ÅRSBERÄTTELSE 2012 Vasa Elektriska Ab | Vasa Elnät Ab | Oy RAVERA Ab
Innehållsförteckning Verkställande direktörens översikt ........................................................ 3 Styrelsens verksamhetsberättelse ......................................................... 4 Utveckling av koncernens nyckeltal ...................................................... 8 Samhällsansvar och personal ................................................................. 9 Koncerntjänster ................................................................................... 10 Elhandel ................................................................................................11 Fjärrvärme.............................................................................................12 Vasa Elnät Ab....................................................................................... 13 Oy RAVERA Ab.................................................................................... 14
Bokslut för koncernen Vasa Elektriska och Vasa Elektriska Ab Resultaträkning .........................................................................15 Balansräkning ........................................................................... 16 Finansieringsanalys .................................................................. 17 Noter till bokslutet ................................................................... 18 Miljööversikt............................................................................. 32 Särredovisade bokslut: Elhandel och fjärrvärme ........................................................... 33 Dotterbolagens bokslut: Vasa Elnät Ab och Oy RAVERA Ab........................................... 35 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen ................................ 37 Revisionsberättelse .............................................................................. 38 Förvaltningsrådets utlåtande .............................................................. 39
2
Hannu Linna verkställande direktör
Verkställande direktörens översikt Teknologin som utvecklats för att utvinna gas ur de väldiga skifferlager som finns under jorden håller på att omvälva energimarknaden. Upptäckten av nya gasreserver innebär att energibalansen i världen förändras med snabba steg. USA ökar sitt energioberoende och förbättrar näringslivets konkurrenskraft i förhållande till Europa. De förnybara produktionskällornas frammarsch har utsatts för en stark fossil motattack. Den europeiska elmarknadens karaktär tycks ha förändrats permanent. Inmatningstarifferna för el har volymmässigt nått en nivå som snedvrider en marknadsmässig prisbildning. Följden är att produktionsinvesteringarna inriktas på byggande av subventionerad elproduktion samtidigt som marknadsmässiga investeringar lagts på is. Investeringstransfereringarna som inmatningstarifferna gett upphov till är betydande. Det svaga ekonomiska läget i Europa och de nationella stöden till grön el tycks ha raserat grunden för utsläppshandeln. Elderivatmarknadens beteende visar att marknaden röstar för en avveckling av handeln med utsläppsrätter. Det ekonomiska läget i Finland försämrades något år 2012. Börspriset på el för Finlands prisområde var endast 36,7 euro/megawattimme (MWh) och sjönk med 25 procent från föregående år. Vattensituationen i Norden var god och priset på utsläppsrätter sjönk i jämn takt under året. Elmarknaden bjöd på stora utmaningar. Den totala elförbrukningen i Finland ökade med drygt en procent jämfört med året innan och uppgick till 85,2 terawattimmar (TWh). Elförbrukningen inom industrin sjönk, men hushållens förbrukning ökade på grund av det kalla vädret. Också fjärrvärmeförbrukningen påverkades av vädret och ökade med knappt sju procent jämfört med året innan. Erkännande för Vasa Elektriskas verksamhet Vasa Elektriska fick ett betydande erkännande då det nyligen utsågs till Finlands bästa helhetsleverantör av el i en tävling som baserade sig på kundfeedback. Också resultatmässigt klarade sig Vasa Elektriska med tanke på omständigheterna bra år 2012, även om bolaget beträffande rörelsevinst inte nådde samma nivå som året innan. På grund av inkomsten av engångsnatur i intressebolaget EPV Energi Ab:s resultat till följd av försäljningen av ägandet i Fingrid var koncernens helhetsresultat dock bättre än året innan. Det låga marknadspriset på el försämrade resultatet för Vasa Elektriskas elhandel jämfört med föregående år. Kundpriset på elenergi låg i juni-juli på en lägre nivå än i början av året. Mängden levererad el uppgick till 1 805 GWh, dvs. en ökning på ca tre procent jämfört med året innan. Det låga elmarknadspriset inverkade kraftigt på fjärrvärmeverksamhetens resultat år 2012. Produktionen vid kraftverket i Vasklot måste på grund av elpriset subventioneras och på sommaren övergick man till produktion av fjärrvärme med oljepannor. Leveransen av fjärrvärme uppgick till 691 gigawatttimmar (GWh) och ökade i Vasa med 12 procent jämfört med året innan. Idrifttagningen av Westenergys avfallsenergianläggning och förgasningsanläggningen för biomassa i Vasklot har i hög grad minskat elmarknadsrisken i anslutning till produktionen av fjärrvärme. I fortsättningen kommer produktionen av fjärrvärme att baseras på avfallsenergi, bioenergi och kol i nästan lika stora delar. Denna helhet har utsetts till en av de tre gärningar som nått finalen i tävlingen ”Årets klimatgärning”. Särskilt framgångsrikt har Vasa Elnät Ab varit; omsättningen ökade och det ekonomiska resultatet förbättrades avsevärt jämfört med föregående år. Nivån på nätinvesteringarna var fortsatt hög. För Oy RAVERA Ab, som specialiserat sig på byggnad och underhåll av elnät samt väg- och gatubelysning, noteras en något lägre omsättning, trots att försäljningen till kunder utanför koncernen var rekordhög. Dotterbolagens resultat belastades av kostnader av engångskaraktär för det pensionspaket som förverkligas i början av juni 2013. I slutet av året genomfördes en affär som innebar att Vasa Elektriska Ab köpte aktierna som Lillkyro kommun ägde i EPV Energi Ab samt Hiirikosken Energia Oy. Arbetsproduktiviteten har tack vare personalens insatser utvecklats positivt, arbetsklimatet är stimulerande och står sig enligt genomförda enkäter väl i konkurrensen med andra företag. Jag tackar personalen samt styrelsens och förvaltningsrådets medlemmar för ett väl fungerande samarbete.
3
Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2012
Kaj Skåtar ordförande
Miapetra Kumpula-Natri vice ordförande
Markku Mäntymaa
Mauri Holma
Teija Laitinen
vicehäradshövding
riksdagsledamot
riksdagsledamot
verkställande direktör
professor
styrelsens ordförande sedan 1.1.2002
styrelsens medlem fr.o.m. 8.4.2009
styrelsens medlem fr.o.m. 1.1.2001
styrelsens medlem fr.o.m. 8.4.2009
styrelsens medlem fr.o.m. 12.4.2011
styrelsens medlem fr.o.m. 1.1.1985
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Vasa Elektriska Ab fyllde 120 år 13.4.2012. Trots lågkonjunkturen fortsatte tillväxten inom energikoncernen att öka en aning. Energiförbrukningen ökade på grund av vädret som var kallare än föregående år. Elhandelns lönsamhet sjönk och de indirekta anskaffningskostnaderna för fjärrvärme steg på grund av att vattensituationen i de nordiska länderna var god under hela verksamhetsåret. I slutet av året togs Westenergy Ab:s avfallsenergianläggning i bruk och Vaskiluodon Voima Oy:s förgasningsanläggning provkördes. Dessa produktionsinvesteringar halverar kolets andel och minskar oljans andel till en femtedel i fjärrvärmeproduktionen. Mängden koldioxidutsläpp som omfattas av utsläppshandeln minskar med över 500 000 ton per år. Den 28 december 2012 undertecknade Vasa Elektriska Ab köpebrev gällande Lillkyro kommuns innehav av energibolagsaktier. Vasa Elektriska Ab köpte 1,7 procent av EPV Energi Ab:s aktier. I början av år 2013 övergick Hiirikosken Energia Oy i Vasa Elektriska Ab:s ägo. Ekonomisk utveckling År 2012 uppgick koncernens omsättning till 149,8 (140,2) miljoner euro och steg med 6,8 procent jämfört med föregående år. Rörelsevinsten sjönk med 3,7 procent till 24,6 (25,6) miljoner euro. Den stigande omsättningen berodde på tillväxt inom alla affärsverksamheter, förutom Oy RAVERA Ab. EPV Energi Ab:s inkomster av engångsnatur till följd av deras försäljning av stamnätsbolaget Fingrid Abp förbättrade koncernens resultat med 6,2 miljoner euro. Koncernens resultat i sin helhet var tillfredsställande. Elhandelns omsättning var 87,5 (85,4) miljoner euro. Fjärrvärmens omsättning uppgick till 31,8 (28,9) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s till 27,5 (24,7) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s omsättning var 12,2 (12,5) miljoner euro. Elhandelns rörelsevinst var 13,0 (15,6) miljoner euro, fjärrvärmens 3,9 (4,6) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s 7,4 (4,8) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s rörelsevinst uppgick till 0,4 (0,6) miljoner euro. 4
Under verksamhetsåret var moderbolagets elförsäljningsvolym 1 804 gigawattimmar (1 754 GWh), elöverföringens 979 gigawattimmar (952 GWh) och fjärrvärmeförsäljningens 691 gigawattimmar (617 GWh). Under räkenskapsperioden uppgick koncernens vinst till 24,4 (20,7) miljoner euro och moderbolagets vinst till 12,5 (16,7) miljoner euro. Inom moderbolaget var elhandelsaffärsverksamhetens andel av räkenskapsperiodens resultat 67,6 (69,4) procent. Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning 2012
2011
2010
2012
135 967
118 972
Koncernen Omsättning 1.000 € Förändring av omsättning %
149 757
140 226
2011
2010
Moderbolaget 113 853
110 845
6,8 %
3,1 %
15,5 %
4,5 %
2,7 %
15,0 %
Rörelsevinst %
16,4 %
18,2 %
22,6 %
13,5 %
16,9 %
22,2 %
Avkastning på eget kapital %
14,0 %
12,8 %
16,2 %
12,1 %
16,1 %
21,6 %
Avkastning på investerat kapital % *)
14,9 %
14,4 %
18,9 %
12,6 %
17,0 %
23,4 %
Soliditet % *)
67,0 %
68,1 %
70,5 %
59,9 %
63,2 %
67,8 %
0,9
1,2
0,9
0,8
1,0
0,8
2011
2010
Likviditet (Quick Ratio)
*) I beräkningen har anslutningsavgiftsskulden beaktats som eget kapital. Under verksamhetsåret uppgick koncernens bruttoinvesteringar till 24,8 (34,3) miljoner euro, varav EPV Energi Ab:s aktier utgjorde 9,2 (11,8) miljoner euro och investeringarna i Westenergy Ab 4,3 (10,3) miljoner euro. 1 000 €
2012
2010
Koncernen
Bruttoinvesteringar Vasa Elektriska Ab – Elhandel
2011
10 455
16 373
11 745
Vasa Elektriska Ab – Fjärrvärme
5 300
7 733
5 170
Vasa Elektriska Ab - Tjänster
1 026
1 755
823
Vasa Elnät Ab
8 683
9 279
10 020
37
213
208
Oy RAVERA Ab
Finansiering I anslutningsavgifter inflöt 1,5 (1,7) miljoner euro. De räntebärande skulderna var 36,4 (32,6) miljoner euro 31.12.2012. Likviditeten var måttlig under året. Vid bokslutstillfället var de likvida medlen 1,7 (5,9) miljoner euro. Personal Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal 2012
2011
2010
2012
Koncernen
Moderbolaget
Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade)
179
177
182
85
85
88
Fastanställda 31.12.
172
170
164
83
83
75
Visstidsanställda 31.12. Sammanlagt 31.1. Löner och arvoden under räkenskapsperioden
15
14
21
8
7
13
187
184
185
91
90
88
8 279 446
7 851 928 7 885 558
4 051 567 3 898 438 3 862 140
Koncernstruktur Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy RAVERA Ab, VS Vindkraft Ab och intressebolagen EPV Energi Ab, Oy Enerit Ab samt Smedsby Värmeservice Ab. Från början av 2013 hör även dotterbolaget Hiirikosken Energia Oy till koncernen. 5
Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Planen att fusionera Hiirikosken Energia Oy med Vasa Elektriska Ab godkändes efter räkenskapsperiodens slut. Hiirikosken Energias nätaffärsverksamhet övergår genom verksamhetsöverlåtelse i Vasa Elnät Ab:s ägo och elproduktionen samt försäljningen fusioneras med Vasa Elektriska Ab. Industrins Kraft Abp informerade i sitt börsmeddelande 11.2.2013 att företaget är berett på att inledandet av en kommersiell elproduktion i kärnkraftsenheten Olkiluoto 3 kan framskjutas till år 2016. Bedömning av den kommande utvecklingen På grund av utbyggnaden av utsläppsfri elproduktion kommer investeringarna att hållas på en hög nivå även under de närmaste åren. De mest betydande investeringarna i förnybar energi utgörs fortfarande av de av EPV ägda vindkraftbolagen Rajakiiri Oy:s och EPV Vindkraft Ab:s samt i ett senare skede även Suomen Merituuli Oy:s produktionsanläggningar. Förseningen av den tredje reaktorenheten i Olkiluoto kommer att kräva en förstärkning av det egna kapitalet. Även byggandet av nya kontorsutrymmen vid kraftverket är en betydande investering. Trots koncernens starka ekonomiska ställning utgör förverkligandet av investeringsprogrammet en stor utmaning till följd av osäkerheten på finansmarknaden. I sin helhet är utsikterna för utvecklingen av koncernens tillväxt och lönsamhet dock stabila. Forsknings- och utvecklingsverksamhet Vasa Elektriska Ab:s egen affärsverksamhet grundar sig på utnyttjande av befintlig teknologi. Bolaget har såsom tidigare år via sina samarbetspartner satsat på förnybar energi samt på utveckling av energieffektivitet och energiteknologi. Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Koncernen Vasa Elektriskas riskhantering innebär inte enbart eliminering av risker, utan är även ett sätt att systematiskt och förutseende analysera och styra de möjligheter och hot som hör till verksamheten. Moderbolagets styrelse svarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik samt övervakar att den förverkligas. Verkställande direktören ansvarar för att riskhanteringen ordnas på rätt sätt. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesserna och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner. Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen. Prisrisker inom handeln med utsläppsrätter Produktionsbolagen måste senast i slutet av april till elmarknadsmyndigheten returnera den mängd utsläppsrätter som motsvarar mängden växthusgasutsläpp under föregående kalenderår. Underskott köps på marknaden och överskott säljs till marknaden. Priserna på utsläppsrätter på marknaden varierar kraftigt och oförutsett. Riskerna inom handeln med utsläppsrätter hanteras i enlighet med separata direktiv. Försäkringspolitik Som en del av riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra. Hantering av finansiella risker och likviditetsrisker Koncernstyrelsen godkände principerna för koncernens finanspolitik 7.1.2013. Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernen har tagit i bruk en internbank som svarar för säkerställandet och centraliseringen av koncernens interna, kortsiktiga finansiering. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisken är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering. 6
Ränterisk För hanteringen av ränteriskerna har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan även användas som hjälp för att hantera ränterisker. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Räntederivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet verksamma inom Finland. Kreditrisk Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 70 610 (69 732) miljoner euro, varav 12 546 (16 710) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.
Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt: moderbolagets utdelningsbara vinstmedel
70 609 876,62 euro
som dividend utdelas ett belopp om 200,00 euro/aktie eller totalt i det egna kapitalet kvarlämnas
6 300 000,00 euro 64 309 876,62 euro
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen. Bolagets aktier Bolaget har 31 500 aktier, vars nominella värde är 50,46 euro. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Bolagets organisation, ledning och revisorer Som medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s förvaltningsråd, valda av bolagsstämman i april 2009, fungerade Jarmo Wahlström (ordf.), Juha Häkkinen (1:e viceordf.), Ragnvald Blomfeldt (2:e viceordf.), Viveca Bäck, Erik Cederholm, Niilo Hamari, Raija Kumpula, Pentti Paloniemi, Urpo Saari, Anna Swanljung, Anne Södervik, Tuula Wägar och (Roger Thölix, avliden 19.2.2010) Reinhold Klockars fr.o.m. 9.12.2010. I förvaltningsrådets möten deltog därtill i egenskap av personalens representanter fyra förtroendepersoner. Förvaltningsrådet valde Ragnvald Blomfeldt, Niilo Hamari, Juha Häkkinen och Jarmo Wahlström till medlemmar i granskningsutskottet. Jarmo Wahlström fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka att uppsatta mål uppnås inom Vasa Elektriska Ab samt att bolagets grundläggande verksamhet sköts. Därtill framlägger utskottet varje år ett förslag till förvaltningsrådet om utnämning av styrelse och fastställande av arvoden för styrelsens medlemmar. Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse, valda av förvaltningsrådet 15.3.2012, fungerade Kaj Skåtar (ordf.), Miapetra Kumpula-Natri (viceordf.), Mauri Holma, Markku Mäntymaa och Teija Laitinen. Styrelsen sammanträdde 11 gånger under räkenskapsåret. Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Heikki Miilumäki (ordf.), Heikki Lamminmäki, Tarja Launonen, Arja Rosing och Ossi Suortti. Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Hannu Linna (ordf.), Frans Liski och Kyösti Salo. Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst & Young Oy och som huvudansvarig revisor CGR Kristian Berg.
7
30%
160 140
25%
120 20%
100
15%
80 60
10%
40 5%
20 0
2008
2009
2010
2011
2012
Omsättning (milj. euro)
Utveckling av koncernens nyckeltal
25%
20
20%
15
15%
10
10%
5
5%
2008
2009
2010
2008
2009
2010
2011
2012
2010
2011
2012
Rörelsevinst, %
25
0
2011
2012
Räkenskapsperiodens vinst (milj. euro) 100%
0%
0%
2008
2009
Avkastning på investerat kapital, %
50
2,50
40
2,00
30
1,50
20
1,00
10
0,50
90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
2008
2009
Soliditet, %
2010
2011
2012
0
2008
2009
2010
2011
Investeringar (milj. euro)
2012
0
VERKSAMHETSMÅL Vasa Elektriska är en effektiv, lönsam och prismässigt förmånlig energikoncern. Vasa Elektriska erbjuder pålitliga energinätverk för näringslivet och invånarna inom sitt område. Koncernen expanderar genom att utnyttja sina ökande resurser på energimarknaden.
8
2008
2009
2010
Likviditet (Quick Ratio)
2011
2012
Samhällsansvar och personal Samhällsansvar Inom koncernen Vasa Elektriska betyder samhällsansvar att varje koncernbolag tar sitt ansvar gentemot intressegrupperna, både ekonomiskt och socialt. De gemensamma värdena enligt koncernens strategi, dvs. öppenhet, kunnande och förtroende, styr samhällsansvarsarbetet. Till ansvaret hör att ombesörja alla kunders energibehov genom att satsa på leveranssäkerhet och ett förmånligt energipris samt genom att producera ett ekonomiskt mervärde för ägarna och främja välmåendet inom verksamhetsområdet. Koncernen känner ansvar för miljön och utvecklar verksamheten i en ännu miljövänligare riktning. Koncernen deltar i utvecklingen och framtagningen av miljömässigt hållbarare energiproduktionsalternativ. Principen inom koncernen är att iaktta god bolagsstyrning och eftersträva en öppen växelverkan och transparens i verksamheten. Huvudmålsättningen är att öka och bevara kundernas, personalens, myndigheternas och ägarnas förtroende. Lönsamheten inom koncernen baserar sig på förmånlig energi och på en operativt sett utmärkt verksamhet. Personal Personalens arbetshälsa och motivation uppmärksammas och främjas. Koncernens personal har förbundit sig att följa arbetarskyddslagstiftningen och koncernen förutsätter detta även av sina underleverantörer. Bolaget strävar efter att rationalisera och effektivisera arbetet samt att göra arbetet meningsfullare genom att erbjuda påverkningsmöjligheter, flexibilitet och utbildning. Syftet är att utveckla en balanserad arbetsgemenskap genom att låta personalen delta i beslutsfattandet och genom att ingå lokala avtal. Den helhetsmässiga kartläggningen av välbefinnandet som påbörjades år 2011 slutfördes vintern 2012. Resultaten för de 17 personer som valts att delta i den nästan ett år långa personliga coachingen inom välbefinnande var så pass positiva, att man beslöt att fortsätta samarbetet. Den koncernomfattande kartläggningen upprepades i maj. År 2012 var antalet anställda på koncernnivå i genomsnitt 190, medan det genomsnittliga antalet var 179. Personalens medelålder steg med en månad och var 44 år 10 månader (44 år 9 mån.) i slutet av året.
Vasa Elektriska Ab
Vasa Elnät Ab
Oy RAVERA Ab
Koncernen
Personal 31.12.2012
91 (90)
31 (29)
65 (65)
187 (184)
Personalen 2012 i genomsnitt
85 (85)
29 (29)
66 (63)
179 (177)
46 år 3 mån.
46 år 8 mån.
42 år
44 år 10 mån.
Utbildning i genomsnitt/person/år
3,7 dagar
2,8 dagar
4,7 dagar
3,9 dagar
Sjukdagar i genomsnitt/person/år
7,3 dagar
5,5 dagar
11 dagar
8,4 dagar
20 h
23 h
73 h
40 h
Medelålder
Övertid i genomsnitt/person/år
9
Arja Rosing ekonomidirektör
Koncerntjänster Lågkonjunkturen dämpade volymökningen inom koncerntjänsterna – övergången till elektroniska tjänster fortsatte Den ekonomiska nedgången och dess återverkan på antalet kunder hade en hämmande effekt på volymtillväxten inom koncerntjänsterna jämfört med föregående år. Satsningen på elektroniska tjänster fortsatte med bl.a. kampanjer för e-fakturor och en utveckling av online-tjänster. Antalet registrerade användare av online-tjänsten som öppnades vid årsskiftet 2013 uppgick i slutet av januari 2013 till drygt 600. Andelen e-fakturor av samtliga försäljningsfakturor år 2012 var ca 14 procent och av inköpsfakturor hela 66 procent. En stor förändring i antalet e-fakturor kommer vi dock att få se år 2013. Den nationella direktdebiteringen upphör i januari 2014 och detta kommer att leda till ett kraftigt ökat antal försäljningsfakturor som e-fakturor. Direktdebiteringstjänsten svarar för närvarande för ca 20 procent av försäljningsfakturorna. Under år 2013 omvandlas direktdebiteringsfakturorna antingen till e-fakturor eller till direktbetalning, beroende på om kunden har tillgång till nätbank eller inte. Bankerna har uppskattat att 80 procent av direktdebiteringskunderna använder nätbank och dessa kunder kommer således i samband med konverteringen av direktdebitering automatiskt att få en e-faktura. Kunder som inte har tillgång till nätbank erbjuds en s.k. direktbetalningstjänst som påminner om den nuvarande direktdebiteringen. Kundbelåtenheten på hög nivå En av Finsk Energiindustri rf beställd branschgemensam kundbelåtenhetsenkät som genomfördes i slutet av år 2012 visade att kundbelåtenheten inom koncernen Vasa Elektriska är bland de högsta i branschen. Undersökningen var indelad i tre klasser: elförsäljning, elöverföring och helhetsleverans. Antalet deltagande branschföretag var 14 i klasserna överföring och helhetsleverans och sju i klassen elförsäljning. I klassen helhetsleveranser placerade sig Vasa Elektriska på första plats med det allmänna vitsordet utmärkt, i klassen elförsäljning på andra plats, också nu med det allmänna vitsordet utmärkt, och i klassen elöverföring på sjätte plats med det allmänna vitsordet synnerligen bra. Vad som framkom som starka sidor i alla klasser var kundbetjäningspersonalens yrkeskunnighet, vänlighet och nåbarhet. Beröm fick också tillförlitligheten i koncernens information. Även överföringsaffärsverksamheten fick tack vare skäliga överföringspriser vitsord som var klart högre än genomsnittet i branschen. Kunddatasystemet anpassas till fjärravläsningens krav Det omfattande arbete som inleddes i augusti 2011 för byggandet av IT-system för framtida kundgränssnitt gav ett resultat i början av 2013, då bolaget tillsammans med tre andra energibolag undertecknade ett avtal om uppdatering av kunddatasystemet med systemleverantören Empower Oy. Under de följande två åren kommer arbete att genomföras för att anpassa bl.a. fakturerings- och kundreskontrasystemen till de krav som fjärravläsningen ställer. Betydelsen av betalningsövervakning ökar Under hela året 2012 rapporterades i riksmedia om en oroande ökning i antalet anteckningar om betalningsstörningar i Finland. Totalt sett ökade antalet anteckningar om betalningsstörningar i Finland med 11 procent under året. Senast man noterade ett lika stort antal var år 1998. Tillsammans med den nya indrivningslagen som stadfästes 18.1.2013 innebär detta att betalningsövervakningen i företagen får en viktigare roll. Indrivningslagen trädde i kraft 16.3.2013. Hiirikosken Energia Oy fusionerades med koncernen Vasa Elektriska I slutet av år 2012 köpte Vasa Elektriska Ab Hiirikosken Energian Oy:s hela aktiestock av Lillkyro kommun. Beredningen av företagsarrangemangen inleddes sommaren 2012 och integreringen av bolaget i koncernen Vasa Elektriska väntas ske före början av juni 2013. Turbulens på finansieringsmarknaden Förändringarna på finansieringsmarknaden under året innebar stora utmaningar för planeringen av investeringsfinansiering. En uppdatering av koncernens finansieringspolitik påbörjades hösten 2012 och vid sitt möte 7.1.2013 fastställde koncernstyrelsen principerna för sin finansieringsstrategi. Kontroll över kassaflödet med koncernintern bank År 2012 infördes stegvis ett koncerninternt banksystem. Syftet med en intern bank är att förbättra kontrollen över koncernens likviditet och underlätta koncernens interna finansieringsarrangemang. Systemet innebär att koncernens likvida medel på ett smidigt sätt kan överföras inom koncernen.
10
Olli Arola direktör för elhandelsenheten
2012 2011 Centrala nyckeltal för affärsverksamhet Omsättning 1 000 € 87 531 85 355 Förändring av omsättning, % 3 3 Försäljningsvolym (GWh) 1 804 1754 Rörelsevinst 1 000 € 13 042 15616 Antal anställda i genomsnitt 11 11
Elhandel De fulla vattenreserverna och den minskade elförbrukningen inom industrin fick elpriset på börsen att sjunka År 2012 ökade elförbrukningen i Finland i sin helhet med 1,1 procent. På grund av den svaga ekonomiska situationen sjönk elförbrukningen inom industrin med 4 procent, medan den övriga förbrukningen ökade med 5 procent. Den goda vattensituationen i de nordiska länderna, den låga prisnivån på utsläppsrätter och den svaga efterfrågan på el till följd av den ekonomiska situationen fick elpriset på börsen att sjunka. Elektricitetens medelpris på börsen inom Finlands prisområde sjönk med 25 procent från år 2011 och utgjorde 36,64 euro/megawattimme. Det månatliga medelpriset på börselen inom Finlands prisområde var som dyrast 52,81 €/MWh i februari och som billigast 13,36 €/MWh i juli. Senast förbrukningsnivån har varit så låg var år 2000. På årsnivå var Finlands områdespris 5,44 €/MWh dyrare än systempriset. Antalet kunder nästan oförändrat Vid årets slut såldes el till 108 238 elförbrukningsplatser, vilket i stort sätt motsvarar föregående års nivå. Elförsäljningen ökade en aning till följd av det kalla vädret i december. För att skaffa nya kunder ordnades kampanjer i västra och norra Finland – helt enligt marknadsföringsplanerna. Under året utdelades fyra nummer av kundtidningen Nette till alla kunder. Elproduktionen i Westenergys anläggning inleddes År 2012 utgjorde elanskaffningen 1 805 gigawattimmar. Ökningen var 3 procent jämfört med föregående år. Vasa Elektriska köpte Lillkyro kommuns aktier i EPV Energi i december. Rätten till den producerade elektricitet som följer med aktierna hyrdes ut till Hiirikosken Energia tills bolaget fusioneras med Vasa Elektriska. Provdriften av Vasa Elektriskas och Westenergys gemensamma kraftverk för energiåtervinning påbörjades i augusti. Kraftverkets elproduktionsanläggningar övergick i Vasa Elektriskas ägo när anläggningen togs i kommersiellt bruk i slutet av december. Ibruktagningen av de ökade kärnkraftsresurserna kommer att försenas med ytterligare ett par år på grund av att den tredje enheten i Olkiluoto (OL3) inte blir klar i tid. Det låga elpriset på marknaden försvagade resultatet År 2012 var elhandelns omsättning 87,5 milj. euro och rörelsevinsten 13,0 milj. euro. På grund av det låga marknadspriset blev resultatet sämre än budgeterat. Riskhanteringen baserar sig på en av styrelsen godkänd riskpolitik och på en regelbunden rapportering till styrelsen. Vasa Elektriska Ab:s kraftverksandelar 31.12.2012
Vasa Elektriska Ab Rajakiiri Oy
42,3 %
60,2 % Tornion Voima Oy
100 %
EPV Energi Ab
58,5 % PVO-Huippuvoima Oy
100 %
Innopower Oy
EPV Regionalnät Ab
7,2 %
6,6 % Industrins Kraft Abp
9,8 %
50 % Pohjolan Voima Oy
100 %
50 % 11
Rapid Power Oy
50 % Vaskiluodon Voima Oy
Ossi Suortti direktör för fjärrvärmeenheten
2012 2011 Centrala nyckeltal för affärsverksamhet Omsättning 1 000 € 31 846 28 897 Förändring av omsättning, % 10,2 0,4 Försäljningsvolym (GWh) 691 617 Rörelsevinst 1 000 € 3 903 4 604 Antal anställda i genomsnitt 35 34
Fjärrvärme Försäljningen av fjärrvärme ökade till följd av det kalla vädret i slutet av året Försäljningen av fjärrvärme år 2012 följde i stort sett budgeten. En mycket kall december ledde dock till en ökad fjärrvärmeförsäljning och budgeten överskreds med ca 2 procent och jämfört med föregående år med hela 12 procent. År 2012 uppgick den totala försäljningen till 691 gigawattimmar (GWh), varav 338 GWh såldes till bostadshus, 327 GWh till industrin och offentliga byggnader samt 26 GWh till Smedsby Värmeservice Ab i Korsholm. År 2012 var medelpriset på fjärrvärme 56,5 euro/megawattimme (inkl. moms) mot 57,2 €/MWh föregående år. Fjärrvärmens energiavgift förblev oförändrad men det genomsnittliga försäljningspriset sjönk på grund av den ökade försäljningsvolymen. Westenergys avfallsförbränningsanläggning inledde fjärrvärmeproduktion Under verksamhetsåret uppgick fjärrvärmeanskaffningen till totalt 752 GWh. Med samproduktion producerades 606 GWh fjärrvärme med kol i Vasklot 2 och vid Westenergys avfallsförbränningsanläggning 98 GWh med samhällsavfall som inte duger till återvinning. Samproduktionen motsvarade totalt 94 procent av den totala anskaffningen. Under driftstoppet på sommaren och under hård köld, då effekten i Vasklot 2 inte räckte till, producerades värme även med egna oljeeldade värmecentraler. År 2012 var den totala mängden som producerades i egna värmecentraler 48 GWh, eller drygt 6 procent av den totala anskaffningen. Den resterande delen av den årliga fjärrvärmeanskaffningen, dvs. ca 0,15 procent, utgjordes av spillvärme som erhölls vid testkörning av dieselmotorer (ca 0,1 GWh) samt av förbränningen av deponigas (ca 1,1 GWh). Anskaffningens högsta timmedeleffekt uppnåddes på förmiddagen 3.2.2012, då den totala effekten som matades i fjärrvärmenätet var 274 megawatt. Under verksamhetsåret uppgick nätverks- och mätningsförlusterna till 61,7 GWh, dvs. 8,2 procent av den energi som matades i nätet. Antalet nya kunder ökade väsentligt Till fjärrvärmen anslöt sig under året 81 nya kunder, varav 69 var egnahemshus. Antalet anslutningskunder ökade avsevärt jämfört med året innan. Det totala antalet fjärrvärmekunder var 2 941 vid årets slut. Totalt utbyggdes nätet med 10 135 meter och 73 meter av det gamla nätet demonterades. Under året förnyades även 175 meter skadade ledningar i nätet och 16 lokala läckor reparerades. Fjärrvärmenätets totala längd var 221 kilometer vid årets slut. Den största enskilda nätinvesteringen var den ca 6 kilometer långa fjärrvärmeledningen som byggdes till Westenergys avfallsförbränningsanläggning.
12
Juha Rintamäki verkställande direktör, Vasa Elnät Ab
2012 Centrala nyckeltal för affärsverksamhet Omsättning 1 000 € 27 494 Förändring av omsättning, % 11,2 Försäljningsvolym (GWh) 979 Rörelsevinst 1 000 € 7 433 Avkastning på investerat kapital, % 12 Antal anställda i genomsnitt 29
2011 24 732 3 952 4 828 8 29
Vasa Elnät Ab Vasa Elnät ansvarar för överföring och distribution av elektricitet samt därtill hörande tjänster till invånare och företag i Vasa, Korsholm, Laihela, Malax, Korsnäs, Vörå och norra delen av Närpes. Bolaget ägs till hundra procent av Vasa Elektriska Ab och är ett differentierat dotterbolag som bedriver elnätsaffärsverksamhet. Användningen av el ökade på grund av det kalla vädret i slutet av året Den totala elförbrukningen i landet ökade med drygt en procent till följd av det kalla vädret i december samt återhämtningen i industriproduktionen. Inom Vasa Elnäts område var ökningen sammanlagt 2,8 procent. Mängden elektricitet som överfördes till kunderna var 979 (952) gigawattimmar. Till elnätet anslöts 471 (487) nya fastigheter. Vid årets slut var det totala antalet överföringskunder således 64 302 (63 394) st. Totalt 8,6 (9,2) miljoner euro användes för nätinvesteringar. Den största investeringen var byggandet av en elstation i Träskböle i Närpes och en 110 kV kraftledning i Taklax−Träskböle. I samband med affärsverksamhetsköpet i början av året övergick 14 montörer från servicen och underhållet i RAVERA Ab:s tjänst som gamla arbetstagare. Prissättningen är skälig Överföringspriserna höjdes med i genomsnitt fem procent fr.o.m. början av juli. Orsakerna till höjningen var höjda kapitalkostnader och en allmän höjning av kostnadsnivån. Vasa Elnäts prissättning för elöverföring är även efter höjningen förmånligare än i landet i genomsnitt och uppfyller Energimarknadsverkets krav på skälig prissättning. Störningsfri elöverföring Inga betydande avbrott på grund av väderförhållanden inträffade under verksamhetsåret. År 2012 registrerades 386 (153) driftavbrott i mellanspänningsnätet inom Vasa Elnäts område. Den årliga avbrottstiden i Vasa Elnäts mellanspänningsnät var i ca 120 (332) minuter per kund. För att förbättra leveranssäkerheten fortsatte arbetet med kabling av nätet och flyttning av linjer ut ur skogen till vägkanten. Som en del av den långsiktiga utvecklingsplaneringen av nätet togs en ny elstation i Sundom i bruk i Vasa och installationen av nätbrytare, som begränsar störningarnas omfattning, fortsatte. Miljö För att förbättra energieffektiviteten minskades nätförlusterna med riktade nätinvesteringar och genom kundrådgivning angående energieffektivitet. Bolaget har övergått till att använda värmepumpar i värmesystemen i utrustningsutrymmena.
13
Mika Kuusisto verkställande direktör, Oy RAVERA Ab
2012 Centrala nyckeltal för affärsverksamhet Omsättning 1 000 € 12 181 Förändring av omsättning, % -2,5 Rörelsevinst 1 000 € 362 Avkastning på investerat kapital, % 23 Antal anställda i genomsnitt 66
2011 12 493 14 632 44 63
Oy RAVERA Ab Oy RAVERA Ab har specialiserat sig på byggnad och underhåll av elnät samt på väg- och gatubelysning. RAVERA är dotterbolag till Vasa Elektriska Ab. År 2012 sjönk omsättningen för koncernens interna nätbyggnad då ansvaret för det s.k. södra distriktets nätområde i början av året överfördes till en annan nätbyggnadsentreprenör. Helhetssituationen balanserades dock av en kraftig höjning av omsättningen för koncernens externa nätbyggnad. Omsättningen för belysningsverksamheten ökade, beroende främst på bytet av armaturer i anslutning till fastställda energibesparingsmål. Den totala omsättningen på 12,2 (12,5) milj. euro innebar en liten minskning jämfört med året innan. Rörelsevinsten sjönk till 0,36 (0,63) milj. euro. Bokslutet innehåller en post av engångskaraktär på 0,25 milj. euro som härrör från pensionspaketet som förverkligas år 2013. Resultatet för alla affärsverksamheter var dock positivt. Verksamheten i anslutning till planeringen av elnätet ökade betydligt i och med att allt fler nätkunder övergick till KVR-byggande (totalentreprenad). Prioriteringsområden var speciellt en förkortning av genomgångstiderna för projekt, projektuppföljning samt projektrapportering. Nya affärsverksamheter var tillhandahållande av elektrifieringslösningar för industrin samt installation av fjärravlästa mätare för fjärrvärme. Utvecklingen av processerna i anslutning till underhållsaffärsverksamheten fortsatte och de effektivitetskrav som ställts på verksamheten kunde i huvudsak uppfyllas. Samarbetet med underleverantörskedjan fungerade effektivt med hjälp av etablerade partnerskap och rutiner. Antalet fastanställda uppgick till 58 (60) st i slutet av året. Nätbyggnadsverksamheten Nätbyggnadens omsättning sjönk med 4,3 procent jämfört med föregående år. Resultatnivån blev lägre än väntat, huvudsakligen till följd av minskad omsättning, högre materialpriser än förväntat samt pensionsredovisningar av engångskaraktär. Prioriteringarna inom nätbyggnadsverksamheten var att planera och bygga ut kabelnätet och därmed förbättra tillförlitligheten i eldistributionen. Stormarna och de stora snömängderna som belastade elnätet krävde insatser under flera veckor i början av året. Belysningsverksamheten Under året utvecklades belysningsverksamheten gynnsamt och både omsättningen och rörelsevinsten ökade. Arbetet med bytet av armaturer i enlighet med EU:s energibesparingsmål fortsatte och dessutom installerades mätare för fjärrvärmen i Vasa. Effektiviseringen av arbetsrutinerna återspeglades i en förbättring av resultatet. Utveckling av verksamheten Under året inrättades ett nytt system för lagring av material som tillhör RAVERA. Systemet upprätthålls av avtalsleverantören och förbättrar återvinningen av bl.a. återanvändningsmaterial och överloppsmaterial från projekt. För att effektivisera uppföljningen och reslutatprognostiseringen av pågående projekt infördes ett nytt rapporteringssystem för arbetshandledning. Utvecklingen av arbetarskyddet fortsatte och kampanjer i anslutning till arbetarskydd ordnades både för den egna personalen och för avtalsentreprenörer, bl.a. kampanjer för användning av personlig skyddsutrustning. Företagets interna auditeringar av arbetsplatsen utfördes regelbundet. Väsentliga händelser efter räkenskapsperioden Efter en offerttävling på hösten övergick ansvaret för underhållet av Vasa stads väg- och gatubelysning med ett femårigt avtal till en annan entreprenör.
Efterskrift Verkställande direktör Mika Kuusisto har meddelat att han övergår i annan arbetsgivares tjänst. Styrelsen tackar verkställande direktör Mika Kuusisto för väl utfört arbete med att leda och utveckla bolaget under drygt fyra år. Styrelsen har vidtagit åtgärder för att anställa en ny verkställande direktör. Hannu Linna styrelsens ordförande 14
Bokslut Koncernen Vasa Elektriska 1.11.131.12.2012 31.12.2011
RESULTATRÄKNING
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 1.11.131.12.2012 31.12.2011
OMSÄTTNING Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Övriga rörelseintäkter Andel av intressebolagens resultat
149 757 -619 650 892
140 226 612 606 1 611
118 972
113 853
2 281
2 340
Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST
-103 599 -8 222 -8 368 -5 862 24 628
-94 128 -7 314 -9 964 -6 065 25 583
-94 114 -4 738 -1 727 -4 578 16 095
-85 973 -4 500 -1 726 -4 773 19 221
Finansiella intäkter och kostnader Andel av intressebolagens resultat VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
-790 6 237 30 075
623
1 513
2 252
26 206
17 608
21 473
Extraordinära poster VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
0 30 075
0 26 206
2 490 20 098
-22 21 451
Bokslutsdispositioner Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
-5 709 24 366
-5 551 20 655
-4 198 -3 354 12 546
165 -4 906 16 710
15
Bokslut Koncernen Vasa Elektriska BALANSRÄKNING
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
31.12.2012
31.12.2011
31.12.2012
31.12.2011
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Koncerngoodwill Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA
558 737 107 397 120 572 229 263
619 1 105 100 188 103 790 205 702
214
235
41 362 110 997 152 573
35 940 101 343 137 519
RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Latenta skattefordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA
4 546 54 1 101 33 924 0 1 694 41 319 270 582
4 526 37 1 058 28 596 217 5 654 40 088 245 790
4 231 1
3 581 5 073
27 766 0 1 682 33 679 186 252
21 551 217 1 550 31 971 169 490
1 589 106 635 24 366 132 591
1 589 97 649 20 655 119 893
1 589 58 064 12 546 72 199
1 589 53 022 16 710 71 322
12 451
8 253
27 677 38 789 12 865 22 271 101 602 186 252
26 510 39 578 8 218 15 610 89 916 169 490
AKTIVA
PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL Ackumulerade bokslutsdispositioner FRÄMMANDE KAPITAL Latenta skatteskulder Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
13 515 27 677 57 495 8 679 30 624 137 991 270 582
16
11 896 26 510 57 121 6 058 24 312 125 897 245 790
Bokslut Koncernen Vasa Elektriska FINANSIERINGSANALYS
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
31.12.2012
31.12.2011
31.12.2012
31.12.2011
24 366
20 655
12 546
16 710
1 727
1 726 3 -2 252 4 906 -143 20 950
Affärsverksamhetens kassaflöde RÄKENSKAPSPERIODENS VINST Korrektivposter: Avskrivningar och nedskrivningar Försäljningsvinster (-) och förluster (+) från bestående aktiva Andel av intressebolagens resultat Finansiella intäkter och kostnader Inkomstskatt Övriga korrigeringar Kassaflöde före förändring av rörelsekapital
8 368 -68 -7 128 790 5 709
9 964 -8 -1 611 -623 5 551
32 036
33 928
-1 513 3 354 1 708 17 822
Förändring av rörelsekapital: Omsättningstillgångar, ökning (-) eller minskning (+) Kortfristiga räntefria affärsfordringar, ökning (-) eller minskning (+) Kortfristiga räntefria skulder, ökning (+) eller minskning (-) Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter
-20 -5 605 7 708 34 119
253 2 014 -3 541 32 653
-650 -4 568 7 327 19 932
752 2 669 -5 032 19 339
Betalda räntor från rörelseverksamheten Erhållna dividender från affärsverksamheten Erhållna ränteintäkter från affärsverksamheten Betalda direkta skatter Kassaflöde före extraordinära poster Affärsverksamhetens kassaflöde
-905 20 98 -4 858 28 474 28 474
-755 1 204 158 -9 061 24 199 24 199
-927 2 220 220 -3 736 17 708 17 708
-754 2 764 226 -8 106 13 468 13 468
-15 792 111 -10 702 -429
-7 147
-26 812
-22 167 20 -4 206 -355 1 -26 708
-13 724 7 -4 206 -356 390 -17 889
8 679 -6 058
2 115 -1 992
1 505 21 500 -19 797 -11 669
1 742 16 502 -3 943 -10 369
12 679 -12 218 4 185 342 21 500 -19 797 -11 669
-5 839
4 055
-4 976
192 16 502 -3 943 -10 369 -10 4 655
-4 177
1 546
-85
234
5 871 1 694
4 325 5 871
1 767 1 682
1 533 1 767
Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar Köpta aktier i ägarintresseföretag Investeringar i andra placeringar Återbetalning av lånefordringar Investeringarnas kassaflöde
-10 702 -429 5 462 -12 816
Finansieringens kassaflöde Upptagna kortfristiga lån Amortering av kortfristiga lån Förändring av koncernkontofordringar /-skulder Anslutningsavgifter, ökning Upptagna långfristiga lån Amortering av långfristiga lån Betalda dividender Erhållna och betalda koncernbidrag Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel i början av räkenskapsperioden Likvida medel i slutet av räkenskapsperioden
17
4 275 -1 992
Noter till bokslutet Koncernen Vasa Elektriska hör till koncernen Vasa stad. Avskrifter av Vasa stads koncernbokslut fås från Vasa stad, Vasaesplanaden 10, 65100 VASA.
Koncernbokslutets omfattning och beräkningsprinciper
sultatpåverkan på samma gång som det skyddade objektet och det orealiserade resultatet av posterna som är föremål för säkringskalkyleringen anges i bokslutets noter. Tradingportföljens orealiserade förluster bokförs som en resultatpåverkande post.
I koncernbokslutet har som dotterbolag upptagits alla de bolag, vari moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50 % av det röstetal som aktierna berättigar till. Det interna aktieinnehavet har eliminerats i enlighet med förvärvsmetoden. Elimineringen av koncernens eget kapital har genomförts i den uppifrån nedåtgående ordning som balansschemat förutsätter. Ägarintresseföretagen EPV Energi Ab, Smedsby Värmeservice Ab och Oy Enerit Ab har tagits med i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Avvikande från kapitalandelsmetoden enligt vilken resultatet redovisas på en rad, har en inkomst av engångsnatur (6,2 milj. euro), som ingår i koncernen EPV Energis resultat och erhållits genom försäljning av stamnätsbolaget Fingrid Abp, på grund av sin speciella natur antecknats bland finansiella intäkter. Vid fastställandet av avskrivningstiden för koncerngoodwill har den långvariga karaktären hos investeringarna i energiproduktions- och överföringsverksamhet beaktats. Koncerninterna affärstransaktioner, vinstutdelning samt interna fordringar och skulder har eliminerats. Den latenta skatteskulden för de tillfälliga skillnaderna mellan beskattning och bokslut har beräknats genom att tillämpa den skattesats som vid bokslutet fastställts för de följande åren.
Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften minskad med avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan har beräknats lineärt i enlighet med föremålens ekonomiska användningstid.
Avskrivningstider enligt plan är: Immateriella rättigheter och goodwill Koncerngoodwill Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Energiproduktionsanläggningar Eldistributionsnät Fjärrvärmenät Maskiner och inventarier Övriga materiella förnödenheter
Transaktioner med närstående parter
5 20 5 10-35 25 10-20 10-25 5 5-10
år år år år år år år år år
Värdering av omsättningstillgångar
I sin normala affärsverksamhet tillsammans med närstående parter agerar Vasa Elektriska Ab på kommersiella grunder, vilka motsvarar de villkor som iakttas vid verksamhet med tredje parter. Ett undantag är intressebolaget EPV Energi Ab, som behandlas nedan i denna not.
Omsättningstillgångarna upptas enligt fifo-principen baserad på anskaffningsutgiften eller ett återanskaffningspris som är lägre än detta.
Periodisering av pensionsutgifter Koncernbolagens pensionsskydd har handhafts av utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsavgifterna och utgifterna under bokföringsperioden baseras på beräkningar som gjorts inom pensionsförsäkringsbolagen. Pensionsavgifterna registreras som en utgift under det år de uppstår.
VASA STAD OCH KONCERNEN VASA STADS BOLAG Alla affärstransaktioner mellan Vasa Elektriska Ab och Vasa stad samt bolag som hör till koncernen Vasa stad sker på marknadsmässiga villkor. INTRESSEFÖRETAG Vasa Elektriska Ab äger andelar i EPV Energi Ab, som i sin tur äger produktionsandelar i olika produktionsbolag. Enligt aktieägaravtalen har varje ägare rätt till el i proportion till sitt aktieägarskap eller på basis av andra avtal. Varje ägare svarar för en kostnadsandel som motsvarar dess ägarandel, oberoende av produktionsmängd. EPV Energi Ab är inte ett vinstdrivande företag, eftersom EPV Energi Ab köper el till ett produktionskostnadsbaserat pris som innehåller även räntekostnader och punktskatter. Priset är i allmänhet lägre än marknadspriset.
Finansieringstillgångar Moderbolagets likvida medel på koncernkonton innehåller dotterbolagens tillgångar. Bolaget har motsvarande skulder till eller fordringar mot dotterbolagen.
Övriga ansvar Behandlingsavgifterna för de CCA-impregnerade stolpar som tas ur bruk kostnadsförs i den takt som de realiseras.
Derivatavtal Målet för Vasa Elektriskas riskhantering är att skydda sig mot de effekter på kassaflödet och täckningsbidraget som föranleds av osäkerheten i marknadspriset på el. Portföljförvaltningen sköts i enlighet med den riskpolitik som bolagets styrelse godkänt. Riskpolitiken förverkligas enligt principen för portföljförvaltning. Försäljningsverksamheten och produktionsverksamheten har egna portföljer och situationen och riskerna för vardera portföljen analyseras och rapporteras regelbundet. Exponeringen för marknadsprisrisker mäts, begränsas genom skyddsaffärer och rapporteras systematiskt i enlighet med de principer som anges i riskhandboken. I portföljförvaltningen iakttas alltid de riskgränser som styrelsen godkänt. Medlet för riskhanteringen består huvudsakligen av att minimera riskerna. På derivatavtal tillämpas huvudsakligen säkringskalkylering. Vid tillämpningen av säkringskalkylering bokförs derivatinstrumentens re-
Särredovisat bokslut för elaffärsverksamheter Förutom elhandelns affärsverksamhet omfattar bolagets bokslut även fjärrvärmeaffärsverksamheten. Elöverföringsverksamheten bolagiserades 1.1.2006.
Fördelningsgrunderna för de gemensamma utgifterna och balansposterna: De utgifter och intäkter som hör till en viss affärsverksamhet är bokförda direkt på ifrågavarande verksamhet. Gemensamma utgifter är delade på affärsverksamheterna med hjälp av den interna redovisningen. Fjärrvärmen har fakturerat elhandelsaffärsverksamheten internt för avskrivningarna för VL2 således, att 14 % av nettoavskrivningarna har tillförts fjärrvärmen och 86 % elanskaffningen. Fördelningen har gjorts enligt Elektrowatt-Ekonos beräkning. 18
Noter till resultaträkningen Koncernen Vasa Elektriska 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2012 2011
Bilaga
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2012 2011
FÖRDELNING AV OMSÄTTNING 1
Omsättning enligt segment Vasa Elektriska Ab - elhandel Vasa Elektriska Ab - fjärrvärme Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft Ab Omsättning mellan segmenten Totalt
87 531 31 846
85 355 28 897
-405 118 972
-398 113 853
155 18
293
430 650
433 606
1 988 2 281
277 3 4 2 057 2 340
-101 857 639 -101 218 -2 381 -103 599
-91 293 -864 -92 157 -1 971 -94 128
-94 441 650 -93 791 -323 -94 114
-84 817 -752 -85 569 -404 -85 973
ANTAL ANSTÄLLDA I GENOMSNITT UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN (deltidsanställda proportionerade) Tjänstemän 105 103 66 Arbetare 74 74 19
65 20
2
FÖRÄNDRING AV LAGER AV FÄRDIGA VAROR OCH VAROR UNDER TILLVERKNING
3
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Hyresintäkter Försäljningsvinster från anläggningstillgångar, materiella tillgångar Koncernens interna försäljningsvinster, materiella tillgångar Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter
4
5
MATERIAL OCH TJÄNSTER Inköp under räkenskapsperioden Ökning eller minskning av lager Material, förnödenheter och varor Köpta tjänster Material och tjänster
Vasa Elektriska Ab Oy RAVERA Ab Vasa Elnät Ab Totalt
87 531 31 846 27 494 12 181 18 -9 313 149 757
85 355 28 897 24 732 12 493 27 -11 277 140 226
-619
612
152 68
85 65 29 179
85 63 29 177
85
85
85
85
Personalkostnader Löner och arvoden Erhållna ersättningar för löner Aktiverade löner Löner och arvoden
-8 254 44 1 326 -6 884
-7 856 44 1 224 -6 589
-3 997 20 61 -3 916
-3 888 21 51 -3 816
Pensionskostnader
-1 911
-1 221
-672
-498
-332 -63 968 573
-336 -62 893 495
-164 -30 44 -150
-192 -30 37 -185
-8 222
-7 314
-4 738
-4 500
Övriga fasta lönebikostnader Personalens övriga frivilliga personförsäkringsavgifter Aktiverade lönebikostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader
19
Noter till resultaträkningen Koncernen Vasa Elektriska 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2012 2011
Bilaga
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2012 2011
Ledningens löner, arvoden och naturaförmånder Verkställande direktörer Styrelsernas medlemmar Styrelsernas medlemmar och verkställande direktör Förvaltningsrådetets medlemmar Totalt 6
-391 -86
-377 -63
-9 -486
-10 -449
-210 -3 -76 -289
-208 -3 -80 -291
Materiella tillgångar Avskrivningar av byggnader och konstruktioner Avskrivning av energiproduktionsanläggningar Avskrivning av eldistributionsnät Avskrivning av fjärrvärmenät Avskrivning av övriga materiella tillgångar Totalt
-256 -411 -5 829 -905 -310 -7 711
-212 -368 -5 743 -795 -378 -7 496
Avskrivningar enligt plan
-8 000
-7 787
-368
-368
-222 -10 -232
-68
-67
-29 -97
-32 -99
-189 -403
-143 -353
-910 -128 -1 630
-797 -134 -1 428
-1 727
-1 527
AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella tillgångar Avskrivning av immateriella rättigheter Avskrivning av goodwill Avskrivning av övriga utgifter med lång verkningstid Totalt
Avskrivning på koncerngoodwill och minskning av koncernreserven Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar
7
-251 -9 -260
-1 809 -1 809
-199 -199
Avskrivningar och nedskrivningar
-8 368
-9 964
-1 727
-1 726
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Frivilliga lönebikostnader Hyror Kostnader för verksamhetsutrymmen Kostnader för fordon Kostnader för adb-anläggningar och program Kostnader för övriga maskiner och inventarier Resekostnader Representationskostnader Försäljnings- och marknadsföringskostnader Kostnader för forskning och utveckling
-456 -906 -397 -515 -1 343 -144 -288 -10 -462 -46
-423 -816 -333 -488 -1 318 -146 -284 -13 -646 -29
-221 -770 -427 -106 -931 -51 -103 -9 -442 -25
-210 -725 -326 -113 -1 030 -61 -112 -12 -627 -16
-51 -14 -8 -73
-44 -3 -36 -82
-37 -8 -8 -54
-31
-1 221
-1 477 -10 -6 065
-1 440
Revisionsarvoden, egentlig revision Revisionsarvoden, övriga sakkunnigtjänster Revisionsarvoden, skatterådgivning Revisionsarvoden Övriga administrativa och affärskostnader Anläggningstillgångarnas överlåtelseförluster, materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader
20
-5 862
-4 578
-30 -60 -1 471 -10 -4 773
Noter till resultaträkningen Koncernen Vasa Elektriska 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2012 2011
Bilaga 8
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2012 2011
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter Intäkter från andelar i företag inom samma koncern
2 200
1 560
Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva Från övriga
20
1 204
20
1 204
Övriga ränte- och finansiella intäkter Från företag inom samma koncern Från övriga Övriga ränte- och finansiella intäkter
96 96
159 159
125 94 219
96 130 226
116
1 362
2 439
2 990
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till företag inom samma koncern Till övriga Finansiella kostnader
-906 -906
-740 -740
-25 -901 -926
-5 -733 -738
Finansiella intäkter och kostnader
-790
623
1 513
2 252
2 500 -10 2 490
-22 -22
Finansiella intäkter Finansiella kostnader
9
EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Extraordinära poster
10
DIREKTA SKATTER Inkomstskatt från den egentliga verksamheten Skatter från tidigare räkenskapsperioder Förändring av latenta skatteskulder och fordringar Inkomstskatt från den egentliga verksamheten
-4 133 -1 -1 575 -5 709
21
-6 085 -2 536 -5 551
-3 354
-4 904 -2
-3 354
-4 906
(1000 €)
Noter till balansräkningen: KONCERNEN VASA ELEKTRISKA
Bilaga BESTÅENDE AKTIVA
11.
464
Övriga utgifter med lång verkningstid 987 37 1 024
Totalt 4 919 227 5 146
-3 012 -210 -3 222
-455 -3 -458
-833 -76 -909
-4 300 -289 -4 589
Bokföringsvärde 31.12.2012
436
7
115
558
Bokföringsvärde 31.12.2011
456
10
154
619
Koncerngoodwill 6 267 6 267
Totalt 6 267 6 267
-5 162 -368 -5 530
-5 162 -368 -5 530
Bokföringsvärde 31.12.2012
737
737
Bokföringsvärde 31.12.2011
1 105
1 105
Immateriella tillgångar 3 468 190 3 658
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2012 Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Anskaffningsutgift 31.12. Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1. Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.
12.
Goodwill 464
KONCERNGOODWILL 2012 Anskaffningsutgift 1.1. Anskaffningsutgift 31.12.
Byggnader och konstruktioner
Energiproduktionsanläggningar
Eldistributionsnät
Fjärrvärmenät
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
Totalt
13.
Mark- och vattenområden
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1. Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.
1 845 1 -9 1 838
6 356 119 -129 6 346
14 167 16 094
90 392 7 154
31 285 4 438
30 262
97 546
35 724
7 418 758 -41 8 135
17 026 11 662 -25 265 3 423
168 490 40 227 -25 444 183 273
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1. Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.
-3 116
-9 887
-28 309
-20 337
-6 652
-68 302
41
136
-256 -3 277
-411 -10 298
-5 829 -34 138
-905 -21 242
-310 -6 921
-7 711 -75 877
Bokföringsvärde 31.12.2012
1 838
3 068
19 964
63 407
14 482
1 214
3 423
107 397
Bokföringsvärde 31.12.2011
1 845
3 240
4 280
62 083
10 948
766
17 026
100 188
MATERIELLA TILLGÅNGAR 2012 Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift 31.12.
Uppskrivningar som ingår i anskaffningsutgiften Uppskrivningar 1.1. Uppskrivningar 31.12.
95
420 420
420 420 22
(1000 €)
Noter till balansräkningen: KONCERNEN VASA ELEKTRISKA
Bilaga
14.
Andelar i intresseföretag
Övriga aktier och andelar
Anskaffningsutgift 1.1. *) Ökningar Andel i intresseföretagens resultat Anskaffningsutgift 31.12.
76 972 9 225 7 128 93 325
26 817 429 27 247
103 790 9 654 7 128 120 572
Bokföringsvärde 31.12.2012
93 325
27 247
120 572
Bokföringsvärde 31.12.2011
76 972
26 817
103 790
2012 100,00 % 100,00 % 100,00 %
2011 100,00 % 100,00 % 100,00 %
2012 40,60 % 34,62 % 20,00 %
2011 40,61 % 34,62 % 20,00 %
PLACERINGAR 2012
*) innehåller kapitalandelar i intresseföretagen KONCERNFÖRETAG ägarandel % Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft Ab INTRESSEFÖRETAG ägarandel % EPV Energi Ab Oy Enerit Ab Smedsby Värmeservice Ab
23
Totalt
(1000 €)
Noter till balansräkningen: VASA ELEKTRISKA AB
Bilaga BESTÅENDE AKTIVA
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2012 Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Anskaffningsutgift 31.12. Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1 Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.
449
158
Totalt 3 071 76 3 146
-449
-127 -29 -156
-2 836 -97 -2 933
-2 259 -68 -2 327
-449
212
2
214
Bokföringsvärde 31.12.2011
204
31
235
Fjärrvärmenät
Övriga materiella tillgångar
73 243 28 148 -21 096 80 295
Energiproduktionsanläggningar
16 531 6 737 -21 096 2 173
Byggnader och konstruktioner
MATERIELLA TILLGÅNGAR 2012 Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift 31.12.
Totalt
Bokföringsvärde 31.12.2012
Mark- och vattenområden
13.
Goodwill 449
Övriga utgifter med lång verkningstid 158
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
11.
Immateriella rättigheter 2 463 76 2 539
1 615 40
4 777 119
14 070 16 094
31 305 4 467
4 944 690
1 655
4 896
30 165
35 772
5 635
-2 444
-9 798
-20 340
-4 721
-37 303
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1. Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Nedskrivningar Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.
-189
-403
-910
-128
-1 630
-2 633
-10 201
-21 250
-4 849
-38 933
Bokföringsvärde 31.12.2012
1 655
2 263
19 964
14 522
786
2 173
41 362
Bokföringsvärde 31.12.2011
1 615
2 333
4 273
10 964
223
16 531
35 940
Uppskrivningar som ingår i anskaffningsutgiften Uppskrivningar 1.1. Uppskrivningar 31.12.
420 420
24
420 420
(1000 €)
Noter till balansräkningen: VASA ELEKTRISKA AB
Bilaga
14.
Andelar i koncernbolag
Andelar i intresseföretag
Övriga aktier och andelar
Totalt
2 668 2 668
71 856 9 225 81 081
26 819 429 27 248
101 343 9 654 110 997
Bokföringsvärde 31.12.2012
2 668
81 081
27 248
110 997
Bokföringsvärde 31.12.2011
2 668
71 856
26 819
101 343
2012 100,00 % 100,00 % 100,00 %
2011 100,00 % 100,00 % 100,00 %
2012 40,60 % 34,62 % 20,00 %
2011 40,61 % 34,62 % 20,00 %
PLACERINGAR 2012 Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Anskaffningsutgift 31.12.
KONCERNFÖRETAG ägarandel % Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft AB INTRESSEFÖRETAG ägarandel % EPV Energi Ab Oy Enerit Ab Smedsby Värmeservice Ab
25
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Bilaga 15.
16.
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
31.12.2012
31.12.2011
31.12.2012
31.12.2011
Material och förnödenheter Varor under tillverkning Bränslelager Omsättningstillgångar
124 191 4 231 4 546
134 810 3 581 4 526
4 231 4 231
3 581 3 581
Bränsle Återanskaffningspris Bokföringsvärde Differens
4 231 4 231
4 888 3 581 1 307
4 231 4 231
4 888 3 581 1 307
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Fordringar hos koncernbolag Lånefordringar Fordringar hos koncernbolag
5 072 5 072
Fordringar hos övriga Långfristiga lånefordringar Övriga fordringar Fordringar hos övriga
1 53 54
1 37 37
1
1
1
1
Långfristiga fordringar
54
37
1
5 073
1 101
1 058
Latenta skattefordringar
26
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Bilaga 17.
31.12.2012
31.12.2011
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 31.12.2012
31.12.2011
298
266 390
KORTFRISTIGA FORDRINGAR Fordringar hos koncernbolag Kundfordringar Lånefordringar från koncernbolag
2 500 Resultatregleringar Fordringar hos koncernbolag Fordringar hos ägarintresseföretag Kundfordringar från ägarintresseföretag Övriga resultatregleringar från ägarintresseföretag Kortfristiga fordringar från ägarintresseföretag Fordringar hos övriga Kundfordringar Kortfristiga resultatregleringsfordringar (från övriga) Fordringar hos koncernbolag Kortfristiga fordringar Specifikation över resultatregleringarna Övriga resultatregleringsfordringar från koncerbolag Övriga resultatregleringar från ägarintresseföretag Periodiserade skatter Periodiserade personalkostnader Elderivat Övriga resultatreglerade fordringar gällande försäljning (från övriga) Övriga resultatreglerade fordringar gällande utgifter (från övriga) Totalt 18.
2 798
6 662
216 1 537 1 753
162 1 507 1 669
212 1 537 1 749
159 1 507 1 666
27 994 4 177 32 171
23 835 3 091 26 927
20 598 2 621 23 219
17 133 2 089 19 222
33 924
28 596
27 766
21 551
1 537 409 308 138 3 117 204 5 713
1 507 131 37 111 2 096 178 4 598
1 537 74 308 138 1 900 201 4 158
6 1 507
111 1 268 173 3 602
DIFFERENS MELLAN MARKNADS- OCH BOKFÖRINGSVÄRDET AV FINASIELLA VÄRDEPAPPER Marknadsvärdet av finansiella värdepapper Finansiella värdepapper Differens
217 217 0
27
217 217 0
(1000 €)
Noter till balansräkningen
Bilaga 19.
EGET KAPITAL FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL, KONCERNEN Förändring av eget kapital 2011 Eget kapital 1.1. Dividendutdelning Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt 31.12. Förändring av eget kapital 2012 Eget kapital 1.1. Dividendutdelning Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt 31.12. FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL, VASA ELEKTRISKA AB Förändring av eget kapital 2011 Eget kapital 1.1. Dividendutdelning Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt 31.12. Förändring av eget kapital 2012 Eget kapital 1.1. Dividendutdelning Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt 31.12.
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
1 589
108 018 -10 369 20 655 118 304
109 608 -10 369 20 655 119 893
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
1 589
118 304 -11 669 24 366 131 002
119 893 -11 669 24 366 132 591
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
1 589
63 392 -10 369 16 710 69 732
64 981 -10 369 16 710 71 322
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
69 732 -11 669 12 546 70 610
71 322 -11 669 12 546 72 199
31.12.2012 58 064 12 546 70 610
31.12.2011 53 022 16 710 69 732
1 589
Utdelningsbart fritt eget kapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Utdelningsbart fritt eget kapital Koncernen Vasa Elektriska 31.12.2012 31.12.2011 20.
LATENTA SKATTESKULDER OCH -FORDRINGAR Från bokslutsdispositioner Från sammanställningsåtgärder Latenta skatteskulder och -fordringar
-13 515 1 101 -12 413
-11 896 1 058 -10 838
FRÄMMANDE KAPITAL LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till koncernbolag Skulder till koncernbolag, anslutningsavgifter Skulder till koncernbolag Skulder till ägarintresseföretag Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintresseföretag, räntefritt Skulder till ägarintresseföretag Skulder till övriga Skulder till kreditinstitut Anslutningsavgifter Skulder till övriga 28
Vasa Elektriska Ab 31.12.2012 31.12.2011
5 5
5 5
8 913 8 913
10 045 10 045
8 913 8 913
10 045 10 045
27 677 48 582 76 259
26 510 47 077 73 586
27 677 29 871 57 548
26 510 29 529 56 038
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Bilaga LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
31.12.2012
31.12.2011
31.12.2012
31.12.2011
85 172
83 631
66 466
66 088
27 677 27 677
26 510 26 510
27 677 27 677
26 510 26 510
8 913 48 582 57 495
10 045 47 077 57 121
5 8 913 29 871 38 789
5 10 045 29 529 39 578
85 172
83 631
66 466
66 088
4 185 103 10 258 4 557
37 2 287 145 2 470
Långfristigt främmande kapital (räntebelagt / räntefritt) 21.
22.
Räntebelagt: Skulder till övriga Räntebelagt totalt Räntefritt: Skulder till koncernbolag Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintresseföretag, räntefritt Skulder till övriga Räntefritt totalt Långfristigt främmande kapital
23
KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till koncernbolag Koncernkontoskulder, till koncernbolag Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringsskulder Skulder till koncernbolag Skulder till ägarintresseföretag Kortfristiga leverantörsskulder till intressebolag Kortfristiga övriga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt Skulder till ägarintresseföretag
10 432 371
6 533 718
10 432 371
6 533 718
10 804
7 251
10 803
7 250
Skulder till övriga Kortfristiga lån från kreditinstitut Erhållna förskott Kortfristiga leverantörsskulder, räntefritt Övriga skulder Resultatregleringsskulder Skulder till övriga
8 679 125 7 845 9 411 2 440 28 500
6 058 641 5 090 8 218 3 111 23 119
8 679 34 6 039 3 727 1 296 19 776
6 058 33 3 323 3 263 1 430 14 108
39 304
30 370
35 136
23 828
Räntebelagt: Skulder till koncernbolag Skulder till övriga Räntebelagt totalt
8 679 8 679
6 058 6 058
4 185 8 679 12 865
2 160 6 058 8 218
Räntefritt: Skulder till koncernbolag Skulder till intressebolag Skulder till övriga Räntefritt totalt
10 804 19 821 30 624
7 251 17 061 24 312
371 10 803 11 097 22 271
310 7 250 8 050 15 610
39 304
30 370
35 136
23 828
Kortfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital (räntebelagt / räntefritt) 23.
24.
Kortfristigt främmande kapital
29
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Bilaga Specifikation av resultatregleringarna (lång- och kortfristiga) Kortfristiga resultatregleringsskulder till koncernbolag, räntefritt Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintresseföretag, räntefritt Kortfristiga övriga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt Periodiserade personalkostnader, räntefritt Kortfristiga resultatregleringsskulder gällande investeringar, räntefritt Kortfristiga ränteskulder, räntefritt Kortfristiga skatteskulder, inkomstskatt, räntefritt Elderivat Övriga resultatregleringsskulder gällande intäkter, räntefritt Övriga resultatregleringsskulder gällande utgifter, räntefritt Totalt 25.
31.12.2012
31.12.2011
31.12.2012
31.12.2011
8 913 371
10 045 718
258 8 913 371
145 10 045 718
2 043
1 538 19 31 448
926
778 19 30 308
32 5
29 5
358 11 725
1 075 13 873
336 10 839
294 12 337
1 346 48 582 49 928
3 654 47 077 50 731
1 346 29 876 31 222
3 654 29 534 33 188
Skulder för vilka inteckningar och aktier ställts som säkerhet Skulder till kreditinstitut Totalt
30 356 30 356
16 940 16 940
30 356 30 356
16 940 16 940
Ställda fastighetsinteckningar Ställda företagsinteckningar Totalt
7 000 31 177 38 177
7 000 31 177 38 177
7 000 31 177 38 177
7 000 31 177 38 177
För egen räkning ställda säkerheter Depositioner Garantier Totalt
321 25 000 25 321
517 30 000 30 517
268 25 000 25 268
481 30 000 30 481
SKULDER SOM FÖRFALLER SENARE ÄN OM FEM ÅR Lån från kreditinstitut Anslutningsavgifter och övriga skulder Skulder som förfaller senare än om 5 år
26.
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
För dotter- och andra koncernbolag ställda säkerheter Garantier Totalt
400 400
För andras räkning ställda säkerheter Garantier Totalt
8 194 8 194
8 194 8 194
Övriga för egen säkerhet ställda säkerheter LEASINGAVTAL Leasingavtal som förfaller till betalning inom ett år Leasingavtal som förfaller till betalning inom 1-5 år Totalt
27 47 75
5
ÖVRIGA HYRESAVTAL Hyresavtal som förfaller till betalning inom ett år Hyresavtal som förfaller till betalning inom 1-5 år Totalt
19 19 38
17 17 34
ÖVRIGA ANSVAR Övriga ansvar som förfaller till betalning inom ett år Övriga ansvar som förfaller till betalning senare Övriga ansvar Totalt
5 14 000 1 347 15 352
Övriga egna ansvar totalt
15 464 30
5
27 47 75
5 5
5 13 400 1 776 15 181
5 14 000 1 347 15 352
5 13 000 1 776 14 781
15 220
15 426
14 786
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Bilaga 27.
31.12.2012
31.12.2011
31.12.2012
31.12.2011
9 471 9 471
13 414 13 414
9 471 9 471
13 414 13 414
Ränte- och valutaderivat Ränte- och valutaswapavtal Ränte- och valutaderivat totalt
26 885 26 885
8 036 8 036
26 885 26 885
8 036 8 036
Derivatavtalens bokföringsvärde totalt
36 356
21 450
36 356
21 450
-206 -206
-168 -168
-206 -206
-168 -168
Ränte- och valutaderivat Ränte- och valutaderivat Ränte- och valutaderivat totalt
365 365
-439 -439
365 365
-439 -439
Derivatavtalens marknadsvärde totalt
159
-607
159
-607
DERIVATAVTAL Det nominella värdet på ikraftvarande derivatavtal Räntederivat Ränteswapavtal Räntederivat totalt
Marknadsvärdet på ikraftvarande derivatavtal Räntederivat Ränteswapavtal Räntederivat totalt
Elderivat
31.12.2012 (GWh) (1000 €) Mängd Gängse värde
31.12.2011 (GWh) (1000 €) Mängd Gängse värde
Forward Köpavtal Orealiserde förluster Köpavtal
2 811 2 811
-12 264 -12 264
2 818 2 818
-18 370 -18 370
Säljavtal Orealiserade vinster Säljavtal
1 067 1 067
2 170 2 170
748 748
6 813 6 813
3 878
-10 094
3 566
-11 557
31.12.2012 tn CO2
31.12.2011 tn CO2
31.12.2012 tn CO2
31.12.2011 tn CO2
16 582 16 582
33 164 16 582
16 582 16 582
33 164 16 582
31.12.2012 tn CO2
31.12.2011 tn CO2
31.12.2012 tn CO2
31.12.2011 tn CO2
2 169 16 582 -15 028 3 723
3 686 16 582 -18 099 2 169
2 169 16 582 -15 028 3 723
3 686 16 582 -18 099 2 169
Elderivat sammanlagt
28.
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
UTSLÄPPSRÄTTER Utsläppshandelsperiod 2008 – 2012
Beviljade kostnadsfria utsläppsrätter Allokerade på årsnivå Användning av utsläppsrätter Utsläppsmängd Överskott 1.1. Utan vederlag beviljade utsläppsrätter Utsläppsmängd Överskott 31.12.
31
Noter till bokslutet
Bilaga MILJÖÖVERSIKT Vasa Elektriska Ab:s utgångspunkt i miljöhänseende är att känna till de miljöeffekter verksamheten medför samt att vidta åtgärder som proportionellt kan minska dessa effekter. Vasa Elektriska Ab:s energiproduktion är den verksamhet som har största miljöpåverkan. I februari 2012 kontrollerades koldioxidutsläppen för Vasa Elektriska Ab:s produktionsanläggningar under år 2011. I mars 2012 sände bolaget till Energimarknadsverket en utredning över utsläppen samt kontrollörens utlåtande, och i april returnerade bolaget till utsläppshandelsregistret utsläppsrätterna som motsvarar utsläppen för år 2011.
Energianskaffning Största delen av den el och fjärrvärme som Vasa Elektriska Ab anskaffar härstammar från energiproducenter som bolaget är delägare i. Miljöpåverkan av Vasa Elektriska Ab:s kraftandelar har beskrivits i Industrins Kraft Abp:s och Etelä-Pohjanmaan Voima Oy:s egna miljö- och samhällsansvarsrapporter.
Elanskaffning Under verksamhetsåret uppgick den totala elanskaffningen till 1 804,1 GWh, varav 72,7 % anskaffades via kraftandelar i EPV Energi Ab. Den egna elproduktionen utgjorde 0,1 GWh. Den återstående delen av elanskaffningen bestod av vindkraftsproduktion i Korsnäs vindkraftspark och inköp på elbörsen samt av inköp från idustrin och småproducenter. Olja Vind Andra förnybara Torv Vatten Stenkol Kärn På marknaden
0,30 % 1,40 % 1,50 % 9,50 % 13,30 % 15,20 % 28,60 % 30,30 %
Samproduktion med stenkol Samproduktion med olja Inköp % Samproduktion med avfall Samproduktion med gas från avstjälpningsplats Egen produktion % Särproduktion med olja
80,53 0,01 12,98 0,15 6,33
Fjärrvärmeanskaffning enligt produktionsform sammanlagt 752 GWh år 2012 Totalt 1,1 GWh fjärrvärme producerades med spillvärme från avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Den egna oljebaserade fjärrvärmeproduktionen utgjorde 47,6 GWh.
Vattenförbrukningen i de egna anläggningarnas energiproduktion och i fjärrvärmedistributionen Den vattenmängd som behövs i energiproduktionen och fjärrvärmedistributionen fås från Vasa stads vattenledningsnät och renas för produktionsprocessen. Totalt förbrukades 894 m³ renat vatten i energiproduktionen och 20 052 m³ i fjärrvärmenätet. År 2008 2009 2010 2011 2012
Produktion 249 435 1 436 882 894
Nätet 6 827 10 500 13 201 19 155 20 052
Vattenförbrukningen i energiproduktionen och fjärrvärmedistributionen (m3)
Egna energiproduktionens utsläpp Jämfört med året innan sjönk den egna energiproduktionens utsläpp år 2012 på grund av att den egna energiproduktionen minskade. Fjärrvärmeproduktionen i de egna anläggningarna var 18,6 % mindre än föregående år. År 2012 utgjorde Vasa Elektriska Ab:s koldioxidutsläpp totalt 15 028 ton, svaveldioxidutsläpp 87,4 ton, kvävedioxidutsläpp 39,9 ton beräknat i kväveoxid och partikelutsläppen 3,2 ton.
Elanskaffning enligt produktionsform sammanlagt 1 804 GWh år 2012
Fjärrvärmeanskaffning Den totala fjärrvärmeanskaffningen uppgick till 752,4 GWh, varav 93,7 % producerades genom samproduktion med el och värme. Totalt 605,9 GWh av fjärrvärmen producerades med kol i Vaskiluodon Voima Oy:s kraftverk och 0,1 GWh med olja i Wärtsilä Finland Ab:s provanläggning. Under provdriften i Westenergy Ab:s nya avfallsförbränningsanläggning erhölls totalt 97,7 GWh fjärrvärme.
32
År 2008 2009 2010 2011 2012
CO2 (1000t) 14,32 13,49 18,25 18,10 15,03
NOX (t) 35,07 35,70 47,00 47,38 39,85
SO2 (t) 83,78 77,44 104,63 105,70 87,39
Partiklar (t) 2,68 2,73 3,30 3,64 3,17
Egna energiproduktionens utsläpp
1.1-31.12. 2012
Elhandel 1.1-31.12. 2011
1.1-31.12. 2012
(1000 €) Fjärrvärme 1.1-31.12. 2011
87 531
85 355
31 846
28 897
172
180
Särredovisade bokslut:
RESULTATRÄKNING OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST
-71 513 -667 -67 -2 241 13 042
-66 863 -667 -30 -2 178 15 616
-22 898 -1 779 -1 509 -1 929 3 903
-19 411 -1 779 -1 529 -1 753 4 604
Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
-296 12 746
-256 15 360
-222 3 681
-57 4 547
VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
12 746
15 360
3 681
4 547
-1 997 -2 267 8 481
8 -3 762 11 606
-2 230 -306 1 145
125 -1 144 3 529
Bokslutsdispositioner Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
33
(1000 €) Fjärrvärme
Särredovisade bokslut: Elhandel BALANSRÄKNING
31.12.2012
31.12.2011
31.12.2012
31.12.2011
68 8 113 81 493 89 675
67 6 951 72 269 79 287
18 30 492 59 30 568
31 26 687 59 26 777
18 819
5 072 16 730
4 231 12 382 6 181
269 19 089 108 764
483 22 285 101 573
1 393 24 187 54 755
3 581 13 780 4 707 217 1 055 23 342 50 118
238 38 597 8 481 47 316
238 35 939 11 606 47 783
477 13 522 1 145 15 144
477 12 713 3 529 16 719
1 999
1
10 388
8 158
14 388 24 682 5 765 14 614 59 449 108 764
11 990 29 345 3 001 9 452 53 789 101 573
5 288 16 484 1 154 6 296 29 223 54 755
2 960 16 040 1 058 5 183 25 241 50 118
AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL Ackumulerade bokslutsdispositioner FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
34
Dotterbolagens bokslut:
(1000 €) Oy RAVERA Ab 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2012 2011
1.1-31.12. 2012
Vasa Elnät Ab 1.1-31.12. 2011
27 494 0 232
24 732 0 275
12 181 -973 8
12 493 -246 53
Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST
-9 808 -1 351 -6 764 -2 370 7 433
-8 176 -1 163 -8 286 -2 555 4 828
-5 743 -3 689 -178 -1 244 362
-7 141 -3 138 -228 -1 160 632
Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
-99 7 334
-60 4 768
-6 355
-10 623
Extraordinära poster VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
-2 500 4 834
0 4 768
0 355
0 623
Bokslutsdispositioner Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
-2 408 -685 1 742
-1 257 -1 009 2 502
0 -94 261
0 -172 450
RESULTATRÄKNING OMSÄTTNING Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Övriga rörelseintäkter
35
(1000 €) Oy RAVERA Ab
Dotterbolagens bokslut: Vasa Elnät Ab BALANSRÄKNING
31.12.2012
31.12.2011
31.12.2012
31.12.2011
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar BESTÅENDE AKTIVA
1 070 70 429 71 499
1 472 68 150 69 622
11 337 347
17 473 490
RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA
0 0 11 637 8 11 645 83 143
0 0 8 849 3 982 12 831 82 453
568 53 2 619 4 3 245 3 592
1 552 37 2 396 86 4 071 4 561
800 1 468 6 729 1 742 10 738
800 1 468 6 227 2 502 10 997
100 0 1 276 261 1 637
100 0 1 026 450 1 576
42 711
40 304
0
0
0 18 787 0 10 906 29 694 83 143
5 072 17 586 390 8 105 31 152 82 453
0 0 0 1 956 1 956 3 592
0 0 0 2 985 2 985 4 561
AKTIVA
PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Överkursfond Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL Ackumulerade bokslutsdispositioner FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
36
Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 70 610 (69 732) miljoner euro, varav 12 546 (16 710) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst. Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt: – moderbolagets utdelningsbara vinstmedel – som dividend utdelas ett belopp om 200,00 euro/aktie eller totalt – i det egna kapitalet kvarlämnas
70 609 876,62 € 6 300 000,00 € 64 309 876,62 €
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen. Vasa den 25. februari 2013
Kaj Skåtar
Miapetra Kumpula-Natri
Mauri Holma
Markku Mäntymaa
Teija Laitinen
Hannu Linna verkställande direktör
37
Revisionsberättelse Till Vasa Elektriska Ab:s bolagsstämma Vi har reviderat Vasa Elektriska Ab:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1−31.12.2012. Bokslutet omfattar koncernens samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets förvaltningsråd och styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.
Utlåtande Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Vi har tagit del av de i noterna för särredovisade verksamheter avgivna resultat- och balansräkningarna samt tilläggsuppgifterna till dem. Enligt vår mening är dessa uppgjorda enligt elmarknadslagen och i enlighet med däri givna stadganden och bestämmelser. Vasa den 26 februari 2013 Ernst & Young Ab CGR-samfund Kristian Berg, CGR
38
Förvaltningsrådets utlåtande Förvaltningsrådet har vid sitt sammanträde idag bekantat sig med Vasa Elektriska Ab:s bokslut, koncernbokslut och revisionsberättelse för år 2012. Förvaltningsrådet antecknar revisionsberättelsen till kännedom och konstaterar att bokslutet inte föranleder anmärkningar. Förvaltningsrådet föreslår att bokslutet inklusive koncernbokslutet fastställs och förenar sig med styrelsens förslag om disposition av vinstmedlen. Vasa den 14 mars 2013 För förvaltningsrådet
Jarmo Wahlström
Juha Häkkinen
39
%RFNµV2I½FH
VASA ELEKTRISKA AB ADRESS ZZZYDDVDQVDKNR½
PB 26, 65101 VASA
HEMORT
TELEFON
FAX
FO-NUMMER
Vasa, Kyrkoesplanaden 4
06 324 5111
06 324 5350
0209628-8
