destination Sigtuna AB är ett bolag vars syfte är att utveckla besöksnäringen i kommunen samt bedriva turistbyråverksamhet. Stockholmsregionens Försäkring AB är ett gemensamägt företag mellan kommuner i Stockholmsregionen där delägarna försäkringar fastigheter och annat. Utvecklad praxis inom området anger för kommunal verksamhet en tumregel om ett aktieinnehav om 20 procent för att bolaget ska ingå i en sammanställd redovisning. En vidare definition gör gällande att kommunen ska kunna utöva ett väsentligt inflytande i de bolag som ingår i redovisningen. I den sammanställda redovisningen har Destination Sigtuna AB utelämnats med hänsyn till bolagets ringa påverkan på den sammanställda redovisningen. Ekonomiskt resultat

Resultatet för 2015 uppgår till -43,4 mnkr (-18,7 mnkr). Investeringar

Investeringarna uppgår till totalt 894,4 mnkr (871,4 mnkr). Bland större gjorda investeringar ingår bland annat: Investeringar Objekt

Belopp

Eneby

68.0

Markförvärv

Steningeskolan Galaxen

69,9

Nybyggnation

Steningehöjden F-6 skola

52,4

Nybyggnation

Magne-/Ymergatan, Västra bangatan och Tvärvägen

212,3

Förklaring

Ombyggnation (339 lgh)

Ekonomisk ställning

Den totala balansomslutningen uppgår till 5 992,1 mnkr. Det egna kapitalet uppgår till 1 690,5 mnkr. Soliditeten har minskat sedan föregående år från 31,9 procent till 28,2 procent. För AB Sigtunahem finns krav på soliditetsutveckling i ägardirektiven (15 procent kortsiktigt och 20 procent långsiktigt). Denna målsättning är för närvarande uppfylld då soliditeten per 31/12 2015 uppgår till 24,8 procent.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

30 (46)

Personal 2014

2013

2012

Antal årsarbetare

2 827

2 750

2 689

- varav kvinnor

2 148

2 100

2 062

679

659

627

- varav män

Antalet årsarbetare i kommunen och bolagen/förbundet har ökat med 77 under året och uppgår till 2 827. Ökningen sker främst inom Sigtuna kommun. Utblick

•

AB Sigtunahem kommer fortsätta det omfattande ombyggnationsprogrammet även under 2016. Drygt 300 lägenheter kommer att vara föremål för anpassningar av de totalt 1 130 lägenheter som återstår att upprusta enligt modellen Mini, Midi, Maxi. Sigtuna Vatten & Renhållning AB ser förutom sedvanlig verksamhet med leverans av dricksvatten och hantering av avloppsvatten utmaningar i utveckling och utbyggnad av VA- nätet i kommunen. Tagun AB fortsätter att förvalta den fastighet som bolaget äger. Energioperatörerna AB bedriver produktion av elenergi, i ett från Sigtuna kommun leasat vindkraftverk. Elenergiförsäljningen har inte lönat sig ekonomiskt främst beroende på ett historiskt lågt elpris på den öppna marknaden. Förändrade förutsättningar kan innebära att bolaget avvecklar verksamheten under 2016.

Nyckeltal för kommun och bolag (sammansställd redovisning)

Uppgifter ur kommunens respektive bolagens årsredovisningar 2015

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

31 (46)

Ord och uttryck Ord och uttryck

Förklaring

Avskrivning

Avskrivning genomförs efter individuell prövning enligt bedömd ekonomisk/teknisk livslängd dock lägst tre år. Avskrivning börjar i anslutning till att tillgången tas ibruk.

Balanslikviditet

Balanslikviditet utgörs av förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

Balansräkningen

Balansräkningen ger information om ekonomisk ställning per den 31 december samt hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det anskaffats (eget kapital, avsättningar och skulder).

Driftredovisningen

Driftredovisningen visar utfall av kostnader och intäkter i förhållande till budget för de olika nämndernas verksamheter. Redovisningen innehåller såväl externa som interna poster. Interna poster är transaktioner mellan kommunens förvaltningar/enheter.

Investeringsredovisningen

Investeringsredovisningen visar utgifter och inkomster för anskaffning/försäljning av varaktiga tillgångar. Med varaktiga tillgångar avses sådana som har en ekonomisk livslängd som överstiger tre år.

Kapitalkostnader

Kapitalkostnader är kostnader för internränta och avskrivningar som beräknas på kommunens anläggningstillgångar. Internräntan är en kostnad som förvaltningarna belastas med för det kapital som är bundet i tillgångarna medan avskrivningar motsvarar den värdeminskning som sker av anläggningstillgångarna.

Kassaflödesanalysen

Kassaflödesanalysen redovisar förändringen av likvida medel. Kassaflödet redovisas i tre steg, den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.

Nedskrivning av anläggningstillgång

Nedskrivning av anläggningstillgång sker när värdet varaktigt har gått ned och efter individuell prövning.

Pensionsrättigheter, visstidspensioner

Pensionsrättigheter för visstidspensioner kostnadsförs löpande varefter de uppstår inklusive särskild löneskatt och redovisas enligt gällande rekommendation som avsättning i balansräkningen.

Pensionsrättigheter, nyintjänade

Nyintjänade pensionsrättigheter inklusive särskild löneskatt ingår i verksamhetens kostnader.

Periodisering

Periodisering av intäkter och kostnader sker enligt god redovisningssed. Det innebär att intäkter och kostnader för avsända kundfakturor och erhållna leverantörsfakturor tillgodoförts/belastat det verksamhetsår intäkten respektive kostnaden avser.

Exploaterings- och realisationsvinster/-förluster

Exploaterings- och realisationsvinster/-förluster vid försäljning av tillgångar har tillförts eller belastat verksamhetsresultatet och ingår i verksamhetens intäkter eller kostnader. Undantag sker om vinsten eller förlusten inte tillhör den normala verksamheten och uppgår till ett väsentligt belopp. I dessa fall redovisas resultatet som extraordinär intäkt eller kostnad.

Resultaträkningen

Resultaträkningen ger information om årets ekonomiska resultat för den kommunala verksamheten.Den visar intäkter och kostnader samt förändring av det egna kapitalet, dvs.årets resultat.

Skatteintäkter

Skatteintäkter för år 2014 har periodiserats, liksom tidigare år, utifrån en egen prognos som baseras på Sveriges Kommuner och Landstings prognos.

Skulder

Skulder där syftet med krediten är längre än ett år redovisas som långfristigskuld. Kommande års amorteringar redovisas således som kortfristig skuld.

Skuldsättningsgrad

Totala skulder inkl avsättningars andel av summa tillgångar, uttryckt i %.

Soliditet

Det egna kapitalets andel av summa tillgångar, uttryckt i %.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

32 (46)

Ekonomiskt utfall och ställning Resultaträkning Koncernen

Kommunen

Not

2015

2014

2015

2014

Verksamhetens intäkter

1

1 069,5

1 054,1

598,9

654,2

Verksamhetens kostnader

2

-2 948,5

-2 860,3

-2 623,4

-2 588,7

Avskrivningar

3

-225,0

-186,4

-110,5

-115,6

-2 104,0

-1 992,6

-2 135,0

-2 050,1

Verksamhetens nettokostnader

Skatteintäkter

4

1 755,8

1 665,8

1 755,8

1 665,8

Statsbidrag

5

376,7

379,4

376,7

379,4

Finansiella intäkter

6

1,7

2,4

7,2

6,0

Finansiella kostnader

7

-73,6

-73,7

-12,9

-12,0

-43,4

-18,7

-8,2

-10,9

Extraordinära intäkter

0,0

0,0

0

0,0

Extraordinära kostnader

0,0

0,0

0

0,0

-43,4

-18,7

-8,2

-10,9

Justering enligt balanskravsutredning

9,3

11,6

Balanskravsresultat

1,1

0,7

100,1 %

100,2 %

0,3 %

0,3 %

100,4 %

100,5

Resultat före extraordinära poster

Årets resultat

8

Finasiella nyckeltal Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Finansnettots andel av skatteinäkter och statsbidrag Nettokostnaderna och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

33 (46)

Balansräkning Koncernen

Kommunen

Not

2015-12-31

2014-12-31

2015-12-31

2014-12-31

9

4,2

4,6

-

-

-mark, byggnader och tekniska anläggningar

10

5 384,3

4 790,0

2 123,2

1 813,7

-maskiner och inventarier

11

109,1

106,6

82,9

76,7

Finansiella anläggningstillgångar

12

26,1

18,7

161,3

154,6

5 523,7

4 919,9

2 367,4

2 045,0

Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar

Summa anläggningstillgångar

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter och förråd

13

68,6

51,8

67,5

51,0

Fordringar

14

246

232,1

204,9

171,1

Kortfristiga placeringar

15

0,1

0,1

0,1

0,1

Kassa och bank

16

153,7

217,9

72,0

89,2

468,4

501,9

344,6

311,4

5 992,1

5 421,8

2 712,0

2 356,4

1 690,5

1 727,8

942,4

950,7

-43,4

-18,7

-8,2

-10,9

291,8

272,2

266,5

248,6

-

1,2

-

1,2

291,8

273,4

266,5

249,8

3 340,8

2 699,6

1 060,9

723,4

Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder EGET KAPITAL

17

-därav årets resultat

AVSÄTTNINGAR

18

Avsättningar för pensioner, med mera Andra avsättningar Summa avsättningar

SKULDER Långfristiga skulder

19

Kortfristiga skulder

20

669,0

721,0

442,1

432,5

Summa skulder

4 009,8

3 420,6

1 503,0

1 155,9

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

5 992,1

5 421,8

2 712,0

2 356,4

Panter och ansvarsförbindelser -Ansvarsförbindelser och borgensåtaganden

21

145,1

118,5

2 095,7

1 867,3

-Ansvarsförbindelser, pensioner m.m.

22

2 008,5

2077,8

2 004,2

2 062,4

-Övriga förpliktelser

-

-

-

-

2 153,6

2196,3

4 099,9

3929,7

0,70

0,70

0,77

0,72

Soliditet

28,2 %

31,9 %

35,0 %

40,3 %

Skuldsättningsgrad (inklusive avsttningar)

71,8 %

68,1 %

65,0 %

59,7 %

Långfristiga lån i förhållande till anläggningstillgångar

60,5 %

54,9 %

44,8 %

35,4 %

Summa panter och ansvarsförbindeler

Finansiella nyckeltal Balanslikviditet

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

34 (46)

Kassaflödesanalys Koncernen Mnkr, indirekt metod

Kommunen

2015

2014

2015

2014

28,5

52,6

-2,6

-4,9

225,0

186,4

110,5

115,6

-

-

-

-

-0,7

-0,4

-0,7

-0,4

-

-

-

-

19,6

13,9

16,7

19,4

Värdesäkring av pensionsskuld

-3,3

-2,3

-3,3

-2,3

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

11,0

7,7

-

280,1

257,9

120,6

127,4

1,7

2,4

1,1

1,0

-

0,1

6,1

5,0

Erlagd ränta

-73,6

-73,7

-9,6

-9,7

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringen av rörelsekapital

208,2

186,7

118,2

123,7

Ökning(-)/Minskning(+) av förråd och exploateringsfastigheter

-16,8

-17,2

-16,5

-17,3

Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar Nedskrivningar Realisationsvinster Realisationsförluster Förändring av avsättningar

Erhållen ränta Erhållna borgensavgifter

Ökning(-)/Minskning(+) av kundfordringar

-5,2

1,9

2,8

29,6

Ökning(-)/Minskning(+) av övriga kortfristiga fordringar

-8,7

37,4

-36,6

43,7

Ökning(+)/Minskning(-) av leverantörsskulder

-37,1

34,0

-6,7

-21,1

Ökning(+)/Minskning(-) av övriga kortfristiga rörelseskulder

-14,9

-4,1

16,3

-67,7

Kassaflöde från den löpande verksamheten

125,5

238,7

77,5

90,9

-894,4

-871,4

-431,3

-402,8

4,6

17,7

4,6

17,7

-6,8

-4,7

-6,8

-22,9

Amorteringar av finansiella anläggningstillgångar

0,1

-

0,1

-

Sålda finansiella anläggningstillgångar

3,4

-

-

-

-

-

-

-50,3

0,5

0,5

-

-

61,7

2,8

1,2

98,7

-830,9

-855,1

-432,2

-359,6

641,2

779,2

337,5

342,2

-

-

-

-

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

641,2

779,2

337,5

342,2

Årets kassaflöde

-64,2

162,8

-17,2

73,5

Likvida medel vid årets början

217,9

55,1

89,2

15,7

Likvida medel vid årets slut

153,7

217,9

72,0

89,2

Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag Investeringar i finansiella anläggningstillgångar

Utlämnade lån Sålda immateriella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten Nyupplåning Amortering av skuld

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

35 (46)

Redovisningsprinciper Tillämpade värderings- och redovisningsprinciper för kommunens årsredovisning följer Lagen om kommunal redovisning som trädde i kraft den 1 januari 1998. Vidare följs rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser mot gällande rekommendationer finns vad gäller följande, Periodisering av skatteintäkter (rekommendation nr 4.2): Slutavräkning för 2015 års skatteintäkter har grundats på, men följer inte fullt ut Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatteavräkningen som publiceras i december 2015. Redovisning av leasingavtal (rekommendation nr 13.2): Alla leasingavtal som tecknats före den 1/1 2003 redovisas som operationella leasingavtal. Värdering av anläggningstillgångar För immateriella och materiella anläggningstillgångar sker avskrivning från den tidpunkt tillgången tas i bruk. För varje tillgång sker planenlig avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde utifrån planerad livslängd. Aktiverade tillgångar har ett anskaffningsvärde som överstiger ett prisbasbelopp. Följande avskrivningstider används, Byggnader 10 - 80 år Gator, vägar, gång och cykelvägar 15 - 30 år Maskiner och inventarier 3 - 10 år Övriga anläggningstillgångar 10 - 30 år Nedskrivning sker efter det att en individuell prövning visat att tillgångens värde väsentligt och varaktigt gått ned. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas i allt väsentligt till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde på balansdagen (31 december), den så kallade lägsta värdets princip. Exploateringsredovisning Exploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgång från den tidpunkt nödvändiga beslut fattats och ett exploateringsprojekt påbörjats.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

36 (46)

Notförteckning

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

37 (46)

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

38 (46)

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

39 (46)

Nyckeltal för kommunen Fem år i sammandrag Specifikation

2015

2014

2013

2012

2011

44 786

44 085

43 372

42 272

41 329

19,98

19,98

19,98

19,98

19,98

Personalkostnader, mkr

1 485

1 430

1 359

1 295

1 175

Anställda, antal årsarbetare

2 673

2 594

2 549

2 468

2 397

Externa intäkter, mnkr

2 731

2 669

2 647

2 647

2 350

Externa kostnader, mnkr

2 623

2 589

2 501

2 363

2 186

Avskrivningar, mnkr

111

116

108

101

112

Årets resultat, mnkr

-8

-11

4

175

30

2 367

2 045

1 801

1 520

1 636

52 851

46 388

41 515

35 953

39 573

1 061

723

381

198

387

23 690

16 400

8 784

4 684

9 364

Soliditet, % (exkl pensionsåtagande)

35

40

46

50

42

Långfristiga skulder i förhållande till anl.tillgångar, %

45

35

21

13

24

Omsättningstillg. i förhållande till kortfrist. Skulder, %

77

74

56

72

49

2 094

1 866

1 874

1 350

1 947

924

911

1 063

942

967

Allmänt Folkmängd, antal Kommunal utdebitering, kr

Personal

Ekonomi

Anläggningstillgångar, mnkr per invånare, kr

Långfristig låneskuld, mnkr per invånare, kr

Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden, mnkr Pensionsåtaganden, mnkr

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

40 (46)

Vart gick skattepengarna? 100 kr i skatt till kommunen användes under året på följande sätt Belopp kr

Verksamhet

23,80 kr

till grundskola år f-9

14,17 kr

till förskola

11,61 kr

till vård och omsorg om äldre

8,25 kr

till verksamhet för funktionshindrade

8,19 kr

till gymnasieskola

7,33 kr

till fritidsverksamhet främst för barn och ungdomar

4,78 kr

till individ- och familjeomsorg

4,37 kr

till kommunövergripande administration

4,33 kr

till infrastruktur, fysisk planering och naturvård

3,78 kr

till arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkl försörjningsstöd

1,73 kr

till räddningstjänst

1,69 kr

till vuxenutbildning

1,57 kr

till bibliotek och kulturverksamhet

1,50 kr

till psykiatriverksamhet

1,12 kr

till kommunfullmäktige och nämndverksamhet

0,97 kr

till kulturskola

0,29 kr

till miljö- och hälsoskyddsverksamhet

0,24 kr

till risk- och säkerhetsåtgärder

0,15 kr

till överförmynderiarbete

0,13 kr

till familjerättsarbete

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

41 (46)

Indikatorstabell Ekonomisk hållbarhet: I Sigtuna kommun ska mångfald och entreprenörskap tas tillvara och allas kunskaper och förmågor utvecklas. Indikatorer

Utfall 2015

Utfall 2014

Arbetsställen i kommunen, antal/1000 invånare

106,3

104,2

Arbetstillfällen i kommunen, antal/1000 invånare

596,1

596,9

602,4

69

68

68

34,8%

34,2%

Företagens nöjdhet med kommunens service (NKI) Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, (%) Elever i gymnasieskolan (folkbokförda i Sigtuna kommun) med examen inom 3 år, (%)

57%

Elever i grundskolan (folkbokförda i Sigtuna kommun) åk. 9 med gymnasiebehörighet (%)

Utfall 2013

Utfall kvinnor

Utfall män

Utfall riket

Utfall länet 141,2

57,6%

87,9%

80,9%

504,4

62,1%

52,1%

65,7%

Genomsnittlig betygspoäng för elever (folkbokförda i Sigtuna kommun) sista året på gymnasiet

13,6

13,6

13,8

14,2

12,9

13,9

Genomsnittligt meritvärde för elever i grundskolan (folkbokförda i Sigtuna kommun) i åk. 9

216,7

222,9

205

230,1

203

212

Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 1864 år (%)

6,6%

6,6%

7,5%

6,7%

6,4%

6,3%

Ungdomar 18-24 år, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, (%)

7,9%

8,8%

11,2%

10,8%

15,7%

8,2%

Biståndsmottagare i befolkningen, (%)

3,8%

4,1%

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, (%)

25%

34%

Nyanlända som lämnat etableringsuppdraget och gått vidare till arbete eller studier, (%) Män som tar ut föräldrapenning, andel av antal dagar (%)

56%

46%

23,8%

23,5%

45%

23,8%

26,2%

Observera att följande indikatorer redovisar enbart preliminär statistik för 2015; Företagens nöjdhet med kommunens service (NKI). Denna statistik kommer att uppdateras när den officiella statistiken för 2015 har publicerats i slutet av april.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

42 (46)

Ekologisk hållbarhet: I Sigtuna kommun ska det vara naturligt och möjligt för alla att leva och agera miljömedvetet. Indikatorer

Utfall 2015

Utfall 2014

Utfall 2013

Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2ekv

176 344

Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2ekv/invånare

4,62

Restiden med kollektivtrafik i relation till restid med bil (Restidskvot)

1,7

2

Påstigande i kollektivtrafiken i relation till befolkningen, (%)

70%

69,1%

Resor med kollektivtrafik (SL) eller gång- och cykeltrafik i relation till resor med bil, (%)

37%

45%

Utfall kvinnor

Utfall män

Utfall riket

Invånarnas syn på kommunens miljöarbete, (Index 1-100)

58

59

62

60

57

59

Invånarnas syn på tillgången till gång- och cykelvägar, (Index 1100)

55

59

59

54

56

54

Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, (%)

26%

30%

Matsvinn från villor, lägenheter och verksamheter i kommunen, (%)

8,6%

Matsvinn i kommunens verksamheter, gram/elevmåltid

39

Felsorterat farligt avfall från villor, lägenheter och verksamheter i kommunen, (%) Ekologiska livsmedel som serveras i kommunens verksamheter, (%) Skyddad natur av kommunens totala yta, (%)

Utfall länet

40 0,2%

30,5%

27,1%

31%

2,2%

2,2%

2,2%

Då majoriteten av indikatorerna inom området för ekologisk hållbarhet släpar efter görs bedömningen av målet utifrån den statistik som finns tillgänglig, till skilland från övriga mål där bedömningen utgår från statistik från 2015. Indikatorn Restidskvot utläses som att ju lägre kvot desto snabbare går det att färdas med kollektivtrafik i jämförelse med bil.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

43 (46)

Social hållbarhet: I Sigtuna kommun ska alla ha likvärdiga och goda möjligheter att forma och leva ett bra liv. Utfall 2015

Utfall 2014

Utfall 2013

Utfall kvinnor

Utfall män

Utfall riket

Invånarnas upplevda trygghet, (Index 1-100)

48

53

55

48

48

59

Brukare i särskilt boende som upplever att de är trygga, (%)

86

83

84

86

85

89

Brukare med hemtjänst som upplever att de är trygga, (%)

77

78

81

77

75

88

Elever i grundskolan åk. 5 som upplever att de är trygga, (%)

87

90

89

87

88

93

Elever i grundskolan åk. 8 som upplever att de är trygga, (%)

86

89

92

81

89

91

Anmälda våldsbrott, antal/100 000 invånare

1 570

1 395

1 590

1 440

Anmälda stöld- och tillgreppsbrott, antal/100 000 invånare

7 057

6 966

6 716

7 211

Ungdomar 15-17 år dömda för brott, antal/1000 invånare

28

25

Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, (%)

1,2%

2,1%

Indikatorer

Verkställda vräkningar/avhysningar som berör barn, antal/100 000 invånare

13

20

Invånarnas nöjdhet med kommunen som helhet att leva och bo i, (Index 1-100)

57

60

60

58

66

60

27,7

27,3

26,9

32,3

22,4

28

Invånarnas ohälsotal (utbetalda ersättningsdagar från Försäkringskassan per invånare 16-64 år) Invånare 18-64 år med bra självskattat hälsotillstånd, (%)

68,8%

Invånare 18-64 år med nedsatt psykiskt välbefinnande, (%)

27,4%

Invånare 18-64 år med riskabla alkoholvanor, (%)

14,3%

Invånare 18-64 år med fetma, (%)

15,6%

Utfall länet

2,5

Barn i grundskolan åk. 7 som upplever att de mår dåligt, (%)

3%

5,6%

2,1%

Barn i grundskolan åk. 7 med övervikt eller fetma, (%)

8%

5,6%

10,4%

Observera att följande indikatorer redovisar enbart preliminär statistik för 2015: Anmälda våldsbrott antal/100 000 invånare; Anmälda stöld- och tillgreppsbrott, antal/100 000 invånare. Denna statistik kommer att uppdateras när den officiella statistiken för 2015 har publicerats.

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

44 (46)

Demokratisk hållbarhet: I Sigtuna kommun ska det vara självklart att alla vill och är aktivt delaktiga i samhällslivet. Indikatorer

Utfall 2015

Invånare 18-64 år med tillit till andra, (%)

Utfall 2014

Utfall 2013

Utfall kvinnor

Utfall män

Utfall riket

91,6%

Svarsfrekvens i SCB:s medborgarundersökning, (%)

31%

41%

44%

31%

32%

44%

Elever i grundskolan åk. 5 som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, (%)

80%

81%

75%

79%

82%

88%

Elever i grundskolan åk. 8 som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, (%)

62%

70%

65%

62%

63%

71%

Brukare med hemtjänst som upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, (%)

79%

78%

77%

78%

83%

87%

Brukare i särskilt boende som upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, (%)

77%

76%

75%

74%

84%

80%

Invånarnas upplevelse av att kunna påverka kommunens verksamhet, (Index 1-100)

37

42

44

37

37

39

Invånarnas förtroende för kommunen, (Index 1-100)

41

46

47

40

41

44

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-25 år

12,6

Valdeltagande till kommunfullmäktige, (%)

77,7%

Förtroendevalda kvinnor i kommunfullmäktige, (%)

35,3%

Förtroendevalda i kommunfullmäktige med utländsk bakgrund, (%)

13,7%

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

45 (46)

Utfall länet

Bilagor Bilaga 1: Verksamhetsberättelse över Sigtuna kommuns miljöarbete

Årsredovisning 2015 Sigtuna kommun

46 (46)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVER MILJÖARBETET I SIGTUNA KOMMUN 2015

2016-03-16•

•

© Sigtuna kommun [Klicka och skriv tryckinformation]

Innehåll 1

Inledning ..............................................................................................................7

2

Natur ..................................................................................................................10

3

Vatten .................................................................................................................15

4

Hållbart resande och hållbara transporter ......................................................... 18

5

Förnybar energi och minskad energianvändning .............................................. 25

6

Avfallshantering och återvinning........................................................................ 28

1.1 1.2 1.3 1.4 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10 4.10.1 4.10.2 4.10.3 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7

Uppföljning av de regionala miljömålen ...................................................... 7 Ekokommunen................................................................................................ 8 Kommuninvånarnas syn på kommunens miljöarbete ............................... 8 Miljöutskott ...................................................................................................... 9 Översiktlig miljöplanering............................................................................ 11 Naturreservat ................................................................................................. 11 Utveckling och skydd av värdefulla miljöer .............................................. 12 Naturbetsmarker ........................................................................................... 13 Värdering av jordbruksmark........................................................................ 13 Skogsbruk ....................................................................................................... 14 Översiktlig planering .................................................................................... 15 Naturvårdsprojekt ......................................................................................... 16 Samverkan inom vattenvårdsfrågor............................................................ 16 VA-plan .......................................................................................................... 17 Enskilda avlopp ............................................................................................. 17 Begränsad klimatpåverkan ........................................................................... 18 Kommunens klimatpåverkan ...................................................................... 19 Resvaneundersökning ................................................................................... 19 Cykelplan ........................................................................................................ 20 Utbyggnad av gång- och cykelvägar och busshållplatser......................... 20 Regionalt cykelstråk ...................................................................................... 20 Dialogprojekt kring trafiksäkerhet .............................................................. 21 Minskade utsläpp från kommunens resor ................................................. 21 Elfordon och elvägar .................................................................................... 22 Samverkan för hållbara transporter ............................................................ 23 Kollektivtrafikstråk i Arlanda-Märstaområdet-Sigtuna stad ................... 23 Väg 263 ........................................................................................................... 23 Ostkustbanan och stärkt kollektivtrafik i stråket Märsta-Arlanda ......... 24 Energianvändning inom Sigtuna kommuns verksamheter ..................... 25 Utredning om kommunalt energibolag...................................................... 26 Solceller på kommunens fastigheter ........................................................... 26 Vindkraft ........................................................................................................ 26 Utomhusbelysning ........................................................................................ 26 Kommunens Energi- och klimatrådgivning.............................................. 26 Earth Hour..................................................................................................... 27 Återvinning .................................................................................................... 28 Farligt avfall ................................................................................................... 29 Kommunikation ............................................................................................ 29 Produktutveckling ......................................................................................... 29 Återvinningsstationer ................................................................................... 30 Insamlade mängder avfall ............................................................................ 31 Sigtuna kommun en Håll Sverige Rent kommun ..................................... 32

5 (42)

7

Ekologisk och klimatsmart mat .......................................................................... 33

8

Förskola och skola .............................................................................................36

9

Giftfri miljö ..........................................................................................................41

10

Sigtuna kommun är en Fairtrade City................................................................ 42

7.1 7.2 7.3 7.4

8.1 8.2 8.3 8.3.1 8.4 8.5 9.1

Andelen ekologisk mat i kommunen ......................................................... 33 Minskning av matsvinn från kommunens skolor ..................................... 33 Ekoutmaningen i Sigtuna kommun............................................................ 34 Kravcertifiering Hyllan ................................................................................. 35 Kreativ återanvändningscentral - SigVända: ............................................. 36 Giftfri förskola .............................................................................................. 36 Grön Flagg ..................................................................................................... 37 Antal skolor och förskolor i Sigtuna med Grön Flagg: ........................... 38 Naturskolan och Utbildning för Planetskötare......................................... 39 Hållbarhetsdag på gymnasiet ....................................................................... 40 PCB i Oxundaån ........................................................................................... 41

6 (42)

1

Inledning

Sigtuna kommuns miljöarbete utgår från flera styrande miljödokument och kommunens årligt antagna Mål och budget. Denna verksamhetsberättelse syftar till att ge en övergripande bild av kommunens miljöarbete. Den är baserad på en uppföljning av kommunens miljöprogram som bygger på de nationella och regionala miljömålen samt kommunens egna nämndmål kopplat till kommunens styrsystem och Mål och budget.

1.1

Uppföljning av de regionala miljömålen

Sigtuna kommunens miljömål bygger på de sexton nationella och regionala miljökvalitetsmål som finns. Under 2015 har en uppföljning av de regionala miljömålen gjorts. Den visar att endast ett mål av de sexton miljökvalitetsmålen bedöms kunna nås till år 2020. Det är målet bara naturlig försurning. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med de som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för bara naturlig försurning, där läget i länet är mer positivt än på nationell nivå Länets och därmed Sigtuna kommuns största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. I detta dokument visas kommunens insatser för att förbättra miljötillståndet inom varje område kopplat till dessa miljömål. I respektive område som beskrivs i verksamhetsberättelsen kopplas de övergripande miljömål som kommunen har antagit i Miljöprogram för Sigtuna kommun från 2010. Miljömålen redovisas i de gula rutorna i detta dokument.

7 (42)

1.2

Ekokommunen

I den årliga miljörankingen av kommunerna miljöarbete kom Sigtuna kommun år 2015 på plats 24 av 290 kommuner. Det är en placering sämre är 2014 där kommunen hamnat på 23 e plats. Miljörankingen som tidningen Miljöaktuellt genomför bygger på en enkät som kommunen besvarar samt flera data från bland annat Ekomatcentrum, Håll Sverige rent, SKL, Vattenmyndigheterna, Boverkets miljömålsenkät och Avfall Sveriges miljöindex. Kommunerna har olika förutsättningarna för att nå höga poäng utifrån kommunens karaktär. Därför finns det en kommungruppsindelning i miljörankingen utifrån vilken typ kommunen är. Sigtuna ligger högst inom sin grupp som är Pendlingskommuner. 30

27

25

23

24

20 16 15 10

16

13

placering

9

5 0 2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagram: Sigtuna kommuns placering i den årliga Miljörankingen

1.3

Kommuninvånarnas syn på kommunens miljöarbete

I den årliga medborgarundersökningen som genomförs ställs frågan om ” Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt?” Där får Sigtuna kommun betyget 59 i nöjd medborgarindex, NMI, att jämföras med snittkommunen som ligger på 56 NMI. Medborgarundersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Omkring 1200 personer i åldrarna 18-84 år väljs slumpmässigt ut att besvara ett antal frågor om sin kommun och dess verksamheter.

Diagram: Invånarnas syn på kommunens miljöarbete ligger över riket och länet

8 (42)

1.4

Miljöutskott

I början av 2015 startade kommunstyrelsens miljöutskott. Utskottets består av tre ordinarie ledamöter och tre ersättare och uppdraget är att följa, bereda och ta initiativ i övergripande strategiska miljöfrågor. Utskottet har under året bland annat berett frågor om reviderad avfallsplan och olika motioner. Utskottets huvudfokus under året har varit arbetet med att utveckla kommunens miljöbokslutsprocess och kommunens arbete med energifrågor. Under året slutfördes en utredning för att se över möjligheterna för att starta ett kommunalt energibolag med lokal produktion av förnyelsebar energi. Utredningen visade dock att med tanke på Sigtuna kommuns förutsättningar och marknadsläget idag, med de mycket låga elpriserna och lönsamhetsproblemen för dagens energibolag, är det en stor risk att starta ett energiproducerande bolag i egen regi. Istället har kommunen valt att förstärka kompetensen när det gäller energifrågor, genom att man under 2016 har anställt en energioch klimatstrateg.

9 (42)

2

Natur

Kommunens naturvårdsarbete främjar biologisk mångfald och upplevelser i en rik och varierad natur. Särskilt viktigt är att utveckla tätortsnära natur- och rekreationsområden till att vara tillgängliga för olika intressen och för alla besökare.

Ett rikt växt- och djurliv Miljömål: I Sigtuna kommun ska vi ha ett rikt växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden ska bevaras genom att arternas livsmiljöer och ekosystemens funktioner och processer värnas, bland annat genom att förhindra belastning på ekosystemen av vatten- och luftföroreningar och genom en aktiv naturvård. Naturen med dess växter, djur och övriga organismer är en väsentlig del i människans livsmiljö och en grund för vår hälsa och välfärd. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Kommunens naturområden har ett stadigt ökande besökstryck med en efterfrågan på olika anläggningar som gör det enklare och mer lättillgängligt att besöka naturen. Ett naturguideprogram har tagits fram och under sommarhalvåret har ett tiotal naturguidningar genomförts, dessa har varit mycket välbesökta och uppskattade. För att öka tillgängligheten till olika naturområden anlades ett utsiktstorn och två utsiktsplattformar i Steningedalens naturreservat. Fem nya skyltade vandringsleder i befintliga naturreservat har anlagts. Lederna är mellan 2 till 7,5 km långa. En upprustning av Askarehage har gjorts och försetts med ny grillplats, stigar, skyltning och reservatsinformation. Även Tingvallaskogen har röjts och städats samt fått ny grillplats och skyltning.

10 (42)

2.1

Översiktlig miljöplanering

Den stora utmaningen framöver är att följa de inriktningar och riktlinjer som är antagna i Översiktsplan 2014. Intresset för att exploatera i kommunen är stort och hållbarhetsfrågorna behöver hanteras från början i planprocessen. För att säkra natur-och grönområden handlar det bland annat om att öka andelen indirekt skyddad mark i detaljplaner och utveckla kompensationsmetodik enligt Översiktsplan 2014. Kommunen måste fortsätta utveckla metoder för bedömning av ekologisk hållbarhet i planarbetet för att skydda värdefull mark.

2.2

Naturreservat

Inom kommunen finns elva naturreservat. Sex av dessa reservat är kommunägda och med en skötselareal på 575 hektar. Av kommunens hela yta är 2,2 % skyddad som reservat. Syftet med naturreservaten är att bevara biologisk mångfald, naturmiljöer och tillgodose behov av områden för friluftsliv. Skötsel och utveckling av naturreservaten utgår från särskilda skötselplaner men även efter allmänhetens önskemål och besöksfrekvenser. Under 2015 har reservatsbildning pågått för en utvidgning av befintligt naturreservat i Rävsta där handlingar är framtagna och klart för att beslutas under 2016. För de blivande naturreservaten Råberget och Hällsbo har underlag tagits fram 2015 som ska skickas ut på intern remiss 2016. Kommunens prioriterade åtgärder för tillgänglighet och biologisk mångfald i reservaten under året tog sig uttryck i att Steningedalens naturreservat förseddes med två nya utsiktsplattformar som är tillgänglighetsanpassade. Fem nya skyltade vandringsleder färdigställdes i befintliga reservat. Grillplats upprättades i Askarehage där skyltningen och reservatsinformationen också har förbättrats under året.

11 (42)

2.3

Utveckling och skydd av värdefulla miljöer

Kommunens fortsatta planering för skydd av värdefull natur- och vattenområden utgår från utpekade helhetsområden inom Sigtuna kommun. Med tonvikt på skydd för Garnsviken, Mälarens stränder, Verka-Oxunda, Lejdens hagmarker samt områden med höga skogliga värden. I samband med arbetet med översiktsplan 2014 pekades följande områden ut som områden som bör utredas för olika typer av skydd: 1.

Garnsvikens vatten och markmiljöer. Utredning pågår med anslag från Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten

2.

Skogsområden norr om Arlanda. Utredning och inventering framtagen.

4.

Utvidgning av Västerängs naturreservat, utredning pågår

5.

Lejden hagmarker

6.

Oxundasjöns vatten och markmiljöer. Utredning och inventering framtagen

7.

Verkaåns dalgång

De befintliga naturreservaten samt föreslagna områden för skydd markeras på kartan nedan:

Under 2015 har en ekodatabas inrättats i kommunen. Den innehåller en samlad information om kommunens samtliga naturmiljöer och objekt. Flera inventeringar har utförts under året bland annat av svamp i skogsområden med höga naturvärden norr om Oxundaån och en naturinventering av Oxundasjöns norra strand.

12 (42)

2.4

Naturbetsmarker

De flesta hotade eller sällsynta växt- och djurarter som förekommer i kommunen är knutna till odlingslandskapet och främst till hagmarker med betande djur. Arealen ängs- och hagmarker minskar drastiskt på grund av ändrade brukningsmetoder och avsaknad av betesdjur. Kommunens mest värdefulla hagmarker och sjöängar betas av kor. Kommunen har en egen ligghallsanläggning och genom ett samarbete med djurhållare har stora arealer värdefull betesmark hävdats i reservat och tätortsnära miljöer. Kommunen har även samarbete med lantbrukare om fortsatt bete på de mest värdefulla hagmarkerna vid Lejden och Ockelsta. En välbekant syn i kring Märsta och Sigtuna är betesmarker med kor.

Ett rikt odlingslandskap Miljömål: I Sigtuna kommun ska odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skyddas. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena ska samtidigt bevaras och stärkas.

2.5

Värdering av jordbruksmark

En återstående fråga från arbetet med Översiktsplan 2014 har varit hur jordbruksmark och skogsbruksmarker ska värderas. Ett arbete har pågått under 2015 med att ta fram underlag för en sektorsplan för jordbruksmarker i Sigtuna kommun. Planen ska visa var det ur jordbrukssynpunkt viktiga markerna finns men även visa vilken jordbruksmark som kan komma att bebyggas.

13 (42)

Jordbruksplanen ska också visa på möjligheter att utöka jordbruksmark genom att marker som idag inte är jordbruksmarker kan omvandlas och användas för odling och andra ekosystemtjänster. Genom att hitta områden och lämpliga ytor för både större som mindre odlingsytor kan kompensation för bebyggd jordbruksmark ske. Planen ska innehålla strategier för hur viktiga ekosystemtjänster såsom lokala försörjningsmöjligheter, lokala kretslopp och friluftsvärden kan behållas och utvecklas.

2.6

Skogsbruk

Skogen är mycket viktig för friluftslivet men också livsmiljön för många växt- och djurarter, av vilka flera är hotade och knutna till gamla skogar. Skogsmarken i kommunen upptar en total areal av 14 400 hektar. Skogarna i Sigtuna kommun är präglade av ett intensivt och rationellt skogsbruk. Det finns inte längre några större sammanhängande områden med gammal skog. Kommunen äger 900 hektar skogsmark huvudsakligen i anslutning till tätorterna. Målet i Sigtuna kommuns egna skogar är att på sikt förändra det relativt artfattiga och talldominerade skogsbruket till ett skogsbruk som gynnar biologisk mångfald. Den kommunalt ägda marken sköts med stor hänsyn till biologisk mångfald, kulturminnesvård men framförallt friluftslivet. Ett förslag till skogsbruksplan har tagits fram under 2015. I tätortsnära skogar har gallringar utförts i Rävsta naturreservat och Rosersberg. Inrättandet av 40 faunadepåer har ökat andelen död ved och skapat förutsättningar för ökad artrikedom. Det är inte bara insekter som gynnas av faunadepåerna. 2 000 svenska svamparter är beroende av döda träd, och i höga stubbar kan fladdermus, blåmes och kattuggla hitta en boplats. Även igelkottar uppskattar ris- och lövhögar som vinterbostad. I samband med inrättande av dessa faunadepåer har kommunen också i stort sett fått bort riskörning med lastbil. Vid avverkning av enstaka träd fraktas stockarna med fyrhjuling till närmaste skogsdunge, om det finns en lämplig lokal för faunadepå där. Projektet har uppmärksammats i media flertalet gånger och andra kommuner har hört av sig som är intresserade att inrätta någonting liknande.

Levande skogar Miljömål: I Sigtuna kommun ska skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas. Den biologiska mångfalden ska samtidigt bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Det gäller även i de fall skogen utnyttjas som förnybar naturresurs.

14 (42)

3

Vatten

Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Det bidrar med en rad ekosystemtjänster som fiske, fisk, mat, fågelskådning, bad, båtliv och andra upplevelser. Naturlig vattenrening och klimatanpassning är andra tjänster vi har. Förutom Mälaren finns tio sjöar och åtta vattendrag, en mängd våtmarker och några grundvattenmagasin. Flera av kommunens värdefulla natur- och rekreationsmiljöer finns i och vid dessa vatten.

Levande sjöar och vattendrag

Miljömål: Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Ekosystemens naturliga produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.

3.1

Översiktlig planering

Kommunen bedriver en strategisk vattenplanering för att skydda och utveckla kommunens vattenmiljöer. Lagstiftningen som rör vatten i detaljplaner, strandskyddsfrågor och vattenverksamheter medför redovisningskrav och kräver stor kunskap om kommunens vattenområden. Enligt EU:s ramdirektiv har Vattenmyndigheten fastställt miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för alla grund- och ytvattenförekomster. Den samlade påverkan som sker på vattenförekomster måste hanteras vid alla planeringsuppdrag och miljökvalitetsnormer för vatten får inte överskridas. Förutsättningarna för framtida vattenvårdsarbete är tydliga i kommunens Översiktsplan 2014, där vattenkapitlet har fått stort utrymme. Planen beskriver förutsättningar och förhållningssätt till skyddsvärda vatten samt förslag till åtgärder för varje vattenförekomst för att uppnå miljökvalitetsnormer. Under 2015 har ett förslag till en vattenplan arbetats fram. Det har också tagits ett helhetsgrepp kring dagvattenhanteringen i flera detaljplaner, bland annat för Arlanda stad och Västra Rosersbergs verksamhetsområde.

15 (42)

Kartan visar kommunens yt- och grundvattenförekomster samt vilka som av Vattenmyndigheten utpekats att riskera att inte uppnå miljökvalitetsnormer, MKN 2015 respektive 2021.

3.2

Naturvårdsprojekt

Arbetet med att upprätta ett limniskt reservat för Garnsviken har fortsatt under 2015. Kommunen fortsatte det arbete som startade 2014 med ett Naturvårdsprojekt kring Garnsviken i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholm. Projektet finansieras genom statliga bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten under en 4-årsperiod och innefattar att pröva förutsättningarna för ändrad nivåreglering, naturfrämjande åtgärder i och runt Garnsviken samt åtgärder för minskad närsaltsbelastning.

Myllrande våtmarker

Miljömål: I Sigtuna kommun ska våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet bibehållas, värdefulla våtmarker bevaras och nya skapas.

3.3

Samverkan inom vattenvårdsfrågor

Kommunen samarbetar med grannkommunerna kring sjösystemet inom Oxundaåns avrinningsområde genom Oxundaåns vattensamverkan. Här samverkar man bl a kring åtgärdskarta, deltagande i jordbruksprojekt och deltagande i dagvattengruppen mm. Samarbete med Knivsta kommun, länsstyrelserna och Uppsala län och markägare m fl kring Lövstaån och Garnsviken sker inom ramen för Garnsvikenprojektet. Samarbeten kring åtgärder runt sjön Fysingen är väl utvecklat. Samarbete kring 16 (42)

Märstaån/Rosersbergsbäcken och övriga tillflöden sker mellan verksamhetsutövare, markägare, länsstyrelsen och kommunens egna förvaltningar genom Märstaåns vattensamverkan. Formerna för samverkan har under året preciserats och förankrats genom avtal. Under året har bl a samarbete skett med jordbrukare inom avrinningsområdet för vattenrelaterade åtgärder i jordbrukarnas egen regi.

Grundvatten av god kvalitet Miljömål: Grundvattnet i Sigtuna kommun ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Enskilda avlopps belastning på sjöar, vattendrag och grundvatten ska minska. Grundvattentillgångarna ska skyddas från lokaliseringar av verksamheter som kan riskera att påverka grundvattnet negativt.

3.4

VA-plan

Sigtuna kommun ska verka för en långsiktigt hållbar samhällsstruktur för vatten och avlopp. Arbetet med att ta fram en VA-plan har pågått under året och målsättningen är att den antas under 2016. VA-planen kommer innehålla principiella ställningstaganden för kommunal VA-försörjning inom verksamhetsområdet för VA. Utanför verksamhetsområdet för VA ställningstagande för möjlig kommunal VA-utbyggnad alternativt att områden kvarstår med enskilt VA (gemensamma eller enskilda lösningar). VA planen ska utgå från miljökvalitetsnormer för vatten och långsiktiga kretsloppsanpassade lösningar. En kommunal VA-plan är ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa VA-försörjningen i hela kommunen. Det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för VA.

Ingen övergödning: I Sigtuna kommun ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa och förutsättningarna för biologisk mångfald.

3.5

Enskilda avlopp

2015 inventerades 113 avloppsanläggningar på 110 fastigheter. Totalt har 1550 avlopp inspekterats sedan 2001 och ca 450 avloppsanläggningar beräknas kvarstå i kommunen som ännu inte inspekterats. Tillsynen har skett i områdena Vidbo-Krogsta, Vidbo-Norrby, Vidbo Prästgård, Bista, Borresta, Skepptuna-Skoby, Skepptuna-Herresta, Vasa, Lugnet samt kvarvarande fastigheter i området Långhundra-Seminghundra. I samband med inventeringen har ett informationsmöte hållits i kommunhuset. Ytterligare två VArådgivningsmöten har hållits i Skepptuna bygdegård i samarbete med Sigtuna vatten och renhållning. Alla möten har varit mycket välbesökta. Under 2015 har miljö- och hälsoskyddskontoret givit tillstånd för 91 nya avloppsanläggningar.

17 (42)

4

Hållbart resande och hållbara transporter

En förutsättning för att nå ett mer hållbart resande är att kollektivtrafik och cyklandet utvecklas och prioriteras för att bli ett självklart val framför bilen. Målet är att flytta över resor från bil till attraktiva och hållbara alternativ. När gång- och cykeltrafikens samt kollektivtrafikens behov sätts främst finns förutsättningar att åstadkomma de attitydförändringar som behövs för att leda till förändrade resmönster. I kommunen behöver vägsystemens och kollektivtrafikens kapacitet utvecklas i takt med inflyttning av boende och utveckling av verksamhetsområden med många arbetsplatser och stor pendling.

4.1

Begränsad klimatpåverkan

Den stora källan till utsläpp av koldioxid inom kommunen är trafiksektorn som står för ca 90 procent av utsläppen av koldioxid. Minskade utsläpp från vägtrafiken är därför ett av de viktigaste åtgärdsområdena i kommunen. Uppvärmning bidrar också till utsläpp av koldioxid. Där har kommunen tillsammans med Upplands Väsby kommun byggt biobränsleeldade Brista kraftvärmeverk vilket gjort att bland annat uppvärmning med olja och direktverkande el minskat och förnybar fjärrvärme levereras till tätorterna. Kommunens Översiksplan 2014 samt klimatstrategin hanterar hur kommunen ska arbeta för att begränsa klimatpåverkan. Bland annat har området kring Brista pekats ut som ett lämpligt ställe i Översiktplan 2014 för biogasproduktion och under 2015 meddelade Fortum Värme att de tänker gå vidare med en ansökan om produktion av biogas vid Bristaområdet.

Begränsad klimatpåverkan Miljömål: Sigtuna kommun ska bidra till att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Utsläppen av koldioxid från all verksamhet inom Sigtuna kommuns geografiska område (exkl utrikes flyg) ska år 2020 vara minst 40 procent lägre än 1990.

18 (42)

300 000 250 000 200 000 Ton CO2

150 000

40 % mål 100 000 50 000 0 1990

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Tabell: Utsläpp av koldioxid i Sigtuna kommun Sigtuna kommuns mål att minska koldioxidutsläppen med 40 % från 1990 års nivå presenteras i grafen. Angående miljömålet begränsad klimatpåverkan så släpar statistiken och endast siffror för 2013 kan redovisas. Utsläppen av koldioxid till luft var 176 344 ton år 2013. För basåret 1990 var koldioxidutsläppen i Sigtuna kommun 282 953 ton/år. För att minska dessa utsläpp med 40 procent måste utsläppen minska till 169 772 ton/år. Utsläppsnivåerna är hämtade ur en nationell emissionsdatabas (RUS). Där sker det så kallade retroaktiva uppdateringar, vilket innebär att föregående års uppgifter kan vara förlegade och ersatta på grund av metodförbättringar. För Sigtuna kommuns del innebär det att utsläppssiffrorna som vi redovisade i fjolårets miljöbokslut nu är korrigerade. Det som gäller för årets rapport är att utsläppen i kommunen låg på 179 278 ton år 2012. Sifforna för Sigtuna kommun är också osäkra ur enligt denna emission databas-särskilt med uppgifterna från energisektorn.

4.2

Kommunens klimatpåverkan

De främsta utsläppsområdena för klimatpåverkan är kommunens resor och transporter, kommunens klimatpåverkan inom fastigheter och vid byggnation och den klimatpåverkan kommunens konsumtion av varor har. Under 2016 ska en plan för kommunens klimatarbete tas fram och även metoder för att systematiskt mäta och följa upp kommunens klimatpåverkan. Under hösten 2015 inrättades en ny tjänst som energi- och klimatstrateg i kommunen och tjänsten tillsattes under 2016. Detta är ett led i kommunens arbete med att stärka energioch klimatarbetet inom kommunen.

4.3

Resvaneundersökning

En utmaning inom Sigtuna kommunen är att få fler att åka kollektivt istället för att ta bilen. Enligt en resvanestudie som SL genomfört visar det sig att andelen resor med kollektivtrafik i Sigtuna kommun är fortsatt mycket låg sett i förhållande till främst bilresor

19 (42)

(övriga resor) och jämförelsevis väsentligt under både länsgenomsnittet och med många jämförbara kommuner. Restidskvoten är något förbättrad, men studerar man andelen resor med kollektivtrafik i förhållande till övriga resor är marknadsandelarna för kollektivtrafikresor fortsatt mycket låg i Sigtuna kommun. Måttet som visar marknadsandelar för resor med bil respektive kollektivtrafik visar över tid på vikande marknadsandelar för kollektivtrafiken. Andelen resor med bil är 85 procent i kommunen jämfört med snittet i länet på 62 procent mätt i förhållande för resor med mål i länet och med Sigtuna kommun som startkommun.

Frisk luft Miljömål: I Sigtuna kommun ska luften vara så ren att människors hälsa, växter, djur och kulturföremål inte skadas och att den biologiska mångfalden bevaras.

4.4

Cykelplan

Sigtuna kommuns Cykelplan är ett aktuellt underlag för planering, planläggning och utformning för gång- och cykelvägar och för cykelåtgärder, både på översiktlig som på detaljerad nivå. Cykelplanen fokuserar på arbetscykelpendling och därmed framkomlighet och trafiksäkerhet. Cykelplanen omfattar stora delar av infrastrukturen för cykeltrafiken. Dels en fysisk plan med ett huvudnät för cykeltrafiken, dels förslag till åtgärder av stråk och platser där cyklisternas förhållanden behöver förbättras. Planen innehåller grundläggande planeringsprinciper för till exempel detaljutformning, vägvisning, cykelparkering, underhåll och marknadsföring.

4.5

Utbyggnad av gång- och cykelvägar och busshållplatser

Kommunen har fått statlig medfinansiering för en stor satsning på gång- och cykelvägsutbyggnad men även busshållplatser i kommunens tätorter. 2015 genomfördes följande åtgärder: •

I Hällsbo byggdes en vändplats för bussar. En utbyggnad av vändplatsen för att klara av behovet av uppställning och av/påstigning.

•

Norra ytan vid Märsta bussterminal. Nya parkeringsplatser för cyklar under tak och i låst garage. Det är Stockholms läns första cykelgarage som är låst för de som pendlar till och från jobbet.

•

Gång och cykelväg Västra Galaxvägen. En breddning av befintlig gångbana till gång- och cykelväg

4.6

Regionalt cykelstråk

Arbetet med utbyggnad av de saknade delsträckorna av det regionala cykelstråket ”Märstastråket”, mellan Rosersberg och Upplands Väsby, pågår i Trafikverkets regi med Sigtuna kommun som samarbetspartner, med målet att färdigställas under 2016.

20 (42)

4.7

Dialogprojekt kring trafiksäkerhet

De så kallade dialogprojekten kring trafiksäkerhet vid kommunens skolor och förskolor har fortsatt under året. Sedan 2006 arbetar Sigtuna kommun med dialogprojekt som har till syfte att identifiera trafikfarliga lösningar vid förskolor och skolor samt för att gemensamt finna lösningar för att förbättra trafiksäkerheten, framkomligheten och tryggheten med skolbarnens situation i fokus. I dialogprojekten inbjuds barn, föräldrar, personal samt representanter för kollektivtrafiken, skolskjutsverksamheten, fastighetsägare samt barn- och ungdomsförvaltningen att tillsammans med stadsbyggnadskontoret och politiker från Byggoch trafiknämnden jobba fram konkreta förbättringsåtgärder. •

Ett dialogprojekt har hållits i St:Olof skola 2015 kring trafiksituationen

•

Ett dialogprojekt kring trafiksituationen i Väringaskolan har också hållits.

4.8

Minskade utsläpp från kommunens resor

Arbetet inom de kommunala verksamheterna med att minska kommunens klimatpåverkan fortsatte under 2015 inom ramen för det så kallade CERO projektet. Projektet drivs i samverkan med KTH och i ett nätverk av övriga CERO kommuner. Under hösten 2015 arrangerade kommunen en CERO-nätverksträff för de berörda kommunerna, landstingen och företagen. Kommunen har också varit med i ett länsövergripande samarbete för att få till ett nytt så kallat mobilitetskontor Ressmart inom Stockholms län. Tanken är att stötta kommunerna med beteendepåverkade åtgärder och mobilitetsfrågor. Mobility management handlar om att påverka resbeteende och effektivisera användningen av transportsystemet samt öka nyttan i de resor och transporter som genomförs. En gemensam ansökan skickades under oktober in till Naturvårdsverket och Klimatklivet för att få ekonomiskt stöd i arbetet. En av framgångsfaktorerna för att få till ett hållbart resande inom kommunen är att det finns en fordonsansvarig. Under hösten påbörjades rekryteringen av en fordonsansvarig med miljöinriktning på ett 1-årigt uppdrag som påbörjades mars 2016. 100 90

82

80

72

70

74

63

60 50

43

Procent

40 30 20 10 0 2011

2012

2013

2014

2015

Tabell: Andelen miljöbilar i kommunenens verksamheter Vid slutet av året var 74 % av kommunens personbilar miljöklassade bilar. Siffran är beräknad utifrån personbilar, lätta lastbilar och liknande fordon är inte inkluderade. Siffran är lägre än 2013 men högre än 2014. Detta beror främst på att definitionen av miljöbil har skärpts. Resterande bilar ska successivt bytas ut till miljöbilar.

21 (42)

4.9

Elfordon och elvägar

Sigtuna kommun ingår i ett konsortium - eRoad Arlanda - med både offentliga och privata aktörer kring en pågående innovationsupphandling hos Trafikverket med elvägar för tunga fordon. De huvudsakliga aktörerna i projektet är förutom kommunen - Kilenkrysset, Swedavia, NCC, Elways, E-traction, ABT-bolagen samt PostNord. För projektledningen står WSP. Projektet har under 2015 beviljats medel av Trafikverket med 445 mkr för projektering och byggande av en demonstrationsanläggning med elväg för tunga transporter på en viss sträcka utmed väg 859/893 mellan Rosersbergs logistikområde och Arlanda flygplats. Demonstrationsanläggningen ska byggas, testas och utvärderas närmast under åren 20162018. På initiativ av kommunen och Swedavia har under 2015 påbörjats utredningsarbete kring förutsättningarna för att mellan Märsta station och Arlanda flygplats kunna trafikera denna sträcka i den reguljära kollektivtrafiken med elbuss. Målsättningen är hitta former för ett samverkansprojekt som säkrar möjligheterna till genomförande mellan parterna och med stöd av extern finansiering för investering i både laddinfrastruktur och fordon för en sådan trafik.

22 (42)

4.10

Samverkan för hållbara transporter

En strategiskt mycket viktig fråga för Sigtuna kommun är att kunna bidra till ett hållbart och effektivt transportsystem. Kommunen har inte egen rådighet över hela transportsystemets utformning och utveckling utan är beroende av de insatser som kan ske i samverkan med olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Kommunen samverkar med myndigheter och trafikhuvudmän såsom Swedavia, Trafikverket, Trafikförvaltningen, SLL, Kollektivtrafikförvaltningen UL och andra trafikoperatörer samt i det regionala partnerskap som finns inom ramen för bland annat Mälardalsrådet, genom ABC-samarbetet i stråket Stockholm-Uppsala och mellan kommunerna i Arlandaregionens fortsatta samarbete under 2015 kring framtagande av en gemensam delregional utvecklingsplan för frågor om infrastruktur, trafik, bostadsbyggande och näringslivsutveckling. Nedan beskrivs några aktuella processer kring samverkan för hållbara transporter under 2015. 4.10.1 Kollektivtrafikstråk i Arlanda-Märstaområdet-Sigtuna stad Kommunen har i samråd med Swedavia och Arlandastad Holding AB inom ramen för det gemensamma bolaget Airport City Stockholm fortsatt utrett det strategiskt viktiga kollektivtrafiksstråket mellan Arlanda flygplats – Arlandastad – Märsta med en förlängning till västerut mot Sigtuna. Stråket ska fungera för både effektiv arbetspendling som för andra resor. Detta kollektivtrafikstråk ska oberoende av trafikslag etappvis kunna byggas ut och på sikt kunna ge utrymme för spårbunden kollektivtrafik med förarlösa fordon/spårbil eller andra hållbara och innovativa lösningar. En gemensam kollektivtrafikstrategi har tagits fram för flygplatsstaden Airport City Stockholm tillsammans med annat utredningsunderlag för stråkets utveckling och kollektivtrafikförsörjningen inom den framväxande flygplatsstaden i den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Under 2015 har en särskild studie påbörjats på uppdrag av Airport City Stockholm om en spårbilsanläggning i en första etapp inom flygplatsstaden. Sigtuna kommun arbetar aktivt inom det kommunala nätverket KOMPASS - kommuner som provar att satsa på spårbilar. Nätverkets vision är att med stöd av spårbilar skapa ett hållbart, klimatanpassat och säkert transportsystem som genom en integrerad trafik- och bebyggelseplanering kan attrahera bilister och skapa tillgänglighet för alla i mer urbana stadsmiljöer. Under 2015 har Sigtuna kommun i samverkan med andra parter i Kompass aktivt deltagit kring bland annat presentationer om utvecklingen inom Arlandaområdet för spårbilar på den 9:e internationella spårbilskonferensen ”PodcarCity 9”. Kommunen bevakar också möjligheterna till att genom utbyggnad av en ny spårförbindelse mellan Ostkustbanan och Arlandabanan, den så kallade Norra Böjen, kunna förlänga pendeltågstrafiken via Märsta station till Arlanda flygplats. I detta ingår frågan om att vid behov utveckla en pendeltågstrafikering också på sträckan Märsta-Knivsta-Uppsala. Under ledning av Trafikförvaltningen, SLL har kommunen tillsammans med övriga berörda aktörer under 2015 deltagit i utredningsarbete kring en programstudie för Roslagsbanans avgrening till Arlanda och förutsättningarna för val av sträckningsalternativ för denna bana samt möjliga finansieringslösningar för investeringen. 4.10.2 Väg 263 Under ledning av Trafikverket har Sigtuna kommun tillsammans med övriga berörda kommuner samt kollektivtrafikmyndigheter medverkat i arbete med en åtgärdsvalsstudie

23 (42)

för väg 263. Studien har fokuserat på att finna lösningar som kan öka trafiksäkerheten för samtliga trafikantgrupper, förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft, minska barriäreffekter samt förbättra miljö och hälsa. Som ett led i detta arbete har under 2015 träffats överenskommelse mellan Trafikverket och kommunen om att verka för att kollektivtrafikens framkomlighet på väg 263 genom Tingvalladalen i Märsta förbättras genom anläggande av särskilda kollektivtrafikkörfält och anpassade busshållplatser för detta ändamål utmed denna sträcka.

4.10.3 Ostkustbanan och stärkt kollektivtrafik i stråket Märsta-Arlanda Som exempel på andra former av samverkan kring hållbara transporter och med särskilt fokus i ABC-stråket finns frågan om behovet av ökad kapacitet utmed Ostkustbanan avseende både spår och stationer. Särskild fokus på detta har under 2015 skett genom den åtgärdsvalsstudie som under Trafikverkets ledning har påbörjats i samverkan med bland annat kommun om en ombyggnad av Märsta station och bytespunkt. I det storregionala perspektivet pågår inom Mälardalsrådet med deltagande från bland anant Sigtuna kommun i processen kring ”En Bättre Sits” också ett arbete kring en storregional systemanalys med bäring både på Ostkustbanan och annan trafikinfrastruktur i Stockholm-Mälarregionen som underlag för den kommande nationella och länsvisa infrastrukturplaneringen 2018-2029. Ytterligare exempel på samverkansorgan där kommunen har en plats och medverkan i är samverkansorganet Arlanda Forum. Arlanda Forums syfte är att i ett gemensamt regionalt och lokalt perspektiv tillvarata Arlanda flygplats möjligheter att utvecklas som nav för flygtrafiken och kunna bidra till Stockholmsregionens internationella tillgänglighet. Under 2015 har Sigtuna kommun i samverkan med övriga berörda regionala och lokala aktörer i Stockholmsregionen på uppdrag av Arlanda Forum avslutat arbetet med att följa upp den åtgärdsvalsstudie för Arlanda som tidigare genomförts med syftet att stärka kollektivtrafiken till Arlanda. Under 2015 har en ny åtgärdsvalsstudie för Ostkustbanans kapacitet på sträckan Arlanda/Märsta- Uppsala påbörjats under ledning av Trafikverket och i samverkan med berörda kommuner samt kollektivtrafikmyndigheter.

24 (42)

5

Förnybar energi och minskad energianvändning

I Sigtuna kommun ska vi effektivisera och minska vår energianvändning och ställa om till förnybara energislag. Det gäller både inom kommunens egna verksamheter men också att aktivt stötta kommuninvånare och företag och anda aktörer i denna omställning. Kommunens Översiksplan 2014 samt Klimatstrategi hanterar delvis detta arbete.

5.1

Energianvändning inom Sigtuna kommuns verksamheter

Sigtuna kommun använder inte längre energi från fossila bränslen för uppvärmning. Den sista oljepannan i kommunens fastigheter togs bort under 2014. Arbetet med energieffektivisering har fortsatt 2015 för att minska energiförbrukningen. Den energi som kommunen köper kommer från förnybara bränslen. Dessutom har kommunen egen elproduktion genom sina vindkraftverk. För att effektivisera energianvändningen i kommunens lokaler arbetas det metodiskt med de åtgärdsprogram som finns framtagna för varje fastighetsobjekt. Den förbättrade energiuppföljningen med mätning och statistik visar både på månadsuppföljning per objekt och totalt för hela kommunen. Kommun har ett incitaments avtal med sin driftentreprenör, för att stimulera minskade energianvändning, men detta berör enbart fjärrvärme. Elen är exkluderad från detta incitamentsavtal. Fjärrvärmeanvändningen har minskat med 3,6 procent, från 131 kWh/m2 år 2014 till 126,3 kWh/m2 2015. När det gäller elanvändningen har den ökat markant senaste året. Den totala energianvändningen under 2015 var 19 254 MWh och under 18 285 MWh år 2014. Midgårdsbadet som togs i drift hösten 2014 står för en stor del av ökningen av elanvändningen. Det är svårt att göra en jämförelse mellan åren då det tillkommer och försvinner lokaler under året. Flera tillfälliga lokaler har också stort elbehov såsom paviljonger. Trots att elanvändningen ökat markant har elkostnaderna sjunkit på grund av det låga elpriset. Den totala energianvändningen under 2015 var 19 254 fördelat på:

Fördelning av el. El-värme

Fastighetsel

Verksamhetsel

Kök

Övrigt

24% 45% 4% 10% 17%

Figur: Fördelning av el. Värdena är inte exakta utan har utgått från tidigare loggningar att fastigheter.

25 (42)

En stor del av energianvändningen i kommunens verksamheter handlar om beteenden och vanor. Under 2015 har elmätare satts upp vid några pilotskolor. Syftet är att visa verksamheterna deras energianvändning och också kunna ge återkoppling på de åtgärder de gör i energibesparande syfte. Under 2016 kommer arbetet med energieffektivisering fokusera både på förbättrad mätning och uppföljning men också på kommunikation och utbildning för de som använder och befinner sig i kommunens lokaler.

5.2

Utredning om kommunalt energibolag

Under 2015 slutfördes en utredning för att se över möjligheterna för att starta ett kommunalt energibolag med lokal produktion av förnyelsebara bränslen. Utredningen visade dock att med tanke på Sigtuna kommuns förutsättningar och marknadsläget idag, med de mycket låga elpriserna och lönsamhetsproblemen för dagens energibolag, är det en stor risk att starta ett energiproducerande bolag i egen regi. Istället har kommunen valt att förstärka kompetensen när det gäller energifrågor, genom att man under 2016 har anställt en energi- och klimatstrateg.

5.3

Solceller på kommunens fastigheter

En inventering är utförd på kommunens fastigheter, för att se över möjligheter för att installera solceller på fastigheternas tak. Denna inventering har varit underlag för vilka fastigheter som solceller ska installeras på. Kommunen kommer att sätta upp två solpanels installationer på kommunala fastigheter under 2016. Det är Vikingahallen och kommunförrådet. De kommer tillsammans ha en total produktion på 100 MWh/år.

5.4

Vindkraft

Möjligheten till vindkraftsproduktion i större skala i Sigtuna kommun har redovisats i en rapport från Länsstyrelsen och konstaterats vara mindre lämplig med hänsyn både till lokala vindförhållanden och de höjdrestriktioner som råder i närheten av Stockholm- Arlanda flygplats. Sigtuna kommun äger idag två vindkraftverk som är placerade där det råder bättre vindförhållanden, i Skåne och i Gästrikland. Motivet till investeringen i vindkraft är att stimulera utvecklingen av förnyelsebar energi, minska kommunens negativa klimatpåverkan och spara på elkostnader. Sigtuna kommun äger ytterligare ett vindkraftverk i och med att det kommunägda bostadsbolaget Sigtuna Hem har ett vindkraftverk i Skåne.

5.5

Utomhusbelysning

Under 2015 har 714 befintliga armaturer bytts ut till LED, anläggningen har också utökats med 170 ljuspunkter till totalt 8574 stycken. GC-vägen från Trädgårdsallén mot Trävaruvägen har fått närvarostyrd belysning

5.6

Kommunens Energi- och klimatrådgivning

Kommunens Energi- och klimatrådgivning bedrivs i ett samarbete mellan 25 kommuner i Stockholmsregionen. Den baserar sig huvudsakligen på telefonrådgivning, en gemensam hemsida, framtagande av informationsmaterial, lokala aktiviteter i respektive kommun samt gemensamma projekt. Verksamheten samordnas av Kommunförbundet Stockholms län och är i huvudsak finansierad av Energimyndigheten. Energi- och klimatrådgivningen ska ge kostnadsfri och opartisk energirådgivning till kommuninvånarna. De kan få

26 (42)

stöd för att minska sin klimat-och miljöpåverkan, minska energianvändningen och hitta tekniklösningar Under 2015 har särskild rådgivning bedrivits mot bostadsrättsföreningar och några utbildningsinsatser som skolbarn, bland annat på Valsta och Råbergsskolan. Ett solenergiseminarie har arrangerats för allmänheten tillsammans med Sigtuna solkraft, som är en solenergiförening inom kommunen. Under 2016 fortsätter samarbetet med Sigtuna solkraft för att uppmärksamma solenergi genom bland annat två dagars solenergidagar vid Wenngarns slott. Inom energi- och klimatrådgivningen har också kommunen finansierat kommunens delar av en solkarta över länet som ska lanseras under våren 2016. Kommunen deltar i ett samarbete i Stockholmsregionen för att stötta laddinfrastrukur genom bland annat att ett särskilt informations- och utbildningsprojekt mot Bostadsrättsföreningar planeras under 2016. Medel för projektet har sökts under hösten från Naturvårdsverket Klimatklivet, men inget besked har kommit ännu.

5.7

Earth Hour

WWF Earth Hour är världens största miljömanifestation och handlar om att människor över hela världen visar sitt engagemang för miljön genom att släcka ljuset under en timmes tid. Sigtuna kommun deltog i den globala klimatmanifestationen 2015 genom att uppmana kommuninvånare och företag att släcka och genom att ge klimattips genom bland annat en youtubefilm.

27 (42)

6

Avfallshantering och återvinning

En ny avfallsplan färdigställdes under hösten 2015 och antogs av kommunfullmäktige december 2015. Revidering av avfallstaxa har även genomförts under hösten 2015, där de olika systemen för avfallshantering och taxorna har genomlysts i en projektgrupp. Ny avfallstaxa för Sigtuna kommun antogs av kommunfullmäktige samtidigt som avfallsplanen antogs.

God bebyggd miljö Miljömål: Sigtuna kommuns bebyggda miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas även i den bebyggda miljön. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Gång- och cykelvägar samt kollektivtrafiken ska utvecklas så de blir attraktiva alternativ till bilen och utrymmet för produktion och användning av förnybar energi ska utvidgas.

6.1

Återvinning

Det har varit sex välbesökta återvinningshelger under året då mobila återvinningspunkter ställdes upp fyra helger i Sigtuna stad och två helger i Rosersberg. På den mobila återvinningspunkten kunde invånarna lämna trädgårdsavfall, farligt avfall, större mängder brännbart grovavfall då insamlingen utökats med en 30 fotscontainer, metallskrot samt nytt för året en separat insamling av mindre mängder inert 1 deponiavfall. Dessutom gavs möjlighet att lämna husgeråd, möbler, inredningssaker, kläder, skor och accessoarer för återbruk i någon av kommunens butiker. Återvinningshelgerna genomförs tillsammans med entreprenörerna RenoNorden som ansvarar för insamling av hushållsavfall i kommunen och Seka Miljöteknik AB, som ansvarar för insamling av farligt avfall i kommunen. Återbruket och Butiken Skänkt & Återhängt medverkar för att möjliggöra återbruk. Återbruket och Butiken Skänkt & Återhängt, är kommunala verksamheter inom socialpsykiatrin, deras medverkan är ett sätt till att medvetandegöra och visa på möjligheter till återbruk och avfallsminimering. Samtidigt som verksamheterna möjliggör meningsfull sysselsättning för sina brukare. Återvinningshelgerna är en del i Sivab, Sigtuna och Vattens motto, ”Det ska vara lätt att göra rätt”, ökad tillgänglighet för våra invånare, samt ge en högre service grad och avlastning på Brista återvinningscentral under perioder då trädgårdsrensning är prioriterat. Sivab har även i samverkan med Återbruket etablerat ett återbruksbibliotek i kommunhuset. I biblioteket så kan anställda och besökare både låna, lämna in eller ta böcker. Sivab har deltagit på Valstadagen 6 juni och i samverkan med SigtunaHem gjort en 1

Inert avfall är tex jord, grus betong, tegel och asfalt

28 (42)

modevisning med second hand kläder och accessoarer. Grovavfall har även hämtas från småhus två gånger under året.

6.2

Farligt avfall

Under 2015 har insamlingen av farligt avfall exklusivt impregnerat trä ökat med ca 10 % till 135 ton. Kommuninvånarna har fått öka tillgänglighet till insamlingssystemen av farligt avfall genom återvinningshelgerna, den mobila miljöstationen och Samlarna. Genom hemsidan kan kommuninvånarna göra tömningsbokningar av den röda boxen, via ett webbformulär. Det har även skett kampanjhämtning av elavfall två gånger vid småhus.

6.3

Kommunikation

Sigtuna Vatten & Renhållning AB, har under våren 2015 lanserat sin nya hemsida. Via hemsidan ska invånarna och andra kunder beställa olika tjänster, göra förändringar i abonnemang samt rapportera avvikelser. Hemsidan är ett levande verktyg där utvecklig och förändring sker utifrån invånares behov och omvärldsbevakning. En egen kundsida Mina Sidor är under utveckling för att lanseras under början på 2016. Där ska kunden få specifik information om exempelvis; hämtdagar, fakturor och vattenförbrukning för de som önskar. Den almanacka som årligen delas ut till alla invånare, har uppdaterats till ”Miljökalender”, med fokusering på att i ord och bild kommunicera ut verksamhetsområdena.

6.4

Produktutveckling

För att snabbt kunna hitta lösningar på avvikelser och felsorteringar, men även för att kunna möta upp mot förväntade och faktiska behov har en samverkansgrupp med de stora fastighetsägarna i kommunen startats. Det möjliggör pilotprojekt för att testa nya lösningar och system, för att få in avfall i rätt spår. Siovab har även påbörjat en samverkan med Wenngarn vad gäller källsortering i närmiljö. Där ska tillgänglighet och attraktiva utemiljöer få de boende att källsortera sitt hushållsavfall. För att få in alla olika typer av flytande matfett i rätt spår har en informationsinsats där Miljötrattar delats ut. Miljötratten gör att det är enkelt att samla in flytande fett i en petflaska. Fettet kan då materialåtervinnas eller energiåtervinnas. Under året har också en ny design på matavfallspåsar tagits fram, med stilistiska symboler för att tydliggöra vad som ska sorteras i matavfallspåsen.

29 (42)

6.5

Återvinningsstationer

Samarbetet med FTI/förpacknings- och tidningsinsamlingen har gått framåt och det har även startat upp ett gemensamt samarbetsprojekt med Sigtuna kommun/stadsbyggnadskontoret för att gemensamt skapa de bästa förutsättningarna för att möjliggöra etablering av nya återvinningsstationer. Ett litet sorteringshus, där barn kan sortera förpackningar, finns sedan 2015 på återvinningsstationen på Brista återvinningscentral. Huset är även mobilt och kan tas med på event.

30 (42)

6.6

Insamlade mängder avfall

De insamlade mängderna matavfall var under 2015 mindre än 2014. Under sista tertialet har däremot skillnaden utjämnats. Det kan bero på att en stor matavfallsproducent som inte kunnat levererar matavfall under första halvåret nu levererar sitt matavfall. Det krävs fortsatt stora insatser gentemot hushållen och företag för att de ska fortsätta och utöka sin utsortering av matavfallet. Detta är också ett viktigt målområde inom den nya avfallsplanen. Positivt är att de insamlade mängderna farligt avfall har ökat under 2015.

Diagram: Insamlade mängder matavfall (kg) månadsvis under 2014 och 2015

Diagram: Insamlade mängder brännbart avfall (kg) månadsvis under 2014 och 2015

31 (42)

Tabell: Insamlade mängder avfall

Brännbart

2015

2014

2013

2012

2011

2010

9839 ton

9238 ton

11963 ton

12600 ton

13400 ton

13500 ton

219 kg/inv

210 kg/inv

278kg/inv

293kg/inv

312kg/inv

314kg/inv

1675 ton

1958 ton

2200 ton

2100 ton

1900 ton

1400 ton

37 kg

45 kg/inv

51kg/inv

49kg/inv

44kg/inv

33kg/inv

-

2044 ton

1900 ton

2100 ton

2000 ton

1700 ton

-

47kg/inv

44kg/inv

49kg/inv

47kg/inv

40kg/inv

135 ton

123 ton

105

-

95

123

3,01 kg/inv

2,8kg/inv

2,4kg/inv

-

2,2kg/inv

2,9kg/inv

avfall

Matavfall

Deponerat avfall

Farligt avfall

6.7

Sigtuna kommun en Håll Sverige Rent kommun

Sigtuna kommun är en Håll Sverige Rent kommun. Ett medlemskap i nätverket Håll Sverige Rent-kommun ger stöd i det lokala arbetet mot nedskräpning och visar att kommun på ett aktivt sätt arbetar för en skräpfri kommun. Under 2015 deltog 25 förskolor och skolor i den årliga skräpplockardagen som Håll Sverige rent arrangerar. Cirka 3000 barn hjälpte till att plocka skräp dessa dagar.

32 (42)

7

Ekologisk och klimatsmart mat

Maten står för en stor del av vår miljöpåverkan, både i form av utsläpp av olika växthusgaser och spridning av näringsämnen och kemikalier. Hur vi hanterar avfall som uppstår när vi lagar mat, på restauranger eller i industrin när vi köper färdiglagad mat påverkar miljön. Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och sker i stor utsträckning i ett lokalt kretslopp. När vi köper ekologiska livsmedel bidrar vi till att minska spridningen av kemikalier i naturen men också i våra kroppar. En annan viktig miljöaspekt är att minska matsvinnet.

7.1

Andelen ekologisk mat i kommunen

100 90 80 70 60 50

Procent ekologisk mat

40 30 20

24,7

29,6

27,7

27,4

30,1

2012

2013

2014

2015

17,4

10 0 2010

2011

Tabell: Andelen ekologisk mat Sigtuna kommuns mål om att nå 30 procent ekologiska livsmedel har nåtts under 2015. Vad gäller ekologisk mat har en svårighet under de senaste åren varit att de beställda ekologiska varorna inte har kunnat levereras eftersom de varit utsålda. Från och med första juli 2015 har kommunen ett nytt avtal med Menigo. Sedan dess har andelen ekologiska produkter ökat eftersom det finns fler ekoprodukter i den nya varukorgen. När det gäller fairtrade produkter är 96 procent av kaffet, 43 procent av teerna, 20 procent av kakaon samt 21 procent av sockret fairtrademärkt. Vidare pågår ett arbete om att öka andelen vegetarisk mat inom kommunens skolor. Det kommer inte automatiskt bidra till högre andel ekologisk mat. Däremot kommer troligtvis klimatpåverkan från maten minska i och med att det serveras mer vegetariskt mat.

7.2

Minskning av matsvinn från kommunens skolor

Kommunens Matenhet har under de senaste två åren arbetat för att minska matsvinnet. 2015 var matsvinnet 39 gram per elev och måltid jämfört med 40 gram under 2014. Störst andel svinn genereras genom tallriksvinn i matsalen. 60% av matsvinnet kommer från tallrikssvinn det vill säga mat som elever har tagit på sin tallrik och sen kasseras. Enligt

33 (42)

kommunens avfallsplan ska matsvinnet från kommunens alla förskolor och skolor minska med 25 procent till år 2020 jämfört med år 2014. Under 2016 kommer barn- och ungdomsförvaltningen arbeta med matsvinn i sin verksamhet där de satt målet om att minska matsvinnet med 25 procent under 2016.

7.3

Ekoutmaningen i Sigtuna kommun

Syftet med Ekoutmaningen i Sigtuna kommun är att uppmärksamma vikten av ekologisk odling och ekologisk mat samt uppmärksamma och stimulera de aktörer i kommunen som satsar på ekologiskt. I detta projekt samarbetar kommunen med Ekomatcentrum och Naturskyddsföreningen i Sigtunabygden. Under 2015 har ambitionen varit att stötta restauranger och butiker att öka utbudet av ekologiskt och vegetariskt. För att uppmärksamma och lyfta fram de som har höga ambitioner inom området och sprida erfarenhet och kunskap inom området ordnades en Ekogala i augusti. Inför ekogalan hade en inventering genomförts av Naturskyddsföreningen och Ekomatcentrum i samverkan med Sigtuna kommun. Den visade att det ekologiska utbudet hade ökat med 50 procent inom kommunen samt att fler och fler restauranger satsar på ekologiskt. Alla butiker och restauranger som deltagit i inventeringarna fick diplom på Ekogalan.

Vid en uppföljande mätning under december månad visade sig att andelen ekologiskt i butikerna i Sigtuna kommun hade ökat med 75 procent på arton månader. I genomsnitt har utbudet av de 41 inventerade ekologiska livsmedlen ökat med 75 %, från 789 produkter till 1 384 st. Arbetet fortsätter 2016 med en inventering av utbudet av ekologisk och vegetarisk mat på restauranger och kaféer i kommunen. Syftet med den är att ta fram en guide för att underlätta för restauranggäster att göra miljövänliga val och närodlat och samtidigt öka kunskapen och medvetenheten hos konsumenterna. En ny Ekogala planeras att hållas under 2016.

34 (42)

7.4

Kravcertifiering Hyllan

Under 2014-2015 har Arlandagymnasiet arbetat med att KRAV-certifiera restaurangen Hyllan. Arbetet är en del i projektet Hållbara restauranger som syftar till att utveckla kompetensen och driva hållbarhetsfrågor systematiskt. I december kom beskedet att Hyllan uppfyllt KRAV:s kriterier om minst 25 procent KRAV-godkända livsmedel. En kravcertifierad restaurang ska bidra till en ökad tillgänglighet av KRAV-certifierade rätter och produkter genom: •

En garanterad omfattning av KRAV-certifierade livsmedel

•

Exponering av KRAV:s namn och varumärke

•

Goda kunskaper bland personalen om KRAV och ekologisk produktion

•

Att använda ingredienser med så få tillsatser som möjligt

Hållbara restauranger tar utgångspunkt i ISO 26000:s definition av hållbarhet och socialt ansvarstagande. Som medverkande i Hållbara restauranger åtar man sig att utveckla kompetensen och driva hållbarhetsfrågor systematiskt. En del är att driva på och få igång dialogen kring hållbarhetsfrågor med gäster och leverantörer. Devisen är att det är bättre att göra någonting än ingenting.

35 (42)

8

Förskola och skola

8.1

Kreativ återanvändningscentral - SigVända:

Under 2015 utökade den kreativa återanvändningscentralen verksamheten och flyttade till större lokaler i Tilområdet i Sigtuna, den heter SigVända och har öppet två till tre dagar i veckan. Det är en plats där rest- och spillprodukter från företag samlas in för att få en andra chans. Det förvandlas till ett utforskande material där bara fantasin sätter gränser för vad det kan bli. Barnens skapande och kreativitet får näring av materialet som inte färdigt eller förutbestämt. Barnen kan använda materialet på det sätt de vill, det finns inget rätt eller fel sätt. SigVända kan också bidra till en ökad miljömedvetenhet genom att produkterna får ett nytt eller förlängt liv. Den kan öka samarbetet mellan olika delar av kommunen så att industri, lärande och konst gemensamt bidrar till att förbättra utbildningen för våra barn. SigVändans lokaler ska inte bara vara en förvaringsplats för material utan även vara en plats för inspiration och erfarenhetsutbyte över hur materialet kan användas.

8.2

Giftfri förskola

Undersökningar visar att miljöer där barn vistas mycket, som förskolan, ofta har högre halter av vissa kemikalier än andra inomhusmiljöer. Eftersom barn växer och utvecklas är de en grupp som är särskilt känslig för påverkan av kemikalier. Lyckligtvis finns det många åtgärder för att förbättra miljön på förskolan. En hälsosam förskolemiljö handlar om allt från mat, leksaker och städning till inrednings- och byggmaterial. Arbetet mot en giftfri förskola har påbörjats med en upptaktsträff av Naturskyddsföreningen för intresserade pedagoger och förskolechefer. Utifrån den träffen utformades en start för vårt miljöarbete bland förskolorna. Det var en kväll där ställningstagandet kring att giftbanta förskolorna presenterades för all personal vid de kommunala förskolorna. Som inspiration och kompetensutveckling föreläste Cecilia Ramning som startat Stockholm stads första giftfria förskola. Naturskyddsföreningens 13 punkter för att giftbanta förskolan antogs och samtliga förskolor arbetar med att giftbanta sina miljöer utifrån dem. Det tar olika lång tid för förskolorna att arbeta med detta och i vissa fall är det svårt att få fram giftfria alternativ till t.ex. plast. Ett nätverk för att sprida kunskaper och idéer kring SigVända och giftfri förskola har startats och alla förskolor är representerade i nätverket. Nätverket träffas ca 3-4 gånger per termin och leds av den förskollärare som har särskilt ansvar för SigVändan.

36 (42)

8.3

Grön Flagg

Grön Flagg är ett sätt att strukturera miljöarbetet och göra det till en naturlig del av den dagliga verksamheten inom förskola och skola. I Grön flagg kan skolan välja att arbeta med sex olika teman: 1. Kretslopp 2. Närmiljö 3. Vattenresurser 4. Konsumtion 5. Klimat och Energi 6. Livsstil och hälsa. Grön Flagg drivs nationellt av stiftelsen Håll Sverige Rent. Innan anmälan lämnas om att skolan vill gå med i Grön Flagg så måste skolan ha en lokal politiker som kontaktpolitiker. Personal och elever bildar ett Grön flagg- råd och tillsammans bestämmer sig för konkreta miljömål kopplade till de teman som valts. Till varje miljömål väljs åtgärder och en handlingsplan tas fram. I handlingsplanen beskrivs vilka områden inom hållbar utveckling skolan eller förskolan vill utvecklas inom och vilka teman som valts. Där beskrivs också hur arbetet organiseras, kopplas till läroplanen och hur det synliggörs och kommuniceras. Handlingsplanen skickas in till Håll Sverige Rent som granskar och återkopplar kring planen. Efter 6-18 månader av arbete med handlingsplanen rapporterar miljörådet till Håll Sverige Rent om hur arbetet har gått. När rapporten godkänts får skolan miljöutmärkelsen Grön flagg och även en Grön Flagga att hissa vid skolan.

37 (42)

8.3.1

Antal skolor och förskolor i Sigtuna med Grön Flagg:

I år är 18 skolor med i Grön flagg. 2014 var det 11 skolor. Skola

Ort

Kategori

Förskolan Karusellen

SIGTUNA

Förskola

Förskolan Myran

MÄRSTA

Förskola

Förskolan Nyborgen

ROSERSBERG

Förskola

Hälsans förskola, Solen

MÄRSTA

Förskola

Lyans förskola

MÄRSTA

Förskola

Munkebo förskola

SIGTUNA

Förskola

Orions förskola

MÄRSTA

Förskola

Raketens förskola

MÄRSTA

Förskola

Råbergsskolan

ROSERSBERG

Grundskola F-6

S:t Olofsskola

SIGTUNA

Grundskola 6-9

S:t Pers skola

SIGTUNA

Grundskola F-6

S:ta Gertrud skola

SIGTUNA

Grundskola F-6

Sigtuna folkhögskola

SIGTUNA

Folkhögskola

Skepptuna förskola

MÄRSTA

Förskola

Sätunaskolan

MÄRSTA

Grundskola F-6

Tilsborgs förskola

SIGTUNA

Förskola

Väringaskolans förskola

SIGTUNA

Förskola

Ängsbo förskola (fd Aludden)

SIGTUNA

Förskola

38 (42)

8.4

Naturskolan och Utbildning för Planetskötare

Naturskolan har i snart 30 år verkat för hållbar utveckling i Sigtuna kommun. Under Naturskolan i Sigtuna kommun har i över 30 år verkat för kunskap om hållbar utveckling. Sedan 2014 har en omorganisation och utökning av verksamheten gjorts där grunden i skolans fortsatta verksamhet är en ”Utbildning för Planetskötare”. Det är en god utveckling med utökad personal och kompetens som idag når alla kommunens grundskoleelever. Utbildning för planetskötare vänder sig till åk 2-3, och åk 5 med varsitt äventyr. Ett äventyr är en serie på åtta möten där gamla och nya teman byggs samman till en bred undervisning i kemi, fysik, biologi, teknik, geografi, historia och idrott och hälsa. Dessa ämnen tillsammans ger breda och djupa kunskaper och insikter i hur vi människor behöver förhålla oss till vår planet. Äventyret för årskurs 2-3 fokuseras på den fysiska tillvaron med allt vi har omkring oss. Materia, energi, krafter, tid, rum och inte minst liv blir centralt. Universum, solsystem, planeter och livet på jorden är utgångspunkt. Årstiderna i naturen. Livets historia och förutsättningar, människans historia, hur tekniken förhåller sig till hållbar utveckling nu och genom tiderna, jord, luft, vatten och eld. Årskurs 5 fokuserar på processerna i naturen, hur saker o ting interagerar och är beroende av varandra. Energiomvandlingar, kemiska reaktioner, ekologi och kretslopp, fotosyntesen och evolutionen kommer vara centrala teman, liksom tekniken och dess utveckling. Förhoppningen är att Naturskolan framöver också kommer ha resurser till att möta eleverna i årskurs 8 för att ännu mer sätta oss människor i fokus för den hållbara utvecklingen.

2015 är första året detta nya arbetssätt bedrivits i full skala. Mycket glädjande är att alla inbjudna klasser har antagit erbjudandet och deltar i äventyren, responsen från elever, lärare och rektorer är mycket positiv. Vår upplevelse är att eleverna bara genom att lära känna oss som engagerade natur- o miljöentusiaster påverkas mycket. De uttrycker ofta stark positivitet över dagarna vi möter dem och frågar om nästa möte. Engagemang, nyfikenhet och kunskap finns det gott om, långa delar av undervisningen kan bestå av elevernas engagerade frågor. Underlag till alla teman hittas på www.sigtunanaturskola.se där lärare

39 (42)

och elever (och vem som helst) kan se vad som väntas och får förberedande och kompletterande materiel till för och efterarbete.

8.5

Hållbarhetsdag på gymnasiet

Under året har Arlandagymnasiet anordnat en heldag på Wenngarn för skolans blivande UF-elever med temat hållbarhet. Dagen syftade till att utbilda skolans elever i hur man kan förena ekologisk hållbarhet och lönsamhet i företagande. Dagen innehöll inspirationsföreläsningar och workshops. Dagen var tänkt som en kick-off för UF-företagen på Arlandagymnasiet inför året. Fokus har varit på att eleverna ska se sina affärsplaner ur ett hållbarhetsperspektiv. Det ligger i linje med kommunens arbete med ett väl grundat hållbarhetstänk. Genom Satsning på UFföretagen fångas intresset för hållbarhet upp i ett tidigt stadium av företagande.

40 (42)

9

Giftfri miljö Giftfri miljö

Miljömål: Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Miljöpåverkan ska särskilt uppmärksammas vid upphandling. Genom att fortsätta samla in det farliga avfallet och ställa tuffa krav på giftfria produkter och ekologisk/giftfri mat kan vi fortsätta minska exponeringen av farliga ämnen gentemot kommuninvånarna. Utöver detta behöver vi i Sigtuna kommun bredda arbetet och metodiskt minska gifterna i den kommunala vardagen. I den nationella handlingsplanen för en giftfri vardag har tre särskilda utmaningar identifierats: •

Barn och unga är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier.

•

Farliga ämnen i varor är ett växande problem.

•

Våra livsmedel och dricksvattnet behöver skyddas bättre.

9.1

PCB i Oxundaån

Under 2013 påträffades höga halter av miljögiftet PCB (polyklorerade bifenyler) i Oxundasjöns sediment. Efter detta har ytterligare undersökningarna gjorts och idag vet vi att halterna av PCB är mycket höga i sediment och fisk i Oxundasjön. Miljögiftet har också spridit sig nedströms så att halterna i sediment och fisk även är kraftigt förhöjda i Rosersbergsviken(del av Mälaren). Längre ut i Mälaren är dock påverkan betydligt mindre. Den ursprungliga föroreningskällan har kunnat spåras uppströms och tros ligga i Upplands Väsby kommun. Under året har också betydande PCB förorening påträffats inom det sk Mässingen-området i Upplands Väsby tätort. Halterna av PCB i fisk i vattensystemet är så höga att kostrekommendationer gällande fisk från Oxundasjön, Oxundaån och Rosersbergsviken redan under 2014 har meddelats. Under 2015 har beräkningar av de lagrade mängderna PCB i Oxundasjöns sediment utförts. De lagrade mängderna har uppskattats till ca 2 ton PCB. Den uppskattade mängden gör föroreningssituationen unik i sitt slag i Sverige. Arbetet bedrivs i samarbete med flera aktörer där bl.a. Upplands-Väsby kommun och länsstyrelsen ingår. Fortsatta undersökningar kommer att bedrivas under 2016.

41 (42)

10

Sigtuna kommun är en Fairtrade City

2015 var Sigtuna kommuns sjätte år som Fairtrade City. Under 2015 var totalt 74 aktörer, arbetsplatser, butiker, kaféer, hotell, restauranger och föreningar med i ett nätverk för att främja en mer etisk konsumtion. Arbetet med Fairtrade City leds av en styrgrupp med företrädare från näringslivet, ideella organisationer och kommunen. De tre första åren och sedan varje jämt år ansöker man om diplomering på nytt. Styrgruppens främsta uppgift är att sprida information om rättvis handel och samordna olika aktörers agerande. Under 2015 gjordes flera stora informationssatsningar och kampanjer för att uppmärksamma rättvis handel och vilka rättvisa produkter som finns på marknaden. Styrgruppen för Fairtrade city var också med och arrangerade Ekogalan som hölls för första året 2015. Några av dessa aktiviteter och kampanjer under 2015 var : •

Alla hjärtans dag

•

World Fairtrade Day

•

Valstadagen

•

Hembygdens dag

•

Skördefesten

•

Fairtrade fokusveckor under två veckor i oktober där temat var ”hej då fattigdom”. En av dagarna under veckorna är den stora fikadagen Fairtrade challange med rättvist fika. Samma dag delades 1300 stycken rättvisa goodiebags ut till morgonpendlare vid Märsta station.

•

Julmarknaden i Sigtuna

Vad innebär det att vara en Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering från föreningen Fairtrade Sverige till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Sigtuna kommun är en Fairtrade City sedan februari 2010, och tar på så sätt tillsammans med andra aktörer ett ansvar för att det som konsumeras i lokalsamhället produceras med ett socialt ansvar. För att bli en Fairtrade City krävs att kommunorganisationen antagit en tydlig målsättning från kommunen att öka sin konsumtion av Fairtrade-märkta eller motsvarande produkter. Det måste även finnas ett visst utbud av rättvist handlade produkter i butiker, på hotell/restauranger/caféer och på arbetsplatser.

42 (42)

: