Årsredovisning 2009 Krokoms kommun
1
Innehållsförteckning
Politiska ledningens kommentar
3
Kommunfullmäktiges vision/ Kommunens övergripande
4 5
Kommunchefens kommentar Organisation/kommunfakta/fakta Barn- och utbildningsnämnd Barnomsorg, skola, Bibliotek, Idrott och kultur
6 6-7 8-11 8-9 10-11
Socialnämnd IFO, integration, arbetsmarknad Äldreomsorg, Resurspool, LSS
12-15 12-13 14-15
Samhällsbyggnadsnämnd
16-18
Bygg- och miljönämnd
19
Kommunstyrelse Näringslivsavdelning Administrativ avdelning
20-23 20 21-23
Överförmyndarnämnd Valnämnd Bildgalleri Revision
24 24 25 26
Gemensam nämnd för upphandling Jämtlands Gymnasieförbund Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund
27 28 29
Personalekonomisk redovisning
30-34
Krokomsbostäder och koncernen
35
Ekonomisk översikt Investering och avyttring Resultaträkning kommunen och koncernen Balansräkning kommunen och koncernen
36-38 39 40 41
Kassaflödesanalys Noter Driftsredovisning Redovisningsprinciper Revisionsberättelse Ord och begreppsförklaring baksida
42 43-47 48 49 50-51 52
2
Politiska ledningens kommentarer 2009 var ett turbulent år. Hela världen drabbades av en finanskris och en enorm konjunkturnedgång. Även i Krokoms kommuns ekonomi och verksamheter avspeglades det. Prognoserna för skatteintäkterna för 2009 sjönk varje månad under hela våren. I maj såg de ekonomiska läget så bekymmersamt ut att kommunstyrelsen beslutade om ett åtgärdsprogram för att minska utgifterna under innevarande år, skatteintäkterna hade då sjunkit med över 16 miljoner kronor. Kommunens mål att nå ett bokslutsresultat med två procent överskott, cirka 18 miljoner kronor, såg ut att bli helt omöjligt att klara. Ett nollresultat var i maj 2009 det viktigaste. Nämnderna antog den ekonomiska utmaningen och har på ett mycket bra sätt hanterat den ekonomiska situationen. Alla verksamheter, barn och utbildning, samhällsbyggnad, verksamheterna under kommunstyrelsen; näringsliv, personal och service har bidragit och vänt på alla kronor samtidigt som verksamheterna har utvecklats och kvalitetsarbetet förstärkts. Den enda nämnd som inte fick ekonomiska sparkrav var socialnämnden, det befarades ett ökat tryck på försörjningsstödet.
På bilden från vänster: Maria Söderberg (C), Göte W Swén (M), Agneta Gabrielsson (FP), Anne Catrine Hedman (KD), Owen Laws (MP)
GIM-projektet (Gränsfjäll i Mittnorden) har startat med en rad delprojekt. Målet att hejda befolkningsminskningen och på sikt öka befolkningen kräver tålmodigt arbete över längre tid.
Ännu ett framgångsrikt år
Under året har kommunens lokalvårdsverksamhet prövats i en offentlig upphandling, för att säkerställa kvalitet och effektivitet. Resultatet blev att kommunens lokalverksamhet är så bra att den även fortsättningsvis ska bedrivas i egen regi och att antalet tjänster minskats i den egna organisationen.
När vi summerar 2009 kan vi konstatera att det blev ytterligare ett framgångsrikt år för Krokoms kommun. Befolkningen fortsätter att öka. Vid det senaste årsskiftet var vi 14 460 invånare. Många familjer väljer att flytta in och bygga och bo i Krokom. I södra Ås har villatomter sålts i raketfart, både etapp ett och två i Sånghusvallen är i stort sett slutsålda.
Sju nya förskoleavdelningar har byggts under året för att möta ett ökat barnantal i förskolan och några tillfälliga lokaler har kunnat avvecklas.
Skola och barnomsorg arbetar med kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. I Sveriges Kommuner och Landstings ”öppna jämförelser” av skolor, kom Krokoms kommun på 27:e plats av 290 kommuner, när det gäller elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Ett mycket fint resultat och medvetet arbete i våra skolor.
Trots den kännbara lågkonjunkturen har glädjande nog den första sålda tomten börjat bebyggas på handels- och industriområdet Åsbacken. För att underlätta för kommande utveckling i hela kommunen har beslut fattats om att starta en kommunövergripande översiktsplanering.
Det är fortfarande många små barn i kommunen. Därför har barnomsorgen byggts ut och från 1 januari 2009 infördes också ett vårdnadsbidrag. Krokoms kommun är, beträffande den demografiska sammansättningen av befolkningen, olik de flesta andra inlandskommuner.
Sedan några år pågår ett länsövergripande arbete med att ta fram översiktsplaner för vindkraft i länets kommuner. I Krokoms kommun utförs arbetet av stadsarkitekten. Samrådsmöten har hållits i bygderna och synpunkter för och emot har framkommit och behandlats. Vi beräknar att översiktsplanen ska kunna antas av Kommunfullmäktige den 29 september 2010.
De största förändringarna har genomförts inom socialnämndens verksamhetsområde. Efter utredningar och beslut har Solbacka särskilda äldreboende och hemtjänsten i Föllinge fått ny huvudman. Förenade Care driver verksamheten där från oktober. Kommunen har tagit steget, nu kan vi jämföra vår egen verksamhet med andra och vi är överens om att hålla hög kvalité.
Under många år har kommunen arbetat med att sänka sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Arbetet har under året koncentrerats i ett projekt ”Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län”. Avslutningsvis konstaterar vi att det ekonomiskt turbulenta året 2009 avslutades bra. Verksamheterna har redovisat goda resultat och ekonomiskt helt uppfyllt kommunstyrelsens krav. Med de extraordinära statsbidrag som kommunen i slutet av året, blev det ekonomiska resultatet utifrån förutsättningarna storartat, plus 21,4 miljoner kronor.
Utredning om att införa lagen om valfrihetsystem, LOV pågår. Lagen ger möjlighet för de, som beviljats hemtjänst, själva ska kunna välja vem som ska utföra hemtjänsten. Utredningen om hur det kan och ska genomföras, är klar under våren 2010. Förslaget föreläggs Kommunfullmäktige för beslut om att införa LOV från och med hösten 2010. Kommunfullmäktige har också under året tvingats till några svåra beslut; sammanläggning av skolorna i Västbygden/Alsen till Hov skola i Alsen och att Ytteråns skola flyttas till Nälden, samt minskat antalet platser på särskilda boenden genom nedläggning av Spinnrocken i Nälden. Det är verksamhetsförändringar som är tuffa vid genomförandet men som vi är övertygade om att de i förlängningen ger förutsättningar för bättre kvalité för barnen i skola samt för de äldre och funktionshindrade.
Maria Söderberg (C) kommunstyrelsens ordförande
Göte W Swén (M) kommunstyrelsens vice ordförande
Näringslivutveckling är viktig för kommunen För både samhällets och kommunens utveckling är utvecklingen av näringslivet mycket betydelsefull. Vi kan glädjas åt att företagen i vår kommun varit mycket framgångsrika och klarat den finansiella krisen bra. Det vill vi gratulera företagarna till.
Owen Laws (MP)
Ett nära samarbete mellan näringsliv och kommunen är fortsatt viktigt. Arbetet i de stora projekten som kommunen fick beviljade under 2008 har börjat visa resultat. Några exempel är:
Anne Catrine Hedman (KD)
Föllinge Allaktivitetshall, invigdes 6 juni med aktiviteter, middag och dans för flera hundra deltagare. Hallen är nu i centrum. Den är en motor för företagsutveckling och aktiviteter i Föllingebygden.
Agneta Gabrielsson (FP) 3
Kommunfullmäktiges vision och mål
Via information i ”Krokom idag” och i lokala medier påminns våra invånare om att de kan delta vid - och ställa frågor om hög- eller dagsaktuella frågor till ledamöterna vid allmänhetens frågestund, som är en stående punkt på fullmäktiges sammanträden.
Krokoms kommun är en välmående kommun i balans med miljö, människor och ekonomi Kommunfullmäktiges inriktningsmål
Dialog med kommuninvånarna
Medborgar- och skolcaféer
Medborgare
Arbetet med att förbättra arbetsformerna för fullmäktige pågår fortlöpande, liksom arbetet med att hitta former för att underlätta dialogen med våra kommuninnevånare.
2009 har medborgarcaféer hållits på två orter; i Kälom 26 mars och på Rödön 13 oktober.
• Krokoms kommun är en trygg och säker kommun att leva, arbeta och åldras i. • Barnkonventionen är grunden för kommunens arbete för barn och ungdomar i hem, skola och på fritiden. • Den lokala demokratin är väl förankrad genom ömsesidig information och dialog med kommuninvånare till exempel genom medborgarförslag, medborgarcaféer och besök på kommunens skolor. • God tillgång till kulturella arenor och andra fritidsaktiviteter skapar hög livskvalitet
Tillväxt och utveckling • Naturhänsyn och kretsloppstänkande iakttas i kommunens alla verksamheter. Kommunens miljöpolicy och övergripande miljömål är ett stöd för arbetet för en hållbar utveckling och god livsmiljö
Radiosända möten Ordinarie fullmäktigemöten direktsänds via Radio Krokom och kan också avlyssnas via Radio Krokoms hemsida.
Allmänhetens frågestund Via information i ”Krokom idag” och i lokala medier påminns våra invånare om att de kan delta vid - och ställa frågor om hög - eller dagsaktuella frågor till ledamöterna vid allmänhetens frågestund, som är en stående punkt på fullmäktiges sammanträden.
Medborgarförslag En annan möjlighet för kommuninvånarna att vara med och påverka är att lämna in medborgarförslag.
• Kommunen tillgodoser kommuninvånares, företagares och infllyttares önskemål om bostäder, tomtmark och arbetsplats/industrimark
Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges.
• Vi ger förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt i kommunen och regionen
Under 2009 har ett medborgarförslag kommit in. Det handlade om den nya skolan i Ås.
Barnkonventionsgruppen har utarbetat ett ”Program för barn- och ungdomsinflytande i Krokoms kommun”. Det antogs av fullmäktige 8 december 2009 och kommande skolcaféer ska utformas utifrån programmet.
Vänortskontakter Vänortskommunen Haninge besökte oss, 2 – 3 april. Programmet bestod bland annat av besök på Eldrimner, Resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling och Rösta mejeri. Trångsviksbolaget talade om entreprenörskap. Våra besökare fick också veta mer om Fria Föllinge och GIM projektet, ett mittskandinaviskt regionprojekt där Krokoms och Strömsunds kommun på svenska sidan och Lierne och Röjrvik på norska sidan gränsen ingår. Fortsatt vänortssammarbete var en annan punkt i programmet. I Åkersjön arrangerades en minimässa där ett tiotal småföretagare visade upp en liten del av vad som tillverkas och vidareförädlas i Krokoms kommun.
Medarbetare • Kommunen är en attraktiv och ansvarskännande arbetsgivare • Ekonomi Kommunens resurser används på ett kostnadseffektivt sätt Samarbete med länets kommuner ger hög kvalitet på länsgemensamma verksamheter
Kommunfullmäktiges presidium: Ordförande Elisabeth Friberg (C) 1:e vice ordförande Göte Norlander, (C) 2:e vice ordförande Mi Bringsaas, (S)
Kommunfullmäktige 2007-2010 Efter valet 2006 fick fullmäktige följande sammansättning: Kvinnor Män Centerpartiet Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet – de gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Antal ledamöter
6 2 1 1 1 8 2 21
4
6 4 0 1 2 9 2
24
Partierna C, M, FP, KD och MP bildade kommunallians och övertog regeringsmakten i kommunen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bildade opposition.
Kommunens övergripande mål utifrån fyra perspektiv
Målstyrning Inför 2009 finns nya mål framtagna för hela kommunen på övergripande nivå. Dessa är indelade i fyra perspektiv. Nämnderna mål ska sortera i samma perspektiv för att få en sammanhållen målstruktur. För 2009 har dock nämnderna satt sina mål innan de omarbetade övergripande målen fanns. Därför är det svårt att med hjälp av dessa dra några slutsatser om eventuell måluppfyllelse för de övergripande målen. I delårsrapporten fanns en sammanställd redovisning, där respektive nämnds mål var sorterade i de fyra perspektiven. För vissa av nämndernas mål fanns även kommentarer om eventuell måluppfyllelse. I bokslutet utelämnas sammanställningen då det finns en risk att den mer vilseleder än ger indikationer på måluppfyllelse. För kommentarer kring mål på nämndsnivå hänvisas till respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen. Redovisning och uppföljning av de finansiella målen redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt (sid. 36-38).
Medborgare
Tillväxt och utveckling
• Dialog och ömsesidig information leder till förbättringar, stärkt demokrati och ett gott samarbete mellan idéelll, privat och offentlig verksamhet.
• Vi samverkar med kommuninnevånare, företagare och inflyttare för att tillgodose behov av infrastruktur, bostäder, tomtmark, arbetskraft, utbildning och service.
Medarbetare
Ekonomi
• Medarbetarna känner delaktighet, stolthet och glädje.
• Vi når god ekonomisk hushållning genom bred delaktighet och kunskap
• Tillsammans skapar vi hälsofrämjande arbetsplatser. Målet är högst sju procent sjukfrånvaro år 2010.
• Resultatet uppgår till minst två procent av intäkterna.
• Vi har arbetsplatser med villkor som främjar jämställdhet och mångfald.
• Likviditeten motsvarar minst en månads personalkostnader. • Soliditeten/egenfinansieringen är minst 44 procent.
5
Kommunchefen har ordet Det år som nu redovisas, präglas till stor del av ekonomisk osäkerhet beroende på läget i världen och Sverige. Prognoserna avlöste varandra, både ekonomiska sådana och verksamhetsrapporter. Ekonomiavdelningen och förvaltningarna har under året trots allt utfört ett mycket kvalificerat och beundransvärt arbete med att leverera ett utmärkt plusresultat på 21,4 miljoner kronor.
Stort tack till alla medarbetare! Krokoms kommun ligger fortfarande i framkant i länet och jag kan glädjas åt den framförhållning som tidigare politiker visat genom förvärv av markområden som nu kan bebyggas och ge kommunen en ökande befolkning. Bygglovsansökningarna har strömmat in till kommunens bygg- och miljöavdelning i en aldrig tidigare omfattning. Barnomsorgs- och skolverksamheten utökas och nya avdelningar och skolor har fått klartecken att färdigställas under året. Förenta Nationernas barnkonvention är väl förankrad i verksamheter och nämnder även om detaljerna inte beskrivs i nämndernas årsberättelser. Jag vill särskilt peka på det viktiga arbetet med det förebyggande mobbingprogrammet Olweus som genomförs i kommunens samtliga skolor. Tydliga riktlinjer och uppföljande arbete för barnens bästa kännetecknar en långsiktig strategi för att motverka mobbing. Krokoms kommun har under året lagt ut äldreomsorg och hemtjänst i Föllinge på entreprenad. Det är en politisk inriktning som socialförvaltningen upphandlat och genomfört. Vuxenutbildningen är sedan tidigare till viss del utlagd på entreprenad. Företagens möjligheter att utvecklas är en avgörande faktor för kommunens fortsatta positiva utveckling. Företagen i kommunen var 2009 på topplacering i Sverige med bronsplats i resultat-, omsättningsökning och kreditvärdighet baserad på bolagens årsredovisningar. När jag nu avslutar det sista redovisningsåret som kommunchef i Krokoms kommun, är det med stolthet och glädje jag konstaterar att Krokom som varumärke är starkt.
Elisabet Sjöström Kommunchef 1997-2010
Befolkningsförändring 2001-2009, per 31 december År Folkmängd Födelse- Flyttnings Antal överskott överskott Män Kvinnor 2001 14 047 -42 -27 -37 2002 14 005 -17 -22 -3 2003 14 088 -26 61 49 2004 14 126 -25 43 20 2005 14 130 -31 12 29 2006 14 270 -11 82 72 2007 14 304 18 5 11 2008 14 324 39 4 -24 2009 14 460 3
Folkmängd tätort, per 30 juni
Folkmängd ålder/kön 2009 Ålder 0-6 7-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-79 80- Totalt
Män Antal % 677 9,2 794 10,7 475 6,4 378 5,1 1650 22,3 2107 28,5 1001 13,5 315 4,3 7397 100
Kvinnor Antal 698 748 412 311 1654 1890 907 452 7063
% 9,9 10,6 5,8 4,4 23,3 26,8 12,8 6,4 100
2008 Krokomstätort 2232 Dvärsätts tätort 355 Sandnäset 73 Näldens tätort 860 Vaplan 261 Ytteråns tätort 190 Aspås tätort 350 Ås tätort med omg. 1 604 Ås,Byn och Sem 578 Laxsjö 143 Föllinge tätort 502 Änge tätort 387 Kaxås 180 Trångsviken tätort 279
Siffror hämtade ur SCB-fakta 2009
6
2009 2277 358 85 868 263 189 347 1622 723 144 513 380 177 278
Organisation och kommunfakta
Flyttningar 2008 Antal inflyttningar fr övr kommuner i länet från övriga län från utlandet Därav 15–24 år
Män Kvinnor 383 404 236 245 109 117 37 42 59 64
Antal utflyttningar till övr kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav 15–24 år Flyttningsnetto
378 227 120 31 103 4
428 254 148 26 157 -24
Kommunalskatt 2009
Arbetssökande
Total skattesats därav till kommun
Andel (%) av alla i resp åldersgrupp Kommunen Länet M Kv Tot M Kv Tot mars 2008 20-64 år 5 4 4 5 4 5 Öppet arbetslösa 3 2 3 3 2 3 Progr m aktivitetsstöd 2 2 2 2 2 2 Därav 20-24 år 9 7 8 9 8 8 Antal 20-64 år 212 145 357 1977 1540 3517
33,12 22,52
Pendling Män Kvinnor Inpendling 703 488 från övriga kommuner i länet640 445 från övriga län 63 43 Utpendling 1 846 1 375 till övriga kommuner i länet 1 631 1 305 till övriga län 205 70 Nettopendling -1 143 -887 Antal i åldern 16 år och däröver
7
mars 2009 20-64 år 7 4 6 8 5 7 Öppet arbetslösa 5 3 4 6 3 4 Progr m aktivitetsstöd 2 2 2 3 2 2 Därav 20-24 år 15 9 13 17 9 13 Antal 20-64 år 282 173 455 3123 1791 4914
Barn- och utbildningsnämnd
Krokoms kommuns framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden.
Ekonomiskt resultat Barn och utbildning redovisar ett överskott på drygt 5,5 miljoner kronor. Av dessa lämnas 2,0 miljoner kronor tillbaka på grund av ej uppnådd volymökning av barn under året, 2 miljoner kronor var kravet på besparing för året. Resterande del är överskott på vårdnadsbidraget med 0,4 miljoner kronor, 0,6 miljoner kronor är ökade intäkter på barnomsorg. Övrigt överskott är livsmedel i skolbarnomsorg och ej utnyttjad dagbarnvårdarresurs.
Verksamheten Barn och utbildningsnämnden ansvarar för barnomsorg, grundskola, grundsärskola, bibliotek, kultur, kulturskola och idrott. Nämndens uppdrag är att ge våra yngsta medborgare en god och uppskattad omsorg och utbildning så att de är rustade för att möta framtiden, samt att skapa ett kulturellt och idrottsligt klimat i kommunen som är varierande och tillgängligt för samtliga medborgare. Året som gått har inneburit både med- och motgångar. Lågkonjunkturen har gett sig till känna och arbete har pågått för att anpassa verksamheterna till rådande förhållande. I det arbetet fyller barnchecken en viktig funktion och används vid alla nämndsbeslut. Den ökade inflyttningen till kommunen har bland annat inneburit fler små barn. För att kunna möta denna ökning har två nya förskolor invigts; Dungen och Sånghusvallen med totalt sju avdelningar. I Föllinge invigdes den nybyggda allaktiviteshallen till stor glädje för bland annat skolor och idrottsföreningar i bygden.
Barnomsorg och det offentliga skolväsendet Barnomsorgen och grundskolan har många gemensamma arbets- och utvecklingsområden. I skolplanen finns den gemensamma visionen och de prioriterade målområdena. Aktiviteter som genomförts under året är MPLL (Motivation Praktiskt Lärande och Lärmiljöer), ett samverkansprojekt tillsammans med Timrå kommun, skapandet av ProTem klassrum och utbildning i PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) för personalen. Lärarlyftet har nyttjats för att höja kompetensen bland personalen. Förskolelyftet startade under hösten, men ingen personal påbörjade utbildning under detta år.
Mål och måluppfyllelse Verksamhetsmål (övergripande mål) De budgetansvariga har tagit ett tydligare ansvar för sin budget, men har inte fullt ut nyttjat sina möjligheter till fördelning mellan verksamheter efter behov. Sjukfrånvaron har sjunkit från 9,0 procent 2008 till 7,7 procent för 2009 och det innebär att det uppsatta målet 6,5 procent inte nåtts. Pilotprojektet för företagshälsovård har pågått under året. Det är ett långsiktigt projekt där resultatet inte förväntas synas på så kort sikt som ett år. Verksamhetsmålet om kvalitet har inte uppfyllts eftersom revidering av kvalitetsmodellen inte har slutförts. Arbete med former för kvalitetsredovisning har pågått och nått ett gott resultat.
God ekonomisk hushållning Mål och utfall: • Arbeta för god ekonomisk hushållning genom att inom givna ramar få större frihet att arbeta med budget för att nå måluppfyllelse i enlighet med gällande styrdokument. Målet har delvis uppnåtts
8
• Föräldrar som önskar plats för sina barn i barnomsorg, ska detta erbjudas inom tre månader efter att ansökan kommit till kommunen. Målet har uppnåtts • Sjukfrånvaron för barn och utbildning ska ha minskat till 6,5 procent år 2009. Målet har inte uppnåtts • Övrigt Utveckla kvalitetsarbetet så att det driver och synliggör verksamhetsutvecklingen. Målet har delvis uppnåtts
Barnomsorg Barnomrogen omfattar barn i åldern från 1 år tills de börjar förskoleklass eller grundskola och är i behov av omsorg eller går i den allmänna förskolan. I kommunen finns 25 förskolor med mellan en och fem avdelningar. Barnomsorgen omfattar även pedagogisk omsorg och skolbarnomsorg som bedrivs i fritidshem. Fyra av fem mål har nåtts. Arbetet med läroplansfrågor som syftar till att utveckla lärandet i förskolan kommer att fortsätta.
Mål och utfall: • Synliggöra föreningen lärde/omsorg/fostran i förskolan. Målet har delvis uppnåtts. • Ha en kommungemensam dokumentation av språkutvecklingen hos barn i förskolan. Målet har uppnåtts. • Tydliggöra hur väl verksamheten uppnår läroplanernas ”mjukamål” eller normer och värden. Målet har uppnåtts. • Fortsätta satsa på IT/IS som är ett verktyg för elevers/barns och pedagogers lärande. Målet har uppnåtts. • Underlätta integration och ta tillvara det som andra kulturer kan tillföra vårt samhälle. Visa respekt och aktning i enlighet med läroplanernas intentioner. Målet har uppnåtts.
Barn- och utbildningsnämnd Pedagogpoolen Pedagogpoolens uppdrag är att bemanna korttidsfrånvaro på förskolor och fritidshem. Målet är att underlätta vikarieanskaffningen för rektorer, administratörer och personal i verksamheten. Behovet av vikarier har under 2009 varit cirka 19 per dag och 94 procent av dessa beställningar bemannades.
Grundskola Kommunen bedriver grundskola och förskoleklass från årskurs F till 9 utifrån nationella riktlinjer.
Särskolan
Ett åttonde mål har avskrivits då planerade medel för att genomföra målet uteblev.
Den obligatoriska särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola. Särskolan är en egen skolform som följer grundskolans läroplan, Lpo 94, men har egna kursplaner som tar fasta på elevernas faktiska utvecklingsnivå.
Åtgärdsprogram och särskilda insatser upprättas för de elever som inte nått målen.
Undervisningen bedrivs i särskoleklasser eller som integrerade i grundskoleklasser.
PIM (Praktisk It och Mediekompetens) pågår även under 2010, de som inte nått uppsatt mål har då möjlighet att fortsätta utbildningen.
Under 2009 startade en grundsärskoleklass i Dvärsätts skola och en utredning kring träningsskolans lokalbehov påbörjades.
2009 fanns 17 grundskolor i kommunen. Grundskolan har nått tre av sju uppsatta mål.
Läroplanens ”mjuka mål” och arbetet med integrering av elever från andra länder sker fortlöpande.
Mål och utfall: • Alla elever når målen i enlighet med läroplan och kursplaner. Målet har delvis uppnåtts. • Tydliggöra hur väl verksamheten uppnår läroplanernas ”mjuka mål” eller normer och värden. Målet har delvis uppnåtts. • Utveckla rektorer och lärares förståelse för skolans uppdrag i syftet att nå ökad måluppfyllelse = höja meritvärdet. Målet har uppnåtts. • Påbörja kompetensutvecklingsfasen i EU-projektet MPLL (Motivation Praktiskt Lärande och Lärmiljöer). Målet har uppnåtts. • PIM-utbildning för samtliga lärare och rektorer. Målet har delvis uppnått. • Genomföra matematikutvecklingsprojekt för att bl.a. skapa bättre förutsättningar för laborativ matematik. Målet har inte uppnått. Statliga bidrag beviljades inte. • Genomföra sommarskola. Målet har uppnåtts. • Bättre mottagande och arbete med integrering av elever från andra länder. Målet har delvis uppnåtts.
Antal barn/elever 15 januari respektive år 2006 2007 2008 2009 2010 Förskola inkl. kooperativ och familjedaghem 720 801 825 858 Fritidshem 454 447 494 540 Förskoleklass 143 145 173 193 Grundskola samt integrerade särskoleelever 1742 1640 1571 1546 Grundsärskola (ej integrerade) 14 16 18 22
936 591 184 1561 20
2009 fanns 17 grundskolor och 25 förskolor, med mellan en och fem avdelningar.
Prestationsmått/Sjukfrånvaro
Kulturskolan Kulturskolan erbjuder frivillig undervisning i sång, dans, drama samt instrument., med satsning på stråk och blås undervisning. Elever i årskurs 1 och 2 har fått möjligheten att delta i kulturskolans undervisning. Intresset för sångundervisning har ökat kraftigt. Måluppfyllelsen är god. Samarbetet mellan kulturskolan, förskolan och grundskolan sker integrerat där alla barn i barnomsorgen och alla elever i kommunens skolor, inom en femårsperiod kommer att kunna delta i detta samarbete.
Kulturskolans mål • Kulturskolans uppgift är att skapa ett intresse för kultur för grundskolans elever och ge dem möjlighet att utveckla sin egen kulturella identitet. Målet är uppnåt. • Kulturskolan vill utveckla och stimulera elevernas färdigheter till fortsatt kulturellt utövande som också stärker elevens självkänsla och ger ökad social kompetens. Målet har uppnåtts. • Kulturskolans strävan är också att lära eleverna att samarbeta och få ökad empati och förståelse både för sig själv och andra. Målet har uppnåtts. • Kulturskolan ska utöka samarbetet med förskolan och obligatoriska skolan i syfte att integrera verksamheterna enligt läroplanernas intentioner. Målet har uppnåtts.
9
År 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003
Mål 6,5% 9,3% 10,1% 10,9% 11,7% 12,5% -
Utfall 7,7 % 9,0% 10,1% 10,1% 11,3% 12,6% 13,3%
Grundskola - nyckeltal Grundbemanningen sänktes inför hösten 2008 med 0,1 enhet till 7,7 lärare per 100 elever (inkl. specialpedagog) och har behållits under 2009. Det tillkommer stödresurser (medel) för elever i behov av särskilt stöd, särskild insats i skolan, särskola, modersmål och svenska som andra språk.
Prestationsmått/Kulturskolan Inskrivna elever per den 15 januari respektive år. År
Antal
2009 2008 2007 2006 2005
361 377 422 475 497
Barn- och utbildningsnämnd
Prestationsmått Bibliotek Utlån i Krokoms kommunbibliotek År
Antal
2009
103 856*
2008
116 509
2007
114 099
2006
114 469
2005
114 604
Besök i Krokoms bibliotek År
Antal
2009
36 627*
2008
38 150
2007
37 300
2006
40 711
2005
41 906
* Biblioteket var stängt under ett antal veckor vid systembyte
Prestationsmått Kultur Minst 40 besökande/arrangemang i snitt. Det gäller arrangemang som kommunen är huvudansvarig för eller är medarrangör av. Arrangemang ska ske i nära samarbete med föreningar/organisationer. Under året har det varit i snitt 77 besökande per arrangemang. Alla barn mellan 3-16 år ska erbjudas ett kulturarrangemang per år. Alla har erbjudits minst en upplevelse. Ett mål är att etablera 25 unga kulturkontakter, solist/grupp i ålder 13-20 år, för möjlighet att utöva sin kultur vid något arrangemang i kommunen. 60-70 ungdomar, förutom kulturskolan, har på något sätt uppträtt på en scen under 2009. Kulturarbetare och arrangörer ska erbjudas att synas via www.pagang.nu. Påminnelse till lokala arrangörer sker ständigt.
Prestationsmått idrott Informera och utveckla fem idrottsföreningar i kommunen under 2009. Ej genomfört. Arrangera en föreningsträff i Föllingeområdet när nya aktivitetshallen står klar. Behovet har inte funnits eftersom idrottssamordnaren förlagt en arbetsdag i veckan vid lokalkontoret i Föllinge.
Bibliotek
Kultur
Biblioteken i Krokom införde under 2009 ett nytt datasystem för att underlätta hanteringen och öka tillgängligheten. Det nya systemet medför att samverkan med fler bibliotek i länet är möjlig.
Kulturen har stöttat ett 50-tal arrangemang under året och varit huvudarrangör för drygt 40 arrangemang.
Många av de aktiviteter som genomförts är rikBiblioteket har en hög måluppfyllelse och där tade till barn och ungdomar. målen inte nåtts finns förklaringar och inplaneSamtliga mål har uppnåtts. rade åtgärder för att nå målen. Den planerade stängningen av biblioteken för byte av datasys- • Kulturavdelningen ska, i nära samarbete med, kulturskola, bibliotek, organisationer, förentem bidrog till att utlåningen inte ökade under ingar och näringsliv, verka för att utveckla det året, som var ett mål. lokala kulturlivet samt öka attraktionskraften i Alla bibliotek och filialer är ännu inte helt handikommunen genom att bl.a. stötta lokala kultukappanpassade. rinitiativ. Målet har uppnåtts Mål och utfall: • Tillgodose kommuninnevånarnas behov av lit- • Kommunen ska också arbeta för att utveckla teratur för information, utbildning, utveckling nya former för samarbete med övriga kommuoch upplevelseläsning på ett snabbt och efner i regionen fektivt sätt. Målet har uppnåtts Målet har uppnåtts. • Att arbeta i enlighet med det kulturprogram • Öka utlåningen och nyttjandet av bibliotekets som antagits av landstinget och länets komutbud. muner Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts • Biblioteken ska vara tillgängliga för alla. Målet har delvis uppnåtts
• Bedriva barn- och ungdomsverksamhet och utveckling av Ung Kulturs arbete. Målet har uppnåtts
• Tillgodose förskolornas/skolornas behov av böcker för barn/elever. • I samband med bl.a. arrangörsutbildningar Målet har uppnåtts. stärka nätverk och göra såväl arrangemang som kulturarbetare mer lättillgängliga. • Alla elever ska ha tillgång till ett ”skolbiblioMålet har uppnåtts tek”. Målet har uppnåtts. • Utveckla arbetet med hemsidan. Målet har uppnåtts • Utveckla samverkan med förskolor och skolor/ bibliotek. Målet har uppnåtts • Utveckla IT området, e-tjänster och bibliotekets hemsida. Målet har uppnåtts. • Förbättra arbetsmiljön för bibliotekspersonal Målet har uppnåtts.
10
Barn- och utbildningsnämnd
.
Idrott Ansvaret för föreningsstöd, bokningar av idrottsoch föreningshallar, fritidsgårdsverksamheten och allmänhetens bad är några av verksamheten idrotts ansvarsområden. Verksamheten ska vara bidragande till ett aktivt och stimulerande fritidsliv för kommuninvånarna. Förändringar i verksamhetens ansvarsområde har orsakat att de uppsatta målen inte varit aktuella och inte prioriterats under året.
Mål och utfall: • Uppfylla de mål som fastställts i det idrottspolitiska handlingsprogrammet. Målet har delvis uppnåtts. • Stimulera föreningsutveckling genom att under året arrangera föreningsträffar lokalt i samråd med SISU Idrottsutbildarna. Målet har inte uppnåtts. • Stimulera föreningarnas verksamhet genom att stärka det lokala aktivitetsstödet. Målet har uppnåtts.
• Höja stödet ”anläggningsbidrag till föreningar” till en mer verklighetsnära nivå utifrån dagens driftskostnader. Målet har inte uppnåtts.
Personlig fortbildning har prioriterats och e-tjänster för barnomsorg har införts för att öka tillgängligheten för medborgarna.
• Täcka kvarvarande lönekostnadsgap för anställd idrottsplatsvaktmästare. Målet är upnått
Mål och utfall:
• Än mer aktivera SISU Idrottsutbildarna i att genomföra riktade utbildningsinsatser (uppdragsutbildningar) för föreningslivet. Målet har inte uppnåtts. • Inventera och prioritera kommunens idrottsanläggningar och därefter förbättra förutsättningarna för anläggningsskötsel. Målet har inte uppnåtts.
2009 Netto
Administration Barnomsorg Grundskola inkl SYV och särskola Kulturskola Bibliotek Kultur/Turism
-4 552 -61 226 -111 294 -3 308 -4 010 -2 468
-5 071 -90 168 -129 174 -3 845 -4 273 -2 249
1 23 881 15 201 519 93 242
-5 070 -66 287 -113 973 -3 326 -4 180 -2 007
-4 848 -71 235 -114 758 -3 289 -4 153 -2 014
-222 4 948 785 -37 -27 7
-4 344
-5 328
83
-5 245
-5 271
26
-191 203
-240 108
40 020 -200 088 -205 568
5 480
Månadsavlönade, visstids- och tillsvidareansällda: 2007/570 2008/548 2009/541
11
• Ge god service till verksamheten/erna och kommuninnevånarna. Målet har delvis uppnåtts. • Arbeta konsultativt och utbildande. Målet har uppnåtts. • Ge bra underlag till politikerna. Målet har delvis uppnåtts. • Vara en arbetsplats där man är delaktig och har möjlighet att utvecklas. Målet har uppnåtts.
Budgetavvikelse 2009
2008 Netto
Summa
2009 Intäkt
Budget 2009 Kostnad
Idrott
Personalförändringar har påverkat den totala prestationen under året, så att målsättningarna inte helt har uppnåtts.
• Höja stödet för lönebidragsanställda utifrån dagens kostnadsnivå. Målet har inte uppnåtts.
Ekonomisk redovisning, tkr Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat 2009 Kostnad
Administration, styrning och ledning
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Tomas Lönneborg (MP) 1:e vice ordförande Johan Åsenlund (S) 2:e vice ordförande Karin Wallén (C) Barn- och utbildningschef Birgitta Lundgren
Socialnämnd
Ede hembygdsgård
Socialnämnden ska kännetecknas av ett profesionellt bemötande, god kvalitet, tillgänglighet, service, trygghet, dialog, tydlighet och valfrihet. Medborgare och brukare ska uppleva att Krokom är en trygg och säker kommun att leva, arbeta och åldras i. Oavsett var, ska alla som bor i kommunen ha tillgång till likvärdig service. Kundens behov är utgångspunkt för socialnämndens insatser.
Socialförvaltningens arbete drivis utifrån socialnämndens mål. • Socialnämndens samtliga beslut ska verkstäl- las och följas upp. • Ha en budget i balans.
• Sammanslagning av dagliga verksamheter på Polstjärnan och Karlavagnen. • Driftsentreprenaden av Solbacka särskilda boende och hemtjänsten i Föllinge, startade 1 oktober 2009. • Utredningen om att införa LOV (Lagen om valfrihet) i kommunen beräknas vara klar under våren 2010. • Ett demensteam har inrättas. • Kvalitetstänkande på alla nivåer, med verksamhetsplaner, mål- och verksamhetsstyrning. • Rollerna i verksamheten har utvecklats och tydliggjorts. Arbetet med ett nytt ledningssystem pågår. • Hälsoläget har förbättrats. Målet för 2009 var 8 procent och utfallet blev 8,8 procent. Det är en förbättringmed med 1,1 procent i jämförelse med 2008, där utfallet var 9,9 procent.
• Omfattande kompentenshöjande utbildning • Verksamhetsstöden ska utvecklas för att höja inom förvaltningen. kvalitén och underlätta planering, beman- ning och uppföljning av verksamheten • Infört ett nytt verksamhetsstöd för uppföljning inom ordinärt boende. • Genomföra kompetensutveckling av personal • Genomfört kvalitetsmätningar bland våra kun• Utreda och utveckla nya verksamhetsområder inom vård och omsorg. den • Anhörigstöd och uppsökande verksamhet på• Göra kvalitetsmätningar mot våra kunder går och fortsätter under 2010. • Sänka ohälsotalen
Mål och viktiga händelser 2009 För år 2009 visar socialnämnden ett positivt resultat på 0,6 miljoner kronor, som inkluderar en extraordinär kostnad på 2,0 miljoner kronor. Det är ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat för socialnämndens verksamheter totalt.
Framtid En fortsatt positiv utveckling av vår verksamhet kräver en god ekonomi. Vi skapar förutsättningar för detta med en budget i balans. Verksamheterna har god ekonomisk medvetenhet. Ekonomisk styrning och uppföljning är förankrad i verksamheten.
Verksamheten har anpassats utifrån nya förut- Vårt kvalitetsarbete fortsätter. Det är viktigt att sättningar enligt följande: förbättra vår dialog/kommunikation med våra • Spinnrocken, särskilt boende i Nälden med kommuninvånare för att upplevas som lättillgängliga. 10 platser har avvecklats. Samarbetet med andra huvudmän utvecklas och • Korttidsavdelningen Lingonet har avvecklats. tydliggörs. Platserna har utfördelats på övriga särskilda Verksamhetsstöden ska förbättras för att underboenden. lätta planering och uppföljning av verksamhe• Ett gruppboende för äldre funktionshindrade i terna. Nälden har inrättats. 12
Verksamheterna ska inriktas så att kommuninvånarna upplever våra verksamheter som mer serviceinriktad. Vi fortsätter att utveckla tjänsteutbudet och ser över våra boendeformer samt utreder ”hem”alternativ, där vi idag köper tjänster från annat håll. Gemensamma funktioner ska ses över. Målet är en bättre samordning. Vi utvecklar och tydliggör rollerna i verksamheten. Kompetensutveckling av vår personal sker kontinuerligt. Vi skapar framgångsfaktorer som kan höja intresset och statusen att arbeta inom våra serviceverksamheter. Åtgärder för att förbättra hälsotalen och skapa ett mer hälsofrämjande klimat ska tas fram.
Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen (IFO) ger stöd till människor som efterfrågar psykosociala insatser eller ekonomiskt bistånd. Särskilt barn och ungdomars behov beaktas.
Försörjningsstöd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är något högre jämfört med föregående år och det resulterar i ett underskott, i förhållande till budget med cirka 1,5 miljoner kronor. Totalt sett har antalet bidragshushåll minskat något i förhållande till de tidigare åren. Kategorin ungdomshushåll, personer under 25 år, minskade under första halvåret 2009 men ökade under det andra halvåret. Ökningen var så stor så att den totalt sett för hela året medförde ungefär 10 procent fler ungdomshushåll i förhållande till 2008. Kostnaderna för samma grupp är däremot ungefär densamma som föregående år.
Antal hushåll med försörjningsstöd 350 300 250 200 150 100 50 0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Socialnämnd
Nyinflyttarträff våren 2009
Barn och Unga Under 2007 och 2008 ökade antalet ärenden rörande barn och unga kraftigt. Det medförde att verksamheten utsattes för hög arbetsbörda och fick svårigheter att klara de krav som lagstiftningen kräver. Förutom mängden ärenden var de mer resurskrävande och komplicerade. Under 2009 har antalet ärenden minskat till en mer normal nivå. Följdverkningarna från de tidigare åren har starkt präglat 2009 och krävt utökade personalresurser. Kostnaderna för familjehems- och institutionsvård för vård av barn och unga har liksom tidigare år fortsatt att öka och det har medfört ett stort underskott. Familjebehandlingsprojektet, Familjekraft, med syftet att ge behandlingsinsatser på hemmaplan till en bättre kvalitet, har gett ett fortsatt positivt resultat men det är inte tillräckigt för att möta behoven.
Arbetsmarknad
Integration
Navigator
Krokoms kommun har ett tillsvidareavtal med Migrationsverket om mottagning och introduktion av nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd. Våra flyktingar i kommunen är medborgare i Irak, Libanon, Afghanistan samt Iran och de är bosatta i Krokom.
Navigator är ett projekt som delvis finansieras genom EU:s sociala fond. Verksamheten bygger på ett uppdrag från kommunstyrelsen och syftet är att stödja personer med bidrag från kommunen i deras väg till självförsörjning. Projektet är treårigt och pågår under perioden 2008-05-01 – 2011-04-30 och har en totalbudget på 12,2 miljoner kronor. Från starten och fram till 2009-12-31 har projektet haft 54 personer som deltagit i verksamheten och som hunnit avsluta sitt deltagande. Av dessa har 26 procent fått arbete och 7 procent börjat studera. Övriga personer som avslutat projektet har gjort det på grund av bland annat flytt från kommunen, sjukdom, missbruksproblematik, behov av mer SFI-studier och påbörjade insatser inom Arbetsförmedlingen.
Refugio
Feriearbete
2008 tecknade socialnämnden ett avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn. Inledningsvis innebar avtalet åtta platser men utökades till 12 platser under 2009. Verksamheten bedrivs i Ava Gardens lokaler i Dvärsätt.
Under sommaren 2009 var 306 ungdomar anställda som feriearbetare. Dessa arbetade 75 timmar vardera inom kommunens verksamhet, inom föreningslivet och hos privata företag.
Missbruksvård Kostnaderna för missbruksvården har under senare år legat på en hög nivå. Ett skäl till ökade kostnader är att flera personer tvångsvårdats enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare), som är en kostnadsintensiv vårdform.
Verksamheten gick med underskott då ambitionen var att alla ungdomar som ville skulle få chans att arbeta.
OSA (offentligt skyddad anställning) Under året har två personer varit anställda i kommunen via OSA. En person under hela året och en person under ca 6 månader.
10878
10949
2004
2005
2006
11625
2008
Integrationen i samhället sker genom olika projekt och samarbetsformer: • Kris- och traumacenter, är ett samverkansprojekt där länets samtliga kommuner, Landstinget och Länsstyrelsen ingår. Insatserna riktar sig i första hand till kvotflyktingar. • Samarbetet kring sekundärflyktningar innebär att hjälpa kommuner som har för stort antal flyktningar i relation till kommunens kapacitet. • Navigator ger flyktingar stöd på vägen ut i arbete och självförsörjning.
• BOSAM är ett webbaserat handläggarverktyg för organiserad vidareflytt. Bosam ska underlätta informationsutbyte och kommunikation mellan utflyttnings och inflyttningskommunerna.
13073
9851
2007
Det ekonomiska biståndet till flyktingar är introduktionsersättning. För att få det krävs att de deltar i SFI (svenska för invandrare), samhällsinformation och intresseinriktade studiecirklar och praktik. Introduktionstiden är två år. Målet är att alla nyanlända flyktingar ska få ett arbete och vara självförsörjande.
• Studieförbund med samhällsinformation och alfabetisering.
Institutionskostnader IFO, tkr (barn och vuxna)
11316
Integrationen arbetar med mottagning och introduktion av flyktingar samt ansvarar för samordning och utveckling av kommunens integrationsarbete.
• Träffpunkt Mångfald arbetar för att flyktingar och andra invandrare ska ha tillgång till ett större socialt nätverk med både invandrare och svenskar.
Det syns en tydlig trend att missbruket ökar och att behovet av insatser därför också ökar. Särskilt oroande är tungt missbruk av narkotika och andra droger bland de unga.
16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
Under 2009 tog kommunen emot åtta direktinresta kvotflyktingar. Ytterligare sju var aviserade, men de anländer först i januari 2010.
2009
13
Socialnämnd
Anhörigdagen 2009
Äldreomsorgen
Kvalitetsmätningar
Hemtjänsten ger service vård och omsorg till ca 270 personer i kommunen. Det innebär att ca 10 procent av åldersgruppen 65 år och äldre har insatser från äldreomsorgen. Kommunen har 181 platser i särskilt boende inklusive korttidsplatser. Det innebär att 24 procent av åldersgruppen 80 år och äldre kan efterfråga ett särskilt boende. Under 2009 gör särskilda boenden ett underskott. Ett arbete med syftet att förändra kostnadsbilden har genomförts, bland annat har korttidsplatserna omfördelats, Spinnrocken har avvecklats och Solbacka har övergått till Förenade Care AB. Hemtjänsten har avsevärt förbättrat sitt resultat under 2009 i jämförelse med 2008. Hemtjänsten i Föllinge övergick den 1 oktober 2009 till Förenade Care AB.
Hälsotal En arbetsgrupp har arbetat med inriktningen att höja hälsotalet. Inom hemtjänsten var ohälsotalet 2008, 14 procent och 2009, 12,9 procent. För särskilt boende har ohälsotalet minskat från 11 procent 2008 till 9,4 procent 2009.
Kvalitetsmätningar har genomförs två gånger uner året inom det särskilda boendet. Ett arbete med statlig finansiering har startat i syfte att förbättra innehållet i omsorgen och vården. Inom hemtjänsten har en enkätundersökning om kundnöjdhet genomförts och resultatet presenteras på kommunens hemsida. Inom hemtjänsten har ett nytt kvalitets- och uppföljningssystem införts.
Antalet timvikarier har minskat från cirka 250, inklusive legitimerad personal år 2008 till 177 inklusive legitimerad personal under 2009. Antalet vikarier ökar under semesterperioderna.
Fördelning av bokade vikarier under 2009: Personal från Resurspoolen: 38,8 % Timanställda:
Resurspoolen 2009 Resurspoolen arbetar för att förbättra personalförsörjningen inom äldreomsorgen och LSS (Lagen om stöd och service) Behovet av vikarier som anmälts till Resurspoolen har minskat från 90 848 timmar 2008 till 71 295 timmar 2009. Det är en minskning med 19 553 timmar. Orsaker till det minskade vikariebehovet är bland annat att: • Solbacka och Föllinge hemtjänst övergick till extern utförare from oktober-09 • Spinnrocken stängdes i oktober • grundbemanning på Orion som haft ett stort behov av extrapersonal har utökats
Hälsoundersökningar har genomförts och projekt Malvorna har genomförts och avslutats under 2009.
Med anledning av detta minskar bemanningen av undersköterskor i Resurspoolen från 20 årstjänster 2009 till 18 från januari 2010.
Resterande timmar:
Ohälsotalet under 2009 var 4,5 procent och målet för 2010 är 4,0 procent. Behovet av resurssjuksköterskor har minskat från 9 377 timmar 2008, till 6 751 timmar 2009. Det är en minskning med 2 626 timmar.
Omställningspoolen Antal anställda i Omställningspoolen har under året varit mellan 9 -16 personer. Av dessa har de flesta haft vikariat i andra verksamheter. K v a r att bokas via Resurspoolen har under året varit 2-3 personer, nyttjandegraden har varit 99,4 procent.
• ohälsotalet har sjunkit
Antal boende i särskilt boende
Antal brukare med hemtjänst 270
200
250
180
230
160
210
140
190
120
170 2005
2006
Antal platser
2007
2008
5,5 %
Nyttjandegraden har ökat från 91 procent 2008 till 95 procent under 2009
220
2004
55,7 %
Andelen bokad personal från Resurspoolen har ökat, medan andelen bokade timanställda har minskat under året.
Om det förbättrade, lägre ohälsotalet, är relaterat till arbetsgruppens aktiviteter är svårt att belägga. Det har dock skett ett trendbrott inom både hemtjänsten och särskilt boende.
100
150
2009
Antal boende 14
252 232
238
227
219 191
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Socialnämnd
Tillgänglighetspriset för handikappanpassad verksamhet vid Nästsjön i Offerdal
Legitimerad personal
LSS
Verksamheten består av distrikts- och sjuksköterskor, arbetsterapeuter samt sjukgymnaster som arbetar inom särskilt boende, hemtjänst och LSS.
Verksamheten LSS (Lagen om stöd och service) visar totalt ett överskott.
Nutritionsprojektet har under 2009 tagit fram policy och rutiner angående kostfrågor och utbildat all personal inom särskilda boenden. Under 2010 fortsätter utbildningen i hemvården.
främst våra ungdomar kräver. Daglig verksamhet visar ett ekonomiskt överskott.
Under 2009 har LSS-boende haft ett tungt omvårdnadsbehov för en brukare. Det har medfört en högre kostnad än budgeterad. LSS-boende Uppsökande verksamhet har genomförts under visar därför ett underskott för 2009. Verksam2007 – 2009. Det ska sammanställas och redoheten har funnit lösningar för detta från våren visas under våren 2010 för Socialnämnden. 2010. Utbildning i ett rehabiliterande förhållningssätt Daglig verksamhet började under 2009 arbeta pågår och fortsätter under 2010. mer företagsbaserat, för att möta de behov som
Sjuk- och distriktssköterskorna har börjat använda palliativa registret som är ett nationellt register för att kunna jämföra hur kommunerna vårdar personer i vård i livet slut.
Personlig assistans har under 2009 stabiliserats och idag fungerar verksamheten väl. Det visar sig också i ett ekonomiskt överskott. Personlig assistans har idag 11 brukare som valt annan utförare än kommunen och i det finns en brukare som själv driver assistansen. I dessa fall har kommunen ett kostnadsansvar för de 20 första timmarna per vecka.
Distriktssköterskorna har under hösten 2009 varit primärvården behjälplig med vaccinationer Korttidshemmet Smedjebo har inte sålt platser i med anledning av den nya influensan. förväntat antal och budgeterade intäkter går därFrån Blomstergården har 2,75 procent årstjänsmed med ett underskott. Platserna på Smedjebo ter tagits bort, varav 1,75 procent årstjänst gefylls däremot av barn från Krokoms kommun. nom pensionsavgångar och 1 procent årstjänst Spinnrocken i Nälden byggs för närvarande om har flyttats till demensteamet. så att en gruppbostad för äldre, funktionshinFyra årstjänster har övertagits av Förenade Care drade startar våren 2010. AB. Långsiktligt kvarstår behovet av en ny gruppboOhälsotalen 2009 var 11,13 procent. stad och verksamheten har gjort en förundersökning för en nyproduktion. Ohälsotalet för LSS, 2009 var 7,17 procent.
Ekonomisk redovisning, tkr Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat 2008 2009 2009 2009 Netto Kostnad Intäkt Netto Administration Individ och familjeomsorg Äldreomsorg LSS Integration Arbetsmarknad
Summa Socialnämnd
Budget 2009 Kostnad
-4 865 -42 939 -162 181 -83 596 -4 955
357 10 890 34 391 22 010 4 780
-4 508 -32 049 -127 790 -61 586 -175
-7 567 -28 661 -125 385 -64 747 -862
3 059 -3 388 -2 405 3 161 687
-556
-4 224
1 395
-2 829
-2 331
-498
-220 745
-302 760
73 823 -228 937 -229 553
616
15
2006 2007 2008 2009
6 gruppbostäder/platser 34 36 34 39 1 korttidshem/platser 2 15 16 17 Dagverksamhet 34 36 37 38 Personlig assistans 26 18 18 17 Pers ass, privat utförare 8 11 13 12 Ledsagarservice 26 18 22 19 Avlösarservice, i hemmet 11 9 9 10 29 36 34 35 Kontaktpersoner Korttidsvistelse, utanför hemmet 10 14 16 17 Korttidstillsyn, skolungdom över 12 år 7 11 7 9 Stödfamiljer 7 6 12 15 Boende ungdomar 8 4
Rådgivande organ till socialnämnden Kommunala handikapprådet har under 2009 band annat lämnat yttrande över förslaget till måltidspolicy samt om- och tillbyggnad av Ås skola. Handikapprådet utsåg PerJohan Göransson till mottagare av Tillgänglighetspris 2009 för handikappanpassad verksamhet vid Nästsjön i Offerdal. Representanter för handikapprådet började informera kommunens nämnder och styrelser om KHR (Krokoms handikappråd). Kommunala pensionärsrådet lämnade yttrande över förslaget till måltidspolicy.
Budgetavvikelse 2009
-3 456 -30 670 -125 254 -60 860 1 051
Månadsavlönade, visstids- och tillsvidareansällda , 2007/550 2008/546 2009/478
LSS
Socialnämndens ordförande Cristine Persson (C) Vice ordförande Christer Toft (S) Socialchef Ulf Norring
Samhällsbyggnadsnämnd
Samhällsbyggnadsnämnden ska med samhällsbyggnadsförvaltningen verka för att kommunens olika delar försörjs med infrastruktur i den utsträckning som kommunfullmäktige bestämmer. De affärsinriktade verksamheterna ska drivas kostnadseffektivt och med hög kvalitets- och miljömedvetenhet. Nyproduktion, underhåll och skötsel av fastigheter och anläggningar ska ske så att nyttjarnas berättigade krav tillgodoses på bästa sätt inom givna ekonomiska ramar. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska arbeta för att marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt används så att en ekologisk och samhällsekonomisk långsiktig hushållning främjas, samt verka för en god livsmiljö och en god folkhälsa.
Vatten, avlopp och renhållning VA (vatten och avlopp) En ny VA-taxa samt ABVA (Allmänna bestämmelser för kommunens vatten och avloppsanläggning) har arbetats fram och fastställdes av kommunfullmäktige i februari. Den nya VA-taxan har anpassats till vattenmätning. Under året har vattenmätaremontage skett i orterna Ås,Krokom, Laxsjö och Föllinge. Totalt har 640 av 3500 vattenmätare installerats och antalet är nu 705, inklusive tidigare montage. På ledningsnätet ökar VA-anslutningarna genom nybyggnationer på Sandnäset, Byskogen, Birka, med flera expansiva orter.
Förvaltningens investeringsram har varit 89,4 mkr och utfallet 63,8 mkr. 26 mkr förskjuts till 2010.Ett antal investeringsprojekt, motsvarande 9,2 miljoner kronor, förskjuts till 2010.
Planenhet Under året har en fördjupad översiktsplan för vindkraft tagits fram och samråd har hållits runt om i kommunen. Planen ska ställas ut och antas av Kommunfullmäktige under 2010. Utbyggnadsområdena i Sånghusvallen, Ås har föregåtts av den fördjupade översiktsplanen från 2006, över Södra Ås och under 2009 har detaljplanen för etapp tre antagits och planen för etapp 4 har påbörjats. Tanken om karaktären av ”trädgårdsstad” med rumsbildande bostadsgator har liksom i de första etapperna, varit vägledande i området. Andra detaljplaner har upprättats på olika håll i kommunen, för Dvärsätt, Rödön, Ås. Sammanlagt har sex detaljplaner vunnit laga kraft under året. På planenheten vilar också ett ansvar för olika typer av digitala informationssystem. Adressättningen har fullföljts. Där återstår kvalitetssäkring och uppgradering i samband med ny bebyggelse.
Planenheten har också tagit itu med uppgiften att upprätta ett bra arkivsystem för kommunens och Krokomsbostäders samtliga fastigheter. Förhandsbesked, strandskyddsdispenser och trafikärenden med mera handläggs av planenhetens tjänstemän. Antal förhandsbesked och strandskyddsdispenser har minskat i förhållande till föregående år. (inom parentes) Under året har 20 (29) strandskyddsdispenser och 11 (20) förhandsbesked handlagts. Planenheten tar fram olika typer av kartmaterial för kommunförvaltningens behov samt ansvarar för administrationen av grundkartor och nybyggnadskartor, som är underlag för detaljplaner och bygglov. Planenheten har för avsikt att fokusera på en översiktlig planering med mål och visioner kring kommunens långsiktiga utveckling och därtill kopplade markanvändningsfrågor. Beslutet att upprätta en översiktsplan togs 2008 men på grund av resursbrist har arbetet inte tagit fart. Det tillägg till gällande översiktsplan som planen för vindkraft utgör har resursmässigt tagit större utrymme än beräknat
På Rödön är ledningsnätet för etapp1 klart och avloppsreningsverket färdigbyggt. Det kommer att provköras och trimmas in under januari- februari 2010. Verksamheten har under året genomfört flera aktiviteter: • VA-anläggningar har mätts in med koordinater och lagts in i VA-banken, som är ett dokumentationsprogram. • I Vaplan har en äldre trekammaranläggning ersatts med ny slamavskiljning och efterföljande infiltration. • I Trångsviken har ett förslag till vattenskyddsföreskrifter upprättats för att skydda den nya vattentäkten. Skyddsområdet beräknas fastställas under 2010. • I Laxsjö har grundvattenverket startats. Vatten från bäcken är reserv om grundvattnet inte skulle räcka till. • I Rörvattnet har provpumpats ur nya borrhål med påsläpp på ledningsnätet under våren 2009. • Under hösten, när Bymejeriet installerat en utjämningsbassäng för sitt avlopp, startades den nybyggda avloppsanläggningen i Skärvången • Underhållsspolning av vattenledningsnätet, inklusive reservoarrensningar har gjorts i Ås, Rödön, Hissmofors, Nyheden-Dvärsätt, Krokom, Aspås, Trångsviken, Laxsjö och Bakvattnet.
16
Samhällsbyggnadsnämnd
Renhållning
Kost
Renhållningsverksamheten har under året hanterat cirka 2600 ton hushållsavfall som gått till Sundsvall för förbränning.
Kostverksamheten vid för- och grundskola och äldreomsorg har under 2009 arbetat för att främja hälsa och miljö, både på kort och lång sikt.
Verksamheten har utöver det hanterat cirka 300 ton grov- och företagsavfall som gått till deponi. På kommunens återvinningscentraler har omkring 2500 ton förpackningar, metallskrot, träavfall, hemelektronik med mera gått till återvinning. Åse ”tippen” har avvecklats då tidigare dispenser upphörde att gälla från 1 januari 2009 och ersatts av en traditionell återvinningscentral. Renhållningn har under året fortsatt med återställningsarbeten av 10 nedlagda deponier. Cirka 1,7 miljoner kronor har lagts ned i återställningsarbeten. En ny återvinningscentral har byggts och invigdes under våren i Föllinge. Komposteringsanläggningen i Hissmofors har tagit emot omkring 3000 kubikmeter slam för behandling, som genererat cirka 1000 kubikmeter kompostjord. Samarbete pågår mellan länets kommuner, främst beträffande upphandlingar och behandlingskapacitet.
En uppgift har varit att introducera matgästerna till sunda och goda kostvanor. Detta genom att blanda traditionella rätter, typ husmanskost med andra typiska svenska rätter och modernare maträtter, gärna från andra länder. En annan viktig del i det har varit att skapa en miljö som inbjuder till en lugn och trivsam måltid, där alla har ett gemensamt ansvar. Personalen på olika nivåer har med utbildning och andra resurser givits möjlighet att med samarbete ge barn, elever och äldre förutsättningar för att känna matglädje och få insikt om matvanors betydelse för hälsan.
Genomförda utbildningar: • Repetition i livsmedelshygien och HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point), ett system för att säkerställa att mathanteringen går till på ett tillfredsställande sätt. • Kontering av fakturor för att delegera ansvaret till respektive produktionskök. På så sätt får inköpsansvarig personal ute i verksamheten en större inblick i det ekonomiska läget. • Olweus projektet, ett mobbingförebyggande projekt som genomförs med all skolpersonal inom kommunen. • Specialkoster • Kunskaper i hur man genomför arbetsplatsträffar.
Riktlinjer för kost Kostenheten har i uppdrag att följa Livsmedelsverkets nya rekommendationer för ”Bra mat i förskola och skola”. Dessa riktlinjer har efterhand införts för val av livsmedel. Även vid upprättande av matsedlar har dessa riktlinjer följts angånde val av maträtter och frekvensen på dessa samt att säsongsanpassa livsmedlen/maträtterna under året.
Ekologiska livsmedel Det nationella målet under 2009 var att uppnå att 20 procent av inköpta livsmedel skulle vara ekologiska. 17
Av besparingsskäl beslutades att sänka nivån till 10 procent och målet är uppnått. De ekologiska produkter som köpts in har i huvudsak varit mjölk. Med lyckat reslutat har ytterligare fem produktionskök i förskolor konverterats till mottagningskök och med detta är planen genomförd. Igångsättning av kostverksamheten vid två nya förskolor är genomförd.
Måltider Projektet ”Bra mat för äldre”, startade under året. Som projektledare anställdes en dietist för att leda arbetet. Kommunen har fått stimulanspengar från Regeringen för att med hjälp av dessa kunna vidareutveckla maten och måltidssituationen för de äldre inom kommunens särskilda boenden, samt för pensionärer som köper matportioner i form av matlådor. En övergripande måltidspolicy för alla måltidsverksamhet har utarbetats. Specifika riktlinjer för förskola, skola samt äldreomsorg har upprättats. Kostenheten serverar dagligen ca 3000 måltider.
Lokalvård Kommunens lokalvårdsgrupp med 65 anställda städar dagligen cirka 67.300 kvadratmeter som motsvarar omkring 520 normalstora villor, på 85 olika platser runt om i kommunen. Ett politiskt beslut fattades 2007 att lokalvården skulle konkurrensutsättas och dessförinnan skulle en organisationsöversyn genomföras. Organisationsöversynen påbörjades 2008 och slutfördes under våren 2009 visade en personalövertalighet på åtta årstjänster. Verksamheten konkurrensutsattes efter neddragning av tjänster och efter utvärdering av inkomna anbud fastställdes att kommunens egenregi var det mest fördelaktiga. Som en följd av det avbröts upphandlingen och kommunens lokalvård förblev i kommunal regi. Från den 1 juli 2009 gäller den nya organisationen för lokalvården. I den ingår 30 medarbetare med rena städtjänster och 20 medarbetare med kombinationstjänster, kost och städ. En fortsatt användning av ”Trissystemet” vilket medfört bättre arbetsmiljö för de anställda samt mindre användning av kemikalier och därmed mindre miljöpåverkan..
Samhällsbyggnadsnämnd
Fastighetsenheten
Nyckeltal
2007 2008 2009
Vatten och avlopp
Antal abonnenter 3 167 3 195 3 450 Antal m3 distribuerat vatten 1 276 669 1 214 337 *1 164163 * varav 250 723 har producerats i ytvattenverk och resterande mängd från grundvattenverk. Antalet vattenmätare
-
63
705
Renhållning Antal kunder inkl slamtömning 11 000 12 000 12 000 S opbil för hushållssopor har kört 8 800 mil och förbrukat 31 500 liter diesel . Drivmedelskostnad 278 145 kr , 8,83 kr/mil Renhållningsverksamheten har hanterat cirka 2 690 ton hushållsavfall som gått till Sundsvall för förbränning samt däruöver hanterat cirka 300 ton grov och företagsavfall som gått till deponi.
Skog 2400 ha kommunägd skog med 190 000 skogskubikmeter där 35% av arealen är 90 år eller äldre. Kommunen upplåter två områden för älgjakt eller småviltsjakt för allmänheten.
Lokalvård Serviceenheten städar 67000 m2, kontor och lokaler per år som motsvarar cirka städning av 515 villor.
Kost Barn/elever i kommunens för- och grundskola äter, när det serveras; 26 000 köttbullar, 11 150 pannkakor, 380 kg potatis och 800 liter mjölk. Kostenheten (skolor, förskolor och äldreomsorg)serverar totalt 2 710 portioner per dag.
Lokaler Under 2009 färdigställdes förskolorna i Dvärsätt samt i Sånghusvallen, Ås Förstudiefasen är avslutad för nybyggnation av skolan i Sånghusvallen och projektet har gått in i nästa fas av byggprojektet. Byggstart beräknas till juni 2010 med en byggtid på 12 månader Byggstart för ny- och ombyggnad av Ås skola beräknas till maj 2010. Byggtiden beräknas till 14 månader. Allaktivitetshall i Föllinge invigdes juni 2009. Under 2009 har 2,6 miljoner kronor av underhållsbudget bokats om som reparationer på grund av akuta vattenskador. En stor del av dessa beror på tidigare års bristande underhållsutrymme i budget.
Exploatering
Anbudshandlingar har gått ut för exploatering av vägar och VA (vatten och avlopp) i en tredje etapp med 23 nya tomter. Tomterna beräknas vara byggklara under juli 2010 och tomtförsäljningen beräknas komma i gång under februari 2010. I Krokoms samhälle har fyra villatomter sålts. Endast tre kommunala tomter är nu osålda i Krokoms samhälle.
Skog En leveransrotpost på cirka 15 hektar har sålts genom anbud under hösten 2009. Slutlikviden är beräknad till cirka 730 000 kronor. Avverkningen kommer att ske under vårvinter 2010. I övrigt har fastighetsenheten hanterat diverse frågor, bland annat lokalförsörjning, fastighetsunderhåll, bostadsanpassning, exploateringsfrågor, byggprojekt, förvaltning av kommunens skogsinnehav.
I februari startade tomtförsäljning i Sånghusvallen, etapp 2 med 32 tomter. 31 av dessa är sålda och tre familjer har flyttat in i området. Av etapp 1 är 39 av totalt 43 tomter sålda och merparten av dessa är bebyggda och inflyttning har skett. Ett 60-tal intressenter har betalat avgiften för registrering i kommunens tomtkö i Ås-området inför 2010.
Ekonomisk redovisning, tkr Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat 2008 2009 2009 2009 Netto Kostnad Intäkt Netto Fastighetsenheten Renhållning Vatten- och avloppsverksamhet Planenheten SABY service
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Nils Johnsson (C) Vice ordförande Mi Bringsaas (S) Samhällsbyggnadschef Kenneth Karlsson
Övriga SABY-verksamheter
Summa Samhällsbyggnadsnämnd
Budgetavvikelse 2009
-72 106 189 -195 -1 315 -35 081
-94 600 -13 805 -20 989 -2 226 -46 228
20 720 13 807 21 000 969 10 120
-73 880 2 11 -1 257 -36 108
-73 938 0 0 -2 054 -35 558
58 2 11 797 -550
-1 612
-1 858
649
-1 209
-1 858
649
-110 120
-179 706
67 265 -112 441 -113 408
967
Månadsavlönade, visstids - och tillsvidareanställda: 2007/159 2008/146 2009/149
18
Budget 2009 Kostnad
Bygg och miljönämnd Bygg- och miljönämnden ska fullgöra kommunens myndighetsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggväsendet samt fullgöra kommunens uppgifter som trafiknämnd. Nämnden ska vidare följa utvecklingen inom kommunen, arbeta för en bättre hälsa och miljö samt verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsbild.
Myndighetsutövning Bygg- och miljöavdelningen som är underställd nämnden arbetar med att i myndighetsutövningen tillse att ett långsiktigt, uthålligt samhälle som ger försörjning, god livsmiljö och bra folkhälsa blir möjligt. Detta uppnås genom att arbeta med myndighetsutövning på ett sådant sätt att det allmännas och de enskildas intressen tillvaratas på ett rättssäkert sätt, via tillsyn, råd och information till allmänheten, företag mm. Ambitionen är att hålla en hög servicenivå gentemot allmänhet och företag.
Väsentliga mål - måluppfyllelse Ett steg för att leva upp till nämndens mål att bedriva en rättssäker myndighetsutövning med hög servicenivå i mötet med ideell- privat- och offentlig verksamhet, har varit att besluta om riktlinjer för tillbyggnader och komplementbyggnader. Avdelningen har även arbetat med att uppdatera informationen på hemsidan. Nämnden ska bedriva en effektiv myndighetsutövning inom givna ramar. Målet får anses uppfyllt.
Väsentliga händelser Kravet på godkännande av en livsmedelsverksamhet försvann den 1 december 2009, och ersattes med anmälan om registrering. Verksamheter som förädlar råa animalieprodukter ska fortfarande godkännas. Denna regelförenkling utfördes för att minska den administrativa bördan hos företag och tillsynsmyndigheter. Under våren släpptes tomter till Sånghusvallens etapp två vilket inneburit ärenden för avdelningen att hantera.
Analys, ekonomiska budgetavvikelser Anledningen till nämndens överskott beror dels på att avdelningen har varit utan en inspektör på miljösidan under cirka ett halvår, och att det,
trots lågkonjunktur sker en hel del både nybygg- 77 ärenden om bygganmälan för nybyggnad av nationer och om- och tillbyggnader som innebu- enbostadshus och fritidshus har handlagts. En rit intäkter för nämnden. ökning jämfört med 2008 som kan förklaras av att antalet bygglov var stort 2008.
Planerade större förändringar
Under 2010 utökas avdelningen med en byggnadsinspektörstjänst för att kunna bemöta efterfrågan, minska arbetsbelastningen och för att ha möjlighet att bedriva tillsyn enligt plan- och bygglagen. Den nya Plan- och bygglagen börja r gälla från 1 januari 2011.
Miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel Förutom att handlägga ansökningar, anmälningar och klagomål besvarar inspektörerna remisser, granskar rapporter och ger information och råd till allmänhet och verksamhetsutövare. Antalet olyckor och spill har ökat. Det kan bero på att dessa händelser nu registreras på ett sådant sätt att de lättare kan urskiljas. Klagomålen som handlagts inom hälsoskyddsområdet gäller avloppsanläggningar, buller och inomhusmiljö. Inom livsmedelsområdet tar ansökningar om godkännande mycket tid att handlägga. Med anledning av att avdelningen varit utan en inspektör under stor del av året har handläggning av inkommande ärenden prioriterats, vilket inneburit att den planerade tillsynen inte hunnits med i tillräcklig omfattning.
Bygglov med mera Totalt har 773 ärenden kommit in och 719 beslut har tagits på delegation samt ett antal ärenden tillkommer där nämnden fattat beslut om bygglov eller avslag på bygglov. 39 bygglov har handlagts för nybyggnad av enbostadshus och 11 för nybyggnad av fritidshus. Fler bygglov för garage, tillbyggnad med mera har handlagts jämfört med året innan.
Ekonomisk redovisning, tkr Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat 2008 2009 2009 2009 Netto Kostnad Intäkt Netto Summa Bygg- och Miljönämnd 191 -4 204 2 356 -1 848
Budget 2009 Kostnad -2 318
Budgetavvikelse 2009 470
V erksamheten har bedrivits inom givna budgetramar. Inom avdelningen arbetar tre miljö- och hälsoskyddsinspektörer, tre byggnadsinspektörer, en assistent tillika sekreterare i nämnden och en chef. Månadsavlönade, v Visstids - och tillsvidareanställda: 2009/8
19
Totalt antal ärenden inom verksamheten 2007 2008 2009 Inkomna ärenden Handlagda ärenden
839 674
658 780
609 660
Miljöskyddsområdet
Handlagda ärenden 209 186 174 - varav rapporter återkommande kontroll köldmedia 51 52 46 - anmälan om C-verksamhet 10 4 3 - anmälda olyckor om spill 3 6 13
Hälsoskyddsområdet Handlagda ärenden 178 156 252 - varav enskilda avlopp 43 36 42 - anmälan om installation av värmepump 28 66 39 - anmälan enl 38 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 8 3 4 - klagomål 9 5 8 - yttrande ang nybyggnation, förhandsbesked och detaljplaner 32 23 36 Livsmedelsområdet Handlagda ärenden 162 226 109 - varav ansökningar om godkännande 27 9 16 - anmälan om registrering 25 25 21 - omklassning årlig kontrolltid 85 11 14 - remisser om alkoholservering 25 31 39 - klagomål 0 3 2 Bygglov
Inkomna ärenden 844 763 773 Handlagda delegationsbeslut 719 - - handlagda bygglovärenden för nybyggnad enbostadshus 47 54 39 - nybyggnad fritidshus 14 22 11 Handlagda ärenden bygganmälan 118 42 106 - varav nybyggnad enbostadshus 39 30 77 och fritidshus Handlagda förhandsbesked 35 20 12 - varav nämnden beviljat 30 16 12 - varav nämnden beslutat avslå 5 4 0 Handlagda strandskyddsärenden 30 29 20 - varav nämnden beviljat 26 26 20 - varav nämnden beslutat avslå 4 3 0 Beslut om olovligt byggande 1 1 3
Bygg- och miljönämndens ordförande Göte W Swén (M) 1:e vice ordförande Judith Hult (S) 2:e vice ordförande,Kurt-Olov Göransson (C) Bygg och miljöchef Anna Holmer
Kommunstyrelse
Nominerade till årets serviceperson respektive årets serviceföretag i Krokoms kommun. I mitten vinnarna Handlarn i Dvärsätt med ägaren som årets serviceperson.
Näringslivsavdelning
Näringslivstorget
Projekt
Arbetet inom näringslivsavdelningen och inom de olika delarna bedrivs med målsättningen att göra kommunen alltmer attraktiv att driva företag i, att bo i och att besöka och att därmed öka möjligheterna för att även på sikt kunna upprätthålla en god samhällsservice. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med parter inom och utanför den kommunala organisationen.
Näringslivstorget är en service- och mötesplats för företagare, blivande företagare, kommunens politiker och tjänstemän. Här finns möjlighet att få hjälp med;
Målsättningen att öka projektfinansiering via EUmedel ska aktivt bearbetas under programperioden 2007-2013 och ett tiotal projekt har pågått under 2009. Exempel på några är;
• Rådgivning, information och stöd till befintliga och blivande företag
Näringslivsavdelningen ska med hög kompetens och serviceanda verka för goda utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för tillväxt, för kommunens invånare och näringslivet.
• Lotsning till myndigheter och olika stödformer
• Mittskandinaviskt regionprojekt 2009-2011. Ett Interregprojekt för utvecklingsinsatser i området Hotagen, Frostviken, Lierne och Röyrvik. (www.gransprojekt .eu)
Under 2009 togs beslut att inte återbesätta tjänsten som näringslivschef. Rollen som näringslivschef innehas av kommunchefen. Rekrytering av näringslivsutvecklare, inför en pensionsavgång genomfördes och tjänsten tillsattes 1 september 2009.
Verksamhetens långsiktiga mål De övergripande målen när det gäller näringsliv och företagande är i likhet med de regionala målen
• Etableringsservice
• Landsbygdsutveckling • Information om lediga lokaler
Landsbygdsutveckling I samverkan med byalag, byutvecklingsgrupper och företag verkar näringslivsavdelningen för att landsbygden ska vara attraktiv att leva och verka i. Det sker genom lotsning och samarbete med byalag och andra som verkar för bygdeutveckling. Allmänna- och näringslivsbygdemedel handläggs på näringslivsavdelningen.
• fler personer är företagare än idag
Turism
• fler personer besöker vår kommun än idag
Turistkompaniet fortsätter att driva turistbyrån på entreprenad genom ett avtal som gäller till och med år 2010. Ett långsiktigt mål för kommunen är att vara ett stöd och en kontaktyta för turistnäringen, främst genom ett nära samarbete med Turistkompaniet och turistbyrån.
• fler företag säljer på en marknad utanför kommunen och länet
Näringslivet i kommunen Näringslivet i kommunen består av mer än tusen företag. De största näringarna är verkstad, skog och trä, livsmedel samt verksamheter inom de gröna näringarna. Turism-, service- och tjänsteföretag är också betydelsefulla näringar. Företagen i kommunen har generellt utvecklats mycket bra och är tredje bäst i Sverige enligt Företagarnas och Upplysningscentranlens (UC) företagarranking 2008. Rankingen mäter resultatförbättring, omsättningsökning och ökad kreditvärdighet från tidigare bokslut i aktiebolag som omsätter mer än 100 000 kr och som lämnat bokslut två år i rad.
Fiskevägen och Jakt- och fiskegruppen Fiskevägsgruppen för kommunerna Lierne, Grong, Overhalla, Namsos och Krokom har under året lagt fram ett förslag till bildande av en gränsöverskridande förening för Fiskevägsfrågor. Beslut om förslaget tas under år 2010. Jakt- och fiskegruppen har under året utvecklat samarbetet med Turistkompaniet i fiskefrågor. En Leaderansökan ska lämnas in 2010, med mål att undersöka förutsättningar för gemensamma fiskekort inom vissa fiskevårdsområden i kommunen.
Lågkonjunkturen och den finansiella kris som har präglat både näringsliv och arbetsliv under 2009 har, genom den företagsstruktur där småföretag dominerar, inte påverkats i någon större grad. Investeringsviljan hos företagen har varit stor.
• Leader Storsjöbygden 2007-2013.
Krokoms kommun, Östersunds kommun, del av Bergs och Åre kommuner ingår Leaderområdet Storsjöbygden med skog, sjö och fjäll 2007-2013. Syftet är att utveckla landsbygden. (www.leaderstorsjöbygden.se)
• Peak Innovation 2009-2011.
Aktörerna är näringslivet via Peak Business & Sports AB, Mittuniversitetet, Östersunds, Krokoms och Åre kommuner samt JämtlandHärjedalens Idrottsförbund. De vill tillsammans stimulera forskning och affärsutveckling inom och mellan områdena turism, sport och friluftsliv. (www.peakinnovation.se)
Antal nyregistrerade företag i kommunen År 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Antal 48 63 50 58 58 71
Antal 48 60 55 79 59
Antal nya företag per 1000 invånare - i länets kommuner, genomsnittet för glesbygdskommuner samt för riket År 2006 2007 Krokom 4,3 3,8 Östersund 5,,5 5,8 Bräcke 4,0 3,5 Berg 4,0 5,0 Ragunda 3,8 4,9 Strömsund 3,0 3,9 Åre 9,4 10,4 Härjedalen 5,0 7,0 Riket 6,6 6,8 Glesbygdskommuner Källa: Nyföretagarbarometern 2009
20
År 2005 2006 2007 2008 2009
2008 5,5 5,2 4,7 4,2 3,3 3,8 9,2 5,4 6,4 4,2
2009 4,1 4,7 2,6 6,3 3,4 4,1 10,6 5,1 5,9 4,3
Kommunstyrelse Gemensam administration Administrativa avdelningen står för service till allmänheten, massmedia, våra kommunala verksamheter och politiker. Avdelningen rymmer enheter för kansli med expedition för kommunfullmäktige och kommunstyrelse, personal, ekonomi, IT, information och marknadsföring, upphandling, växel/reception, arkiv, kontorsvaktmästeri/post/skanning, konsumentrådgivning, servicekontor i Föllinge och Änge (med bibliotek som organisatoriskt tillhör barn- och utbildningsnämnden). Även Vuxenutbildning med Komvux, SFI (Svenska för invandrare), Särvux och Lärcentrum ingår i avdelningen samt huvudmannaskapet för personliga ombud i Jämtlands län. Antalet anställda är cirka 50 personer. Kommunstyrelsen är facknämnd för verksamheterna. Inom den gemensamma administrationen har några enheter ett funktionsansvar för hela kommunen; exempelvis personalenheten som svarar för övergripande strategiska personal- och arbetsgivarfrågor samt ekonomienheten vars uppdrag är att skapa förutsättningar för de ekonomistyrningsmodeller som olika delar i organisationen kräver. Under 2009 har följande större insatser varit aktuella inom administrativa avdelningen utöver den löpande verksamheten: • Budgetprocess och uppföljningar hela året, införande av PA-systemet Heroma, • Ny hemsida och förberedelser för införande av ärendesystem på webben.
Måluppfyllelse Avdelningens servicemål är att erbjuda snabba, serviceinriktade och förtroendeingivande tjänster. Arbetet ska bedrivas effektivt, med hög kompetens samt tillgodose rättssäkerheten. Arbetssättet ska ta tillvara engagemang och idéer internt såväl som externt. Kundnöjdheten har följts upp via en kundenkät till arbetskamrater och förtroendevalda, i december 2009. Överlag har vi en stor andel nöjda kunder både när det gäller gott bemötande, möjligheter att få kontakt, kunskap i verksamheterna, information och omdöme i stort. Några förbättringsområden har noterats och vi kommer att arbeta vidare med dem på respektive arbetsställe. En enkät kommer att skickas ut till allmänheten för att spegla deras syn på kommunens verksamheter, hur det är att leva och bo i kommunen samt möjligheterna till inflytande på verksamheten. Sjukfrånvaron inom avdelningen har successivt minskat för varje år. Det senaste året från 6 procent till 4,2 procent. Kommunstyrelsen har därför reviderat målet från 7 procent till högst 4 procent sjukfrånvaro år 2010.
För att möta kommunstyrelsens mål om aktuell och lättläst information, marknadsföring av kommunen samt att underlätta kontakter och dialog med våra kommuninnevånare har kommunens hemsida byggts om under 2009.
• Vår vänort Haninge kommun besökte Krokom i april 2009. Tema var småskalig livsmedelsförädling. • Inflyttarservice. Samtliga nyinflyttade har inbjudits till två inflyttarträffar. Höstens träff ställdes in på grund av få anmälda.
Miljöförbättrande insatser inom administrationen sker fortlöpande via miljökrav vid upphandling (ex. miljöbilar, kopiatorer, kontorsmaterial) samt återhållsamhet i pappersanvändning och färgkopiering för internt bruk.
IT -enheten
Information/Marknadsföring
50 kommunala verksamheter anslutna i kommunens nätverk.
Informationsenheten ska via olika kanaler bidra till att kommunens lång- och kortsiktiga mål uppnås; fler företag, fler boende och fler besökare samt med intern och extern kommunikation bidra till en positiv bild av - och öka kunskapen om Krokoms kommun i och utanför kommunen.
Det administrativa nätverket har uppgraderats med servrar och programvaror samt förnyat backupsystem. Licenshanteringsprogram har installerats och ny spamfilterleverantör har anlitats.
• Kommunens nya hemsida, med utgångspunkt från tillgänglighet för alla 24 timmar om dygnet lanserades i juni. Arbetet med ett nytt Intranät påbörjades med samma utgångspunkt under hösten 2009 och beräknas vara klart under våren 2010.
Kollektivtrafik
• Fyra nummer av ”Krokom idag”,skickades ut till hushåll, företag i kommunen, fritidshusägare med flera. Bilaga i nr 2 var turistbroschyren och i nummer fyra Kalender 2010. • Pressmeddelanden läggs ut på hemsidan och skickas via e-post till media samt till kommunens personal och förtroendevalda. • Elva nummer av Pi (Personalinformation) på Intranätet • MittskandinavisktRegionprojekt, Fria Föllinge, Pilotmodell för företagshälsovård, Navigator och Folkhälsa är pågående projekt som får insatser från informationsenheten. • Turistbroschyren ”Höjdpunkter” uppdaterades 2009. Turistkompaniet, turistbyrån och är samarbetsparter för turismmarknadsföring. Utanför länet marknadsförs kommunen under varumärket ”jamtland.se” tillsammans med JHT, länsstyrelsen och övriga kommuner i länet. • I marknadsföringssyfte har kommunen har stöttat bland annat St. Olavsloppet, Motorrmässa och Snöskoterns Julafton samt evenemang inom idrott, kultur och ungdomskultur. 21
HelpDesk-funktionen har 955 registrerade ärenden under 2009, för support och utveckling.
Kommunen deltar i länsprojekt avseende Nationell IT-strategi för vård och omsorg.
Nuvarande avtal för linjetrafik med buss i Krokoms kommun sträcker sig fram till juni 2010. Länstrafiken har under 2009 upphandlat trafiken för 2010-2015. Ny entreprenör är Centrala Buss. Linjetrafik med litet fordon, anropsstyrd trafik och närtrafik upphandlades av Länstrafiken 2008 och gäller fortfarande. Trafikåret 2009-2010 har i stort oförändrat trafikutbud jämfört med året innan, då en större satsning gjordes på kollektivtrafiken i Åsområdet samt på nattbussar och trafik vid storhelger. Antalet resande ökade med cirka 10 procent, den största ökningen gäller inom Åsområdet. Resande med elevkort är i stort oförändrat, medan resande med enkelbiljett ökat. Inför kommande trafikår 2010-11 har Krokoms kommun anmält i princip oförändrad trafikbeställning. Fortsatt anpassning av kollektivtrafiken till ökat resbehov i nya bostadsområden bevakas samt möjligheterna att öka nyttjandet av linjetrafik för skolskjutsar. Tack vare ett ökat antal resande och något lägre trafikkostnader har nettokostnaderna för kollektivtrafiken blivit lägre än budget, ett positivt utfall på 1 miljon kronor.
Kommunstyrelse Färdtjänst
Särvux
Sedan juni 2008 har Taxi Glesbygd i Krokom AB enligt avtal, uppdraget att sköta färdtjänsttransporterna i kommunen, och sköter alla beställningar via lokal beställningscentral och samordning av transporterna.
Särvux fick fler elever inför skolåret 2009-10. Arbete med en individuell studieplan har genomförts och samarbetet med LSS har utvecklats.
Antalet färdtjänstresor; färdtjänst, arbetsresor och riksfärdtjänst, uppgick under fjolåret till 9 247 resor . Resandet har ökat successivt sedan år 2007 och under 2009 med cirka 11 procent. Kostnaden för färdtjänsten 2009 uppgår totalt till 4,61 3 miljoner kronor. En analys av kostnaderna visar att flertalet färdtjänstberättigade åker relativt sällan. De dryga kostnaderna ligger i regelbundna och långväga ”arbetsresor” till och från dagverksamhet, arbete, fritids för handikappade färdtjänstberättigade. En generell ändring av regelverket för färdtjänst är därmed inte gångbar. Däremot sker samråd med berörda för att finna enskilda lösningar, som inte är så kostsamma. Totalt antal färdtjänstberättigade är 430 personer.
Vuxenutbildning Den samlade vuxenutbildningen i kommunen består av Komvux och LärCentrum. Komvux är utförare av SFI (Svenska för invandrare) och Särvux samt myndighetsutövare för den egna och upphandlade vuxeutbildningen i kommunen. LärCentrum har en roll som beställare av all vuxenutbildning i kommunen, oavsett om den beställs eller köps interkommunalt av Komvux eller upphandlas externt. LärCentrum har också en roll som mötesplats och motor för tillväxt och utveckling samt mäklare av utbildning och tjänster.
Komvux I början av året startade en process för att ta fram en kvalitetsredovisning, där har samtliga berörda deltagit. Redovisningen presenterades vid ett kommunstyrelsesammanträde. Senare genomfördes ett likvärdigt arbete med policydokumentet ”För att främja likabehandling och förebygga diskriminering” . Samtidigt pågick arbetet med att utveckla hemsidan, till att bli mer aktuell och informativ. Inom SFI utarbetades ett nytt dokument för kartläggning och individuell studieplan. Inför 2009 förändrades elevprognosen avsevärt. Fler invandrare än väntat anmälde sig till SFI, och gjorde att intäkterna blev lägre än budgeterat.
SFI (svenska för invandrare) Inom SFI finns nivåerna A, B, C och D. Inför 2009 införde vi D-nivån i Krokom som tidigare köpts in från Östersund. Under december fick SFI-eleverna en ”kundnöjdenkät”, där resultatet var mycket positivt.
LärCentrum Två nya länsgemensamma projekt har startat under året med arbetstidsinsatsen från LärCentrum i Krokom som medfinansiär. Det ena projektet är ”Lärlingslots”, med mål att få till stånd lärlingsutbildningar för vuxna, främst inom den gröna sektorn och inom småskaligt hantverk, där också ett internationellt utbyte som bygger på tidigare projekt ingår. Det andra projektet är ”Drop Outs”, som fokuserar på vad som ligger bakom de studerandes avhopp inom vuxenutbildningen. LärCentrums samarbete med Almis Arenaprojekt för entreprenörskap fortsätter och ingår i styrgruppen. Antalet studerande har ökat med 21 procent på yrkesutbildningen och 25 procent på allmänna, behörighetsgivande ämnen. Antalet elever som söker grundläggande vuxenutbildning och SFI (25-30 procent) och som inte kommer genom Integrationsavdelningen har ökat. Yrkesvux har inneburit att vi fått pengar från staten för att genomföra 8,5 helårsutbildningar med yrkesinriktning. Vi har tillsammans med sex andra kommuner i länet ansökt om yrkesvuxplatserna för att öka länssamarbetet, även när det gäller gymnasial utbildning och det har gett fler platser i länet. Efterfrågan på studie- och yrkes vägledning har varit stor då fler personer har önskat utbilda sig. Efterfrågan på LärCentrums som mötesplats och motor för tillväxt och utveckling samt utbildningsmäkleri har också ökat. Fler studenter använder LärCentrum i den gymnasiala vuxenutbildningen och för distansstudier på universitet och högskolor, grupparbeten, tentor med mera. Videokonferensanläggningen och datorer i datasalen används mer, både internt och externt; exempelvis för GIM projektet, byggprojekteringsmöten, seminarier och för studieförbundens datautbildningar. LärCentrum har klarat budget- och verksamhetsmål för 2009, trots ökade efterfrågan på samtliga tjänster.
Konsumentinformation Vårt samarbete i länet om konsumentinformation fortsätter. Under 2009 utökades samarbetet från sex till sju kommuner. Kvalificerad rådgivningstjänst köps via bykontoret i Lit. Ingrid Krylén, som tjänstgör som konsumentrådgivare i Lit, fick under fjolåret utmärkelsen som Årets konsumentvägledare i landet, med motiveringen att Ingrid med sin verksamhet i Jämtland och Härjedalen; ”visat att det går att driva en effektiv konsument22
vägledning med nytänkande och otraditionella metoder” För en ekonomisk insats på 90 000 kronor per år har Krokoms kommun tillgång till rådgivning mellan kl 9-14 måndag till fredag varje vecka plus del i många förebyggande insatser som exempelvis information i skolklasser, på föreningsoch informationsmöten, konsumentinformation i Radio Krokom och Radio Jämtland samt på konsumentsida i Länstidningen varje vecka. De lokala informatörerna vid våra servicediskar i Krokom, Änge och Föllinge tar enklare informationsärenden och marknadsför möjligheterna till konsumentrådgivning på respektive ort. I Krokoms kommun ökade antalet rådgivningsärenden från 311 år 2008 till 371 år 2009. De flesta frågorna gäller boende, tele och Internet samt fordon och transporter.
Upphandling Kommunen har deltagit i 22 ramavtalsupphandlingar via gemensamma upphandlingskontoret i Östersund och genomfört 10 kommunspecifika upphandlingar samt fem dokumenterade direktupphandlingar i egen regi. Konkurrensutsättning för att åstadkomma alternativa driftsformer har genomförts inom: • Föllinge hemtjänst och särskilt boende Solbacka i Föllinge • Städtjänster inom kommunens förskolor, skolor, kontor och äldreboenden. Förenade Care antogs att svara för driftsentrprenaden hemtjänst och särskilt boende med start 1 oktober 2009. Upphandlingen av städtjänster avbröts eftersom kommunens egen verksamhet var billigare än inkomna anbud. Se Gemensamma upphandlingsnämdens verksamhetsberättelse, sidan 28.
Risk- och säkerhetssamordning Kommunen arbetar vidare för att öka sin riskhanteringsförmåga utifrån lagen om skydd mot olyckor och extraordinära händelser. • Kommunstyrelsen är kommunens krisledningsnämnd. • Utbildning och övningar har genomförts inom ramen för krisledningsstab. • Nya larmfunktioner för skydd mot hot- och våld har installerats. • Arbetet med en fördjupad riskanalys fortsätter under 2010 • Planering för genomförande av Regional krisövning under 2010 är påbörjad.
Kommunstyrelse Organisation - folkhälsa
Personliga ombud Sedan 1 juli 2008 har kommunen arbetsgivaransvar för den personliga ombudsverksamheten (PO) för psykiskt funktionshindrade, över 18 år i Jämtlands län. Uppdragsavtal är tecknat med samordningsförbundet J-sam samt samverkansavtal med länets alla kommuner. Fyra personliga ombud är anställda, två med kontor i Östersund, en i Sveg och en i Backe. Ombuden betjänar klienter i hela länet. Totalt 122 under fjolåret. Under första halvåret 2009 provanställdes en arbetsledare på halvtid. Den anställningen förlängdes inte på grund av pågående diskussioner om en eventuell upphandling av brukardrift. Sedan andra halvåret 2009 och alltjämt fungerar administrativa chefen som arbetsledare. Frågan om brukardrift har lyfts under året med berörda samarbetspartners. Svaret hittills är fortsatt drift tills vidare i Krokoms kommuns regi. Under 2010 kommer driftsfrågan att tas upp på nytt. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för verksamheten och tilldelar statsbidrag på ansökan från kommunen. Budgeten omsluter 2,4 miljoner kronor. Statistik gällande klienter, påtalade systemfel, ekonomi redovisas i separat versamhetsberättelse för PO-verksamheten.
Folkhälsa Folkhälsoarbetet drivs i projektform med en heltidsanställd folkhälsosamordnare. Arbetet är inriktat på barn, ungdom samt yngre vuxna med alkohol-, narkotika- och tobaksproblem och deras föräldrar. Folkhälsorådet, som består av kommunstyrelsens presidium samt ordförande i barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, har ansvaret för verksamhetsområdet. I rådet ingår även kommunchef, barn- och utbildningschef samt socialchef.
Förväntade effekter • Folkhälsorådet ska bidra till en minskad tobaks-, alkohol- och drogkonsumtion i kommunen genom att tillämpa vetenskapligt beprövade metoder, exempelvis ÖPP (Örebro Preventions Program) Ekonomisk redovisning, tkr Utfall 2007 Netto Kommunstyrelsen Gemensamma verksamheter Kommunikation Näringslivsavdelningen
• Verka för en högre debutålder bland barn och unga
• Öka medvetenheten bland kommuninvånare och anställda om skadeverkningar av alkohol, droger, tobak och dopning.
2009 - ett uppbyggnadsår Kommunen har fokuserat på samverkan och samordning av gemensamt förebyggande mål. Det långsiktigt preventiva arbetet syftar till att skapa en trygg och säker närmiljö för alla kommuninvånare och förmedla ett positivt budskap om hur det är att verka och bo i Krokoms kommun. Arbetet berör många, från kommunledningen till frivilligorganisationerna och bör på sikt säkra kvalitén i det förebyggande arbetet.
Projekt för akutförebyggande arbete Åsbygden har varit ett pilotprojekt i förebyggandemodellen för folkhälsa, riktad mot alkohol och droger bland barn och ungdomar, samt deras föräldrar. I samverkan med skola, socialtjänst och polis har vi stöttat ungdomsgrupper till en positivare vardagstillvaro. Parallellt har vi skapat en nattvandrande föräldragrupp, ”nattvandring.nu” tillsammans med Svenska Kyrkan och påbörjat arbetet med att utveckla grannsamverkan som en modell för att bry sig om sina medmänniskor.
Redovisat Redovisat Redovisat 2008 2008 2008 Kostnad Intäkt Netto
Kampanjer ”Vit februari” arrangerades som tidigare år med syfte att enskilda individer skulle reflektera över sitt alkoholintag. Antalet definitiva ställningstaganden för en total avhållsamhet under ”Vit februari”, har dock sjunkit bland kommuninnevånarna. Kampanjer mot framförallt alkohol, narkotika och tobaksbruk ”Mobilisering mot alkohol- och drogrelaterad brottslighet i länet” arrangerades i kommunen under Valborg, skolavslutningen och Storsjöyran samt Trafiknykterhetens dag och Lucia.
Folkhälsa 2009 - öppna jämförelser I SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) öppna jämförelserna framgår att folkhälsoarbetet i vår kommun bör fokuseras mer på matvanor, fallskador, fetma och tandhälsa. Fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och i viss mån självskattat gott allmänt hälsotillstånd visar positiva tendenser, som kan borga för en tänkbar förbättring även inom ovanstående fokusområden i framtiden.
Budget Budget2008 avvikelse Kostnad 2009
-1 718 -27 404 -7 887 -8 114
-1 865 -27 667 -8 185 -4 994
0 1 768 87 939
-1 865 -25 899 -8 098 -4 055
-1 711 -26 650 -8 300 -4 618
-154 751 202 563
-4 397
-19 769
8 883
-10 886
-10 858
-28
Summa Kommunstyrelsens verksamheter -49 520
-62 480
11 677 -50 803
-52 137
1 334
Övrigt
Nattvandring.nu och andra vuxna som vill verka som förebilder och som stöd till barn och ungdomar har, med grupper om 15-20 vuxna bildat enskilda föreningar i Krokom och Ås.
Månadsavlönade, visstids- och tillsvidareanställda: 2007/73 2008/66 2009/61
23
Kommunstyrelsens ordförande Maria Söderberg (C) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Göte W Swén (M) Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Rolf Lilja (S) Kommunchef Elisabet Sjöström Administrativ chef Siv Gahlin
Foto: Mikael Karlsson
Överförmyndarnämnd
Överförmyndarnämnden (ÖFN) har sin expedition i Föllinge Servicekontor, där handläggaren arbetar 0,9 tjänst. Nämnden består av tre ledamöter med lika många ersättare. Nämnden samanträder fyra till fem gånger per år. Ärendemängden har under senare år varierat mellan 225 och 260, där godmanskap utgör cirka 140 stycken. Varje år anordnas ungefär 50-60 ställföreträdarskap och nästan lika många avslutas. Under 2009 har kommunen fortsatt att ta emot ensamkommande barn, som har förordnats var sin god man. Ansvariga på socialförvaltningen har påtagligt underlättat nämndens arbete med att förordna bra godemän. Mottagningen av ensamkommande barn väntas fortsätta även framöver.
Under 2009 har nämnden deltagit i kursdagar i Östersund och i Föreningen Sveriges Överförmyndares kurs och konferens dagar. Den 19 oktober utförde Länsstyrelsen sin årliga tillsyn av verksamheten. Länsstyrelsen konstaterade att ordningen i akterna är god, handläggningen är ambitiös och bemötandet är mycket serviceinriktat. Rekryteringen av godemän och förvaltare fungerar tillfredställande trots vissa svårigheter vid rekrytering av förvaltare till mer arbetskrävande huvudmän. Under hösten 2009 har kommunen rekryterat ersättare till nämndens handläggare, som går i pension april 2010. Den nya handläggaren kommer frånoch med 1 maj 2010 att sköta verksamheten på överförmyndarens expedition i Föllinge.
Nämndens arbete kräver ibland extra juridisk hjälp. Den tjänsten köps av Östersunds kommun via särskilt avtal.
Överförmyndarens ordförande Helena Norlén (C) tjänstledig. Tjänstgörande 2009 vice ordförande Göran Carlsson (S)
För 2010 gäller målsättning att: • Alla årsredovisningar/ som kommit in i rätt tid/ ska vara granskade för juni månads utgång. • Alla arvoden beslutade och utbetalda • ÖFN alltid ska delta i fortbildningsdagar inom länet • Allmänheten ska nå företrädare för nämnden alla vardagar • Ge kommunens invånare snabb, kvalificerad och rättssäker service • Ge generell information till behöriga • Information om överförmyndarnämnden ska vara lätt att ta del av via kommunens hemsida • Ge allmänheten möjlighet att själva hämta blanketter via hemsidan
Ekonomisk redovisning, tkr Summa
Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat 2008 2009 2009 2009 Netto Kostnad Intäkt Netto -990 -1 407 170 -1 237
Budget Budget2009 avvikelse Kostnad 2009 -1 056 -181
Valnämnd I juni 2009 genomfördes val till Europaparlamentet, där valnämnden stod för det praktiska genomförandet, inkl mottagande av förtidsröster. Totalt 10 valdistrikt tog emot röster liksom 15 mottagningsställen för förtidsröster. Den nya valdistriktsindelningen från och med 2009 fungerade tillfredsställande och är uppbyggd också
för att klara kommande allmänna val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige i sept 2010. Valdeltagandet i EU-valet blev 42,45 procent i Krokoms kommun, vilket är en förbättring med 3,99 procent jämfört med motsvarande val år 2004.
Valnämnden höll ett sammanträde under året plus en utbildningskväll för valförrättare.
Ekonomisk redovisning, tkr Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat Summa
2008 Netto -12
2009 Kostnad -192
Tack vare att personal i den egna organisationen kunde användas för mottagning av förtidsröster begränsades valnämndens kostnader. Efter statsbidrag på 138 tusen kronor blev därför nettokostnaden endast 17 tusen kronor jämfört med budgeterade 155 tusen kronorr.
2009 Intäkt 175
2009 Netto -17
Budget Budget2009 avvikelse Kostnad 2009 -155 138 24
Valnämndens ordförande Göte Norlander (C) Vice ordförande Judith Hult (S)
Bildgalleri 2009
Den efterlängtade Allaktivitetshallen i Föllinge, invigdes 6 juni, med mässa och bal på kvällen.
Stipendiater och pristagare, från vänster ungdomsutvecklingsstipendiat Jonatan Thoresson, ledarstipendiaterna Svante Johansson och Kenneth Andersson, ungdomsutvecklingsstipendiat Emelie Fitzgerald, samt tillgänglighetspris till PerJohan Persson
Invigning av Dungens förskola i Dvärsätt, 10 september. Förskolan fick ett äppelträd att plantera på gården.
Vänortskommunen Haninge på besök, 2 - 3 april. Småskalig livsmedelsförädling var en punkt i programmet.
25 september invigdes den ljusa och trevliga förskolan i Sånghusvallen och barnen fick ett äppelträd att plantera.
Årets serviceperson och - företag, Handlarn i Dvärsätt. Tony Persson, Mia Jonsson och medarbetare Maria Lindberg och Anette Hult.
Årets bygd - Häggsjövik fick utmärkelse och pris vid kommunfullmäktiges junisammanträde i Valsjöbyn.
Årets företagare; Trångsvikens tvätteri, Anna-Lena Hellqvist och KlasGöran Löfgren. Pristagare utses av Företagarna i Krokom. Beng-Ove Palmqvist och Gunilla Åsell överlämnade utmärkelsen.
Årets ungdomskulturpris till Fålings, Föllinge. De uppvaktades vid en kulturkväll i januari 2010.
Årets kulturpristagare Margareta Runnsäter, Föllinge i samband med en julkonsert i Allaktivitetshallen i Föllinge den 10 december.
25
Årets Näringslivsvecka startade i Almåsa 2 november. Kommunalråd Maria Söderberg med förtagarna Börje Olsson, MedicinDirekt och Gunnar Rödin, Rödins Trävaru AB.
Kvarnbackskolan klass 6 B, med läraren Pia Speijer vann kapsyltävling i länet med insamlade 288,3 kg kapsyler och fick 5000 kr till klassen.
Revisionen
Revisorernas uppdrag Revisorernas årliga granskning omfattar all verksamhet som bedrivs av styrelse, nämnder, fullmäktigeberedningar, enskilda förtroendevalda i dessa organ och genom utsedda lekmannarevisorer även den verksamhet som bedrivs i kommunala företag. Revisorerna granskar och prövar om styrelser och nämnder fullgör fullmäktiges uppdrag och om verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med tillräcklig intern kontroll. Revisorerna granskar också tillförlitlighet och säkerhet i redovisning, system och rutiner samt att den kommunala delårsrapporten, årsredovisningen och räkenskaperna uppfyller god redovisningssed som ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall. Slutligen granskar revisorerna hur styrelse och nämnder fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige och hur återrapporteringen skett. Resultatet redovisas i revisionsberättelsen. Till detta kommer särskilt definierade uppdrag som att anmäla misstanke om brott av förmögenhetsrättslig karaktär, liksom att anmäla åsidosättande av avgörande i allmän förvaltningsdomstol. Revisorerna ska också bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. 2009 års revision omfattar bl a följande granskningsinsatser: • Väsentlighets- och riskanalys samt planering av revisionsinsatser • Granskning av delårsrapport och årsredovisning • Övergripande ansvarsutövande för samtliga nämnder
hetsutbyte samt träffat representanter för kommunstyrelsen och nämnderna för genomgång av deras ansvarsutövande. Vi har även deltagit i revisionsutbildningar och aktiviteter som vi bedömt vara av vikt för att vi ska kunna utföra revisionsuppdraget på ett bra sätt. Vi sammanfattar årets granskning avseende kommunen i revisionsberättelse och redogörelse och avseende Krokomsbostäder, Jämtidrottshallen i Ås och Jämtkraft i granskningsrapporter.
• Upphandling av planarbete
Planerade större förändringar
• Handläggning av investeringsprojekt (pågående, flerårigt projekt)
Inga större förändringar är aktuella för revisionen det närmaste året.
• Uppföljning av tidigare års granskningar • Granskning av tillsynsarbetet avseende miljöfrågor inom bygg- och miljönämndens verksamhetsområde • Verifikationsgranskning
Även revisorernas granskningsinsatser för år 2010 planeras med utgångspunkt från en analys av väsentlighet och risk.
• Nämndernas ärendehantering och kommunstyrelsens protokoll (PM) • Socialnämndens ekonomi
• Nämndernas styrning och uppföljning av externa utförare • Avtal HVB-hem
Årets revisionsinsatser Vi har granskat den verksamhet som bedrivits inom kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsområden, den gemensamma nämnden mellan Jämtlands läns landsting och länets kommuner för inköp av sjukvårdsprodukter samt den för alla länets kommuner gemensamma nämnden avseende upphandlingssamverkan. Vi har även, genom lekmannarevisorerna, granskat verksamheten i Krokomsbostäder AB och Jämtkrafthallen AB.
Anders Almling Kjell Vejdeland Stefan Fax Evert Jonsson Brigitte Larsson
Granskningarna redovisas i skriftliga revisionsrapporter/PM som, när vi behandlat dem, lämnats till granskade nämnder och till kommunfullmäktiges presidium. Vi har även lämnat ett särskilt skriftligt utlåtande till fullmäktige med bedömning av om resultaten i delårsrapporten är förenliga med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudget och flerårsplan. Vi har under året träffat fullmäktiges presidium och 7-grupp två gånger för ömsesidigt erfaren-
Ekonomisk redovisning, tkr Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat 2008 2009 2009 2009 Netto Kostnad Intäkt Netto Summa -823 -812 0 -812 26
Budget Budget2009 avvikelse Kostnad 2009 -833 21
Gemensam nämnd för upphandling
Verksamhetsberättelse 2009 Uppdrag Den gemensamma nämnden har under första halvåret bestått av Bergs, Härjedalens , Krokoms, Åre och Östersunds kommuner. Den 1 juli tillkom även Bräcke, Ragunda och Strömsunds kommuner, dvs numera omfattar upphandlingssamverkan länets samtliga kommuner. Nämnden har gått från sex ledamöter till nio ledamöter och består nu av två stycken från Österunds kommun och en vardera från övriga kommuner.
Årets reslutat
Ekonomi
Verksamhet
Kontorets resultat är i princip ett nollreslutat i enlighet med samverkansavtalet. Återbetalning med 604 tkr har gjorts. Orsak till återbetalning är dels lägre omkostnader med anledning av en stark återhållsamhet och dels att preliminära debiteringar inte justerades då nya kommuner anslöt till samverkan.
Upphandlingssamverkan är etablerad och fungerar väl. De upphandlingar som genomförts under hösten har omfattat alla länets kommuner. Under året har upphandlingsgrupper hållits i varierande omfattning.
De obligatoriska kvalitetssäkringarna inom Östersunds kommun har fortsatt. Ett fåtal kvalitetssäk- Framtid Upphandlignskontorets verksamhetsidé är att ringar har också utförts åt övriga kommuner. tillhandahålla en hög kompetens i frågor kring Antal upphandlade avtalsområden är vid årets slut Upphandling står mer och mer i fokus för varje effektivisering, miljö och kvalitet inom upphand- ca 100 st och antalet tecknade avtal är cirka 200 år. Samtidigt som det är en komplex verksamhet omgärdad med ett snårigt regelverk framstår det st. lingsområdet. som allt viktigare att den hanteras proffessionellt. Under året har tre överprövningar begärts av uppViktiga händelser under året Under 210 kommer mycket arbete att läggas handlingar. Året innan var det åtta stycken. • Bräcke, Raguda och Strömsunds kommuner För att underlätta för små och medelstora före- på att etablera upphandlingssamverkan i de nya har anslutit sig till gemensam nämnd för upp- tag annonseras förutom pågående upphandligar kommunerna, dvs Bräcke, Ragunda och Strömhandlingssamverkan. också kommande upphandlingar det närmaste sund. Det är viktigt att regelbundna och fungeranhalvåret. Dessutom annonseras resultatet av ge- de upphandlingsgrupper finns i både de nya och • Ny upphandlingspolicy, nytt samarbetsavtal nomförda upphandlingar för att ge presumtiva de gamla kommunerna. och nytt reglemente har fastställts. Avtal har anbudsgivare ytterligare information inför kom- I mars 2010 kommer föreningen Sveriges Oftecknats med Jamtli om upphandlingssamvermande upphandlingar. Även andra åtgärder så- fentliga Inköpare att förlägga sin årskonferens till kan som förenklad rutin för skattekontroll mm finns. Östersund. • Upphandlingskontoret har deltagit i tävlan om Tillsammans med Svenskt Näringsliv, FöretagarDet finns anledning att tro att efterfrågan på uppÖstersunds kvalitetspris 2009. nas Riksorganisation och Näringsidkarna har handlingskontorets tjänster kommer att öka ytter• Efter några års uppehåll har det åter arrang- kontoret arrangerat en större informatiosnträff om ligare såväl från redan samverkande kommuner upphandling. Dessutom har kontoret medverkat erats anbudsskola i Östersund som från andra intressenter. som föreläsare vid Almis anbudsskola för leve• Sveriges Offefntliga inköpare har fattat beslut rantörer samt vid en förtagarträff i samband med om att förlägga sin årskonferens 2010 till Öst- världscupen i skidskytte. ersund
Resultaträkning 2009
Tkr
2008
2009
Budget
Avvikelse
4 075
4 490
4 576
-86
3 306 767
3 763 739
4 012 564
259 -175
4 073 2
4 492 -2
4 576 0
84 2-
Intäkter grundavtal deltagande kommuner 2 821 Intäkter Bräcke, Ragunda och Strömsund 281 Intäkter övriga avtalsparter (JGY, NJR, KBAB, jamtli) Intäkter kvalitetssäkring Östersund 400 Intäkter uppdragsupphandlingar 573
Summa intäkter Personalkostnader Övriga omkostnader
Summa kostnader Resultat
2 620 473 293 278 826
3 170 0 290 578 538
27
-550 473 3 -300 288
Jens Nilsson Ordförande (S) Ann Rydén Förvaltningschef
Jämtlands Gymnasieförbund
Det huvudsakliga uppdraget för gymnasieförbundet är i första hand att ansvara för medlemskommunernas skyldigheter att erbjuda kommunernas ungdomar gymnasieutbildning i enlighet med lagar och förordningar. Förbundet ägs av Bräcke, Krokoms, Ragunda och Östersunds kommuner. Förutom ordinarie ungdomsverksamhet i form av gymnasieskola och gymnasiesärskola, ingår i förbundets verksamhet även vuxenutbildning, uppdragsutbildning, svenska för invandrare och Kvalificerad Yrkesutbildning.
Resultat och finansiell ställning Förbundet redovisar en vinst för 2009 på 4,2 miljoner kr. Detta efter en tilläggsdebitering till medlemskommunerna på 4,8 miljoner kr.
Resultaträkning
2009
2008 2007
Kommunbidrag Krokom Kommunbidrag övriga Intäkter Kostnader Avskrivningar
69,5 309,3 117,2 -484,4 -6,9
69,2 287,9 122,9 -482 -5,9
Verksamhetens netto 4,8 Finansnetto Result
Balansräkning
-8 -0,6
-0,6
1,5
1,3
4,2
-6,5
0,7
2009
2008 2007
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar
69,9 277,2 122,4 -465 -5,1
22,1 57,9
22,5 65,1
Summa tillgångar
80,0
87,6
Eget kapital
11,8
7,6
14
5,3 65,5
7,7 71,4
-därav årets resultat Avsättningar
4,2 11,7
Skulder Långfristiga Kortfristiga
Summa skulder
3,5 53,0
80,0
-6,5 9,2
19,7 81,7
101,3
0,7 8,2
87,6 101,3
Efter höstens intag visade det sig att förbundets marknadsandel minskat och förutsättningarna i budgeten hade varit för optimistiska. Att förbundet ändå går med vinst beror på sent tillkomna faktorer såsom sänkta premier på avtalsförsäkringar. Förbundet öronmärker hela årets resultat för framtida ökade kostnader, bland annat på grund av nödvändiga strukturella förändringar kopplat till elevnedgång, friskoleetableringar samt kostnader för införandet av gymnasierreformen GY -11. Krokoms kommun redovisar i bokslutet ett underskott för gymnasieverksamheten på minus 500 tusen kr, efter elevavräkning och tilläggsdebitering. Personalkostnaderna uppgick under 2009 till 232,6 miljoner kr, vilket är en minskning från 234,8 miljoner kr för året innan. Investeringarna uppgick till 6,5 miljoner kr (8,7 miljoner kr).
Viktiga händelser Antalet sextonåringar i länet minskade med 25. Andelen som togs in i förbundets egen verksamhet minskade från 70 till 64 procent. Antalet elever som började hos gymnasierförbundet minskade med 15 procent från året innan. 2009 var präglat av ekonomiska frågor. Lagda besparingar på 2,5 miljoner kr och beslut om nya besparingar på 10,5 miljoner kr för 2010 medförde att förbundet reducerade personalstyrkan med närmare 10 procent (drygt 50 årstjänster) och läromedelsanslaget med cirka 27 procent under 2009. Därtill infördes ett särskilt handlingsprogram för att reducera även övriga verksamheter. Efter några år av ökande elevkullar har länets gymnasier, från hösten 2009 en dramatisk förändring framför sig. Fram till och med 2016 kommer antalet gymnasister att minska med cirka 40 procent. Från 2017 till 2023 sker en viss återhämtning av elever från Östersund och Krokom. Övriga länet står kvar på en historiskt sett låg nivå eller fortsätter att minska. Detta innebär att det krävs omfattande strukturförändringar och ansträng-
Ordförande: Mona Modin Tjulin (S), Östersund Vice ordförande: Leif Olsson ( C), Kokom Förbundschef: Mikael Cederberg 28
ningar för att klara utbud, kvalitet och ekonomi de närmaste åren.
Utveckling på sikt: Riksdagen har beslutat att införa en ny gymnasieskola redan från höstterminen 2011. De viktigaste förändringarna är den ökade skillnaden mellan yrkes- och högskoleförberedande program, en förändrad programstruktur och ett nytt betygssystem. Historia blir obligatoriskt ämne och arbetslivet ges inflytande över yrkesutbildningen. Under hösten 2009 redovisades lokalutredningen ”Gymnasieby i centrum”. Där konstateras att förbundet har behov av att successivt minska lokalytorna och samtidigt samordna lokaler för att klara attraktionskraft, kvalitet och ekonomi i framtiden. I de strategiska målen för förbundet anges att utbildningen inom förbundet ska motsvara ungdomarnas behov och efterfrågan, samt stå i samklang med regionens förutsättningar. Utbildning kan fungera som ett instrument för tillväxt och utveckling genom att tillgodose en bas för rekrytering av personal till företag och myndigheter. Nuvarande överensstämmelse mellan arbetsmarknadens behov och ungdomarnas val av utbildning kunde vara bättre. Verktyg för att förbättra situationen är bland annat bra information och studievägledning, samt ett nära samarbete med branscher och avnämare och framför allt intressanta utbildningar inom områden med stora arbetskraftsbehov. Den fortsatta elevminskningen ökar utmaningen för gymnasieförbundet och övriga kommuner. Till skillnad från de fristående skolorna behöver utbildningshuvudmännen erbjuda en kvalitativ gymnasieskola även för mindre yrkesområden för att länets olika branscher ska ges arbetskraft i framtiden.
(Text, med utgångspunkt från gymnasieförbundets årsredovisning 2009)
Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund består av ägarkommunerna Östersund, Krokom och Strömsund. Förbundet har också via avtal skött funktionerna räddningschef, förebyggande och operativ ledning i Berg, Bräcke och Ragunda kommuner. Verksamheten inom förbundet har bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för skydd mot olyckor samt av direktionen antagna mål inom området skydd mot olyckor. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Lag (1988:868) brandfarliga och explosiva varor. Arbetet med att anpassa verksamheten till Lagen om skydd mot olyckor (LSO) har fortsatt under året. Förbundet ska också stödja ägarkommunernas arbete inom krishantering, höjd beredskap samt upprätta ett handlingsprogram för verksamhet i samverkan med ägarkommunerna.
Verksamhetsåret Det blev ett positivt resultat, 370 000 kr 2009. Det är en stor utmaning att bibehålla ekonomisk kontroll för att klara beslutade besparingar och samtidigt utveckla och förnya verksamheten. Under 2009 har flera stora projekt slutförts; organisationsförändring, byggnation och flytt till nya lokaler samt utökat förbund från tre till fem kommuner.
Organisationsöversyn En organisationsöversyn i Östersund har medfört att deltidskåren är under avveckling och ett dagskift med fyra personer anställs. Arbetet har också renderat i ett nytt handlingsprogram. Funktionen inre befäl har inrättats I den operativa ledningen.
Nya lokaler, Certus Verksamhetsanpassade lokaler tillsammans med övriga ”blåljus myndigheter” Certus, var tillgängliga från 4 januari 2010 och de gamla lokalerna på Regementsgatan har avvecklats. I Certuskonceptet finns en för landet unik gemensam ledningsfunktion, alla ”blåljusfunktioner” har samma information och lägesbild av de händelser som ska hanteras i Jämtlands Län.
Utökat förbund Förbundet har under något år ansvarat för stora delar av räddningstjänsten i Berg, Bräcke och Ragunda kommuner. Nämnda kommuner beslutade att ansöka om inträde i Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (NJR) och en förstudie gjordes under hösten. NJR ställde en del kvalitetskrav för inträdet. Förhandlingarna drog ut på tiden och sent i december kom besluten. 1 januari 2010 har förbundet bytt namn till Jämtlands Räddningstjänstförbund och består av kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg och Bräcke. Via avtal sköts räddningschef, förebyggande, operativ ledning, insatsrapportering och viss administration i Ragunda kommun. Med Åre kommun finns sen tidigare avtal om operativ ledning.
Rekrytering Förbundet har fortsatt svårt med rekrytering av nya medarbetare till flera orter. Under vissa perioder har räddningsstyrkorna varit mindre än det som anges i handlingsprogrammet.
Handlingsprogram Direktionen har under året antagit två nya handlingsprogram; handlingsprogrammet för mandatperioden och organisationsförändringen i Östersund. Den 1 – 2 oktober stod förbundet värd för räddningstjänstens årliga glesbygdskonferens som lockade 70-talet deltagare från hela landet. Deltagarna fick bl. a. information från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och dess plan för utbildning av räddningspersonal.
Pandemiplanering Under försommaren spreds en helt ny typ av influensa i världen. När WHO deklarerade att världen stod inför en pandemi prioriterades att ta fram en pandemiplan för att säkerställa förbundets förmåga.
Med det utökade förbundet blir behovet av ett anpassat övningsområde för intern och extern utbildning än tydligare. Flera av förbundets planer kommer att revideras för att anpassas till det utökade förbundet. Även handlingsprogram, avtal och styrdokument måste samordnas. För att komma till rätta med rekryteringsproblemen ska vi arbeta aktivt för att hitta nya målgrupper. Förbundet har anmält intresse för att delta i ett mångfald- och jämställdhets arbete som MSB driver. Text med utgångspunkt från Räddningstjänstförbundets årsredovisning.
2009 Resultaträkning mkr
2008 2007
Måluppfyllelse
Kommunbidrag Krokom Kommunbidrag övriga Intäkter Kostnader Avskrivningar
15 44,3 4,4 -58,6 0.9
14,6 42,8 2,6 -56,6 -2,7
14,4 43,6 2,6 -54,1 -4,2
Förbundet har uppnått målen för sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt.
Verksamhetens netto 0,9
0,7
2,3
• De bränder och olyckor som inträffats har avhjälpts på ett effektivt sätt.
Årets resultat 0,4 Balansräkning mkr 2009 Tillgångar
0,6
1,8
• I det förebyggande arbetet har fler tillsyner än planerat genomförts. • Arbetet med Certus är klart och nya ändamålsenliga lokaler är inflyttningsklara. • Ett utökat Jämtlands Räddningstjänstförbund är bildat och startar 1 januari 2010. • Tilldelad budget har hållits och det egna kapitalet stärkts. • Antalet fordon har minskat och de äldsta har bytts ut mot nya.
Framtiden Förbundet står 2010 inför en nystart med nya lokaler och nya medarbetare. Det medför också en tid av anpassning, hitta rollerna i organisationen och i Certus konceptet. Gemensamma utbildningar och - arbetsgrupper, med övriga ”blåljusaktörer” kommer att genomföras för att organisationen ska bli så effektiv som möjligt för tredje man. 29
Finansnetto
0,6
Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar
24,4 9,9
Summa tillgångar
34,3
Eget kapital
3,2
-därav årets resultat 0,4
Avsättningar Skulder - Långfristiga - Kortfristiga
Summa skulder och eget kapital
-0,1
-0,5
2008 2005 20,3 13,1
15,3 7,2
33,5 22,5 2,8 0,6
2,2
1,8
0 22
34,3
0 23,6
0 14,7
33,5 22,5
Förbundsordförande Pär Jönsson (M) Vice förbundsordförande Owen Laws (MP) Morgan Olofsson, tf förvaltningschef
Personalekonomisk redovisning
Nyckeltal
2008
2009
1 315 1 154 161
1 244 1 122 122
1 062 939 253 215
1 008 840 236 192
46,8
46,8
61,8% 58,6% 75,5%
61,3% 58,7% 72%
88,4% 87,3% 93,2%
89,1% 88,2% 92,7%
Antal anställda - tillsvidareanställda - visstidsanställda Antal kvinnor, varav - varav tillsvidareanställda Antal män, varav - tillsvidareanställda Medelålder Andel heltidsanställda - kvinnor - män Genomsnittlig sysselsättningsgrad - kvinnor - män
Medellön kr (endast tillsv.anst.) 22 541 - kvinnor 22 263 - män 23 752
23 525 23 244 24 759
Nettoarbetstid
70,5%
68,7%
Total sjukfrånvaro 9,3% 7,8% - kvinnor 10,2% 8,4% - män 6,2% 5,7% Sjukfrånvaro - 29 år 4,9% 4,3% Sjukfrånvaro 30-49 år 8,7% 7,1% Sjukfrånvaro 50 år - 11,1% 9,3% Antal sjukdagar/anställd - kvinnor - män
36 39 25
29 30 23
Andel medarbetare utan sjukdag 35% Pensioner, varav - ålderspension
Personalkostnader i mkr: Lönekostnad, exkl PO PO (42,22)
Total sjuklönekostnad, varav Sjuklönekostnad, dag 2-14, inkl PO Sjuklönekostnad, dag 15-90, inkl PO Övertidsskuld, inkl PO Semesterskuld, inkl PO Uppehålls-/ferielöneskuld, inkl PO Pensionsskuld - därav avsatt till pensioner - därav ansvarsförbindelse - avgiftsbestämd pension
24 20
337,9 151
Syfte och mål
Anställda
Syftet med den personalekonomiska redovisningen är att återge och följa upp kommunens inriktningsmål avseende medarbetare samt andra viktiga personalstrategiska områden. Resultat och analys ska nyttjas i arbetet med att utveckla kommunens personalpolitik. Målet är att stärka Krokoms kommuns ställning som en attraktiv arbetsgivare med hälsofrämjande arbetsplatser.
Totala antalet anställda är 1244, en minskning med 71 personer jämfört med 2008.
Redovisningen beskriver uppgifter för 2009 i jämförelse med föregående år och avser tillsvidareanställda samt visstidsanställda tre månader eller mer om inte annat anges. Byte av personalsystem har inneburit att vissa uppgifter inte går att redovisa på ett likartat sätt jämfört med tidigare år.
Inriktningsmål - medarbetare Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande medarbetare är att vara en attraktiv och ansvarskännande arbetsgivare. Kommunens övergripande mål avseende medarbetare är: • Medarbetarna känner delaktighet, stolthet och glädje. • Tillsammans skapar vi hälsofrämjande arbetsplatser. Målet är högst 7 % sjukfrånvaro år 2010.
I stort sett är det socialförvaltningen som står för minskningen. Där har särskilda boendet Solbacka i Föllinge samt hemtjänsten på samma ort lagts ut på driftsentreprenad under året. Totalt gick ett sextiotal medarbetare över till den nya arbetsgivaren Förenade Care. Åtta personer valde att stanna kvar som anställd i kommunen. Övergången hanterades arbetsrättsligt enligt LAS § 6b.
Könsfördelning Kvinnodominansen har ökat marginellt till 81%. På ledningsnivå är det generellt jämnare könsfördelning, medan det bland övrig personal är mycket könssegregerat. Nytt statistiksystem för yrkeskategorier gör att grupperingar för yrkesgrupper är annorlunda 2009. Det är nu endast en yrkesgrupp, handläggare, som ligger inom intervallet 60/40 % i fördelning av män och kvinnor. Kommunchefens ledningsgrupp består av fem kvinnor och tre män. Barn- och utbildningsförvaltningens ledning består av tre kvinnor. Bland förvaltningens 16 rektorer är sju män och nio kvinnor.
32%
• Vi har arbetsplatser med villkor som främjar jämställdhet och mångfald.
36 19
I kommunens jämställdhetsplan för 2009-2011 finns ytterligare övergripande mål, bland andra:
Socialförvaltningens ledning består av fyra kvinnor och fyra män. 19 kvinnor och två män jobbar som arbetsledare inom förvaltningen.
• Män och kvinnor ska ha samma rätt till en arbetsmiljö som inte skapar ohälsa.
Samhällsbyggnadsförvaltningens ledning består av tre män och två kvinnor.
• Det ska inte vara någon skillnad mellan män och kvinnor i andel heltidsanställda.
Övertalighet
339,6 140,9
6,3
6,0
5,8
5,6
0,5
0,4
1,7 23,6
1,6 21,4
9,3
10,9
434,4 23,0 393,8 17,6
451,4 26,3 406,5 18,6
• Könsfördelningen inom varje yrkesgrupp ska ligga inom intervallet 40/60 %. • Antalet sysselsättningsgrader ska bli färre. 2014 ska det endast finnas 10 olika sysselsättningsgrader.
30
Under året har åtta personer inom lokalvård, två personer inom IFO och sex personer inom äldreomsorg sagts upp på grund av arbetsbrist. För att minska antalet uppsägningar har två personer fått möjlighet till utbildningsbidrag för att studera till förskollärare. En person tog ut förtida ålderspension med pensionsförstärkning från arbetsgivaren. Ytterligare sex personer tar ut förtida ålderspension med pensionsförstärkning under första halvåret 2010.
Personalekonomisk redovisning
Yrkesgrupper med hög andel av arbetad tid Utbildningsbidrag och pensionsförstärkning an- utförtsav timavlöne, januari - september vänds i syfte att säkra kompetensen på längre sikt. Procent
Diagram A visar uppdelningen av tidsbegränsade och tillsvidareanställningar fördelat på åldersgrupper.
60
Tillsvidareanställda Andel tillsvidareanställda har ökat med 2,4 procentenheter. 88 % av männen har tillsvidareanställning, och av kvinnor 91%. Män ökar marginellt mer än kvinnor.
Konvertering utifrån LAS
30 20
Hälften av all arbetad tid på timlön är utförd av personer yngre än 30 år. Kommunen har drygt 100 månadsanställda i åldersgruppen, varav en tredjedel har tidsbegränsad anställning.
de
a
bi trä ds
öt
lti
sk
må
uk
ol
Sj
lvå ka Lo
er
rd
sk
ar
e öt ar sk e/ ar rd
Ek
on
om
Vå
i-/
rd
sk
-/s
Vå
ju
nl
kv
ig
år
as
ds
sis
bi trä
te n
t
de
0
e
10
rso
För att kunna säkerställa framtida personal- och kompetensförsörjning utifrån kommande pensionsavgångar är det av stor vikt att Krokoms kommun kan erbjuda arbeten med bra och trygga villkor. Det gör att kommunen kommer att kunna attrahera och behålla medarbetare.
40
Pe
Anställningsvillkor
Diagram B visar all arbetad tid som utförts av medarbetare yngre än 30 år, och hur den fördelas på tillsvidare, tidsbegränsad anställning med månadslön respektive timlön.
2009 helår
2008 jan-sep
50
Diagrammet visar yrkesgrupper med stor andel timtid. Minskningen bland socialförvaltningens yrkesgrupper beror bland annat på att Resurspoolen har kunnat bemanna mer med tillsvidareanställd personal i poolen. Det tillfälliga behovet av personal har minskat i samband med att alternativ utförare tagit över verksamhet i Föllinge.
Under året har 13 personers anställningar konverterats till tillsvidareanställning* enligt lagen 64 % av den totala timtiden utfördes inom soom anställningsskydd (LAS); nio inom socialför- cialförvaltningen. Det är oproportionerligt hög valtningen och fyra inom barn- och utbildnings- andel utifrån att förvaltningen står för ca 43 % förvaltningen. Det är en minskning jämfört med av total arbetad tid. 2008, då det var exceptionellt många konverteDiagram A: Anställningsform utifrån ålder ringar utifrån ändringar i lagen. Inom socialförvaltningen identifierades under våren risk för övertalighet inom äldreomsorgen, vilket gjorde att verksamheten var restriktiv med att ta in vikarier. Sannolikt har det bidragit till att minska antalet konverteringar under året.
Antal anställda
Tidsbegränsat anställda
Tillsvidareanställda
450 400 350 300 250 200 150 100
Konverteringar påverkar personalförsörjningen 500 -29 30-39 40-49 50-59 60genom att det förhindrar extern rekrytering och att den som blir konverterad ofta inte har rätt Diagram B: Anställningsform utifrån ålder kompetens.
Tidsbegränsade anställningar De timavlönade har totalt arbetat 200 000 timmar, en minskning med 29 000 jämfört med 2008. Timtiden motsvarar drygt 110 årsarbetare. 78 % av timmarna har utförts av kvinnor, en minskning med två procentenheter. Av all arbetad tid i kommunen har 9,6 % utförts av timavlönade medarbetare.
Ålder
Antal arbetade timmar 300000 250000 200000
Timtid
150000
Månadslön men tidsbegränsad anställning
100000
Tills vidare
50000 0
* Personer som varit anställda på vikariat eller allmän visstidsanställning mer än två år, tillsvidareanställs enligt LAS§5.
31
Sammanfattningsvis är det kommunens unga som har de mest osäkra anställningsvillkoren. Den som har en osäker anställning söker sannolikt andra jobb med trygga anställningsvillkor. Med anledning av kommande pensionsavgångar och därmed omfattande rekryteringsbehov, finns det anledning att fundera över hur vi kan attrahera och förbättra anställningsvillkoren för unga. Det är även värt att notera att timtid som utförts av personer äldre än 65 år nästan har fördubblats och utgör 7 % 2009. 71 % av tiden har utförts inom socialförvaltningen och 19 % inom barn och utbildningsförvaltningen. Detta är tveksam hantering utifrån den höga ungdomsarbetslösheten som råder. I vissa fall kan det dock röra sig om att få in rätt kompetens. Hög andel timavlönade strider mot kommunens inriktningsmål att vara en attraktiv och ansvarskännande arbetsgivare. I syfte att minska andelen timtid behöver kommunen bättre organisera det tillfälliga behovet av personal med tillsvidareanställda i personalpool. Sänkta sjuktal innebär att anställda har kommit tillbaka i jobb efter sjukskrivning. Årets sänkning innebär 46 000 färre sjuktimmar än 2008. Det borde innebära att behovet av visstidsanställda skulle sjunka betydligt mer än det gjort.
Personalekonomisk redovisning
Heltidsanställda Andelen heltidsanställda har minskat något. Bland män har andelen sjunkit med 3,5 procentenheter till 72%. Andel heltidsanställda kvinnor är oförändrat, 59%. Det skiljer 13 procentenheter mellan män och kvinnor. Det innebär att vi redan nu uppnått delmålet i jämställdhetsplanen, att det inte ska skilja mer än 15 procentenheter mellan könen.
munen tillämpar drygt 100 olika sysselsättningsgrader. Målet är att det bara ska finnas tio olika sysselsättningsgrader år 2014.
Övertid och fyllnadstid Fyllnadstid och övertid har minskat med 16% jämfört med 2008. Den totala tiden uppgår till 21 629 timmar och motsvarar ca 12 årstjänster.
Andel heltid per yrkesgrupp
100
Medelåldern är densamma som förra året, 46,8 år. För första gången på minst tio år stiger inte medelåldern. Det bedöms bero på vissa nyrekryteringar under året utifrån pensionsavgångar.
75 50
e ar rd
er ef
Vå
al
re ra Ch
Lä
ar nd
lä
gg
un Ha
mm Ko
so er sp tid ål
e
en
l na
a sk er öt M
rsk de Un
la
25 0
Uttag av vård av barn är i genomsnitt 1,7 dagar per anställd. Kvinnor 1,8 dagar och män 1,2. 6,7 % av alla månadsavlönade kvinnor och 1,7 % av männen har under 2009 nyttjat möjligheten att vara partiellt ledig med anledning av att man har barn under åtta år.
Personalkostnader Åldersstruktur
Män
Kvinnor
Procent
Föräldraledighet
Diagrammet visar att män generellt har heltidsanställning i större utsträckning än kvinnor, inom respektive yrkesgrupper. Ett vanligt argument mot att heltid inte är möjligt inom till exempel äldreomsorgen, är att heltid försvårar schemaläggningen. Bland undersköterskor är det därför anmärkningsvärt att män har heltid i mycket högre omfattning än kvinnor. Det går inte att utesluta att det förekommer särbehandling mellan könen när det gäller möjlighet till heltidsanställning.
Sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad fortsätter att stiga totalt sett, nu med nästan en procentenhet till 89%. Kvinnor har under de senaste åren ökat sysselsättningsgraden med en knapp procentenhet per år, till 88%. Männens sysselsättningsgrad har i stort sett legat på samma nivå de senaste sex åren, 93%. Skillnaden mellan könen minskar, vilket är positivt utifrån jämställdhet. Höjningen av sysselsättningsgrad kan delvis bero på att verksamheterna har blivit bättre på att tillmötesgå medarbetares önskan om förtur enligt lag och avtal till högre sysselsättningsgrad.
Arbetstidens användning Nettoarbetstiden har ökat med 1,8 procentenheter och uppgår nu till 70,5%. Förändringen beror främst på att sjukfrånvaron fortsatt att minska under året. Andra förändringar jämfört med 2008 är att frånvaro för semester ökat kraftigt. Övrig ledighet, där tjänstledighet för studier ingår, har minskat stort medan uttag av föräldraledighet minskat något. Anledningen till att procenttalet för sjukfrånvaron inte överensstämmer med det obligatoriska nyckeltalet, beror på att underlaget för beräkning skiljer sig åt, exempelvis när det gäller timanställda och tjänstledigheter.
Arbetstidens användning Arbetad tid
9,5 4,1
Övrigt 7,4 Föräldraledighet 4,7 3,8
70,5
Sjukdom
Ferie/uppehåll
Semester
Enligt kommunens jämställdhetsplan ska antal sysselsättningsgrader minskas. Detta har påbörjats i form av en kartläggning som visar att kom32
Kommunens största enskilda budgetpost är lönekostnaden som utgör 59 % av verksamheternas bruttokostnader, en sänkning med fyra procentenheter jämfört med 2008. Lönekostnaden uppgick 2009 till 480,5 mkr, inklusive påslag för personalomkostnader (PO). Det motsvarar en minskning med 1,7 %. Förändringen beror bl a på personal- övergång då viss verksamhet lades ut på annan utförare samt på vissa personalindragningar.
Lön 2009 års genomsnittliga månadslön bland tillsvidareanställda i Krokoms kommun är 23 500 kr. En ökning med 980 kr eller 4,4%. Männens medellön ökade med 4,2 % och kvinnornas med 4,4 %. Löneöversynen för 2009 som berörde alla grupper gav ett totalt löneutfall på 3,9%, ingen skillnad i utfall mellan män och kvinnor. Att medellönen ökar mer än utfallet i löneöversynen beror på viss löneglidning samt att det är olika tidpunkter för beräkning. Uppgifterna för löneöversyn gäller från 2009-04-01, medan uppgifterna om medellön avser november 2009 jämfört med 2008. Kvinnornas medellön utgör 93,9% av männens, en marginell ökning från 2008 (0,2). En genomarbetad lönepolitik samt väl fungerande strategier för arbete med lönebildning är viktigt i syfte att trygga personalförsörjningen.
Personalekonomisk redovisning
Pensionsavgångar
uppnås.
Under 2009 har 19 personer pensionerats vid 65 års ålder. Sex personer har avgått med hel varaktig sjukersättning och fem personer har tagit ut förtida ålderspension.
Samtliga förvaltningar och avdelningar har sänkt sjukfrånvaron. Den största minskningen har skett inom samhällsbyggnadsförvaltningen som minskat sin sjukfrånvaro med nästan 4.5 procentenheter, vilken motsvarar en minskning med 40 %.
Ytterligare sex personer har gått i pension efter att ha arbetat kvar efter 65-årsdagen. Totalt har 36 personer lämnat organisationen, vilket är fler än fjolårets prognos som angav 25 personer. Pensionsavgångarna beräknas öka under kommande år och nå sin kulmen år 2014. Under kommande tioårsperiod kommer nästan 35 % av de tillsvidareanställda att gå i pension. Prognosen utgår från ålderspensionering vid 65 år. Pensionsavgångar
Sjukfrånvaron minskar inom alla mätvariabler. Den största minskningen finns bland kvinnor och i den äldsta åldersgruppen.
50
2008
2009
10,2
10
9,3
8,4
7,8 6,2
5,7
5
0
Kvinnor
Män
Totalt
Sjukfrånvaro med åldersindelning
Sjukdagar Den minskade sjukfrånvaron innebär att antalet sjukdagar har sjunkit med drygt 8000 dagar jämfört med 2008.
Procent
2008
2009
15 11,1 10
9,3
8,7 7,1
5
4,9
0
40
4,3
-29
30-49
Ålder
50-
Frisktal
30 20 10 0
Procent 15
Andel långtidsfrånvaro, 60 dagar eller mer, har minskat från 76 % till 71 %.
Någon statistik över sjukdagarnas fördelning har inte varit möjlig att få fram.
Antal personer
Total sjukfrånvaro
2010
2012 2011
2014 2013
2016 2015
2018 2017
2020 2019
I slutet av 2009 började en partssammansatt grupp arbeta med en modell för personalförsörjning. Förslag på personalförsörjningsplan med insatser kommer att presenteras i samband med budgetarbete under våren 2010.
Andelen anställda utan registrerad sjukfrånvaro har minskat till 32 %. För både kvinnor och män har andelen minskat med tre procentenheter Sjukfrånvaro kvartalsvis och uppgår till 29 % för kvinnor och 45 % för män. Procent Andelen anställda som har högst fem dagars sjukfrånvaro är 58 %, en ökning med två procentenheter jämfört med 2007*. Bland kvinnor har andelen ökat medan den är något lägre för männen. * ingen uppgift för 2008 finns.
15 13
Sjukfrånvaro – obligatoriska nyckeltal I de obligatoriska nyckeltalen ingår förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda även timanställda. I all annan statistik är timanställda exkluderade. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 1,5 procentenheter till 7,8 %. Det är den enskilt största minskningen av sjukfrånvaron på femton år. Bedömningen är att målet från 2008 att minska sjukfrånvaron till 7 % t.om 2010, kommer att
2007
9
2008
7
2009
5 3 1
Hälsa och ohälsa
2006
11
Ett
Två
Tre
Hälsa på arbetsplatsen
1117 anställda i kommunen har genomgått hälsoundersökning under åren 2007–2009. Av Sjukdagar per anställd undersökningarna framgår att 90 % av alla anställda trivs ofta eller alltid med sitt jobb. Mer än Antal sjukdagar 2008 70 % tycker att arbetet i kommunen är stimule50 rande och utmanande samt att man känner sig 39 delaktig och har bra stöd av sina arbetskamrater. 40 30 80 % känner sig rättvist behandlad på arbetet. 30 Medarbetare har inom ramen för undersökningen fått skatta sin hälsa. 61 % upplevde sin hälsa som mycket bra eller bra. Av männen skattar 68% hälsan som mycket bra eller bra, kvinnornas motsvarande siffra är 60%. 33
Fyra
Helår
Kvartal
2009
36 29
25
23
20 10
Kvinnor
Män
Totalt
Personalekonomisk redovisning
Sjukfrånvarokostnader
Analys av sjukfrånvaro
Årsarbetare och genomsnittlig frånvaro
Sjuklön
Minskningen av sjuktimmar har till 95 % skett bland långtidssjukskrivna, med sjukfrånvaro längre än 60 dagar.
Totalt antal sjukfrånvarotimmar motsvarar 81 årsarbetare, en minskning jämfört med 2008 då antalet timmar motsvarade 103 årsarbetare. Ett annat sätt att beskriva omfattningen av totala sjukfrånvaron är att alla anställda är frånvarande på grund av sjukdom i genomsnitt drygt tre veckor per år.
Den totala sjuklönekostnaden var 6 mkr, en minskning med 3,9 %. Det är främst kostnaderna för sjuklön dag 15-90 som har minskat, men en viss minskad kostnad för dag 2 –14 noteras också. Även om sjukfrånvaron sjunkit de senaste fem åren har sjuklönekostnaderna stadigt ökat under samma period. Anledningen är att de årliga löneökningarna har påverkat kostnaderna mer än minskningen av sjuklönedagarna. Det är således först under 2009 som minskningen av sjuklönedagarna har varit så stor att även den sammanlagda kostnaden för sjuklön reducerats. Att den totala lönekostnaden minskade under 2009 och den genomsnittliga löneökningen var lägre, är faktorer som också bidragit till minskade kostnader för sjuklön.
Produktionsbortfall Sjukfrånvaro innebär även andra kostnader och störningar i verksamheten. Exempelvis minskad produktivitet utifrån kvalitet och kvantitet, administrativa kostnader, rehabiliteringskostnader, vikariekostnader och ökad belastning på befintlig personal. Vid beräkningar av den totala sjukfrånvarokostnaden är det värdet av den förlorade arbetsinsatsen, produktionsbortfallet, som står för den övervägande delen. För de allra flesta yrkesgrupperna uppgår det värdet till tre gånger timlönen, som är en vedertagen schablon för att få fram värdet. Med utgångspunkt från medellönen blir kostnaden för produktionsbortfallet för en sjukfrånvarotimme ca 420 kr förutsatt att ingen ersätter den frånvarande. Avgörande för hur kostsam sjukfrånvaron blir handlar till stor del om hur snabbt produktionsbortfallet kan återskapas. Det kan ske genom att medarbetaren återkommer helt i arbete eller vid långtidsfrånvaro när en vikarie uppnår full kapacitet. En konsekvens av produktionsbortfallet är sannolikt minskad måluppfyllelse och sämre möjligheter till utveckling av verksamheten.
Av den totala sjukfrånvaron på 7,8 % härrör 2,3 % från korttidsfrånvaro, under 60 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning står för 2 % och resterande 3,5 % från långtidsfrånvaro, 60 dagar och mer. Trots att ingen tillförlitlig statistik över sjukdagarnas fördelning har kunnat tas fram, verkar den viktiga utvecklingen de senaste åren med minskat inflöde av längre sjukfall att bestå. Även korttidsfrånvaron minskar något, trots att allt fler av de anställda någon gång under året varit frånvarande på grund av sjukdom.
Mäns och kvinnors sjukfrånvaro Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro är 2,7 procentenheter. Det innebär att vi redan nu har uppnått jämställdhetsplanens delmål att skillnaden i sjukfrånvaro ska vara högst 3 procentenheter vid utgången av 2011. Trots detta är kvinnors sjukfrånvaro 47 % högre än männens. Det finns ett samband mellan sjukfrånvarons längd och andelen kvinnor, ju längre sjukfrånvaro desto högre andel kvinnor. Det indikerar att kvinnor i högre utsträckning än män riskerar att bli kvar i långtidssjukskrivning. Det är viktigt att arbetet fortsätter, för att uppnå det långsiktiga jämställdhetsmålet kring ohälsa.
Tidsbegränsad sjukersättning Tidsbegränsad sjukersättning utgör en fjärdedel av den totala sjukfrånvaron, en ökning jämfört med 2008. Total sjukfrånvaro exklusive sjukersättning uppgår till 5,8 %. Tidsbegränsad sjukersättning är en ersättningsform som kommer att avslutas senast 2012. Det innebär att den typen av sjukfrånvaron kommer att upphöra.
34
Avslutande reflektion Det finns således all anledning att fortsätta arbetet med att minska sjukfrånvaron. Hittills har arbetet främst riktats mot långtidsfrånvaron och det är också långtidsfrånvaron som till stor del står för den minskning som skett under åren. Det finns flera samverkande faktorer som påverkat och bidragit till detta. En sådan faktor är de nya restriktivare reglerna inom sjukförsäkringen som infördes 2008. En annan viktig förändring under 2009 är den nya rutin där företagshälsovårdssamordnaren kopplas in i alla nya sjukfall som varar längre än två veckor. Det har bidragit till att insatser kommit igång tidigt i sjukfallen och det har visats sig vara en av de viktigaste faktorerna för att undvika långtidsjukskrivningar. Framöver behöver insatser för att påverka korttidsfrånvaron initieras eftersom den inte påverkats nämnvärt och korttidsfrånvaron är förenad med höga kostnader. Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län är ett EU-projekt som pågår sedan april 2009. Det syftar till att ta fram och förankra en ny modell för företagshälsovård. Insatserna inom projektet är inriktad på att utveckla och stärka både hälso, -arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i kommunen. Projektet ska arbeta jämställdhetsintegrerat, vilket innebär att alla aktiviteter ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Projektet förväntas bidra till att inriktnings- och jämställdhetsmålen uppnås.
Krokomsbostäder och koncernen
Ägaridé
Framtid
Krokomsbostäder AB:s (KBAB)uppdrag är att tillhandahålla bostäder och lokaler av bra kvalitet och med god boendemiljö, både ute och inne, till enskilda personer, företag och offentlig sektor. Objekten ska upplåtas med hyresrätt på marknadsmässiga villkor. Bolaget ska för löpande drift inte vara beroende av andra tillskott utöver hyresintäkter än räntebidrag och ägarkapital.
Amortering av fastighetslån har kunnat ske med knappt 12 mkr.De totala avskrivningarna uppgår till 10,5 mkr, varav fastighetsavskrivningarna svarar för ca 10,1 mkr.Soliditeten har ökat stadigt de senaste 10 åren från 1,4 % till 7,4 %, Bruttoräntan på fastighetslånen har under året uppgått till 3,4 % vilket är 0,9 % lägre än föregående år.
Underhåll
Ägardirektiv och uppföljning Soliditeten har ökat från 6,5 procent till 7,4 procent. Underhållsnivån har ökat från 87,50 kronor år 2008 till 136,50 kr per kvadratmeter 2009, främst tack vare klart lägre finansiella kostnader.
Under 2009 har följande större underhållsåtgärder gjorts på fastighetsbeståndet:
Snabb och omfattande information ges löpande till ägaren.
Lägenhetsrenovering ca 100 st, fönsterbyten centrala Krokom, takomläggning Hallströms väg i Nälden, takomläggning samt byte av hiss på Hällebo i Änge, asfaltering av gångvägar och parkeringsytor.
Bolaget följer tillämpliga rutiner och policys som gäller för Krokoms kommun.
De totala kostnaderna för underhåll uppgick till 14,1 (9,1) mkr.
Årets som gått
Uthyrning
Resultaträkning Rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella nettokostnader Årets resultat
2009 90,4 -77,6 12,8 -10,3 2,5
Bolaget har idag svårt att producera nybyggda lägenheter eller lokaler till en kostnad som kunden är villig att betala. Möjligheten för en fortsatt god lönsamhet när räntorna stiger är att bli än mer kostnadseffektiv och ha så låga vakanser som möjligt. Som ett led i en mer effektiv fastighetsförvaltning har bolagets ägare beslutat att bolaget får sälja totalt 18 mindre fastigheter. Av de 18 fastigheterna har en sålts under året och två sålts i början på 2010.
2008 88,1 -72,2 15,8 -13,8 2,0
Lägenhetsbeståndet består av 1 291 bostäder, vilket är en minskning, på 10 år med knappt 120 stycken. Antalet lediga lägenheter uppgick vid årets slut till 70 stycken, motsvarande 5,4 procent av beståndet, vilket är 6 fler än vid årets början.
KBAB:s styrelsen utses av kommunfullmäktige och har från ordinarie bolagsstämman 2009 följande sammansättning:
Balansräkning 2009 2008 Anläggningstillgångar 355,0 364,3 Omsättningstillgångar 2,5 1,8 Summa tillgångar 357,5 366,1 Eget kapital 26,4 23,9 Långa skulder 313,5 325,4 Korta skulder 17,6 16,8 Summa skulder och eget kapital 357,5 366,1
Hyresvakanserna finns till största delen i Föllingeområdet och Änge. Vid mätningen i februari 2009 var 74 (66/2008) lägenheter lediga.
Ordförande Elisabeth Sallin (M) Vice ordförande Jörgen Blom (V) Ledamöter: Ulf Jonasson (C) Karin Karlsson (C) Tomas Lönneborn (Mp) Lollo Ljuslin (S) Göran Carlsson (S)
Antalet helårsanställda har ökat från 31 till 32 personer. Sjukfrånvaron var oförändrad på 10,1 procent.
Verkställande direktör Kenneth Karlsson
Koncernen Krokoms kommun med dotterföretag omfattade år 2009 följande: Krokoms kommun
Andel
Krokomsbostäder AB Jämtlands gymn.förbund N.Jämtl.Räddningstj förb. Jämtidrotthallen i Ås AB
100% 19% 26% 100%
Engagemang utanför koncernen Jämtkraft
0,8 %
Övriga medlemskap/andelar:
• • • • • •
Inlandskommmunernas ekonomiska förening Naboer Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner Småkom Kommuninvest, andel 660 tusen kr Länstrafiken
35
• •
• •
Upphandlingsnämnd Finsam (Finanseill samordning för psy- kiskt handikappade Kreditgarantiföreningen Jämtland Mid Sweden Science Park AB
Ekonomisk översikt Enheter: mkr = miljontals kronor
Balanskravet och god ekonomisk hushållning Plus 21,4 mkr blev kommunens resultat 2009 och för hela koncernen plus 24,8 mkr, vilket uppfyller balanskravet om intäkter överstigande kostnaderna. Resultatet är drygt 5 mkr bättre än budgeterat, och hela 17 mkr bättre än prognosen i delårsrapporten efter 6 månader. Anledningen till de stora skillnaderna mellan prognos och utfall är det extremt oförutsägbara planeringsläget under 2009. Flera faktorer samverkade positivt under november och december, som starkt bidrog till det goda resultatet. Dessa faktorer är successivt förbättrade skattekraftsprognoser under 2009, rabatt på avtalsförsäkringspremier som blev större än väntat, samt överskott i lönereserven som vi inte kunde värdera innan utfallet av 2009 års löneöversyn var klart, vilket dröjde fram till november. I nio år har ekonomin kunnat stärkas. Vi har hittills kunnat tillgodogöra oss mycket av de ökade skatte- och bidragsintäkterna och stärkt vår balansräkning. Sammantaget sedan 2001 har det egna kapitalet tillförts 169 mkr i form av överskott i resultaträkningen. Sett till hur mycket resultatet tillför finansieringen av kommunen, är det under samma period 444 mkr. Medel som har kunnat täcka nettoinvesteringar på 300 mkr, amortering av lån med 44 mkr samt minskat pensionsskulden och förbättrat vår likviditet.
Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Enligt kommunallagen är det sedan 2004 krav på att kommuner ska ha verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, utöver de finansiella mål vi redan har. Inom kommunen pågår arbete med mål- och resultatstyrning.
Läs mer om målstyrning i de inledande avsnitten om Kommunfullmäktiges vision och mål, samt kommunens övergripande mål.(sidan 5)
Utfallet i verksamheterna Sammantaget finns på nämndsnivå en god följsamhet mot budget. Kommentarer kring budgetavvikelser finns i respektive nämnds verksamhetsberättelser. Under våren 2009 fick alla verksamheter (förutom förbunden, som styrs i samverkan mellan fler kommuner) krav på ett anslagssparande om minst 1 procent av årets nettoram. Totalt sett (inkl. förbunden) klarade verksamheterna detta med viss marginal (se tabell). Sparbetinget var föranlett av det snabbt försämrade ekonomiska läget i världen. Socialnämnden var undantagen detta krav, då de under våren befarade en större ökning av bland annat försörjningsstöd, som en direkt följd av den snabba konjunkturavmattningen. Med facit i hand blev ökningen i Krokoms kommun betydligt lägre än i de flesta andra kommuner, vilket i sig är glädjande.
Helår sparing 1,3
0,0
0,1
Gymnasieförbund
0,0
-0,4
Socialnämnd
-2,5
0,6
Barn- och utbildningsnämnd
2,0
3,5
2,0
Samhällsbyggnadsnämnd
1,3
1,0
1,1
Bygg- och miljönämnd
0,2
0,5
2,9
5,3
3,6
Skatteintäkter Finansnetto Verksamheterna Avskrivning Årets resultat
702 -4 -652 -25 21
720,0 -5 -676 -26 13
2011
725,0 -5 -690 -27 3
När verksamheter övergår till externa utförare, innebär det ett antal förändringar för kommunen. Det gäller bl.a delvis nya kompetensområden, krav på tydlighet i fördelning av resurser.
Budget 2010-2012
Efter fullmäktiges beslut om budget 2009-2011 har försämrade skattekraftsprognoser inneburit att verksamhetsramarna sänktes ytterligare under 2009. Enligt senast tillgängliga prognoser för skattekraften (februari 2010) ser det riktigt dramatiska tappet i skatteintäkter att utebli. För 2010 innebär det att, med nuvarande planerade kostnadsnivå, resultatet kommer att hamna över 2 procent. För 2011 och 2012 ser det också ljusare ut än vad som ligger i plan i budget för 2010, men
För 2009 fastställde kommunfullmäktige nya strategiska (fleråriga) mål för kommunstyrelsen, samt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning för nämnderna för verksamhetsåret.
Översikt över resultaträkning och budget Bokslut Budget 2009 2010
Lokalvårdsverksamheten har under året setts över, och vid en jämförelse i extern upphandling fann kommunen att det egna alternativet var mest kostnadseffektivt och verksamheten sköts därför även fortsättningsvis inom Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Under hösten 2008 framkom prognoser om den kommande skattekraftutvecklingen som föranledde ytterligare sänkningar av verksamheternas ramar.
2009 1 % be-
Rädningstjänstförbund
Efter upphandling har under hösten 2009 Solbacka äldreboende i Föllinge och hemtjänsten i Föllingeområdet lagts ut på extern utförare.
0,5
2009
Kommunstyrelsens verksamheter 1,9
Verksamheterna ska fortsatt att pröva verksamheter för konkurrensutsättning, med stöd av kommunens policy för alternativa driftformer. En policy för intraprenad finns framtagen.
Budgeten för 2010 når inte fullmäktiges resultatmål om ett överskott om 19 mkr (2 procent av bruttointäkterna). Ett medvetet avsteg från de finansiella målen görs för planperioden, då kommunen beslutat möta och främja den framtida befolkningstillväxten genom stora investeringar främst riktade mot barnomsorg och skola.
Halvår
Budgetutfall
Alternativa driftformer
Kommunfullmäktiges resultatmål 2012 2011 2010 2009 2008 3 3 13 21 15 Resultat exkl avtal med staten
2012 747,0 -5 -711 -28 3
Kommunfullmäktiges mål
Utfall mot budget
Årets resultat Verksamheternas resultat, inkl lönereserv
36
19
19
18
18
17
2009 2008 2007 2006 2005 7
3
9
8
6
13
-1
2
-6
4
Ekonomisk översikt Enheter: mkr = miljontals kronor
för dessa år innebär liggande prognoser att det budgeterade resultatet fortfarande är lägre än det långsiktiga målet.
Kommunalskatten i % över riksgenomsnittet Kommunens skattesats Total skattesats (ej kyrkoavgift)
2009 10 2
2008 9 4
Sammanfattningsvis kan sägas att verksamheterna under 2009 bäddat väl för att 2010 kan bli ett år med möjlighet till viss konsolidering, och att kommunen har en möjlighet att klara 2011 och 2012 med bibehållen finansiell styrka. Detta krä- Kommunalskatt och befolkningsutveckling ver dock att de planerade åtgärder för anpass- Skatte- och statsbidragsintäkterna följer inte ning av verksamhet och kostnader som finns i budget. Underskottet förklaras genom skatte2010 års budget i allt väsentligt genomförs. kraftsutvecklingen blev lägre än väntat p g a den globala finanskrisen, även om en återhämtning Kostnads - och intäktsutvecklingen skett i prognoserna under vintern 2009/2010. • Bruttokostnaderna i verksamheterna ökade Totalt sett är skatteintäkterna 10 mkr lägre än budgeterat, men 6 mkr bättre än vi befarade unmed +1,6% (+3,6%), der våren 2009. • varav personalkostnaderna minskade med Ännu ett år har folkmängden ökat, +136 perso-1,7% (+5,2%) ner (+20) och vid årsskiftet var antalet invånare • övrigt steg med +7,0% (+1,0%). 14 460. Födelseöverskottet inskränker sig till tre • skatteintäkterna höjdes med +4,1% (1,7%) personer och inflyttade från annat land +36. • statsbidrag inom skattesystemet minskar med Inrikes flyttningar visar uppgår till +97, vilket till -3,2% (+5,9%) stor del skett tack vara nya villaområden i Bysko• och verksamheternas intäkter steg gen. Diagrammet nedan visar sammansättning+3,5% (+3,9%). en av befolkningsförändringarna 1999-2009. • 59% (63%) av kostnaderna är personalkostnader.
Kommunfullmäktiges mål
Sedan 2002 har ökningen varit totalt 456 personer. I underlaget för budgeten förväntas en försiktig ökning av folkmängden, som en följd av inflyttning till exploateringsområden i Ås-Krokom-Dvärsätts området.
Lån, avskrivningar och finansnetto 25 mkr i långfristig upplåning har genomförts. Detta är 10 mkr än planerats vilket förklaras av senarelagda investeringar men också tack vare ett gott årsresultat. Lägre upplåning och mycket gynnsamt ränteläge ger 1,3 mkr lägre finansiella kostnader än budgeterat. Avskrivningarna belastar resultatet med 24,9 mkr, som är 0,9 mkr mer än budget. Extra avskrivningar har genomförts för att justera för högt värderade fastigheter.
Befolkningsförändringens sammansättning 1999-2009 Krokoms kommun
Från och med 2009 har dessa nya finansiella mål antagits: Vi når god ekonomisk hushållning genom bred delaktighet och kunskap
Immigrationsnetto
Pers
• Resultat före extraordinära poster ska uppgå till 2 % av bruttointäkterna, vilket motsvarar cirka 19 mkr. Utfall 2009 21mkr = 2,5 %.
Inrikes nettoinflyttning
Ett medvetet avsteg från målet har beslutats av kommunfullmäktige. Förklaringen till att kommunen ändå klarar det långsiktiga målet redovisas i ovanstående stycken.
Födelseöverskott
• Likviditeten ska på tre års sikt uppgå till c:a 30 mkr, vilket motsvarar en månads personalkostnader. Utfall 2009 = 74,7 mkr vid årsskifte. Målet är uppnått. • Soliditeten/egenfinansieringen minst 44 %. Utfall 2009 = 45 % Omsättning miljoner kr
Skatter och bidrag Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Sålda tjänster, ex utbildning Förs anläggningstillg samt div Övriga intäkter
Omsättning
2009 702 9 52 16 75 11 1 0
866
ska
2008 689 9 51 16 72 10 1 1
849
År
vara
2007 670 10 48 14 70 10 0 1
823
2006 640 10 44 16 77 9 0 3
799
Investeringsutgifter miljoner kr 2009
2005
613 9 43 16 72 21 1 1
Kommunen Koncernen
Låneskuld miljoner kr
59
63
60,7
60,5
130
2008
2007
2006
2005
105
80
80
80
27
21
20
23
-2,3
-2,7
-2,6
-3,8
0,3
0,4
0,4
0,6
36 40
21 26
79 84
27 43
Lånefinansiering av anläggningstillgångar %
776
29
Finansnetto miljoner kr -3,7 Finansnetto i andel av skatt % 0,5
Personalkostnader i andel av bruttokostnaderna %
70 ?
58,6
37
Ekonomisk översikt Enheter: mkr = miljontals kronor
Balanslikviditet
Pensionsförpliktelser
Borgensåtaganden
Balanslikviditeten, det vill säga betalningsförmåga på kort sikt, har sjunkit, från 81 till 78 % mellan 2008-2009 och Likviditeten uppgick vid årsskiftet till cirka:a 74,7 mkr.
Kommunens pensionsförpliktelser redovisas dels som en avsättning på skuldsidan av balansräkningen, dels som en ansvarsförbindelse utom balansräkningen och dels redovisas den del av kommunens pensionsåtagande som kal�las avgiftsbestämd ålderspension som kortfristig skuld.
Kommunens borgensåtaganden har minskat med netto 12 mkr och uppgår nu till 330 (342) mkr, varav 312 (324) mkr avser Krokomsbostäder AB.
Balanslikviditet % (mål = 100 %)
2009 2008 2007 2006 2005 78
81
68
79
89
Utanför kommunkoncernen har omfattningen av borgensansvar minskat med 1 mkr och uppgår till 18 mkr. Riskexponeringen har därmed minskat.
Förpliktelse per 31 december
Soliditet Soliditeten speglar hur mycket av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. En hög soliditet ger låga finansiella kostnader men kan samtidigt innebära att den nu skattebetalande generationen betalar för de investeringar, som den kommande generationen ska utnyttja. För Krokoms kommun har soliditeten varit låg bland annat till följd av infriade borgensåtaganden och tidigare stora minusresultat, vilket tärt på kommunens egna kapital. Sedan 2001, då serien av positiva resultat inleddes, har soliditeten mer än fördubblats, från 22 till 45 %. Om de investeringsplaner som föreligger verkställs kommer troligtvis soliditeten att minska. Inkluderas den del av pensionsskulden, som inte ingår balansomslutningen, har kommunen en negativ soliditet på -25 %. Dessa 25 % motsvarar 146,2 mkr i eget kapital.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser för pensionsskuld Avgiftsbestämd ålderspension
2009
2008
2007
26,3
23,0
18,9
406,5
393,8
385,1
18,6
17,6
17,1
0,0
0,0
0,0
Finansiella placeringar (bokfört värde)
Totala förpliktelser
Borgensåtaganden (mkr)
451,4 434,4 421,1
Visstidsförordnanden
2009
2008
312,5
323,9
Bostadslån egna hem
4,6
4,9
Ishall
5,2
5,5
Bygdegårdar
3,3
2,8
Äldrekooperativ
2,9
3,1
Förskolor
0,8
0,9
Övrigt
0,4
0,2
Krokomsbostäder
Summa
Inom koncernen finns inga visstidsförordnanden med förtida pensionsåtaganden, så kallade fallskärmsavtal för anställda inkl chefer.
Visstidspensioner Utifrån bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda, finns tre åtaganden om visstidspension. Se även noterna till balansräkningen.
Bokslut Bokslut
329,7 341,3
Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår Krokoms kommun och Krokomsbostäder AB till 100 procent. Norra Jämtlands räddningstjänstförbund, 26 procent, och Jämtlands gymnasieförbund, 19 procent (20 %), har konsoliderats i den sammanställda redovisningen med proportionell metod utifrån nämnda procenttal. Överskottet för koncernen blev 24,8 (15,7) mkr efter konsolidering. Norra Jämtlands räddningstjänstförbund ger ett överskott om 0,4 mkr. Jämtlands gymnasieförbund redovisar ett plusresultat på 4,2 mkr och Krokomsbostäder AB överskott om 2,5 mkr.
Känslighetsanalys mkr
- Löneökning 1% - 10 heltidstjänster - Prisförändring med 3% på varor och tjänster - Ekonomiskt bistånd med 10% - Minskad likviditet med 10% - Förändrade marknadsräntor med +/-1%
-4,8 +/-3,8 +/- 8,2 -0,9 -0,4 +/-1,0
- Ökade taxor med 1% varav konsumtionsavgifter 1% - Förändrade statsbidrag i skattesystemet med 1% - Utdebitering av kommunalskatt med +/-1 kr - Befolkningsförändring +/-100 personer (skatteeffekt)
38
+0,6 +0,35 +/-2,1 +/-22,3 +/-5,0
Investering och avyttring Barn och utbildningsnämnd Tre nya förskoleavdelningar har startat under året; två avdelningar tillhörande Sånghusvallen samt en avdelning i Dvärsätt. Samtidigt har investeringen för de två avdelningar, som BUN (barn och utbildning) startade 2008 avslutats under året. Ås skola har försetts med elevskåp under året Fortsatt satsning har gjorts i det nya bibliotekssystemet som infördes 2008. Samhällsbyggnadsnämnden har att förfoga över 500 tkr av Barn- och utbildningsnämndens totala investeringsbudget. Dessa delar härrör till olika verksamhetsförbättringar kopplat till fastigheten. Under året har investeringarna använts till staket på förskolor, solskydd i form av persienner och markiser, uppsättning av ljudabsorbenter, förbättrad belysning samt flytt av vagnsförråd inom barnomsorgen. I kommunens skolor har, sedan 2005, 62 klassrum utrustats med; data/videoprojektor, visningsduk, ljudanläggning, DVD-spelare, bredbandsuppkoppling och diverse kringutrustning. Utrustningen är grunden för det som kal�las ”ProTemklassrum” och målsättningen med investeringen är att en pedagogisk användning ska komma till stånd, där tekniken fungerar som ett hjälpmedel för lärare i deras vardagsarbete. Även under 2009 har investeringar inom den ramen genomförts. Investeringar anknutna till PIM, (Praktisk IT- och Mediekompetens) har genomförts i form av servrar, serverlicenser, windows 2008. Vidare har investeringar gjorts på PC-sidan till förskolor, skolor och bibliotek. Liksom i brandväggar, infrastruktur, fastighetsnät, samt diverse reinvesteringar.
Samhällsbyggnadsnämnd Egna fastigheter Nya förskolor har byggts i Ås vid Sånghusvallen och i Dvärsätt vid skolan. Färdigställda till skolstart hösten 2009. Ny skola i Sånghusvallen samt om- och tillbyggnad i Ås skola. Byggstart maj respektive juni 2009 Värmepumpar har installerats i Hovs skola och badhuset i Alsen samt i Aspås skola för att ersätta olje- och elpannor. Kvarnbackskolan samt Täppans - och Lyckebo förskola har anslutits till fjärrvärme. Byggandet av allaktivitetshallen i Föllinge har slutförts. I övrigt har, genom samhällsbyggnadsnämndens försorg genomförts insatser som exempelvis; planerat underhåll, lokalförändringar, arbetsmiljöåtgärder, gator och parker.
En industri-/butikslokal i Krokom, ”Bygg och Färg”, har avyttrats till en köpeskilling om 1 300 000 kr. I Valsjöbyn har en mindre bostadsfastighet avyttrats till en köpeskilling om 370 000 kr.
Exploatering för bostäder Sånghusvallen etapp två är färdigställd i så motto att byggande har börjat och de flesta tomterna är sålda. Cirka hälften bebyggda och bygglov är beviljat på cirka 95 procent av tomterna. Slutarbeten i form av asfaltering och planteringar planeras till 2010. Byggstart för arbeten på Sånghusvallen är beräknad till våren 2010. Tomterna kommer att erbjudas tomtkön under mars 2010.
De närmaste årens större projekt är etapp två med 700 meter nytt ledningsnät och en avloppspumpstation som ska anslutas till etapp ett på Rödön. Samt förbättring av avloppsrening vid Åkersjöns biologiska dammar. Upprättande av skyddsområde för vattentäkt i Uddero har påbörjats under året. Det innebär att särskilda regler för verksamhet och byggande gäller inom området samt att skyltning måste ske.
Övrigt Den del av insatser för bostadsanpassning som kan återanvändas redovisas som investeringar och uppgick 2009 till 381 000 kr.
Skog En leveransrotpost på 15 ha har försålts på fastigheten Nordbyn 1:27 till ett pris om 342 kr per m³ fub (fast under bark). Beräknad slutlikvid är cirka 720 000 kronor.
Vatten- och avloppsverksamhet Utgifterna inom VA-verksamheten har legat på lägre nivå än planerat och har präglats av slutförande av diverse projekt och planering/utredning av kommande aktiviteter. Rödöns avloppsreningsverk har färdigställts under 2009 med anslutande ledningsnät för etapp ett. Totalutgiften uppgår till cirka 9,7 miljoner kr. I Trångsviken pågår ombyggnationer av befintligt vattenverk,samtidigt som samrådshandlingar skickats ut för synpunkter på ett framräknat vattenskyddsområde för grundvattentäkt. Efter dessa åtgärder kommer ytvattentäkter enbart att finnas på två orter i kommunen. Fullmäktige har beslutat att vattenmätare ska installeras hos samtliga abonnenter. 705 mätare installerades under 2009. Projektet beräknas pågå under tre år. Bokslut 2009 Budget 2009 utgift inkomst netto utgift i nkomst netto 0,1 -3,8 -4,8 0 -4,8 Barn och utbildningsnämnd -3,9 Kommunstyrelse -1,4 0 -1,4 -2,6 0 -2,6 Socialnämnd -0,5 0 -0,5 -0,5 0 -0,5 Samhällsbyggnadsnämnd
Utfall mot budget 1 1,2 0
- Förskola och skola
-36,7
0
-36,7
-57,8
0
-57,8
21,1
- VA
-11,8
0
-11,8
-14
0
-14
2,2
0
0
0
0
0
0
- Idrottshallar och samlingslokaler
-9,4
1,6
-7,8
-7,6
0
- Bostadsanpassning
-0,4
0
-0,4
-0,4
0
-0,4
0
0
0
0
-0,5
0
-0,5
0,5
- Renhållning
- Vägar, park och mark - Energiåtgärder - Övrigt
- Exploatering för bostäder
Summa samhällsbyggnadsnämnd
0 -0,2
-2,2
0
-2,2
-2,2
0
-2,2
0
-0,5
0,1
-0,5
-4,5
0
-4,5
4
-16,4
12
-4,4
-11,5
9,1
-2,5
-2
-77,4
13,7
-63,8
-98,5
9,1
-89,5
25,6
13,8 -69,5 -106,4
9,1
-97,4
27,8
Summa investeringar totalt -83,2 39
-7,6
Resultaträkning kommunen och koncernen
(Belopp i miljoner kr)
Kommunen 2009 2008 2007
Koncernen 2009
2008
Verksamheter
Not
Intäkter Kostnader Avskrivningar
1 1 2-3
164,1 -816,2 -24,9
158,6 -803,1 -27,7
152,7 -775,5 -24,8
240,9 -866,0 -37,9
237,7 -853,7 -41,7
Resultat 1 -677,0 -672,2 -647,6 -663,0 -657,7 Verksamheternas nettokostnad Kommunalskatt Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning
4 4
496,6 205,5
477,1 212,2
469,3 200,4
496,6 205,5
477,1 212,2
5 5
1,7 -5,4
2,9 -5,2
3,4 -6,1
2,0 -16,3
3,7 -19,6
Resultat 2 Resultat före extraordinära kostnader/intäkter
21,4
14,8
19,4
24,8
15,7
Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Avsättning
0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0
21,4
14,8
19,4
24,8
15,7
Finansiella Intäkter Kostnader
Årets resultat
6
= förändring av eget kapital
Nyckeltal Utdebitering (kr/skkr) Intäkter i andel av kostn Resultat 1 i andel av skatt/bidrag Resultat 2 i andel av totala intäker. Mål = 2% Räntenetto i andel av skatt/bidrag Årets resultat i andel av totala intäkter Årets resultat i andel av skatteintäkterna
22,52 20% 96% 2,5% 0,5% 2,5% 3,0%
22,52 20% 98% 1,7% 0,3% 1,7% 2,1%
40
22,52 20% 97% 2,4% 0% 2,3% 2,9%
22,52 28% 94% 2,6% 2,0% 2,6% 3,5%
22,52 28% 95% 1,7% 2,3% 1,7% 2,3%
Balansräkning kommunen och koncernen
Kommunen 2009 2008 2007
(Belopp i miljoner kr)
Koncernen 2009
2008
Tillgångar Anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Fastigheter Inventarier
2 3
409,0 16,7
364,9 16,9
356,0 17,7
763,4 25,9
728,5 26,0
Summa materiella anläggningstillgångar 425,7 381,8 373,7 789,3 754,5 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar
7 7
Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
8,3 19,7
8,2 3,1
8,1 3,9
2,7 21,6
2,6 4,2
28,0 453,7
11,3 393,1
12,0 385,7
24,3 813,6
6,8 761,3
Omsättningstillgångar Förråd mm 8 46,6 38,1 38,8 Fordringar Kassa och bank 9 74,7 60,8 88,1
0,5 51,0 82,7
0,7 41,2 72,4
Summa omsättningstillgångar
121,3
98,9
126,9
134,2
114,3
Summa tillgångar
575,0
492,0
512,6
947,8
875,6
238,9 21,4
224,1 14,8
204,7 19,4
259,3 24,8
243,6 15,7
260,3
238,9
224,1
284,1
259,3
26,3 1,9
23,0 2,5
18,9 2,5
30,9 1,9
26,7 2,5
130,0 156,5 286,5
105,0 122,6 227,6
80,0 187,1 267,1
444,1 186,8 630,9
431,3 155,8 587,1
575,0
492,0
512,6
947,8
875,6
13 10 15
329,7 406,5 2,5
341,9 393,8 4,0
363,0 385,1 3,4
17,2 406,5 2,5
18,0 393,8 4,0
14
12,7
12,7
78% 29% 45% -25%
81% 27% 49% -31%
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital
6 6
Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner 15 Avsättning för återställande av deponier
Skulder Långfristiga skulder 11 Kortfristiga skulder 10 Summa skulder
Summa skulder och eget kapital Ställda panter och ansvarsförbindelser mm Borgensåtaganden Ansvarsförbindelser pensioner Framtida årliga förfallobelopp fordonsleasing
Villkorat ägartillskott Villkorat ägartillskott, Krokombostäder AB
12,7
Nyckeltal Balanslikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) Lån till anläggningstillgångar Soliditet Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner (Soliditet= långsiktig betalningförmåga)
41
68% 21% 44% -31%
72% 55% 30% -5%
73% 57% 30% 30%
Kassaflödesanalys
Kommunen 2009 2008 2007
Den löpande verksamheten
Koncernen 2009
2008
Not
Årets resultat från resultaträkningen 21,4 14,8 19,4 24,8 15,7 Justering för av- och nedskrivningar 26,3 28,5 26,8 39,4 42,8 Justering för gjorda avsättningar 3,3 4,1 4,3 4,3 4,7 Justering för ianspråktagna avsättningar -0,6 0,0 -0,4 -0,6 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -1,3 -1,3 Medel från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital (delsumma) 50,4 46,1 50,1 67,9 61,9 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 8 -8,5 0,7 7,1 -8,8 0,3 Ökning/minskning kortfristiga lager 0,1 Minskad avsättning omgjord till kortfristig skuld -63,2 Ökning/minskning kortfristiga skulder 10 33,9 -64,4 61,6 30,3 -59,4 75,8 -17,6 55,6 89,5 2,8 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 2-3 -69,5 -36,1 -21,3 -73,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2-3 1,3 0,4 1,3 Investering i finansiella anläggningstillgångar 7 -0,1 -0,2 0,0 -1,4 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 7 0,0 0,0 -69,6 -35 -20,9 -73,8 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 11 25,0 25,0 0,0 25,0 Amortering av skuld 11 0,0 0,0 -12,3 Ökning av långfristiga fordringar 7 -17,6 0,0 0,0 -18,2 Minskning av långfristiga fordringar 7 0,3 0,3 0,7 0,3 7,7 25,3 0,7 -5,2 Årets kassaflöde
13,9
-27,3
35,4
-40,2 1,4 -0,4 -39,2
25,0 -18,3 0,3 7,0
10,5
-29,4
Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början 9 60,8 88,1 52,7 72,4 Likvida medel vid årets slut 9 74,7 60,8 88,1 82,9 13,9 -27,3 35,4 10,5
101,8 72,4 -29,4
Mkr
Årets resultat och likviditetstillskott ur resultatet
År Årets resultat
Likviditet från resultaträkningen
Figurens nedre kurva visar årets resultat, den övre kurvan är rensad från transaktioner som inte är in- eller utbetalningar, till exempel avskrivningar, och visar hur resultatet förbättrar likviditeten. Likviditetstillskotten har möjliggjort amortering av lån och investeringar.
42
Noter Noter till resultat- och balansräkning. Kassaflödesanalys Not 1 Externa kostnader/intäkter i verksamheterna Underlag för kommunens belopp återfinns i driftredovisningen direkt efter noterna. Kommunen Korrigering för interna poster, personalomkostnader och dylikt har skett enligt följande: Kostnad Saldo enligt driftredovisning: -885 628,0 Interna poster 103 426,0
Intäkt 197 158,0
Resultat -688 470,0
Budget -696 065,0
-34 029,0 0,0 0,0 1 016,0 -33 013,0
69 397,0 -34 254,0 243,0 1 016,0 36 402,0
60 400,0 -32 200,0 -500,0 0,0 27 700,0
-816 213,0
164 145,0
-652 068,0
-668 365,0
-92 042,0 -15 244,0 -67 027,0 124 498,0
94 257,0 16 558,0 90 444,0 -124 498,0
2 215,0 1 314,0 23 417,0 0,0
-866 028,0
240 906,0
-625 122,0
Kommunen 2009 2008
Koncernen 2009
2008
8,3 10,1 Årets nyanskaffningar 0,1 0,0 Ackumulerade upp-/nedskrivningar -2,6 -3,0 Årets upp-/nedskrivningar -0,1 -1,4 Årets försäljningar, bokfört värde -0,1 0,0 Överflyttat till Verksamhetsfastigheter
20,7 0,0 -3,0 -1,4 0,0 0,0
Delsumma
Verksamhetsfastigheter
Pensionskostnader -34 254,0 Semesterlöneskuld 243,0 Avyttring/rivning av anläggningstillgång Summa avgående/tillkommande poster 69 415,0
Kommunens externa
Koncernen
Gymnasieförbundet 19% Räddningstjänstförbundet 26% Krokomsbostäder 100% Avgår koncerninterna poster
Koncernens externa
2 Fastigheter/anläggningar Markreserv Anskaffningsvärde
5,6
5,7
Anskaffningsvärde 339,2 332,9 Årets nyanskaffningar 34,5 8,0 Ackumulerade avskrivningar -102,2 -90,8 Årets avskrivningar -12,6 -11,7 Ackumulerade upp-/nedskrivningar 1,5 3,8 Årets upp-/nedskrivningar -0,8 -2,6 Årets försäljningar, bokfört värde 0 -0,3 Överflyttat från Markreserv
Delsumma
Fastigheter för affärsverksamhet
Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade upp-/nedskrivningar Årets upp-/nedskrivningar Årets försäljningar, bokfört värde Bokfört värde Krokomsbostäder netto
Delsumma
16,3
339,2 34,5 -102,2 -12,6 1,5 -0,8 0,0 0,0
332,9 8,0 -90,8 -11,7 3,8 -2,6 -0,3 0,0
259,6
239,3
259,6
239,3
68,2 11,8 -23,5 -3 0,0 0,0 0,0 0
64,9 4,4 -21,9 -2,9 0,0 0,0 0,0 0
68,2 11,8 -23,5 -3,0 0,0 0,0 0,0 341,8
64,9 4,4 -21,9 -2,9 0,0 0,0 0,0 352,3
53,5
44,5
395,3
396,8
58,5 10,3 -18,8 -2,4 -0,5 -0,6 -1,7
43,3 1,2 -16,3 -2,2 -0,1 -0,3 0
58,5 10,3 -18,8 -2,4 -0,5 -0,6 -1,7
43,3 1,2 -16,3 -2,2 -0,1 -0,3 0,0
44,8
25,6
44,8
25,6
5,1 0,0 -2,1 -0,2 -0,6 0 0
5,1 0,0 -2,0 -0,2 0 0 0
5,1 0,0 -2,1 -0,2 -0,6 0,0 0,0
5,1 0,0 -2,0 -0,2 0,0 0,0 0,0
-2,9
2,9
2,2
2,9
Publika fastigheter
Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade upp-/nedskrivningar Årets upp-/nedskrivningar Årets försäljningar, bokfört värde
Delsumma
Fastigheter för annan verksamhet
Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade upp-/nedskrivningar Årets upp-/nedskrivningar Årets försäljningar, bokfört värde
Delsumma
43
Noter Exploateringsfastigheter Anskaffningsvärde
Kommunen 2009 2008
Koncernen 2009
33,8 29,8 33,8 Årets nyanskaffningar 16,5 17,7 16,5 Ackumulerade upp-/nedskrivningar 0,0 0,3 0,0 Årets upp-/nedskrivningar 0,1 0 0,1 Årets försäljningar, bokfört värde -12 -14 -12,0 Flyttningar
Delsumma
29,8 17,7 0,3 0,0 -14,0
38,4
33,8
38,4
33,8
0,2 4,7 0,0 0 0 0 0 0
0,0 12,8 0,0 0 0 0 0 0,3
2,3 4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,7 12,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3
4,9 403,9
13,1 364,9
7,0 763,4
13,8 728,5
Kommunen 2009 2008
Koncernen 2009
2008
39,3 37,7 Årets nyanskaffningar 5,4 6,0 Ackumulerade avskrivningar -22,5 -20,1 Årets avskrivningar -5,6 -6,7 Ackumulerade upp-/nedskrivningar 0,1 0,0 Årets upp-/nedskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar, bokfört värde 0,0 0,0 Flyttningar netto
64,8 8,4 -39,0 -8,4 0,1 0,0 0,0 0,0
59,9 9,5 -34,3 -9,0 0,0 -0,1 -0,1 0,0
26,0
Pågående ny-, till- och ombyggnad
Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade upp-/nedskrivningar Årets upp-/nedskrivningar Årets försäljningar, bokfört värde Justerat anskaffningsvärde
Delsumma Summa fastigheter/anläggningar
3 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde
2008
16,7
16,9
25,9
Kommunen Bokslut 2009
Budget 2009
Bokslut 2008
513 455 515 -17 349 21 279 517 900
506 100 0 0 21 600 527 700
481 640 -949 -3 460 18 795 496 026
143 641 40 688 -130 184 199
144 400 40 100 0 184 500
152 989 40 406 -124 193 271
702 099
712 200
689 297
Kommunen 2009 2008
Koncernen 2009
2008
2 668 60 154 2 882
578 61 1 323 1 962
3 096 60 465 3 621
Kostnader Anläggningslån 3 955 3 470 Ränta pensionsskuld 1 275 727 Övrigt 196 1 011
14 569 1 529 204
17 586 845 1 096
16 302
19 527
4 Skatteintäkter Kommunalskatt 22:52 (tkr) Skatteintäkter - eget underlag - avräkning 2008 korrigering - avräkning 2009 prognos SKL - fastighetsavgift Summa skatteintäkter
Bidragsintäkter - skatteutjämning - generella statsbidrag - övriga statsbidrag Summa bidragsintäkter
Totalt
(SKL=Sveriges kommuner och landsting)
5 Finansiella intäkter och kostnader (tkr) Intäkter Likvida medel Utdelning Övrigt Summa skatteintäkter
Summa kostnader
520 61 1 102 1 683
5 426
44
5 208
6 Årets resultat/eget kapital
Det egna kapitalet förändras enligt följande (milj kr):
Anläggningskapital Rörelsekapital Förändring över resultaträkning
7 Finansiella anläggningstillgångar Spec utlämnade lån - Näskottshallen
2008
0,5 0,5 - Trångsviksbolaget 1,0 1,4 - Jämtlands Gymnasieförbund 0,6 0,8 - Div föreningar, byalag 1,0 0,3 - Jämtidrottshallen i Ås AB 16,6 - Östersunds kommun - Enskilda låntagare 0,1
0,5 1,0 0,5 1,0 16,6 1,9 0,1
0,5 1,4 0,5 0,3 0,1 1,3 0,1
21,6 Koncernen 2009
4,2 2008
- andelar m m - grundfondskapital
Summa
8 Fordringar (milj kr) - statlig fordran - div avgifter - periodiserat - Eu-fordran - div lån - mervärdesskatt - övrigt
Summa Förändring (+=ökning)
6,6 1,1 0,6
6,5 1,1 0,6
1,0 1,1 0,6
0,9 1,1 0,6
8,3
8,2
2,7
2,6
Kommunen 2009 2008
Koncernen 2009
2008
8,6 14,4 2,0 2,1 6,0 6,6 6,9
5,1 12,5 2,8 1,2 4,2 5,1 7,2
9,0 12,6 4,5 2,1 6,0 7,3 9,5
5,1 12,3 4,9 1,2 4,2 5,9 7,6
46,6
38,1
51,0
41,2
8,5
-0,7
9,8
-0,3
Kommunen 2009 2008
Kommunen och Krokomsbostäder ---------- banktillgodohavanden 74,6 - kontanter 0,1 0,1
Summa
Förändring (+=ökning)
19,7 3,1 Kommunen 2009 2008
Fakturafordringarnas värde har nedjusterats med 605,9 tkr avseende obetalda fordringar per 2008-12-31 med förfallodag t o m 2007-12-31. Motsvarande belopp 2007 var 339 tkr.
9 Likvida medel (milj kr) Totalsaldo koncernkonto
-21,7 36,5 14,8
Koncernen 2009
33,0 -11,6 21,4
Kommunen 2009 2008
Summa Specifikation värdepapper m m - aktier
Kommunen 2009 2008
Koncernen 2009
2008
-11,4 60,7 0,1
82,8 0,1
72,3
74,7
60,8
82,9
72,4
13,9
-27,3
10,5
-29,4
De likvida tillgångarna hos Krokomsbostäder AB och Krokoms kommun samlas i ett koncernkonto som möjliggör ett ur räntesynpunkt effektivare likviditetsutnyttjande.
45
Noter 10 Kortfristiga skulder (milj kr) - periodiserat
- leverantörsskulder - personalens skatter - semesterlöneskuld inkl okompenserad övertid - övrigt
Kommunen 2009 2008 46,8 26,0 7,2 34,6 8,0
67,2 38,5 7,4 38,6 35,1
58,4 35,9 8,2 40,2 13,1
156,5
122,6
186,8
155,8
33,9
-64,4
31,0
-59,4
Koncernen 2009
2008
Summa
Förändring (+=ökning)
Under rubriken ”periodiserat” ingår bland annat ett antal reservationer enligt särskilda beslut i Kommunstyrelsen 24 februari 20101.
För underhåll av kommunens egna fastigheter För ombyggnad av entré i Aspås skola
Till förfogande av finansiering av projekt För utredning av persionsskuldens hantering Summa
11 Långfristiga skulder
Ingående skuld
Ökning Upplåning 25,0 Summa ökning
Minskning
Balanserad skuld
Amortering m m Inlösen Summa minskning
12 Borgensåtaganden (milj kr) - Krokomsbostäder
- bostadslån egna hem - ishall - bygdegårdar - äldrekooperativ - förskolor - övrigt
Summa
2008
55,8 30,2 6,7 33,9 29,9
Koncernen 2009
Mkr 3,5
0,5 2,0 0,1 6,1
Kommunen 2009 2008 105,0
80,0
431,3
424,4
25,0 25,0
25,0 25,0
25,0 25,0
25,0
0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0
12,3
18,1
12,3
18,1
130,0
105,0
444,0
431,3
Kommunen 2009 2008
Koncernen 2009
2008
312,5 4,6 5,2 3,3 2,9 0,8 0,4
323,9 5,5 5,5 2,8 3,1 0,9 0,2
4,6 5,2 3,3 2,9 0,8 0,4
5,5 5,5 2,8 3,1 0,9 0,2
329,7
341,9
17,2
18,0
Tidigare infriade borgensåtaganden har återvunnits med 18 tkr. Kommunen har inte tvingats lösa in borgensåtaganden för 84 tkr under 2009. Krokoms kommun har i juni 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna f ördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Krokoms kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,27 procent.
13 Villkorat ägartillskott
Bidrag motsvarande lånekostnaderna för ett femårigt underhållslån har under 1994-99 utbetalats till Krokomsbostäder med respektive 1 740, 2 792, 2 612, 2 432, 2 252 och 872 tkr. Kommunens ägartillskott ska återbetalas då företagets reservfond återuppbyggts till 10 mkr.
14 Framtida årliga belopp fordonsleasing Betalda leasingavgifter Årliga framtida förfallobelopp Varav - förfallotidpunkt inom 1 år - förfallotidpunkt, inom 2-6 år
Kommunen 2009
Kommunen 2008
1 889 2 474 1 438 1 036
2 192 4 004 2 025 1 979
46
Noter 15 Pensionsförpliktelser
Pensionskuldens storlek baserar sig på beräkningar av Sveriges Kommunalanställdas Pensionskassa (KPA). Fr o m 1998 redovisas, enligt kommunal redovisningslag, intjänade pensioner före 1998 som en ansvarsförbindelse. Fr o m år 2000 redovisas även upplupen löneskatt för såväl avsättning som ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Inga särskilda placeringar för de totala förpliktelserna är gjorda.
Kommunen
Förpliktelse per 31 dec
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser för pensionsskuld Avgiftsbestämd ålderspension Finansiella placeringar (bokfört värde)
Totala förpliktelser
2009
2008
26,3 406,5 18,6 0,0
Koncernen 2009
23,0 393,8 17,6 0,0
451,4
434,4
0,0
2008 26,2 393,8 19,7 0,0
439,7
(varav statlig löneskatt på pensioner 24,26%) 88,1 84,8 86,1 Se även under redovisningsprinciper
Kommunen Avsättningar för pensioner 2009 2008 inklusive löneskatt
Ingående avsättning inkl löneskatt 18,1 15,9 Utbetalningar -0,6 -0,6 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 1,0 0,6 Nyintjänande under året 2,1 1,3 Försäkring Grundändring Övrigt 0,4 0,5 Årets förändring av löneskatt, 24,26% 0,7 0,4
Avsättning för pensionsförmåner intjänade fr o m 1998 exkl ÖK-SAP 21,7 18,1
Avsättning för pensionsförmåner intjänade fr o m 1998 ÖK-SAP, 3 st
Ingående avsättning inkl löneskatt 4,9 Utbetalningar -0,5 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 0,3 Arbetstagare som pensionerats Årets förändring av löneskatt, 24,26% -0,1
3,0 -0,5 0,1 1,9 0,4
Summa avsättning
4,9
Varav visstidspensioner förtroendevalda, 3 st 4,6 4,9 Aktualiseringsgrad 74,0% 73,5% ÖK-SAP, Överenskommen särskild avtalspension
4,6
16 Ansvarsförbindelser
Kommunen 2009 2008
Pensioner intjänade t o m 1997-12-31 Ingående pensionsskuld 393,8 385,1 Utbetalningar -8,8 -7,6 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 21,8 14,2 Aktualisering -0,3 1,3 Grundändring Övrigt -2,4 -0,9 Årets förändring av löneskatt, 24,26% 2,4 1,7
Pensionsåtaganden inklusive löneskatt
406,5
393,8
47
Driftsredovisning Redovisning i tkr (tusen kronor) Kommunfullmäktige/revision
Redovisat 2008 Netto
Redovisat 2009 Kostnad
Redovisat 2009 Intäkt
Redovisat 2009 Netto
Budget 2009 Netto
Budget- avvikelse 2009
-1 807
-1 984
3
-1 981
-1 839
-142
-4 552 -61 226 -111 294 -3 308 -4 010 -2 468
-5 071 -90 168 -129 174 -3 845 -4 273 -2 249
1 23 881 15 201 519 93 242
-5 070 -66 287 -113 973 -3 326 -4 180 -2 007
-4 848 -71 235 -114 758 -3 289 -4 153 -2 014
-222 4 948 785 -37 -27 7
Barn- och utbildningsnämnd Administration Barnomsorg Grundskola inkl SYV och särskola Kulturskola Bibliotek Kultur/Turism Idrott
Summa Barn- och utbildningsnämnd Gymnasieförbund Överförmyndare Valnämnd
-4 344
-5 328
83
-5 245
-5 271
26
-191 203
-240 108
40 020
-200 088
-205 568
5 480
-68 459
-70 533
1 710
-68 823
-68 400
-423
-990
-1 407
170
-1 237
-1 056
-181
-12
-192
175
-17
-155
138
-3 456 -30 670 -125 254 -60 860 1 051
-4 865 -42 939 -162 181 -83 596 -4 955
357 10 890 34 391 22 010 4 780
-4 508 -32 049 -127 790 -61 586 -175
-7 567 -28 661 -125 385 -64 747 -862
3 059 -3 388 -2 405 3 161 687
-556
-4 224
1 395
-2 829
-2 331
-498
-220 745
-302 760
73 823
-228 937
-229 553
616
-72 106 189 -195 -1 315 -35 081
-94 600 -13 805 -20 989 -2 226 -46 228
20 720 13 807 21 000 969 10 120
-73 880 2 11 -1 257 -36 108
-73 938 0 0 -2 054 -35 558
58 2 11 797 -550
Socialnämnd Administration Individ och familjeomsorg Äldreomsorg LSS Integration Arbetsmarknad
Summa Socialnämnd Samhällsbyggnadsnämnd - SABY Fastighetsenheten Renhållning Vatten- och avloppsverksamhet Planenheten SABY service Övriga SABY-verksamheter
Summa Samhällsbyggnadsnämnd Bygg- och miljönämnd
-1 612
-1 858
649
-1 209
-1 858
649
-110 120
-179 706
67 265
-112 441
-113 408
967
191
-4 204
2 356
-1 848
-2 318
470
-1 718 -27 404 -7 887 -8 114
-1 865 -27 667 -8 185 -4 994
0 1 768 87 939
-1 865 -25 899 -8 098 -4 055
-1 711 -26 650 -8 300 -4 618
-154 751 202 563
-4 397
-19 769
8 883
-10 886
-10 858
-28
-49 520
-62 480
11 677
-50 803
-52 137
1 334
-823
-812
0
-812
-833
21
-14 776
-15 144
2
-15 142
-15 200
58
0 -4 463 -5 587 24 -1 627 -786
0 -5 563 -786
-99 0 -700
99 -5 563 -86
0
0
-4 799
4 799
Kommunstyrelsens verksamheter Kommunstyrelsen Gemensamma verksamheter Kommunikation Näringslivsavdelningen Övrigt
Summa Kommunstyrelsens verksamheter Revision Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund
Gemensamma anslag Förfogandeanslag Ej verksamhetsanknutet Verksamhetsanpassning av lokaler Lönereserv
Summa gemensamma anslag Summa verksamhetskostnader
-6 090
-6 373
24
-6 349
-5 598
-751
-666 646
-885 703
197 225
-688 478
-696 065
7 587
48
Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed i överensstämmelse med Kommunallag och Kommunal redovisningslag och enligt rekommendationerfrån Rådet för kommunal redovisning.
Avsättningar och pensionsskuld
Kassaflödesanalysen
Pensionsrätt intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen, 21,2 mkr plus löneskatt 5,1 mkr. Ränta på pensionslöften intjänade fr o m 1998 redovisas under posten finansiella kostnader.
Den löpande verksamheten
Tillgångar
Kommunens skuld för pensioner intjänade före 1998, 406,5 mkr, redovisas utanför balansräkningen under rubriken ansvarsförbindelser och ställda panter.
Överordnad princip för värdering av tillgångar och skulder är försiktighetsprincipen, som innebär att skulder inte undervärderas och tillgångar inte övervärderas.
Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar ska värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Fordringar har efter individuell prövning tagits upp till det belopp som de beräknas inflyta. Periodisering har med smärre undantag skett vid bokslutdagen, av upplupna intäkter och förutbetalda kostnader. Löner för december för timanställda är inte periodiserade. Samma förfarande har skett vid tidigare bokslut vilket innebär att felet inte är av betydande storlek.
Anläggningstillgångarna Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet, efter avdrag för planenliga avskrivningar som beräknas utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Eventuella investeringsbidrag och anläggningavgifter och tomtförsäljning i exploateringsområden reducerar anskaffningsvärdet. Finansiella anläggningstillgångar, mark och konst avskrivs inte. För att en aktivering ska ske, ska värdet uppgå till minst halvt basbelopp och den förväntade livslängden överstiga 2,5 år. Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas månaden efter anskaffning/färdigställande. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader och anläggningar 20 och 33 år, maskiner, fordon, inventarier 5-10 år, Hem-pc 3 år, VA-anläggningar 25 och 50 år.
Skulder Leasingavtal
Summan består av skuld 327,1 mkr plus löneskatt 79,4 mkr.
• Årets resultat ur resultaträkningen justeras dels med poster som ska ingå i någon av de övriga verksamhetsgrupperna, dels med poster som inte är in- eller utbetalningar. Exempelvis avskrivningar, avsättningar, försäljning av tillgångar. Investeringsverksamheten utgörs av köp- och försäljning av materiella och finansiella anläggingstillgångar. Exempelvis fastigheter, maskiner, inventarier, aktier, andelar.
Som kortfristig skuld redovisas den del av kommunens pensionsåtagande som kallas avgiftsbestämd ålderspension.
• Finansieringsverksamheten omfattar inlåning och utlåning.
Mellan 3,4% och 4,5% av lönen ska sättas av till en avgiftsbestämd ålderspension. Denna delbetalas ut till ”pensionsvalet” och placeras efter den anställdes önskemål. För 2009 är beloppet 14,9 mkr plus löneskatt 3,6 mkr, sammanlagt 18,5 mkr.
Sammanställd redovisning
Leverantörsfakturor Leverantörsfakturor som kommit in efter årsskiftet, till och med 21 januari men som avser tjänster eller varor som beställts eller erhållits under 2009 har belastat årets resultat.
Diverse
I den sammanställda redoviningen ingår Krokoms kommun och Krokomsbostäder AB till 100%. Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund, 26%, och Jämtlands gymnasieförbund, 19%, har konsoliderats i den sammanställda redovisningen med proportionell metod utifrån nämnda procenttal. På resultaträkningen har eliminering av kommunbidraget, smärre direkta mellanhavanden och räntekostnader skett. Övriga kostnader och intäkter är upptagna i förhållande till vår andel. Balansräkningens poster är upptagna helt i proportion till andelstalet, liksom koncerninterna elimineringsposter.
Löner Löner, semesterersättningar och andra liknande skulder till personalen redovisas i huvudsak enligt kontantmetoden med några undantag. Outtagen semester eller övertidskompensation har periodiserats, med 33,9 mkr, vilket är en minskning med 0,7 mkr.
Försäkringar Personalförsäkringar och andra personalavgifter i löpande bokföring görs personalomkostnadspåslag på bokförda löner med 42,22% för huvudparten av de olika lönetyperna. Slutliga kostnader för året har räknats fram och periodisering har skett.
Skatteintäkter Skatteintäkten uppstår och redovisas det år då den skattepliktiga inkomsten tjänas in. Slutavräkningen prognosticeras när bokslutet upprättas för inkomståret. Slutavräkningen och de preliminära skatteinbetalningarna utgör således årets skatteintäkter. Slutavräkningen 2009 bygger på Sveriges kommuner och landstings prognos. Det tillfälliga konjunkturstödet för 2010, 14,8 mkr, som betalats ut i dec 2009 har skuldförts och intäktsförs 2010.
Enheter mkr=miljontals kronor
Kostnadsräntor
Kommunens leasing av lös egendom har klassificerats som operationell leasing och redovisas följaktligen som hyresavtal.
För av kommunens upptagna lån har upplupen kostnadsränta, 31 december periodiserats till bokslutsåret.
Värdet av de fordon som ingår i leasingavtalet var per 2009-12-31, 7,0 mkr varav 4,6 mkr är restvärden vid avtalens utlöpstid. Kostnaden för kommande år framgår av not 14 till balansräkningen.
Amorteringar Kommande års amortering av långfristiga skulder bokförs inte som kortfristig skuld
49
Revisonsberättelse
50
51
Ord- och begreppsförklaringar Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Nettoinvestering
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller Tillgångar av karaktären aktier, andelar, bundna Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsinnehav, indelas i materiella och finansiella an- värdepapper, grundfondskapital och långfristiga bidrag och anläggningavgifter och tomtförsäljutlämnade lån. läggningstillgångar. ning i exploateringsområden. Avskrivningar
Finansiella kostnader och intäkter
Nettokostnad
Avskrivningarna redovisas som en egen rad och är en planmässig nedskrivning av de materiella anläggningstillgångarna. Ska i princip motsvara förslitning och/eller förbrukning av anläggningstillgång. Se även redovisningsprinciper.
Här redovisas kostnader och intäkter för kommunens finansverksamhet, t ex räntebetalningar på lån, intäktsräntor på bankkonton, och utdelning på aktier samt finansiell kostnad i pensionsavsättning.
Driftkostnader med avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar.
Avsättningar
Fordringar
För ekonomiksa förpliktelser som inte är helt be- Fordringar med löptid längre än ett år kallas stämd i tid eller storlek kan kommunen avsätta långfristiga, övriga kortfristiga. medel. Framförallt redovisas avsättning för personalens framtida pensioner här. Kassaflödesanalys Se även redovisningsprinciper. Översiktlig redovisning av hur årets drift- investerings- låneverksamhet med mera har bidragit till Ansvarsförbindelser förändringen av kommunens ekonomiska ställMöjliga åtaganden beroende på osäkra framtida ning. händelser som bara delvis kan kontrolleras av den redovisningsskyldige. Åtagandets storlek Kapitaltjänstkostnader kan ofta inte fastställas med tillförlitlighet. Består av avskrivningar och intern ränta. Internräntan är en kalkylerad räntekostnad för Balansräkning kommunens anläggningstillgångar. Utgör en Balansräkningen visar kommunens ekonomiska tänkt ersättning för internt nyttjande av kapital ställning den 31 december för aktuellt år och som t ex byggnader. innehåller tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital.
Kommunalskatt
Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna omfattar kassa- och banktillgodohavanden, fordringar med kortare löptid än ett år, lager och periodiseringar.
Panter och ansvarsförbindelser I anslutning till balansräkningen redovisas ställda panter och ansvarsförbindelser. Det är i första hand frågan om pensionsutfästelser och borgen för lån, som inte ingår i balansräkningen.
Periodiseringar Fördelning av kostnader eller intäkter på det bokföringsår de hör via balansräkningen.
Resultaträkning Resultaträkningen är en översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkar det egna kapitalet.
Skulder
Skulder med löptid längre än ett år kallas långUnder rubriken kommunalskatt redovisas skatfristiga, övriga kortfristiga. teintäkter från kommunmedborgarna, utjämBetalningsberedskap på kort sikt. Beräknas ge- nings- och generella statsbidrag från staten, Undantagna är lån upptagna utöver checkkredit i långfristig finansiering även om de har kortare nom att omsättningstillgångarna divideras med skatteväxling mellan kommunerna i länet. löptid än ett år. kortfristiga skulder. Anges i procent.
Balanslikviditet
Kostnader och intäkter på resultat räkningen
Eget kapital
Soliditet
Skillnaden mellan tillgångar och skulder är kom- I ”kostnader” och ”intäkter” ingår verksamhemunens egna kapital och delas in i rörelsekapital ternas kostnader och intäkter med de interna transaktionerna borträknade. Där ingår även avoch anläggningskapital. sättning till framtida pensionsutbetalningar och försäljning av anläggningstillgångar.
Visar andelen eget kapital i förhållande till anläggningstillgångarna. Långsiktig betalningsförmåga.
Extraordinära kostnader och intäkter
Årets resultat
Kostnader eller intäkter av engångskaraktär och av större omfattning kallas extraordinära kostna- Materiella anläggningstillgångar Fast eller lös egendom avsedda att stadigvarander och intäkter. de innehav, exempelvis fastigheter, byggnader, fordon, inventarier och maskiner.
Slutsumman av resultaträkningen heter årets resultat och förändrar kommunens egna kapital. Vid förlust en minskning, vid vinst en ökning.
Enheter: mkr = miljontals kronor, tkr = tusentals kronor
Kommunkontor Krokom Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom Växel 0640-161 00 Fax 0640-161 05
[email protected] www.krokom.se Kommunstyrelsens ordförande Maria Söderberg (C), 0640-161 08 Kommunstyrelsens vice ordförande Göte W Swén (M), 0640-161 03 Kommunchef Elisabet Sjöström, 0640-163 80
Information Krokom Reception 0640-161 19 Inflyttarservice 0640 - 161 45
[email protected] Informationsbox vid extraordinära händelser 0640-626 01 Informationsansvarig 0640-161 47
[email protected] Näringslivsavdelning/Näringslivstorget Genvägen 1 835 80 Krokom 0640-163 94, 0640-163 26
[email protected]
52
Servicekontor Änge Bibliotek, turistbyrå, allmän kommunal service Ängevägen 18, 830 51 Offerdal Växel 0640-169 00, fax 0640-300 20
[email protected] Servicekontor Föllinge Bibliotek, turistbyrå, allmän kommunal service, överförmyndarexpedition Storgatan 4, Box 43, 830 60 Föllinge växel 0640-169 60, fax 0645-101 78
[email protected] Turistbyrå, Krokomsviken 0640-164 00
[email protected], www.turism.krokom.se
