— —
årsredovisning 2006
Årsredovisning 2006 | Lyckeby Stärkelsen Text: t&t information, Kristianstad. Foto, form och tryck: AM-tryck & reklam, Hässleholm 2007 | www.am-tryck.se
ur innehållet Våra marknader. Culinar. Livsmedelsbranschens behov av nya trender ställer krav på innovationer och nytänkande. — 33 —
04
08
Potatis blir den huvudsakliga råvaran, men anläggningen byggs så att den blir oberoende av stärkelseråvara.
— —
12
Lyckeby Stärkelsen förbereder en övergång från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen.
14
16
18
Lyckeby Stärkelsen Agri blickar nu framåt och förbereder sig för de svårigheter och möjligheter som kommer.
Culinar fortsätter att växa och presterade ett bra ekonomiskt resultat under 2006. ”Ett helt nytt recept tar form...”
Lyckeby Industrial gick in i 2006 med en mycket pressad lönsamhet. En rad åtgärder som bromsat den negativa utvecklingen har genomförts.
Våra marknader
Australien Belgien Cypern Danmark Estland
Finland Frankrike Färöarna Georgien Grekland
Indien Irland Island Israel Italien
Japan Kina Korea Lettland Litauen
Culinar Livsmedelsbranschens behov av nya trender ställer krav på innovationer och nytänkande. Culinar arbetar med smak och konsistens över hela världen. I dag finns var fjärde kund utanför Sverige. Men även om matvanorna blir allt mer internationella är smakerna nationella. Därför fortsätter Culinar att växa, framför allt i Polen, Tjeckien, Baltikum, Ryssland och Kina. Strategin är att erbjuda kunderna, var helst i världen de befinner sig, färdiga och attraktiva koncept lösningar.
Malaysia Nederländerna Norge Pakistan Polen
Portugal Ryssland Schweiz Slovakien Slovenien
Spanien Storbritannien Sverige Taiwan Thailand
Tjeckien Turkiet Tyskland Ukraina Ungern
USA Uzbekistan Vitryssland Österrike
— — Argentina Baharain Belgien Brasilien Chile
Danmark Egypten Estland Finland Frankrike
Grekland Indien Irland Island Italien
Lyckeby Industrial Lyckeby Industrial utvecklar, producerar och marknadsför teknisk stärkelse för i huvudsak pappers-, kemi-, och byggnadsindustrin. Lyckeby Industrials huvudmarknader finns i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Ryssland och USA. Lyckeby Industrial utvecklar och förstärker sin marknadsnärvaro och produktportfölj genom partnerskap och allianser med strategiskt viktiga företag.
Kanada Korea Lettland Litauen Malaysia
Nederländerna Norge Pakistan Peru Polen
Portugal Ryssland Schweiz Slovakien Slovenien
Spanien Storbritannien Sydafrika Taiwan Thailand
Tjeckien Turkiet Tyskland USA Österrike
Foto: Marie Grönvold
Ordförande
Med nyskapande och kreativitet möter Lyckeby Stärkelsen framtiden. Vi står på en plattform som ger oss kraft och mod att våga satsa på det nya.
gelse att vi från och med i år ska vända utvecklingen. Fort satta rationaliseringar i kombination med framgång på marknaderna skapar lönsamhet.
Ett lysande exempel är Culinar. Här har utvecklingen gått i raketfart och med god lönsamhet. Trots att Culinar har rationaliserat kraftigt i produktionen har bolaget det gångna året slagit produktionsrekord för stärkelsederrivat. Det är starkt gjort och visar att våra stora investeringar i bolaget varit kloka och riktiga satsningar. Vi investerar just nu kraftfullt i nya processer för livsmedelsstärkelse. Culinars etableringar i Kina, Tjeckien och Lettland har redan gått över förväntan. Culinarium i Polen och Ryss land är på god väg att slå sig in på nya, stora och spän nande marknader.
För jordbrukarna blev 2006 ett besvärligt år. Vi upplevde en extremt sen potatissättning, en extremt torr sommar och en extremt regnig höst. Resultatet blev en för låg stärkelseskörd som inte nådde den kontrakterade voly men. För odlarna betydde detta högre kostnader och lä gre intäkter och för Lyckeby Stärkelsen en låg beläggning och därmed högre kostnader i kampanjindustrin. Vädret påverkar vi inte i det korta perspektivet och det lär vi oss, vissa år mer smärtsamt, att leva med. Vi ser just nu tecken på att hela vårt samhälle påverkar klimatet i det längre per spektivet och det är vårt ansvar att minimera klimateffek terna av vår verksamhet. Därför är det viktigt att vi ständigt finner nya vägar, nya sätt att producera och att transportera konkurrenskraftiga produkter på en allt mer globaliserad och konkurrensutsatt marknad.
Lyckeby Industrial gick in i 2006 med en för stor kostnads massa i en mycket pressad marknadssituation. Nu har vi på allvar greppat problemen och det är min fasta överty
Foto: Kristofer Wamling
— —
Utvecklingen av nya, lönsamma produkter är särskilt viktig med tanke på att vi av allt att döma får en ny jordbrukspoli tik om två år. Inför 2007 satsar vi därför extra mycket på vår viktigaste resurs, vår odlarkår. Vi kommer att gör allt för att våra ägare och leverantörer ska få en konkurrenskraftig odling av stärkelsepotatis. Det är en ständig balansgång mellan att bromsa kostnads utvecklingen och samtidigt ”gasa” med investeringar i utveckling och ny teknik. Lyckeby Industrial har gått in som delägare i utvecklingsbolaget Glycanex och har därmed fått tillgång till kompetens och patent på en helt ny produkttyp av potatisstärkelser till den kemisk/tekniska industrin. Vi visar ett svagt ekonomiskt resultat för 2006. Trots Culi nars framgångar skuggas resultatet av svårigheter på andra områden. Vårt resultat har i huvudsak påverkats av föl jande:
• • • • • •
Låg skörd 2006 med dyr nativstärkelsekampanj och svag tillgång på råvara för förädling. Engångsnedskrivningar för anpassning till rådande konkurrenssituation. Ett Lyckeby Industrial som var tyngt av svag lönsamhet och VD-byte. För dyr administration som vi nu reviderar. Satsning på ny utveckling för framtida produkter. Export av C-stärkelse från 2005.
Vi lämnar 2006 välstädat och går in i 2007 med de bästa förutsättningar för god lönsamhet. År 2007 fyller vi 80 år. Vi har gjort ett kort depåstopp. Nu är vi på banan igen med nya förare, fulla av energi, med starkt grepp i odlingen, med trimmad organisation, med energieffektiva processer, med turboladdad forskning och en väloljad marknadsorganisation. Vilka kommer vi att se i backspegeln? Sven Norup, ordförande
Miljö och kvalitet
ENERGIPOLICY LYCKEBY STÄRKELSEN
AFFÄRSDRIVET MILJÖARBETE Lyckeby Stärkelsen fortsatte under 2006 sitt målmedvetna miljöarbete. Det
Det är i Lyckeby Stärkelsens intresse att ägna energifrågorna stor uppmärksamhet
handlar dels om ständiga förbättringar av processen, dels vardagliga åtgärder.
Energiaspekter skall ingå i beslutsunderlag för byggnation, produktutveckling och processförändringar.
Under mottot ”affärsdrivet miljöarbete” genomförs arbetet med att uppfylla koncernens miljöpolicy. Genom minskad förbrukning av råva ror och energi i alla led, minskar koncernens påverkan på miljön. Under 2006 har energi och miljöpåverkan varit i fokus för förändringsarbetet. Dels genom introduktion av ett energiledningssystem, dels genom pro jekt för att minska användningen av fossila bränslen inom industrin.
Energiförbrukningen skall hållas så låg som möjligt och energiproduktionen skall vara av det slag så att miljöbelastningen på luft, mark och vatten minimeras. Energi skall så långt som möjligt komma från förnyelsebara källor så att uthållighet främjas. Förtroendet för verksamheten skall förbli starkt genom öppenhet mot myndigheter, kunder och allmänhet. Människan har stora möjligheter att påverka energiförbrukningen. Med en energimedveten personal på alla befattningar skall energiförbrukningen hållas på låg nivå. Målsättningen är att vår arbete med energiledning certifieras enligt svensk standard för energiledningssystem (SS 627750). Det är affärschefernas ansvar att granska och utveckla företaget mot ständiga förbättringar inom energiområdet. Antagen vid styrelsemöte med Sveriges Stärkelseproducenter 2006-01-30. Sven Norup Koncernchef
Syftet är att minska miljöpåverkan från koncernens olika aktiviteter.
För att systematiskt kunna arbeta med miljöfrågor är ett miljölednings system ett bra stöd. Koncernen målsättning är att samtliga enheter skall ha ett ledningssystem motsvarande ISO 14001.
ENERGILEDNINGSSYSTEM Lyckeby Stärkelsen Agri och Culinar har under 2006 introducerat och certifierat energiledningssystem enligt svensk standard SS 627750. Till grund för arbetet finns en energipolicy, antagen av styrelsen under 2006. Med stöd av ett energiledningssystem kan koncernen arbeta systema tiskt med energibesparingar och energibehov inte minst i samband med framtida för ändringar och investeringar. Målet är att re ducera energi förbrukningen med 4 procent under en 3-årsperiod.
Rening av avloppsvatten Lyckeby Industrial AB, Landskrona
energiförbrukning och besparingar % 100 75
Status ledningssystem för miljö och kvalitet inom koncernen
50
Lyckeby Stärkelsen Agri
25
enligt ”Standard för fodersäkerhet enligt VFK”
100%
– Certifierat enligt ISO 14001 sedan 2002 och
0
8,8%
3,8%
energiförbrukning
energibesparing mål
identifierad potential
1,2%
Genomfört 2006
sedan 2005. Under 2006 certifierat enligt SS 627750 (Energiledningssystem). Lyckeby Industrial AB
Redan under 2006 har en tredjedel av besparingsmålet nåtts. Många av åtgärderna är enkla att genomföra och har en kort återbetalningstid. Ett exempel är en under 2006 genomförd genomgång och justering av matar vattenhanteringen vid en ångcentral och en samtidig mindre ombyggnad av en tork. Resultatet blev ett minskat behov av nytt matarvatten till ångpan nan och därmed mindre energibehov för uppvärmning av matarvatten.
– Certifierat enligt ISO 9000 sedan 1991 och ISO 14001 sedan 1998. Lyckeby Culinar AB – Certifierat enligt ISO 9000 sedan 1991 och BRC sedan 2004. Arbetet påbörjat med ISO 14001. Under 2006 certifierat enligt SS 627750 (Energiledningssystem). Lyckeby Amylex A.S. – Certifierat enligt ISO 9000 sedan 1997 och ISO 14001 sedan 2004.
energiförbrukning matarvatten % 100
Aloja Stärkelsen SIA – Certifierat enligt ISO 9000 sedan 2002.
75
Arbetet påbörjat med ISO 14001.
50
Hua Ou Starch Co – Certifierat enligt ISO 9000 sedan 2000 och
25 0
enligt ISO 14001 sedan 1996. sep 05
okt 05
nov 05
dec 05
sep 06
okt 06
nov 06
dec 06
Arbetet med energiledningssystemet är ett bra exempel på ständiga för bättringar och vardagliga åtgärder vars syfte är en minskad miljöpåver kan från koncernens aktiviteter.
— —
Under arbetet med energiledningssystemet har en stor potential identifie rats och möjligheterna att nå eller överträffa uppsatt mål är därmed stora.
Miljö och kvalitet
STÄRKELSEPRODUKTION OCH VÄXTHUSEFFEKT Under 2006 har klimatfrågorna varit i fokus. Utsläpp av koldioxid (CO2) kopplas till ge nerella temperaturhöjningar och förändringar i klimatet. Stärkelseindustrin är en del av krets loppet för koldioxid (CO2) och binder årligen stora mängder koldioxid (CO2) i produkterna. För att producera den svenska normala års produktion av cirka 62 000 ton potatisstär kelse förbrukas 80 000 ton koldioxid (CO2) från atmosfären som binds i stärkelsemole kylen (C6H10O5).
CO2 (ton) 20000 0
energi & Transporter
stärkelse
-20000 -40000 -60000 -80000 -100000
Energiförbrukningen vid anläggningarna i Sverige samt transporter ger ett utsläpp av koldioxid (CO2) som är mindre än 20 procent av den mängd koldioxid (CO2) som årligen binds i stärkelseprodukter.
Lyckeby Stärkelsen förbereder en övergång från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen. Målet är att under år 2008 ha ersatt minst 40 procent av förbrukningen av fossila bränslen med förnyelsebara bränslen. Utsläpp av koldioxid från svenska verksamheter
Sedan 2006 deltar koncernen i Naturvårds verkets KLIMP (klimatinvesteringsprogram) – program med tre projekt (ersätta fossila bränslen med förnyelsebara bränslen samt bio gasproduktion). Projekten kommer att resul tera i konkreta förändringar under 2007 och 2008. Efter genomförda åtgärder kommer utsläppet från fossila bränslen att vara mindre än 10 pro cent av den mängd koldioxid (CO2) som årli gen binds i stärkelseprodukter.
100 80
Transporter
60
Energiproduktion fossila bränslen
40 20 0
2006
projektidéer
mål
Energiproduktion förnyelsebara bränslen
Industrin och transporter av råvara till industrin, liksom transport av produkter till kunder, medför ett utsläpp av koldioxid från icke förnyelsebara råvaror. Lyckeby Stärkelsens påverkan på kretsloppet av koldioxid (CO2) är positiv.
— 11 —
Foto: Staffan Andersson
potatisstärkelse och växthuseffekt
14 000 ton co2
62 000 ton potatisstärkelse
industri & transporter
80 000 ton
300 000 ton potatis
TEKNIK OCH UTVECKLING
Waxykorn Lyckeby Stärkelsens utvecklingsbolag, Lyckeby Amyl, flyt tade under 2006 sin kornstärkelseproduktion från Nöb belöv till Karlshamn, där bolaget nu främst arbetar med att vidareförädla fiberfraktionen. Betaglukan, som finns i kornfibern, har en dokumenterat kolesterolsänkande effekt och spås därför en ljus framtid som hälsofrämjande ingrediens i en lång rad olika livsmedel. Culinar har redan lanserat sin Barleyβ-fiber. För att öka lönsamheten av betaglukanproduktionen inves terades under 2006 i en rensningsanläggning för råvaran och i en tork för fiberprodukterna. Två olika sorters waxykorn, Cindy och Magdalena, har hit tills odlats för kornstärkelseproduktion. Båda innehåller 97 procent amylopektin. Sommaren 2007 kommer en ny sortförädlad och naturlig variant av waxykorn, som innehåller 100 procent amylo
pektin, att testas. Den nya sorten är ett stort framsteg, ef tersom stärkelsen inte alltid måste modifieras.
Produktutveckling Lyckeby Stärkelsen intensifierade under 2006 arbetet med att utveckla nya produkter och applikationer. Arbetet drivs dels centralt i FoU-gruppen, dels i Culinars och Lyckeby Industrials respektive utvecklingsorganisationer. Ett resultat av det här arbetet är Lyckeby Industrials sats ning i Karlshamn på nya våtmodifierade specialprodukter till den kemisk/tekniska industrin. Företaget satsar här på en helt ny processteknik som medger lägre vatten- och energiförbrukning. Potatis blir den huvudsakliga råvaran, men anläggningen byggs så att den blir oberoende av stär kelseråvara. Beslut har även tagits om att investera i en produktion av flytande polymerprodukter, så kallade LP-produkter, i Karlshamn.
— 13 —
Foto: Marie Grönvold
LYCKEBY STÄRKELSEN AGRI
För potatisodlarna blev 2006 en besvikelse. Efter en lång rad av år med rekordskördar kom bakslaget. Många kom mer att minnas 2006 som ett år med sen sättning, en ex trem sommartorka och ett ihållande augustiregn. Skörden blev därför den lägsta på mycket länge. Detta i kombina tion med en neddragning av kvoten gjorde att det totala tonnaget blev lågt. Låg skörd och kort kampanj brukar normalt betyda högre kostnader per mängd stärkelse. Lyckeby Stärkelsen Agri lyckades trots detta nå ett resultat över prognosen, främst beroende på energibesparing och kostnadsmedvetenhet.
Jordbrukspolitiken
ring. Arbetet har skett i nära samarbete med produktionen på Culinar och har fallit mycket väl ut. Nu sker en utvärde ring och Lyckeby Stärkelsen Agri undersöker möjligheterna att förlänga kampanjen och på så sätt kunna leverera mer otorkad vara. Arbetet med produktivitet och energi har fortsatt. Det har under året inriktats på att spara energi. Kalibrering och rätt inköp av utrustning ur energisynpunkt är viktigt i det dagliga arbetet i fabrikerna. Lyckeby Stärkelsen beviljades under året miljöstöd för att arbeta vidare med förnyelsebara energiråvaror.
Effekterna av jordbruksreformen blev klart märkbara un der 2006. Eftersom det heller inte längre är möjligt att för skottera stödpengar, upplevdes detta extra hårt för odlarna. Med detta framför ögonen fattades därför ett beslut om att införa ett marknadstillägg som betalades ut från första leve rans under 2006.
Stay Green
Framgång med slamma
Inför framtiden
För att minska energiförbrukningen vid tillverkningen av förädlade produkter har under den gångna kampanjen leve rerats mer slamma, d v s otorkad stärkelse, än normalt. Kva litetsroblem har tidigare funnits vid denna typ av körning. Därför gjordes en produktionsanpassning tillsammans med en noggrann uppföljning av kvaliteten samt leveransplane
Lyckeby Stärkelsen Agri blickar nu framåt och förbereder sig för de svårigheter och möjligheter som kommer. Det är redan känt att framtiden blir tuffare när det gäller kopplade stöd, men vilka möjligheter som ges är inte helt klart. Det viktigaste inför framtiden är att ha en kostnadseffektiv orga nisation och produktion. Tomas Sättlin
Stay Green projektet har gått över i en ny fas. De nya se rierna kommer att fokusera mer på vattenhushållning och jordpackning. Detta är viktiga steg för att hålla odlingen konkurrenskraftig gentemot andra grödslag samtidigt som det ger en positiv miljöeffekt.
— 15 —
”Den lägsta skörden på mycket länge”
Foto: Marie Grönvold
Culinar
Culinar fortsätter att växa och presterade ett bra ekono miskt resultat under 2006. Tillväxten var störst inom smak, som ökade med 13 pro cent. Inom konsistens blev tillväxten mera marginell med en ökning på två procent. Det är med färdigförpackade produkter som Culinar har den största tillväxten. Segmentet ökade med hela 40 pro cent. En tillfredsställande utveckling eftersom den ligger i linje med Culinars strategi att höja förädlingsvärdet på produkterna genom att erbjuda konceptlösningar. Culinar är i färd med att skapa ett helt nytt företag som står ännu starkare och ännu mera konkurrenskraftigt i framtiden. Ett Culinar som bygger på ett avancerat produktsortiment med ännu mer av koncepttänkande, en rationell och strömlinjeformad produktion samt en effektiv administrationsstruktur.
Några ingredienser i Culinars nya recept: • Ett eget smaksättningssystem, kallat Culinax, som är unikt på många sätt och som Culinar har stora framtids- förhoppningar på. • Culinar har investerat i nya lager för råvaror, emballage och färdigvaror och helt omarbetad internlogistik i
Fjälkingefabriken. Detta kommer att ge ett modernt och mycket rationellt varuflöde. Samtidigt innebär det att företaget nu lever upp till marknadens högt ställda krav på säkra internflöden.
•
En omfattande investering i en ny stärkelseförädlings- fabrik i Kristianstad påbörjades under 2006 och slutförs 2007. Utvecklingen mot allt mer avancerade produkter kräver ny teknologi och Culinar ser stora möjligheter med de investeringar som nu genomförs.
• Nya Culinarium har öppnats i Ryssland och i Tjeckien och en ny fabrik har startat i Kina. •
Culinar växer hemma och utomlands och det är viktigt att alla medarbetare, var man än arbetar i gruppen, har tillgång till samma information och arbetsredskap. För att åstadkomma detta har ett nytt stöd för verk- samheten – CuliNet – utvecklats. Med CuliNet får alla medarbetare möjlighet att arbeta i ett gemensamt nätverk med samma förutsättningar.
• Investeringar har gjorts i ett nytt affärssystem – Movex 12. Hela denna kraftsamling drar naturligtvis stora resurser – såväl personliga som finansiella. Det är därför mycket glädjande att konstatera att Culinar, trots en så massiv satsning, kan visa upp ett fortsatt bra ekonomiskt utfall. Klas Ralvert
Foto: Erik Karlsson/Jönssonbilder
— 17 —
”Ett helt nytt recept tar form - framgångsreceptet för framtiden”
Lyckeby Industrial
LÄGRE KOSTNADSMASSA Även om 2006 inleddes med en svag pris uppgång på katjoniska stärkelser till pap persindustrin samtidigt som högkonjunk turen inom byggbranschen ledde till ökad efterfrågan, fortsatte den svaga lönsamhe ten under första halvåret. Våren 2006 gick koncernchefen Per T Persson in som VD för Lyckeby Industrial. Hans primära upp gift var att fortsätta att rationalisera och minska kostnadsmassan. Organisationen förändrades med målet att ge varje verksamhetsområde större fokus på just sin speciella marknad. Samtidigt inten sifierades arbetet med att öka produktivite ten, sätta nya produkter på gamla markna der samt erövra nya marknader. -Arbetet är igångsatt, men mycket återstår, säger Per T Persson.
Lyckeby Industrial gick in i 2006 med en mycket pressad lönsamhet. Under året har en rad åtgärder genomförts som bromsat den negativa utvecklingen. En förändrad organi sation, lägre kostnader och en breddad produktportfölj har inneburit att de röda siffrorna i bokslutet är på väg att vän das till svarta. Redan under 2005 genomförde Lyckeby Industrial ett åt gärdsprogram för att möta prispressen på en allt mer globa liserad marknad. Överproduktionen av stärkelse i Europa pressade marginalerna och vi drabbades av ett mycket kraf tigt prisfall på våra produkter.
PRESSADE MARGINALER FÖR INDUSTRILIM Marknaden för industrilimmer har minskat i Sverige. Detta har i sin tur inneburit allt hårdare konkurrens och lägre marginaler. Nya limrecepturer har tagits fram för att möta den hårda konkurrensen samtidigt som allt mer av försälj ningen går på export. För att öka produktionskapaciteten av byggprodukter har Lyckeby Industrial investerat i en ny spackellinje i fabri ken i Simrishamn. Bolagets byggprodukter har tagits väl emot av marknaden.
Ny VD för Lyckeby Industrial
Lyckeby Industrial A/S i Lille Skensved i Danmark, som tillverkar speciallimmer, har haft en bra utveckling liksom Lyckeby Amylex i Tjeckien. Båda bolagen redovisar vinst.
UTBYGGNAD I KARLSHAMN Lyckeby Industrial är en av de ledande leverantörerna av mäldstärkelser till pappersindustrin i Sverige och också en betydande leverantör till den övriga europeiska pappers industrin. Marknaden har byggts upp under många års tid och det är nu dags för Lyckeby Industrial att ta sig an ytterligare uppgifter som leverantör till pappers- och den tekniska industrin.
— 19 —
Under året har Lyckeby Industrial fortsatt med att ut veckla nya produkter för såväl pappersindustrin som den kemisk/tekniska industrin. Ett viktigt led i det här arbetet är Lyckeby Industrials etablering av en anläggning i Karls hamn för tillverkning av specialprodukter. Den nya modifieringsanläggningen beräknas vara i drift under våren 2007 och ska tillverka specialprodukter för såväl pappersindustrin som övrig teknisk industri.
NYA, SPÄNNANDE PRODUKTER -Vi har många spännande utvecklingsprojekt på gång, säger Per T Persson. Aquafloc, vårt kolhydratbaserade flocknings medel för vattenrening, har fallit väl ut och nu måste vi också få fart på försäljningen. I slutet av året gick Lyckeby Industrial in som delägare i det holländska utvecklingsbolaget Glycanex. Därmed får Lyckeby Industrial tillgång till en rad nya stärkelsebaserade produkter som bedöms ha mycket goda förutsättningar att bli kommersiellt lönsamma. Per T Persson VD för Lyckeby Industrial fram t o m 31 december 2006.
I samband med att Per T Persson lämnade befat tningarna som koncernchef för Lyckeby Stärkelsen och VD för Lyckeby Industrial den 31 december 2006 utsågs Bengt Olof Johansson till ny VD för Lyckeby Industrial. Bengt Olof Johansson kommer närmast från en befattning som affärsområdeschef inom den finska verkstadskoncernen Outokumpu. Bengt Olof Johansson är civilingenjör och teknisk doktor.
resultaträkning Resultaträkning Koncernen jan – dec Belopp I tkr 2006 2005
Föreningen jan – dec 2006
2005
Rörelsens intäkter 1 161 067 1 123 161 275 729 266 884 Andelar I intresseföretags resultat 192 1 402 Rörelsekostnader -1 078 182 - 1 006 131 - 254 870 - 240 831 Avskrivningar - 48 762 - 54 693 - 10 606 - 11 879 Rörelseresultat 34 315 63 739 10 253 14 174 Finansiella intäkter och kostnader* - 9 988 - 14 489 35 640 56 727 Resultat efter finansiella poster 24 327 49 250 45 893 70 901 Avsättning till personal- forskningsstiftelser - 726 - 283 - 171 - 65 Resultat efter avsättningar 23 601 48 967 45 722 70 836 Bokslutsdispositioner Årets förändring av bokslutsdispositioner - 914 - 501 Resultat efter bokslutsdispositioner 23 601 48 967 44 808 70 335 Efterlikvid Premie Resultat före skatt
- 2 603 - 16 407 4 591
-16 775 - 19 868 12 324
- 2 603 - 16 407 25 798
- 16 775 - 19 868 33 692
Skatt på årets resultat - 3 388 - 3 883 - 7 471 Skatt på minoritetens andel i årets resultat - 188 - 218 - Redovisat resultat 1 015 8 223 18 327 * Koncernbidrag 36 500
- 10 480 23 212 63 500
balansräkning Balansräkning Koncernen 31 dec Belopp I tkr 2006 2005
Föreningen 31 dec 2006
2005
Immateriella anläggningstillgångar 2 196 12 915 Materiella anläggningstillgångar 384 856 343 621 84 724 89 457 Finansiella anläggningstillgångar 24 677 23 146 59 466 59 953 Summa anläggningstillgångar 411 729 379 682 144 190 149 410 Varulager Kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella tillgångar Summa omsättningstillgångar
272 135 325 083 110 102 154 .442 238 067 212 522 186 685 178.755 20 856 14 196 1 837 531 058 551 801 296 787 335 034
942 787
931 483
440.977
484 444
Eget kapital
498 510
497 272
222 262
219 473
Minoritetsintressen
12 855
12 664
— 21 —
Summa tillgångar
Obeskattade reserver 51 333 50 419 Avsatt till pensioner 67 858 62 792 28 425 27 008 Skulder till kreditinstitut 28 243 25 179 1 228 1 228 Uppskjuten skatt 34 048 31 206 Övriga skulder 88 214 88 088 89 603 89 593 Summa långfristiga skulder 218 363 207 265 119 256 117 829 Kortfristiga skulder 213 059 214 282 48 126 96 723 Summa eget kapital och skulder
942 787
931 483
440 977
484 444
Nyckeltal Föreningen 2006 2005 Intäkter 275 729 266 884 Resultat efter avskrivningar 10 253 14 174 Resultat efter finansnetto 45 893 70 901 Investeringar 7 289 12 479 Anställda 97 100 2006 2005 Soliditet 55,6 % 53,6 % Räntabilitet, totalt kapital 11,3 % 17,8 % Räntabilitet, eget kapital 11,9 % 19,0 % Vinstmarginal 5,6 % 6,8 % Fakturerad försäljning i % av koncernen 3,2 % 5,8 %
Lyckeby Industrial 2006 2005 Intäkter 386 978 369 204 Resultat efter avskrivningar - 14 509 - 5 535 Resultat efter finansnetto - 14 543 - 5 078 Investeringar 9 888 10 731 Anställda 102 103
Lyckeby Culinar 2006 2005 Intäkter 530 439 475 931 Resultat efter avskrivningar 43 869 47 024 Resultat efter finansnetto 41 466 46 054 Investeringar 25 532 3 772 Anställda 215 168 2006 2005 Soliditet 44,7 % 55,1 % Räntabilitet, totalt kapital 15,0 % 18,7 % Räntabilitet, eget kapital 22,5 % 23,9 % Vinstmarginal 8,4 % 9,9 % Fakturerad försäljning i % av koncernen 45,2% 39,3 %
Koncernen 2006 2005 Intäkter 1 161 259 1 124 563 Resultat efter avskrivningar 34 315 63 739 Resultat efter finansnetto 24 327 49 250 Investeringar 50 034 49 785 Anställda 586 567 2006 2005 Soliditet 53,1 % 51,7 % Räntabilitet, totalt kapital 4,0 % 7,2 % Räntabilitet, eget kapital 3,4 % 6,9 % Vinstmarginal 3,2 % 6,1 %
2006 2005 Soliditet 54,5 % 55,1 % Räntabilitet, totalt kapital Neg Neg Räntabilitet, eget kapital Neg Neg Vinstmarginal Neg Neg Fakturerad försäljning i % av koncernen 30,1% 29,2 %
Fem år i sammandrag Koncernen Mkr 2002 2003 2004 2005 2006 Försäljningsvärde 1 146 1 185 1 239 1 125 1 161 Avskrivningar enligt plan 41,5 52,4 54,9 54,7 48,8 Resultat efter finansiella poster 68,6 67,9 61,0 49,3 24,3 Resultat före bokslutsdispositioner 67,3 67,4 59,6 49,0 23,6 Efterlikvid och betalning utöver EU-regler 30,2
28,4
29,5
43,7 19,0
Redovisat resultat efter skatt 23,3 34,5 22,6 8,2 1,0 Balansomslutning 940 940 966 931 943 Skulder 501 472 471 422 445 - varav medlemmar 23,4 21,9 20,2 34,9 9,0 Eget kapital 426,1 456,2 483,6 497,3 498,5 86,5
103,3
43,3
49,8
50,0
Soliditet % 46,7 46,9 49,3 51,7 53,1 Vinstmarginal % 8,6 7,5 6,7 6,1 3,2 Räntabilitet, totalt kapital % 10,8 9,5 8,7 7,2 4,0 Räntabilitet, eget kapita % 11,3 10,6 9,0 6,9 3,4 Likviditet Kvot 2,6 2,4 2,3 2,6 2,6 Antal medlemmar 1 006 972 942 917 897 Fabrikspotatisareal ha 7 880 8 036 8 182 8 090 7414 Antal anställda*) 564 621 587 567 586 Försäljningsvärde/anställd tkr 2 032 1 907 2 111 1 984 1 981 Stiftelsen Stärkelsen Forskning och Utveckling Kapital Mkr 87,8 89,2 88,1 84,9 83,7 *) Normalarbetstidsmått 2002: 1 564 tim/anställd, 2003: 1 560 tim/anställd, 2004: 1 598 tim/anställd, 2005: 1 592 tim/anställd, 2006: 1 562 tim/anställd
— 23 —
Investeringar
Nya, spännande smaker som kryddar tillvaron Masala Indierna använder många olika kryddor i sina maträtter. Varje hushåll har sin egen mix av kryddor och örter, vilket är hemligheten med indisk matlagning. Blandningen kallas ”masala” och kan vara i form av pulver eller en pasta med olja, vinäger och vatten. Hel kanel och kardemummakaps lar får fräsa i olja i stekpannan innan grönsaker och kött sätts till. Doften av kryddorna blir guddomlig.
Foto: Marie Grönvold
Jeanette Hansson
Kryddhyllan i det svenska köket håller på att förändras. Matlagningsprogrammen i TV och alla veckotidningar med färgsprakande rätter och bordsdekorationer lockar oss att prova nya rätter med spännande smaker. Vi reser också alltmer i världen. Ny kokkonst och nya smaker är semester minnen som vi tar med oss hem till det egna köket. –Det spelar ingen roll vilket land jag reser i, jag blir lika be geistrad varje gång jag får in den väldoftande maten, säger Jeanette Hansson, inköpsdirektör på Culinar. Det är den annorlunda serveringen, dukningen, färgerna, tillsammans med upplevelsen av det genuina som gör måltiden så fan tastisk. Helt klart vill man uppleva detsamma hemma vid det egna middagsbordet. –På min inköpslista hamnade snabbt de indiska kryddorna. Indien har en enorm variation av maträtter och kryddsät tning från nord till syd. Med en nyinköpt kokbok till hjälp var det bara att sätta igång.
Drygt två miljoner ton kryddor skördas i Indien varje år. Endast 10 procent av dessa exporteras. I sydvästra Indien vid Arabiska viken ligger distriktet Kerala. Området bebos av drygt 25 miljoner människor där religionen är en mix av näst intill lika del av kristna och hinduer och en liten del muslimer. Där odlar bönderna bl a peppar, ingefära, kardemumma, vaniljbönor, bananer, nejlikor, kokosnötter, korianderfrö, kanel, gummiträd, kaffebönor, gurkmeja, spis kummin… Listan blir lång och det som prioriteras att odla är förstås det som ger största möjliga inkomst.
Kryddornas kung Peppar är kryddornas kung och växer i Indien som slin gerväxter på andra träd. Pepparns ursprung är just Malabar i Kerala. De omogna gröna bären plockas och förvaras över natten inne i rumstemperatur. Under de soliga timmarna läggs de ut för att torka i solen. Till kvällen plockas bären in igen för att inte skadas av fukt. Efter cirka fem dagar ute i solen är fermenteringen klar och resultatet är svartpep parkorn. Väntar man med plockningen tills bäret mognat och sedan lägger det i vattenbad en vecka, får man enkelt bort skalet och den inre kärnan plockas fram för torkning. Då får vi vitpepparkorn. För att behålla de omogna kornens gröna färg, krävs en snabbare torkningsprocess eller måste de läggas direkt i lake.
reportage Hälsosam ingefära
Den färska ingefäran används till de flesta kryddstarka in diska rätterna. Den sägs härstamma från södra Kina. Indien står för 50 procent av världens skörd. Gurkmeja växer på samma sätt som ingefäran. Rötterna torkas och pulveriseras. Gurkmejan ger inte mycket smak till maten, utan används mest för den gula färgens skull. Den har dessutom antiinflammatoriska egenskaper, håller kolesterolvärdet på rätt nivå och kan bota astma.
Färg och sting –Indisk mat behöver inte vara kryddstark, men visst ger chili både vacker färg och sting till maten. Lär man sig äta kryddstark mat, blir mindre kryddad mat alltför neutral och intetsägande. Börja krydda med chili och du märker att du snart ökar mängden. –Fröerna är starkast. Dem kan man välja att ta bort vid matlagningen. För att dämpa den brännande hettan av chili hjälper en yoghurt bäst, gärna smaksatt med mynta, som då upplevs kylande i mun och svalg.
Våga prova! Hjärt- och leversjukdomar är ovanliga i Indien, vilket tros bero på de många rätter av olika bönor och ärtor som finns med vid varje måltid. Många indiska brödsorter, gärna på fullkornsvete, bidrar också till god hälsa. –Bara genom att ändra kryddsättningen på vår svenska husmanskost får man spännande, annorlunda och god mat, försäkrar Jeanette Hansson. Ta lite mald kanel i köttbullar na – våga prova – det är utsökt!
Chilin ger både hetta och lindrar Chili ger inte bara smak och ”hetta”. Den har också en rad andra positiva egenskaper. Hostmediciner innehåller capsaicin, vilket är den komponent i chilin som innehåller ”hettan” och som bidrar till att lindra hostan. Chilin används sedan länge även för smärtlindring, stimulantia och mot förkylningar. Röd chili innehåller carotin och höga halter av Boch C-vitaminer. Chilins ursprung är Syd- och Centralamerika. De medeltida sjöfararna tog med sig fröer på sina resor och chilin odlas nu lite runt om i världen. Indien är idag världens största producent. Världens största chilimarknad ligger i Guntur vid mellersta Indiens östkust. I början av året kommer skörden in till den jättelika marknaden och som mest säljs mer än 100 000 säckar (40 kg) per dag. Indiens chili mäter 15 000-100 000 Scoville enheter (”hettans” mätetal). Den hetaste chilin har uppmätts i Mexico till 560 000 Scoville och det är den röda vackra lilla frukten som kallas ”Red Savina”. Jämför Red Savina med Piri-Piri som uppmäter endast cirka 5 000 Scoville.
— 25 —
–Den färska ingefäran är fantastiskt god i maten. Den skör das i början av året då de fingerliknande rötterna läggs ut på bergshällar för torkning. Ingefäran hjälper också mot olika krämpor. Vid förkylning kurerar man sig genom att dricka vatten som kokats med en bit ingefära. Ingefäran påstås ock så smärtlinda vid reumatisk värk, berättar Jeanette Hansson.
Lina ericsson Foto: Marie Grönvold
reportage
en av våra unga medarbetare Lina Ericsson, 28 år, tillhör den växande skaran av unga medarbetare på Culinar. För tre år sedan fick hon jobb som säljare på företaget. I dag är Lina Key Acount Manager och teamledare för Team Meat & Poultry.
Lina sticker inte under stol med att hon hellre kommu nicerar med människor än gräver ned sig i produkter och produktutveckling.
Lina var bara 25 år då hon anställdes. Hon hade då läst till en magisterexamen i kostvetenskap i Uppsala och komplet terat med en kandidatexamen i medie- och kommunika tionsvetenskap.
Lina är uppväxt i Hammar utanför Kristianstad. Sedan knappt ett år tillbaka bor hon i Lund tillsammans med pojkvännen Erik. Att pendla mellan Lund och Fjälkinge upplever hon inte som något problem.
-Som så många andra av mina kompisar från gymnasietiden var jag inte övertygad om vad jag ville bli. Jag läste och job bade i London ett år och funderade över framtiden. Valet stod mellan civilekonom eller informatör med inriktning på livsmedel. Nu vet jag att jag valde rätt. Jag känner att min utbildningskombination passar väldigt bra i det här jobbet.
-Man är alltid på väg till något roligt. Och blir det sena kvällar på jobbet brukar jag övernatta hemma i Hammar.
— 27 —
-Det har gått i rasande tempo, säger hon. Så är det när man stortrivs. Jag får jobba med underbara människor och här finns utrymme för nytänkande och kreativitet.
-Jag är mer generalist än specialist, säger hon. Som ansvarig för några av våra stora nyckelkunder får jag också jobba mycket med människor. Det handlar om att vårda och ut veckla kundrelationer. I den situationen trivs jag.
Efter tre intervjuer fick Lina jobbet på Culinar. -Det var en märklig känsla. Det pirrade i magen. Jag var ju så ung och det var så väldigt många som hade sökt. Sedan Lina anställdes har många fler motiverade och väl utbildade ungdomar fått jobb på Culinar. Detta är heller ingen tillfällighet. Satsningen på yngre medarbetare är en medveten strategi. Nyskapande och kreativitet har blivit Culinars signum. För detta krävs en bra blandning av ung domlighet och erfarenhet. -Det är kul att jobba här, säger Lina och berättar om några av alla de nya och spännande projekt som hon nu är med om att driva som teamledare. Nya smaker, nya recepturer och helt nya produkter kräver öppna och modiga sinnen. På Culinar får jag friheten att utvecklas och hela tiden pröva på nya arbetsuppgifter. Här är högt i tak och jag tror på att jobba i team över avdelningsgränserna.
4 snabba frågor Godaste maten? -Sushi. Fritidsintressen? -Auktioner och antikviteter. Just nu är jag och min pojkvän på jakt efter en ursnygg kristallkrona. Idrott? -Spelade mycket fotboll innan jag började plugga i Uppsala. Nu blir det promenader och löpning. Resor? -Tycker jag mycket om. Nästa resmål blir New York.
Styrelsen
Från vänster: Åke Öberg, Mats Larsson, Nermin Jazavac, Pål Nilsson, Christopher Yngvesson, Per T Persson, Sven Norup, Jonas Fredriksson, Anders Persson, Anders Johansson, Lennart Nilsson, Ingela Övgård och Nicklas Göransson.
SVERIGES STÄRKELSEPRODUCENTER, FÖRENING U.P.A. Ordförande och koncernchef
Ledamöter
Suppleanter, Styrelse
Sven Norup
Jonas Fredriksson
Nicklas Göransson
Box 109
Sädala Lantbruks AB
Byastenvägen 2
289 21 KNISLINGE
Hejetorp
291 77 Gärd Köpinge
Kontor 044–600 10,
373 02 RAMDALA
Tel 044-23 56 68, mobil 0708-53 13 23
bostad 044–600 08, fax 044–611 11,
Tel 0455–417 18, fax 0455–411 01,
[email protected]
mobil 0705–66 90 08
mobil 0708–47 45 41
[email protected]
[email protected]
Lennart Nilsson Stibyvägen 129
Vice ordförande
Anders Johansson
294 95 Sölvesborg
Pål Nilsson
Stävlö Gods 310
Tel 0456-571 40, mobil 0709-50 70 20
Vrams Bygata 40
380 31 LÄCKEBY
[email protected]
290 10 TOLLARP
Tel 0480–605 06, fax 0480–604 15,
Tel 044–31 00 32, fax 044–31 00 32,
mobil 0703–26 05 06
Arbetstagarrepresentanter
mobil 0707–77 38 46
[email protected]
Åke Öberg
Mats Larsson
291 46 KRISTIANSTAD
t.f. VD
Tranängen
Tel 044–12 66 49, mobil 0730–43 34 33
Tomas Sättlin
296 91 Åhus
[email protected]
Sadelmakaregatan 1
Tel 044-24 76 90, fax 044-24 26 66,
291 54 Kristianstad
mobil 0706–50 83 76
Christopher Yngvesson
Tel 044–12 19 97
[email protected]
Ängsvägen 17 A
Mobil 0730–40 42 79
[email protected]
291 33 KRISTIANSTAD
Anders Persson
Tel 044–21 52 15, mobil 070-206 72 15
Knutehusvägen 163–13
[email protected]
290 34 FJÄLKINGE Tel 044–547 22, fax 044–540 50,
Suppleant, Arbetstagarrepresentant
mobil 0706–44 38 70
Nermin Jazavac
[email protected]
Näsbychaussén 47 291 35 KRISTIANSTAD
Ingela Övgård
Tel 044–12 30 55, mobil 0730–40 42 60
Övraby 110
[email protected]
385 50 SÖDERÅKRA Tel 0486–210 20, fax 0486-210 43 mobil 0706–41 14 46
[email protected]
— 29 —
Albert Hennings väg 1
[email protected]
Affärsområden Lyckeby Stärkelsen Agri
LYCKEBY STÄRKELSEN I SVERIGE OCH VÄRLDEN HUVUDKONTOR Sveriges Stärkelseproducenter, förening u.p.a. Besöksadress: Degebergavägen 60–20 291 91 Kristianstad Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 61 09 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby.com
Lyckeby Amyl AB Besöksadress: Degebergavägen 60–20 291 91 Kristianstad Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 63 09 E-post:
[email protected]
Lyckeby Stärkelsen Research Centre Besöksadress: Degebergavägen 60–20 291 91 Kristianstad Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 64 79
Lyckeby Stärkelsen Agri Box 2050 Besöksadress: Mjällby Ljungavägen 28 294 02 Sölvesborg Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 61 59 E-post:
[email protected] Internet: www.agri.lyckeby.com Listers Stärkelsefabrik Box 2050 Besöksadress: Lörbyvägen 46 294 02 Sölvesborg Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 62 39 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby.com Kristianstads Stärkelsefabrik Besöksadress: Degebergavägen 60–20 291 91 Kristianstad Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 61 09 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby.com Villands Stärkelsefabrik Sölvesborgsvägen 164–1 290 34 Fjälkinge Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 61 89 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby.com Östra Stärkelsefabrik Pl 669 A Besöksadress: Blaklycke 373 00 Jämjö Telefon: 0455–526 60 Telefax: 0455–526 69 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby.com Utsädescentralen Sölvesborgsvägen 164–3 290 34 Fjälkinge Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 61 79 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby.com
Lyckeby Culinar AB Culinar Fjälkinge samt Culinar Huvudkontor Box 45 Besöksadress: Gamla vägen 290 34 Fjälkinge Telefon: 044–585 00 Telefax: 044–585 29 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.se Culinar Kristianstad Besöksadress: Degebergavägen 60-20 291 91 KRISTIANSTAD Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 61 09 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.se CARBAMYL AB Box 45 Besöksadress: Gamla vägen 290 34 Fjälkinge Telefon: 044–585 00 Telefax: 044–585 29 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.se Culinar Polska SP. ZO. O Ul Bodycha 87 PL-05-816 Reguly, Polen Telefon: +48 22 723 0879 Telefax: +48 22 723 2929 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.pl Lyckeby Culinar a.s. Strakonicka 946, CZ–341 01 Horazdovice Tjeckien Telefon: +420 376 532 111 Telefax: +420 376 513 536 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.cz Lyckeby Culinar s.r.o SK–971 01 prievidza, Slovakien Telefon: +421 46 542 01 85 Telefax: +421 46 542 01 87 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.sk
Lyckeby Industrial Lyckeby Culinar k.f.t Vállalkozok háza Árpád utca 21 HU–2900 komárom, Ungern Telefon: +36 34 540 210 Telefax: +36 34 540 211 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.hu Aloja Stärkelsen SIA Joglas str.2 LV–4065, Ungurpils, Lettland Telefon: +371 40 31730 Telefax: +371 40 31735 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.lv Lyckeby CULINAR AB Branch Office Russia 3/5, bld. 1, office 400, Dobrolyubova str. 127254 Moskva, Ryssland Telefon: +7 095 797 3088 Telefax: +7 095 797 3088 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.ru Culinar (Inner Mongolia) Food CO. LTD. Shengle Economic District, Helingeer Huhhot, Inner Mongolia, Kina Postal code: 011517 Telefon: +86 471 7390956, +86 471 7390955 Telefax: +86 471 7390957 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.cn Lyckeby CULINAR AB Representative Office, China Room 1010, Wangjiao Plaza, No 175 Yanan Road, Shanghai 200002, Kina Telefon +86 21 53581212, +86 21 53580666 Telefax +86 21 53581177 E-post:
[email protected] Internet: www.culinar.cn Huhhot HuaOu Starch Co. Ltd. No.98 Huging Road, Helinger County CN–011500 Huhhot City Inner Mongolia, Kina Telefon: +86 471 719 1585 Telefax: +86 471 719 1585 E-post:
[email protected] Internet: www.huaou.com
Lyckeby Industrial AB Besöksadress: Degebergavägen 60–20 291 91 Kristianstad Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 64 79 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby-industrial.com Lyckeby Industrial Mjällby Besöksadress: Mjällby Ljungavägen 28 294 02 Sölvesborg Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 62 39 Lyckeby Industrial landskrona Box 354 Besöksadress: Gasverksgatan 3 261 23 Landskrona Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 62 19 Lyckeby Industrial simrishamn Besöksadress: Skansens industriområde 272 36 SIMRISHAMN Telefon: 044–28 61 00 Telefax: 044–28 62 97 Lyckeby Industrial A/S Naurbjergvej 1 DK–4623 Lille Skensved, Danmark Telefon: +45 56 169 015 Telefax: +45 56 169 892 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby-industrial.com Lyckeby Amylex a.s. Strakonicka 946 CZ–341 01 Horazdovice, Tjeckien Telefon: +420 376 532 111 Telefax: +420 376 513 536 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby.cz Lyckeby Industrial Oy Befästningsvägen 2 B FI–02600 Esbo, Finland Telefon: +358 9 5407 500 Telefax: +358 9 5407 5050 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby-industrial.com Lyckeby INDUSTRIAL GmbH Kurgartensstraße 2 DE–67098 Bad Dürkheim, Tyskland Telefon: +49 6322 987630 Telefax: +49 6322 987634 E-post:
[email protected] Internet: www.lyckeby-industrial.com
— 31 —
Culinar
Lyckeby Stärkelsen | Degebergavägen 60–20, 291 91 Kristianstad | Tel: 044-28 61 00 | Fax: 044-28 61 09 | E-post:
[email protected] | www.lyckeby.com
