2008-03-03
Årsredovisning 2007 Arboga kommun
Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2008
Foto förstasidan
Bild från Ahllöfsparken i Arboga.
Version
2008-04-14
Snabba fakta 2007 Årets resultat för kommunen blev minus 1,3 mkr. Nämnderna överskred totalt sina budgetar med 6,9 mkr. Årets nettoinvesteringar uppgick till 67,4 mkr. Större investeringar som utfördes var byggnationen av Vasahallen 19,9 mkr samt energisparåtgärder 28,7 mkr. Befolkningen i Arboga minskade med 22 personer till 13 369. Flyttningsnettot, det vill säga skillnaden mellan de som flyttat till Arboga och de som flyttat från Arboga, var plus 41. Antalet tillsvidareanställda i Arboga kommun vid årsskiftet 2007/2008 var 994.
Visste du att 2007… … hade Turistbyrån 6 031 besökare. … gick, vid årets slut, 1 441 elever i grundskola och i obligatorisk särskola i Arboga. … studerade, vid årets slut, 306 elever på Vasagymnasiet. … sålde kommunen 896 000 kubikmeter vatten. … hade Ekbacksbadet 123 581 besökare. … betalades föreningsstöd ut till 63 föreningar. … levererade kostenheten 662 903 portioner mat. … fick 294 personer i Arboga hemtjänst. … handlades 152 bygglov. … tog Arbetsmarknadsenheten emot 123 924 kilo elektronikavfall för demontering och återvinning.
3
4
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet
7
Organisationsöversikt
8
Förvaltningsberättelse 9 Kommunfullmäktiges övergripande visioner, strategiska områden och mål ................................................................................................................. 9 Omvärldsorientering ............................................................................................ 12 Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning ........................................ 16 Medarbetare ........................................................................................................... 24 Lokalt välfärdsbokslut .......................................................................................... 28 Miljöredovisning och gröna nyckeltal................................................................ 30 Driftredovisning .................................................................................................... 33 Investeringsredovisning ....................................................................................... 34 Verksamhetsredovisning...................................................................................... 35 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse ........................................... 35 Barn- och utbildningsnämnd ................................................................... 38 Fritids- och kulturnämnd ......................................................................... 42 Miljö- och byggnämnd.............................................................................. 45 Socialnämnd ............................................................................................... 47 Teknisk nämnd........................................................................................... 51 Redovisning av kommunägda företag ............................................................... 55 Arboga Energi AB...................................................................................... 55 Sturestadens Fastighets AB ...................................................................... 56 Seniorbostäder i Arboga AB (SEBO)....................................................... 57 Västra Mälardalens Kommunalförbund ................................................ 57 Intressen i övriga bolag............................................................................. 58 Ekonomisk redovisning 59 Resultaträkning, kommunen ............................................................................... 59 Kassaflödesanalys, kommunen ........................................................................... 60 Balansräkning, kommunen .................................................................................. 61 Noter till balansräkning, kommunen ................................................................. 62 Resultaträkning, koncernen ................................................................................. 63 Kassaflödesanalys, koncernen ............................................................................. 64 Balansräkning, koncernen .................................................................................... 65 Fem år i sammandrag ........................................................................................... 66 Redovisningsprinciper
67
Ordlista och förklaringar
69
Revisionsberättelse
71
Bilaga 1
Nämndernas verksamhetsberättelser
5
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Kommunstyrelsens ordförande har ordet År 2007 var ett händelserikt år i Arboga, ett år då många positiva saker inträffade. Den enskilt största händelsen under året var beslutet om etablering av Försvarsmaktens Centrallager i Arboga. Detta var resultatet av ett arbete i hård konkurrens med andra större kommuner, en etablering vi tog hem tack vare våra för- Kommunstyrelsens ordförande Olle Ytterberg. delar i infrastruktur, kompetens och redan genomförda investeringar. Detta visar att Arboga är ett konkurrenskraftigt alternativ för etableringar och att våra tidigare investeringar i infrastruktur för lager och industri varit riktiga. Under året färdigställdes bostäderna i kvarteret Örtagården, de första flerfamiljshus som byggts i Arboga sedan början av 1990-talet. Samtliga bostäder är uthyrda och projektet har resulterat i en flyttkedja med ett flertal nya hushåll i Arboga. Det visar att bostadsproduktion är en avgörande faktor när vi ska utveckla Arboga. Inflyttningen till kommunen var under året 601 personer, 41 fler inflyttade än utflyttade. Detta visar att det går att påverka befolkningsutvecklingen genom bostadsbyggande, något vi avser att fortsätta med. Ett resultat av samarbeten mellan kommunen, kulturintressen, näringsliv och föreningar är arbetet med ett nytt varumärke som slutförts under 2007. Varumärket, ”Arboga – plats för inspiration” och det tillhörande materialet, ska samla alla goda krafter hos oss som bor, lever och verkar här. Ett av de största projekten under året inom kommunens organisation är arbetet med målstyrning. Kommunfullmäktige har i full enighet beslutat om övergripande visioner, strategiska områden att arbeta inom och övergripande mål för hela organisationen. Arbetet har sedan omsatts i mål på nämnd- och förvaltningsnivå. Detta är ett omfattande arbete som ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling inom alla områden som kommunen arbetar inom. Slutligen vill jag framföra ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda som bidragit till alla verksamheters arbetsresultat under året. Arboga kommun är en stor organisation som är beroende av var och ens arbetsinsats, engagemang och servicevilja. Det är summan av alla ansträngningar mot gemensamma mål som kommer att fortsätta utveckla vår trivsamma, vackra och trygga miljö till ett Arboga som vi alla kan vara ännu mer stolta över och låta oss inspireras av.
Olle Ytterberg
7
Organisationsöversikt
Organisationsöversikt I Arboga kommun bildar socialdemokraterna och vänsterpartiet majoritet. Tillsammans har de 21 av de 41 mandaten i kommunfullmäktige. Kommunen saknar bostadsbolag. Inom tekniska nämndens verksamhet återfinns kommunens bostadsverksamhet med 389 lägenheter.
Valberedning
Personalutskott
Kommunfullmäktige
Kommunens revisorer
Kommunstyrelse
Arbetsutskott
Hel- och delägda företag och organisationer
Nämnder
Arboga Energi AB 100 %
Barn- och Utbildningsnämnd Fritids- och Kulturnämnd
Mälarenergi Elnät AB 10,2% Sturestadens Fastighets AB 50 %
Miljö- och Byggnämnd VAFAB Miljö AB
Socialnämnd
4,53% Seniorbostäder i Arboga AB 50 %
Teknisk nämnd Västmanlands Lokaltrafik AB 2,73%
Valnämnd
Västra Mälardalens Kommunalförbund 27 %
Överförmyndare
Kommunfullmäktiges mandatfördelning (41 mandat): Socialdemokraterna 18 Moderaterna 7 Folkpartiet 4 Centerpartiet 3 Omsorgspartiet 3 Vänsterpartiet 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 1
8
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges övergripande visioner, strategiska områden och mål För att förtydliga den politiska viljan med planeringen för Arboga kommun antog kommunfullmäktige i februari 2007 fyra övergripande visioner. Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. Arbogabon är trygg med stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden. Arbogas företag kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. För företagaren finns här en kreativ miljö och mycket god service byggd på nära samverkan mellan företag och samhälle. Kommunen har en lugn tillväxt med över 14 000 invånare år 2020 där jämlikhet och jämställdhet stärks under planperioden.
Vy över Arboga med Heliga Trefaldighetskyrkan i bakgrunden.
Utifrån visionerna beslutade kommunfullmäktige om strategiska områden och mål inom dessa områden. Kommunstyrelsen och nämnderna har för sina respektive områden beslutat om detaljmål samt mätbara mått för att mäta måluppfyllelsen. De finansiella målen har valts för att säkerställa att det finns utrymme för bland annat värdesäkring av det egna kapitalet, avsättning till framtida pensionskostnader, egenfinansiering av investeringar och därmed begränsning av nyupplåningen, samt oförutsedda händelser.
Strategiska områden och mål Nedan redovisas inom de strategiska områdena de av kommunfullmäktige beslutade målen samt nuläget för vissa mål. Område Boende: Arboga ska bli en ännu mer attraktiv kommun att bo i genom att bostadsbyggandet stimuleras. Mål: Alternativa boendeformer i varierande miljöer ska planeras och detaljplaner ska finnas antagna inom fem nya områden 2010. Planerna ska omfatta minst 40 lägenheter i flerfamiljshus eller villor per år. Intressenter till boende inom andra planområden ska erhålla besked inom tolv månader.
9
Förvaltningsberättelse
Område: Livsmiljö Arboga ska vara en trygg och säker kommun att leva i. Mål: Antalet deltagare inom fritidsaktiviteter ska öka med minst 10 procent. Antalet omhändertagna barn som inte kan vara kvar i hemmet ska minska under planperioden. Område: Service och tillgänglighet Arboga ska vara känt för trygghet och service för våra äldre och funktionshindrade. Mål: Ett nytt trygghetsboende för åldersgruppen 65+ ska stå färdigt år 2010. Nuläge: idag finns seniorboendet Örtagården med 24 lägenheter. Barnomsorgen ska senast år 2010 erbjuda alternativen familjedaghem och barnomsorg nattetid för de som har detta behov. Nuläge: i dagsläget finns inte dessa alternativ. Område: Näringsliv Antal arbetstillfällen i Arboga ska öka. Mål: Arbetsmarknaden ska breddas så att Arboga tillförs minst tre företag inom områden som inte fanns representerade år 2007. Arboga kommuns service till företagen ska årligen förbättras och inom tre år ska Arboga vara inom de tio bästa i Stockholm Business Alliace’s (SBA) serviceundersökning. Nuläge: i 2007 års undersökning hamnade Arboga på 20:e plats. Vid mättillfället fanns 44 anslutna kommuner till SBA. Antalet nystartade företag ska vara minst 30 per år under perioden 2008-2010. Företagen ska ha en bättre överlevnad än genomsnittet i länet. Nuläge: under år 2007 startades 46 nya bolag i Arboga kommun. Ytterligare 24 företag som inte är registrerade som bolag startades. Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka med 50 per år under perioden 2008-2010. Nuläge: mellan åren 2005 och 2006 minskade antalet arbetstillfällen med 43. Område: Besökare Genom aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia ska vi bidra till att utveckla turism och besöksnäringen som en allt viktigare näringsgren för Arboga. Mål: Minst hälften av alla besökare ska antingen ha erhållit information om, eller fysiskt ha gjort ett besök i stadskärnans intressanta historiska och kulturella miljö. Antalet besökare ska öka med minst fem procent per år. Nuläge: mellan åren 2005 och 2006 ökade antalet besökare med nio procent. Område: Utbildning Arboga ska vara känt för en bra studiemiljö i grundskolan och på Vasagymnasiet.
10
Förvaltningsberättelse
Mål: Antalet elever i grundskolans lägre årskurser F – 3 ska inte vara fler än 20 per klass år 2010. Nuläge: i dagsläget är målet uppnått i 63 procent av klasserna. Andelen Arbogaungdomar som väljer Vasagymnasiet för sina studier ska öka med sex procentenheter till år 2010. Nuläge: under år 2007 minskade andelen elever som valde Vasagymnasiet i årskurs 1 med 2,7 procentenheter. Område: Kommunikation Arboga ska befästa positionen som knutpunkt för kollektivtrafik i närregionen både för buss och tågtrafik och i samband med detta se till att bibehålla och utveckla turtätheten. Mål: Förbättra tågförbindelsen mellan Örebro och Stockholm till minst en förbindelse per timme förmiddag och eftermiddag. Nuläge: tågförbindelserna via Arboga går som glesast varannan timme förmiddag och eftermiddag. Område: Kommunen som arbetsgivare Förtroendevalda ska ha ett bra samarbete med alla anställda för att tillsammans utveckla kommunen och servicen till Arbogas invånare. Mål: Alla tillsvidareanställda ska ha rätt till heltidsarbete. Nuläge: en inventering är gjord av antalet anställda som önskar heltid. Osakliga löneskillnader ska vara borta år 2010. Sjuktalet ska minskas till under 29 dagar per år och anställd år 2010. Nuläge: vid utgången av år 2007 uppgick sjuktalet till 30 dagar.
11
Förvaltningsberättelse
Omvärldsorientering Internationellt Efter tre år med osedvanligt stark global tillväxt sker en viss dämpning av högkonjunkturen. Utvecklingen i USA är huvudorsaken till att tillväxten mattas. Det beror främst på den finansiella oro, som de så kallade subprimelånen skapat. Det är lån till låntagare med svag betalningsförmåga, vilket medfört stora kreditförluster för amerikanska banker. Deras krediter är i sin tur återförsäkrade hos andra banker, bland annat europeiska, vilket lett till att kreditoron och kreditförlusterna spridit sig över världen. Denna kreditoro består och läget väntas inte normaliseras förrän under andra halvan av år 2008. Det har också medfört stora problem på den amerikanska fastighetsmarknaden. Läget präglas av ett stort utbud av osålda hus och lägre efterfrågan på bostäder samtidigt som arbetslösheten ökar och börserna faller. Hög inflation i spåren av stigande livsmedelspriser och energipriser försämrar hushållens köpkraft. Genom Federal Reserves redan genomförda räntesänkning med 1,25 procentenheter och eventuellt kommande räntesänkningar får ekonomin och fastighetsmarknaden stöd och en befarad recession kan undvikas. Euroområdets tillväxt påverkas redan av en svagare global efterfrågan samt av den starka euron. Exporten dämpas liksom företagens investeringar. I flera länder riskerar bostadsbyggandet att minska på grund av stigande räntor och svagare prisutveckling. Hushållen håller dock uppe konsumtionen på en hygglig nivå och tillväxten väntas bara tillfälligt sjunka under den potentiella nivån. Den europeiska centralbanken (ECB) står inför samma problem som möter många andra centralbanker i år. Den vikande efterfrågan måste vägas mot en inflationstakt som ligger klart över målet. Även de så kallade tillväxtländerna, främst Kina, påverkas av nedgången i USA och euroområdet. Dämpningen av tillväxten blir dock relativt begränsad då den inhemska efterfrågan ökar. I Kina beräknas bruttonationalprodukten, BNP, stiga med omkring tio procentenheter per år de närmaste åren. Sverige Även Sverige har påverkats av den internationella dämpningen av högkonjunkturen. BNP beräknas år 2007 ha ökat med 2,7 procentenheter, vilket är avsevärt lägre än prognoserna vid årets början. Exporten blev också svagare än väntat och mycket talar för att marknadsandelarna fortsätter att minska år 2008. Den svagare internationella konjunkturen sammanfaller med kostnadsökningar i form av högre löner och en lägre produktivitet. Hushållens disponibla inkomster beräknas växa betydligt långsammare än under år 2007. En hygglig framtidstro borgar för en relativt god uppgång i den privata konsumtionen år 2008 även om tillväxttakten blir lägre än under år 2007. Sysselsättningsutvecklingen överraskade positivt under år 2007 och det är flera sektorer och regioner där arbetsgivarna har svårt att få tag på personal med önskad kompetens. Sysselsättningen beräknas stiga de närmaste kvartalen, men förväntas att plana ut mot slutet av år 2008. Under år 2007 höjde Riksbanken reporäntan fyra gånger, från 3,0 procent till 4,0 procent. Den sista höjningen år 2007 gjordes i oktober månad. Bedömningen var
12
Förvaltningsberättelse
då att reporäntan skulle behöva höjas ytterligare ett par gånger under år 2008. Nu är läget mer svårbedömt. Å ena sidan talar en relativt hög inflation (3,5 procent i december år 2007) för en höjning av reporäntan, men å andra sidan talar en svag konjunkturutveckling och stor börsoro för en sänkning. I februari år 2008 beslutade Riksbanken oväntat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter. Många bedömare tror nu att Riksbanken kommer att låta reporäntan vara oförändrad under ganska lång tid. Kommunsektorn Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) ekonomirapport i november 2007 är kommunernas läge för tillfället gynnsamt. Sysselsättningen och skatteintäkterna utvecklas starkt. Problemen med den demografiska utvecklingen är relativt begränsade. På längre sikt väntar betydligt svårare problem. De demografiska kraven kommer efterhand att bli svårare att möta och skattebasen kommer inte att ge samma tillskott som idag. Kommunernas preliminära bokslut för år 2007 visar att sektorn som helhet fortfarande redovisar relativt goda resultat. De flesta av Sveriges 290 kommuner redovisar överskott. Dock redovisar 29 kommuner underskott, vilket är en ökning jämfört med år 2006 då endast åtta kommuner redovisade underskott. Enligt SKL står många kommuner inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheterna de närmaste åren. Antalet elever i grundskolan minskar samtidigt som antalet gymnasieelever ökar. Andelen elever i friskolor ökar snabbt, vilket innebär svårigheter att effektivt planera skolverksamheten. De kommuner som väljer att införa det vårdnadsbidrag som regeringen har aviserat kommer att få kostnadsökningar som kräver ytterligare verksamhetsanpassningar. Arboga För Arboga kommun, liksom för många andra mindre kommuner, är befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen av central betydelse. Arboga kommuns befolkning uppgick den sista december år 2007 till 13 369 personer vilket är en minskning med 22 personer jämfört med samma tid föregående år. I nedanstående tabell redovisas befolkningsstrukturen i Arboga i olika åldersgrupper vid utgången av åren 2006 och 2007 samt för år 2007 i jämförelse med riket. BEFOLKNING
Arboga 2007
Riket 2007
2006-12-31
2007-12-31
Förändring
i procent
i procent
931
914
-17
6,8%
7,8%
2 192
2 164
-28
16,2%
13,2%
20-24 år
670
698
28
5,2%
8,8%
25-44 år
3 053
2 986
-67
22,3%
26,6%
45-64
3 691
3 695
4
27,6%
26,1%
65-79
1 962
2 018
56
15,1%
12,2%
892
894
2
6,7%
5,3%
13 391
13 369
-22
100,0%
100,0%
0-6 år 7-19 år
80-w Summa
13
Förvaltningsberättelse
Arboga kommun har en befolkningsstruktur som kännetecknas av relativt många unga i åldern 14 – 17 år med en befolkningstopp i åldern 17 år. Även i åldrarna 45 år och äldre har Arboga kommun fler invånare jämfört med länet och riket. Störst minskning har skett i åldersgruppen 25 - 44 år. Färre invånare i de fertila åldersgrupperna kan innebära framtida negativa konsekvenser för barnafödandet. I åldersklasserna 65 – 79 år och 80 år och äldre finns jämförelsevis ett stort antal invånare, av vilka ett flertal kommer att behöva vårdinsatser i en inte alltför avlägsen framtid. Befolkningsstrukturen kommer att ställa krav på en omstrukturering av kommunens resursfördelning för att klara den framtida servicen, framför allt till de äldre. Födelsenettot (födda minus döda) uppgick mellan åren 2006 och 2007 till minus 62 personer, 109 personer föddes och 171 personer avled under år 2007. Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) uppgick till plus 41 personer, 601 personer flyttade till kommunen medan 560 flyttade från kommunen. I centralorten Arboga bor cirka 79,5 procent av kommunens befolkning. I Götlunda tätort bor cirka 2,0 procent och i Medåker tätort bor cirka 1,6 procent av kommunens befolkning. Näringsliv och arbetsmarknad Arboga har en stor bredd på näringslivet. Historiskt har tillverkningsindustrin varit den största näringsgrenen. I början av 2000-talet förändrades situationen och därefter har offentlig förvaltning varit den största näringsgrenen. Många arbetar också med service och handel och i mindre företag, varav ett antal med starka hantverkstraditioner. Totalt fanns 879 företag vid utgången av år 2007 (enligt Upplysningscentralen UC AB). Av dessa är två tredjedelar enmansföretag. Omkring nio av tio företag har färre än tio anställda. Näringslivet blir mindre sårbart med flera små företag än några få stora. Kommunens största företag har över 700 anställda. Störst arbetsgivare är kommunen med knappt 1 000 tillsvidareanställda. I Arbogas näringslivsråd träffas representanter från näringslivet och kommunen för att diskutera gemensamma angelägna frågor. Under år 2007 har arbetet med att öka samverkan mellan kommunen och näringslivet förstärkts. Kommunstyrelseförvaltningen samordnar arbetet med träffar mellan kommunen och företag samt företagsträffar mellan företag. Den totala arbetslösheten mätt som årsmedeltal för år 2007 uppgick i Arboga till 4,2 procent varav 1,6 procent befann sig i arbetsmarknadspolitiska program. Detta är lägre än år 2006 då motsvarande andel uppgick till 7,1 procent (4,1 procent). Även ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har sjunkit jämfört med föregående år, årsmedeltalet för år 2007 i Arboga uppgick till 8,7 procent (varav 1,8 procent i arbetsmarknadspolitiska program) jämfört med år 2006 då arbetslösheten uppgick till 13,1 procent (7,7 procent). Från att tidigare ha haft en högre total arbetslöshet i Arboga är arbetslösheten som årsmedeltal år 2007 lägre i Arboga än i länet (4,6 procent).
14
Förvaltningsberättelse
Boende Tillgången till arbete betyder mycket vid val av bosättningsort men i den täta arbetsmarknadsregion, som Arboga tillhör, betyder ett attraktivt boende kanske lika mycket. Det finns redan tillgång till befintliga tomter som realiseras och tomter vars storlek kan anpassas till önskemålen. Nya områden i attraktiva naturlägen öppnas också i anslutning till Arboga tätort. Dessutom ska kommunen medverka till att tomter kan erbjudas i anslutning till Hjälmaren. De ger ett intressant läge nära Örebro. En viktig målgrupp för nya bostäder är de ”seniorer” som vill flytta från sin villa till ett mera centralt och bekvämt boende. Under året har en byggnation i kvarteret Giktringen färdigställts. Den innebär att 23 lägenheter blev inflyttningsklara i juni 2007. Projektet har den fördelen att de kan frigöra äldre villor som är intressanta för barnfamiljer. Bostadsfrågan bedöms nu så viktig för kommunens utveckling att en boendeplan tagits fram under år 2007. Utbildningsnivå Utbildningsnivån i en kommun är viktig för att företagen ska kunna rekrytera utbildad arbetskraft. För Arbogas utveckling är det nödvändigt att underlätta tillgången till högre utbildning för både företag och enskilda. Det är tanken med Högskolecentrum i Arboga. Invånarna i Arboga kommun har en högre utbildningsnivå till och med gymnasienivå jämfört med länets kommuner och riket. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är lägre i Arboga jämfört med både länet och riket. Det är främst männen i Arboga som inte har eftergymnasial utbildning. Kommunikationer Kommunen ska fortsätta arbetet med att förbättra kollektivtrafiken och att verka för ett rättvisare taxesystem i regionen. Kommunen ska även fortsätta ansträngningarna med att tillsammans med SJ och Banverket förbättra service, trygghet och trivsel på stationen. Den lyckade bredbandssatsningen i länet innebär att praktisk taget samtliga hushåll och företag i kommunen har tillgång till den IT- kommunikation de behöver. Vid särskilda behov kan även det fiberoptiska stadsnätet byggas ut.
15
Förvaltningsberättelse
Ekonomisk analys och god ekonomisk hushållning Årets resultat uppgår till minus 1,3 mkr. Orsaken till det negativa resultatet är att nämnderna inte klarat att hålla budgetramarna. Det negativa resultatet innebär att Arboga kommun år 2007 inte klarar att nå upp till det lagstadgade balanskravet som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Med hänsyn tagen till realisationsvinster vid försäljningar, och som ska avräknas vid balanskravsavstämningen, uppgår det justerade resultatet till minus 1,7 mkr. Resultatet i den sammanställda redovisningen uppgick för år 2007 till minus 0,7 mkr, det är främst Sturestadens Fastighets AB som har bidragit till att resultatet har blivit något bättre jämfört med kommunens resultat. Kommunfullmäktige beslutade i samband med budgeten för år 2007 om ett budgeterat resultat på 5,6 mkr motsvarande 1,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning. Detta är ett av de finansiella mål som beslutats. Under år 2007, i samband med kompletteringsbudgeten, fattades beslut om reducering av det budgeterade resultatet till 0,6 procent. Utfallet för år 2007 blev minus 0,24 procent. Som ett riktvärde bör, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL), nivån på resultatet uppgå till cirka 2,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultat (tkr) 20000 15000 10000 5000 0 -5000 -10000 2003
2004
2005
2006
2007
Nämnderna redovisar tillsammans ett underskott jämfört med budget uppgående till 6,9 mkr, vilket motsvarar 1,26 procent av de budgeterade nettokostnaderna. Inklusive finansiering uppgår underskottet till 4,7 mkr jämfört med budget. Avskrivningarna och den finansiella verksamheten, främst skatteintäkterna, uppvisar ett överskott uppgående till 2,2 mkr. Störst avvikelse jämfört med budget redovisar tekniska nämnden, socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Även miljö- och byggnämnden redovisar en stor avvikelse jämfört med budgetomslutningen. Tekniska nämnden redovisar en negativ avvikelse på 6,9 mkr. Det beror främst på att underhållet avseende bostadsverksamheten blivit dyrare än beräknat. Även verksamhetsfastigheter redovisar en negativ avvikelse, huvudsakligen beroende på uteblivna hyresintäkter. Socialnämnden redovisar en negativ avvikelse uppgående till 3,9 mkr, vilket främst beror på en ökning av kostnader för barn- och ungdomsvård, försörjningsstöd samt kostnader för utskrivningsklara brukare.
16
Förvaltningsberättelse
Barn- och utbildningsnämnden redovisar en positiv avvikelse på 2,5 mkr, huvudsakligen beroende på lägre kostnader för skolskjutsar än beräknat. Miljö- och byggnämnden redovisar en positiv avvikelse på 0,8 mkr, främst beroende på bygglovintäkter för försvarets lagerbyggnad. Även en vakant tjänst har bidragit till den positiva avvikelsen. Under hösten år 2007 har månatliga uppföljningar av nämndernas prognoser skett till kommunstyrelsen. De nämnder som redovisat negativa prognoser har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att redovisa en ekonomi i balans. Den sista prognosen för år 2007, som redovisades till kommunstyrelsen i november, innebar ett prognostiserat resultat för kommunen på minus 0,5 mkr. Nämnderna följer upp sin ekonomi och verksamhet månatligen. Under hösten 2007 har socialnämnden arbetat med en åtgärdsplan för att under år 2008 uppnå ekonomisk balans jämfört med budgetramen. Tekniska nämnden förvaltar kommunens så kallade allmännytta, ABO (Arboga bostäder). Under ett antal år har kostnaderna överstigit intäkterna inom verksamheten, vilket bland annat föranledde att en utredning om ABO genomfördes av en utomstående konsult under hösten 2007. Under år 2008 kommer diskussion att föras om ABO:s framtida verksamhet och organisation. Tekniska förvaltningen har upprättat en åtgärdsplan med syfte att styra upp rutiner kring bland annat ekonomi och organisation. Den kommer att genomföras huvudsakligen under år 2008. Kommunstyrelsen har beslutat att en månatlig uppföljning ska presenteras för styrelsen från socialnämnden samt tekniska nämnden under år 2008.
Balanskravsavstämning Det lagstadgade balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning ska realisationsvinster vid försäljning avräknas. För år 2007 redovisar Arboga kommun ett resultat uppgående till minus 1 334 tkr. Reavinster vid försäljning under året uppgår till 333 tkr, vilket innebär att resultatet enligt balanskravet uppgår till minus 1 667 tkr. I samband med kommunfullmäktiges behandling av 2006 års årsredovisning fattades beslut att överskottet år 2006 (17 447 tkr) skulle kunna ”komma att användas för oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar, som leder till underskott”. Under de senaste tre åren har följande resultat redovisats enligt balanskravet: År 2005: År 2006: År 2007: Totalt
4,5 mkr 15,3 mkr -1,7 mkr 18,1 mkr
17
Förvaltningsberättelse
Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning visar hur stor del av skatteintäkterna som tas i anspråk för den löpande verksamheten. Under år 2007 har 100,2 procent använts till den löpande verksamheten jämfört med 97,2 procent för år 2006. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 7,1 procent mellan åren 2006 och 2007 medan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökat med 3,8 procent. Det är främst personalkostnaderna som stått för den största ökningen. För att nå en ekonomi i balans är det viktigt att intäkterna respektive kostnaderna över tiden utvecklas på likartat sätt.
Pensioner Kommunens samlade pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt uppgår vid utgången av år 2007 till 372 mkr. De före år 1998 intjänade pensionsåtagandena redovisas som en upplysningspost i balansräkningen under ansvarsförbindelser. Som avsättningar i balansräkningen redovisas pensionsåtaganden för lönedelar över 7,5 basbelopp, efterlevandepensioner samt särskilda ålderspensioner. Under år 2007 har beräkningsgrunderna förändrats för pensionsberäkningarna. Bland annat har de antagna livslängderna höjts och diskonteringsräntan sänkts, vilket innebär att åtagandet har ökat betydligt. Den individuella delen som ger medarbetaren rätt att själv placera en del av pensionsmedlen, har redovisats som kortfristig skuld för att utbetalas under år 2008. Pensionsutbetalningarna för de personer som gått i pension redovisas som kostnad när utbetalning sker. Kommunen har inte vidtagit åtgärder som till exempel försäkringslösningar för att förbereda sig för ökade framtida pensionsutbetalningar. Avsatta medel återlånas enligt beslut av kommunfullmäktige och ingår därför i kommunens likviditet. Under år 2008 kommer en djupare analys att genomföras om de framtida pensionsutbetalningarna. Pensionskostnader inklusive särskild löneskatt 2007 Avsättning 3 897 tkr Individuell del 14 444 tkr Pensionsutbetalningar 13 267 tkr Ränta pensionsavsättning 1 003 tkr Summa 32 611 tkr
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Innevarande år erhåller kommunen preliminära skatteintäkter samt en slutavräkning för föregående års skatteintäkter. Till årets skatteintäkter läggs även en prognos på slutavräkningen för innevarande år. Arboga kommuns egna skattekraft uppgår till 92 procent av rikets (100 procent). I inkomstutjämningen sker en utjämning mellan kommunerna vilket innebär att de kommuner som har en skattekraft över 100 procent delar med sig till de kommuner som ligger under 100 procent. Samtliga kommuner är garanterade
18
Förvaltningsberättelse
115 procent av medelskattekraften vilket innebär att staten skjuter till mellanskillnaden. Kommunens skattesats uppgick år 2007 till 21,74 procent och har varit oförändrad sedan år 1999. Den totala skattesatsen i Arboga inklusive landstingsskatten uppgick för år 2007 till 32,54 procent efter en höjning av landstingsskatten med 0,52 procent inför år 2007. Endast två kommuner i länet har lägre skattesats än Arboga; Västerås 20,44 procent samt Hallstahammar 21,69 procent. Genomsnittet i länet uppgick till 21,15 procent för kommunalskatten samt 31,95 procent inklusive landstingsskatt år 2007. Genomsnittet i riket uppgick för år 2007 till 20,78 respektive 31,55 procent.
Finansnetto Finansnettot, det vill säga finansiella intäkter reducerat med finansiella kostnader, uppgick vid utgången av år 2007 till minus 89 tkr. Finansnettot har försämrats under år 2007 jämfört med år 2006 (2 136 tkr). Orsaken till försämringen är främst höjda låneräntor. Kommunens genomsnittliga låneränta uppgick till 3,53 procent under år 2007 jämfört med 2,93 procent år 2006. De finansiella intäkterna består till största delen av ränta på utlämnat lån till Mälarenergi Elnät AB (6,2 mkr).
Eget kapital Kommunens eget kapital har försämrats med 2,8 mkr år 2007 jämfört med år 2006. Anledningen är det negativa resultatet på 1,3 mkr samt förändrad redovisningsprincip för timlöner på 1,5 mkr. Eget kapital (tkr) 540 000 520 000 500 000 480 000 460 000 440 000 420 000 400 000 2002 2003
2004 2005
2006 2007
Investeringar Nettoinvesteringarna uppgår för år 2007 till 67,4 mkr (54,9 mkr 2006). Under de senaste fem åren har nettoinvesteringarna i genomsnitt uppgått till nästan 44 mkr per år. Nettoinvesteringarna i förhållande till verksamhetens nettokostnader ger ett jämförelsemått på investeringsnivån. Över tiden i riket uppgår investeringsnivån till 6 – 8 procent. Kommunens investeringar (exklusive ABO) uppgår för år 2007 till 10,9 procent av verksamhetens nettokostnader. Avskrivningarna uppgick till 34,3 mkr år 2007, vilka tillsammans med nyupplåning på 30 mkr finansierat investeringarna under år 2007. De största investeringarna har skett i ny idrottshall, 19,9 mkr, samt i energisparåtgärder, 28,7 mkr.
19
Förvaltningsberättelse
Likviditet och lån Den höga investeringsnivån har inneburit en påfrestning på likviditeten. I budgeten för år 2007 planerades för en investeringsnivå på drygt 42 mkr. Av dessa skulle 33 mkr finansieras med egna medel. I samband med kompletteringsbudgeten utökades investeringsbudgeten till drygt 82 mkr medan utfallet blev drygt 67 mkr. Under november månad upplånades 30 mkr för att finansiera de utökade investeringarna samtidigt har checkkrediten utökats under året från 10 mkr till 30 mkr. Likviditeten uppgick vid årets slut till 56,1 (67,9) mkr. Medellikviditeten uppgick till 31,6 mkr (36,5 mkr 2006). Kommunens policy är att endast lånefinansiera investeringar i affärsdrivande verksamhet och bostäder, det vill säga investeringar som konsumenterna betalar. Under år 2007 har låneskulden ökat med 21 mkr och uppgick vid utgången av år 2007 till 251 mkr. Amorteringar har under året gjorts med 9 mkr. Låneskuldens (inklusive kortfristig del) utveckling under åren 2002 - 2007 framgår av nedanstående diagram. Låneskuldens utveckling 2002-2007
400000 200000 0 2002
2003
2004
2005
2006
2007
Orsaken till minskningen av låneskulden år 2005 var bildandet av Arboga Energi AB. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga ekonomiska styrka och visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten bör långsiktigt öka eller vara oförändrad. Kommunens soliditet uppgår vid utgången av år 2007 till 56,7 procent (58,7 procent 2006). Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna har finansierats med eget kapital. Vid en bedömning av soliditetens utveckling är det viktigt att analysera orsakerna till förändringen. Soliditetens utveckling påverkas av utvecklingen av det egna kapitalet och av tillgångarnas förändring. Under år 2007 har det egna kapitalet försämrats med 2,8 mkr. Ökningen av kommunens tillgångar uppgår till drygt 26 mkr. Soliditetsförsämringen beror både på en försämring av det egna kapitalet och en tillgångsökning. Utvecklingen av kommunens soliditet under perioden 2002 - 2007 framgår av nedanstående tabell. År Procent
2002 49
2003 47
2004 50
2005 60
2006 59
20
2007 57
Förvaltningsberättelse
Om soliditeten beräknas inklusive pensionsåtagandena som redovisas som ansvarsförbindelser uppgår kommunens soliditet år 2007 till 19,2 procent (25,3 procent 2006). Jämfört med ett preliminärt genomsnitt i länet år 2007, 52 procent, har Arboga kommun en god soliditet. Soliditeten i den sammanställda redovisningen uppgår till 43 procent. Borgen Kommunens borgensåtaganden uppgick till 223 mkr vid utgången av år 2007. Av de totala borgensåtagandena uppgår borgen till helägda Arboga Energi AB till 198 mkr och till delägda bolag, 22 mkr, vilket utgör 99 procent att de totala borgensåtagandena. Övriga borgensåtaganden består av borgen för förlustansvar egna hem, 1 mkr, samt borgen till Arboga golfklubb, 2,5 mkr. Kommunen har inga åtaganden för så kallade fallskärmsavtal.
Framtiden Under år 2007 minskade Arboga kommuns befolkning med 22 personer. Ett vikande befolkningsunderlag innebär minskade skatteintäkter och bidrag vilket i sin tur leder till sämre underlag för att bedriva kommunal service. Avgörande för Arboga kommuns framtid är befolkningsutvecklingen. Stora ansträngningar måste göras för att befolkningen inte ska minska ytterligare, det innebär bland annat att fler arbetstillfällen måste tillföras kommunen. Under början av år 2008 har byggnationen av Försvarsmaktens nya centrallager påbörjats, vilket beräknas ge cirka 80 nya arbetstillfällen. Fler bostäder med attraktiva lägen måste också byggas. Hittills i år (2008-03-11) har befolkningen minskat med tre personer. Kommunens ekonomi och förutsättningar påverkas av många olika faktorer. Nedan beskrivs effekten av några av dessa i en känslighetsanalys. Faktorer Löneökning 1 % Prisförändring 1 % Försörjningsstöd, ökning 1 % Förändring skattesats 0,50 kr Befolkningsförändring 100 inv. Skatteunderlag förändr 0,5 %
Effekt mkr + 3,8 +- 2,3 + 1,0 +- 10,9 +- 4,1 +- 2,4
God ekonomisk hushållning De nya lagreglerna om god ekonomisk hushållning, som trädde i kraft från och med år 2005, innebär att kommunfullmäktige ska besluta om finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, det vill säga koppling mellan ekonomi och verksamhet. Verksamhetsmål
21
Förvaltningsberättelse
behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet på kort respektive lång sikt samt tydliggöra uppdraget mot medborgarna. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och att hushålla över tiden. Det innebär en avvägning mellan ekonomi och verksamhet på kort respektive lång sikt. Om det under ett år förbrukas mer medel än vad kommunen får in, innebär det att det blir kommande år eller generationer som får betala för denna överkonsumtion. För år 2007 har kommunfullmäktige i Arboga kommun beslutat om följande finansiella mål som också följs upp nedan: •
Årets resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatet för år 2007 uppgår till minus 0,24 procent (3,2 procent 2006). Målet är inte uppnått.
•
De affärsdrivande verksamheterna bör genom avgifter/hyror bära sina egna kostnader. Över- och underskott regleras mot särskilda resultatutjämningsfonder (gäller tills vidare ej ABO). Va-verksamheten redovisar ett överskott uppgående till 409 tkr (47 tkr) som redovisas som en avgränsad del av kommunens egna kapital. Målet är uppnått.
•
Nyupplåning görs endast till investeringar som förräntas via avgifter (vaverksamhet) eller genom hyror (ABO, servicehus). Under år 2007 nyupplånades 30 mkr som avsåg tidigare beslutad men ej verkställd upplåning avseende va-verksamhet samt ABO och servicehus. Målet är uppnått.
•
Soliditeten bör inte understiga 60 procent. Soliditeten uppgick vid utgången av år 2007 till 56,5 procent (58,7). Målet är inte uppnått.
•
Investeringar i storleksordningen 15-20 mkr/år ska kunna finansieras genom skattemedel. Av de totala investeringarna år 2007 på 67 mkr har 37 mkr skattefinansierats. Målet är uppnått.
För år 2008 har kommunfullmäktige beslutat om förändring av de finansiella målen. Följande mål gäller för år 2008; • Årets resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning. • Soliditeten ska inte understiga 60 procent. Under år 2008 kommer en inventering att göras av de verksamhetsmål som finns beslutade och som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Ett sådant mål är exempelvis målet med kommunens sjuktal. Under år 2007 har kommunfullmäktige beslutat om en ny styrmodell för Arboga kommun. Målstyrning och rambudget införs från och med år 2008. Den nya styrmodellen stödjer arbetet med god ekonomisk hushållning. Syftet med ändrad styrmodell är att styra med målen inom den ekonomiska ramen som varje nämnd erhåller. Modellen innebär en mindre detaljeringsgrad i de politiska be-
22
Förvaltningsberättelse
sluten samt en ökad delaktighet för personalen och öppnar upp för en större kreativitet att lösa uppdraget inom den ekonomiska ramen. Styrmodellen innebär ett systematiskt arbete med beslut om mål, uppföljning samt ständig omprövning för att anpassa till förändrade förutsättningar. Modellen ger också möjlighet för invånarna att utvärdera politikens åtaganden till exempel vad gäller kvalitet och servicenivå. En god ekonomisk hushållning ställer krav på att kommunen har en långsiktighet i sin planering. Det kräver till exempel en analys av verksamhetsförändringar på grund av den demografiska utvecklingen. Ett sådant arbete kommer att påbörjas under år 2008 då konsekvenser av befolkningsutvecklingen inom olika åldersgrupper kommer att analyseras. En analys kring nyckeltal för olika verksamheter kommer att påbörjas. Ytterligare områden som måste analyseras under de kommande åren för att kommunen långsiktigt ska uppnå en god ekonomisk hushållning är till exempel hur kommunen ska planera för finansieringen av kommande pensionsutbetalningar, om kommunens fastigheter underhålls på ett bra sätt så kapitalförstöring undviks samt hur framtida personalförsörjning ska klaras.
23
Förvaltningsberättelse
Medarbetare Under året har arbetet inriktats på att förstärka bilden av kommunen som en attraktiv arbetsgivare. En enkätundersökning har gjorts bland de deltidsanställda för att mäta intresset för heltidsarbete. Enkätresultatet har redovisats till förvaltningarna för åtgärder. Planering för en central rekrytering av personal har påbörjats. Detta för att kunna kvalitetssäkra arbetet och få en väg in till kommunen. För att öka frisknärvaron har satsningar gjorts i förebyggande hälsoarbete. Antal anställda Vid utgången av år 2007 var 1 668 personer anställda i Arboga kommun. Av dessa var 994 personer tillsvidareanställda varav 81,5 procent var kvinnor. Enligt skriften ”Vad kostar verksamheten i Din kommun, år 2006” uppgick antalet anställda i Arboga kommun per 1 000 invånare till 71,0. Motsvarande siffra i länet och riket uppgick till 70,7 anställda respektive 67,1 (vägt medelvärde det vill säga kommunstorlek beaktas). Skillnader kan bland annat bero på olika stor andel av entreprenader och bolagisering eller skillnad i kvalitet och effektivitet. Personalkostnader Totalt uppgår personalkostnaderna år 2007 till 406,9 mkr inklusive arvoden och pålägg för arbetsgivaravgifter med mera, även personalkostnader jämförs i ovanstående skrift. För Arboga kommun utgjorde personalkostnaderna 63 procent av verksamhetens nettokostnad år 2006 jämfört med länet, 61 procent, och riket, 59 procent, (vägt medelvärde). Skillnader kan bland annat bero på i vilken omfattning verksamhet utförs i egen regi eller genom köp av tjänster från andra sektorer. Personalkostnaderna ökade under år 2007 med 5,8 procent. Personalens åldersfördelning Medelåldern för de tillsvidareanställda uppgår till 46,9 år för kvinnor och till 49,6 år för män. ÅLDERSFÖRDELNING per nämnd
20-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60 år -
Totalt
3
9
9
9
4
34
14
87
124
114
65
404
Fritids- och kulturnämnd
7
14
6
12
7
46
Miljö- och byggnämnd
0
4
3
1
8
Socialnämnd
8
81
136
105
43
373
Teknisk nämnd
4
15
34
45
31
129
36
210
312
285
151
994
Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd
TOTALT
Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden svarar för 78 procent av kommunens samtliga anställda. Av kommunens anställa är 15 procent över 60 år, endast 3,6 procent av de anställda är under 30 år.
24
Förvaltningsberättelse
Personalens sjukfrånvaro Kommunen har som mål att till år 2010 ha en sjukfrånvaro som ligger på högst 29 dagar per anställd. För år 2007 uppgick sjukfrånvaron till 30 dagar per anställd. För åren 2005 och 2006 uppgick sjukfrånvaron till 34 respektive 31 dagar. SJUKFRÅNVARO Tillsvidareanställda per nämnd
Antal anställda
Sjukdagar totalt
Snitt per person
34
327
10
404
9 875
24
46
970
21
8
54
7
Socialnämnd
373
13 849
37
Teknisk nämnd
129
4 335
34
TOTALT
994
29 410
30
Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd
Statistik över sjukfrånvaron tas fram månadsvis för att organisationen snabbt ska kunna fånga trender kopplade till ohälsa. Statistiken bryts ned på avdelningseller enhetsnivå för analys och åtgärd av ansvarig chef. Övergripande riktlinjer för sjukanmälan och åtgärdsplaner vid sjukfrånvaro och rehabilitering har tagits fram. Samverkan med Försäkringskassan har fördjupats för att få långtidssjukskrivna medarbetare åter i arbete alternativt få beslut om sjukersättning. En genomgång av varje långtidssjukskriven medarbetares sjukskrivningsbild har genomförts. SJUKFRÅNVARO Tillsvidareanställda Ålder -29 30-49 50-
Total sjukfrånvaro (%) av arbetad tid
60 dagar eller mer (%) av den totala sjukfrånvaron
2006 9,6 7,4 3,4
2007 9,4 7,3 3,0
2006 11,2 62,6 71,1
2007 0,0 58,1 66,6
Kvinnor
9,0
8,3
67,2
62,7
Män
4,6
6,0
52,1
49,7
TOTALT
8,0
7,8
65,2
60,4
Den totala sjukfrånvaron mellan åren 2006 och 2007 har minskat inom samtliga åldersgrupper och bland kvinnorna. Däremot har sjukfrånvaron för männen ökat. Av sjukfrånvaron svarar de långtidssjukskrivna (längre än 60 dagar) för 60 procent vilket är en minskning i jämförelse med år 2006 (65,2 procent).
25
Förvaltningsberättelse
KOSTNADER FÖR SJUKLÖN 2007 per nämnd Tkr
2007
2006
Sjuklön
Sjuklön i % av
Sjuklön
Sjuklön i % av
inkl
förvaltningens
inkl
förvaltningens
pålägg Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd
Teknisk nämnd TOTALT
pålägg
personalkostnad
137
0,84%
156
1,01%
2 132
1,37%
2 420
1,65%
175
1,09%
177
1,30%
47
1,48%
54
0,36%
3 078
1,87%
3 141
2,32%
722
1,57%
853
2,06%
6 291
1,56%
6 801
1,92%
Miljö- och byggnämnd Socialnämnd
personalkostnad
Kostnaderna för sjukfrånvaron fortsätter att minska. Skillnaden mellan åren 2006 och 2007 var 0,5 mkr. Framtida personalförsörjning PENSIONSAVGÅNGAR PER FÖRVALTNING 2008-2017 (Beräknad pensionsålder 65 år) per nämnd Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd TOTALT
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Totalt
0
2
0
1
1
0
2
0
1
0
7
14
17
13
13
13
16
12
14
13
11
136
2
1
2
1
2
3
2
1
1
2
17
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
10
6
7
14
8
9
19
10
7
8
98
3
2
10
10
5
7
6
5
4
3
55
29
28
32
39
29
35
41
30
26
24
313
Under den kommande tioårsperioden kommer drygt 30 procent av kommunens anställda att gå i pension. En åtgärd att försörja framtidens behov av chefer är den aspirantutbildning med sju deltagare som genomfördes år 2007. Varje förvaltning har redovisat till personalutskottet hur de ser på sin framtida personalförsörjning. Personalens hälsa Kommunen har under året satsat mycket på hälsofrämjande arbete. Hälsoutvecklaren arbetar dels förebyggande för att minska risken för ohälsa inom specifika riskgrupper, dels främjande för att skapa förutsättningar för en bättre hälsa för alla. Syftet är att minska korttidsfrånvaron då långtidsfrånvaron redan har minskat. En rad hälsofrämjande aktiviteter har genomförts under året. Hälsoinspiratörer har utbildats av hälsoutvecklaren. Det finns nu ett trettiotal som arbetar ut mot personalen inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Resultatet är lovande och arbetet fortgår med att utbilda fler hälsoinspiratörer
26
Förvaltningsberättelse
inom fler förvaltningar i kommunen. En Hälsovecka och en Hälsodag har arrangerats med föreläsningar, prova-på aktiviteter och inspiration med syfte att öka intresset för den egna hälsan samt visa vilka möjligheter som finns inom hälsoområdet. För att minska risken för ohälsa inom olika riskgrupper har kurser i rökavvänjning, stresshantering och livsstil samt en viktväktarkurs genomförts. Ett riktat projekt för sjukskrivna genomfördes. Målet med projektet var att påskynda medarbetarnas rehabiliteringsprocess. Fler riktade projekt kommer att genomföras framöver. Fritidsklubben fortsätter att erbjuda många aktiviteter i friskvårdssyfte. Löneöversyn och lönepolitik Målet har varit att utveckla den decentraliserade förhandlingsmodellen ytterligare. Stark betoning har lagts på att förebygga all lönediskriminering. Dialogmodellen, där chefen lönesätter medarbetaren direkt, kommer att vara standard inför löneöversynen år 2008. Kostnaderna för lönerevisionen blev totalt tre procent av lönesumman. Lönepolitiken är en viktig faktor i kommunens personalpolitik. Lönepolitiken syftar till att: • Kunna rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. • Var och en av kommunens medarbetare blir sedd som individ och som del i ett arbetslag och får en löneutveckling baserad på sina individuella prestationer och resultat. • Motverka all lönediskriminering på grund av kön, etnisk eller religiös bakgrund, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning. Rätt till heltid Arboga kommun har som målsättning att erbjuda samtliga medarbetare full tjänstgöringsgrad. Det innebär att de medarbetare vars tjänstgöringsgrad understiger hundra procent, i framtiden ska erbjudas möjlighet att arbeta heltid. I en kartläggning som genomfördes år 2006 och som följdes upp år 2007 framgår det att det finns ett visst intresse bland deltidsanställda att utöka sin tjänstgöringsgrad till heltid, främst inom socialförvaltningen. Dock framgår det även att många av de tillfrågade enbart är intresserade av att arbeta heltid under förutsättning att tjänsten är knuten till specifika tider, avdelningar och verksamheter. För att förverkliga målet om rätt till heltid krävs således insatser för att öka flexibiliteten bland såväl personal som chefer samt medvetandegöra personalen om de förutsättningar som en heltidstjänst kan komma att innebära. Exempel på områden som kan vara aktuella att se över är möjliga förändringar av verksamheten avseende schemaläggning, bemanning och arbetsuppgifter. Detta arbete planeras tillsammans med personalorganisationerna.
27
Förvaltningsberättelse
Lokalt välfärdsbokslut Arboga kommun har under år 2007 påbörjat arbetet med att ta fram ett lokalt välfärdsbokslut. Det lokala välfärdsbokslutet ska vara ett verktyg för att styra och följa upp den kommunala verksamheten. Det ska utifrån förändringar, trender och det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen ge en samlad bild av samhällsutvecklingens riktning i Arboga kommun.
Ahllöfsparken i Arboga.
Syftet med ett lokalt välfärdsbokslut är att få en samlad bild över de målområden som valts ut i Arboga kommun, för att på så sätt ge ett gott beslutsunderlag inför politiska beslut och strategiska vägval.
Val av målområden och indikatorer Det som låg till grund för utformningen av det lokala välfärdsbokslutet var de nationella folkhälsomålen. I Arboga kommun valdes de första fem målområdena ut eftersom de är påverkbara i politiska beslut på kommunal nivå samt utgör välfärdens kärnområden. Målområdena som beskrivs är: • • • • •
Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer
För att följa upp målområdena identifierades ett antal indikatorer. De nio basidikatorer som är kopplade till de första fem målområdena, samt ytterligare ett antal indikatorer, med syfte att belysa välfärden, valdes. Arboga kommuns övergripande visioner och strategiska målområden har funnits med som underlag för arbetet med att ta fram välfärdsbokslutet.
Resultat I vissa delar där jämförelser kan göras med riket ligger värdet för Arboga kommun lika eller bättre än det genomsnittliga värdet för riket, till exempel vad gäller brottsstatistik, behörighet till gymnasieskolan, valdeltagande och öppet arbetslösa. I jämförelser med länet finns det många delar där Arboga kommun visar på bättre eller mer positiva värden än genomsnittet, till exempel vad gäller föreningsaktiva ungdomar, slutbetyg från gymnasiet, elever som sällan eller aldrig upplever medbestämmande i skolan, skolk bland elever i skolan samt ohälsotalet.
28
Förvaltningsberättelse
Inom de valda målområdena och indikatorerna för Arboga kommun finns även förbättringsområden. Välfärdsbokslutet visar att: •
• •
• • •
Låg andel av befolkningen vidareutbildar sig efter gymnasiet i jämförelse med länet och riket. Låg andel av befolkningen har hög inkomst i jämförelse med länet och riket. Det skedde fler självmord, både bland kvinnor och män, i jämförelse med länet och riket. Flickor i skolår sju, nio och två på gymnasiet mår sämre än flickor i samma ålder i länet. 35 procent av flickorna i skolår nio led av uttalade depressionssymtom. En högre andel av männen dog i skador och förgiftningar i jämförelse med länet och riket.
29
Förvaltningsberättelse
Miljöredovisning och gröna nyckeltal Kommunfullmäktige antog år 2000 ett Agenda 21-program för Arboga. Agenda 21-programmet innehöll bland annat ett miljöprogram för kommunen. Miljöprogrammet bygger på riksdagens 15 miljökvalitetsmål som antogs 1999. Av dessa är 13 mål relevanta för Arboga. Nedan redovisas ett urval av målen.
Mål: Frisk luft Gamla eldstäder har bytts ut mot bättre och mer energieffektiva anläggningar. Energirådgivaren har informerat och bidragit till detta. Vid installation av braskaminer/pannor ställer miljö- och byggnämnden krav på miljögodkännande. Under år 2007 har Arboga Energi AB anslutit 30 objekt till fjärrvärme. Miljö- och byggförvaltningen har lämnat 19 tillstånd för berg-/jordvärme.
Mål: Grundvatten av god kvalitet, levande sjöar och vattendrag Information till lantbrukare, villa- och fritidsboende om att minska användandet av gödsel och kemikalier för att undvika läckage till vattendrag, ingår i miljö- och byggförvaltningens ordinarie verksamhet vid tillsyn.
Mål: Ingen övergödning Att informera om hanteringen av gödningsmedel och bekämpningsmedel i jordbruket samt kemikaliehantering i övrigt ingår i miljö- och byggförvaltningens ordinarie verksamhet.
Mål: Ett rikt odlingslandskap Kommunens jordbruksprogram från år 1977 ska revideras för att göras aktuellt. Arbetet har ännu inte påbörjats.
Mål: God bebyggd miljö Miljö- och byggförvaltningen har köpt in bullerinstrument för mätning av ljudnivåerna inom tätortens utomhusmiljö. Dessutom har miljö- och byggnämnden antagit riktlinjer för ljudnivåer vid musikarrangemang. Förvaltningen lånar även ut ett så kallat ljudöra till exempelvis skolor och förskolor.
Mål: Säker strålmiljö Förmedling av rådgivning och mätning av radon sker i miljö- och byggförvaltningens ordinarie verksamhet. Under mätsäsongen 2005-2006 skickade förvaltningen ut 2 800 brev med information om radonmätningar till permanentboende i småhus. Utskicken gav cirka 850 radonmätningar. Mätsäsongen 2006-2007 har 492 permanentboende på lantbruksfastigheter erbjudits mätning. Det genererade 83 mätningar. Mätsäsongen 2007-2008 gjordes utskick till 117 fastighetsägare av flerbostadshus. Totalt har det gjorts 143 nya beställningar av mätningar. Alla fastighetsägare vars byggnader har för höga värden informeras om vilka saneringsmöjligheter samt vilka bidrag som finns.
30
Förvaltningsberättelse
Mål: Begränsad klimatpåverkan Målet är att informera invånarna om biltrafikens negativa påverkan på miljön samt uppmuntra till att använda cykel och kollektivtrafik. För samtliga nämnder gäller att vid tjänsteresor ska i möjligaste mån kollektivtrafiken användas. Till följd av att ytterligare 30 abonnenter anslutit sig till fjärrvärmenätet år 2007 kommer oljeeldningen att minska och därigenom även användandet av fossila bränslen.
Måluppfyllelsen för prioriterade områden i Arboga kommun Försurning, övergödning, Arbogaån De vattendrag och sjöar som finns i kommunen är mestadels näringsrika och löper inte risk för försurning. Däremot kan risk för övergödning förekomma. Ett mål är att minska användningen av fossila bränslen och till följd av att fler abonnenter anslutit sig till fjärrvärmenätet minskar oljeanvändningen. Arboga reningsverk har god avskiljning av fosfor och biologiskt nedbrytbara ämnen och klarar samtliga skärpta utsläppsvärden till recipienten Arbogaån. Tätortsluften Genom att antalet fjärrvärmekunder har ökat och värmeproduktionen huvudsakligen produceras med biobränslen har utsläppen av växthusgaser reducerats. Den anropsstyrda tätortstrafiken medför att fler åker kollektivt vilket minskar luftföroreningarna i tätorten. Slam Årets slam från reningsverket klarar alla krav på råvara som jordförbättringsmedel. 657 ton slam har lagts på salixodling. Avfall Det finns elva återvinningsstationer i kommunen. För omhändertagande av avfallet år 2007 svarade Vafab Miljö AB (ej miljöfarligt). Målen i renhållningsordningen är: 1. Minimera miljöbelastningen i samband med insamling, transport och behandling. 2. Minimera slöseriet med naturresurser genom avfallsreducerande åtgärder. 3. Verka för kostnadseffektiva system för hantering och behandling av avfallet. 4. Verka för god kommunal service till hushåll och näringsliv. 5. Upprätthålla en god hygienisk och sanitär standard. 6. Verka för en god arbetsmiljö för berörd personal. Resultatet av mål ett är att en utökad källsortering har möjliggjort tvåveckorshämtning av hushållsavfall vid villahushåll. Insamlingen sker i tvåfacksbilar, vilket minimerar körtiderna. Resultatet av mål 2-5 är att Vafab Miljö AB under år 2007 har arbetat med att förbättra måluppfyllelsen.
31
Förvaltningsberättelse
Viktiga händelser Under året har arbetet med att sänka energiförbrukningen i kommunens fastigheter varit prioriterat. Utsläppen av svavel och koldioxid har därmed minskat. En kontinuerlig förbättring av ventilation och värmekomfort för att förbättra inomhusmiljön i kommunens fastigheter pågår också. Undersökningar vid Lungers vattentäkt pågår för att klara de återstående tiondelarna till gränsvärdet för Flourid i dricksvattnet. Familjer med barn under 1,5 år har försetts med särskilda filter för Flouridavskiljning.
Gröna nyckeltal Förslag till 25 gröna nyckeltal har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting. Av samtliga förslag har kommunfullmäktige tidigare beslutat att tekniska förvaltningen ska redovisa resultatet för punkterna 20-25. Utöver dessa redovisas här också punkterna 14-16.
14 15
16
Godkänt slam (%) Kadmium i slam (halt i mg/kg torrsubstans) Kvicksilver -”Bly -”Fosfor från slam återförd till jordbruk respektive växtodling (%) Fosfor från slam återförs hos jordtillverkningsentreprenör genom framställning av täckjordsmaterial
År 2005
År 2006
År 2007
100 1,45 0,57 22,75
100 1,23 0,53 28,75
100 1,23 0,58 27,90
51 %
63 %
100 %
49%
37 %
0%
År 2005
År 2006
År 2007
157
161
*)
Kommunen som organisation 20
Användning av värme i kommunens lokaler (kWh/m2) (normalårskorrigerat)
21
Användning av el i kommunens lokaler (kWh/m2)
63
63
*)
22
Förnybar energi i lokalerna (%)
61
75
*)
23
Transportenergi för tjänsteresor (kWh/årsarbetare)
317
628
874
24
Icke fossilt bränsle till tjänstefordon och arbetsredskap (%)
8,5
6,4
19,8
25
Inköp av ekologiska livsmedel (andel av värdet, %)
1
1
1
Med ”kommunens lokaler” avses här de lokaler som förvaltas av tekniska förvaltningen. *) Tillförlitliga uppgifter saknas på grund av vakant tjänst. Avsikten är att återkomma med uppgifter senare.
32
Förvaltningsberättelse
Driftredovisning
(belopp i tkr)
Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Fritids- och kulturnämnd Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd varav VA-verksamhet varav ABO Summa nämnder Finansiering SUMMA
Nettokostnad Avvikelse
Budget
Intäkt
Kostnad
2007
2007
2007
2007
2007
46 856
3 873
50 077
46 205
652
247 549
38 966
284 053
245 088
2 462
33 831
10 911
44 734
33 823
8
3 797
1 807
4 814
3 007
791
203 323
79 190
286 396
207 206
-3 883
38 165 -110 -71
203 917 23 521 24 935
249 012 23 002 28 872
45 096 -519 3 937
-6 930 409 -4 008
573 522
338 664
919 087
580 423
-6 901
-576 864
659 933
80 843
-579 090
2 226
-3 342
998 597
999 931
1 334
-4 676
33
Förvaltningsberättelse
Investeringsredovisning
NettoUtgift investering Avvikelse 2007 2007 2007
Budget 2007
Inkomst 2007
Kommunfullmäktige och kommunstyrelse
1 990
236
1 671
1 436
555
Barn- och utbildningsnämnd
6 163
0
4 594
4 594
1 569
Fritids- och kulturnämnd
1 777
0
976
976
802
40
0
40
40
0
1 968
0
1 285
1 285
683
Teknisk nämnd varav VA-verksamhet varav ABO
71 460 8 809 12 185
9 186 0 0
68 299 6 232 6 634
59 113 6 232 6 634
12 347 2 577 5 551
SUMMA
83 399
9 421
76 865
67 443
15 955
(belopp i tkr)
Miljö- och byggnämnd Socialnämnd
Fleråriga investeringsprojekt (Belopp i tkr)
Totalt beviljade medel
Tidigare redovisat
Årets Totalt redov. redovisat Återstående netto netto medel
25 300 5 500 29 280 3 600
8 304 78 859 0
14 510 5 760 19 075 906
22 814 5 838 19 934 906
2 486 -338 9 346 2 694
2 650 9 775 1 300
2 053 4 324 0
23 4 239 1 235
2 076 8 563 1 235
574 1 212 65
Pågående projekt Energisparåtgärder Energisparåtgärder ABO Vasahallen nybyggnation Centrumparkering ombyggnad Gäddgårdsskolan ombyggn särskola Reinvestering ledningsnät VA Rådhuset säkerhetshöjande åtg.
34
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsredovisning Kommunfullmäktige och kommunstyrelse
Bokslut 2006
Bokslut 2007
2 785
3 873
Verksamhetens kostnader
39 624
50 077
Nettokostnad
36 839
46 205
Budget
37 495
46 856
656
652
1 834
1 436
31
33
Bokslut 2006
Bokslut 2007
-1 382
-1 526
92
-7
-11
173
1 441
1 194
66
1 323
Utvecklingscentrum
491
18
Personalkontor inkl IT
492
-379
Ekonomikontor
-503
-185
Överförmyndare
-30
41
Summa avvikelse
656
652
Fakta, tkr
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ med 41 mandat. Direkt underställda kommunfullmäktige är kommunens revisorer samt valberedningen. Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för att under kommunstyrelsen samordna kommunens verksamheter. Till förvaltningens viktigaste uppgifter hör i allt större utsträckning omvärldsbevakning och utvecklingsarbete i samverkan med övriga förvaltningar, näringslivet samt myndigheter och organisationer. Till kommunstyrelseförvaltningen hör kommunkansli, personalkontor med IT-enhet och vaktmästeri, ekonomikontor samt utvecklingscentrum med näringsliv- och turistverksamhet.
Verksamhetens intäkter
Årets resultat Bruttoinvesteringar
Antal årsarbetare
Avvikelse mot budget, tkr Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Kommunstyrelse
Årets verksamhet
Kommunkansli
Kommunkansliet har medverkat i visionsoch målarbetet samt i det övergripande planeringsarbetet för att ta fram beslutsunderlag inför politiska beslut, till exempel arbetet med Översiktsplan, Boendeplan 2009-2011 och Välfärdsbokslut 2007. Kommunkansliet har även deltagit i arbetet med att ta fram underlag för styrdokumentet ”Mål och strategier samt ekonomisk plan för 2008-2010”.
Under år 2007 har en samhällsplanerare anställts för att arbeta med övergripande planering. Ett program för översiktsplanen har tagits fram och målsättningen är att den ska antas av kommunfullmäktige under våren 2009. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser har påbörjats med diskussioner om vad som är samhällsviktig verksamhet. Utvecklingscentrum har under året arbetat för att få fler företagsetableringar i Arboga. Den målgrupp som prioriterats är förutom befintliga företag, även logistik- och tjänsteföretag. En avgörande händelse är beslutet under år 2007 att Försvarsmaktens centrallager etablerar sig i Arboga.
35
Förvaltningsberättelse
Handeln i Arboga ligger fortsatt på en god nivå jämfört med andra mindre kommuner i länet. Det är främst sällanköpshandeln som utvecklas väl. Handeln i själva stadskärnan har under året lidit av försenade beslut om etablering av en ny livsmedelsbutik. Under år 2007 har arbetet med att öka samverkan mellan kommunen och näringslivet förstärkts. En stor mängd aktiviteter har genomförts såsom mässor, nätverksträff, frukostmöten och upphandlingsutbildning. Under år 2007 togs ett nytt varumärke fram och i november kunde det nya varumärket ”Arboga- plats för inspiration” lanseras. Strategin att se besökaren som ingång även till boende och etablering utvecklades vidare under år 2007. Den ökade turismmarknadsföringen, som började år 2005, fortsatte därför under året. Bland annat lyftes de nya kultur- och upplevelsepaketen fram. Dessa marknadsfördes även på Stockholm Tourist Center och på en mässa i Kungsträdgården. Ekonomikontoret har under året fokuserat på att skapa rutiner för en bättre styrning och kontroll inom ekonomiområdet. Ett exempel är en genomgång av kommunens anläggningsregister för att säkerställa en rättvisare redovisning av kommunens anläggningstillgångar. Rutiner har också arbetats fram för att säkra hanteringen inom olika områden med anknytning till ekonomisystemet. Ekonomikontoret har ansvarat för ett projekt med intern kontroll. Projektet har syftat till att utveckla arbetet med intern kontroll genom att samtliga nämnder ska fatta beslut om interna kontrollplaner. Personalkontoret har under året bland annat prioriterat arbetet med att vara en bra arbetsgivare eftersom det är ett av kommunfullmäktiges mål. Områden som prioriterats är: • Rätt till heltid där Arboga kommun har som målsättning att erbjuda samtliga medarbetare full tjänstgöringsgrad. • Central rekryteringsenhet/vikarieförmedling. Sedan år 2007 finns det en fungerande rekryteringsenhet som i huvudsak sysslar med bemanning av korttidsvikarier. Enheten utnyttjas främst av socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. • Frukostmöten. Under året har gemensamma frukostmöten genomförts en gång i månaden för samtliga förvaltnings- och enhetschefer. • Hälsoutveckling. Kommunen har under året satsat på hälsofrämjande arbete. Syftet är att minska korttidsfrånvaron. Bland annat har hälsoinspiratörer utbildats och en hälsovecka och en hälsodag har arrangerats. IT-enheten påbörjade under år 2007 övergången av kommunens serverpark till en miljö med virtuella servrar. Dessutom byttes kommunens gamla Storage Arena Network (SAN) ut och ett nytt SAN driftsattes i januari 2008.
36
Förvaltningsberättelse
Mål och måluppfyllelse Förvaltningen arbetar efter följande målsättningar: Att tillföra arbetsmarknaden 50 nya arbetstillfällen varje år. Statistiken för år 2007 finns ännu inte tillgänglig men ett flertal Arbogaföretag har nyanställt personal under år 2007. Antal arbetstillfällen var vid utgången av år 2006, 5 222 enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). En annan målsättning var att öka antalet nystartade företag. Under år 2007 startades 46 företag. Ännu en målsättning enligt verksamhetsplanen är att Arboga skulle få ytterligare minst ett mellanstort företag med över 50 anställda, vilket har uppnåtts under året. Arboga har nu sex verksamheter med över 50 anställda.
Årets resultat och investeringar Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen redovisar totalt ett överskott mot budget på 0,7 mkr. Orsaken till överskottet är huvudsakligen lägre kostnader för kollektivtrafiken än beräknat och den ersättning som kommunstyrelseförvaltningen erhållit för utförda tjänster till Arboga Energi AB. Kommunstyrelsens totala investeringar uppgår till 1,4 mkr. De har huvudsakligen gjorts i IT-projekt.
Framtiden Kommunkansliet kommer att delta i det fortsatta visions- och målarbetet samt i arbetet med att ta fram ett verktyg för uppföljning. Arbetet med översiktsplanen fortsätter under år 2008. Boendeplanen ska följas upp. Under år 2005 upphandlades ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem och arbetet med införandet kommer att fortsätta under år 2008. Arbetet med att tillgänglighetsanpassa webben kommer att påbörjas. En säkerhetsmässa kommer att arrangeras under år 2008 för bland annat ungdomar. Det systematiska arbetet med att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser startades under år 2007 och fortsätter under år 2008. IT-enheten kommer att arbeta fram en metod för att standardisera datorarbetsplatser där verksamheterna betalar en årlig avgift per datorarbetsplats.
Nyckeltal Verksamhet Nätverksanslutna datorer, antal Turistbyrån besökare, antal Fakturor, antal behandlade
2007
901 6 031 28 570
37
Förvaltningsberättelse
Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämndens huvudsakliga verksamheter är förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, utbildning för barn och ungdomar i obligatoriska och frivilliga skolformer samt utbildning för vuxna inom kommunal vuxenutbildning och övrig utbildning.
Årets verksamhet Under året har nämnden antagit en ny skolplan som har delats ut till elever och vårdnadshavare. Skolplanen har utformats på ett sätt som ska göra den lättillgänglig för såväl elever som föräldrar och andra intresserade. Ett stort arbete har lagts ner på att införa Rexnet inom skolan. Rexnet är ett IT-baserat verktyg för kommunikation mellan skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare. Avsikten är att vårdnadshavare ska kunna få en bättre inblick i och bli mer delaktiga i sina barns utveckling i skolan. Arbetet med att införa Rexnet har till stor del letts av IThandledaren, vilken är en ny tjänst som inrättats under året. Ytterligare en nyinrättad tjänst är genuspedagog. Genuspedagogen har under året påbörjat sitt arbete på Gäddgårdsskolan och inom förskolan. Viktiga förändringar inom skolan är att särskolan under höstterminen 2007 utökades i Arboga till att omfatta även skolår 7. Eleverna i denna årskurs har tidigare gått i Köping.
Bokslut 2006
Bokslut 2007
43 826
38 966
Verksamhetens kostnader
275 065
284 053
Nettokostnad
231 239
245 088
Budget
236 017
247 549
Årets resultat
4 778
2 462
Bruttoinvesteringar
3 036
4 594
384
388
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Politisk verksamhet
-44
-107
Barn- och utbildningskontor
551
895
65
-1 949
Fritidshem 6-9 (12) år
277
473
Förskoleklasser 6 år
181
842
1 907
190
Obligatorisk särskola
840
473
Gymnasieskola
134
-684
Gymnasiesärskola
-15
72
Vuxnas lärande
903
2 419
Familjepedagogverksamhet
33
-10
Ungdomskontakten
14
-12
-68
-141
4 778
2 462
Fakta, tkr Verksamhetens intäkter
Antal årsarbetare
Avvikelse mot budget, tkr
Förskoleverksamhet 1-5 år
Grundskola
Elevhem Summa avvikelse
På Vasagymnasiet startades under läsåret 2006/2007 två nya inriktningar på samhällsvetenskap- respektive naturvetenskapsprogrammen. Elevernas intresse för de nya programmen ”Vasas internationella profil” (VIP) och Energi- och miljöprofilen (Nviro) har varit stort. VIP visade sig bli en framgång under år 2007 på så sätt att organisationen måste utökas för att kunna ta emot alla elever som sökte detta program. Antalet elever vid Vasagymnasiet var vid årets slut 306, vilket är en minskning med fem procent från tidigare år.
38
Förvaltningsberättelse
Under året har antalet vuxenstuderande minskat som en följd av förändrade förhållanden på arbetsmarknaden. Däremot har antalet sålda utbildningar inom Uppdragsutbildningen ökat. Gymnasiet och grundskolan har utökat sitt samarbete under året. Det har bland annat resulterat i att de tillsammans genomfört utbildningar inom teknikområdet, språk, samhällskunskap, industriprogrammet och handelsämnen. Det har främjat nämndens mål att öka intresset för teknik och naturvetenskap bland eleverna på grundskolan. De verksamheter som har haft minskat barn/elevantal i jämförelse med år 2006 är fritidshem, grundskolan, Vasagymnasiet samt gymnasiala vuxenutbildningen. Antalet barn i förskoleklass har varit oförändrat, liksom antalet elever som studerade svenska för invandrare. De verksamheter som haft ett ökat antal barn/elever är förskolan, grundläggande vuxenutbildningen, uppdragsutbildningen samt antalet elever som studerar på gymnasiesärskola på annan ort.
Mål och måluppfyllelse Det politiskt fastställda målet att inom fyra månader kunna erbjuda plats inom förskolan har uppfyllts liksom målet att alla barn upp till och med skolår tre ska ha plats på fritidshem. I den kommunala skolplanen anges målet ”alla elever når minst nivån godkänd”. Bland de elever som gick ur skolår 9 läsåret 2006/2007 uppnådde 80 procent godkänt i samtliga ämnen. Även om målet inte uppnåtts ligger Arbogas skolor mycket högt i statistiken när elevernas resultat jämförs. Av landets 290 kommuner placerade sig Arboga på plats 20. Samma mål gäller för gymnasiet som för grundskolan, det vill säga att alla elever ska uppnå betyget godkänd. Inte heller på Vasagymnasiet har målet uppfyllts. Ytterligare ett mål gällande Vasagymnasiet är att öka andelen elever som läser vid Vasagymnasiet. År 2006 var andelen Arbogaelever som valde Vasagymnasiet i årskurs 1, 45,7 procent. År 2007 var siffran 43,0 procent vilket visar att målet inte har uppfyllts.
Årets resultat och investeringar Barn- och utbildningsnämndens resultat år 2007 blev ett överskott på 2,5 mkr. Överskottet utgjordes huvudsakligen av tre poster. Skolskjutsarna har totalt sett gett ett överskott på drygt 1,1 mkr. En förlikning mellan Arboga kommun och det fristående gymnasiet UVS, gällande de ekonomiska krav som UVS haft på Arboga kommun gjorde att 0,7 mkr frigjordes. Vidare gav en reservation för återbetalning av statsbidrag för vuxenutbildningen gällande år 2006 ett överskott på 0,6 mkr. Under året har nämnden investerat i möbler och datautrustning på skolorna. Inom förskolan var de stora investeringarna under året satsningen på IT som gör att alla förskolor kommer att vara uppkopplade i kommunens IT-nät. Satsningar har även gjorts på förskolornas inre miljö.
39
Förvaltningsberättelse
40
Förvaltningsberättelse
Framtiden Befolkningsförändringar och en förändrad arbetsmarknadssituation inom vanligt förekommande arbetspendlingsavstånd kan få stor betydelse för hur barn- och utbildningsnämndens verksamheter kan organiseras de närmaste åren. De allt mindre barnkullarna kommer att minska trycket på främst förskolan. Detta kommer på sikt att öka möjligheterna att uppfylla de politiska målsättningarna att minska barngruppernas storlek. Detsamma kommer på ännu längre sikt att gälla motsvarande politiska förväntningar gällande grundskolan. Den nytillträdda regeringen avblåste den gymnasiereform, som skulle ha trätt i kraft inför läsåret 2007/08. Det så kallade fria valet kommer dock att införas inför läsåret 2008/09. Med de förändringar som genomförts vid Vasagymnasiet under år 2006 och 2007, tillsammans med den goda andan vid skolan, torde Vasagymnasiet stå väl rustat inför denna förändring.
Nyckeltal Verksamhet
Nettokostnad per barn och elev 2006
Nettokostnad per barn och elev 2007
Förskola
79 315
89 415
Fritidshem
25 771
25 882
Förskoleklass
48 087
55 444
Grundskola
63 194
66 342
Gymnasium
106 382
111 742
41
Förvaltningsberättelse
Fritids- och kulturnämnd Fritids- och kulturnämnden ansvarar för den kommunala musik- och dansskolan, stadsbiblioteket, Ekbacksbadet samt fritidsanläggningar. Nämnden prövar frågor om tillstånd samt frågor om registrering av lotteri enligt lotterilagen. Nämnden ansvarar även för del av ungdomskontakten samt för kommunens arbete med folkhälsofrågor.
Årets verksamhet
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Verksamhetens intäkter
12 031
10 911
Verksamhetens kostnader
44 871
44 734
Nettokostnad
32 840
33 823
Budget
32 782
33 831
Årets resultat
-58
8
Bruttoinvesteringar
978
975
36
38
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Politisk verksamhet
-101
-185
Förvaltningsledning
-113
-122
Förening och idrott administration
-194
-467
Idrotts- och fritidsanläggn
-549
-582
6
17
Föreningsbidrag fritid
180
224
Stöd kulturföreningar
405
504
Medborgarhuset
-76
197
Fritidsverksamhet
46
213
Folkhälsa
76
129
Musikskola/Dansskola
301
185
Bibliotek och kultur
-38
-105
Fakta, tkr
Antal årsarbetare
I april togs det första spadtaget för en ny idrottshall i Arboga och efter att en namntävling utlysts fick den nya hallen namnet Vasahallen. Under året har projektet Pigg och Glad pågått i Arbogas skolor. Projektets syfte var att förebygga övervikt, uppmuntra till goda kostvanor och mer daglig fysisk aktivitet. Projektet slutfördes under året. Andra hälsoprojekt som pågått är Hälsoveckan som anordnades i maj tillsammans med kommunstyrelseförvaltningen. Ytterligare ett samarbete förvaltningarna emellan var framtagandet av ett Lokalt välfärdsbokslut för Arboga kommun. Arbogas ungdomsfullmäktige höll under oktober månad sitt tredje val. Även denna gång fick alla ungdomar som var intresserade en plats i fullmäktige.
Avvikelse mot budget, tkr
Campingverksamhet
I ishallen breddades rinken till reglementsSumma avvikelse -58 8 enliga mått. Takhöjden är dock fortfarande för låg och uppfyller inte ishockeyförbundets krav. Fritids- och kulturförvaltningen övertog hela driftansvaret från IFK Arboga Hockey vid halvårsskiftet 2007. Under året har Arboga tillsammans med Västerås stadsbibliotek deltagit i ett länsöverskridande projekt, LIMIT, för att utveckla och utöka tillgängligheten av bibliotekens nättjänster. Som en fortsättning på projektet påbörjades under hösten ett arbete med att göra delar av lokalsamlingen tillgänglig i fulltext via bibliotekskatalogen på Internet. Under år 2007 har föreningsstöd betalats ut till 63 föreningar, varav fem pensionärsföreningar. Dessutom har sex studieförbund fått verksamhetsbidrag, åtta kulturföreningar har genom arrangemangsavtal erhållit bidrag och Hembygdsföreningen Arboga Minne har fått bidrag till verksamhet och lokaler.
42
Förvaltningsberättelse
Mål och måluppfyllelse Ekbacksbadets mål år 2007 var 120 000 besökare och resultatet blev det högsta besöksantalet någonsin, 123 581 besökare. Musik- och dansverksamhetens mål var att omfatta lika många elever som tidigare och hålla samma höga kvalitet. Resultatet visar på 360 ämneskurselever i jämförelse med 359 år 2006 samt 212 danselever i jämförelse med 181 året innan. Målet år 2007 för Bibliotekets verksamhet har varit en fortsatt hög utlåning och minst en föreställning musik/teater per läsår för alla barn i för- och grundskolan. Resultatet vid årets slut visar att antal lån per invånare var 13,3 lån vilket är lika många som år 2006. Målsättningen att alla barn från fyra år till och med 16 år ska få minst en kulturupplevelse per år, har uppnåtts. Fritidsgårdsverksamheten arbetar utifrån ungdomars engagemang och idéer. Ungdomskontakten arbetar med sin uppsökande verksamhet och har ett gott samarbete med socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt polisen. Fritidsgården Gluggen har haft 29 besök per kväll vilket innebär att målet på 45 besök per kväll inte uppnåtts. Mellanstadieverksamheten har haft en besöksfrekvens på 20 besök per dag vilket är målsättningen. Ungdomsfullmäktige blir allt säkrare i sin roll och börjar hitta former för att få inflytande.
Årets resultat och investeringar Fritids- och kulturnämnden som helhet redovisar ett överskott på 8 tkr. De större investeringar som gjorts under året är en ny bevattningsanläggning på Ekbackens IP till en kostnad av 300 tkr. Inköp av musikinstrument och inventarier uppgår till 123 tkr.
Framtiden Nämnden kommer att samverka med föreningarna gällande drift och skötsel av idrottsanläggningar samt utföra en daglig tillsyn/driftrondering för att förebygga och om möjligt direkt åtgärda uppkomna fel och brister. Fritids- och kulturnämnden har övertagit driften av Sturevallen IP och ishallens drift och kommer under år 2008 att få driftansvar även för Vasahallen. En utveckling av Ekbacksbadet finns även med i planeringen, där en ”djungelgrotta” med fler vattenaktiviteter för de allra yngsta planeras.
43
Det första spadtaget för Vasahallen togs den 18 april 2007.
Förvaltningsberättelse
En samverkansgrupp med syfte att främja livsmiljön för Arbogas ungdomar har bildats. Gruppen består av elva personer från fritids- och kulturförvaltningen, socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Gruppen samverkar kring frågor som rör ungdomar och har sin utgångspunkt i rapporten ”Liv och hälsa ung”. Gruppen kommer att presentera ett åtgärdsprogram för Arbogas ungdomar under våren 2008.
Nyckeltal Verksamhet
2006
2007
122 563
123 581
Musikskolan, antal ämneskurselever
359
360
Dansskolan, antal danselever
181
212
Biblioteken, antal lån per invånare
13,3
13,3
63
63
Ekbacksbadet, antal besök
Antal föreningar med föreningsstöd
44
Förvaltningsberättelse
Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggnämnden ska fullgöra kommunens myndighetsuppgifter inom miljö, hälsoskydd och byggande samt tillhandahålla energirådgivning. I uppdraget ingår att handlägga och besluta i tillstånds-, lov- och anmälningsärenden, utföra tillsyn samt ge service och råd i frågor inom verksamhetsområdet.
Årets verksamhet Under året har 152 bygglov behandlats. Bland annat har bygglov getts för nybyggnad av Försvarets centrallager, för Vasahallen och för ett församlingshem i Medåker. Dessutom har bygglov för nybyggnation av sex småhus och fyra fritidshus beviljats.
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Verksamhetens intäkter
1 541
1 807
Verksamhetens kostnader
4 642
4 814
Nettokostnad
3 101
3 007
Budget
3 438
3 797
337
790
Bruttoinvesteringar
0
40
Antal årsarbetare
8
8
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Fakta, tkr
Årets resultat
Avvikelse mot budget, tkr Politisk verksamhet
-45
-57
Bygglov
217
263
Miljö- och hälsoskydd Under perioden december 2006 till juni 2007 172 484 myndighetsutövning har mätning av tätortsluften enligt programmet för gröna nyckeltal pågått och Miljö, hälsa o hållbar utv. -5 100 utredningar och handläggning av ärenden Summa avvikelse 338 790 avseende förorenad mark i bland annat kvarteret Prästgärdet och Mekens industriområde har inneburit stora insatser. I januari 2008 börjar en ny bilaga till miljöbalken (förordning om miljöfarliga verksamheter och hälsoskydd) som påverkar tillsynsbehov och intäktsförhållande att gälla. Det har inneburit en omklassning av alla berörda företag. Nämnden har informerat om ändringarna under oktober till december.
Förvaltningen har deltagit i arbetet med gemensamhetsanläggning för vattenoch avlopp vid Hällarnas fritidsområde samt i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Arboga kommun.
Mål och måluppfyllelse Förvaltningen arbetar bland annat efter följande målsättningar. Tillsyn har utförts enligt gällande lagstiftningar inom Miljöbalken, livsmedelslagen och djurskyddslagen samt för att förebygga ohälsa. I uppföljningen av tillsynsplanen för år 2007 framgår att nämnden inte når upp till planerad nivå inom bland annat miljöskydd, hälsoskydd och djurskydd. Anledningen är att nämnden handlagt många anmälningsärenden under perioden samt att arbetet med den nya bilagan till miljöbalken har varit krävande.
Årets resultat och investeringar Utfallet för miljö- och byggnämndens sammanlagda verksamheter visar ett överskott på 0,8 mkr. Flera stora bygglovsärenden, bland annat försvarets centrallager, har gett ökade intäkter.
45
Förvaltningsberättelse
En bidragande orsak till överskottet är även att en nyinrättad miljö- och hälsoskyddsinspektörstjänst inte har tillsatts under år 2007. Under året har nämnden investerat i bullerinstrument för att kunna utföra mätningar i inomhus- och utomhusmiljö i enlighet med Agenda 21-programmet.
Framtiden Planerade insatser är att genom information öka medvetande och engagemang för en bättre miljö samt bedriva energirådgivning genom att informera om möjliga energisparåtgärder. Regeringen har lagt ett förslag om att djurskyddskontrollen ska flyttas till statlig regi från och med år 2009. Hur mycket resurser som kommer att flyttas över till länsstyrelsen är oklart. Miljötillsyn i lantbruket som djurskyddsinspektören idag handlägger kommer fortsättningsvis att ligga kvar på kommunen. Arbetet med den nya livsmedelslagstiftningen, som ska leda till en bättre anpassad kontroll och riskbedömning av de företag som hanterar livsmedel, kommer att fortsätta. Sedan hösten 2006 gäller lagen om energideklarationer. Kommunen har ansvaret för tillsynen och ska under år 2008 informera berörda fastighetsägare och bistå med framtagande av material. Till årsskiftet 2008/2009 ska den första gruppen specialfastigheter ha genomgått en energideklaration. Det pågående arbetet med samverkan i vissa frågor inom KAK kommer att fortsätta.
Nyckeltal Nettokostnad per invånare (kr)
2007
Miljö- och byggnämnd
28
Bygglovenheten
62
Miljöenheten
135
46
Förvaltningsberättelse
Socialnämnd Bokslut 2006
Bokslut 2007
67 942
79 190
Verksamhetens kostnader
266 323
286 396
Årets verksamhet
Nettokostnad
198 381
207 206
Socialnämnden har under året gjort en översyn av riktlinjer för biståndsbedömning och försörjningsstöd, översyn av delegationsordning samt uppföljning av mål- och ekonomiarbetet vid års- och delårsbokslut. Även en översyn av ledningsorganisationen har skett och resulterat i ett behov av att initiera en ny ledningsstruktur från årsskiftet 2007/2008.
Budget
194 684
203 323
-3 697
-3 883
Bruttoinvesteringar
970
1 285
Antal årsarbetare
329
321
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Inom individ- och familjeomsorgen har utredningsinstrumentet BBiC, Barns behov i centrum införts.
Politisk verksamhet
47
-62
2 351
1 195
275
-51
Ett arbete har påbörjats för att kunna starta den gemensamma enheten för familjehemsvård i KAK regionen.
Individ- och familjeomsorg
-8 555
-5 813
244
-1 801
-214
745
Arbetsmarknadsenheten har utvecklat Jobbcenter, bland annat för att inom en vecka kunna erbjuda personer som söker försörjningsstöd kompetenshöjande verksamhet i syfte att de så snabbt som möjligt ska nå egen försörjning.
Arbetsmarknadsenheten
2 155
1 904
-3 697
-3 883
Socialnämnden erbjuder tjänster inom vård och omsorg, behandling, rådgivning, service och sysselsättning. Verksamheten riktar sig till de boende i kommunen.
Fakta, tkr Verksamhetens intäkter
Årets resultat
Avvikelse mot budget, tkr
Central administration Projekt
Äldreomsorg Handikappomsorg
Summa avvikelse
Matserveringen har under året flyttats från Strömsborg till Strandgården. I samband med att Ahllöfsgården revs har de pensionärer som tidigare haft verksamhet i Ahllöfsgården erbjudits nya lokaler i Strandgården. Under 2007 har en arbetsplats inom socialförvaltningen hälsodiplomerats. Mälarhälsan har även gjort en genomlysning av hemtjänstpersonalens arbetsmiljö. När den nya enhetschefen för hemtjänsten tillträdde påbörjades arbetet för en omorganisation av hemtjänsten till följd av analysen. Under året har ett stort antal utbildningssatsningar gjorts på förvaltningen. De har bland annat varit möjliga genom medel från EU mål 3. Det har resulterat i fördjupade kunskaper och ett bättre bemötande. Införandet av nya EU-regler vad gäller arbetstid har lett till att scheman fått göras om, vilket har inneburit försämringar för personalen då de nu oftare är enkelt bemannade. Det har dessutom inneburit ett ökat behov av att sätta in vikarier.
47
Förvaltningsberättelse
Mål och måluppfyllelse Målet är att 85 procent av brukarna ska vara nöjda med de insatser eller den service de får och att kvaliteten inom socialnämnden systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. De brukarenkäter och intervjuer som gjorts visar att över 90 procent av brukarna är nöjda eller mycket nöjda med de insatser de får. Däremot saknas en systematisk och fortlöpande säkring av kvaliteten. Därför har verksamheterna fått i uppdrag att utarbeta modeller för den systematiska uppföljningen. Ett annat mål är att socialförvaltningen ska ge ett gott bemötande och ha hög kompetens samt en verksamhet som utgår från respektive brukares behov. Under år 2007 fick nämnden EU-pengar till kompetensutveckling av medarbetarna. Utvärdering och uppföljning av utbildningsinsatserna ska ske år 2008. Individ- och familjeomsorgen har arbetat efter målet att vård och behandling i första hand ska ske i hemmiljö. Utvecklingen av öppenvården för barn och unga har lett till att fler får insatsen år 2007 jämfört med år 2006, 49 barn och familjer mot tidigare 12. Det finns dock inte någon motsvarande ökning av insatser i öppenvård för vuxna. Det kan delvis hänga samman med att utvecklingen av öppenvården inte fortskridit som planerat, bland annat till följd av personalomsättning. Ett mål är att de som behöver försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska erbjudas plats på arbetsmarknadsenheten inom en vecka. Plats har erbjudits och resultatet är att flera mycket snabbt nått egen försörjning medan en tredjedel inte gått vidare med sin ansökan om försörjningsstöd då de erbjudits plats på Arbetsmarknadsenheten. Målet att inga utskrivningsklara personer ska behöva vara kvar på sjukhus har inte uppfyllts. För att uppfylla målet öppnades i ett akut skede ytterligare en korttidsavdelning. Socialnämnden arbetar med målet att alla ska erbjudas särskilt boende senast inom tre månader efter att beslut har fattats. Detta har varit svårt att uppfylla eftersom det endast finns ett visst antal boendeplatser och för att bygga ett nytt boende krävs att behovet ökar väsentligt. Följden blev att ett tiotal beslut om särskilt boende inte verkställdes inom tre månader. Ett nämndmål är att brukarnas inflytande ska stärkas. Individ- och familjeomsorgen har arbetat med att förbereda starten av ett brukarsamråd inom missbruksvården samt ett integrationsråd. Vad gäller de befintliga råden, Pensionärsrådet och Handikapprådet, har de varit mycket aktiva under året. Flera enheter arbetar även med målstyrda arbetsplaner, vilket är ett arbetssätt som ger brukaren stort inflytande över planeringen. Ytterligare ett mål är att samarbetet med övriga nämnder, med Köping och Kungsörs kommuner samt med frivilligorganisationerna ska öka. Samverkan inom KAK har under året bland annat resulterat i att Arboga kommun fått ansvar för att driva en för kommunerna gemensam enhet för familjehemsvård. Ett samarbete med barn- och utbildningsnämnden och med fritids- och kultur-
48
Förvaltningsberättelse
nämnden har startat för att arbeta med de problemområden som angivits i rapporten ”Liv och hälsa ung”. Kontakter har också tagits med Röda korset och Riksförbundet för Social och mental Hälsa i syfte att klarlägga hur samverkan mellan kommunen och frivilligorganisationerna ska utvidgas. Målet att årligen sänka sjukfrånvaron med tio procent har uppnåtts under året och sjuktalen uppgår nu till 37 dagar per anställd.
Årets resultat och investeringar Socialnämndens redovisade resultat år 2007 uppgår till minus 3,9 mkr. Budgetöverskridandet består bland annat av barn- och ungdomsvård, 3,8 mkr, beroendevård, 0,9 mkr, försörjningsstöd, 1,0 mkr och betalningsansvar för utskrivningsklara, 1,0 mkr. Verksamheter som redovisar ett överskott är bland annat central administration med 1,0 mkr, arbetsmarknadsenheten med 1,9 mkr och handikappomsorgen med 0,7 mkr. Målet balans mellan uppdrag och resurser är således inte uppfyllt. Förvaltningen har vidtagit flera åtgärder för att nå balans: •
• • • •
• •
Personalreduceringar med 1 biståndshandläggartjänst, 2 tjänster på anhörigcenter, 1,23 tjänst inom hemtjänst, 0,50 tjänst inom rekryteringsenheten samt vakanshållande av 1,25 tjänst för personer som är tjänstlediga. Vidare har 2,25 tjänst vikariatsanställda utöver grundbemanning på grund av arbetsanhopning, avslutats under hösten. Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorg och försörjningsstöd har omarbetats och blivit mer strikta. Inom IFO ska öppenvård alltid erbjudas innan beslut om institutionseller familjehemsvård kan fattas. Vuxna personer med beroendeproblematik ska, då placering är nödvändig, som norm beviljas tre månaders behandlingstid. Nämnden har beslutat om ytterligare steg i den så kallade Arbetslinjen, det vill säga personer i behov av försörjningsstöd samt flyktingar med introduktionsersättning erbjuds insatser för att snabbt nå egen försörjning. Nämnden har från september till årsskiftet haft restriktioner vid inköp och restriktioner vid vikarietillsättning. En översyn sker nu om det är möjligt att inte tillsätta vikarier inom vård och omsorg under de två första frånvarodagarna.
Till investeringar kan nämnas tio nya stationära datorer samt en bärbar dator. Dessutom har investeringar gjorts i taklyftar med motorer och sjukhussängar samt larm och trygghetstelefoner. Även inköp av en truck har skett.
49
Förvaltningsberättelse
Framtiden Att uppnå balans mellan resurser och uppdrag blir centralt även under år 2008. Under år 2007 infördes nya regler för a-kassa vilket även under år 2008 kommer att påverka behovet av försörjningsstöd. Hur arbetsmarknadsenhetens verksamhet ska se ut i framtiden beror till stor del på den framtida arbetsmarknadspolitiken och vilken roll kommunen ska ha i den. Arboga kommer, tillsammans med kommunerna i Västmanland och landstinget, under år 2008 att fortsätta arbetet för att utreda möjligheterna till ett eventuellt övertagande av hemsjukvården i kommunal regi. Socialförvaltningen har behov av nya lokaler för individ- och familjeomsorgens öppenvård samt nya gruppbostäder inom handikappomsorgen. För att förbättra möjligheterna för dem som vill arbeta heltid har socialnämnden tillsammans med personalkontoret ansökt om deltagandet i projektet ”Arbeta jämt” som finansieras av Trygghetsfonden. Nytt för år 2008 är att socialnämnden har beslutat att serviceinsatser såsom handling, städning, tvätt samt trygghetstelefon ska erbjudas utan biståndsprövning till personer över 75 år. Från september år 2008 gäller ny lagstiftning för personer som dömts till rättspsykiatrisk vård. Nämnden har fått projektpengar för att utreda hur det behovet ska mötas på ett bra sätt.
Nyckeltal Verksamhet
2005
2006
2007
Antal dygn i familjehem
8 767
8 788
11 630
Antal dygn på behandlingshem
1 723
1 295
545
Antal dygn i familjehem
656
630
422
Antal dygn på behandlingshem
892
570
840
4,8
5,1
5,5
5 587
6 071
7 143
Barn- och ungdomsvård
Beroendevård
AME Biståndsmånader/hushåll Korttidsvistelse Antal vårddygn
50
Förvaltningsberättelse
Teknisk nämnd Tekniska nämnden ansvarar för drift och underhåll av kommunens gator, ledningar, parker, byggnader, skogar samt vattenverk, avloppsreningsverk och pumpstationer. Nämnden har även ansvar för kommunens fysiska planläggning, matproduktion samt lokalvård. Inom tekniska nämndens verksamhet återfinns kommunens bostadsverksamhet, Arboga bostäder (ABO) med 389 lägenheter.
Fakta, tkr
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Verksamhetens intäkter
192 873
203 917
Verksamhetens kostnader
236 591
249 012
Nettokostnad
43 719
45 095
Budget
44 905
38 165
1 185
-6 930
46 550
59 113
118
121
Bokslut 2006
Bokslut 2007
Politisk verksamhet
-55
-114
Förvaltningsledning
-21
-265
1 107
10
Stadsarkitektavdelning
-457
35
Gatu- och parkgrupp
-130
-1 241
1 372
-1 354
Driftgrupp
-585
-815
Kostenhet
978
973
Besparing
-529
-570
1 681
-3 341
192
419
-688
-4 008
Årets resultat Bruttoinvesteringar Antal årsarbetare
Årets verksamhet Planering för att skapa nya attraktiva boendemiljöer i Arboga har pågått under år 2007. Under året har förberedelser för ett nytt villaområde pågått i form av markförvärv, projektering och detaljplanearbete. Vid Tallåsen norr om Fellingsbrovägen och vid Ladubacksgärdet har villabebyggelsen tagit fart och endast ett fåtal tomter återstår till försäljning.
Avvikelse mot budget, tkr
Räddningstjänst
Fastighetsenhet
Arbetet med att sänka energiförbrukningen i kommunens fastigheter och anläggningar har pågått under hela året. Under år 2007 har en genomlysning av ABO påbörjats. En rapport har lämnats, men utredningen bör kompletteras och åtgärder bör arbetas fram.
Summa skattefinansierade verksamheter VA-verksamhet ABO
Summa avvikelse 1 186 -6 930 Under året har KAK-kommunerna tillsammans genomfört en upphandling beträffande insamling och transport av hushållsavfall. I april månad undertecknades avtal med utsedd entreprenör. Parallellt har en samordning av renhållningsfrågorna till Västra Mälardalens Kommunalförbund, VMKF, för KAK-kommunerna genomförts. Den nya organisationen för renhållning började gälla från och med 1 januari 2008.
Tillsammans med Riksantikvarieämbetet har Arboga kommun deltagit i projektet ”Kulturmiljöns sociala och ekonomiska värden - metoder för utvecklande dialoger med medborgare och företag i den kommunala planeringen om kulturmiljöns värden”. Projektet har drivits av Kungliga tekniska högskolan, KTH, och avslutades under hösten 2007. Bland annat har en enkätundersökning skickats ut till boende i kommunen där de har fått svara på frågor om hur de ser på sin kommun.
51
Förvaltningsberättelse
I april påbörjades arbetet med att ta fram en grönstrukturplan för Arboga kommun. Ett arbete som beräknades vara klart i november 2007, men som försenats cirka 3-4 månader. Inför planläggning av Ålhammars Udde (Hällarna) har arbetet med att söka befintliga tomtgränser pågått. Ett program för stora delar av Frösshammarsön, som också omfattar verksamhetsområde för va-verksamhet, tas fram under våren 2008. Ett möte med berörda inom området hölls i oktober 2007. Arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag för ombyggnad av Centrumparkeringen har gjorts under året. Ombyggnaden påbörjades under år 2007. En gemensam felanmälan för tekniska förvaltningen har införts under året. Syftet är att öka servicen till förvaltningar och medborgare samt att mer effektivt utnyttja förvaltningens resurser. Under året har en stor mängd lekutrustning vid skolorna monterats och även Bergmansparken har försetts med ny lekutrustning. Tekniska nämnden har varit engagerad i arbetet med den nya sporthallen. Arbetet beräknas vara klart 1 mars 2008. Tekniska nämnden har även varit engagerad i arbetet med Försvarets nya centrallager med placering vid Marieborg. Arbetet med att skapa skyddsområden för Arbogas vattentäkter och genomgång av befintliga skyddsområden för grundvattentäkter är påbörjat och då i första hand för Hjälmaren.
Mål och måluppfyllelse Förvaltningen arbetar bland annat efter följande målsättningar. Plangruppens mål är att producera efterfrågade detaljplaner samt att arbeta med den kommunala översiktsplanen (ÖP). Arbetet med ÖP har tagit fart under året. Den begränsade produktionen av detaljplaner har delvis berott på bristande personalresurser, men även på att den personal som funnits tillgänglig arbetat med olika projektuppdrag. Kart- och mätgruppens mål är att uppdatera primärkartan, producera nybyggnadskartor samt att bistå driftgruppen och andra intressenter med olika mätningsuppdrag och kartunderlag. Ett 40-tal nybyggnadskartor har tagits fram. Ett ombyggnadsprojekt hos driftgruppen, Borgaregatan, har tagit en stor del av mätkapaciteten under andra halvan av året. Gränsutredningen och kartproduktionen över Ålhammars Udde inför detaljplanearbetet har genomförts under året. Målet att inte överskrida budgeten inom verksamhetsområdet ABO har inte uppfyllts, till stor del på grund av ett historiskt eftersatt underhåll. Kvarteret Biet har under sista halvåret varit så gott som fullt uthyrt, vilket kan ses som ett positivt trendbrott, men det är också här som de största underhållskostnaderna uppkommit.
52
Förvaltningsberättelse
Målet för år 2007, att ytterligare systematisera felanmälningar för att därefter ha som mål att minska antalet varje år, har uppfyllts genom att en gemensam felanmälan för tekniska förvaltningen har upprättats. Förändringen har upplevts som lyckad. Eftersom ingen statistik förts tidigare kan ingen minskning av antalet felanmälningar redovisas. Men det kan konstateras att antalet icke åtgärdade fel har minskat betydligt med de nya rutinerna.
Årets resultat och investeringar Tekniska nämndens redovisade resultat år 2007 uppgår till minus 6,9 mkr. Exklusive jämförelsestörande poster, va-verksamheten och ABO uppgår underskottet till 3,1 mkr jämfört med budget. Va-verksamheten visar ett överskott om 409 tkr jämfört med budget. ABO har ett underskott om 4,0 mkr. Underskottet motsvarar cirka 16 procent av kostnadsbudgeten och beror på en fortsatt ökad omflyttning samt att kraven från nyinflyttande hyresgäster har ökat. Då uppsagda lägenheter i allt större omfattning måste rustas, ökar även kostnaden för tomgångshyror. Det beror på att lägenheterna inte är uthyrningsbara under tiden de renoveras. Jämförelsestörande poster (nedskrivningar och realisationsvinster/förluster vid fastighetsförsäljning) ingår i det totala resultatet med ett underskott om 0,2 mkr. Betydande investeringar under år 2007 är nybyggnad av Vasahallen, 19,1 mkr, energisparåtgärder beträffande fastigheter, 20,3 mkr, reinvestering ledningsnät va-verksamheten, 4,2 mkr samt ombyggnad av centrumparkeringen, 0,9 mkr. En åtgärdsplan med 35 punkter har upprättats av tekniska förvaltningen. Åtgärdsplanen syftar till att styra upp rutiner kring bland annat ekonomi och organisation. De flesta punkterna kommer att åtgärdas under år 2008.
Framtiden Arboga kommun har, bland annat genom stadsarkitektavdelningen, drivit ett övergripande planeringsarbete i samband med översiktsplanarbetet som engagerat politiker, tjänstemän samt Arboga kommuns medborgare. Detta arbete kommer att fortsätta. Arbetet med att bevara och utveckla Arbogas kulturhistoriskt värdefulla miljöer och skydda dem mot de risker som finns beträffande framförallt översvämningar, ras och skred kommer att fortsätta. Fastighetsunderhållet för kommunens fastigheter behöver öka för att inte riskera en framtida kapitalförstöring. Förnyelseplanering av VA-systemet kommer att fortsätta för att få ett väl fungerande VA-system även på 2000-talet. Även arbetet för att ha en bra vattenkvalitet fortsätter. Stadens gator är i behov av renovering, vilket är ett arbete som kräver stora insatser många år framåt.
53
Förvaltningsberättelse
En satsning på förnyelseplantering av stadens gröna och offentliga rum är nödvändig och med trädplanen som riktlinje föreslås att nyetableringen av träd fortsätter. Fortsatt satsning på energibesparingsåtgärder krävs för att upprätthålla kompetens och uppnå bestående låg energiförbrukning. Under år 2008 kommer va-verksamheten att bilda en så kallad balansräkningsenhet. Syftet är att i enlighet med vattentjänstlagen värna om va-abonnenternas medel.
Nyckeltal Verksamhet
2005
2006
2007
1 836
2 360
1 541
130
147
136
3 367
3 367
3 367
0,60
0,51
0,57
670 927
660 194
662 903
Kostnad per prod. m3 vatten, kr - exkl kapitalkostnader
2,33
2,38
2,59
- inkl kapitalkostnader
4,53
4,65
4,64
Försålt vatten, 1 000-tal m3
911
906
896
Bostadsanpassningsbidrag Utbetalade bidrag, tkr Antal ansökningar Belysning/gatuljus Antal Kr/ljuspunkt Levererade matportioner
54
Förvaltningsberättelse
Redovisning av kommunägda företag Arboga kommun är engagerade i flera företag. Tillsammans med Köpings och Kungsörs kommuner har bildats ett kommunalförbund, Västra Mälardalens Kommunalförbund, med syfte att samverka för att kunna ge snabbare, bättre och effektivare service. Tillsammans med Byggnadsfirman Lund AB äger kommunen Sturestadens Fastighets AB och Seniorbostäder i Arboga AB. Dessa företag ingår i den sammanställda redovisningen eftersom röstetalet uppgår till 20 procent eller mer. I den sammanställda redovisningen konsoliderade företag och ägd andel Procent Arboga Energi AB 100 Sturestadens Fastighets AB 50 Seniorbostäder i Arboga AB 50 Västra Mälardalens Kommunalförbund 27
Bolagens resultat (100%) Arboga Energi AB Sturestadens Fastighets AB före skatt Seniorbostäder i Arboga AB Västra Mälardalens Kommunalförbund
tkr -96 1 857 -20 78
Arboga Energi AB Arboga Energi AB är ett av Arboga kommun helägt bolag, som bildades under år 2004 och övertog verksamhet den 31 december 2004. Bolaget har till uppgift att köpa in, producera och distribuera energi inom Arboga kommun. Bolaget har ett aktiekapital på 2 mkr och en reservfond på 13 mkr. Balanserade vinstmedel uppgår till 0,9 mkr.
Årets verksamhet Leveranssäkerheten under året har varit god och inga större avbrott på distributionsnätet har uppstått. Underhåll och revisionsarbeten har genomförts i produktionsanläggningen. Bränsle- och askhanteringen har haft en del driftstörningar varför reinvesteringar har utförts. En oljepanna har konverterats för eldning med bioolja med positivt resultat. Tilldelning av utsläppsrätter förändras för perioden 2008-2012. Förändringen innebär att fjärrvärmeverk inte får någon tilldelning av utsläppsrätter. Utbyggnad av kulvertnät resulterade i att 30 nya kunder har anslutits under året. Miljöpåverkan Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp till luft. Förbrukningen av fossil olja har minskat från tio procent per år till fem procent per år. Energi distribuerades till 808 abonnentcentraler (778).
55
Förvaltningsberättelse
Försåld energi under år 2007 var 81 Gwh (82). Under år 2007 har biobränsle använts till 95,5 procent (90 procent) och olja till 4,5 procent (10 procent). Fakta Omsättning, mkr Resultat efter finansiella poster, mkr Investeringar, mkr Soliditet Antal anställda
2007 2006 50,2 48,9 -0,1 0,5 10,4 10,4 8,0% 7,9% 9 9
Framtiden Tillsammans med Mälarenergi AB och Köpings kommun pågår en utredning om spillvärme från Nordkalk och Yara i Köping. Fjärrvärmenätet kommer att byggas ut till Marieborgs industriområde. Ny taxekonstruktion ska utarbetas och en biooljepanna kommer att installerats. Bolaget ska ansöka om medlemskap i Reko fjärrvärme.
Sturestadens Fastighets AB Bolaget ägs till hälften av Arboga kommun och till hälften av Byggnadsfirman Lund AB. Bolaget äger och förvaltar fastigheter inom Arboga kommun för kommunikationsändamål och företagsetableringar. Fastigheternas uthyrningsbara yta uppgår till 25 700 kvadratmeter omfattande 41 lokaler.
Årets verksamhet Dotterbolaget Marieborgs Lagerfastigheter i Arboga AB har bildats inför uppförandet av Försvarsmaktens lagerbyggnad. Första spadtaget togs den 31 januari. Ett av Sveriges största byggnadsprojekt är igång med en prislapp på 500 mkr. Fastigheten kommer att ägas av Marieborgs Lagerfastigheter i Arboga AB. Fortifikationsverket har en hyrestid av femton år. Befintligt fastighetsbestånd vid räkenskapsårets utgång år 2006 har värderats till ett marknadsvärde i intervallet 85 - 95 mkr. Den justerade soliditeten skulle med ett marknadsvärde på 90 mkr bli 17 procent. Fakta Omsättning, mkr Resultat efter finansiella poster, mkr Investeringar, mkr Antal anställda heltid Soliditet %
2007 2006 10,3 10,8 1,3 1,4 0 0 10,5
0 0 9,6
56
Förvaltningsberättelse
Seniorbostäder i Arboga AB (SEBO) Företaget bildades under år 2005 och ägs till 50 procent vardera av Arboga kommun och Byggnadsfirman Lund AB. Bolaget har till uppgift att uppföra och förvalta seniorbostäder i Arboga samt idka därmed förenlig verksamhet. Bolagets syfte är att utveckla kommunen som attraktiv och efterfrågad bostadsort genom att erbjuda pris- och kvalitetsvarierat utbud av seniorbostäder.
Årets verksamhet I juni år 2007 färdigställdes 24 lägenheter i kvarteret Örtagården. Samtliga lägenheter är uthyrda och 20 hushåll står på kölistan.
Framtiden Diskussioner kring olika lösningar pågår. Mark för olika projekt finns tillgängliga. Även boende för äldre med behov av utökad service finns på agendan. Fakta Omsättning, mkr Resultat efter finansiella poster, mkr Investeringar, mkr Antal anställda heltid
2007 2006 1,0 0 0 -0,01 23,6 0
11,8 0
Västra Mälardalens Kommunalförbund Västra Mälardalens Kommunalförbund är ett förbund bestående av Köpings, Arboga och Kungsörs kommuner. Förbundet startade sin verksamhet 2004-04-01 med räddningstjänsten i de tre kommunerna. Från och med år 2006 ingår även lönekontor, telefoni, inköpsverksamhet, hantering av personuppgiftslagen (PUL) samt krisberedskap. Arboga kommuns andel av kommunernas bidrag är 27 procent. Prestationsrelaterade tjänster, telefoni och IT faktureras utifrån utnyttjande.
Räddningstjänst Årets verksamhet Under år 2007 har stationerna i de tre kommunerna tagit emot 676 larm, två bränder med dödlig utgång har bekämpats i Köping. I en undersökning bland företagarna i Mälardalen med omnejd har förbundets förebyggande verksamhet placerat sig på första plats. Under andra halvåret uppstod vakanser vid deltidsstationen i Arboga varför övrig personal fick ställa upp och hålla extraberedskap fram till jul. Rekrytering och utbildning av ny personal har upptagit mycket tid vid deltidsstationerna. I Köping har planering och övning med ”kem” ägnats mycket tid. Man är nu mogna att erbjuda andra kommuner tjänster vid eventuella keminsatser. En kvalitetssäkringsgrupp har samarbetat med SOS alarm om en ny utalarmeringsteknik som ska leda till snabbare och säkrare utalarmering. Successivt utbyte av föråldrade fordon och annan utrustning pågår ständigt.
57
Förvaltningsberättelse
Framtiden Bedömningen är att det blir allt svårare att rekrytera deltidsbrandmän. Planering med ny teknik och nya metoder med syfte att utveckla den operativa verksamheten i förbundet fortgår.
Administration Årets verksamhet Förbundet handhar kommunernas löneadministration, telefoni, upphandling/PUL-ombud och beredskapssamordning. Under året upphandlades renhållningsverksamheten och beställaransvaret gentemot VAFAB överfördes till förbundet. En tjänst som webbutvecklare inrättades under året för arbete med kvalificerade frågor kring webb och intranät. Kvalitetsmålen som administrationen arbetar med är tillgänglighet, bemötande, kompetens och handläggningstid. Målsättningen är att nio av tio kunder ska vara nöjda med den service de får. Uppföljning kommer att göras två gånger per år. Ett nytt lönesystem upphandlades för rationalisering av löneprocessen. Den bygger på en så kallad självservice på så sätt att den anställde rapporterar avvikelser från schemalagd arbetstid och cheferna granskar och attesterar. Framtiden Under halva året har tjänsten som administrativ chef varit vakant. Under år 2008 kommer arbetet kring utveckling av samarbetsformer och förbundets serviceoch tjänsteutveckling att intensifieras. Fakta Omsättning, mkr Resultat efter finansiella poster, mkr Investeringar, mkr Antal anställda heltid Deltid RIB
2007 2006 69,1 67,9 0,08 0,7 8,3 41 53
42 51
Intressen i övriga bolag Arboga kommun har också ägarintressen i Mälarenergi Elnät AB med 10,2 procent, VAFAB Miljö AB med 4,53 procent och Västmanlands Lokaltrafik AB (VL) med 2,73 procent. Dessa företag ingår inte i den sammanställda redovisningen. Kommunen är också medlem i Kommuninvest ekonomisk förening.
58
Ekonomisk redovisning
Ekonomisk redovisning Resultaträkning, kommunen Belopp i tkr
Not
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT
Bokslut Avvikelse 2006 2006
Bokslut Avvikelse 2007 2007
1 2 3
158 746 -647 767 -33 667
60 430 147 457 -56 020 -672 943 2 788 -34 458
66 229 -73 948 1 902
4
-522 689 439 242
7 198 -559 943 5 943 449 928
-5 817 2 145
5 6 7
98 758 10 088 -7 952
-2 861 1 518 225
108 769 9 476 -9 565
-1 267 756 -494
17 447 0
12 024 0
-1 334 0
-4 676 0
17 447
12 024
-1 334
-4 676
8
Noter till resultaträkning 2006
2007
Not 1 (tkr) Verksamhetens intäkter Från driftredovisningen Övriga gemensamma intäkter Interna poster SUMMA EXTERNA INTÄKTER Fördelas enligt nedan: Avgifter Försäljningsmedel Försäljning verksamhet Hyror och arrenden Driftbidrag Övriga externa intäkter
320 869 1 517 -163 639
338 664 425 -191 633
158 746
147 457
38 383 12 615 12 574 40 754 50 860 3 561 158 746
38 910 13 597 12 129 41 245 47 780 -6 204 147 457
Verksamhetens kostnader Från driftredovisningen Räntor Av-/Nedskrivningar Interna poster Pensioner inkl löneskatt Övriga gemensamma kostnader SUMMA EXTERNA KOSTNADER
866 990 -31 775 -33 587 -163 639 8 750 1 029
919 088 -31 304 -34 377 -191 633 11 047 122
647 767
672 943
Fördelas enligt nedan: Personalkostnader inkl pensioner Köp av verks samt konsultkostn Bidrag och transfereringar Lokal-, markhyror o fastigh Driftkostn bränsle, energi o vatten Övriga externa kostnader
419 247 109 878 28 765 19 405 24 648 45 825 647 767
447 160 118 703 26 508 21 515 25 582 33 474 672 943
2006 Not 3 Av/Nedskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivningar SUMMA
2007
2006
2007
Not 7 Finansiella kostn 33 587 80 33 667
34 377 81 34 458
Räntor långfristiga lån Räntor tillfälliga lån Ränta intjänad pension Courtage SUMMA
6 872 301 757 22 7 952
8 489 29 1 003 44 9 565
Not 4 Skatteintäkter Prel kommunalskatt Slutavräkningar SUMMA
433 539 5 703 439 242
443 860 6 068 449 928
Not 8 Årets resultat Årets resultat Varav VA-verksamhet
17 447 47
-1 334 409
Not 5 Generella statsbidr och utjämning Regleringsbidrag Inkomstutjämning
7 107 88 730
12 223 97 470
Kostnadsutjämning LSS-utjämning Nivåjustering Strukturbidrag SUMMA
8 828 -5 778 -236 107 98 758
4 564 -5 595
Not 6 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån Utdelning aktier/andelar Räntor likvida medel Räntor VMN Övriga räntor Borgensavgift AEAB SUMMA
59
Balanskravsavstämning:
599 1 008 6 120 962 1 398 10 088
107 108 769
161 135 1 421 6 120 156 1 483 9 476
Under de senaste tre åren har följande resultat redovisats enligt balanskravet: 2005 2006 2007 Totalt
4,5 mkr 15,3 mkr -1,7 mkr 18,1 mkr
Ekonomisk redovisning
Kassaflödesanalys, kommunen Belopp i tkr
Not
2006
2007
17 447 33 667 2 459 -1 900
-1 334 34 458 566 3 897 -1 574
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
51 673
36 013
Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
-1 400 -72 40 579 90 780
-11 245 125 4 140 29 032
4
-54 925
4 5
-5 000
-66 988 121 -455 5 000
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Avskrivningar Nedskrivning Förändring pensionsavsättningar inkl. löneskatt Övriga ej likviditetspåverkande poster
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Investeringar finansiella anläggningstillgångar Försäljning finansiella anläggningstillgångar
1 2 3
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-59 925
-62 322
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Förändring långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-8 969 -1 458 -10 427
30 000 -8 576 227 21 651
ÅRETS KASSAFLÖDE
20 429
-11 639
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut
47 455 67 884
67 884 56 245
Förändring likvida medel
20 429
-11 639
Noter till kassaflödesanalys 2006
2007
Not 1 (Tkr) Avskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivningar SUMMA
33 587 80 33 667
Not 2 Nedskrivningar Nedskrivningar byggnader SUMMA
34 377 81 34 458
Not 4 Investeringsverksamheten Nettoinvesteringar Investeringar bostadsrätter SUMMA
566 566
Not 5 Investeringsverksamheten Försäljning mark SUMMA
Not 3 Ej likviditetspåverkande poster Ändring av redovisningsprincip Nedskrivning finansiella anl tillg SUMMA
-1 820 -80 -1 900
-1 494 -81 -1 574
60
2006
2007
-54 925 -54 925
-66 988 -455 -67 443
0
121 121
Ekonomisk redovisning
Balansräkning, kommunen Belopp i tkr
Not
2006-12-31
2007-12-31
629 697
659 555
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar
1
Maskiner och inventarier
2
34 227
36 314
Finansiella anläggningstillgångar
3
135 635
130 843
799 559
826 712
Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd
4
507
382
Fordringar
5
27 029
38 274
Kassa och bank
6
67 884
56 245
95 420
94 901
894 979
921 613
525 493
522 665
17 447
-1 334
22 321
26 218
22 321
26 218
Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital
7
- varav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner
8
Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder
9
229 803
251 227
Kortfristiga skulder
10
117 363
121 503
Summa skulder
347 166
372 730
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
894 980
921 613
522 550
569 017
Pensionsförpliktelser
298 660
345 710
Övriga ansvarsförbindelser
223 890
223 307
955
799
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser
11
Finansiell leasing Operationell leasing
1 479
61
Ekonomisk redovisning
Noter till balansräkning, kommunen 2006
2007
Not 1 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde Nettoinvesteringar Avskrivningar Nedskrivning Försäljning av mark SUMMA
629 697
629 697 56 097 -25 552 -566 -121 659 555
Därav: Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverks. Publika fastigheter Fastigheter för annan verks. Exploateringsmark Övriga fastigheter
23 968 291 943 92 727 98 343 88 434 32 871 1 412
23 472 320 218 93 470 95 443 92 546 32 995 1 412
Not 2 Maskiner och inventarier Ingående värde Nettoinvesteringar Avskrivningar Justering investering 2005 SUMMA Not 3 Finansiella anläggningstillg Aktier Mälarenergi Elnät AB Västmanlands Lokaltrafik AB VAFAB Miljö AB Sturestadens Fastighets AB Arboga Energi AB Seniorbostäder i Arboga AB Mälarbanans Intressenter AB Andelar Sveaskog Västmanlands tolkservice Kommuninvest i Sverige AB Västmanlands läns företagarförening Utlämnade lån IFK Arboga Hockey Solkatten Mälarenergi Elnät AB Sturestadens Fastighets AB Seniorbostäder i Arboga AB Västra Mälardalens Kommunalförbund
Placeringar Världskorgsobligationer SGP-Best-of-Cliquet Bostadsrätter Bostadsrätter HSB SUMMA
606 876 47 221 -24 400
35 667 7 703 -9 188 44 34 227
37 985 210 2 910 1 500 15 000 250
34 227 10 891 -8 804 36 314
37 985 210 2 910 1 500 15 000 250
79
79
8 17 415
8 17 415
1
1
160 160 61 200 3 000 2 250
80 120 61 200 3 000 2 250
2006 Not 4 Lager och förråd Centralförråd Centralkök SUMMA Not 5 Kortfristiga fordringar Hyror Diverse debiteringar Avgifter barnomsorg Hemtjänstavgifter Vattenavgifter Statsbidrag Avräkn skatter Interimsfordringar Avräkning moms Kortfr.del långfr fordr Övriga SUMMA Not 6 Kassa och bank Handkassor Sparbanken Handelsbanken SE-banken Plusgiro Bohusbanken Spärrat konto Länsstyrelsen SUMMA
329 178 507
226 156 382
616 6 291 333 477 3 362 742 1 965 10 570 1 612 226 836 27 030
222 5 372 288 541 6 590 150 4 819 13 001 6 895 226 170 38 274
17 57 419 36 97 1 471 0 8 844 67 884
Not 7 Eget kapital Ingående värde Ändrad redovisningsprincip timlöner december Just bostadsrätter 05/06 Årets resultat SUMMA Därav: VA-verksamhet varav årets resultat Not 8 Avsättningar pensioner Skuld vid årets ingång Årets avsättning Årets löneskatt SUMMA
2007
17 51 150
75 5 003 56 245
509 870
525 493
-1 820 -5 17 447 525 493
-1 494 -1 334 522 665
4 243
4 653
47
409
19 862 1 949 510 22 321
22 321 3 136 761 26 218
105 Aktualiseringsgraden för underlaget för beräkningen av pensionsförpliktelserna är 79 % vid 2007 års bokslut. 5 000 5 000
5 000
384
818
135 635
130 843
Not 9 Långfristiga skulder SE-banken Kommuninvest i Sverige AB Kortfristig del långfr skuld SUMMA
62
29 775 208 405 -8 377 229 803
259 627 -8 400 251 227
2006
2007
Not 10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Avräkning KPAI Donationsgåva Interimsskulder Arbetsgivaravgift Preliminärskatt Semesterlöneskuld Flyktingstatsbidrag Kortfr del långfr skuld Uppl pension ind del Övr kortfr skulder Skatter Avräkn AEAB Övrig avräkning SUMMA
25 953 -52 509 13 695 7 356 7 034 27 948 2 712 8 377 10 446 3 250 4 002 5 339 795 117 364
35 032 -42 472 10 737 8 624 7 695 28 518 3 675 8 400 11 624 3 943 2 826
121 503
Not 11 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser vid årets ingång Årets ändring Årets särskild löneskatt SUMMA
275 207 18 874 4 579 298 660
298 660 37 864 9 186 345 710
Aktualiseringsgraden för underlaget för beräkningen av pensionsförpliktelserna är 79 % vid 2007 års bokslut. Borgensförbindelser VAFAB Miljö AB Arboga Energi AB Sturestadens Fastighets AB Seniorbostäder i Arboga AB Förlustansvar för Egnahem
5 129 197 780 12 000 5 000 1 288
5 087 197 780 12 000 5 000 990
Arboga Golfklubb Övriga SUMMA
2 625 68 223 890
2 450 223 307
955
192 199 384 799
Finansiell leasing Kostnader 2007 Kostnader 2008 Kostnader 2009-2012 Totalt restvärde
Operationell leasing Kostnader 2007
1 479
Kostnader 2008 Kostnader 2009-2012
1 110 681
Arboga kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. Borgensåtagandet är i ett underavtal begränsat till det lånebelopp som koncernen Arboga kommun har i Kommuninvest i Sverige AB (457,4 mkr).
Ekonomisk redovisning
Resultaträkning, koncernen
Belopp i mkr
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Uppskjuten skatt ÅRETS RESULTAT
Redovisat Redovisat 2006 2007 218,2 -685,1 -45,6
205,3 -706,5 -47,0
-512,5 439,2
-548,2 449,9
98,8 10,2 -16,7
108,8 8,1 -18,8
19,0 0,0 0,0 -0,2
-0,2 -0,3 0,1 -0,3
18,8
-0,7
63
Ekonomisk redovisning
Kassaflödesanalys, koncernen Belopp i mkr
2007
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat
-0,7
Avskrivningar Nedskrivning
47,0
Förändring pensionsavsättningar inkl. löneskatt
4,2
Övriga ej likviditetspåverkande poster
-1,4
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
49,1
Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
-4,3 -1,4 -50,1 -6,7
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Investeringar finansiella anläggningstillgångar Försäljning finansiella anläggningstillgångar
-93,1 -0,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-93,8
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Förändring långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten
97,4 -8,6 -0,3 88,5
ÅRETS KASSAFLÖDE
-12,1
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut
74,5 62,4
Förändring likvida medel
-12,1
64
Ekonomisk redovisning
Balansräkning, koncernen Belopp i mkr
2006-12-31
2007-12-31
696,6 229,1
776,1 195,7
Summa anläggningstillgångar
112,0 1 037,8
113,2 1 085,0
Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
3,5 53,2 74,5 131,2
4,9 57,5 62,4 124,8
1 169,0
1 209,8
532,7 18,8
530,5 -0,7
23,9 1,0 24,9
28,1 1,0 29,1
398,1 213,4 611,4
486,9 163,2 650,2
1 169,0
1 209,8
302,7 298,7 4,0
349,1 345,7 3,4
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier o. övriga anl. tillg. Finansiella anläggningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättning skatter Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Övriga ansvarsförbindelser
65
Ekonomisk redovisning
Fem år i sammandrag
2003
2004
2005
2006
2007
13 514
13 406
13 380
13 391
13 369
Skattesats
32,02
32,02
32,02
32,02
32,54
Varav kommunen
21,74
21,74
21,74
21,74
21,74
Skattekraft i förhållande till riket, %
94,0
93,6
94,2
92,9
92,3
Årets resultat, mkr
-7,0
27,5
5,7
17,4
-1,3
Investeringar, netto, mkr
52,7
57,1
36,9
54,9
67,4
Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser, %
20,1
23,8
27,8
25,3
19,2
Soliditet enligt balansräkningen %
47,2
50,3
60,3
58,7
56,7
413,7
407,2
238,8
229,8
251,2
1 011,2 1 001,7
845,2
895,0
921,6
Antal invånare 31/12
Långfristiga lån, mkr Tillgångar, mkr Eget kapital, mkr Likviditet, mkr Personalkostnader inkl arvoden och pålägg, mkr
Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, %
477,6
504,2
509,9
525,5
522,7
35,1
53,7
47,5
67,9
56,2
381,7
374,0
360,3
384,7
406,9
99,4
98,1
99,2
97,2
100,2
Skillnadena i ovanstående uppgifter mellan åren 2004 och 2005 beror huvudsakligen på bildandet av Arboga Energi AB.
66
Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper God redovisningssed Ambitionen är att följa den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning utger. Under år 2007 har kommunstyrelsen fastställt en åtgärdsplan för att komma till rätta med brister i kommunens redovisning. Nedan lämnas kommentarer till de redovisningsprinciper kommunen använt samt avvikelser jämfört med lagstiftning och rekommendationer. Rättvisande bild Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av kommunens resultat och finansiella ställning för året. Det innebär att utgifter kostnadsförts det år då förbrukningen skett och inkomster intäktsförts det år då intäkterna genererats. Väsentlighetsprincipen har varit utgångspunkten för belopp som periodiserats. Prognos för avräkning av skatteintäkter för år 2007 har baserats på Sveriges kommuners och landstings bedömning i december månad 2007. Intäkterna har tillgodoräknats resultatet för år 2007 med 567 kronor per invånare 2006-11-01. Åtaganden för kommunens personal Pensionsåtaganden avseende det individuella valet, och som intjänats under året, har kostnadsförts och redovisats som kortfristig skuld. Det gäller även den särskilda löneskatten (24,26 procent) för individuella delen. Åtaganden för visstidseller särskild ålderspension samt intjänad pension på löneandelar över 7,5 basbelopp har kostnadsförts under året samt redovisats som avsättning i balansräkningen. Pensionsåtaganden intjänade före år 1998 har redovisats som ansvarsförbindelse, det vill säga som en upplysningspost i balansräkningen. Pensionerna är redovisade enligt RIPS 07. Timlöner intjänade under december 2007, men som utbetalats under januari 2008, har periodiserats till intjänandeåret. Delar av timlönerna (1,5 mkr) har redovisats direkt mot eget kapital som ändrad redovisningsprincip. Förändringen av semesterlöneskulden, som avser ej uttagna semesterdagar samt okompenserad övertid, har kostnadsförts hos respektive nämnd och redovisats som kortfristig skuld i balansräkningen. Tillgångar i balansräkningen Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar och investeringsbidrag. Kommunen tillämpar linjär avskrivningsmetod och följer de av Sveriges kommuner och landstings rekommenderade avskrivningstiderna. Undantag har gjorts för bostadsfastigheter (ABO) där avskrivningstiden är 70 år. Avskrivning påbörjas det år då investeringen är slutförd, dock inte månaden efter färdigställandet. Från och med år 2008 har kommunfullmäktige beslutat om en beloppsgräns för investeringar på ett basbelopp. Under år 2007 fanns ingen beloppsgräns. Noterna för materiella anläggningstillgångar följer inte rekommendationen. Dock har en utveckling av noterna skett.
67
Redovisningsprinciper
En genomgång har påbörjats av kommunens anläggningsregister för att säkerställa att redovisningen av de materiella anläggningstillgångarna är rättvisande. Leasingavtal, både operationella och finansiella, redovisas som en upplysningspost i balansräkningen. En inventering har gjorts under år 2007 av samtliga leasingavtal. Från och med år 2008 kommer avtal avseende finansiell leasing att redovisas i resultat- och balansräkning. Exploateringsmark har klassificerats som anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Under år 2008 kommer en ändring att ske av klassificeringen. Den mark som är avsedd att försäljas kommer att klassificeras som omsättningstillgång. Arbete har påbörjats under år 2007 med att upprätta en balansräkningsenhet för va-verksamheten. Under ett antal år har över- respektive underskott för vaverksamheten särskilts från kommunens egna kapital. Under år 2007 har beräkningar utförts för framtida täckning av Kallstenstippen. Under år 2008 påbörjas avsättning av medel för sluttäckning. Omsättningstillgångar har värderats till anskaffningsvärdet. Kundfordringar som är äldre än ett år betraktas som osäkra och har avskrivits i redovisningen. Dock kvarstår fordran mot den enskilde. Eget kapital Under år 2007 har kommunens egna kapital minskat med 2,8 mkr beroende på negativt resultat på 1,3 mkr samt ändrad redovisningsprincip för timlöner på 1,5 mkr. Av kommunens egna kapital utgör va-verksamhetens andel 4,7 mkr vid utgången av år 2007. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på aktier i företagen elimineras med företagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av företagens räkenskapsposter sammanförs med kommunens poster efter eliminering av koncerninterna mellanhavanden och att endast de ägda andelarna av räkenskapsposterna har tagits med. Företagens obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt betraktats som eget kapital och uppskjuten skatt som avsättning. Kommunens redovisningsprinciper har varit vägledande vid upprättande av den sammanställda redovisningen.
68
Ordlista och förklaringar
Ordlista och förklaringar Anläggningstillgång Fast och lös egendom som är avsedd att innehas stadigvarande. Avskrivning Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar på grund av ålder och utnyttjande. Balanskrav Lagkrav att intäkterna varje år ska överstiga kostnaderna. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen och hur den förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommunen använt sitt kapital (anläggnings- och omsättningstillgångar) och hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Eget kapital Det egna kapitalet består av ingående eget kapital, årets resultat samt effekter av eventuella ändrade redovisningsprinciper. Extraordinära poster Intäkter och kostnader av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med ordinarie verksamhet och som inte inträffar regelbundet. Finansiella intäkter och kostnader Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheten som exempelvis räntor och borgensavgifter. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital som utnyttjas till exempel för investeringar inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Benämning för avskrivningar och intern ränta. Kassaflödesanalys Visar hur investeringar och amorteringar har finansierats under året. Utmynnar i förändring av likvida medel. Kortfristiga fordringar/skulder Fordringar/skulder som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.
69
Ordlista och förklaringar
Likviditet Visar betalningsberedskapen på kort sikt. Långfristiga fordringar/skulder Fordringar/skulder som förfaller till betalning senare än ett år från balansdagen. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter reducerat med investeringsbidrag. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är avsedd att stadigvarande innehas. Resultaträkning Översiktlig sammanställning av externa intäkter och kostnader som utmynnar i årets resultat (förändring av eget kapital). Räntenetto Skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Skattesats Den andel av varje hundralapp som kommuninvånarna betalar i kommunalskatt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna det vill säga graden av egenfinansiering av tillgångarna. Visar betalningsberedskapen på lång sikt.
70
Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
71
Revisionsberättelse
72
