Årsredovisning 2005
FLENS KOMMUN
FLENS KOMMUN
ÅRSREDOVISNING 2005
SAMMANDRAG………………………………………………………….1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande…………………………….….2 Inledning………………………………………………………3 Omvärldsanalys.………………………………………………5 Ekonomisk översikt…...………………………………….…...7 Kommunens företag………………………………………….19 Personalredovisning…………….……………………………21 Miljöredovisning………….………………………………….25 Gröna Nyckeltal………………………………………………29 Redovisningsprinciper………………………….…………….31 Driftredovisning….………………………………………………………..33 Investeringsredovisning ..…………………………………………………34 Resultaträkning……………………………………………………………35 Balansräkning……..………………………………………………………36 Finansieringsanalys….……………………….…………………….……..37 Noter……………………………………………………………………....38 Externa driftinkomster och driftutgifter………………..….…………..….47 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse – koncernen…..………………………48 Resultaträkning………………….……………………………50 Balansräkning..…………….…………………………………51 BILAGOR Nyckeltal…………………………………………………….52 Målavstämning………………………………………………56
FLENS KOMMUN
SAMMANDRAG
År 2005 i korthet Årets resultat är +26,7 Mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 0,6 Mkr som har förbättrat årets resultat. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 96,3 %. Vilket innebär att kommunens finansiella mål för år 2005 har uppnåtts.
De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är socialnämnden –5,3 Mkr, kommunstyrelsen + 4,8. Socialnämndens avvikelse utgör ca 2 % av nämndens omslutning och kommunstyrelsens avvikelse utgör drygt 6%. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och övrig finansiering uppvisar en positiv avvikelse med 19,6 Mkr vilket är en avvikelse på knappt 3 %.
Årets skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 658 Mkr vilket är 46 Mkr mer än 2004. Den procentuella ökningen mellan 2004 och 2005 är 7,5 % vilket är betydligt högre än under perioden 2002-2004 då den årliga ökningstakten var på nivån 2-4 %.
Antal tillsvidareanställda i kommunen vid årets slut var 1 261 personer, därav återfanns 942 personer inom verksamhetsområdena skola, utbildning och social omsorg. De totala personalkostnaderna uppgick 2005 till 453 Mkr.
Befolkning Befolkningen har under året minskat med 122 personer. Vid utgången av 2005 var antalet invånare 16 412.
Årets nettoinvesteringar
Miljöförbättringar
uppgår till 28,6 Mkr. Året har präglats av många mindre investeringar. Bland de större investeringarna kan nämnas bredbandsutbyggnad, upprustning av VA-nätet, inköp av undervisningsdatorer, ventilation i Bruksskolan och ombyggnad av Masmästargården.
Kommunen har en beslutad miljöstrategi som utgör underlag för kommunens miljöarbete.
Utveckling i korthet 2001-2005
Antal invånare Skattesats kommunen, kr Skattesats kommunen och landstinget Årets resultat, Mkr Nämndernas budgetavvikelse, Mkr Nettokostnadernas andel av skatteint, % Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvestering, Mkr Låneskuld, Mkr Soliditet, % Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr
K:\EKON\BOKSL05\2005 i sammandrag.doc
2001 16 411 21:38 31:10 +22 +13 96 33 200 41 7 79 159
2002 16 520 21:38 31:10 -12 -13 102 36 500 31 0 79 145
2003 16 629 21.38 31:10 -17,9 -27,2 103 37 600 52 0 76 143
2004 16 534 21:38 31:10 -10,7 +9,6 102 37 700 34 0 77 128
2005 16 412 21:38 31:10 +26,7 +3,3 96,3 38 400 29 0 77 135
FLENS KOMMUN
KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET
Positivt bokslutsresultat 2005! Flens kommuns bokslutsresultat för 2005 uppgår till + 26,7 Mkr. Kommunens resultat enligt det lagstadgade balanskravet uppgår däremot till 4,5 Mkr då bl a 2004 år underskott täckts in samt viss ”avsättning” gjorts för omräknad LSS-utjämning mm i budget 2006. Arbetet med att förbättra den kommunala ekonomin har pågått i flera år. Nu börjar vi se resultat av våra ansträngningar. Lotta Finstorp (m) De tre senaste årens kraftiga underskott har nu förbytts i ett positivt resultat som skapar framtidstro. Glädjande nog visar alla nämnder utom en positiva budgetavvikelser. Samtidigt har kommunens anslag för oförutsedda behov inte förbrukats fullt ut, kostnader för pensioner har blivit lägre än budgeterat och att kommunen har även ett positivt finansnetto. Trots att vi har en bit kvar för att känna full tillfredsställelse över ekonomin, ger detta ändå den arbetsro vi behöver för att göra långsiktiga politiska prioriteringar.
negativa befolkningsresultatet beror på flera faktorer, inte minst en kraftig obalans mellan antalet födda och antalet avlidna invånare. Vid årsskiftet hade kommunen 16 412 invånare. Reglerna för ekonomiskutjämning mellan kommunerna ersätter för antalet mantalsskrivna invånare. Den minskade befolkningen är därför ett stort orosmoln inför framtiden. Ett antal kommunala satsningar har genomförts under 2005, bl a Bredband till hela kommunen under 2006 Varez i Bosnien är Flens kommuns nya vänort Kvalificerad yrkesutbildning startades i nära samverkan med näringslivet Ett ökat antal studenter går vidare till högre studier Antalet bygglovsansökningar har ökat Vi ser ett antal nya utmaningar för kommunen framgent, t ex Tågstopp i Sparreholm Persontrafik på TGOJ-banan Nya bostadsområden i Malmköping, Sparreholm och Flen Gymnasiet kan bli ytterligare konkurrensutsatt genom förslaget ”frisök 2007”
Det förbättrade ekonomiska läget innebar att budgeten för 2005 reviderades i februari månad. Verksamheterna tillfördes 15,1 Mkr fördelat med 5,0 Mkr till tekniska förvaltningen, 9,2 Mkr till barn- o utbildningsnämnden, 1,0 Mkr till socialnämnden och till kultur-och fritidsnämnden 0,2 Mkr.
Det har under året utförts ett viktigt arbete av samtliga anställda och förtroendevalda. Jag vill rikta ett varmt tack till alla för ert engagemang!
Den positiva befolkningsutveckling kommunen hade 2002 och 2003 har tyvärr åter förbytts i en minskad befolkning. Nedgången blev 122 personer under 2005. Det
Lotta Finstorp Kommunstyrelsens ordförande
FLENS KOMMUN
INLEDNING holm, 550 i Mellösa, 400 i Bettna, 210 i Skebokvarn och 110 i Vadsbro.
Befolkning Flens befolkningsstruktur avviker något från rikets vilket framgår av nedanstående tabell. I åldersgrupperna 0-17 år är andelen ungefär lika med riket medan åldersgruppen 18-44 är lägre. Däremot är grupperna 45 och äldre överrepresenterade jämfört med riket. Tabell 1
Åldersgrupp
FLENS KOMMUN Nuvarande Flens kommun bildades 1971 i den s.k. storkommunreformen då de fyra kommunerna Flen, Malmköping Mellösa och Bettna slogs samman till en kommun.
0– 6 7 – 17 18 – 24 25 – 44 45 – 64 65 – 79 80 -
Flens Flens Riket kommun kommun % 2005-12-31 % (2004) 1.171 (1.190) 7,1 7,5 2.425 (2.498) 14,8 13,9 1.067 (1.028) 6,5 8,3 3.493 (3.617) 21,3 26,8 4.845 (4.835) 29,5 26,2 2.401 (2.374) 14,6 11,9 1.010 (992) 6,2 5,4
SUMMA
16.412 (16.534)
Som framgår av tabellen ovan har befolkningen minskat under året med 112 invånare. Detta beror till största delen på ett negativt flyttningsnetto (–196 st) och att antalet födda varit lägre än antalet döda (- 58 st). Däremot har vi haft ett positivt invandringsöverskott (+134 st), vilket bl. a. förklaras av den flyktingmottagning som finns i kommunen.
Näringsliv och arbetsmarknad
Tätorter Karaktäristiskt för kommunen är att den har flera mindre tätorter. Drygt 1/3 eller ca 6100 invånare bor i Flen, ca 2000 i Malmköping, 1700 i Hälleforsnäs, 800 i Sparre-
Näringslivet domineras av småföretag och det finns flera företag inom elektronik och logistik. Andra stora näringsgrenar är handel och kommunikation samt vård och omsorg. Jämfört med riket är det en hög andel som arbetar inom jordbrukssektorn och färre än rikssnittet som arbetar med handel och kommunikation.
FLENS KOMMUN
INLEDNING
De största arbetsgivarna i kommunen framgår av tabellen nedan. Tabell 2
Företag Flens kommun De la Rue Cash Systems AB Volvo Parts AB GB Glace AB Danaher Motion Migratiosnverket Schneider Electric AB SwitsBake AB Vrena Mekaniska Statoil Logistik
Antal anställda, ca 1.300 300 220 200 120 100 90 60 55 55
Möjligheter till rik fritid I Flens kommun finns det många möjligheter till en aktiv fritid. Landskapet är präglat av slott och herresäten och det finns ett varierande och rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett rikt utbud av vattenleder för kanotister, fiskare och för andra vattenaktiviteter.
Mandatfördelning i fullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det är 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Tabell 4
Sysselsättning och pendling Flens kommun har en nettoutpendling på ca 860 personer, vilket är en ökning med ca 60 personer sedan föregående år. Utpendlingen, som uppgår till ca 2.300 sker i huvudsak till Eskilstuna, Katrineholm, Stockholm och Nyköping. Det är samma orter som återkommer vid inpendlingen, som uppgår till ca 1.440 st.
Arbetslöshet Tabellen nedan visar arbetslösheten i kommunen för samtliga i ålder 18-65 år samt för ungdomar i åldern 18-24 år. Flen har högre arbetslöshet jämfört med rikets genomsnitt. Uppgifterna är från oktober 2005 och kommer från arbetsmarknadsstyrelsen. Tabell 3
2005 Öppet arbetslösa i åtgärder Totalt % % län % riket
494 286 780 5,0 4,6 4,0
varav 18-24- åringar 72 45 117 7,0 7,0 6,0
Partier Socialdemokraterna Alternativ 2000 Moderaterna Centerpartiet Vänsterpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Totalt
2003 - 2006 17 9 6 4 3 3 2 1 45
Flens kommun styrs under mandatperioden 2003-2006 av en majoritet, kallad Färgfemman, som består av partierna Alternativ 2000, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Kommunfullmäktiges ordförande är Stig Karlsson (c) och Kommunstyrelsens ordförande är Lotta Finstorp (m).
FLENS KOMMUN
OMVÄRLDSANALYS
Internationell ekonomi
2006 lär hushållen våga shoppa loss med starkare spenderiver än de senaste åren, trots att sparandet förblir högt. Läget på arbetsmarknaden ljusnar, inkomsterna växer i god takt med välvillig assistans från regeringen som sänker skatter och höjer bidrag under valåret. Det senare följer ett traditionellt mönster. Under det senaste kvartseklet har hushållens konsumtion vuxit klart mer under valår, med 1,7 procent jämfört med 1,3 procent i genomsnitt. Från att ha haft en neutral påverkan på ekonomin 2005, läggs finanspolitiken om i kraftigt expansiv riktning. Samtidigt som finanspolitiken är expansiv nästa år kommer penningpolitiken att bli åtstramande. Man kan räkna med att räntan dras upp med minst en procentenhet under året från nuvarande 1,5 procent.
Den internationella konjunkturen har gått in i en lugnare fas sedan den dämpades under andra halvåret 2004. Dämpningen har bl a sin grund i uppgången av oljepriserna och en viss åtstramning av den ekonomiska politiken. Den starka utvecklingen av investeringarna, till följd av låga räntor och goda företagsvinster, driver dock på den globala tillväxten. Den amerikanska ekonomin har fortsatt varit starkt under 2005. Japan har vänt upp och den snabba utvecklingen i Kina fortsätter. Även i Euroområdet finns tecken på en viss konjunkturförbättring. Det ger förutsättningar för en god tillväxt i Sverige och en förbättring av sysselsättningen. Främsta hoten är bestående höga oljepriser samt stora bytesbalansunderskott i USA. Det är inte troligt att de senaste årens utveckling av de amerikanska underskotten kommer att kunna fortsätta på lång sikt. Åtgärder som minskar dessa underskott måste komma förr eller senare.
Svensk ekonomi Den svenska tillväxttakten är god och sysselsättningen förbättras successivt. BNPökningen 2005 blev ca 2,5 % för att enl prognoserna öka till ca 3,0 % 2006 och att därefter dämpas något under 2007. Sysselsättningen vände svagt uppåt under våren 2005 och har därefter stärkts stegvis under året. Uppgången beror delvis på arbetsmarknadspolitiska åtgärder men även att den underliggande sysselsättningen har förbättrats. Justerat för de arbetsmarknadspolitiska insatserna kommer dock arbetslösheten att ligga kvar på en oförändrat hög nivå. Motorn i den svenska ekonomin växlade i år över från export till inhemsk efterfrågan. En stark ökning av hushållens reala disponibla inkomster för de närmaste åren beräknas leda till stigande privat konsumtion samtidigt som investeringsklimatet är gott.
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
Svenska löner bedöms öka i något högre takt än omvärldens, samtidigt som produktivitetsutvecklingen i Sverige ökar snabbare. Exportindustrin gynnas därför av ett fortsatt starkt konkurrensläge där kronans svaga värde är en gynnande faktor. Under 2004 vände investeringarna upp efter tre år av negativ utveckling. Industrins investeringar ökar starkt, men snabbast ökar bostadsinvesteringarna. Under 2005 förväntas investeringstakten ha kulminerat för att åren därefter successivt dämpas. Den kraftiga investeringsutvecklingen beror främst på att lönsamheten i företagen är betydande och att kapacitetsutnyttjandet är högt. Inflationen, mätt som förändringen av KPI var under 2005 knappt 0,9 %. I takt med en stegvis förbättrad arbetsmarknad väntas inflationstakten successivt stiga. Kommer däremot de höga energipriserna att bli bestående förstärker det pressen uppåt på priserna.
Kommunernas ekonomi Efter stora problem med att få ekonomin att gå ihop under nästan hela 1990-talet har kommunerna sammantaget redovisat positiva resultat de senaste sex åren. År 2003
FLENS KOMMUN och 2004 uppgick resultaten till ca 2 miljarder kronor per år. Resultaten ligger dock en bra bit under riktmärket för ”god ekonomisk hushållning” – 2 procent av kommunernas intäkter och skatter och generella statsbidrag. Den sammanlagda resultatnivån borde för 2004 varit drygt 6 miljarder kr. De senaste två åren har kommunerna sammantaget lyckats nå positiva resultat under år med svåra ekonomiska förutsättningar. Trots att skatteunderlaget ökade blygsamt, de generella statsbidragen ökade endast marginellt, kostnaderna inom LSSverksamheten ökade snabbt och kostnadsdrivande riktade bidrag inom skolan har erhållits, har kostnadsökningarna i fasta priser sammantaget varit mycket blygsamma under de senaste åren. Verksamheterna har anpassats till resurserna. Mycket talar för att kostnadsutvecklingen under 2005 har varit fortsatt återhållsam. Kommunerna har alltså valt att konsolidera sin ekonomi under det år som varit.
OMVÄRLDSANALYS dan framförallt ambitionshöjningarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) står för kostnadsökningarna inom handikappomsorgen. Sett över en längre period har andelen äldre som får hjälp i hemmet eller i särskilt boende kontinuerligt minskat. Men kostnaderna för äldreomsorg har ändå ökat eftersom kostnaden per vårdtagare stigit i snabb takt. Vårdtagarna har blivit allt äldre och mer vårdkrävande. Inom barnomsorgen har antalet inskrivna barn ökat något. En rad reformer och samhällsutvecklingen i stort har kontinuerligt ökat den andel av småbarnen som har kommunal finansierad barnomsorg. Inom individ och familjeomsorgen döljer en relativt blygsam kostnadsutveckling för hela verksamhetsområdet. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat medan kostnaderna för missbruksvård och barnoch ungdomsvård har ökat mycket kraftigt.
Verksamheterna de närmsta åren Resurserna koncentreras Kommunernas resurser har allt mer kommit att koncentreras till skola, vård och omsorg. Under perioden 1995-2002 ökade den del av det kommunala uppdraget som är obligatoriskt enligt lag från 86 till 91 procent av kommunernas kostnader. Den frivilliga delen utgjorde vid periodens slut endast 9 procent. Under perioden 19962004 är det kostnaderna för utbildning samt äldre- och handikappomsorg som har ökat klart snabbast. Kostnadsutvecklingen har inneburit att kommunernas resurser allt mer koncentrerats till verksamheter som tillhandahåller individuella tjänster och som riktar sig mot särskilda grupper (elever, vårdtagare etc). Samtidigt har resurserna till verksamheter som inte har lika specifika målgrupper, till exempel infrastruktur eller kultur- och fritidsverksamhet, utvecklats mer blygsamt. Befolkningsutvecklingen har haft stor betydelse för utvecklingen inom skolan meK:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
På några års sikt är de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna ovanligt bra bl a beroende på att den demografiska utvecklingen fram till 2009 är mycket gynnsam. När den snabba ökningen av antalet gymnasieelever upphör år 2008 och 2009, samtidigt som antalet barn inom grundskolan fortsätter att minska i snabb takt, blir den demografiska effekten kring noll. Trots den gynnsamma demografiska utvecklingen återstår den stora utmaningen att internt fördela om resurserna mellan olika verksamheter.
Ökad medvetenhet Inom sektorn finns en ökad medvetenhet om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökade pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens finansiella mål är i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten.
FLENS KOMMUN Viktiga händelser under året i Flens kommun Nedan följer i punktform händelser som på ett eller annat sätt påverkat kommunen eller den samlade kommunal verksamheten under året. Arbetsmiljöverket avslutade under början av året en omfattande sytemtillsyn i Flens kommuns samtliga förvaltningar. Fullmäktige avslog i januari yrkande från (s) att återkalla samtliga förtroendeuppdrag under innevarande mandatperiod 2003-2006 och att därefter förrätta nyval till styrelser och nämnder. Kommunfullmäktige beslutade i februari månad att tillskjuta ytterligare 15,1 Mkr till verksamheterna under år 2005. Kommunfullmäktige antog i juni en avsiktsförklaring avseende vänskapsband med Varez kommun i Bosnien Hercegovina. Efter denna avsiktsförklaring har ett par vänskapsutbyten skett mellan de båda kommunerna. Statsminister Göran Persson fick bygglov för sin nya bostad på Torp vid sjön Båven i Flens kommun. Den politiska behandlingen om vad som skall hända med den nedlagda Skjortfabriken i Flen har pågått hela året utan att ärendet ännu har avgjorts. Fr o m 2005-06-01 drivs Malmahedens IP och fotbollsplanen på Bjurängen i föreningen Malmköpings IF:s regi. Beslut har tagits i fullmäktige att Violen ej ska användas som marknadsföringssymbol för kommunen som helhet. Däremot kan den användas i sammanhang där Flens stad profileras. Under året har kommunen kommit till nivån att 93 % av kommuninnevånarna täcks av bredbandsmöjlighet. Projektet Rena Bruket i Hälleforsnäs har fått en förstärkning av åtgärdsramen på ca 8 Mkr. Projektet har blivit något fördröjt och kommer att slutföras under 2006. Kommunen har beviljats EU-bidrag på över 3 Mkr för att kartlägga och utveckla personalens kompetens.
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT Tuna Stålrör AB beslutade under 2005 att delvis flytta verksamhet från Hälleforsnäs till Eskilstuna. Ca 40 arbetstillfällen berörs. Rikstrafiken beslutade tillskjuta 16,7 Mkr varje år tom 2008 för tågtrafiken mellan Uppsala-Västerås-Eskilstuna och Norrköping, den s.k. UVEN. Kommunstyrelsen och kommundirektör Tomas Rikse kom under hösten överens om att han lämnar sitt uppdrag vid årsskiftet 05/06 .
Viktiga händelser efter räkenskapsårets slut. Några händelser av större vikt efter räkenskapsårets slut har inte inträffat.
Förutsättningar för 2005 Äldre lagstiftning gäller Flens kommun antog budget 2005 och flerårsbudget 2006-2007 innan förändringarna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen antogs, som innebär att en ny lagstiftning gäller om god ekonomisk hushållning. Budget 2005 är således den sista för kommunen som tillämpas enligt den äldre lagstiftningen. dvs utan krav på att åtgärdsplaner redovisas för fullmäktige. De mål som är upprättade behöver ej ha bäring mot god ekonomisk hushållning. Krav finns inte heller på att revisorerna skriftligt ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat etc.
Grundbudget De allmänna ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner under 2005 såg vid tidpunkten för budgetarbetet något ljusare ut än tidigare år. När kommunfullmäktige i juni 2004 fastställde budget för 2005, med en omslutning på 894 Mkr var det en budget med ett svagt positivt resultat +1,6 Mkr. Budgeten/flerårsplanen innehöll också besparingar för att på sikt uppnå ekonomi i balans. I syfte att öka inflyttningen
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
till kommunen finns satsningar på ca 25 Mkr under perioden 2005-2007 på investeringssidan för att ta fram nya bostadsområden.
ÅRETS RESULTAT Resultat
BALANSKRAVs resultat 26,7
I februari 2005 reviderades budget och flerårsplanen. Revideringen var bl a en följd av den uppdaterade skatteprognosen som då förelåg samt effekten av det nya kommunalekonomiska utjämningssystemet. I den reviderade budgeten användes de förväntade högre intäkterna till satsningar inom främst skola och teknisk förvaltning. Totalt tillfördes 15,1 Mkr till nämndernas ramar.
15
Årets resultat Förändring av eget kapital Årets resultat, som är skillnaden mellan årets intäkter och kostnader uppgår till +26,7 Mkr. Tas hänsyn till jämförelsestörande poster är resultatet + 26,1 Mkr
ÅRETS RESULTAT Resultat
Just m jämförelsest poster 26,726,1
25
Mkr
15
21,5
Mkr
Kommunal budgetrevidering
25
21,5
20,7 4,5
2,1
5 -5 -15
-10,7
-12,0
-25 01
02
03
-5
-2,8
-15
-10,7
-12,0 -17,9-16,2
-25 01
02
03
04
05
År
Balanskrav Kommunens resultat uttryckt som kommunallagens balanskrav uppgår till +4,5 Mkr. Av avsnitt ”Balanskravet klaras” framgår vilka poster som justeras i detta resultat.
05
Budgetavräkning I årsbudgeten, inkl de beslut som tagits under året, beräknades en ökning av EK med +3,8 Mkr. I förhållande till den budget som antagits redovisas således ett budgetöverskott på +22,9 Mkr. Verksamhetsresultatet, dvs nämndernas ekonomiska utfall i förhållande till budget uppvisar ett budgetöverskott på +3,3 Mkr. Merparten av budgetavvikelsen på +22,9 Mkr återfinns således inom finansförvaltningen med +19,6 Mkr. Tabell 5
3,6
5
04
År
Nämnd /Förvaltning 6,9
-11,9
-17,9 -18
KS/KLF, KF KS/Tekn förv Valnämnd Kommunala revisorer Överförmyndare Kultur- o fritidsnämnd Barn- o utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg-, miljö o räddningsn Delsumma Finansförvaltning SUMMA
Budgetavvikelse + 4,8 + 2,6 + 0,0 + 0,1 + 0,1 + 1,1 + 0,1 - 5,3 + 0,0 +3,3 +19,6 +22,9
Avvikelserna i förhållande till budget är sammanfattningsvis,
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
FLENS KOMMUN Ej utnyttjade medel för kollektivtrafik + 2,4 Mkr Tidsmässiga förskjutningar av div driftprojekt + 1,6 Mkr Framskjutet fastighetsunderhåll +2,0 Mkr Kostnader för äldreomsorg i olika former – 3,4 Mkr Ej ianspråktagna medel för pensionskostnader + 6,1 Mkr Bättre finansnetto än budget +3,7 Mkr Lägre skatteintäkter och generella bidrag än budgeterat – 1,2 Mkr Ej utnyttjade medel för oförutsedda behov o budgeteringsreserv + 4,8 Mkr Budgetmässig täckning av gamla underskott + 5,1 Mkr Nämndernas resultat måste betraktas som en framgång. De organisations- och strukturförändringar som genomförts i enlighet med tidigare besparingsbesluten samt en medveten återhållsamhet, samt det resurstillskott som vissa nämnder fått under året är troligen huvudorsaken till verksamheternas positiva resultat. Överskotten inom kommunstyrelsens förvaltningar kan framförallt hänföras till medel som avsatts för specifika projekt som tidsmässigt förskjutits av en eller annan anledning. Kultur- och fritidsnämnden har visat allmän återhållsamhet med tilldelade medel förutom att vissa föreningsbidrag som budgeterats under 2005 kommer att utbetalas under 2006. Socialnämndens budgetunderskott kan återfinnas inom IFOdelens behandlingsgrupp, hemvården samt ökade kostnader för betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade. I övrigt hänvisas till resp. nämnds förvaltningsberättelser som finns sammanställda i dokumentet ”Nämndernas redovisning, verksamhetsåret 2005”.
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT Balanskravet klaras Balanskravet, dvs. att intäkterna täcker kostnaderna, ska ses som ett krav på en lägsta godtagbar nivå på resultatet. Kommunens resultat enligt balanskravet uppgår till +4,5 Mkr. Detta innebär att kommunen klarat detta krav under 2005. Huvudregeln runt balanskravet är att underskott ska återställas i framtiden. Kommunen har därför valt att täcka hela 2004 års underskott på –11,9 Mkr i samband med 2005 års bokslut. Uppkomna underskott ska täckas på två år. I den nya lagstiftningen gäller tre år. Flera delposter i den kommunalekonomiska utjämningen uppdateras efter det att kommunen antagit sin budget för kommande år i juni månad. I budget 2006 har en stor avvikelse uppstått vad gäller LSSutjämningen. Detta utjämningssystem är mycket känsligt för förändringar in den underliggande verksamhetsstatistiken, vilket kan leda till att bidraget alternativt avgiften förändras kraftigt mellan åren. Detta är vad som hänt Flens kommun för bidragsåret 2006. För att täcka in den budgetdifferens som utjämningssystemet nu uppvisar för 2006 har därför en ”avsättning” gjorts på 9,8 Mkr. Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkningen Avgår: Täckning 2004 års underskott Reavinster ”Avsättning” LSS-utj mm Tillägg: Synnerliga skäl enligt Kommunallagen 8kap, 5§, Återföring av tidigare ”avsättningar” Justerat resultat
+ 26,7 Mkr
- 11,8 Mkr - 0,6 Mkr - 9,8 Mk
0
Mkr
+ 0 Mkr + 4,5 Mkr
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
God ekonomisk hushållning
Skattenettots utveckling
Av kommunallagen kap 8 § 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det 0-resultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl. a,
Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning1 har från år 2001 till 2005 ökat med 93 Mkr eller ca 16 %.
Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik emellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning.
Finansiella mål I samband med att fullmäktige antog budget för planeringsperioden 2005-2007 beslutades att eftersträva följande ekonomiska mål. Kommunens driftresultat ska uppgå till 10 Mkr varje år Verksamhetens nettokostnader skall utgöra maximalt 98 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Vi kan konstatera att kommunen uppfyllt dessa mål.
Tabell 6 2001 2002 2003 2004 2005 Kommunalskatt Kostnadsutjämning LSS Generella statsbidrag och utjämning Skattenetto
421
438
451
455
476
11
9
8
7
17
133 565
143 590
147 606
150 612
165 658
Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen och utjämningen mellan 2004 och 2005 är 45,9 Mkr. Däri ingår slutavräkningen för 2004 års skatteintäkter med –0,5 Mkr och prognosen på slutavräkningen för 2005 –5,6 Mkr. Tabellen nedan visar den procentuella ökningstakten av skatteintäkterna, generella bidrag och utjämning perioden 2001 – 2005. För att få jämförelse har korrigering skett mellan år 2003 och 2004 pga bokföringsfel. Tabell 7
År Förändring %
2001
2002
5,8
4,4
2003 2004 2005 2,2
2,1
Ökningstakten var 2003 och 2004 betydligt lägre än åren innan. För 2005 steg den kraftigt vilket har varit en av de bidragande orsakerna till kommunens positiva resultat för 2005. När förbättringen blev känd gjordes en kompletteringsbudgetering varvid verksamheterna tillfördes 15,1 Mkr. Enligt Sveriges kommuner och landstings prognos i februari 2006 förväntas skatteintäkterna öka med 4,4 % 2006 och med drygt 4 % per år perioden 2006 – 2009. Dessutom gör SKL den bedömningen att regleringsbidragen under åren 2007-2009 får en positiv förändring beroende på att 1
Fr. o. m. 2005-01-01 Kommunalekonomisk utjämning
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
7,5
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
statens anslag ökar mer än kostnaderna för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen. Trots dessa positiva signaler måste kommunen jobba på att ha en fortsatt låg kostnadsutveckling för att kunna möta det inkomstbortfall som uppstår pga den svaga befolkningsutvecklingen.
Befolkningsutveckling Kommunen har åter kommit in i en negativ befolkningsutveckling. Minskningen blev 122 under året varefter invånarantalet uppgår till 16.412. Befolkningsutveckling sedan 1990
18000 17470
17500 17000
17197 16565
16629 16534
1,2%. Mellan år 2003 och 2004 minskade däremot nettokostnaderna med 2,2 Mkr eller 0,4 %. Rensas nettokostnadsutvecklingen från de jämförelsestörande posterna blir ökningen mellan 2004 och 2005 2,0 % medan förändringen mellan år 2003 och 2004 var en minskning med 1,4 %. Den minskning som skedde under 2004 har återigen förbytts mot en ökning av nettokostnaderna. Under samma period 2004-2005 ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 45,9 Mkr eller 7,5 %. Motsvarande ökning mellan 2003 och 2004 var 5,6 Mkr eller 0,9 %. Vi kan konstatera att Flens kommun haft en kraftig ökning av ersättningarna från den kommunalekonomiska utjämningen och LSS-utjämningen. Som exempel kan nämnas att kostnadsutjämningsbidraget har ökat med 7,5 Mkr och LSS-utjämningen med 9,6 Mkr.
In v
16500 16411 16000
16387
15500 15000 14500 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 År
Befolkningsminskningen beror till största delen på ett negativt flyttningsnetto (–196 st) och att antalet födda varit lägre än antalet döda. (- 58 st). Däremot har vi haft ett positivt invandringsöverskott (+134 st). Kommunens invånarantal är av väsentlig betydelse vad gäller storleken på erhållna medel från den kommunalekonomiska utjämningen. Under 2005 har varje mantalsskriven invånare den 1/11 2004 inbringat 38.862 kr. Under budgetperioden 20072009 planeras för en oförändrad befolkningsnivå på 16.400 invånare.
Nettokostnadernas utveckling Verksamhetens nettokostnader ökade mellan 2004 och 2005 med 7,3 Mkr eller
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
Förändringen av nettokostnaderna är främst hänförligt till förändrade lönekostnader samt förändring av den allmänna prisnivån dvs kostnaderna för varor och tjänster. De avtalsmässiga löneförändringarna har under året ökat med i snitt 2,89 %. Nettokostn utv i relation till skatte- o statsbidragsutv
12
10,5 10 7,5
8 5,8 6 5
4
3,7 4,4 1,2
2 2,2
2,1
0 -0,4
-2 01
02
03 Skatter o bidr
04
05 Nettokostn
Nettokostn andel av skattenettot Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin lö-
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
pande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och de generella bidragen överstiger 100 %, behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 % eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation. Inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar och konsolidering. Nettokostn andel av skatt o gen stb (målsättning < 98 %) 102,2
103,1
101,8
100 96,3
%
95,6 90
80 01
02
03
04
05
År
Kommunens mål är att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag får uppgå till högst 98 %. Glädjande nog kan konstateras att kommunen åter kommit på rätt sida om målsättningsnivån, vilket innebär att vi har en mer hållbar ekonomisk situation där vi också får ett visst utrymme för investeringar och konsolidering av ekonomin. Tabell 8 visar nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag inkl och exkl jämförelsestörande poster i procent, Tabell 8 Resultat Inkl jämförelsestörande poster Exklusive jämförelsestörande poster
2001
2002
2003
2004
2005
95,6
102,2
103,1 101,8 96,3
Avskrivningar och investeringar Den investeringsnivå kommunen ekonomiskt klarar av att genomföra är beroende av medel som frigörs genom avskrivningar och resultat. Om dessa medel inte räcker till för att finansiera investeringarna måste resten lånefinansieras. Avskrivningarna för 2005 uppgår till 33,3 Mkr. Detta är en ökning med 1,1 Mkr från 2004. I takt med att investeringarna minskat från ca 100 Mkr 1999 och till ca 30-50 Mkr under perioden 2000 – 2005 har avskrivningsökningen bromsats något. Investeringsnivån planeras under kommande år att vara i intervallet 60 – 70 Mkr varför nivån på avskrivningarna förväntas öka. Om kommunen uppfyller sitt resultatmål på 10 Mkr per år kan en investeringsnivå på knappt 45 Mkr vara ekonomiskt acceptabel. Ser vi på de resultat kommunen presterat åren 2002-2004 har investeringsnivån dessa år varit alldeles för hög. Kommunens årliga nettoinvesteringar jämförda med de årliga avskrivningarna framgår av nedanstående diagram. NETTOINVESTERINGAR o AVSKRIVNINGAR Nettoinv
60
Avskrivningar
51,6
40,5 40 Mkr
30,5
30,8 31,5
30,9
34,2 32,2
28,6
33,3
20
0 01
99,1
99,4
102,9 100,4 96,4
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
02
03 År
04
05
Årets investeringar har präglats av många mindre investeringsprojekt i intervallet 0,1-1,0 Mkr. Brutto uppgår investeringarna
FLENS KOMMUN totalt till 34,6 Mkr. Netto är volymen 28,6 Mkr då investeringsbidrag och försäljningar av anläggningstillgångar på 6,0 Mkr avräknas. Detta är en väsentligt lägre nivå än de budgeterade nettoinvesteringarna som uppgår till 67,4 Mkr och även lägre om man jämför med tidigare års investeringsnivåer. Skillnaden mellan budgeterade och redovisade utgifter avser i vissa fall investeringsprojekt som inte hunnit slutföras under 2005. Dessa anslag kommer att överföras till 2006. Bland större investeringar under året kan nämnas: Bredbandsutbyggnad brutto 7,5 Mkr och netto 2,1 Mkr Upprustning av VA-nätet 4,3 Mkr Undervisningsdatorer 2,4 Mkr Bruksskolan ventilation 1,5 Mkr Ombyggnad Masmästargården 1,4 Mkr Investeringsredovisning på nämndnivå återfinns i den mer detaljerade INVESTERINGSREDOVISNINGEN.
Ingen låneskuld Kommunen slutamorterade år 2002 låneskulden till banker och kreditinstitut. Inga nya lån har tagits upp sedan dess. Likviditeten har dock de senaste åren sjunkit. En hög investeringsnivå i budget gör att beslut om nyupplåning under 2005 har tagits. Denna upplåning på 10 Mkr har inte verkställts då likviditeten återigen förbättrats dels p.g.a. årets resultat och dels att planerade investeringar tidsmässigt har förskjutits. När de planerade investeringarna genomförs kommer nyupplåning därför att bli aktuell igen.
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT Finansnettots utveckling Finansnettot och dess utveckling har betydelse för ekonomin. Kommunens finansnetto är positvt, dvs ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. Den förbättring som skett under 2005 hänförs framförallt till ränteintäkter som förfallet vid dellösen av kommunens obligationsinnehav. Denna förbättring är alltså av engångskaraktär. Räntekostnaderna under 2005 uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaderna utgörs enbart av räntekostnader för pensioner då kommunen sedan 2002 inte har någon långfristig upplåning. Tabell 9 Ränteintäkter Räntekostnader Lån Pensionsåtaganden Finansnetto
2001 2002 2003 2004 2005 2,9 1,8 1,2 0,7 3,2 -0,6
-0,3
0
0
0
-0,4 1,9
-0,5 1,0
-0,5 0,7
-0,6 0,1
-0,6 2,6
Pensionsförpliktelser Kommunerna ska sedan några år tillbaka tillämpa den sk blandmodellen för redovisning av pensionsskulden. Det innebär att pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 inte ingår i balansräkningen utan redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. Detta pensionsåtagande uppgår vid slutet av 2005 till 297,9 Mkr. I praktiken innebär blandmodellen att de faktiska kostnaderna för ansvarsförbindelsens förpliktelser skjuts på framtiden trots att intjänandet av pensionsrätterna skett fram till 1998. En större andel av kommunens kostnader kommer därför framöver att avse pensioner. För Flens kommun kommer detta att bli märkbart framförallt under perioden 2013-2023 då utbetalningarna ökar mer än tidigare med en uppenbar risk för minskat utrymme för kärnverksamheterna. Kostnaderna för utbetalningar uppgick 2005 till 13,3 Mkr.
FLENS KOMMUN Kommunen har beslutat att hela pensionsavgiften enl pensions och försäkringsavtalet PFA98, ska avsättas som individuell del. För lönedelar över 7,5 basbelopp samt för garanti- och visstidspensioner, kompletterande ålderspensioner, efterlevandepensioner etc förvaltas denna dock enl pensionsavtalet av arbetsgivaren. Skulden försvinner således inte helt trots att alla individuella delar är utbetalda. PFA98 gäller för pensionsrätter intjänade fr. o m. 1998. Nytt pensionsavtal är tecknat fr. o. m. 2006 och går under beteckningen Kollektiv Avtalad Pension, KAP-KL, Den individuella delen, som medarbetaren själv ska placera uppgår till 12,0 Mkr exkl löneskatt och har redovisats som en kortfristig skuld. Denna del ska utbetalas i mars 2006. Resultatpåverkande poster år 2005 avseende pensioner är: Individuell del för år 2005 inkl löneskatt, kostnad 14,9 Mkr Ökad avsättning pensioner inkl löneskatt, kostnad 3,2 Mkr. Årets pensionsutbetalningar till de anställda som gått i pension kostnad 12,7 Mkr. Räntekostnader pensioner 0,6 Mkr Pensionskostnader 19962005 40 30 Mkr 20
31,4 27,125,428,3 23,324,8 12,9 14 12,7 10,4
10 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 År
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT Upplysning om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Nedanstående tabell visar kommunens samlade pensionsförpliktelser. De uppgår till 313,8 Mkr på bokslutsdagen. Större delen avser den s. k. ansvarsförbindelsen, som är en verklig skuld, trots att den inte ska redovisas i balansräkningen. Avsättningarna, som är det mindre beloppet, utgör intjänade pensionsrättigheter från 1998. Pensionsåtaganden, utom den individuella delen, har som framgår av sammanställningen förvaltats genom s.k. återlån och används därmed i den löpande verksamheten. Tabell 10 1 2 3 4 5 6 7 8
Pensionsmedelsförvaltning (Mkr) ./. = minus Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser Ansvarsförbindelser, pensioner som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar (bokfört värde) Totala förpliktelser ./. finansiella placeringar (bokfört värde) Finansiella placeringar (marknadsvärde) Finansiella placeringar (marknadsvärde) ./. finansiella placeringar (bokfört värde) Summa realisationsvinster/ realisationsförluster under året Realiserad och orealiserad avkas tning/vinst/förlust på finansiella placeringar i relation till genomsnittlig finansiell placering (marknadsvärde) = Återlåning i verksamheten
2004
2005
12,2
15,9
294,6 0
297,9 0
306,8 0
313,8 0
0
0
0
0
0 306,8
0 313,8
Soliditeten Soliditeten uttrycker i vilken grad kommunens tillgångar har finansierats med egna medel. Soliditeten kan därför sägas återspegla kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Soliditetsmåttet är dock relativt trubbigt och bör användas med viss försiktighet. Soliditeten uppgår till 76,9 % exkl pensionsskuld och 23,5 % inkl pensionsskulden.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT inlåning och kan med relativt kort varsel göras tillgängligt för utbetalningar.
SOLIDITETENS UTVECKLING 75,6
80 79,2
70
76,8
76,9
79,4
60
%
50 40
29,7
27,3 21,8
30
20,6
23,5
20 10 0 01
02
03
04
05
År
Det är viktigt att notera att den dominerande delen av kommunens pensionsåtaganden redovisas enbart som ansvarsförbindelse. Eftersom detta åtagande är en realitet, som kommer att kräva framtida utbetalningar, är det motiverat att beräkna soliditeten även med denna ansvarsförbindelse inräknad.
Likviditet Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Kassa o kortfristiga placeringar
Prognossäkerhet Bra prognoser är ett viktigt hjälpmedel i ekonomistyrningen. Med sådana ges möjlighet att lättare kunna korrigera verksamheten efter tilldelade ekonomiska resurser. Nedan görs en jämförelse mellan budgetuppföljning per 2005-03-31 (BUP1), delårsrapport per 2005-08-31 och utfallet för året. Vi kan konstatera att det är relativt stora avvikelser mellan dessa tillfällen. Tabell 11 visar bedömning av budgetavvikelser vid årets slut vid resp tillfälle. Belopp i Mkr. Tabell 11 Nämnd
BUP1 Delår
KS/KLF KS/Tekn Kult o Fritn Barn o utbn Socialn BMR Finansförv
+3,0 +3,4 -1,5 +0,5 0,0 -0,2 -2,6 -2,1 -4,2 -9,2 -0,1 -0,5 +11,7 +15,7
Bokslut Avvikelse Delår-Boksl
80000 70000 60000 50000 tkr
Ett mått på likviditeten är att ställa den i relation till de externa utgifterna. Om kommunens utbetalningar fördelas jämnt över året skulle en månads utbetalningar för 2005 motsvara ca 82 Mkr eller drygt 8 %. De likvida tillgångarna uppgick till ca 73 Mkr eller utgjorde drygt 7 % av årets utbetalningar. Om räknat till antalet dagar var betalningsberedskapen ca 27dagar.
40000 30000
+4,8 +2,6 +1,0 +0,1 -5,2 0,0 +19,6
+1,4 +2,1 +1,2 +2,2 +4,0 +0,5 +3,9
20000 10000
01 -0 1 0 201 03 -0 1 04 -0 1 05 -0 1 06 -0 1 07 -0 1 08 -0 1 0 901 10 -0 1 11 -0 1 12 -0 1 12 -3 1
0
månad
Även prognosen för årets utfall i rapporterna jämfört med årets utfall redovisar stora avvikelser. Tabell 12 BUP1 Delår
Likviditeten har förbättrats under året. Förbättringen under senare delen av året har inneburit att de kortfristiga placeringarna har kunnat ökats till ca 57 Mkr. Dessas är placerade i obligationer och special-
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
Årets resultat
+6,3 +10,1
Bokslut Avvikelse Delår-Boksl
+26,7
+16,6
Den dåliga träffsäkerheten är sedan tidigare ett känt fenomen. Orsak är bl. a. den
FLENS KOMMUN försiktighet budgetansvariga har för att tidigt under året våga flagga för ett budgetöverskott. Vid delårsbokslutet la därför ekonomikontoret en prognos som var 6,1 Mkr bättre än summeringen av nämndernas bedömningar. Vi kan konstatera att även detta var en för pessimistisk syn på det slutliga utfallet.
RISK OCH KONTROLL Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av risker. Vanliga risker är ränterisker, placeringsrisker, valutarisker, borgensrisker, företagsrisker, risker för kostnadsoch intäktsförändringar samt interna risker.
Ränterisk. Kommunen har ingen låneskuld. Någon ränterisk föreligger f.n. inte.
Placeringsrisk. Kommunens likvida medel är placerade i Svenska banker. 21,6 Mkr är placerat i obligationer med Kommuninvest i Sverige AB som emittent och garant. Placeringsriskerna är mycket låga.
EKONOMISK ÖVERSIKT Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Medlemskapet innebär också att kommunen tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för samtliga åtaganden som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Detta borgensåtagande, som vid årsskiftet 05/06 uppgår till 56.738,3 Mkr (56,7 miljarder) är i ett underavtal begränsat till det lånebelopp som kommunkoncernen har upptagit i Kommuninvest, 78,0 Mkr. Det kommunala förlustansvaret för egna hem enl de regler som gäller för statligt reglerade bostadslån resp statlig kreditgranti för bostadslån är begränsat till 40 % av låne- resp garantibeloppen. Vid årsskiftet uppgår detta åtagande till 4,0 Mkr. Bland övriga borgensåtaganden kan nämnas föreningslivet på 1,1 Mkr där det största åtagandet är mot Malmköpings Alpina Skidklubb på 0,3 Mkr. Under året har inga borgensåtaganden behövts infrias av kommunen.
Företagsrisker Borgensrisk Kommunens borgensåtagandena uppgår till 135,2 Mkr eller 8.241 kr per invånare. (Det genomsnittliga borgensåtagandet per invånare i länet under 2004 var 14.059 kr.) I jämförelse med föregående år har åtagandena ökat med 7,5 Mkr eller 518 kr per invånare. Förändringen hänförs framförallt till kommunens åtagande mot Flens Bostads AB som ökat med 7,5 Mkr. Kommunen har 2004 antagit en förändrad policy vad gäller borgensteckning mot Flens Bostads AB. Den nya policyn innebär att kommunen med hänsyn till koncernnyttan tills vidare tillämpar en mindre restriktiv hållning vid bedömning om borgen skall beviljas bolaget eller inte.
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
Flens Bostads AB har en ekonomi där det för närvarande inte finns någon risk att kommunen behöver gå in med ägartillskott. Kommunens industrihusbolag, Flens Industrihus AB har under flera år erhållit tillskott från aktieägaren för att klara sin ekonomi. Under 2005 har bolaget erhållit 1,3 Mkr. I kommunens bokslut finns avsatt 0,9 Mkr i samma syfte. Huruvida dessa medel räcker eller inte är beroende på vad som händer med bolagets fastighet under 2006, försäljning alternativt bättre hyresbeläggning.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
Interna risker Kommunen arbetar aktivt med sin internkontroll. Denna ska bl a säkerställa att verksamheterna bedrivs utifrån fastställda mål och fattade beslut samt att kommunens tillgångar skyddas från missbruk och oegentligheter. Resp nämnd upprättar årligen internkontrollplaner. Vad och vilka områden som upptas på planerna styrs av väsentlighet och risk. Planerna följs upp 2 ggr per år i samband med delårsrapporten och årsbokslutet.
Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar. Tabell 13
Löneförändring 1% Tio heltidstjänster Prisförändring 1% Förändring av ekonomiskt bistånd 10% Ränteeffekt vid förändrad kassa med 25 Mkr Förändrade skatteintäkter och statsbidrag vid ökning/ minskning av invånarantalet med 100 personer Förändring med 1% i skatteprognosen Förändring av utdeb med 10 öre
- 4,5 Mkr +/-3,6 Mkr +/-3,5 Mkr +/-1,1Mk +/-0,4 Mkr
munen i vissa fall jämförs med i tabellerna nedan. Tabell 14 Nettokostnader egentlig verksamhet, kr/inv 2001 2002 2003 2004 Flens kommun 32463 35513 37066 36492 Övr kommuner 33447 34725 35568 37344 Riket 32733 34279 36155 36842 Skillnad riket 270 -1234 -911 350 Skillnad (%) riket 0,8 -3,6 -5,3 0,9
Kommunens nettokostnader minskade under 2004 till en nivå som bättre överensstämmer med rikets nettokostnader. Studeras nyckeltalen lite djupare kan vi lite översiktligt sammanfatta dessa med att kommunen har höga kostnader för politisk verksamhet, infrastruktur och skydd samt handikappomsorg. Inom utbildningsområdet har vi vänt kostnadsbilden från att varit högkostnadskommun till att nu ligga under genomsnittet. Här kan vi dock notera att det finns verksamheter som ligger över genomsnittet såsom gymnasiekostnader medan grundskolan ligger under. Kommunens kostnader för äldreomsorg är lägre än i riket medan våra kostnader för LSS/LASS är väsentligt högre. Vad gäller kommunens IFO-kostnader är dessa lägre än riket.
+/-3,9 Mkr +/- 5,7 Mkr +/- 2,3 Mkr
JÄMFÖRELSER MED ANDRA. Nedanstående tabeller visar utvecklingen av två övergripande nyckeltal för perioden 2001-2004. Uppgifterna är hämtade ut Sveriges kommuner och landstings databas WebOr. Uppgifter för 2005 finns ännu inte tillgängliga. Flens kommun med sina 16412 invånare tillhör gruppen ”Övriga kommuner 1250025000 inv”. Det är denna grupp som kom-
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
För affärsverksamheten redovisar vi följande kostnader per invånare. Tabell 15 Affärsverksamhett, kr/inv 2001 2002 Flens kommun 785 660 Övr kommuner 471 451 Riket 546 557 Skillnad riket -239 -103 Skillnad (%) riket -43,8 -15,6
2003 740 526 585 -155 -26,5
2004 722 399 499 -223 -44,7
Stöttning av kommunens industrifastighetsbolag under åren är en delförklaring till avvikelserna mot övriga kommuner och riket. I BILAGA Nyckeltal redovisas ett antal nyckeltal som kan ha intresse för bedömning av vår verksamhet. Dessa är i flera
FLENS KOMMUN fall hämtade ur resp. nämnds verksamhetsbeskrivningar.
MÅLSTYRNING OCH UPPFÖLJNING Kommunen bedriver en stor och varierad verksamhet. För att nå en effektiv och hög kvalitet krävs att kommunen kontinuerligt följer upp och värderar sina insatser. Målstyrning utövas av kommunfullmäktige genom antagande av budgetdokumentet, reglementen, verksamhetsplaner, policys etc. Förvaltningarna har till uppgift att svara för uppföljning av verksamheter, vilket sker mot planer och budget. Uppföljning syftar till kontroll, lärande och utveckling. Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att förvaltningarnas uppföljningar kompletteras med förtroendevaldas utvärdering av medborgarnas och brukarnas upplevelser och attityder. I budget 2005 har fullmäktige fastslaget följande mål. År 2010 är vi 18.000 invånare i Flens kommun. Mål 1; År 2010 är Flens kommun ett väl känt varumärke vi är stolta över Mål 2; Vi är nöjdare i Flens kommun år 2006. Mål 3; Vi har fler attraktiva boendealternativ år 2006! Mål 4; Vi har höjt vår utbildningsnivå år 2006! Mål 5; Bättre kommunikationer Mål 6; En större och bredare arbetsmarknad år 2006. Till dessa mål finns också ett antal nämndövergripande mål mm. I BILAGA Målavstämning finns en sammanställning av dessa mål. Sammanfattningsvis kan konstateras att det är en hög ambitionsnivå på de mål fullmäktige
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT antagit. Detta betyder att måluppfyllnaden inte alltid är fullständig. I samband med budgetarbetet för budget 2007-ff görs en översyn av de kommunövergripande målen dels för att öka förankringen av dem och dels för att mätbarheten förhoppningsvis ska bli större.
FRAMTIDEN I budget 2006 finns inga större marginaler. Det är därför väsentligt att påpeka att kommunen nu inte kan ta på sig ”spenderbyxorna” med hänvisning till 2005 års resultat. Om vi långsiktigt ska kunna hålla ett resultatmål som lever upp till god ekonomisk hushållning måste vi arbeta vidare med att effektivisera verksamheten samt fullfölja de strukturella förändringar som budgeten förutsätter. Läget försämras också av att befolkningen minskat. En annan viktig fråga för vår ekonomis utveckling är också hur staten kommer att hantera LSS-utjämningen framöver. Nyckeln till en positiv resultatutveckling i framtiden består i att vi har en positiv befolkningsutveckling kommunens förmåga att omfördela de totala ekonomiska resurserna mellan de kommunala verksamheterna med utgångspunkt från förändrade behov. nämndernas förmåga att strukturellt och verksamhetsmässigt anpassa sin verksamhet efter de av kommunfullmäktige beviljade ekonomiska resurserna investeringsnivån kommer ner på en nivå som innebär att investeringarna kan skattefinansieras alternativt kan finansieras med frigjort kapital. våga satsa strategiskt även då ekonomin är kärv
FLENS KOMMUN Verksamheter i annan juridisk person. Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamhet som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om vi har ett reellt inflytande eller inte.
Flens Bostads AB Flens Bostads AB är ett allmännyttigt bostadsföretag bildat av Flens kommun. Bolaget ägs till 100% av Flens kommun. Företagets affärsidé är att äga och förvalta bostads- och lokalfastigheter. Sedan 199911-01 förvaltar bolaget de flesta av Flen kommuns fastigheter, ca 94.000 kvm lokalyta. Denna samordning är nu under utredning och är tillsvidare bara förlängd fram t. o. m. årsskiftet 2006-2007. Vakansgraden för bolagets lägenheter har under 2005 ökat något. Vid årsskiftet fanns 122 uthyrningsbara lägenheter, motsvarande siffra 2004 var 96. Bolaget arbetar aktivt med att minska vakansgraden i lägenhetsbeståndet. Bolaget har under 2005 fortsatt med uppförandet av miljöbodar för huhållsnära källsortering. Ombyggnation av fastigheten på Villagatan 5 har skett. Lägenheterna har blivit färre samt hiss har installerats i huset. Projektering har skett för nybyggnation av 16 lägenheter på Orröhöjden. Bolagets hyresintäkter och övriga förvaltningsintäkter uppgår till 113,3 Mkr. Rörelseresultatet uppgår till 10,1 Mkr och resultatet efter finansiella poster uppgår till + 1,6 Mkr vilket ska jämföras mot föregående års resultat på +8 tkr.
Flens Industrihus AB (IndAB) IndAB ägs till 100 % av kommunen. Bolaget har till uppgift att hyra ut fastigheten Skiringe 1:52 till näringsliv och därmed förenlig verksamhet. Lokalytan har under året varit uthyrd till 56 %. IndAB har tidigare hyrt fastigheten av Bor
K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
KOMMUNENS FÖRETAG ga Bygg AB. Fr. o m. februari 2005 är bolaget ägare av fastigheten, som har ett eftersatt underhåll. Bolagets hyresintäkter under 2005 uppgår till 1,1 Mkr medan rörelsens kostnader uppgår till 1,8 Mkr. Kommunen har stöttat bolaget med 1,2 Mkr via bidrag och underskottstäckning. Efter dessa bidrag uppvisar bolaget ett resultat på +65 tkr för året. Trots det svaga resultatet kan konstateras att rörelseresultatet för bolaget förbättrats med knappt 3 Mkr sedan bolaget köpte fastigheten. Bolagets framtida ekonomi är beroende dels av möjligheten att hyra ut de vakanta ytorna och dels se över hyressättningen på befintliga avtal när så är möjligt.
Kommentusgruppen AB Kommunen äger 30 aktier a 100 kr i Kommentus Gruppen AB. Aktierna införskaffades i mitten av förra seklet i samband med att kommuner gick in som delägare i Kommunaktiebolaget. Antalet aktier i bolaget uppgår till 216.000 st. Kommentus Gruppen AB ägs till 98% av Förenade Kommunföretag AB. Resterande aktier är spridda till de flesta av Sveriges kommuner. Huvuduppgiften är att bistå i första hand Sveriges kommunala och landstingskommunala verksamheter med upphandlingstjänster samt bedriva förlagsverksamhet. Verksamheten inriktas på områden som har stor ekonomisk betydelse för kommunerna, är kommunspecifika eller har annan strategisk betydelse. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatt för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Uppgifter om ekonomiskt resultat för 2005 föreligger ännu inte men bolagets omsättning 2004 uppgick till ca 905 Mkr och redovisade ett resultat på –0,3 Mkr. Det balanserade resultat uppgår till 6,3 Mkr år 2004.
FLENS KOMMUN Länstrafiken Sörmland AB Länstrafiken har ansvar för kollektivtrafiken i Sörmland. Bolaget ägs till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna. Flens kommun äger 17.100 aktier a nominelllt 50 kr styck. Det finns en lagstiftning i Sverige om att det ska finnas ett länstrafikbolag i varje län som ansvarar för den lokala och regionala linjetrafiken. Länstrafiken har uppdraget i Sörmland. Uppgifter om ekonomiskt resultat för 2005 föreligger ännu inte men bolaget redovisade för 2004 en vinst på 3,2 Mkr efter att ägarna tillsammans bidraget med 205 Mkr i aktieägartillskott.
Sörmlandsturism AB Sörmlandsturism AB är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland, ett aktiebolag som samägs av Landstinget Sörmland, länets nio kommuner samt drygt 100 företag. Sörmlandsturisms uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för en ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Flens kommuns aktiekapital i bolaget uppgår till 5 aktier a 1000 kr, dvs 5000 kr. I enlighet med aktieägaravtalet betalar kommuner som är delägare i bolaget en årlig serviceavgift till bolaget. Serviceavgiften är 45 tkr årligen till dess annat beslutats.
Energikontoret i Mälardalen AB. Flens kommun äger sedan 2004 160 aktier a 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Under 2005 har Flens kommun bidraget med 8.300 kr.
Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med samtliga kommuner i SörmK:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc
KOMMUNENS FÖRETAG land som medlemmar. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom Socialtjänsten, omfattande hem för vård eller boende och/eller öppenvårdsformer. Vårdförbundet erbjuder verksamhet inom missbruksvård, ungdomsvård och familjerådgivning. Förbundet vill säkerställa att alla i länet med en problematik avseende alkohol/droger alternativt relationsproblem inom familjen, får tillgång till lättillgänglig och effektiv vård och behandling. Förbundet har vissa ekonomiska problem bl a genom att budgeten för 2005 inte haft täckning från medlemskommunerna och Landstinget för sin verksamhet. Kommunens har under 2005 betalat 303 tkr till förbundet.
Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland. har till uppgift är att inom kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Trosa geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommunens har under 2005 betalat 157 tkr till förbundet.
Kommuninvest Ek förening Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Kommuninvest är en frivillig medlems organisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Detta borgensåtagande, som vid årsskiftet 05/06 uppgår till 56,7 miljarder är i ett underavtal begränsat till det lånebelopp som kommunkoncernen har upptagit i Kommuninvest. För Flens kommun är åtagandet vid årsskiftet begränsat till78,0Mkr
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Årets personalbokslut fortsätter enligt den nya uppställning som infördes förra året. Det statistiska materialet försöker spegla de målsättningar som finns inom det personalpolitiska området. Uppställningen i tabellerna skall göra det lättare för läsaren att följa den årliga utvecklingen inom de olika områdena inom personalpolitiken. Pga. tekniska begränsningar i våra nuvarande statistikprogram är vissa värden endast tillgängliga två år tillbaka. Historiska värden kommer att fyllas på var efter de finns tillgängliga.
Personalpolitiska mål Programmet beskriver övergripande hur personalfrågorna skall utvecklas över tiden. Arbetet med att förverkliga de politiska ambitionerna pågår. I första hand skall kommunens policydokument omarbetas och kompletteras för att ligga i linje med det personalpolitiska programmet. Arbetet kommer att följas upp med olika utbildningsinsatser mm.
Personal Personalkostnaden 2005 motsvarar ca 62% av kommunens totala externa driftkostnader och är därmed den enskilt största kommunala utgiftsposten. Personalkostnader (mkr) 2003 2004 Total personalkostnad ink PO 448,8 Lönekostnader inkl PO 441,6 Sjuklönekostnaderna 5,4
444,9 438,5 5,6
Antal anställda Antal månadsanställda Därav tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda kvinnor Tillsvidareanställda män Tidsbegränsat anställda Tidsbegränsat anställda kvinnor Tidsbegränsat anställda män Antal årsarbetare Årsarbetare kvinnor Årsarbetare män NOT: de övre uppgifterna är från ett mättillfälle 2005-11-01. Uppgifterna om årsarbetare är från hela 2005.
k:\ekon\boksl05\personalbokslut2005.doc
2005 453,4 445,2 5,1
2005 1449 1200 968 232 534 437 97 1 204 961 243
PERSONALREDOVISNING
Åldersfördelning Tabellen nedan visar åldersfördelningen i kommunen för de närmast tre föregående åren. En stor del av personalen kommer att gå i ålderspension inom den närmaste 10 års perioden vilket kommer att ge genomslag på åldersfördelningen. Vi ser att den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2005 glädjande ökat för kvinnor jämfört med 2004. Genomsnittlig ålder och sysselsättningsgrad Snittålder Snittålder kvinnor Snittålder män Genomsnittlig ss. grad % Genomsnittlig ss. grad kv. % Genomsnittlig ss. grad män %
2003 2004 2005 47 47 46
46 46 46 87 86 94
47,2 47 48 88,6 87,7 93,9
Not: Uppgifter från 2003 finns inte tillgängligt. Uppgifter om snittålder baseras på månadsanställda
Pensionsavgångar Tabellen visar ett teoretiskt värde över förväntade pensionsavgångar. Redovisningen bygger på ett antagande om att anställda väljer att gå i ålderspension vid 65 år ålder även om den faktiska pensionsåldern oftast inträder någon gång mellan 61 och 67 års ålder. Siffrorna visar den generationsväxling vi står inför. Andelen personer som förväntas gå i pension inom en 5-års period har ökat med 25 % under perioden 2002 – 2005. Motsvarande siffra för personer som förväntas gå i pension inom 10 år är 15 %. Antal förväntade pensionsavgångar Inom 5 år Inom 10 år
2002 2003 2004 2005 142 344
144 362
180 437
178 398
Rekrytering Det volymmässigt största rekryteringsbehovet återfinns inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Även Socialförvaltningen har behov men ekonomin håller tillbaka nyanställningarna. Inom dessa sektorer återfinns även i år flera yrkesgrupper som i AMS senaste
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE prognos om efterfrågan och tillgång på arbetskraft bedöms som bristyrken. Exempel på dessa yrkesgrupper är sjuksköterska, förskollärare, vissa gymnasielärare samt, socialsekreterare. Förvaltning Kommunledningsförv. Tekniska förvaltningen Kultur och fritidsförv. Barn- och utbildningsförvaltningen. Socialförvaltningen Bygg- miljö- och räddningsförvaltningen.
Anställda tills vidare 54 85 29 468
Nyanst. 2005 2 2 3 17
514 62
3 0
Arbetsmiljö Inte minst utifrån den oroande utvecklingen av sjukfrånvaron i kommunen är arbetsmiljöfrågorna högt prioriterade. Under året har den särskilt resurs anställda resursen fortsatt sitt arbete med arbetsmiljöförbättrande åtgärder i organisationen. Aktuella aktiviteter under 2005: Utbildning i Hälsosamt ledarskap för kommunens chefer Projekt arbetsmiljöutveckling (utveckling av systematiskt arbetsmiljöarbete) Utbildning i hot och våld Revidering av Arbetsmiljöhandboken Arbetsmiljö utvecklad äldreomsorg (delprojekt inom äldreomsorgen)
Sjukfrånvaro From andra halvåret 2003 finns en standardiserad modell för redovisning av sjukfrånvaro. Precis som landet i stort har Flens kommun haft en kraftig ökning av sjukfrånvaron.
k:\ekon\boksl05\personalbokslut2005.doc
PERSONALREDOVISNING Tabellen nedan visar utvecklingen av sjukfrånvaron med det nya redovisningssystemet. Det kan här konstateras att 2005 är ett bättre år än 2004 och detta när det gäller samtliga sätt att redovisa sjukfrånvaro. Siffran för den totala andelen av sjukfrånvaro är nu lägre än för både 2004 och 2003. Nästa tabell visar utvecklingen på förvaltningsnivå.
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro
2003
2004
2005
Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid, kvinnor Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid, män Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid –29 år Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 30 - 49 år Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 50år Andel sjukfrånvaro över 59 dagar Andel sjukfrånvaro över 59 dagar kvinnor Andel sjukfrånvaro över 59 dagar män
8,57 %
8,96 %
8,27 %
9,71 %
10,16 %
9,31%
4,14 %
4,28 %
4,25 %
3,97 %
4,59 %
3,23 %
8,58 %
8,51 %
7,37 %
9,58 %
10,30 %
10,07 %
73,20 %
75,26 %
72,70 %
74,41 %
76,07 %
73,86 %
62,21 %
67,74 %
62,89 %
Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid Kommunledningsförv. Tekniska förvaltningen Kultur och fritidsförv. Barn- och utbildningsförv. Socialförv. Bygg miljö räddningsförv.
2003 2004 2005 8,57 7,12 6,74 8,53 6,91 6,61 3,38 2,67 2,01 7,17 8,44 8,03 9,73 10,73 9,69 4,44 3,48 2,59
Kommunens samtliga förvaltningar uppvisar en positiv utveckling av sjukfrånvaron Detta är givetvis mycket glädjande men vi anser att sjukfrånvaron fortfarande är mycket hög.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Frisknärvaro – andel månadsanställda utan registrerad sjukfrånvaro Frisknärvaro andel Frisknärvaro andel kvinnor Frisknärvaro andel män
2004
2005
38,70 % 51,70 % 35,30 % 46,15 % 54,30 % 68,65 %
Förutom sjukfrånvaro redovisas from 2004 frisknärvaro. Frisknärvaron redovisar andelen personer som inte har någon registrerad sjukfrånvaro under beräkningsperioden. Sammantaget kan då konstateras att resultatet för 2005 är bättre än för 2004. Fortfarande har männen både lägre sjukfrånvaro och högre frisknärvaro än kvinnorna.
Företagshälsovård Kommunen har avtal om företagshälsovård med Previa. Avtalet är treårigt och löper från och med 2005-09-01. Previas viktigaste uppgift i detta avtal är att ge kommunen möjlighet att arbeta förebyggande mot ohälsa. Målsättningen är att hälften av de köpta tjänsterna skall avse förebyggande insatser. Vid årets analys kan det nu konstatera att målet med att hälften av insatserna från vår företagshälsovård skall avse förebyggande aktiviteter har nåtts. 66,5 % procent av insatserna avser antingen organisatoriska eller individuellt förebyggande insatser. Fördelning av timmar i företagshälsovård 27 % (10,9) Individ före 39,5 % (39,9) Organisation före 23,5 % (41) Individ efter 10 % (8,2) Organisation efter
Innehåll
Spirit individ, rörelseanalys, motion/kost råd Arbetsmiljöutbildning, ergonomi Företagssjukvård, rehabilitering Verksamhetsplanering, telefonrådgivning, organisationsfrågor
Siffrorna inom parentes avser värde i procent för 2004 .
k:\ekon\boksl05\personalbokslut2005.doc
PERSONALREDOVISNING Jämställdhet Kommunen har idag 56 chefer varav 34 är kvinnor. Våra kvinnliga chefer återfinns framför allt inom socialtjänsten och inom barnomsorgen medan våra manliga chefer återfinns inom skolan och teknisk verksamhet. Jämställdhet Andel kvinnliga chefer i förhållande till anställda kvinnor i procent Andel manliga chefer i förhållande till anställda män i procent Andel kvinnor med heltidsanställning, procent Andel män med heltidsanställning procent
2004 3,5
2005 3,5
11,6
10,7
57,5
57,9
87,10
86,2
Av kommunens 6 förvaltningschefer är 4 män och 2 kvinnor.
Kommunens löneläge Kommunens löneläge redovisas i tabellen nedan och innehåller en könsuppdelad redovisning över de yrken som bemannas av såväl kvinnor som män samt där varje yrkesgrupp bemannas av minst 2 personer i det underrepresenterade könet samt minst 10 anställda inom yrket.
Anställda i befattningar med kvinnor och män Befattning
Män Kvinnor Medel- Medel- Kv lön lön lön i män kvinnor %
Assistent Elevassistent Fritidspedagog Förskollärare Grundskollärare 1-7 Grundskollärare 4-9 Gymnasielärare Musik/danslärare Arbetsledare omsorg Sjuksköterska Skolledare Undersköterska Vårdare Vårdbiträde
3 6 5 2 15
15 17 15 54 54
17 485 17 587 20 055 21 291 24 751
18 714 17 746 20 412 20 618 23 752
107 100,9 101,7 96,8 95,9
18
33
24 298
23 322
95,9
14 5 2
21 4 14
25 691 22 715 18 360
25 350 21 694 18 450
98,6 95,5 100,4
3 7 5 6 12 103
19 8 237 32 111 635
23 343 34 858 18 410 18 161 17 186
23 918 31 585 18 760 18 631 17 134
102,4 90,6 101.9 102,5 99,6
Totalt
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens anställda fördelas idag på ca 100 yrkestitlar varför man kan konstatera att merparten av våra yrkesgrupper är enkönade. Det är svårt att dra några direkta slutsatser enbart på grundval av tabellen nedan, inte minst pga. att det statistiska underlaget baseras på en relativt liten grupp. Redovisningen visar i kolumnen längst till höger kvinnornas relativa löneläge i förhållande till männen. Ett värde som är lägre än 1,0 indikerar att medellönen för kvinnorna är lägre än för den motsvarande manliga gruppen.
Löneöversyner Vi har från och med förra avtalsperioden vant oss vid fleråriga avtal med våra fackliga motparter. Detta innebär att de avtal som nu löper ger god framförhållning med löptider för merparten av avtalen fram till halvårsskiftet –07. Utvecklingen har under de senaste åren riktats mot ett ökat lokalt inflytande över lönebildningen. Lönen ses idag som en strategiskt viktig process i arbetsgivarens strävan att nå uppsatta mål. Dagens avtal understödjer denna process i allt större utsträckning. Kommunen prövade en ny princip för fördelning av förhandlingsutrymme genom att tilldela förvaltningarna generella potter i stället som tidigare genom att kompensera efter faktiskt utfall. Modellen stördes något av det relativt höga avtal som träffades med Kommunal (510 kronor per heltidsanställd). Kommunen löste problemet genom tilläggsanslag till berörda förvaltningar.
PERSONALREDOVISNING Generellt sett ger modellen med generella potter flera fördelar där den största är att ansvaret och konsekvenserna av löneförändringar hamnar så långt ut i organisationen som möjligt. Arbetsgivarens strävan är i detta avseende att ansvaret för lön och lönerelaterade frågor skall hanteras så nära medarbetaren som möjligt. Nuvarande löneavtal med giltighetstider Avtal HÖK 05 HÖK 05 HÖK 05
Arbetstagarorganisation Kommunal
Giltighetstid
Akademikerförb. SSR SKTF Ledarna Akademiker Alliansen
2005-04-01 – 2007-06-30
2005-04-01 – 2007-06-30
2005-04-01 – Tv.
HÖK Lärarförbundet 2005-04-01 – 2007-06-30 05 Lärarnas Riksförbund ÖLA Vårdförbundet 2005-04-01 – Tv.*200600 04-01 *) anger första tillfället då avtalet är uppsägningsbart
Resultat av löneöversyn 2005 Förbund
Akademiker SSR CF DIK FSA Ingenjörs förbundet Jusek Kommunal Ledarna LR LSR Lärarförbundet Oorganiserade SKTF SN SP Vårdförbundet Totalt
Avtalsnivå
Lägst 2-2,5 %
Verkligt utfall
Antal berörda personer 3,08 % 32
Ej definierat Ej definierat Ej definierat Ej definierat
2,92 % 2,44 % 2,00 % 3,87 %
2 4 1 6
Ej definierat Lägst 510 kr Lägst 2 -2,5 % Ej definierat Ej definierat Ej definierat
3,79 % 3,02 % 2,69 % 2,59 % 1,37 % 2,47 % 2,18 % 3,33 % 2,58 % 3,91 % 3,,16 % 2,89 %
6 671 6 59 2 244 51 149 2 1 30 1266
2 2,5% Ej definierat Ej definierat Lägst 2,0 %
Ufallsnivån för tillsvidareanställd personal under 2005 uppgick till 2,89 %. Motsvarande siffra för 2004 var 2,41 %.
k:\ekon\boksl05\personalbokslut2005.doc
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Flens kommuns miljöarbete 2005
MILJÖREDOVISNING ur och skur Blåvingen i Flen arbetar med tama kretslopp, men är inte certifierade.
Miljöpolicy ”Vi förtroendevalda och anställda i Flens kommun ska i våra olika roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) målmedvetet arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljö- och hälsosynpunkt gott samhälle….Vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö.” Utdrag ur Flens kommuns miljöpolicy som antogs i maj 2001. Stadshuset i Flen har total källsortering av allt avfall. Barn- och utbildningsnämnden Skolplanen omfattar miljö och hälsa. De miljö- och hälsomål som finns inskrivna i planen är: Barns, ungdomars och vuxnas förståelse för de miljömässiga sambanden ska öka. Barns, ungdomars och vuxnas kunskaper om sambandet mellan kost, motion och hälsa ska öka. Barns, ungdomars och vuxnas kunskaper om hur hälsan påverkas av tobak, alkohol och droger ska öka. Fler enheter ska bli miljöceritifierade. Tre skolor är med i Grön Flagg. Grön Flagg är ett projekt för miljöcertifiering av skola/förskola. Skolan eller förskolan som går med i projektet bestämmer sig för fem konkreta miljömål som de aktivt vill arbeta med. De fem miljömålen formuleras inom ett av fem områden: kretslopp, vatten, energi, skog eller livsstil och hälsa. Två grundskolor Malmaskolan och Mellösa kyrkskola arbetar med kretslopp respektive livsstil och hälsa som tema. Båda skolorna är dessutom certifierade. Förskolan I
K:\EKON\BOKSL05\Miljöredov2005.doc
Miljökörkortet, som är en interaktiv miljöutbildning, ligger tillgänglig för användning ute på skolnätet. Miljökörkortet behandlar de nio största miljöområdena: - växthuseffekten - försurning - brutna kretslopp - luftföroreningar - övergödning - ozonskiktet - metaller - miljögifter - strålning Syftet med utbildningen är att höja den allmänna kunskapsnivån i miljöfrågor, vilket ligger i linje med den nya skolplan som antogs av KF 2004. Det finns inga krav på förkunskap för att genomgå utbildningen och den vänder sig till såväl vuxna som barn och ungdomar. Bygg, Miljö- och Räddningsnämnden Vattenöversikt Miljökontoret har tagit fram en vattenöversikt som bland annat ska fungera som underlag till kommunens reviderade översiktsplan. Syftet med vattenöversikten är att långsiktigt säkerställa en god hushållning med kommunens vattenresurser. Vattenöversikten är främst ett planeringsverktyg för kommunens politiker och tjänstemän, men utgör även en kunskapskälla för andra aktörer som utnyttjar vattenresurserna inom kommunen. Naturvårdsprogram Förvaltningen har under hösten skickat ut ett förslag till naturvårdsprogram för Flens kommun på remiss, internt och externt, under december månad. Syftet med naturvårdsprogrammet är att: - utgöra underlag för den fysiska planeringen i kommunen
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE -
ligga till grund för ställningstaganden i natur- och miljövårdsfrågor peka ut de områden som har stora värden för naturvård och friluftsliv och som är representativa och kännetecknande för landskapet.
Under slutet av året togs även ett förslag till åtgärder fram, som gick ut på remiss i slutet av december. I denna del redovisas lokala mål samt åtgärder för att nå målen. Naturvårdsguide Arbetet fortgår med att ta fram en naturguide som syftar till att ge kommunens invånare och besökare mer kunskap om naturen i Flensbygden. Vidare arbetar miljökontoret med tillsyn med miljömålsinriktning, vilket syftar till att göra tillsynsarbetet mer effektivt samt att det är ett viktigt verktyg i arbetet med att uppfylla såväl de nationella miljökvalitetsmålen, som de lokala miljömålen. Räddningstjänsten och miljökontoret tilllämpar källsortering. Kultur- och fritidsnämnden I simhallen och på biblioteket används tyghanddukar. Hammarvallens fritidsanläggning källsorterar och biblioteket tillämpar källsortering. Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Översiktsplanearbetet Arbetet med att ta fram en ny överskitsplan för Flens kommun fortgår. Översiktsplanen är en kommunal, långsiktig handlingsplan. Planen ska ge vägledning vid beslut om bebyggelse och annan mark- och vattenanvändning. Löpande möten hålls med styr- respektive referensgrupp. Under året har en rad ställningstaganden inom skiftande områden gjorts i styrgruppen. Avstämning med stora
K:\EKON\BOKSL05\Miljöredov2005.doc
MILJÖREDOVISNING chefsgruppen skedde under hösten. Arbetsgruppen bearbetar och sammanställer fakta från diverse planeringsunderlag samt material framtaget av projektgrupperna. Konsekvens- och miljöbedömning av planen är påbörjad. Lokala miljömål I augusti 2005 antog Kommunfullmäktige Miljömålsprogram med handlingsplan för Flens kommun. Programmet omfattar miljömålen: Ingen övergödning Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker. Arbetet med att ta fram förslag till miljömål och handlingsplan för etapp 2 har påbörjats. Etapp 2 omfattar miljökvalitetsmålen: God bebyggd miljö Frisk luft Giftfri miljö Rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Levande skogar Etanolbilar Flens kommun hyr numera miljöanpassade bilar som drivs med etanol. Det nya avtalet gällande bensin-, diesel- och hyrbilsleverantörer ställer krav på att: - leverantören ska kunna tillhandahålla etanol, - kommunen ska kunna hyra etanoldrivna bilar och att dessa ska vara försedda med alkolås. Kommunens olje-, fjärrvärme- och elförbrukning, se under rubriken Flens Bostads AB.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
MILJÖREDOVISNING
Tekniska förvaltningen Renhållningsavdelningen Från och med 2005 slamsugs slamavskiljare med så kallad slamavvattning. Slamavvattningen innebär att slammet avvattnas i bilen och att det renade vattnet pumpas tillbaka i brunnen. Därigenom bibehålls den biologiska aktiviteten i brunnen. Förutom att funktionen i brunnen förbättras, innebär metoden -
kraftigt minskade transporter kraftig minskning av belastningen på reningsverket i Flen, som annars får ta emot allt slam från enskilda avlopp. Detta orsakar särskilt sommartid stora påfrestningar på reningsverket.
Bostadsbolaget arbetar aktivt med att reducera energiförbrukningen av olja genom att gå över till biobränsle. I början av 2005 gick fastigheten Sättra Gård över från direktverkande el till biobränsle och en fasighet på Torsbovägen gick över från olja till biobränsle. Sammantaget har oljeförbrukningen minskat rejält under perioden 2000-2005. Flens Bostads AB minskade oljeförbrukningen med 45 %, medans Flens kommun minskade förbrukningen med 38 %, under en femårsperiod. Att kommunen inte förbrukar mer fjärrvärme beror på att det fortfarande finns skolor som ligger utanför fjärrvärmeverkens anslutningsområde, och som fortfarande värms upp med olja.
Nyckeltal Prestationer Nyckeltal Antal kg avfall/invånare/å r
Utfall Utfall Utfall Utfall 2002 2003 2004 2005 234
233
254
266
När det gäller nyckeltalet antal kg avfall/invånare/år kan konstateras att det i Flen liksom i övriga sörmländska kommuner ökar i stället för att minska. Den största ökningen sker sommartid då kommunen har många sommargäster. Flens Bostads AB 2005 hade 57 % av Flens Bostads AB:s bostadsbestånd tillgång till källsortering. Arbetet med att bygga ut källsortering för hyresgästerna fortsätter. Målet är att hela bostadsbolagets bestånd ska ha källsortering.
Även andelen el för uppvärmning har minskat under perioden 2000-2005 totalt sett. Att FBAB:s elförbrukning för uppvärmning har minskat mer än kommunens hänger även det ihop med att FBAB har ett större antal fastigheter anslutna till fjärrvärme. Figur 1-3 visar på FBAB:s och Flens kommuns olje-, fjärrvärme- och elförbrukning för år 2000, 2003 & 2005. Figur 1. Total oljeförbrukning för FBAB och Flens kommun Total oljeförbrukning Flens Bostads AB & Flens kommun
25 20 15 GWh 10 5 0
Flens kommun FBAB 2000
Bostadsbolaget arbetar systematiskt med miljöfrågor. Miljöarbetet baseras på miljöledningssystemet ISO 14 0001. Bostadsbolaget är emellertid inte certifierat.
K:\EKON\BOKSL05\Miljöredov2005.doc
2003
2005
Figur 2. Fjärrvärmeförbrukning för Flens Bostads AB och Flens kommun
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Total fjärrvärmeförbrukning Flens Bostads AB & Flens kom m un
30 25 20 G W h 15 10 5 0
Flens kommun FBAB
2000
2003
2005
Figur 3. El för uppvärmning Total förbrukning av el för uppvärmning Flens Bostads AB & Flens kommun
6000000 5000000 4000000 Flens kommun
kWh 3000000
FBAB
2000000 1000000 0 2000
2003
K:\EKON\BOKSL05\Miljöredov2005.doc
2005
MILJÖREDOVISNING
FLENS KOMMUN
GRÖNA NYCKELTAL
1. Den totala vattenförbrukning i kommunens fastigheter, m³ (faktisk förbrukning) 39118
40000 39000 37601
38097
38000 37000 36000
36199
35304
35000 34000 33000 2001
2002
2003
2004
2005
3
2. Den totala oljeförbrukning i kommunens fastigheter, m .
700 600 433
500
411
400
352 320
300
212
200 100 0 2001
2002
2003
2004
2005
3. Den totala fjärrvärmeförbrukningen i kommunens fastigheter, MWh (normalårskorrigerad)
10000
9054
8024
8334
7911
2002
2003
2004
8000 6000
5730
4000 2000 0 2001
I 2005 års uppgifter ingår även förbrukning i de pannor som installerats under året.
k:\ekon\boksl05\grona nyckeltal.doc
2005
FLENS KOMMUN
GRÖNA NYCKELTAL
4. Värdet av inköpta kravmärkta livsmedel Totala värdet av inköpta livsmedel
5.Totala antalet tjänstecyklar
100
10
80
8
60
Vanliga
6
40
Krav
4
20
9
9
9
9
9
2003
2004
2
0
0 2001 2002 2003 2004 2005
2001
2002
2005
6. Elförbrukningen per år i kommunens fastigheter (uppdelad på olika kategorier). Elförbrukning värme i kommunens fastigheter, normalårskorrigerad förbrukning
Fastighetsel i kommunenes fastigheter, faktisk förbrukning 6000000
KWh
2500000
2245283 2484934 2146508
5500000 KWh
3000000
1939461
2000000
5307335 5314547 5529448
5270916
5000000 4500000
1500000 1000000
4000000 2002
2003
2004
2005
2002
2003
År
2004
2005
År
7. Totalt utsläpp av fosfor och BOD7 (syreförbrukande ämne) i ton/år från alla kommunens reningsverk. Mängd inkommande respektive utgående fosfor
Mängd inkommande respektive utgående BOD7
60
700 643,43
47,76
50
500
40 30
25,8
27,09
20 10
566,3
547,6
600
11,3 0,42
0,35
0,29
0,31
6,75 0,11
0 2001
2002
k:\ekon\boksl05\grona nyckeltal.doc
2003
2004
2005
ink
400
utg
300
ink
313,5 219,59
200 100
11,9
10,58
16,21
26,6
5,13
0 2001
2002
2003
2004
2005
utg
FLENS KOMMUN
REDOVISNINGSPRINCIPER
Tillämpningar
Fakturor som ställts ut efter årsskiftet och är hänförliga till redovisningsåret fordringsförs och tillgodoräknas årets redovisning (konsumtionsavgifter, hyror mm).
Kommunen tillämpar i huvudsak god kommunal redovisningssed. Detta innebär att kommunen följer den kommunala redovisningslagen och rekommendationer av normgivande organ inom området. Följande avvikelser finns,
Förråden värderas enligt lägsta värdets princip. Avsättningar till pensioner
Sammanställd redovisning. I kommunen tillämpas kommunförbundets rekommenderade avskrivningstider i bostadsbolaget tillämpas skattemässiga principer för avskrivning. Bolagets uppskjutna skatteskuld som utgör en del av förvärvade eller genererade obeskattade reserver redovisas inte som en avsättning utan som en kortfristig skuld. Redovisning av materiella tillgångar. Aktivering sker löpande under året då investeringen är färdigställd. Avskrivningar påbörjas månaden efter ianspråktagandet. Redovisning av leasingavtal. Pga små ekonomiska åtaganden i form av leasingavtal i förhållande till verksamhetens omslutning har kommunens samtliga leasingåtaganden klassificerats som operationella leasing.
Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Pensionsskuldsåtagandena återfinns under rubrikerna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. De pensioner som intjänats av de anställda 1998 – 2000 har kommunen beslutat att utbetala i sin helhet detta skedde i mars 2001. De pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas inkl den särskilda löneskatten som en ansvarsförbindelse. Som avsättning redovisas förtida pensioner, intjänad pension, garantipensioner samt särskild löneskatt på beräknad pensionsavsättning.
Några centrala redovisningsprinciper
Kortfristiga skulder
Anläggningstillgångar
Leverantörsfakturor som inkommer efter årsskiftet men är hänförliga till redovisningsåret skuldförs och belastar årets redovisning.
Anläggningstillgångarna redovisas till bokförda värden dvs anskaffningsvärdet minus planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. De planenliga avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendationer där dessa är tillämpliga och påbörjas månaden efter att investeringen tagits i bruk. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar tas upp till lägsta värdet av verkligt värde eller bokfört värde.
K:\EKON\BOKSL04\Redovisningsprinciper.doc
Semesterlöneskulden, samt där tillhörande upplupen arbetsgivaravgift redovisas som en kortfristig skuld. Intjänad individuell pensionsdel under redovisningsåret inkl den särskilda löneskatten redovisas som kortfristig skuld och utbetalas i mars året efter intjänandeåret.
FLENS KOMMUN
Periodisering av skatteintäkter Kommunalskatteintäkterna periodiserats så att innevarande års preliminära skattintäkter tillsammans med slutavräkningen för föregående år och prognosen för slutavräkning innevarnade år utgör årets skatteintäkter. Ekonomistyrningsverkets prognoser används. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter inom vatten- och avlopp redovisas redovisas som intäkter.
K:\EKON\BOKSL04\Redovisningsprinciper.doc
REDOVISNINGSPRINCIPER
FLENS KOMMUN
DRIFTREDOVISNING
DRIFTREDOVISNING Belopp i Mkr
Nämnd
Kommunstyrelse/ Kommunledningsförvaltning
Redovisning
Kostnad
Intäkt
Budget
Netto
Nettobudget Avvikelse
72,9
18,4
54,5
59,3
4,8
Valnämnd
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Revision
0,5
0,0
0,5
0,6
0,1
Överförmyndare
1,0
0,0
1,0
1,1
0,1
209,9
177,9
32,0
34,6
2,6
25,9
3,2
22,7
23,8
1,1
Barn- o utbildningsnämnd
349,7
66,5
283,2
283,3
0,1
Socialnämnd
274,4
44,1
230,3
225,0
-5,3
20,0
4,5
15,5
15,5
0,0
954,3
314,6
639,7
643,2
3,5
3,8 0,5
657,9 3,2
-654,1 -2,7
-655,4 1,0
-1,3 3,7
958,6 64,6 1023,2
975,7 74,3 1050,0
-17,1 -9,7 -26,8
-11,2 7,4 -3,8
5,9 17,1 23,0 3,7 26,7
Kommunstyrelse/ Teknisk förvaltning Kultur- o fritidsnämnd
Bygg-, miljö- och räddningsnämnd Summa nämnder Skatteintäkter och kom ek utjämn Finansnetto Summa efter skatteintäkter, komek utjämning o finansnetto Övrig finansiering Summa budgetavvikelse Budget förändr av eget kapital Årets resultat
FLENS KOMMUN
INVESTERINGSREDOVISNING
Mkr
Nämnder Kommunstyrelse/ Kommunledningsförvaltning varav IT-utrustning Bredband LEX, ärendehanteringssystem
Bokslut 2005 Kostnader Intäkter
Netto
Budget 2005 Netto
9,9 1,5 7,5 0,6
-5,4 0,0 -5,4 0,0
4,5 1,5 2,1 0,6
3,1 1,5 0,4 0,0
19,3 1,4 0,5 0,6 1,5 1,2 0,9 0,9 0,7 0,6 0,6 4,1 0,6
-0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
18,7 1,4 0,5 0,6 1,5 1,2 0,6 0,9 0,7 0,6 0,6 4,1 0,6
57,9 2,2 0,0 2,1 1,5 1,2 0,5 1,0 0,7 0,7 0,6 6,4 0,6
Kultur- och fritidsnämnd varav Utbyte av klotretur, bowling Byte av kakel i simhallen
0,7 0,4 0,3
0,0 0,0 0,0
0,7 0,4 0,3
0,8 0,4 0,4
Barn- och utbildningsnämnd varav Undervisningsdatorer Skolmöbler Elektronik
4,4 2,4 0,6 0,4
0,0 0,0 0,0 0,0
4,4 2,4 0,6 0,4
5,4 2,5 0,6 0,4
Bygg- miljö och räddningsnämnd Varav Larmmottagare
0,3 0,3
0,0 0,0
0,3 0,3
0,2 0,2
34,6
-6,0
28,6
67,4
Kommunstyrelse/ Teknisk förvaltning varav Ombyggnad Masmästargården Pelletspanna Åsen Akuta arbetsmiljöåtgärder Bruksskolan ventilation burspråket Ombyggnad stadshuset Maskiner Beläggningar Offentlig belysning Sveavägen Serviser Upprustning VA-nät Övriga områden park
Summa investeringar
k:\ekon\boksl05\investeringsredovisning.doc
FLENS KOMMUN
RESULTATRÄKNING
Mkr
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar
Not 1 Not 2 Not 6
Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader
Årets resultat
Not 3 Not 3 Not 4 Not 4
2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
181,1 -777,9 -33,3
161,8 -752,4 -32,2
151,3 -745,4 -30,9
-630,1
-622,8
-625,0
476,1 178,0 3,2 -0,5
454,6 157,4 0,7 -0,6
451,3 155,1 1,2 -0,5
26,7
-10,7
-17,9
0,0 0,0
0,0 0,0
0,0 0,0
26,7
-10,7
-17,9
FLENS KOMMUN
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR Mkr
2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar därav:
Not 6
425,0
429,5
407,7
Mark, byggnader och tekniska anläggningar Pågående arbeten Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar
Not 6 Not 6 Not 6 Not 6
385,6 6,8 31,2 1,4
395,7 0,0 32,4 1,4
406,3 0,0 0,0 1,4
Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
Not 7
16,9 441,9
8,5 438,0
8,5 416,2
Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12
1,0 8,8 33,2 56,6 16,5 116,1
1,0 9,0 34,3 20,1 21,1 85,5
1,1 0,0 43,4 20,1 15,7 80,3
558,0
523,5
496,5
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd mm Exploateringsmark Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital därav årets resultat
Not 13
428,9 26,7
402,2 -10,7
403,3 -17,9
Avsättningar Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar
Not 14 Not 14
15,9 9,6 25,5
12,2 9,7 21,9
10,3 13,0 23,3
Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
Not 15
103,6 103,6
99,4 99,4
104,9 104,9
558,0
523,5
531,5
297,9 135,2
294,6 127,7
287,2 143,4
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande inkl särskild löneskatt Borgens- och ansvarsförbindelser Not 16
FLENS KOMMUN
FINANSIERINGSANALYS
2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
26,7 33,3 3,0 63,0 1,1 0,2 4,2 68,5
-10,7 38,4 -2,6 25,1 9,0 -8,9 -5,4 19,8
-17,9 32,8 0,2 15,1 11,7 0,2 18,4 45,4
-28,9 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 -28,2
-17,0 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 -14,6
-52,5 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 -51,6
0,0 0,0 -8,4 0,0 -8,4
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
31,9
5,3
-6,2
41,2 73,1
35,8 41,2
42,1 35,8
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN MKR Årets resultat Not 5 Justering för av- och nedskrivningar Not 6 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 19 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Not 20 Ökning/minskning förråd och varulager Not 21 Ökning/minskning kortfristiga skulder Not 22 Medel från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten
Not 23 Not 19,24
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten
Not 25
ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
Not 11,12
FLENS KOMMUN Mkr
NOTER 2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
314,6
298,6
257,1
7,2 12,8 41,6 10,3 9,2 86,0 10,0 0,6 136,9
8,2 11,6 41,5 10,5 10,2 63,3 9,6 1,2 142,5
6,9 13,6 36,2 10,5 9,5 59,6 8,6 0,1 112,1
-133,5 181,1
-136,8 161,8
-105,8 151,3
-0,3 -1,1 160,4
-0,5
-0,6 180,5
150,8
-954,4
-934,4
-899,0
8,3 34,8 198,8 453,4 29,1 20,2 209,8 -13,3 -14,8 -3,2 133,5 20,2 54,1 -777,9
9,6 28,9 173,0 444,9 15,5 21,3 241,1 -11,1 -15,3 -1,3 136,8 18,5 54,4 -752,4
10,3 21,9 180,6 448,8 33,3 22,7 181,4 -9,6 -14,4 -0,9 105,5 18,5 54,2 -745,4
0,1 -777,8
6,1 -746,3
1,7 -743,7
Not 1 Verksamhetens intäkter Nämndernas intäkter enl driftredovisning Varav: Försäljningsmedel Taxor och avgifter Konsumtionsavgifter Avgifter för social omsorg Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och entreprenad Försäljning av anläggningstillgångar Övriga intäkter Interna intäkter Summa Jämförelsestörande intäkter: Aktieutdelning Flens Bostads AB Realisationsvinst försäljning anläggningstillgångar S:a justerade verksamhetsintäkter
Not 2 Verksamhetens kostnader Nämndernas kostnader enl driftredovisning Varav: Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Bidrag och transfereringar Entreprenader och köp av verksamhet Personalkostnader Lokal- och markhyror, fastighetsservice Materialkostnader Övriga kostnader Pensionsutbetalning Pensioner individuell del C902 Pensionsavsättningar Interna kostnader Internfördelade PO-pålägg Kapitalkostnader Summa Jämförelsestörande kostnader: Nedskrivning anläggningstillgångar S:a justerade verksamhetskostnader
FLENS KOMMUN Mkr
NOTER 2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
* Nytt utjämningssystem fr o m 2005 Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Prognos slutavräkning Korrigering felaktig skattefordran Summa kommunalskatteintäkter
482,2 -0,5 -5,6 0,0 476,1
464,9 -2,1 -4,9 -3,3 454,6
454,6 1,4 -4,7 0,0 451,3
Bidrag från kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Generella bidrag Statsbidrag Barn- och utbildningsnämnd Nivåjusteringar Särskilda statsbidrag Summa bidrag från kommunalek.utjämning
131,2 0,6 1,8 0,0 13,2 17,0 9,4 8,6 0,0 0,0 181,8
63,1 0,0 0,0 0,0 5,7 7,4 64,2 12,2 -3,1 7,9 157,4
56,3 0,0 0,0 0,0 10,1 8,2 65,6 10,5 -3,3 7,7 155,1
0,0 -3,4 -0,3 -0,1 -3,8
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
S:a justerad utjämning Summa
178,0
157,4
155,1
Summa
654,1
612,0
606,4
2,2 1,0 3,2
0,0 0,7 0,7
0,0 1,2 1,2
-0,5 -0,5
-0,6 -0,6
-0,5 -0,5
Not 3 Skatteintäkter, kommunalek.utjämning*
Avgifter i utjämningssystemet Inkomstutjämning Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift Avgift för LSS-utjämning Summa avg i utjämningssystemet
Not 4 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter på sålda obligationer Övriga ränteintäkter Summa Finansiella kostnader Räntekostnader pensioner Summa
FLENS KOMMUN Mkr
NOTER 2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
26,7 -0,6
-10,7 -1,1
-17,9 -0,1
-11,8
-18,0
-11,8
-18,0
16,1 0,0 0,0 0,0 0,0 16,1
26,1 1,0 0,0 -0,6 -10,4 16,1
16,1 10,4 0,0 -0,4 0,0 26,1
263,4 0,0 4,7 -17,4 0,0 0,0 0,0 250,7
271,7 9,6 5,2 -16,9 -0,7 -5,4 -0,1 263,4
281,1 0,0 9,5 -16,9 -0,1 -1,9 0,0 271,7
Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Utgående bokfört värde
65,9 5,9 -3,3 0,0 68,5
64,9 4,2 -3,2 0,0 65,9
54,0 13,9 -2,9 0,0 65,0
Publika fastigheter (gator, vägar, parker) Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Omklassificering Statsbidrag Utgående bokfört värde
44,5 3,7 -3,5 0,0 0,0 0,0 44,7
38,6 15,7 -2,8 -0,1 -0,1 -6,8 44,5
32,1 8,9 -2,4 0,0 0,0 0,0 38,6
Not 5 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen -Avgår: samtliga realisationsvinster -Tillägg: realisationsvinster enl undantagsmöj Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5§: -Tillägg: ianspråktagande av sparande -Tillägg: realisationsförluster enl undantagsmöj -Avgår: 2004 års underskottstäckning Justerat resultat -Avgår: 2006 års täckning utjämningsbidrag Balanskravsresultat
-11,8 14,3 -9,8 4,5
Not 6 Materiella anläggningstillgångar Allmän markreserv Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Effekt av byte av redovisningsprincip Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Extra nedskrivning Omklassificering Utgående bokfört värde
FLENS KOMMUN Mkr
NOTER 2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
5,8 0,1 -0,2 -0,1 0,0 0,0 5,6
4,9 0,3 -0,2 0,0 -0,7 1,5 5,8
5,0 0,2 -0,3 0,0 0,0 0,0 4,9
385,6
395,7
406,3
Pågående ny- till- och ombyggnad Ingående bokfört värde Pågående arbete Utgående bokfört värde
6,8 6,8
0,0 0,0
0,0 0,0
Summa pågående arbeten
6,8
0,0
0,0
Maskiner, fordon och inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Årets avskrivning Extra nedskrivning Omklassificering Utgående bokfört värde
32,4 7,8 0,0 -8,9 -0,1 0,0 31,2
35,0 6,4 0,0 -9,1 0,0 0,1 32,4
34,3 9,5 -0,4 -8,4 0,0 0,0 35,0
Summa maskiner, fordon och inventarier
31,2
32,4
35,0
Konst Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Årets avskrivning Utgående bokfört värde
1,4 0,0 0,0 0,0 1,4
1,4 0,0 0,0 0,0 1,4
1,4 0,0 0,0 0,0 1,4
Summa övriga materiella anläggningstillgångar
1,4
1,4
1,4
6,0 1,0 0,9 0,5* 8,4
6,0 1,0 0,9 0,6 8,5
6,0 1,0 0,9 0,6 8,5
8,5 8,5
0,0 0,0
0,0 0,0
Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Extra nedskrivning Omklassificering Utgående bokfört värde Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar
Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Södermanlands läns trafik AB Bostadsrätter, andelar och övriga aktier Summa *Kommunen har under åren 2002-2005 erhållit insattsemmisioner i Kommuninvest ekonomisk förening till ett värde av 0,1 mkr Långfristiga fordringar Flens Industrihus AB Summa
FLENS KOMMUN Mkr
NOTER 2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
0,9 0,1 1,0
0,9 0,1 1,0
0,9 0,2 1,1
Flen Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
4,7 0,1 -0,2 0,0 4,6
0,0 0,0 0,0 4,7 4,7
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Sparreholm Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
0,8 0,0 0,0 0,0 0,8
0,0 0,0 0,0 0,8 0,8
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Mellösa Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
2,7 0,0 0,0 0,0 2,7
0,0 0,0 0,0 2,7 2,7
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Malmköping Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
0,7 0,0 -0,1 0,0 0,6
0,0 0,0 0,0 0,7 0,7
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Vadsbro Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
0,1 0,0 0,0 0,0 0,1
0,0 0,0 0,0 0,1 0,1
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Not 8 Förråd mm Gatukontorets förråd Övriga förråd Summa
Not 9 Exploateringsmark
FLENS KOMMUN Mkr
NOTER 2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
12,7 0,0 0,0 11,5 7,6 6,6 6,2 0,1 33,2
11,8 0,0 0,0 11,7 9,2 5,2 7,8 0,3 34,3
14,6 8,0 4,4 2,2 9,5 18,9 0,3 0,1 43,4
4,1 4,3 3,2 45,0 56,6
20,1 0,0 0,0 0,0 20,1
20,1 0,0 0,0 0,0 20,1
5,8 10,7 16,5
3,7 17,4 21,1
15,4 0,3 15,7
402,2
403,3 9,6
421,2
402,2
412,9
Not 10 Fordringar Fordran stat och kommun varav kommunalskatt varav mellankommunal utjämning varav statsbidragsfordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa
Not 11 Kortfristiga placeringar Obligation emitent Kommuninvest Obligation basmetall 110415 Obligation EFV 100415 Kaupting bank Summa
Not 12 Kassa och bank Postgiro Bank Summa
Not 13 Eget kapital IB eget kapital Effekt av byte av redovisningsprincip Ingående eget kapital justerat i enlighet med ny princip Årets resultat UB eget kapital varav : resultatregleringsfond VA resultatregleringsfond renhållning
26,7
-10,7
428,9 -1,5 0,7
402,2 -3,0 1,2
-17,9 403,3 -2,7 0,6
11,6 1,2 3,1 15,9
7,8 2,0 2,4 12,2
5,6 2,7 2,0 10,3
0,8 8,8 9,6
1,7 8,0 9,7
5,2 7,8 13,0
25,5
21,9
23,3
Not 14 Avsättningar Avsättningar till pensioner Avsatt till pensioner exkl garantipensioner Avsatt till garantipensioner Avsättning till löneskatt Summa pensionsavsättningar och löneskatt Andra avsättningar Avsättning till Flens Industrihus Avsättning återställning av deponi Summa andra avsättningar Summa
FLENS KOMMUN Mkr
NOTER 2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
19,0 46,7 8,0 8,4 0,1 7,3 22,9 4,1 1,2 11,0 0,0 3,8 0,9 1,0 15,9
9,5 46,4 8,0 8,3 0,0 6,3 23,8 4,7 2,2 11,8 0,0 3,8 2,2 0,8 18,0 12,2 99,4
19,5 16,8 8,2 9,5 0,0 6,2 22,9 10,8 2,6 0,0 6,6 5,5 0,0 0,9 12,2 104,9
128,8 0,0
121,3
135,9
2,2 1,6 0,1 3,9
3,3 1,8 0,2 5,3
3,9 2,1 0,2 6,2
Föreningar
1,1
1,1
1,3
Kommunal förlustgaranti
1,4 127,7
143,4
Not 15 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter och avgifter varav källskatt varav arbetsgivaravgifter varav särskild sjukförsäkringsavgift varav ferielöneskuld lärare varav semesterlöne- och övertidsskuld Skuldförda statbidrag Övriga kortfristiga skulder Kommunalskatteskuld Checkräkningsskuld Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader varav uppl pensionskostn individuell del Summa
12,0
103,6
11,6
Not 16 Borgens- och ansvarsförbindelser Kommunägda företag, Flens Bostads AB Kommuninvest i Sverige* Egna hem och småhus SBAB Bostadskreditnämnden AB Balken Finans Sweden Summa *Kommunen har genom beslut i kommunfullmäktige 1995-03-13 ingått i en solidarisk borgen såsom egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. Detta borgensavtal är i ett underavtal begränsat till det lånebelopp som kommunkoncernen har i kommuninvest.
Summa Operationell leasing Hem PC Bilar Kopieringsmaskiner Växel Summa
135,2
Årsbelopp/Restskuld Årsbelopp/Restskuld Årsbelopp/Restskuld 1,6 3,6 1,4 0,4 1,4 1,8 2,1 2,0 1,4 1,4 1,1 1,5 0,5 1,3 1,0 1,5 0,7 1,9 2,3 2,9 2,4 7,0 2,2 8,6 5,5 9,8 6,2 10,3 5,4 13,8
FLENS KOMMUN Mkr
NOTER 2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
0,1
0,7
0,1
0,7
0,6 0,1 0,7
33,3 3,0 0,2 0,8
32,2 1,9 0,9 0,2 6,1
37,3
41,3
Not 17 Försäljning av anläggningstillgångar Försäljning av fastigheter och inventarier Försäljning av bostadsrätter Summa
Not 18 Ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar Ökning av pensionsavsättning Ökning av semesterlöneskuld Ökning av avsättning Frutorpstippen Nedskrivning anläggningsvärde Nedskrivning av aktier Summa
0,0 1,2 1,7 1,0 0,0 -0,1 3,8
Not 19 Ej likviditetspåverkande poster Vinst vid försäljning av tillgångar Hällefors bruk 1:104 Flen Orresta 2:28 Råbocken 3 Marsvinet 1 Försäljning Hattstugan Försäljning Fyren Bostadsrätt Summa Avsättningar Pension Ökning pensionsavsättning Semester Ökning semesteravsättning Frutorpstippen Ökning avsättning Frutorpstippen Flens Industrihus AB Minskning avsättning Indab Övriga ej likviditespåverkande poster
0,3 0,3
0,2 0,9 0,6
1,1
0,0 0,0
15,9 3,7
12,2 1,8
10,4 1,4
8,8 0,8 0,8 -0,9 3,0
8,0 0,2 1,7 -3,5 -2,6
7,8 1,0 5,2 -2,1 0,3
33,2 1,1
34,4 9,0
43,4 11,70
9,8 0,2
10,0 -8,9
1,1 0,2
Not 20 Ökning/ minskning kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Ökning/minskning jfr föregående år
Not 21 Ökning/ minskning förråd/ varulager Förråd/varulager Ökning/minskning jfr föregående år
FLENS KOMMUN Mkr
NOTER 2005-12-31
2004-12-31
2003-12-31
103,6 4,2
99,4 -5,4
104,8 18,4
4,5 -0,1 -33,3 0,0 0,0 0,0 -28,9
13,1 -1,3 -32,2 -6,2 0,0 9,6 -17,0
-18,8 -0,9 -30,9 -1,9 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1
0,6 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,3
0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,9
-8,4 -8,4
0,0 0,0
0,0 0,0
Not 22 Ökning/ minskning kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Ökning/minskning jfr föregående år
Not 23 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Ökning/minskning av posten i BR Bokfört värde på sålda tillgångar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Anskaffning som förvärvats genom finansiellt leasingavtal Effekt av byte av redovisningsprincip Summa
-52,5
Not 24 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning (bokfört värde) Allmän markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Maskiner fordon och inventarier Konst Bostadsrätt Summa
Not 25 Ökning långfristiga fordringar Ökning av posten i balansräkningen Summa
FLENS KOMMUN
EXTERNA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Hur kommuns olika typer av driftintäkter och driftkostnader fördelar sig framgår av diagrammen nedan. Den klart dominerade intäkten är skatter. Den näst största är den kommunalekonomiska utjämningen. Tillsammans motsvarar dessa 77 % av kommunens totala intäkter. Den överlägset största kostnaden är personalkostnader som motsvarar 62 % av de totala externa driftkostnaderna.
Kommunens externa intäkter Övriga intäkter 15%
Taxo r o ch avgifter 8%
Skatteintäkter 57% Statsbidrag 20%
Kommunens externa kostnader Bidrag och transferer 4% Externa hyror 2%
Övriga tjänster 4%
Externa varor 5%
Köp av verksamhet 24% Personal-kostnader 62%
k:\ekon\boksl05\ext inkomster, utgifter.doc
KONCERNEN
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Flens kommunkoncern består förutom av kommunen av två helägda dotterföretag; Flens Bostads AB och Flens Industrihus AB. Kommunen innehar ett fåtal aktier i ett antal organisationer, se vidare i avsnittet ”kommunens företag”. Dessa ingår inte i den sammanställda redovisningen eftersom kommunen inte har något väsentligt inflytande i dem.
35 30
25
%
25
24
22
20
21
20 15
Resultat, Mkr 28,4
30 20
Soliditet
40
10 2001
17,6
2002
2003
2004
10 0 -10 -20
2000
2002 -8,9
2003
2004
2005
-9,3 -17,3
I koncernens resultat- och balansräkning ingår kommunen samt de två bolagen. Interna mellanhavanden inom koncernen, t ex interna fordringar och aktieinnehav, har eliminerats så långt möjligt. Vid upprättande av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Bolagens avskrivningar har hanterats enligt bokföringslagen. Kommunen har tillämpat avskrivningsprinciper enligt kommunförbundets rekommendationer. Kommunkoncernens sammanlagda resultat för 2005 uppgår till 28,4 Mkr. Koncernen har under året haft stora interna transaktioner med bostadsbolaget i och med avtalet om samordnad fastighetsförvaltning. Avtalet innebär att Flens Bostads AB har förvaltningen av alla kommunens fastigheter. Det har även varit stora interna transaktioner mellan Flens industrihus och kommunen. Industrihus köpte fastigheten Skiringe 1:52 i februari. Köpet finansierades genom ett lån från kommunen.
Soliditeten är ett uttryck för hur stor del av koncernens totala kapital som är egna och inte lånade pengar. Soliditeten har ökat jämfört med föregående år. I nyckeltalet har hänsyn tagits till de pensionsåtaganden som finns. Investeringar, Mkr 80 60
60,3 45,8
36,6
2001
2002
40
42,9
51,1
20 0 2003
2004
2005
Kommunkoncernens investeringsnivå har under 2005 varit en för koncernen hög nivå. Av de totala investeringarna på 51,1 Mkr är 28,6 Mkr hänförliga till kommunens investeringar. Flens Industrihus AB:s investeringar för 8,1 Mk avser köpet av fastigheten Skiringe 1:52. Flens Bostads AB har gjort investeringar för 14,4 Mkr och består till största delen av en total ombyggnad av Disponenten 2 där 23 mindre lägenheter byggts om till 12 större samt tillgänglighetsskapande åtgärder bl a två hissar.
2005
KONCERNEN
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
FLENS BOSTADS AB Medelantal anställda 2005 Balansomslutning 05-12-31 Resultat 2005 Soliditet 05-12-31
FLENS INDUSTRIHUS AB 25,5 323 Mkr +1,6 Mkr 20,5 %
Flens Bostads AB är ett bostadsföretag med uppgift att främja bostadsförsörjningen inom Flens Kommun. Bolaget äger och förvaltar 1818 lägenheter, 75 uthyrningsbara fastigheter där 60 st är belägna i Flen. Sedan 99-11-01 förvaltar också FBAB de flesta av de fastigheter som ägs av Flens kommun. Totalt omfattas ca 94 000 kvadratmeter kommunal lokalyta plus kommunal park- och tomtmark. Detta förvaltningsuppdrag vilar på ett avtal mellan bolaget och kommunen. Avtalet är uppsagt och gäller till och med årsskiftet 20062007. Frågan om samordnad fastighetsförvaltning utreds. Företagets resultat uppgick 2005 till +1,6 Mkr (2004 0 Mkr). Vakansgraden när det gäller lägenheter har under året ökat något.Vid årsskiftet fanns 122 vakanta uthyrningsbara lägenheter, motsvarande siffra 2004 var 96. Projektering av nybyggnation av 16 lägenheter på Orröhöjden pågår, tidigast byggstart är hösten 2006. Ombyggnad av 23 lägenheter till 12 med hiss har i princip färdigställts på Villagatan 5 i Flen och 12 garage på Orröområdet färdigställdes under våren. Efter hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen justerades hyran per 2005-0101 med 2,6 % för lägenhet med varmhyra. Trots höjningarna har Flens Bostads AB fortfarande bland de lägsta hyrorna hos de kommunägda bostadsbolagen i Södermanlands län.
Medelantal anställda 2005 Balansomslutning 05-12-31 Resultat 2005 Soliditet 05-12-31
0 11,2 Mkr +0,1 Mkr 21 %
Flens Industrihus AB:s verksamhet är begränsad till att hyra ut fastigheten Skiringe 1:52 på Talja industriområde. Industrihusbolaget äger fastigheten sedan den 1 februari –05. Tidigare hyrde Industrihus fastigheten av en privat entreprenör, Borga Bygg AB. Hyresavtalet har genom åren lett till omfattande kostnader som kommunen har tvingats att täcka. Underhållet av fastigheten är mycket eftersatt För de underhållskostnader som kommer under 2006 kommer bolaget att behöva tillskott av Flens kommun. Köpet av fastigheten finansierades genom ett lån från kommunen. Under 2005 har byggnadens ytor varit uthyrda till 56 %. Industrihusbolaget redovisar ett resultat om +64 tkr efter förlusttäckning på 900 tkr från kommunen.
KONCERNEN
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
RESULTATRÄKNING Mkr
2005
2004
2003
254,8
233,2
220,4
-832,6
-808,8
-798,9
-42,5
-41,0
-39,4
-620,3
-616,6
-617,9
Skatteintäkter
476,1
454,6
451,3
Generella statsbidrag
178,0
157,4
155,1
4,1
2,5
3,2
Finansiella kostnader
-10,4
-10,7
-12,2
Resultat före extraordinära poster
27,5
-12,8
-20,5
0,9
3,5
3,2
28,4
-9,3
-17,3
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt
Årets resultat
KONCERNEN
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
BALANSRÄKNING Mkr
2005
2004
2003
Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
0,0 737,5 2,5 740,0
0,0 728,5 2,6 731,1
0,0 747,9 4,2 752,1
Omsättningstillgångar Förråd mm Exploateringsmark Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
1,7 8,8 34,9 56,6 29,0 131,0
1,7 9,0 35,5 20,1 44,8 111,1
1,8 0,0 43,6 20,1 35,1 100,7
SUMMA TILLGÅNGAR
871,0
842,2
852,8
490,5 28,4
462,1 -9,3
462,2 -17,3
12,8 12,7 25,5
9,8 12,1 21,9
8,3 15,0 23,3
226,6 128,4 355,0
237,4 120,8 358,2
242,0 125,3 367,3
871,0
842,2
852,8
297,9 6,6 164,3
294,6 6,5 164,3
287,2 7,5 164,3
TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande inkl särsk löneskatt Borgens- och ansvarsförbindelser Ställda panter
FLENS KOMMUN
BILAGA Nyckeltal
NYCKELTAL
Barn- o utbildningsnämnden
Nyckeltal ur verksamhetsberättelserna
Tabell 17 Elevantal och kostnader 2001 2002 2003 2004 2005 Kostn/barn förskoleverk samhet tkr 63,8 67,1 69,6 70,7 72 Antal barn 625 630 715 745 747 Kostn/elev förskoleklass o grundskola tkr 52,8 56,8 57,9 58,5 61 Antal elever 2351 2262 2249 2213 2137 Kostn/elev gymnasiet tkr 90,1 83,3 89,2 91,8 90 Antal elever 635 592 630 681 692
Nedan beskrivs lite mer i detalj olika verksamheters utveckling över tiden i form av nyckeltal. Uppgifterna är i första hand hämtade ur nämndernas verksamhetsberättelser. Det är dessa dokument den intresserade hänvisas till om fler kommentarer och nyckeltal önskas ur vår verksamhet. Databasen WebOr har också bidragit med uppgifter. Vissa jämförelser görs med ”Standardkostanden”. Detta avser den nivå kostnadsutjämningssystemet ersätter Flens kommun för i respektive verksamhet. Eventuella överkostnader förklaras av faktorer som inte utjämningssystemet beaktar. Detta kan vara en högre kvalité i verksamheten. Lägre kostnader kan tyda på en effektiv verksamhet. Kostnaderna för Flens kommun är de av förvaltningen själva redovisar. I kommunens kostnader ingår inte overheadkostnader för kommuncentrala funktioner.
Kostnadsförändringen för förskolebarn följer i stort de pris- och löneförändringar som varit under året. Däremot har kostnadsökningen för Förskoleklass och grundskola ökat med drygt 3 %, viket förklaras av att elevantalet minskat med 76 elever eller 3,5 % Barnomsorg Tabell 18
Barnomsorg kr/inv
Kommunstyrelsens verksamhetsområde Kollektivtrafikkostnader Tabell 16 Kollektivtrafikv 2001 2002 2003 2004 2005 Kollektivtrafik -kostnader 5,1 7,3 9,4 8,8 8,5 Mkr Kr / Per invånare 313 441 565 532 518
Standardkostnad Flens kommun Skillnad kr Skillnad, %
2003 3461 3707 -246 -7,1
2004 3580 3915 -335 -9,3
2005 3598 3958 -360 -10,0
Kommunens kostnader för barnomsorg överstiger standardkostnaden. Skillnaden har fortsatt öka även under 2005. Grundskola Tabell 19
Grundskola kr/inv De lägre kollektivtrafikkostnaderna 2005 hänförs till lägre aktieägartillskott till Länstrafiken.
Standardkostnad Flens kommun Skillnad kr Skillnad, %
2003 8106 7833 273 3,4
2004 8140 7849 291 3,6
2005 8897 7924 973 10,9
FLENS KOMMUN
BILAGA Nyckeltal
Kostnaderna för grundskolan i Flen är jämfört med standardkostnaden positiv. Läget har ytterligare förbättrats jämfört med föregående år som en följd av genomförda förändringar inom verksamheten.
kraftigt över den jämförbara gruppen. En viss nedåtgående trend kan utläsas av siffrorna.
Gymnasieskola
Tabell 23 Mått
Tabell 20
Gymnasieskola kr/inv 2003 Standardkostnad 2852 Flens kommun 3486 Skillnad kr -634 Skillnad, % -22,2
2004 3011 3781 -770 -25,5
2005 3345 3791 -446 -13,3
Kostnaderna för gymnasieskolan överstiger standardkostnaden vilket inte är ovanligt när en kommun av Flens storlek driver egen gymnasieskola. Gapet mellan standardkostnaden och kommunens egen nettokostnad har minskat under året framförallt beroende på intäktssidan som blivit bättre. Antal elever från andra kommuner, som studerar på BCPW har ökat. Tabell 21 Kostnad totalt, kr/grundskoleelev 2001 2002 Flens kommun 61656 63007 Övr kommuner 60420 63162 Skillnad -1236 155 Skillnad (%) -2,1 0,3
2003 2004 65636 64418 64106 68690 -1530 4272 -2,4 6,2
Vi kan konstatera att de volymanpassningar och besparingar som genomförts i kommunen de senaste åren ger utslag vid jämförelse med övriga kommuner. Tabell 22 Kostnad totalt, kr /invånare 16-19 år 2001 2002 2003 2004 Flens kommun 74713 68612 74628 74139 Övr kommuner 62448 64337 64727 66474 Skillnad -12265 -4275 -9901 -7666 Skillnad (%) -19,6 -6,6 -15,3 -11,5
Kommunens kostnader för gymnasieutbildningen ligger fortfarande
Nedan redovisas ett antal kvalitetsmått för Flens kommun i jämförelse med riket.
Förskola, antal barn per årsarbetare Familjedaghem, antal barn per årsarbetare Förskolan, Andel anställda med högskoleutb Grundskolan, andel lärare med pedagogisk utb Grundskolan, antal lärare/100 elever Gymnasiet andel lärare med pedagogisk utb exkl Sv 2 Modersmål Gymnasiet antal lärare /100 elever
Flen 2003
Flen Riket 2004 2004
Flen 2005
6,0
6,4
5,4
6,3
4,6
4,9
5,2
5,3
41 %
41 %
52 %
36 %
81 %
92 %
85 %
89 %
7,4
7,2
8,0
7,1
82 %
77 %
80 %
79 %
10,7
10,4
8,2
9,7
Tabell 23 visar att kommunen har låg personaltäthet inom förskolan medan tätheten inom familjedaghemmen bättre överensstämmer med rikets. Vi har en låg andel högskoleutbildade inom förskolan i jämförelse med riket. Lärartätheten inom grundskolan är lägre än för riket medan andelen lärare med pedagogisk utbildning i vår kommun är högre än för riket. Gymnasieskolan ligger väl till både vad gäller andel lärare med pedagogisk utbildning och lärartäthet i jämförelse med riket.
Socialnämnden LSS/LASS Tabell 24 visar att Flens kommun har runt 40 % högre kostnader jämfört med snittet i riket för LSS-insatser.
FLENS KOMMUN
Tabell 24 LSS/LASS, totalt kr/inv (0-64 år) 2001 2002 2003 Flens kommun 3895 4237 4595 Övr kommuner 3273 3209 3563 Riket 2894 2951 3211 Skillnad riket -1001 -1286 -1384 Skillnad (%) riket 34,6 -43,6 -43,1
BILAGA Nyckeltal
2004 4713 3737 3369 -1344 -39,9
Nytt utjämningssystem för LSS infördes 2004 med särskilda införanderegler t.o.m.2008. Flens kommun är berört av införandereglerna. Den kompensation som kommunen under år 2005 fått i LSS-utjämning motsvarar 1030 kr per invånare. Skillnaden mellan erhållen utjämning och kommunens kostnader har varit stor. Äldreomsorg Tabell 25 Äldreomsorg, totalt kr/inv 2001 2002 2003 2004 Flens kommun 8836 8732 Övr kommuner 9995 10372 10681 10749 Riket 9196 9568 10009 10035 Skillnad riket 1173 1303 Skillnad (%) riket 11,7 12,9 Standarkostnad Flen 8689 7953 9020 Skillnad standard kostnad -883 288
Av tabell 25 framgår att kostnaden för äldreomsorg i Flens kommun är lägre både i förhållande till snittet i riket och till den jämförande kommungruppen. I jämförelse med utjämningssystemets standardkostnad har vår tidigare ”överkostnad” under 2004 förbytts till en ”underkostnad”. Tabell 26 visar utvecklingen av antal platser och kostnaden per plats i äldreboende år 2001 – 2005.
Tabell 26 Äldreomsorg Antal platser Kostn/plats och år, tkr
2001 185
2002 176
2003 180
2004 156
2005 141
354
419
424
473
483
Antalet platser i kommunens äldreboende har minskat med 44 under åren 2001 – 2005. Kostnaderna har under motsvarande period ökat med 129 tkr per plats och år eller ca 36 % under perioden. Under motsvarande period har KPI ökat med ca 5 % medan de kommunala lönerna i snitt ökat med drygt 25%. Individ och familjeomsorg Tabell 27 IFO kostnad totalt kr/inv 2001 Flens kommun 1923 Övr kommuner 1872 Riket 1959 Skillnad riket 36 Skillnad (%) riket 1,8 Standardkostnad Flen Skillnad standard kostnad
2002 1880 1994 2075 195 9,4
2003 2017 2149 2212 195 8,8
2004 2152 2215 2312 160 6,9
2022
2085
2048
142
68
-104
Kostnader för individ- och familjeomsorg per invånare i Flens kommun är lägre än genomsnittet i riket och liknande kommuner. I jämförelse med riket har Flens kommun ca 6,9 % lägre kostnader. Jämförs kommunens kostnader med standardkostnaden har kommunens kostnader 2004 ökat så att de nu är högre än denna.
FLENS KOMMUN
Tabell 28 Hem för Vård och Boende 2001 2002 Antal vårddagar i HVB 2216 1887 Kostn kr/vårddag 2449 2752
BILAGA Nyckeltal
2003
2004
2005
2617
2795
3161
2340
2771
2962
Ökningen av antalet vårddagar i hem för vård och boende fortsätter liksom vårddygnskostnaderna. Kommunens ekonomiska bistånd var i början av 00-talet markant högre än rikssnittet och bland kommungruppen. Fr. o. m. 2003 har det skett en förändring så att kommunens kostnader är fr o m 2003 förbytts till det motsatta. Någon speciell förklaring till detta kan inte ges. Tabell 29 IFO, ekonomiskt bistånd, kr/inv 2001 2002 Flens kommun 825 768 Övr kommuner 653 621 Riket 709 699 Skillnad riket -116 -69 Skillnad (%) riket -16,4 -9,9
2003 623 625 701 78 11,1
Tabell 30 Utbetalda försörjningsstöd per år 2003 Unika hushåll 467 Kostnad/ärende kr 20068
2004 2005 407 431 26911 25366
2004 772 678 740 32 4,3
Antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat medan ersättningsnivån per hushåll har minskat i jämförelse med förra året. Sammantaget har kostnaden ökat med ca 0,1 Mkr till 10,9 Mkr.
FLENS KOMMUN Mål
BILAGA Målavstämning Nämnd
År 2010 är vi 18.000 invånare i Flens kommun!
Måluppfyllelse Kommunen har åter kommit in i en negativ befolkningsutveckling. Minskningen blev 122 under året varefter invånarantalet uppgår till 16.412.
Mål 1. År 2010 är Flens kommun ett väl känt varumärke vi är stolta över Flens kommun skall aktivt KS/Tekn Varje år görs investeringar i gatumiljön för att marknadsföras som en trygg invånarna tryggt och säkert ska kunna förflytta sig och säker storstadsnära mellan bostaden och sina vanligaste hållpunkter. kommun med hög Lekplatser ses över årligen och gamla och ej livskvalitet. godkända lekredskap byts ut. Tekniska förvaltningen totalrenoverar eller nyanlägger minst två lekplatser varje år. KS/KLF Kommunerna Katrineholm, Flen, Vingåker och Gnesta benämnt KFVG-kommunerna har under 2005 utarbetat och färdigställt marknadsföringskonceptet ”Sörmlands Pärlor” som går i skarp drift under 2006. Vårt kännemärke skall bli BMR rika möjligheter till attraktivt boende i kulturlandskapet eller i orter med särprägel och skiftande karaktär. BMR
Våra kommunanställda och kommuninvånare skall känna stolthet över kommunen och på så sätt vara ambassadörer för vår bygd.
Nämnden har verkat för att kulturlandskapet och den rika naturen ses som en resurs.
Nämnden har fastställt en prioriteringslista för detaljplaner
BMR
Nämnden arbetar för att förbättra olika stadsmiljöer i samband med detaljplanearbetet och bygglov. Detta sker genom att kulturhistoriskt intressanta miljöer, växtlighet och byggnader ges bevarandeskydd.
BMR
Nämnden arbetar med att få med ungdomar i samhällsplaneringen genom samarbete med gymnasieelever från BCPW.
KS/KLF För kommunens anställa ordnas vart annat år en gemensam personalfest. Senaste festen var 2004 och ny planeras för att genomföras under maj 2006.
Avstämning Målet EJ uppfyllt
FLENS KOMMUN
BILAGA Målavstämning
Mål
Nämnd
Måluppfyllelse
Det skall vara tryggt att växa upp och åldras i kommunen.
Socialnämnd
Exempel på åtgärder för att öka trygghet är det förslag till kvinnofridsplan som har utarbetat samt den nya som har utarbetat samt den nya befattningen som äldrekurator, som inrättats i samverkan med Landstinget.
Avstämning
Mål 2 Vi är nöjdare i Flens kommun år 2006! År 2006 skall kommunens förvaltningar arbeta med någon sorts kvalitetssäkring och någon form av brukarenkäter.
Kultur o Nämndens verksamhet har avstämts genom Målet Fritids- brukarenkäter främst inom ungdomsverksamheten delvis nämnd och bland biblioteksbesökarna. Resultatet har varit uppfyllt hög nöjdhet vad gäller verksamhetens innehåll medan mera öppethållande står högt på önskelistan. Socialnämnd
Exempel på arbete med kvalitetssäkring är projekt Målet som avser läkemedelsbiverkningar hos äldre, delvis vidareutveckling av dokumentationen på särskilda uppfyllt boenden samt systematiskt arbete som påbörjats för att minska fallolyckor. Utvärdering har gjorts av verksamheten på korttidsboende.
Attitydundersökningarna bland kommuninvånarna och inom den kommunala organisationen skall visa på en ständig förbättring.
KS/Tekn Tekniska förvaltningen deltar i en omfattande Målet enkät avseende hur invånarna upplever skötseln av delvis parker, fastigheter, VA samt gator och vägar. uppfyllt Enkäten genomfördes under 2004. Av svaren kan utläsas att Flensborna har ungefär samma uppfattning om kommunens skötsel av gator, parker, VA och renhållning som 2001.
För främjande av en ökad lokal demokrati ska attitydundersökningarna påvisa en ständigt ökande kunskap om den kommunala verksamheten såväl inom organisationen som hos allmänheten.
KS/KLF Medborgarenkäter genomförs vart annat år, senast Målet 2004. Enkäten har sammanställts och redovisats delvis under 2005 för att ligga till grund för olika uppfyllt ställningstaganden. Månadsvis information lämnas i Flenskuriren om den kommunala verksamheten liksom att kommunens hemsida www.flen.se ständigt uppdateras med aktuell kommunal info. Hemsidan kommer att utvecklas ytterligare och förberedas som 24-timmarsmyndighet. Beslut om rutin för klagomålshantering har tagits. Enl grundplanernas skulle rutinerna varit införda under 2005 men viss försening har uppstått
FLENS KOMMUN
BILAGA Målavstämning
Mål
Nämnd
Måluppfyllelse
Den offentliga miljön i centralorten och i kommunen i övrigt ska vara vårdad.
KS/KLF Kommunens stadsarkitekt har fått i uppdrag och påbörjat en utredning hur Flens centrum kan förskönas och förtätas.
Avstämning Målet delvis uppfyllt
KS/Tekn Kommunens park- och grönyteskötsel ingår i Målet avtalet om samordnad fastighetsförvaltning med delvis Flens Bostads AB. Entreprenörer utför uppdraget uppfyllt enl gjord beställning. Enl senast gjord medborgarenkät var 77 % av invånarna nöjda med skötseln. Mål 3 Vi har fler attraktiva boendealternativ år 2006! År 2006 ska det vara balans i utbud och efterfrågan på hyreslägenheter i kommunen. Utbudet ska vara bredare och fler starka aktörer ska verka på marknaden.
FBAB
Vakansgraden när det gäller lägenheter i Målet kommunens fastighetsbolag har den under 2005 EJ ökat något. Vid årsskiftet fanns 122 uppfyllt uthyrningsbara lägenheter, motsvarande siffra 2004 var 96. Denna ökning av bolagets vakanser speglar till stor del den befolkningsminskning som under året berört Flens kommun.
KS/KLF KS/KLF PEAB Bostads AB har getts möjlighet att köpa en centralt belägen fastighet i Flen. Bolaget utreder nu möjligheterna att bygga bostadsrätter där. År 2010 ska det finnas trehundra fler villor och radhus i kommunen.
KS/Tekn Kommunfullmäktige har beslutat att exploatera tre områden för bostadsbyggnation i Malmköping, Sparreholm och Flen. Det första området för exploatering är Malmakvarn i Malmköping. När projektet startades var tanken att de första tomterna skulle vara klara för försäljning under hösten 2006. Tidplanen har fått revideras eftersom området visat sig bli kostsammare än de fördjupad översiktsplan pågår för att sänka kostnaderna. Ny beräknad tidpunkt för kostnaderna. Ny beräknad tidpunkt för färdiga tomter på området är 2007. Fram tills området är klart kommer andra byggklara tomter att planeras i Malmköping. KS/KLF KLF gör en stark prioritering av boendefrågorna och arbetar med ny översiktsplan samt olika förberedelser för exploatering av nya bostadsområden.
FLENS KOMMUN Mål
BILAGA Målavstämning Nämnd
Mål 4 Vi har höjt vår utbildningsnivå år 2006! Andelen grundskole- och BoU gymnasieelever som får behörighet för högre studier ska fortsätta att öka liksom andelen invånare som väljer att fortsätta med eftergymnasiala studier.
Måluppfyllelse
Avstämning
Andelen grundskole- och gymnasieelever som får behörighet för högre studier ska fortsätta att öka liksom andelen invånare som väljer att fortsätta med eftergymnasiala studier.
Målet EJ uppfyllt.
Av de elever som våren 2005 lämnade grundskolan hade 68 % betyget godkänt eller högre i samtliga ämnen. Siffran är lägre än föregående år, 74 %, och lägre än rikssnittets 73 %.
KS/KLF Beslut har tagits om en samordnad organisation för vuxnas livslånga kompetensutveckling i syfte att effektivare utnyttja kommunens resurser, ge ökad tydlighet för brukarna samt ge en individualiserad syn på vuxenutbildning. KS/KLF KLF har medverkat i arbetet med start av en ny industriutbildning. År 2006 ska andelen invånare i Flens kommun med högskoleutbildning vara uppe på riksgenomsnittet.
BoU
Andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning är oförändrad, 21 % (050101), från föregående år. Andelen är avsevärt lägre än målsättningen att nå rikssnittets 33 %. Rikssnittet har ökat med 1 % sedan 2004. 35 % (2004) av eleverna hade gått vidare till högskolan tre år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan vilket är i nivå med andelen för ett par föregående år, dock avsevärt lägre än rikssnittets 46 %. Utbildningsnivån har sedan mätningar började genomföras 1997 stadigt ökat. Under 2005 har drygt 200 Flensbor i KomVux regi deltagit i gymnasial och yrkesutbildning.
Utbildningsnivån ska öka även bland vuxna.
BoU
Mål 5 Bättre kommunikationer! Det ska vara möjligt att bo i Flens kommun och på ett lättillgängligt, bekvämt sätt kunna pendla för arbete eller studier.
KS/KLF Pendlingen har ökat. Resandeundersökningar tyder dock på en viss minskning vad gäller resandefrekvensen mot Stockholm
Målet EJ uppfyllt.
Målet uppfyllt
FLENS KOMMUN Mål
BILAGA Målavstämning Nämnd
Måluppfyllelse
Avstämning
Pendlarna ska kunna känna KS/KLF Kommunen jobbar långsiktigt mot målet. en trygghet i att resutbudet Kommunen deltar vid sammankomster med SJ och består och ha så många Länstrafiken vid tidtabellsmöten etc för att göra resealternativ att man klarar kommunens stämma hörd och bevaka våra varierande arbetstider och intressen.. alla kommuninvånare skall ha tillgång till storstadens fritids- och kulturutbud. Mål 6 En större och bredare arbetsmarknad år 2006 Ar 2006 ska antalet Mätbarheten på målet är inte så bra. Vi kan dock arbetstillfällen i kommunen konstatera att arbetsförmedlingen förmedlat 1.400 ha ökat med minst 250. arbetstillfällen under året. Varaktigheten på de förmedlade jobben kan vara från ett kort vikariat till att vara en tillsvidare anställning. 57 nya företag har registrerats i kommunen under året. Andelen arbetstillfällen inom tjänsteproduktionssektorn skall öka. KS/KLF Förvaltningen har arbetat såväl med stöd vid etablering som stöd till befintliga företag som befinner sig i en utvecklingsfas. Personaladministrativa mål Kommunen ska, dels i sin roll som politisk instans, dels i rollen som arbetsgivare, verka för en jämn könsfördelning på alla nivåer och i alla verksamheter.
KS/Tekn Förvaltningen i helhet är relativtjämnt fördelad, 40 % av anställda är män. Dock är könsfördelningen mer skev inom de olika verksamheterna. Inom de tekniska verksamheterna är 80 % män medan kostenheten endast har 6 % män anställda.
Socialnämnd
Beträffande målet om en jämn könsfördelning har förvaltningen långt kvar då närmare 95% av personalen är kvinnor. Det finns en hög medvetenhet om behovet av att öka antalet män på förvaltningen och frågan lyfts bl a i samband med rekryteringar.
Samtliga Trots kommunens skeva könsfördelning har merparten av använda relationstal som beskriver jämställdhet förändrats till kvinnans fördel under 2005.
Målet upfyllt
FLENS KOMMUN
BILAGA Målavstämning
Mål
Nämnd
Måluppfyllelse
Andelen sjukskrivna bland kommunens anställda ska minska.
Socialnämnd
Antalet sjukdagar i % av antalet anställningsdagar har minskat till i genomsnitt 10,8 dagar/mån mot 11,9 för år 2004.
Avstämning Målet upfyllt.
KS/KLF En arbetsmiljöutvecklare har anställts, utbildningar har anordnats och utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har prioriterats. Samtliga Kommunens samtliga förvaltningar uppvisar en positiv utveckling av sjukfrånvaron. Fortsätta utveckla en Samtliga Kommunens chefer har utbildats i hälsosamt personalpolitik som genom ledarskap under 2005. gemensamma värderingar håller ihop förvaltningarna och bidrar till att kommunen upplevs och uppträder som en arbetsgivare samtidigt som den gör kommunen attraktiv som arbetsgivare och underlättar personalförsörjning.
Målet upfyllt. Målet delvis uppfyllt
Kommunens chefer har fått tillgång till webbaserat Målet PA-system för att underlätta för kommunen att delvis uppträda som en arbetsgivare uppfyllt Socialnämnd
Områdescheferna har under året slutfört en omfattande ledarutbildning i hälsoorienterat ledarskap.
Målet delvis uppfyllt
Inom ramen för kommunens Samtliga En kommunövergripande inventering har gjorts av Målet längsiktiga mål för att kompetensutvecklingsbehov i kommunen genom delvis behålla och rekrytera Växtkraft Mål 3 projektet ”Hållbar uppfyllt duktiga medarbetare ska organisationsutveckling”. Fortsättning av projektet kommunen eftersträva att sker under 2006 med utbildning av medarbetarna i erbjuda medarbetarna linje med det behov som kommit fram vid kompetensutveckling/utbildn inventeringen. ing samt den sysselsättningsgrad de önskar. SocStora satsningar har planerats och delvis påbörjats nämnd vad gäller kompetensutveckling, bl a inom det kommunövergripande Mål 3- projektet och Kompetensstegen. Inom det senare planeras dels en närvårdsskola för kompetensutveckling tillsammans med Landstinget samt Katrineholm och Vingåkers kommuner dels utbildning av lokala handledare inom äldre- och handikappomsorgen samt även utvecklingsarbete på särskilda boenden
FLENS KOMMUN
Mål
BILAGA Målavstämning
Nämnd
Andelen anställda ska spegla en sammansättning av samhållet rörande etniskt ursprung.
Måluppfyllelse Några särskilda insatser för att nå detta mål har inte gjorts under året.
Ekonomiska mål Kommunens driftresultat Samtliga Driftresultatet 2005 blev 26,7 Mkr. skall uppgå till 10 Mkr varje år Verksamhetens nettokostnader skall utgöra maximalt 98% av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Demokratimål Beslutsvägar ska vara tydliga och de ansvariga lätta att identifiera. Brukares inflytande i kommunens verksamheter ska öka. Åtgärder för att nå målet redovisas årligen. Alla partier ska ha likvärdiga förutsättningar att inhämta information och fullgöra sitt politiska uppdrag.
Kommunen ska ständigt uppmuntra medborgares engagemang och vilja att organisera sig, samt prova nya organisationsformer som stärker medborgarnas inflytande. Kommunen skall prioritera arbetet med ungdomsdemokratifrågor.
Avstämning Målet EJ uppfyllt.
Målet uppfyllt.
Samtliga Relationstalet uppgår 2005 till 96,3 %.
Målet uppfyllt.
Samtliga Nytt ärendehanteringssystem vid namn LEX har införts under året. När systemet är fullt implementerat kommer detta vara ett bra hjälpmedel för att uppfylla målet.
Målet delvis uppfyllt
Socialnämnd
Inom dagverksamheterna har en särskild satsning Målet gjorts på individuella arbetsplaner och individuella uppfyllt scheman för brukarna.
Alla partier som har representation i fullmäktige erhåller likvärdig information från förvaltningen. Den politiska representationen i nämnder och styrelser sker enligt gällande lagstiftning. I de fall de mindre partierna inte blir representerade i nämnd/styrelser inbjuds dessa i större frågor att delta via en insynsplats. KS/KLF Kommunfullmäktige har uppdragit till BoU kommunledningsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen att arbeta fram ett heltäckande förslag för kommunal a friskolor. Förslaget presenteras i början av 2006.
Några riktade insatser för att nå detta mål har inte skett under 2005.
Målet uppfyllt
Målet delvis uppfyllt
Målet EJ uppfyllt
FLENS KOMMUN
BILAGA Målavstämning
Integrationsmål Kommunen skall aktivt KS/KLF Kommunen arbetar aktivt med åtgärder som ger arbeta för att ge nyinflyttade nyanlända invandrare en meningsfull invandrare en bra sysselsättning som snabbt kan leda till introduktion till samhällsegenförsörjning. 50% av de 40 vuxna som togs och arbetslivet. emot under 2003 har nu egenförsörjning genom arbete eller reguljär utbildning.
Kommunen som arbetsgivare upprättar en etnisk mångfaldsplan.
Viktigare resultatmål för nämnderna Under planperioden reducera energiförbrukningen med 5 %. Nivån på gatuunderhållet skall ständigt förbättras och skapa en säker trafikmiljö.80 % av invånama tycker att gatuunderhållet är bra eller mycket bra.
Målet delvis uppfyllt
KS/KLF En satsning inom förskolan i integrationssyfte har skett genom att tre modersmålsresurser med somaliska och arabiska som kompetens har anställts under året.
Målet delvis uppfyllt
KS/KLF Någon etnisk mångfaldsplan har inte upprättats under året.
Målet EJ uppfyllt
KS/Tekn Den totala energiförbrukningen minskade med 0,3 Målet % mellan 2004-2005. Oljeförbrukningen har EJ sjunkit med 31,3 %, fjärrvärmen ökat med 8,6 %, uppfyllt elvärmen sjunkit med 6,7% och fastighetselen minskat med 7,3 %. KS/Tekn Ingen enkätundersökning är gjord under 2005. Under 2004 tyckte endast 24 % av invånarna att gatuunderhållet var bra.
Målet EJ uppfyllt
Inbjudan till föreningar som Kultur o Träffar genomförda i i Flen, Malmköping, bokar tider i sporthallar och fritids- Hälleforsnäs och Sparreholm. gymnastiksalar minst 1 gång nämnd under 2005.
Målet upfyllt.
Öka andelen behöriga lärare
Målet EJ uppfyllt.
BoU
Målet att öka andelen lärare med pedagogisk utbildning i grundskolan är i nivå med föregående år. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i kommunens förskolor har minskat till 360% och ligger långt under rikssnittets 51 %.
FLENS KOMMUN
BILAGA Målavstämning
Mål
Nämnd
Andelen elever med godkända betyg i kärnämnena skall öka.
BoU
Måluppfyllelse
Avstämning Under de senaste fyra åren har andelen elever som Målet lämnat grundskolan medgodkända betyg ;’ EJ ämnena, svenska, matematik och/eller engelska uppfyllt minskat. 2002 2003 2004 2005 Andel elever som avslutat årskurs 9 medgodkända betyg 95 i svenska, matematik och svenska. Andel elever som avslutat årskurs 9 och som saknade betyg i något av ämnena svenska, matematik och/eller engelska.
Andelen elever som har behörighet för och väljer högskolestudier skall öka.
BoU
95% 92%
5%
8%
91% 87%
9% 13%
Andelen avgångselever som har behörighet till högskolestudier har under de senaste fyra åren ökat från 66 till 77 %. Måluppfyllelse för målets andra del har ej kunnat mätas. 2002 2003 2004 2005 Andel elever med behörighet till högskolestudier
66% 61%
75% 77%
Målet delvis uppfyllt
