ÅRSBERÄTTELSE 2009 Vasa Elektriska Ab | Vasa Elnät Ab | Oy RAVERA Ab
Innehållsförteckning Verkställande direktörens översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Styrelsens verksamhetsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Samhällsansvar och personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Koncerntjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Elhandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Utveckling av koncernens nyckeltal
Fjärrvärme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Vasa Elnät Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Oy RAVERA Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
140 120
Bokslut för koncernen Vasa Elektriska Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
100
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
80
Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
60
Noter till bokslutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Miljööversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Bokslut för separata bolag: Vasa Elektriska Ab. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Särredovisade bokslut: Elhandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Fjärrvärme. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Vasa Elnät Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Oy RAVERA Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen . . . . . . . . . 48 Revisionsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Förvaltningsrådets utlåtande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
40 20 0
2005
2006
2007
2008
Omsättning (milj. euro)
2009
35%
25
100% 90%
30%
20
80%
25%
70%
15
60%
20%
50%
15%
10
40% 30%
10%
5
20%
5% 0%
10%
2005
2006
2007
2008
2009
Rörelsevinst, %
0%
2005
2006
2007
2008
2009
Soliditet, %
35%
0
2005
2006
2007
2008
2009
Räkenskapsperiodens vinst (milj. euro)
50
2,50
40
2,00
30
1,50
20
1,00
10
0,50
30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
2005
2006
2007
2008
Avkastning på investerat kapital, %
2009
0
2005
2006
2007
2008
Investeringar (milj. euro)
2009
0
2005
2006
2007
2008
2009
Likviditet (Quick Ratio)
VERKSAMHETSMÅL Vasa Elektriska är en effektiv, lönsam och prismässigt förmånlig energikoncern. Vasa Elektriska erbjuder pålitliga energinätverk för näringslivet och invånarna inom sitt område. Koncernen expanderar genom att utnyttja sina ökande resurser på energimarknaden.
3
Verkställande direktörens översikt Krisens botten är passerad
År 2009 informerade Finlands regering om en avsevärd höjning av bränsleskatterna på stenkol och naturgas i början av år 2011. En plötslig ändring av bränsleskatterna av detta slag drabbar marknadsparterna på ett orättvist sätt och medför negativa ekonomiska följder för utvecklingen av en kapitalintensiv bransch. Det har varit förbryllande att konstatera att samproduktionen av el och värme, som tack vare sin energieffektivitet givit Finland internationella priser, trots sina miljövärden kommer att beskattas så kraftigt. Förbrukningen av el har för första gången sjunkit två år i rad, i första hand beroende på en minskning av förbrukningen inom industrin. När 2010 börjar har botten av den ekonomiska krisen passerats och elförbrukningen har åter börjat stiga. Försämrad kommunekonomi kan under de närmaste åren påverka verksamhetsförutsättningarna för de finländska energibolagen.
Den finansiella krisen fick en global omfattning år 2009. De värsta scenarierna kunde dock undvikas. Med globala och regionala stimulansåtgärder på flera nivåer lyckades man dämpa krisens effekter och då detta år börjat med en stabilisering av penningmarknaden och stigande börskurser kan man anta att krisens botten har passerats. Den ökade arbetslösheten och offentliga sektorns skuldsättning kommer dock att bromsa tillväxten under en lång tid. Klimatmötet i Köpenhamn gav inga nämnvärda konkreta resultatet, men med tanke på stävjandet av klimatförändringen behöver detta inte vara någon nackdel. Bekräftandet av den vetenskapliga basen för undersökningen av klimatförändringen ger i framtiden en mera hållbar bas även för valet av politiska styrmedel. Ur det europeiska näringslivets och energiaktörernas synvinkel är avsaknaden av globala spelregler dock ett stort ekonomiskt hot. Köldperioden som började i december 2009 är en välkommen påminnelse om vikten av en fungerande energiförsörjning. Trots krisen har reservproduktionen visat sig vara nödvändig. Åtgärder för att förhindra klimatförändringen är viktiga, men de får inte genomföras på bekostnad av en försämrad leveranssäkerhet för el- och värmeenergi.
Vasa Elektriska förbereder sig på en uppgång För koncernen Vasa Elektriskas del karaktäriserades år 2009 av en kamp mot krisens effekter och mot styråtgärder beroende på klimatoron. Koncernens omsättning minskade och resultatet försämrades år 2009, men var ändå tillfredsställande och bättre än vad som budgeterats. Resultatnedgången berodde huvudsakligen på det 4
4
Antalet kunder inom elhandeln fortsatte att öka kraftigt och uppgick vid årets slut till 91 740. Kundundersökningar visar att Vasa Elektriskas förmånliga prissättning och flexibla betjäning väckt förtroende hos kunderna. Tack vare det ökade antalet fjärrvärmeobjekt och de låga temperaturerna under slutet av året uppnåddes en rekordstor fjärrvärmeleverans. Det tidigare rekordet noterades år 2003. Samproduktionen av el och värme utgjorde 93 % av fjärrvärmeproduktionen. Bredbandsverksamheten såldes under året till Anvia. Inom Vasa Elnäts område ökade elförbrukningen på ett sätt som avvek från trenden i de övriga delarna av landet. Ökningen var visserligen endast 0,2 % och året innan 1,2 %. Den totala förbrukningen i landet sjönk med 6,1 % år 2009 och året innan med 3,1 %. En stor utmaning under verksamhetsåret var övergången till fjärravläsning av elmätare som under vinterns lopp har genomförts på ett lyckat sätt. Vårt andra dotterbolag, Oy RAVERA Ab, har genom en målmedveten effektivering av verksamheten uppnått en tillfredsställande – för ett entreprenadbolag rentav god – lönsamhetsnivå. Resultatet av de viktiga avtal som ingicks i slutet av verksamhetsåret är att RAVERAs affärsverksamhet växer och verksamhetsområdet utvidgas. Förstärkningen av EPV Energi Ab:s position på energimarknaden fortsatte år 2009. Bolaget ägs till drygt 40 % av sin största ägare Vasa Elektriska. Byggandet av en vindkraftspark omfattande åtta stora vindkraftverk har inletts i Röyttä i Torneå. För ägandet av Vapo Oy grundades Suomen Energiavarat Oy då Metsäliittos andel i bolaget köptes. I oktober 2009 fattade Westenergy Oy Ab:s styrelse ett beslut om en investering i byggandet av en anläggning för återvinning av energi. Anläggningen kommer i enlighet med det avtal som ingåtts att producera nästan en tredjedel av Vasas fjärrvärmebehov och el med en effekt på drygt 10 MW. Speciellt glad är jag att vi trots de svåra förhållandena sysselsättningsmässigt klarade av året bra. Jag tackar de anställda för deras arbetsinsatser, för det goda arbetsklimatet och för deras förståelse för nödvändiga arbetsarrangemang och jag tackar alla kunder och samarbetspartner för ett mycket smidigt samarbete. Jag vill också tacka alla medlemmar i koncernbolagens styrelser och förvaltningsrådet för ett konstruktivt samarbete.
låga elmarknadspriset, vilket resulterade i att spotförsäljningen av el både volymmässigt och prismässigt var lägre än tidigare år. Elhandelns relativa andel av Vasa Elektriskas verksamhet är exceptionellt stor jämfört med konkurrerande aktörer.
Hannu Linna verkställande direktör 5
Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1−31.12.2009
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Tillväxten som pågått inom Vasa Elektriska i flera års tid övergick på grund av recessionen och de låga elmarknadspriserna i en nedgång. Den märkbaraste minskningen skedde inom elhandeln, vars proportionella andel av koncernens affärsverksamhet är stor. Lönsamheten för elhandeln var ändå tillfredsställande. Fjärrvärmens omsättning och lönsamhet förbättrades till följd av det ökade uppvärmningsbehovet och priserna som var högre än året innan. De stora investeringarna, höjningen av stam- och regionnätsavgifterna samt höjningen av kostnaderna för nätförluster försämrade Vasa Elnät Ab:s lönsamhet. Oy RAVERA Ab bibehöll samma resultatnivå som föregående år. Bolagets omsättning minskade en aning medan lönsamheten förbättrades. I juni köpte Suomen Energiavarat Oy Metsäliittos innehav (49,9 %) i Vapo Oy. Suomen Energiavarat grundades inom ramen för EPV Energi Ab och dess verksamhet är inriktad på inhemsk produktion och sats-
Markku Mäntymaa Kaj Skåtar Miapetra Kumpula-Natri Riitta Viitala
6
ning på bioenergi. Vasa Elektriska Ab är den näst största ägaren av Suomen Energiavarat Oy:s aktier i aktieserie B. Investeringsbeslutet som Rajakiiri Oy, dotterbolag till EPV Energi Ab, fattat om att bygga åtta stora vindkraftverk i Torneå ökar Vasa Elektriskas andel vindkraftsel avsevärt när vindkraftverken är klara. Under verksamhetsåret såldes bredbandsverksamheten till Anvia. Den slutliga utredningen av Korsnäs Vindkraftspark Ab registrerades 31.12.2009, varefter VS Vindkraft Ab fortsätter verksamheten.
med 3,1 procent jämfört med föregående år. Rörelsevinsten sjönk med 25,6 procent till 22,5 (30,2) miljoner euro. Den största orsaken till nedgången i omsättningen var elhandelsaffärsverksamhetens omsättning, som sjönk med 9,2 procent jämfört med året innan. Bland de andra affärsverksamheterna svarade fjärrvärmeaffärsverksamheten för den relativt sett största omsättningsökningen, dvs. 22,7 procent. Elförsäljningens omsättning var 71,0 (78,2) miljoner euro. Vasa Elnät Ab:s omsättning uppgick till 21,6 (21,6) miljoner euro och fjärrvärmens till 25,9 (21,1) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s omsättning var 8,8 (9,2) miljoner euro. Under verksamhetsåret var moderbolagets elförsäljningsvolym 1 570 gigawattimmar (1 643 GWh), elöverföringens 956 gigawattimmar (954 GWh) och fjärrvärmeförsäljningens 651 gigawattimmar (606 GWh). Under räkenskapsperioden uppgick koncernens vinst till 16,4 (22,8) miljoner euro och moderbolagets vinst till 14,3 (20,9) miljoner euro. Inom moderbolaget var elhandelsaffärsverksamhetens andel av räkenskapsperiodens resultat 67,6 (79,0) procent. Koncernens bruttoinvesteringar år 2009 utgjorde 44,4 (13,7) miljoner euro, varav andelen för arrangemangen i anslutning till Vapo var 25,0 miljoner euro. Investeringarna i el- och fjärrvärmenätet utgjorde 15,7 (10,7) miljoner euro, varav AMR-projektets andel var 6,1 miljoner euro.
Ekonomisk utveckling Koncernen Vasa Elektriskas resultat var tillfredsställande under räkenskapsperioden. År 2009 uppgick koncernens omsättning till 117,7 (121,5) miljoner euro och sjönk
Finansiering I anslutningsavgifter inflöt 1,5 (2,8) miljoner euro. De räntebärande skulderna var 21,8 (5,4) miljoner euro 31.12.2009. Likviditeten var måttlig under året. Vid bokslutstillfället var de likvida medlen 7,8 (27,3) miljoner euro.
Mauri Holma
7
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning Koncernen Koncernen Moder 2009 2008 2009 Omsättning 1000 € 117 735 121 501 96 352 Förändring av omsättning % -3,1% 15,8 % -3,3 % Rörelsevinst % 19,1 % 24,9 % 18,2 % Avkastning på eget kapital % 11,9 % 17,8 % 15,6 % Avkastning på investerat kapital % *) 15,0 % 23,3 % 18,9 % Soliditet % *) 71,2 % 78,3 % 66,9 % Likviditet (Quick Ratio) 0,8 2,0 0,9
Koncernstruktur Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy RAVERA Ab, VS Vindkraft Ab och intressebolagen EPV Energi Ab, Oy Enerit Ab samt Smedsby Värmeservice Ab.
Moder 2008 99 629
Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång
18,4 %
Det kalla vädret som rådde från början av december var en utmaning för energibolagets alla affärsverksamhetsområden. Koncernen Vasa Elektriska har klarat utmaningen bra. Den kyliga väderlekens ekonomiska inverkan på affärsverksamheternas resultat kommer att vara gynnsam förutom de kallaste perioderna. I mars köpte Oy RAVERA Ab VK-Electric Oy:s affärsverksamhet för nätdistributionsentreprenad.
24,8 % 24,7 % 30,6 % 77 % 2,1
*) I beräkningen har anslutningsavgiftsskulden beaktats som eget kapital.
Bedömning av den kommande utvecklingen Byggandet av förnybar elproduktion samt produktionsinvesteringarna för fjärrvärmen medför stora investeringar även under de närmaste åren. De mest betydande investeringarna i förnybar energi utgörs av de av EPV ägda vindkraftbolagen Rajakiiri Oy:s och EPV Vindkraft Ab:s samt i ett senare skede Suomen Merituuli Oy:s produktionsanläggningar. Oy Westenergy Ab har påbörjat byggandet av ett kraftverk för återvinning av energi ur
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal Koncernen Koncernen Moder Moder 2009 2008 2009 2008 Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 178 183 90 93 Fastanställda 31.12. 173 173 83 83 Visstidsanställda 31.12. 17 12 14 9 Sammanlagt 31.12. 190 185 97 92 Löner och arvoden under räkenskapsperioden € 7 567 117 7 213 550 3 886 050 3 717 083
8
deponiavfall i Stormossen. Vasa Elektriska främjar aktivt även TVO:s kärnkraftprojekt. Trots koncernens starka ekonomiska ställning utgör den höga investeringsnivån, på grund av finansmarknadens åtstramningar, en större utmaning än tidigare. Utsikterna för utvecklingen av koncernens tillväxt och lönsamhet är dock gynnsamma för alla affärsverksamheter.
gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen. Prisrisker inom handeln med utsläppsrätter Produktionsbolagen måste senast i slutet av april till elmarknadsmyndigheten returnera den mängd utsläppsrätter som motsvarar mängden växthusgasutsläpp under föregående kalenderår. Underskott köps på marknaden och överskott säljs till marknaden. Priserna på utsläppsrätter på marknaden varierar kraftigt och oförutsett. Riskerna inom handeln med utsläppsrätter hanteras i enlighet med separata direktiv.
Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Koncernen Vasa Elektriskas riskhantering innebär inte enbart eliminering av risker, utan är även ett sätt att systematiskt och förutseende analysera och styra de möjligheter och hot som hör till verksamheten. Moderbolagets styrelse svarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik samt övervakar att den förverkligas. Verkställande direktören ansvarar för att riskhanteringen ordnas på rätt sätt. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesserna och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner.
Försäkringspolitik Som en del av riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra.
Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln
Hantering av finansiella risker och likviditetsrisker
Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med riskhanteringen är att
Koncernstyrelsen godkände 17.11.2009 principerna för koncernens finanspolitik. Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen med interna koncernlån.
9
Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisken är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.
Ränterisk
Bolagets aktier
För hanteringen av ränteriskerna har koncernens låntagning spritts ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan även användas som hjälp för att hantera ränterisker. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Räntederivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet verksamma inom Finland.
Bolaget har 31 500 aktier, vars nominella värde är 50,46 euro. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Kapitallån Moderbolaget Vasa Elektriska Ab har givit ett kapitallån till Oy RAVERA Ab. Lånetiden är 10 år. Låneräntan är bunden till 6 månaders euribor och en marginal om 0,25 procentenheter. Om bolaget försätts i likvidation och konkurs får utbetalning av kapital och ränta endast ske med sämre förmånsrätt än för alla andra skulder. Kapitallånets kapital får amorteras och ränta betalas endast till den del beloppet av bolagets fria egna kapital och samtliga kapitallån vid betalningstidpunkten överstiger förlusten enligt bolagets balansräkning för den senast avslutade räkenskapsperioden eller enligt balansräkningen i ett senare bokslut. Ingen säkerhet ställs för betalning av kapitalet eller räntan. Om räntan på kapitallånet inte kan betalas skjuts räntebetalningen upp så att den betalas enligt det första bokslut som ger möjlighet till detta.
Kreditrisk Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Moderbolagets utdelningsbara medel uppgår till 54,211 miljoner euro, varav 14,310 miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst. Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara medlen disponeras på följande sätt: som dividend utdelas ett belopp om 227,15 euro/aktie eller totalt 7 155 225,00 € kvarlämnas i det egna kapitalet 47 056 113,40 € 54 211 338,40 €
10
Organisation, ledning och revisorer
Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Heikki Miilumäki (ordf.), Heikki Lamminmäki, Tarja Launonen, Arja Rosing och Ossi Suortti. Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Hannu Linna (ordf.), Arja Rosing och Antero Vehkala. Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst & Young Oy och som huvudansvarig revisor CGR Sune Back.
Som medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s förvaltningsråd, valda av bolagsstämman i april 2009, fungerade Jarmo Wahlström (ordf.), Juha Häkkinen (1:e viceordf.), Ragnvald Blomfeldt (2:e viceordf.), Viveca Bäck, Erik Cederholm, Niilo Hamari, Raija Kumpula, Pentti Paloniemi, Urpo Saari, Anna Swanljung, Anne Södervik, Roger Thölix († 19.2.2010) och Tuula Wägar. I förvaltningsrådets möten deltog därtill i egenskap av personalens representanter förtroendepersonerna Seppo Aro, Karl-Erik Gullblom, Ulla Ylinen och Ari Salo. Till medlemmar i granskningsutskottet valde förvaltningsrådet Ragnvald Blomfeldt, Niilo Hamari, Juha Häkkinen och Jarmo Wahlström, som fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka att uppsatta mål uppnås inom Vasa Elektriska Ab samt att bolagets grundläggande verksamhet sköts. Därtill framlägger utskottet varje år ett förslag till förvaltningsrådet om utnämning av styrelse och fastställande av arvoden för styrelsens medlemmar. Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse, valda av förvaltningsrådet 25.3.2009, fungerade Kaj Skåtar (ordf.), Miapetra Kumpula-Natri (viceordf.), Mauri Holma, Markku Mäntymaa och Riitta Viitala. Styrelsen sammanträdde 10 gånger under räkenskapsåret.
11
Samhällsansvar och personal Samhällsansvar
följa arbetarskyddslagstiftningen och koncernen förutsätter detta även av sina underleverantörer. Bolaget strävar efter att rationalisera och effektivisera arbetet samt att göra arbetet meningsfullare genom att erbjuda påverkningsmöjligheter, flexibilitet och utbildning. Syftet är att utveckla en balanserad arbetsgemenskap genom att låta personalen delta i beslutsfattandet och genom att ingå lokala avtal. I avsikt att utveckla förmansarbetet startade koncernen år 2010 ett projekt benämnt ”Hyvä johtaminen Vaasan Sähkö -konsernissa”, vars målsättning är, förutom att utveckla förmansarbetet, att även erbjuda koncernens förmän ett arbetsredskap som stöd för sitt eget förmansarbete. Under TYHY-dagarna 2009 besvarade personalen en årligen återkommande enkät riktad till verkställande direktörerna och via en undersökning som utfördes på vintern kartlade man hur strategin har blivit förverkligad inom organisationen. Resultaten visade att personalen har tillägnat sig strategins målsättningar bättre än jämförelseföretagen. Strävan att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga (TYKY-verksamhet) har efter hand utvecklats till en mångsidigare hälsofrämjande verksamhet (TYHY). Under kommande år inriktas TYHY-verksamheten på en rationalisering av stressande och betungande arbeten, en ökad upplysning om mat- och motionsvanor samt på
Inom koncernen Vasa Elektriska betyder samhällsansvar att varje koncernbolag tar sitt ansvar gentemot intressegrupperna, både ekonomiskt och socialt. De gemensamma värdena enligt koncernens strategi, dvs. öppenhet, kunnande och förtroende, styr samhällsansvarsarbetet. Till ansvaret hör att ombesörja alla kunders energibehov genom att satsa på leveranssäkerhet och ett förmånligt energipris samt genom att producera ett ekonomiskt mervärde för ägarna och därigenom skapa välmående för hela regionen. Koncernen känner ansvar för miljön och utvecklar verksamheten i en ännu miljövänligare riktning. Koncernen deltar i utvecklingen och framtagningen av miljömässigt hållbarare energiproduktionsalternativ. Principen inom koncernen är att iaktta god bolagsstyrning och eftersträva en öppen växelverkan och transparens i verksamheten. Huvudmålsättningen är att öka och bevara kundernas, personalens, myndigheternas och ägarnas förtroende. Lönsamheten inom koncernen baserar sig på förmånlig energi och på en operativt sett utmärkt verksamhet. Personal Personalens arbetshälsa och motivation uppmärksammas och främjas. Koncernens personal har förbundit sig att
12
Vasa Elektriska Ab
Vasa Elnät Ab
Oy RAVERA Ab
Koncernen totalt
Personal 31.12.2009
97 (92)
49 (50)
44 (43)
190 (185)
Personalen 2009 i genomsnitt
90 (93)
46 (47)
42 (42)
177 (181)
46 år 7 mån.
49 år
43 år 9 mån.
46 år 7 mån.
Utbildning i genomsnitt
4 dagar
3 dagar
2,5 dagar
4 dagar
Sjukdagar i genomsnitt
8,3 dagar
10 dagar
7,6 dagar
8,6 dagar
20 h
27 h
40 h
27 h
Medelålder
Övertid i genomsnitt
skapandet av en trivsam arbetsmiljö och ett meningsfullt arbete. Under räkenskapsperioden har de anställdas kunnande utvecklats och upprätthållits via utbildning omfattande i genomsnitt 4 dagar/person. För att främja personalens välmåga erbjuder koncernen Vasa Elektriska även olika motions-, rekreations- och kulturtjänster som personalen kan utnyttja på fritiden. År 2009 uppgick antalet anställda till i medel 192 st medan personalens genomsnittliga antal var 177. I slutet av året var personalens medelålder 46 år och 7 månader (året innan 46 år 2 mån.).
Koncernen sköter sin skyldighet som arbetsgivare gentemot intressegrupperna genom att erbjuda sommararbete (18 personer), praktikantplatser samt ingenjörs- och diplomarbete för personer intresserade av branschen.
13
Koncerntjänster Elektrifieringen och automatiseringen av processerna tog ett stort kliv framåt
räkenskapsåret utgjorde det totala antalet försäljningsfakturor ca 615 000 st (knappt 570 000 år 2008). I slutet av räkenskapsåret överfördes koncernens all interna försäljnings- och inköpsfakturering till e-fakturering. På grund av försäljningen av bredbandsverksamheten sjönk det totala antalet inköpsfakturor inom koncernen från 10 462 st till 10 057 st. Nätfakturornas andel av inköpsfakturorna ökade däremot med 7 procentenheter från 30 procent till 37 procent. Ibruktagningen av skattekontot visar att även den offentliga sektorn har övergått till automatiserade och elektroniska tjänster. Koncernen har berett sig för projektet genom systemuppdateringar och utbildning av personalen. Målsättningen med ibruktagningen av systemen för intern rapportering och koncernkonsolidering är att effektivisera processerna och därmed möjliggöra genomströmning av större volymer.
Övergången till elektroniska processer och automatiseringen av processerna möjliggör en effektivering av verksamheten och innebär samtidigt betydande kostnadsbesparingar för företagen, även när det gäller tjänsterna. Beträffande elektrifieringen av faktureringen och övriga tjänster har situationen varit oförändrad under några års tid och tillväxten har varit synnerligen blygsam. Glädjande nog tog elektrifieringen dock ett stort kliv framåt år 2009. I slutet av 2009, då ca 57 000 mätare hade bytts ut till fjärravlästa mätare, baserade sig nästan alla kunders fakturering inom Vasa Elnäts distributionsområde på en avläsning i realtid. År 2009 fick redan 2 970 privatkunder och 3 566 företagskunder e-fakturor. Under året sände koncernen ut 35 421 e-fakturor (år 2008 var antalet 16 526 st). Under
14
En skattegranskning av förskottsuppbörd, mervärdesskatt och näringsbeskattning som utfördes i moderbolaget i maj 2009 visade tydligt att även skattemyndigheten har övergått till elektroniska medier. Den största delen av granskningen utfördes elektroniskt på förhand medan den slutliga granskningen förlöpte smidigt och effektivt på plats. Skattemyndigheten gav moderbolaget helt godkänt vid skattegranskningen.
Kundtidningen Nette som fått god respons av kunderna kommer fortsättningsvis att fungera som en viktig informationskanal mot kunderna. Sedan faktureringen ändrades har energirådgivningen blivit allt viktigare i vår kundbetjäning. Förutom rådgivning krävs det mer tid för kunderna att vänja sig vid övergången från fakturering med uppskattningsfakturor i jämna rater till varierande stora fakturor baserade på den verkliga förbrukningen.
En del av Europa och stadskoncernen
Framtidsutsikter
Harmoniseringen av betalningsrörelsen inom Europa framskrider och också inom vår koncern fortsätter förberedelserna inför SEPA (Single European Payment Area). Tidtabell för konvertering till SEPA-format har uppgjorts för nästan alla system som producerar material för betalningsrörelser och de första SEPA-utbetalningarna har redan gjorts. Med anledning av moderkoncernen Vasa stads koncernbokslut, avstämdes i januari 2009 för första gången även de inköp och försäljningar som gjorts inom stadskoncernen under året. Under tidigare år har avstämningarna och elimineringarna gjorts enbart från årsskiftets fordrings- och skuldsaldo.
Automatiseringen fortgår även nästa år. En omfattande definiering av en uppdatering av kunddata- och faktureringssystemet påbörjades inom koncernen i augusti 2009. Det uppdaterade systemet togs i bruk i början av 2010. Uppdateringen främjar automatiseringen och möjliggör bl.a. införandet av ett elektroniskt bokföringssystem. För kunden innebär projektet en förnyad layout på el- och fjärrvärmefakturorna samt lättfattligare fakturor. För att påskynda ibruktagningen av e-fakturor arrangeras en s.k. e-fakturakampanj, vars syfte är att locka allt fler kunder att använda elektroniska fakturor. Viktigt under kommande år är bl.a. satsningen på en utökning och utveckling av internettjänsterna för kunderna. År 2009 utökades tjänsterna med bl.a. en blankett för beställning av arbetsplatscentraler på nätet. År 2010 elektrifieras även personaltjänsterna; ibruktagningen av nätlöner torde kräva en viss tillvänjning av löntagarna, men medför en effektivare lönebetalningsprocess.
God feedback av kunderna Vår kundtjänst fick god feedback av kunderna vid kundenkäten som utfördes under Vasa byggmässa på hösten 2009. Vår målsättning är att kontinuerligt utveckla och ytterligare förbättra kundprocesserna. Hösten 2010 är det t.ex. dags att förnya koncernbolagens webbsidor. Ett exempel på förändringar som gjorts är förlängningen av kundbetjäningens öppethållningstider fr.o.m. början av juni 2009.
Arja Rosing ekonomidirektör
15
Elhandel Recessionen sänkte marknadspriserna Till följd av den globala ekonomikrisen var marknadspriserna på bränslen, utsläppsrätter och således även på el som lägst i februari. Priserna stabiliserades i slutet av året – priset på kol var ca 60 euro per ton och priset på utsläppsrätter ca 14 euro per ton koldioxid. Elförbrukningen inom industrin i Finland sjönk på grund av recessionen med nästan 16 procent och underskred därmed nivån år 1997. Under klimatmötet i Köpenhamn i december försökte man få till stånd ett globalt klimatavtal som en fortsättning på Kyotoavtalet som upphör 2012. Mötet blev dock resultatlöst. Det genomsnittliga priset på elektricitet på börsen inom Finlands prisområde sjönk med 28 procent från år 2008 och utgjorde 36,98 euro/megawattimme. Det månatliga genomsnittspriset på el på börsen inom Finlands prisområde var som billigast 33,13 €/MWh i maj och som dyrast 47,98 €/MWh i december. På årsnivå var Finlands områdespris 1,96 €/MWh dyrare än systempriset. Ett nytt rekord sattes på elbörsen 17.12.2009 då det dyraste timpriset var 1 400 €/MWh. Detta berodde
på det kalla vädret som rådde i de nordiska länderna och på att en del av kärnkraftverken i Sverige servades. Motsvarande pristoppar förekom även i januari och februari 2010. 6 219 nya kunder trots det strama konkurrensläget Elförsäljningen fick många nya kunder och den avtalsbaserade elförsäljningen ökade jämfört med föregående år. Vid årets slut såldes el till 91 740 elförbrukningsplatser. Priset på den leveransskyldiga försäljningen var fortfarande förmånlig för kunderna. För att skaffa nya kunder ordnades kampanjer i västra och norra Finland – helt enligt marknadsföringsplanerna. Under året utdelades fyra nummer av kundtidningen Nette till alla kunder. 16
Vasa Elektriska Ab:s kraftverksandelar 31. 12. 2009 Vasa Elektriska Ab 40,6 %
Tornion Voima Oy
100 %
EPV Regionalnät Ab
7,2 %
6,6 %
50 %
Industrins Kraft Abp
Nordkraft Ab
58,3 % PVO-Huippuvoima Oy
100 %
EPV Energi Ab
100 %
50 %
Rapid Power Oy
50 % Vaskiluodon Voima Oy
Centrala nyckeltal för elhandelns affärsverksamhet 2009 2008 Omsättning 1000 € 70 998 78 192 Förändring av omsättning, % -9 22 Försäljningsvolym (GWh) 1 570 1 643 Rörelsevinst 1000 € 13 455 22 556 Avkastning på sysselsatt kapital, % 23 40 Antal anställda 13 12
Bolaget fortsatte att utveckla de elektroniska tjänsterna genom att erbjuda e-fakturering åt privatkunder. Satsning på förnybara produktionsformer År 2008 var elanskaffningen 1 570 gigawattimmar. Minskningen var 4,4 procent jämfört med föregående år. Vasa Elektriska medverkar via EPV Energi i byggandet av en vindkraftspark i Torneå. Investeringsbeslut har fattats om projektets första fas. Sammanlagt 8 st 3,6 MW:s vindkraftsverk byggs i Torneå. I slutet av året säkerställdes Vasa Elektriskas och Westenergys gemensamma projekt att i Korsholm bygga ett kraftverk för energiåtervinning av avfall. Anläggningen skall enligt planerna tas i kommersiellt bruk år 2013. 17
Resultatet inom elhandeln tillfredsställande År 2009 var elhandelns omsättning 71,0 milj. euro och rörelsevinsten 13,5 milj. euro. Resultatet kan med beaktande av marknadssituationen anses vara tillfredsställande. Riskhanteringen baserar sig på en av styrelsen godkänd riskpolitik och på en regelbunden rapportering till styrelsen. Olli Arola direktör för elhandelsenheten
18
Fjärrvärme året innan, dvs. ca 93 procent av den totala anskaffningen. Under driftstoppet på sommaren och under hård köld, då effekten i Vasklot 2 inte räckte till, producerades värme även med egna oljeeldade värmecentraler. År 2009 var den totala mängden som producerades i egna värmecentraler 45 gigawattimmar, eller ca 6 procent av den totala anskaffningen. Den resterande delen av den årliga fjärrvärmeanskaffningen utgjordes av spillvärme som erhölls vid testkörning av dieselmotorer (ca 2 GWh) samt av förbränningen av deponigas (ca 1 GWh). Anskaffningens högsta timmedeleffekt uppnåddes på förmiddagen 17.12.2009, då den totala effekten som matades i fj fjärrvärmenätet var 245 megawatt.
Rekordhög fjärrvärmeförsäljning Det kalla vädret i slutet av året och det stora antalet anslutningar under de senaste åren höjde fjärrvärmeförsäljningen till ett nytt rekord år 2009. År 2009 var vädret totalt sett varmare än under ett normalår, men det tidigare energiförsäljningsrekordet från 2003 överskreds ändå med ca 3 procent. År 2009 uppgick den totala försäljningen till 651 gigawattimmar, varav 325 GWh såldes till bostadshus, 303 GWh till industrin och offentliga byggnader samt 29 GWh till Smedsby Värmeservice Ab i Korsholm. År 2009 var medelpriset på fjärrvärme 48,3 euro/ megawattimme (moms 22 %) mot 42,7 €/MWh föregående år.
Över 100 nya kunder Till fjärrvärmen anslöt sig under året 102 nya kunder, varav 71 var egnahemshus. Endast två gånger sedan 1980-talet har bolaget byggt över 100 nya anslutningar. Det totala antalet fjärrvärmekunder var 2 751 vid årets slut. Den största enskilda utvidgningen av fjärrvärmenätet var byggandet av överföringsförbindelsen från Båtmansgatan genom Hemstrand till Stenhaga och Dragnäsbäck. Totalt utbyggdes nätet med 8 371 meter och 70 meter av det gamla nätet demonterades. Under året förnyades även 132 meter skadade ledningar i nätet och 14 lokala läckor reparerades. Fjärrvärmenätets totala längd var 201 km vid årets slut. Därtill utbyggdes nätet åt Smedsby Värmeservice Ab med 255 meter på entreprenad. Under verksamhetsåret uppgick nätverks- och mätningsförlusterna till 55,3 gigawattimmar, dvs. 7,8 procent av den energi som matades i nätet.
Centrala nyckeltal för fjärrvärmens affärsverksamhet Omsättning 1000 € Förändring av omsättning, % Försäljningsvolym (GWh) Rörelsevinst 1000 € Avkastning på sysselsatt kapital, % Antal anställda
2009 25 866 21 651 4 059 11 39
2008 21 320 7 606 3 350 10 43
Den miljövänliga samproduktionen var fortfarande hög Under verksamhetsåret var fjärrvärmeanskaffningen 706 gigawattimmar, dvs. för första gången överskreds 700 GWh-gränsen. Totalt 658 GWh fjärrvärme samproducerades med kol i Vasklot 2 och 0,2 GWh med olja i den egna mottrycksanläggningen. Den totala samproducerade mängden var proportionellt sett densamma som
Ossi Suortti direktör för fjärrvärmeenheten
19
20
Vasa Elnät Ab vägkanten. Som en del av den långsiktiga utvecklingsplaneringen av nätet togs släckspolar i bruk i Laihela och Toby och de första nätbrytarna som begränsar störningarnas omfattning installerades. Sammanlagt registrerades 97 (117) driftavbrott i mellanspänningsnätet inom Vasa Elnäts område. Den årliga avbrottstiden i Vasa Elnäts mellanspänningsnät var i genomsnitt 90 (160) minuter per kund. Inga avbrott på över tolv timmar, som berättigar till standardersättningar, inträffade under året.
Vasa Elnät har till uppgift att överföra och distribuera elektricitet samt erbjuda därtill hörande tjänster till invånare och företag i Vasa, Korsholm, Laihela, Malax, Korsnäs, Vörå och norra delen av Närpes. Bolaget är ett av Vasa Elektriska Ab till hundra procent ägt och differentierat dotterbolag som idkar elnätaffärsverksamhet. Storinvesteringen i smarta mätare är nästan klar I slutet av året hade 57 000 mätare bytts ut till fjärravlästa mätare. Installationsarbetet slutförs i januari 2010. Fakturering med uppskattningsfakturor upphör i takt med att mätarna byts ut och i fortsättningen faktureras kunderna på basen av den verkliga elförbrukningen. Målsättningen med mätarinvesteringen är att effektivisera verksamheten och öka kundbelåtenheten via smidig betjäning samtidigt som energieffektivitetskraven i lagen uppfylls. Investeringarna för fjärravlästa mätare utgör sammanlagt 10 milj. euro och fördelas på tre år. De övriga nätinvesteringarna omfattade utvidgningar och reparationer av nätet. Under verksamhetsåret investerades totalt 14,1 (9,8) milj. euro.
Utvecklingsverksamhet Under verksamhetsåret deltog bolaget i finansieringen av forsking på universitetsnivå av bl.a. framtida stadsnät, nätautomation och energieffektivitet. Verkställande direktören representerar de stora städernas nätbolag i Finsk Energiindustri rf, i poolen för elteknisk utveckling. Miljö Vasa Elnät har anslutit sig till arbets- och näringsministeriets och energibranschens gemensamma energieffektivitetsavtal. Verksamhetsårets målsättning var att minska miljöbelastningen förorsakad av fordonstrafiken genom att automatisera avläsningen av elmätarna.
Elförbrukningen oförändrad Mängden elektricitet som överfördes till kunderna var 956 (954) gigawattimmar. Jämfört med föregående år ökade förbrukningen med 0,2 procent inom området, medan elförbrukningen på riksnivå sjönk med sju procent. Till elnätet anslöts 390 nya fastigheter. Vid årets slut var det totala antalet överföringskunder således 62 036 st Minskningen av antalet kunder jämfört med föregående år beror på uppdateringen av urkopplade elanslutningar i kunddatasystemet i samband med mätarinstallationsprojektet.
Juha Rintamäki verkställande direktör, Vasa Elnät Ab
Centrala nyckeltal för elnätaffärsverksamhet 2009 2008 Omsättning 1000 € 21 624 21 575 Förändring av omsättning, % 0,2 4 Försäljningsvolym (GWh) 956 954 Rörelsevinst 1000 € 3 459 5 039 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6 10 Antal anställda 46 50
Övervakning av prissättningens skälighet År 2009 var den fyraåriga tillsynsperiodens andra period. Överföringspriserna förblev oförändrade under verksamhetsåret. Vasa Elnät Ab:s prissättning för elöverföring är förmånligare än i landet i genomsnitt och uppfyller Energimarknadsverkets krav på en skäliga prissättning. Tillförlitlig eldistribution För att förbättra nätets tillförlitlighet fortsatte arbetet med kabling av nätet och flyttning av linjer ur skogen till
21
Oy RAVERA Ab År 2009 motsvarade antalet elnätbyggnads- och belysningsprojekt fjolårets nivå. I början av året var det lugnt på byggfronten, men under våren ökade arbetsmängden kraftigt och var fortsatt god under resten av året. År 2009 sjönk RAVERAs omsättning en aning och utgjorde 8,8 (9,2) milj. euro, men den totala faktureringen var dock större än året innan. Under slutet av året ökade antalet beställningar avsevärt, vilket innebar att antalet halvfärdiga projekt ökade. Effektiviseringen av verksamheten fortsatte inom hela distributionskedjan och resultaten återspeglades även i en förbättrad lönsamhet 0,874 (0,692) milj. euro. Antalet anställda (42) var oförändrat jämfört med föregående år. Under hösten genomfördes en omfattande granskning av bolagets strategi, vilket förtydligar målsättningarna inom de närmaste åren.
nadsverksamheten i någon mån, men lönsamheten förbättrades. RAVERA vann höstens två offerttävlingar gällande årsavtal. Årsavtalen främjar expansionen av nätbyggandet inom regionen. Till följd av dessa avtal beslöt bolaget att, utöver verksamhetsställena i Vasa och Kristinestad, grunda en ny filial i Kurikka. I slutet av året rekryterades 7 nya arbetstagare till den nya filialen, som inledde sin verksamhet i början av 2010. Mera satsningar på belysningsverksamheten Utvecklingen av belysningsverksamheten fortsatte år 2009. För att kunna betjäna kunderna ännu bättre genomfördes omstruktureringar i verksamheten. Nybyggnadsarbeten och service på belysningsarmaturer utfördes i huvudsak i Vasa med omnejd. Under året utfördes på många olika områden byten av armaturer i enlighet med EU:s åtgärdsprogram för energibesparing. Belysningsverksamheten införlivades med det nya verksamhetsstyrningssystemet, vilket främjar effektiviteten och förbättrar uppföljningen av kvalitetsmätare och den kundspecifika rapporteringen. Omsättningen för belysningsverksamheten steg en aning, men lönsamheten sjönk.
Nätentreprenaden inom regionen fortsätter att öka De viktigaste insatsområdena inom nätbyggnaden år 2009 var nybyggnad och grundförbättringar; målsättningen är att ytterligare förbättra eldistributionsnätets tillförlitlighet. I praktiken har detta inneburit en ökad utbyggnad av kabelnätet och en utveckling av automatiseringen av nätet. Syftet med åtgärderna är att minska antalet driftsavbrott i eldistributionen. Under 2009 ökade även planeringstjänstens andel i verksamheten. I sin helhet sjönk omsättningen för nätbygg-
Utveckling av verksamheten År 2009 slutfördes arbetet med att mata in återvunnet material i det nya lagerhanteringssystemet. Tidsrytmen
22
för faktureringen förbättrades planenligt. Kundvisa kvalitetsmätare utvecklades i samarbete med kunderna. Under året fästes stor vikt vid utvecklingen av arbetarskyddet. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Oy RAVERA Ab har 15.3.2010 köpt Seinäjokibolaget VK-Electric Oy:s entreprenadaffärsverksamhet för distributionsnät. I samband med köpet övergick en del av VK-Electric Oy:s personal i Oy RAVERA Ab:s tjänst som gamla arbetstagare. Mika Kuusisto verkställande direktör, Oy RAVERA Ab
Centrala nyckeltal för nätbyggnadsaffärsverksamhet Omsättning 1000 € Förändring av omsättning, % Rörelsevinst 1000 € Avkastning på sysselsatt kapital, % Antal anställda
2009 8 780 -5 874 80 42
2008 9 203 128 692 102 42
23
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA RESULTATRÄKNING, FAS
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008 Bilaga
117 735 -237 670 1 747
121 501 -287 702 1 006
1 2 3
Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST
-76 963 -7 729 -7 444 -5 264 22 516
-72 737 -7 599 -7 193 -5 144 30 249
4 5 6 7
Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
-232 22 284
779 31 028
8
VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
22 284
31 028
Inkomstskatt från den egentliga verksamheten Minoritetsandel RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
-5 833 -9 16 443
-8 200 -3 22 825
OMSÄTTNING Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Övriga rörelseintäkter Andel i intressebolagens resultat
FAS = Finnish Accounting Standards 24
9
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA BALANSRÄKNING, FAS
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008 Bilaga
AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Koncerngoodwill Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA
751 1 841 78 508 79 086 160 187
921 2 210 69 875 48 564 121 569
10 11 12 13
RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Latenta skattefordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA
3 229 18 690 26 315 218 7 571 38 042 198 229
2 787 32 0 22 433 221 27 078 52 551 174 121
14 15 16 17
1 589 79 196 16 443 97 228
1 589 69 187 22 825 93 601
0
38
11 640 1 857 43 924 19 971 23 609 101 001 198 229
10 945 2 600 42 448 2 751 21 738 80 481 174 121
PASSIVA 18
EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL MINORITETSANDEL
FRÄMMANDE KAPITAL Latent skatteskuld Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
FAS = Finnish Accounting Standards 25
19 20 21 22 23
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA FINANSIERINGSANALYS
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008
22 516 5 692 -2 294 -527 281 14 -5 420 20 261
30 249 6 130 -740 -310 1 076 14 -7 965 28 452
Investeringarnas kassaflöde Köp av aktier Köp av övriga anläggningstillgångar Investeringar i andra placeringar Försäljning av övriga anläggningstillgångar Investeringarnas kassaflöde
-28 506 -16 031 -275 298 -44 515
-2 410 -9 135 -120 72 -11 593
Kassaflöde före finansiering
-24 253
16 858
-743 14 1 476 17 220 -13 224 4 743
-2 782 0 2 816 -31 -9 261 -9 258
-19 510 27 300 7 790
7 601 19 699 27 300
-52 -1 741 41 7 444 5 692
-57 -1 006 0 7 193 6 130
-3 882 -442 2 030 -2 294
-4 291 216 3 335 -740
Affärsverksamhetens kassaflöde Rörelsevinst Korrektivposter till rörelsevinsten Förändring av rörelsekapitalet Betalda räntor Erhållna räntor Erhållna dividender Betalda skatter Affärsverksamhetens kassaflöde
Finansieringens kassaflöde Långfristiga skulder, ökning (+) eller minskning (-) Långfristiga fordringar, ökning (-) eller minskning (+) Anslutningsavgifter, ökning Kortfristiga räntebelagda skulder, ökning (+) eller minskning (-) Utbetalda dividender Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel 1.1. Likvida medel 31.12. Korrektivposter till rörelsevinsten Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar Andel i intresseföretagens resultat Ändringar i koncernstrukturen Avskrivningar och nedskrivningar
Förändring av rörelsekapitalet Kortfristiga fordringar, ökning (-) eller minskning (+) Omsättningstillgångar, ökning (-) eller minskning (+) Kortfristiga räntefria skulder, ökning (+) eller minskning (-)
FAS = Finnish Accounting Standards 26
NOTER TILL BOKSLUTET
Koncernbokslutets omfattning och beräkningsprinciper I koncernbokslutet har som dotterbolag upptagits alla de bolag, vari moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50 % av det röstetal som aktierna berättigar till. Det interna aktieinnehavet har eliminerats i enlighet med förvärvsmetoden. Elimineringen av koncernens eget kapital har genomförts i den uppifrån nedåtgående ordning som balansschemat förutsätter. Ägarintresseföretagen EPV Energi Ab, Smedsby Värmeservice Ab och Oy Enerit Ab har tagits med i koncernbokslutet enligt equity-metoden. Vid fastställandet av avskrivningstiden för koncerngoodwill har den långvariga karaktären hos investeringarna i energiproduktions- och överföringsverksamhet beaktats. Koncerninterna affärstransaktioner, vinstutdelning samt interna fordringar och skulder har eliminerats. Den latenta skatteskulden för de tillfälliga skillnaderna mellan beskattning och bokslut har beräknats genom att tillämpa den skattesats som vid bokslutet fastställts för de följande åren.
Exponeringen för marknadsprisrisker mäts, begränsas genom skyddsaffärer och rapporteras systematiskt i enlighet med de principer som anges i riskhandboken. I portföljförvaltningen iakttas alltid de riskgränser som styrelsen godkänt. Medlet för riskhanteringen består huvudsakligen av att minimera riskerna. På derivatavtal tillämpas huvudsakligen säkringskalkylering. Vid tillämpningen av säkringskalkylering bokförs derivatinstrumentens resultatpåverkan på samma gång som det skyddade objektet och det orealiserade resultatet av posterna som är föremål för säkringskalkyleringen anges i bokslutets noter. Tradingportföljens orealiserade förluster bokförs som en resultatpåverkande post. Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften minskad med avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan har beräknats lineärt i enlighet med föremålens ekonomiska användningstid. Avskrivningstider enligt plan är:
Derivatavtal Målet för Vasa Elektriskas riskhantering är att skydda sig mot de effekter på kassaflödet och täckningsbidraget som föranleds av osäkerheten i marknadspriset på el. Portföljförvaltningen sköts i enlighet med den riskpolitik som bolagets styrelse godkänt. Riskpolitiken förverkligas enligt principen för portföljförvaltning. Försäljningsverksamheten och produktionsverksamheten har egna portföljer och situationen och riskerna för vardera portföljen analyseras och rapporteras regelbundet.
27
Immateriella rättigheter och goodwill Koncerngoodwill Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Energiproduktionsanläggningar Eldistributionsnät Fjärrvärmenät Maskiner och inventarier Övriga materiella förnödenheter
5 20 5–10 10 – 50 25 20 – 25 20 – 25 5–10 5
år år år år år år år år år
Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna upptas enligt fifo-principen baserad på anskaffningsutgiften eller ett återanskaffningspris som är lägre än detta. Periodisering av pensionsutgifter Koncernbolagens pensionsskydd har handhafts av utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsavgifterna och utgifterna under bokföringsperioden baseras på beräkningar som gjorts inom pensionsförsäkringsbolagen. Pensionsavgifterna registreras som en utgift under det år de uppstår. Övriga ansvar Behandlingsavgifterna för de CCA-impregnerade stolpar som tas ur bruk kostnadsförs i den takt som de realiseras. Särredovisat bokslut för elaffärsverksamheter Förutom elhandelns affärsverksamhet omfattar bolagets bokslut även fjärrvärmeaffärsverksamheten. Elöverföringsverksamheten bolagiserades 1.1.2006.
Fördelningsgrunderna för de gemensamma utgifterna och balansposterna: De utgifter och intäkter som hör till en viss affärsverksamhet är bokförda direkt på ifrågavarande verksamhet. Gemensamma utgifter är delade på affärsverksamheterna med hjälp av den interna redovisningen. Fjärrvärmen har fakturerat elhandelsaffärsverksamheten internt för avskrivningarna för VL2 således, att 14 % av nettoavskrivningarna har tillförts fjärrvärmen och 86 % elanskaffningen. Fördelningen har gjorts enligt ElektrowattEkonos beräkning. Jämförbarheten hos uppgifter från föregående räkenskapsperioder Vid jämförelse av koncernbokslutet med föregående räkenskapsperiod, är det skäl att beakta att latent skattefordran är år 2009 för första gången beräknad i koncernens resultat och balans. I samband med ibruktagningen av ett koncernkonsolideringssystem har redovisningsprincipen ändrats till följande delar: koncernen Vasa stads interna fordringar och skulder redovisas som externa poster i bokslutet år 2009. Tidigare har koncernen Vasa stads fordringar och skulder redovisats som koncernfordringar och –skulder.
Koncernen Vasa Elektriska hör till koncernen Vasa stad. Avskrifter av Vasa stads koncernbokslut fås från Vasa stad, Vasaesplanaden 10, 65100 VASA.
28
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till resultaträkningen, FAS
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008
70 998 25 866 21 624 8 780 34 0 49 -9 615 117 735
78 192 21 320 21 575 9 203 0 49 467 -9 306 121 501
-237
-287
169 448 53 670
189 436 76 702
Inköp under räkenskapsperioden Ökning eller minskning av lager Material, förnödenheter och varor
-76 305 678 -75 626
-71 571 71 -71 500
Köpta tjänster Material och tjänster
-1 336 -76 963
-1 237 -72 737
Tjänstemän Arbetare
101 77
103 80
Vasa Elektriska Ab Oy RAVERA Ab Vasa Elnät Ab VS Vindkraft Ab Totalt
90 42 46 0 178
93 42 47 1 183
FÖRDELNING AV OMSÄTTNING 1.
OMSÄTTNING ENLIGT SEGMENT Elhandel Fjärrvärme Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft Ab Korsnäs Vindkraftspark Ab Övrig försäljning Omsättning mellan segmenten Omsättning totalt
2.
FÖRÄNDRING AV LAGER AV FÄRDIGA VAROR OCH VAROR UNDER TILLVERKNING
3.
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Hyresintäkter Övriga rörelseintäkter Försäljningsvinst från bestående aktiva Övriga rörelseintäkter totalt
4.
5.
MATERIAL OCH TJÄNSTER
ANTALET ANSTÄLLDA I GENOMSNITT UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN
FAS = Finnish Accounting Standards 29
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till resultaträkningen, FAS
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008
Personalkostnader Löner och arvoden Erhållna ersättningar för löner Aktiverade löner Naturaförmåner Löner och arvoden
-7 397 60 1 080 -48 -6 257
-7 384 36 1 001 -49 -6 347
Pensionskostnader
-1 758
-1 189
-495 -8 789 286
-578 -216 731 -63
-7 729
-7 599
350 42 392
321 48 370
-204 -73 -277
-180 -69 -248
Materiella tillgångar Avskrivning av byggnader och konstruktioner Avskrivning av energiproduktionsanläggningar Avskrivning av eldistributionsnät Avskrivning av fjärrvärmenät Avskrivning av övriga materiella tillgångar Totalt
-201 -441 -5 097 -693 -367 -6 799
-186 -493 -4 653 -673 -571 -6 576
Avskrivningar enligt plan
-7 076
-6 824
-368
-368
-7 444
-7 193
Övriga fasta lönebikostnader Personalens övriga frivilliga personförsäkringsavgifter Aktiverade lönebikostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader totalt Ledningens löner, arvoden och naturaförmåner Verkställande direktörer Styrelsernas och förvaltningsrådets medlemmar Totalt 6.
AVSKRIVNINGAR Immateriella tillgångar Avskrivning av immateriella rättigheter Avskrivning av övriga utgifter med lång verkningstid Totalt
Avskrivning av koncerngoodwill och minskning av koncernreserven Avskrivningar och nedskrivningar totalt
FAS = Finnish Accounting Standards 30
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till resultaträkningen, FAS 7.
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008
-734 -411 -1
-752 -415 -5
-32 -20 0 -53
-38 -4 -1 -43
-393 -423 -1 142 -178 -252 -5 -470 -25 -1 176 -5 264
-359 -461 -1 114 -160 -248 -4 -506 -17 -1 059 -5 144
14 14
14 14
Övriga ränte- och finansiella intäkter Övriga finansiella intäkter
281 281
1 076 1 076
Finansiella intäkter totalt
296
1 089
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Räntekostnader och övriga finansiella kostnader totalt
-527 -527
-310 -310
Finansiella kostnader totalt
-527
-310
Finansiella intäkter och kostnader totalt
-232
779
-5 438 18 -413 -5 833
-7 965
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Hyror Frivilliga lönebikostnader Överlåtelseförluster av bestående aktiva Revisionsarvoden, egentlig revision Revisionsarvoden, övriga sakkunnigtjänster Revisionsarvoden, skatterådgivning Revisionsarvoden
Kostnader för verksamhetsutrymmen Kostnader för fordon Kostnader för adb-anläggningar och program Kostnader för övriga maskiner och inventarier Resekostnader Representationskostnader Försäljnings- och marknadsföringskostnader Kostnader för forskning och utveckling Övriga administrativa och affärskostnader Övriga rörelsekostnader totalt 8.
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter Dividendintäkter Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva
Finansiella kostnader
9.
DIREKTA SKATTER Inkomstskatt på den egentliga verksamheten Skatter från tidigare räkenskapsperioder Förändring av latenta skatteskulder och skattefordringar Inkomstskatt på den egentliga verksamheten
FAS = Finnish Accounting Standards 31
-234 -8 200
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till balansräkningen, FAS BESTÅENDE AKTIVA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Immateriella rättigheter 3 070 140 -87 3 123
Goodwill 449 0 0 449
Övriga utgifter med lång verkningstid 833 55 0 888
Totalt 4 353 195 -87 4 461
-2 382 -204 -2 585
-449 0 -449
-602 -73 -675
-3 432 -277 -3 709
538
0
214
751
Koncerngoodwill 6 267 6 267
Totalt 6 267 6 267
Ackumulerade avskrivningar 1.1. Räkenskapsperiodens avskrivningar Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-4 057 -368 -4 425
-4 057 -368 -4 425
Bokföringsvärde 31.12.
1 841
1 841
Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift 31.12. Ackumulerade avskrivningar 1.1. Räkenskapsperiodens avskrivningar Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokföringsvärde 31.12.
Byggnader och konstruktioner
Eldistributionsnät
Fjärrvärmenät
MATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift 31.12.
Mark- och vattenområden
12.
Energiproduktionsanläggningar
Anskaffningsutgift 1.1. Anskaffningsutgift 31.12.
699 2
5 140 32 -10 5 162
14 031
62 795 13 244
27 332 2 010
14 031
76 039
29 342
701
Totalt
KONCERNGOODWILL
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
11.
Övriga materiella tillgångar
10.
7 352 569 -811 7 110
1 899 4 493 -4 673 1 719
119 248 20 350 -5 494 134 104
Ackumulerade avskrivningar 1.1. Ackum. avskrivningar på minskningar och överföringar Räkenskapsperiodens avskrivningar Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-2 511 6
-8 698
-13 389
-18 590
-6 184 570
0 0
-49 372 576
-201 -2 706
-441 -9 140
-5 097 -18 487
-693 -19 283
-367 -5 981
0
-6 799 -55 596
Bokföringsvärde 31.12.
701
2 456
4 891
57 552
10 059
1 129
1 719
78 508
Uppskrivningar som ingår i anskaffningsutgiften Uppskrivningar 1.1. Uppskrivningar 31.12.
420 420
420 420
FAS = Finnish Accounting Standards 32
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till balansräkningen, FAS
13.
PLACERINGAR Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Anskaffningsutgift 31.12. Ackum. nedskrivningar och korrigering av kapitalandelar 1.1. *) Andel i intresseföretagens resultat Erhållna dividender under räkenskapsperioden Ackumulerade nedskrivningar 31.12. Bokföringsvärde 31.12.
Andelar i intresseföretag
Övriga aktier och andelar
Totalt
47 116 3 507 50 623
755 25 274 26 029
47 872 28 781 76 653
692 1 747 -6 2 433
692 1 747 -6 2 433
53 056
26 029
Andelar i intresseföretag
Övriga aktier och andelar
0,00 % 0,00 % 100,00 % 100,00 % 100,00 %
64,54 % 76,72 % 100,00 % 100,00 % 100,00 %
20,00 % 40,60 % 34,62 %
20,00 % 40,72 % 34,62 %
*) inkluderar kapitalandelar i intresseföretagen
KONCERNFÖRETAG – ägarandel % Korsnäs Vindkraftspark Ab; av aktiestocken Korsnäs Vindkraftspark Ab; av röstetalet Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft Ab
INTRESSEFÖRETAG – ägarandel % Smedsby Värmeservice Ab EPV Energi Ab Oy Enerit Ab
FAS = Finnish Accounting Standards 33
79 086
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till balansräkningen, FAS
31.12.2009
31.12.2008
207 99 2 923 3 229
231 336 2 221 2 787
LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Långfristiga lånefordringar Övriga Långfristiga fordringar totalt
3 16 18
4 28 32
KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga Totalt
20 199 1 4 267 0 24 467
16 841 1 3 720 72 20 633
153 1 695 1 848
205 1 594 1 799
26 315
22 433
3 47 4 217 1 695 5 962
85 2 0 3 632 1 594 5 314
218 218 0
222 221 1
RÖRLIGA AKTIVA 14.
15.
16.
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Material och förnödenheter Varor under tillverkning Övriga omsättningstillgångar Omsättningstillgångar totalt
Fordringar från ägarintresseföretag Kundfordringar från ägarintresseföretag Övriga resultatregleringar från ägarintresseföretag Kortfristiga fordringar från ägarintresseföretag Kortfristiga fordringar
Väsentliga poster bland resultatregleringar Periodiserade finansiella poster Periodiserade personalkostnader Periodiserade skatter Övriga resultatregleringar Övriga resultatregleringar, ägarintresseföretag Totalt
17.
DIFFERENS MELLAN MARKNADS- OCH BOKFÖRINGSVÄRDET AV FINANSIELLA VÄRDEPAPPER Marknadsvärdet av finansiella värdepapper Bokföringsvärdet av finansiella värdepapper Differens
FAS = Finnish Accounting Standards 34
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till balansräkningen, FAS 18.
FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL Förändring av eget kapital 2008 EGET KAPITAL 1.1. Dividendutdelning Bokning direkt mot vinstmedel Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL TOTALT 31.12.2008
Aktiekapital 1 589
Förändring av eget kapital 2009 EGET KAPITAL 1.1. Dividendutdelning Övriga förändringar Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL TOTALT 31.12.2009
Aktiekapital 1 589
1 589
1 589
FAS = Finnish Accounting Standards 35
Vinstmedel 78 532 - 9 261 - 84 22 825 92 012
Totalt 80 122 - 9 261 - 84 22 825 93 601
Vinstmedel 92 012 - 13 224 408 16 443 95 639
Totalt 93 601 - 13 224 408 16 443 97 228
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till balansräkningen, FAS
31.12.2009
31.12.2008
1 857 11 640 43 924 57 421
2 600 10 945 42 448 55 993
1 857 1 857
2 600 2 600
Räntefritt: Skulder till övriga (inkl. den latenta skatteskulden) Räntefritt främmande kapital
55 564 55 564
53 393 53 393
Långfristigt främmande kapital totalt
57 421
55 993
PASSIVA LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
19.
Lån från kreditinstitut Latent skatteskuld Anslutningsavgifter Långfristigt främmande kapital totalt LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
20.
21.
Räntebelagt: Skulder till övriga Långfristigt räntebelagt främmande kapital
FAS = Finnish Accounting Standards 36
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till balansräkningen, FAS
31.12.2009
31.12.2008
19 971 0 6 224 5 217 5 783 102 37 298
2 343 408 3 208 6 189 5 129 410 17 687
6 282 6 282
6 801 6 801
43 579
24 489
22.
Räntebelagt: Skulder till övriga Kortfristigt räntebelagt främmande kapital
19 971 19 971
2 751 2 751
23.
Räntefritt: Kortfristiga skulder till ägarintresseföretag Skulder till övriga Kortfristigt räntefritt främmande kapital
6 282 17 327 23 609
6 801 14 936 21 738
KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT
43 579
24 489
1 541 1 270 2 406 5 217
1 652 3 046 1 491 6 189
43 924 43 924
42 448 42 448
KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Lån från kreditinstitut Pensionslån Leverantörsskulder Resultatregleringar Övriga skulder Erhållna förskott Totalt Skulder till ägarintresseföretag: Leverantörsskulder Totalt KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt främmande kapital
Väsentliga poster i resultatregleringarna (lång- & kortfristiga) Periodiserade personalkostnader Periodiserade inkomstskatter Övriga resultatregleringar Totalt
24.
SKULDER SOM FÖRFALLER SENARE ÄN OM FEM ÅR Anslutningsavgifter Skulder som förfaller senare än om fem år
FAS = Finnish Accounting Standards 37
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till balansräkningen, FAS 25.
31.12.2009
31.12.2008
Skulder för vilka inteckningar och aktier har ställts som säkerhet Skulder till kreditinstitut Totalt
15 100 15 100
3 343 3 343
Givna fastighetsinteckningar Givna företagsinteckningar Totalt
7 000 15 177 22 177
7 000 9 177 16 177
För egen räkning ställda säkerheter Depositioner Garantier Totalt
459 28 000 28 459
3 011 25 000 28 011
Leasingavtal Leasingavtal som förfaller till betalning inom ett år Leasingavtal som förfaller till betalning inom 1–5 år Totalt
17 14 31
9 8 16
Övriga hyresavtal Hyresavtal som förfaller till betalning inom ett år Hyresavtal som förfaller till betalning inom 1–5 år Totalt
25 25 50
0 0 0
8 000 1 605 9 605
0 1 880 1 880
SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Skulder för vilka inteckningar och aktier har ställts som säkerhet Övriga för egen räkning ställda säkerheter
Övriga ansvar Övriga ansvar som förfaller till betalning inom ett år Övriga ansvar Totalt
FAS = Finnish Accounting Standards 38
(1000 €)
KONCERNEN VASA ELEKTRISKA Bilaga Noter till balansräkningen, FAS 26.
31.12.2009
31.12.2008
12 500 12 500
0 0
Räntederivat totalt
12 500
0
Derivatavtalens bokföringsvärde totalt
12 500
0
Räntederivat Ränteswapkontrakt Totalt
- 72 - 72
0 0
Räntederivat totalt
- 72
0
DERIVATAVTAL Det nominella värdet på ikraftvarande derivatavtal Räntederivat Ränteswapkontrakt Totalt
Marknadsvärdet på ikraftvarande derivatavtal
Elderivat (GWh) (1000 €) Mängd Gängse värde Forward Köpavtal Orealiserade förluster Köpavtal Säljavtal Orealiserade vinster
Elderivat sammanlagt
FAS = Finnish Accounting Standards 39
(GWh) (1000 €) Mängd Gängse värde
2 068 2 068
-8 053 -8 053
2 156 2 156
-28 930 -28 930
1 115 1 115
1 533 1 533
1 306 1 306
12 617 12 617
3 183
-6 520
3 462
-16 313
NOTER TILL BOKSLUTET
27. MILJÖÖVERSIKT Vasa Elektriska Ab:s utgångspunkt i miljöhänseende är att känna till de miljöeffekter verksamheten medför samt att vidta åtgärder som proportionellt kan minska dessa effekter. Vasa Elektriska Ab:s energiproduktion är den verksamhet som har största Olja 0,0 % miljöpåverkan. Jordgas 0,0 % I februari 2009 kontrollerades koldioxidutsläppen för Vasa Elektriska Ab:s produktionsanläggningar under år 2008. I mars Vind 0,3 % 2009 sände bolaget till Energimarknadsverket en utredning På marknaden 10,4 % över utsläppen samt kontrollörens utlåtande, och i april Vatten 12,4 % returnerade bolaget till utsläppshandelsregistret utsläppsrätterna Torv 16,7 % som motsvarar utsläppen för år 2008. Stenkol 27,2 % Kärn 32,9 % Energianskaffning Största delen av den el och fjärrvärme som Vasa Elektriska Ab anskaffar härstammar från energiproducenter som bolaget är delägare i. Miljöpåverkan av Vasa Elektriska Ab:s kraftandelar har beskrivits i Industrins Kraft Abp:s och EPV Energi Ab:s egna miljö- och samhällsansvarsrapporter. Elanskaffning Under verksamhetsåret uppgick den totala elanskaffningen till 1 569,6 GWh, varav 95,1 % anskaffades via kraftandelar i EPV Energi Ab. Den egna elproduktionen utgjorde 0,4 GWh. Den återstående delen av elanskaffningen bestod av vindkraftsproduktion i Korsnäs Vindkraftspark Ab samt av inköp från industrin och småproducenter.
Elanskaffning enligt produktionsform sammanlagt 1 570 GWh år 2009 Fjärrvärmeanskaffning Den totala fjärrvärmeanskaffningen uppgick till 706,3 GWh, varav 93,2 % producerades genom samproduktion med el och värme. Totalt 658,1 GWh av fjärrvärmen producerades med kol i Vaskiluodon Voima Oy:s kraftverk och 2,2 GWh med olja i Wärtsilä Finland Ab:s provanläggning. Totalt 1,2 GWh fjärrvärme producerades med spillvärme som erhölls från avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Den egna oljebaserade fjärrvärmeproduktionen utgjorde 44,8 GWh, varav samproduktionens andel var 0,3 GWh.
40
Inköpt värme % Egen produktion %
Samproduktion med stenkol Särproduktion med olja Samproduktion med gas från avstjälpningsplats Samproduktion med olja Särproduktion med olja
93,2 0,3 0,2 0,0 6,3
Fjärrvärmeanskaffning enligt produktionsform sammanlagt 706,3 GWh år 2009 Vattenförbrukningen i de egna anläggningarnas energiproduktion och i fjärrvärmedistributionen Den vattenmängd som behövs i energiproduktionen och fjärrvärmedistributionen fås från Vasa stads vattenledningsnät och renas för produktionsprocessen. Totalt förbrukades 435 m³ renat vatten i energiproduktionen och 10 500 m³ i fjärrvärmenätet. År 2005 (m3) 2006 (m3) 2007 (m3) 2008 (m3) 2009 (m3)
Produktion 240 220 570 250 435
Nätet 5 650 6 350 9 800 6 830 10 500
Egna energiproduktionens utsläpp Jämfört med året innan var den egna energiproduktionens utsläpp nästan oförändrade år 2009. Fjärrvärmeproduktionen i de egna anläggningarna var 4 % mindre än föregående år. Den relativt lilla förändringen i produktionen i de egna anläggningarna hade ingen avsevärd inverkan på utsläppen. År 2009 utgjorde Vasa Elektriska Ab:s koldioxidutsläpp totalt 13 493 ton och underskred således de avgiftsfria utsläppsrätterna, som beviljats Vasa Elektriska Ab, med 3 089 ton. År 2009 utgjorde Vasa Elektriska Ab:s svaveldioxidutsläpp 77,4 ton. Kvävedioxidutsläppen var 35,7 ton beräknat i kväveoxid och partikelutsläppen 2,7 ton. År 2005 2006 2007 2008 2009
CO2 (1000 t) 21,448 18,857 19,59 14,324 13,49
NOX (t) 60,73 49,98 50,35 35,1 35,7
SO2 (t) 127,62 110,52 111,92 83,8 77,44
Partiklar (t) 4,50 4,32 3,70 2,70 2,73
Egna energiproduktionens utsläpp
Vattenförbrukningen i energiproduktionen och fjärrvärmedistributionen (m3)
41
(1000 €)
Resultaträkning och balansräkning: VASA ELEKTRISKA AB RESULTATRÄKNING, FAS
1.1 – 31.12.2009
1.1 – 31.12.2008
96 352
99 629
2 481
2 121
-70 731 -4 919 -1 505 -4 163 17 514
-66 752 -4 610 -1 729 -3 988 24 671
Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
1 665 19 179 19 179
2 592 27 262 27 262
Bokslutsdispositioner Direkta skatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
153 -5 022 14 310
323 -6 691 20 895
OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST
Moderbolagets officiella bokslut omfattar finansieringsanalys och noter, vilka inte har angetts i årsberättelsen. FAS = Finnish Accounting Standards 42
(1000 €)
Resultaträkning och balansräkning: VASA ELEKTRISKA AB BALANSRÄKNING, FAS
31.12.2009
31.12.2008
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA
212 17 548 79 630 97 390
246 16 921 50 933 68 101
RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA
2 923 5 855 25 199 218 4 681 38 877 136 266
2 221 6 247 20 680 221 18 962 48 330 116 431
1 589 39 901 14 310 55 801
1 589 32 230 20 895 54 714
8 463
8 617
1 857 29 147 19 971 21 027 72 002 136 266
2 600 28 616 2 751 19 133 53 100 116 431
AKTIVA
PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
FAS = Finnish Accounting Standards 43
(1000 €)
Resultaträkning och balansräkning: ELHANDEL RESULTATRÄKNING, FAS
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008
70 998
78 192
92
227
-54 187 -809 -19 -2 620 13 455
-53 535 -693 -17 -1 618 22 556
Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
79 13 533 13 533
-223 22 332 22 332
Bokslutsdispositioner Direkta skatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
2 -3 859 9 677
-1 -5 816 16 516
31.12.2009
31.12.2008
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA
18 86 51 124 51 229
29 76 47 664 47 769
RÖRLIGA AKTIVA Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA
5 852 16 010 0 447 22 309 73 538
12 992 190 9 349 22 531 70 301
238 29 220 9 677 39 136
238 24 084 16 516 40 838
8
10
1 857 17 410 4 525 10 602 34 394 73 538
2 600 13 827 2 343 10 683 29 452 70 301
OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST
BALANSRÄKNING, FAS AKTIVA
PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
FAS = Finnish Accounting Standards 44
(1000 €)
Resultaträkning och balansräkning: FJÄRRVÄRME RESULTATRÄKNING, FAS
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008
25 866
21 320
227
216
-17 079 -1 788 -1 288 -1 878 4 059
-13 461 -1 549 -1 313 -1 864 3 350
22 4 081 4 081
9 3 359 3 359
133 -1 164 3 050
193 -875 2 677
31.12.2009
31.12.2008
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA
94 16 519 59 16 671
128 15 575 59 15 762
RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA
2 923 12 890 4 338 218 4 213 24 582 41 253
2 221 6 585 3 495 31 9 596 21 928 37 689
477 9 278 3 050 12 804
477 8 445 2 677 11 599
8 315
8 448
15 432 1 378 3 324 20 134 41 253
14 789
OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER Bokslutsdispositioner Direkta skatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST BALANSRÄKNING, FAS AKTIVA
PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
FAS = Finnish Accounting Standards 45
2 854 17 643 37 689
(1000 €)
Resultaträkning och balansräkning: VASA ELNÄT AB RESULTATRÄKNING, FAS
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008
21 624
21 575
174
197
-7 698 -2 058 -5 923 -2 661 3 459
-6 858 -2 005 -5 394 -2 476 5 040
-273 3 186 3 186
36 5 076 5 076
-2 816 -192 178
-1 230 -1 096 2 750
31.12.2009
31.12.2008
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar BESTÅENDE AKTIVA
2 359 62 813 65 171
2 855 54 140 56 995
RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA
7 536 2 163 9 699 74 871
6 794 7 026 13 819 70 814
800 1 468 6 894 178 9 340
800 1 468 5 504 2 750 10 522
ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER
36 296
33 480
FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
5 852 14 814 390 8 179 29 235 74 871
6 242 13 864 390 6 316 26 813 70 814
OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER Bokslutsdispositioner Direkta skatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
BALANSRÄKNING, FAS AKTIVA
PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Överkursfond Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL
FAS = Finnish Accounting Standards 46
(1000 €)
Resultaträkning och balansräkning: Oy RAVERA Ab RESULTATRÄKNING, FAS OMSÄTTNING Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER Bokslutsdispositioner Direkta skatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
BALANSRÄKNING, FAS
1.1-31.12.2009
1.1-31.12.2008
8 780
9 203
427 17
-960 145
-5 347 -2 046 -149 -807 875
-4 729 -2 079 -172 -717 692
-4 870 870
-10 682 682
-11 -206 654
6 -179 509
31.12.2009
31.12.2008
22 479 501
29 367 396
2 296 16 1 011 560 3 882 4 383
1 893 27 570 741 3 231 3 628
100 256 654 1 010
100 1 509 610
11
0
221 37 3 105 3 363 4 383
258 29 2 731 3 018 3 628
AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar BESTÅENDE AKTIVA RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER FRÄMMANDE KAPITAL Kapitallån, långfristigt räntebelagt Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
FAS = Finnish Accounting Standards 47
Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen
Moderbolagets utdelningsbara medel uppgår till 54,211 miljoner euro, varav 14,310 miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst. Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara medlen disponeras på följande sätt: - som dividend utdelas ett belopp om 227,15 euro/aktie eller totalt - kvarlämnas i det egna kapitalet
7 155 225,00 ¤ 47 056 113,40 ¤ 54 211 338,40 ¤
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.
Vasa den 16 mars 2010
Miapetra Kumpula-Natri
Kaj Skåtar
Mauri Holma
Markku Mäntymaa
Riitta Viitala
Hannu Linna verkställande direktör
FAS = Finnish Accounting Standards 48
Revisionsberättelse Till Vasa Elektriska Ab:s bolagsstämma
koncernbokslutet och verksamhetsbe-
ändamålet tillämpliga granskningsåtgärder
rättelsen. God revisionssed förutsätter
för vårt utlåtande.
Vi har granskat Vasa Elektriska Ab:s
att yrkesetiska principer iakttas och att
bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse
revisionen planeras och utförs så att man
och förvaltning för räkenskapsperioden
uppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet
1.1–31.12.2009. Bokslutet omfattar kon-
och verksamhetsberättelsen inte innehåller
Enligt vår mening ger bokslutet och verk-
cernens samt moderbolagets balansräk-
väsentliga felaktigheter och att medlem-
samhetsberättelsen riktiga och tillräckliga
ning, resultaträkning, finansieringsanalys
marna i moderbolagets förvaltningsråd och
uppgifter om koncernens och moder-
och noter till bokslutet.
styrelse samt verkställande direktören har
bolagets ekonomiska ställning samt om
handlat i enlighet med aktiebolagslagen.
resultatet av dess verksamhet i enlighet
Med revisionsåtgärderna vill man
med i Finland ikraftvarande stadganden
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen
försäkra sig om att de belopp och den
och bestämmelser gällande upprättande
Styrelsen och verkställande direktören
övriga information som ingår i bokslutet
av bokslut och verksamhetsberättelse.
ansvarar för upprättandet av bokslutet och
och verksamhetsberättelsen är riktiga.
Uppgifterna i verksamhetsberättelsen är
verksamhetsberättelsen och för att de ger
Valet av åtgärder grundar sig på revisorns
förenliga med uppgifterna i bokslutet.
riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet
omdöme och bedömning av risken för att
med i Finland ikraftvarande stadganden
bokslutet innehåller en väsentlig felak-
redovisade verksamheter avgivna resultat-
och bestämmelser gällande upprättande
tighet på grund av oegentligheter eller fel.
och balansräkningarna samt tilläggsupp-
av bokslut och verksamhetsberättelse.
Vid planeringen av nödvändiga gransk-
gifterna till dem. Enligt vår mening är
Styrelsen svarar för att tillsynen över
ningsåtgärder beaktas även den interna
dessa uppgjorda enligt elmarknadslagen
bokföringen och medelsförvaltningen är
kontrollen som inverkar på upprättandet
och i enlighet med däri givna stadganden
ordnad på behörigt sätt och verkställande
och presentationen av bokslutet. Därut-
och bestämmelser.
direktören för att bokföringen är lagenlig
över bedöms bokslutets och verksamhets-
och medelsförvaltningen ordnad på ett
berättelsens allmänna form, principerna
betryggande sätt.
för upprättandet av bokslutet samt de
Revisorns skyldigheter Revisorn skall utföra revisionen enligt
Vi har tagit del av de i noterna för sär-
Vasa den 18 mars 2010
uppskattningar som ledningen gjort vid
Ernst & Young Ab
upprättandet av bokslutet.
CGR-samfund
Revisionen har utförts i enlighet med
god revisionssed i Finland och utgående
god revisionssed i Finland. Enligt vår
från detta ge ett utlåtande om bokslutet,
mening har vi utfört tillräckligt med för
FAS = Finnish Accounting Standards 49
Sune Back, CGR
Förvaltningsrådet från vänster: Karl-Erik Gullblom, Seppo Aro, Anne Södervik, Tuula Wägar, Urpo Saari, Viveca Bäck, Jarmo Wahlström (ordförande), Erik Cederholm, Niilo Hamari, Juha Häkkinen (viceordförande), Pentti Paloniemi, Raija Kumpula, Ari Salo och Ragnvald Blomfeldt (viceordförande). På bilden saknas: Anna Swanljung och Ulla Ylinen.
FAS = Finnish Accounting Standards 50
Förvaltningsrådets utlåtande Förvaltningsrådet har vid sitt sammanträde idag bekantat sig med Vasa Elektriska Ab:s bokslut, koncernbokslut och revisionsberättelse för år 2009. Förvaltningsrådet antecknar revisionsberättelsen till kännedom och konstaterar att bokslutet inte föranleder anmärkningar. Förvaltningsrådet föreslår att bokslutet inklusive koncernbokslutet fastställs och förenar sig med styrelsens förslag om disposition av vinstmedlen. Vasa den 30 mars 2010 För förvaltningsrådet
Jarmo Wahlström
Ragnvald Blomfeldt
FAS = Finnish Accounting Standards 51
Juha Häkkinen
VASA ELEKTRISKA AB ADRESS
HEMORT
TELEFON
FAX
FO-NUMMER
www.vaasansahko.fi
Vasa, Kyrkoesplanaden 4
(06) 324 5111
(06) 324 5350
0209628-8
PB 26, 65101 VASA